2410826 GYB322 2010 22 sou sou Statens offentliga utredningar 2010:22 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 22 0 2011-01-01 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2011-01-01 00:00:00 Krigets lagar -centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser, del 1 titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GYB322/text https://data.riksdagen.se/dokument/GYB322 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB322 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:75px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:288px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:46px;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:418px;height:46px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:64px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:418px;height:64px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:253px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:466px;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:418px;height:466px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:133px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:418px;height:133px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:295px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:437px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:493px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:225px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:632px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:379px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:46px;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:418px;height:46px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:86px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:418px;height:86px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:461px;left:357px;z-index:-1;width:418px;height:67px;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:418px;height:67px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:63px;z-index:-1;width:420px;height:141px;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:420px;height:141px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_119 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:33px;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:412px;height:33px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:88px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:418px;height:88px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:445px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:418px;height:445px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:120px;left:84px;z-index:-1;width:404px;height:617px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:404px;height:617px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_248 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_248 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_259 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_260 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_261 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_262 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_263 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_264 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_265 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_266 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_267 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_268 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_268 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_268 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_269 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_270 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_271 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_272 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_272 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_273 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_274 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_275 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_276 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_277 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_278 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_279 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_280 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_281 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft15{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft16{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft24{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft26{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft27{font: italic 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft31{font: italic 12px 'Symbol' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft33{font: italic 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft35{font: italic 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft37{font: italic 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft38{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft40{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft41{font: italic 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft44{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft48{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft49{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft51{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft53{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft56{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: 18px 'Symbol' !important;l-h: 32px;} .ft61{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft63{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft64{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft65{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft66{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft67{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft70{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft75{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft80{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft82{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft85{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft86{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft88{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft89{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 20px;} .ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 19px;} .ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 20px;} .ft92{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft95{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft96{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 20px;} .ft97{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft98{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft101{font: 18px 'Symbol' !important;l-h: 31px;} .ft102{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft103{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft104{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft107{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft108{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft109{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft110{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft112{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft113{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft114{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 20px;} .ft115{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;} .ft116{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft117{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 17px;} .ft118{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 19px;} .ft119{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 292px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p72{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 506px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: right;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p129{text-align: right;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: right;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;margin-top: 553px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p164{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p210{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p218{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p228{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p264{text-align: left;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p266{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p277{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 677px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p291{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p292{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p293{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p312{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p321{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p338{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p340{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p343{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p348{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p357{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p364{text-align: left;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p373{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p385{text-align: left;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p389{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p433{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p438{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p471{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p485{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p491{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p508{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p524{text-align: right;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p531{text-align: right;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p538{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 324px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p562{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p564{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p576{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p584{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p592{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p602{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p603{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p609{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p611{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 695px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p627{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p629{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p635{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p644{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.94px;} .p660{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p666{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p683{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 507px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 22px;} .tr1{heightzzz: 17px;} .tr2{heightzzz: 18px;} .tr3{heightzzz: 39px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 38px;} .tr6{heightzzz: 14px;} .tr7{heightzzz: 26px;} .tr8{heightzzz: 15px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 31px;} .tr11{heightzzz: 23px;} .tr12{heightzzz: 24px;} .tr13{heightzzz: 41px;} .tr14{heightzzz: 32px;} .tr15{heightzzz: 33px;} .tr16{heightzzz: 21px;} .tr17{heightzzz: 50px;} .tr18{heightzzz: 20px;} .tr19{heightzzz: 47px;} .tr20{heightzzz: 25px;} .tr21{heightzzz: 30px;} .tr22{heightzzz: 36px;} .tr23{heightzzz: 29px;} .t0{width: 445px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 166px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-top: 10px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 456px;margin-top: 8px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t10{width: 321px;margin-top: 66px;f:italic bold 17px 'Verdana' !important;} .t11{width: 185px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 35px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 231px;margin-top: 35px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 232px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 34px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t16{width: 535px;f:bold 10px 'Verdana' !important;} .t17{width: 192px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 54px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 145px;margin-top: 35px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 249px;margin-top: 53px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 397px;margin-top: 30px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 445px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 282px;margin-top: 36px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 271px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 227px;margin-top: 33px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 525px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t27{width: 382px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 33px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 456px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t29{width: 297px;margin-top: 34px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 200px;margin-top: 34px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 608px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Krigets Lagar</P> <P class="p1 ft1">– centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser</P> <P class="p2 ft2">Delbetänkande av Folkrättskommittén</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2010</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft3">SOU 2010:22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p7 ft4">Omslag: Martin Nordström</P> <P class="p9 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB</P> <P class="p0 ft4">Stockholm 2010</P> <P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23369-6</NOBR></P> <P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft7">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p10 ft7">Försvarsdepartementet</P> <P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 19 september 2007 att tillkalla en kommitté för att bl.a. kartlägga de folkrättsliga regler som gäller för väpnade konflikter, ockupation och neutralitet, och som Sverige är bundet av.</P> <P class="p12 ft8">Med stöd av regeringens bemyndigande förordnande chefen för Försvarsdepartementet den 30 november 2007 justitierådet Dag Victor till ordförande för kommittén. Som ledamöter förordnades vid samma tidpunkt professorn Inger Österdahl, chefsjuristen Stefan <NOBR>Ryding-Berg,</NOBR> chefsjuristen Key Hedström och hovrättsrådet Maj Johansson.</P> <P class="p13 ft8">Den 7 mars 2008 förordnades som sakkunniga i kommittén försvarsjuristen Magnus Sandbu och professor emeritus Ove Bring. Som experter förordnades samma dag kanslirådet Mikael Andersson, juris doktorn Ola Engdahl, departementssekreteraren Malin Greenhill (entledigades den 1 februari 2010), ämnesrådet Per Lennerbrant, folkrättssamordnaren Christina Ulfsparre och chefsrådmannen Runar Viksten. Den första februari 2010 förordnades som experter i kommittén departementsrådet Erik Lindfors och kanslirådet Anneli Skoglund.</P> <P class="p14 ft8">Sekreterare åt kommittén har fr.o.m. den 1 december 2007 varit juris kandidaten Cecilia Hellman (numera Tengroth) och fr.o.m. den 1 januari 2008 juris kandidaten Kristina Lindvall. Juris kandidaten Jessica Appelgren har varit biträdande sekreterare under tiden den 1 juni <NOBR>2008–31</NOBR> december 2008. Textmässig layout har utförts av kanslisekreterare Gunilla Malmqvist vid Regeringskansliets kommittéservice.</P> <P class="p15 ft8">Kommittén har antagit namnet Folkrättskommittén (Fö 2007:06).</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p16 ft8">Kommittén överlämnar härmed delbetänkandet <SPAN class="ft9">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser </SPAN>(SOU 2010:22). I betänkandet redovisar kommittén en förteckning över för Sverige gällande humanitärrättsliga konventioner och deras genomförande i Sverige samt vissa andra grundläggande dokument som hör till kommitténs arbetsområde.</P> <P class="p17 ft8">Stockholm i mars 2010</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p18 ft9">Dag Victor</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p18 ft9">Inger Österdahl</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft11">Stefan <NOBR>Ryding-Berg</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p18 ft9">Key Hedström</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p18 ft9">Maj Johansson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft9">/Cecilia Tengroth</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p18 ft9">Kristina Lindvall</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p19 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft12">Förord........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft8">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft13">Del I Konventioner och deklarationer</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p22 ft15">(i kronologisk ordning)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft12">Deklaration i Paris den 16 april 1856 ang. sjörätten i krigstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Parisdeklarationen) </SPAN>.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft12">Deklaration i S:t Petersburg den 29 november/11 december</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p18 ft18">1868 ang. beskaffenheten av de projektiler, som i krig må</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p18 ft18">användas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(S:t Petersburgsdeklarationen) </SPAN>.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft12">Deklaration i Haag den 29 juli 1899 ang. förbud mot</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p18 ft18">användande av kulor som lätt utvidga sig eller tillplattas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p18 ft18">i människokroppen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Haagdeklarationen)</SPAN>....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p18 ft21">Haagkonventionerna den 18 oktober 1907, nr <NOBR>IV<SPAN class="ft20">-</SPAN>IX,</NOBR> XI och XIII......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft8">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. lagar och bruk</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft23">i lantkrig</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft16">(IV:e Haagkonventionen) .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft22">jämte reglemente ang. lagar och bruk i lantkrig</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft22">(lantkrigsreglementet) ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. neutrala</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft23">makters och personers rättigheter och förpliktelser under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft23">ett lantkrig</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft16">(V:e Haagkonventionen)...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande fientliga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft23">handelsfartygs behandling vid fientligheternas utbrott</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft16">(VI:e Haagkonventionen) .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft24">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p23 ft22">handelsfartygs omdaning till krigsfartyg</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft16">(VII:e Haagkonventionen) ................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande utläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">af automatiska undervattensberöringsminor</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(VIII:e Haagkonventionen)...............................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. bombardemang</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">i krigstid förmedelst sjöstridskrafter</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(IX:e Haagkonventionen)..................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">inskräkningar i utövandet av rätten till uppbringning i sjökrig</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(XI:e Haagkonventionen)..................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. neutrala</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">makters rättigheter och skyldigheter i händelse av sjökrig</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(XIII:e Haagkonventionen) ..............................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft22">jämte likalydande slutbestämmelser .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p18 ft21">Declaration in London concerning the Laws of Naval War (1909)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td7"><SPAN class="p20 ft8">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Sjökrigsdeklarationen) </SPAN>................................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p18 ft12">Protokoll rörande förbud mot användande i krig av kvävande,</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">giftiga eller liknande gaser m.m., Genève den 17 juni 1925</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(1925 års Genèveprotokoll)</SPAN>..........................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft12">Ministeriella noter växlade med Storbritannien ang. Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">anslutning till internationella regler den 6 november 1936</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">beträffande undervattensbåtars uppträdande under krigstid</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">gentemot handelsfartyg m.m., London den 15 och 26 februari</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">1937</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Londonprotokollet)</SPAN>.....................................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft12">Förenta Nationernas stadga, San Fransisco den 26 juni 1945</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft16">(art. <NOBR>1<SPAN class="ft27">-</SPAN>74,</NOBR> <NOBR>92<SPAN class="ft27">-</SPAN>96</NOBR> och <NOBR>102<SPAN class="ft27">-</SPAN>111)</NOBR></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td7"><SPAN class="p20 ft8">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft17"><NOBR><SPAN class="ft16">(FN-stadgan)</SPAN>..............................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p18 ft12">Överenskommelse den 8 augusti 1945 mellan Det förenade</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">konungarikets Storbritannien och Norra Irland regering,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">Amerikas förenta staters regering, Den franska republikens</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">provisoriska regering och De socialistiska sovjetrepublikernas</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">unions regering beträffande åtal mot och bestraffning av de</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">europeiska axelmakternas förnämsta krigsförbrytare</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td7"><SPAN class="p20 ft8">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft16">(Överenskommelse om Nürnbergtribunalen)) ..........................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p26 ft22">jämte stadga för den internationella militärdomstolen..........</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p20 ft8">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">(genocide), New York den 9 december 1948</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Folkmordskonventionen)</SPAN>..........................................................................</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft24">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p20 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p18 ft12">1949 års Genèvekonventioner <NOBR>I<SPAN class="ft28">-</SPAN>IV</NOBR> samt tilläggsprotokoll <NOBR>I<SPAN class="ft28">-</SPAN>III</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft21">ang. skydd för krigets offer ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 ang. förbättrande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft22">av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft16">(I:a Genèvekonventionen) ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft22">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 ang. förbättrande</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">stridskrafterna till sjöss</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(II:a Genèvekonventionen).............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 ang. krigsfångars</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">behandling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(III:e Genèvekonventionen) ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 ang. skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">för civilpersoner under krigstid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(IV:e Genèvekonventionen)............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna den 12 augusti</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft22">1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">konflikter, Genève den 8 juni 1977</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Tilläggsprotokoll I).........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">364</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft22">Tilläggsprotokoll II till Genèvekonventionerna den 12 augusti</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft22">1949 rörande skydd för offren i <NOBR>icke-internationella</NOBR> väpnade</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">konflikter, Genève den 8 juni 1977</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Tilläggsprotokoll II) .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">439</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft22">Tilläggsprotokoll III till Genèvekonventionerna den</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">12 augusti 1949 rörande ett ytterligare emblem,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">Genève den 8 december 2005</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Tilläggsprotokoll III)......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">450</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p18 ft12">Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft18">rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950) samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft21">protokoll 6 och 13 om dödsstraffets avskaffande ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">458</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">rättigheterna och de grundläggande friheterna <SPAN class="ft30">(art. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">-</SPAN><SPAN class="ft30">18)</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Europakonventionen) ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">458</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll nr 6 avseende avskaffande av dödsstraffet (1983)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p23 ft16">(art. <NOBR>1<SPAN class="ft27">-</SPAN>4)..........................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">467</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll nr 13 avseende avskaffande av dödsstraffet under</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">alla omständigheter (2002) </SPAN>(art. <NOBR>1<SPAN class="ft27">-</SPAN>3) ............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">469</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft24">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft21">Konvention ang. flyktingars rättsliga ställning, Genève den 28 juli</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft12">1951 samt protokoll ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">471</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention ang. flyktingars rättsliga ställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft30"><SPAN class="ft23">Genève den 28 juli 1951 </SPAN>(art. 1, 8, 9, 27 och 33)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(Flyktingkonventionen) ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p20 ft8">471</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll ang. flyktingars rättsliga ställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">New York den 31 januari 1967 </SPAN>(art. 1)...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">476</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td6"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft21">konflikt (1954) samt tilläggsprotokoll I och II...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">477</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft22">Konvention om skydd för kulturegendom i händelse av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">väpnad konflikt, Haag den 14 maj 1954</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft16">(Kulturkonventionen)......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p20 ft8">477</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft22">jämte tillämpningsföreskrifter.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">494</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">Tilläggsprotokoll I den 14 maj 1954 </SPAN>...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">505</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">Tilläggsprotokoll II den 26 mars 1999 </SPAN>...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">509</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p18 ft12">Internationell konvention om medborgerliga och politiska</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft21">rättigheter, New York den 16 december 1966 <SPAN class="ft32">(art. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">1</SPAN><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft32">27) </SPAN>..............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p20 ft8">530</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft32">(Konventioen om medborgerliga och politiska rättigheter) <SPAN class="ft34">........................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">530</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft21">av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">deras förstöring, London, Washington och Moskva</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">den 10 april 1972</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft17"><NOBR><SPAN class="ft16">(B-vapenkonventionen) </SPAN>.............................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">543</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p18 ft12">Konvention om förbud mot militär eller varje annan fientlig</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">användning av miljöförändringsteknik,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">Genève den 18 maj 1977</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(ENMOD)</SPAN>.................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">551</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om förbud mot eller inskränkningar i användningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">Genève den 10 oktober 1980</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft26">(inkl. ändring av art. 1) samt protokoll I, II, III, IV och V</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(1980 års vapenkonvention)</SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">559</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft22">jämte ändring i art. 1 (2001)....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p20 ft8">570</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll om <NOBR>icke-detekterbara</NOBR> fragment(1980)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft16">(Protokoll I) .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">572</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft23">av minor, försåtvapen och andra anordningar (1980)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft16">(Protokoll II)....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p20 ft8">573</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft22">jämte reviderat protokoll II den 3 maj 1996...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft8">579</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft24">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p20 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">av brandvapen (1980)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Protokoll III) .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">598</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll om förbud mot användning av synförstörande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">laservapen (1995)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Protokoll IV)..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Protokoll om explosiva lämningar efter krig (2003)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Protokoll V)....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">602</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p18 ft12">Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft18">förnedrande behandling eller bestraffning,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p18 ft26">New York den 10 december 1984 <SPAN class="ft16">(art. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft35">-</SPAN><SPAN class="ft16">16)</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Tortyrkonventionen)</SPAN>................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">610</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p18 ft12">FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) samt fakultativt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft12">protokoll....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p28 ft8">617</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">FN:s konvention om barnets rättigheter,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">New York den 20 november 1989 <SPAN class="ft30">(art. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">38</SPAN><SPAN class="ft31">-</SPAN><SPAN class="ft30">39)</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(Barnkonventionen) ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">617</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Fakultativt protokoll till konventionen den 20 november 1989</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">konflikter, New York den 25 maj 2000</SPAN>..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">620</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p18 ft26">användning av kemiska vapen samt deras förstöring,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft30"><SPAN class="ft18">Paris den 13 januari 1993 </SPAN>(art. 1, 2, 6, 7, 9 och 10)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft17"><NOBR><SPAN class="ft16">(C-vapenkonventionen) </SPAN>............................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">627</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p18 ft12">Konvention om skydd av personal i <NOBR>FN-insatser</NOBR> och därtill</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft21">anknuten personal samt fakultativt protokoll .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">646</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft22">Konvention om skydd av personal i <NOBR>FN-insatser</NOBR> och därtill</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">anknuten personal, New York den 9 december 1994</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16">(FN:s skyddskonvention) ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">646</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft22">Fakultativt protokoll till konventionen om skydd av personal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft23">i <NOBR>FN-insatser</NOBR> och därtill anknuten personal,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">New York den 8 december 2005 </SPAN>....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">659</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p18 ft21">Konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p18 ft21">överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft18">förstöring, Oslo den 18 september 1997</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Ottawakonventionen)</SPAN>..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">662</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p18 ft12">Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen,</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p18 ft26">Rom den 17 juli 1998 <SPAN class="ft16">(art. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft35">-</SPAN><SPAN class="ft16">33</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">77</SPAN><SPAN class="ft35">-</SPAN><SPAN class="ft16">80)</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Romstadgan)</SPAN>.............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">679</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p18 ft12">Convention on Cluster Munitions, Dublin den 30 maj 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td9"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Konventionen om klusterammunition)</SPAN>....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p28 ft8">706</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft24">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p32 ft13">Del II Övriga dokument</P> <P class="p17 ft36">Svensk Författning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft12">Brottsbalken <SPAN class="ft22">(22 kap. 6 §) </SPAN>...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p20 ft8">731</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td6"><SPAN class="p18 ft36"><NOBR>NF-material</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft21">Protection of Civilian Populations Against Bombing from the Air</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">in Case of War (1938)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">735</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft16">(Resolution från Nationernas Förbund om flygbombning) <SPAN class="ft17">.......................</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft36"><NOBR>FN-material</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft21">Affirmation of the Principles of International Law Regognized by</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">the Charter of the Nuremberg Tribunal (1946)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">738</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft16">(FN:s resolution 95 (1) Nürnbergtribunalen) <SPAN class="ft17">...........................................</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft21">Principles of International Law Recognized in the Charter of the</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">Nuremberg Tribunal and in the Judgement of the Tribunal</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">740</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Nürnbergprinciperna)</SPAN>...............................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft12">UN Model Status of Forces Agreement for <NOBR>peace-keeping</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">operations (1990)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">744</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(UN SOFA)</SPAN>...............................................................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft21">UN <NOBR>Secretary-General's</NOBR> Bulletin, Observance by United Nations</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">forces of international humanitarian law (1999)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">762</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(UN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Secretary-General's</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> Bulletin) </SPAN>............................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft12">FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000), om kvinnor, fred och</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">säkerhet</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">770</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(FN:s säkerhetsrådsresolution 1325) </SPAN>..........................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft12">UN Security Council 1612 (2005), on establishing monitoring,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">reporting mechanism on use of child soldiers</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">776</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(FN:s säkerhetsrådsresolution 1612) </SPAN>..........................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p18 ft12">UN Security Council 1820 (2008), on sexual violence against</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft18">civilians in conflict zones and rape as was crime</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft8">784</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(FN:s säkerhetsrådsresolution 1820) </SPAN>..........................................................</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft36"><NOBR>EU-material</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td6"><SPAN class="p18 ft21">EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (2008)........................</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td7"><SPAN class="p20 ft22">791</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft12">EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft12">humanitär rätt (2009).................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p20 ft22">808</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td6"><SPAN class="p18 ft24">10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 Innehåll</P> <P class="p33 ft36">Manualer och studier</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p18 ft12">San Remo Manual on International Law Applicable to Armed</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft18">Conflicts at Sea (1994)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(San </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Remo-manualen)</SPAN>................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p20 ft22">817</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p18 ft12">Customary International Humanitarian Law, <NOBR>ICRC-studiens</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p18 ft26">161 sedvanerättsliga regler (2005)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(ICRC:s sedvanerättsstudie)</SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft22">855</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p18 ft12">Air and Missile Warfare Manual (2009)</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft16">(Luftkrigsmanualen)</SPAN>...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p20 ft22">875</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft36">Ragificeringslistor</P> <P class="p34 ft12">Ratificeringslistor i humanitär rätt och mänskliga rättigheter (2009)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">Internationell humanitär rätt I </SPAN>........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p20 ft22">922</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">Internationell humanitär rätt II</SPAN>.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p20 ft22">928</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p23 ft16"><SPAN class="ft22">Mänskliga rättigheter </SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p20 ft22">934</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft21">Sakregister ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft22">940</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p18 ft12">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td13"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td11"><SPAN class="p18 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p18 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p18 ft12"><SPAN class="ft22">Kommittédirektiv (Dir. 2007:134) </SPAN>...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p20 ft22">953</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p18 ft16">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p18 ft12"><SPAN class="ft22">Tilläggsdirektiv (Dir. 2008:154)</SPAN>.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p20 ft22">959</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p18 ft16">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p18 ft12"><SPAN class="ft22">Tilläggsdirektiv (Dir. 2010:19) </SPAN>........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p20 ft22">963</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft24">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p0 ft7">Förord</P> <P class="p36 ft8">Denna reviderade dokumentsamling ersätter den tidigare utgivna dokumentsamlingen Krigets Lagar, som gavs ut av Försvarsdepartementet genom Totalförsvarets folkrättsråd, 1996. En reviderad dokumentsamling rörande krigets lagar är motiverad av flera anledningar. Sveriges anslutning till ett antal nya humanitärrättsliga traktater sedan 1996 är självklart en av dem. Utöver detta har Sveriges och Försvarsmaktens ökade fokus på internationell verksamhet format konventionssamlingens innehåll. Bland annat återfinns i denna dokumentsamling dokument med bäring på det rättsliga regelverket som omgärdar fredsinsatser samt relevanta traktater rörande de mänskliga rättigheterna.</P> <P class="p37 ft8">Dokumentsamlingen är uppdelad i två delar; Del I Konventioner och deklarationer, samt Del II Övriga dokument. På så vis återges de centrala reglerna och principerna inom den humanitära rätten, ockupations- och neutralitetsrätten samt delar av de mänskliga rättigheterna.</P> <P class="p38 ft8">Vissa av konventionerna i samlingen hör till nedrustningsrättens område, men vi har inkluderat dem med tanke på deras nära anknytning till, och ibland överlappning av, den humanitära rätten.</P> <P class="p39 ft8">Svenska författningar på området sammanställs och utges årligen av Försvarsdepartementet i Författningshandbok för totalförsvar och skydd mot olyckor (FTS). Vi har därför valt att inte inkludera svenska författningar i denna dokumentsamling. Det enda undantaget från detta är att vi inkluderat brottsbalkens bestämmelser om folkrättsbrott, olovlig befattning med kemiska vapen samt olovlig befattning med minor.</P> <P class="p37 ft8">Vi har ansett det viktigt att sammanställningen av konventionerna är informativ och pedagogiskt upplagd. Med detta i åtanke har vi valt att återge traktater och dokument på svenska i den utsträckningen det har varit möjligt. I de fall översättningar finns offentliggjorda i publikationen Sveriges internationella överens-</P> <P class="p40 ft24">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p41 ft8">kommelser (SÖ) har vi valt att ta dess översättning. Detta gör att vissa äldre konventioner, i avsaknad av officiella moderna översättningar, återges med ett ålderdomligt språk. Eventuella stavfel som finns i officiella översättningar har inte ändrats och fel kan därför förekomma.</P> <P class="p42 ft8">Vidare har vi satt varje traktat och dokument i sitt sammanhang genom inledande förord. I förorden redogör vi för traktaternas och dokumentens tillkomst, innehåll samt det svenska genomförandet av dessa. För att optimera överblicken av ett områdes fullständiga reglering har vi valt att ställa upp Del I, Konventioner och deklarationer, i kronologisk ordning. Tillhörande tilläggsprotokoll, vilka ofta tillkommer senare än själva huvuddokumentet, har vi dock tagit med i anslutning till huvuddokumentet. Slutligen har vi valt att bifoga ratificeringslistor avseende den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna per den sista maj 2009.</P> <P class="p43 ft24">14</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p0 ft37">Del I</P> <P class="p44 ft7">Konventioner och deklarationer</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p45 ft38">Deklaration i Paris den 16 april 1856 angående sjörätten i krigstid (Parisdeklarationen)</P> <P class="p46 ft39">Förord</P> <P class="p47 ft9">En första grund till den s.k. Parisdeklarationen finns i en överenskommelse mellan Frankrike och Storbritannien år 1854 med anledning av Krimkriget <NOBR>(1853<SPAN class="ft40">-</SPAN>1856).</NOBR> Denna bilaterala överenskommelse föreskrev respekt för neutralt fartygs last och neutralt gods på fientligt fartyg och var ursprungligen tänkt att vara tidsbegränsad till just detta krig. Ytterligare en överenskommelse som ingicks under Krimkriget fick betydelse för Parisdeklarationen, nämligen den som ingicks mellan alla de krigförande staterna i kriget, dvs. Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Sardinien, om att avstå från att utfärda kaparbrev.</P> <P class="p48 ft42">Efter Krimkrigets slut anordnades en regeringskonferens i Paris för att dels permanenta de tidigare nämnda överenskommelserna, dels diskutera vissa förslag om regler för krigförande stats marina blockad mot fientlig kust. Förhandlingarna resulterade i Parisdeklarationen, som antogs år 1856. Enligt denna förklarades kaperiet vara avskaffat. Vidare förbjöds krigförande stat att gripa fientligt gods <SPAN class="ft41">- </SPAN>med undantag för krigskontraband <SPAN class="ft41">- </SPAN>på neutrala fartyg, eller neutralt gods på fientliga fartyg. Slutligen fastslogs att en blockad måste vara effektiv för att vara bindande.</P> <P class="p49 ft43">Deklarationens grundläggande tanke är att värna om frihandeln. De principer som kommer till uttryck i deklarationen betraktas numera som sedvanerätt och är därmed bindande för alla stater oberoende av godkännande.</P> <P class="p50 ft24">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32216x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1856. Parisdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft42">Statspraxis avseende deklarationen har dock växlat över tiden. Till en del beror detta på att deklarationens centrala begrepp ’krigskontraband’ saknar en närmare definition, vilket har skapat oklarheter vid tillämpningen. Beroende på teknikens och samhällets utveckling har dessutom innebörden av begreppet förändrats under årens lopp; t.ex. betraktades förr hö till hästar som krigskontraband men skulle knappast göra så idag. En annan orsak till en vacklande statspraxis är att många stater tenderar att göra avsteg från frihandelsprincipen under krig och alltför lättvindigt förklara att fartyg innehåller krigskontraband. Så var fallet under både första och andra världskriget då de flesta varor som var destinerade till fiendesidan betraktades som krigskontraband.</P> <P class="p52 ft44">Deklarationen trädde i kraft den 16 april 1856 och ratificerades av Sverige den 13 juni 1856.</P> <P class="p53 ft46">De befullmäktigade ombud, vilka undertecknat fredsfördraget i Paris av den 30 mars 1856, hava, vederbörligen bemyndigade och samlade till överläggning, <SPAN class="ft45">-</SPAN></P> <P class="p54 ft46">i betraktande av</P> <P class="p55 ft46">att sjörätten i krigstid länge varit föremål för beklagliga tvister, att ovissheten om rätt och plikter i detta ämne giver anledning</P> <P class="p56 ft46">till meningsskiljaktigheter mellan neutrala och krigförande, varav kunna uppstå allvarliga svårigheter och till och med stridigheter, att det följaktligen är gagneligt att i en så viktig punkt fastställa en enhetlig lära, och</P> <P class="p57 ft46">att de till Pariskongressen församlade befullmäktigade ombuden icke kunna bättre motsvara de avsikter som besjäla deras regeringar än genom att i detta avseende införa fasta grundsatser i de mellanfolkliga förhållandena,</P> <P class="p58 ft46">överenskommit att rådslå om medlen att uppnå detta mål, och, därom ense, fastställt följande högtidliga förklaring:</P> <P class="p59 ft46"><SPAN class="ft46">1)</SPAN><SPAN class="ft47">Kaperiet är och förblir avskaffat.</SPAN></P> <P class="p60 ft46"><SPAN class="ft46">2)</SPAN><SPAN class="ft47">Neutral flagga skyddar fientligt gods med undantag av krigskontraband.</SPAN></P> <P class="p60 ft46"><SPAN class="ft46">3)</SPAN><SPAN class="ft47">Neutralt gods får, med undantag av krigskontraband, icke gripas under fientlig flagga.</SPAN></P> <P class="p61 ft48">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft49">1856. Parisdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft50">Blockad måste, för att vara bindande, vara effektiv, dvs. upprätthållas av en tillräcklig styrka för att verksamt förhindra tillträde till fiendens kust.</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Undertecknade befullmäktigade ombuds regeringar förplikta sig att bringa denna förklaring till de staters kännedom vilka icke blivit kallade att deltaga i Pariskongressen, samt att inbjuda dem att ansluta sig därtill.</P> <P class="p64 ft8">Övertygade att de grundsatser, som de nu förkunnat, endast kunna med tacksamhet upptagas av hela världen, betvivla undertecknade befullmäktigade ombud ingalunda att deras regeringars ansträngningar för att göra anslutningen därtill allmän skola krönas med en fullständig framgång.</P> <P class="p65 ft8">Denna förklaring är och skall vara bindande endast mellan de makter vilka anslutit sig till den eller komma att ansluta sig.</P> <P class="p66 ft8">Som skedde i Paris den 16 april 1856.</P> <P class="p67 ft24">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p68 ft51">Deklaration i S:t Petersburg den 29 november/11 december 1868 angående beskaffenheten av de projektiler, som i krig må användas (S:t Petersburgsdeklarationen)</P> <P class="p69 ft39">Förord</P> <P class="p70 ft43">Deklarationen betonar en större humanitet i krigföringen genom att den understryker skydd dels för civilbefolkningen, dels för kombattanter. Trots sitt ringa omfång är deklarationen en god tidsspegling vad avser ett mer humanistiskt synsätt och den därmed förändrade människosyn, som vid denna tidpunkt hade börjat växa fram. De principer som kommer till uttryck i deklarationen betraktas numera som sedvanerätt och är därmed bindande för alla stater oberoende av godkännande.</P> <P class="p71 ft42">Deklarationen inleds med vissa allmänna grundsatser, som dels slår fast att vapenmakt ska riktas mot fiendens militära stridskrafter i syfte att försvaga dessa, dels att det är förbjudet att använda övervåld under striderna. Dessa regler följs av ett specifikt förbud mot användning av en viss typ av särskilt skadebringande projektiler nämligen, explosiva kulor med mindre vikt än 400 gram. Detta är sannolikt historiens första avtalsfästa, folkrättsliga vapenbegränsning. Den skulle några år senare följas av ytterligare ett vapenförbud nämligen 1899 års Haagdeklaration som förbjuder s.k. <NOBR>dumdum-kulor.</NOBR></P> <P class="p72 ft24">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p18 ft49">1868. S:t Petersburgsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft9">Uppmärksammas bör att deklarationen endast avser att förhindra användning av de förbjudna projektilerna i antipersonellt bruk, varför användning i antimateriellt bruk t.ex. mot olika slags luftfarkoster inte strider mot deklarationen.</P> <P class="p74 ft44">Deklarationen trädde i kraft den 29 november (11 december enligt gregoriansk tideräkning) 1868 och ratificerades av Sverige samma dag.</P> <P class="p75 ft46">Sedan, på förslag av den kejserliga ryska regeringen, en mellanfolklig militärkommission sammanträtt i S:t Petersburg för att pröva lämpligheten av förbud mot användande av vissa projektiler i krig mellan civiliserade nationer, och nämnda kommission enat sig om fastställande av de tekniska gränser, vid vilka krigets krav böra vika för mänsklighetens fordringar, hava undertecknade blivit genom sina regeringars befallning bemyndigade att förklara följande:</P> <P class="p76 ft46">I betraktande av,</P> <P class="p77 ft46">att civilisationens framsteg böra verka en lindring i möjligaste mån av krigets elände,</P> <P class="p77 ft52">att det enda lagliga mål staterna äga uppställa under kriget är försvagandet av fiendens militära krafter,</P> <P class="p77 ft46">att för uppnående av detta mål det är tillräckligt att försätta största möjliga antal män ur stridbart skick,</P> <P class="p78 ft46">att detta mål skulle överskridas genom bruket av vapen vilka onödigtvis skulle förvärra lidandena för de män som försatts ur stridbart skick och göra deras död oundviklig, och</P> <P class="p77 ft46">att användande av dylika vapen följaktligen skulle strida mot mänsklighetens bud,</P> <P class="p79 ft46">förplikta sig de fördragsslutande parterna att, i händelse av krig mellan dem, ömsesidigt avstå från att låta deras styrkor till lands eller sjöss använda varje projektil med mindre vikt än 400 gram som är explosiv eller laddad med sprängämne eller brännbara ämnen.</P> <P class="p80 ft46">De fördragsslutande parterna skola inbjuda alla stater, vilka icke genom att sända ombud deltagit i den i S:t Petersburg församlade mellanfolkliga militärkommissionens överläggningar, att ansluta sig till denna förpliktelse.</P> <P class="p81 ft48">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1868. S:t Petersburgsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">Denna förpliktelse är bindande endast för de fördragsslutande eller sig anslutande parterna i händelse av krig mellan två eller flera bland dem; den är icke tillämplig på icke fördragsslutande parter eller parter som icke anslutit sig.</P> <P class="p57 ft8">Likaledes upphör den att vara bindande från och med det ögonblick då, i ett krig mellan fördragsslutande parter eller sådana som anslutit sig, någon icke fördragsslutande part eller någon som icke anslutit sig, sällar sig till endera av de krigförande.</P> <P class="p57 ft8">I syfte att upprätthålla de av dem uppställda grundsatser samt förena krigets krav med mänsklighetens fordringar, förbehålla sig de fördragsslutande eller sig anslutande parterna vidare överenskommelse varje gång något klart förslag framställes med hänsyn till de förbättringar som vetenskapen kan bibringa truppers utrustning.</P> <P class="p83 ft8">Som skedde i S:t Petersburg den 29 november/11 december 1868.</P> <P class="p84 ft24">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p85 ft51">Deklaration i Haag den 29 juli 1899 angående förbud mot användande av kulor som lätt utvidga sig eller tillplattas i människokroppen (Haagdeklarationen)</P> <P class="p86 ft39">Förord</P> <P class="p87 ft9">Under senare delen av <NOBR>1800-talet</NOBR> uppmärksammades av bl.a. läkare att de brittiska trupperna i Indien infört en ny typ av kulor till sina handeldvapen som förorsakade mycket stora och svårläkta skador. Dessa s.k. <NOBR>dumdum-kulor</NOBR> var konstruerade med en mantel som endast delvis omslöt kulan. Detta medförde att kulan vid en träff mot en människa tillplattades och fortsatte starkt deformerad in i kroppen, vilket orsakade mycket svåra skottskador.</P> <P class="p88 ft43">Vid regeringskonferensen i Haag år 1899 framförde flera stater starka betänkligheter mot britternas nya kulor, som ansågs förorsaka onödigt lidande. Staterna lyckades under konferensen nå enighet om ett förbud mot <NOBR>dumdum-kulor</NOBR> och som ett resultat framlades 1899 års Haagdeklaration. I denna förbinder sig staterna att inte använda kulor, som lätt utvidgar sig eller tillplattas i människokroppen. Förbudet omfattar dels kulor som inte är helmantlade, dels sådana som försetts med inskärningar som får kulan att tumla i kroppen.<A href="#page_21"><SPAN class="ft53">1</SPAN></A></P> <P class="p89 ft55"><SPAN class="ft54">1 </SPAN>Observera i detta sammanhang resolution, daterad den 28 september 1979, om ”small calibre weapon systems”, en vapenkategori vars effekter ibland starkt påminner om den s.k. <NOBR>dumdum-kulans.</NOBR> Resolutionen antogs enhälligt på 1979 års session av <NOBR>FN-konferensen</NOBR> om vissa konventionella, extremt inhumana vapen och har bl.a. följande lydelse:</P> <P class="p90 ft55">”<SPAN class="ft56">Recalling </SPAN>the agreement embodied in The Hague Declaration of 29 July 1899, to abstain, in international armed conflict, from the use of bullets which expand or flatten easily in the human body.</P> <P class="p91 ft57"><NOBR>---</NOBR></P> <P class="p92 ft24">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1899. Haagdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft9">Förbudet mot vapen, som förorsakar onödigt lidande för de stridande anses vara en sedvanerättslig regel, som gäller för alla stater oberoende av godkännande. Eftersom deklarationen om förbud mot <NOBR>dumdum-kulor</NOBR> är en kodifierad specificering inom ramen för denna allmänna regel, har även deklarationen sedvanerättslig status.</P> <P class="p94 ft43">Benämningen 'dumdum' härrör från staden Dum Dum el. Dam Dama i det dåvarande <NOBR>brittisk-indiska</NOBR> distriktet Parganas i provinsen Bengalen, nordöst om Calcutta, där britterna hade dels en militärstation, dels en fabrik för tillverkning av ammunition för handeldvapen, såsom <NOBR>dumdum-kulor.</NOBR></P> <P class="p95 ft44">Deklarationen trädde i kraft den 4 september 1900 och ratificerades av Sverige samma dag.</P> <P class="p96 ft44">Publicering: SFS 1900:76</P> <P class="p97 ft46">Undertecknade, fullmäktige för de å internationella fredskonferensen i Haag representerade makterna, av sina regeringar därtill behörigen bemyndigade, ledda av de grundsatser, som fått sitt uttryck i deklarationen i S:t Petersburg av den 29 november/11 december 1868, förklara:</P> <P class="p57 ft46">De fördragsslutande makterna förplikta sig att icke använda kulor, som lätt utvidga sig eller tillplattas i människokroppen, sådana som kulor med hård mantel, om denna icke helt och hållet täcker kärnan eller är försedd med inskärningar.</P> <P class="p58 ft46">Denna deklaration är endast bindande för de fördragsslutande makterna i händelse av krig mellan två eller flera av dem.</P> <P class="p57 ft46">Den upphör att vara bindande i samma ögonblick, som under ett krig emellan fördragsslutande makter en icke fördragsslutande makt förenar sig med en av de krigförande.</P> <P class="p98 ft46">Denna deklaration skall ratificeras inom kortast möjliga tid. Ratifikationerna skola deponeras i Haag.</P> <P class="p57 ft52">Över deponerandet av varje ratifikation skall upprättas ett protokoll, varav en bestyrkt avskrift skall på diplomatisk väg tillställas alla fördragsslutande makter.</P> <P class="p53 ft59"><SPAN class="ft58">Appeals </SPAN>to all Governments to exercise the utmost care in the development of <NOBR>small-calibre</NOBR> weapon systems, so as to avoid an unnecessary escalation of the injurious effects of such systems.”</P> <P class="p99 ft48">24</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft49">1899. Haagdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Icke undertecknande makter kunna tillträda denna deklaration. De skola för sådant ändamål för de fördragsslutande makterna tillkännagiva sin anslutning genom en skriftlig notifikation, som ställes till Nederländska regeringen och av densamma delgives alla de andra fördragsslutande makterna.</P> <P class="p39 ft8">Därest någon av de höga fördragsslutande makterna skulle uppsäga denna deklaration, skall sådan uppsägning ej hava verkan förr än ett år efter det tillkännagivande härom skriftligen skett hos Nederländska regeringen och av densamma omedelbart bringats till de andra fördragsslutande makternas kännedom.</P> <P class="p101 ft8">Sådan uppsägning har verkan endast för den makt, som gjort densamma.</P> <P class="p102 ft8">Till bekräftelse härav hava fullmäktige undertecknat och med sina sigill försett denna deklaration.</P> <P class="p65 ft8">Som skedde i Haag den tjugonionde Juli adertonhundranittionio, i ett enda exemplar, som förbliver deponerat i Nederländska regeringens arkiv, och varav bestyrkta avskrifter skola på diplomatisk väg tillställas de fördragsslutande makterna.</P> <P class="p103 ft24">25</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p104 ft61">Haagkonventionerna den 18 oktober 1907, nr <NOBR>IV<SPAN class="ft60">-</SPAN>IX,</NOBR> XI och XIII</P> <P class="p105 ft8">jämte;</P> <P class="p106 ft8">reglemente ang. lagar och bruk i lantkrig (lantkrigsreglementet), likalydande slutbestämmelser (införda efter den XIII:e konventionen)</P> <P class="p107 ft39">Förord</P> <P class="p108 ft62">Allmänt</P> <P class="p109 ft42">I slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> togs flera initiativ i syfte att begränsa krigens verkningar och att skapa förutsättningar för verklig och varaktig fred i världen. Med dessa ambitioner sammankallades den första fredskonferensen i Haag år 1899. Denna konferens resulterade bl.a. i konventioner som innehöll regler om förbud mot plundring, tagande av gisslan, förgiftning av brunnar, förgiftade vapen, stridsmedel och stridsmetoder som förorsakade onödigt lidande samt om skydd för fiender, som nedlagt vapen. I konferensens slutakt uttalades en önskan om att 1899 års Haagkonferens skulle följas av en ny konferens om ytterligare förbud och begränsningar.</P> <P class="p110 ft9">Vid den andra Haagkonferensen, som genomfördes år 1907, hade deltagarantalet ökat från 26 <SPAN class="ft40">- </SPAN>vid den första konferensen <SPAN class="ft40">- </SPAN>till 44 stater. Konferensen pågick från den 15 juni till den 18 oktober 1907. Under dessa fyra månader lyckades man modifiera 1899 års konventioner och bekräfta dessa på nytt, samt enades om ytterligare tio konventioner inom området. Sammanlagt antogs alltså tretton konventioner under konferensen.</P> <P class="p111 ft43">De första tre konventionerna lämnas, i detta sammanhang, därhän eftersom de reglerar folkrättsområden som ligger utanför krigets lagar eller inte är relevanta i detta sammanhang. Av</P> <P class="p112 ft24">26</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p113 ft42">övriga tio är X:e Haagkonventionen inte längre i kraft men ingår i en utökad och omarbetad form i 1949 års II:a Genèvekonvention ang. förbättrande av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss. XII:e Haagkonventionen om en prisdomstol kom aldrig att ratificeras eller inrättas, varför den inte återges i denna dokumentsamling.</P> <P class="p114 ft9">Huvuddelen av reglerna i Haagkonventionerna betraktas sedan lång tid tillbaka som sedvanerätt och är i dessa delar bindande för alla stater utan särskilt godkännande. Haagkonventionernas regler respekterades sålunda under stora delar av andra världskriget även av krigförande stater som inte formellt hade anslutit sig till Haagkonventionerna, nämligen Bulgarien, Grekland, Italien och Jugoslavien.</P> <P class="p115 ft42">Konventionernas sedvanerättsliga ställning gör att de klausuler i konventionerna som stadgar att bestämmelserna endast är tillämpliga ”för det fall, att de krigförande samtliga äro parter i konventionen” inte längre har någon praktisk betydelse. Ett undantag torde dock VI:e Haagkonventionen om fientliga handelsfartygs ställning utgöra, som inte kan sägas tillhöra sedvanerätten, då statspraxis har undergrävt dess ställning.</P> <P class="p116 ft63">Haagkonventionerna kompletteras idag av de nya regler om stridsmetoder, som har tillkommit genom 1977 års tilläggsprotokoll I till 1949 års Genèvekonventioner.</P> <P class="p117 ft9"><SPAN class="ft62">IV:e Haagkonventionen</SPAN>, som ersätter en konvention från år 1899 om lagar och bruk i lantkrig, är ett omfattande regelverk för lantkriget. Bilagan till konventionen, som brukar benämnas lantkrigsreglementet, innehåller regler för själva krigföringen, s.k. slagfältsregler. Flera av de mest grundläggande sedvanerättsliga principerna avseende stridsmedel och stridsmetoder återfinns här.</P> <P class="p116 ft9">Vidare definieras de krav som ska vara uppfyllda för att en person ska få räknas som kombattant; vilket innebär att han inte får ställas till svars för att ha deltagit i de aktiva striderna om han faller i motståndarens händer, utan skall tillerkännas krigsfångestatus.</P> <P class="p118 ft42">Då det redan vid konventionens tillkomst stod klart att det inte gick att skapa heltäckande regler för alla typer av militär verksamhet i krig, formulerades i inledningen till konventionen en allmän princip, den s.k. Martensklausulen <SPAN class="ft41">- </SPAN>uppkallad efter den ryske folkrättsprofessorn Frederick de Martens <SPAN class="ft41">- </SPAN>som fast-</P> <P class="p119 ft24">27</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p120 ft9">ställer att även i de fall folkrättsliga regler saknas ska likväl humanitetens krav beaktas i krigföringen. Syftet är att förhindra att de krigförande bortser från humanitära beaktanden, med hänvisning till att folkrättsliga regler saknas för en viss situation.</P> <P class="p121 ft9">Konventionens regler anses vara ett uttryck för sedvanerätt och är som sådan bindande för alla stater oberoende av godkännande; vilket bl.a. bekräftades vid de två krigsförbrytardomstolarna efter andra världskriget, dels i Nürnberg år 1946, dels i Tokyo år 1948. Genom 1977 års tilläggsprotokoll I till 1949 års Genèvekonventioner har många av lantkrigsreglementets slagfältsregler kunnat bekräftas på nytt och även vidareutvecklats.</P> <P class="p122 ft9"><SPAN class="ft62">V:e Haagkonventionen </SPAN>tillkom vid den andra Haagkonferensen år 1907, då det fanns en enighet om att bekräfta neutralitetsregler i bindande konventioner.</P> <P class="p123 ft42">Neutralitetsrätten utvecklades under 1700- och <NOBR>1800-talen,</NOBR> främst inom den internationella sjörättens område. Skälet var att dåtidens stora sjöfararnationer såg ett behov av att skydda neutrala handelsfartyg mot krigförande staters angrepp. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> utvecklades dock även neutralitetsregler för lantkriget. Även om neutralitetens rättsliga ställning är allmänt accepterad, har det varit svårt att enas om innebörden av de rättigheter och skyldigheter som följer med en neutralitetsförklaring. Enligt 1907 års Haagkonventioner förutsätter neutraliteten dels militär opartiskhet, dels territoriell okränkbarhet. Innehållet av begreppet neutralitet har efter hand modifierats av statspraxis, men även av tekniska innovationer som exempelvis militära höghöjdsapplikationer.</P> <P class="p71 ft43">I visst avseende har även <NOBR>FN-stadgan</NOBR> haft en sådan inverkan. Artikel 2(5) i <NOBR>FN-stadgan</NOBR> ålägger alla medlemsstater att ge FN allt bistånd i varje åtgärd som organisationen beslutar om och i artikel 25 stadgas att medlemmarna är skyldiga att verkställa säkerhetsrådets beslut. Detta gäller även rådets beslut enligt kapitel VII i stadgan om inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar. Gentemot säkerhetsrådets beslut om militär insats gentemot en felande part kan således inte en stat hävda att den avser att stå neutral i konflikten.</P> <P class="p124 ft24">28</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p113 ft42"><SPAN class="ft64">VI:e Haagkonventionen </SPAN>ger för första gången bindande regler om fientliga handelsfartygs ställning i samband med fientligheternas utbrott. Avsikten med konventionen är att ge handelsfartyg en tidsfrist för att kunna lämna fientligt territorium under ordnade former i samband med krigsutbrottet.</P> <P class="p125 ft42">Trots enighet vid 1907 års Haagkonferens, då sjökriget var föremål för stort intresse, mottogs inte konventionen odelat positivt och flera länder avstod från att ratificera den. Storbritannien och Frankrike ratificerade visserligen konventionen, men frånträdde den år 1925 respektive år 1939. Under andra världskriget var respekten för konventionens regler låg bland de krigförande. Statspraxis har sålunda undergrävt konventionens ställning och dess regler kan inte, till skillnad från de flesta övriga reglerna i 1907 års Haagkonventioner anses ha sedvanerättslig status och är följaktligen bindande enbart mellan parterna till konventionen.</P> <P class="p126 ft42"><SPAN class="ft64">VII:e Haagkonventionen </SPAN>utgår till stor del från 1856 års Deklaration i Paris angående sjörätten i krigstid (Parisdeklarationen), som förbjuder kaperi; privatägda fartyg äger inte rätt att uppbringa fientliga handelsfartyg som priser.</P> <P class="p127 ft9">Frågeställningen om det legitima i att omvandla handelsfartyg till krigsfartyg uppkom år 1870 i samband med utbrottet av det <NOBR>fransk-tyska</NOBR> kriget. På tysk (preussisk) sida fanns planer att utnyttja handelsfartyg som krigsfartyg. Dessa planer förverkligades dock aldrig. Tanken var emellertid väckt och i det ryskjapanska kriget <NOBR>1904-05</NOBR> användes omvandlade handelsfartyg för att delta i vissa militära operationer. Detta var den direkta orsaken till att frågan togs upp vid den andra Haagkonferensen år 1907.</P> <P class="p115 ft42">Konventionen är ett försök att skapa regler för hur ett handelsfartyg legitimt skulle kunna omvandlas till krigsfartyg och därmed erkännas officiellt som sådant. Konventionen är emellertid ofullständig och reglerar inte frågan om var ett fartyg har rätt att omvandlas <SPAN class="ft41">- </SPAN>i hamn och/eller på fria havet <SPAN class="ft41">- </SPAN>inte heller berörs frågan om möjligheten att återomvandla ett tidigare omvandlat handelsfartyg medan kriget pågår.</P> <P class="p128 ft9">Under båda världskrigen använde de krigförande flitigt möjligheten att utnyttja handelsfartyg som krigsfartyg.</P> <P class="p129 ft24">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p130 ft42"><SPAN class="ft64">VIII:e Haagkonventionen </SPAN>innehåller regler för utläggning av automatiska kontaktminor till sjöss. Den har idag mindre relevans eftersom konventionen inte automatiskt blir tillämplig på efterkommande typer av minor, utan endast reglerar de mintyper som förekom vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början, dvs. förankrade, automatiska kontaktminor och drivminor. Det innebär att konventionen inte innehåller regler för de numera allmänt förekommande avståndsverkande minorna, som utlöses med hjälp av magnetism, akustik eller tryck eller en kombination av dessa.</P> <P class="p123 ft43">Regeln avseende information om minerat område i artikel 4 torde dock äga sedvanerättslig status och gäller därför alla stater oberoende av ratificering av konventionen och för alla typer av minor. Sverige avstod från att underteckna konventionen i Haag 1907 och har inte heller senare anslutit sig till den; men är naturligtvis bunden i de avseenden som konventionen är ett uttryck för sedvanerätten.</P> <P class="p131 ft9"><SPAN class="ft62">IX:e Haagkonventionen </SPAN>syftar till att urskillningslös verkan av sjöstridskrafters beskjutning av mål i land ska undvikas, dvs. att undvika skador och förluster bland civilbefolkning och på civil egendom.</P> <P class="p132 ft42">Konventionen överensstämmer i stort med motsvarande regler i det s.k. Lantkrigsreglementet i IV:e Haagkonventionen, som förbjuder anfall mot städer, byar och byggnader, som inte försvaras. Till skillnad från reglerna för landkrig medger sjökrigsreglerna dock vissa inskränkningar i förbudet.</P> <P class="p123 ft43">Förbudet, som torde ha sedvanerättslig status, har i huvudsak införlivats och bekräftats i 1977 års tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter, som är tillämpligt i sjökrig, specifikt vid anfall mot mål i land, men inte för sjökrig i allmänhet. Däremot kan inte bombardemang enligt konventionens artikel 3 anses stå i överensstämmelse med det skydd, som enligt modern folkrätt, skall tillkomma civilbefolkningen. Innehållet i artikeln bör därför betraktas som obsolet.</P> <P class="p131 ft9"><SPAN class="ft62">XI:e Haagkonventionen </SPAN>är, i de delar som reglerar uppbringande av fartyg, i stora drag en uppteckning av gällande praxis vid tidpunkten för konventionens tillkomst.