2411052 GYB319 2010 19 sou sou Statens offentliga utredningar 2010:19 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 19 0 2010-02-23 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2010-02-23 00:00:00 Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GYB319/text https://data.riksdagen.se/dokument/GYB319 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB319 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:79px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_11 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:656px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:574px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:499px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:458px;height:499px;} .ft0{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 45px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft17{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft19{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft21{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 5px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft34{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft39{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft43{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft46{font: italic 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft47{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft48{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft53{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft59{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p28{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p29{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 324px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p140{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p146{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p159{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p187{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p189{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 31px;} .tr2{heightzzz: 24px;} .tr3{heightzzz: 30px;} .tr4{heightzzz: 25px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 23px;} .tr8{heightzzz: 57px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 51px;} .tr11{heightzzz: 14px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 15px;} .tr14{heightzzz: 12px;} .tr15{heightzzz: 13px;} .tr16{heightzzz: 56px;} .t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t3{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t4{width: 456px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 452px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 151px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 452px;margin-top: 33px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 419px;margin-top: 4px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 452px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 379px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 313px;margin-top: 1px;f:11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 314px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 451px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia</P> <P class="p1 ft1">En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan</P> <P class="p2 ft1"><NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Ohlander</P> <P class="p3 ft2">Rapport I</P> <P class="p4 ft2">från Delegationen för jämställdhet i skolan</P> <P class="p5 ft2">Stockholm 2010</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p6 ft3">SOU 2010:10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p7 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p8 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p9 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p10 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p11 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p10 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p12 ft5">Tryckt av Elanders Sverige AB</P> <P class="p4 ft4">Stockholm 2010</P> <P class="p12 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23350-4</NOBR></P> <P class="p4 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p6 ft7">Förord</P> <P class="p13 ft8">DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08) har bland annat till uppgift att lyfta fram kunskap om jämställdhet och genus i skolan.</P> <P class="p14 ft8">Vilken bild av kvinnor och män får dagens skolelever genom sina historieböcker? Den frågan har <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Ohlander, professor emeritus i historia, behandlat efter ett uppdrag från delegationen. Det är en nedslående bild som ges i rapporten. I vissa av böckerna förmedlas bilden av de historiska epokerna som en värld där det knappast verkar ha förekommit kvinnor över huvud taget. De frågor som väcks vid läsningen av rapporten är exempelvis: Hur påverkas elever av att möta en enkönad bild av historien? Varför glöms kvinnorna bort? Och hur skulle vår historia beskrivas om den sågs ur ett jämställt perspektiv?</P> <P class="p15 ft8">Denna rapport är den första i en serie av forskarrapporter från DEJA. Rapporterna ska behandla olika aspekter av genus och jämställdhet i skolan. Rapporterna kommer alla att publiceras under 2010, och föregår Delegationens slutbetänkande, som överlämnas till regeringen senast den 30 november 2010.</P> <P class="p16 ft8">Syftet med rapporterna är att bidra till ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna.</P> <P class="p17 ft8">Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.</P> <P class="p18 ft8">DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08)</P> <P class="p19 ft8">Anna Ekström</P> <P class="p4 ft8">Ordförande</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p6 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft9">Kort om innehållet ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft9">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p20 ft9">Uppdraget...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft9">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft8">Egna erfarenheter och diskussion om eventuellt jäv.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p20 ft10">Frågeställningar och uppläggning ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft9">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p20 ft10">Gymnasieboken <SPAN class="ft11">Människan genom tiderna </SPAN>...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p20 ft12">Bokens förord och uppläggning.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft8">Namngivna kvinnor och män i register m.m...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Personnamn i register: 14 kvinnor och 235 män....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft8">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Marginalnotiser: kvinnor nämns 20 gånger, män 97..............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Bildtexter: 21 kvinnor och 201 män namngivna ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Konstnärer och författare........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Tidslinjer...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Ingresser (inledningar) ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft13">De ”anonyma” människorna ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Marginalnotiser ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Bilder.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p22 ft12">Kvinnan som pendang till mannen...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Tolv specialavsnitt om kvinnor ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft13">Mannen genom tiderna? ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Namngivna kvinnor utan genusperspektiv.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft8">Förbigångna nunnor ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft8">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Livsvillkor och reformer..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Motsägande om kvinnors roll .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p22 ft13">Mänskligt blir manligt.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft8">Inte ens Fredrika Bremer…..................................................... 40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p22 ft8">Inget om kvinnliga politikers betydelse .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td0"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td2"><SPAN class="p23 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td0"><SPAN class="p20 ft10">Lärarhandledning <SPAN class="ft11">Människan genom tiderna </SPAN>.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p22 ft9">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p20 ft13">Att undervisa i historia kurs A .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Historisk metod ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Studieuppgifter ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Fördjupningsuppgifter ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Historiska kartor ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p20 ft9">Tre andra läroböcker...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft9">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Kvinnonamn i register.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft12">Svenska kvinnonamn: <NOBR>1700-talet</NOBR> och framåt ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft12">Grundskoleboken <SPAN class="ft17">Sofi Historia</SPAN>...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft17"><SPAN class="ft12">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken <SPAN class="ft12">............</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft8">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft13">Gymnasieboken <SPAN class="ft18">Alla tiders historia </SPAN>.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p20 ft12">Kvinnonamn i register allmän historia .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft12">Grundskoleboken <SPAN class="ft17">Sofi Historia</SPAN>...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft17"><SPAN class="ft12">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken <SPAN class="ft12">............</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft13">Gymnasieboken <SPAN class="ft18">Alla tiders historia </SPAN>.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p20 ft13">Närläsning av böckernas innehåll .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft12">Grundskoleboken <SPAN class="ft17">Sofi Historia</SPAN>...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft17"><SPAN class="ft12">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken <SPAN class="ft12">............</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p24 ft13">Gymnasieboken <SPAN class="ft18">Alla tiders historia </SPAN>.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft8">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p20 ft8">Sammanfattning: En föråldrad kvinnosyn .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p20 ft9">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia:</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p20 ft9">Sammanfattande synpunkter ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft9">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p20 ft13">Få namngivna kvinnor.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft8">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft13">Kvinnors insatser förbigås ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft12">Läroplan och kursplaner följs inte....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft8">Avslutande reflektion om effekter på eleverna................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft8">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft15">6</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p6 ft7">Kort om innehållet</P> <P class="p26 ft8">Granskningen omfattar fyra läroböcker och en lärarhandledning i historia. Två av läroböckerna och lärarhandledningen är avsedda för <NOBR>A-kursen</NOBR> på gymnasiet. De två andra granskade läroböckerna är avsedda för grundskolan.</P> <P class="p27 ft8">Inledningsvis redovisar jag uppdragets bakgrund och mina frågeställningar. Granskningens resultat sammanfattas i slutet av rapporten (s. <NOBR>67–73).</NOBR> Huvudresultatet är att kvinnor ägnas minimal uppmärksamhet och utrymme i läroböckerna. Kvinnor tas upp i särskilda avsnitt, som gör intryck av att vara sent infogade i texten. Manliga perspektiv och synsätt dominerar, ofta också när texten handlar om kvinnor. I tre av böckerna finns skrivsätt och kommentarer som måste ses som sexistiska.</P> <P class="p27 ft8">Jämställdhetsbegreppet används sparsamt och på något undantag när som synonymt med bättre förhållanden för kvinnor. Analyser av hur kvinnors och mäns samhälleliga ställning och förhållande till varandra uppfattas och beskrivs i de historiska källorna saknas. Tvärtemot vad man kunde vänta sig minskar antalet kvinnor som nämns i texterna ju längre fram man kommer i tiden. I två av böckerna finns i huvudtexterna inga namngivna kvinnor efter <NOBR>1600-talet</NOBR> respektive efter år 1720. Detta innebär att kvinnors historia knappast behandlas, och att ekonomiska, kulturella och politiska samhällsområden får en otillräcklig och skev belysning.</P> <P class="p28 ft8">Bristerna i läroböckerna ur ett jämställdhetsperspektiv framstår som anmärkningsvärda mot bakgrund av läroplanernas och kursplanernas mål, mot bakgrund av de intentioner författarna uppger sig ha och mot bakgrund av att det, särskilt för svensk del, finns god och lättillgänglig historisk forskning och översikter på området.</P> <P class="p29 ft15">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Kort om innehållet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft8">I en avslutande reflektion ställer jag frågan om vilka effekter de granskade läromedlen kan tänkas få för elevers omvärldskunskap och självbilder, såväl flickors som pojkars.</P> <P class="p31 ft19"><NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Ohlander</P> <P class="p32 ft13">Om man räknar med kvinnorna, då har ju allting hänt väldigt sent.</P> <P class="p33 ft18">Elev vid journalistlinjen, Vara folkhögskola 2009</P> <P class="p34 ft20">Det är en grotesk vanföreställning att kvinnorna i äldre tider skulle ha levat något slags skyddat liv, befriat från mödor och lidanden samt föremål för männens uppvaktning. Tvärtom innebar just det förhållandet att det allra mesta av all slags produktion försiggick inom hemmet att kvinnorna direkt blev producenter rentav i högre grad än senare … Kvinnoarbetet utgjorde säkerligen en mycket dryg del icke blott i egenhushållningen på alla produktionsområden och i jordbruket för såväl egen konsumtion som avsättning, utan också i det yrkesmässiga hemarbetet under förlagssystemets tid.