</P> <P class="p132 ft43">Uppbringande av fartyg har av tradition varit en del av sjökriget; liksom de inskränkningar i denna rätt som framgår av</P> <P class="p133 ft24">30</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p134 ft9">denna konvention. Vid konferensen i Haag år 1907 enades man därutöver om att föreskriva om immunitet för de postförsändelser som anträffades på uppbringade fartyg och man beslutade även om regler för behandlingen av besättningen på sådana fartyg.</P> <P class="p118 ft43">Emellertid var respekten för konventionen, i alla dess delar, påfallande låg bland de krigförande såväl under första som under andra världskriget. Bl.a. har denna bristande efterlevnad bidragit till att konventionen idag, trots att den formellt fortfarande är bindande, har en begränsad praktisk betydelse.</P> <P class="p135 ft9"><SPAN class="ft62">XIII:e Haagkonventionen </SPAN>reglerar neutralitet i sjökrig medan de grundläggande reglerna för neutralitet under lantkrig finns i V:e Haagkonventionen.</P> <P class="p118 ft42">En stat som vill undvika att bli indragen i en väpnad konflikt kan förklara sig neutral. En sådan förklaring innebär såväl rättigheter som skyldigheter för den neutrala staten. Till rättigheterna hör att de krigförande ska respektera neutralt territorium och att de inte får företa några krigshandlingar på sådant område. I gengäld är en neutral stat förpliktigad att vara militärt opartisk i förhållande till de krigförande liksom att förhindra att någon av de stridande parterna drar nytta av statens territorium, dvs. den neutrala staten är skyldig att hävda sitt territorium.</P> <P class="p136 ft42">Neutralitetsrättens regler utvecklades under 1700- och 1800- talen och kodifierades huvudsakligen genom Haagkonventionerna från år 1907. Rättsområdet har utvecklats genom statspraxis bl.a. under de båda världskrigen. Eftersom varje statsledning har ett betydande utrymme att tolka reglernas innebörd är inte tillämpningen av neutralitetsreglerna entydiga.</P> <P class="p118 ft43">Ett par bestämmelser i XIII:e Haagkonventionen torde vara obsoleta. Det gäller artikel 7, som inte kräver av en neutral stat att den hindrar export eller transitering av vapen, ammunition m.m. till en krigförande stat. I våra dagar torde en neutral stat som medger sådan försäljning till en av de krigförande staterna få räkna med att anklagas för neutralitetsbrott. Vidare förutsätter artikel 23 existensen av en internationell prisdomstol. Någon sådan kom emellertid aldrig till stånd p.g.a. att XII:e Haagkonventionen, som bl.a. behandlar detta, aldrig ratificerades.</P> <P class="p137 ft24">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p138 ft9">Samtliga dessa konventioner har likalydande slutbestämmelser. Dessa återfinns efter den XIII:e Haagkonventionen i denna dokumentsamling.</P> <P class="p139 ft65">Konventionerna <NOBR>IV-VII,</NOBR> IX, XI och XIII trädde i kraft den 26 januari 1910 och ratificerades av Sverige den</P> <P class="p140 ft66">27 november 1909. Publicering: SFS 1910:153</P> <P class="p141 ft44">Konventionen VIII trädde i kraft den 26 januari 1910. Sverige har varken undertecknat eller anslutit sig till konventionen.</P> <P class="p142 ft24">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p143 ft67">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående lagar och bruk</P> <P class="p144 ft7">i lantkrig</P> <P class="p144 ft7">(IV:e Haagkonventionen)</P> <P class="p145 ft8">jämte;</P> <P class="p146 ft8">reglemente angående lagar och bruk i lantkrig (lantkrigsreglementet)</P> <P class="p147 ft68">Inledning (i utdrag)</P> <P class="p148 ft8">I avvaktan därpå, att en fullständigare sammanfattning av krigets lagar kan komma att utfärdas, anser de höga fördragsslutande parterna lämpligt att fastställa, att i de fall, som icke innefattas i av dem antagna reglementariska bestämmelser, befolkningarna och de krigförande skall förbli under de folkrättsliga grundsatsernas skydd och herravälde, sådana dessa grundsatser framgått ur de mellan civiliserade nationer vedertagna sedvänjor, mänsklighetens bud och det allmänna rättsmedvetandets krav.</P> <P class="p64 ft69">De förklarar, att i denna anda bör särskilt artiklarna 1 och 2 av det antagna reglementet tydas.</P> <P class="p102 ft8">De höga fördragsslutande parterna, vilka önskar att för detta ändamål avsluta en ny konvention.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">De fördragsslutande makterna skola giva sina stridskrafter till lands instruktioner, som äro i överensstämmelse med det vid denna konvention fogade reglemente angående lagar och bruk vid lantkrig.</P> <P class="p151 ft9">Artikel 2</P> <P class="p150 ft8">De bestämmelser, som innehållas i det i art. 1 åsyftade reglementet ävensom i denna konvention, äro endast tillämpliga mellan de fördragsslutande makterna och blott om de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p152 ft24">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. IV:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">Krigförande part, som bryter mot nämnda reglementes föreskrifter, gällde i förekommande fall uppstånden skada. Denna part är ansvarig för alla handlingar, som begås av till hans stridskrafter hörande personer.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 4</P> <P class="p156 ft8">Denna konvention skall, sedan den blivit vederbörligen ratificerad, de fördragsslutande makterna emellan ersätta konventionen den 29 juli 1899 angående lagar och bruk i lantkrig.</P> <P class="p58 ft69">Konventionen av år 1899 förblir gällande endast mellan de makter, som undertecknat densamma och som icke tillika ratificera denna konvention.</P> <P class="p157 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p158 ft24">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p0 ft70">Bilaga till konventionen</P> <P class="p159 ft61">Reglemente angående lagar och bruk i lantkrig</P> <P class="p0 ft7">(Lantkrigsreglementet)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p18 ft13">Avdelning I</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p160 ft13">Om krigförande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel I</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td21"><SPAN class="p18 ft21">Om egenskapen av krigförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">Krigets lagar, rättigheter och skyldigheter hava tillämpning icke blott å hären, men även å milistrupper och avdelningar av frivilliga under förutsättning att dessa trupper och avdelningar uppfylla följande villkor:</P> <P class="p162 ft69"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft71">att de stå under befäl av en person, som är ansvarig för sina underordnade;</SPAN></P> <P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft72">att de bära ett utmärkande tecken, som är fastsittande och igenkännligt på avstånd;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft72">att de bära sina vapen öppet samt</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft72">att de vid sina operationer iakttaga krigets lagar och bruk.</SPAN></P> <P class="p63 ft69">I de länder, där milistrupper och avdelningar av frivilliga utgöra armén eller del därav, inbegripas de under benämningen armé.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 2</P> <P class="p166 ft8">Befolkningen i ett icke besatt område, vilken vid fiendens annalkande självmant griper till vapen för att bekämpa de inryckande trupperna men icke hunnit organisera sig i enlighet med bestämmelserna i artikel 1, skall betraktas som krigförande, om densamma bär sina vapen öppet samt iakttager krigets lagar och bruk.</P> <P class="p167 ft24">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">De krigförande parternas väpnade styrkor kunna bestå av stridande och icke stridande. Såväl de förra som de senare hava, om de tillfångatas av fienden, rätt till behandling som krigsfångar.</P> <P class="p168 ft68">Kapitel II Om krigsfångar</P> <P class="p169 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar äro under den fientliga regeringens herravälde men icke under de enskilda personers eller truppavdelningars, vilka bemäktigat sig dem.</P> <P class="p54 ft8">Krigsfångar skola behandlas med mänsklighet.</P> <P class="p57 ft8">Alla deras personliga tillhörigheter, med undantag av vapen, hästar och militära handlingar, förbliva deras egendom.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar må underkastas internering i stad, fästning eller läger eller å vilken annan plats som helst med förpliktelse att icke därifrån begiva sig utöver vissa bestämda gränser; de må däremot icke inspärras, såvida icke sådan säkerhetsåtgärd befinnes oundgängligen nödvändig och blott så länge de omständigheter, som nödvändiggjort denna åtgärd, fortvara.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 6</P> <P class="p156 ft8">Staten kan använda krigsfångar med undantag av officerare till arbete i enlighet med deras grad och fallenhet härför. Dessa arbeten må icke vara alltför ansträngande eller hava något samband med krigsföretagen.</P> <P class="p58 ft8">Fångarna må kunna erhålla tillstånd att utföra arbete för allmän förvaltnings, enskilda personers eller egen räkning.</P> <P class="p171 ft8">Arbete, som utförts för statens räkning, gottgöres efter den taxa, som gäller för arbete av samma slag, som utförts av den egna arméns personal, eller, om sådan taxa icke finnes, efter den taxa, som står i förhållande till de utförda arbetena.</P> <P class="p58 ft69">Då arbetet utföres för annan allmän förvaltnings eller enskilda personers räkning, fastställas villkoren för detsammas gottgörande i samråd med den militära myndigheten.</P> <P class="p172 ft24">36</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft49">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Krigsfångars arbetslön må användas till mildrande av deras belägenhet, och överskottet skall utbetalas till dem vid deras frigivande efter avdrag av kostnaden för deras underhåll.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 7</P> <P class="p174 ft8">Den regering, i vars makt krigsfångar befinna sig, är skyldig att underhålla dem.</P> <P class="p65 ft8">I saknad av särskild överenskommelse mellan de krigförande skola krigsfångar med avseende å förplägnad, förläggning och beklädnad behandlas på samma sätt som den regerings trupper, vilken bemäktigat sig dem.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 8</P> <P class="p174 ft8">Krigsfångar äro underkastade de lagar, reglementen och föreskrifter, som gälla för den stats armé, i vars våld de befinna sig. Bryta krigsfångar mot krigslydnaden, må nödiga stränghetsåtgärder mot dem vidtagas.</P> <P class="p65 ft8">Krigsfångar, som rymt men åter fasttagas, innan de kunnat förena sig med egen armé eller hunnit lämna det område, som hålles besatt av den armé, vilken tillfångatagit dem, hava gjort sig förfallna till disciplinstraff.</P> <P class="p64 ft69">Krigsfångar, som efter att hava lyckats undkomma ånyo göras till krigsfångar, äro icke förfallna till straff för den tidigare flykten.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 9</P> <P class="p150 ft8">Det åligger varje krigsfånge att på tillfrågan sanningsenligt uppgiva namn och grad; och om han bryter mot denna föreskrift, utsätter han sig för inskränkningar i de förmåner, som medgivas med honom likställd krigsfånge.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 10</P> <P class="p174 ft8">Krigsfångar kunna försättas i frihet på hedersord, om lagarna i deras hemland tillåta dem avgiva sådant, och äro i dylikt fall vid sin personliga heder förpliktade att såväl i förhållande till sin egen regering som till den, vilken gjort dem till krigsfångar, samvetsgrant uppfylla de skyldigheter som de iklätt sig.</P> <P class="p37 ft8">I sådant fall må den egna regeringen icke av dem fordra eller mottaga någon tjänst, som strider mot avgivet hedersord.</P> <P class="p176 ft24">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 11</P> <P class="p154 ft8">Krigsfånge må icke påtvingas frigivande å hedersord; ej heller är den fientliga regeringen skyldig att bifalla krigsfånges begäran att varda frigiven på hedersord.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 12</P> <P class="p154 ft8">Om en på hedersord frigiven krigsfånge ånyo gripes bärande vapen i hand mot den regering, i förhållande till vilken han avgivit sitt hedersord, eller mot denna regerings bundsförvanter, förlorar han rätt till behandling såsom krigsfånge och må ställas inför domstol.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 13</P> <P class="p154 ft8">De personer, vilka åtfölja en armé utan att direkt tillhöra densamma, såsom tidningskorrespondenter och referenter, marketentare och leverantörer, hava, då de falla i fiendens händer och denne finner lämpligt att kvarhålla dem, rätt att behandlas såsom krigsfångar, såvida de äro försedda med ett tillståndsbevis, utfärdat av militär myndighet, tillhörande den armé, vilken de åtföljt.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 14</P> <P class="p156 ft8">En upplysningsbyrå rörande krigsfångar inrättas vid fientligheternas början i en var av de krigförande staterna och eventuellt även i de neutrala stater, som mottagit de krigförande å sitt territorium. Nämnda byrå, som är skyldig att besvara alla förfrågningar, som angå krigsfångarna, skall från vederbörande förvaltningar tillhandahållas alla uppgifter, rörande interneringar och förändringar däri, frigivningar på hedersord, utväxlingar, rymningar, intagande å sjukhus, dödsfall, ävensom alla andra upplysningar, som äro erforderliga för att upprätta särskilda upplägg rörande varje krigsfånge. På detta upplägg skall byrån anteckna matrikelnummer, namn och förnamn, ålder, hemort, rang, truppavdelning, sår samt tid och ort för tillfångatagandet, interneringen, sårande och död, ävensom alla särskilda anmärkningar. Varje särskilt upplägg skall efter fredsslutet överlämnas till den andre krigförandes regering.</P> <P class="p177 ft8">Upplysningsbyrån skall även hopsamla och å ett ställe sammanföra alla föremål för personligt bruk, värdeföremål, brev m.m., som upphittats å slagfältet eller efterlämnas av krigsfångar, som frigivits å hedersord, utväxlats, rymt eller avlida i sjukhusen eller</P> <P class="p178 ft24">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1907. Lantkrigsreglementet</P> <P class="p179 ft8">ambulanserna, och skall byrån översända dessa föremål till vederbörande rättsinnehavare.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 15</P> <P class="p150 ft8">Föreningar för understöd av krigsfångar, vilka upprättats i enlighet med sitt lands lagar och som hava till ändamål att förmedla barmhärtighetsverk, skola, för att kunna med framgång fylla sina humanitära uppgifter, såväl för egen som för sina behörigen anställda ombuds del från de krigförandes sida erhålla alla de lättnader, som de militära fordringarna och de administrativa föreskrifterna medgiva. Dessa föreningars ombud kunna erhålla tillstånd att utdela understöd å interneringsorterna ävensom å etappstationer för hemsändande av krigsfångar förmedelst personliga tillståndsbevis, som utfärdas av vederbörande militära myndighet, och emot en skriftlig förbindelse från ombudens sida att underkasta sig alla de ordnings- och politibestämmelser, som nämnda myndighet må finna skäligt att föreskriva.</P> <P class="p180 ft9">Artikel 16</P> <P class="p174 ft8">Upplysningsbyråerna åtnjuta fribrevsrätt. Brev, penninganvisningar och värdeförsändelser ävensom postpaket adresserade till krigsfångar eller avsända av dem skola fritagas från alla postala avgifter såväl i avgångs- och ankomstlandet som i mellanliggande länder.</P> <P class="p38 ft69">Gåvor och understöd in natura, som äro avsedda för krigsfångar, skola fritagas från alla tull- och andra avgifter ävensom från befordringsavgifter å järnvägar, som drivas av staten.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 17</P> <P class="p166 ft69">Fångna officerare skola erhålla samma avlöning, som tillkommer officerare av samma grad i det land, där de kvarhållas, att framdeles ersättas av deras hemlands regering.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 18</P> <P class="p150 ft8">Krigsfånge äger full frihet att utöva sin religion, däri inbegripet att bevista gudstjänst, dock under det villkor att han ställer sig till efterrättelse de av vederbörande militära myndighet givna ordnings- och politiföreskrifter.</P> <P class="p182 ft24">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 19</P> <P class="p154 ft8">I fråga om mottagande eller upprättande av testamenten av krigsfångar gälla samma bestämmelser som i fråga om dylika handlingars mottagande eller upprättande av egen armés personal.</P> <P class="p57 ft8">Samma regler skola följas i fråga om handling till fastställande av krigsfångars dödsfall och i fråga om deras begravning, därvid hänsyn skall tagas till deras grad och rang.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 20</P> <P class="p183 ft8">Efter freds avslutande skola krigsfångar snarast möjligt hemsändas.</P> <P class="p168 ft68">Kapitel III Om sjuka och sårade</P> <P class="p184 ft9">Artikel 21</P> <P class="p154 ft8">De krigförandes skyldigheter i fråga om vård av sjuka och sårade bestämmas genom Genèvekonventionen.</P> <P class="p168 ft13">Avdelning II Om fientligheterna</P> <P class="p185 ft68">Kapitel I Om medel att skada fienden, belägringar och bombardemang</P> <P class="p184 ft9">Artikel 22</P> <P class="p186 ft8">De krigförande hava icke oinskränkt frihet i fråga om valet av medel att skada fienden.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 23</P> <P class="p186 ft8">Utöver de förbud, som uppställas genom särskilda överenskommelser, gäller att det är uttryckligen förbjudet:</P> <P class="p59 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">att använda gifter eller förgiftade vapen,</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">att genom förräderi döda eller såra till den fientliga nationen eller armén hörande personer,</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">att döda eller såra en fiende, som, sedan han nedlagt vapnen eller icke längre är i stånd att försvara sig, givit sig på nåd och onåd,</SPAN></P> <P class="p188 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">att förklara att pardon icke kommer att givas,</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">att använda vapen, projektiler eller ämnen, som äro ägnade att förorsaka onödiga lidanden,</SPAN></P> <P class="p189 ft24">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft49">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft73">att obehörigen använda parlamentärflagga, fiendens nationella flagga eller militära beteckningar och uniform ävensom Genèvekonventionens igenkänningstecken,</SPAN></P> <P class="p191 ft8"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft72">att förstöra eller beslagtaga fiendens tillhörigheter, såvida icke sådant förstörande eller beslagtagande till följd av krigets krav är oundgängligen nödvändigt,</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft74">att förklara motpartens undersåtars rättigheter och käromål upphävda, provisoriskt försatta ur gällande kraft eller utestängda från att kunna göras gällande inför domstol.</SPAN></P> <P class="p193 ft8">Det är likaledes förbjudet för krigförande att tvinga motpartens undersåtar att taga del i krigsoperationer, som äro riktade mot deras eget land, till och med om de varit i den krigförandes tjänst före krigets början.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 24</P> <P class="p150 ft8">Det är tillåtet att använda krigslist och medel, som erfordras för anskaffande av upplysningar om fienden och om terrängen.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 25</P> <P class="p150 ft8">Det är förbjudet att med vad medel det vara må anfalla eller bombardera städer, byar, bostäder eller byggnader, som icke försvaras.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 26</P> <P class="p150 ft8">Befälhavaren för de angripande trupperna bör, innan bombardemanget företages och såvida icke stormning äger rum, göra allt vad på honom ankommer för att underrätta myndigheterna därom.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 27</P> <P class="p166 ft8">Vid belägringar och bombardemang böra alla nödiga åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån skona byggnader avsedda för gudstjänst, konst, vetenskap och välgörenhet, historiska monument, ävensom sjukhus och uppsamlingsplatser för sjuka och sårade under förutsättning att dessa byggnader och platser icke samtidigt användas för militärt ändamål.</P> <P class="p64 ft8">Det åligger de belägrade att utmärka byggnader eller uppsamlingsplatser av ifrågavarande art genom särskilda, synliga tecken, som på förhand skola meddelas den belägrande.</P> <P class="p194 ft24">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 28</P> <P class="p154 ft8">Det är förbjudet att till plundring prisgiva en stad eller ort även om densamma tagits medelst storm.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel II</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p18 ft12">Om spioner</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft9">Artikel 29</P> <P class="p154 ft8">Såsom spion kan endast anses person, som hemligt eller under falska förevändningar inhämtar eller söker inhämta upplysningar inom en krigförandes operationsområde i avsikt att meddela dessa till motståndaren.</P> <P class="p58 ft8">Militärpersoner, som utan förklädnad inträngt inom den fientliga arméns operationsområde i ändamål att inhämta underrättelser, betraktas följaktligen icke såsom spioner. Ej heller betraktas såsom spioner militära eller civila personer, som hava i uppdrag att överbringa meddelanden till egen eller till den fientliga armén och utföra detta uppdrag öppet. Till samma kategori räknas de personer, som avsänts i ballong för att överbringa meddelanden och i allmänhet för att underhålla förbindelser mellan olika delar av en armé eller av ett område.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 30</P> <P class="p154 ft8">Spion, som gripes på bar gärning, må icke straffas utan föregående dom.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 31</P> <P class="p154 ft8">Spion, vilken efter återvändandet till den armé, han tillhör, sedermera tillfångatages av fienden, behandlas såsom krigsfånge och är icke underkastad ansvar för sin föregående verksamhet såsom spion.</P> <P class="p196 ft68">Kapitel III Om parlamentärer</P> <P class="p169 ft9">Artikel 32</P> <P class="p154 ft8">Såsom parlamentär anses den person, vilken av en av de krigförande parterna erhållit i uppdrag att inleda underhandlingar med den andra, och som inställer sig med vit flagga. Denne ävensom den</P> <P class="p197 ft24">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft49">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">trumpetare, hornblåsare eller trumslagare, flaggbärare och tolk, som åtfölja honom, äga rätt till okränkbarhet.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 33</P> <P class="p174 ft69">Befälhavare, till vilken parlamentär avsändes, är icke skyldig att under alla förhållanden mottaga denne.</P> <P class="p198 ft8">Han kan vidtaga alla åtgärder, som befinnas nödiga för att hindra parlamentären att begagna sig av sitt uppdrag för att inhämta upplysningar.</P> <P class="p65 ft8">Han äger rätt att, om parlamentären missbrukar sin ställning, temporärt kvarhålla honom.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 34</P> <P class="p150 ft8">Parlamentär förlorar sin rätt till okränkbarhet, om det klart och ovederläggligen styrkes att han begagnat sig av sin privilegierade ställning för att framkalla eller begå en förrädisk handling.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel IV</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p18 ft12">Om kapitulationer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 35</P> <P class="p174 ft8">Vid avslutande av kapitulationer mellan parterna skall hänsyn tagas till den militära hederns fordringar.</P> <P class="p65 ft69">Ingången kapitulation skall av båda parter på det noggrannaste iakttagas.</P> <P class="p151 ft68">Kapitel V Om vapenstillestånd</P> <P class="p199 ft9">Artikel 36</P> <P class="p166 ft8">Vapenstillestånd avbryter krigsrörelserna på grund av ömsesidig överenskommelse mellan de krigförande parterna. Om dess varaktighet icke är bestämd, kunna de krigförande parterna när som helst återupptaga krigsrörelserna, dock under villkor att fienden inom överenskommen tid i enlighet med de för vapenstilleståndet gällande villkor därom underrättats.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 37</P> <P class="p150 ft8">Vapenstillestånd kan vara allmänt eller lokalt; i förra fallet avbrytas överallt de krigförande staternas krigsrörelser, i senare fallet</P> <P class="p152 ft24">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">avbrytas desamma endast mellan vissa delar av de krigförande arméerna eller inom visst område.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 38</P> <P class="p154 ft69">Vapenstillestånd skall i god tid officiellt kungöras för vederbörande myndigheter och trupperna. Fientligheterna inställas omedelbart efter ingånget meddelande eller vid bestämd tidpunkt.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 39</P> <P class="p154 ft8">Det beror av de fördragsslutande parterna att i överenskommelse angående vapenstillestånd införa bestämmelser om de förbindelser, som å krigsskådeplatsen må äga rum med de olika befolkningarna och parterna sinsemellan.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 40</P> <P class="p154 ft8">Varje svår kränkning av vapenstillestånd från endera partens sida berättigar den andra att uppsäga detsamma och i trängande fall till och med att omedelbart återupptaga fientligheterna.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 41</P> <P class="p154 ft8">Kränkning av bestämmelserna angående vapenstillestånd genom enskilda personer, vilka handla på eget bevåg, berättigar endast att fordra de skyldigas bestraffning och, om anledning därtill förefinnes, skadestånd för lidna förluster.</P> <P class="p202 ft75">Avdelning III Om militär maktbefogenhet å fientlig stats område</P> <P class="p169 ft9">Artikel 42</P> <P class="p156 ft8">Ett område anses vara ockuperat, då detsamma faktiskt befinner sig under den fientliga arméns herravälde.</P> <P class="p57 ft69">Ockupationen omfattar endast de områden, å vilka detta herravälde upprättats och kan utövas.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 43</P> <P class="p154 ft69">Sedan utövandet av den lagliga maktens myndighet faktiskt övergått till den ockuperande, skall denne vidtaga alla på honom ankommande åtgärder för att såvitt möjligt återställa och trygga</P> <P class="p204 ft24">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft49">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">den allmänna ordningen och det offentliga livet, under iakttagande, såvida icke bestämt hinder häremot möter, av de i landet gällande lagar.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 44</P> <P class="p150 ft8">Det är förbjudet för en krigförande att tvinga befolkningen i ockuperat område att lämna upplysningar om den andre krigförandes armé eller försvarsmedel.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 45</P> <P class="p150 ft8">Det är förbjudet att tvinga befolkningen i ockuperat område att avlägga trohetsed till den fientliga makten.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 46</P> <P class="p174 ft69">Familjens heder och rättigheter, enskildas liv och egendom ävensom religiös övertygelse och religionsutövning skola respekteras.</P> <P class="p205 ft8">Enskild egendom får icke tagas i beslag.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 47</P> <P class="p206 ft8">Plundring är uttryckligen förbjuden.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 48</P> <P class="p150 ft8">Om den ockuperande inom det ockuperade området upptager skatter, pålagor och väg- eller broavgifter, som utgå till förmån för staten, bör han därvid så mycket som möjligt följa gällande bestämmelser rörande uttaxering och fördelning, och det åligger honom såsom en följd härav att bestrida kostnaderna för det ockuperade områdets förvaltning i samma omfång, som detta ålåg den lagliga regeringen.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 49</P> <P class="p150 ft69">Utöver de i föregående artikel omförmälda skatter får den ockuperande å det ockuperade området upptaga penninggärder endast för arméns behov eller områdets förvaltning.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 50</P> <P class="p150 ft69">Samfälld bestraffning antingen i form av penninggärd eller på annat sätt får icke åläggas befolkningen på grund av enskilda handlingar, för vilka densamma icke kan anses i sin helhet ansvarig.</P> <P class="p208 ft24">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 51</P> <P class="p156 ft8">Krigsgärd må ej upptagas annorlunda än på grund av skriftlig befallning av högste befälhavaren och under hans ansvar.</P> <P class="p171 ft8">Såvitt möjligt skall vid uppbörd av sådan krigsgärd endast de regler komma till användning, som gälla för uttaxering och fördelning av skatter.</P> <P class="p58 ft69">För varje krigsgärd skall kvitto lämnas dem, som utgjort densamma.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 52</P> <P class="p154 ft8">Rekvisitioner in natura och arbetsprestationer må avfordras kommuner eller innevånare endast för ockupationsarméns behov. De böra stå i förhållande till landets tillgångar och vara av sådan art, att de icke för befolkningen innebära en förpliktelse att deltaga i krigsföretag mot eget land.</P> <P class="p57 ft8">Sådana rekvisitioner och arbetsprestationer få endast åläggas efter bemyndigande av befälhavaren i det ockuperade området.</P> <P class="p57 ft69">Leveranser in natura skola, såvitt ske kan, betalas kontant; i motsatt fall skall kvitto lämnas, och betalning av de summor, för vilka skuld ådragits, snarast möjligt erläggas.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 53</P> <P class="p156 ft8">Armé, som ockuperar ett område, får lägga beslag endast på kontanta penningar, fonder och exigibla värdehandlingar, som utgöra verklig statsegendom, vapenförråd, transportmedel, magasin och förnödenheter och över huvud all lös statsegendom av beskaffenhet att kunna användas vid krigsföretag.</P> <P class="p209 ft8">Alla de medel, som äro lämpade att vare sig på land, till sjöss eller i luften förmedla nyheters överförande eller äro användbara till transport av personer eller saker, bortsett från de fall, som äro föremål för avgörande enligt sjörättens bestämmelser, ävensom vapenförråd och över huvud alla slag av krigsförråd kunna beslagtagas, även om de tillhöra enskilda personer, men böra återställas. Ifrågakommande skadestånd fastställes vid fredsslutet.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 54</P> <P class="p154 ft8">Undervattenskablar, som förbinda ockuperat område med neutralt, må icke utom i fall av absolut nödvändighet beslagtagas eller förstöras. De skola likaledes återlämnas och skadestånd fastställes vid fredsslutet.</P> <P class="p178 ft24">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft49">1907. Lantkrigsreglementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 55</P> <P class="p150 ft8">Den ockuperande staten bör endast betrakta sig såsom förvaltare och nyttjanderättsinnehavare av de i det ockuperade landet befintliga, den fientliga staten tillhöriga offentliga byggnader, fast egendom, skogar och jordbruksdomäner. Den bör bevara egendomen vid oförminskat kapitalvärde och förvalta densamma enligt reglerna för nyttjanderätt.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 56</P> <P class="p174 ft8">Kommunernas egendom och egendom tillhörande inrättning för religiöst ändamål, välgörenhet och undervisning, konst och vetenskap skall behandlas såsom enskild egendom även om den tillhör staten.</P> <P class="p211 ft69">Att taga i beslag eller att avsiktligt förstöra eller skada dylika inrättningar, historiska minnesmärken, konstverk eller vetenskapliga föremål är förbjudet och bör beivras.</P> <P class="p212 ft24">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <P class="p213 ft51">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående neutrala makters och personers rättigheter och förpliktelser under ett lantkrig (V:e Haagkonventionen)</P> <P class="p214 ft68">Kapitel I Om neutrala makters rättigheter och plikter</P> <P class="p199 ft9">Artikel 1</P> <P class="p206 ft8">Neutrala makters område är okränkbart.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 2</P> <P class="p215 ft8">Det är de krigförande förbjudet att över en neutral makts landområde låta föra trupper eller transporter av vare sig ammunition eller proviant.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 3</P> <P class="p206 ft8">Det är likaledes de krigförande förbjudet:</P> <P class="p216 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">att å en neutral makts landområde anlägga station för radiotelegrafering eller anbringa någon som helst apparat, avsedd att utgöra förbindelsemedel med de krigförande styrkorna till lands eller sjöss;</SPAN></P> <P class="p217 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">att använda någon som helst anläggning av detta slag, vilken före krigsutbrottet blivit av dem å en neutral makts område utförd i uteslutande militärt syfte och vilken icke upplåtits till bruk för den allmänna samfärdseln.</SPAN></P> <P class="p218 ft24">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft49">1907. V:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 4</P> <P class="p150 ft8">Stridande styrkor må icke uppsättas och värvningsbyråer ej öppnas å en neutral makts landområde till förmån för de krigförande.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 5</P> <P class="p174 ft69">Neutral makt må icke inom sitt område tillstädja någon av de i artiklarna <NOBR>2-4</NOBR> omförmälda åtgärder.</P> <P class="p102 ft69">Sådan makt är pliktig att beivra mot neutraliteten stridande handlingar, endast försåvitt dessa handlingar blivit begångna å dess eget landområde.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 6</P> <P class="p150 ft69">En neutral makt bär icke något ansvar för det förhållande att enstaka individer överskrida gränsen för att ställa sig i endera krigförande partens tjänst.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 7</P> <P class="p150 ft8">En neutral makt är icke pliktig att förhindra utförsel eller genomförsel för den ena eller andra krigförande partens räkning av vapen, ammunition och överhuvudtaget allt som kan vara till gagn för en armé eller en flotta.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 8</P> <P class="p150 ft8">En neutral makt är icke pliktig att gentemot de krigförande utfärda förbud eller förordna om inskränkning i fråga om bruket av de telegraf- eller telefonkablar ävensom de apparater för trådlös telegrafi, vilka äro vare sig dess egen eller bolags eller enskildas tillhörighet.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 9</P> <P class="p174 ft8">Alla de av en neutral makt vidtagna åtgärder till inskränkning eller förbud i de hänseenden, som omförmälas i artiklarna 7 och 8, skola av densamma likformigt tillämpas gentemot de krigförande.</P> <P class="p64 ft69">Den neutrala makten skall vaka däröver att samma förpliktelse iakttages av de bolag eller enskilda, vilka äro ägare av telegraf- eller telefonkablar eller av apparater för trådlös telegrafering.</P> <P class="p219 ft24">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. V:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 10</P> <P class="p154 ft8">Det kan icke anses som en fientlig handling, att en neutral makt, låt vara med våld, avvärjer angrepp mot sin neutralitet.</P> <P class="p220 ft68">Kapitel II Om internering av krigförande och vård av sårade hos de neutrala</P> <P class="p184 ft9">Artikel 11</P> <P class="p154 ft8">Neutral makt, som å sitt område mottager trupper tillhörande de krigförande arméerna, skall internera dem, såvitt möjligt långt från krigsskådeplatsen.</P> <P class="p171 ft8">Den må bevaka dem i läger och till och med innesluta dem i fästningar eller å för ändamålet lämpade platser.</P> <P class="p57 ft69">Den äger likaledes avgöra, huruvida officerare må lämnas i frihet, sedan de på hedersord förbundit sig att icke utan tillstånd lämna det neutrala området.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 12</P> <P class="p156 ft8">I saknad av särskild överenskommelse skall den neutrala makten förse de internerade med livsmedel, beklädnad och det understöd i övrigt allmän människokänsla bjuder.</P> <P class="p58 ft69">Gottgörelse skall vid fredsslutet beredas för de av interneringen föranledda kostnader.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 13</P> <P class="p156 ft8">Neutral makt, vilken mottager förrymda krigsfångar, skall lämna dem i frihet. Om den tillåter dem att vistas inom sitt område, står det den fritt att anvisa dem en viss uppehållsort.</P> <P class="p58 ft8">Samma stadgande är tillämpligt i fråga om krigsfångar, som medföras av trupper, vilka tagit sin tillflykt till neutralt område.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 14</P> <P class="p156 ft8">Neutral makt kan tillåta att sårade eller sjuka, tillhörande de krigförande arméerna, föras över dess områden, under förbehåll att de tåg, som föra dem, icke forsla vare sig krigspersonal eller krigsmateriel. Det åligger i sådant fall den neutrala makten att vidtaga för ändamålet erforderliga säkerhets- och kontrollåtgärder.</P> <P class="p58 ft69">Sårade eller sjuka, som under dylika omständigheter införas å neutralt område av en av de krigförande parterna, men tillhöra</P> <P class="p221 ft24">50</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft49">1907. V:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">motparten, böra av den neutrala makten bevakas, så att de ej ånyo må kunna taga del i krigsrörelserna. Enahanda förpliktelser åligga samma makt i fråga om sådana sårade eller sjuka tillhörande den andra armén, vilka må hava åt densamma anförtrotts.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 15</P> <P class="p150 ft8">Genèvekonventionen äger tillämpning å sårade och sjuka, som internerats å neutralt område.</P> <P class="p222 ft68">Kapitel III Om neutrala personer</P> <P class="p161 ft9">Artikel 16</P> <P class="p206 ft8">Som neutrala anses undersåtar i stat, vilken icke deltager i kriget.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 17</P> <P class="p206 ft8">En neutral äger icke åberopa sig å sin neutralitet:</P> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">därest han begår fientliga handlingar gentemot en krigförande;</SPAN></P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">därest han begår handlingar till förmån för en krigförande, särskilt om han frivilligt tager tjänst inom någondera partens väpnade styrkor.</SPAN></P> <P class="p225 ft8">I dylikt fall må den neutrale icke av den krigförande, gentemot vilken han frånträtt sin neutralitet, behandlas strängare än en medborgare i den andra krigförande staten skulle behandlas för samma handling.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 18</P> <P class="p150 ft8">Såsom handlingar utförda till förmån för endera av de krigförande i den bemärkelse, som i artikel 17 litt. b avses, skola ej anses:</P> <P class="p226 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">att fullgöra leveranser eller lämna lån åt någondera av de krigförande, förutsatt dock att leverantören eller långivaren icke bebor vare sig område tillhörande motparten eller område besatt av denne samt att leveransen ej heller leder sitt ursprung från sådant område;</SPAN></P> <P class="p227 ft69"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft79">bevisande av sådana tjänster, som tillhöra polisväsendet eller den civila förvaltningens område.</SPAN></P> <P class="p228 ft24">51</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32250x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft25">1907. V:e Haagkonventionen SOU 2010:22</P> <P class="p153 ft68">Kapitel IV Om järnvägsmateriel</P> <P class="p184 ft9">Artikel 19</P> <P class="p156 ft8">Järnvägsmateriel, kommande från neutrala makters område, må, evad den tillhör dessa makter, enskilda bolag eller privatpersoner, icke, där den är såsom sådan igenkännlig, rekvireras och nyttjas av en krigförande utom för det fall att och i den utsträckning, som tvingande nödvändighet sådant påkallar. Den skall så snart möjligt är återsändas till det land, dit den hör.</P> <P class="p58 ft8">Den neutrala makten kan å andra sidan i tvingande fall kvarhålla och i motsvarande mån använda den materiel, som kommer från den krigförande maktens område.</P> <P class="p58 ft8">Ersättning skall å ömse sidor utgå i förhållande till den nyttjade materielen och den tid, densamma tagits i anspråk.</P> <P class="p168 ft68">Kapitel V Slutbestämmelser</P> <P class="p169 ft9">Artikel 20</P> <P class="p154 ft8">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast de kontraherande makterna emellan och endast för det fall, att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p229 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p230 ft24">52</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p231 ft51">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande fientliga handelsfartygs behandling vid fientligheternas utbrott (VI:e Haagkonventionen)</P> <P class="p232 ft9">Artikel 1</P> <P class="p166 ft8">När ett handelsfartyg lydande under en av de krigförande parterna vid fientligheternas utbrott befinner sig i en fientlig hamn, är det önskvärt, att detsamma tillåtes att fritt utlöpa antingen omedelbart eller efter tillräcklig tidsfrist, ävensom att, försett med fripass, direkt uppnå sin bestämmelseort eller annan hamn, som varder detsamma anvisad.</P> <P class="p211 ft8">Detsamma gäller beträffande fartyg, som lämnat sin sista avgångshamn före krigets början och som utan kännedom om fientligheterna inlöper i en fientlig hamn.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 2</P> <P class="p174 ft8">Handelsfartyg, vilket på grund av fall av "vis major" icke kunnat lämna den fientliga hamnen före utloppet av tidsfrist, som i föregående artikel avses, eller som ej kunnat tillåtas avgå, må icke förklaras förbrutet.</P> <P class="p211 ft69">Den krigförande äger endast taga detsamma i beslag mot skyldighet för honom att efter krigets slut utan ersättning återställa detsamma eller ock övertaga detsamma mot inlösen.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 3</P> <P class="p150 ft8">Fientliga handelsfartyg, som lämnat sin sista avgångshamn före krigets utbrott och som anträffas i öppen sjö utan kännedom om fientligheterna, kunna icke förklaras förbrutna. De äro blott underkastade att varda beslagtagna mot förpliktelse att utan gottgörelse</P> <P class="p233 ft24">53</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32252x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. VI:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">återställa dem efter krigets slut eller att övertagas efter rekvisition eller att till och med förstöras mot det att ersättning gives och mot skyldighet att sörja för de ombordvarande personernas säkerhet ävensom för fartygshandlingarnas bevarande.</P> <P class="p58 ft8">Efter angörande av hamn i eget land eller av neutral hamn äro ifrågavarande fartyg underkastade sjökrigets lagar och bruk.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 4</P> <P class="p156 ft8">Fientligt gods, som befinner sig å fartyg, som avses i artiklarna 1 och 2, äro likaledes underkastat att varda beslagtaget samt att efter krigets slut återställas utan ersättning, eller att varda rekvirerat mot ersättning, antingen gemensamt med fartyget eller särskilt.</P> <P class="p58 ft8">Detsamma gäller i fråga om varor, vilka befinna sig å fartyg, som avses i artikel 3.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Denna konvention är icke tillämplig i fråga om handelsfartyg, vars konstruktion angiver, att de äro ämnade att omdanas till krigsfartyg.</P> <P class="p221 ft9">Artikel 6</P> <P class="p154 ft8">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast å förhållandet mellan de kontraherande makterna och endast för det fall att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p229 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p235 ft24">54</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p143 ft67">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande handelsfartygs omdaning till krigsfartyg</P> <P class="p144 ft7">(VII:e Haagkonventionen)</P> <P class="p236 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">Till krigsfartyg omdanat handelsfartyg äger icke de rättigheter och förpliktelser, som äro förbundna med förstnämnda slag av fartyg, om detsamma icke är ställt under den makts direkta myndighet, omedelbara kontroll och ansvar, vars flagga det för.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 2</P> <P class="p150 ft8">Till krigsfartyg omdanade handelsfartyg böra föra de för krigsfartyg av dess nationalitet utmärkande yttre kännetecknen.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 3</P> <P class="p150 ft8">Befälhavare bör vara anställd i vederbörande stats tjänst och behörigen förordnad av vederbörande myndigheter. Hans namn skall finnas infört i förteckning över officerare tillhörande krigsflottan.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 4</P> <P class="p206 ft8">Besättningen skall vara underkastad reglerna för militär lydnad.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 5</P> <P class="p150 ft69">Till krigsfartyg omdanat handelsfartyg är pliktigt att under sina företag iakttaga krigets lagar och bruk.</P> <P class="p237 ft24">55</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32254x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. VII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">Artikel 6</P> <P class="p215 ft8">Krigförande, vilken till krigsfartyg omdanar ett handelsfartyg, bör snarast möjligt angiva denna övergång i listan över fartyg, tillhörande dess krigsflotta.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 7</P> <P class="p215 ft8">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast de kontraherande makterna emellan och endast för det fall att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p238 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p239 ft24">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <P class="p240 ft38">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande utläggning af automatiska undervattensberöringsminor (VIII:e Haagkonventionen)</P> <P class="p241 ft8">(Suveränernas och statschefernas angifning) - under ingifvelse af grundsatsen om frihet för vattenvägarna, öppna för alla nationer; i betraktande däraf att, om under sakernas nuvarande tillstånd man icke kan förbjuda användandet af automatiska undervattensberöringsminor, det är af vikt att inskränka och reglera bruket däraf i ändamål att minska krigets hårdheter, samt att för så vidt sig göra låter, gifva den fredliga sjöfarten den säkerhet hon eger rätt att fordra oaktadt befintligheten af ett krig; i afvaktan på möjligheten att reglera frågan på ett sätt som skänker de däri invecklade intressena alla önskliga garantier; - hafva beslutit för sådant ändamål afsluta en konvention och hafva till sina befullmäktigade ombud utnämnt (namnen), hvilka öfverenskommit om följande bestämmelser:</P> <P class="p27 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">Det är förbjudet: 10 att utlägga icke fastgjorda automatiska beröringsminor, med mindre de äro konstruerade på sätt att bli oskadliga högst en timme sedan den som utlagt dem upphört att kunna öfvervaka dem; 20 att utlägga fastgjorda automatiska beröringsminor som icke bli oskadliga i och därmed att de brutit sina fästen; 30 att använda torpeder som icke bli oskadliga då de förfela sitt mål.</P> <P class="p242 ft24">57</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. VIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 2</P> <P class="p154 ft8">Det är förbjudet att utlägga automatiska beröringsminor framför en motståndares kuster och hamnar i det uteslutande ändamålet att afskära handelsjöfarten.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">När fastgjorda automatiska beröringsminor användas, böra alla möjliga försiktighetsmått vidtagas för den fredliga sjöfartens säkerhet. De krigförande förplikta sig att i möjlig mån sörja därför att dessa minor bli oskadliga efter ett bestämdt tidsförlopp, och att i de fall de skulle upphöra att öfvervakas, utmärka de farliga trakterna, så snart de militäriska fordringarna tillåta det, genom ett tillkännagifvande till sjöfarten, som tillika bör meddelas regeringarna å diplomatisk väg.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Hvarje neutral makt som utlägger automatiska beröringsminor framför sina kuster, bör iakttaga samma regler och vidtaga samma försiktighetsmått som åläggas de krigförande. Den neutrala makten bör genom ett föregående tillkännagifvande låta sjöfarten veta på hvilka trakter de automatiska beröringsminorna skola ligga. Detta tillkännagifvande bör skyndsamt meddelas regeringarna å diplomatisk väg.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">De kontraherande makterna förplikta sig att vid krigets slut göra allt hvad af dem beror för att, hvar på sitt håll, borttaga de minor de utlagt. Beträffande de fastgjorda automatiska beröringsminor, som den ene krigförande utlagt utefter den andres kuster, skall stället därför meddelas den andra parten genom den makt som utlagt dem, och hvarje makt skall inom kortaste tid skrida till borttagande af de minor hvilka befinna sig i hennes vatten.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 6</P> <P class="p154 ft8">De kontraherande makter hvilka ännu icke förfoga öfver så beskaffade, fullkomnade minor som denna konvention förutsätter, och hvilka följaktligen icke för närvarande skulle kunna rätta sig efter de i art.1 och 3 fastställda regler, förplikta sig att så snart som</P> <P class="p244 ft24">58</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p18 ft49">1907. VIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">möjligt omdana sin minmateriel, så att denne motsvarar ofvan nämda föreskrifter.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 7</P> <P class="p150 ft69">Denna konventions bestämmelser äro tillämpliga endast emellan de kontraherande makterna och om de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 8</P> <P class="p166 ft8">Denna konvention skall ratificieras så snart som möjligt. Ratifikationerna skola deponeras i Haag. Det första deponerandet af ratifikationer skall bekräftas genom ett protokoll, undertecknadt af de däri deltagande makternas representanter äfvensom af Nederländernas minister för utrikes ärendena. Påföljande ratifikationer deponeras medelst skriftligt tillkännagifvande till nederländska regeringen, åtföljdt af ratifikationshandlingen. Bestyrkt afskrift af protokollet rörande det första deponerandet af ratifikationer, af de i föregående punkt nämnda tillkännagifvanden samt af ratifikationshandlingarna, skall genast, genom nederländska regeringens försorg och å diplomatisk väg, öfverlämnas till de makter hvilka varit inbjudna till Andra Fredskonferensen, äfvensom till öfvriga makter hvilka anslutit sig till konventionen. I de fall föregående punkt föreser, skall nämnda regering liktidigt låta dem veta hvilken dag hon emottog tillkännagifvandet.</P> <P class="p180 ft9">Artikel 9</P> <P class="p166 ft8">De <NOBR>icke-undertecknande</NOBR> makterna tillåtas ansluta sig till denna konvention. Den makt som önskar ansluta sig, tillkännagifver skriftligt sin afsikt hos nederländska regeringen jämte öfverlämnande af anslutningshandlingen, och denne deponeras i nämnda regerings arkiv. Regeringen skall genast till samtliga öfvriga makter öfversända bestyrkt afskrift af tillkännagifvandet äfvensom af anslutningshandlingen, jämte angifvandet af datum då hon erhöll tillkännagifvandet.</P> <P class="p245 ft9">Artikel 10</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention skall, för de makter hvilka deltagit i det första deponeradet af ratifikationer, inträda i kraft sextio dagar efter datum af nämnda deponerandes protokoll, och för de makter hvilka ratificiera efteråt eller ansluta sig, sextio dagar efter det att</P> <P class="p246 ft24">59</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32258x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. VIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">tillkännagifvandet af deras ratificiering eller anslutning erhållits af nederländska regeringen.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 11</P> <P class="p154 ft8">Denna konvention skall ega bestånd under sju år ifrån och med sextionde dagen efter datum för det första deponerandet af ratifikationer. I saknad af uppsägning skall hon fortfara att ega giltighet efter nämnda tidslängds utgång. Uppsägningen skall gifvas skriftligt till känna hos nederländska regeringen, som af tillkännagifvandet genast meddelar bestyrkt afskrift till samtliga makter jämte angifvande af datum då hon emottog det. Uppsägningen eger endast verkan med afseende på den makt som gifvit henne till känna och sex månader efter det att tillkännagifvandet kommit nederländska regeringen till handa.</P> <P class="p247 ft9">Artikel 12</P> <P class="p154 ft8">De kontraherande makterna förbinda sig att återupptaga frågan om användandet af automatiska beröringsminor sex månader före utgången af den i föregående art., punkt 1, försedda terminens utgång, såvida hon icke blifvit återupptagen och löst vid en tidigare tidpunkt genom Tredje Fredskonferensen. Om de kontraherande makterna afsluta en ny konvention rörande användandet af minor, skall, ifrån och med hennes inträde i kraft, denna konvention upphöra att vara tillämplig.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 13</P> <P class="p154 ft8">Ett af nederländska utrikesministeriet hållet register skall utvisa datum för ratifikationers deponerande i enlighet med art. 8, punkter 3 och 4, äfvensom datum då tillkännagifvandena om anslutning (art. 9, punkt 2) eller uppsägning (art. 11, punkt 3) erhållits. Det står hvarje kontraherande makt öppet att taga kännedom af detta register och att däraf begära bestyrkta utdrag.</P> <P class="p248 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p249 ft24">60</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <P class="p250 ft51">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående bombardemang i krigstid förmedelst sjöstridskrafter (IX:e Haagkonventionen)</P> <P class="p251 ft80">Kapitel I Om bombardemang av hamnar, städer, byar, bostäder och byggnader, som icke försvaras</P> <P class="p199 ft9">Artikel 1</P> <P class="p174 ft69">Det är förbjudet att förmedelst sjöstridskrafter bombardera hamnar, städer, byar, bostäder och byggnader, som icke försvaras.</P> <P class="p102 ft69">En ort må icke bombarderas endast på den grund att framför dess hamn finnas försänkta vid beröring automatiskt verkande undervattensminor.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 2</P> <P class="p150 ft8">Dock äro i detta förbud ej inbegripna militära arbeten, lant- eller sjömilitära anläggningar, förråd av vapen eller krigsmateriel, verkstäder eller inrättningar, som äro användbara för den fientliga flottans eller arméns behov, samt i hamnen befintliga krigsfartyg. Befälhavaren över en sjöstyrka äger, efter anmaning med lämnad skälig tidsfrist, förstöra dem medelst beskjutning, därest varje annat medel är uteslutet, och försåvitt ortsmyndigheterna icke skridit till ifrågavarande förstöring inom den bestämda tidsfristen.</P> <P class="p174 ft8">Han ådrager sig i dylikt fall intet ansvar för den oavsiktliga skada, vilken kan förorsakas genom bombardemanget.</P> <P class="p39 ft8">Därest tvingande militära krav fordra omedelbar handling och icke medgiva beviljandet av någon tidsfrist, är det överenskommet, att förbudet mot bombardemang av den oförsvarade staden står kvar i likhet med det i mom. 1 angivna fall, samt att befälhavaren</P> <P class="p252 ft24">61</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. IX:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">äger att vidtaga alla erforderliga åtgärder i syfte att minsta möjliga olägenhet för staden måtte därav bliva följden.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 3</P> <P class="p156 ft8">Efter föregående uttryckligt tillkännagivande må bombardemang öppnas mot hamnar, städer, byar, bostäder eller byggnader, som icke försvaras, därest ortsmyndigheterna, oaktat formlig uppfordran, vägra efterkomma rekvisitioner av livsmedel eller andra förnödenheter, vilka äro erforderliga för tillgodoseende av den framför platsen varande sjöstyrkans omedelbara behov.</P> <P class="p209 ft8">Dessa rekvisitioner böra stå i förhållande till ortens tillgångar. De må endast begäras efter bemyndigande av den ifrågavarande sjöstyrkans befälhavare och skola såvitt möjligt kontant gäldas; om så ej kan ske, skola de bekräftas medelst kvitton.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Bombardemang av icke försvarade hamnar, städer, byar, bostäder eller byggnader på grund av underlåtenhet att gälda kontributioner i penningar är förbjudet.</P> <P class="p168 ft68">Kapitel II Allmänna bestämmelser</P> <P class="p169 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Vid bombardemang förmedelst sjöstridskrafter bör vederbörande befälhavare vidtaga alla erforderliga åtgärder i syfte att såvitt möjligt skona byggnader, som äro ägnade åt gudstjänst, konst, vetenskap och välgörenhet, ävensom historiska minnesmärken, sjukvårdsanstalter samt samlingsplatser för sjuka eller sårade under förutsättning att dessa icke samtidigt brukas i något militärt syfte.</P> <P class="p58 ft8">Det åligger invånarna att utmärka dessa minnesmärken, byggnader eller samlingsplatser medelst tydliga tecken, bestående av stora, fasta rektangulära skivor, diagonalt avdelade i två färgade trianglar, den övre svart, den nedre vit.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 6</P> <P class="p154 ft69">Utom i fall, där militära krav ej sådant medgiva, bör den anfallande sjöstyrkans befälhavare före bombardemangets öppnande göra allt vad på honom ankommer för att varsko myndigheterna.</P> <P class="p253 ft24">62</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32261x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p18 ft49">1907. IX:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft9">Artikel 7</P> <P class="p255 ft8">Det är förbjudet att åt plundring prisgiva stad eller ort även för det fall att den tagits med storm.</P> <P class="p256 ft68">Kapitel III Slutbestämmelser</P> <P class="p257 ft9">Artikel 8</P> <P class="p255 ft69">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast å förhållandet mellan de kontraherande makterna och endast för det fall att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p258 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p259 ft24">63</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <P class="p260 ft61">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående vissa inskränkningar i utövandet av rätten till uppbringning i sjökrig</P> <P class="p10 ft7">(XI:e Haagkonventionen)</P> <P class="p261 ft68">Kapitel I Om postförsändelser</P> <P class="p199 ft9">Artikel 1</P> <P class="p262 ft8">Neutralas eller krigförandes postförsändelser, som anträffas till sjöss å neutralt eller fientligt fartyg, äro okränkbara, vare sig de hava egenskapen av officiella eller enskilda. Om fartyget uppbringas, skola desamma med minsta möjliga tidsutdräkt vidare befordras av det uppbringande fartyget.</P> <P class="p263 ft69">Bestämmelserna i föregående stycke äro icke tillämpliga då blockad brytes, å de försändelser, som äro bestämda till eller komma från den blockerade hamnen.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 2</P> <P class="p215 ft8">Postförsändelsernas okränkbarhet undandrager icke neutrala postförande fartyg från tillämpligheten av sjökrigets lagar och bruk angående neutrala handelsfartyg i allmänhet. Dock må visitation av dem icke äga rum annat än vid nödtvång samt skall företagas med all möjlig skonsamhet och skyndsamhet.</P> <P class="p264 ft24">64</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p18 ft49">1907. XI:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft68">Kapitel II Om vissa fartygs fritagande från uppbringning</P> <P class="p199 ft9">Artikel 3</P> <P class="p174 ft8">Fartyg, uteslutande avsedda för kustfisket eller till lokal sjöfart av ringare omfattning, äro fritagna från uppbringning jämte redskap, tackling, tillbehör och last.</P> <P class="p64 ft8">Detta fritagande upphör att gälla för dessa fartyg så snart de på något som helst sätt taga del i fientligheterna.</P> <P class="p65 ft8">De kontraherande makterna förbinda sig att icke begagna sig av dessa fartygs ofarliga egenskap för att använda dem i militärt ändamål under samtidigt bevarande av deras fredliga utseende.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 4</P> <P class="p150 ft8">Från uppbringning äro jämväl fritagna fartyg med uppdrag av religiös, vetenskaplig eller filantropisk natur.</P> <P class="p265 ft68">Kapitel III Om behandlingen av besättning tillhörande fientliga handelsfartyg, som uppbringas av en krigförande</P> <P class="p266 ft9">Artikel 5</P> <P class="p174 ft8">När ett fientligt handelsfartyg uppbringas av en krigförande, skola de av besättningen, som äro undersåtar av en neutral stat, ej göras till krigsfångar.</P> <P class="p64 ft8">Detsamma gäller den befälhavare och de av befälet i övrigt, som äro undersåtar av en neutral stat, om de uttryckligen skriftligen förbinda sig att icke tjäna å ett fientligt fartyg under krigets fortvaro.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 6</P> <P class="p150 ft8">Befälhavare samt medlemmar av befälet och besättningen, som äro undersåtar av den fientliga staten, göras icke till krigsfångar, såframt de genom ett uttryckligt skriftligt löfte förbinda sig att, så länge fientligheterna fortfara, icke antaga någon tjänst, som äger samband med krigsoperationerna.</P> <P class="p267 ft24">65</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32264x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. XI:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft8">Namnen å de personer, vilka lämnats i frihet under de villkor, som angivas i artikel 5, andra stycket, och artikel 6, skola av den krigförande, som företagit uppbringningen, meddelas den andre krigförande. Det är den senare förbjudet att med vett och vilja använda ifrågavarande personer.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 8</P> <P class="p154 ft69">Bestämmelserna i de tre föregående artiklarna äga icke tillämpning å fartyg, som deltaga i fientligheterna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel IV</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p18 ft12">Slutbestämmelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft9">Artikel 9</P> <P class="p154 ft69">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast de kontraherande makterna emellan och endast för det fall att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p157 ft8">Se likalydande slutbestämmelser efter XIII:e Haagkonventionen.</P> <P class="p268 ft24">66</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p269 ft61">Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående neutrala makters rättigheter och skyldigheter i händelse av sjökrig</P> <P class="p270 ft7">(XIII:e Haagkonventionen)</P> <P class="p271 ft81">jämte;</P> <P class="p272 ft8">likalydande slutbestämmelser</P> <P class="p273 ft9">Artikel 1</P> <P class="p255 ft8">De krigförande äro skyldiga att respektera neutrala makters suveräna rättigheter och att å neutralt land- eller sjöområde avhålla sig från varje handling, som, om densamma av den neutrala makten bleve tåld, skulle utgöra ett brott mot dess neutralitet.</P> <P class="p274 ft9">Artikel 2</P> <P class="p255 ft8">Alla fientliga handlingar, uppbringning och utövning av visitationsrätten däri inbegripna, vilka begås av krigförandes örlogsfartyg i neutral makts territorialvatten, innebära en kränkning av neutraliteten och äro strängeligen förbjudna.</P> <P class="p275 ft9">Artikel 3</P> <P class="p255 ft8">Då ett fartyg blivit uppbringat i neutral makts territorialvatten, skall denna makt, om prisen ännu befinner sig inom dess jurisdiktionsområde, använda de medel, varöver densamma förfogar, för att prisen må varda frigiven tillika med befäl och besättning samt för att det manskap, som av det uppbringande fartyget ombordförts, må varda internerat.</P> <P class="p276 ft8">Om prisen befinner sig utanför den neutrala statens jurisdiktionsområde, skall den regering, som låtit uppbringa fartyget, på den förra statens begäran frigiva prisen jämte dess befäl och besättning.</P> <P class="p277 ft24">67</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Prisdomstol må icke av krigförande inrättas å neutralt territorium eller å fartyg, som befinner sig i neutralt farvatten.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Det är de krigförande förbjudet att göra neutrala hamnar eller farvatten till bas för sjökrigsföretag mot sin motståndare, särskilt att därstädes upprätta stationer för <NOBR>radio-telegrafi</NOBR> eller anbringa någon som helst annan apparat, avsedd för meddelande med de krigförande styrkorna till lands eller vatten.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 6</P> <P class="p154 ft69">Varje överlämnande under vilken som helst form, direkt eller indirekt, av krigsfartyg, ammunition och något som helst slag av krigsmateriel från neutral makt till krigförande är förbjudet.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft8">Neutral stat är icke förpliktad att hindra utförsel eller genomförsel för någon av de krigförandes räkning av vapen, ammunition och i allmänhet av något, som kan komma till användning för armén eller flottan.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 8</P> <P class="p154 ft8">Neutral regering är skyldig att använda de medel, varöver densamma förfogar, för att inom sitt jurisdiktionsområde hindra utrustande eller bestyckande av varje fartyg, om vilket densamma har grundad anledning att tro, att det är bestämt för kryssning eller att medverka vid fientliga företag mot en makt, med vilken densamma befinner sig i fred. Denna regering är jämväl skyldig att fara samma uppsikt för att hindra varje fartyg, som är avsett för kryssning eller att medverka vid krigsföretag, och som blivit inom dess jurisdiktionsområde helt eller delvis inrättat till krigsbruk, från att utlöpa från nämnda område.</P> <P class="p204 ft9">Artikel 9</P> <P class="p154 ft8">Neutral makt skall gentemot de båda krigförande lika tillämpa de villkor, inskränkningar eller förbud, som densamma utfärdat med avseende å tillträde till dess hamnar, redder eller territorialvatten för krigförande örlogsfartyg och deras priser.</P> <P class="p278 ft24">68</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p18 ft49">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft8">Dock kan neutral makt förbjuda tillträde till sina hamnar och redder för det krigförande fartyg, som underlåtit att ställa sig till efterrättelse de av den neutrala makten utfärdade påbud och bestämmelser, eller som kränkt dess neutralitet.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 10</P> <P class="p150 ft8">En stats neutralitet kränkes icke därigenom, att de krigförandes örlogsfartyg och priser blott färdas genom dess territorialvatten.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 11</P> <P class="p150 ft8">Neutral stat äger tillåta, att de krigförandes fartyg begagna sig av dess examinerade lotsar.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 12</P> <P class="p166 ft8">I saknad av andra särskilda bestämmelser i den neutrala statens lagstiftning är det, utom i de fall, som i denna konvention angivas, förbjudet för de krigförandes fartyg att längre än 24 timmar kvarstanna i nämnda stats hamnar, å dess redder eller i dess territorialvatten.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 13</P> <P class="p150 ft8">När en makt, som blivit underrättad om fientligheternas öppnande, erfar, att ett krigsfartyg, tillhörande en krigförande, befinner sig i någon av dess hamnar, å någon av dess redder eller i dess territorialvatten, skall denna makt meddela fartyget, att detta har att avgå inom 24 timmar eller före utgången av den tidsfrist, som ortens lag föreskriver.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 14</P> <P class="p174 ft8">Krigförande örlogsfartyg må icke förlänga sitt uppehåll i neutral hamn utöver den lagliga tidsfristen, utom på grund av haveri eller havets tillstånd. Det skall avgå, så snart orsaken till dröjsmålet upphört.</P> <P class="p13 ft8">Reglerna angående begränsning av tiden för uppehåll i neutrala hamnar, på neutrala redder och i neutrala farvatten äro icke tillämpliga å krigsfartyg, som uteslutande äro avsedda för religiösa, vetenskapliga och människovänliga ändamål.</P> <P class="p280 ft24">69</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 15</P> <P class="p154 ft8">I saknad av andra särskilda föreskrifter i den neutrala statens lagstiftning må högst tre krigsfartyg, tillhörande en krigförande, samtidigt befinna sig i en av dess hamnar eller å någon av dess redder.</P> <P class="p221 ft9">Artikel 16</P> <P class="p156 ft8">När krigsfartyg tillhörande de båda krigförande parterna samtidigt befinna sig i neutral hamn eller å neutral redd, skola minst 24 timmar förlöpa mellan den ena och den andra krigförandes fartygs avgång.</P> <P class="p281 ft8">Fartygen skola avsegla i samma ordning, som de anlänt, såvida icke det först anlända fartyget befinner sig uti sådana omständligheter, att en förlängning av den lagliga tidsfristen är medgiven.</P> <P class="p58 ft69">Ett krigförande fartyg kan icke lämna neutral hamn eller redd förr än 24 timmar efter det handelsfartyg, förande motståndarens flagga, avgått.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 17</P> <P class="p154 ft8">I neutrala hamnar eller å neutrala redder må krigförande örlogsfartyg reparera sina haverier endast i den omfattning, som är en oundgänglig nödvändighet för navigeringens säkerhet, men må icke å något sätt öka sin militära styrka. Den neutrala myndigheten fastställer beskaffenheten av de reparationer, som skola företagas; dessa skola utföras med största möjliga skyndsamhet.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 18</P> <P class="p154 ft69">Krigförande örlogsfartyg må icke begagna neutrala hamnar, redder eller farvatten för att förnya eller öka sina krigsförråd eller sin bestyckning eller för att göra sin besättning fulltalig.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 19</P> <P class="p156 ft8">Krigförande örlogsfartyg må i neutrala hamnar eller å neutrala redder blott intaga så stor myckenhet livsmedelsförnödenheter, som erfordras för att fylla dess normala förråd i fredstid.</P> <P class="p58 ft8">Dessa fartyg må likaledes endast taga ombord så stor myckenhet bränsle, som erfordras för att de skola kunna uppnå närmaste hamn i eget land. Emellertid må de taga ombord så stor myckenhet bränsle, som erfordras för fyllande av deras egentliga kolboxar, när</P> <P class="p282 ft24">70</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p18 ft49">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">de befinna sig uti neutrala länder, som antagit denna regel för beräknande av den myckenhet bränsle, som får lämnas.</P> <P class="p65 ft69">Om fartygen enligt den neutrala statens lagar först erhålla kol 24 timmar efter sin ankomst, förlänges den lagligen medgivna tiden för vistelsens längd med 24 timmar.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 20</P> <P class="p150 ft69">Krigförande örlogsfartyg, som intagit bränsle i neutral makts hamn, må först efter 3 månader förnya sitt förråd i hamn tillhörande samma makt.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 21</P> <P class="p174 ft69">En pris må införas i neutral hamn endast på grund av sjöoduglighet, svår sjögång eller brist på bränsle eller proviant.</P> <P class="p102 ft8">Den skall åter avgå, så snart den orsak, som berättigat dess inlöpande i hamnen, upphört. Om densamma underlåter att göra detta, skall den neutrala makten meddela densamma befallning att ofördröjligen avgå; om densamma icke efterkommer denna befallning skall den neutrala staten använda de medel, varöver denna förfogar för att frigiva prisen med befäl och manskap samt internera den besättning, som det uppbringande fartyget fört ombord.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 22</P> <P class="p150 ft69">Neutral makt skall jämväl frigiva en pris, som förts i hamn, utan att de i art. 21 stadgade villkor varit för handen.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 23</P> <P class="p174 ft8">Neutral makt kan tillåta priser med eller utan följe att erhålla tillträde till dess hamnar eller redder, i fall de införas för att lämnas till förvaring under avvaktan å prisdomstolens utslag. Denna makt kan låta föra prisen till någon annan av sina hamnar.</P> <P class="p65 ft8">Om prisen åtföljes av ett krigsfartyg, må det befäl och det manskap, som av det uppbringande fartyget blivit förda ombord, gå över å det prisen åtföljande fartyget.</P> <P class="p64 ft69">Om prisen seglar utan följe, skall den personal, som blivit förd ombord därå av det uppbringande fartyget, lämnas i frihet.</P> <P class="p284 ft24">71</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 24</P> <P class="p154 ft8">Om ett krigförande örlogsfartyg, oaktat anmaning från den neutrala myndighetens sida, icke lämnar hamn, i vilken detsamma icke äger rätt kvarstanna, har den neutrala makten rätt vidtaga de åtgärder, som densamma anser nödiga för att sätta fartyget ur stånd att gå till sjöss, så länge kriget varar, och bör fartygets befälhavare underlätta utförandet av dessa åtgärder.</P> <P class="p57 ft8">Kvarhålles krigförande fartyg av neutral makt, skall dess befäl och besättning jämväl kvarhållas.</P> <P class="p171 ft8">Det befäl och det manskap, som sålunda kvarhållits, må kvarlämnas ombord å fartyget eller inkvarteras, vare sig å annat fartyg eller i land; de kunna underkastas sådana inskränkningar, som det må anses nödvändigt att ålägga dem. Dock bör alltid kvarlämnas ombord det manskap, som är nödvändigt för dess skötsel.</P> <P class="p285 ft69">Officerarna må lämnas i frihet, om de på hedersord förplikta sig att icke utan tillstånd lämna det neutrala området.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 25</P> <P class="p154 ft8">Neutral makt är pliktig att utöva sådan uppsikt, som de till dess förfogande stående medel tillåta, för att förhindra varje överträdelse av förestående bestämmelser i dess hamnar, å dess redder eller i dess farvatten.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 26</P> <P class="p154 ft8">Den omständighet, att neutral makt utövar de i förevarande konvention fastställda rättigheter, kan aldrig av den ene eller den andre krigförande, som antagit ifrågavarande artiklar, anses såsom en mindre vänskaplig handling.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 27</P> <P class="p154 ft8">De kontraherande skola ömsesidigt i god tid meddela varandra alla lagar, förordningar och andra bestämmelser, varigenom hos dem den behandling, som i dess hamnar och farvatten tillkommer krigförande örlogsfartyg, är ordnad, och sker detta meddelande förmedelst ett tillkännagivande till nederländska regeringen, vilket av denna omedelbart översändes till övriga kontraherande makter.</P> <P class="p286 ft24">72</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p18 ft49">1907. XIII:e Haagkonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 28</P> <P class="p150 ft8">Bestämmelserna i denna konvention äro tillämpliga endast å förhållandet mellan de kontraherande makterna och endast för det fall, att de krigförande samtliga äro parter i konventionen.</P> <P class="p287 ft24">73</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <P class="p288 ft38">Likalydande slutbestämmelser till Haagkonventionerna</P> <P class="p289 ft9">Artikel ..</P> <P class="p290 ft8">Denna konvention skall snarast möjligt ratificeras. Ratifikationerna skola deponeras i Haag.</P> <P class="p291 ft8">Över det första deponerandet av ratifikationer skall upprättas ett protokoll, som skall undertecknas av representanterna för de däri deltagande makterna och av nederländske utrikesministern.</P> <P class="p291 ft8">Senare deponerande av ratifikationer skall ske medelst en skriftlig av ratifikationsinstrumentet åtföljd notifikation till nederländska regeringen.</P> <P class="p291 ft8">Bestyrkt avskrift av protokollet över det första deponerandet av ratifikationer, av de i näst föregående stycke omnämnda notifikationer samt av ratifikationsinstrumenten skola omedelbart genom nederländska regeringens försorg på diplomatisk väg tillställas de till andra fredskonferensen inbjudna makter, samt övriga makter, som tillträtt denna konvention. I de fall, som avses i näst föregående stycke, skall nämnda regering samtidigt underrätta dem om dagen för notifikationens mottagande.</P> <P class="p175 ft9">Artikel ..</P> <P class="p215 ft8">Icke undertecknande makter äga tillträda denna konvention. Den makt, som önskar tillträda densamma, skall skriftligen tillkännagiva sin avsikt för nederländska regeringen och därvid överlämna adhesionsakten, som skall deponeras i nämnda regerings arkiv.</P> <P class="p292 ft8">Samma regering skall omedelbart tillställa alla övriga makter bestyrkt avskrift såväl av notifikationen som av adhesionsakten samt därvid angiva dagen för notifikationens mottagande.</P> <P class="p293 ft24">74</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p18 ft49">Likalydande slutbestämmelser till Haagkonventionerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel ..</P> <P class="p166 ft8">Denna konvention träder i kraft med avseende å de makter, som deltagit i det första deponerandet av ratifikationerna, sextio dagar efter depositionsprotokollets datum, och med avseende å de makter, som senare ratificera eller tillträda konventionen, sextio dagar efter det att notifikationen om deras ratifikation eller tillträdande mottagits av nederländska regeringen.</P> <P class="p175 ft9">Artikel ..</P> <P class="p294 ft8">Därest någon av de höga fördragsslutande parterna skulle vilja uppsäga denna konvention, skall uppsägningen skriftligen meddelas nederländska regeringen, som omedelbart skall tillställa alla de övriga makterna bestyrkt avskrift av notifikationen jämte underrättelse om dagen för dess mottagande.</P> <P class="p64 ft69">Uppsägningen medför verkan endast med avseende å den stat, som gjort densamma, och först ett år efter det notifikation härom kommit nederländska regeringen tillhanda.</P> <P class="p181 ft9">Artikel ..</P> <P class="p166 ft8">I ett av nederländska utrikesministeriet fört register skall antecknas dagen för ratifikationernas deponerande jämlikt art....... ävensom dagen, då notifikationer om tillträdande (art..) eller uppsägning (art..) mottagits.</P> <P class="p65 ft8">Envar kontraherande makt äger rätt att taga kännedom om detta register och att begära utdrag av detsamma.</P> <P class="p102 ft69">Till bekräftelse härav hava fullmäktige försett denna konvention med sina underskrifter.</P> <P class="p102 ft8">Som skedde i Haag den adertonde oktober nittonhundrasju i ett enda exemplar, som förbliver deponerat i nederländska regeringens arkiv och varav bestyrkta avskrifter skola på diplomatisk väg tillställas de till den andra fredskonferensen inbjudna makter.</P> <P class="p295 ft24">75</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32274x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p296 ft51">Declaration in London concerning the Laws of Naval War (1909) (Sjökrigsdeklarationen)</P> <P class="p297 ft39">Förord</P> <P class="p298 ft9">Deklarationen innehåller regler om sjöhandelskriget, dvs. regler för behandling av fientliga och neutrala handelsfartyg och det gods som fraktas på dessa fartyg men även om rätten till blockad av hamnar och kuster.</P> <P class="p121 ft9">Deklarationen har formellt aldrig trätt i kraft, eftersom ingen av de tio signatärstaterna <NOBR>(Österrike-Ungern,</NOBR> Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Japan, Nederländerna, Ryssland, Spanien och USA) fullföljde deklarationen genom ratificering. Reglerna återspeglade dock då gällande sedvanerätt och tillerkändes sådan status redan under första världskriget. Trots att många av deklarationens regler är ålderdomliga i dagens sjökrig betraktas de än idag som sedvanerättsligt bindande.</P> <P class="p299 ft65">Deklarationen antogs den 26 februari 1909, men har formellt aldrig trätt i kraft.</P> <P class="p300 ft46">Having regard to the terms in which the British Government invited various Powers to meet in conference in order to arrive at an agreement as to what are the generally recognized rules of international law within the meaning of Article 7 of the Convention of 18 October 1907, relative to the establishment of an International Prize Court;</P> <P class="p301 ft48">76</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Recognizing all the advantages which an agreement as to the said rules would, in the unfortunate event of a naval war, present, both as regards peaceful commerce, and as regards the belligerents and their diplomatic relations with neutral Governments;</P> <P class="p39 ft8">Having regard to the divergence often found in the methods by which it is sought to apply in practice the general principles of international law;</P> <P class="p38 ft8">Animated by the desire to ensure henceforward a greater measure of uniformity in this respect;</P> <P class="p102 ft8">Hoping that a work so important to the common welfare will meet with general approval;</P> <P class="p66 ft8">Have appointed as their Plenipotentiaries, that is to say:</P> <P class="p222 ft9">(Here follow the names of Plenipotentiaries)</P> <P class="p302 ft8">Who, after having communicated their full powers, found to be in good and due form, have agreed to make the present Declaration:</P> <P class="p222 ft9">Preliminary Provision</P> <P class="p303 ft69">The Signatory Powers are agreed that the rules contained in the following Chapters correspond in substance with the generally recognized principles of international law.</P> <P class="p33 ft39">Chapter I</P> <P class="p7 ft68">Blockade in Time of War</P> <P class="p199 ft9">Article 1</P> <P class="p150 ft69">A blockade must not extend beyond the ports and coasts belonging to or occupied by the enemy.</P> <P class="p17 ft9">Article 2</P> <P class="p150 ft8">In accordance with the Declaration of Paris of 1856, a blockade, in order to be binding, must be effective - that is to say, it must be maintained by a force sufficient really to prevent access to the enemy coastline.</P> <P class="p304 ft24">77</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Article 3</P> <P class="p183 ft8">The question whether a blockade is effective is a question of fact.</P> <P class="p195 ft9">Article 4</P> <P class="p154 ft8">A blockade is not regarded as raised if the blockading force is temporarily withdrawn on account of stress of weather.</P> <P class="p155 ft9">Article 5</P> <P class="p183 ft8">A blockade must be applied impartially to the ships of all nations.</P> <P class="p195 ft9">Article 6</P> <P class="p154 ft8">The commander of a blockading force may give permission to a warship to enter, and subsequently to leave, a blockaded port.</P> <P class="p155 ft9">Article 7</P> <P class="p154 ft8">In circumstances of distress, acknowledged by an officer of the blockading force, a neutral vessel may enter a place under blockade and subsequently leave it, provided that she has neither discharged nor shipped any cargo there.</P> <P class="p155 ft9">Article 8</P> <P class="p154 ft8">A blockade, in order to be binding, must be declared in accordance with Article 9, and notified in accordance with Articles 11 and 16.</P> <P class="p155 ft9">Article 9</P> <P class="p156 ft8">A declaration of blockade is made either by the blockading Power or by the naval authorities acting in its name.</P> <P class="p305 ft8">It specifies <SPAN class="ft82">-</SPAN></P> <P class="p306 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">The date when the blockade begins;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">the geographical limits of the coastline under blockade;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft50">the period within which neutral vessels may come out.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Article 10</P> <P class="p154 ft8">If the operations of the blockading Power, or of the naval authorities acting in its name, do not tally with the particulars, which, in accordance with Article 9 1) and 2), must be inserted in the declaration of blockade, the declaration is void, and a new declaration is necessary in order to make the blockade operative.</P> <P class="p309 ft24">78</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Article 11</P> <P class="p206 ft8">A declaration of blockade is notified</P> <P class="p310 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">To neutral Powers, by the blockading Power, by means of a communication addressed to the Governments direct, or to their representatives accredited to it;</SPAN></P> <P class="p311 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">To the local authorities, by the officer commanding the blockading force. The local authorities will, in turn, inform the foreign consular officers at the port or on the coastline under blockade as soon as possible.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Article 12</P> <P class="p166 ft69">The rules as to declaration and notification of blockade apply to cases where the limits of a blockade are extended, or where a blockade is <NOBR>re-established</NOBR> after having been raised.</P> <P class="p181 ft9">Article 13</P> <P class="p150 ft8">The voluntary raising of a blockade, as also any restriction in the limits of a blockade, must be notified in the manner prescribed by Article 11.</P> <P class="p105 ft9">Article 14</P> <P class="p150 ft8">The liability of a neutral vessel to capture for breach of blockade is contingent on her knowledge, actual or presumptive, of the blockade.</P> <P class="p105 ft9">Article 15</P> <P class="p150 ft8">Failing proof to the contrary, knowledge of the blockade is presumed if the vessel left a neutral port subsequently to the notification of the blockade to the Power to which such port belongs, provided that such notification was made in sufficient time.</P> <P class="p207 ft9">Article 16</P> <P class="p150 ft8">If a vessel approaching a blockaded port has no knowledge, actual or presumptive, of the blockade, the notification must be made to the vessel itself by an officer of one of the ships of the blockading force. This notification should be entered in the vessel's logbook, and must state the day and hour, and the geographical position of the vessel at the time.</P> <P class="p312 ft24">79</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">If through the negligence of the officer commanding the blockading force no declaration of blockade has been notified to the local authorities, or, if in the declaration, as notified, no period has been mentioned within which neutral vessels may come out, a neutral vessel coming out of the blockaded port must be allowed to pass free.</P> <P class="p243 ft9">Article 17</P> <P class="p154 ft8">Neutral vessels may not be captured for breach of blockade except within the area of operations of the warships detailed to render the blockade effective.</P> <P class="p155 ft9">Article 18</P> <P class="p154 ft8">The blockading forces must not bar access to neutral ports or coasts.</P> <P class="p314 ft9">Article 19</P> <P class="p154 ft69">Whatever may be the ulterior destination of a vessel or of her cargo, she cannot be captured for breach of blockade, if, at the moment, she is on her way to a <NOBR>non-blockaded</NOBR> port.</P> <P class="p201 ft9">Article 20</P> <P class="p154 ft8">A vessel which has broken blockade outwards, or which has attempted to break blockade inwards, is liable to capture so long as she is pursued by a ship of the blockading force. If the pursuit is abandoned, or if the blockade is raised, her capture can no longer be effected.</P> <P class="p243 ft9">Article 21</P> <P class="p154 ft8">A vessel found guilty of breach of blockade is liable to condemnation. The cargo is also condemned, unless it is proved that at the time of the shipment of the goods the shipper neither knew nor could have known of the intention to break the blockade.</P> <P class="p315 ft24">80</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Chapter II</P> <P class="p161 ft68">Contraband of War</P> <P class="p161 ft9">Article 22</P> <P class="p316 ft8">The following articles may, without notice, be treated as contraband of war, under the name of absolute contraband:</P> <P class="p317 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">Arms of all kinds, including arms for sporting purposes, and their distinctive component parts.</SPAN></P> <P class="p318 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft71">Projectiles, charges, and cartridges of all kinds, and their distinctive component parts.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft50">Powder and explosives specially prepared for use in war.</SPAN></P> <P class="p319 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">Gun-mountings,</SPAN></NOBR> limber boxes, limbers, military waggons, field forges, and their distinctive component parts.</P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft50">Clothing and equipment of a distinctively military character.</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft72">All kinds of harness of a distinctively military character.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">7)</SPAN><SPAN class="ft72">Saddle, draught, and pack animals suitable for use in war.</SPAN></P> <P class="p320 ft8"><SPAN class="ft8">8)</SPAN><SPAN class="ft72">Articles of camp equipment, and their distinctive component parts.</SPAN></P> <P class="p321 ft8"><SPAN class="ft8">9)</SPAN><SPAN class="ft72">Armour plates.</SPAN></P> <P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">10)</SPAN><SPAN class="ft83">Warships, including boats, and their distinctive component parts of such a nature that they can only be used on a vessel of war.</SPAN></P> <P class="p323 ft69"><SPAN class="ft8">11)</SPAN><SPAN class="ft84">Implements and apparatus designed exclusively for the manufacture of munitions of war, for the manufacture or repair of arms, or war material for use on land or sea.</SPAN></P> <P class="p181 ft9">Article 23</P> <P class="p324 ft8">Articles exclusively used for war may be added to the list of absolute contraband by a declaration, which must be notified. Such notification must be addressed to the Governments of other Powers, or to their representatives accredited to the Power making the declaration. A notification made after the outbreak of hostilities is addressed only to neutral Powers.</P> <P class="p175 ft9">Article 24</P> <P class="p166 ft69">The following articles, susceptible of use in war as well as for purposes of peace, may, without notice, be treated as contraband of war, under the name of conditional contraband:</P> <P class="p325 ft24">81</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">Foodstuffs.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">Forage and grain, suitable for feeding animals.</SPAN></P> <P class="p187 ft69"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft71">Clothing, fabrics for clothing, and boots and shoes, suitable for use in war.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft50">Gold and silver in coin or bullion; paper money.</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft50">Vehicles of all kinds available for use in war, and their component parts.</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft50">Vessels, craft, and boats of all kinds; floating docks, parts of docks and their component parts.</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">7)</SPAN><SPAN class="ft50">Railway material, both fixed and </SPAN><NOBR>rolling-stock,</NOBR> and material for telegraphs, wireless telegraphs, and telephones.</P> <P class="p327 ft8"><SPAN class="ft8">8)</SPAN><SPAN class="ft50">Balloons and flying machines and their distinctive component parts, together with accessories and articles recognizable as intended for use in connection with balloons and flying machines.</SPAN></P> <P class="p328 ft8"><SPAN class="ft8">9)</SPAN><SPAN class="ft50">Fuel; lubricants.</SPAN></P> <P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">10)</SPAN><SPAN class="ft85">Powder and explosives not specially prepared for use in war.</SPAN></P> <P class="p330 ft8"><SPAN class="ft8">11)</SPAN><SPAN class="ft85">Barbed wire and implements for fixing and cutting the same.</SPAN></P> <P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">12)</SPAN><SPAN class="ft85">Horseshoes and shoeing materials.</SPAN></P> <P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">13)</SPAN><SPAN class="ft85">Harness and saddlery.</SPAN></P> <P class="p327 ft69"><SPAN class="ft8">14)</SPAN><SPAN class="ft86">Field glasses, telescopes, chronometers, and all kinds of nautical instruments.</SPAN></P> <P class="p331 ft9">Article 25</P> <P class="p332 ft8">Articles susceptive of use in war as well as for purposes of peace, other than those enumerated in Articles 22 and 24, may be added to the list of conditional contraband by a declaration, which must be notified in the manner provided for in the second paragraph of Article 23.</P> <P class="p333 ft9">Article 26</P> <P class="p332 ft8">If a Power waives, so far as it is concerned, the right to treat as contraband of war an article comprised in any of the classes enumerated in Articles 22 and 24, such intention shall be announced by a declaration, which must be notified in the manner provided for in the second paragraph of Article 23.</P> <P class="p334 ft9">Article 27</P> <P class="p332 ft69">Articles which are not susceptible of use in war may not be declared contraband of war.</P> <P class="p221 ft24">82</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Article 28</P> <P class="p206 ft8">The following may not be declared contraband of war:</P> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">Raw cotton, wool, silk, jute, flax, hemp, and other raw materials of the textile industries, and yarns of the same.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">Oil seeds and nuts; copra</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft50">Rubber, resins, gums, and lacs; hops.</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft50">Raw hides and horns, bones, and ivory.</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft50">Natural and artificial manures, including nitrates and phosphates for agricultural purposes.</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft72">Metallic ores.</SPAN></P> <P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">7)</SPAN><SPAN class="ft72">Earths, clays, lime, chalk, stone, including marble, bricks, slates, and tiles.</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">8)</SPAN><SPAN class="ft72">Chinaware and glass.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">9)</SPAN><SPAN class="ft72">Paper and </SPAN><NOBR>paper-making</NOBR> materials.</P> <P class="p320 ft8"><SPAN class="ft8">10)</SPAN><SPAN class="ft83">Soap, paint and colours, including articles exclusively used in their manufacture, and varnish.</SPAN></P> <P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">11)</SPAN><SPAN class="ft83">Bleaching powder, soda ash, caustic soda, salt cake, ammonia, sulphate of ammonia, and sulphate of copper.</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">12)</SPAN><SPAN class="ft83">Agricultural, mining, textile, and printing machinery.</SPAN></P> <P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">13)</SPAN><SPAN class="ft83">Precious and </SPAN><NOBR>semi-precious</NOBR> stones, pearls, <NOBR>mother-of-pearl,</NOBR> and coral.</P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">14)</SPAN><SPAN class="ft83">Clocks and watches, other than chronometers.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">15)</SPAN><SPAN class="ft83">Fashion and fancy goods.</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">16)</SPAN><SPAN class="ft83">Feathers of all kinds, hairs, and bristles.</SPAN></P> <P class="p191 ft69"><SPAN class="ft8">17)</SPAN><SPAN class="ft84">Articles of household furniture and decoration; office furniture and requisites.</SPAN></P> <P class="p17 ft9">Article 29</P> <P class="p206 ft8">Likewise the following may not be treated as contraband of war:</P> <P class="p336 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft72">Articles serving exclusively to aid the sick and wounded. They can, however, in case of urgent military necessity and subject to the payment of compensation, be requisitioned, if their destination is that specified in Article 30.</SPAN></P> <P class="p337 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft72">Articles intended for the use of the vessel in which they are found, as well as those intended for the use of her crew and passengers during the voyage.</SPAN></P> <P class="p338 ft24">83</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Article 30</P> <P class="p154 ft8">Absolute contraband is liable to capture if it is shown to be destined to territory belonging to or occupied by the enemy, or to the armed forces of the enemy. It is immaterial whether the carriage of the goods is direct or entails transhipment or a subsequent transport by land.</P> <P class="p221 ft9">Article 31</P> <P class="p154 ft69">Proof of the destination specified in Article 30 is complete in the following cases:</P> <P class="p339 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">When the goods are documented for discharge in an enemy port, or for delivery to the armed forces of the enemy.</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">When the vessel is to call at enemy ports only, or when she is to touch at an enemy port or meet the armed forces of the enemy before reaching the neutral port for which the goods in question are documented.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Article 32</P> <P class="p154 ft8">Where a vessel is carrying absolute contraband, her papers are conclusive proof as to the voyage on which she is engaged, unless she is found clearly out of the course indicated by her papers, and unable to give adequate reasons to justify such deviation.</P> <P class="p155 ft9">Article 33</P> <P class="p154 ft8">Conditional contraband is liable to capture if it is shown to be destined for the use of the armed forces or of a government department of the enemy State, unless in this latter case the circumstances show that the goods cannot in fact be used for the purposes of the war in progress. This latter exception does not apply to a consignment coming under Article 24 (4).</P> <P class="p170 ft9">Article 34</P> <P class="p154 ft8">The destination referred to in Article 33 is presumed to exist if the goods are consigned to enemy authorities, or to a contractor established in the enemy country who, as a matter of common knowledge, supplies articles of this kind to the enemy. A similar presumption arises if the goods are consigned to a fortified place belonging to the enemy, or other place serving as a base for the armed forces of the enemy. No such presumption, however, arises</P> <P class="p309 ft24">84</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">in the case of a merchant vessel bound for one of these places if it is sought to prove that she herself is contraband.</P> <P class="p102 ft69">In cases where the above presumptions do not arise, the destination is presumed to be innocent.</P> <P class="p205 ft8">The presumptions set up by this Article may be rebutted.</P> <P class="p3 ft9">Article 35</P> <P class="p150 ft8">Conditional contraband is not liable to capture, except when found on board a vessel bound for territory belonging to or occupied by the enemy, or for the armed forces of the enemy, and when it is not to be discharged in an intervening neutral port.</P> <P class="p64 ft8">The ship's papers are conclusive proof both as to the voyage on which the vessel is engaged and as to the port of discharge of the goods, unless she is found clearly out of the course indicated by her papers, and unable to give adequate reasons to justify such deviation.</P> <P class="p105 ft9">Article 36</P> <P class="p166 ft8">Notwithstanding the provisions of Article 35, conditional contraband, if shown to have the destination referred to in Article 33, is liable to capture in cases where the enemy country has no seaboard.</P> <P class="p207 ft9">Article 37</P> <P class="p166 ft8">A vessel carrying goods liable to capture as absolute or conditional contraband may be captured on the high seas or in the territorial waters of the belligerents throughout the whole of her voyage, even if she is to touch at a port of call before reaching the hostile destination.</P> <P class="p105 ft9">Article 38</P> <P class="p166 ft69">A vessel may not be captured on the ground that she has carried contraband on a previous occasion if such carriage is in point of fact at an end.</P> <P class="p181 ft9">Article 39</P> <P class="p206 ft8">Contraband goods are liable to condemnation.</P> <P class="p340 ft24">85</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Article 40</P> <P class="p154 ft8">A vessel carrying contraband may be condemned if the contraband, reckoned either by value, weight, volume, or freight, forms more than half the cargo.</P> <P class="p155 ft9">Article 41</P> <P class="p154 ft8">If a vessel carrying contraband is released, she may be condemned to pay he costs and expenses incurred by the captor in respect of the proceedings in the national prize court and the custody of the ship and cargo during the proceedings.</P> <P class="p155 ft9">Article 42</P> <P class="p154 ft8">Goods which belong to the owner of the contraband and are on board the same vessel are liable to condemnation.</P> <P class="p155 ft9">Article 43</P> <P class="p156 ft8">If a vessel is encountered at sea while unaware of the outbreak of hostilities or of the declaration of contraband which applies to her cargo, the contraband cannot be condemned except on payment of compensation; the vessel herself and the remainder of the cargo are not liable to condemnation or to the costs and expenses referred to in Article 41. The same rule applies if the master, after becoming aware of the outbreak of hostilities, or of the declaration of contraband, has had no opportunity of discharging the contraband.</P> <P class="p209 ft8">A vessel is deemed to be aware of the existence of a state of war, or of a declaration of contraband, if she left a neutral port subsequently to the notification to the Power to which such port belongs of the outbreak of hostilities or of the declaration of contraband respectively, provided that such notification was made in sufficient time. A vessel is also deemed to be aware of the existence of a state of war if she left an enemy port after the outbreak of hostilities.</P> <P class="p341 ft9">Article 44</P> <P class="p154 ft8">A vessel which has been stopped on the ground that she is carrying contraband, and which is not liable to condemnation on account of the proportion of contraband on board, may, when the circumstances permit, be allowed to continue her voyage if the</P> <P class="p244 ft24">86</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">master is willing to hand over the contraband to the belligerent warship.</P> <P class="p198 ft8">The delivery of the contraband must be entered by the captor on the logbook of the vessel stopped, and the master must give the captor duly certified copies of all relevant papers.</P> <P class="p64 ft69">The captor is at liberty to destroy the contraband that has been handed over to him under these conditions.</P> <P class="p151 ft39">Chapter III</P> <P class="p161 ft68">Unneutral Service</P> <P class="p161 ft9">Article 45</P> <P class="p150 ft69">A neutral vessel will be condemned and will, in a general way, receive the same treatment as a neutral vessel liable to condemnation for carriage of contraband:</P> <P class="p342 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">If she is on a voyage especially undertaken with a view to the transport of individual passengers who are embodied in the armed forces of the enemy, or with a view to the transmission of intelligence in the interest of the enemy.</SPAN></P> <P class="p311 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">If, to the knowledge of either the owner, the charterer, or the master, she is transporting a military detachment of the enemy, or one or more persons who, in the course of the voyage, directly assist the operations of the enemy.</SPAN></P> <P class="p225 ft8">In the cases specified under the above heads, goods belonging to the owner of the vessel are likewise liable to condemnation.</P> <P class="p39 ft8">The provisions of the present Article do not apply if the vessel is encountered at sea while unaware of the outbreak of hostilities, or if the master, after becoming aware of the outbreak of hostilities, has had no opportunity of disembarking the passengers. The vessel is deemed to be aware of the existence of a state of war if she left an enemy port subsequently to the outbreak of hostilities, or a neutral port subsequently to the notification of the outbreak of hostilities to the Power to which such port belongs, provided that such notification was made in sufficient time.</P> <P class="p343 ft24">87</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Article 46</P> <P class="p154 ft8">A neutral vessel will be condemned and, in a general way, receive the same treatment as would be applicable to her if she were an enemy merchant vessel:</P> <P class="p59 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">if she takes a direct part in the hostilities;</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft50">if she is under the orders or control of an agent placed on board by the enemy Government;</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft50">if she is in the exclusive employment of the enemy Government;</SPAN></P> <P class="p344 ft69"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft71">if she is exclusively engaged at the time either in the transport of enemy troops or in the transmission of intelligence in the interest of the enemy.</SPAN></P> <P class="p345 ft69">In the cases covered by the present Article, goods belonging to the owner of the vessel are likewise liable to condemnation.</P> <P class="p203 ft9">Article 47</P> <P class="p154 ft8">Any individual embodied in the armed forces of the enemy who is found on board a neutral merchant vessel, may be made a prisoner of war, even though there be no ground for the capture of the vessel.</P> <P class="p196 ft39">Chapter IV</P> <P class="p346 ft68">Destruction of Neutral Prizes</P> <P class="p184 ft9">Article 48</P> <P class="p154 ft8">A neutral vessel which has been captured may not be destroyed by the captor; she must be taken into such port as is proper for the determination there of all questions concerning the validity of the capture.</P> <P class="p170 ft9">Article 49</P> <P class="p154 ft8">As an exception, a neutral vessel which has been captured by a belligerent warship, and which would be liable to condemnation, may be destroyed if the observance of Article 48 would involve danger to the safety of the warship or to the success of the operations in which she is engaged at the time.</P> <P class="p244 ft24">88</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Article 50</P> <P class="p166 ft8">Before the vessel is destroyed all persons on board must be placed in safety, and all the ship's papers and other documents which the parties interested consider relevant for the purpose of deciding on the validity of the capture must be taken on board the warship.</P> <P class="p149 ft9">Article 51</P> <P class="p150 ft8">A captor who has destroyed a neutral vessel must, prior to any decision respecting the validity of the prize, establish that he only acted in the face of an exceptional necessity of the nature contemplated in Article 49. If he fails to do this, he must compensate the parties interested and no examination shall be made of the question whether the capture was valid or not.</P> <P class="p175 ft9">Article 52</P> <P class="p166 ft8">If the capture of a neutral vessel is subsequently held to be invalid, though the act of destruction has been held to have been justifiable, the captor must pay compensation to the parties interested, in place of the restitution to which they would have been entitled.</P> <P class="p149 ft9">Article 53</P> <P class="p150 ft8">If neutral goods not liable to condemnation have been destroyed with the vessel, the owner of such goods is entitled to compensation.</P> <P class="p105 ft9">Article 54</P> <P class="p166 ft8">The captor has the right to demand the handing over, or to proceed himself to the destruction of, any goods liable to condemnation found on board a vessel not herself liable to condemnation, provided that the circumstances are such as would, under Article 49, justify the destruction of a vessel herself liable to condemnation. The captor must enter the goods surrendered or destroyed in the logbook of the vessel stopped, and must obtain duly certified copies of all relevant papers. When the goods have been handed over or destroyed, and the formalities duly carried out, the master must be allowed to continue his voyage.</P> <P class="p347 ft8">The provisions of Articles 51 and 52 respecting the obligations of a captor who has destroyed a neutral vessel are applicable.</P> <P class="p348 ft24">89</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft39">Chapter V</P> <P class="p169 ft68">Transfer to a Neutral Flag</P> <P class="p169 ft9">Article 55</P> <P class="p154 ft8">The transfer of an enemy vessel to a neutral flag, effected before the outbreak of hostilities, is valid, unless it is proved that such transfer was made in order to evade the consequences to which an enemy vessel, as such, is exposed. There is, however, a presumption, if the bill of sale is not on board a vessel which has lost her belligerent nationality less than sixty days before the outbreak of hostilities, that the transfer is void. This presumption may be rebutted.</P> <P class="p285 ft8">Where the transfer was effected more than thirty days before the outbreak of hostilities, there is an absolute presumption that it is valid if it is unconditional, complete, and in comformity with the laws of the countries concerned, and if its effect is such that neither the control of, nor the profits arising from the employment of the vessel remain in the same hands as before the transfer. If, however, the vessel lost her belligerent nationality less than sixty days before the outbreak of hostilities and if the bill of sale is not on board, the capture of the vessel gives no right to damages.</P> <P class="p157 ft9">Article 56</P> <P class="p156 ft8">The transfer of an enemy vessel to a neutral flag, effected after the outbreak of hostilities, is void unless it is proved that such transfer was not made in order to evade the consequences to which an enemy vessel, as such, is exposed.</P> <P class="p58 ft8">There, however, is an absolute presumption that a transfer is void <SPAN class="ft82">-</SPAN></P> <P class="p349 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft50">If the transfer has been made during a voyage or in a blockaded port.</SPAN></P> <P class="p187 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft71">If a right to repurchase or recover the vessel is reserved to the vendor.</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft50">If the requirements of the municipal law governing the right to fly the flag under which the vessel is sailing, have not been fulfilled.</SPAN></P> <P class="p350 ft24">90</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Chapter VI</P> <P class="p161 ft68">Enemy Character</P> <P class="p161 ft9">Article 57</P> <P class="p294 ft8">Subject to the provisions respecting transfer to another flag, the neutral or enemy character of a vessel is determined by the flag which she is entitled to fly.</P> <P class="p38 ft69">The case where a neutral vessel is engaged in a trade which is closed in time of peace, remains outside the scope of, and is in no wise affected by, this rule.</P> <P class="p181 ft9">Article 58</P> <P class="p150 ft8">The neutral or enemy character of goods found on board an enemy vessel is determined by the neutral or enemy character of the owner.</P> <P class="p105 ft9">Article 59</P> <P class="p150 ft8">In the absence of proof of the neutral character of goods found on board an enemy vessel, they are presumed to be enemy goods.</P> <P class="p149 ft9">Article 60</P> <P class="p174 ft8">Enemy goods on board an enemy vessel retain their enemy character until they reach their destination, notwithstanding any transfer effected after the outbreak of hostilities while the goods are being forwarded.</P> <P class="p211 ft8">If, however, prior to the capture, a former natural owner exercises, on the bankruptcy of an existing enemy owner, a recognized legal right to recover the goods, they regain their neutral character.</P> <P class="p351 ft24">91</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft39">Chapter VII</P> <P class="p169 ft68">Convoy</P> <P class="p169 ft9">Article 61</P> <P class="p154 ft8">Neutral vessels under national convoy are exempt from search. The commander of a convoy gives, in writing, at the request of the commander of a belligerent warship, all information as to the character of the vessels and their cargoes, which could be obtained by search.</P> <P class="p243 ft9">Article 62</P> <P class="p154 ft8">If the commander of the belligerent warship has reason to suspect that the confidence of the commander of the convoy has been abused, he communicates his suspicions to him. In such a case it is for the commander of the convoy alone to investigate the matter. He must record the result of such investigation in a report, of which a copy is handed to the officer of the warship. If, in the opinion of the commander of the convoy, the facts shown in the report justify the capture of one or more vessels, the protection of the convoy must be withdrawn from such vessels.</P> <P class="p314 ft39">Chapter VIII</P> <P class="p346 ft68">Resistance to Search</P> <P class="p169 ft9">Article 63</P> <P class="p154 ft8">Forcible resistance to the legitimate exercise of the right of stoppage, search, and capture, involves in all cases the condemnation of the vessel. The cargo is liable to the same treatment as the cargo of an enemy vessel. Goods belonging to the master or owner of the vessel are treated as enemy goods.</P> <P class="p352 ft24">92</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Chapter IX</P> <P class="p161 ft68">Compensation</P> <P class="p161 ft9">Article 64</P> <P class="p166 ft8">If the capture of a vessel or of goods is not upheld by the prize court, or if the prize is released without any judgement being given, the parties interested have the right to compensation, unless there were good reasons for capturing the vessel or goods.</P> <P class="p133 ft62">Final Provisions</P> <P class="p161 ft9">Article 65</P> <P class="p150 ft69">The provisions of the present Declaration must be treated as a whole, and cannot be separated.</P> <P class="p17 ft9">Article 66</P> <P class="p150 ft8">The Signatory Power undertake to insure the mutual observance of the rules contained in the present Declaration in any war in which all the belligerents are parties thereto. They will therefore issue the necessary instructions to their authorities and to their armed forces, and will take such measures as may be required in order to insure that it will be applied by their courts, and more particularly by their prize courts.</P> <P class="p207 ft9">Article 67</P> <P class="p353 ft69">The present Declaration shall be ratified as soon as possible. The ratifications shall be deposited in London.</P> <P class="p198 ft8">The first deposit of ratifications shall be recorded in a Protocol signed by the representatives of the Powers taking part therein, and by His Britannic Majesty's Principal Secretary of States for Foreign Affairs.</P> <P class="p102 ft8">The subsequent deposits of ratifications shall be made by means of a written notification addressed to the British Government, and accompanied by the instrument of ratification.</P> <P class="p64 ft8">A duly certified copy of the Protocol relating to the first deposit of ratifications and of the notifications mentioned in the preceding paragraph as well as of the instruments of ratification which accompany them, shall be immediately sent by the British Government, through the diplomatic channel, to the Signatory</P> <P class="p312 ft24">93</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">Powers. The said Government shall, in the cases contemplated in the preceding paragraph, inform them at the same time of the date on which it received the notification.</P> <P class="p155 ft9">Article 68</P> <P class="p154 ft8">The present Declaration shall take effect, in the case of the Powers which were parties to the first deposit of ratifications, sixty days after the date of the Protocol recording such deposit, and, in the case of the Powers which shall ratify subsequently, sixty days after the notification of their ratification shall have been received by the British Government.</P> <P class="p170 ft9">Article 69</P> <P class="p154 ft8">In the event of one of the Signatory Powers wishing to denounce the present Declaration, such denunciation can only be made to take effect at the end of the period of twelve years, beginning sixty days after the first deposit of ratifications, and, after that time, at the end of successive periods of six years, of which the first will begin at the end of the period of twelve years.</P> <P class="p58 ft8">Such denunciation must be notified in writing, at least one year in advance, to the British Government, which shall inform all the other Powers.</P> <P class="p305 ft8">It will only operate in respect of the denouncing Power.</P> <P class="p195 ft9">Article 70</P> <P class="p156 ft8">The Powers represented at the London Naval Conference attach particular importance to the general recognition of the rules which they have adopted, and therefore express the hope that the Powers which were not represented there will accede to the present Declaration. They request the British Government to invite them to do so.</P> <P class="p354 ft8">A Power which desires to accede shall notify its intention in writing to the British Government, and transmit simultaneously the act of accession, which will be deposited in the archives of the said Government.</P> <P class="p58 ft8">The said Government shall forthwith transmit to all the other Powers a duly certified copy of the notification, together with the act of accession, and communicate the date on which such notification was received. The accession takes effect sixty days after such date.</P> <P class="p355 ft24">94</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p18 ft49">1909. Sjökrigsdeklarationen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">In respect of all matters concerning this Declaration, Acceding Powers shall be on the same footing as the Signatory Powers.</P> <P class="p3 ft9">Article 71</P> <P class="p166 ft8">The present Declaration, which bears the date of 26 February 1909, may be signed in London up till 30 June 1909, by the Plenipotentiaries of the Powers represented at the Naval Conference.</P> <P class="p356 ft8">In faith whereof the Plenipotentiaries have signed the present Declaration, and have thereto affixed their seals.</P> <P class="p39 ft8">Done at London the <NOBR>twenty-sixth</NOBR> day of February, one thousand nine hundred and nine, in a single original, which shall remain deposited in the archives of the British Government, and of which duly certified copies shall be sent through the diplomatic channels to the Powers represented at the Naval Conference.</P> <P class="p175 ft9">(Here follow signatures)</P> <P class="p357 ft24">95</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p288 ft38">Protokoll rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser m.m., Genève den 17 juni 1925 (1925 års Genèveprotokoll)</P> <P class="p69 ft39">Förord</P> <P class="p131 ft9">Trots att det vid första världskrigets utbrott, genom 1907 års IV:e Haagkonvention, fanns ett förbud mot användning av gifter och förgiftade vapen, introducerades gas som en ny typ av massförstörelsevapen på västfronten under krigets slutskede. Såväl lungskadande fosgengas som hudskadande senapsgas användes. Gasanfallen uppväckte en stark avsky bland politiker och allmänhet.</P> <P class="p123 ft42">Efter krigsslutet togs frågan om ett uttryckligt förbud mot användning av såväl gas (kemiska stridsmedel) som biologiska stridsmedel upp till förhandling vid en av Nationernas Förbunds (FN:s föregångare) konferenser i Genève år 1925. Den 17 juni 1925 antogs ett protokoll, som innehåller förbud mot användning i krig av kvävande, giftiga eller andra gaser samt av bakteriologiska stridsmedel. Protokollets lydelse utgår ifrån att ett användningsförbud av kemiska stridsmedel (gas m.m.) redan tillhörde sedvanerätten. Vad parterna därför åtog sig var dels att respektera detta förbud, dels att utsträcka det till att omfatta även bakteriologiska stridsmedel.</P> <P class="p71 ft43">Den 10 april 1972 kompletterades protokollets användningsförbud genom antagandet av 1972 års <NOBR>B-vapenkonvention.</NOBR> Denna konvention förbjuder utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt stadgar om deras förstöring.</P> <P class="p33 ft24">96</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32295x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p18 ft49">1925 års Genèveprotokoll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p358 ft9">I januari 1993 antogs den s.k. <NOBR>C-vapenkonventionen,</NOBR> som totalförbjuder kemiska vapen, dvs. utveckling, produktion, innehav och användning av dessa, samt reglerar om förstöring av existerande lager. Konventionens rättsliga regim sträcker sig således längre än 1925 års protokoll. Även rätten att använda kemiska vapen i repressaliesyfte upphör när staterna blir bundna av konventionen. <NOBR>C-vapenkonventionen</NOBR> trädde i kraft 29 april 1997 efter det att 65 stater hade ratificerat konventionen.</P> <P class="p359 ft65">Protokollet trädde i kraft den 8 februari 1928 och ratificerades av Sverige den 25 april 1930.</P> <P class="p360 ft87">Riksdagsbehandling: prop. 1930:21 Publicering: SÖ 1930:27</P> <P class="p361 ft46">Undertecknade, befullmäktigade ombud förklara å sina respektive regeringars vägnar,</P> <P class="p77 ft46">i betraktande av att användandet i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser ävensom av alla likartade vätskor, ämnen och medel med rätta fördömts av den allmänna opinionen i den civiliserade världen och</P> <P class="p80 ft46">i betraktande av att förbud mot sådant användande förekommer i traktater, vartill flertalet av världens stater anslutit sig, samt</P> <P class="p78 ft46">i syfte att göra nämnda förbud allmänt erkänt såsom en del av folkrätten, i lika mån bindande för nationernas samvete och handlingssätt,</P> <P class="p77 ft46">att de Höga Fördragsslutande Parterna, i den mån de icke redan äro anslutna till traktater, vilka förbjuda sådant användande, erkänna nämnda förbud, överenskomma att utsträcka detsamma att gälla användandet av bakteriologiska stridsmedel samt erkänna sig gentemot varandra bundna av denna förklaring.</P> <P class="p80 ft46">De Höga Fördragsslutande Parterna skola på allt sätt bemöda sig att förmå övriga stater att ansluta sig till förevarande protokoll. Sådan anslutning skall meddelas Franska Republikens regering och av denna delgivas alla signatär- och adhererande makter. Den skall äga giltighet från och med dagen för underrättelsens lämnande genom Franska Republikens regerings försorg.</P> <P class="p362 ft48">97</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1925 års Genèveprotokoll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p16 ft8">Detta protokoll, vars franska och engelska texter skola äga enahanda vitsord, skall snarast möjligt ratificeras. Det skall dagtecknas denna dag.</P> <P class="p291 ft8">Ratifikationerna till detta protokoll skola tillställas Franska Republikens regering, vilken skall om deras deponerande underrätta samtliga signatär- och adhererande makter.</P> <P class="p16 ft8">Ratifikationsinstrumenten och adhesionsakterna skola förbliva deponerade i Franska Republikens regerings arkiv.</P> <P class="p16 ft8">Detta protokoll skall för varje signatärmakts vidkommande träda i kraft å dagen för deponeringen av dess ratifikation, och från och med denna tidpunkt skall ifrågavarande makt vara bunden gentemot övriga makter, vilka redan skridit till deponering av sina ratifikationer.</P> <P class="p363 ft8">Till yttermera visso hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta protokoll.</P> <P class="p66 ft8">Som skedde i Genève, i ett enda exemplar, den 17 juni 1925.</P> <P class="p364 ft24">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <P class="p365 ft67">Ministeriella noter växlade med Storbritannien angående Sveriges anslutning till internationella regler den 6 november 1936 beträffande undervattensbåtars uppträdande under krigstid gentemot handelsfartyg m.m., London den 15 och den</P> <P class="p366 ft51">26 februari 1937 (Londonprotokollet)</P> <P class="p46 ft39">Förord</P> <P class="p367 ft9">Handelsfartygens utsatthet i krig är ett gammalt problem. Många överenskommelser inom krigets lagar berör just detta ämne. Londonprotokollet är ytterligare ett i raden och tillkom som en reaktion på det tyska s.k. ”oinskränkta ubåtskriget” perioden <NOBR>1917-18</NOBR> under första världskriget. Protokollet fick stor uppslutning; vid andra världskrigets utbrott hade 48 stater förbundit sig att tillämpa protokollets regler, däribland Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland, USA och Sovjetunionen.</P> <P class="p368 ft43">Enligt Londonprotokollet ska ubåtar vid anfall mot handelsfartyg följa de regler som gäller för övervattensfartyg (”ytfartyg” enligt modern terminologi). Detta innebär att ubåten ska varna handelsfartyget och se till att dess besättning och passagerare kan lämna fartyget och försättas i säkerhet i god tid före ett anfall. Därmed tvingas dock ubåten att ge sig till känna relativt lång</P> <P class="p369 ft24">99</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB32298x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1936. Londonprotokollet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p370 ft9">tid före anfallet, vilket innebär avsevärda upptäcktsrisker för ubåten.</P> <P class="p371 ft42">Syftet med bestämmelsen var att öka säkerheten för besättning och passagerare på handelsfartyg i krigstid. Anpassade till krigets verklighet visade sig dock dessa långtgående, humanitära skyddsregler många gånger vara orealistiska. Svagheten med metoden blev mer och mer tydlig allt eftersom radio- och radarteknik utvecklades och stridsmiljön därmed förändrades. Framför allt blev detta tydligt under andra världskriget, där såväl Tyskland som Storbritannien, efter att under det första krigsåret ha följt protokollets regler, slutligen övergick till ett oinskränkt ubåts- (och <NOBR>flyg-)</NOBR> krig mot handelsfartyg i Stilla havet.</P> <P class="p372 ft9">Även i Östersjön tillämpade Sovjetunionen ett oinskränkt ubåtskrig, först inom en begränsad zon utefter Finlands kust, men efter hand utökat till att slutligen även omfatta svenskt territorialvatten. Sverige blev direkt drabbat av detta genom att flera svenska fartyg blev utsatta för attacker från ubåtar. Under sommaren 1942 sänktes sålunda ett antal svenska handelsfartyg inom svenskt territorialhav; t.ex. sänkte ryska torpeder det svenska malmfartyget Ada Gorthon den 22 juni, 2,5 sjömil sydost Norra Möckleby på Öland, varvid 14 personer omkom och den 15 augusti torpederades ångaren C F Liljevalch utanför Västervik.</P> <P class="p373 ft44">Protokollet trädde i kraft den 6 november 1936 och Sverige anslöt sig den 15 februari 1937.</P> <P class="p374 ft44">Publicering: SÖ 1937:7</P> <P class="p375 ft44">a. Svenske ministern i London till den brittiske utrikesstatssekreteraren</P> <P class="p376 ft46">London den 15 februari 1937.</P> <P class="p377 ft48">100</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p18 ft49">1936. Londonprotokollet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">Herr Statssekreterare,</P> <P class="p378 ft8">Med skrivelse den 24 november 1936 har Hans Brittiska Majestäts chargé d'affaires i Stockholm, enligt uppdrag av Hans Brittiska Majestäts statssekreterare för utrikes ärenden, till Kungl. svenska regeringen överlämnat avskrift av ett i London den 6 i samma månad undertecknat protokoll, innefattande regler beträffande undervattensbåtars uppträdande under krigstid gentemot handelsfartyg, samt uttalat den förhoppningen, att svenska regeringen skulle vara villig att ansluta sig till dessa regler.</P> <P class="p37 ft8">Jämlikt mottagna instruktioner har jag äran meddela, att Kungl. svenska regeringen ansluter sig till ifrågavarande regler, vilka äro av följande lydelse:</P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft72">Undervattensbåtar skola vid sitt uppträdande gentemot handelsfartyg följa de internationella rättsregler, vilka övervattensfartyg äro underkastade.</SPAN></P> <P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft76">Särskilt må ej krigsfartyg, vare sig övervattens- eller undervattensfartyg, annat än vid fortsatt vägran att stanna vid regelmässig anmaning eller vid aktivt motstånd mot visitering eller undersökning, sänka ett handelsfartyg eller göra det navigeringsodugligt utan att först hava bragt passagerare, besättning och skeppshandlingar till säker plats. I sådant avseende anses skeppsbåtarna icke såsom säker plats, därest ej passagerarnas och besättningens säkerhet under föreliggande sjö- och väderleksförhållanden tryggas genom närheten till land eller närvaron av annat fartyg, som är i tillfälle att taga dem ombord.”</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Jag har äran etc.</P> <P class="p379 ft8">PALMSTIERNA.</P> <P class="p222 ft9">b. Brittiska utrikesministeriet till svenske ministern i London.</P> <P class="p380 ft8">London den 26 februari 1937.</P> <P class="p381 ft24">101</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1936. Londonprotokollet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft8">Herr Friherre,</P> <P class="p382 ft8">Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse den 15 februari, vari Ni haft godheten meddela mig, att svenska regeringen ansluter sig till de regler beträffande undervattensbåtars användande under krigstid gentemot handelsfartyg, som angivas i det i London den 6 sistlidne november undertecknade protokollet.</P> <P class="p263 ft69">2. Brittiska regeringen har med stor tillfredsställelse mottagit den formliga notifikationen om svenska regeringens anslutning till de ifrågavarande reglerna.</P> <P class="p383 ft8">Jag har äran etc.</P> <P class="p384 ft8">(För statssekreteraren) J. N. TROUTBECK.</P> <P class="p385 ft24">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p386 ft38">Förenta Nationernas stadga, San Fransisco den 26 juni 1945 <NOBR>(FN-stadgan)</NOBR></P> <P class="p46 ft39">Förord</P> <P class="p47 ft42">Vid andra världskrigets utbrott kunde man konstatera att det internationella samfundets försök med en internationell fredsbevarande organisation <SPAN class="ft41">- </SPAN>Nationernas Förbund (NF) <SPAN class="ft41">- </SPAN>hade misslyckats. Idén om ett kollektivt säkerhetssystem levde dock vidare. Segrarmakternas ledare Roosevelt, Stalin och Churchill träffades på Jalta i februari 1945 och drog upp planerna för en ny organisation med ett säkerhetsråd och en åtföljande vetorätt för rådets permanenta medlemmar. Våren 1945 samlades sedan representanter från 50 stater i San Francisco för att utarbeta stadgan till det, som skulle komma att bli den nya världsorganisationen <SPAN class="ft41">- </SPAN>Förenta Nationerna (FN).</P> <P class="p387 ft42"><NOBR>FN-stadgans</NOBR> främsta syfte är att värna om internationell fred och säkerhet. Stadgans inledande stycken förklarar tydligt de bevekelsegrunder som låg bakom skapandet av stadgan. I stadgans första kapitel identifieras sedan organisationens fundamentala normer. Dessa är bl.a. staters lika rättigheter, principerna om fredlig lösning av tvister och om <NOBR>icke-inblandning</NOBR> i staters interna angelägenheter samt det centrala förbudet mot både hot om och bruk av våld. Stadgan förklarar FN:s uppgift och organisation samt hur beslut i FN ska fattas och vilka medel som FN får använda sig av. Stadgan för Internationella domstolen är även en del av <NOBR>FN-stadgan.</NOBR></P> <P class="p388 ft9"><NOBR>FN-stadgan</NOBR> undertecknades vid konferensens slut den 26 juni 1945 och trädde i kraft den 24 oktober 1945. Varje ny medlem i FN har skrivit under stadgan, vilket i dag 2010 är 192 länder.</P> <P class="p389 ft24">103</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft9"><NOBR>FN-stadgans</NOBR> kapitel XII om det internationella förvaltarskapssystemet, kapitel XIII om förvaltarskapsrådet och kapitel XV om sekretariatet är ej relevanta i detta sammanhang. FN- stadgan återges således endast i utdrag.</P> <P class="p390 ft44">Stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945 och undertecknades av Sverige den 19 november 1946. Riksdagsbehandling: prop. 1946:196, rskr. 1946:432. Publicering: SÖ 1946:1</P> <P class="p391 ft46"><SPAN class="ft88">UTDRAG </SPAN><SPAN class="ft45">- </SPAN>Artiklarna <NOBR>1<SPAN class="ft45">-</SPAN>74,</NOBR> <NOBR>92<SPAN class="ft45">-</SPAN>96</NOBR> och <NOBR>102<SPAN class="ft45">-</SPAN>111</NOBR></P> <P class="p201 ft88">Förenta Nationernas stadga</P> <P class="p392 ft88">VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA</P> <P class="p393 ft46">att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika</P> <P class="p394 ft46">rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer, att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av</P> <P class="p395 ft52">rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,</P> <P class="p171 ft46">att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,</P> <P class="p54 ft88">OCH ATT I DESSA SYFTEN</P> <P class="p57 ft46">öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar,</P> <P class="p171 ft46">förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet,</P> <P class="p171 ft46">godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt</P> <P class="p57 ft52">anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk;</P> <P class="p171 ft88">HAVA ÖVERENSKOMMIT ATT FÖRENA VÅRA ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT FÖRVERKLIGA DESSA SYFTEMÅL.</P> <P class="p57 ft46">I enlighet härmed hava våra regeringar genom sina i San Francisco församlade ombud, vilka företett fullmakter, som befun-</P> <P class="p314 ft48">104</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">nit i god och behörig form, enats om föreliggande Förenta Nationernas stadga och upprätta härmed en internationell organisation, som skall bära namnet Förenta Nationerna.</P> <P class="p222 ft68">Kapitel I Ändamål och grundsatser</P> <P class="p161 ft9">Artikel 1</P> <P class="p10 ft8">Förenta Nationernas ändamål äro:</P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott;</SPAN></P> <P class="p101 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämningsrätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden;</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion;</SPAN></P> <P class="p64 ft69"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft84">att utgöra en medelpunkt för samordnande av nationernas verksamhet för dess gemensamma syften.</SPAN></P> <P class="p17 ft9">Artikel 2</P> <P class="p174 ft8">Organisationen och dess medlemmar skola vid fullföljandet av de i artikel 1 angivna ändamålen handla i överensstämmelse med följande grundsatser:</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Organisationen grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet.</SPAN></P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Alla medlemmar skola för att samtliga skola komma i åtnjutande av de rättigheter och förmåner, som följa av medlemskapet, ärligt fullgöra de förpliktelser, som de åtagit sig enligt denna stadga.</SPAN></P> <P class="p211 ft69"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft84">Alla medlemmar skola lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara.</SPAN></P> <P class="p396 ft24">105</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.</SPAN></P> <P class="p397 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft83">Alla medlemmar skola lämna Förenta Nationerna allt bistånd</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft78">varje åtgärd, som organisationen företager i överensstämmelse med denna stadga, samt avhålla sig från att lämna bistånd åt någon stat, mot vilken Förenta Nationerna vidtager förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft83">Organisationen skall sörja för, att stater, som ej äro medlemmar av Förenta Nationerna, handla i överensstämmelse med dessa grundsatser, i den mån detta kräves för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft83">Ingen bestämmelse i denna stadga berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet, eller kräver, att medlemmarna hänskjuta sådana frågor till lösning enligt denna stadga. Denna grundsats skall dock ej utgöra hinder för vidtagande av tvångsåtgärder jämlikt kapitel VII.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel II</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p18 ft12">Medlemskap</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">Ursprungliga medlemmar av Förenta Nationerna äro de stater som, sedan de deltagit i de förenade nationernas konferens om internationell organisation i San Francisco eller tidigare undertecknat de förenade nationernas deklaration av den 1 januari 1942, underteckna föreliggande stadga och ratificera den i överensstämmelse med artikel 110.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 4</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Medlemskap i Förenta Nationerna står öppet för alla andra fredsälskande stater, vilka åtaga sig de förpliktelser som denna stadga ålägger och enligt organisationens uppfattning kunna och vilja uppfylla dessa förpliktelser.</SPAN></P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Upptagande av sådan stat till medlem av Förenta Nationerna sker genom beslut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p398 ft24">106</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 5</P> <P class="p150 ft8">Medlem av Förenta Nationerna, mot vilken förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder vidtagits av säkerhetsrådet, kan avstängas från utövande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier genom beslut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet kan återinsätta vederbörande stat i utövandet av dessa rättigheter och privilegier.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 6</P> <P class="p150 ft8">Medlem av Förenta Nationerna, som framhärdar i att kränka denna stadgas grundsatser, kan uteslutas från organisationen av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel III</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p18 ft21">Organ</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 7</P> <P class="p101 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Som Förenta Nationernas huvudorgan upprättas: en generalförsamling, ett säkerhetsråd, ett ekonomiskt och socialt råd, ett förvaltarskapsråd, en internationell domstol samt ett sekretariat.</SPAN></P> <P class="p399 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft85">De biträdande organ, som befinnas nödvändiga, må upprättas</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft85">överensstämmelse med denna stadga.</SPAN></P> <P class="p3 ft9">Artikel 8</P> <P class="p150 ft8">Förenta Nationerna skall icke göra någon inskränkning i mäns och kvinnors behörighet att i varje ställning och på lika villkor deltaga i arbetet inom Förenta Nationernas huvudorgan och biträdande organ.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel IV</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p18 ft21">Generalförsamlingen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft62">Sammansättning</P> <P class="p144 ft9">Artikel 9</P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen består av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna.</SPAN></P> <P class="p400 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft85">Medlem må hava högst fem ombud i generalförsamlingen.</SPAN></P> <P class="p401 ft24">107</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft62">Uppgifter och befogenheter</P> <P class="p403 ft9">Artikel 10</P> <P class="p154 ft8">Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga eller angelägenhet, som faller inom ramen för denna stadga eller hänför sig till befogenheter och uppgifter tillkommande något av de organ, som avses i denna, samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, framlägga förslag i dylika frågor eller angelägenheter för Förenta Nationernas medlemmar eller för säkerhetsrådet eller för bådadera.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 11</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen äger överväga de allmänna grundsatserna för samarbete vid upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, däribland principerna för nedrustning och reglering av rustningarna, samt äger framlägga förslag rörande dessa grundsatser för medlemmarna eller för säkerhetsrådet eller för bådadera.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga rörande upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, som hänskjutits till den av någon medlem av Förenta Nationerna eller av säkerhetsrådet eller ock enligt artikel 35, moment 2, av stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, framlägga förslag i dylika frågor till vederbörande stat eller stater eller till säkerhetsrådet eller till både rådet och vederbörande stat eller stater. Varje dylik fråga, som påkallar handling, skall av generalförsamlingen hänskjutas till säkerhetsrådet före eller efter frågans dryftande.</SPAN></P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen äger fästa säkerhetsrådets uppmärksamhet på saklägen, som äro ägnade att sätta internationell fred och säkerhet i fara.</SPAN></P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft84">Vad i denna artikel stadgas om generalförsamlingens befogenheter innebär ej någon inskränkning i den allmänna räckvidden av artikel 10.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 12</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Under det att säkerhetsrådet i fråga om viss tvist eller visst sakläge fullgör de uppgifter som tillkomma det enligt denna stadga skall generalförsamlingen ej framlägga något förslag angående ifrågavarande tvist eller sakläge, med mindre säkerhetsrådet därom hemställer.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalsekreteraren skall med säkerhetsrådets samtycke underrätta generalförsamlingen vid varje möte om de ärenden</SPAN></P> <P class="p189 ft24">108</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">rörande internationell fred och säkerhet, som äro föremål för säkerhetsrådets behandling, och likaledes underrätta generalförsamlingen eller, om denna ej är samlad, Förenta Nationernas medlemmar, så snart säkerhetsrådet slutar sin behandling av dessa ärenden.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 13</P> <P class="p64 ft69"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft84">Generalförsamlingen skall taga initiativ till utredningar och framlägga förslag i syfte att</SPAN></P> <P class="p404 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">befordra internationellt samarbete på det politiska området och främja den internationella rättens fortgående utveckling och dess kodifiering;</SPAN></P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">befordra internationellt samarbete på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena samt inom uppfostran och hälsovård ävensom bidraga till att förverkliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion.</SPAN></P> <P class="p405 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingens övriga åligganden, uppgifter och befogenheter med avseende på ovan i moment 1 b) omnämnda angelägenheter, framgå av kapitlen IX och X.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 14</P> <P class="p166 ft8">Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 12 äger generalförsamlingen föreslå åtgärder för fredligt tillrättaläggande av varje sakläge, oavsett dess ursprung, som församlingen anser vara ägnat att skada den allmänna välfärden eller de vänskapliga förbindelserna nationerna emellan, däri inbegripet saklägen uppkomna genom kränkning av de bestämmelser i denna stadga, som angiva Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 15</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen skall taga del av årliga och särskilda rapporter från säkerhetsrådet. Dessa rapporter skola innefatta redogörelse för de åtgärder, som säkerhetsrådet beslutit eller vidtagit för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.</SPAN></P> <P class="p64 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Generalförsamlingen skall taga del av rapporter från Förenta Nationernas övriga organ.</SPAN></P> <P class="p406 ft24">109</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 16</P> <P class="p154 ft8">Generalförsamlingen skall fullgöra sådana uppgifter i fråga om det internationella förvaltarskapssystemet, som tillkomma den jämlikt kapitlen XII och XIII, däri inbegripet godkännande av förvaltarskapsavtal avseende områden, vilka ej angivits såsom strategiska.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 17</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen skall granska och fastställa organisationens budget.</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Kostnaderna för organisationen skola bestridas av medlemmarna enligt av generalförsamlingen uppgjord fördelning.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen skall granska och godkänna alla uppgörelser beträffande finanser och budget med de i artikel 57 omförmälda fackorganen samt granska varje sådant organs förvaltningsbudget för att framlägga förslag därom för vederbörande organ.</SPAN></P> <P class="p407 ft62">Omröstning</P> <P class="p403 ft9">Artikel 18</P> <P class="p408 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Varje medlem av generalförsamlingen har en röst.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingens beslut i viktiga frågor fattas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande medlemmar. Till sådana frågor höra förslag, som angå upprätthållande av internationell fred och säkerhet, val av icke ständiga medlemmar i säkerhetsrådet, val av medlemmar i det ekonomiska och sociala rådet, val av medlemmar i förvaltarskapsrådet enligt artikel 86, moment 1 c), upptagande av nya medlemmar i Förenta Nationerna, suspenderande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier, uteslutning av medlemmar, frågor rörande förvaltarskapssystemets tillämpning samt budgetfrågor.</SPAN></P> <P class="p409 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Beslut i andra frågor, däribland fastställande av ytterligare slag av frågor, som skola avgöras med två tredjedelars majoritet, fattas med bifall av flertalet av närvarande och röstande medlemmar.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 19</P> <P class="p154 ft8">Medlem av Förenta Nationerna, som häftar för finansiella bidrag till organisationen, äger ej rösträtt i generalförsamlingen, om de oguldna beloppen sammanlagt uppgå till eller överstiga medlemmens fastställda bidrag till organisationen för de två sistförflutna hela åren. Generalförsamlingen äger dock medgiva dylik medlem</P> <P class="p410 ft24">110</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">rösträtt, om den finner, att uraktlåtenheten att betala beror av omständigheter, över vilka vederbörande stat ej kunna råda.</P> <P class="p411 ft62">Förfarande</P> <P class="p144 ft9">Artikel 20</P> <P class="p150 ft8">Generalförsamlingen sammanträder till årliga ordinarie möten och, när omständigheterna så kräva, till extra möten. Extra möten sammankallas av generalsekreteraren på begäran av säkerhetsrådet eller flertalet medlemmar av Förenta Nationerna.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 21</P> <P class="p150 ft8">Generalförsamlingen antager själv sin arbetsordning. Den väljer president för varje möte.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 22</P> <P class="p150 ft8">Generalförsamlingen äger tillsätta sådana biträdande organ, som den anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter.</P> <P class="p222 ft68">Kapitel V Säkerhetsrådet</P> <P class="p199 ft62">Sammansättning</P> <P class="p144 ft9">Artikel 23</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet består av femton medlemmar av Förenta Nationerna. Republiken Kina, Frankrike, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och Amerikas Förenta Stater skola vara ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. Generalförsamlingen utser tio andra medlemmar av Förenta Nationerna att vara icke ständiga medlemmar av säkerhetsrådet, varvid särskild hänsyn skall tagas dels i första hand till medlemmarnas insatser för upprätthållande av internationell fred och säkerhet samt för organisationens övriga ändamål, dels även till en skälig geografisk fördelning.</SPAN></P> <P class="p347 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">De icke ständiga medlemmarna av säkerhetsrådet väljas för en tid av två år. Vid det första valet av icke ständiga medlemmar efter det att medlemsantalet i säkerhetsrådet ökats från elva till femton skola två av de fyra nya medlemmarna väljas för en tid av ett år. Avgående medlem kan ej omedelbart omväljas.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Varje medlem av säkerhetsrådet skall där företrädas av ett ombud.</SPAN></P> <P class="p412 ft24">111</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft62">Uppgifter och befogenheter</P> <P class="p403 ft9">Artikel 24</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">I syfte att trygga ett snabbt och effektivt inskridande från Förenta Nationernas sida överlåta medlemmarna på säkerhetsrådet huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och samtycka till att säkerhetsrådet vid fullgörande av sina ur detta ansvar härrörande förpliktelser handlar å medlemmarnas vägnar.</SPAN></P> <P class="p285 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Vid fullgörande av dessa förpliktelser skall säkerhetsrådet handla i </SPAN><NOBR>överens-stämmelse</NOBR> med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. De särskilda befogenheter, som tillerkännas säkerhetsrådet för fullgörande av dessa förpliktelser, finnas angivna i kapitlen VI, VII, VIII och XII.</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet skall till generalförsamlingen för granskning avgiva årliga samt, när så befinnes erfoderligt, särskilda rapporter.</SPAN></P> <P class="p195 ft9">Artikel 25</P> <P class="p154 ft69">Förenta Nationernas medlemmar samtycka till att godtaga och verkställa säkerhetsrådets beslut i överensstämmelse med denna stadga.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 26</P> <P class="p154 ft8">I syfte att främja upprättande och upprätthållande av internationell fred och säkerhet med minsta möjliga uppoffring av världens mänskliga och ekonomiska tillgångar för rustningsändamål, har säkerhetsrådet att, med biträde av det i artikel 47 omförmälda militära stabsutskottet, utarbeta planer för ett system till reglering av rustningarna att underställas Förenta Nationernas medlemmar.</P> <P class="p201 ft62">Omröstning</P> <P class="p403 ft9">Artikel 27</P> <P class="p408 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Varje medlem av säkerhetsrådet har en röst.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">För säkerhetsrådets beslut i procedurfrågor kräves bifall av nio medlemmar.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">För beslut av säkerhetsrådet i alla andra frågor kräves bifall av nio medlemmar, bland dem de ständiga medlemmarna; dock att vid fattande av beslut enligt kapitel VI samt enligt artikel 52, moment 3, part i tvist skall avhålla sig från att rösta.