</P> <P class="p35 ft18">Eli F. Heckscher 1934<A href="#page_7"><SPAN class="ft21">1</SPAN></A></P> <P class="p36 ft24"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Heckscher, Eli F., <SPAN class="ft23">Norstedts världshistoria, </SPAN>trettonde delen. Stockholm 1934.</P> <P class="p37 ft15">8</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft7">Uppdraget</P> <P class="p26 ft8">Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) gav mig i april 2009 uppdraget att granska läromedel i historia och samhällskunskap med fokus på jämställdhet. Denna rapport behandlar läromedel i historia.<A href="#page_8"><SPAN class="ft25">1</SPAN></A></P> <P class="p38 ft8">Relevanta för uppdraget är delar av kommittédirektiven för DEJA. Där påpekas bland annat att jämställdhetsuppdraget formuleras i läroplanerna. Vidare betonas att kursplanerna i egenskap av bindande föreskrifter ska läsas mot bakgrund av läroplanerna, och att de ska kopplas till verksamheternas värdegrundsuppdrag, där jämställdhet lyfts fram som ett grundläggande värde.<A href="#page_8"><SPAN class="ft25">2</SPAN></A></P> <P class="p27 ft8">Några punkter ur direktivens avslutande redovisning av delegationens uppdrag bör också vara värda att nämna i detta sammanhang. Punkt 4 handlar om att sammanställa kunskaper över områden av betydelse för utbildningen i skolan, där ny kunskap behövs, och punkt 6 att sammanställa och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.<A href="#page_8"><SPAN class="ft25">3</SPAN></A></P> <P class="p39 ft8">En grundläggande utgångspunkt är därmed läroplanens formulering om jämställdhet. Det heter där:</P> <P class="p40 ft13">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.<A href="#page_8"><SPAN class="ft26">4</SPAN></A></P> <P class="p41 ft8">Relevanta är också de allmänna demokratiska målen i läroplanen.</P> <P class="p42 ft29"><SPAN class="ft27">1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">Ulla-Britt</SPAN></NOBR> Strömberg har granskat manuskriptet. För synpunkter och diskussioner tackar jag också Gunnela Björk, Örebro, Nils Mejer, Täby och Felicia Kälvemark, Uppsala.</P> <P class="p43 ft31"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft30">2008: </SPAN>Utbildningsdepartementet. Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i skolan.</P> <P class="p44 ft32">Dir. 2008:75, s. 3.</P> <P class="p44 ft29"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft28">Ibid, s. 8.</SPAN></P> <P class="p45 ft24"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft33">Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:24. Förordning Läroplan (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet </SPAN><NOBR>1994-02-17.</NOBR> (Senaste ändring SKOLFS 2006:23.)</P> <P class="p46 ft15">9</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft8">Kursplanen för historieämnet i grundskolan lyfter fram vikten av att belysa kvinnors, barns och mäns historia. Där heter det:</P> <P class="p48 ft13">Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser.<A href="#page_9"><SPAN class="ft26">5</SPAN></A></P> <P class="p49 ft8">Kursplanen för historia A i gymnasiet är inte lika explicit, men nämner genushistoria som exempel på historiesyn och hävdar att ämnet ska ge handlingsberedskap ”vare sig det är tal om emancipation, migration eller interkulturell förståelse”. Beskrivningen av målen för undervisningen innefattar att den ”på basis av det historiska arvet utvecklar en trygg och demokratisk identitet”.<A href="#page_9"><SPAN class="ft25">6</SPAN></A></P> <P class="p50 ft8">En bakgrund finns också i Skolverkets rapport från år 2006:</P> <P class="p51 ft19">I enlighet med skolans värdegrund?<A href="#page_9"><SPAN class="ft34">7 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Där granskar pedagogerna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">Britt-Marie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Berge och Göran Widding läroböckers värdegrunder ur ett könsperspektiv. De är kritiska till de flesta läroböcker i historia, pekar på manlig överrepresentation, manliga perspektiv och osynliggörande av kvinnor. De påtalar också värderingar om och skildringar av män och kvinnor, som de menar knappast lämpar sig som förebilder för flickor och pojkar; kvinnor skildras som offer, män som våldsverkare. Däremot har Berge och Widding varken haft till uppgift eller menar sig ha gjort en granskning utifrån kännedom om tillgänglig historisk kunskap och aktuella forskningslägen. Men deras beskrivning och analys av läromedlen pekar mot att det verkar kunna ta decennier innan läroboksförfattarna tar del av och använder väsentliga forskningsresultat. Ur jämställdhetssynpunkt framstår detta som allvarligt, inte minst eftersom de senaste decenniernas kvinno- och genushistoriska forskning är av betydande omfång och i varje fall för svensk del finns lätt tillgänglig i översiktsarbeten och antologier.</SPAN></P> <P class="p52 ft29"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft36">Kursplan för Historia GR. Inrättad </SPAN><NOBR>2000-07</NOBR> SKOLFS 2000:135. Längre fram i kursplanen heter det också: ”Ämnet belyser hur villkoren för kvinnor, män och barn – liksom för olika samhällsklasser och etniska grupper – har påverkats i historiska skeenden.”</P> <P class="p53 ft29"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft36">Kursplan för HI1201 – Historia A. Inrättad </SPAN><NOBR>2000-07</NOBR> SKOLFS:2000:60. Liknande skrivningar i kursplanerna för B och C.</P> <P class="p54 ft39"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft37">2006: Skolverket. Rapport 285, </SPAN>I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. <SPAN class="ft38">Sidorna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">28-41</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> innehåller ett sammandrag av Berges och Widdings rapport. Den finns i sin helhet på Skolverkets hemsida: </SPAN>En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport: ”I enlighet med skolans värdegrund?” <SPAN class="ft38">av docent </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">Britt-Marie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> Berge och adjunkt Göran Widding, Umeå universitet.</SPAN></P> <P class="p55 ft15">10</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31910x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p20 ft40">Uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft41">Egna erfarenheter och diskussion om eventuellt jäv</P> <P class="p57 ft8">Jag har själv medverkat som författare i en lärobok som granskats i Skolverkets ovan nämnda rapport.<A href="#page_10"><SPAN class="ft25">8 </SPAN></A>Det är viktigt att nämna, eftersom det kan innebära en jävsproblematik för min granskning – bör jag som läroboksförfattare granska konkurrenter? Det bör å andra sidan vara relevant ur kompetenssynpunkt; jag har själv erfarenhet av den verksamhet jag ska granska. Min medverkan gäller en lärobok i historia för gymnasiet: <SPAN class="ft19">Epos. Historia för gymnasieskolans kurs A och B, </SPAN>vars första upplaga kom år 1996. Från arbetet med denna lärobok har jag hämtat erfarenheter om till exempel hur struktur och kronologi påverkas, när man för in ett könsperspektiv.<A href="#page_10"><SPAN class="ft25">9 </SPAN></A><SPAN class="ft19">Epos A </SPAN>omnämns genomgående positivt i Skolverkets rapport, bland annat som ”ett undantag, då den läroboken genomgående problematiserar könsrelationer”.<A href="#page_10"><SPAN class="ft25">10 </SPAN></A><SPAN class="ft19">Epos </SPAN>kunde med hänsyn till jävsförhållandet inte tas med i min granskning av läroböcker i historia. Men även om <SPAN class="ft19">Epos </SPAN>fått positiva omdömen i Berges och Widdings rapport för Skolverket, kan jag se vissa brister i den ur jämställdhetssynpunkt och har föreslagit DEJA att göra en oberoende granskning också av <SPAN class="ft19">Epos</SPAN>.</P> <P class="p58 ft42"><SPAN class="ft27">8</SPAN><SPAN class="ft28">1996: Sandberg, Robert (red), </SPAN>Epos. Historia för gymnasieskolans kurs A och B. <SPAN class="ft29">1 uppl. Stockholm. Almqvist & Wiksell. Övriga författare i första upplagan är </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">Per-Arne</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> Karlsson, Karl Molin och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">Ann-Sofie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> Ohlander. Boken har sedan utkommit i ett flertal upplagor; nya författare har också tillkommit.</SPAN></P> <P class="p45 ft29"><SPAN class="ft27">9</SPAN><SPAN class="ft28">Samma erfarenhet om hur struktur och kronologi påverkas gjorde jag vid författandet av den populärvetenskapliga boken </SPAN><SPAN class="ft42">Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. </SPAN>Tillsammans med <NOBR>Ulla-Britt</NOBR> Strömberg. 3:e uppl. 2008. Norstedts akademiska förlag, Stockholm.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft27">10</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket, Rapport 285, s. 29.</SPAN></P> <P class="p60 ft15">11</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31911x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft7">Frågeställningar och uppläggning</P> <P class="p13 ft8">Jämställdheten mellan könen i läromedel i historia är alltså utgångspunkten för min granskning. På ett elementärt plan gäller frågorna dels det utrymme kvinnors respektive mäns historiska förhållanden ges i böckerna, dels i vilken utsträckning läroböckerna kan sägas ha ett könsneutralt perspektiv, det vill säga handla om <SPAN class="ft19">människor, </SPAN>både kvinnor och män.</P> <P class="p16 ft8">När dessa frågor besvarats blir nästa steg att granska just jämställdheten i läroböckernas framställning. Hur definieras jämställdhet mellan könen? I vilken utsträckning används begreppet jämställdhet och vilken innebörd ges begreppet? Hur behandlas och framställs kvinnor respektive män i förhållande till varandra? Kan man urskilja kvinnliga och manliga perspektiv? Är både kvinnor och män subjekt, huvudpersoner i framställningen? Slutligen är det dags att fråga om böckerna också innehåller analyser av hur kvinnor och män och deras förhållande till varandra uppfattas och beskrivs i de historiska källorna, och om man tar upp homosexualitet i historien.</P> <P class="p61 ft8">Jag har valt att först ingående granska en lärobok i historia för <NOBR>A-kursen</NOBR> på gymnasiet, <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna, </SPAN>tryckt 2003 (första upplagan 1997).<A href="#page_11"><SPAN class="ft25">1 </SPAN></A>Den ingår också i den tidigare nämnda rapporten <SPAN class="ft19">I enlighet med skolans värdegrund? </SPAN>från Skolverket. Mitt val är delvis betingat av att, förutom den lärobok jag själv medverkat i, detta är den enda allmänt använda lärobok i historia jag kunnat finna, som har en kvinna bland författarna. Jag ville se om det möjligen också gav utslag i innehållet. Jag har även granskat lärarhandledningen till <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna</SPAN>.<A href="#page_11"><SPAN class="ft25">2</SPAN></A></P> <P class="p15 ft44">Med bakgrund i resultatet från denna noggranna undersökning har jag också gått igenom ytterligare en lärobok för gymnasiet, <SPAN class="ft43">Alla</SPAN></P> <P class="p62 ft38"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft45">Skrutkowska, Karin, Stattin, Jan, Westin, Gunnar T., Norman, Torbjörn, </SPAN><SPAN class="ft39">Människan genom tiderna. Historia för gymnasiet. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft39">A-kursen.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft39"> </SPAN>Natur och Kultur, Stockholm 2003 (1997).</P> <P class="p63 ft23"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft33">Berglund, Lars & Widing, Dick, </SPAN>Människan genom tiderna. Historia för gymnasiet. <NOBR>A-kursen.</NOBR> Lärarhandledning. <SPAN class="ft24">Natur och Kultur 1999.</SPAN></P> <P class="p64 ft15">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31912x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Frågeställningar och uppläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft19">tiders historia, </SPAN>senast tryckt 2008, och två läroböcker för grundskolan: <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken, </SPAN>senast tryckt 2007 och</P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft19">Sofi Historia, </SPAN>senast tryckt 2005.<A href="#page_12"><SPAN class="ft25">3</SPAN></A></P> <P class="p67 ft8">Granskningen av <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>tjänade som en probleminventering, som gav nycklar till frågeställningar och uppläggning av det fortsatta arbetet. Vid en första överblick slogs jag av bristen på kvinnor och jämställdhetsperspektiv i boken och gjorde därför en grundligare granskning. Till omsorgsfullheten i granskningen av detta, och också de övriga läromedlen, bidrar att jag ser det som viktigt att redovisade fakta och resultat är dokumenterade och underbyggda; detta särskilt eftersom min granskning leder till grundläggande kritik utifrån såväl läroplanens och kursplanernas mål som författarnas egna värderingar och intentioner.</P> <P class="p68 ft8">Resultaten av granskningarna är samstämmiga; läromedlen uppvisar stora likheter – ibland förmodligen direkt påverkan sinsemellan – och det förefaller mot den bakgrunden inte troligt att granskning av ytterligare läromedel skulle förändra resultatet märkbart.</P> <P class="p69 ft32"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>Almgren, Hans, Bergström, Börje, Löwgren, Arne, <SPAN class="ft31">Alla tiders historia A. </SPAN>Tredje upplagan. Gleerups 2008. Almgren, Bengt, Tallerud, Berndt, Thorbjörnsson, Hans, Tillman, Hans, <SPAN class="ft31">SO Direkt. Historia. Ämnesboken, </SPAN>andra uppl., 3:e tryckningen. Bonniers utbildning, Stockholm 2007. Folkebrant, Urban, <SPAN class="ft31">Sofi Historia. </SPAN>Med infobas online. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups 2005.</P> <P class="p70 ft15">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p71 ft7">Gymnasieboken <SPAN class="ft46">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p26 ft8">Granskningen börjar alltså med gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna. </SPAN>Fyra namn anges som författare på omslag och försättsblad, tre män och en kvinna (s. 2). Hon står också som projektledare. Ytterligare två författare av vissa avsnitt nämns i förlagsupplysningarna på omstående sida. Faktagranskning har gjorts av fem historiker. Vidare har tre personer gjort en pedagogisk granskning. Ingen av de fyra huvudförfattarna har en forskningsinriktning på kvinno- och genushistoria. Övriga författare och faktagranskare är historieforskare, två av de fem faktagranskarna är kvinnor.