</SPAN></P> <P class="p413 ft24">112</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft62">Förfarande</P> <P class="p206 ft9">Artikel 28</P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet skall så organiseras, att det kan fungera oavbrutet. Varje medlem av säkerhetsrådet skall därför vara ständigt företrädd vid organisationens säte.</SPAN></P> <P class="p39 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet håller periodiska möten, vid vilka envar av dess medlemmar må, efter egen önskan, företrädas av regeringsmedlem eller av annat särskilt utsett ombud.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet må hålla möten på annan ort än organisationens säte, om detta enligt rådets uppfattning är ägnat att underlätta dess verksamhet.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 29</P> <P class="p150 ft8">Säkerhetsrådet äger tillsätta sådana biträdande organ, som det anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 30</P> <P class="p150 ft69">Säkerhetsrådet antager självt sin arbetsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 31</P> <P class="p150 ft8">Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säkerhetsrådet, äger utan rösträtt deltaga i överläggningen om varje säkerhetsrådet förelagd fråga, när helst detta anser, att vederbörande medlems intressen särskilt beröras.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 32</P> <P class="p150 ft8">Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säkerhetsrådet, liksom envar stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, skall, om vederbörande är part i tvist, som är föremål för säkerhetsrådets behandling, inbjudas att utan rösträtt deltaga i överläggningen om denna tvist. Säkerhetsrådet fastställer de villkor, som det anser rättvisa för deltagande av stat, vilken ej är medlem av Förenta Nationerna.</P> <P class="p414 ft24">113</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p0 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR> SOU 2010:22</P> <P class="p153 ft68">Kapitel VI Fredlig lösning av tvister</P> <P class="p184 ft9">Artikel 33</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">I varje tvist, vars fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skola parterna i första hand söka uppnå en lösning genom förhandlingar, undersökningsförfarande, medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga medel efter eget val.</SPAN></P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet skall, när det finner nödvändigt, uppfordra parterna att lösa tvisten genom sådana medel.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 34</P> <P class="p154 ft8">Säkerhetsrådet äger utreda varje tvist, liksom varje sakläge som kan leda till internationella motsättningar eller giva upphov till en tvist, i syfte att fastställa, huruvida tvistens eller saklägets fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 35</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Envar medlem av Förenta Nationerna äger fästa säkerhetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, liksom på varje sakläge av den art som angives i artikel 34.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, äger fästa säkerhetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, i vilken den är part, därest den med avseende på tvisten på förhand underkastar sig de i denna stadga fastställda förpliktelserna till fredlig lösning av tvister.</SPAN></P> <P class="p209 ft69"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft84">För generalförsamlingens handläggning av ärenden, varpå dess uppmärksamhet fästs enligt denna artikel, gälla bestämmelserna i artiklarna 11 och 12.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 36</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet äger i varje skede av en tvist av den art, som avses i artikel 33, eller av ett sakläge av motsvarande natur, föreslå lämpliga tillvägagångssätt eller metoder för sakens tillrättaläggande.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet bör taga i betraktande varje tillvägagångssätt för tvistens lösande, som redan antagits av parterna.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Vid framläggande av förslag enligt denna artikel bör säkerhetsrådet ävenledes beakta, att rättstvister i regel böra av parterna</SPAN></P> <P class="p189 ft24">114</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft8">hänskjutas till den internationella domstolen i enlighet med bestämmelserna i domstolens stadga.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 37</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Skulle parterna i en tvist av den art, som avses i artikel 33, ej förmå lösa den genom de medel, som angivas i sagda artikel, skola de hänskjuta den till säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Om säkerhetsrådet finner, att tvistens fortbestånd faktiskt kan antagas sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skall det besluta, huruvida det skall vidtaga i artikel 36 angivna åtgärder eller föreslå sådana villkor för tvistens lösning som det finner lämpliga.</SPAN></P> <P class="p175 ft9">Artikel 38</P> <P class="p150 ft69">Utan intrång i bestämmelserna i artiklarna <NOBR>33-37</NOBR> må säkerhetsrådet, om i en tvist, vilken som helst, samtliga parter det begära, för parterna framlägga förslag i och för fredlig lösning av tvisten.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr18 td9"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel VII</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td47"><SPAN class="p18 ft12">Inskridande i händelse av hot mot freden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p18 ft68">fredsbrott och angreppshandlingar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft9">Artikel 39</P> <P class="p150 ft8">Säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av hot med freden, fredsbrott eller angreppshandling och framlägger förslag eller fattar beslut om vilka åtgärder som skola vidtagas i överensstämmelse med artiklarna 41 och 42 i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 40</P> <P class="p150 ft8">För att förebygga, att läget förvärras, äger säkerhetsrådet, innan det framlägger förslag eller beslutar om åtgärder enligt artikel 39, uppfordra vederbörande parter att foga sig efter sådana provisoriska åtgärder, som rådet anser nödvändiga eller önskvärda. Dylika provisoriska åtgärder skola ej inverka på vederbörande parters rättigheter, anspråk eller ställning. Säkerhetsrådet skall taga vederbörlig hänsyn till underlåtenhet att foga sig efter dylika provisoriska åtgärder.</P> <P class="p416 ft24">115</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 41</P> <P class="p154 ft8">Säkerhetsrådet äger besluta, vilka åtgärder, icke innebärande bruk av vapenmakt, som skola användas för att giva verkan åt dess beslut, och äger uppfordra Förenta Nationernas medlemmar att vidtaga sådana åtgärder. Åtgärderna kunna innefatta fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska förbindelser, <NOBR>järnvägs-,</NOBR> <NOBR>sjö-,</NOBR> <NOBR>luft-,</NOBR> <NOBR>post-,</NOBR> telegraf- och radioförbindelser samt annan samfärdsel ävensom avbrytande av de diplomatiska förbindelserna.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 42</P> <P class="p154 ft8">Finner säkerhetsrådet, att åtgärder enligt artikel 41 skulle bliva otillräckliga eller redan visat sig otillräckliga, äger rådet företaga sådant inskridande medelst <NOBR>luft-,</NOBR> sjö- eller lantstridskrafter, som må befinnas nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Dessa åtgärder kunna innefatta demonstrationer, blockad samt andra operationer av <NOBR>luft-,</NOBR> sjö- och lantstridskrafter tillhörande medlemmar av Förenta Nationerna.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 43</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">För att bidraga till upprätthållande av internationell fred och säkerhet utfästa sig Förenta Nationernas samtliga medlemmar att, på säkerhetsrådets anmodan och enligt särskilt avtal eller särskilda avtal, ställa till rådets förfogande de väpnade styrkor, det bistånd och de förmåner, däribland rätt till passage, som äro nödvändiga för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Detta eller dessa avtal skola fastställa styrkornas numerär och beskaffenhet, beredskapsgrad och allmänna förläggning samt arten av de förmåner och det bistånd, som skola lämnas.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Avtalet eller avtalen skola på säkerhetsrådets initiativ träffas så snart som möjligt. De skola slutas mellan säkerhetsrådet och medlemmar eller mellan säkerhetsrådet och grupper av medlemmar och skola ratificeras av signatärstaterna i den ordning, som deras statsförfattningar föreskriva.</SPAN></P> <P class="p170 ft9">Artikel 44</P> <P class="p154 ft8">När säkerhetsrådet beslutit bruka vapenmakt, skall rådet, innan det anmodar medlem, som ej är företrädd däri, att ställa väpnade styrkor till förfogande för fullgörande av dess förpliktelser enligt artikel 43, inbjuda sådan medlem att, om den så önskar, deltaga i</P> <P class="p178 ft24">116</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">säkerhetsrådets belut rörande användandet av förband ur medlemmarnas väpnade styrkor.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 45</P> <P class="p150 ft8">I syfte att sätta Förenta Nationerna i stånd att vidtaga brådskande militära åtgärder skola medlemmarna hålla förband ur sina luftstridskrafter omedelbart tillgängliga för samordnad internationell tvångsaktion. Dessa förbands styrka och beredskapsgrad ävensom planer för deras samverkan skola, inom de gränser, vilka uppdragits i det eller de särskilda avtal som avses i artikel 43, fastställas av säkerhetsrådet med biträde av det militära stabsutskottet.</P> <P class="p245 ft9">Artikel 46</P> <P class="p150 ft8">Planer för användande av vapenmakt skola uppgöras av säkerhetsrådet med biträde av det militära stabsutskottet.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 47</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Ett militärt stabsutskott skall upprättas med uppgift att lämna säkerhetsrådet råd och bistånd i alla frågor rörande rådets militära behov för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, rörande bruk av och befäl över styrkor, som ställts till dess förfogande, rörande reglering av rustningarna och rörande eventuell nedrustning.</SPAN></P> <P class="p211 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Det militära stabsutskottet består av de ständiga medlemmarnas i säkerhetsrådet stabschefer eller ombud för dessa. Varje medlem av Förenta Nationerna, som ej är ständigt företrädd i utskottet, skall inbjudas av utskottet att ansluta sig till detsamma, när ett verksamt fullgörande av utskottets åligganden kräver att ifrågavarande medlem deltager i dess arbete.</SPAN></P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Det militära stabsutskottet är under säkerhetsrådet ansvarigt för den strategiska ledningen av alla väpnade styrkor, som ställts till rådets förfogande. Frågor rörande befälet över dylika styrkor skola senare avgöras.</SPAN></P> <P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">Det militära stabsutskottet äger med säkerhetsrådets bemyndigande och efter samråd med ifrågakommande regionala organ tillsätta regionala underutskott.</SPAN></P> <P class="p417 ft24">117</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 48</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Åtgärd, som erfordras för att verkställa säkerhetsrådets beslut för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, skall vidtagas av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna eller av vissa bland dem, allt efter säkerhetsrådets bestämmande.</SPAN></P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Sådana beslut skola verkställas av Förenta Nationernas medlemmar direkt och genom deras verksamhet inom ifrågakommande internationella organ, till vilka de äro anslutna.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 49</P> <P class="p154 ft8">Förenta Nationernas medlemmar skola inbördes lämna varandra bistånd vid verkställande av de åtgärder vilka säkerhetsrådet beslutat.</P> <P class="p221 ft9">Artikel 50</P> <P class="p154 ft8">Därest förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder mot någon stat vidtagas av säkerhetsrådet, skall varje annan stat, vare sig medlem av Förenta Nationerna eller icke, som finner sig ställd inför särskilda ekonomiska problem, uppkomna som följd av verkställandet av dessa åtgärder, äga rätt att rådföra sig med säkerhetsrådet beträffande lösningen av dessa problem.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 51</P> <P class="p154 ft8">Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Åtgärder vidtagna av medlemmar under utövande av denna rätt till självförsvar skola omedelbart inberättas till säkerhetsrådet och skola ej i något avseende inverka på säkerhetsrådets rätt och skyldighet enligt denna stadga att vid varje tillfälle handla på sätt, som rådet anser nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.</P> <P class="p418 ft24">118</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></P> <P class="p112 ft68">Kapitel VIII Regionala avtal</P> <P class="p161 ft9">Artikel 52</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Ingen bestämmelse i denna stadga utesluter regionala avtal eller organ för behandling av sådana angelägenheter rörande upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, som lämpa sig för regionala åtgärder, under förutsättning att dessa avtal eller organ och deras verksamhet äro förenliga med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">De medlemmar av Förenta Nationerna, vilka träffa sådana avtal eller upprätta sådana organ, skola göra sitt yttersta för att åstadkomma fredlig lösning av lokala tvister genom dylika regionala avtal eller organ, innan de hänskjuta dem till säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet skall främja utvecklingen av fredlig lösning av lokala tvister genom sådana regionala avtal eller organ, vare sig på vederbörande staters initiativ eller efter hänvisning från säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">Genom denna artikel inskränkes icke i något avseende tilllämpningen av artiklarna 34 och 35.</SPAN></P> <P class="p3 ft9">Artikel 53</P> <P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Säkerhetsrådet skall, när så är lämpligt, använda sådana regionala avtal eller organ för tvångsåtgärder under dess myndighet. Utan säkerhetsrådets bemyndigande må dock tvångsåtgärder ej företagas enligt regionala avtal eller av regionala organ, med undantag av åtgärder mot fiendestat i den i moment 2 av denna artikel angivna mening, vilka avses enligt artikel 107 eller i regionala avtal riktade mot en förnyad angreppspolitik från sådan stats sida, intill dess organisationen på begäran av vederbörande regeringar må bliva ålagd uppgiften att förebygga ytterligare angrepp från sådan stat.</SPAN></P> <P class="p14 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Den i moment 1 av denna artikel brukade benämningen fiendestat avser varje stat, som under det andra världskriget varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter.</SPAN></P> <P class="p181 ft9">Artikel 54</P> <P class="p150 ft8">Säkerhetsrådet skall städse hållas fullständigt underrättat om den verksamhet för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, som bedrives eller planeras jämlikt regionala avtal eller av regionala organ.</P> <P class="p419 ft24">119</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <P class="p0 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR> SOU 2010:22</P> <P class="p153 ft68">Kapitel IX Internationellt ekonomiskt och socialt samarbete</P> <P class="p184 ft9">Artikel 55</P> <P class="p154 ft8">I syfte att skapa de stadgade förhållanden och det välstånd, som äro nödvändiga för fredliga och vänskapliga, på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt grundade förbindelser mellan nationerna, skall Förenta Nationerna främja:</P> <P class="p420 ft69"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft79">högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende;</SPAN></P> <P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem; internationellt sammarbete i kultur- och uppfostringsfrågor; samt</SPAN></P> <P class="p422 ft69"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft79">allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 56</P> <P class="p154 ft69">Alla medlemmar förbinda sig att såväl samfällt som var för sig vidtaga åtgärder i samarbete med organisationen för att uppnå i artikel 55 angivna ändamål.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 57</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">De olika fackorgan, som upprättats genom mellanstatliga överenskommelser och hava vittgående, i deras statuter fastställda internationella åligganden på ekonomiska, sociala, kulturella, upp- </SPAN><NOBR>fostrings-,</NOBR> hälsovårds- och närbesläktade områden, skola anknytas till Förenta Nationerna i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 63.</P> <P class="p285 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Organ, som på detta sätt anknutits till Förenta Nationerna, benämnas i det följande "fackorgan".</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 58</P> <P class="p186 ft8">Organisationen skall framlägga förslag angående samordnande av fackorganens arbetsprogram och verksamhet.</P> <P class="p423 ft24">120</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft9">Artikel 59</P> <P class="p424 ft8">Organisationen skall, där så är lämpligt, handlingar mellan ifrågakommande stater sådana nya fackorgan, som må erfordras ändamål, vilka angivas i artikel 55.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td48"><SPAN class="p18 ft8">taga initiativ</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p20 ft8">till för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p425 ft8">i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p18 ft8">syfte att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p20 ft8">upprätta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p426 ft8">för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft8">uppnående av de</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p19 ft9">Artikel 60</P> <P class="p255 ft8">Ansvaret för fullgörandet av organisationens i detta kapitel angivna uppgifter åvilar generalförsamlingen och under dess myndighet det ekonomiska och sociala rådet, som för detta ändamål skall hava i kapitel X närmare angivna befogenheter.</P> <P class="p427 ft68">Kapitel X Ekonomiska och sociala rådet</P> <P class="p257 ft62">Sammansättning</P> <P class="p428 ft9">Artikel 61</P> <P class="p429 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet består av femtiofyra av Förenta Nationernas medlemmar, som väljas av generalförsamlingen.</SPAN></P> <P class="p430 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Med förbehåll för vad i moment 3 stadgas skola aderton medlemmar av det ekonomiska och sociala rådet årligen väljas för en tid av tre år. Avgående medlem kan omedelbart återväljas.</SPAN></P> <P class="p431 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Vid det första valet efter det att det ekonomiska och sociala rådets medlemsantal ökats från tjugosju till femtiofyra skola, utöver de medlemmar som väljas i stället för de nio medlemmar vilkas mandattid utlöper vid utgången av det året, ytterligare tjugosju medlemmar väljas. Av dessa sålunda valda ytterligare medlemmar skall mandattiden för nio utlöpa efter ett år och för nio andra medlemmar efter två år, i den ordning varom generalförsamlingen beslutar.</SPAN></P> <P class="p432 ft69"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft84">Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet skall där företrädas av ett ombud.</SPAN></P> <P class="p433 ft24">121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft62">Uppgifter och befogenheter</P> <P class="p169 ft9">Artikel 62</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet äger utarbeta eller taga initiativ till undersökningar och rapporter avseende internationella ekonomiska, sociala, kulturella, </SPAN><NOBR>uppfostrings-,</NOBR> hälsovårds- och närbesläktade angelägenheter samt äger framställa förslag i alla sådana angelägenheter till generalförsamlingen, Förenta Nationernas medlemmar och vederbörande fackorgan.</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Rådet äger framställa förslag i syfte att främja aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Rådet äger utarbeta och underställa generalförsamlingen förslag till internationella avtal rörande angelägenheter, som falla inom dess behörighet.</SPAN></P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft84">Rådet äger enligt av Förenta Nationerna fastställda föreskrifter sammankalla internationella konferenser i angelägenheter, som falla inom dess behörighet.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 63</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet äger med ettvart av de organ, som omförmälas i artikel 57, sluta avtal, vari de villkor fastställas, på vilka ifrågavarande organ skall anknytas till Förenta Nationerna. Sådana avtal skola underställas generalförsamlingen för godkännande.</SPAN></P> <P class="p354 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Rådet må samordna fackorganens verksamhet genom att samråda med och framlägga förslag för dylika organ samt genom förslag till generalförsamlingen och till Förenta Nationernas medlemmar.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 64</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet äger vidtaga lämpliga ätgärder för att erhålla regelbundna rapporter från fackorganen. Rådet äger träffa uppgörelse med Förenta Nationernas medlemmar och med fackorganen för att erhålla rapporter rörande de åtgärder som vidtagits för genomförande av rådets egna förslag samt av generalförsamlingens förslag i angelägenheter, som falla inom rådets behörighet.</SPAN></P> <P class="p209 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Rådet må delgiva generalförsamlingen sina erinringar med anledning av dessa rapporter.</SPAN></P> <P class="p391 ft24">122</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 65</P> <P class="p150 ft8">Det ekonomiska och sociala rådet äger ställa upplysningar till säkerhetsrådets förfogande och skall biträda säkerhetsrådet på dess begäran.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 66</P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet skall i samband med genomförandet av generalförsamlingens förslag fullgöra sådana uppgifter, som falla inom rådets behörighet.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Rådet må med generalförsamlingens godkännande utföra tjänster på begäran av Förenta Nationernas medlemmar och av fackorgan.</SPAN></P> <P class="p356 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Rådet skall i övrigt fullgöra de uppgifter, som äro angivna annorstädes i denna stadga eller som må tilldelas det av generalförsamlingen.</SPAN></P> <P class="p222 ft62">Omröstning</P> <P class="p7 ft9">Artikel 67</P> <P class="p434 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft85">Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet har en</SPAN></P> <P class="p164 ft8">röst.</P> <P class="p65 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Det ekonomiska och sociala rådets beslut fattas av flertalet av närvarande och röstande medlemmar.</SPAN></P> <P class="p151 ft62">Förfarande</P> <P class="p161 ft9">Artikel 68</P> <P class="p166 ft8">Det ekonomiska och sociala rådet skall tillsätta utskott för ekonomiska och sociala frågor samt för främjande av mänskliga rättigheter ävensom de övriga utskott, som må erfordras för fullgörande av dess uppgifter.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 69</P> <P class="p150 ft69">Det ekonomiska och sociala rådet skall inbjuda medlem av Förenta Nationerna att utan rösträtt deltaga i rådets överläggningar i varje angelägenhet av särskilt intresse för ifrågavarande medlem.</P> <P class="p435 ft24">123</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 70</P> <P class="p154 ft8">Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa anstalter för att bereda representanter för fackorganen tillfälle att utan rösträtt deltaga i rådets och i de av detta upprättade utskottens överläggningar samt för att bereda rådets representanter tillfälle att deltaga i fackorganens överläggningar.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 71</P> <P class="p154 ft8">Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa lämpliga anstalter för samråd med icke statliga organisationer, som handhava angelägenheter, vilka falla inom rådets behörighet. Sådana uppgörelse må träffas med internationella organisationer samt, där så är lämpligt, med nationella organisationer efter samråd med vederbörande medlem av Förenta Nationerna.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 72</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och sociala rådet antager självt sin arbetsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Det ekonomiska och social rådet sammanträder när så erfordras i enlighet med föreskrifterna i arbetsordningen, vilken skall innehålla bestämmelser om sammankallande av rådet på begäran av flertalet av dess medlemmar.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel XI</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p18 ft21">Förklaring angående icke självstyrande territorier</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft9">Artikel 73</P> <P class="p154 ft8">Medlemmar av Förenta Nationerna, som bära eller ikläda sig ansvar för förvaltningen av territorier, vilkas befolkning ännu ej uppnått full självstyrelse, erkänna grundsatsen, att innevånarnas intressen komma i främsta rummet, och åtaga sig såsom ett heligt värv förpliktelsen att, inom ramen av det system för internationell fred och säkerhet som upprättats genom denna stadga, till det yttersta främja deras välfärd samt att i detta syfte:</P> <P class="p436 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">trygga de ifrågavarande folkens framåtskridande i politiskt, ekonomiskt och socialt avseende samt på uppfostrans område, allt med skyldig hänsyn till deras egen kultur, liksom ock åt dem trygga rättvis behandling och skydd mot övergrepp;</SPAN></P> <P class="p178 ft24">124</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">främja självstyrelse, vederbörligen beakta folkens politiska strävanden samt bistå dem i den fortskridande utvecklingen av deras fria politiska institutioner, i överensstämmelse med varje territoriums och dess befolknings särskilda förhållanden och skiftande utvecklingsstadier;</SPAN></P> <P class="p438 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">befästa internationell fred och säkerhet;</SPAN></P> <P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">befordra uppbyggande och utvecklande åtgärder, uppmuntra forskning samt samarbeta inbördes och, där så är lämpligt, med internationella fackorganisationer för att förverkliga de sociala, ekonomiska och vetenskapliga ändamål, som angivits i denna artikel;</SPAN></P> <P class="p227 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft78">med de inskränkningar, som må betingas av säkerhetsskäl eller av konstitutionella hänsyn, regelbundet för kännedom tillställa generalsekreteraren statistiska och andra upplysningar av teknisk natur rörande ekonomiska och sociala förhållanden och uppfostran inom de territorier, för vilka de äro ansvariga, med undantag för territorier på vilka kapitlen XII och XIII äro tillämpliga.</SPAN></P> <P class="p147 ft9">Artikel 74</P> <P class="p150 ft8">Förenta Nationernas medlemmar äro tillika ense om att deras politik beträffande de territorier på vilka detta kaptiel äger tillämpning måste, ej mindre än beträffande moderlandet, grundas på den allmänna principen om god grannsämja i sociala, ekonomiska och kommersiella angelägenheter, dock med skyldig hänsyn tagen till den övriga världens intressen och välfärd.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel XIV</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p18 ft12">Internationella domstolen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 92</P> <P class="p150 ft8">Den internationella domstolen är Förenta Nationernas främsta rättsskipande organ. Den skall utöva sin verksamhet i enlighet med bifogande domstolsstadga, som bygger på den fasta mellanfolkliga domstolens stadga och utgör en integrerande del av Förenta Nationernas stadga.</P> <P class="p440 ft24">125</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 93</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Alla medlemmar av Förenta Nationerna äro ipso facto anslutna till den internationella domstolens stadga.</SPAN></P> <P class="p171 ft69"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, må ansluta sig till den internationella domstolens stadga på villkor, som fastställas</SPAN></P> <P class="p395 ft8"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft74">varje särskilt fall av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 94</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Varje medlem av Förenta Nationerna förpliktar sig att ställa sig den internationella domstolens beslut till efterrättelse i alla mål i vilka verderbörande medlem är part.</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Därest någon part i ett mål underlåter att fullgöra de förpliktelser, som åligga parten jämlikt ett av domstolen fällt utslag, må andra parten hänvända sig till säkerhetsrådet, som äger, om det finner nödvändigt, framlägga förslag eller fatta beslut om vidtagande av åtgärder för utslagets verkställande.</SPAN></P> <P class="p155 ft9">Artikel 95</P> <P class="p154 ft69">Ingen bestämmelse i denna stadga skall utgöra hinder för Förenta Nationernas medlemmar att på grundval av redan gällande eller framdeles träffade avtal till annan domstol hänskjuta sina tvister.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 96</P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft84">Generalförsamlingen eller säkerhetsrådet äger av den internationella domstolen begära rådgivande yttrande i varje rättsfråga.</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Förenta Nationernas övriga organ och fackorganen äga, när helst de av generalförsamlingen därtill bemyndigats, jämväl rätt att begära rådgivande yttranden av domstolen i rättsfrågor, som kunna uppkomma inom ramen för deras verksamhet.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel XVI</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p18 ft12">Särskilda bestämmelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft9">Artikel 102</P> <P class="p209 ft8">1. Varje fördrag eller internationell överenskommelse, som ingås av medlem av Förenta Nationerna efter denna stadgas ikraftträdande, skall så snart som möjligt registreras hos sekretariatet och av detta offentliggöras.</P> <P class="p355 ft24">126</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p18 ft24">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">2. Part i dylikt fördrag eller dylik internationell överenskommelse, som ej registrerats i enlighet med bestämmelsema i moment 1 av denna artikel, äger ej åberopa detta fördrag eller denna överkommelse inför något av Förenta Nationernas organ.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 103</P> <P class="p150 ft69">I händelse av konflikt mellan medlemmarnas förpliktelser enligt denna stadga och deras förpliktelser enligt någon annan internationell överenskommelse skola förpliktelserna enligt stadgan gälla.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 104</P> <P class="p150 ft69">Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta sådan rättskapacitet som må vara erforderlig för fullgörande av dess uppgifter och fullföljande av dess ändamål.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 105</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för fullföljande av dess ändamål.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Medlemmarnas ombud och organisationens tjänstemän skola likaledes åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för att de i fullt oberoende må kunna fullgöra sina i samband med organisationen stående uppgifter.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Generalförsamlingen äger framlägga förslag i och för fastställande av närmare bestämmelser rörande tillämpningen av momenten 1 och 2 i denna artikel eller underställa medlemmarna av Förenta Nationerna förslag till avtal därom.</SPAN></P> <P class="p133 ft68">Kapitel XVII Övergångsbestämmelser rörande säkerheten</P> <P class="p161 ft9">Artikel 106</P> <P class="p166 ft8">I avvaktan på ikraftträdandet av sådana i artikel 43 avsedda särskilda avtal, som enligt säkerhetsrådets uppfattning sätta rådet i stånd att börja utöva sina uppgifter enligt artikel 42, skola undertecknarna av fyrmaktsdeklarationen i Moskva av den 30 oktober 1943 samt Frankrike i enlighet med bestämmelserna i deklarationens punkt 5 rådgöra med varandra och, när omständigheterna så påkalla, med andra medlemmar av Förenta Nationerna i och för sådant samfällt</P> <P class="p441 ft24">127</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">inskridande på organisationens vägnar, som må krävas för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 107</P> <P class="p154 ft8">Ingen bestämmelse i denna stadga medför ogiltighet av eller utesluter ingripande avseende stat, vilken under det andra världskriget varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter, och vidtaget eller godkänt som följd av detta krig av de regeringar som bära ansvaret för dylika åtgärder.</P> <P class="p314 ft68">Kapitel XVIII Ändringar</P> <P class="p184 ft9">Artikel 108</P> <P class="p154 ft8">Ändringar i denna stadga träda i kraft för alla medlemmar av Förenta Nationerna, när de antagits med två tredjedelars majoritet av generalförsamlingens medlemmar och i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredjedelar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säkerhetsrådet.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 109</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">En allmän konferens av Förenta Nationernas medlemmar med ändamål att taga denna stadga under omprövning må hållas å tid och plats, som fastställas genom beslut med två tredjedelars majoritet av generalförsamlingens medlemmar och beslut av nio medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka. Varje medlem av Förenta Nationerna skall på konferensen hava en röst.</SPAN></P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Varje förändring av denna stadga, som föreslagits av konferensen med två tredjedelars majoritet, skall träda i kraft, när den i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredjedelar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säkerhetsrådet.</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Därest en sådan konferens ej hållits före generalförsamlingens tionde årliga möte efter denna stadgas ikraftträdande, skall förslag att sammankalla en sådan konferens upptagas på dagordningen för detta möte; konferensen skall hållas, om beslut därom fattas med bifall av flertalet av generalförsamlingens medlemmar samt av sju medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka.</SPAN></P> <P class="p442 ft24">128</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1945. <NOBR>FN-stadgan</NOBR></P> <P class="p210 ft68">Kapitel XIX Ratifikation och undertecknande</P> <P class="p199 ft9">Artikel 110</P> <P class="p101 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft83">Denna stadga skall ratificeras av signatärmakterna i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva.</SPAN></P> <P class="p198 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft83">Ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos Amerikas Förenta Staters regering, vilken om varje deposition skall notificera samtliga signatärmakter ävensom organisationens generalsekreterare, sedan denne utsetts.</SPAN></P> <P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft83">Stadgan skall träda i kraft, när Republiken Kina, Frankrike. De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland samt Amerikas Förenta Stater ävensom flertalet av övriga signatärmakter deponerat sina ratifikationsinstrument. Ett protokoll över de deponerade ratifikationsinstrumenten skall därefter upprättas av Amerikas Förenta Staters regering, som skall tillställa alla signatärmakter avskrifter av detsamma.</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft83">Signatärmakt, som ratificerar denna stadga efter dess ikraftträdande, blir ursprunglig medlem av Förenta Nationema den dag,</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft81">å</SPAN><SPAN class="ft83">vilken dess ratifikationsinstrument deponeras.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 111</P> <P class="p174 ft8">Denna stadga, vars kinesiska, franska, ryska, engelska och spanska texter äga lika vitsord, skall förbliva deponerad i Amerikas Förenta Staters regerings arkiv. Behörigen bestyrkta avskrifter av stadgan skola av denna regering tillställas övriga signatärmakters regeringar.</P> <P class="p64 ft8">TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava ombuden för de förenade nationernas regeringar undertecknat denna stadga.</P> <P class="p66 ft8">SOM SKEDDE i San Fransisco den 26 juni 1945.</P> <P class="p443 ft24">129</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <P class="p444 ft61">Överenskommelse den 8 augusti 1945 mellan Det förenade konungarikets Storbritannien och Norra Irland regering, Amerikas förenta staters regering, Den franska republikens provisoriska regering och</P> <P class="p445 ft67">De socialistiska sovjetrepublikernas unions regering beträffande åtal mot och bestraffning av de europeiska axelmakternas förnämsta krigsförbrytare</P> <P class="p446 ft51">(Överenskommelse om Nürnbergtribunalen)</P> <P class="p17 ft8">jämte;</P> <P class="p181 ft8">stadga för den internationella militärdomstolen</P> <P class="p447 ft39">Förord</P> <P class="p131 ft9">Mellan den 26 juni och den 8 augusti 1945 hölls en konferens i London där andra världskrigets segrarmakter USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Frankrike formellt beslutade att inrätta en internationell militärdomstol för lagföring av grova krigsförbrytare från axelmakterna; domstolen brukar benämnas Nürnbergtribunalen efter den stad i Tyskland där den fick sitt säte.</P> <P class="p448 ft43">Konferensen hade föregåtts av ett viktigt förberedelsearbete; redan den 7 oktober 1942 hade de allierade meddelat att en undersökningskommission för krigsförbrytelser skulle inrättas. En sådan kommission etablerades också hösten år 1943. Vidare hade Storbritannien, USA och Sovjetunionen efter ett möte i</P> <P class="p112 ft24">130</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p18 ft49">1945. Överenskommelse om Nürnbergtribunalen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p449 ft9">Moskva den 30 oktober 1943 utfärdat en samfälld deklaration där de slog fast att tyska krigsförbrytare skulle dömas och bestraffas i de länder där brotten blivit begångna samt att i de fall det var svårt att fastställa en speciell geografisk plats för brottet skulle bestraffningen ske genom ett gemensamt beslut av de allierade regeringarna. Den s.k. Moskvadeklaration utvecklades och formaliserades vid Londonkonferensen till det s.k. Londonprotokollet.</P> <P class="p450 ft42">Enligt Nürnbergtribunalens stadga, som ingår som ett integrerat annex till Londonprotokollet, omfattade domstolens jurisdiktion såväl brott mot freden (politiska brott i strid mot folkrättens aggressionsförbud), krigsförbrytelser (brott mot krigets humanitära lagar) och brott mot mänskligheten (folkmord och liknande förföljelse av viss folkgrupp).</P> <P class="p451 ft42">Nürnbergrättegångarna kom att pågå <NOBR>1945–1949.</NOBR> Nürnbergprocessen var den inledande och mest kända av rättegångarna. I denna åtalades 24 av Nazitysklands främsta politiska och militära ledare. Processen varade mellan den 20 november 1945 och den 1 oktober 1946 och ledde till att tolv personer dömdes till döden (bl.a Jodl, Bormann, Göring, Keitel och von Ribbentrop). Hess, Funk och Raeder dömdes till livstids fängelse. Fyra personer fick tidsbegränsade fängelsestraff (Speer och von Schirach 20 år, von Neurath 15 år och Dönitz 10 år). Övriga tre personer frikändes och två åtal lades ned (p.g.a. hälsoskäl respektive självmord).</P> <P class="p452 ft44">Överenskommelsen antogs den 8 augusti 1945.</P> <P class="p361 ft46">Enär de förenade nationerna upprepade gånger uttalat sin avsikt att ställa krigsförbrytarna inför rätta;</P> <P class="p79 ft46">och enär i Moskvadeklarationen av den 30 oktober 1943 beträffande tyska grymheter i det ockuperade Europa tillkännagivits, att de tyska officerare och meniga samt medlemmar av det nazistiska partiet, som ha varit ansvariga för eller av fri vilja deltagit i skändligheter och brott, skola återsändas till de länder, i vilka deras avskyvärda handlingar begåtts, på det att de må dömas och bestraffas enligt lagarna i dessa befriade länder och enligt lagar stiftade av de fria regeringar, som skola tillsättas inom dessa länder;</P> <P class="p453 ft48">131</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Överenskommelse om Nürnbergtribunalen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">och enär denna deklaration förklarades icke avse de stora förbrytare, vilkas brott icke äro direkt lokaliserade till något särskilt geografiskt område och vilka skola bestraffas i enlighet med av de allierade regeringarna gemensamt fattat beslut;</P> <P class="p58 ft8">ha nu därför Det förenade konungarikets Storbritannien och Norra Irland regering, Amerikas förenta staters regering, Den franska republikens provisoriska regering och De socialistiska sovjetrepublikernas unions regering (härnedan kallade »signatärmakterna») i alla de förenade nationernas intresse och genom sina vederbörligen befullmäktigade ombud träffat denna överenskommelse:</P> <P class="p454 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 1. </SPAN>Efter samråd med Kontrollrådet för Tyskland skall en internationell militärdomstol upprättas för rannsakning av krigsförbrytare, vilkas brott icke äro lokaliserade till något särskilt geografiskt område, vare sig de åtalas individuellt eller i sin egenskap av medlemmar av organisationer eller grupper eller i båda hänseendena.</P> <P class="p454 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 2. </SPAN>Den internationella militärdomstolens sammansättning, behörighet och uppgifter fastställas i den stadga, som bifogas denna överenskommelse, vilken stadga utgör en integrerande del av denna överenskommelse.</P> <P class="p454 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 3. </SPAN>Var och en av signatärmakterna skall vidtaga erforderliga åtgärder för att i och för utredning av anklagelserna och för rannsakning ställa till förfogande de förnämsta krigsförbrytare, som hållas i förvar av dem och som skola rannsakas av den internationella militärdomstolen. Signatärmakterna skola jämväl göra sitt bästa för att för utredning av anklagelserna och rannsakning inför den internationella militärdomstolen ställa till förfogande sådana stora krigsförbrytare, som icke befinna sig inom någon signatärmakts territorium.</P> <P class="p455 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 4. </SPAN>Intet i denna överenskommelse skall innebära någon inskränkning i de av Moskvadeklarationen beslutade åtgärderna angående återsändande av krigsförbrytare till de länder, där de begått sina brott.</P> <P class="p456 ft24">132</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p18 ft49">1945. Överenskommelse om Nürnbergtribunalen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 5. </SPAN>Envar av de förenade nationernas regeringar har rätt att ansluta sig till denna överenskommelse genom meddelande på diplomatisk väg till Det förenade konungarikets regering, som skall underrätta de andra signatärmakterna och anslutna regeringar om varje sådan anslutning.</P> <P class="p193 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 6. </SPAN>Intet i denna överenskommelse skall innebära någon inskränkning i den behörighet eller befogenhet, som tillkommer någon nationell domstol eller ockupationsdomstol, vilken upprättats eller kommer att upprättas inom något allierat territorium eller i Tyskland för rannsakning av krigsförbrytare.</P> <P class="p457 ft8"><SPAN class="ft62">Artikel 7. </SPAN>Denna överenskommelse träder i kraft på dagen för dess undertecknande och förblir i kraft under en tid av ett år och skall även därefter bestå, med förbehåll för varje signatärmakts rätt att på diplomatisk väg uppsäga densamma med en månads varsel. Ett sådant frånträdande skall icke ha någon inverkan på åtgärder, som redan vidtagits eller utslag som redan fällts i enlighet med denna överenskommelse.</P> <P class="p64 ft69">Till bekräftelse härpå hava Undertecknade underskrivit denna överenskommelse.</P> <P class="p102 ft69">Utfärdad i fyra exemplar i London innevarande dag, den 8 augusti 1945, vart och ett på engelska, franska och ryska, och äger varje text lika vitsord.</P> <P class="p458 ft69">För Det förenade konungarikets Storbritannien och Norra Irland regering:</P> <P class="p459 ft8">JOWITT C.</P> <P class="p181 ft8">För Amerikas förenta staters regering:</P> <P class="p460 ft8">ROBERT H. JACKSON.</P> <P class="p461 ft8">För Den franska republikens provisoriska regering:</P> <P class="p462 ft8">ROBERT FOLCO.</P> <P class="p181 ft8">För De socialistiska sovjetrepublikernas unions regering:</P> <P class="p463 ft8">I. T. NIKITCHENKO. A N. TRAININ.</P> <P class="p464 ft24">133</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p465 ft51">Stadga för den internationella militärdomstolen (Nürnbergtribunalens stadga)</P> <P class="p466 ft75"><SPAN class="ft39">I.</SPAN><SPAN class="ft89">Den internationella militärdomstolens sammansättning.</SPAN></P> <P class="p169 ft9">Artikel 1</P> <P class="p154 ft8">Jämlikt den överenskommelse, som undertecknats den 8 augusti 1945 av Det förenade konungarikets Storbritannien och Norra Irland regering, Amerikas förenta staters regering, Den franska republikens provisoriska regering och De socialistiska sovjetrepublikernas unions regering skall en internationell militärdomstol (härefter kallad »Domstolen») upprättas för rättvis och snabb rannsakning och bestraffning av de europeiska axelmakternas förnämsta krigsförbrytare.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 2</P> <P class="p154 ft8">Domstolen skall bestå av fyra ledamöter, envar med en suppleant. Var och en av signatärmakterna skall utse en ledamot och en suppleant. Suppleanterna skola, i den mån de kunna, vara närvarande vid Domstolens alla sessioner. Därest någon av Domstolens ledamöter insjuknar eller av annat skäl blir ur stånd att fylla sina uppgifter, skall hans suppleant intaga hans plats.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">Varken mot Domstolen, dess ledamöter eller deras suppleanter kan jäv anföras av åklagarna eller av svarandena eller deras rättegångsbiträden. Varje signatärmakt har rätt att, på grund av hälsoskäl eller av annan giltig anledning, utbyta sin medlem av Domstolen eller</P> <P class="p467 ft24">134</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p18 ft49">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft8">hans suppleant, dock att sådant utbyte icke under pågående rannsakning får ske annat än av suppleanten.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 4</P> <P class="p468 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">För beslutsmässighet erfordras närvaro av alla fyra domstolsledamöterna eller, om någon medlem är frånvarande, av dennes suppleant.</SPAN></P> <P class="p469 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">Ledamöterna av Domstolen skola, innan någon rannsakning börjar, genom inbördes överenskommelse utse en ordförande bland sig själva, och ordföranden skall inneha sin post under hela rannsakningen, där ej annorlunda beslutas av minst tre av medlemmarne. Beträffande ordförandeskapet för på varandra följande rannsakningar skall omflyttningsprincipen gälla. Om emellertid någon av Domstolens sessioner äger rum inom någon signatärmakts territorium, skall denna signatärmakts representant i Domstolen vara ordförande.</SPAN></P> <P class="p470 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">Med undantag för vad ovan sagts, skall Domstolens beslut fattas med enkel majoritet, och för den händelse att rösterna äro lika fördelade, skall ordförandens röst vara utslagsgivande; dock att för fällande utslag och domar fordras, att minst tre av domstolsledamöterna äro ense därom.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 5</P> <P class="p150 ft8">I händelse av behov och beroende av antalet mål, som skola handläggas, må andra domstolar upprättas; varje sådan domstols organisation, uppgifter och förfarande skola vara identiska och stå i överensstämmelse med denna stadga.</P> <P class="p471 ft39"><SPAN class="ft39">II.</SPAN><SPAN class="ft90">Behörighet och allmänna principer.</SPAN></P> <P class="p7 ft9">Artikel 6</P> <P class="p150 ft8">Den för rannsakning och bestraffning av de europeiska axelmakternas förnämsta krigsförbrytare genom den i artikel 1 nämnda överenskommelsen upprättade Domstolen, skall ha befogenhet att rannsaka och bestraffa personer, som i de europeiska axelmakternas intresse ha, antingen såsom individer eller såsom medlemmar av organisationer, begått något av följande brott.</P> <P class="p472 ft24">135</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Följande handlingar, eller någon av dem, äro brott, som falla inom Domstolens behörighet och för vilka individuellt ansvar skall utkrävas:</P> <P class="p473 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">Brott mot freden: nämligen planering, förberedelse, igångsättande eller förande av ett anfallskrig eller av ett krig i strid med internationella fördrag, överenskommelser eller försäkringar, eller deltagande i en gemensam plan eller sammansvärjning för åstadkommande av något av det ovan nämnda;</SPAN></P> <P class="p422 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">Krigsförbrytelser: nämligen överträdelser av krigets lagar eller sedvänjor. Sådana överträdelser skola innefatta men inte begränsas till mord, misshandel, deportation till slavarbete eller för något annat ändamål av civilbefolkning tillhörande eller bosatt inom ockuperat område, mord eller misshandel av krigsfångar eller personer, som färdas på haven, dödande av gisslan, plundring av allmän eller privat egendom, godtycklig förstörelse av städer eller byar eller ödeläggelse, som icke dikterats av militär nödvändighet;</SPAN></P> <P class="p474 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft76">Brott mot humaniteten: nämligen mord, utrotande, förslavande, deportation och andra omänskliga handlingar, begångna mot någon civilbefolkning före eller under kriget; eller förföljelser av politiska, rasliga eller religiösa skäl vid utförandet av eller i samband med något brott, som faller inom Domstolens behörighet, vare sig gärningarna stå i strid med lagarna inom det land, där de begåtts, eller icke.</SPAN></P> <P class="p475 ft8">Ledare, organisatörer, anstiftare och medbrottslingar, vilka deltagit i utarbetandet eller utförandet av en gemensam plan eller sammansvärjning för något av ovan nämnda brott, äro ansvariga för alla handlingar, som utförts av någon person vid genomförandet av en sådan plan.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft69">Svarandes officiella ställning vare sig som statsöverhuvud eller ansvarig ämbetsman i regeringsdepartement skall icke utgöra skäl för att fria honom från ansvar eller för att mildra straffet.</P> <P class="p476 ft24">136</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p18 ft49">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 8</P> <P class="p150 ft8">Det förhållandet, att en svarande handlat på order av sin regering eller av en överordnad, skall icke fritaga honom från ansvar, men det må tagas i betraktande som skäl till straffets nedsättande, om Domstolen finner, att rättvisan så kräver.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 9</P> <P class="p174 ft8">Vid rannsakningen med någon enskild medlem av någon grupp eller organisation må Domstolen förklara (i samband med någon handling, till vilken han må förklaras skyldig) den grupp eller organisation, som han tillhört, som en brottslig organisation.</P> <P class="p64 ft8">Efter mottagandet av stämningen skall Domstolen tillkännagiva, på sätt den finner lämpligt, att åklagaren avser att hos Domstolen framställa yrkande om en sådan förklaring, och varje medlem av organisationen skall ha rätt att hos Domstolen anhålla om att bliva hörd av Domstolen beträffande organisationens brottsliga karaktär. Domstolen skall ha befogenhet att bifalla eller avslå sådan anhållan. Om anhållan bifalles, äger Domstolen bestämma på vad sätt vederbörande skola företrädas och höras.</P> <P class="p245 ft9">Artikel 10</P> <P class="p166 ft8">I fall, då en grupp eller organisation förklaras brottslig av Domstolen, skall varje signatärmakts behöriga nationella myndighet ha rätt att ställa enskilda personer under åtal för medlemskap däri inför nationella, militära eller ockupationsdomstolar. I varje sådant fall anses gruppens eller organisationens brottslighet bevisad och får icke ifrågasättas.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 11</P> <P class="p150 ft8">Varje person, som blivit dömd av Domstolen, må anklagas inför en i artikel 10 av denna stadga avsedd nationell, militär eller ockupationsdomstol, för annat brott än medlemskap i en brottslig grupp eller organisation, och sådan domstol må efter fällande dom utmäta straff oberoende av och utöver det straff, som ådömts av Domstolen för deltagande i sådan grupps eller organisations brottsliga verksamhet.</P> <P class="p477 ft24">137</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 12</P> <P class="p154 ft8">Domstolen skall ha rätt att upptaga talan mot person anklagad för brott, som avses i artikel 6 av denna stadga, i hans frånvaro, om han icke har påträffats eller Domstolen av något skäl finner det nödvändigt att i rättvisans intresse rannsaka honom i hans frånvaro.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 13</P> <P class="p154 ft8">Domstolen skall fastställa regler för förfarandet inför Domstolen. Dessa regler må icke strida mot bestämmelserna i denna stadga.</P> <P class="p478 ft92"><SPAN class="ft39">III.</SPAN><SPAN class="ft91">Nämnden för utförande av undersökningar och åtal mot de förnämsta krigsförbrytarna.</SPAN></P> <P class="p184 ft9">Artikel 14</P> <P class="p479 ft69">Varje signatärmakt skall utse en högste åklagare för utförande av undersökningar och åtal mot de förnämsta krigsförbrytarna.</P> <P class="p54 ft8">De högsta åklagarna skola utgöra en nämnd för följande syften:</P> <P class="p480 ft69"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft79">att överenskomma om en plan för envar högste åklagares och hans stabs arbete;</SPAN></P> <P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">att slutgiltigt utpeka de förnämsta krigsförbrytarna, som skola rannsakas av Domstolen;</SPAN></P> <P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft76">att godkänna stämningen och de dokument, som skola framläggas tillsammans med denna;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft77">att ingiva stämningen med åtföljande dokument till Domstolen;</SPAN></P> <P class="p422 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft76">att utarbeta och till Domstolen för dess godkännande ingiva förslag till sådana procedurregler, som avses i artikel 13 av denna stadga. Domstolen skall ha befogenhet att med eller utan ändringar godkänna eller förkasta på detta sätt föreslagna regler.</SPAN></P> <P class="p481 ft8">Nämndens beslut i alla ovan nämnda angelägenheter fattas med enkel majoritet; ordförande skall utses på lämpligt sätt och i överensstämmelse med omflyttningsprincipen. Om röstetalen skulle bli lika fördelade beträffande förslag att åtala någon inför Domstolen eller beträffande angivandet av de brott, för vilka han skall anklagas, skall det förslag anses vara antaget, som framställts av den part, som föreslagit, att vederbörande skulle rannsakas eller att de ifrågavarande anklagelserna skulle framföras mot honom.</P> <P class="p482 ft24">138</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p18 ft49">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 15</P> <P class="p316 ft8">De högsta åklagarna skola var för sig och i samarbete med varandra fullgöra även följande plikter:</P> <P class="p483 ft69"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft93">undersöka, samla och framlägga all nödvändig bevisning före eller under rannsakningen;</SPAN></P> <P class="p404 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">utarbeta stämningen i och för godkännande av nämnden i överensstämmelse med artikel 14 mom. c);</SPAN></P> <P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">anställa förberedande förhör med alla nödvändiga vittnen och med svarandena;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">tjänstgöra som åklagare vid rannsakningen;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft78">utse ombud att utföra sådana uppgifter, som må tilldelas dem;</SPAN></P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft94">vidtaga övriga åtgärder, som må synas dem nödvändiga för rannsakningens förberedande och utförande.</SPAN></P> <P class="p225 ft8">Det är underförstått, att vittne eller svarande, som hålles i häkte av någon signatärmakt, icke skall fråntagas denna signatärmakt utan dess samtycke.</P> <P class="p222 ft39">lV. Rättvis rannsakning av svarandena.</P> <P class="p7 ft9">Artikel 16</P> <P class="p150 ft69">I syfte att trygga en rättvis rannsakning av svarandena skall följande ordning följas:</P> <P class="p483 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">Stämningen skall fullständigt och i detalj angiva anklagelserna mot svarandena. En avskrift av stämningen med alla till densamma hörande dokument skall, i översättning till ett språk som han förstår, överlämnas till svaranden i skälig tid före rannsakningen.</SPAN></P> <P class="p484 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">Under varje förberedande förhör eller rannsakning skall vederbörande svarande ha rätt att avgiva vilken förklaring han önskar beträffande de anklagelser, som framställas mot honom.</SPAN></P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">Förberedande förhör med svarande och rannsakningen med honom skall hållas på eller översättas till ett språk, som svaranden förstår.</SPAN></P> <P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">Svarande skall ha rätt att föra sin egen talan inför Domstolen eller att biträdas av advokat.</SPAN></P> <P class="p224 ft69"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft93">Svarande skall ha rätt att själv eller genom sin advokat under rannsakningen framlägga bevisning till stöd för sitt försvar och att korsförhöra varje vittne, som inkallas av åklagaren.</SPAN></P> <P class="p485 ft24">139</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft75"><SPAN class="ft95">V.</SPAN><SPAN class="ft96">Domstolens befogenheter och rättegångsordningen.</SPAN></P> <P class="p169 ft9">Artikel 17</P> <P class="p183 ft8">Domstolen skall ha befogenhet:</P> <P class="p420 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">att inkalla vittnen till rannsakningen och att kräva deras närvaro och vittnesmål och att ställa frågor till dem;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">att utfråga svarandena;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft76">att kräva framläggande av dokument och annat bevismaterial;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft77">att förestava eden för vittnena;</SPAN></P> <P class="p422 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft76">att utse tjänstemän att utföra varje av Domstolen bestämd uppgift, inbegripet befogenhet att efter uppdrag upptaga vittnesmål.</SPAN></P> <P class="p195 ft9">Artikel 18</P> <P class="p183 ft8">Domstolen skall:</P> <P class="p420 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">strängt begränsa rannsakningen till en skyndsam handläggning av de frågor, som uppkomma genom anklagelserna;</SPAN></P> <P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">vidtaga stränga åtgärder för att förhindra allt som kan orsaka orimligt dröjsmål och utesluta icke relevanta frågor och uttalanden av vad slag de vara må;</SPAN></P> <P class="p487 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft76">eftertryckligt inskrida mot all gensträvighet genom att utdöma lämpligt straff, innefattande detta jämväl rätt att utesluta någon svarande eller hans advokat från någon eller alla följande handläggningar men utan att detta inverkar på bestämmandet av anklagelserna.</SPAN></P> <P class="p170 ft9">Artikel 19</P> <P class="p154 ft8">Domstolen skall icke vara bunden av tekniska regler för vittnesmål. Den skall antaga och i största möjliga omfattning tillämpa ett skyndsamt och icke tekniskt förfarande och skall tillåta varje vittnesmål, som den anser ha bevisvärde.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 20</P> <P class="p154 ft8">Domstolen må fordra att få upplysning om arten av varje vittnesmål, innan detta framlägges, så att den må kunna avgöra dess relevans.</P> <P class="p488 ft24">140</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p18 ft49">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 21</P> <P class="p166 ft8">Domstolen skall icke kräva bevis för allmänt kända fakta utan skall taga juridisk hänsyn därtill. Den skall också taga juridisk hänsyn till officiella statliga dokument och rapporter från de förenade nationerna, inbegripet handlingar och dokument från de kommittéer, som tillsatts i de olika allierade länderna för undersökning av krigsförbrytelser, och protokoll och utslag från militära eller andra domstolar inom någon av de förenade nationerna.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 22</P> <P class="p150 ft8">Domstolens permanenta säte skall vara i Berlin. De första sammanträdena mellan Domstolens ledamöter och de högsta åklagarna skola hållas i Berlin på en plats, som skall bestämmas av Kontrollrådet för Tyskland. Den första rannsakningen skall hållas i Nürnberg, och följande rannsakningar skola hållas på sådana platser, som Domstolen må bestämma.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 23</P> <P class="p174 ft8">En eller flera av de högsta åklagarna må taga del i framläggandet av anklagelserna vid varje rannsakning. Varje högste åklagares funktion kan fyllas av honom själv personligen eller av person eller personer, bemyndigade av honom.</P> <P class="p64 ft8">Funktionen som rättegångsbiträde åt svarande kan på svarandens begäran fyllas av varje advokat, som äger de yrkesmässiga kvalifikationerna för rätt att föra annans talan inför domstolarna i sitt hemland, eller av varje annan person, som får Domstolens särskilda bemyndigande därtill.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 24</P> <P class="p206 ft8">Förhandlingarna skola ske efter följande plan:</P> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">Stämningen skall uppläsas inför Domstolen.</SPAN></P> <P class="p404 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">Domstolen skall fråga varje svarande om han anser sig »skyldig» eller »icke skyldig».</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">Åklagaren skall göra ett inledande uttalande.</SPAN></P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">Domstolen skall fråga åklagaren och försvaret vilka vittnesmål (om några) de önska framlägga för Domstolen, och Domstolen skall avgöra tillåtligheten av varje vittnesmål.</SPAN></P> <P class="p489 ft24">141</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft76">Åklagarens vittnen skola först höras och därefter försvarets vittnen. Därefter skall sådan motbevisning, som Domstolen må anse tillåtlig, framföras av antingen åklagaren eller försvaret.</SPAN></P> <P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft94">Domstolen må ställa vilken fråga som helst till varje vittne och till varje svarande vid vilken tid som helst.</SPAN></P> <P class="p421 ft69"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft97">Åklagaren och försvaret skola utfråga och må korsförhöra varje vittne och varje svarande, som avgiver vittnesmål.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft77">Försvaret skall vända sig till Domstolen.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">i)</SPAN><SPAN class="ft74">Åklagaren skall vända sig till Domstolen.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">j)</SPAN><SPAN class="ft74">Varje svarande må göra ett uttalande till Domstolen.</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">k)</SPAN><SPAN class="ft77">Domstolen skall fälla utslag och avkunna dom.</SPAN></P> <P class="p195 ft9">Artikel 25</P> <P class="p154 ft8">Alla officiella dokument skola framläggas och alla domstolsförhandlingar föras på engelska, franska och ryska samt på svarandens språk. Så mycket av protokoll och handlingar må likaledes översättas till språket i det land, där Domstolen sitter, som Domstolen anser önskvärt i rättvisans och den allmänna opinionens intresse.</P> <P class="p314 ft39">VI. Utslag och dom.</P> <P class="p346 ft9">Artikel 26</P> <P class="p154 ft8">Domstolens utslag beträffande varje svarandes skuld eller icke skuld skall angiva de skäl, varpå det grundas, och skall vara slutgiltigt och icke underkastat revision.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 27</P> <P class="p154 ft8">Domstolen skall ha befogenhet att efter fällande utslag utdöma dödsstraff eller sådant annat straff, som den finner rättvist.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 28</P> <P class="p154 ft69">Förutom utdömande av straff skall Domstolen ha rätt att fråndöma dömd person all stulen egendom och förordna om dennas överlämnande till Kontrollrådet för Tyskland.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 29</P> <P class="p154 ft69">I händelse av fällande dom skola domarna verkställas i enlighet med order av Kontrollrådet för Tyskland, vilket råd när som helst kan mildra eller på annat sätt ändra domarna men icke skärpa straffen.</P> <P class="p153 ft24">142</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p18 ft49">1945. Nürnbergtribunalens stadga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">Om Kontrollrådet för Tyskland, sedan någon svarande har blivit fälld och dömd, finner nya bevis, vilka enligt dess åsikt berättiga nytt åtal mot honom, skall rådet avgiva rapport härom till den enligt artikel 14 härovan upprättade nämnden för vidtagande av sådana åtgärder, som denna må anse lämpliga i rättvisans intresse.</P> <P class="p133 ft39">VII. Utgifter.</P> <P class="p7 ft9">Artikel 30</P> <P class="p150 ft69">Utgifterna för Domstolen och rannsakningarna skola av signatärmakterna debiteras de fonder, som ha anslagits för upprätthållandet av Kontrollrådet för Tyskland.</P> <P class="p491 ft24">143</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <P class="p492 ft61">Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide),</P> <P class="p493 ft38">New York den 9 december 1948 (Folkmordskonventionen)</P> <P class="p494 ft39">Förord</P> <P class="p109 ft9">Initiativet till konventionen togs genom en resolution av FN:s generalförsamling den 11 december 1946. FN:s agerande ska ses mot bakgrund av de övergrepp som förövades av Nazityskland mot folkgrupper inom och utom Tyskland. Att förebygga ett upprepande av sådana gärningar sågs som ett angeläget mål för Förenta Nationernas verksamhet.</P> <P class="p123 ft42">I generalförsamlingens resolution 96 (I) definierades folkmord som förnekandet av hela folkgruppers rätt att leva. Folkmord beskrivs som moraliskt förkastligt eftersom det även resulterar i stora förluster för mänskligheten genom att dessa gruppers kulturella och andra prestationer går till spillo. Vidare uttalades i resolutionen att folkmord strider mot Förenta Nationernas anda och syfte. Folkmord förklarades vara ett brott enligt folkrätten och medlemsstaterna uppmanades att vidta erforderliga åtgärder i sin nationella lagstiftning för att förebygga och straffbelägga sådant brott.</P> <P class="p495 ft43">Ett förslag till konvention utarbetades inom FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC). Efter remissomgångar till medlemsländernas regeringar utarbetade generalförsamlingens sjätte (juridiska) utskott ett slutligt konventionsförslag. Den 9 december 1948 antog generalförsamlingen, genom resolution 260 (III) A, det av utskottet framlagda förslaget med 56 röster utan att någon röst nedlades eller avgavs mot förslaget.</P> <P class="p210 ft24">144</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft49">1948. Folkmordskonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p496 ft9">I Sverige finns bestämmelser om straff för folkmord i lagen (1964:169) om straff för folkmord.</P> <P class="p497 ft44">Konventionen trädde i kraft den 12 januari 1951 och ratificerades av Sverige den 27 maj 1952. Riksdagsbehandling: prop. 1952:71</P> <P class="p498 ft44">Publicering: SÖ 1952:64</P> <P class="p499 ft44">De fördragsslutande parterna,</P> <P class="p500 ft46"><SPAN class="ft44">som tagit under övervägande </SPAN>den förklaring, som Förenta Nationernas generalförsamling antog genom sin resolution 96 (I) den 11 december 1946 av innehåll, att folkmord är ett brott enligt folkrätten, strider mot Förenta Nationernas anda och syftemål samt fördömes av den civiliserade världen;</P> <P class="p501 ft46"><SPAN class="ft44">som fastställa, </SPAN>att folkmord i all historisk tid har tillfogat mänskligheten stora förluster; och</P> <P class="p78 ft46"><SPAN class="ft44">som äro övertygade </SPAN>om att mellanfolkligt samarbete är nödvändigt för att befria mänskligheten från en så avskyvärd hemsökelse;</P> <P class="p502 ft44">överenskomma härmed följande:</P> <P class="p503 ft44">Artikel I</P> <P class="p504 ft52">De fördragsslutande parterna bekräfta, att folkmord, vare sig det förövas i fredstid eller i krigstid, är ett brott enligt folkrätten, vilket de förplikta sig att förebygga och bestraffa.</P> <P class="p505 ft44">Artikel II</P> <P class="p504 ft46">I denna konvention förstås med folkmord envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,</P> <P class="p506 ft46"><SPAN class="ft46">a)</SPAN><SPAN class="ft98">att döda medlemmar av gruppen;</SPAN></P> <P class="p507 ft46"><SPAN class="ft46">b)</SPAN><SPAN class="ft99">att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada;</SPAN></P> <P class="p507 ft52"><SPAN class="ft46">c)</SPAN><SPAN class="ft100">att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;</SPAN></P> <P class="p507 ft46"><SPAN class="ft46">d)</SPAN><SPAN class="ft99">att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;</SPAN></P> <P class="p508 ft48">145</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1948. Folkmordskonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft8">e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.</P> <P class="p195 ft9">Artikel III</P> <P class="p183 ft8">Följande gärningar skola vara straffbara:</P> <P class="p59 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft76">folkmord;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft77">stämpling till folkmord;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft76">omedelbar och offentlig uppmaning till folkmord;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft77">försök till folkmord;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft76">delaktighet i folkmord.</SPAN></P> <P class="p195 ft9">Artikel IV</P> <P class="p154 ft8">Personer, som göra sig skyldiga till folkmord eller annan i artikel III uppräknad gärning, skola bestraffas, vare sig de äro grundlagsenligt ansvariga styresmän, ämbets- och tjänstemän eller enskilda personer.</P> <P class="p221 ft9">Artikel V</P> <P class="p154 ft8">De fördragsslutande parterna förplikta sig att i överensstämmelse med vars och ens grundlag genomföra den lagstiftning som erfordras för att möjliggöra en tillämpning av denna konventions bestämmelser, och i synnerhet att stadga verksamma straff, som skola drabba personer, vilka göra sig skyldiga till folkmord eller andra i artikel III uppräknade gärningar.</P> <P class="p170 ft9">Artikel VI</P> <P class="p154 ft8">Personer, som anklagas för folkmord eller annan i artikel III uppräknad gärning, skola lagföras vid behörig domstol i den stat på vars område gärningen begåtts, eller vid den internationella straffdomstol som må vara behörig i förhållande till de av denna konventions parter vilka erkänt dess domsrätt.</P> <P class="p170 ft9">Artikel VII</P> <P class="p154 ft8">Folkmord och övriga i artikel III uppräknade gärningar skola icke betraktas såsom politiska brott, när fråga uppkommer om utlämning. De fördragsslutande parterna förplikta sig att i hithörande fall medgiva utlämning i överensstämmelse med sina gällande lagar och traktater.</P> <P class="p509 ft24">146</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft49">1948. Folkmordskonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel VIII</P> <P class="p166 ft8">Envar fördragsslutande part äger hemställa till vederbörande organ inom Förenta Nationerna att vidtaga sådana åtgärder enligt Förenta Nationernas stadga, som dessa organ anse ägnade att förebygga och undertrycka gärningar, innefattande folkmord eller någon av övriga i artikel III uppräknade gärningar.</P> <P class="p149 ft9">Artikel IX</P> <P class="p166 ft8">Tvister mellan de fördragsslutande parterna angående tolkningen, tillämpningen eller uppfyllandet av denna konvention, däri inbegripet tvister, som angå en stats ansvarighet för folkmord eller annan i artikel III uppräknad gärning, skola hänskjutas till Internationella domstolen, där någon av de tvistande parterna så fordrar.</P> <P class="p175 ft9">Artikel X</P> <P class="p166 ft8">Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall dagtecknas den 9 december 1948.</P> <P class="p105 ft9">Artikel XI</P> <P class="p174 ft8">Denna konvention skall intill den 31 december 1949 vara öppen för undertecknande för envar medlem av Förenta Nationerna och för envar <NOBR>icke-medlemsstat,</NOBR> till vilken generalförsamlingen har riktat inbjudan att underteckna.</P> <P class="p65 ft69">Konventionen skall ratificeras, och ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.</P> <P class="p102 ft8">Efter den 1 januari 1950 kan denna konvention tillträdas av envar medlem av Förenta Nationerna och av envar <NOBR>icke-medlems-</NOBR> stat, som mottagit inbjudan därtill enligt vad ovan sagts.</P> <P class="p65 ft8">Tillträdesinstrumenten skola deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.</P> <P class="p149 ft9">Artikel XII</P> <P class="p150 ft8">Envar fördragsslutande part äger när som helst genom ett till Förenta Nationernas generalsekreterare riktat tillkännagivande utsträcka denna konventions tillämplighet till alla eller några av de områden för vilkas förbindelser med främmande makter den fördragsslutande parten är ansvarig.</P> <P class="p510 ft24">147</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1948. Folkmordskonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel XIII</P> <P class="p156 ft8">Generalsekreteraren skall å den dag, då de första tjugu ratifikations- eller tillträdesinstrumenten ha deponerats, upprätta ett protokoll häröver och översända ett exemplar därav till envar medlem av Förenta Nationerna och till envar av de <NOBR>icke-medlemsstater</NOBR> som avses i artikel XI.</P> <P class="p57 ft8">Denna konvention skall träda i kraft nittio dagar efter dagen för deponerandet av det tjugonde ratifikations- eller tillträdesinstrumentet.</P> <P class="p354 ft69">Ratifikation eller tillträde, som äger rum efter sistnämnda dag, skall träda i kraft nittio dagar efter deponerandet av ratifikations- eller tillträdesinstrumentet.</P> <P class="p201 ft9">Artikel XIV</P> <P class="p156 ft69">Denna konvention skall förbliva i kraft under en tidrymd av tio år från dagen för dess ikraftträdande.</P> <P class="p171 ft8">Den skall därefter förbliva i kraft under en tidrymd av fem år i sänder för de fördragsslutande parter som icke ha uppsagt densamma minst sex månader före den löpande periodens utgång.</P> <P class="p57 ft8">Uppsägning skall verkställas genom skriftligt tillkännagivande till Förenta Nationernas <NOBR>general-sekreterare.</NOBR></P> <P class="p155 ft9">Artikel XV</P> <P class="p154 ft8">Därest till följd av uppsägningar antalet parter i denna konvention skulle nedgå under sexton, skall konventionen upphöra att gälla från och med den tidpunkt, då den senaste av dessa <NOBR>uppsäg-ningar</NOBR> fick giltig verkan.</P> <P class="p155 ft9">Artikel XVI</P> <P class="p156 ft8">Hemställan om ändring av denna konvention kan göras när som helst av envar fördragsslutande part i form av skriftligt tillkännagivande till generalsekreteraren.</P> <P class="p58 ft8">Generalförsamlingen skall avgöra, vilka åtgärder som eventuellt skola vidtagas i anledning av en sådan hemställan.</P> <P class="p155 ft9">Artikel XVII</P> <P class="p154 ft8">Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta alla Förenta Nationernas medlemmar och de <NOBR>icke-medlemsstater,</NOBR> som avses i artikel XI, om följande:</P> <P class="p467 ft24">148</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft49">1948. Folkmordskonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p511 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">underskrifter, ratifikationer och tillträdesanmälningar, som mottagits enligt artikel XI;</SPAN></P> <P class="p512 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">tillkännagivanden, som mottagits enligt artikel XII;</SPAN></P> <P class="p513 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">den dag, å vilken denna konvention träder i kraft enligt artikel XIII;</SPAN></P> <P class="p514 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">uppsägningar, som mottagits enligt artikel XIV;</SPAN></P> <P class="p515 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft78">konventionens urkraftträdande enligt artikel XV;</SPAN></P> <P class="p512 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft94">tillkännagivanden, som mottagits enligt artikel XVI.</SPAN></P> <P class="p516 ft9">Artikel XVIII</P> <P class="p517 ft69">Originalexemplaret av denna konvention skall deponeras i Förenta Nationernas arkiv.</P> <P class="p431 ft69">Bestyrkta avskrifter av konventionen skall översändas till alla Förenta Nationernas medlemmar och till de <NOBR>icke-medlemsstater,</NOBR> som avses i artikel XI.</P> <P class="p272 ft9">Artikel XIX</P> <P class="p255 ft8">Denna konvention skall inregistreras av Förenta Nationernas generalsekreterare vid den tidpunkt, då den träder i kraft.</P> <P class="p518 ft24">149</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <P class="p519 ft7">1949 års Genèvekonventioner <NOBR>I<SPAN class="ft101">-</SPAN>IV</NOBR> samt tilläggsprotokoll <NOBR>I<SPAN class="ft101">-</SPAN>III</NOBR> angående skydd för krigets offer</P> <P class="p494 ft39">Förord</P> <P class="p108 ft68">Allmänt</P> <P class="p109 ft42">Den 12 augusti 1949 godkände en diplomatkonferens i Genève texten till fyra konventioner vars huvudsyfte är att skydda krigets offer. Konventionerna handlar om (I) sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält; (II) sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss; (III) krigsfångar; och (IV) civilbefolkning som bland annat befinner sig i fiendens våld.</P> <P class="p123 ft42">De tre första konventionerna ersätter motsvarande konventioner från år 1907 (II) resp. år 1929 (I och III), medan konventionen om civilbefolkningen var en innovation år 1949. En revidering av de tidigare konventionerna påbörjades av Internationella rödakorskommittén i Genève redan före andra världskriget, men förberedelserna avbröts år 1940 på grund av kriget. Emellertid återupptogs arbetet i krigets slutskede, nu med erfarenheterna från andra världskriget i färskt minne. Behovet av att öka skyddet för krigets offer var då uppenbart.</P> <P class="p448 ft42">Ett antal överläggningar ägde rum mellan åren 1945 och 1948. I dessa deltog experter från olika stater. Vid den 17:e Internationella rödakorskonferensen, som hölls i Stockholm år 1948, diskuterades och godkändes slutligen de fyra textförslagen för att framläggas vid en diplomatkonferens som hölls i Genève under tiden den 21 <NOBR>april<SPAN class="ft41">-</SPAN>12</NOBR> augusti 1949 med deltagande representanter från drygt sextio länder. Vid konferensen antogs de fyra Genèvekonventionerna.</P> <P class="p520 ft24">150</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <P class="p521 ft42">I visst avseende är konventionerna sammankopplade genom att några artiklar har likalydande innehåll, exempelvis artikel 1 som fastställer att staterna förbinder sig att under alla förhållanden iaktta konventionerna och sörja för att de iakttas, artikel 2 som reglerar när konventionerna är tillämpliga och artikel 3 som utgör humanitära minimiregler som ska följas oavsett om en konflikt är internationell eller intern. Gemensamma artiklar finns även i slutet av varje konvention bland annat gäller detta verkställighetsreglerna.</P> <P class="p522 ft9">Med hänsyn till att 1949 års Genèvekonventioner har universell anslutning och den status som konventionerna har fått i världssamfundet, anses konventionerna i huvudsak utgöra uttryck för sedvanerätt. Inga andra konventioner inom området krigets lagar har ratificerats av lika många stater som dessa fyra konventioner.</P> <P class="p128 ft9">Genom Genèvekonventionerna har de fördragsslutande parterna åtagit sig att beivra överträdelser av konventionens bestämmelser.</P> <P class="p521 ft42">En allvarlig överträdelse av Genèvekonventionernas regler kan i Sverige medföra straffansvar för folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § brottsbalken. För ett sådant brott har svensk domstol universell jurisdiktion enligt 2 kap. 3 § 6 brottsbalken. Som exempel på ytterligare regleringar i svensk rätt kan följande nämnas: I Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av folkrätten i väpnade konflikter enligt 1949 års Genèvekonventioner och 1977 års tilläggsprotokoll till dessa. I lagen (1953:771) finns bestämmelser om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. I lagen (1953:770) om folkrättsliga reglers iakttagande i fråga om ansvar för brott av vissa utlänningar finns ytterligare bestämmelser menade att genomföra Genèvekonventionerna. I förordningen (1996:1475) finns bestämmelser om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer.</P> <P class="p523 ft43">Relativt snart efter Genèvekonventionernas tillkomst uppstod behovet av att vidareutveckla vissa av reglerna. År 1977 antogs tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna som särskilt slår fast att det kompletterar de fyra konventionerna samt tilläggsprotokoll II som vidareutvecklar och kompletterar den gemensamma artikeln 3 i konventionerna från år 1949. År 2005 antogs sedan tilläggsprotokoll III om ett ytterligare emblem, den så kallade röda kristallen, som kan användas som</P> <P class="p524 ft24">151</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <P class="p120 ft9">både skyddssymbol och utmärkande emblem för internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen.</P> <P class="p525 ft42"><SPAN class="ft64">I:a Genèvekonventionen </SPAN>om sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, är den fjärde i raden av konventioner i samma ämne. De tidigare konventionerna härrör från åren 1864, 1906 och 1929. 1949 års Genèvekonvention ersätter den från år 1929. Grundläggande principer i alla dessa konventioner är att sårade och sjuka som tillhör de väpnade styrkorna ska respekteras och skyddas samt att sjukvårdspersonal och fältpräster ska åtnjuta ett omfattande skydd.</P> <P class="p132 ft42">Nytt i och med 1949 års I:a Genèvekonvention är att sjukvårdspersonal och fältpräster kan kvarhållas om de faller i fiendens våld. Förutsättningen är att de behövs för att ta hand om de krigsfångar som tillhör samma stridskrafter som de själva. De ska i dessa fall inte betraktas som krigsfångar, men ska tillerkännas alla de rättigheter som följer av 1949 års III:e Genèvekonvention om krigsfångars behandling. Enligt 1929 års konvention kunde sjukvårdspersonal och fältpräster kvarlämnas för att vårda egna sårade och sjuka i motståndarens våld. Det visade sig dock under andra världskriget att eftersom kvarlämnad personal inte var skyddad av krigsfångekonventionens bestämmelser blev deras ställning i vissa fall sämre än krigsfångarnas och i många fall rent av prekär. Det blev därför nödvändigt att komma överens om regler som bättre preciserade den kvarlämnade personalens ställning.</P> <P class="p526 ft9">Katalogen i artikel 13 över vilka kategorier sårade och sjuka som ska vara skyddade av konventionen ansluter sig till ovan nämnda krigsfångekonvention, artikel 4 A, och innefattar följaktligen även medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.</P> <P class="p527 ft9">Beträffande förbudet i artikel 33 mot att avsiktligt förstöra bland annat sjukvårdsmateriel, som för övrigt infördes i konventionen på svenskt initiativ, se förordningen (1993:243) med verkställighetsföreskrifter till lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring (prop. 1992/93:78 s.7, bet. 1992/93:FöU3, rskr. 1992/93:84).</P> <P class="p528 ft43"><SPAN class="ft102">II:a Genèvekonventionen </SPAN>är den första kompletta och självständiga konvention som behandlar sårade, sjuka och skeppsbrutna i sjöstrider. Konventionen ersätter den X:e Haagkon-</P> <P class="p222 ft24">152</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <P class="p113 ft42">ventionen från år 1907. Varken 1907 års konvention eller dess föregångare från år 1899 kan dock betraktas som självständiga konventioner. De har mer karaktären av deklarationer som slår fast att de principer som gäller för behandlingen av sårade och sjuka i fält även ska gälla för sjökriget och de refererar till Genèvekonventionen den 22 augusti 1864 om förbättrande av sårades behandling vid stridskrafterna i fält.</P> <P class="p522 ft9">I:a och II:a Genèvekonventionerna från år 1949 kan betraktas som parallella, eftersom nästan alla bestämmelser i den ena konventionen har sin motsvarighet i den andra. Likheten understryks även av att de båda konventionerna är näst intill identiskt uppbyggda.</P> <P class="p115 ft43">De personer som skyddas av II:a Genèvekonventionen är skeppsbrutna, sårade och sjuka till sjöss, som antingen tillhör de väpnade styrkorna eller någon av de övriga i artikel 13 angivna personkategorierna, t.ex. handelsfartygens besättningar. Inte heller sjukvårdsfartyg får anfallas eller uppbringas utan de ska alltid respekteras och skyddas.</P> <P class="p529 ft9"><SPAN class="ft62">III:e Genèvekonventionen </SPAN>är en omarbetning av 1929 års krigsfångekonvention. Denna revidering var motiverad av erfarenheterna från andra världskriget som visade att de garantier för human behandling, som 1929 års konvention avsåg att ge krigsfångarna, inte var tillräckliga.</P> <P class="p114 ft42">Principerna från den tidigare konventionen är oförändrade, däremot skedde en precisering och utvidgning av bestämmelserna. Så har exempelvis de personkategorier som har rätt till krigsfångestatus utökats. Reglerna för själva fångenskapen har preciserats och blivit mer utförliga särskilt med avseende på krigsfångarnas sysselsättning i form av arbete, deras penningtillgångar och deras gåvopaket.</P> <P class="p530 ft42">Även bestämmelserna för bestraffning av krigsfångar har utvidgats och preciserats i syfte att ge de krigsfångar som åtalas för brott eller förseelser starkast möjliga garantier för en rättvis behandling. T.ex. framhävs i artikel 87 vikten av att den kvarhållande maktens domstolar och myndigheter i största möjliga utsträckning ska ta hänsyn till att den åtalade inte är bunden av någon trohetsplikt till denna makt och att han befinner sig i dess våld på grund av omständigheter som han inte kunnat råda över; domstolarna har också enligt samma artikel rätt att gentemot en åtalad krigsfånge nedsätta straffet under brottets eller förseelsens minimipåföljd.</P> <P class="p531 ft24">153</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <P class="p111 ft43">För att bringa innehållet i konventionen till krigsfångarnas kännedom stadgas i artikel 41 att konventionstexten och dess bilagor ska anslås på krigsfångarnas språk på en plats inom lägret som alla fångar har tillgång till.</P> <P class="p298 ft9"><SPAN class="ft62">IV:e Genèvekonventionen </SPAN>avser huvudsakligen att skapa skydd för civila personer som tillhör eller vistas i krigförande länder i två situationer, nämligen dels åt utlänningar som befinner sig inom krigförande stats territorium, dels åt befolkningen inom ockuperat område.</P> <P class="p123 ft9">Vid andra världskrigets utbrott fanns det inte någon konvention som specifikt reglerade civilbefolkningens skydd. Endast enstaka bestämmelser som avsåg civilbefolkningen fanns i tidigare konventionstexter exempelvis 1899 II:a Haagkonvention och 1907 IV:e Haagkonvention, i det så kallade lantkrigsreglementet, under rubriken "Om militär maktbefogenhet å fientlig stats område".</P> <P class="p123 ft42">IV:e Genèvekonventionens bestämmelser är väsentligt utförligare än motsvarande bestämmelser i lantkrigsreglementet och är synbarligen präglade av erfarenheterna från de båda världskrigen. En av de mest påtagliga erfarenheterna från dessa båda världskrig är det moderna krigets djupa verkningar för civilbefolkningen; mycket stora förluster bland civila, deportationer och under andra världskriget massutrotningar bland civilbefolkningen.</P> <P class="p448 ft42">Bestämmelserna i avdelning II "Allmänna bestämmelser om skydd för befolkningen mot vissa följder av kriget" (artikel 13- 26) har en mer vidsträckt tillämpning än konventionen i övrigt. Enligt artikel 13 åläggs de fördragsslutande staterna förpliktelser t.o.m. mot sina egna medborgare, något som tidigare ansetts falla utanför krigets humanitära lagar.</P> <P class="p448 ft43">Några bestämmelser om begränsningar i själva krigföringen för att reducera effekterna av stridsaktiviteterna för civilbefolkningen förekommer inte i konventionen. Sådana regler återfinns emellertid i 1977 års tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna, som ska ses som ett komplement och en vidareutveckling av reglerna i 1949 års konventioner.</P> <P class="p70 ft43"><SPAN class="ft102">Tilläggsprotokoll I </SPAN>om skydd för offren i internationella väpnade konflikter från 1977, bygger på och utvecklar såväl slagfältsreglerna i det så kallade lantkrigsreglementet från 1907 i</P> <P class="p222 ft24">154</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <P class="p532 ft42">IV:e Haagkonventionen som reglerna om skydd för krigets offer i 1949 års Genèvekonventioner. Det består av en inledning och 102 artiklar fördelade på sex huvudavdelningar samt två annex.</P> <P class="p125 ft42">Protokollet innehåller flera innovationer, bl.a. stadgas i artikel 1 att även befrielsekrig av en viss omfattning kan omfattas av protokollet. Vidare ges civil personal inom sjukvård och själavård samma folkrättsliga skydd som militär sjukvårds- och själavårdspersonal länge har åtnjutit. Nytt är vidare att civilförsvarspersonal genom protokollet ges en folkrättsligt skyddad status. I artikel 35 finns ett förbud mot ”ekologisk” krigföring, nämligen att använda stridsmetoder eller stridsmedel som kan medföra att den naturliga miljön utsätts för omfattande, långvariga och svåra skador. Betydelsefulla är också de artiklar som tillkommit för att öka skyddet för civilbefolkningen och civil egendom mot krigets verkningar <NOBR>(artikel48-79).</NOBR></P> <P class="p533 ft9">I lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar med mera infördes med anledning av tillläggsprotokoll I en bestämmelse om skydd för civilförsvarets internationella kännetecken. Ytterligare besstämmelser finns t.ex. i förordningen (2007:936) om folkrättslig granskning av vapenprojekt.</P> <P class="p534 ft42"><SPAN class="ft64">Tilläggsprotokoll II </SPAN>om skydd för offren i <NOBR>icke-internationella</NOBR> väpnade konflikter från 1977, syftar till att utsträcka ett antal humanitära regler som gäller för internationella konflikter till att även gälla <NOBR>icke-internationella</NOBR> konflikter. Efter andra världskriget har huvuddelen av de väpnade konflikterna varit av intern natur. Att den gemensamma artikel 3 i 1949 års Genèvekonventioner inte har fungerat på dessa konflikter bevisas av att den absoluta majoriteten av offren i <NOBR>icke-internatio-</NOBR> nella konflikter, efter år 1945, har varit civila.</P> <P class="p530 ft42">Farhågor om att protokollet skulle komma att inkräkta på staternas suveränitet och bana väg för orättmätig inblandning i konflikten av andra stater ledde till att artiklarna i det förslag som låg till grund för förhandlingarna vid diplomatkonferensen i Genève åren <NOBR>1974<SPAN class="ft41">-</SPAN>77</NOBR> minskade i antal och förenklades. Av förslagets 48 artiklar antogs bara 28 stycken, fördelade på fem huvudavdelningar. Protokollet bär därmed en uttalad prägel av kompromissprodukt. De brister som minskar dess värde är bland annat att det fortfarande inte existerar ”krigsfångestatus” i <NOBR>icke-internationella</NOBR> konflikter och att själva krigföringen är oreglerad. Det senare innebär att det inte finns något uttalat</P> <P class="p119 ft24">155</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <P class="p120 ft9">krav på att minimera antalet civila offer vid attacker mot militära mål.</P> <P class="p535 ft9">Trots sin begränsning har tilläggsprotokoll II ett värde genom att det stadgar om vissa humanitära miniminivåer som inte får underskridas i <NOBR>icke-internationella</NOBR> konflikter gentemot personer som inte direkt tar del i fientligheterna eller som har upphört att ta del i dessa.</P> <P class="p536 ft42"><SPAN class="ft64">Tilläggsprotokoll III </SPAN>om ytterligare ett emblem från 2005, etablerar den röda kristallen som ett ytterligare emblem. Denna kan användas som både skyddssymbol och utmärkande emblem för rödakors- och rödahalvmånerörelsen samt hjälper till att hantera vissa utmaningar som rörelsen utsatts för i anknytning till sina övriga emblem.</P> <P class="p132 ft43">En del stater har funnit det svårt att använda de sedan tidigare existerande emblemen det röda korset eller den röda halvmånen, då de stundom felaktigt uppfattats innebära ett religiöst eller politiskt ställningstagande. Denna missuppfattning har kommit att påverka respekten för emblemen och det skydd de erbjuder och har lett till att vissa nationella föreningar inte velat ta i bruk någon av de existerande emblemen med argumentet att de inte passar dem.</P> <P class="p537 ft42">Vid en diplomatkonferens i Genève i december 2005 togs så beslut om ett ytterligare emblem, den s.k. röda kristallen. Den röda kristallen är inte ämnad att ersätta korset och halvmånen utan avser att tillhandahålla ett ytterligare alternativ. Den röda kristallen är avsedd att ge samma skydd som det röda korset och den röda halvmånen och syftar således till att uppmärksamma de stridande på deras skyldighet att respektera och garantera sårade, sjuka, sjukvårdspersonal, själavårdspersonal, utrustning, transporter och byggnader ett fullvärdigt skydd. Protokollet tillåter dock en mer flexibel användning av emblemet än vad som tidigare var möjligt enligt 1949 års Genèvekonventioner och deras tilläggsprotokoll I och II, genom att tillåta nationella föreningar att i den röda kristallen lägga en kombination av de övriga emblemen för föreningens identifiering. Protokollet är utformat på så vis för att förebygga behov av andra emblem.</P> <P class="p538 ft24">156</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p539 ft44"><SPAN class="ft103">Konventionerna </SPAN>trädde i kraft den 21 oktober 1950 och ratificerades av Sverige den 28 december 1953. Riksdagsbehandling: prop. 1953:37, bet. 1953:LUI43, rskr. 1953:30</P> <P class="p540 ft66">Publicering: SÖ 1953:14, 15, 16 respektive 17 <SPAN class="ft104">Tilläggsprotokoll I </SPAN>trädde i kraft den 7 december 1978 och ratificerades av Sverige den 31 augusti 1979.</P> <P class="p541 ft66">Svensk reservation: Artikel 75 mom 4h skall äga tillämpning endast i den utsträckning som den inte strider mot lagbestämmelser, vilka i undantagsfall tillåter återupptagande av mål i vilka meddelats slutgiltig fällande eller friande dom.</P> <P class="p542 ft44">I en samtidigt avgiven förklaring enligt artikel 90 mom 2 godkändes behörigheten för den internationella kommissionen för undersökande av fakta.</P> <P class="p543 ft44">Riksdagsbehandling: prop. 1978/79:77, bet. 1978/79:UU24, rskr. 1978/79:161</P> <P class="p544 ft44">Publicering: SÖ 1979:22</P> <P class="p545 ft44"><SPAN class="ft103">Tilläggsprotokoll II </SPAN>trädde i kraft den 7 december 1978 och ratificerades av Sverige den 31 augusti 1979. Riksdagsbehandling: prop. 1978/79:77, bet. 1978/79:UU24, rskr. 1978/79:161</P> <P class="p546 ft44">Publicering: SÖ 1979:23</P> <P class="p547 ft44"><SPAN class="ft103">Tilläggsprotokoll III </SPAN>trädde i kraft den 14 januari 2007. Sverige undertecknade protokollet den 30 mars 2006, men har ännu inte (januari 2010) ratificerat det.</P> <P class="p548 ft24">157</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <P class="p549 ft67">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande</P> <P class="p550 ft67">av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält</P> <P class="p144 ft7">(I:a Genèvekonventionen)</P> <P class="p27 ft8">jämte;</P> <P class="p106 ft8">bilaga I Förslag till överenskommelse om sjukvårdszoner och sjukvårdsplatser,</P> <P class="p144 ft8">bilaga II innehållande identitetskort</P> <P class="p551 ft8">Undertecknade, befullmäktigade ombud för de regeringar, vilka låtit sig företrädas vid den diplomatiska konferens, som hållits i Genève från den 21 april till den 12 augusti 1949 för revision av <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 27 juli 1929 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, hava överenskommit om följande bestämmelser:</P> <P class="p133 ft39">Kapitel I Allmänna bestämmelser</P> <P class="p7 ft9">Artikel 1</P> <P class="p215 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att under alla förhållanden iakttaga denna konvention och sörja för att den iakttages.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 2</P> <P class="p215 ft8">Förutom de bestämmelser, som skola träda i tillämpning redan i fredstid, skall denna konvention tillämpas i varje förklarat krig eller annan väpnad konflikt, som uppstår mellan två eller flera av de höga fördragsslutande parterna, även om en av dem icke erkänner att krigstillstånd föreligger.</P> <P class="p552 ft24">158</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Konventionen skall likaledes tillämpas vid ockupation av hela eller en del av en av de höga fördragsslutande parternas territorium, även om ockupationen icke möter något militärt motstånd.</P> <P class="p65 ft8">Även om en av de i konflikten inbegripna makterna icke biträtt denna konvention skall den likväl vara bindande för de makter, som biträtt densamma, i deras inbördes förhållanden. Konventionen skall vidare vara bindande för dem gentemot nämnda makt, därest denna antager och tilllämpar dess bestämmelser.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 3</P> <P class="p150 ft8">För den händelse väpnad konflikt, som icke är av internationell karaktär, uppkommer på en av de höga fördragsslutande parternas territorium, skall envar stridande part vara skyldig att tillämpa åtminstone följande bestämmelser:</P> <P class="p39 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft83">Personer, som icke direkt deltaga i fientligheterna, däribland medlemmar av stridskrafterna, som nedlagt vapnen, och personer, som försatts ur stridbart skick genom sjukdom, sårskada, fångenskap eller av varje annat skäl, skola under alla förhållanden behandlas med humanitet och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av ras, färg, religion eller tro, kön, börd, förmögenhet eller annan dylik omständighet.</SPAN></P> <P class="p37 ft8">I detta syfte äro och förbliva i vad avser ovannämnda personer följande handlingar städse och varhelst det vara må förbjudna:</P> <P class="p317 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">våld mot liv och person, i synnerhet mord i alla dess former, stympning, grym behandling och tortyr;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">tagande av gisslan;</SPAN></P> <P class="p319 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">kränkning av den personliga värdigheten, särskilt förödmjukande och nedsättande behandling;</SPAN></P> <P class="p553 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">utmätande av straff och verkställande av avrättning utan föregående dom, avkunnad av i laga ordning tillsatt domstol, vars rättsskipning erbjuder de garantier, vilka hållas för oeftergivliga av civiliserade folk.</SPAN></P> <P class="p554 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">Sårade och sjuka skola omhändertagas och vårdas.</SPAN></P> <P class="p102 ft8">En opartisk humanitär organisation sådan som Röda Korsets internationella kommitté äger erbjuda de stridande parterna sina tjänster.</P> <P class="p64 ft69">De stridande parterna skola vidare sträva efter att genom särskilda överenskommelser sätta alla eller en del av denna konventions övriga bestämmelser i kraft.</P> <P class="p464 ft24">159</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Tillämpningen av föregående bestämmelser skall icke inverka på de stridande parternas rättsställning.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Neutral makt skall analogt tillämpa denna konventions bestämmelser på sårade och sjuka samt på medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster, vilka tillhöra de stridande parternas väpnade styrkor och mottagas eller interneras på dess territorium, liksom på döda, som påträffas.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft69">Beträffande de av denna konvention skyddade personer, som fallit i fiendens våld, skall konventionen äga tillämpning intill dess deras slutliga hemsändande ägt rum.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 6</P> <P class="p156 ft8">Förutom de överenskommelser, som uttryckligen angivas i artiklarna 10, 15, 23, 28, 31, 36, 37 och 52, äga de höga fördragsslutande parterna avsluta andra särskilda överenskommelser rörande alla frågor, som de anse lämpligt att göra till föremål för särskild reglering. Genom särskild överenskommelse må ej sårade och sjuka liksom ej heller medlemmar av sjukvårdspersonalen eller militärpräster försättas i sämre läge än vad som stadgas i denna konvention; ej heller må dem i konventionen tillerkända rättigheter genom dylik överenskommelse inskränkas.</P> <P class="p409 ft8">Sårade och sjuka liksom medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster skola åtnjuta de i sagda överenskommelser stadgade förmånerna under den tid konventionen på dem är tillämplig, dock under förutsättning, dels att icke annat uttryckligen föreskrives i nyssnämnda eller i senare avslutade överenskommelser, dels ock att icke någon av de stridande parterna vidtagit åtgärder för gynnsammare behandling av dem.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft8">Sårade och sjuka liksom medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster må icke under några omständigheter vare sig helt eller delvis avsäga sig de rättigheter, som denna konvention och, i förekommande fall, i föregående artikel angivna särskilda överenskommelser tillerkänna dem.</P> <P class="p196 ft24">160</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 8</P> <P class="p174 ft8">Denna konvention skall tillämpas under medverkan och kontroll av de skyddsmakter, vilka ha till uppgift att tillvarataga de stridande parternas intressen. För sådant ändamål skola skyddsmakterna äga att vid sidan av sin diplomatiska och konsulära personal utse delegerade bland sina egna eller bland andra neutrala makters medborgare. Dessa delegerade skola underställas godkännande av den makt, hos vilken de skola utföra sitt uppdrag.</P> <P class="p37 ft8">De stridande parterna skola i största möjliga omfattning underlätta arbetet för skyddsmaktens representanter eller delegerade.</P> <P class="p39 ft8">Skyddsmaktens representanter eller delegerade må icke under några omständigheter överskrida den i denna konvention angivna ramen för sitt uppdrag; de skola särskilt beakta för den stat, hos vilken de utöva sin verksamhet, angelägna säkerhetskrav. Endast undantagsvis och för en kortare tid må deras verksamhet begränsas, när detta på grund av tvingande militära skäl är nödvändigt.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 9</P> <P class="p150 ft8">Bestämmelserna i denna konvention utgöra ej hinder för den humanitära verksamhet, som Röda Korsets internationella kommitté eller annan opartisk, humanitär organisation med vederbörande stridande parters samtycke må komma att utöva till skydd och bistånd för sårade och sjuka liksom för medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 10</P> <P class="p174 ft8">De höga fördragsslutande parterna äga städse överenskomma att åt organisation, som erbjuder garantier för opartiskhet och effektivitet, anförtro de uppgifter, som enligt denna konvention tillkomma skyddsmakterna.</P> <P class="p38 ft8">Därest sårade och sjuka, medlemmar av sjukvårdspersonalen eller militärpräster, av vad anledning det vara må, icke åtnjuta eller upphört att åtnjuta förmånen av skyddsmakt eller jämlikt bestämmelserna i föregående stycke utsedd organisations verksamhet, skall den kvarhållande makten antingen hos neutral stat eller hos sådan organisation anhålla, att den måtte påtaga sig de uppgifter, som jämlikt denna konvention tillkomma av de stridande parterna utsedda skyddsmakter.</P> <P class="p37 ft8">Om skydd icke på detta sätt kan beredas ifrågavarande personer skall den kvarhållande makten antingen hos en humanitär organisa-</P> <P class="p555 ft24">161</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">tion sådan som Röda Korsets internationella kommitté hemställa, att den måtte påtaga sig de humanitära åligganden, som enligt bestämmelserna i denna konvention tillkomma skyddsmakt, eller, för så vitt icke annat framgår av bestämmelserna i denna artikel, antaga av sådan organisation erbjudna tjänster.</P> <P class="p58 ft8">Neutral makt eller organisation, som av vederbörande makt anmodats att ställa sig till förfogande eller självmant erbjudit sina tjänster för nyssnämnda ändamål, skall handla i känsla av ansvar gentemot den stridande part, under vilken de jämlikt denna konvention skyddade personerna lyda, och erbjuda tillfredsställande garantier för sin förmåga att påtaga sig och opartiskt utföra ifrågavarande uppgifter.</P> <P class="p285 ft8">Överenskommelse om undantag från föregående bestämmelser kan icke träffas mellan makter, av vilka den ena, om ock endast tillfälligtvis, gentemot den andra makten eller dess allierade har begränsad förhandlingsfrihet såsom en följd av de militära händelserna, särskilt vid ockupation av hela eller en betydande del av dess territorium.</P> <P class="p354 ft8">När i denna konvention talas om skyddsmakt, avses därmed jämväl sådan organisation som i enlighet med bestämmelserna i denna artikel trätt i skyddsmakts ställe.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 11</P> <P class="p156 ft8">När helst skyddsmakterna det finna påkallat i de skyddade personernas intresse, särskilt vid meningsskiljaktighet mellan de stridande parterna rörande tillämpningen och tolkningen av denna konventions bestämmelser, skola de lämna sina bona officia för tvistens lösning.</P> <P class="p354 ft8">För sådant ändamål äger envar av skyddsmakterna antingen på anmodan av part eller ock självmant föreslå de stridande parterna en sammankomst, eventuellt å lämpligt neutralt område, mellan deras representanter och särskilt mellan de för behandlingen av de sårade och sjuka samt medlemmarna av sjukvårdspersonalen och militärprästerna ansvariga myndigheterna. De stridande parterna skola vara skyldiga att efterkomma förslag, som framställas till dem i nu nämnt syfte. Skyddsmakt må, därest så befinnes lämpligt, hemställa till de stridande parterna att medgiva, att viss person, tillhörande neutral makt eller utsedd av Röda Korsets internationella kommitté, kallas att deltaga i denna sammankomst.</P> <P class="p556 ft24">162</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Kapitel II Sårade och sjuka</P> <P class="p7 ft9">Artikel 12</P> <P class="p166 ft8">Medlemmar av de väpnade styrkorna och övriga i följande artikel angivna personer, som äro sårade eller sjuka, skola under alla förhållanden respekteras och skyddas.</P> <P class="p65 ft8">De skola av den stridande part, i vars våld de fallit, behandlas med humanitet och vårdas, och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av kön, ras, nationalitet, religion, politiska åsikter eller annan dylik omständighet. Varje angrepp mot liv eller person är strängt förbjudet, särskilt må ifrågavarande personer icke dödas eller bringas om livet genom massmord, underkastas tortyr eller utsättas för biologiska experiment; de må ej heller avsiktligt lämnas utan medicinsk hjälp eller vård eller utsättas för avsiktligt framkallade smitto- eller infektionsrisker.</P> <P class="p64 ft8">Endast trängande medicinska skäl berättiga till förtursrätt i fråga om vård.</P> <P class="p102 ft69">Kvinnor skola behandlas med alla de hänsyn, som tillkomma deras kön.</P> <P class="p102 ft8">Stridande part, som nödgas lämna sårade eller sjuka i motståndarens våld, skall, därest militära hänsyn det medgiva, hos dem kvarlämna en del av sin sjukvårdspersonal och sjukvårdsmateriel för att bidraga till deras vård.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 13</P> <P class="p174 ft69">Denna konvention skall tillämpas på sårade och sjuka, vilka tillhöra följande kategorier:</P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av stridande parts stridskrafter ävensom medlemmar av milistrupper och frivilligkårer, vilka ingå i stridskrafterna;</SPAN></P> <P class="p356 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av andra milistrupper och frivilligkårer, inbegripet medlemmar av en organiserad motståndsrörelse, vilka lyda under stridande part och vilka äro verksamma utanför eller inom eget territorium, även om detta territorium är ockuperat, under förutsättning att milistrupperna eller frivilligkårerna, inbegripet den organiserade motståndsrörelsen, uppfylla följande villkor:</SPAN></P> <P class="p557 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">att de stå under befäl av person, som är ansvarig för sina underordnade;</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">att de bära ett utmärkande tecken, som är fastsittande och igenkännligt på avstånd;</SPAN></P> <P class="p555 ft24">163</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">att de bära sina vapen öppet;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">att de vid sina operationer iakttaga krigets lagar och bruk;</SPAN></P> <P class="p558 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">medlemmar av regelrätta militära förband, vilka förklara sig lyda under en regering eller en myndighet, som icke erkännes av den makt, i vars våld de fallit;</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft85">personer, som åtfölja stridskrafterna utan att direkt tillhöra dem, såsom civila medlemmar av besättningen på militärt luftfartyg, krigskorrespondenter, leverantörer samt medlemmar av arbetsenheter eller personal, som sörjer för militärernas välbefinnande, under förutsättning att de erhållit vederbörligt bemyndigande av de stridskrafter, som de åtfölja;</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft85">medlemmar av besättningen, inbegripet befälhavare, lotsar och elever, på handelsfartyg samt av besättningen på civila luftfartyg, tillhörande stridande part, vilka icke jämlikt andra bestämmelser i den internationella rätten åtnjuta gynnsammare behandling;</SPAN></P> <P class="p285 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft85">befolkningen å ett icke besatt område, som vid fiendens annalkande självmant griper till vapen för att göra motstånd mot de inryckande trupperna utan att hava haft tid att bilda regelrätta militära förband, under förutsättning att den bär sina vapen öppet och iakttager krigets lagar och bruk.</SPAN></P> <P class="p170 ft9">Artikel 14</P> <P class="p559 ft8">Med iakttagande av bestämmelserna i <SPAN class="ft9">föregående artikel</SPAN><A href="#page_162"><SPAN class="ft105">1 </SPAN></A>bliva sårade och sjuka från en krigförande, vilka falla i motståndarens våld, krigsfångar och skola folkrättens regler angående krigsfångar vara tillämpliga på dem.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 15</P> <P class="p154 ft8">De stridande parterna skola alltid och särskilt efter varje strid utan dröjsmål vidtaga alla åtgärder i deras makt för att dels uppsöka och omhändertaga sårade och sjuka, skydda dem mot plundring och misshandel samt lämna dem erforderlig vård, dels ock uppsöka döda och förhindra att dessa bliva plundrade.</P> <P class="p560 ft106"><SPAN class="ft54">1</SPAN>Den lydelse som återges i texten är den officiella lydelse som anges i SÖ 1953:14, emellertid är detta vad avser det understrukna avsnittet en svensk felöversättning; texten i den engelska originalversionen lyder ”Subject to the provisions of Article <NOBR>12-”.</NOBR> Detta förbehåll avses försäkra att medicinska hänsyn prioriteras framför andra med anledning av tillfångatagandet. Detta torde inte framgå av den officiella lydelsen.</P> <P class="p153 ft24">164</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Så ofta omständigheterna det medgiva, skall överenskommelse träffas om vapenvila, om avbrott i eldgivningen eller om lokala anordningar för att möjliggöra bortförande, utväxling och transport av sårade, som kvarblivit på slagfältet.</P> <P class="p64 ft8">Likaledes skola lokala överenskommelser kunna träffas mellan de stridande parterna om bortförande eller utväxling av sårade och sjuka från belägrat eller inneslutet område samt om genomfart till sådant område av sjukvårdspersonal och militärpräster samt sjukvårdsmateriel.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 16</P> <P class="p150 ft8">De stridande parterna skola, så snart ske kan, uppteckna alla tillgängliga uppgifter för fastställande av identiteten hos sårade, sjuka och döda från motparten, vilka falla i deras våld. Dessa uppgifter skola om möjligt innefatta följande:</P> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">uppgift på makt, under vilken de lyda;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">truppenhetsnummer eller registreringsnummer;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">efternamn;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">förnamn;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">födelsedatum;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft107">varje annan på identitetsbrickan förekommande uppgift;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft50">datum och plats för tillfångatagande eller dödsfall;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft50">uppgifter angående sår, sjukdom eller dödsorsak.</SPAN></P> <P class="p457 ft8">Ovan angivna uppgifter skola, så snart ske kan, tillställas den i artikel 122 i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling omförmälda upplysningsbyrån, som genom förmedling av skyddsmakt och centralbyrån för krigsfångar skall vidarebefordra dem till den makt, under vilken ifrågavarande personer lyda.</P> <P class="p13 ft8">De stridande parterna skola utfärda och på den väg, som angivits i föregående stycke, till varandra översända dödsattester eller vederbörligen bestyrkta förteckningar över dödsfall. De skola likaledes tillvarataga och genom förmedling av nämnda byrå tillställa varandra ena hälften av dubbel identitetsbricka, testamenten eller andra handlingar av betydelse för de avlidnas familjer, penningbelopp och över huvud taget alla värdeföremål eller föremål med affektionsvärde, som påträffas hos de döda. Dessa föremål liksom föremål, vilkas identitet icke kan fastställas, skola sändas i förseglade paket åtföljda av en uppteckning, innehållande erforder-</P> <P class="p412 ft24">165</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">liga uppgifter för fastställande av den avlidne ägarens identitet, samt av en fullständig förteckning över paketets innehåll.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 17</P> <P class="p154 ft8">De stridande parterna skola tillse, att begravning eller förbränning av döda, vilken i den utsträckning omständigheterna det medgiva skall ske individuellt, föregås av en noggrann, om möjligt av läkare verkställd undersökning av liken för att konstatera att döden inträtt, fastställa de dödas identitet och möjliggöra redogörelse härför. Enkel identitetsbricka eller, i fall att dubbel identitetsbricka använts, ena hälften av denna skall kvarlämnas på liket.</P> <P class="p58 ft8">Liken må icke brännas annat än om det påkallas av tvingande hygieniska skäl eller av motiv, som grundas på den avlidnes religion. Vid likbränning skola omständigheterna och skälen härför utförligt angivas i dödsattesten eller i den bestyrkta förteckningen över de döda.</P> <P class="p281 ft8">De stridande parterna skola vidare tillse, att de döda få en värdig begravning, om möjligt i enlighet med ritualen för den religion, de tillhört, att deras gravar respekteras och såvitt möjligt sammanföras efter de dödas nationalitet, samt att gravarna vederbörligen underhållas och utmärkas så, att de städse kunna återfinnas. För detta ändamål skola de vid fientligheternas början upprätta en officiell gravtjänst för att möjliggöra eventuella gravöppningar samt säkerställa identifiering av liken, var gravarna än må vara belägna, och den eventuella transporten till hemlandet. Dessa bestämmelser skola jämväl gälla aska, vilken skall förvaras av gravtjänsten intill dess hemlandet låter meddela, vilka slutliga åtgärder, som önskas vidtagna i detta avseende.</P> <P class="p561 ft8">Så snart omständigheterna det medgiva och senast när fientligheterna upphört, skola nämnda organ genom förmedling av den i artikel 16, andra stycket, omnämnda upplysningsbyrån utväxla förteckningar, utvisande gravarnas exakta belägenhet och beteckning samt innehållande upplysningar om de döda, som där begravts.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 18</P> <P class="p154 ft8">Militär myndighet äger vädja till invånarna att av barmhärtighetsskäl under dess ledning välvilligt omhändertaga och vårda sårade och sjuka, varvid erforderligt skydd och lättnader skola beviljas personer, som hörsamma denna vädjan. Skulle motparten</P> <P class="p391 ft24">166</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p562 ft8">återtaga kontrollen över området, skall denna bevilja dessa personer samma skydd och lättnader.</P> <P class="p102 ft8">Militär myndighet skall giva invånarna och hjälpföreningarna även i angripna eller besatta områden tillstånd att frivilligt omhändertaga och vårda sårade och sjuka utan avseende å nationalitet. Civilbefolkningen skall respektera dessa sårade och sjuka och särskilt avhålla sig från varje våldshandling mot dem.</P> <P class="p37 ft8">Ingen må i något fall ofredas eller dömas för att ha vårdat sårade eller sjuka.</P> <P class="p65 ft8">Bestämmelserna i denna artikel fritaga icke den ockuperande makten från skyldigheten att sörja för sårades och sjukas såväl fysiska som andliga vård.</P> <P class="p563 ft75">Kapitel III Sjukvårdsformationer och sjukvårdsanstalter</P> <P class="p161 ft9">Artikel 19</P> <P class="p150 ft8">Fasta sjukvårdsanstalter och rörliga sjukvårdsformationer tillhörande sjukvårdsväsendet må icke under några omständigheter anfallas utan skola alltid respekteras och skyddas av parterna i konflikten. Om de falla i motpartens våld, skall deras personal äga att fortsätta sin verksamhet, så länge erövraren icke själv säkerställt den erforderliga vården av sjuka och sårade, som påträffats i dylika anstalter och formationer.</P> <P class="p37 ft8">Vederbörande myndigheter skola tillse att ifrågavarande sjukvårdsanstalter och formationer såvitt möjligt förläggas så, att anfall mot militära mål icke sätta dem i fara.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 20</P> <P class="p166 ft8">Sjukvårdsfartyg, vilka äro berättigade till skydd enligt Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, må icke anfallas från land.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 21</P> <P class="p150 ft8">Det skydd, som tillkommer fasta sjukvårdsanstalter och rörliga sjukvårdsformationer, skall upphöra endast i det fall, att de vid sidan av användningen för sina humanitära uppgifter begagnas för handlingar, varigenom fienden tillfogas skada. Skyddet skall dock</P> <P class="p564 ft24">167</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">icke upphöra, förrän anmaning givits, då så befinnes lämpligt med angivande av skälig frist, och anmaningen icke hörsammats.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 22</P> <P class="p156 ft8">Följande omständigheter skola icke anses vara av beskaffenhet att beröva sjukvårdsformation eller sjukvårdsanstalt det skydd, som genom artikel 19 tillförsäkrats den:</P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">att formationens eller anstaltens personal är beväpnad och gör bruk av sina vapen till självförsvar eller till försvar av de sjuka och sårade;</SPAN></P> <P class="p57 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft86">att i saknad av beväpnad sjukvårdspersonal formationen eller anstalten bevakas av truppavdelning eller vakt eller en eskort;</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">att uti formationen eller anstalten finnas handvapen eller ammunition, som fråntagits de sårade eller sjuka och ännu icke avlämnats till behörig myndighet;</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft85">att personal och materiel tillhörande veterinärtjänsten befinna sig vid formationen eller anstalten utan att utgöra en integrerande del av densamma;</SPAN></P> <P class="p58 ft69"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft86">att sjukvårdsformationernas och sjukvårdsanstalternas eller deras personals humanitära verksamhet utsträckes till att omfatta civila sårade eller sjuka.</SPAN></P> <P class="p201 ft9">Artikel 23</P> <P class="p156 ft8">I fredstid må de höga fördragsslutande parterna och efter fientligheternas början de stridande parterna på sitt eget område och, därest så kräves, på ockuperat område, avskilja sjukvårdszoner och sjukvårdsplatser, ägnade att bereda skydd mot krigets verkningar åt sårade och sjuka ävensom personal, som har att ombesörja organisationen och förvaltningen av dessa zoner och platser samt vården av de personer, som befinna sig där.</P> <P class="p58 ft8">Vid fientligheternas början och medan de pågå må vederbörande parter avsluta överenskommelser rörande ömsesidigt erkännande av de sjukvårdszoner och sjukvårdsplatser, som upprättats. För detta ändamål äga de sätta i kraft bestämmelserna i det vid denna konvention fogade utkastet till överenskommelse med de ändringar, som de må finna erforderliga.</P> <P class="p209 ft69">Skyddsmakterna och Röda Korsets internationella kommitté anmodas att lämna sin medverkan för att underlätta upprättandet och erkännandet av dessa sjukvårdszoner och sjukvårdsplatser.</P> <P class="p565 ft24">168</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1949. I:a Genèvekonventionen</P> <P class="p210 ft39">Kapitel IV Personal</P> <P class="p7 ft9">Artikel 24</P> <P class="p166 ft8">Sjukvårdspersonal, som uteslutande användes vid uppsökande, omhändertagande, transport och vård av sårade och sjuka eller för förebyggande av sjukdomar, personal, som uteslutande användes för sjukvårdsformationers och sjukvårdsanstalters förvaltning, ävensom vid stridskrafterna tjänstgörande militärpräster skola under alla omständigheter respekteras och skyddas.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 25</P> <P class="p150 ft8">Militärpersoner, som särskilt utbildats att vid behov tjänstgöra som biträdande sjukvårdare eller sjukbärare vid uppsökande eller omhändertagande, transport eller vård av sårade och sjuka, skola likaledes respekteras och skyddas, om de utöva denna tjänst, när de komma i beröring med fienden eller falla i hans våld.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 26</P> <P class="p166 ft8">Med i artikel 24 omförmäld personal skola likställas personer tillhörande de nationella Röda <NOBR>Kors-föreningarna</NOBR> och andra frivilliga, av vederbörande regering behörigen erkända och bemyndigade hjälpföreningar, som användas för samma uppgifter som den i nämnda artikel omförmälda personalen, under förutsättning, att dessa föreningars personal underställts för krigsmakten gällande lagar och reglementen.</P> <P class="p37 ft8">Envar av de höga fördragsslutande parterna skall meddela motparten, antingen redan under fredstid eller ock vid fientligheternas början eller under deras fortgång och i varje fall innan den frivilliga hjälpen kommit till verklig användning, namnen på de föreningar, som den bemyndigat att under sitt ansvar biträda den officiella sjukvårdstjänsten vid krigsmakten.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 27</P> <P class="p174 ft8">Erkänd förening i neutralt land må icke med sin personal och sina sjukvårdsformationer bistå en av de stridande parterna utan att först hava erhållit tillstånd därtill av sin egen regering samt av vederbörande stridande part. Denna personal och dessa formationer skola ställas under denna stridande parts kontroll.</P> <P class="p64 ft69">Den neutrala regeringen skall underrätta motparten till den stat, som antager erbjudande om hjälp, om detta tillstånd. Stridande</P> <P class="p566 ft24">169</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">part, som antagit erbjudande om hjälp, skall, innan den begagnar sig därav, vara skyldig att härom underrätta motparten.</P> <P class="p171 ft69">Dylikt bistånd skall under inga omständigheter betraktas som en inblandning i konflikten.</P> <P class="p171 ft69">Medlemmarna av den i första stycket omförmälda personalen skola, innan de lämna det neutrala land, de tillhöra, vara försedda med i artikel 40 omförmälda identitetskort.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 28</P> <P class="p156 ft8">I artiklarna 24 och 26 angivna personer, som falla i motpartens händer, må endast kvarhållas i den mån som krigsfångarnas hälsotillstånd, behov av andlig vård och antal det påfordra.</P> <P class="p58 ft8">De personer, som sålunda kvarhållits, skola icke betraktas såsom krigsfångar. De skola dock åtnjuta åtminstone alla de rättigheter, som följa av <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling. De skola inom ramen för den kvarhållande maktens militära lagar och reglementen och under vederbörande myndigheters ledning fortsätta att i överensstämmelse med sin yrkesheder utöva sjukvård och andlig vård bland krigsfångarna, företrädesvis bland de krigsfångar, som tillhöra samma stridskrafter som de själva. De skola vidare i och för utövandet av sjukvården och den andliga vården åtnjuta följande lättnader:</P> <P class="p567 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">De skola vara bemyndigade att regelbundet besöka krigsfångar i arbetsavdelningar eller sjukhus utanför lägret. Den kvarhållande makten skall ställa erforderliga transportmedel till deras förfogande.</SPAN></P> <P class="p568 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">I varje läger skall den äldste militärläkaren i den högsta tjänstegraden gentemot lägrets militära myndigheter vara ansvarig för allt som rör den kvarhållna sjukvårdspersonalens verksamhet. I detta syfte skola de stridande parterna vid fientligheternas början träffa överenskommelse angående motsvarigheten i tjänstegrad mellan deras sjukvårdspersonal, inbegripet de i artikel 26 omförmälda föreningarnas personal. I alla frågor rörande deras verksamhet skola nämnde äldste militärläkare liksom även militärprästerna hava direkt tillträde till vederbörande lägermyndigheter, vilka skola bevilja dem alla lättnader, som kunna vara erforderliga för brevväxling i dessa frågor.</SPAN></P> <P class="p569 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">Ehuru den kvarhållna personalen skall vara underkastad den interna disciplin i det läger, där den befinner sig, må den likväl</SPAN></P> <P class="p189 ft24">170</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft8">icke åläggas att utföra något arbete som ligger utanför sjukvården och den andliga vården.</P> <P class="p458 ft8">Under fientligheternas fortgång skola de stridande parterna träffa överenskommelse rörande eventuell avlösning av den kvarhållna personalen och fastställa förfarandet för dylik avlösning.</P> <P class="p64 ft69">Föregående bestämmelser skola icke fritaga den kvarhållande makten från de skyldigheter, som åligga den med hänsyn till sjukvården och den andliga vården bland krigsfångarna.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 29</P> <P class="p150 ft69">I artikel 25 angivna personer, som fallit i fiendens händer, skola betraktas som krigsfångar, men skola användas för sjukvårdsuppgifter i den mån som behov därav föreligger.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 30</P> <P class="p166 ft8">Personal, vars kvarhållande jämlikt bestämmelserna i artikel 28 icke är oundgänligen nödvändigt, skall återsändas till den stridande part, under vilken de lyda, så snart en väg står öppen för deras återsändande och militära hänsyn det tillåter.</P> <P class="p39 ft8">I avvaktan på återsändande skola de icke betraktas som krigsfångar. De skola dock åtminstone åtnjuta alla de rättigheter, som följa av bestämmelserna i Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling. De skola fortsätta att utföra sina åligganden under motpartens ledning och skola företrädesvis användas för vården av sårade och sjuka från den stridande part, under vilken de själva lyda.</P> <P class="p37 ft8">Vid sin avfärd skola de vara berättigade att medtaga dem tillhöriga effekter, personliga föremål, värdesaker och instrument.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 31</P> <P class="p294 ft8">Utväljandet av personer, vilkas återsändande omförmäles i artikel 30, skall ske oberoende av varje hänsyn till ras, religion eller politisk åskådning och företrädesvis i den ordning, de tagits tillfånga, och allt efter deras hälsotillstånd.</P> <P class="p64 ft8">Från tiden för fientligheternas början må parterna i konflikten genom särskilda överenskommelser fastställa, hur stor procent av personalen i förhållande till krigsfångarnas antal, som skall kvarhållas, samt fördelningen av nämnda personal i lägren.</P> <P class="p571 ft24">171</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 32</P> <P class="p156 ft8">I artikel 27 angivna personer, som fallit i motpartens händer, må icke kvarhållas.</P> <P class="p171 ft8">Därest icke annat överenskommits, skola de erhålla tillstånd att, så snart som en väg står öppen för deras återvändande och militära hänsyn det medgiva, återvända till sitt land eller, om detta icke befinnes möjligt, till den stridande parts område, i vars tjänst de befunno sig.</P> <P class="p354 ft8">I avvaktan på återsändande skola de fortsätta att fullgöra sitt arbete under motpartens ledning; de skola härvid företrädesvis användas för vård av sårade eller sjuka tillhörande den stridande part, i vars tjänst de befunno sig.</P> <P class="p57 ft8">Vid avfärden skola de vara berättigade att medtaga dem tillhöriga effekter, personliga föremål, värdesaker, instrument, vapen och om möjligt transportmedel, som tillhöra dem.</P> <P class="p58 ft8">De stridande parterna skola tillförsäkra denna personal, så länge den befinner sig i deras våld, samma föda, inkvartering, underhåll och lön, som motsvarande personal tillhörande det egna landets stridskrafter åtnjuter. Födan skall i varje fall med avseende på kvantitet, kvalitet och sammansättning vara tillräcklig för att vidmakthålla ifrågavarande personal vid normal hälsa.</P> <P class="p314 ft39">Kapitel V Byggnader och materiel</P> <P class="p346 ft9">Artikel 33</P> <P class="p156 ft8">Materiel tillhörande stridskrafternas rörliga sjukvårdsformationer, som fallit i fiendens våld, skall uteslutande användas för vården av sårade och sjuka.</P> <P class="p57 ft8">Byggnader, materiel och förråd tillhörande stridskrafternas fasta sjukvårdsanstalter skola förbliva underkastade krigets lagar men må icke användas för annat ändamål än det, vartill de äro avsedda, så länge de äro behövliga för sårade och sjuka. Truppförbandschefer äga dock förfoga över dem, därest trängande militära hänsyn så fordra och sedan dessförinnan betryggande åtgärder vidtagits för sårade och sjuka, som där undergå behandling.</P> <P class="p209 ft69">I denna artikel avsedda materiel och förråd må icke avsiktligt förstöras.</P> <P class="p572 ft24">172</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 34</P> <P class="p174 ft8">Lös och fast egendom, tillhörande hjälpföreningar, som åtnjuta konventionens skydd, skall betraktas som enskild egendom.</P> <P class="p39 ft69">Den rekvisitionsrätt, som krigets lagar och bruk tillerkänna de krigförande, må här icke utövas utan tvingande nödvändighet och först sedan betryggande åtgärder för de sårade och sjuka vidtagits.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p18 ft39">Kapitel VI</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p18 ft68">Sjuktransporter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 35</P> <P class="p174 ft8">Transporter av sårade och sjuka eller sjukvårdsmateriel skola respekteras och skyddas på samma sätt som rörliga sjukvårdsformationer.</P> <P class="p65 ft8">Därest dessa transporter eller fordon falla i motpartens våld, skola de vara underkastade krigets lagar, under förutsättning att den stridande part, som erövrat dem, under alla förhållanden åtager sig vården av de sårade och sjuka däri.</P> <P class="p64 ft8">Den civila personalen och de genom rekvisition uttagna transportmedlen skola vara underkastade folkrättens allmänna regler.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 36</P> <P class="p174 ft8">Ambulansluftfartyg, varmed förstås luftfartyg, som uteslutande användas till bortförande av sårade och sjuka samt till transport av sjukvårdspersonal och sjukvårdsmateriel, må icke anfallas utan skola av de krigförande respekteras vid flygningar, som utföras på höjder och tider samt längs flygvägar, varom mellan vederbörande krigförande överenskommelse särskilt träffats.</P> <P class="p38 ft8">De skola på ett fullt synbart sätt jämte nationalfärgerna bära det i artikel 38 föreskrivna kännetecknet, anbragt såväl på under- och översidan som på sidoytorna. De skola vara försedda med varje annat tecken eller medel för igenkännande, varom överenskommelse antingen vid fientligheternas början eller under den tid de pågå må ha träffats mellan de krigförande.</P> <P class="p64 ft69">Därest icke annat överenskommits, skall överflygning av fientligt eller av fienden ockuperat område vara förbjuden.</P> <P class="p102 ft8">Ambulansluftfartyg skall efterkomma varje anmaning att landa. I händelse av sålunda anbefalld landning skall luftfartyget med däri</P> <P class="p573 ft24">173</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">befintliga personer vara berättigat att fortsätta flygningen efter eventuell kontroll.</P> <P class="p57 ft8">I händelse av ofrivillig landning på fientligt eller av fienden ockuperat område bliva sårade och sjuka, som befinna sig i luftfartyget, liksom dess besättning krigsfångar. Sjukvårdspersonal skall behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 och följande.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 37</P> <P class="p154 ft8">Ambulansluftfartyg, som tillhör stridande part, må, med förbehåll för vad som säges i andra stycket överflyga neutral makts område och där företaga nödlandning eller mellanlandning. Den neutrala makten skall på förhand underrättas om överflygningen och varje anmaning att landa skall efterkommas. Sådant luftfartyg skall endast vara skyddat mot angrepp vid flygning på höjder och tider samt längs flygvägar, varom särskild överenskommelse träffats mellan de stridande parterna och vederbörande neutrala makter.</P> <P class="p156 ft8">Neutral makt skall dock äga fastställa villkor för eller inskränkningar i ambulansluftfartygs rätt till överflygning av och landning på dess territorium. Sådana villkor och inskränkningar skola tilllämpas lika gentemot samtliga parter i konflikten.</P> <P class="p58 ft8">Med mindre annat överenskommits mellan den neutrala makten och de stridande parterna, skola sårade och sjuka, som med de lokala myndigheternas samtycke av ambulansluftfartyg landsatts på den neutrala maktens territorium, av nämnda makt, då den internationella rätten det kräver, interneras, så att de icke ånyo kunna taga del i krigsoperationerna. Kostnaderna för sjukhusvård och internering skola bestridas av den makt, under vilken de sårade eller sjuka lyda.</P> <P class="p61 ft39">Kapitel VII Kännetecken</P> <P class="p346 ft9">Artikel 38</P> <P class="p154 ft8">Såsom en hedersbevisning mot Schweiz behålles det heraldiska tecknet rött kors i vitt fält <SPAN class="ft82">- </SPAN>bildat medelst omkastning av Edsförbundets färger <SPAN class="ft82">- </SPAN>som emblem och kännetecken för sjukvårdstjänsten vid krigsmakten.</P> <P class="p574 ft24">174</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">För länder, vilka såsom kännetecken i stället för rött kors redan använda röd halvmåne eller rött lejon och röd sol i vitt fält, äro emellertid även dessa emblem tillåtna i denna konventions mening.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 39</P> <P class="p150 ft8">Under kontroll av vederbörande militära myndighet skall emblemet anbringas på flaggor och armbindlar ävensom på all till sjukvårdstjänsten hörande materiel.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 40</P> <P class="p150 ft8">I artiklarna 24, 26 och 27 avsedd personal skall på vänstra armen bära en fuktbeständig, med kännetecknet försedd bindel, som utlämnas och stämplas av den militära myndigheten.</P> <P class="p198 ft8">Förutom med den i artikel 16 omförmälda identitetsbrickan, skall sådan personal jämväl vara försedd med ett särskilt identitetskort, på vilket kännetecknet skall vara anbragt. Detta kort skall vara fuktbeständigt och av sådana dimensioner att det kan förvaras i fickan. Det skall vara avfattat på hemlandets språk och åtminstone angiva vederbörandes fullständiga namn, födelsedatum, rang och registreringsnummer, samt i vilken egenskap han har rätt till skydd enligt denna konvention. Kortet skall vara försett med innehavarens fotografi och dessutom antingen med hans underskrift eller med hans fingeravtryck eller med båda. På kortet skall den militära myndighetens stämpel anbringas.</P> <P class="p101 ft8">Identitetskortet skall inom varje lands stridskrafter vara ensartat och inom de höga fördragsslutande parternas stridskrafter såvitt möjligt av samma typ. Det formulär, vilket såsom exempel finnes fogat till denna konvention, må tjäna till ledning för de stridande parterna. De skola vid fientligheternas början delgiva varandra det formulär, som kommer till användning. Varje identitetskort skall såvitt möjligt upprättas i minst två exemplar, av vilka ett skall behållas av hemlandet.</P> <P class="p575 ft8">Ovannämnda personal må icke i något fall berövas tjänstetecken, identitetskort eller rätten att bära armbindeln. I händelse av förlust skall den vara berättigad att utfå dubblettexemplar av kortet och nya tjänstetecken.</P> <P class="p576 ft24">175</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 41</P> <P class="p156 ft8">Den i artikel 25 angivna personalen skall, ehuru endast under den tid den utövar sjukvårdstjänst, bära en vit armbindel, i mitten försedd med kännetecknet i förminskad skala; bindeln skall utlämnas och stämplas av militär myndighet.</P> <P class="p58 ft8">De militära identitetskort, som innehavas av denna personal, skola angiva, vilken specialutbildning innehavaren undergått, den tillfälliga karaktären av de uppgifter han utför samt vilken rätt han har att bära armbindeln.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 42</P> <P class="p156 ft8">Konventionens flagga må endast hissas å sjukvårdsformationer och sjukvårdsanstalter, vilka stå under konventionens skydd, samt allenast med militär myndighets samtycke.</P> <P class="p57 ft8">Såväl vid rörliga formationer som fasta anstalter må jämte konventionsflaggan den stridande parts nationalflagga hissas, under vilken formationen eller anstalten lyder.</P> <P class="p57 ft69">Å sjukvårdsformationer, som råkat i fiendens våld, skall likväl endast konventionens flagga hissas.</P> <P class="p171 ft8">De stridande parterna skola, i den mån militära hänsyn det medgiva, vidtaga erforderliga åtgärder för att göra de kännemärken, som angiva förhandenvaron av formationer och anstalter, tillhörande sjukvården, tydligt skönjbara för fiendens <NOBR>lands-,</NOBR> luft- och sjöstridskrafter i syfte att utesluta varje möjlighet till fientlig handling mot desamma.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 43</P> <P class="p154 ft8">Neutrala länders sjukvårdsformationer, vilka jämlikt bestämmelserna i artikel 27 erhållit tillstånd att erbjuda sina tjänster till en krigförande, skola jämte konventionens flagga hissa dennas nationalflagga, därest den gör bruk av den rättighet, som förlänats honom jämlikt artikel 42.</P> <P class="p354 ft8">Därest icke annat bestämmes av vederbörande militära myndigheter, må de alltid hissa sin egen nationalflagga, även om de falla i motpartens våld.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 44</P> <P class="p154 ft8">Märke, bestående av rött kors i vitt fält, ävensom orden ”Röda Korset” eller <NOBR>”Genève-korset”</NOBR> må med undantag av de fall, som omnämnas i följande stycken av denna artikel, såväl i fred som i</P> <P class="p314 ft24">176</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">krig endast användas för att utmärka eller skydda sådana sjukvårdsformationer och sjukvårdsanstalter samt sådan personal och materiel, som står under skydd av denna konvention och övriga internationella konventioner reglerande liknande frågor. Detsamma skall gälla ifråga om i artikel 38 andra stycket omförmälda emblem för de länder, som använda dessa. De nationella rödakorsföreningarna och andra föreningar, som avses i artikel 26, må endast inom ramen för bestämmelserna i detta stycke använda det kännetecken, som medför skydd enligt konventionen.</P> <P class="p37 ft8">Dessutom må de nationella rödakorsföreningarna (Röda Halvmånen, Röda Lejonet och Solen) i fredstid i enlighet med det egna landets lagstiftning använda Röda Korsets namn och kännemärke för sin verksamhet i övrigt i enlighet med de principer, som fastställts vid de internationella rödakorskonferenserna. Därest denna verksamhet fortsättes under krigstid, skall förutsättningen för användande av kännemärket vara, att detta icke må anses medföra skydd enligt konventionen; kännemärket skall vara av relativt liten storlek och må icke anbringas på armbindlar eller hustak.</P> <P class="p37 ft8">De internationella rödakorsorganisationerna och deras vederbörligen bemyndigade personal skola alltid vara berättigade att använda kännetecknet rött kors i vitt fält.</P> <P class="p39 ft8">Undantagsvis må konventionstecknet i enlighet med vederbörande lands lagstiftning och efter uttryckligt medgivande från någon av de nationella rödakorsföreningarna (Röda Halvmånen, Röda Lejonet och Solen) i fredstid användas för att utmärka de fordon, som användas som ambulanser och för att angiva befintligheten av de hjälpstationer som uteslutande äro avsedda för avgiftsfri vård åt sårade eller sjuka.</P> <P class="p30 ft39">Kapitel VIII Konventionens verkställighet</P> <P class="p7 ft9">Artikel 45</P> <P class="p150 ft8">Det skall ankomma på varje stridande part att genom vederbörande högsta befälhavare sörja för den närmare verkställigheten av föregående artiklar samt att därvid, liksom i fall, som ej av konventionen förutsetts, förfara i överensstämmelse med de allmänna grundsatserna i denna konvention.</P> <P class="p577 ft24">177</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 46</P> <P class="p154 ft8">Repressalieåtgärder mot sårade, sjuka, personal, byggnader eller materiel, som skyddas av denna konvention, äro förbjudna.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 47</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att såväl i fredstid som i krigstid inom sina respektive länder giva största möjliga spridning åt texten till denna konvention och särskilt att införa studiet därav i planerna för den militära och såvitt möjligt den civila undervisningen, i syfte att konventionens grundsatser bringas till hela befolkningens, framför allt stridskrafternas, sjukvårdspersonalens och militärprästernas kännedom.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 48</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parterna skola genom förmedling av schweiziska förbundsrådet och då fientligheter pågå genom förmedling av skyddsmakt tillställa varandra officiella översättningar av denna konvention ävensom de lagar och reglementen, som de må utfärda för tillämpningen av densamma.</P> <P class="p578 ft39">Kapitel IX Beivrande av missbruk och överträdelser</P> <P class="p346 ft9">Artikel 49</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att vidtaga erforderliga lagstiftningsåtgärder för fastställande av verksamma straffpåföljder för personer, som begått eller givit befallning om begående av någon av i följande artikel angivna svåra överträdelser av denna konvention.</P> <P class="p58 ft8">Fördragsslutande part skall vara skyldig att efterspana personer som anklagas för att ha begått eller att ha givit befallning om begående av någon sådan svår överträdelse, samt att oavsett nationalitet ställa sådan person inför egen domstol. Part må även, om den det föredrager, med iakttagande av föreskrifterna i sin lagstiftning utlämna sådan person till annan fördragsslutande part för att dömas, under förutsättning att denna fördragslutande part har intresse av överträdelsens beivrande och har förebragt tillräckliga skäl för åtal.</P> <P class="p579 ft24">178</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Fördragsslutande part skall vidtaga erforderliga åtgärder för att handlingar, vilka stå i strid med denna konvention men icke jämlikt följande artikel utgöra svåra överträdelser, bringas att upphöra.</P> <P class="p39 ft8">Under alla förhållanden skola de anklagade beträffande förfarande och försvar åtnjuta garantier, vilka icke må vara mindre förmånliga än de, som föreskrivas i artikel 105 och följande i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 50</P> <P class="p150 ft8">De svåra överträdelser, som avses i föregående artikel äro sådana som begås mot jämlikt denna konvention skyddade personer eller egendom och innefatta någon av följande handlingar: uppsåtligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling, inbegripet biologiska experiment, uppsåtligt förorsakande av svårt lidande eller svår skada till kropp eller hälsa samt olaglig och godtycklig förstörelse eller tillägnelse av egendom i stor omfattning, som icke rättfärdigas av militär nödvändighet.</P> <P class="p245 ft9">Artikel 51</P> <P class="p150 ft8">Fördragsslutande part må icke fritaga sig själv eller annan fördragsslutande part från det ansvar, som den själv eller annan fördragsslutande part ådragit sig på grund av i föregående artikel angivna överträdelser.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 52</P> <P class="p166 ft69">Därest stridande part det begär, skall beträffande varje påstådd kränkning av konventionen undersökning företagas jämlikt förfarande, som parterna äga att sinsemellan fastställa.</P> <P class="p378 ft8">Har kränkning befunnits vara för handen, skola de stridande parterna bringa den att upphöra samt snarast möjligt vidtaga åtgärder för att förhindra den.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 53</P> <P class="p150 ft8">Andra enskilda personer eller sammanslutningar eller bolag, statliga eller privata, än sådana som enligt denna konvention äro därtill berättigade må icke använda tecknet eller benämningen Röda Korset eller <NOBR>Genève-korset</NOBR> eller något tecken eller någon benäm-</P> <P class="p580 ft24">179</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">ning, som utgör en efterbildning därav, i vilket syfte användandet än sker och oberoende av vilken tidpunkt det började.</P> <P class="p171 ft8">Med hänsyn till den hedersbevisning, som ägnats Schweiz genom att de omkastade edsförbundsfärgerna valts till konventionstecken, och den förväxling, som kan uppstå mellan Schweiz' vapen och konventionstecknet, må under inga förhållanden enskilda personer, sammanslutningar eller bolag använda Schweiziska Edsförbundets vapen eller efterbildningar därav vare sig som fabriks- eller varumärke eller som del av sådana märken eller i illojalt handelssyfte eller på något sätt, som kan såra den schweiziska nationalkänslan.</P> <P class="p581 ft8">De höga fördragsslutande parter, som icke äro anslutna till Genèvekonventionen den 27 juli 1929 kunna emellertid bevilja hittillsvarande innehavare av i första stycket omnämnda emblem, benämningar eller märken uppskov på högst tre år räknat från ikraftträdandet av denna konvention för att upphöra med begagnandet av dessa, med förbehåll, att de ej må användas på sådant sätt, att de under krigstid synas medföra skydd jämlikt konventionen.</P> <P class="p209 ft8">Förbudet enligt denna artikels första stycke skall likaledes tilllämpas, dock utan att hittillsvarande innehavares rätt därav beröres, på i artikel 38 andra stycket omnämnda emblem och märken.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 54</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parter, vilkas lagstiftning icke redan innehåller tillräckliga bestämmelser härom, skola vidtaga erforderliga åtgärder för att under alla omständigheter förebygga och förhindra de missbruk, som omnämnas i artikel 53.</P> <P class="p578 ft39">Slutbestämmelser</P> <P class="p346 ft9">Artikel 55</P> <P class="p156 ft8">Denna konvention är avfattad på franska och engelska språken. Båda texterna hava lika vitsord.</P> <P class="p57 ft69">Schweiziska förbundsrådet skall ombesörja officiella översättningar av konventionen till ryska och spanska språken.</P> <P class="p582 ft24">180</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 56</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention, som skall bära denna dags datum, må intill den 12 februari 1950 undertecknas av samtliga makter, som låtit sig företrädas vid den i Genève den 21 april 1949 öppnade konferensen, ävensom av de på nämnda konferens icke företrädda makter, vilka äro anslutna till 1864, 1906 eller 1929 års Genèvekonventioner angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 57</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention skall så snart ske kan ratificeras och ratifikationshandlingarna skola deponeras i Bern.</P> <P class="p65 ft8">Vid varje deponering av ratifikationsinstrument skall protokoll upprättas samt bestyrkt avskrift därav genom schweiziska förbundsrådet tillställas samtliga de makter, som undertecknat konventionen eller anmält sin anslutning till densamma.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 58</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention skall träda i kraft sex månader efter det att minst två ratifikationsinstrument deponerats.</P> <P class="p65 ft8">För var och en av de höga fördragsslutande parterna skall den sedermera träda i kraft sex månader efter deponeringen av dess ratifikationsinstrument.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 59</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention skall, i vad angår förhållandet mellan de höga fördragsslutande parterna, ersätta konventionerna den 22 augusti 1864, 6 juli 1906 samt 27 juli 1929.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 60</P> <P class="p150 ft8">Från och med den dag, då denna konvention träder i kraft, skall den stå öppen för anslutning för envar makt, som icke undertecknat densamma.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 61</P> <P class="p150 ft8">Anslutning skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet och träder i kraft sex månader efter den dag, då anmälan mottagits av förbundsrådet.</P> <P class="p441 ft24">181</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall om anslutningen underrätta samtliga makter, som undertecknat eller anmält sin anslutning till konventionen.