</P> <P class="p72 ft41">Bokens förord och uppläggning</P> <P class="p57 ft8">I ett förord (s. 3) presenteras författarnas intentioner och bokens uppläggning. En viktig del av granskningen är att analysera författarnas intentioner, undersöka hur de fullföljer dem i framställningen och söka fastställa om det utrymme, de perspektiv och analyser som ägnas kvinnor, män och jämställdhet verkar rimlig utifrån intentionerna. Detta leder till en diskussion både av intentionerna och av deras realiserande i förhållande till läroplanens mål om jämställdhet mellan könen i läromedel och undervisning.</P> <P class="p73 ft8">I förordet sägs att framställningen inriktar sig på ”frågor … som gäller människan själv – som samhällsvarelse och individ” (s. 3). Man markerar vidare medvetenhet om att materiella förhållanden till stor del styr människans livsvillkor, men betraktar dessa som ”yttre ramar inom vilka människor av kött och blod agerar och formar sina samhällen”. En huvudtanke är att ge ”rättvisa åt historiens olika sidor – de ekonomiska, sociala, politiska och kulturella”. Förhållandet kvinnor/män berörs inte uttalat i förordet, men det</P> <P class="p74 ft15">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">skulle kunna innefattas i vad som sägs om såväl inriktningen på människan och på de olika sidor av samhället man avser att belysa.</P> <P class="p67 ft8">I förordet kommenteras också bokens disposition och struktur. Framställningen är kronologisk och bygger på en indelning i epoker, där olika aspekter för varje <SPAN class="ft19">huvudkapitel </SPAN>presenteras på likformigt sätt – ekonomi, sociala förhållanden, politik, kultur. Boken är indelad i tio sådana huvudkapitel från ”De första årmiljonerna” till ”Tiden efter 1945”. Av de 351 textsidorna ägnas 137 åt perioden från år 1870 till nutid. Under kapitelrubrikerna finns också delavsnitt. Såväl huvudkapitel som delavsnitt har en <SPAN class="ft19">ingress </SPAN>(inledning) som ska ge en sammanfattning av innehållet. Tio så kallade <SPAN class="ft19">tidslinjer </SPAN>(fram till och med år 1815) illustrerade med tecknade figurer är avsedda att öka översiktligheten.</P> <P class="p75 ft8">Huvudkapitlens ingresser ges i allmänhet en sida, delavsnittens ingresser är kortare. Huvudkapitel och större delavsnitt finns med i bokens innehållsförteckning (s. <NOBR>4–5),</NOBR> men i texten finns också en mängd ytterligare underrubriker, som inte är med i innehållsförteckningen. Kvinnor finns nämnda i rubriken till ett av de större delavsnitten: ”Kvinnan under medeltiden” (s. 63). Kvinnor finns också med i ytterligare underrubriker i innehållsförteckningen.</P> <P class="p76 ft8">Förutom huvudtexten finns också <SPAN class="ft19">notiser i marginalen, </SPAN>som ska ge detaljupplysningar och andra historiska uppgifter. Så kallade forskningsrutor och uppgifter om forskning i texten ska enligt författarna ”göra eleverna medvetna om att tolkningen av det förflutna i regel är omstridd”. Boken innehåller också ett stort antal <SPAN class="ft19">bilder, bildtexter </SPAN>och <SPAN class="ft19">kartor</SPAN>. I slutet finns ett <SPAN class="ft19">person- och sakregister</SPAN></P> <P class="p53 ft8">(s. <NOBR>357–359).</NOBR> En närmare granskning visar att registret enbart tycks omfatta personer som nämns i huvudtexten, däremot inte dem som finns med i marginalnotiser, bildtexter eller i tidslinjerna. Detta försvårar kanske en granskning, men medför samtidigt att man kan jämföra innehållet i de olika typerna av presentationer. Man bör rimligtvis kunna anta att ett omnämnande i huvudtexten har en något högre ”dignitet” än omnämnande i till exempel en bildtext. En svårighet är dock att personregistret har luckor. Det innebär, att såväl flera personer vars betydelse markerats med kursivering av deras namn i texten som flera vars namn inte kursiverats saknas i registret. Någon metod i utelämningarna är svår att se; registret verkar helt enkelt slarvigt hopkommet.</P> <P class="p77 ft44">I övrigt framstår bokens uppläggning som ambitiös, klar och tydlig. Möda har lagts ned på att både få överskådlighet och konsekvens. Den konsekvent likformiga dispositionen av huvud-</P> <P class="p78 ft15">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft8">kapitlen bör underlätta för eleverna att göra jämförelser mellan olika epoker. Tidslinjer, marginalnotiser och bilder kompletterar huvudtexten och bör också väcka intresse för en fördjupning av olika aspekter av historien.</P> <P class="p80 ft41">Namngivna kvinnor och män i register m.m.</P> <P class="p81 ft8">Vilket utrymme ges då kvinnor respektive män i läroboken? Jag har valt att inleda denna granskning med att se på personer som nämns vid namn. Namn har en såväl faktisk som symbolisk betydelse i historien. De namngivna ”bär” på olika sätt sin epok, och blir en viktig del av det eleverna kommer ihåg från historieundervisningen. Givetvis är det naturligt att förvänta sig en viss uttalad övervikt av namngivna män, särskilt längre bakåt i tiden.</P> <P class="p82 ft9">Personnamn i register: 14 kvinnor och 235 män</P> <P class="p83 ft44">Inledningsvis granskade jag personer nämnda i registret (s. 357– 359). Där finns 14 kvinnor och 235 män nämnda vid namn. Följande kvinnor finns med (ungefärlig tidsföljd):</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p84 ft8">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Kleopatra, </SPAN>regerande drottning, Egypten, år <NOBR>69–30</NOBR> f Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p84 ft8">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Jeanne d’Arc, </SPAN>härförare, helgon, Frankrike, <NOBR>1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Birgitta Birgersdotter, </SPAN>heliga Birgitta, <NOBR>1300-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Margareta, </SPAN>regerande nordisk unionsdrottning,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1300/1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Isabella av Kastilien, </SPAN>regerande drottning, <NOBR>1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Elisabeth I, </SPAN>regerande drottning, England, <NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p84 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Maria Stuart, </SPAN>regerande drottning, Skottland, <NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Karin Månsdotter, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning, Sverige,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Kristina, </SPAN>regerande drottning, Sverige, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8"><NOBR>147–149</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Katarina II, </SPAN>den stora, regerande kejsarinna, Ryssland,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1700-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Marie Antoinette, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning, Frankrike,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p84 ft8">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1700-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p22 ft15">17</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31916x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft16">Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna </SPAN>SOU 2010:10</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">de Gouges, Olympe, </SPAN>franska revolutionen, dekl. om</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8">kvinnors rättigheter, <NOBR>1700-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Victoria, </SPAN>regerande drottning, Storbritannien, <NOBR>1800-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Thatcher, Margaret, </SPAN>premiärminister, Storbritannien,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">317</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft44">Mer än hälften är alltså regerande drottningar, en är premiärminister, två är <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar.</P> <P class="p86 ft8">Fördelningen på epoker/århundraden blir som följer:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft8">Antiken</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft8">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8">Medeltiden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft8">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1500-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft8">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1600-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1700-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft8">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1800-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft8">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft8">1900–</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Kvinnorna är få både i absoluta tal och procentuellt. De blir färre ju längre fram i tiden man kommer, och endast en kvinna från 1900- talet är med i registret (Margaret Thatcher). I Sveriges historia finns överhuvudtaget inga kvinnor nämnda vid namn efter år 1900. Nu kompliceras saken av att personregistret, som jag tidigare nämnt, inte är fullständigt. Med i huvudtexten men inte i registret finns till exempel från <NOBR>1500-talet</NOBR> Kristina Gyllenstierna (s. 91) och Katarina Jagellonica (s. 142), från <NOBR>1700-talet</NOBR> den franska revolutionären Théroigne de Méricourt (s. 181) och från <NOBR>1800-talet</NOBR> Florence Nightingale (s. 214). Även män nämnda i huvudtexten saknas i registret. En kontroll av avsnittet Norden <NOBR>800–1520</NOBR> visar att där nämns hela tretton män som saknas i registret (s. <NOBR>82–91).<A href="#page_16"><SPAN class="ft25">1</SPAN></A></NOBR></P> <P class="p77 ft44">Att göra en fullständig genomgång av huvudtexten ifråga om både kvinnor och män skulle kräva en alltför tidsödande arbetsinsats. Jag har därför begränsat mig till en genomgång av huvud-</P> <P class="p87 ft24"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Rollo av Normandiet, Harald Gormson Blåtand, Olof Skötkonung, Birger Jarls son Valdemar, Magnus Ladulås, dennes söner Erik och Valdemar, Albrecht av Mecklenburg, Erik av Pommern, Karl Knutson Bonde, Sten Sture d ä och Gustav Trolle.</P> <P class="p88 ft15">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">texten för perioden 1900 till nutid för att fånga upp de kvinnor och män som finns med där, men som saknas i registret. Denna genomgång visar, att tre kvinnor och 27 män finns namngivna i huvudtexten utan att vara med i registret. Tillsammans med Margaret Thatcher blir antalet kvinnor i texten för denna period alltså fyra. De tre kvinnor som tillkommit är i tidsföljd Eva Braun (Hitlers älskarinna), Indira Gandhi och Tarja Halonen. För männen blir motsvarande antal 113 (varav 86 i registret, 27 enbart i huvudtexten). Antalet vid namn nämnda personer från år 1900 och framåt blir således 117, varav fyra kvinnor.</P> <P class="p90 ft8">Räknat på uppgifterna i registret är andelen kvinnor för perioden från 1900 till nutid således lägre än andelen kvinnor i hela boken. Möjligen skulle en genomgång av namn i hela bokens huvudtext kunna något förändra proportionerna, men det verkar ändå som om andelen kvinnor av samtliga namngivna personer i huvudtexten är lägre under perioden 1900 till nutid än tidigare.</P> <P class="p73 ft8">Tendensen att namngivna kvinnor blir färre ju längre fram man kommer i tiden, blir än tydligare om man ser enbart till Sverige från år 1900 och framåt. I registret finns ingen svensk namngiven kvinna med från denna period. Också min egen genomgång av huvudtexten ger till resultat, att ingen svensk kvinna nämns vid namn efter år 1900. I registret nämns 10 svenska män från år 1900 och framåt, ytterligare 5 tillkommer vid en genomgång av huvudtexten, alltså sammanlagt 15.</P> <P class="p90 ft8">Det visar sig vidare att i registret nämns ingen svensk kvinna vid namn efter år 1700. En hittar jag dock vid en genomgång av huvudtexten: Ulrika Eleonora, regerande drottning åren <NOBR>1718–1720.</NOBR> Motsvarande antal namngivna svenska män är 35. Cirka 40 procent (15 av 35) av de svenska namngivna männen efter år 1700 finns således nämnda under perioden 1900 till nutid. Men ingen kvinna. De elever som läser enbart huvudtexten möter därmed inga namngivna svenska kvinnor efter år 1720. Det är anmärkningsvärt. Förväntan är självklart den motsatta för de århundraden, då kvinnor får ökade juridiska, ekonomiska och politiska rättigheter, vidgade verksamhetsramar och en starkt ökad synlighet och närvaro i det svenska samhällets alla delar.</P> <P class="p15 ft8">Hur är det då i bokens övriga material – marginalnotiser, bilder och bildtexter, tidslinjer och kapitelingresser? Kompenseras där i någon mån kvinnonamnens frånvaro i huvudtexten?</P> <P class="p91 ft15">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p6 ft9">Marginalnotiser: kvinnor nämns 20 gånger, män 97</P> <P class="p92 ft8">En granskning av de sammanlagt 91 marginalnotiserna i boken ger vid handen att 97 män och 19 kvinnor nämns vid namn i dem. Drottning Kristina nämns två gånger, dvs. 20 gånger nämns kvinnor vid namn. Flest finns i äldre tid. Fyra regerande drottningar ingår, dessutom finns två <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar, en hustru till en statschef och en älskarinna. Fyra kvinnor nämns som anklagade respektive vittne i en häxprocess i Sverige på <NOBR>1600-talet.