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 62</P> <P class="p154 ft8">I sådana fall, som avses i artiklarna 2 och 3, skola ratifikationer och anslutningar, vilka av de stridande parterna verkställts före eller efter fientligheternas eller ockupationens början, hava omedelbar verkan. Meddelande angående ratifikation eller anslutning av stridande part skall av schweiziska förbundsrådet lämnas på snabbaste väg.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 63</P> <P class="p156 ft8">Envar av de höga fördragsslutande parterna skall hava rätt att uppsäga denna konvention.</P> <P class="p171 ft8">Uppsägningen skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet. Detta skall om uppsägningen underrätta samtliga höga fördragsslutande parters regeringar.</P> <P class="p57 ft8">Uppsägning skall icke erhålla verkan förrän ett år efter det att anmälan till schweiziska förbundsrådet skett. Uppsägning, som anmälts under pågående konflikt, i vilken den uppsägande makten deltager, skall dock icke erhålla verkan förrän fred slutits och i vart fall icke förrän verksamhet för frigivande och hemsändande av genom denna konvention skyddade personer slutförts.</P> <P class="p209 ft8">Uppsägning skall endast gälla i fråga om uppsägande makt. Den skall icke hava någon inverkan på de skyldigheter, som åligga de stridande parterna jämlikt folkrättens grundsatser, sådana dessa framgå av mellan civiliserade nationer vedertagna sedvänjor, mänsklighetens bud och det allmänna rättsmedvetandets krav.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 64</P> <P class="p154 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall låta inregistrera denna konvention hos Förenta Nationernas sekretariat. Likaledes skola meddelanden om ratifikationer, anslutningar och uppsägningar, som i avseende på denna konvention mottagas av schweiziska förbundsrådet, av detta tillställas Förenta Nationernas sekretariat.</P> <P class="p58 ft8">Till bekräftande härav hava undertecknade, efter att hava deponerat sina respektive fullmakter, försett denna konvention med sina underskrifter.</P> <P class="p253 ft24">182</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td60"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p18 ft49">1949. I:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p583 ft8">Som skedde i Genève den 12 augusti 1949 på franska och engelska språken, skolande originalet förvaras i Schweiziska Edsförbundets arkiv. Schweiziska förbundsrådet skall till envar av signatärmakterna liksom till stat, som anslutit sig till konventionen, överlämna bestyrkt avskrift av konventionen.</P> <P class="p584 ft24">183</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga I (I:a Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft70">Bilaga I</P> <P class="p586 ft51">Förslag till överenskommelse om sjukvårdszoner och sjukvårdsplatser</P> <P class="p197 ft9">Artikel 1</P> <P class="p156 ft8">Sjukvårdszoner skola uteslutande vara förbehållna för i artikel 23 av <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält nämnda personer ävensom för personal, som har till uppgift att organisera och förvalta sådana zoner och platser samt att vårda dem, som där finnas församlade.</P> <P class="p209 ft69">Personer, som stadigvarande äro bosatta inom sådana zoner, skola emellertid ha rätt att vistas där.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 2</P> <P class="p154 ft8">De personer, som av vad skäl det vara må, befinna sig inom sjukvårdszon, må varken inom eller utanför denna zon ägna sig åt något som helst arbete, som är direkt förknippat med militära operationer eller produktion av krigsmateriel.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft69">Den makt, som upprättar sjukvårdszon, skall vidtaga alla erforderliga åtgärder för att förhindra tillträde för envar person, som icke äger rätt att begiva sig dit eller uppehålla sig där.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 4</P> <P class="p183 ft8">Sjukvårdszoner skola fylla följande villkor:</P> <P class="p587 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">de skola omfatta endast en ringa del av det territorium, som behärskas av den makt, som upprättat dem;</SPAN></P> <P class="p221 ft24">184</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga I (I:a Genévekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p588 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">de skola vara glest befolkade i förhållande till tillgängligt utrymme;</SPAN></P> <P class="p589 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">de skola vara belägna på långt avstånd från och icke inrymma militära mål eller större industriella eller administrativa anläggningar;</SPAN></P> <P class="p590 ft69"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft71">de skola icke vara belägna inom områden, vilka med all sannolikhet kunna bliva av betydelse för krigföringen.</SPAN></P> <P class="p17 ft9">Artikel 5</P> <P class="p206 ft8">För sjukvårdszoner skola följande bestämmelser gälla:</P> <P class="p591 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">de kommunikationsleder och de transportmedel, vilka finnas inom sådana zoner, skola icke användas för transport av militär personal eller krigsmateriel ens vid genomfart;</SPAN></P> <P class="p438 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">de skola icke under några omständigheter militärt försvaras.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 6</P> <P class="p166 ft8">Sjukvårdszoner skola utmärkas medelst röda kors (röda halvmånar, röda lejon och röda solar) på vit botten, uppsatta i utkanterna samt på byggnaderna.</P> <P class="p65 ft8">Zonerna må nattetid utmärkas på liknande sätt genom lämplig belysning.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 7</P> <P class="p294 ft8">Envar makt skall redan i fredstid eller vid fientligheternas början till samtliga höga fördragsslutande parter överlämna förteckning över på det område, som den behärskar, upprättade sjukvårdszoner. Den skall likaledes underrätta dem om varje ny zon, som upprättas under fientligheterna.</P> <P class="p37 ft8">Så snart motparten mottagit ovannämnda underrättelse, skall zonen anses regelrätt upprättad.</P> <P class="p39 ft8">Om emellertid motparten anser, att bestämmelse uppenbarligen icke uppfyllts, må densamma vägra att erkänna zonen genom att ofördröjligen underrätta den part, under vilken zonen lyder, om sin vägran eller såsom villkor för sitt erkännande föreskriva införandet av sådan kontroll, som stadgas i artikel 8.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 8</P> <P class="p150 ft69">Envar makt, som erkänt en eller flera av motparten upprättade sjukvårdszoner, skall vara berättigad att begära, att en eller flera</P> <P class="p555 ft24">185</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga I (I:a Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">särskilda kommissioner kontrollera, huruvida zonerna uppfylla i denna överenskommelse föreskrivna villkor och bestämmelser.</P> <P class="p57 ft8">För detta ändamål skola medlemmarna av de särskilda kommissionerna städse ha fritt tillträde till de olika zonerna samt rätt att stadigvarande bosätta sig inom dessa. De skola beredas alla för utförandet av sina kontrolluppgifter erforderliga lättnader.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 9</P> <P class="p154 ft8">Därest de särskilda kommissionerna skulle konstatera sakförhållanden, vilka synes dem strida mot bestämmelserna i denna överenskommelse, skola de därom omedelbart underrätta den makt, under vilken zonen lyder, och förelägga den att inom fem dagar vidtaga rättelse; de skola härom underrätta den makt, som erkänt zonen.</P> <P class="p354 ft8">Om vid utgången av denna tidsfrist den makt, under vilken zonen lyder, icke efterkommit den anmaning, som riktats till densamma, må motparten förklara, att den icke längre är bunden av denna överenskommelse beträffande ifrågavarande zon.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 10</P> <P class="p154 ft8">Makt, som upprättat en eller flera sjukvårdszoner eller sjukvårdsplatser, liksom de motparter, vilka underrättats härom, skola utse eller genom neutrala makter låta utse personer, vilka kunna ifrågakomma såsom medlemmar av de särskilda kommissioner, varom talas i artiklarna 8 och 9.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 11</P> <P class="p154 ft8">Sjukvårdszoner må icke under några omständigheter anfallas utan skola städse skyddas och respekteras av de stridande parterna.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 12</P> <P class="p154 ft8">I händelse av ockupation av ett område skola där befintliga sjukvårdszoner alltfort respekteras och användas såsom sådana. Den ockuperande makten må dock använda dem för andra ändamål efter att ha sörjt för vården av de personer, som där upptagits.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 13</P> <P class="p154 ft8">Denna överenskommelse skall jämväl tillämpas på platser, som makterna använda för samma ändamål som sjukvårdszonerna.</P> <P class="p391 ft24">186</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <P class="p592 ft67">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande</P> <P class="p593 ft67">av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss</P> <P class="p144 ft7">(II:a Genèvekonventionen)</P> <P class="p145 ft8">jämte;</P> <P class="p461 ft8">bilaga innehållande identitetskort</P> <P class="p594 ft8">Undertecknade, befullmäktigade ombud för de regeringar, vilka låtit sig företrädas vid den diplomatiska konferens, som hållits i Genève från den 21 april till den 12 augusti 1949 för revision av X:de Haagkonventionen den 18 oktober 1907 angående tillämpning på sjökriget av principerna i 1906 års <NOBR>Genève-konvention,</NOBR> hava överenskommit om följande bestämmelser:</P> <P class="p595 ft39">Kapitel I Allmänna bestämmelser</P> <P class="p7 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att under alla förhållanden iakttaga denna konvention och sörja för att den iakttages.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 2</P> <P class="p166 ft8">Förutom de bestämmelser, som skola träda i tillämpning redan i fredstid, skall denna konvention tillämpas i varje förklarat krig eller annan väpnad konflikt, som uppstår mellan två eller flera av de höga fördragslutande parterna även om en av dem icke erkänner att krigstillstånd föreligger.</P> <P class="p596 ft24">187</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Konventionen skall likaledes tillämpas vid ockupation av hela eller en del av en av de höga fördragsslutande parternas territorium, även om ockupationen icke möter något militärt motstånd.</P> <P class="p57 ft8">Även om en av de i konflikten inbegripna makterna icke biträtt denna konvention skall den likväl vara bindande för de makter, som biträtt densamma, i deras inbördes förhållanden. Konventionen skall vidare vara bindande för dem gentemot nämnda makt, därest denna antager och tillämpar dess bestämmelser.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">För den händelse väpnad konflikt, som icke är av internationell karaktär, uppkommer på en av de höga fördragsslutande parternas territorium, skall envar stridande part vara skyldig att tillämpa åtminstone följande bestämmelser:</P> <P class="p57 ft8">1) Personer, som icke direkt deltaga i fientligheterna, däribland medlemmar av stridskrafterna, som nedlagt vapnen, och personer, som försatts ur stridbart skick genom sjukdom, sårskada, fångenskap eller av varje annat skäl, skola under alla förhållanden behandlas med humanitet och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av ras, färg, religion eller tro, kön, börd, förmögenhet eller annan dylik omständighet.</P> <P class="p209 ft8">I detta syfte äro och förbliva i vad avser ovannämnda personer följande handlingar städse och varhelst det vara må förbjudna:</P> <P class="p597 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft107">våld mot liv och person, i synnerhet mord i alla dess former, stympning, grym behandling och tortyr;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">tagande av gisslan;</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">kränkning av den personliga värdigheten, särskilt förödmjukande och nedsättande behandling;</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">utmätande av straff och verkställande av avrättning utan föregående dom, avkunnad av i laga ordning tillsatt domstol, vars rättsskipning erbjuder de garantier, vilka hållas för oeftergivliga av civiliserade folk.</SPAN></P> <P class="p598 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">Sårade, sjuka och skeppsbrutna skola omhändertagas och vårdas.</SPAN></P> <P class="p171 ft8">En opartisk humanitär organisation sådan som Röda Korsets internationella kommitté äger erbjuda de stridande parterna sina tjänster.</P> <P class="p58 ft69">De stridande parterna skola vidare sträva efter att genom särskilda överenskommelser sätta alla eller en del av denna konventions övriga bestämmelser i kraft.</P> <P class="p467 ft24">188</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Tillämpningen av föregående bestämmelser skall icke inverka på de stridande parternas rättsställning.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 4</P> <P class="p174 ft8">I händelse av krigshandlingar mellan de stridande parternas land- och sjöstridskrafter, skola denna konventions bestämmelser endast tillämpas på styrkor ombord på fartyg.</P> <P class="p64 ft8">Styrkor, som sättas iland, bliva omedelbart underkastade bestämmelserna i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 5</P> <P class="p150 ft8">Neutral makt skall analogt tillämpa denna konventions bestämmelser på sårade, sjuka och skeppsbrutna samt på medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster, vilka tillhöra de stridande parternas väpnade styrkor och mottagas eller interneras på dess territorium, liksom på döda, som påträffas.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 6</P> <P class="p150 ft8">Förutom de överenskommelser, som uttryckligen angivas i artiklarna 10, 18, 31, 38, 39, 40, 43 och 53, äga de höga fördragsslutande parterna avsluta andra särskilda överenskommelser rörande alla frågor, som de anse lämpligt att göra till föremål för särskild reglering. Genom särskild överenskommelse må ej sårade, sjuka och skeppsbrutna liksom ej heller medlemmar av sjukvårdspersonalen eller militärpräster försättas i sämre läge än vad som stadgas i denna konvention; ej heller må dem i konventionen tillerkända rättigheter genom dylik överenskommelse inskränkas.</P> <P class="p575 ft8">Sårade, sjuka och skeppsbrutna liksom medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster skola åtnjuta de i sagda överenskommelser stadgade förmånerna under den tid konventionen på dem är tillämplig, dock under förutsättning, dels att icke annat uttryckligen föreskrives i nyss nämnda eller i senare avslutade överenskommelser, dels ock att icke någon av de stridande parterna vidtagit åtgärder för gynnsammare behandling av dem.</P> <P class="p599 ft24">189</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft8">Sårade, sjuka och skeppsbrutna liksom medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster må icke under några omständigheter vare sig helt eller delvis avsäga sig de rättigheter som denna konvention och, i förekommande fall, i föregående artikel angivna särskilda överenskommelser tillerkänna dem.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 8</P> <P class="p154 ft8">Denna konvention skall tillämpas under medverkan och kontroll av de skyddsmakter, vilka ha till uppgift att tillvarataga de stridande parternas intressen. För sådant ändamål skola skyddsmakterna äga att vid sidan av sin diplomatiska och konsulära personal utse delegerade bland sina egna eller bland andra neutrala makters medborgare. Dessa delegerade skola underställas godkännande av den makt, hos vilken de skola utföra sitt uppdrag.</P> <P class="p209 ft8">De stridande parterna skola i största möjliga omfattning underlätta arbetet för skyddsmaktens representanter eller delegerade.</P> <P class="p281 ft8">Skyddsmaktens representanter eller delegerade må icke under några omständigheter överskrida den i denna konvention angivna ramen för sitt uppdrag; de skola särskilt beakta för den stat, hos vilken de utöva sin verksamhet, angelägna säkerhetskrav. Endast undantagsvis och för en kortare tid må deras verksamhet begränsas, när detta på grund av tvingande militära skäl är nödvändigt.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 9</P> <P class="p154 ft8">Bestämmelserna i denna konvention utgöra ej hinder för den humanitära verksamhet, som Röda Korsets internationella kommitté eller annan opartisk, humanitär organisation med vederbörande stridande parters samtycke må komma att utöva till skydd och bistånd för sårade, sjuka och skeppsbrutna liksom för medlemmar av sjukvårdspersonalen och militärpräster.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 10</P> <P class="p156 ft8">De höga fördragsslutande parterna äga städse överenskomma att åt organisation, som erbjuder garantier för opartiskhet och effektivitet, anförtro de uppgifter, som enligt denna konvention tillkomma skyddsmakterna.</P> <P class="p58 ft8">Därest sårade, sjuka eller skeppsbrutna, medlemmar av sjukvårdspersonalen eller militärpräster, av vad anledning det vara</P> <P class="p314 ft24">190</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">må, icke åtnjuta eller upphört att åtnjuta förmånen av skyddsmakts eller jämlikt bestämmelserna i föregående stycke utsedd organisations verksamhet, skall den kvarhållande makten antingen hos neutral stat eller hos sådan organisation anhålla, att den måtte påtaga sig de uppgifter, som jämlikt denna konvention tillkomma av de stridande parterna utsedda skyddsmakter.</P> <P class="p39 ft8">Om skydd icke på detta sätt kan beredas ifrågavarande personer skall den kvarhållande makten antingen hos en humanitär organisation sådan som Röda Korsets internationella kommitté, hemställa, att den måtte påtaga sig de humanitära åligganden, som enligt bestämmelserna i denna konvention tilkomma skyddsmakt, eller för så vitt icke annat framgår av bestämmelserna i denna artikel, antaga av sådan organisation erbjudna tjänster.</P> <P class="p64 ft8">Neutral makt eller organisation, som av vederbörande makt anmodats att ställa sig till förfogande eller självmant erbjudit sina tjänster för nyssnämnda ändamål, skall handla i känsla av ansvar gentemot den stridande part, under vilken de jämlikt denna konvention skyddade personerna lyda, och erbjuda tillfredsställande garantier för sin förmåga att påtaga sig och opartiskt utföra ifrågavarande uppgifter.</P> <P class="p211 ft8">Överenskommelse om undantag från föregående bestämmelser kan icke träffas mellan makter, av vilka den ena, om ock endast tillfälligtvis, gentemot den andra makten eller dess allierade har begränsad förhandlingsfrihet såsom en följd av de militära händelserna, särskilt vid ockupation av hela eller en betydande del av dess territorium.</P> <P class="p37 ft69">När i denna konvention talas om skyddsmakt, avses därmed jämväl sådan organisation som i enlighet med bestämmelserna i denna artikel trätt i skyddsmakts ställe.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 11</P> <P class="p174 ft8">När helst skyddsmakterna det finna påkallat i de skyddade personernas intresse, särskilt vid meningsskiljaktighet mellan de stridande parterna rörande tillämpningen och tolkningen av denna konventions bestämmelser, skola de lämna sina bona officia för tvistens lösning.</P> <P class="p101 ft8">För sådant ändamål äger envar av skyddsmakterna antingen på anmodan av part eller ock självmant föreslå de stridande parterna en sammankomst, eventuellt å lämpligt neutralt område, mellan deras representanter och särskilt mellan de för behandlingen av de</P> <P class="p600 ft24">191</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">sårade, sjuka och skeppsbrutna samt medlemmarna av sjukvårdspersonalen och militärprästerna ansvariga myndigheterna. De stridande parterna skola vara skyldiga att efterkomma förslag, som framställas till dem i nu nämnt syfte. Skyddsmakt må, därest så befinnes lämpligt, hemställa till de stridande parterna att medgiva, att viss person, tillhörande neutral makt eller utsedd av Röda Korsets internationella kommitté, kallas att deltaga i denna sammankomst.</P> <P class="p61 ft39">Kapitel II Sårade, sjuka och skeppsbrutna</P> <P class="p346 ft9">Artikel 12</P> <P class="p156 ft8">Medlemmar av de väpnade styrkorna och övriga i följande artikel angivna personer, som befinna sig till sjöss och äro sårade, sjuka eller skeppsbrutna, skola under alla förhållanden respekteras och skyddas; med uttrycket skeppsbrott förstås härvid varje skeppsbrott, oavsett under vilka omständigheter det inträffat, inbegripet nödlandning på vatten eller störtning i vatten av eller från luftfartyg.</P> <P class="p354 ft8">De skola av den stridande part, i vars våld de fallit, behandlas med humanitet och vårdas, och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av kön, ras, nationalitet, religion, politiska åsikter eller annan dylik omständighet. Varje angrepp mot liv eller person är strängt förbjudet, särskilt må ifrågavarande personer icke dödas eller bringas om livet genom massmord, underkastas tortyr eller utsättas för biologiska experiment; de må ej heller avsiktligt lämnas utan medicinsk hjälp eller vård eller utsättas för avsiktligt framkallade smitto- eller infektionsrisker.</P> <P class="p209 ft69">Endast trängande medicinska skäl berättiga till förtursrätt i fråga om vård.</P> <P class="p171 ft8">Kvinnor skola behandlas med alla de hänsyn som tillkomma deras kön.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 13</P> <P class="p156 ft8">Denna konvention skall tillämpas på skeppsbrutna, sårade och sjuka till sjöss, vilka tillhör följande kategorier:</P> <P class="p57 ft8">1) medlemmar av stridande parts stridskrafter ävensom medlemmar av milistrupper och frivilligkårer, vilka ingå i stridskrafterna;</P> <P class="p398 ft24">192</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av andra milistrupper och frivilligkårer, inbegripet medlemmar av en organiserad motståndsrörelse, vilka lyda under stridande part och vilka äro verksamma utanför eller inom eget territorium, även om detta territorium är ockuperat, under förutsättning att milistrupperna eller frivilligkårerna, inbegripet den organiserade motståndsrörelsen, uppfylla följande villkor:</SPAN></P> <P class="p601 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">att de stå under befäl av person, som är ansvarig för sina underordnade;</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">att de bära ett utmärkande tecken, som är fastsittande och igenkännligt på avstånd;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">att de bära sina vapen öppet;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">att de vid sina operationer iakttaga krigets lagar och bruk;</SPAN></P> <P class="p602 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av regelrätta militära förband, vilka förklara sig lyda under en regering eller en myndighet, som icke erkännes av den makt, i vars våld de fallit;</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft83">personer, som åtfölja stridskrafterna utan att direkt tillhöra dem, såsom civila medlemmar av besättningen på militärt luftfartyg, krigskorrespondenter, leverantörer samt medlemmar av arbetsenheter eller personal som sörjer för militärernas välbefinnande, under förutsättning att de erhållit vederbörligt bemyndigande av de stridskrafter, som de åtfölja;</SPAN></P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av besättningen, inbegripet befälhavare, lotsar och elever, på handelsfartyg samt av besättningen på civila luftfartyg, tillhörande stridande part, vilka icke jämlikt andra bestämmelser i den internationella rätten åtnjuta gynnsammare behandling;</SPAN></P> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft83">befolkningen å ett icke besatt område, som vid fiendens annalkande självmant griper till vapen för att göra motstånd mot de inryckande trupperna utan att hava haft tid att bilda regelrätta militära förband, under förutsättning att den bär sina vapen öppet och iakttager krigets lagar och bruk.</SPAN></P> <P class="p149 ft9">Artikel 14</P> <P class="p150 ft8">Krigförande parts örlogsfartyg äger begära att sårade, sjuka eller skeppsbrutna, vilka befinna sig ombord på militära sjukvårdsfartyg eller på hjälpföreningars eller enskildas sjukvårdsfartyg, liksom på handelsfartyg, jakter eller andra farkoster, oavsett fartygens nationalitet, överlämnas, för så vitt de sårades och sjukas</P> <P class="p603 ft24">193</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">hälsotillstånd medgiver detta och örlogsfartyget är försett med tillräckliga anordningar för beredande åt dem av erforderlig vård.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 15</P> <P class="p154 ft8">Därest sårade, sjuka eller skeppsbrutna tagas ombord på neutralt örlogsfartyg eller neutralt militärt luftfartyg, skola, då den internationella rätten det kräver, åtgärder vidtagas till förebyggande av att de åter kunna taga del i krigsoperationerna.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 16</P> <P class="p154 ft8">Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 12 bliva sårade, sjuka och skeppsbrutna från en krigförande, vilka falla i motståndarens våld, krigsfångar och skola folkrättens regler angående krigsfångar vara tillämpliga på dem. Det tillkommer den tillfångatagande att efter omständigheterna avgöra, huruvida det är lämpligt att kvarhålla dem, sända dem till hamn i hans eget land, till neutral hamn eller till och med till hamn i motståndarens land. I senare fallet må krigsfångar, som i enlighet härmed återsändas till sitt hemland, icke användas i krigstjänst under den tid kriget varar.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 17</P> <P class="p156 ft8">Sårade, sjuka eller skeppsbrutna, som med ortsmyndigheternas tillstånd landsättas i neutral hamn, skola, med mindre annat överenskommits mellan den neutrala makten och de krigförande makterna, då internationell rätt det kräver, bevakas av den neutrala makten, så att de icke ånyo kunna taga del i krigsoperationerna.</P> <P class="p58 ft69">Kostnaderna för sjukhusvård och internering skola bestridas av den makt, under vilken de sårade, sjuka eller skeppsbrutna lyda.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 18</P> <P class="p154 ft8">Efter varje strid skola de stridande parterna utan dröjsmål vidtaga alla åtgärder i deras makt för att dels uppsöka och omhändertaga skeppsbrutna, sårade och sjuka, skydda dem mot plundring och misshandel samt lämna dem erfoderlig vård, dels ock uppsöka döda och förhindra att dessa bliva plundrade.</P> <P class="p58 ft8">Så ofta omständigheterna det medgiva, skola de stridande parterna träffa lokala överenskommelser om bortförande till sjöss av sårade och sjuka från belägrat eller inneslutet område samt om genomfart till sådant område av sjukvårdspersonal och militärpräster samt sjukvårdsmateriel.</P> <P class="p168 ft24">194</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 19</P> <P class="p166 ft8">De stridande parterna skola, så snart ske kan, uppteckna alla tillgängliga uppgifter för fastställande av identiteten hos skeppsbrutna, sårade, sjuka och döda från motparten, vilka falla i deras våld. Dessa uppgifter skola om möjligt innefatta följande:</P> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">uppgift på makt, under vilken de lyda;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">truppenhetsnummer eller registreringsnummer;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">efternamn;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">förnamn;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">födelsedatum;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft107">varje annan på identitetsbrickan förekommande uppgift;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft50">datum och plats för tillfångatagande eller dödsfall;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft50">uppgifter angående sår, sjukdom eller dödsorsak.</SPAN></P> <P class="p604 ft8">Ovan angivna uppgifter skola, så snart ske kan, tillställas till den i artikel 122 i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling omförmälda <NOBR>upplysnings-byrån,</NOBR> som genom förmedling av skyddsmakt och centralbyrån för krigsfångar skall vidarebefordra dem till den makt, under vilken ifrågavarande personer lyda.</P> <P class="p38 ft8">De stridande parterna skola utfärda och på den väg, som angivits i föregående stycke, till varandra översända dödsattester eller vederbörligen bestyrkta förteckningar över dödsfall. De skola likaledes tillvarataga och genom förmedling av nämnda byrå tillställa varandra ena hälften av dubbel identitetsbricka eller hela brickan, om enkel sådan använts, testamenten eller andra handlingar av betydelse för de avlidnas familjer, penningbelopp och över huvud taget alla värdeföremål eller föremål med affektionsvärde, som påträffas hos de döda. Dessa föremål liksom föremål, vilkas identitet icke kan fastställas, skola sändas i förseglade paket åtföljda av en uppteckning, innehållande erforderliga uppgifter för fastställande av den avlidne ägarens identitet, samt av en fullständig förteckning över paketets innehåll.</P> <P class="p605 ft9">Artikel 20</P> <P class="p166 ft8">De stridande parterna skola tillse, att begravning till sjöss av döda, vilken i den utsträckning omständigheterna det medgiva skall ske individuellt, föregås av en noggrann, om möjligt av läkare verkställd undersökning av liken för att konstatera att döden inträtt, fastställa de dödas identitet och möjliggöra redogörelse härför. I det fall att</P> <P class="p606 ft24">195</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <P class="p0 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen SOU 2010:22</P> <P class="p234 ft8">dubbel identitetsbricka använts, skall ena hälften av denna kvarlämnas på liket.</P> <P class="p57 ft8">Därest döda ilandförts, bliva bestämmelserna i Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande av de sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält tillämpliga på dem.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 21</P> <P class="p156 ft8">De stridande parterna äga vädja till befälhavare på neutrala handelsfartyg, jakter eller andra farkoster att av barmhärtighetsskäl taga ombord och vårda sårade, sjuka eller skeppsbrutna samt att upptaga döda.</P> <P class="p57 ft8">Fartyg av alla slag, som efterkommit sådan vädjan, liksom de, vilka självmant upptagit sårade, sjuka eller skeppsbrutna, skola åtnjuta särskilt skydd och lättnader för utförande av hjälpverksamheten.</P> <P class="p354 ft8">De må icke under några omständigheter uppbringas på grund av sådan transport; men, såvida icke annat utlovats dem, förbliva de underkastade risken att uppbringas för neutralitetskränkningar, som de må ha begått.</P> <P class="p578 ft39">Kapitel III Sjukvårdsfartyg</P> <P class="p346 ft9">Artikel 22</P> <P class="p154 ft8">Militära sjukvårdsfartyg, varmed förstås fartyg, som av en makt byggts eller inrättats särskilt och uteslutande i syfte att bispringa, vårda och transportera sårade, sjuka och skeppsbrutna, må icke under några omständigheter anfallas eller uppbringas utan skola alltid respekteras och skyddas, under förutsättning att namn och beskrivning på fartygen meddelats de stridande parterna tio dagar före deras användning.</P> <P class="p285 ft8">De uppgifter, som skola lämnas i denna notifikation, skola innefatta bruttodräktighet, längd från förstäv till akterstäv samt antal master och skorstenar.</P> <P class="p607 ft24">196</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 23</P> <P class="p166 ft8">Anläggningar på kusten, som äro berättigade till skydd enligt <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, må varken anfallas eller bombarderas från havet.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 24</P> <P class="p174 ft8">Av nationella Röda <NOBR>Kors-föreningar,</NOBR> officiellt erkända hjälpföreningar eller enskilda använda sjukvårdsfartyg skola åtnjuta samma skydd som militära sjukvårdsfartyg och må icke uppbringas, därest de av den part i konflikten, under vilken de lyda, erhållit officiellt <NOBR>bemynd-igande</NOBR> och för så vitt bestämmelserna i artikel 22 angående notifikation iakttagits.</P> <P class="p608 ft69">Sådant fartyg skall medföra av vederbörlig myndighet utfärdad handling, utvisande att det stått under dennas kontroll vid sin utrustning och avgång.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 25</P> <P class="p166 ft8">Av nationella Röda <NOBR>Kors-föreningar,</NOBR> officiellt erkända hjälpföreningar eller enskilda i neutrala länder använda sjukvårdsfartyg skola åtnjuta samma skydd som militära sjukvårdsfartyg och må icke uppbringas, under förutsättning att de ställt sig under ledning av stridande part efter på förhand inhämtat samtycke från regeringen i sitt hemland och med bemyndigande av sagda part, samt för så vitt bestämmelserna i artikel 22 angående notifikation iakttagits.</P> <P class="p147 ft9">Artikel 26</P> <P class="p166 ft8">Det skydd, som föreskrives i artiklarna 22, 24 och 25, skall tillkomma sjukvårdsfartyg av alla storlekar och deras livräddningsbåtar, varhelst de färdas. De stridande parterna skola dock för tillgodoseende av största möjliga bekvämlighet och säkerhet söka att för transport av sårade, sjuka och skeppsbrutna över stora avstånd och på öppna havet endast använda sjukvårdsfartyg, som mäta mer än 2.000 bruttoton.</P> <P class="p381 ft24">197</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 27</P> <P class="p156 ft8">På i artiklarna 22 och 24 angivna villkor skola farkoster, vilka av staten eller officiellt erkända hjälpföreningar begagnas för räddningstjänst vid kusten, likaledes skyddas och respekteras, i den utsträckning som krigsoperationerna det medgiva.</P> <P class="p58 ft69">Detsamma skall såvitt möjligt gälla fasta anläggningar på kusten, vilka uteslutande användas av dessa farkoster för deras humanitära verksamhet.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 28</P> <P class="p154 ft8">I händelse av strid ombord på örlogsfartyg skola sjukrummen, såvitt sig göra låter, respekteras och skonas. Sjukrummen med tillhörande materiel skola förbliva underkastade krigets lagar, men må icke användas för annat ändamål än det, för vilket de äro avsedda, så länge de äro behövliga för sårade och sjuka. Befälhavare, som har dem i sitt våld, äger dock förfoga över dem, därest trängande militära hänsyn så fordra och sedan dessförinnan betryggande åtgärder vidtagits för sårade och sjuka, som däri undergå behandling.</P> <P class="p341 ft9">Artikel 29</P> <P class="p154 ft8">Sjukvårdsfartyg, som befinner sig i hamn vilken faller i fiendens våld, skall tillåtas att avgå därifrån.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 30</P> <P class="p154 ft8">I artiklarna 22, 24, 25 och 27 nämnda fartyg och farkoster skola bringa hjälp och bistånd åt sårade, sjuka och skeppsbrutna utan avseende på nationalitet.</P> <P class="p171 ft8">De höga fördragslutande parterna förbinda sig att icke begagna dessa fartyg och farkoster för något militärt ändamål.</P> <P class="p171 ft69">Dessa fartyg och farkoster må icke på något sätt hindra de stridandes rörelser.</P> <P class="p54 ft8">Under och efter strid handla de på egen risk.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 31</P> <P class="p154 ft8">Stridande part skall hava rätt till kontroll och undersökning av fartyg och farkoster, som avses i artiklarna 22, 24, 25 och 27. Den äger avböja bistånd från dessa fartyg och farkoster, ålägga dem att avlägsna sig, föreskriva dem viss angiven kurs, reglera deras</P> <P class="p282 ft24">198</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">användning av radio och annat förbindelsemedel samt, om förhållandenas vikt det kräver, kvarhålla dem under en tid av högst sju dagar räknat från prejningen.</P> <P class="p65 ft8">Den må för en begränsad tid sätta ombord en kommissarie, vars uppgift uteslutande skall vara att tillse, att i enlighet med bestämmelserna i föregående stycke givna order utföras.</P> <P class="p65 ft8">Stridande part skall såvitt möjligt i sjukvårdsfartygs skeppsdagbok på ett för dettas befälhavare begripligt språk införa de order, som givas.</P> <P class="p65 ft8">De stridande parterna må antingen ensidigt eller efter särskild överenskommelse ombord på sina sjukvårdsfartyg placera neutrala observatörer med uppgift att övervaka, att bestämmelserna i denna konvention noga iakttagas.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 32</P> <P class="p166 ft8">I artiklarna 22, 24, 25 och 27 angivna fartyg och farkoster likställas icke med örlogsfartyg i fråga om sitt uppehåll i neutral hamn.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 33</P> <P class="p150 ft8">Handelsfartyg, som förvandlats till sjukvårdsfartyg, må sedan icke användas för annat ändamål under den tid kriget pågår.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 34</P> <P class="p174 ft8">Det skydd, som tillkommer sjukvårdsfartyg och örlogsfartygs sjukrum, skall upphöra endast i det fall, att de, vid sidan av användningen för sina humanitära uppgifter, begagnas för handlingar, varigenom fienden tillfogas skada. Skyddet skall dock icke upphöra förrän anmaning givits, då så befinnes lämpligt med angivande av skälig frist, och anmaningen icke hörsammats.</P> <P class="p37 ft69">Särskilt må sjukvårdsfartyg icke innehava eller använda hemlig code för sändning av meddelanden med radio eller andra förbindelsemedel.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 35</P> <P class="p174 ft8">Följande omständigheter skola icke anses vara av beskaffenhet att beröva sjukvårdsfartyg och örlogsfartygs sjukrum det skydd som tillkommer dem:</P> <P class="p64 ft69">1) att fartygens eller sjukrummens personal är beväpnad och gör bruk av sina vapen för upprätthållande av ordningen, till självförsvar eller till försvar av de sårade och sjuka;</P> <P class="p609 ft24">199</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">att på fartygen finnas apparater, vilka uteslutande äro avsedda för navigeringen eller överbringande av meddelanden;</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">att ombord på sjukvårdsfartygen eller i örlogsfartygens sjukrum finnas handvapen eller ammunition, som fråntagits sårade, sjuka och skeppsbrutna och ännu icke avlämnats till behörig myndighet;</SPAN></P> <P class="p354 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft85">att sjukvårdsfartygens eller örlogsfartygens sjukrums eller deras personals humanitära verksamhet utsträckes till att omfatta civila sårade, sjuka eller skeppsbrutna;</SPAN></P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft85">att sjukvårdsfartyg medföra uteslutande för sjukvårdsuppgifter avsedd materiel och personal utöver deras normala behov.</SPAN></P> <P class="p168 ft39">Kapitel IV Personal</P> <P class="p346 ft9">Artikel 36</P> <P class="p154 ft8">Sjukvårdsfartygs prästerliga, läkar- och sjukvårdspersonal samt besättning skall respekteras och skyddas; den må icke tagas tillfånga under den tid den tjänstgör på sådant fartyg, vare sig sårade och sjuka finnas ombord eller ej.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 37</P> <P class="p156 ft8">Prästerlig samt läkar- och sjukvårdspersonal, som har till uppgift att ombesörja sjukvård och andlig vård åt i artiklarna 12 och 13 angivna personer och som faller i fiendens våld, skall respekteras och skyddas; den må fortsätta att utföra sina åligganden, så länge detta kräves för vården av sårade och sjuka. Den skall därefter återsändas, så snart den högste befälhavaren, i vars våld den fallit, finner det möjligt. Då den avgår från fartyget, må den medföra föremål, som utgöra dess personliga egendom.</P> <P class="p209 ft8">Om det emellertid med hänsyn till krigsfångarnas behov av sjukvård eller andlig vård befinnes nödvändigt att kvarhålla en del av denna personal, skola åtgärder vidtagas för dess landsättning snarast möjligt.</P> <P class="p354 ft8">I och med landsättningen blir sålunda kvarhållen personal underkastad bestämmelserna i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårade och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält.</P> <P class="p572 ft24">200</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Kapitel V Sjukvårdstransporter</P> <P class="p7 ft9">Artikel 38</P> <P class="p294 ft8">Fartyg, som befraktats för sådant ändamål, skall vara berättigat att medföra materiel, som uteslutande är avsedd för behandling av sårade och sjuka tillhörande stridskrafterna eller för förebyggande av sjukdomar, under förutsättning att uppgifter om resan lämnats motståndaren och godkänts av denne. Motståndaren skall behålla sin rätt till prejning av fartyget men icke rätten till uppbringning eller beslagtagande av den medförda materielen.</P> <P class="p37 ft8">Neutrala observatörer må efter överenskommelse mellan de stridande parterna placeras ombord på sådant fartyg för kontroll av den medförda materielen. Materielen skall för detta ändamål hållas lätt tillgänglig.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 39</P> <P class="p150 ft8">Ambulansluftfartyg, varmed förstås luftfartyg, som uteslutande användas till bortförande av sårade, sjuka och skeppsbrutna samt till transport av sjukvårdspersonal och sjukvårdsmateriel, må icke anfallas, utan skola av de stridande parterna respekteras vid flygningar, som utföras på de höjder och tider samt längs de flygvägar, varom mellan vederbörande stridande parter överenskommelse särskilt träffats.</P> <P class="p610 ft8">De skola på ett fullt synbart sätt jämte nationalfärgerna bära det i artikel 41 föreskrivna kännetecknet, anbragt såväl på under- och översidan som på sidoytorna. De skola vara försedda med varje annat tecken eller medel för igenkännande, varom överenskommelse antingen vid fientligheternas början eller under den tid de pågå må ha träffats mellan de stridande parterna.</P> <P class="p65 ft8">Därest icke annat överenskommits, skall överflygning av fientligt eller av fienden ockuperat område vara förbjuden.</P> <P class="p65 ft8">Ambulansluftfartyg skall efterkomma varje anmaning att landa på land eller vatten. I händelse av sålunda anbefalld landning skall luftfartyget med däri befintliga personer vara berättigat att fortsätta flygningen efter eventuell kontroll.</P> <P class="p38 ft8">I händelse av ofrivillig landning på fientligt eller av fienden ockuperat område bliva sårade, sjuka och skeppsbrutna, som befinna sig i luftfartyget, liksom dess besättning krigsfångar. Sjukvårdspersonal skall behandlas i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 36 och 37.</P> <P class="p611 ft24">201</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 40</P> <P class="p154 ft8">Ambulansluftfartyg, som tillhör stridande part, må, med förbehåll för vad som säges i andra stycket, överflyga neutral makts område och där företaga nödlandning eller mellanlandning. Den neutrala makten skall på förhand underrättas om överflygningen och varje anmaning att landa skall efterkommas. Sådant luftfartyg skall endast vara skyddat mot angrepp vid flygning på de höjder och tider samt längs de flygvägar, varom särskild överenskommelse träffats mellan de stridande parterna och vederbörande neutrala makter.</P> <P class="p354 ft8">Neutral makt skall dock äga fastställa villkor för eller inskränkning i ambulansluftfartygs rätt till överflygning av och landning på dess territorium. Sådana villkor och inskränkningar skola tillämpas lika gentemot samtliga stridande parter.</P> <P class="p58 ft8">Med mindre annat överenskommits mellan den neutrala makten och de stridande parterna, skola sårade, sjuka och skeppsbrutna, som med lokal myndighets samtycke av <NOBR>ambulans-luftfartyg</NOBR> landsatts på den neutrala maktens territorium, av nämnda makt, då den internationella rätten det kräver, interneras så att de icke ånyo kunna taga del i krigsoperationerna. Kostnaderna för sjukhusvård och internering skola bestridas av den makt, under vilken de sårade, sjuka eller skeppsbrutna lyda.</P> <P class="p314 ft39">Kapitel VI Kännetecken</P> <P class="p346 ft9">Artikel 41</P> <P class="p156 ft8">Under kontroll av vederbörande militära myndighet skall emblemet rött kors i vitt fält anbringas på flaggor och armbindlar ävensom på all till sjukvårdstjänsten hörande materiel.</P> <P class="p58 ft69">För länder, vilka såsom kännetecken i stället för rött kors redan använda röd halvmåne eller rött lejon och sol i vitt fält, äro emellertid även dessa emblem tillåtna i denna konventions mening.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 42</P> <P class="p156 ft8">I artiklarna 36 och 37 avsedd personal skall på vänstra armen bära en fuktbeständig, med kännetecknet försedd bindel, som utlämnas och stämplas av den militära myndigheten.</P> <P class="p58 ft69">Förutom med den i artikel 19 omförmälda identitetsbrickan skall sådan personal jämväl vara försedd med ett särskilt</P> <P class="p391 ft24">202</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">identitetskort, på vilket kännetecknet skall vara anbragt. Detta kort skall vara fuktbeständigt och av sådana dimensioner, att det kan förvaras i fickan. Det skall vara avfattat på hemlandets språk och åtminstone angiva vederbörandes fullständiga namn, födelsedatum, rang och registreringsnummer, samt i vilken egenskap han har rätt till skydd enligt denna konvention. Kortet skall vara försett med innehavarens fotografi och dessutom antingen med hans underskrift eller med hans fingeravtryck eller med båda. På kortet skall den militära myndighetens stämpel anbringas.</P> <P class="p38 ft8">Identitetskortet skall inom varje lands stridskrafter vara ensartat och inom de höga fördragsslutande parternas stridskrafter såvitt möjligt av samma typ. Det formulär, vilket såsom exempel finnes fogat till denna konvention, må tjäna till ledning för de stridande parterna. De skola vid fientligheternas början delgiva varandra det formulär, som kommer till användning. Varje identitetskort skall såvitt möjligt upprättas i minst två exemplar, av vilka ett skall behållas av hemlandet.</P> <P class="p608 ft8">Ovannämnda personal må icke i något fall berövas tjänstetecken, identitetskort eller rätten att bära armbindeln. I händelse av förlust skall den vara berättigad att utfå dubblettexemplar av kortet och nya tjänstetecken.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 43</P> <P class="p166 ft8">I artiklarna 22, 24, 25 och 27 angivna fartyg och farkoster skola utmärkas på följande sätt:</P> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">samtliga utåt- och uppåtvända ytor skola vara vitmålade;</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">ett eller flera mörkröda kors, så stora som möjligt, skola målas på skrovets sidor samt på horisontella ytor på sådant sätt, att de bliva så tydligt som möjligt skönjbara från luften och från havet.</SPAN></P> <P class="p612 ft8">Sjukvårdsfartyg skall giva sig tillkänna genom att föra sin nationalflagga samt dessutom, om det tillhör neutral stat, den stridande parts flagga, under vars ledning det ställt sig. En vit flagga med rött kors skall vara hissad så högt som möjligt på stormasten.</P> <P class="p64 ft8">Sjukvårdsfartygs livräddningsbåtar, kustlivräddningsbåtar och alla mindre farkoster, som användas av sjukvårdstjänsten, skola vara vitmålade med tydligt skönjbara mörkröda kors; över huvud taget skola för sjukvårdsfartyg ovan angivna bestämmelser för utmärkande av identitet vara tillämpliga på dem.</P> <P class="p603 ft24">203</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">Om ovan nämnda fartyg och farkoster nattetid eller vid begränsad sikt önska försäkra sig om det skydd, till vilket de hava rätt, skola de med tillstånd av den stridande part, under vilken de lyda, vidtaga erforderliga åtgärder för att göra målningen och kännetecknen tillräckligt skönjbara.</P> <P class="p57 ft8">Sjukvårdsfartyg, som jämlikt artikel 31 tillfälligt kvarhålles av fienden, skall nedhala den stridande parts flagga, i vars tjänst det är eller under vars ledning det ställt sig.</P> <P class="p57 ft8">Kustlivräddningsbåtar, som med ockupationsmakts samtycke fortsätta sin verksamhet från ockuperad bas, må bemyndigas att, då de befinna sig borta från basen, jämte <NOBR>röda-kors-flaggan</NOBR> föra sin egen nationalflagga, under förutsättning att vederbörande stridande parter på förhand underrättats.</P> <P class="p209 ft8">Bestämmelserna i denna artikel angående det röda korset skola jämväl vara tillämpliga på övriga i artikel 41 nämnda emblem.</P> <P class="p57 ft8">De stridande parterna skola städse söka träffa överenskommelser sinsemellan i syfte att möjliggöra att nyaste till buds stående metoder komma till användning för underlättande av igenkännandet av fartyg och farkoster, som avses i denna artikel.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 44</P> <P class="p154 ft8">Kännetecken, som avses i artikel 43 må varken i fredstid eller krigstid användas för annat ändamål än att utmärka eller skydda i sagda artikel nämnda fartyg med förbehåll dock för sådana fall, som må angivas i annan internationell konvention eller i mellan samtliga berörda stridande parter träffad överenskommelse.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 45</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parter, vilkas lagstiftning icke redan innehåller tillräckliga bestämmelser härom, skola vidtaga erforderliga åtgärder för att under alla omständigheter förebygga och förhindra varje missbruk av i artikel 43 omförmälda kännetecken.</P> <P class="p613 ft24">204</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Kapitel VII Konventionens verkställighet</P> <P class="p7 ft9">Artikel 46</P> <P class="p150 ft8">Det skall ankomma på varje stridande part att genom vederbörande högsta befälhavare sörja för den närmare verkställigheten av föregående artiklar samt att därvid, liksom i fall, som ej av konventionen förutsetts, förfara i överensstämmelse med de allmänna grundsatserna i denna konvention.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 47</P> <P class="p150 ft8">Repressalieåtgärder mot sårade, sjuka, skeppsbrutna, personal, fartyg eller materiel, som skyddas av denna konvention, äro förbjudna.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 48</P> <P class="p166 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att såväl i fredstid som i krigstid inom sina respektive länder giva största möjliga spridning åt texten till denna konvention och särskilt att införa studiet därav i planerna för den militära och såvitt möjligt civila undervisningen, i syfte att konventionens grundsatser bringas till hela befolkningens, framför allt stridskrafternas, sjukvårdspersonalens och militärprästernas kännedom.</P> <P class="p245 ft9">Artikel 49</P> <P class="p150 ft8">De höga fördragsslutande parterna skola genom förmedling av schweiziska förbundsrådet och då fientligheter pågå genom förmedling av skyddsmakt tillställa varandra officiella översättningar av denna konvention ävensom de lagar och reglementen, som de må utfärda för tillämpningen av densamma.</P> <P class="p133 ft39">Kapitel VIII Beivrande av missbruk och överträdelser</P> <P class="p7 ft9">Artikel 50</P> <P class="p150 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att vidtaga erforderliga lagstiftningsåtgärder för fastställande av verksamma straffpåföljder för personer, som begått eller givit befallning om begående av någon av i följande artikel angivna svåra överträdelser av denna konvention.</P> <P class="p614 ft24">205</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Fördragsslutande part skall vara skyldig att efterspana personer, som anklagas för att ha begått eller att ha givit befallning om begående av någon sådan svår överträdelse, samt att oavsett nationalitet ställa sådan person inför egen domstol. Part må även, om den det föredrager, med iakttagande av föreskrifterna i sin lagstiftning utlämna sådan person till annan fördragsslutande part för att dömas, under förutsättning att denna fördragsslutande part har intresse av överträdelsens beivrande och har förebragt tillräckliga skäl för åtal.</P> <P class="p285 ft8">Fördragsslutande part skall vidtaga erforderliga åtgärder för att handlingar, vilka stå i strid med denna konvention men icke jämlikt följande artikel utgöra svåra överträdelser, bringas att upphöra.</P> <P class="p57 ft8">Under alla förhållanden skola de anklagade beträffande förfarande och försvar åtnjuta garantier, vilka icke må vara mindre förmånliga än de, som föreskrivas i artikel 105 och följande i <NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 51</P> <P class="p154 ft8">De svåra överträdelser, som avses i föregående artikel, äro sådana som begås mot jämlikt denna konvention skyddade personer eller egendom och innefatta någon av följande handlingar: uppsåtligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling, inbegripet biologiska experiment, uppsåtligt förorsakande av svårt lidande eller svår skada till kropp eller hälsa samt olaglig och godtycklig förstörelse eller tillägnelse av egendom i stor omfattning, som icke rättfärdigas av militär nödvändighet.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 52</P> <P class="p154 ft8">Fördragsslutande part må icke fritaga sig själv eller annan fördragsslutande part från det ansvar, som den själv eller annan fördragsslutande part ådragit sig på grund av i föregående artiklar angivna överträdelser.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 53</P> <P class="p154 ft69">Därest stridande part det begär, skall beträffande varje påstådd kränkning av konventionen undersökning företagas jämlikt förfarande, som parterna äga att sinsemellan fastställa.</P> <P class="p615 ft24">206</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Om överenskommelse rörande förfarandet för undersökningen icke uppnås, skola parterna gemensamt utse en skiljedomare, som skall bestämma förfarandet.</P> <P class="p65 ft8">Har kränkning befunnits vara för handen, skola de stridande parterna bringa den att upphöra samt snarast möjligt vidtaga åtgärder för att förhindra den.</P> <P class="p222 ft62">Slutbestämmelser</P> <P class="p7 ft9">Artikel 54</P> <P class="p174 ft8">Denna konvention är avfattad på franska och engelska språken. Båda texterna hava lika vitsord.</P> <P class="p65 ft69">Schweiziska förbundsrådet skall ombesörja officiella översättningar av konventionen till ryska och spanska språken.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 55</P> <P class="p166 ft8">Denna konvention, som skall bära denna dags datum, må intill den 12 februari 1950 undertecknas av samtliga makter, som låtit sig företrädas vid den i Genève den 21 april 1949 öppnade konferensen, ävensom av de på nämnda konferens icke företrädda makter, vilka äro anslutna till X:de <NOBR>Haag-konventionen</NOBR> den 18 oktober 1907 angående tillämpning på sjökriget av principerna i 1906 års <NOBR>Genève-konvention</NOBR> eller till 1864, 1906 eller 1929 års <NOBR>Genève-konventioner</NOBR> angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält.</P> <P class="p147 ft9">Artikel 56</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention skall så snart ske kan ratificeras och ratifikationshandlingarna skola deponeras i Bern.</P> <P class="p65 ft8">Vid varje deponering av ratifikationsinstrument skall protokoll upprättas samt bestyrkt avskrift därav genom schweiziska förbundsrådet tillställas samtliga de makter, som undertecknat konventionen eller anmält sin anslutning till densamma.</P> <P class="p414 ft24">207</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 57</P> <P class="p156 ft8">Denna konvention skall träda i kraft sex månader efter det att minst två ratifikationsinstrument deponerats.</P> <P class="p57 ft69">För var och en av de höga fördragsslutande parterna skall den sedermera träda i kraft sex månader efter deponeringen av dess ratifikationsinstrument.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 58</P> <P class="p154 ft8">Denna konvention skall, i vad angår förhållandet mellan de höga fördragsslutande parterna, ersätta X:de <NOBR>Haag-konventionen</NOBR> den 18 oktober 1907 angående tillämpning på sjökriget av principerna i 1906 års <NOBR>Genève-konvention.</NOBR></P> <P class="p170 ft9">Artikel 59</P> <P class="p154 ft8">Från och med den dag, då denna konvention träder i kraft, skall den stå öppen för anslutning för envar makt, som icke undertecknat densamma.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 60</P> <P class="p154 ft8">Anslutning skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet och träder i kraft sex månader efter den dag, då anmälan mottagits av förbundsrådet.</P> <P class="p57 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall om anslutningen underrätta samtliga makter, som undertecknat eller anmält sin anslutning till konventionen.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 61</P> <P class="p154 ft8">I sådana fall, som avses i artiklarna 2 och 3, skola ratifikationer och anslutningar, vilka av de stridande parterna verkställts före eller efter fientligheternas eller ockupationens början, hava omedelbar verkan. Meddelande angående ratifikation eller anslutning av stridande part skall av schweiziska förbundsrådet lämnas på snabbaste väg.</P> <P class="p616 ft24">208</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft49">1949. II:a Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 62</P> <P class="p303 ft8">Envar av de höga fördragsslutande parterna skall hava rätt att uppsäga denna konvention.</P> <P class="p65 ft8">Uppsägningen skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet. Detta skall om uppsägningen underrätta samtliga höga fördragsslutande parters regeringar.</P> <P class="p65 ft8">Uppsägning skall icke erhålla verkan förrän ett år efter det att anmälan till schweiziska förbundsrådet skett. Uppsägning, som anmälts under pågående konflikt, i vilken den uppsägande makten deltager, skall dock icke erhålla verkan, förrän fred slutits och i vart fall icke förrän verksamhet för frigivande och hemsändande av genom denna konvention skyddade personer slutförts.</P> <P class="p64 ft8">Uppsägning skall endast gälla ifråga om uppsägande makt. Den skall icke hava någon inverkan på de skyldigheter, som åligga de stridande parterna jämlikt folkrättens grundsatser, sådana dessa framgå av mellan civiliserade nationer vedertagna sedvänjor, mänsklighetens bud och det allmänna rättsmedvetandets krav.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 63</P> <P class="p174 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall låta inregistrera denna konvention hos Förenta Nationernas sekretariat. Likaledes skola meddelanden om ratifikationer, anslutningar och uppsägningar, som i avseende på denna konvention mottagas av schweiziska förbundsrådet, av detta tillställas Förenta Nationernas sekretariat.</P> <P class="p64 ft8">Till bekräftande härav hava undertecknade, efter att hava deponerat sina respektive fullmakter, försett denna konvention med sina underskrifter.</P> <P class="p64 ft8">Som skedde i Genève den 12 augusti 1949 på franska och engelska språken, skolande originalet förvaras i Schweiziska Edsförbundets arkiv. Schweiziska förbundsrådet skall till envar av signatärmakterna liksom till stat, som anslutit sig till konventionen, överlämna bestyrkt avskrift av konventionen.</P> <P class="p617 ft24">209</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB322/GYB322208x1.jpg" style="width:420px;height:642px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga (II:a Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft70">Bilaga</P> <P class="p619 ft24">210</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <P class="p620 ft61">Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående krigsfångars behandling</P> <P class="p144 ft7">(III:e Genèvekonventionen)</P> <P class="p145 ft8">jämte;</P> <P class="p621 ft8">bilaga I <NOBR>Typ-överenskommelse</NOBR> angående direkt hemsändande och omhändertagande i neutralt land av sårade och sjuka krigsfångar, bilaga II Reglemente för de blandade läkarkommissionerna,</P> <P class="p90 ft8">bilaga III Reglemente angående gemensamma understödsförsändelser till krigsfångar,</P> <P class="p90 ft69">bilaga IV innehållande identitetskort, fångenskapskort, brevkort och brev, dödsattest samt intyg för hemsändande,</P> <P class="p622 ft8">bilaga V Reglemente för överföring av krigsfångars penningmedel till deras hemland</P> <P class="p623 ft39">Avdelning I Allmänna bestämmelser</P> <P class="p7 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att under alla förhållanden iakttaga denna konvention och sörja för att den iakttages.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 2</P> <P class="p166 ft8">Förutom de bestämmelser, som skola träda i tillämpning redan i fredstid, skall denna konvention tillämpas i varje förklarat krig eller annan väpnad konflikt, som uppstår mellan två eller flera av de höga fördragsslutande parterna, även om en av dem icke erkänner, att krigstillstånd föreligger.</P> <P class="p624 ft24">211</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">Konventionen skall likaledes tillämpas vid ockupation av hela eller en del av de höga fördragsslutande parternas territorium, även om ockupationen icke möter något militärt motstånd.</P> <P class="p57 ft8">Även om en av de i konflikten inbegripna makterna icke biträtt denna konvention, skall den likväl vara bindande för de makter, som biträtt densamma, i deras inbördes förhållanden. Konventionen skall vidare vara bindande för dem gentemot nämnda makt, därest denna antager och tillämpar dess bestämmelser.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">För den händelse väpnad konflikt, som icke är av internationell karaktär, uppkommer på en av de höga fördragsslutande parternas territorium, skall envar stridande part vara skyldig att tillämpa åtminstone följande bestämmelser:</P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft83">Personer, som icke direkt deltaga i fientligheterna, däribland medlemmar av stridskrafterna, som nedlagt vapnen, och personer, som försatts ur stridbart skick genom sjukdom, sårskada, fångenskap eller av varje annat skäl, skola under alla förhållanden behandlas med humanitet och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av ras, färg, religion eller tro, kön, börd, förmögenhet eller dylik omständighet.</SPAN></P> <P class="p209 ft8">I detta syfte äro och förbliva i vad avser ovannämnda personer följande handlingar städse och varhelst det vara må förbjudna:</P> <P class="p597 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft107">våld mot liv och person, i synnerhet mord i alla dess former, stympning, grym behandling och tortyr;</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">tagande av gisslan;</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">kränkning av den personliga värdigheten, särskilt förödmjukande och nedsättande behandling;</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">utmätande av straff och verkställande av avrättning utan föregående dom, avkunnad av i laga ordning tillsatt domstol, vars rättsskipning erbjuder de garantier, vilka hållas för oeftergivliga av civiliserade folk.</SPAN></P> <P class="p625 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">Sårade och sjuka skola omhändertagas och vårdas.</SPAN></P> <P class="p395 ft8">En opartisk humanitär organisation sådan som Röda Korsets internationella kommitté äger erbjuda de stridande parterna sina tjänster.</P> <P class="p58 ft69">De stridande parterna skola vidare sträva efter att genom särskilda överenskommelser sätta alla eller en del av denna konventions övriga bestämmelser i kraft.</P> <P class="p467 ft24">212</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p626 ft8">Tillämpningen av föregående bestämmelser skall icke inverka på de stridande parternas rättsställning.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 4</P> <P class="p627 ft69">A) Krigsfångar i denna konventions mening äro personer, vilka tillhöra en av följande kategorier och som fallit i fiendens våld:</P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft108">medlemmar av stridande parts stridskrafter ävensom medlemmar av milistrupper och frivilligkårer, vilka ingå i stridskrafterna;</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av andra milistrupper och frivilligkårer, inbegripet medlemmar av en organiserad motståndsrörelse, vilka lyda under stridande part och vilka äro verksamma utanför eller inom eget territorium, även om detta territorium är ockuperat, under förutsättning att milistrupperna eller frivilligkårerna, inbegripet den organiserade motståndsrörelsen, uppfylla följande villkor:</SPAN></P> <P class="p628 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft78">att de stå under befäl av person, som är ansvarig för sina underordnade;</SPAN></P> <P class="p439 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft76">att de bära ett utmärkande tecken, som är fastsittande och igenkännligt på avstånd;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft78">att de bära sina vapen öppet;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft76">att de vid sina operationer iakttaga krigets lagar och bruk;</SPAN></P> <P class="p602 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av regelrätta militära förband, vilka förklara sig lyda under en regering eller en myndighet, som icke erkännes av den makt, i vars våld de fallit;</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft83">personer, som åtfölja stridskrafterna utan att direkt tillhöra dem, såsom civila medlemmar av besättningen på militärt luftfartyg, krigskorrespondenter, leverantörer, medlemmar av arbetsenheter eller personal, som sörjer för militärernas välbefinnande, under förutsättning att de erhållit bemyndigande av de stridskrafter, som de åtfölja, vilka för detta ändamål skola förse dem med identitetskort i överensstämmelse med bifogade formulär;</SPAN></P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft83">medlemmar av besättningen, inbegripet befälhavare, lotsar och elever, på handelsfartyg samt av besättningen på civila luftfartyg, tillhörande stridande part, vilka icke jämlikt andra bestämmelser i den internationella rätten åtnjuta gynnsammare behandling;</SPAN></P> <P class="p608 ft69"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft84">befolkningen å ett icke besatt område, som vid fiendens annalkande självmant griper till vapen för att göra motstånd mot de inryckande trupperna utan att hava haft tid att bilda regelrätta</SPAN></P> <P class="p629 ft24">213</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p630 ft8">militära förband, under förutsättning att den bär sina vapen öppet och iakttager krigets lagar och bruk.</P> <P class="p631 ft69"><SPAN class="ft8">B)</SPAN><SPAN class="ft86">Behandling, som jämlikt denna konvention tillkommer krigsfångar, skall jämväl åtnjutas av:</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">personer, som tillhöra eller hava tillhört ockuperat lands stridskrafter, därest ockupationsmakten på denna grund finner det nödvändigt att internera dem, även om den ursprungligen frigivit dem, medan fientligheterna pågingo utanför det besatta området. Detta gäller särskilt då ifrågavarande personer företagit ett resultatlöst försök att återförena sig med de stridskrafter, till vilka de höra och vilka äro inbegripna i strid, eller då de icke hörsamma kallelse om internering, som utfärdats för dem;</SPAN></P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">personer tillhörande en i denna artikel uppräknad kategori, vilka neutral eller icke krigförande makt mottagit på sitt territorium och vilka sådan makt i enlighet med den internationella rättens bestämmelser är skyldig internera, med förbehåll att sådan makt äger medgiva dem gynnsammare behandling och med undantag för bestämmelserna i artiklarna 8, 10, 15, 30, femte stycket, </SPAN><NOBR>58<SPAN class="ft82">-</SPAN>67,</NOBR> 92, 126 och för de bestämmelser, som avse skyddsmakt, då diplomatiska förbindelser upprätthållas mellan de stridande parterna och vederbörande neutrala eller icke krigförande makt. I det fall att sådana diplomatiska förbindelser upprätthållas, äger stridande part, under vilken ifrågavarande personer lyda, beträffande dessa utöva den verksamhet, som enligt denna konvention tillkommer skyddsmakt, utan hinder för den verksamhet, som ifrågavarande part normalt utövar jämlikt diplomatiska och konsulära sedvänjor och överenskommelser.</P> <P class="p632 ft8"><SPAN class="ft8">C)</SPAN><SPAN class="ft85">Denna artikel inverkar icke på bestämmelserna i artikel 33 i denna konvention angående sjukvårds- och prästerliga personalens ställning.</SPAN></P> <P class="p221 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Denna konvention skall vara tillämplig på de personer, som avses i artikel 4, från tiden för deras tillfångatagande till deras slutliga frigivande och hemsändande.</P> <P class="p57 ft8">Därest tveksamhet råder, huruvida person, som utfört krigshandling och fallit i fiendens våld, är att hänföra till en av de i artikel 4 uppräknade kategorierna, skall sådan person åtnjuta skydd enligt denna konvention i avvaktan på att hans ställning fastställts av behörig domstol.</P> <P class="p168 ft24">214</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 6</P> <P class="p294 ft8">Förutom de överenskommelser, som uttryckligen omförmälas i artiklarna 10, 23, 28, 33, 60, 65, 66, 67, 72, 73, 75, 109, 110, 118, 119, 122 och 132 äga de höga fördragsslutande parterna avsluta andra särskilda överenskommelser rörande alla frågor, som de anse lämpligt att göra till föremål för särskild reglering. Genom särskild överenskommelse må fångarna ej försättas i sämre läge än vad som stadgas i denna konvention; ej heller må dem i konventionen tillerkända rättigheter genom dylik överenskommelse inskränkas.</P> <P class="p101 ft8">Krigsfångarna skola åtnjuta de i sagda överenskommelser stadgade förmåner under den tid konventionen på dem är tillämplig, dock under förutsättning, dels att icke annat uttryckligen föreskrivits i nyssnämnda eller i senare avslutade överenskommelser, dels ock att icke någon av de stridande parterna vidtagit åtgärder för gynnsammare behandling av dem.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 7</P> <P class="p166 ft8">Krigsfångar må icke under några omständigheter vare sig helt eller delvis avsäga sig de rättigheter, som denna konvention och, i förekommande fall, i föregående artikel angivna särskilda överenskommelser tillerkänna dem.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 8</P> <P class="p174 ft8">Denna konvention skall tillämpas under medverkan och kontroll av de skyddsmakter, vilka ha till uppgift att tillvarataga de stridande parternas intressen. För sådant ändamål skola skyddsmakterna äga att vid sidan av sin diplomatiska och konsulära personal utse delegerade bland sina egna eller bland andra neutrala makters medborgare. Dessa delegerade skola underställas godkännande av den makt, hos vilken de skola utföra sitt uppdrag.</P> <P class="p37 ft8">De stridande parterna skola i största möjliga omfattning underlätta arbetet för skyddsmakternas representanter eller delegerade.</P> <P class="p39 ft8">Skyddsmakternas representanter eller delegerade må icke under några omständigheter överskrida den i denna konvention angivna ramen för sitt uppdrag; de skola särskilt beakta för den stat, hos vilken de utöva sin verksamhet, angelägna säkerhetskrav.</P> <P class="p633 ft24">215</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 9</P> <P class="p154 ft8">Bestämmelserna i denna konvention utgöra ej hinder för den humanitära verksamhet, som Röda Korsets internationella kommitté eller annan opartisk, humanitär organisation med vederbörande stridande parters samtycke må komma att utöva till skydd och bistånd för krigsfångar.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 10</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande staterna äga städse överenskomma att åt organisation, som erbjuder garantier för opartiskhet och effektivitet, anförtro de uppgifter, som enligt denna konvention tillkomma skyddsmakterna.</P> <P class="p57 ft8">Därest krigsfångar, av vad anledning det vara må, icke åtnjuta eller upphört att åtnjuta förmånen av skyddsmakts eller jämlikt bestämmelserna i föregående stycke utsedd organisations verksamhet, skall den kvarhållande makten antingen hos neutral stat eller hos sådan organisation anhålla, att den måtte påtaga sig de uppgifter, som jämlikt denna konvention tillkomma av parterna i konflikten utsedda skyddsmakter.</P> <P class="p58 ft8">Om skydd icke på detta sätt kan beredas ifrågavarande personer, skall den kvarhållande makten antingen hos humanitär organisation sådan som Röda Korsets internationella kommitté hemställa, att den måtte påtaga sig de humanitära åligganden, som enligt bestämmelserna i denna konvention tillkomma skyddsmakt, eller, för så vitt icke annat framgår av bestämmelserna i denna artikel, antaga av sådan organisation erbjudna tjänster.</P> <P class="p209 ft8">Neutral makt eller organisation, som av vederbörande makt anmodats att ställa sig till förfogande eller självmant erbjudit sina tjänster för nyssnämnda ändamål, skall handla i känsla av ansvar gentemot den stridande part, under vilken de jämlikt denna konvention skyddade personerna lyda, och erbjuda tillfredsställande garantier för sin förmåga att påtaga sig och opartiskt utföra ifrågavarande uppgifter.</P> <P class="p285 ft8">Överenskommelse om undantag från föregående bestämmelser kan icke träffas mellan makter, av vilka den ena, om ock endast tillfälligtvis, gentemot den andra makten eller dess allierade har begränsad förhandlingsfrihet såsom en följd av de militära händelserna, särskilt vid ockupation av hela eller en betydande del av dess territorium.</P> <P class="p482 ft24">216</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">När i denna konvention talas om skyddsmakt, avses därmed jämväl sådan organisation, som i enlighet med bestämmelserna i denna artikel trätt i skyddsmakts ställe.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 11</P> <P class="p174 ft8">När helst skyddsmakterna det finna påkallat i de skyddade personernas intresse, särskilt vid meningsskiljaktighet mellan de stridande parterna rörande tillämpningen och tolkningen av denna konventions bestämmelser, skola de lämna sina bona officia för tvistens lösning.</P> <P class="p38 ft8">För sådant ändamål äger envar av skyddsmakterna antingen på anmodan av part eller ock självmant föreslå de stridande parterna en sammankomst, eventuellt å lämpligt neutralt område, mellan deras representanter och särskilt mellan de för krigsfångarnas behandling ansvariga myndigheterna. De stridande parterna skola vara skyldiga att efterkomma förslag, som framställas till dem i nu nämnt syfte. Skyddsmakt må, därest så befinnes lämpligt, hemställa till parterna i konflikten att medgiva, att viss person, tillhörande neutral makt eller utsedd av Röda Korsets internationella kommitté, kallas att deltaga i denna sammankomst.</P> <P class="p634 ft75">Avdelning II Allmänna bestämmelser om skydd för krigsfångar</P> <P class="p161 ft9">Artikel 12</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångar äro i den fientliga maktens våld, icke i de individers eller truppstyrkors, som tagit dem tillfånga. Oavsett det individuella ansvar, som må föreligga, är den kvarhållande makten ansvarig för krigsfångarnas behandling.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångar må av den kvarhållande makten endast överlämnas till makt, som biträtt denna konvention, och först sedan den förra makten försäkrat sig om att den senare är villig och i stånd att tillämpa konventionen. När krigsfångar sålunda överlämnas, blir makt, som gått in på att mottaga dem, ansvarig för tillämpningen av konventionen, så länge de äro i denna makts händer.</P> <P class="p64 ft8">Om emellertid denna makt i något betydelsefullt avseende skulle brista i sin skyldighet att fullgöra konventionens bestämmelser, skall den makt, som överlämnat krigsfångarna, efter därom från skyddsmakten mottagen underrättelse vidtaga effektiva</P> <P class="p635 ft24">217</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">åtgärder för att avhjälpa missförhållandena eller ock begära, att krigsfångarna återsändas. Sådan begäran skall efterkommas.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 13</P> <P class="p156 ft8">Krigsfångar skola städse behandlas med humanitet. Varje otillåten handling eller underlåtenhet från den kvarhållande maktens sida, som medför krigsfångens död eller allvarligt äventyrar krigsfångens hälsa, är förbjuden och skall anses såsom svår överträdelse av denna konvention. I synnerhet må krigsfånge icke underkastas fysisk stympning eller vetenskapligt eller medicinskt experiment av vad slag det vara må, annat än om detta rättfärdigas av läkarbehandling av fången och företages i hans eget intresse.