</NOBR> Följande kvinnor nämns:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p22 ft8">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Hatschepsut, </SPAN>farao, Egypten, 1400 f Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Aspasia, </SPAN>Aten, 400 f Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p22 ft8">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Cornelia, </SPAN>Gracchernas mor, Rom, 100 f Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Kleopatra, </SPAN>regerande drottning, Egypten, år <NOBR>69–30</NOBR> f Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Teodora, </SPAN>östromersk kejsarinna, 500 e Kr</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p22 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Helóïse, </SPAN>”ett under av bildning och kunskap”,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8">Frankrike, <NOBR>1100-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Blanka, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> svensk drottning, <NOBR>1300-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Birgitta Birgersdotter, </SPAN>heliga Birgitta, <NOBR>1300-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Margareta, </SPAN>regerande unionsdrottning, <NOBR>1300/1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Dõna Marina, </SPAN>indianska, Cortez älskarinna, <NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p22 ft8">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Carlsdotter, Lisbeth, </SPAN>vittne vid häxprocess, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Månsdotter Anna, </SPAN>anklagad i häxprocess, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Sippel, Anna, </SPAN>anklagad i häxprocess, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p22 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Sippel, Britta, </SPAN>anklagad i häxprocess, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Karin Månsdotter, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning, Sverige,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Kristina, </SPAN>regerande drottning, Sverige, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Pankhurst, Emmeline, </SPAN>rösträttskämpe, Storbritannien,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1800/1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Gorbatjova, Raisa, </SPAN>presidenthustru, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">310</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Thatcher, Margaret, </SPAN>preminärminister, Storbritannien,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p22 ft8">317</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft15">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p56 ft8">Fördelningen över tid är följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p20 ft8">Antiken</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p94 ft8">5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p20 ft8">Medeltiden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p94 ft8">5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1500-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p94 ft8">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1600-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p94 ft8">6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p95 ft8">(Kristina räknad två gånger)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1700-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p94 ft8">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1800/1900-talen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p94 ft8">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p95 ft8">(Emmeline Pankhurst)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p94 ft8">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p95 ft8">(Margaret Thatcher, Raisa Gorbatjova)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft8">I marginalnotiserna finns alltså 97 män namngivna. Varje gång en man nämnts vid namn har han räknats; endast ett fåtal finns dock med upprepade gånger. Oftast nämnd är Stalin. Sammanlagt finns alltså 117 personnamn i marginalnotiserna, av dem 20 kvinnor, en något högre andel än för register och huvudtext.</P> <P class="p97 ft8">Två kvinnor och 18 män nämns i marginalnotiserna under perioden från år 1900 och framåt. De två kvinnorna utgör 10 procent av samtliga kvinnor nämnda i bokens marginalnotiser. Registrets och huvudtextens ökade övervikt för män ju längre fram i tiden texten behandlar består alltså också här.</P> <P class="p17 ft8">För Sveriges del kan noteras, att det efter år 1700 inte finns någon namngiven svensk kvinna i marginalnotiserna. Däremot finns sex svenska män: två på <NOBR>1700-talet</NOBR> – Gustav III och riksrådet Ulrik Scheffer, två på <NOBR>1800-talet</NOBR> – Karl XIV Johan och väckelsepredikanten Erik Jansson, som ledde en religiöst motiverad utvandring till USA (Bishop Hill) och slutligen två på <NOBR>1900-talet</NOBR> – Folke Bernadotte och Olof Palme.</P> <P class="p82 ft9">Bildtexter: 21 kvinnor och 201 män namngivna</P> <P class="p83 ft8">Boken är rikt och varierat illustrerad. Många bilder avbildar personer, enskilt eller i grupp och ofta är deras namn nämnda i bildtexterna. Från renässansen och framåt anges också ofta konstnärens namn.</P> <P class="p98 ft8">21 kvinnor och 201 män finns namngivna i bildtexterna, sammanlagt 222 personer. Följande kvinnor är med:</P> <P class="p99 ft15">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Christine de Pisan, </SPAN>Frankrike, feminist, hovpoet,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Isabella av Frankrike, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Jeanne d’Arc, </SPAN>Frankrike, <NOBR>1400-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Dyveke, </SPAN>Kristian II:s älskarinna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Sigbrit, </SPAN>Dyvekes mor, politiskt inflytelserik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft19">Margarita Teresia, <SPAN class="ft8">spansk prinsessa</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Elisabeth I, </SPAN>regerande drottning, England, <NOBR>1500-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Kristina, </SPAN>regerande drottning, Sverige, <NOBR>1600-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Mme de Pompadour, </SPAN>mätress, inflytelserik, <NOBR>1700-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Katarina II, </SPAN>kejsarinna, Ryssland, <NOBR>1700-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Corday, Charlotte, </SPAN>franska revolutionen, mördade</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8">Marat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Lacombe, Rose, </SPAN>ordf. kvinnoklubb, franska</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8">revolutionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Marx, Jenny, </SPAN>Karl Marx hustru, <NOBR>1800-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Victoria, </SPAN>regerande drottning, Storbritannien, <NOBR>1800-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Desideria, </SPAN>svensk <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning, <NOBR>1800-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Josephine (Josefina), </SPAN>svensk kronprinsessa, <NOBR>1800-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Elisabeth, </SPAN>prinsessa, blivande drottning, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Mary, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> drottning, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Elisabeth, </SPAN><NOBR>icke-regerande</NOBR> änkedrottning, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft8">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Clinton, Hillary, </SPAN>i egenskap av presidentfru, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Thatcher, Margaret, </SPAN>premiärminister, <NOBR>1900-tal</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p22 ft8">317</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft15">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31921x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p56 ft8">Fördelningen över tid är därmed följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft8">Antiken</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p101 ft8">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8">Medeltiden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p101 ft8">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1500-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p101 ft8">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1600-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p101 ft8">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1700-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p101 ft8">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1800-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p101 ft8">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft8"><NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p101 ft8">5 (2 <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar, en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p101 ft8">presidenthustru)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p102 ft8">Vi finner en feminist och hovpoet, ett helgon som förändrade Europas karta, fyra regerande drottningar, en blivande regerande drottning, två kvinnliga revolutionärer från franska revolutionen, en kvinnlig politiker, fyra <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar, en presidentfru, en prinsessa, två kungliga älskarinnor, en – politiskt inflytelserik – mor till en kunglig älskarinna, en hustru – Jenny Marx, vars lojalitet med maken framhålls i texten.</P> <P class="p17 ft8">Fem kvinnor av de 222 namngivna personerna i bildtexterna finns alltså under perioden från år 1900 till nutid. Man bör kanske notera, att tre av dem ingår i en bild på den engelske kung Georg VI:s familj, och att en av dem presenteras som presidenthustru. Kvarstår som ”självständig” kvinna från perioden enbart Margaret Thatcher. För samma period är 56 män namngivna. Genomgången av namngivna personer i bildtexterna stärker således intrycket av kvinnors frånvaro, och särskilt efter år 1900; detta desto mer som flera av de kvinnor som finns med är där i egenskap av pendanger till män: <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar, hustrur, älskarinnor.</P> <P class="p103 ft8">Från år 1700 fram till nutid finns två svenska kvinnor i bildtexterna, drottning Desideria och blivande drottningen Josefina. Inte heller de är huvudpersoner, utan ingår i en gruppbild av Karl XIV Johans familj. Som nämndes ovan finns Ulrika Eleonora med i huvudtexten, dvs. totalt tre namngivna svenska kvinnor från <NOBR>1700-talet</NOBR> och till nutid.<A href="#page_21"><SPAN class="ft25">2</SPAN></A></P> <P class="p62 ft38"><SPAN class="ft49">2 </SPAN>Sammanlagt 17 svenska män finns med i bildtexterna, inklusive namngivna konstnärer, från år 1700 och framåt. Fem från <NOBR>1700-talet,</NOBR> sju från <NOBR>1800-talet</NOBR> och fem från <NOBR>1900-talet.</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p20 ft24"><NOBR>1700-talet:</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p22 ft24">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft42">Gustav III</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p22 ft29">193, 194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft42">Hilleström, Pehr, <SPAN class="ft29">målare</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p22 ft29">189, 193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft42">Pasch, Lorens d y, <SPAN class="ft29">målare</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p22 ft29">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft42">Sevenbom, J.P., <SPAN class="ft29">målare</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p22 ft29">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft23">Sergel, Tobias, <SPAN class="ft24">skulptör</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft24">194</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft15">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31922x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft9">Konstnärer och författare</P> <P class="p104 ft8">I boken finns 41 tavlor, teckningar, skulpturer etc. återgivna; konstens historia ägnas också uppmärksamhet i huvudtexten. De 41 konstverk i boken där konstnärens namn nämns är framställda av män. Samtliga konstnärer nämnda i texten är för övrigt också män. Endast få författare nämns i texten, ingen av dem kvinna. För svensk del finns Carl Michael Bellman, Johan Henric Kellgren och August Strindberg med. Här är den manliga dominansen total.</P> <P class="p105 ft9">Tidslinjer</P> <P class="p106 ft8">De så kallade tidslinjerna är illustrerade översiktsscheman som ska återge de väsentligaste historiska händelserna och företeelserna för olika epoker. Tidslinjerna finns i allmänhet på samma sida som kapitelingresserna. Nio sådana tidslinjer finns i boken, den sista omfattar Norden för perioden <NOBR>1700–1815.</NOBR> Först ska konstateras att 56 personer är nämnda vid namn i tidslinjerna, 53 män och tre kvinnor (drottningarna Margareta, Kristina och kejsarinnan Katarina II).</P> <P class="p68 ft8">I tidslinjernas teckningar finns sammanlagt 121 män och 8 kvinnor avbildade. Men männens antal är i praktiken högre, eftersom det finns teckningar av ett bemannat korsfararfartyg och ett bemannat vikingaskepp. Det är mäns verksamhet och liv som skildras, även när det rör sig om områden, där kvinnor utförde lätt urskiljbara arbetsinsatser som till exempel inom jordbruk och industri. I fyra fall illustreras sysselsättningar uppfattade som kvinnliga: en kvinna som spinner (perioden <NOBR>900–1300),</NOBR> en dam som illustrerar rokokomodet (danserska), en textilarbeterska som arbetar med uppfin-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p20 ft24"><NOBR>1800-talet:</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Karl XIV Johan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">195, 252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Karl XV</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Oscar I</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Oscar II</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Treffenberg, Curry, <SPAN class="ft29">landshövding</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Westin, Fredrik, <SPAN class="ft29">målare</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft29"><SPAN class="ft42">Wingquist, Sven </SPAN>(uppfann kullagret)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">325</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft29"><NOBR>1900-talet:</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p20 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft29"><SPAN class="ft42">Branting, Hjalmar, </SPAN>statsminister, partiledare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft29"><SPAN class="ft42">Erlander, Tage, </SPAN>statsminister, partiledare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">329</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft29"><SPAN class="ft42">Hedlund, Gunnar, </SPAN>inrikesminister, partiledare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">329</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p20 ft42">Johansson, Alf, <SPAN class="ft29">historiker</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p22 ft29">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p20 ft32"><SPAN class="ft31">Palme, Olof, </SPAN>statsminister, partiledare</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p22 ft32">331</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p20 ft15">24</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">ningen Spinning Jenny <NOBR>(1700–1815)</NOBR> och slutligen en kvinna som enligt texten utvecklar hemslöjd och småindustri (Norden 1700– 1815). För männen är motsvarande bilder av arbete och annan verksamhet det mångdubbla.</P> <P class="p17 ft8">Tidslinjerna ska alltså sammanfatta väsentliga utvecklingslinjer i historien. Trots att större delen av illustrationerna avbildar anonyma människor i som väsentligt sedda verksamheter och delar av samhället, är den manliga dominansen där faktiskt delvis större än i de föregående analyserna av namngivna personer i register, marginalnotiser och bildtexter.</P> <P class="p82 ft9">Ingresser (inledningar)</P> <P class="p83 ft8">Ingresserna till kapitel och delavsnitt ska ju ge starkt sammandragen och översiktlig information om en epok eller kortare period. Ett tydligt mönster ifråga om kön kan urskiljas. Visserligen nämns endast få personer vid namn i ingresserna, men samtliga är män. Nästan alla är statschefer, de flesta med diktatorisk makt</P> <P class="p63 ft8">– Alexander den store, Gustav Vasa, Gustav II Adolf, Karl XII, Gustav III, Napoleon, Woodrow Wilson, Chiang <NOBR>Kai-shek,</NOBR> Adolf Hitler, Josef Stalin, Mao Zedong, Nikita Chrusjtjov, Michail Gorbatjov. De enda undantagen är Martin Luther och Isaac Newton.