</P> <P class="p409 ft8">Krigsfångar skola vidare städse skyddas särskilt mot våldshandlingar eller hot, förolämpningar och allmänhetens nyfikenhet.</P> <P class="p305 ft8">Repressalieåtgärder gentemot dem äro förbjudna.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 14</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar hava under alla förhållanden rätt att fordra aktning för sin person och för sin ära.</P> <P class="p57 ft8">Kvinnor skola behandlas med alla de hänsyn, som tillkomma deras kön, och skola under alla förhållanden åtnjuta minst lika gynnsam behandling som män.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångar bevara sin fulla rättshandlingsförmåga sådan den var vid tiden för tillfångatagandet. Kvarhållande makt må icke vare sig på eget territorium eller utanför detta begränsa utövandet av densamma annat än i den mån fångenskapen det kräver.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 15</P> <P class="p154 ft69">Den makt, i vars våld krigsfångar befinna sig, är skyldig att kostnadsfritt sörja för deras underhåll, och bereda dem den sjukvård, som deras hälsotillstånd kräver.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 16</P> <P class="p154 ft8">Med beaktande av bestämmelserna i denna konvention angående tjänstegrad och kön samt med förbehåll för förmånsbehandling, som må medgivas krigsfångar på grund av hälsoskäl, ålder eller yrkesskicklighet, skola fångarna av den kvarhållande makten behandlas lika och ingen skall utsättas för sämre behandling på grund av ras, nationalitet, religion, politiska åsikter eller dylik omständighet.</P> <P class="p196 ft24">218</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft39">Avdelning III Fångenskapen</P> <P class="p161 ft109">Del I Början av fångenskapen</P> <P class="p7 ft9">Artikel 17</P> <P class="p174 ft8">Varje krigsfånge är på tillfrågan blott skyldig att uppgiva sitt fullständiga namn och tjänstegrad, födelsedatum och registreringsnummer eller, om sådant saknas, motsvarande uppgift.</P> <P class="p636 ft8">Efterkommer han icke frivilligt denna föreskrift, utsätter han sig för en inskränkning i de förmåner, som beviljas fångar av samma grad eller ställning.</P> <P class="p38 ft8">Varje stridande part skall vara skyldig att förse alla under dess domvärjo ställda personer, som kunna bliva krigsfångar, med identitetskort, utvisande deras fullständiga namn och tjänstegrad, registreringsnummer eller motsvarande uppgift samt födelsedatum. På detta identitetskort må vidare anbringas underskrift eller fingeravtryck eller båda, liksom varje annan uppgift, som parterna i konflikten må önska tillägga beträffande personer, vilka tillhöra deras stridskrafter. Såvitt möjligt skall kortet mäta 6,5 x 10 cm och utfärdas i två exemplar. Krigsfånge skall vara skyldig att på begäran uppvisa detta identitetskort, men det må icke under några omständigheter fråntagas honom.</P> <P class="p37 ft8">Varken fysisk eller psykisk tortyr eller tvång må utövas mot krigsfånge för erhållande av upplysningar av vad slag det vara må. Fångar, som vägra att lämna upplysningar, må icke vare sig hotas, förolämpas eller utsättas för obehag eller ogynnsam behandling av något som helst slag.</P> <P class="p65 ft8">Krigsfångar, som till följd av sitt kropps- eller sinnestillstånd äro oförmögna att uppgiva sin identitet, skola överlämnas till sjukvården. Dessa krigsfångars identitet skall med förbehåll för bestämmelserna i föregående stycke med alla till buds stående medel fastställas.</P> <P class="p637 ft8">Förhör med krigsfångar skall äga rum på språk, som de förstå.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 18</P> <P class="p150 ft8">Alla effekter och föremål till personligt bruk - med undantag av vapen, hästar, militärutrustning och militära handlingar - skola kvarstanna i krigsfångarnas besittning, liksom ock metallhjälmar och gasmasker samt andra artiklar, som tilldelats dem för deras personliga skydd. Likaledes skola effekter och föremål, som äro avsedda för deras beklädnad och deras livnärande, även om dessa</P> <P class="p638 ft24">219</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">effekter och föremål ingå i deras officiella militärutrustning, kvarstanna i deras besittning.</P> <P class="p171 ft8">Krigsfångar må icke vid något tillfälle sakna identitetshandlingar. Den kvarhållande makten skall förse dem, som icke innehava identitetshandlingar, med sådana.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångars grad- och nationalitetsbeteckningar, dekorationer och föremål, som huvudsakligen hava personligt värde eller affektionsvärde, må icke fråntagas dem.</P> <P class="p57 ft8">Penningar, som innehavas av krigsfångar, må endast fråntagas dem på befallning av officer och sedan dels beloppet införts i särskild förteckning tillika med noggranna uppgifter om ägaren, dels den senare erhållit detaljerat kvitto, vilket i läslig skrift anger den utställande personens namn, tjänstegrad och truppenhet. De belopp, som äro i den kvarhållande maktens mynt eller som på begäran av krigsfånge växlas till detta mynt, skola tillgodoskrivas krigsfångens konto jämlikt bestämmelserna i artikel 64.</P> <P class="p209 ft8">Kvarhållande makten må endast av säkerhetsskäl fråntaga dem värdeföremål. Där så sker, skall förfarandet vara detsamma som beträffande penningar.</P> <P class="p58 ft8">Dessa föremål liksom penningar, vilka äro i annat mynt än den kvarhållande maktens och vilka ägaren icke begärt få omväxlade, skola av nämnda makt förvaras och i sin ursprungliga form återställas till krigsfången vid fångenskapens upphörande.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 19</P> <P class="p156 ft8">Inom kortast möjliga tid efter tillfångatagandet skola krigsfångarna föras till förläggningar, belägna på sådant avstånd från stridsområdet, att de äro utom fara.</P> <P class="p58 ft8">Inom område, där de äro utsatta för fara, må endast sådana krigsfångar tillfälligtvis kvarhållas, som på grund av sårskador eller sjukdomar skulle utsättas för större risk, om de förflyttades, än om de kvarbleve på ort och ställe.</P> <P class="p58 ft8">Fångarna skola i avvaktan på bortförande från stridsområdet ej onödigtvis utsättas för fara.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 20</P> <P class="p154 ft69">Bortförande av krigsfångar skall alltid utföras med humanitet och under förhållanden, som äro jämförbara med dem, som vid förflyttning beredas den kvarhållande maktens trupper.</P> <P class="p565 ft24">220</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Den kvarhållande makten skall under förflyttningen förse dem med dricksvatten och föda i tillräcklig mängd samt med erforderlig beklädnad och sjukvård; den skall vidtaga alla för fångarnas säkerhet under bortförandet lämpliga åtgärder och snarast möjligt upprätta förteckning över bortförda fångar.</P> <P class="p64 ft69">Om krigsfångar under bortförandet passera genomgångsläger, skall deras vistelse i sådana läger göras så kort som möjligt.</P> <P class="p151 ft109">Del II Internering av krigsfångar</P> <P class="p161 ft68">Kapitel I Allmänna bestämmelser</P> <P class="p199 ft9">Artikel 21</P> <P class="p174 ft8">Den kvarhållande makten må internera krigsfångarna. Den må ålägga dem att icke avlägsna sig utöver ett visst avstånd från det läger, i vilket de äro internerade, eller, om lägret är slutet, att icke begiva sig utanför inhägnaden. Med förbehåll för vad denna konvention stadgar angående straffpåföljd och påföljd för disciplinär överträdelse må fångarna icke inspärras eller förbjudas lämna viss lokal annat än om sådan åtgärd befinnes nödvändig för bevarandet av deras hälsa; det må icke ske under längre tid än de omständligheter, vilka nödvändiggjort dylik åtgärd, äro för handen.</P> <P class="p37 ft8">Krigsfångar må, i den mån lagstiftningen hos den makt, under vilken de lyda, det medgiver, helt eller delvis frigivas på hedersord eller mot förbindelse. Denna åtgärd skall vidtagas särskilt i de fall, då den är ägnad att bidraga till förbättrande av hälsotillståndet hos fångarna. Krigsfånge må icke tvingas att mottaga frigivning på hedersord eller mot förbindelse.</P> <P class="p37 ft8">Vid fientligheternas början skall varje stridande part underrätta motparten om de lagar och förordningar, som tillåta eller förbjuda dess medborgare att mottaga frigivning på hedersord eller mot förbindelse. Krigsfångar, som i enlighet med sålunda delgivna lagar och förordningar försatts i frihet på hedersord eller mot förbindelse, skola vara skyldiga att på heder och ära såväl gentemot den makt, under vilken de lyda, som gentemot den, vilken tagit dem tillfånga, noggrant iakttaga de förbindelser, som de må ha avgivit. I sådant fall skall den makt, under vilken de lyda, vara skyldig att varken kräva eller av dem mottaga tjänster, som stå i strid med givet ord eller förbindelse.</P> <P class="p624 ft24">221</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 22</P> <P class="p156 ft8">Krigsfångar må interneras endast i förläggningar, som äro belägna på fasta marken och som äro fullt betryggande ur hälso- och sundhetssynpunkt; endast i undantagsfall och då det ligger i fångarnas eget intresse må de interneras i fångvårdsanstalter.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångar, som internerats i osunda trakter, eller i trakter, vilkas klimat är hälsovådligt för dem, skola snarast möjligt överföras till områden med gynnsammare klimat.</P> <P class="p58 ft8">Krigsfångar skola av den kvarhållande makten fördelas på läger eller avdelningar av läger med hänsyn till nationalitet, språk och sedvänjor; fångarna må dock icke, med mindre de samtycka därtill, skiljas från krigsfångar, som tillhörde samma stridskrafter vid tiden för tillfångatagandet.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 23</P> <P class="p156 ft8">Krigsfånge må i intet fall sändas till eller kvarhållas i område, där han skulle utsättas för eld från stridsområdet, ej heller användas för att genom sin närvaro skydda vissa platser eller områden från stridshandlingar.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångar skola i samma utsträckning som den lokala civila befolkningen förfoga över skyddsrum mot bombardemang från luften eller andra krigets faror; med undantag för de fångar, som deltaga i skyddet av deras förläggningar mot sådana faror, äga de, sedan alarm givits, så snabbt som möjligt begiva sig till skyddsrummen. Varje annan skyddsåtgärd, som må vidtagas till förmån för befolkningen, skall likaledes gälla för krigsfångarna.</P> <P class="p58 ft8">Kvarhållande makter skola genom skyddsmakts förmedling ömsesidigt delgiva varandra alla gagneliga uppgifter angående krigsfångelägers geografiska läge.</P> <P class="p58 ft8">Då militära hänsyn det medgiva, skola krigsfångeläger utmärkas med bokstäverna PG eller PW, anbragta på sådant sätt, att de tydligt kunna urskiljas från luften; vederbörande makter må dock träffa överenskommelse rörande andra medel för utmärkande av lägren. Endast krigsfångeläger må utmärkas på detta sätt.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 24</P> <P class="p154 ft69">Permanenta genomgångs- eller uppdelningsläger skola vara inredda på samma sätt som föreskrivas i denna del, och krigsfångarna skola där åtnjuta samma behandling som i andra läger.</P> <P class="p253 ft24">222</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft68">Kapitel II Krigsfångars inkvartering, kost och beklädnad</P> <P class="p199 ft9">Artikel 25</P> <P class="p174 ft8">Inkvarteringsförhållandena skola vara minst lika fördelaktiga för krigsfångarna som för den kvarhållande maktens inom samma trakt förlagda trupper. Hänsyn skall tagas till fångarnas seder och bruk och inkvarteringen må icke i något fall vara skadlig för deras hälsa.</P> <P class="p65 ft8">Föregående bestämmelser skola särskilt gälla för krigsfångarnas sovsalar såväl beträffande totala golvytan och minsta luftkubikinnehållet som beträffande inredning, bäddar och filtar.</P> <P class="p38 ft8">Lokaler, som anvisats för krigsfångars individuella eller gemensamma bruk, skola vara fullständigt skyddade för fukt samt vara tillräckligt uppvärmda och upplysta, särskilt från skymningen till ljusets släckning. Alla försiktighetsmått skola vidtagas mot eldfara.</P> <P class="p64 ft8">I alla läger, där kvinnliga krigsfångar äro förlagda tillsammans med manliga, skola de förra tilldelas särskilda sovsalar.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 26</P> <P class="p150 ft8">Den dagliga grundransonen skall med hänsyn till mängd, beskaffenhet och omväxling vara tillräcklig för att bibehålla fångarna vid god hälsa samt förhindra viktförlust och undernäring. Hänsyn skall likaledes tagas till den matordning, vid vilken fångarna äro vana.</P> <P class="p65 ft8">Den kvarhållande makten skall förse de krigsfångar, som arbeta, med för fullgörandet av arbetet erforderliga tilläggsransoner.</P> <P class="p102 ft69">Dricksvatten skall i tillräcklig mängd tillhandahållas krigsfångarna. Bruk av tobak skall vara tillåtet.</P> <P class="p102 ft8">Krigsfångarna skola i största möjliga utsträckning beredas tillfälle att deltaga i tillredningen av kosten; för detta ändamål må de användas till köksarbete. De skola dessutom tillhandahållas vad som erfordras för att själva kunna tillreda de tillägg till ransonen, varöver de må förfoga.</P> <P class="p65 ft8">Lämpliga lokaler skola ställas till förfogande såsom matsalar och mäss.</P> <P class="p66 ft8">Alla kollektiva disciplinstraff avseende födan äro förbjudna.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 27</P> <P class="p166 ft8">Beklädnad, underkläder och skodon skola i tillräcklig mängd tillhandahållas krigsfångarna av den kvarhållande makten, varvid hänsyn skall tagas till klimatet i den trakt, där de befinna sig. Uniformer, som av den kvarhållande makten tagits från fientliga</P> <P class="p635 ft24">223</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">stridskrafter, skola, därest de lämpa sig för landets klimat, användas för fångarnas beklädnad.</P> <P class="p57 ft8">Nyanskaffning och reparation av dessa persedlar skall regelbundet ombesörjas av den kvarhållande makten. Dessutom skola fångar, som sysselsättes med arbete, förses med lämplig arbetsdräkt, närhelst arbetets art det kräver.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 28</P> <P class="p154 ft8">I alla fångläger skola marketenterier inrättas, i vilka krigsfångarna till priser, vilka i intet fall må överstiga de på orten gängse, kunna förskaffa sig livsmedel, vanliga förbrukningsartiklar, tvål och tobak.</P> <P class="p171 ft8">Marketenteriernas vinst skall användas till krigsfångarnas förmån, för vilket ändamål en särskild fond skall bildas. Förtroendemannen skall hava rätt att deltaga i förvaltningen av marketenteriet och fonden.</P> <P class="p354 ft8">Vid lägrets upplösning skall överskott på den särskilda fonden överlämnas till en internationell humanitär organisation för att användas till förmån för krigsfångar av samma nationalitet som de, vilka bidragit till fondens uppkomst. I händelse av allmänt hemsändande skola dessa medel tillfalla den makt, i vars våld fångarna befunnit sig, därest icke annat avtalats mellan vederbörande makter.</P> <P class="p314 ft68">Kapitel III Hygien och sjukvård</P> <P class="p184 ft9">Artikel 29</P> <P class="p156 ft8">Den kvarhållande makten skall vara skyldig att vidtaga alla sanitära åtgärder som kunna erfordras för att göra fånglägren tillfredsställande ur renlighets- och sundhetssynpunkt och för att förhindra utbrott av epidemier.</P> <P class="p58 ft8">Krigsfångarna skola dag och natt äga tillgång till bekvämlighetsinrättningar, som motsvara hygienens krav och ständigt hållas i snyggt tillstånd. I läger, där kvinnliga krigsfångar vistas, skola dessa hava tillgång till särskilda för dem avsedda inrättningar.</P> <P class="p58 ft8">Förutom bad och dusch, varmed fånglägren skola vara försedda, skall vatten och tvål tillhandahållas fångarna i tillräcklig mängd för deras dagliga kroppsliga vård och för tvätt; erforderliga anordningar, möjligheter och tid skola för detta ändamål ställas till deras förfogande.</P> <P class="p639 ft24">224</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 30</P> <P class="p174 ft8">I varje läger skall finnas en ändamålsenlig sjukvårdsavdelning, där krigsfångarna skola erhålla den vård, som kan erfordras, ävensom lämplig diet. Vid fall av smittosam sjukdom eller sinnessjukdom skola isoleringsrum avdelas för de sjuka.</P> <P class="p39 ft8">Krigsfånge, som lider av svår sjukdom eller vars tillstånd nödvändiggör särskild behandling, kirurgiskt ingrepp eller sjukhusvård, skall intagas å militär eller civil sjukvårdsanstalt, där lämplig behandling kan lämnas, även om han skall hemsändas inom en nära framtid. Särskilda anordningar skola träffas för vård av invalider, särskilt blinda, och för deras utbildning i avvaktan på hemsändande.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångar skola företrädesvis vårdas av läkarpersonal från den makt, under vilken de lyda, och såvitt möjligt tillhörande deras egen nationalitet.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångar må icke förhindras att inställa sig inför medicinsk myndighet för undersökning. På begäran skall kvarhållande makts myndighet tillställa varje för sjukdom behandlad fånge ett officiellt intyg utvisande sårens eller sjukdomens art, vårdens varaktighet samt arten av denna.</P> <P class="p65 ft8">Dubblettexemplar av detta intyg skall tillställas centrala krigsfångebyrån.</P> <P class="p65 ft8">Sjukvårdskostnaderna, däri inbegripet kostnaderna för artiklar, som krävas för krigsfångarnas bibehållande vid god hälsa, särskilt tandtekniska eller andra proteser och glasögon, skola bestridas av den kvarhållande makten.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 31</P> <P class="p166 ft8">Läkarundersökning av krigsfångar skall anordnas minst en gång varje månad. Den skall innefatta kontroll och anteckning av varje krigsfånges vikt. Den skall särskilt hava till uppgift att kontrollera det allmänna <NOBR>hälso-,</NOBR> närings- och renlighetstillståndet samt att uppspåra smittosamma sjukdomar, i synnerhet tuberkulos, sumpfeber och könssjukdomar. För detta ändamål skola de mest effektiva metoder, som stå till förfogande, användas, exempelvis skärmbildsfotografering för upptäckande av tuberkulos vid dess första framträdande.</P> <P class="p640 ft24">225</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 32</P> <P class="p154 ft8">De krigsfångar, som utan att hava tillhört sina stridskrafters sjukvårdstjänst äro läkare, tandläkare, sjukvårdare eller sjuksköterskor, må av den kvarhållande makten anmodas att i de krigsfångars intresse, som lyda under samma makt som de själva, bland dem utöva sitt yrke. I sådant fall skola de förbliva krigsfångar men behandlas på samma sätt som medlemmar av kvarhållen sjukvårdspersonal med motsvarande ställning. De skola vara fritagna från varje arbete, som jämlikt artikel 49 kunde åläggas dem.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel IV</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p18 ft12">Sjukvårds- och prästerlig personal, som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p641 ft12">kvarhållits för att bistå krigsfångarna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft9">Artikel 33</P> <P class="p154 ft8">De medlemmar av den sjukvårds- och prästerliga personalen, som kvarhållits för att bistå krigsfångar, skola icke själva anses såsom krigsfångar. De skola dock åtnjuta åtminstone alla de förmåner, och det skydd, som stadgas i denna konvention, och dessutom de lättnader, som erfordras för att sätta dem i tillfälle att bringa krigsfångarna medicinsk och andlig vård.</P> <P class="p58 ft8">De skola inom ramen för den kvarhållande maktens militära lagar och reglementen och under vederbörande myndigheters ledning fortsätta att i överensstämmelse med sin yrkesheder utöva sjukvård och andlig vård bland krigsfångarna, företrädesvis bland de krigsfångar, som tillhöra samma stridskrafter som de själva. De skola vidare i och för utövandet av sjukvården och den andliga vården åtnjuta följande lättnader:</P> <P class="p587 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">De skola vara bemyndigade att regelbundet besöka krigsfångar i arbetsavdelningar eller sjukhus utanför lägret. Den kvarhållande makten skall ställa erforderliga transportmedel till deras förfogande.</SPAN></P> <P class="p568 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">I varje läger skall den äldste militärläkaren i den högsta tjänstegraden gentemot lägrets militära myndigheter vara ansvarig för allt som rör den kvarhållna sjukvårdspersonalens verksamhet. I detta syfte skola de stridande parterna vid fientligheternas början träffa överenskommelse angående motsvarigheten i tjänstegrad mellan deras sjukvårdspersonal, inbegripet de i artikel 26 i </SPAN><NOBR>Genève-konventionen</NOBR> den 12 augusti 1949 angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid strids-</P> <P class="p282 ft24">226</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p642 ft8">krafterna i fält omförmälda föreningarnas personal. I alla frågor rörande deras verksamhet skola nämnde äldste militärläkare liksom även militärprästerna hava direkt tillträde till vederbörande lägermyndigheter, vilka skola bevilja dem alla lättnader, som kunna vara erforderliga för brevväxling i dessa frågor.</P> <P class="p643 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">Ehuru den kvarhållna personalen skall vara underkastad den interna disciplinen i det läger, där den befinner sig, må den likväl icke åläggas att utföra något arbete som ligger utanför sjukvården och den andliga vården.</SPAN></P> <P class="p644 ft8">Under fientligheternas fortgång skola de stridande parterna träffa överenskommelse rörande eventuell avlösning av den kvarhållna personalen och fastställa förfarandet för dylik avlösning. Föregående bestämmelser skola icke fritaga den kvarhållande makten från de skyldigheter, som åligga dem med hänsyn till sjukvården och den andliga vården bland krigsfångarna.</P> <P class="p595 ft68">Kapitel V Religion, kulturell och fysisk verksamhet</P> <P class="p199 ft9">Artikel 34</P> <P class="p174 ft8">Krigsfångarna skola äga full frihet att utöva sin religion, däri inbegripet bevistande av gudstjänst, på villkor att de efterkomma av militär myndighet utfärdade disciplinära föreskrifter.</P> <P class="p645 ft8">Lämpliga lokaler skola ställas till förfogande för gudstjänst.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 35</P> <P class="p166 ft8">Militärpräster, som falla i fientlig makts händer och som kvarstanna eller kvarhållas för att bistå krigsfångar, skola vara berättigade att bringa dessa sitt bistånd och att obehindrat utöva sitt kall bland sina trosfränder i överensstämmelse med vad deras religion bjuder dem. De skola fördelas mellan olika läger och arbetsavdelningar, där krigsfångar, som tillhöra samma stridskrafter, tala samma språk eller tillhöra samma religion, befinna sig. De skola beredas erforderliga lättnader, särskilt tillgång till i artikel 33 angivna transportmedel, för besök hos krigsfångar utanför lägret. De skola hava frihet att med förbehåll för granskning skriftväxla i religiösa ärenden och inom ramen för sin andliga verksamhet med de kyrkliga myndigheterna i det land, där de kvarhållits, och med internationella religiösa organisationer. De brev och brevkort, som</P> <P class="p629 ft24">227</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">de i detta syfte avsända, skola icke inräknas i det antal, som avses i artikel 71.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 36</P> <P class="p154 ft8">De krigsfångar, som äro präster men icke varit militärpräster i sina egna stridskrafter, skola bemyndigas att, oavsett vilket religionssamfund de tillhöra, obehindrat utöva sitt kall bland sina trosfränder. De skola för detta ändamål behandlas på samma sätt som de kvarhållna militärprästerna. De må icke åläggas annat arbete.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 37</P> <P class="p154 ft8">Då krigsfångar icke hava tillgång till kvarhållen fältpräst eller fånge, som är präst inom det religionssamfund, som de tillhöra, skall präst, som tillhör antingen samma eller liknande samfund, eller, när sådan saknas, en lämplig lekman, därest detta är förenligt med deras religions föreskrifter, på begäran av vederbörande fångar utses att förrätta denna tjänst. Detta förordnande, som skall godkännas av den kvarhållande makten, skall ske i samförstånd med ifrågavarande fångars samfund och, när så erfordras, efter samtycke av lokal religiös myndighet av samma trosbekännelse. Sålunda utsedd person skall ställa sig alla av den kvarhållande makten för disciplinens och den militära säkerhetens upprätthållande utfärdade förordningar till efterrättelse.</P> <P class="p247 ft9">Artikel 38</P> <P class="p154 ft8">Med beaktande av varje krigsfånges individuella intressen skall den kvarhållande makten stödja kulturell, <NOBR>bildnings-,</NOBR> förströelse- och idrottslig verksamhet bland krigsfångarna; den skall vidtaga erforderliga åtgärder för möjliggörande av sådan verksamhet genom att ställa lämpliga lokaler och erforderlig utrustning till förfogande.</P> <P class="p58 ft8">Tillfälle till kroppsövningar, inbegripet idrott och lekar, samt till uppehåll i friska luften, skall beredas krigsfångarna. Tillräckliga öppna områden skola för detta ändamål avdelas i alla läger.</P> <P class="p418 ft24">228</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1949. III:e Genèvekonventionen</P> <P class="p112 ft68">Kapitel VI Disciplin</P> <P class="p161 ft9">Artikel 39</P> <P class="p150 ft8">Varje krigsfångeläger skall direkt lyda under en ansvarig officer, som tillhör den kvarhållande maktens reguljära stridskrafter. Denna officer skall hava tillgång till texten till denna konvention, tillse att dess bestämmelser äro kända för honom underställd personal och under sin regerings ledning vara ansvarig för dess tillämpning.</P> <P class="p65 ft8">Krigsfångar med undantag för officerare skola hälsa på den kvarhållande maktens officerare samt visa dem de yttre tecken på respekt, som äro fastställda i reglementena för fångarnas egna stridskrafter.</P> <P class="p64 ft69">Tillfångatagna officerare skola endast vara skyldiga att hälsa på dem av denna makts officerare, som äro av högre tjänstegrad; de skola dock hälsa på lägrets befälhavare, oavsett dennes grad.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 40</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarna skola äga rätt att bära grad- och nationalitetsbeteckningar samt dekorationer.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 41</P> <P class="p150 ft8">I varje läger skall texten till denna konvention, dess bilagor och alla de särskilda överenskommelser, som avses i artikel 6, finnas anslagna på krigsfångarnas språk och på plats, där alla fångar kunna hava tillgång till dem. Exemplar skola på begäran tillhandahållas fångar, som icke äro i tillfälle att taga kännedom om den anslagna texten.</P> <P class="p211 ft8">Föreskrifter, befallningar, meddelanden och tillkännagivanden av varje slag berörande krigsfångarnas uppträdande skola delgivas dem på ett språk som de förstå; de skola anslås på ovan angivet sätt och avskrifter skola tillställas förtroendemannen. Alla befallningar, som riktas individuellt till krigsfångarna skola likaledes givas på språk, som de förstå.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 42</P> <P class="p150 ft8">Användande av vapen mot krigsfångar, särskilt mot dem, som fly eller försöka fly, skall endast tillgripas som en yttersta åtgärd, som alltid skall föregås av efter förhållandena lämpad varning.</P> <P class="p646 ft24">229</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <P class="p0 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen SOU 2010:22</P> <P class="p153 ft68">Kapitel VII Krigsfångars tjänstegrad</P> <P class="p184 ft9">Artikel 43</P> <P class="p156 ft8">Parterna i konflikten skola vara skyldiga att vid fientligheternas början delgiva varandra titlar och gradbeteckningar för alla de personer, som angivas i artikel 4 i denna konvention, för att tillförsäkra krigsfångar av likställd tjänstegrad likhet i behandling; därest titlar eller tjänstegrader införas senare, skola de göras till föremål för motsvarande delgivning.</P> <P class="p285 ft69">Den kvarhållande makten skall erkänna befordringar, som komma fångar till del och som vederbörligen meddelas den av den makt, under vilken fångarna lyda.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 44</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar av officers och likställd grad skola behandlas med den hänsyn, som tillkommer deras grad och deras ålder.</P> <P class="p171 ft8">Såsom betjäning i officerslägren skall ett tillräckligt antal tillfångatagna soldater, tillhörande samma krigsmakt som officerarna och såvitt möjligt talande samma språk som dessa, kommenderas, varvid hänsyn skall tagas till officerarnas och de med dem likställdas tjänstegrad; annat arbete må icke åläggas dem.</P> <P class="p58 ft69">Det skall på allt sätt underlättas för officerarna att själva omhänderhava kosthållet.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 45</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar, som ej äro officerare eller likställda, skola behandlas med den hänsyn, som tillkommer deras grad och deras ålder.</P> <P class="p57 ft8">Det skall på allt sätt underlättas för krigsfångarna att själva omhänderhava kosthållet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel VIII</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p18 ft12">Förflyttning av krigsfångar efter deras ankomst till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p18 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p18 ft68">ett läger</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft9">Artikel 46</P> <P class="p154 ft8">Vid beslut om förflyttning av krigsfångar skall den kvarhållande makten taga hänsyn till fångarnas egna intressen och särskilt tillse, att svårigheterna för deras hemsändande icke ökas.</P> <P class="p57 ft8">Förflyttning av krigsfångar skall verkställas på humant sätt och icke under sämre förhållanden än dem varunder den kvarhållande</P> <P class="p282 ft24">230</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">maktens trupper förflyttas. Hänsyn skall städse tagas till de klimatförhållanden, vid vilka krigsfångarna äro vana, och förflyttningen må icke ske under förhållanden, som kunna vara till men för fångarnas hälsa.</P> <P class="p38 ft8">Under förflyttningen skall den kvarhållande makten förse dem med dricksvatten och föda i tillräcklig mängd för att vidmakthålla dem vid god hälsa samt tillhandahålla dem erforderliga kläder, inkvartering och sjukvård. Nämnda makt skall, särskilt vid förflyttning över vatten eller genom luften, vidtaga sådana åtgärder, att förflyttningen kan ske under ur säkerhetssynpunkt betryggande former, och före avresan upprätta en fullständig förteckning över de förflyttade fångarna.</P> <P class="p147 ft9">Artikel 47</P> <P class="p166 ft8">Sjuka och sårade krigsfångar må icke förflyttas, därest deras tillfrisknande genom förflyttningen kunde äventyras, såvida icke deras säkerhet bestämt kräver det.</P> <P class="p65 ft8">Därest fronten närmar sig lägret, må krigsfångarna icke förflyttas därifrån, såvida icke förflyttningen kan verkställas under ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande förhållanden eller de skulle löpa större risk genom att kvarstanna än genom att förflyttas.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 48</P> <P class="p174 ft8">I händelse av förflyttning skola krigsfångarna på förhand officiellt underrättas om avresan och om sin nya postadress; denna underrättelse skall lämnas dem i så god tid, att de hinna verkställa packning och varsko sina anhöriga.</P> <P class="p65 ft8">De skola vara berättigade att medtaga sina personliga tillhörigheter samt mottagna brev- och paketförsändelser; därest omständligheterna vid förflyttningen det kräva, må vikten av packningen begränsas till vad fånge skäligen kan bära; vikten må icke under några förhållanden överstiga tjugufem kilogram.</P> <P class="p64 ft8">Brev och paket, som adresserats till det tidigare lägret, skola utan dröjsmål tillställas dem. Lägrets befälhavare skall i samråd med förtroendemannen vidtaga åtgärder för eftersändning av krigsfångarnas gemensamma ägodelar och den packning, som fångarna på grund av enligt andra stycket i föregående artikel fastställd begränsning icke kunnat medtaga.</P> <P class="p101 ft8">Kostnaderna för förflyttningen skola bestridas av den kvarhållande makten.</P> <P class="p647 ft24">231</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft109">DEL III Krigsfångars sysselsättande med arbete</P> <P class="p169 ft9">Artikel 49</P> <P class="p156 ft8">Den kvarhållande makten äger använda arbetsföra fångar, allt efter ålder, kön, tjänstegrad och fysisk lämplighet, till arbete, särskilt i syfte att bibehålla dem vid god fysisk och psykisk hälsa.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångar av underofficers grad må endast användas till övervakningsarbete. De, som icke uttagas för sådant arbete, äga anhålla om annat för dem passande arbete, vilket i så fall såvitt möjligt skall beredas dem.</P> <P class="p58 ft69">Därest officerare eller likställda anhålla om ett för dem passande arbete, skall dylikt såvitt möjligt beredas dem. Arbete må icke under några omständigheter åläggas dem.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 50</P> <P class="p154 ft69">Förutom arbete, som står i samband med lägrets förvaltning, inredning och underhåll, må endast arbete, som faller inom någon av följande kategorier, åläggas krigsfångar:</P> <P class="p306 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">jordbruk;</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">industrier för framställning eller frambringande av råvaror; tillverkningsindustrier med undantag för metallurgiska, mekaniska och kemiska industrier; allmänna arbeten och byggnadsarbeten, som icke hava militär karaktär eller avse militärt ändamål;</SPAN></P> <P class="p344 ft69"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft110">transport- och lagerarbete, som icke har militär karaktär eller avser militärt ändamål;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">affärsverksamhet, konst eller hantverk;</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">husligt arbete;</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft73">statliga och kommunala företag, som icke hava militär karaktär eller avse militära ändamål.</SPAN></P> <P class="p648 ft69">I händelse av överträdelse av bestämmelserna i föregående stycke skola krigsfångarna vara berättigade att enligt artikel 78 utöva sin rätt till klagomål.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 51</P> <P class="p154 ft69">Krigsfångar skola åtnjuta drägliga arbetsförhållanden, särskilt beträffande bostad, föda, beklädnad och utrustning; arbetsförhållandena skola icke vara sämre än de, som beredas den</P> <P class="p649 ft24">232</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">kvarhållande maktens medborgare med liknande sysselsättning; hänsyn skall vidare tagas till klimatförhållandena.</P> <P class="p65 ft8">Kvarhållande makt, som använder fångar till arbete, skall tillse, att i de trakter, där fångarna arbeta, landets lagstiftning angående arbetarskydd och särskilt föreskrifterna om säkerhet i arbetet tillämpas.</P> <P class="p38 ft8">Krigsfångarna skola utbildas för det arbete, de skola utföra, och utrustas med för detta arbete lämpliga skyddsmedel, vilka skola vara desamma för dem som för den kvarhållande maktens medborgare. För så vitt icke annat framgår av bestämmelserna i artikel 52, skola fångarna vara underkastade de normala risker, för vilka civil arbetskraft utsättes.</P> <P class="p64 ft8">Varje försämring av arbetsvillkoren genom disciplinära åtgärder är förbjuden.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 52</P> <P class="p174 ft69">Krigsfånge må icke användas till hälsovådliga eller farliga arbeten, med mindre han frivilligt åtager sig sådana.</P> <P class="p198 ft8">Krigsfånge må icke uttagas till arbete, som kunde anses förnedrande för medlem av den kvarhållande maktens stridskrafter.</P> <P class="p65 ft8">Avlägsnande av minor eller liknande apparater skall anses såsom farligt arbete.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 53</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarnas dagliga arbetstid, däri inbegripet tid för förflyttning till och från arbetsplatsen, må ej vara oskäligt lång och i intet fall överstiga den, som gäller för traktens civila arbetare med samma sysselsättning, vilka äro den kvarhållande maktens medborgare.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångarna skola vid mitten av dagens arbete beredas minst en timmes vila; vilotiden skall vara av samma längd som den, som stadgas för arbetare, tillhörande den kvarhållande makten, om denna är längre. Vidare skola fångarna äga åtnjuta en sammanhängande vilotid av tjugofyra timmar varje vecka, företrädesvis om söndagen eller annan dag, som i deras hemland är vilodag. Dessutom skall varje fånge, vilken utfört arbete under ett år, äga åtnjuta en sammanhängande vilotid av åtta dagar, under vilken arbetslön skall utbetalas till honom.</P> <P class="p608 ft8">Därest sådana arbetsmetoder som ackordsarbete användas, må arbetstiden icke därigenom oskäligt utsträckas.</P> <P class="p650 ft24">233</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 54</P> <P class="p156 ft8">Krigsfångarnas arbetslön skall fastställas i enlighet med vad som stadgas i artikel 62 i denna konvention.</P> <P class="p57 ft8">Krigsfångar, som drabbas av olycksfall i arbete eller som under eller på grund av arbetet ådraga sig sjukdom, skola erhålla erforderlig vård. Vidare skall den kvarhållande makten tillställa dem läkarintyg, med stöd varav de må kunna framställa krav på ersättning hos den makt, under vilken de lyda; avskrift av intyget skall tillställas den i artikel 122 omförmälda centrala krigsfångebyrån.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 55</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångarnas arbetsförmåga skall periodiskt och minst en gång i månaden kontrolleras genom läkarundersökning. Vid sådan undersökning skall arten av det arbete, vartill fångarna uttagits, särskilt beaktas.</P> <P class="p58 ft8">Därest krigsfånge anser sig oförmögen till arbete, skall han vara berättigad att inställa sig inför lägrets medicinska myndigheter; läkare må förorda, att fångar, som enligt hans åsikt äro oförmögna till arbete skola befrias därifrån.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 56</P> <P class="p154 ft8">I fråga om arbetsavdelningars organisation och förvaltning skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgats om krigsfångeläger.</P> <P class="p171 ft8">Arbetsavdelning skall stå under kontroll av krigsfångeläger och administrativt lyda därunder. Lägrets militära myndigheter och kommendant skola, under sin regerings ledning, ansvara för att bestämmelserna i denna konvention iakttagas inom arbetsavdelningen.</P> <P class="p58 ft8">Lägrets kommendant skall föra en fortlöpande förteckning över arbetsavdelningar, som lyda under hans läger, och giva delegerade för skyddsmakt, Röda Korsets internationella kommitté eller annat organ, som bistår krigsfångar, del av densamma vid deras besök i lägret.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 57</P> <P class="p154 ft8">Behandlingen av krigsfångar, som arbeta för enskildas räkning, skall, även om dessa på eget ansvar ombesörja bevakning och skydd av fångarna, minst svara mot den, som stadgas i denna konvention; den kvarhållande makten, de militära myndigheterna och kommendanten för det läger, till vilket fångarna höra, skola i full</P> <P class="p221 ft24">234</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">utsträckning svara för underhåll, vård, behandling och avlöning av dessa krigsfångar.</P> <P class="p65 ft69">Dessa krigsfångar skola vara berättigade att stå i förbindelse med förtroendemännen i de läger, under vilka de lyda.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p18 ft109">DEL IV</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p18 ft15">Krigsfångars penningtillgångar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">Artikel 58</P> <P class="p166 ft8">Vid fientligheternas början och i avvaktan på att överenskommelse i frågan träffas med skyddsmakt, må den kvarhållande makten fastställa det högsta belopp i kontanta penningar eller motsvarande form, som fångarna skola vara berättigade att behålla hos sig. Överskjutande belopp, som är i deras rättmätiga besittning och som fråntages dem eller innehålles för deras räkning, liksom ock varje av dem verkställd penningdeposition, skall gottskrivas dem och må ej utan deras medgivande förvandlas till annat myntslag.</P> <P class="p101 ft8">Då krigsfångarna ha tillåtelse att mot kontant betalning utanför lägret verkställa inköp eller mottaga tjänster, skall betalning verkställas antingen av fångarna själva eller av lägrets förvaltning, som i så fall skall debitera vederbörande fångars konton de utlagda beloppen. Den kvarhållande makten skall utfärda närmare bestämmelser härom.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 59</P> <P class="p64 ft8">Penningbelopp, som av den kvarhållande makten fråntagits krigsfångarna vid tillfångatagandet i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 och som äro i den maktens mynt skola gottskrivas deras konton i enlighet med bestämmelserna i artikel 64 av denna del.</P> <P class="p64 ft8">Likaledes skall den kvarhållande makten gottskriva fånges konto penningbelopp, som uppkommit genom förvandling till nämnda makts mynt av medel i annat myntslag, som fråntagits fången vid nämnda tidpunkt.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 60</P> <P class="p174 ft8">Den kvarhållande makten skall till fångarna utbetala ett månatligt förskott på lön, vars belopp skall bestämmas genom förvandling till nämnda makts mynt av följande belopp:</P> <P class="p64 ft69">kategori I: krigsfångar med lägre än sergeants tjänstegrad: 8 schweizerfrancs;</P> <P class="p412 ft24">235</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">kategori II: sergeanter och andra underofficerare eller likställda fångar:</P> <P class="p305 ft8">12 schweizerfrancs;</P> <P class="p171 ft8">kategori III: officerare till och med kaptens tjänstegrad eller likställda fångar: 50 schweizerfrancs;</P> <P class="p171 ft69">kategori IV: majorer, överstelöjtnanter och överstar eller likställda fångar: 60 schweizerfrancs;</P> <P class="p171 ft8">kategori V: generalspersoner eller likställda fångar: 75 schweizerfrancs.</P> <P class="p171 ft8">Vederbörande stridande parter må emellertid genom särskild överenskommelse fastställa andra belopp för de löneförskott, som skola utbetalas till krigsfångar tillhörande ovan uppräknade kategorier.</P> <P class="p354 ft8">Skulle de belopp, som angivits i första stycket ovan visa sig för höga i jämförelse med den lön, som betalas till medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter eller skulle av annan anledning utbetalandet av dessa belopp förorsaka nämnda makt allvarliga svårigheter, må denna i avvaktan på att särskild överenskommelse angående ändring av beloppet träffas med den makt under vilken fångarna lyda:</P> <P class="p587 ft69"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft111">fortsätta att gottskriva krigsfångarnas konton de belopp, som angivits i första stycket;</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">tillfälligtvis till skälig storlek begränsa de belopp ur förskottslönen, som ställas till krigsfångarnas förfogande för eget bruk; för fångar tillhörande kategori I må dessa belopp dock icke vara lägre än de, som den kvarhållande makten utbetalar till medlemmarna av sina egna stridskrafter.</SPAN></P> <P class="p651 ft8">Skälen till sådan begränsning skola utan dröjsmål delgivas skyddsmakten.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 61</P> <P class="p154 ft8">Den kvarhållande makten skall från makt, under vilken fångarna lyda, mottaga penningförsändelser, som den senare makten tillställer fångarna såsom lönetillägg, under förutsättning dels att beloppen äro lika för varje fånge tillhörande samma kategori, dels att de utbetalas till varje fånge av denna kategori, som lyder under den utbetalande makten, dels ock att beloppen, så snart sig göra låter, i enlighet med bestämmelserna i artikel 64 skola gottskrivas fångarnas individuella konton. Dessa lönetillägg skola icke fritaga</P> <P class="p61 ft24">236</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">den makt, i vars våld fångarna befinna sig, från dess skyldigheter enligt denna konvention.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 62</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarna skola direkt av de kvarhållande myndigheterna erhålla skälig arbetslön efter taxa, som skall fastställas av dessa myndigheter, dock att lönen icke må understiga en fjärdedels schweizerfranc per hel arbetsdag. Den kvarhållande makten skall underrätta dessa samt genom förmedling av skyddsmakt den makt, under vilken de lyda, om den tariff för daglig arbetslön, som fastställts.</P> <P class="p608 ft8">De kvarhållande myndigheterna skola likaledes utbetala arbetslön till fångar, som stadigvarande användas till att fylla befattningar eller utföra yrkesarbete i samband med förvaltningen, inredningen eller underhållet av läger, liksom till fångar, vilka uttagits för att där till förmån för sina kamrater utföra sjukvård eller andlig vård.</P> <P class="p211 ft8">Arbetslön till förtroendemannen, hans biträden och eventuellt hans rådgivare skall uttagas ur den fond, som tillföres medel ur marketenteriets vinst; tariffen skall fastställas av förtroendemannen och godkännas av lägrets befälhavare. Om sådan fond icke existerar, skola de kvarhållande myndigheterna till ifrågavarande fångar utbetala skälig arbetslön.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 63</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarna skola vara berättigade att mottaga penningförsändelser, som äro adresserade till dem antingen var för sig eller gemensamt.</P> <P class="p65 ft8">Inom de gränser, som fastställts av den kvarhållande makten, skola de äga att genom betalningar, som skola verkställas av nämnda makt, förfoga över tillgodohavanden på sitt i följande artikel omförmälda konto. Med förbehåll för finansiella eller monetära begränsningar, som ifrågavarande makt finner oundgängliga, skola krigsfångar vara berättigade att verkställa betalningar till utlandet. I sådana fall skall den kvarhållande makten i första rummet underlätta betalningar, som fångarna adressera till av dem beroende personer.</P> <P class="p610 ft8">Under alla omständigheter skola krigsfångar med samtycke av den makt, under vilken de lyda, äga verkställa betalningar i sitt hemland enligt följande förfarande: den kvarhållande makten skall</P> <P class="p647 ft24">237</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">genom förmedling av skyddsmakt tillställa nyssnämnda makt ett meddelande med erforderliga uppgifter angående avsändare och betalningsmottagare liksom storleken av det belopp, som skall utbetalas, uttryckt i avsändningslandets mynt; detta meddelande skall undertecknas av fången och lägrets befälhavare. Den kvarhållande makten skall påföra dennes konto beloppet; sådana belopp skola gottskrivas den makt, under vilken fångarna lyda.</P> <P class="p209 ft69">Vid tillämpningen av föregående bestämmelser må vid denna konvention såsom bilaga V fogat typreglemente tjäna till ledning för den kvarhållande makten.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 64</P> <P class="p154 ft8">Den kvarhållande makten skall för varje fånge föra ett konto, som åtminstone skall utvisa:</P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">belopp, som krigsfången har tillgodo eller som han mottagit såsom förskott på lön, arbetslön eller från annan källa; medel, som fråntagits fången i den kvarhållande maktens mynt; medel, som fråntagits fången och på hans begäran förvandlats till nämnda makts mynt;</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">belopp, som kontant eller på motsvarande sätt utbetalats till fången; betalningar, som på hans begäran verkställts för hans räkning; belopp, som överförts jämlikt bestämmelserna i tredje stycket i föregående artikel.</SPAN></P> <P class="p170 ft9">Artikel 65</P> <P class="p156 ft8">Varje post, som införts i krigsfånges konto, skall kontrasigneras eller paraferas av honom eller på hans vägnar av förtroendemannen. Krigsfångarna skola städse beredas skäligt tillfälle att granska sina konton och erhålla avskrift därav; konto må likaledes granskas av representant för skyddsmakt vid besök i lägret.</P> <P class="p57 ft8">Vid förflyttning av krigsfångar från ett läger till ett annat skola deras personliga konton åtfölja dem. Vid förflyttning från en kvarhållande makt till annan sådan makt, skola dem tillhöriga medel, som icke föreligga i den kvarhållande maktens mynt åtfölja dem; beträffande övriga medel, som kvarstå dem tillgodo på deras konton, skola de erhålla intyg.</P> <P class="p209 ft69">Vederbörande stridande parter äga träffa överenskommelse om att genom förmedling av skyddsmakt med bestämda mellanrum delgiva varandra ställningen på krigsfångarnas konton.</P> <P class="p565 ft24">238</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 66</P> <P class="p294 ft8">Då fångenskapen upphör genom frigivning eller hemsändande, skall den kvarhållande makten tillställa krigsfången ett av behörig officer undertecknat intyg, utvisande hans tillgodohavande vid fångenskapens upphörande. Vidare skall den kvarhållande makten genom förmedling av skyddsmakt tillställa makt, under vilken de lyda, förteckningar med uppgift på de fångar, vilkas fångenskap upphört genom hemsändande, frigivning, flykt, dödsfall eller på annat sätt, varvid tillgodohavandena på deras konton särskilt skola angivas. Varje uppslag i sådan förteckning skall vara bestyrkt av behörig representant för den kvarhållande makten.</P> <P class="p347 ft8">Vederbörande makter må genom särskilt avtal överenskomma om ändring helt eller delvis av föregående bestämmelser.</P> <P class="p65 ft8">Makt, under vilken krigsfånge lyder, skall svara för att tillgodohavande som han har hos den kvarhållande makten vid fångenskapens upphörande, utbetalas till honom.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 67</P> <P class="p150 ft8">Utanordning av förskott på lön, som enligt bestämmelserna i artikel 60 skett till krigsfångar, skall anses ha gjorts för den makts räkning, under vilken de lyda; dessa förskott på lön liksom alla betalningar, vilka verkställas av nämnda makt jämlikt bestämmelserna i artikel 63, tredje stycket, och artikel 68, skola göras till föremål för uppgörelser mellan vederbörande makter vid fientligheternas slut.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 68</P> <P class="p174 ft8">Varje av krigsfånge gjord ansökan om ersättning på grund av skada, som genom olycksfall eller annorledes uppkommit på grund av arbete, skall genom förmedling av skyddsmakt delgivas den makt, under vilken fången lyder. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 54 skall den kvarhållande makten i varje fall tillställa honom ett intyg utvisande arten av skadan, omständigheterna, under vilka den uppkommit, och uppgifter angående den sjuk- eller sjukhusvård, som lämnats honom. Detta intyg skall undertecknas av den kvarhållande makten tillhörig ansvarig officer och uppgifterna av medicinsk natur skola vara bestyrkta av tjänsteläkare.</P> <P class="p347 ft69">Den kvarhållande makten skall likaledes delgiva makt, under vilken dessa lyda, varje ansökan om ersättning, som gjorts av fånge beträffande personliga ägodelar, penningmedel och värdeföremål,</P> <P class="p638 ft24">239</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">som jämlikt bestämmelserna i artikel 18 fråntagits honom och icke återställts vid hemsändandet; på samma sätt skall förfaras med varje ansökan om ersättning för förlust, som krigsfånge tillskriver den kvarhållande makten eller någon av dess tjänstemän. Den kvarhållande makten skall emellertid på egen bekostnad ersätta sådana personliga tillhörigheter, som fånge må ha behov av under fångenskapen. Under alla förhållanden skall den kvarhållande makten tillställa denne en av ansvarig officer undertecknad förklaring med angivande av skälen till att dessa tillhörigheter, penningmedel eller värdeföremål icke återställts till honom. Ett dubblettexemplar av denna förklaring skall genom förmedling av den centrala krigsfångebyrå, som omförmäles i artikel 123, sändas till den makt, under vilken fången lyder.</P> <P class="p243 ft109">DEL V Krigsfångarnas förbindelser med yttervärlden</P> <P class="p169 ft9">Artikel 69</P> <P class="p154 ft8">Så snart krigsfångar fallit i en makts våld, skall denna meddela dem och genom förmedling av skyddsmakt den makt, under vilken de lyda, de åtgärder, som komma att vidtagas för att bringa bestämmelserna i denna del av konventionen i verkställighet; på samma sätt skall varje ändring i fråga om dessa åtgärder bringas till deras kännedom.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 70</P> <P class="p154 ft8">Envar krigsfånge skall, så snart han blivit tillfångatagen eller senast en vecka efter ankomsten till ett läger, även om detta blott är ett genomgångsläger, eller efter inträffat sjukdomsfall eller efter förflyttning till sjukhus eller till annat läger, sättas i tillfälle att dels till sin familj, dels till den centrala krigsfångebyrån som omförmäles i artikel 123, avsända ett såvitt möjligt i <NOBR>överens-stämmelse</NOBR> med vid denna konvention fogat formulär avfattat kort med underrättelse om tillfångatagandet, adress och hälsotillstånd. Ifrågavarande kort skola befordras med största möjliga skyndsamhet och få icke på något sätt försenas.</P> <P class="p652 ft24">240</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 71</P> <P class="p294 ft8">Krigsfångar skola vara berättigade att avsända och mottaga brev och brevkort. Därest den kvarhållande makten anser det nödvändigt att begränsa brevväxlingen, skall den dock tillåta att minst två brev och fyra brevkort, såvitt möjligt avfattade i enlighet med vid denna konvention fogade formulär, avsändas per månad (förutom de brevkort, som omförmälas i artikel 70). Ytterligare begränsning må införas endast om skyddsmakt har anledning förmoda, att detta skulle ligga i fångarnas eget intresse med hänsyn till de svårigheter, som den kvarhållande makten må hava att anskaffa tillräckligt antal översättare, som äro i stånd att verkställa erforderlig granskning. Om begränsning av antalet till fångarna ställda brev och brevkort befinnes böra ske, må beslut därom endast fattas av den makt, under vilken de lyda, eventuellt på begäran av den kvarhållande makten. Dessa brev och brevkort skola befordras med de snabbaste kommunikationsmedel, som stå till den kvarhållande maktens förfogande. De må icke av disciplinära skäl utsättas för försening eller kvarhållas.</P> <P class="p653 ft8">Krigsfångar, som sedan längre tid äro i avsaknad av underrättelser från sina anhöriga eller som sakna möjlighet att mottaga eller avsända sådana på sedvanlig väg, liksom de, vilka befinna sig på stort avstånd från de sina, skola äga rätt att avsända telegram; telegramavgifterna skola påföras deras konton hos den kvarhållande makten eller betalas ur medel, över vilka de förfoga. I brådskande fall skola fångarna likaledes åtnjuta denna möjlighet.</P> <P class="p101 ft8">Som regel skall fångarnas brevväxling försiggå på deras modersmål. De stridande parterna må dock medgiva brevväxling på andra språk.</P> <P class="p65 ft8">De säckar, som innehålla fångarnas post, skola vara omsorgsfullt förseglade, utmärkta på ett sådant sätt, att deras innehåll tydligt framgår, och adresserade till postanstalten på mottagningsorten.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 72</P> <P class="p166 ft8">Krigsfångarna skola äga rätt att var för sig eller gemensamt mottaga till dem med post eller annat befordringssätt adresserade paket, framför allt sådana som innehålla livsmedel, kläder, läkemedel och artiklar, som äro avsedda att tillgodose deras behov i fråga om religion, studier och förströelse, däri inbegripet böcker, andaktsföremål, vetenskapligt materiel, examensformulär, musikinstrument, sportredskap och materiel som är ägnad att bereda fångarna</P> <P class="p629 ft24">241</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">möjlighet att fullfölja sina studier eller utöva konstnärlig verksamhet.</P> <P class="p654 ft8">Sådana försändelser fritaga på intet sätt den kvarhållande makten från de skyldigheter, som jämlikt bestämmelserna i denna konvention åvila densamma.</P> <P class="p171 ft8">De enda begränsningar, som må fastställas beträffande sådana försändelser, äro sådana som i krigsfångarnas eget intresse föreslås av skyddsmakt eller <SPAN class="ft112">- </SPAN>dock endast beträffande deras egna försändelser <SPAN class="ft112">- </SPAN>av Röda Korsets internationella kommitté eller annan organisation för hjälp åt krigsfångar på grund av exceptionell belastning av transport- och kommunikationsmedel.</P> <P class="p409 ft8">Villkoren för avsändande av enskilda eller gemensamma försändelser skola, om så kräves, bestämmas genom särskilda avtal mellan vederbörande makter, som icke i något fall må försena utdelning av till krigsfångarna ställda understödsförsändelser. Livsmedels- och beklädnadsförsändelser må icke innehålla böcker; gåvor av läkemedel skola i allmänhet sändas i gemensamma paket.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 73</P> <P class="p154 ft8">Därest särskilda överenskommelser angående mottagande och fördelning av gemensamma understödsförsändelser icke träffats mellan vederbörande makter, skall vid denna konvention fogat reglemente angående gemensamma understödsförsändelser tillämpas.</P> <P class="p57 ft8">Genom ovan omförmälda särskilda överenskommelser må rätten för förtroendeman att omhändertaga till krigsfångarna adresserade gemensamma understödsförsändelser, verkställa fördelning därav eller förfoga däröver i fångarnas intresse icke på något sätt inskränkas.</P> <P class="p354 ft8">Genom sådan överenskommelse må ej heller de representanter för skyddsmakt, Röda Korsets internationella kommitté eller annan organisation för bistånd åt krigsfångar, som erhållit i uppdrag att förmedla gemensamma försändelser, tillkommande rätten att kontrollera fördelningen därav mellan mottagarna inskränkas.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 74</P> <P class="p154 ft8">För krigsfångar avsedda understödsförsändelser skola vara fria från tull, införselavgifter och andra avgifter.</P> <P class="p57 ft8">Korrespondens, understödsförsändelser och tillåtna penningförsändelser, som äro adresserade till krigsfångar eller avsändas av dem med post, skola, vare sig befordringen äger rum direkt eller genom</P> <P class="p655 ft24">242</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">förmedling av de i artikel 122 omförmälda upplysningsbyråerna och den i artikel 123 angivna centrala krigsfångebyrån, vara befriade från postavgifter, såväl i avsändnings- och mottagningsländerna som i de länder, genom vilka försändelserna transiteras.</P> <P class="p65 ft8">Kostnaderna för transport av understödsförsändelser, som äro avsedda för krigsfångar och som på grund av vikt eller av annat skäl icke kunna tillställas dem genom posten, skola bestridas av den kvarhållande makten inom alla områden under dess kontroll. Övriga makter, som biträtt denna konvention, skola svara för transportkostnaderna inom deras respektive territorier.</P> <P class="p38 ft8">Därest annat icke särskilt överenskommits mellan vederbörande makter, skola de kostnader, vilka oaktat ovan angiven avgiftsfrihet uppkomma för transport av ifrågavarande försändelser, åvila avsändaren.</P> <P class="p38 ft69">De höga fördragsslutande parterna skola i möjligaste mån nedsätta telegramavgifterna för telegram, som avsändas av krigsfångar eller äro adresserade till dem.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 75</P> <P class="p166 ft8">Därest vederbörande makter på grund av krigshändelserna skulle vara förhindrade att uppfylla sina åligganden beträffande transport av försändelser, som omförmälas i artiklarna 70, 71, 72 och 77, skola vederbörande skyddsmakter, Röda Korsets internationella kommitté eller annan av de stridande parterna godkänd organisation kunna åtaga sig transporten av försändelserna med lämpliga kommunikationsmedel (järnvägsvagnar, lastbilar, fartyg eller luftfartyg osv). För detta ändamål skola de höga fördragsslutande parterna söka tillhandahålla sådana transportmedel och medgiva trafik därmed, särskilt genom beviljande av erforderlig lejd.</P> <P class="p656 ft8">Dessa transportmedel må likaledes användas för befordran av:</P> <P class="p591 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">brev och brevkort, förteckningar och rapporter, som växlas mellan den i artikel 123 omförmälda centrala upplysningsbyrån och de i artikel 122 omförmälda nationella byråerna;</SPAN></P> <P class="p311 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">brev och brevkort samt rapporter angående krigsfångar, som skyddsmakterna, Röda Korsets internationella kommitté eller annan organisation för bistånd åt fångar utväxla antingen med sina egna delegerade eller med de stridande parterna.</SPAN></P> <P class="p657 ft69">Dessa bestämmelser skola på intet sätt inskränka envar stridande parts rätt att, om den det föredrager, föranstalta om andra</P> <P class="p606 ft24">243</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <P class="p0 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen SOU 2010:22</P> <P class="p234 ft8">transportvägar och utfärda lejdbrev på villkor, varom överenskommelse må träffas.</P> <P class="p57 ft69">Därest annat icke särskilt överenskommits, skola kostnaderna för användandet av dessa transportmedel proportionellt bäras av de stridande parter, vilkas medborgare draga fördel därav.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 76</P> <P class="p154 ft8">Granskning av brev, brevkort och telegram, som äro adresserade till eller avsändas av krigsfångar, skall försiggå på kortast möjliga tid. Den må icke verkställas av annan än avsändnings- och mottagningsstat och endast en gång av vardera.</P> <P class="p58 ft8">Kontroll av till krigsfångar ställda paket må icke utföras under sådana förhållanden, att däri förekommande livsmedel taga skada, och skall, med mindre paketet innehåller skrift eller trycksak, ske i närvaro av adressaten eller någon av honom bemyndigad kamrat. Utdelning till fångar av enskilda eller gemensamma försändelser må icke fördröjas under förevändning av granskningssvårigheter.</P> <P class="p58 ft8">Förbud mot brevväxling, som de stridande parterna av militära eller politiska skäl utfärda, må endast vara av tillfällig art samt skall ha så kort varaktighet som möjligt.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 77</P> <P class="p156 ft8">De kvarhållande makterna skola på allt sätt underlätta vidarebefordran genom förmedling av skyddsmakt eller den i artikel 123 omförmälda centrala krigsfångebyrån av för krigsfångarna avsedda eller av dem undertecknade handlingar av skilda slag, i synnerhet fullmakter och testamenten.</P> <P class="p58 ft8">Under alla förhållanden skola de kvarhållande makterna underlätta upprättandet av sådana handlingar. De skola särskilt medgiva fångarna att rådfråga jurist och skola vidtaga åtgärder för att möjliggöra bestyrkande av fångarnas namnunderskrifter.</P> <P class="p658 ft24">244</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <P class="p0 ft25">SOU 2010:22 1949. III:e Genèvekonventionen</P> <P class="p210 ft109">DEL VI Krigsfångars förhållande till myndigheterna</P> <P class="p659 ft68">Kapitel I Klagomål av krigsfångar med anledning av förhållandena under fångenskapen</P> <P class="p199 ft9">Artikel 78</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarna skola äga rätt att till de militära myndigheter, under vilkas uppsikt de stå, framföra sina önskemål beträffande förhållanden i samband med fångenskapen.</P> <P class="p102 ft8">De skola likaledes hava obegränsad rätt att antingen genom förmedling av förtroendemannen eller, om de så finna erforderligt, direkt hänvända sig till skyddsmaktens representanter och för dessa angiva de anledningar till klagomål, de må hava beträffande förhållandena under fångenskapen.</P> <P class="p65 ft8">Dessa framställningar och klagomål må icke begränsas till antalet och ej heller inräknas i den i artikel 71 omnämnda kvoten för brevväxling. De skola skyndsamt vidarebefordras. Även om de befinnas ogrundade, må de i intet fall giva anledning till bestraffning.</P> <P class="p608 ft69">Förtroendemännen äga periodiskt tillställa representanterna för skyddsmakterna rapporter över förhållandena i lägren och krigsfångarnas behov.</P> <P class="p33 ft68">Kapitel II Ombud för krigsfångar</P> <P class="p199 ft9">Artikel 79</P> <P class="p174 ft8">På varje plats, där krigsfångar befinna sig, med undantag för platser, där officerare befinna sig, skola fångarna fritt och med hemlig omröstning var sjätte månad ävensom vid vakans välja förtroendemän med uppgift att företräda dem inför de militära myndigheterna, skyddsmakterna, Röda Korsets internationella kommitté och varje annan organisation för bistånd åt krigsfångar. Förtroendeman skall kunna omväljas.</P> <P class="p37 ft8">I läger för officerare och likställda eller i blandade fångläger skall den äldste officeren i den högsta tjänstegraden erkännas såsom förtroendeman. I läger för officerare skall denne biträdas av en eller flera av officerarna utsedda rådgivare; i blandade fångläger skola dessa biträden utses bland och väljas av de fångar, som icke äro officerare.</P> <P class="p611 ft24">245</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft8">I arbetsläger för krigsfångar skola officerare av samma nationalitet som dessa placeras med uppgift att utföra de förvaltningsuppgifter i lägret, som åvila fångarna. Dessa officerare må jämväl väljas till förtroendemän i enlighet med bestämmelserna i denna artikels första stycke. I sådant fall skola förtroendemannens biträden utses bland de fångar, som icke äro officerare.</P> <P class="p57 ft8">Innan vald förtroendeman tillträder sin befattning, skall han godkännas såsom sådan av den kvarhållande makten. Därest denna makt vägrar att godkänna fånge, som valts av sina medfångar, skola skälen för vägran delgivas skyddsmakten.</P> <P class="p58 ft8">Förtroendeman skall alltid hava samma nationalitet, språk och sedvänjor som de krigsfångar, han representerar. Sålunda skola krigsfångar, som inom lägret äro fördelade på olika avdelningar efter nationalitet, språk och sedvänjor, i enlighet med föregående bestämmelser för varje avdelning hava en förtroendeman.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 80</P> <P class="p156 ft8">Förtroendemännen skola verka för krigsfångarnas bästa i fysiskt, moraliskt och intellektuellt hänseende.</P> <P class="p57 ft8">Därest fångarna besluta bilda en sammanslutning för ömsesidigt understöd, skall denna särskilt falla under förtroendemännens behörighet oberoende av de särskilda uppgifter, som äro dem anförtrodda jämlikt andra bestämmelser i denna konvention.</P> <P class="p58 ft8">Förtroendemännen skola icke enbart på grund av sin ställning vara ansvariga för överträdelser, som begås av krigsfångar.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 81</P> <P class="p156 ft69">Förtroendemännen må icke åläggas annat arbete, om utförandet av deras uppgifter därigenom skulle försvåras.</P> <P class="p171 ft8">Förtroendemännen äga bland fångarna utse de biträden, som må befinnas erforderliga. De skola beredas alla materiella lättnader och särskilt en viss rörelsefrihet, som kan erfordras för fullgörandet av deras uppgifter (besök vid arbetsavdelningar, mottagande av understödsförsändelser m.m.).</P> <P class="p58 ft8">Förtroendemännen skola hava rätt att besöka de lokaler, där krigsfångarna äro internerade, och dessa skola äga rätt att fritt rådgöra med sin förtroendeman.</P> <P class="p57 ft8">Förtroendemännens skriftväxling och telegramväxling med de kvarhållande myndigheterna, med skyddsmakterna, med Röda Korsets internationella kommitté och dess representanter, med</P> <P class="p655 ft24">246</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">blandade läkarkommissioner samt med organisationer för bistånd åt krigsfångar, skall på allt sätt underlättas. Förtroendemännen vid arbetsavdelningar skola beträffande skriftväxling med huvudlägrets förtroendeman åtnjuta samma förmåner. Denna skriftväxling må icke begränsas och ej heller inräknas i den kvot, som nämnes i artikel 71.</P> <P class="p356 ft8">Förtroendeman må i intet fall förflyttas utan att skälig tid beretts honom att sätta sin efterträdare in i löpande ärenden.</P> <P class="p65 ft69">Vid avsättning skall anledningen till beslutet meddelas skyddsmakt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft68">Kapitel III</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p18 ft12">Straffåtgärder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft62">I. Allmänna bestämmelser</P> <P class="p161 ft9">Artikel 82</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångarna skola vara underställda de lagar, förordningar och allmänna bestämmelser, som gälla för den kvarhållande maktens stridskrafter. Denna makt skall vara berättigad att vidtaga rättsliga eller disciplinära åtgärder mot varje krigsfånge, som begått en överträdelse av nämnda lagar, förordningar eller allmänna bestämmelser. Åtal eller bestraffning, som står i strid med bestämmelserna i detta kapitel, skall dock icke vara tillåten.</P> <P class="p101 ft8">Därest den kvarhållande maktens lagar, förordningar eller allmänna bestämmelser förklara vissa handlingar straffbara, då de begåtts av krigsfånge, under det att samma handlingar icke äro straffbara, när de begåtts av medlem av den maktens stridskrafter, må icke annat straff än disciplinstraff ådömas.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 83</P> <P class="p150 ft8">Vid bedömandet av frågan, huruvida en av krigsfånge begången överträdelse bör bestraffas i disciplinväg eller i domstolsväg, skall den makt, i vars våld fången befinner sig, tillse, att vederbörande myndigheter visa största möjliga överseende och, då så är möjligt, tillgripa disciplinära åtgärder hellre än åtal inför domstol.</P> <P class="p660 ft24">247</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 84</P> <P class="p156 ft8">Krigsfånge må endast dömas av militär domstol, med mindre den kvarhållande maktens lagstiftning uttryckligen bemyndigar civil domstol att döma medlem av nämnda makts stridskrafter för sådan överträdelse som den, för vilken fånge är åtalad.</P> <P class="p58 ft8">Krigsfånge må i intet fall ställas inför domstol, vilken det vara må, som icke erbjuder de allmänt erkända väsentliga garantierna för oberoende och opartiskhet; särskilt skall förfarandet tillförsäkra honom den rätt och de medel till försvar, som angivas i artikel 105.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 85</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångar, vilka jämlikt den kvarhållande maktens lagstiftning åtalas för handlingar, som de begått före tillfångatagandet, skola, även om de befinnas skyldiga, åtnjuta i denna konvention stadgade förmåner.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 86</P> <P class="p154 ft8">Fånge må icke straffas mer än en gång för en och samma handling eller på grund av en och samma anklagelsepunkt.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 87</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångarna få icke av den kvarhållande maktens militära myndigheter eller domstolar ådömas andra straff än sådana, som äro stadgade för medlemmar av nämnda makts stridskrafter för samma handlingar.</P> <P class="p281 ft8">Vid utmätande av straffet skola nämnda makts domstolar och myndigheter i största möjliga utsträckning taga hänsyn till det faktum, att den åtalade, som icke är den maktens medborgare, icke är bunden av någon trohetsplikt gentemot den och att han befinner sig i dess våld på grund av omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. De skola vara berättigade att fritt nedsätta straffet för den förseelse, för vilken fånge är åtalad, och skola därför icke vara skyldiga att tillämpa den lägsta straffsats, som må vara stadgad.</P> <P class="p58 ft8">Förbjudna äro kollektiv bestraffning för enskildas handlingar, varje slag av kroppsstraff, inspärrning i lokaler, som ej upplysas av dagsljuset, samt överhuvudtaget varje form av tortyr eller grymhet.</P> <P class="p58 ft69">Vidare kan krigsfånge i intet fall av den kvarhållande makten fråntagas sin militära tjänstegrad eller förhindras att bära sina gradbeteckningar.</P> <P class="p661 ft24">248</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 88</P> <P class="p294 ft8">Tillfångatagna officerare, underofficerare eller meniga, vilka undergå bestraffning, som ådömts dem i disciplinväg eller av domstol, få icke utsättas för strängare behandling än den, som är föreskriven i fråga om samma straff för medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter.</P> <P class="p64 ft8">Kvinnliga krigsfångar må icke ådömas strängare straff eller, då de undergå straff, utsättas för strängare behandling än till den kvarhållande maktens stridskrafter hörande kvinnor, som undergå straff för en liknande överträdelse.</P> <P class="p65 ft8">Under inga omständigheter få kvinnliga krigsfångar ådömas strängare straff eller, då de undergå straff, utsättas för strängare behandling än manlig medlem av den kvarhållande maktens stridskrafter som undergår straff för liknande överträdelse.</P> <P class="p64 ft69">Sedan krigsfånge undergått bestraffning, som ådömts honom i disciplinväg eller av domstol, må han icke behandlas annorlunda än övriga fångar.</P> <P class="p33 ft62">II. Disciplinstraff</P> <P class="p161 ft9">Artikel 89</P> <P class="p10 ft8">Krigsfångar må ådömas följande disciplinstraff:</P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft77">böter intill ett belopp av 50 procent av i artiklarna 60 och 62 omförmälda löneförskott och arbetslön för en tid av högst 30 dagar;</SPAN></P> <P class="p356 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft84">upphävande av utöver i denna konvention stadgad behandling beviljade förmåner;</SPAN></P> <P class="p399 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">handräckningsarbete under högst två timmar dagligen;</SPAN></P> <P class="p399 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft85">arrest.</SPAN></P> <P class="p102 ft8">Under punkt 3) angivet straff må dock icke tillämpas på officerare.</P> <P class="p356 ft69">I intet fall må disciplinstraff vara omänskligt, brutalt eller ägnat att skada krigsfånges hälsa.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 90</P> <P class="p166 ft69">Varaktigheten av ett och samma straff må aldrig överstiga trettio dagar. Vid disciplinär förseelse skall häktningstid, som föregått förhör eller fastställande av straff, avdragas från det ådömda straffet.</P> <P class="p573 ft24">249</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p16 ft8">Denna maximitid av trettio dagar må icke överskridas ens i det fall, att fånge i disciplinväg samtidigt har att svara för flera handlingar, vare sig dessa äga samband med varandra eller icke.</P> <P class="p16 ft8">Mer än en månad må icke förflyta mellan i disciplinväg fattat beslut och dess verkställande.</P> <P class="p291 ft8">För den händelse krigsfånge ånyo ådömes disciplinstraff skall, så snart strafftiden i någotdera fallet upgått till tio dagar eller mera, en tidrymd av minst tre dagar förflyta mellan verkställandet av vartdera straffen.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 91</P> <P class="p10 ft8">Fånges flykt skall anses hava lyckats:</P> <P class="p291 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">då han återförenats med den makts stridskrafter, under vilka han lyder, eller med en med denna allierad makts stridskrafter;</SPAN></P> <P class="p16 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">då han lämnat område, som behärskas av den kvarhållande maktens eller med denna allierad makts stridskrafter;</SPAN></P> <P class="p16 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">då han tagit sig ombord på fartyg, som för den makts flagga, under vilken han lyder, eller en med denna allierad makts flagga och som befinner sig i den kvarhållande maktens territorialvatten, under förutsättning att fartyget icke står under sistnämnda makts myndighet.</SPAN></P> <P class="p363 ft69">Krigsfångar, vilkas flykt lyckats i denna artikels mening och därefter ånyo tagas tillfånga, få icke ådömas något som helst straff för den tidigare flykten.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 92</P> <P class="p262 ft8">Krigsfånge, som försöker fly men som åter gripes, innan flykten enligt vad i artikel 91 säges lyckats, må endast ådömas disciplinstraff även om återfall föreligger.</P> <P class="p292 ft8">Åter gripen fånge skall snarast möjligt överlämnas till vederbörande militära myndigheter.</P> <P class="p291 ft8">Oavsett bestämmelserna i artikel 88, fjärde stycket, må krigsfångar, vilka undergått bestraffning för flykt, som icke lyckats, ställas under särskild övervakning, dock på villkor att detta icke påverkar deras hälsotillstånd, att det sker i krigsfångeläger och att det icke innebär, att de berövas någon av de rättigheter, som tillförsäkras dem genom denna konvention.</P> <P class="p662 ft24">250</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_249"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 93</P> <P class="p174 ft8">Flykt eller flyktförsök skall, även om återfall föreligger, icke anses såsom försvårande omständighet, för den händelse krigsfånge inför domstol åtalas för brott, som begåtts under flykten eller flyktförsöket.</P> <P class="p356 ft8">I överensstämmelse med vad som stadgas i artikel 83 skola brott, som krigsfångar begått i det enda syftet att underlätta flykten och som icke inneburit våld mot person, vare sig fråga är om brott mot allmän egendom, stöld utan vinningssyfte, upprättande och användande av falska legitimationshandlingar eller bärande av civila kläder, icke föranleda annat än disciplinstraff.</P> <P class="p37 ft8">Krigsfångar, som varit behjälpliga vid flykt eller flyktförsök, må härför endast ådömas disciplinstraff.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 94</P> <P class="p150 ft8">Om krigsfånge efter flykt åter gripes, skall meddelande därom medelst i artikel 122 föreskrivet förfarande tillställas makt, under vilken han lyder, för den händelse denna underrättats om flykten.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 95</P> <P class="p174 ft8">Krigsfångar, som anklagas för disciplinära förseelser, skola icke hållas i häkte i avvaktan på målets avgörande med mindre detta vid samma överträdelser är föreskrivet beträffande medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter eller upprätthållande av ordning och disciplin i lägret det kräver.</P> <P class="p65 ft8">Häktningstiden vid disciplinära förseelser skall för alla krigsfångar inskränkas till det absolut nödvändiga och må icke överstiga fjorton dagar.</P> <P class="p64 ft69">Bestämmelserna i artiklarna 97 och 98 i detta kapitel skola vara tilllämpliga på krigsfångar, vilka på grund av disciplinära förseelser hållas i häkte.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 96</P> <P class="p174 ft69">Handlingar, som utgöra brott mot disciplinen, skola ofördröjligen göras till föremål för undersökning.</P> <P class="p102 ft8">Med förbehåll för den domsrätt, som tillkommer domstolar och högre militära myndigheter, må disciplinstraff endast ådömas av officer, som i egenskap av chef för fångläger erhållit disciplinär bestraffningsrätt, eller av ansvarig officer, som företräder denne eller på vilken han överlåtit sina disciplinära befogenheter.</P> <P class="p566 ft24">251</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">I intet fall må dessa befogenheter överlåtas på krigsfånge eller utövas av en krigsfånge.</P> <P class="p171 ft8">Innan disciplinstraff ådömes, skall den anklagade krigsfången noggrant underrättas om varför han är åtalad. Han skall beredas tillfälle att förklara sitt uppförande och att försvara sig. Han skall vara berättigad att låta avhöra vittnen och, om så erfordras, hava tillgång till lämplig tolk. Beslut skall meddelas krigsfånge och förtroendeman.</P> <P class="p285 ft69">Lägrets befälhavare skall föra förteckning över ådömda disciplinstraff: denna förteckning skall hållas tillgänglig för skyddsmaktens representanter.</P> <P class="p201 ft9">Artikel 97</P> <P class="p156 ft8">Under inga omständigheter må krigsfångar överföras till straffanstalter (fängelser, tvångsarbetsinrättningar, straffkolonier m.m.) för att undergå disciplinstraff.</P> <P class="p58 ft8">Alla lokaler, i vilka disciplinstraff avtjänas, skola stå i överensstämmelse med i artikel 25 angivna hygieniska krav. Fångarna skola under bestraffningstiden erhålla möjlighet att i enlighet med bestämmelserna i artikel 29 sörja för sin personliga renlighet.</P> <P class="p58 ft8">Officerare och likställda må icke hållas fängslade i samma lokaler som underofficerare eller meniga. Kvinnliga krigsfångar skola avtjäna disciplinstraff i särskilda, från männens avskilda lokaler och skola stå under omedelbar uppsikt av kvinnor.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 98</P> <P class="p156 ft8">Krigsfångar, som avtjäna disciplinstraff, skola fortfarande åtnjuta i denna konvention stadgade rättigheter med de undantag, som själva avtjänandet av straffet nödvändiggör. De må emellertid i intet fall berövas i artiklarna 78 och 126 stadgade rättigheter.</P> <P class="p57 ft69">Krigsfångar, som ådömts disciplinstraff, må icke fråntagas de företrädesrättigheter, som äro förenade med deras grad.</P> <P class="p171 ft8">Varje dag skola fångar, som ådömts disciplinstraff, erhålla tillfälle till motion och till vistelse i friska luften under minst två timmar.</P> <P class="p281 ft8">De skola vara berättigade att på därom framställd begäran infinna sig vid den dagliga läkarundersökningen; de skola erhålla den vård, som deras hälsotillstånd kräver, och i förekommande fall överflyttas till lägrets sjukvårdsavdelning eller till sjukhus.</P> <P class="p663 ft24">252</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p664 ft8">De skola äga rätt att läsa och skriva, ävensom att avsända och mottaga brev; paket och penningförsändelser må däremot kunna undanhållas dem, intill dess straffet avtjänats; sådana försändelser skola i avvaktan därpå omhändertagas av förtroendemannen, som till sjukvårdsavdelningen skall överlämna livsmedel, vilka innehållas i paketen och vilka kunna utsättas för förskämning.</P> <P class="p133 ft62">III. Åtal inför domstol</P> <P class="p7 ft9">Artikel 99</P> <P class="p174 ft8">Krigsfånge må icke åtalas för eller dömas för handling, som icke vid tidpunkten för handlingens begående är uttryckligen förbjuden enligt den kvarhållande maktens lagstiftning eller enligt gällande internationell rätt.</P> <P class="p65 ft8">Krigsfånge må icke i något fall genom moraliskt tvång eller fysiskt förmås att erkänna sig skyldig till handling, för vilken han är tilltalad.</P> <P class="p211 ft69">Krigsfånge må icke i något fall fällas till ansvar utan att hava haft tillfälle att försvara sig och utan att hava varit biträdd av lämplig försvarare.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 100</P> <P class="p174 ft8">Krigsfångarna och skyddsmakterna skola snarast möjligt underrättas om vilka brott, som jämlikt lagstiftningen i den stat, i vars våld fångarna befinna sig, äro belagda med dödsstraff.</P> <P class="p64 ft8">Därefter må icke något brott beläggas med dödsstraff annat än efter överenskommelse med den makt, under vilken fångarna lyda.</P> <P class="p65 ft8">Dödsdom mot krigsfånge må icke avkunnas med mindre domstolen jämlikt bestämmelserna i artikel 87, andra stycket, särskilt gjorts uppmärksam på det faktum, att den åtalade, som icke är den kvarhållande maktens medborgare icke är bunden av någon trohetsplikt gentemot denna och att han befinner sig i dess våld till följd av omständigheter, över vilka han icke kunnat råda.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 101</P> <P class="p150 ft8">Dömes krigsfånge till döden, må domen icke gå i verkställighet innan minst sex månader förflutit sedan i artikel 107 föreskrivet utförligt meddelande kommit skyddsmakt tillhanda under angiven adress.</P> <P class="p573 ft24">253</P> </DIV> <DIV id="page_252"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 102</P> <P class="p154 ft8">Dom skall med laga verkan endast kunna avkunnas mot krigsfånge av samma domstolar och enligt samma rättegångsordning som komma till användning i fråga om medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter samt dessutom under förutsättning att bestämmelserna i detta kapitel iakttagits.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 103</P> <P class="p154 ft8">I mål mot krigsfånge skall den förberedande undersökningen bedrivas så skyndsamt, som omständigheterna medgiva, och på sådant sätt, att rättegång kan äga rum snarast möjligt. Krigsfånge må icke hållas i häkte med mindre detta vid samma brott är föreskrivet beträffande medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter eller nationella säkerhetshänsyn det kräva. Häktningstiden må icke i något fall överstiga tre månader.</P> <P class="p209 ft8">Häktningstiden skall avdragas från det frihetsstraff, till vilket fången må ådömas; hänsyn därtill skall tagas vid fastställande av straffet.</P> <P class="p281 ft8">Under häktningstiden skola krigsfångarna åtnjuta i artiklarna 97 och 98 i detta kapitel stadgade rättigheter.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 104</P> <P class="p156 ft8">I de fall då beslut att öppna rättegång mot krigsfånge fattats av kvarhållande makt, skall skyddsmakt snarast möjligt och minst tre veckor före förhandlingarnas början underrättas därom. Denna frist av tre veckor skall börja löpa först vid den tidpunkt, då skyddsmakten mottagit nämnda meddelande under på förhand till den kvarhållande makten lämnad adress.</P> <P class="p83 ft8">Meddelandet skall innehålla följande uppgifter:</P> <P class="p171 ft8">1)fånges namn, tjänstegrad, registreringsnummer, födelsedatum och, i förekommande fall, yrke;</P> <P class="p397 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">ort, där fånge är internerad eller hålles i häkte;</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">redogörelse för den eller de anklagelsepunkter, varå åtalet grundas, jämte angivande av tillämpliga lagrum;</SPAN></P> <P class="p171 ft69"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft86">uppgift på domstol, som skall döma i målet, samt tid och plats för förhandlingarnas början.</SPAN></P> <P class="p171 ft8">Samma meddelande skall av den kvarhållande makten tillställas dennes förtroendeman.</P> <P class="p57 ft8">Därest det vid förhandlingarnas början icke styrkes, att skyddsmakten, fången själv och vederbörande förtroendeman mottagit</P> <P class="p189 ft24">254</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">ovannämnda meddelande minst tre veckor före förhandlingarnas början, må dessa icke äga rum utan skola uppskjutas.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 105</P> <P class="p174 ft8">Krigsfånge skall äga rätt att erhålla bistånd av en av sina medfångar, att försvaras av lämplig advokat efter eget val, att låta instämma vittnen samt att, om han så finner erforderligt, anlita sakkunnig tolk. Han skall i god tid före förhandlingarnas början underrättas om denna sin rätt av den kvarhållande makten.</P> <P class="p37 ft8">Därest krigsfånge icke utsett försvarare, skall sådan anskaffas av skyddsmakt; för detta ändamål skall den ha en tid av minst en vecka till sitt förfogande. Den kvarhållande makten skall på begäran av skyddsmakt till sistnämnda makt överlämna en förteckning över personer, som äro lämpliga att omhänderhava fångens försvar. För den händelse varken fången eller skyddsmakten utsett försvarare, skall den kvarhållande makten ex officio utse lämplig advokat att försvara den åtalade.</P> <P class="p38 ft8">För förberedande av den åtalades försvar skall försvararen före förhandlingarnas början hava en tid av minst två veckor till sitt förfogande samt komma i åtnjutande av erforderliga lättnader; särskilt skall han äga att fritt besöka den åtalade och samtala med denne utan vittnen. Han skall vidare äga samtala med försvarets vittnen, inbegripet krigsfångar. Han skall åtnjuta dessa rättigheter intill dess att tiden för överklagande utgått.</P> <P class="p64 ft8">Den åtalade krigsfången skall i god tid före förhandlingarnas början på ett för honom begripligt språk erhålla del av anklagelseakten ävensom av de handlingar, vilka i allmänhet delgivas åtalad jämlikt för den kvarhållande maktens stridskrafter gällande lagar. Samma delgivning skall under samma förutsättningar ske med hans försvarare.</P> <P class="p608 ft8">Ombud för skyddsmakten skola äga övervara förhandlingarna, utom i det fall att dessa av hänsyn till statens säkerhet undantagsvis skola hållas inom lyckta dörrar; den makt, i vars våld fången befinner sig, skall i ty fall därom underrätta skyddsmakt.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 106</P> <P class="p150 ft69">Envar krigsfånge skall äga att överklaga mot honom fälld dom i alla instanser, som stå öppna, enligt samma regler, som gälla för medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter. Han skall</P> <P class="p596 ft24">255</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">fullständigt underrättas om sin rätt att överklaga och om den frist, inom vilken detta skall ske.</P> <P class="p195 ft9">Artikel 107</P> <P class="p156 ft8">Dom, som avkunnas mot krigsfånge, skall omedelbart bringas till skyddsmaktens kännedom i ett kortfattat meddelande, vari tillika skall angivas, huruvida fången har rätt till överklagande. Sådant meddelande skall jämväl tillställas vederbörande förtroendeman. Därest domen icke avkunnats i fångens närvaro, skall meddelandet ävenledes tillställas honom på ett för honom begripligt språk. Vidare skall den kvarhållande makten omedelbart underrätta skyddsmakt om fånges beslut att använda sig av rätten till överklagande eller ej.</P> <P class="p581 ft8">Den kvarhållande makten skall dessutom, då avkunnad dom vunnit laga kraft, och, i händelse av dödsstraff, då dom avkunnats i första instans, snarast till skyddsmakt rikta ett utförligt meddelande med följande innehåll:</P> <P class="p397 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">texten till domen;</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">en sammanfattande redogörelse för undersökningen och förhandlingarna, varvid huvudpunkterna i anklagelseakten och försvaret särskilt skola framhävas;</SPAN></P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft85">i förekommande fall uppgift på anstalt, där straffet skall avtjänas.</SPAN></P> <P class="p281 ft8">I föregående stycken omförmälda meddelanden skola tillställas skyddsmakt under den adress, som denna på förhand uppgivit till den kvarhållande makten.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 108</P> <P class="p156 ft8">Straff, som ådömts krigsfångar i kraft av domar, vilka i laga ordning blivit verkställbara, skola avtjänas i samma anstalter och under samma förhållanden, som äro föreskrivna för medlemmar av den kvarhållande maktens stridskrafter. Dessa förhållanden skola städse stå i överensstämmelse med hygienens och humanitetens krav.</P> <P class="p56 ft69">Kvinnlig krigsfånge, som ådömts sådant straff, skall inhysas i särskilda lokaler och stå under övervakning av kvinnor.</P> <P class="p171 ft8">Krigsfångar, som ådömts frihetsstraff, skola under alla omständligheter komma i åtnjutande av i artiklarna 78 och 126 i denna konvention stadgade rättigheter. De skola vidare äga rätt att mottaga och avsända brev och brevkort, mottaga minst en understödsförsändelse per månad och regelbundet erhålla tillfälle till</P> <P class="p391 ft24">256</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">motion i friska luften; de skola erhålla den sjukvård, som deras hälsotillstånd kräver, och den andliga hjälp, som de må önska. Straff, som må ådömas dem, skola stå i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 87, tredje stycket.</P> <P class="p133 ft39">Avdelning IV Fångenskapens upphörande</P> <P class="p665 ft109">Del I Direkt hemsändande och omhändertagande i neutralt land</P> <P class="p7 ft9">Artikel 109</P> <P class="p174 ft8">Med förbehåll för vad som stadgas i tredje stycket i denna artikel, skola de stridande parterna vara skyldiga att i enlighet med bestämmelserna i första stycket i följande artikel utan hänsyn till antal eller tjänstegrad till hemlandet återsända svårt sjuka och svårt sårade krigsfångar, sedan dessa satts i stånd att uthärda transporten.</P> <P class="p38 ft8">Under fientligheternas gång skola de stridande parterna under medverkan av vederbörande neutrala makter söka ordna omhändertagande i neutralt land av de sårade och sjuka fångar, som avses i andra stycket i följande artikel; de må dessutom avsluta överenskommelser om direkt hemsändande eller internering i neutralt land av vapenföra fångar, som undergått lång fångenskap.</P> <P class="p37 ft69">Sårad eller sjuk krigsfånge, som jämlikt bestämmelserna i denna artikels första stycke är uttagen för hemsändande, må icke mot sin vilja hemsändas under fientligheternas gång.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 110</P> <P class="p10 ft8">Följande kategorier av krigsfångar skola direkt hemsändas:</P> <P class="p102 ft69"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft84">obotligt sårade och sjuka, vilkas själs- eller kroppsförmögenheter synas väsentligt nedsatta;</SPAN></P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft83">sårade och sjuka, vilkas tillfrisknande, enligt vad som från medicinsk synpunkt kan förutses, icke kan förväntas inom ett år, då deras tillstånd nödvändiggör behandling och deras själs- eller kroppsförmögenheter synas väsentligt nedsatta;</SPAN></P> <P class="p65 ft69"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft84">tillfrisknade sårade och sjuka, vilkas själs- eller kroppsförmögenheter synas väsentligt och stadigvarande nedsatta.</SPAN></P> <P class="p666 ft24">257</P> </DIV> <DIV id="page_256"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft8">Följande kategorier av krigsfångar må omhändertagas i neutralt land:</P> <P class="p281 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">sårade och sjuka, vilkas tillfrisknande inom ett år från dagen för sårande eller insjuknande kan förutses, därest behandling i neutralt land kan förmodas leda till säkrare och snabbare tillfrisknande;</SPAN></P> <P class="p354 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">krigsfångar, vilkas själsliga och kroppsliga hälsotillstånd enligt läkares uppfattning skulle utsättas för allvarlig fara genom kvarhållande i fångenskapen, medan däremot omhändertagande i neutralt land skulle avlägsna nämnda fara.</SPAN></P> <P class="p481 ft8">Villkoren för hemsändande av krigsfångar, som omhändertagits i neutralt land, skola liksom deras rättsliga ställning fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande makter. I allmänhet skola i neutralt land omhändertagna krigsfångar, som tillhöra följande kategorier, hemsändas:</P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">krigsfångar, vilkas hälsotillstånd så försämrats, att villkoren för direkt hemsändande äro uppfyllda;</SPAN></P> <P class="p57 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft86">krigsfångar, vilkas själs- och kroppsförmögenheter efter behandling alltjämt äro väsentligt nedsatta.</SPAN></P> <P class="p631 ft8">Därest särskilda överenskommelser mellan vederbörande stridande parter icke träffats angående de fall av invaliditet eller sjukdom, som böra föranleda direkt hemsändande eller omhändertagande i neutralt land, skola dessa fall fastställas enligt principerna i vid denna konvention fogade utkast till överenskommelse om sårade och sjuka krigsfångars hemsändande och omhändertagande i neutralt land samt reglemente angående blandade läkarkommissioner.</P> <P class="p341 ft9">Artikel 111</P> <P class="p154 ft8">Den kvarhållande makten, den makt, under vilken fångarna lyda, och av dessa båda makter godkänd neutral makt skola söka avsluta överenskommelser för möjliggörande av internering av krigsfångar inom nämnda neutrala makts område intill fientligheternas upphörande.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 112</P> <P class="p154 ft69">Vid fientligheternas början skola blandade läkarkommissioner tillsättas för undersökning av sjuka och sårade fångar samt för att besluta om erforderliga åtgärder beträffande dem. Om dessa</P> <P class="p278 ft24">258</P> </DIV> <DIV id="page_257"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">kommissioners tillsättande, uppgifter och verksamhet är stadgat i vid denna konvention fogat reglemente.</P> <P class="p65 ft8">Fångar, vilka enligt den kvarhållande maktens medicinska myndigheters uppfattning uppenbarligen äro svårt sårade eller svårt sjuka må emellertid hemsändas utan att dessförinnan behöva undersökas av blandad läkarkommission.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 113</P> <P class="p294 ft8">Förutom krigsfångar, som anmälas av den kvarhållande maktens medicinska myndigheter skola sårade och sjuka fångar, vilka tillhöra nedan uppräknade kategorier, vara berättigade att för undersökning anmäla sig hos de i föregående artikel omförmälda blandade läkarkommissionerna:</P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft78">sårade och sjuka, som föreslås av i lägret verksam läkare, vilken är deras landsman eller medborgare i stat, som är med den makt, under vilken de lyda, allierad stridande part;</SPAN></P> <P class="p434 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">sårade och sjuka, som föreslås av sin förtroendeman;</SPAN></P> <P class="p39 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft76">sårade och sjuka, som föreslås antingen av den makt, under vilken de lyda, eller av en av denna makt erkänd organisation för bistånd åt fångar.</SPAN></P> <P class="p604 ft8">Krigsfångar, som icke tillhöra någon av ovannämnda tre kategorier, må icke desto mindre för undersökning anmäla sig hos de blandade läkarkommissionerna, men skola icke undersökas förrän efter dem, som tillhöra ifrågavarande kategorier. Den läkare, som är landsman till de för undersökning av den blandade läkarkommissionen anmälda fångarna, och deras förtoendeman skola vara berättigade att vara närvarande vid undersökningen.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 114</P> <P class="p150 ft8">Krigsfångar, som skadats genom olycksfall, skola, med undantag av sådana, vilkas skada är självförvållad, i fråga om hemsändande eller eventuellt omhändertagande i neutralt land behandlas enligt denna konventions bestämmelser.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 115</P> <P class="p150 ft8">Skulle krigsfånge, som ådömts disciplinstraff, uppfylla för hemsändande eller omhändertagande i neutralt land stadgade villkor, må han i intet fall kvarhållas av den anledning, att han icke avtjänat sitt straff.</P> <P class="p606 ft24">259</P> </DIV> <DIV id="page_258"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft8">Skulle krigsfångar, som stå under åtal eller dömts, vara uttagna för hemsändande eller omhändertagande i neutralt land, må de komma i åtnjutande av dessa åtgärder innan rättegången avslutats eller straffet verkställts, därest den kvarhållande makten lämnar sitt samtycke därtill.</P> <P class="p58 ft69">De stridande parterna skola delgiva varandra namnen på dem som kvarhållas tills rättegången avslutats eller straffet verkställts.</P> <P class="p203 ft9">Artikel 116</P> <P class="p154 ft8">Kostnader i samband med krigsfångarnas hemsändande eller förflyttning till neutralt land, som uppkomma efter överskridandet av den kvarhållande maktens gränser, skola bestridas av den makt, under vilken de lyda.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 117</P> <P class="p154 ft69">I intet fall må fånge, som hemsänts, användas till någon aktiv militär tjänstgöring.</P> <P class="p668 ft109">Del II Frigivande och hemsändande av krigsfångar vid fientligheternas upphörande</P> <P class="p169 ft9">Artikel 118</P> <P class="p156 ft69">Krigsfångar skola utan dröjsmål frigivas och hemsändas efter de aktiva fientligheternas upphörande.</P> <P class="p171 ft8">Varje kvarhållande makt skall, därest i mellan de stridande parterna träffat avtal om fientligheternas upphörande bestämmelser därom saknas eller för den händelse sådant avtal icke träffats, utan dröjsmål själv upprätta och verkställa en plan för hemsändande i enlighet med i första stycket uttalad princip.</P> <P class="p57 ft8">I båda fallen skola de beslutade åtgärderna bringas till krigsfångarnas kännedom.</P> <P class="p57 ft8">Kostnaderna för hemsändande av krigsfångar skola i varje fall på skäligt sätt fördelas mellan den kvarhållande makten och den makt, under vilken de lyda. I detta avseende skola följande principer iakttagas:</P> <P class="p669 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">då de två makterna gränsa intill varandra, skall den makt, under vilken fångarna lyda, bestrida de kostnader för hemsändandet, som uppkomma efter överskridandet av den kvarhållande maktens gränser;</SPAN></P> <P class="p341 ft24">260</P> </DIV> <DIV id="page_259"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">då de båda makterna icke gränsa intill varandra, skall den kvarhållande makten bestrida kostnaderna för deras förflyttning över dess territorium till gränsen eller till den utskeppningshamn, som ligger närmast den stat, under vilken fångarna lyda. Övriga av hemsändandet förorsakade kostnader skola vederbörande makter genom överenskommelse på skäligt sätt fördela sinsemellan. Avslutande av sådan överenskommelse skall i intet fall berättiga till det minsta dröjsmål med krigsfångarnas hemsändande.</SPAN></P> <P class="p147 ft9">Artikel 119</P> <P class="p294 ft8">Hemsändande skall ske under förhållanden, som motsvara dem, vilka jämlikt artiklarna 46 till och med 48 i denna konvention äro stadgade för förflyttning av krigsfångar, och med beaktande av bestämmelserna i artikel 118 och följande.</P> <P class="p65 ft8">Vid hemsändandet skola de värdeföremål, som jämlikt bestämmelserna i artikel 18 fråntagits krigsfångarna, liksom penningbelopp i utländskt mynt, som icke förvandlats till den kvarhållande maktens mynt återställas till dem. Värdeföremål och penningbelopp i utländskt mynt, som, av vad anledning det vara må, icke återställts till krigsfångarna vid deras hemsändande, skola överlämnas till den i artikel 122 omförmälda upplysningsbyrån.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångarna skola vara berättigade att medföra sina personliga tillhörigheter samt mottagna brev- och paketförsändelser; vikten av dessa tillhörigheter må, om förhållandena vid hemsändandet det kräva, begränsas till vad fånge skäligen kan bära; dock skall krigsfånge städse vara berättigad att medföra minst tjugufem kilogram.</P> <P class="p38 ft8">Fånges övriga personliga tillhörigheter skola förvaras av den kvarhållande makten; sedan denna med den makt, under vilken fången lyder, träffat överenskommelse angående deras försändning och betalning av kostnaderna härför, skola de tillställas fången.</P> <P class="p64 ft8">Krigsfångar, som stå under åtal för brott eller förseelse mot strafflag, må kunna kvarhållas, till dess rättegången avslutats eller i förekommande fall straffet avtjänats. Detsamma skall gälla i fråga om krigsfångar, som dömts för brott eller förseelse mot strafflag.</P> <P class="p64 ft8">De stridande parterna skola delgiva varandra namnen på de krigsfångar som kvarhållas till dess rättegången avslutats eller straffet verkställts.</P> <P class="p65 ft8">De stridande parterna äga träffa överenskommelser angående tillsättande av kommissioner med uppgift att efterforska försvunna</P> <P class="p606 ft24">261</P> </DIV> <DIV id="page_260"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">fångar och att sörja för deras hemsändande inom kortast möjliga tidrymd.</P> <P class="p168 ft109">Del III Dödsfall bland krigsfångar</P> <P class="p169 ft9">Artikel 120</P> <P class="p154 ft8">Krigsfångars testamenten skola så upprättas, att de uppfylla villkoren för giltighet enligt lagstiftningen i fångarnas hemland, som skall vidtaga erforderliga åtgärder för att bringa dessa villkor till den kvarhållande maktens kännedom. På begäran av krigsfånge och under alla förhållanden efter hans död skall testamente utan dröjsmål översändas till skyddsmakt och bestyrkt avskrift tillställas centrala upplysningsbyrån.</P> <P class="p58 ft8">Dödsattester, som skola upprättas i enlighet med vid denna konvention fogat formulär, eller av ansvarig officer bestyrkta förteckningar över krigsfångar, som avlidit under fångenskapen, skola med minsta möjliga tidsutdräkt tillställas den jämlikt bestämmelserna i artikel 122 upprättade upplysningsbyrån för krigsfångar. De uppgifter för fastställande av identiteten, som uppräknas i artikel 17, tredje stycket, plats och datum för dödsfallet, dödsorsaken, plats och datum för begravningen samt erforderliga uppgifter för identifiering av graven skola angivas på dessa attester och förteckningar.</P> <P class="p285 ft8">Begravning eller förbränning skall föregås av en av läkare verkställd undersökning av liket för att konstatera, att döden inträtt, möjliggöra avfattande av en redogörelse och, om så erfordras, fastställa den dödes identitet.</P> <P class="p58 ft8">De kvarhållande myndigheterna skola tillse, att fångar, som avlida under fångenskapen, få en värdig begravning, om möjligt i enlighet med ritualen för den religion, de tillhört, ävensom att deras gravar respekteras, vederbörligen underhållas och utmärkas så, att de städse kunna återfinnas. Då sig göra låter, skola avlidna krigsfångar, som lydde under samma makt, begravas på samma plats.</P> <P class="p285 ft8">Avlidna krigsfångar skola begravas individuellt, därest icke tvingande omständigheter nödvändiggöra gemensam grav. Liken må icke brännas annat än om det påkallas av tvingande hygieniska skäl, om de avlidnas religion det kräver eller om de uttryckt önskemål därom. Vid förbränning skall detta angivas på dödsattesten tillika med skälen därför.</P> <P class="p189 ft24">262</P> </DIV> <DIV id="page_261"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p664 ft8">I syfte att möjliggöra att gravar alltid må kunna återfinnas, skola alla uppgifter angående begravningar och gravar sammanställas av en officiell gravtjänst, som för detta ändamål skall upprättas av den kvarhållande makten. Förteckningar över gravar och uppgifter på krigsfångar, som begravts på kyrkogårdar eller annorstädes, skola översändas till den makt, under vilken dessa fångar lydde. Det skall åligga den makt, som utövar kontroll över ifrågavarande territorium, att, om den biträtt denna konvention, vårda gravarna och anteckna varje senare förflyttning av liken. Dessa bestämmelser skola jämväl gälla aska, vilken skall förvaras av gravtjänsten, intill dess hemlandet låter meddela, vilka slutliga åtgärder som önskas vidtagna i detta avseende.</P> <P class="p605 ft9">Artikel 121</P> <P class="p174 ft8">Varje dödsfall eller svårt sårande av krigsfånge, som förorsakats av eller misstänkes hava förorsakats av vaktpost, av annan fånge eller av annan person, liksom varje dödsfall, vars orsak är okänd, skall omedelbart göras till föremål för officiell undersökning från den kvarhållande maktens sida.</P> <P class="p38 ft8">Meddelande härom skall omedelbart lämnas skyddsmakt. Vittnesutsagor, särskilt sådana som kunna avgivas av krigsfångar, skola upptagas och en redogörelse, innehållande dessa utsagor, skall tillställas nämnda makt.</P> <P class="p64 ft8">Därest undersökningen giver vid handen, att en eller flera personer äro skyldiga, skall den kvarhållande makten vidtaga åtgärder för åtal av den eller de ansvariga.</P> <P class="p670 ft113">Avdelning V Byrå för upplysningar angående och föreningar för bistånd åt krigsfrångar</P> <P class="p266 ft9">Artikel 122</P> <P class="p166 ft8">Vid början av en konflikt och i varje fall av ockupation skall envar stridande part upprätta en officiell byrå med uppgift att lämna upplysningar rörande krigsfångar, som befinna sig i dess våld; neutrala eller icke krigförande makter, som på sitt område mottagit personer, vilka tillhöra någon av i artikel 4 uppräknade kategorier, skola beträffande dessa förfara på samma sätt. Vederbörande makt skall tillse, att erforderliga lokaler, utrustning och personal ställas till upplysningsbyråns förfogande, så att denna må kunna på ett</P> <P class="p606 ft24">263</P> </DIV> <DIV id="page_262"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">verksamt sätt fullgöra sina uppgifter. Krigsfångar må anställas vid byrån, under förutsättning att bestämmelserna i den del av denna konvention, som avse krigsfångars arbete, beaktas.</P> <P class="p171 ft8">Var och en av de stridande parterna skall beträffande varje fientlig person, som tillhör någon av i artikel 4 omförmälda kategorier och som fallit i dess våld, med minsta möjliga dröjsmål lämna sin byrå de upplysningar, som angivas i fjärde, femte och sjätte styckena av denna artikel. På samma sätt skola neutrala eller icke krigförande makter förfara beträffande personer av nämnda kategorier, som de må ha mottagit på sitt område.</P> <P class="p58 ft8">Byrån skall på snabbaste sätt översända dessa upplysningar till vederbörande makter genom förmedling dels av skyddsmakt, dels av den i artikel 123 omförmälda centralbyrån.</P> <P class="p57 ft8">Dessa upplysningar skola möjliggöra ett skyndsamt underrättande av vederbörande anhöriga. Upplysningarna skola för varje krigsfånge, med förbehåll för vad i artikel 17 stadgas och i den utsträckning uppgifterna äro tillgängliga för upplysningsbyrån, innefatta hans fullständiga namn, tjänstegrad, registreringsnummer, födelseort och fullständigt födelsedatum, uppgift på makt, under vilken fången lyder, faderns förnamn, moderns ursprungliga tillnamn, namn och adress på person, som bör underrättas, ävensom adress, under vilken fången må kunna tillskrivas.</P> <P class="p209 ft8">Upplysningsbyrån skall av olika ifrågakommande myndigheter tillställas upplysningar angående krigsfångars förflyttningar, frigivning, hemsändande, flykt, sjukhusvistelse eller dödsfall samt vidarebefordra dem på i tredje stycket ovan angivet sätt.</P> <P class="p57 ft8">Likaledes skola upplysningar rörande svårt sjuka och sårade krigsfångars hälsotillstånd regelbundet, såvitt möjligt varje vecka, förmedlas.</P> <P class="p57 ft8">Upplysningsbyrån skall vidare hava till uppgift att besvara alla till densamma riktade förfrågningar rörande krigsfångar, inbegripet sådana som avlidit i fångenskapen; den skall, om så erfordras, verkställa undersökning för införskaffande av de uppgifter, som den icke har tillgängliga.</P> <P class="p209 ft8">Alla skriftliga meddelanden från byrån skola vara bestyrkta genom underskrift eller sigill.</P> <P class="p57 ft8">Upplysningsbyrån skall dessutom hava i uppdrag att uppsamla och till vederbörande makter vidarebefordra alla personliga värdeföremål, inbegripet penningbelopp i annat mynt än den kvarhållande maktens och handlingar av vikt för de närmast anhöriga, som efterlämnas av krigsfångar vid hemsändande, frigivning, flykt</P> <P class="p243 ft24">264</P> </DIV> <DIV id="page_263"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft8">eller dödsfall. Sådana föremål skola försändas i av byrån förseglade paket; vid paketen skola vara fogade intyg, vari föremålens ägares identitet noggrant angives, samt fullständig innehållsförteckning för paketet. Ifrågavarande fångars övriga tillhörigheter skola återsändas på sätt, som må ha överenskommits mellan vederbörande stridande parter.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 123</P> <P class="p174 ft8">En central byrå för upplysningar angående krigsfångar skall upprättas i ett neutralt land. Röda Korsets internationella kommitté skall, om den finner det nödvändigt, föreslå vederbörande makter upprättandet av en dylik byrå.</P> <P class="p65 ft8">Denna byrå skall hava till uppgift att samla alla upplysningar rörande fångarna, som den kan erhålla på officiell eller privat väg; den skall så snabbt som möjligt översända dem till fångarnas hemland eller till makt, under vilken de lyda. Byrån skall av de stridande parterna erhålla erforderliga lättnader för överbringandet av sådana upplysningar.</P> <P class="p64 ft8">De höga fördragsslutande parterna och särskilt de, vilkas medborgare komma i åtnjutande av centralbyråns tjänster, uppmanas att lämna denna det finansiella stöd, varav den må vara i behov.</P> <P class="p64 ft8">Dessa bestämmelser få icke tolkas såsom medförande någon inskränkning i den humanitära verksamhet, som utövas av Röda Korsets internationella kommitté eller av de i artikel 125 nämnda hjälpföreningarna.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 124</P> <P class="p150 ft8">Upplysningsbyråerna liksom centrala upplysningsbyrån skola åtnjuta postportofrihet ävensom alla i artikel 74 omförmälda förmåner samt, i största möjliga utsträckning, frihet från eller åtminstone betydande nedsättning av telegramavgifter.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 125</P> <P class="p166 ft8">Med förbehåll för åtgärder, som ur säkerhetssynpunkt eller för mötande av annat rimligt behov må bliva erforderliga, skola de kvarhållande makterna bereda religiösa organisationer, hjälpföreningar eller varje annan organisation, som bistår krigsfångarna; ett välvilligt mottagande. Dessa organisationer skola liksom deras behörigen befullmäktigade ombud beredas erforderliga lättnader för besök hos krigsfångar, fördelande bland dem av gåvor och av</P> <P class="p464 ft24">265</P> </DIV> <DIV id="page_264"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">material, oavsett ursprunget, som är avsett för <NOBR>undervisnings-,</NOBR> rekreations- eller religiösa ändamål eller för att hjälpa fångarna att ordna för sin fritid inom lägret. Förenämnda föreningar och organisationer kunna bildas antingen på den kvarhållande maktens område eller i annat land eller ock hava en internationell karaktär.</P> <P class="p57 ft8">Kvarhållande makt må begränsa antalet föreningar och organisationer, vilkas ombud skola vara berättigade att utöva sin verksamhet på dess område och under dess kontroll, under förutsättning dock att en sådan begränsning icke förhindrar verksamhet och tillräcklig hjälp åt samtliga krigsfångar.</P> <P class="p209 ft8">Röda Korsets internationella kommittés särställning på detta område skall städse förbliva erkänd och respekterad.</P> <P class="p57 ft8">Vid överlämnandet av gåvor eller materiel för ovannämnda ändamål till krigsfångarna eller snarast därefter skall för varje försändelse ett av fångarnas förtroendeman undertecknat kvitto tillställas den hjälpförening eller organisation, som avsänt densamma. Kvitton på dessa försändelser skola samtidigt översändas av de administrativa myndigheter, som ha hand om fångarnas bevakning.</P> <P class="p578 ft39">Avdelning VI Konventionens verkställighet</P> <P class="p346 ft109">Del I Allmänna bestämmelser</P> <P class="p346 ft9">Artikel 126</P> <P class="p156 ft8">Skyddsmakternas representanter eller delegerade skola äga rätt att begiva sig till alla platser, varest krigsfångar befinna sig, särskilt platser för internering, häkte och arbete; de skola hava tillträde till alla lokaler, som användas av fångarna. De skola likaledes vara berättigade att begiva sig till platser för förflyttade fångars avresa, genomfart eller ankomst. De skola äga att utan vittnen samtala med fångarna, särskilt med dessas förtroendeman, om så erfordras genom tolk.</P> <P class="p354 ft8">Skyddsmakternas representanter och delegerade skola äga full frihet att välja de platser, de önska besöka; varaktigheten av och antalet besök må icke begränsas. Besök må icke annat än av tvingande militär nödvändighet och då endast undantagsvis och för en kortare tid förbjudas.</P> <P class="p209 ft69">Kvarhållande makt och makt, under vilken de fångar, som skola besökas, lyda, må i förekommande fall överenskomma, att personer av fångarnas egen nationalitet tillåtas medfölja vid besök.</P> <P class="p204 ft24">266</P> </DIV> <DIV id="page_265"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft8">Röda Korsets internationella kommittés representanter skola åtnjuta samma förmåner. Sålunda utsedda ombud skola godkännas av den makt, i vars händer de krigsfångar, som skola besökas, befinna sig.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 127</P> <P class="p294 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att såväl i fredstid som i krigstid inom sina respektive länder giva största möjliga spridning åt texten till denna konvention och särskilt att införa studier därav i planerna för den militära och såvitt möjligt den civila undervisningen, i syfte att konventionens grundsatser bringas till hela deras krigsmakts och befolknings kännedom.</P> <P class="p37 ft69">De militära och andra myndigheter, som i krigstid skola hava ansvar för krigsfångar, skola innehava texten till denna konvention och hava erhållit särskild undervisning om dess bestämmelser.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 128</P> <P class="p150 ft8">De höga fördragsslutande parterna skola genom schweiziska förbundsrådet och då fientligheterna pågå genom skyddsmakt tillställa varandra officiella översättningar av denna konvention, ävensom de lagar och reglementen, som de må utfärda för tilllämpningen av densamma.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 129</P> <P class="p174 ft8">De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att vidtaga erforderliga lagstiftningsåtgärder för fastställande av verksamma straffpåföljder för personer, som begått eller givit befallning om begående av någon av i följande artikel angivna svåra överträdelser av denna konvention.</P> <P class="p39 ft8">Envar fördragsslutande part skall vara skyldig att efterspana personer, som anklagas för att hava begått eller att ha givit befallning om begående av någon sådan svår överträdelse, samt att oavsett nationalitet ställa sådan person inför egen domstol. Part må även, om den det föredrager, med iakttagande av föreskrifterna i sin lagstiftning, utlämna sådan person till annan fördragsslutande part för att dömas, under förutsättning att denna fördragsslutande part har intresse av överträdelsens beivrande och har förebragt tillräckliga skäl för åtal.</P> <P class="p575 ft69">Envar fördragsslutande part skall vidtaga erforderliga åtgärder för att handlingar, vilka stå i strid med denna konvention men icke</P> <P class="p566 ft24">267</P> </DIV> <DIV id="page_266"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft8">jämlikt följande artikel utgöra svåra överträdelser, bringas att upphöra.</P> <P class="p281 ft8">Under alla förhållanden skola de anklagade beträffande förfarande och försvar åtnjuta garantier, vilka icke må vara mindre förmånliga än de, som föreskrivas i artikel 105 och följande i denna konvention.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 130</P> <P class="p154 ft8">De svåra överträdelser, som avses i föregående artikel, äro sådana som begås mot jämlikt denna konvention skyddade personer eller egendom och som innefatta någon av följande handlingar: uppsåtligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling, inbegripet biologiska experiment, uppsåtligt förorsakande av svårt lidande eller svår skada till kropp eller hälsa, tvingande av krigsfånge att tjänstgöra i den fientliga maktens stridskrafter eller vidtagande av åtgärd, varigenom han berövas sin i denna konvention föreskrivna rätt att bliva opartiskt och i laga ordning rannsakad och dömd.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 131</P> <P class="p154 ft8">Fördragsslutande part må icke fritaga sig själv eller annan fördragsslutande part från det ansvar, som den själv eller annan fördragsslutande part ådragit sig på grund av i föregående artikel angivna överträdelser.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 132</P> <P class="p156 ft8">Därest stridande part det begär, skall beträffande varje påstådd kränkning av konventionen undersökning företagas jämlikt förfarande, som parterna äga att sinsemellan fastställa.</P> <P class="p57 ft8">Om överenskommelse rörande förfarandet för undersökningen icke uppnås, skola parterna gemensamt utse skiljedomare, som skall bestämma förfarandet.</P> <P class="p58 ft69">Har kränkning befunnits vara förhanden, skola de stridande parterna bringa den att upphöra samt snarast möjligt vidtaga åtgärder för att förhindra den.</P> <P class="p671 ft24">268</P> </DIV> <DIV id="page_267"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft109">Del II Slutbestämmelser</P> <P class="p161 ft9">Artikel 133</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention är avfattad på franska och engelska språken. Båda texterna hava lika vitsord.</P> <P class="p39 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall ombesörja officiella översättningar av konventionen till ryska och spanska språken.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 134</P> <P class="p150 ft69">Denna konvention skall, i vad angår förhållandet mellan de höga fördragsslutande parterna, ersätta konventionen den 27 juli 1929.</P> <P class="p17 ft9">Artikel 135</P> <P class="p150 ft8">I förhållandet mellan de makter, som äro bundna av Haagkonventionen angående landkrigets lagar och bruk antingen av den 29 juli 1899 eller av den 18 oktober 1907, och som äro anslutna till förevarande konvention, skall den sistnämnda komplettera kapitel II i det till ovannämnda <NOBR>Haag-konventioner</NOBR> hörande reglementet.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 136</P> <P class="p150 ft8">Denna konvention, som skall bära denna dags datum, må intill den 12 februari 1950 undertecknas av samtliga makter, som låtit sig företrädas vid den i Genève den 21 april 1949 öppnade konferensen, ävensom av de på nämnda konferens icke företrädda makter, vilka äro anslutna till konventionen den 27 juli 1929.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 137</P> <P class="p174 ft69">Denna konvention skall, så snart ske kan, ratificeras och ratifikationshandlingarna skola deponeras i Bern.</P> <P class="p102 ft8">Vid varje deponering av ratifikationsinstrument skall protokoll upprättas samt bestyrkt avskrift därav genom schweiziska förbundsrådet tillställas samtliga de makter, som undertecknat konventionen eller anmält sin anslutning till densamma.</P> <P class="p672 ft24">269</P> </DIV> <DIV id="page_268"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft9">Artikel 138</P> <P class="p262 ft8">Denna konvention skall träda i kraft sex månader efter det att minst två ratifikationsinstrument deponerats.</P> <P class="p291 ft69">För var och en av de höga fördragsslutande parterna skall den sedermera träda i kraft sex månader efter deponeringen av dess ratifikationsinstrument.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 139</P> <P class="p215 ft69">Från och med den dag, då denna konvention träder i kraft, skall den stå öppen för anslutning för envar makt, som icke undertecknat densamma.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 140</P> <P class="p262 ft8">Anslutning skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet och träder i kraft sex månader efter den dag, då anmälan mottagits av förbundsrådet.</P> <P class="p292 ft69">Schweiziska förbundsrådet skall om anslutningen underrätta samtliga makter, som undertecknat eller anmält sin anslutning till densamma.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 141</P> <P class="p215 ft8">I sådana fall, som avses i artiklarna 2 och 3 skola ratifikationer och anslutningar, vilka av de stridande parterna verkställts före eller efter fientligheternas eller ockupationens början, hava omedelbar verkan. Meddelande angående ratifikation eller anslutning av stridande part skall av schweiziska förbundsrådet lämnas på snabbaste väg.</P> <P class="p207 ft9">Artikel 142</P> <P class="p262 ft69">Envar av de höga fördragsslutande parterna skall hava rätt att uppsäga denna konvention.</P> <P class="p16 ft8">Uppsägningen skall skriftligen anmälas till schweiziska förbundsrådet. Detta skall om sådan anmälan underrätta samtliga höga fördragsslutande parters regeringar.</P> <P class="p291 ft8">Uppsägningen skall icke erhålla verkan förrän ett år efter det att anmälan till schweiziska förbundsrådet skett. Uppsägning, som anmälts under pågående konflikt, i vilken den uppsägande makten deltager, skall dock icke erhålla verkan, förrän fred slutits och i vart</P> <P class="p520 ft24">270</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_269"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p18 ft49">1949. III:e Genèvekonventionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft8">fall icke förrän verksamhet för frigivande och hemsändande av genom denna konvention skyddade personer slutförts.</P> <P class="p65 ft8">Uppsägning skall endast gälla i fråga om uppsägande makt. Den skall icke ha någon inverkan på de skyldigheter, som åligga de stridande parterna jämlikt folkrättens grundsatser, sådana dessa framgå av mellan civiliserade nationer vedertagna sedvänjor, mänsklighetens bud och det allmänna rättsmedvetandets krav.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 143</P> <P class="p150 ft8">Schweiziska förbundsrådet skall låta inregistrera denna konvention hos Förenta Nationernas sekretariat. Likaledes skola meddelanden om ratifikationer, anslutningar och uppsägningar, som i avseende på denna konvention mottagas av schweiziska förbundsrådet, av detta tillställas Förenta Nationernas sekretariat.</P> <P class="p64 ft8">Till bekräftande härav hava undertecknade, efter att hava deponerat sina respektive fullmakter, försett denna konvention med sina underskrifter.</P> <P class="p65 ft8">Som skedde i Genève den 12 augusti 1949 på franska och engelska språken, skolande originalet förvaras i Schweiziska Edsförbundets arkiv. Schweiziska förbundsrådet skall till envar av signatärmakterna liksom till stat, som anslutit sig till konventionen, överlämna bestyrkt avskrift av konventionen.</P> <P class="p673 ft24">271</P> </DIV> <DIV id="page_270"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p674 ft70">Bilaga I</P> <P class="p675 ft61"><NOBR>Typ-överenskommelse</NOBR> angående direkt hemsändande</P> <P class="p676 ft51">och omhändertagande i neutralt land av sårade och sjuka krigsfångar</P> <P class="p677 ft9">(se artikel 110)</P> <P class="p678 ft75"><SPAN class="ft39">I</SPAN><SPAN class="ft114">Grundsatser för direkt hemsändande eller omhändertagande i neutralt land</SPAN></P> <P class="p679 ft9"><SPAN class="ft9">A.</SPAN><SPAN class="ft115">Direkt hemsändande</SPAN></P> <P class="p680 ft8">Följande kategorier av krigsfångar skola direkt hemsändas:</P> <P class="p56 ft8">1) Alla krigsfångar, vilka såsom resultat av trauma lida av följande skador: förlust av en extremitet, förlamningar, led- och andra skador, när dessa minst omfatta förlusten av en hand eller en fot eller äro jämförbara med förlusten av en hand eller en fot.</P> <P class="p156 ft8">Följande fall skola, utan hinder för en vidare tolkning, anses jämförbara med förlusten av en hand eller en fot:</P> <P class="p339 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">förlusten av en hand eller av alla fingrarna, eller av tummen och pekfingret på en hand; förlust av en fot, eller av alla tårna och mellanfotsbenen på en fot,</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">ankylos, förlust av benvävnad, ärriga kontrakturer av sådan omfattning, att de hindra funktionen av en av de stora ledgångarna eller av samtliga fingerleder på ena handen;</SPAN></P> <P class="p681 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">pseudartros i de långa rörbenen;</SPAN></P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">deformiteter beroende på fraktur eller annan skada, som allvarligt nedsätter funktionsförmågan.</SPAN></P> <P class="p648 ft69"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft79">Sårade krigsfångar, vilkas tillstånd har blivit kroniskt i sådan grad, att tillfrisknande trots behandling bedömes såsom uteslutet</SPAN></P> <P class="p153 ft24">272</P> </DIV> <DIV id="page_271"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft8">inom ett år från det tillfälle, då skadan skedde, såsom till exempel i följande fall av:</P> <P class="p310 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">projektil i hjärtat, även om den blandade läkarkommissionen icke skulle vid tiden för sin undersökning upptäcka några allvarliga funktionsrubbningar;</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft50">metallsplitter i hjärnan eller lungorna, även om den blandade läkarkommissionen vid tiden för undersökningen icke skulle upptäcka någon lokal eller allmän reaktion;</SPAN></P> <P class="p590 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">osteomyelit, när tillfrisknande icke kan förutses under loppet av det år, som följer på skadan, och som synes sannolikt komma att resultera i ankylos av en led eller annan nedsättning av funktionen jämförbart med förlusten av en hand eller en fot;</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">perforerande och suppurerande skada i de stora ledgångarna;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">skada å skallen med förlust eller dislokation av benvävnad;</SPAN></P> <P class="p319 ft69"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft111">skada i eller förbränning av ansiktet med vävnadsförlust och funktionsrubbningar;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft50">skada å ryggmärgen;</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft74">skada å de perifera nerverna med följder, som äro jämförbara med förlusten av en hand eller en fot, och där vården tager mer än ett år från det skadan inträffade, till exempel: skada å brachial- eller lumbosacralplexus, å nervus medianus eller nervus ischiadicus, likaledes skada, som drabbar både nervus radialis och cubitalis eller både nervus peroneus communis och nervus tibialis, etc. Enbart skada å nervus radialis, nervus cubitalis, nervus popliteus lateralis eller medialis skall emellertid icke berättiga till hemsändande utom i händelse av kontrakturer eller allvarliga neurotropiska rubbningar;</SPAN></P> <P class="p682 ft8"><SPAN class="ft8">i)</SPAN><SPAN class="ft116">skador å urinvägarna med allvarligt funktionsnedsättande resultat.</SPAN></P> <P class="p683 ft69">3) Sjuka krigsfångar, vilkas tillstånd har blivit kroniskt i sådan grad, att tillfrisknande trots behandling synes uteslutet inom ett år från sjukdomens början, såsom till exempel i fall av:</P> <P class="p684 ft8"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft107">fortskridande tuberkulos, i vilket organ som helst, vilken enligt medicinskt bedömande icke kan botas eller åtminstone ansenligt förbättras genom behandling i neutralt land;</SPAN></P> <P class="p438 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft72">exsudativ lungsäcksinflammation;</SPAN></P> <P class="p191 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft107">allvarliga sjukdomar i andningsorganen av icke tuberkulös natur, vilka anses obotliga, till exempel: allvarligt lungemfysem</SPAN></P> <P class="p419 ft24">273</P> </DIV> <DIV id="page_272"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB322272x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p685 ft8">med eller utan bronchit, kronisk astma, kronisk bronchit<SPAN class="ft105">1</SPAN>, som varat mer än ett år i fångenskap, bronkiektasi<SPAN class="ft105">1 </SPAN>m.fl.;</P> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft50">allvarliga kroniska rubbningar i cirkulationsorganen, till exempel: klaffel och myocardit1, som företett tecken på cirkulationssvaghet under fångenskap, även om den blandade läkarkommissionen icke kan upptäcka några tecken härpå vid tiden för undersökning; sjukliga tillstånd i hjärtsäcken och blodkärlen (Buerger's sjukdom, aneurysm på de stora kärlen) m.fl.;</SPAN></P> <P class="p686 ft8"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft72">allvarliga kroniska sjukdomstillstånd i matsmältningsorganen, till exempel: sår i magsäck eller tolvfingertarm; följder av magsäcksoperationer utförda under fångenskapen; kronisk mag- eller tarmkatarr, som varat mer än ett år och allvarligt påverkar allmäntillståndet; levercirros; kronisk gallblåsesjukdom</SPAN><SPAN class="ft105">1 </SPAN>m.fl.;</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft8">f)</SPAN><SPAN class="ft73">allvarliga kroniska sjukdomar i köns- eller urinorganen, till exempel: kroniska njursjukdomar med åtföljande funktionsrubbning; nefrectomi beroende på tuberkulös njure; kronisk njurbäckensinflammation eller kronisk urinblåseinflammation; hydronefros eller pyonefros; allvarliga kroniska gynekologiska tillstånd; normalt havandeskap eller obstetriskt sjukdomstillstånd, då det är omöjligt att få vård i neutralt land, m.fl.;</SPAN></P> <P class="p568 ft8"><SPAN class="ft8">g)</SPAN><SPAN class="ft50">allvarliga kroniska sjukdomar i centrala och perifera nervsystemet, till exempel: alla uppenbara psykoser och psykoneuroser såsom allvarlig hysteri, allvarlig </SPAN><NOBR>fångenskaps-psyko-</NOBR> neuros m.fl., vederbörligen verifierade av specialist;1 varje form av epilepsi, vederbörligen verifierad av lägerläkaren;<SPAN class="ft105">1 </SPAN>åderförkalkning av hjärnan; kronisk neurit av längre varaktighet än ett år m.fl.;</P> <P class="p568 ft8"><SPAN class="ft8">h)</SPAN><SPAN class="ft50">allvarliga kroniska sjukdomar i det vegetativa nervsystemet med ansenlig nedsättning av den andliga eller kroppsliga prestationsförmågan, anmärkningsvärd viktförlust och allmän svaghet;</SPAN></P> <P class="p568 ft8"><SPAN class="ft8">i)</SPAN><SPAN class="ft108">blindhet på båda ögonen eller på ett öga, när synskärpan på det andra trots användning av korrektionsglas är mindre än 1; nedsättning av synskärpan, som icke genom korrektion kan höjas till 1/2 på minst ett öga;</SPAN><SPAN class="ft105">1 </SPAN>andra grava ögonaffektioner som glaukom, irit, choriodit, trachom m.fl.;</P> <P class="p687 ft106"><SPAN class="ft54">1 </SPAN>Den blandade läkarkommissionens beslut skall i stor utsträckning grunda sig på de journaler, som föras av lägerläkarna av samma nationalitet som krigsfångarna,. eller på undersökning, som företagits av medicinska specialister tillhörande den kvarhållande makten.</P> <P class="p402 ft24">274</P> </DIV> <DIV id="page_273"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8"><SPAN class="ft8">k)</SPAN><SPAN class="ft50">hörselrubbningar, sådana som total ensidig dövhet, om med andra örat icke uppfattas ordinärt tal på ett avstånd av en meter</SPAN><SPAN class="ft105">1 </SPAN>m.fl.;</P> <P class="p589 ft8"><SPAN class="ft8">l)</SPAN><SPAN class="ft108">allvarliga ämnesomsättningsrubbningar, till exempel: sockersjuka i behov av insulinbehandling m.fl.;</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">m)</SPAN><SPAN class="ft77">allvarliga rubbningar i de endokrina körtlarnas funktion, till exempel: thyreotoxikos, hypothyreos, Addisons sjukdom, Simmonds sjukdom, tetani m.fl.;</SPAN></P> <P class="p438 ft8"><SPAN class="ft8">n)</SPAN><SPAN class="ft74">allvarliga och kroniska rubbningar i de blodbildande organen;</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft8">o)</SPAN><SPAN class="ft74">allvarliga fall av kronisk förgiftning, till exempel: blyförgiftning, kvicksilverförgiftning, morfinism, kokainism, alkoholism, gasförgiftning, radioaktiv förgiftning m.fl.;</SPAN></P> <P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">p)</SPAN><SPAN class="ft72">kroniska affektioner av rörelseorganen med uppenbara funktionella rubbningar, till exempel: arthritis deformans, primär och sekundär progressiv kronisk polyarthrit; reumatism med allvarliga kliniska symtom m.fl.;</SPAN></P> <P class="p337 ft8"><SPAN class="ft8">q)</SPAN><SPAN class="ft72">allvarliga kroniska hudsjukdomar, som icke påverkas av behandling;</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft8">r)</SPAN><SPAN class="ft73">varje form av elakartade svulster;</SPAN></P> <P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">s)</SPAN><SPAN class="ft73">allvarliga kroniska infektionssjukdomar, som varat mer än ett år, till exempel: malaria med uttalade organiska förändringar, amöba- eller bacillär dysenteri med grava symtom, tertiär inälvssyfilis resistent mot behandling, spetälska m.fl.;</SPAN></P> <P class="p438 ft8"><SPAN class="ft8">t)</SPAN><SPAN class="ft73">allvarliga avitaminoser eller allvarliga svälttillstånd.</SPAN></P> <P class="p688 ft9"><SPAN class="ft9">B.</SPAN><SPAN class="ft117">Omhändertagande i neutralt land</SPAN></P> <P class="p627 ft8">Följande kategorier av krigsfångar skola kunna ifrågakomma för omhändertagande i neutralt land:</P> <P class="p39 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft83">alla sårade krigsfångar, som sannolikt icke komma att tillfriskna i fångenskap men som skulle kunna botas eller vilkas tillstånd skulle kunna bliva avsevärt förbättrat genom vård i ett neutralt land;</SPAN></P> <P class="p12 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft83">krigsfångar, lidande av varje slags tuberkulos oberoende av i vilket organ, då behandlingen i ett neutralt land sannolikt skulle kunna leda till tillfrisknande eller åtminstone till avsevärd förbättring, med undantag av före fångenskapen botad primär tuberkulos;</SPAN></P> <P class="p64 ft69"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft84">krigsfångar, som på grund av affektioner i </SPAN><NOBR>andnings-,</NOBR> cirkula- <NOBR>tions-,</NOBR> <NOBR>matsmältnings-,</NOBR> <NOBR>nerv-,</NOBR> <NOBR>sinnes-,</NOBR> <NOBR>köns-,</NOBR> <NOBR>urin-,</NOBR> hud- eller rörelseorganen m.fl. äro i behov av behandling, om sådan</P> <P class="p573 ft24">275</P> </DIV> <DIV id="page_274"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft8">behandling uppenbarligen skulle väntas giva bättre resultat i ett neutralt land än i fångenskap;</P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft85">krigsfångar, som hava undergått nefrektomi i fångenskap för icke tuberkulös sjukdom; fall med osteomyelit, i latent stadium eller på bättringsvägen; sockersjuka utan behov av insulinbehandling m.fl.;</SPAN></P> <P class="p689 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft85">krigsfångar lidande av krigs- eller fångenskapsneuroser.</SPAN></P> <P class="p171 ft8">Fall av fångenskapsneuroser, som icke äro botade efter tre månaders vistelse i ett neutralt land eller vilka efter denna tidrymd ej tydligt äro på väg mot full hälsa, skola hemsändas.</P> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft8">6)</SPAN><SPAN class="ft85">alla krigsfångar lidande av kroniska förgiftningar </SPAN><NOBR>(gas-,</NOBR> <NOBR>metall-,</NOBR> alkaloidm.fl.), för vilka utsikterna av behandling i ett neutralt land äro speciellt gynnsamma;</P> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft8">7)</SPAN><SPAN class="ft85">alla kvinnliga krigsfångar, som äro gravida eller mödrar med spädbarn och småbarn.</SPAN></P> <P class="p690 ft8">Följande kategorier av krigsfångar kunna icke ifrågakomma för omhändertagande i neutralt land:</P> <P class="p397 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">alla vederbörligen verifierade kroniska psykoser;</SPAN></P> <P class="p171 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">alla organiska eller funktionella nervösa sjukdomstillstånd, som bedömas obotliga;</SPAN></P> <P class="p57 ft69"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft86">alla smittosamma sjukdomar under den tidsperiod, de medföra smittorisk med undantag för tuberkulos.</SPAN></P> <P class="p691 ft39"><SPAN class="ft39">II</SPAN><SPAN class="ft118">Allmänna anmärkningar</SPAN></P> <P class="p692 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft85">Ovan angivna grunder skola allmänt tolkas och tillämpas så vidsynt som möjligt.</SPAN></P> <P class="p171 ft8">Neuropatiska och psykopatiska tillstånd, orsakade av krig eller fångenskap, såväl som fall av tuberkulos på varje stadium, skola framför allt beredas förmånen av denna vidsynthet. Krigsfångar, som hava erhållit ett flertal sår, av vilka intet i och för sig berättigar till hemsändande, skola undersökas i samma anda med beaktande av det psykiska traumat, som kan hänföras till antalet sår.</P> <P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft85">Alla otvetydiga fall, som giva rätt till direkt hemsändande (amputation, total blindhet eller dövhet, öppen lungtuberkulos, sinnessjukdom, elakartade svulster m.fl.) skola så snart som möjligt undersökas och hemsändas av lägerläkarna eller av militära läkarkommissioner, som utsetts av den kvarhållande makten.</SPAN></P> <P class="p693 ft24">276</P> </DIV> <DIV id="page_275"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga I (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p694 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft83">Skador och sjukdomar, som förefunnos före kriget och som icke förvärrats, liksom krigsskador, vilka icke utgjort hinder för föregående militär tjänstgöring, skola icke berättiga till direkt hemsändande.</SPAN></P> <P class="p695 ft8"><SPAN class="ft8">4)</SPAN><SPAN class="ft83">Förevarande bestämmelser skola tolkas och tillämpas på samma sätt i alla länder, som äro parter i konflikten. Vederbörande makter och myndigheter skola giva de blandade läkarkommissionerna all hjälp som är nödvändig för genomförandet av deras uppgifter.</SPAN></P> <P class="p696 ft8"><SPAN class="ft8">5)</SPAN><SPAN class="ft83">De exempel, som angivits under punkt 1 ovan, utgöra endast typiska fall. Fall, som icke helt sammanfalla med dessa exempel, skola bedömas i den anda, som framgår av bestämmelserna i artikel 110 i denna konvention och i enlighet med de grundsatser, som innefattas i denna överenskommelse.</SPAN></P> <P class="p697 ft24">277</P> </DIV> <DIV id="page_276"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga II (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p674 ft70">Bilaga II</P> <P class="p698 ft51">Reglemente för de blandade läkarkommissionerna</P> <P class="p699 ft9">(se artikel 112)</P> <P class="p700 ft9">Artikel 1</P> <P class="p154 ft8">De blandade läkarkommissioner, som omförmälas i artikel 112 av konventionen, skola bestå av tre medlemmar, av vilka två skola tillhöra neutralt land och den tredje utses av den kvarhållande makten. En av de neutrala medlemmarna skall vara ordförande.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 2</P> <P class="p154 ft8">De två neutrala medlemmarna skola på begäran av den kvarhållande makten utses av Röda Korsets internationella kommitté i samråd med skyddsmakten. De kunna vara bosatta antingen i sitt hemland, i annat neutralt land eller inom den kvarhållande maktens territorium.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 3</P> <P class="p154 ft8">De neutrala medlemmarna skola godkännas av vederbörande stridande parter vilka skola meddela sitt godkännande till Röda Korsets internationella kommitté och skyddsmakten. Sedan sådant meddelande lämnats, skola ifrågavarande medlemmar anses vara slutgiltigt utsedda.</P> <P class="p221 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Ställföreträdare skola likaledes utses i tillräckligt antal för att vid behov kunna träda i de ordinarie medlemmarnas ställe. Ställföreträdarna skola utses samtidigt med de ordinarie medlemmarna eller eljest med minsta möjliga tidsutdräkt.</P> <P class="p701 ft24">278</P> </DIV> <DIV id="page_277"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga II (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft9">Artikel 5</P> <P class="p150 ft8">Därest av någon anledning Röda Korsets internationella kommitté icke kan utse neutrala medlemmar, skall detta ske genom skyddsmakten.</P> <P class="p105 ft9">Artikel 6</P> <P class="p206 ft8">Såvitt möjligt skall den ena av de båda neutrala läkarna vara kirurg.</P> <P class="p3 ft9">Artikel 7</P> <P class="p166 ft69">De neutrala medlemmarna skola gentemot de stridande parterna åtnjuta fullständigt oberoende och av dem erhålla erforderliga lättnader för fullgörandet av sitt uppdrag.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 8</P> <P class="p166 ft8">Samtidigt med att medlemmar jämlikt bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i detta reglemente utses, skall Röda Korsets internationella kommitté i samråd med den kvarhållande makten, fastställa vederbörandes tjänstevillkor.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 9</P> <P class="p150 ft69">Sedan de neutrala medlemmarna godkänts, skola de blandade läkarkommissionerna påbörja sitt arbete snarast möjligt och i alla händelser inom tre månader från dagen för godkännandet.</P> <P class="p181 ft9">Artikel 10</P> <P class="p150 ft8">De blandade läkarkommissionerna skola undersöka samtliga fångar, som omförmälas i artikel 113 i konventionen. De skola föreslå hemsändande, uteslutning från hemsändande eller uppskov till senare undersökning. Deras beslut skola fattas genom omröstning med enkel majoritet.</P> <P class="p175 ft9">Artikel 11</P> <P class="p166 ft8">Kommissionens beslut skall i varje enskilt fall under månaden efter besöket delgivas den kvarhållande makten, skyddsmakten och Röda Korsets internationella kommitté. Den blandade läkarkommissionen skall likaledes underrätta varje fånge, som blivit undersökt, om beslutet och tillställa dem, som föreslagits till hemsändande, ett intyg i enlighet med vid denna konvention fogat formulär.</P> <P class="p702 ft24">279</P> </DIV> <DIV id="page_278"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga II (III:e Genèvekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 12</P> <P class="p154 ft8">Den kvarhållande makten skall vara skyldig att inom en tid av tre månader från det att den vederbörligen underrättats om den blandade läkarkommissionens beslut verkställa detta.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 13</P> <P class="p154 ft8">Därest i land, där en blandad läkarkommissions verksamhet synes önskvärd, icke finnes neutral läkare och om det av någon anledning befinnes omöjligt att utse neutrala läkare, som äro bosatta i annat land, skall den makt, i vars våld krigsfångarna befinna sig, i samråd med skyddsmakten tillsätta en läkarkommission, som med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 1, 2, 3, 4, 5 och 8 i detta reglemente skola hava samma uppgifter som en blandad läkarkommission.</P> <P class="p243 ft9">Artikel 14</P> <P class="p154 ft69">De blandade läkarkommissionernas verksamhet skall vara kontinuerlig och de skola besöka varje läger med högst sex månaders mellanrum.</P> <P class="p703 ft24">280</P> </DIV> <DIV id="page_279"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga III (III:e Genévekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p704 ft70">Bilaga III</P> <P class="p705 ft119">Reglemente angående gemensamma understödsförsändelser till krigsfångar</P> <P class="p706 ft9">(se artikel 73)</P> <P class="p707 ft9">Artikel 1</P> <P class="p150 ft8">Förtroendemännen skola vara berättigade att bland samtliga krigsfångar, som administrativt lyda under deras läger, inbegripet de fångar, som befinna sig i sjukhus, i fängelse eller i annan straffanstalt, fördela de understödsförsändelser, som de omhänderhava.</P> <P class="p149 ft9">Artikel 2</P> <P class="p166 ft8">Fördelningen av gemensamma understödsförsändelser skall ske i enlighet med givarnas önskemål och enligt av förtroendemännen upprättad plan; fördelning av sjukvårdsmateriel skall dock företrädesvis ske i samförstånd med chefsläkare och dessa må, vad beträffar sjukhus och karantänsanstalt, göra undantag från nämnda instruktioner i den mån de sjukas behov göra detta nödvändigt. Inom den sålunda angivna ramen skall städse en rättvis fördelning äga rum.</P> <P class="p147 ft9">Artikel 3</P> <P class="p150 ft8">För att kunna kontrollera de mottagna varornas kvalitet och kvantitet samt härom utarbeta utförliga redogörelser att tillställas givarna, skola förtroendemännen eller deras biträden vara berättigade att begiva sig till nära lägret belägna platser, där understödsförsändelser mottagas.</P> <P class="p708 ft24">281</P> </DIV> <DIV id="page_280"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p18 ft25">Bilaga III (III:e Genévekonventionen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft9">Artikel 4</P> <P class="p154 ft8">Förtroendemännen skola beredas möjlighet att kontrollera, att fördelningen av understödsförsändelserna i lägrets underavdelningar och annex sker i enlighet med deras instruktioner.</P> <P class="p155 ft9">Artikel 5</P> <P class="p154 ft8">Förtroendemännen skola vara berättigade att ifylla, liksom att låta arbetsavdelningarnas förtroendemän eller sjukhusens och karantänsanstalternas chefsläkare ifylla, formulär eller frågeformulär, vilka skola tillställas givarna och vilka avse understödsförsändelser (fördelning, behov, mängd m.m.). Dessa formulär och frågeformulär skola, sedan de vederbörligen ifyllts, utan dröjsmål översändas till givarna.</P> <P class="p170 ft9">Artikel 6</P> <P class="p154 ft8">I syfte att kunna verkställa regelbunden fördelning av understödsförsändelser bland krigsfångarna i respektive läger och eventuellt för att kunna möta behov, som må uppstå genom nya krigsfångekontingenters ankomst, skola förtroendemännen vara berättigade att upplägga och bibehålla lager av understödsförsändelser i tillräcklig mängd. De skola för detta ändamål hava tillgång till lämpliga lagerlokaler; varje lagerlokal skall vara försedd med två lås, varvid förtroendemannen skall ha nycklarna till det ena låset och lägrets befälhavare till det andra.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 7</P> <P class="p154 ft8">För den händelse gemensam försändelse av kläder mottages, skall varje krigsfånge hava rätt att behålla minst en fullständig uppsättning kläder. Om fånge innehar mer än en uppsättning kläder, skall förtroendemannen hava rätt att från dem, som äro bäst lottade, taga överskjutande persedlar eller vissa artiklar utöver en, därest det befinnes nödvändigt för att tillgodose de mindre väl försedda fångarnas behov. Han må dock icke fråntaga fånge en andra uppsättning underkläder, strumpor eller skor, med mindre fånge, som saknar sådana, icke på annat sätt kan utrustas därmed.</P> <P class="p157 ft9">Artikel 8</P> <P class="p154 ft8">De höga fördragsslutande parterna och i synnerhet den kvarhållande makten skola i så vidsträckt omfattning som möjligt och</P> <P class="p467 ft24">282</P> </DIV> <DIV id="page_281"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p18 ft25">SOU 2010:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p18 ft49">Bilaga III (III:e Genévekonventionen)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p709 ft8">med beaktande av för befolkningen gällande ransoneringsbestämmelser medgiva inköp inom sitt område för möjliggörande av fördelning av understödsförsändelser bland krigsfångar; de skola på motsvarande sätt underlätta överföring av penningmedel och andra finansiella, tekniska eller administrativa åtgärder, som vidtagas i och för sådana inköp.</P> <P class="p275 ft9">Artikel 9</P> <P class="p255 ft8">Föregående bestämmelser utgöra icke hinder för krigsfångars rätt att före ankomsten till ett läger eller under förflyttning mottaga gemensamma understödsförsändelser, och ej heller för skyddsmaktens, Röda Korsets internationella kommittés eller annan organisations för bistånd åt fångar representanter att verkställa fördelning av understödsförsändelser, som de fått i uppdrag att överbringa till mottagarna på sätt, som de finna lämpligt.</P> <P class="p710 ft24">283</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GYB322 SOU_2010__22_d1.pdf 2189122 pdf Krigets lagar -centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser, del 1 https://data.riksdagen.se/fil/A2B76353-02AD-4780-9F08-848F80A87014 GYB322d2 SOU_2010__22_d2.pdf 2569319 pdf Krigets lagar -centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser, del 2 https://data.riksdagen.se/fil/CC5CC4D3-ACC2-4AF9-A266-C57BDEBCEF24 GYB322d3 SOU_2010__22_d3.pdf 2571198 pdf Krigets lagar -centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser, del 3 https://data.riksdagen.se/fil/E866DF13-DC91-49B3-AB57-CB20C4729A52 GYB322d4 SOU_2010__22_d4.pdf 1596520 pdf Krigets lagar -centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser, del 4 https://data.riksdagen.se/fil/CB41B100-6127-4F1E-8438-8E2412246798