</P> <P class="p98 ft8">De befattningar, verksamheter och positioner som nämns i ingresserna är uttalat manliga; inga kvinnliga tas upp. Exempel på manliga beteckningar är ”härskaren och hans ätt”, ”statliga ämbetsmän”, ”militär”, ”köpmännen”, ”politiska och religiösa ledare”, ”hantverkare” (s. 9), ”kungar”, ”furstar”, ”riddare” (s. 57), ”sjöröveri och handel”, ”småhövdingar”, ”bondeköpmän” (s. 82), ”hantverksmästare”(s. 92), ”upplysningsmän”(s. 159).</P> <P class="p73 ft8">Kvinnors existens markeras dock på några ställen. I ingressen till kapitlet ”Antikens värld” (s. 14) omtalas indirekt, att kvinnor och slavar inte hade rösträtt: ”I Grekland och Rom var det inte – som i de äldsta flodkulturerna – en gudomlig envåldshärskare som styrde utan fria manliga medborgare”. Tvåtusen år framåt i tiden, i ingressen till kapitlet ”Europa dominerar världen <NOBR>1870–1914”</NOBR> (s. 220) markeras på ett liknande sätt, att ”rösträtten för män var praktiskt taget allmän”. Upplysningen kunde i och för sig ha kvalificerats genom ett omnämnande av att två europeiska länder faktiskt genomförde allmän rösträtt under perioden – Finland 1906</P> <P class="p107 ft15">25</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">och Norge 1913. Danmark kom tätt efter 1915. ”Kvinnorna fick jämställdhet på en rad områden” kan man läsa i ingressen till delavsnittet ”Sociala förändringar” (s. 225). I ett avsnitt om Norden i kapitlet ”Tiden efter 1945” beskrivs ”Välfärdsstaten, vars mål var ekonomisk utjämning, lika utbildningsmöjligheter och jämställdhet mellan könen” (s. 324).</P> <P class="p76 ft8">Intrycket av en kompakt manlig världsbild kvarstår. Faktiskt förvandlar läroboksförfattarna på ett ställe en kvinna till en man. I ingressen till avsnittet ”Norden <NOBR>800–1520”</NOBR> (s. 82) står det att ”Som motdrag ingick de nordiska länderna år 1397 en union under gemensam kung: Kalmarunionen”. Men nu skedde ju detta inte under en kung utan under en nog så mäktig och handlingskraftig drottning, Margareta. Om man enbart ville markera själva styrelseformen kunde man ju ha skrivit ”monark”.</P> <P class="p105 ft41">De ”anonyma” människorna</P> <P class="p109 ft8">Men historien är väl framför allt inte de enskilda personernas utan mänsklighetens historia, de anonyma kvinnorna och männen i det förflutna? Hur är de representerade?</P> <P class="p76 ft8">Borde inte kvinnor få fler omnämnanden och större plats om man ser enbart till de anonyma människorna i historien, deras livsvillkor, handlande och öden? Vid en undersökning av detta börjar jag med marginalnotiserna, för att sedan fortsätta med bilderna. Under rubrikerna ”Kvinnan som pendang till mannen” och ”Mannen genom tiderna?” granskar jag sedan bokens huvudtext, bland annat ur detta perspektiv.</P> <P class="p105 ft9">Marginalnotiser</P> <P class="p104 ft8">De flesta av marginalnotiserna är knutna till enskilda, namngivna personer, men det finns också några som behandlar grupper av människor. Även om det finns namngivna personer i dem kan de två notiser som behandlar <SPAN class="ft19">häxprocesser </SPAN>(s. 104), respektive de engelska <SPAN class="ft19">suffragetterna </SPAN>(s. 227) räknas till dessa. Där rör det sig om grupper av kvinnor. Men det är fler kategorier män som har ägnats särskild uppmärksamhet i marginalnotiserna. Här är de tydligaste exemplen på detta:</P> <P class="p110 ft15">26</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p22 ft8">Sid.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft19">Skrivarna <SPAN class="ft8">i Egypten</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">”Idiotes” </SPAN>i Aten, män som drog sig undan det politiska</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8">livet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft19">Fältherrar <SPAN class="ft8">i Rom</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Riddare </SPAN>under medeltiden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft19">Glasblåsare <SPAN class="ft8">i Venedig</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p22 ft8">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Män som gick i gisseltåg </SPAN>efter digerdöden ”för att blidka</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft8">Gud och slippa pesten”</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p20 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft19">Vikingar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Studenter </SPAN>vid de medeltida universiteten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft8"><SPAN class="ft19">Entreprenörer </SPAN>under <NOBR>1800-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p22 ft8">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft19">Samurajer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p22 ft8">243</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Men förmodligen gick också kvinnor i gisseltåg efter digerdöden. Kvinnor kunde också ha nämnts under kategorierna studenter och entreprenörer. Vid de italienska universiteten studerade kvinnor, visserligen få, från första början. Där fanns också kvinnliga professorer i juridik, matematik, naturvetenskap och medicin. Kvinnliga entreprenörer finns också många i historien, både på <NOBR>1800-talet</NOBR> och tidigare. Stora entreprenörer i Sverige var till exempel under <NOBR>1600-talen</NOBR> och <NOBR>1700-talen</NOBR> Maria Sofia de la Gardie och Christina Piper. Ett stort antal kvinnor drev under olika perioder järnbruk i Bergslagen. Den manliga övervikten i de mer allmänt hållna marginalnotiserna kunde alltså ha nyanserats.</P> <P class="p112 ft9">Bilder</P> <P class="p113 ft8">Jag har också försökt göra motsvarande bedömning av bilder av anonyma kvinnor och män. På många bilder finns både kvinnor och män. Det kan vara svårt att bedöma det ena eller andra könets övervikt eller dominerande betydelse i dessa, och jag har därför avstått från att ta med dem. Det bör väl dock nämnas, att män oftare än kvinnor framstår som huvudpersoner på sådana bilder. Här har jag valt att endast räkna de bilder som föreställer en eller flera anonyma personer av samma kön. Enbart kvinnor finns på 25 bilder, enbart män på 102 bilder. I de 25 bilderna ingår också</P> <P class="p114 ft15">27</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">bokens omslagsbild, en vardaglig genrebild av Bartolome Estaban Murillo från 1670 med motivet ”Två kvinnor i ett fönster”. De båda kvinnorna, en yngre och en äldre, ser med förtjust nyfikenhet ut genom ett fönster; den äldre döljer delvis ansiktet i sin huvudduk. Sammanlagt finns alltså 127 bilder; varav 24 procent med kvinnor och 76 procent med män. Här framstår andelen kvinnor som högre än i något annat sammanhang i boken. Men väljer man att räkna in också tidslinjernas illustrationer av anonyma kvinnor och män tilltar dock den manliga övervikten. Det sammanlagda antalet blir då 200; varav 30 avbildar kvinnor och 170 avbildar män.</P> <P class="p115 ft41">Kvinnan som pendang till mannen</P> <P class="p116 ft8">Så långt kan man konstatera, att kvinnor verkar ha ägnats ringa uppmärksamhet i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna</SPAN>. Men en närmare granskning av framför allt bokens huvudtext återstår. Det är i en sådan granskning viktigt att analysera inte bara vilket utrymme som ägnas kvinnor, namngivna som anonyma, utan också <SPAN class="ft19">hur </SPAN>kvinnorna omtalas.</P> <P class="p117 ft9">Tolv specialavsnitt om kvinnor</P> <P class="p109 ft8">Jag kommer här att redovisa, och också i någon mån kommentera, specialavsnitt i huvudtexten som tar upp kvinnor. De upplysningar som där ges – eller inte ges – har inte bara ett intresse i sig. De bör också ge en föreställning om de övriga sammanhang i boken, där kvinnor kan förväntas uppträda. Som tidigare nämnts finns i innehållsförteckningen ett delavsnitt som har kvinnor med i rubriken: ”Kvinnan under medeltiden” (s. <NOBR>63–64).</NOBR> I texten, men inte i innehållsförteckningen, finns också underrubriker till mindre avsnitt, där kvinnors förhållanden behandlas. Sammanlagt finns tolv sådana avsnitt: fyra från forntiden och antiken – Egypten (s. 11), Aten (s. 20), Sparta (s. 21) och Rom (s. 36); ett från medeltiden (s. 63– 64); två från tidigmodern tid – ”Kvinnors villkor hårdnar” (s. 103– 304) och ”Häxor och häxprocesser” (s. 104); ett om kvinnornas roll under franska revolutionen (s. <NOBR>181–182);</NOBR> två om kvinnor under slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> – det ena om kvinnor i allmänhet (s. 226), det andra om gifta kvinnor (s. 227); ett om kvinnan i det amerikanska samhället efter andra världskriget (s. <NOBR>301–302)</NOBR> och slutligen ett om</P> <P class="p118 ft15">28</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft8">kvinnan i sovjetsamhället (s. 309). Sammanlagt omfattar dessa avsnitt något mer än 9 sidor eller 2,5 procent av bokens 351 textsidor. Mest omfattande är avsnittet ”Kvinnan under medeltiden” med två sidor.</P> <P class="p120 ft19">Forntiden och antiken</P> <P class="p121 ft8">Vad innehåller då dessa specialavsnitt om kvinnor? I avsnitten från forntiden och antiken framställs kvinnans rättigheter som relativt goda i Egypten – arvsrätt, rätt att ha egendom, rätt att disponera den (s. 11). Förtryck och stark begränsning anges prägla kvinnornas ställning i Aten, medan kvinnorna i Sparta sägs ha vidare befogenheter, bland annat som förvaltare av jordegendom under krig (s. <NOBR>20–21).</NOBR> I Rom, slutligen, skildras en utveckling från förtryck under republiken till större rättigheter under kejsartiden (s. 36). Inga kvinnor nämns vid namn, men i marginalnotiser finns Aspasia (Aten) och Cornelia (Rom), och i dem modifieras bilden något. För Greklands del kunde läroboksförfattarna med fördel ha kompletterat med exempelvis Sapfo och med Aristofanes drama <SPAN class="ft19">Lysistrate, </SPAN>som ju ger agenda för ett kvinnouppror mot kriget. Längre fram i tiden kunde den platonska filosofen Hypatia i Alexandria <NOBR>(370–415</NOBR> e Kr) ha nämnts. Ingenting finns med om kvinnan i den tidiga kristendomen, som är intressant bland annat eftersom dess föreställning om att kvinnor kunde leva ensamma och ogifta väckte ont blod i Rom, där kejsarna oroade sig för den låga nativiteten.</P> <P class="p122 ft19">Medeltidens kvinnor</P> <P class="p121 ft8">Kyrkans definierande betydelse framhålls däremot starkt i avsnittet om kvinnan under medeltiden. I ingressen anges också att kvinnans ställning i Rom var bättre än i den germanska lagstiftningen. Kyrkan beskrivs som ”inte alltigenom kvinnofientlig”, men anses generellt ha haft negativ betydelse för kvinnorna. I en redovisning av kvinnor efter ståndstillhörighet i det feodala samhället beskrivs adelskvinnan som alltid underordnad en man, med begränsad arvsrätt och begränsad förfoganderätt över egendom (s. <NOBR>63–64).</NOBR> ”Hemmet och hushållet” uppges ha varit hennes viktigaste uppgifter. Under mannens bortovaro kunde hon dock ansvara för</P> <P class="p123 ft15">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">godsets drift och företräda släkten. ”Enda alternativet” för henne var att gå i kloster. Klostren anges vara lockande, eftersom rika nunnekloster ”höll en levnadsstandard som låg högt över vanliga människors”. Slutligen framhålls att kvinnor som drottningar eller enda arvingar till stora länsherrar kunde ha makt och spela en viktig politisk roll.</P> <P class="p124 ft8">Borgarkvinnorna (s. 64) ägnas mindre utrymme. Hustrur till köpmän och hantverkare ”samarbetade ofta” med mannen, heter det där, och när männen var borta skötte de företaget. Som änkor kunde de ta över och har ”t.o.m. blivit erkända som mästare och upptagits i gillen och skrån”. Också ogifta kvinnor, påpekas det, kunde försörja sig inom delar av hantverk och handel, men de motarbetades ofta.</P> <P class="p125 ft8">Hustrur till bönder (s. 64), ”svarade för allt inomhusarbete, lagade mat, tillverkade smör och ost, städade, skötte barnen, vävde, sydde kläder, lade upp vinterförråd”. De ”tog också sin del av utomhusarbetet, mjölkade korna, såg till hönsen, beredde linet, klippte fåren, odlade grönsaker” och hjälpte mannen vid sådd, skörd och tröskning. Av bevarade räkenskapsböcker framgår att ensamma kvinnor arrenderat och skött gårdar. Där framgår också att ”driftiga kvinnor ensamma” eller tillsammans med sin man ”arbetat sig upp ekonomiskt och socialt”. Fattigare kvinnor gjorde dagsverken och var tjänare. Avsnittet illustreras med en bild från en medeltida handskrift, där man ser kvinnor ta hand om kor, mjölka och kärna smör.</P> <P class="p126 ft8">Inga kvinnor nämns vid namn i medeltidsavsnittet. Eleonora av Aqvitanien hade väl försvarat en plats, en rik och inflytelserik kvinna i Europa under <NOBR>1100-talet.</NOBR> Tillsammans med sina söner ledde hon ett uppror mot sin make Henrik II av England. Likaså hade till exempel berömda kvinnor som Hildegard av Bingen och Katarina av Siena gärna kunnat nämnas.</P> <P class="p105 ft19">Tidigmodern tid</P> <P class="p109 ft8">Nästa specialavsnitt om kvinnor behandlar tidigmodern tid, närmast 1500- och <NOBR>1600-tal</NOBR> (s. <NOBR>103–104).</NOBR> Här heter det, att kvinnor visserligen kunde ha framstående positioner, men att deras ställning försämrades. Detta skulle bero på, att kvinnor i de protestantiska länderna inte kunde gå i kloster och inte ansågs kunna leva ogifta. Först här framhålls alltså klostren som platser, där kvinnor kunde</P> <P class="p127 ft15">30</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft8">ägna sig åt kulturella och intellektuella intressen. Det hävdas också, att kvinnor nu i mindre utsträckning deltog i mannens verksamhet</P> <P class="p63 ft8">– när denna växte krävdes mer av dem i hushållsarbetet, heter det. Änkor kunde dock fortfarande ta över den avlidne mannens hantverk eller handelsföretag. ”Hemarbetet framstod som kvinnans huvuduppgift”, blir konklusionen. I avsnittet citeras två män, dels en dåtida icke namngiven ”statsvetenskapsman”, som uttalade sig kvinnofientligt, dels Martin Luther, som hävdade att kvinnan ”efter Guds bud måste vara lydig och underdånig”.</P> <P class="p73 ft8">Följande avsnitt, också om tidigmodern tid, behandlar häxor och häxprocesser (s. <NOBR>104–105).</NOBR> Här framhålls, att kvinnor drabbades mest, särskilt äldre, ensamstående, fattiga kvinnor. Däremot läggs inte något uttalat genusperspektiv på häxprocesserna. De kvinnor som anklagades och brändes på bål verkar inte ha drabbats i egenskap av kvinnor. En viktig orsak till häxprocesserna anges ha varit ”överhettningen i det religiösa livet”. En annan orsak sägs ha varit fiendskap mellan grannar. Inga namn nämns i texten, men den beledsagas av en marginalnotis om en häxprocess på Södermalm i Stockholm år 1675, där såväl namn på de anklagade kvinnorna som på ett kvinnligt vittne finns med.</P> <P class="p112 ft19">Franska revolutionen</P> <P class="p129 ft8">Kvinnors roll i franska revolutionen behandlas i ett eget avsnitt (s. <NOBR>181–182).</NOBR> Där framhålls inledningsvis, att kvinnornas roll i revolutionen förmodligen är underskattad. Två kvinnor nämns i texten. Den ena är skådespelerskan Théroigne de Méricourt, som var med vid stormningen av Bastiljen 1789. Hon gick också samma år i spetsen för det tåg på 8000 kvinnor, som i protest mot bristen på bröd begav sig till Versailles och tvingade kungafamiljen att flytta in till Paris. I avsnittet tas också kvinnornas politiska klubbar under revolutionen upp, liksom Olympe de Gouges Deklaration om kvinnans rättigheter år 1791 med krav på att de för kvinnor skulle vara desamma som för männen. Man får också veta att de Gouges giljotinerades år 1793 och att Robespierre år 1794 förbjöd de politiska kvinnoklubbarna. Avsnittet illustreras av en bild från ett möte med ”Sällskapet republikanska och revolutionära kvinnliga medborgare”, grundat av skådespelerskan Rose Lacombe. I detta avsnitt citeras alltså en kvinna.</P> <P class="p130 ft15">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft19">Kvinnor under slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR></P> <P class="p104 ft8">Industrisamhällets förändrade förhållanden är utgångspunkten i nästa specialavsnitt om kvinnor (s. 226). Kvinnan i bondesamhället hade skött ”de viktigaste funktionerna i hemmet, mjölkat kor och framställt ost och smör”, och detta ”gjorde henne till en betydelsefull person”. Men när industrisamhället kom, förlorade arbetarklassens kvinnor dessa funktioner och därmed sin status. Eftersom de både arbetade i industrin och ”måste sköta barn och familj blev de dubbelarbetande”. Sedan framhålls nya möjligheter för kvinnor att få utbildning, att kunna arbeta i nya yrken inom sjukvård, post, telegraf, som lärare, på kontor etc. I och med skråtvångets upphörande kunde också ogifta kvinnor bedriva handel och hantverk på samma villkor som män. På sikt gav ”egen lön och eget arbete kvinnorna ökad självständighet och bättre självförtroende”. Kvinnorna i USA och många länder i Europa fick också juridisk jämställdhet med män – lika arvsrätt, rätt att disponera sin egendom och sina inkomster. Kvinnorna uppnådde också, heter det, politisk jämställdhet i och med rösträtten. Här har läroboksförfattarna missat, att dubbelarbete inte var något nytt för kvinnorna. Kvinnor har genom tiderna alltid gjort bådadera, både skött hushåll och barn, och samtidigt arbetat i jordbruk, hantverk, handel, gruvbrytning, industri och annat.</P> <P class="p131 ft8">Att de nya rättigheterna och möjligheterna enbart gällde ogifta kvinnor framgår av det omedelbart följande avsnittet i boken med rubriken ”Den gifta kvinnans roll” (s. 227). Hushållet krävde helt den borgerliga kvinnans tid, står det. Läkarvetenskapen framhöll också moderns viktiga roll i barns uppfostran. Mannen blev ensam familjeförsörjare, hustrun skulle vara vårdarinna och värdinna. Också arbetarna ville hålla sig med hemmafru, heter det i fortsättningen. Fackföreningarna arbetade för så kallad familjelön, och detta ledde till att kvinnornas lön hölls nere. De gifta kvinnornas roll som mannens tjänarinna möter vi i <NOBR>1880-talets</NOBR> kritiska samhällslitteratur, framhålls det. Här borde man kanske också ha fått upplysningen att gifta kvinnor fick myndighet betydligt senare än ogifta i de flesta länder, i Sverige som bekant först 1920 medan svenska ogifta kvinnor hade blivit myndiga vid 25 års ålder år 1863. Det bör nog också understrykas, att de fackföreningar som åsyftas i texten är manliga. Kvinnor bildade egna fackföreningen runt sekelskiftet, och de stod för andra synpunkter på kvinnors arbetsförhållanden och löner.</P> <P class="p110 ft15">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Ingen kvinna citeras eller nämns i dessa båda avsnitt (s. 226– 227). Avsnitten beledsagas av två bilder och en marginalnotis. Notisen tar upp kvinnorörelsen i Storbritannien med Emmeline Pankhurst som centralfigur. Av bilderna visar den ena två damer och ett barn i en modetidskrift; klädmodet med åtdragna liv och turnyrer visar enligt texten, att det var kvinnornas uppgift att representera, inte att arbeta. På den andra bilden ser man en kvinna på cykel på <NOBR>1890-talet,</NOBR> med hänvisning till att det finns otaliga vittnesbörd om den frihetskänsla cykeln gav, liksom förmodandet att cyklandet tvingade fram en förändring av klädmodet. Bilderna illustrerar på ett symboliskt sätt väl både kvinnoförtryck och frihet.</P> <P class="p112 ft19">Kvinnan i USA och Sovjet</P> <P class="p83 ft8">Två avsnitt ägnas slutligen åt kvinnan i USA efter andra världskriget och åt kvinnan i sovjetsamhället. I det första (s. 302) omtalas kvinnors arbete i industrin under kriget, liksom att de efter kriget förlorade möjligheterna att arbeta. Vidare nämns den amerikanska kvinnorörelsens krav på förverkligande av den paragraf i konstitutionen som uttrycker, att ingen får diskrimineras på grund av kön eller ras. I fortsättningen poängteras, att det fortfarande är långt till jämställdhet mellan könen i USA. I det korta avsnittet om kvinnan i sovjetsamhället (s. 309) ställs de i Sovjetunionen fastlagda principerna om jämställdhet mot den faktiska, hårda verklighet kvinnor levde under.</P> <P class="p133 ft8">De särskilda avsnitten om kvinnor ger alltså korta upplysningar om kvinnors samhälleliga insatser och samhälleliga villkor. Tre kvinnor nämns vid namn i marginalnotiserna (Théroigne de Méricourt, Olympe de Gouges och Emmeline Pankhurst). Med undantag av avsnittet om kvinnorna under franska revolutionen (de Gouges), citeras ingen kvinna, däremot ett flertal män (”kyrkans män”, en ”statsvetenskapsman”, Luther, vetenskapsmän, läkarvetenskapen, Lenin). Det blir i dessa fall den ”manliga” definitionen av kvinnor som återges och som kvinnorna beskrivs utifrån. Kvinnan är inte subjekt, utan ses som föremål för mäns handlande och tänkande.</P> <P class="p134 ft15">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31932x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft41">Mannen genom tiderna?</P> <P class="p116 ft8">Kvinnor har ägnats speciella avsnitt i boken på tillsammans 2,5 procent av boksidorna. Detta borde rimligtvis inte innebära att de övriga 97,5 procenten enbart behandlar män och mäns villkor. Hur och när, och i vilken omfattning tas kvinnor upp i huvudtexten utanför de särskilda kvinnoavsnitten?</P> <P class="p78 ft9">Namngivna kvinnor utan genusperspektiv</P> <P class="p106 ft8">Min genomgång av det utrymme som ägnats kvinnor, namngivna som anonyma, i huvudtexten utanför specialavsnitten visar att omnämnandet av kvinnor omfattar sammanlagt cirka fyra och en halv sida.<A href="#page_32"><SPAN class="ft25">3 </SPAN></A>Det måste betraktas som blygsamt. Tillsammans med de nio sidorna för de särskilda kvinnoavsnitten, blir detta 13,5 sidor eller 3,8 procent av huvudtextens 351 sidor. De flesta omnämnanden gäller namngivna kvinnor, framför allt regenter. För de nordiska länderna ges störst utrymme åt drottningarna Margareta och Kristina. I den allmänna historien ägnas störst utrymme åt Isabella av Kastilien (genomgående nämnd tillsammans med sin make och medregent Ferdinand av Aragonien), Elisabeth I, Maria Stuart, Katarina den stora, Margaret Thatcher och Indira Gandhi. Relativt stort utrymme får också Jeanne d’Arc. Sammanlagt står namngivna kvinnor för något mer än tre sidor, eller nästan tre fjärdedelar av den plats kvinnor fått i huvudtexten utanför specialavsnitten om kvinnor. Påpekas bör att inte någonstans läggs ett genusperspektiv eller jämställdhetsperspektiv på de namngivna kvinnorna. Regerande drottningars benägenhet att förbli ogifta kunde ha lämpat sig för en sådan analys, liksom det förhållandet att Ulrika Eleonora, som blev regerande svensk drottning 1718 efter två år överlämnade makten till sin make.</P> <P class="p131 ft8">Utrymmet för anonyma kvinnor, kvinnor i allmänhet, som uttalat behandlas i huvudtexten i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna, </SPAN>blir därmed försvinnande litet, något mer än en sida. Ser man närmare på hur de nämns, tycks den betydelse de ges stå i proportion till den ringa uppmärksamheten. Ofta nämns de tillsammans med och i</P> <P class="p135 ft32"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>Jag har räknat rader och relaterat dem till ett sidomfång, som normalt är 87 rader (sidorna är tvåspaltiga). Beräkningen får ses som ungefärlig. En kvinna kan till exempel nämnas som ”bondens hustru”, och tas då med. När det gäller beteckningen ”bondens familj” har jag försökt låta sammanhanget bestämma. Givetvis kan också något omnämnande av kvinnor ha undgått mig, och fyra och en halv sida får ses som ett minimital.</P> <P class="p70 ft15">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p79 ft8">relation till män: ”Även hustrun och barnen deltog i arbetet” (s. 46), står det om ”bondens arbetsdag” på medeltiden. För svensk del kan man läsa, att ”Kvinnorna arbetade tillsammans med männen, men också i hushållet” (s. 84). Temat om kvinnans arbete i jordbruk som en pendang till mannen återkommer också längre fram. ”För att familjen skulle klara uppehället måste även hustrun och barnen arbeta” (s. 202), liksom att ”Kvinnor och barn tvingades ofta bidra till försörjningen” (s. 251). Här är vi på det industrialiserande <NOBR>1800-talet</NOBR> och kvinnors arbete relateras fortfarande till mannen/husbonden samt har en sorts ”undantagsstämpel”, fastän nästan alla kvinnor ju genom tiderna alltid arbetat i produktionen.</P> <P class="p112 ft9">Förbigångna nunnor</P> <P class="p113 ft8">Också i andra sammanhang nämns kvinnor som en pendang till män. Under rubriken ”Klostren och deras betydelse”, talas det inledningsvis om ”munkar och nunnor”, men därefter faller nunnorna bort, och det är enbart munkar som ägnar sig åt studier, kopierar böcker och odlar upp ödemarker (s. <NOBR>52–53).</NOBR> I ett avsnitt om ”Clunyrörelsen” nämns nunnor men i samband med att ”många munkar och nunnor blev mer intresserade av ett behagligt liv i klostret än ett liv i fattigdom och kyskhet ”(s. 53). När klostren i Sverige behandlas nämns nunnor inte överhuvudtaget. Under rubriken ”Kyrkan sprider kultur” får man veta, att munkar grundade Alvastra och Nydala kloster, odlade upp mark, spred kunskaper i jordbruksteknik, anlade klosterträdgårdar och bedrev sjukvård, och att klostren blev centra för studier och lärdom (s. 86). Av nunneklostren nämns det mäktiga Vadstena kloster bara i förbigående i en marginalnotis om den heliga Birgitta (s. 89). Detta innebär också att boken förbigår den stora tillströmningen av kvinnor till Europas kloster och religiösa kvinnosamfund under högmedeltiden, liksom alla de kvinnor som var mäktiga abbedissor i dessa kloster, och deras religiösa, vetenskapliga, kulturella och politiska insatser. I fråga om lärdom förbigår man också, som redan nämnts, kvinnors studier, forskning och undervisning vid de italienska universiteten alltifrån deras grundande under <NOBR>1000-talet.</NOBR></P> <P class="p136 ft8">Mannens perspektiv gäller även när andra områden tas upp. ”Typisk är också aktningen för kvinnan och lovsången till den romantiska kärleken mellan man och kvinna”, heter det om riddarna (s. 49). Om jesuiterna under <NOBR>1500-talet</NOBR> berättas, att de koncent-</P> <P class="p137 ft15">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">rerade sin verksamhet på ”högre ämbetsmän, hovmän, kapitalister och deras kvinnor” (s. 203).</P> <P class="p67 ft8">Det berättas också om folkliga, religiösa rörelser mot medeltidens slut, ”där män och kvinnor försökt leva som Jesus lärt” (s. 79). Att dessa rörelser ofta hade en radikal jämställdhetssyn nämns dock inte. Däremot tas jämställdheten upp i några andra fall, så i ett par rader i en presentation av Platons <SPAN class="ft19">Staten: </SPAN>”Mellan könen rådde jämställdhet, en för antiken mycket radikal tanke” (s. 25). Ett par tusen år längre fram i tiden presenteras <NOBR>Jean-Jacques</NOBR> Rousseau, och där påpekas: ”Men hans radikala uppfostringsidéer gällde inte för flickor. De skulle uppfostras till att bli goda hustrur och uppoffrande mödrar.” (s. 165). Här kunde ha funnits plats för Mary Wollstonecrafts genmäle mot Rousseaus kvinnosyn: ”A Vindication of the Rights of Women” (1794) eller varför inte Hedvig Charlotta Nordenflychts 1862 publicerade långa dikt ”Fruentimrets försvar”, riktad direkt mot ett uttalande av Rousseau. Den samhällskritiska litteraturen på <NOBR>1880-talet</NOBR> berörs längre fram och där heter det, att den ”ifrågasatte kvinnornas roll, synen på äktenskap och sexualitet, och att i Norden författare som August Strindberg och Henrik Ibsen avslöjade samhällets dubbelmoral. Här kunde med fördel kvinnliga författare ha nämnts, till exempel Victoria Benedictsson, Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Frida Stéenhoff.</P> <P class="p131 ft8">I en kommentar till lagboken Code Civil, som ju bröt upp ståndssamhällets privilegiesystem i Frankrike och i princip gav män likhet inför lagen, påpekas att kvinnans ställning däremot försämrades: ”Mannen fick rättslig myndighet över hustru och barn, en regel som gällde in på <NOBR>1970-talet”</NOBR> (s. 184). Tyvärr motsägs detta påpekande direkt på nästa sida, där det står att läsa, att när Napoleon införde Code Civil i alla erövrade områden och lydstater innebar det, att ”alla blev lika inför lagen” (s. 185). Det motsägs för övrigt också tidigare i texten, där det heter: ”När privilegiesystemet försvann blev alla lika inför lagen” (s. 178).</P> <P class="p115 ft9">Livsvillkor och reformer</P> <P class="p109 ft8">Kvinnors livsvillkor berörs också i korthet på några andra ställen, till exempel att ensamstående kvinnor ofta är fattiga, både förr och i nutid (s. 302). Unga kvinnors flytt från landet till städerna på <NOBR>1800-talet</NOBR> karakteriseras som en befrielse för dessa kvinnor.</P> <P class="p138 ft15">36</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">Lättnader i hushållsarbetet påpekas. ”Vattenkvarnarna befriade kvinnorna från den tunga uppgiften att mala mjöl”, heter det om medeltiden (s. 58) och om <NOBR>1900-talet</NOBR> sägs det: ”Elektriciteten revolutionerade hemarbetet till stor glädje för alla kvinnor som återvänt till hemmen från krigsindustrin” (s. 262). Först när kvinnors arbete flyttas ut ur hushållet, eller när hushållet teknifieras blir alltså kvinnors arbete synligt. Ett par korta glimtar av kvinnors omfattande arbete i industrin finns, och då om den som typiskt kvinnlig uppfattade textiltillverkningen. Man får veta att kvinnor och barn i England på <NOBR>1820-talet</NOBR> utgjorde tre fjärdedelar av arbetskraften i spinneriindustrin (s. 202). När den flygande skytteln uppfanns, berättas det också, krävdes det tio spinnerskors arbete för att förse en vävare med ullgarn (s. 197).</P> <P class="p133 ft8">Men kvinnors arbete i industri, gruvor och hantverk i övrigt finns inte med. Pigor förekommer på ett par ställen. Barnmorskor, en lika central som allmän kvinnlig yrkeskategori, nämns däremot inte. Att kvinnor arbetade i fabriker framkommer också av att en lag i Storbritannien år 1847 förbjöd dem att arbeta mer än tio timmar per dag (s. 219). Detta ses i boken som en viktig social reform. Om andra sociala reformer ges dock mera begränsade upplysningar. <NOBR>P-pillrets</NOBR> betydelse för kvinnor nämns i korthet (s. 298). I ett avsnitt med rubriken ”Välfärdsstaten Sverige” påpekas, att jämställdheten blivit en viktig ideologisk fråga under efterkrigstiden och man anger, ”att allt fler kvinnor lämnade hemarbetet och sökte sig ut på arbetsmarknaden” (s. 328). Där finns också upplysningar om barnbidrag, moderskapspenning och rätt till barnledighet. Men väsentliga uppgifter om reformer med centralt jämställdhetsinnehåll saknas, som till exempel införande av särbeskattning, föräldraförsäkring, ”pappamånader”, daghemsutbyggnad, fri abort, jämställdhetslagen och inrättandet av Jämo. Det får som konsekvens bland annat att den viktiga historiska förändring, som det innebar när det blev naturligt för fäder att ta ansvar för och vårda små barn, förbigås med tystnad. Här liksom i övrigt i boken saknas en problematisering av manlighet, hur synen på den förändrats och vad ökad jämställdhet innebär för män. I <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>är jämställdhet något som enbart berör kvinnor.</P> <P class="p139 ft8">Kvinnors avsaknad av politiskt inflytande och rösträtt nämns på några ställen. Det framhålls, att den första amerikanska konstitutionen enbart gav vita män rösträtt (s. 174). Likaså betonas kvinnors politiska maktlöshet i Frankrike före revolutionen. Genomförandet av allmän rösträtt noteras för Sverige (s. 255),</P> <P class="p140 ft15">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Danmark (s. 256), Norge (s. 256) och Finland (s. 257). I en marginalnotis om kvinnorörelsen i Storbritannien nämns att allmän rösträtt där genomfördes 1928. Kvinnorörelsen i Sverige tas däremot inte upp.</P> <P class="p78 ft9">Motsägande om kvinnors roll</P> <P class="p106 ft8">Skrivsättet, där det verkar som om spridda små stycken om kvinnor placerats in i en redan existerande text, medför att det finns direkta motsägelser mellan den beskrivning av kvinnors liv och arbete som ges i de speciella avsnitten om kvinnor och den som ges när kvinnor nämns i den övriga huvudtexten. I specialavsnitten framkommer att kvinnor i historien gjorde betydande insatser i jordbruket, att de hade viktiga positioner och utbildningsmöjligheter i klostren, att de kunde vara ensamma ägare till jordbruk, vara mästare inom hantverk och handel och ha politiska maktpositioner. Men dessa uppgifter har inte lämnat några avtryck i övriga huvudtexten, där alla dessa positioner självklart verkar ha innehafts av enbart män. Kvinnors ökade juridiska och ekonomiska rättigheter i slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> i Europa berörs också i ett specialavsnitt, men lämnar få avtryck i huvudtexten. Utifrån specialavsnitten skulle man självklart ha förväntat att kvinnors livsvillkor, rättigheter, arbete och makt lämnats mer utrymme i huvudtexten. Där spelar kvinnor knappast någon roll, och ses, om de alls förekommer, så gott som genomgående ur manligt perspektiv.</P> <P class="p141 ft8">Detta mönster kvarstår, även om man tar med marginalnotiser, bilder och tidslinjer i beräkningen. Föga utrymme ägnas där åt kvinnor, och det manliga perspektivet framträder i kommentarer och texter. Exempelvis finns en bild som föreställer ”Det ljuva livet i sultanens harem vid <NOBR>1600-talets</NOBR> slut. I centrum ser vi älsklingshustrun omgiven av uppvaktande haremsdamer” (s. 127). Men vad ”haremsdamerna” tänkte om sin fångenskap resoneras det inte om. I en annan bildtext heter det om den spanske conquistadoren Cortez, att när han kom till aztekerna ”fick han av hövdingen 20 unga flickor att roa sig med” (s. 96). Hur ”roade” dessa var, kommenteras inte. Det finns också bilder som blir en motsägelse till texten. Utan att det kommenteras i texten visar en bild från ”den franska lyxvarutillverkningen” av silke enbart kvinnor, trots att enbart manliga vävare nämnts (s. 129). I själva verket var just sidentillverkningen, och också annan lyxvaruindustri i Paris under</P> <P class="p142 ft15">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31937x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Gymnasieboken <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p119 ft8">högmedeltiden, en kvinnlig specialitet med enbart kvinnliga mästare och arbetare.<A href="#page_37"><SPAN class="ft25">4</SPAN></A></P> <P class="p143 ft41">Mänskligt blir manligt</P> <P class="p129 ft8">När nu 13,5 sidor, eller cirka 3,8 procent uttalat ägnats åt kvinnor i huvudtexten i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna, </SPAN>blir det naturligt att fråga om de övriga cirka 337 sidorna och 96,2 procenten ägnats åt män eller om författarna där också ger rimligt utrymme åt ”människor” = både kvinnor och män. Det är faktiskt och tyvärr ingen överdrift att svara ja på frågan om nästan all övrig huvudtext ägnas män, detta trots att det finns avsnitt som avser att ha en mer övergripande och allmän karaktär. I huvudtexten finns knappast någon sida, som inte behandlar män, namngivna eller inte, och det är nästan omöjligt att hitta någon sida, där en mer generellt syftande text ändå inte i praktiken omfattar enbart män. Kategorier som bönder, arbetare och medborgare identifieras som män med namn, sammanhang och använda pronomina. Också när man talar om ”människor” eller ”medborgare”, identifieras dessa oftast som just män. När kvinnor finns i huvudtexten är det, som nämnts, huvudsakligen som ”bihang” till män, vanligast hustrur. Också i specialavsnitten om kvinnor inte bara nämns män utan de citeras också i större omfattning än kvinnor.</P> <P class="p144 ft8">Betydande delar av boken behandlar krig, och här är det uteslutande manligt. Kvinnors insatser för samhällenas överlevnad, att det överhuvudtaget fanns något att återvända till när krigen var slut, tas inte upp, trots att det finns forskning på området att tillgå. Samma förhållande gäller när man behandlar 1800- och <NOBR>1900-talen,</NOBR> under det juridiska, ekonomiska och politiska genombrottet för kvinnor, som ju i stort sett lämnas därhän. Här är åter koncentrationen till krigen i deras egenskap av just krigsförlopp och krigsföring påfallande. Det är med andra ord inte någon överdrift att påstå att bokens 351 sidor till allt övervägande del ägnas åt mäns historia, och att historien ses ur mäns perspektiv. Man kan faktiskt vid läsningen ibland undra om det överhuvudtaget har funnits några kvinnor förr i tiden.</P> <P class="p145 ft44">Men författarnas intention var ju att skriva om ”människor av kött och blod”, ”människan själv – som samhällsvarelse och individ”, och att utifrån denna grunduppfattning belysa historiens</P> <P class="p146 ft24"><SPAN class="ft22">4 </SPAN>Vogt, Kari m.fl., <SPAN class="ft23">Kvinnenes kulturhistorie, </SPAN>I, Universitetsforlaget, Oslo, 1985, s. 262.</P> <P class="p60 ft15">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">ekonomiska, sociala, politiska och kulturella aspekter (s. 3). Granskningen av boken utifrån dessa intentioner ger till resultat, att i den utsträckning författarna anser, att också kvinnor är människor, har man misslyckats. Av det fåtal kvinnor som kan sägas tillhöra en också gammaldags ”normal” historiebokskanon, är dessutom flera utelämnade eller snävt behandlade. Heliga Birgitta, en av den svenska medeltidens dominerande gestalter, ägnas tre rader i huvudtexten plus en marginalnotis (s. 89). Hennes dotter Katarina, som genomförde grundandet av Vadstena kloster nämns inte. För <NOBR>1600-talet</NOBR> uppges att riksämbetsmännen var förmyndarregering under Karl XI:s långa omyndighet (s. 149). Men ordförande för förmyndarregeringen var änkedrottning Hedvig Eleonora, som för övrigt också senare deltog i förmyndarstyrelsen för sin sonson Karl XII. På <NOBR>1700-talet</NOBR> nämns Adolf Fredrik, men hans betydligt mer inflytelserika och politiskt aktiva maka Lovisa Ulrika finns inte med. Hon försökte ju till och med genomföra en statskupp år 1756. Hon kunde också lika väl som sin son Gustaf III försvarat en kulturell position i boken. Bland annat grundade hon Vitterhetsakademin och lät bygga Drottningholms slottsteater. Karl XIII är en annan mindre färgstark kung med en mera intressant maka, Hedvig Elisabeth Charlotta, vars politiska dagbok också kunde ha varit värt ett omnämnande. Avsaknaden av Hedvig Charlotta Nordenflycht har jag nämnt, men Anna Maria Lenngren kunde lika väl ha försvarat en plats som Carl Michael Bellman och Johan Henric Kellgren. Också Eva Ekeblad, som framställde brännvin ur potatis och därför som första kvinna blev invald i Vetenskapsakademien, tillhör gängse kunskap om svenskt <NOBR>1700-tal.</NOBR></P> <P class="p147 ft9">Inte ens Fredrika Bremer…</P> <P class="p109 ft8">För <NOBR>1800-tal</NOBR> och <NOBR>1900-tal</NOBR> finns som nämnts inte någon svensk kvinna namngiven i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna. </SPAN>Här skulle det föra för långt att ta upp alla de namn som ”normalt” borde finnas med. Men med utgångspunkt i det litet märkliga faktum att inte ens Fredrika Bremer nämns på <NOBR>1800-talet,</NOBR> kan man urskilja ett större mönster i dessa utelämnanden. Det innebär nämligen också, att varken Fredrika Bremerförbundet, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, eller andra kvinnoorganisationer – politiska, fackliga eller ideella – finns med. Samtidigt ägnas den västeuropeiska och nordiska demokratiseringsprocessen stort intresse,</P> <P class="p148 ft15">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft8">alltifrån skildringen av ståndssamhällets fall och de moderna politiska ideologiernas framväxt till genomförandet av rösträtt för alla män. Den <SPAN class="ft19">allmänna </SPAN>rösträttens genomförande däremot anges när det gäller västvärlden endast för de nordiska länderna och Storbritannien. I stora delar av Europa genomfördes den ju inte förrän efter andra världskriget, men detta nämns inte. Det verkar som om författarnas intresse för demokratiseringsprocessen avstannar när alla män i Västeuropa fått rösträtt.</P> <P class="p73 ft8">Utelämnandet av kvinnor i skildringen av demokratiseringsprocessen kan iakttas från början. De stora ideologierna presenteras i ett särskilt avsnitt och omfattar liberalismen, inklusive socialliberalismen, konservatismen, socialismen och nationalismen, sammanlagt fyra sidor med flera underavdelningar. Ett enda omnämnande av ideologiernas förhållande till kvinnor finns, när det i samband med John Stuart Mill och socialliberalismen nämns, att man ville ”utveckla folkundervisningen och förbättra kvinnans ställning” (s. 204). I övrigt lyser kvinnorna med sin frånvaro – när det gäller Mill hade det varit enkelt att nämna hans skrift om kvinnors frigörelse år 1869 (omedelbart översatt till svenska), och hans krav i parlamentet år 1867, att kvinnor skulle få rösträtt. Också hans hustru Harriet Taylor kunde ha nämnts. Hon påverkade ju honom mycket, var hans medförfattare och gav själv år 1851 ut skriften <SPAN class="ft19">The Enfranchisement of Women. </SPAN>Det mest slående är dock att kvinnorörelsen inte finns med som ideologi i presentationen. Den engelska kvinnorörelsen presenteras i en marginalnotis längre fram, det är allt. Hela den svenska kvinnorörelsen med alla dess företrädare från Fredrika Bremer, Anna Retzius, Sophie Adlersparre, Elin Wägner och framåt, liksom de politiska kvinnoförbunden och fackföreningarna saknas.</P> <P class="p149 ft9">Inget om kvinnliga politikers betydelse</P> <P class="p113 ft8">Inte heller finns någon redogörelse för de olika stegen i först den ogifta, sedan den gifta kvinnans emancipation. Efter omnämnandet av den allmänna rösträttens genomförande lämnas inga upplysningar om kvinnor i svensk politik, varken om de första få kvinnorna i riksdagen, eller om de första kvinnliga statsråden. Utelämnandena gäller ända fram till den nutid, när kvinnor har vunnit rimlig representation i såväl riksdag och regering. Det finns många namn att nämna, till exempel Kerstin Hesselgren, Karin Kock, Alva</P> <P class="p107 ft15">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">Myrdal, Inga Thorsson, Ulla Lindström, Ingrid <NOBR>Segerstedt-Wiberg</NOBR> och Karin Söder. Den betydelse kvinnliga politiker haft för flera olika politikområden, bland dem de som gäller jämställdhet och barns förhållanden, finns heller inte med. Kvinnornas inträde på andra områden i samhällslivet kunde också med fördel ha beaktats, liksom deras kulturella och ideologiska verksamhet – Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren är ett par prominenta exempel.</P> <P class="p76 ft8">Kvinnors endast gradvis utökade rättigheter till utbildning, alltifrån folkskola till universitet och yrkesverksamhet på olika områden, är också en historia att berätta som går ända in i nutid. Det dröjde länge, innan kvinnor vann rätten att bli till exempel poliser eller präster. Här finns också många pionjärer att nämna. Området vetenskapliga upptäckter ägnas stort utrymme, trots det är till exempel inte Marie Curie nämnd.</P> <P class="p150 ft8">Men viktigast av de samhällsområden som försvinner i framställningen är nog barnen. Barn nämns sällan, i så fall främst som barnarbetare och där ofta som pendanger till kvinnor. En marginalnotis tar också upp det barnkorståg som påven organiserade år 1212. Men barns liv och överlevnad, vård och uppväxtförhållanden finns inte behandlade, flickors och pojkars olika villkor inte heller. När kvinnor som långt fram i tiden hade ensamansvar för barnens vård utelämnas, försvinner också barnen ur historien. Ensamma kvinnor nämns på ett par ställen, men de historiskt hårda förhållandena för ogifta mödrar och utom äktenskapet födda barn tas inte upp.</P> <P class="p151 ft15">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31941x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p152 ft7">Lärarhandledning <SPAN class="ft46">Människan genom tiderna</SPAN></P> <P class="p26 ft8">Jag har också översiktligt gått igenom lärarhandledningen till <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna.</SPAN><A href="#page_41"><SPAN class="ft34">1 </SPAN></A>Den omfattar 207 sidor i fem olika avdelningar: ”Att undervisa i historia kurs A (s. <NOBR>3–21),</NOBR> ”Historisk metod” (s. <NOBR>23–28),</NOBR> ”Studieuppgifter” (s. <NOBR>29–90),</NOBR> ”Fördjupningsuppgifter” (s. <NOBR>91–150)</NOBR> och ”Historiska kartor (s. <NOBR>151–207).</NOBR> Lärarhandledningen uppvisar i stort samma manliga överrepresentation och manliga världsbild som läroboken.</P> <P class="p82 ft41">Att undervisa i historia kurs A</P> <P class="p81 ft8">Den inledande avdelningen ”Att undervisa i historia kurs A” presenterar bokens uppläggning, diskuterar kursplanen, ger anvisningar för planering av kursen tillsammans med eleverna och tar slutligen upp redovisningsformer. Kvinnor, män och jämställdhet berörs på ett ställe i kommentarer till kursplanen. Man påpekar där att kursplanen understryker vikten av att i undervisningen ta upp ”det relativa i historieskrivningen” genom att peka på ”olika grupperingars skilda perspektiv på historien: män och kvinnor, olika generationer, olika samhällsklasser osv.”.<A href="#page_41"><SPAN class="ft25">2 </SPAN></A>Här erinrar författarna om att kursplanen tidigare tagit upp betydelsen av att se historieskrivningens tidsbundenhet, och hävdar att kursplanen är just ett exempel på denna. Jag kan här inte låta bli att fråga mig om författarna också något reflekterat över sin egen tidsbundenhet och hur den ser ut.</P> <P class="p145 ft8">Lärarhandledningens förslag på tänkbara ämnen för olika redovisningsformer är av intresse för en jämställdhetsgranskning. För</P> <P class="p153 ft42"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft28">Berglund, Lars & Widing, Dick, </SPAN>Människan genom tiderna. Historia för gymnasiet. <NOBR>A-kursen.</NOBR> Lärarhandledning. <SPAN class="ft29">Natur och Kultur 1999.</SPAN></P> <P class="p154 ft24"><SPAN class="ft27">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">Berglund-Widding,</SPAN></NOBR> s. 11.</P> <P class="p60 ft15">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Lärarhandledning </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft19">uppsatser </SPAN>anges tre slag av lämpliga typer: berättande, utredande och argumenterande. Som exempel på berättande uppsatsämne ges ”En karolin berättar”, ”Med Columbus och Santa Maria mot en ny värld” och ”En promenad i antikens Rom”. Då bör man kanske veta, att avsnittet ”Livet i kejsartidens Rom” i huvudboken enbart och uttalat handlar om den manlige romaren (<SPAN class="ft19">Människan genom tiderna, </SPAN>s. <NOBR>35–36).</NOBR> Som utredande ämnen föreslås ”Kyrkan under medeltiden”, ”Upplysningsidéerna och det moderna Europa” och ”Nationalismens betydelse under 1800- och <NOBR>1900-talen”</NOBR> – också här koncentrerar sig huvudboken på manliga företrädare. Som argumenterande ämnen föreslås slutligen ”Athens demokrati – ett föredöme för oss”, ”Karl XII – en utpräglad internationalist”, ”Industrialiseringen – den viktigaste förändringen i människans historia” (s. <NOBR>19–20).</NOBR></P> <P class="p155 ft8">Lämpliga ämnen för en <SPAN class="ft19">estraddebatt </SPAN>exemplifieras med följande: ”Kontroversiella personer som Karl XII eller Napoleon”, ”Klassiska forskningsproblem som Romarrikets fall” och ”Olika historiesyn, idealism kontra materialism” (s. 21).</P> <P class="p124 ft8"><SPAN class="ft19">Dramatiseringar </SPAN>kan göras av ämnen som ”mordet på Caesar; Gustav Vasa och diskussionerna på Västerås riksdag 1527; Gustav II Adolf vid landstigningen på Usedom, sommaren 1630; Karl XII i skyttegraven vid Fredrikstens fästning, 30 november 1718; tyska regeringens diskussioner efter skottet i Sarajevo, och slutligen svenska samlingsregeringens diskussioner kring midsommar 1941” (s. 21).</P> <P class="p156 ft8">Som ämne för en <SPAN class="ft19">inlevelseintervju </SPAN>föreslås: ”En sjuklig och ledbruten Gustav Vasa får på sin ålders höst svara på frågor om sina äktenskap, sina barn, tillståndet i nationen och sin ungdoms äventyr” (s. 21). Kanske hade ett ”drottningperspektiv” här varit intressant? Detta särskilt som Gustav Vasa anklagats för att ta livet av sin första maka, Katarina av <NOBR>Sachsen-Lauenburg,</NOBR> och det också berättas att hans tredje maka Katarina Stenbock som <NOBR>16-åring</NOBR> kände stark motvilja inför äktenskapet med den då <NOBR>56-årige</NOBR> kungen.</P> <P class="p150 ft8">Jag har här redovisat samtliga föreslagna ämnen, och det går enkelt att konstatera, att de inte innehåller något kvinnoperspektiv och att de också i stor utsträckning måste sägas stå för ett stereotypt mansperspektiv med inslag av våld.</P> <P class="p157 ft15">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Lärarhandledning </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft41">Historisk metod</P> <P class="p129 ft8">Avdelningen ”Historisk metod” visar ett liknande mönster, tvärs igenom de olika avsnitten med rubrikerna: ”Vad är historia?”, ”Varför läser vi historia” och ”Hur arbetar en historiker”. Det inledande avsnittet är historiografiskt och nämner en rad prominenta namn, alla män (14 historieforskare och författaren Bertolt Brecht). Kunde inte åtminstone historikern Joan Scott ha funnit en plats här? I avsnittet om varför vi läser historia finns tre författarnamn – tre män (Marc Bloch, Vilhelm Moberg och Peter Englund). Särskilt intressant är kanske lärarhandledningens exemplifiering av litteratur/litterära gestalter som inspirerar till historieintresse. Här finns verkligen en kvinna: Kristina från Vilhelm Mobergs utvandrarromaner. De övriga är män: Karl Oskar, Ivanhoe, Robin Hood, John Silver, kapten Blod och Hjortfot. Som ytterligare incitament till historieintresse anges Hollywoods filmer om de spanska och engelska kaparkrigen på <NOBR>1500-talet</NOBR> och indiankrigen på <NOBR>1800-talen</NOBR> (s. <NOBR>24-25).</NOBR> I avsnittet om hur en historiker arbetar nämns också några män: Gustav Vasa, Sven i Isala, Peder Swart, Gustav III, hans mördare Anckarström och polismästare Liljensparre (s. 26). Två personer citeras: Erik Gustaf Geijer och L P Hartley (s. <NOBR>27–28).</NOBR></P> <P class="p158 ft8">Verk av femton historiker nämns i litteraturförteckningarna till avdelningen ”Historisk metod” (s. 26, 28). En är kvinna: Birgitta Odén, professor i Lund och faktiskt själv historisk, i och med att hon är den första kvinnliga professorn i historia i Sverige, utnämnd år 1965.</P> <P class="p159 ft41">Studieuppgifter</P> <P class="p81 ft8">Avdelningen ”Studieuppgifter”, som är lärarhandledningens mest omfångsrika del, ger för hela boken förslag på dels faktafrågor, dels ämnen som kan användas för analys och diskussion (s. <NOBR>29-90).</NOBR> Rubriker och underrubriker följer i det stora hela huvudboken. I inledningen till varje delavsnitt står så kallade nyckelord, dvs. begrepp och personer som är centrala för förståelsen av perioden eller företeelsen i fråga. Nyckelorden är sammanlagt närmare 900. De flesta är ”opersonliga” till sin karaktär, men en del är knutna till kön. Fem sådana är knutna till kvinnor: hetär (s. 32), häxa (s. 48), suffragetter (s. 71), National Organization of Women – USA (s. 82)</P> <P class="p107 ft15">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p6 ft16">Lärarhandledning <SPAN class="ft47">Människan genom tiderna </SPAN>SOU 2010:10</P> <P class="p65 ft8">och ”järnladyn” (s. 84). Dessutom finns ordet ”jämställdhet” (s. 86), som ju bör gälla både kvinnor och män. Av nyckelorden är 90 knutna till män eller manliga befattningar. Här exemplifierar jag dem med var femte i tidsföljd: Hoplit (fotsoldat), diktator, storvasall, Benedikt, mästare, kansler, Magnus Eriksson, humanisterna på <NOBR>1500-talet,</NOBR> whigs, tjänsteadel, riksämbetsmän, riksdrots, bildningsborgare, junker, Darwin, caudillos (”diktatorer”), Duce, Trumandoktrinen, shahen.</P> <P class="p160 ft8">Liksom i huvudboken finns underrubriken ”Kvinnan under medeltiden” (s. 41). I övrigt ägnas få av de många faktafrågorna och analys/diskussionsämnena åt kvinnor. För svensk historia är förhållandet likartat med huvudboken: Inga svenska kvinnor nämns vid namn efter år 1700, skildringen av den svenska demokratiseringsprocessen utelämnar kvinnor, kvinnorörelsen i Sverige nämns inte, jämställdhet finns inte med i frågekatalogen till avsnittet om Norden efter andra världskriget, och kvinnor finns där endast omnämnda under en delfråga som också behandlar annat (s. 86). Endast ifråga om två mäktiga kvinnor, regerande drottningar, problematiseras kön. Om farao Hatschepsut frågas vad som gör henne till en ovanlig person (s. 32) och samma fråga ställs om drottning Kristina ”På vilket sätt var Kristina en ovanlig kvinna?” (s. 57). I övrigt ställs frågor om kvinnans ställning – dålig? förbättrad? försämrad? Det gäller för Egypten, Grekland och Rom, där det också frågas mer specifikt om till exempel Aspasia och: ”Vilken funktion hade hetärerna?” (s. 33). Frekvensen frågor om kvinnor är låg, och kvinnor innefattas inte i mer generella frågor. Ett par exempel: Av 78 frågor under rubriken ”Den äldre medeltiden” berör en specifikt kvinnor och gäller varför den ”toppiga hatt” två kvinnor bär på en bild ”väckte ilska hos moralens väktare” (s. 40). När i samma avsnitt tio frågor ställs under rubriken ”Kyrkan och samhället” nämns ”munkar och nunnor”, i övrigt nämns bara män: biskopen i Rom, patriarken av Konstantinopel, Benedikt av Nursia, ”världsliga furstar”, ”kyrkans män”(s. 39).</P> <P class="p161 ft8">Frekvensen frågor om kvinnor blir högre under nästa rubrik, ”Högmedeltiden”, som också är det avsnitt i vilket flest frågor om kvinnor ställs. Av 73 frågor ställs där sju om kvinnor, varav fem faktafrågor under rubriken ”Kvinnan under medeltiden” och två analysfrågor. Faktafrågorna gäller kvinnans förmodat försämrade ställning efter Romarrikets fall, varför ”kyrkans män beskrev kvinnan som listig och svekfull”, och hur adelskvinnor, borgarkvinnor och bondkvinnor levde och arbetade (s. 41). Analysfrågorna gäller</P> <P class="p162 ft15">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Lärarhandledning </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft8">just den ”tudelade” synen på kvinnan under medeltiden, men också om kvinnan verkligen var så diskriminerad som det påstås (s. 42). I övriga frågor är kvinnor frånvarande. För avsnittet ”Senmedeltiden”, slutligen, ställs endast en fråga – av 42 – om en kvinna. Det är Jeanne d´Arc (s. 44), stavad ”Jean”. Att hon är kvinna problematiseras inte.</P> <P class="p163 ft8">Under rubriken ”Norden <NOBR>”1719–1815”</NOBR> finns 59 frågor. Ingen av dem nämner eller berör kvinnor. Ingen kvinna nämns heller i de 32 frågorna till avsnittet ”Norden <NOBR>1815–1917”.</NOBR> Möjligen skulle de kunna tas upp i frågan ”På vilket sätt löstes frågan om rösträtten”? (s. 74), men nu genomfördes ju faktiskt inte allmän rösträtt förrän år 1921. Samma förhållande gäller de 18 frågorna för avsnittet ”Norden under mellankrigstiden”. Ingen fråga gäller uttalat kvinnor, och det är svårt att finna någon som i övrigt berör kvinnor. För avsnittet ”Norden”, som behandlar tiden från andra världskriget och framåt, står dock ”jämställdhet” bland nyckelorden och sista delen av en av de 29 frågorna lyder: ”Hur förbättrades kvinnans ställning?” (s. 86). Gissningsvis menar man, att jämställdhet ska kunna tas upp i samband med de frågor som gäller ”s.k. välfärdssamhälle” (s. 86).</P> <P class="p164 ft41">Fördjupningsuppgifter</P> <P class="p81 ft8">Avdelningen ”Fördjupningsuppgifter” visar samma mönster. Ett större avsnitt bär rubriken ”Den otrogna hustrun” och återberättar ett rättsfall i Aten (s. <NOBR>97–101).</NOBR> Ett par av följdfrågorna gäller kvinnors ställning. I avsnittet ”Kärlek på medeltiden” nämns kvinnliga trubadurer (Beatriz de Dia och Marie France), och Christine de Pisan citeras (s. 109). Mindre utrymme ägnas åt fördjupningsuppgiften ”Medeltida kvinnor”, som för första gången nämner Hildegard av Bingen, detta tillsammans med den heliga Birgitta (s. <NOBR>104–105).</NOBR> Birgitta ägnas också utrymme under rubriken ”Ett svenskt helgon” (s. 112). Längre fram i tiden blir fördjupningsuppgifter som rör kvinnor färre, med undantag av drottningar som Elisabet I, Kristina och Katarina II. Kvinnor lyser också med sin frånvaro i avsnitten om upplysningsfilosoferna. I samband med franska revolutionen finns fördjupningsuppgifter om ”Axel von Fersen och Marie Antoinette”, om Charlotte Corday och Olympe de Gouges (s. 132). Om de Gouges som ju skrev en deklaration om kvinnans medborgerliga rättigheter står det: ”Under revolutionen</P> <P class="p107 ft15">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft47"><SPAN class="ft16">Lärarhandledning </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">kämpade hon för mänskliga rättigheter – även för kvinnorna” (s. 132). I en fördjupningsuppgift om ”Segraren vid Trafalgar” finns frågan: ”Vilken roll spelade, Emma, lady Hamilton i hans liv?” (s. 133).</P> <P class="p165 ft8">Till skillnad från huvudboken tas kvinnor upp i samband med ideologier; under rubriken ”Ideologierna” finns en fördjupningsuppgift om ”Kvinnor med revolutionära idéer” (s. 135). Där nämns Flora Tristan, Louise Aston, Louise Otto och Sofie Sager. Sager är för övrigt den enda svenska kvinna som nämns vid namn under perioden 1700 till nutid. ”Florence Nightingale – soldaternas ängel” ägnas också en fördjupningsuppgift (s. 136). Ingenting nämns eller frågas dock om hennes betydelse för tillkomsten av sjuksköterskeyrket och uppbyggnaden av en sjuksköterskeutbildning i Storbritannien.</P> <P class="p68 ft8">Avsnittet ”Norden <NOBR>1815–1917”</NOBR> har en enda fråga om kvinnor. Den finns under rubriken ”De liberala idéerna slår igenom i Sverige” och lyder: ”På vilket sätt fick kvinnorna större frihet och förbättrade möjligheter?”(s. 141). Kvinnor nämns dock inte i samband med de olika folkrörelserna eller under avsnittet ”Sverige demokratiseras”, där rösträtten utvidgning <NOBR>1907–1909</NOBR> nämns med följdfrågan: ”Vilka begränsningar fanns därefter i rösträtten”? (s. 140). Det är sista gången ordet rösträtt finns med i fördjupningsuppgifterna. Följande uppgift behandlar ”Staaff, Branting och Lindman”, som beskrivs som ”förgrundsgestalter för det demokratiska genombrottet” (s. 140). Det var de förvisso, men kanske någonstans någonting kunde ha nämnts om kvinnors betydelse för detta genombrott och om den allmänna rösträttens genomförande.</P> <P class="p166 ft19">I de återstående fördjupningsuppgifterna, som omfattar tio och en kvarts sida, nämns ingen kvinna vid namn vare sig i allmän eller nordisk/svensk historia, däremot cirka 40 män.</P> <P class="p31 ft41">Historiska kartor</P> <P class="p116 ft8">Den återstående avdelningen i lärarhandledningen består av kartor, som på något undantag när har som utgångspunkt förändringar i olika länders gränser genom historien. Det medför, att den inledande texten och ett frågeavsnitt (sammanlagt 27 sidor) i huvudsak ägnas krig och deras resultat. I avsnittet nämns två kvinnor, drottning Margareta (s. 155), och, för första gången, kejsarinnan Maria Teresia av Österrike (s. 159) samt cirka 106 män.</P> <P class="p167 ft15">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p20 ft48"><SPAN class="ft40">Lärarhandledning </SPAN>Människan genom tiderna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft8">Man kan i och för sig finna det märkligt att andra mäktiga regerande drottningar inte nämnts. Men det som närmare kan diskuteras är själva kartavsnittets innehåll. Tre kartor – över det svenska järnvägsnätets utbredning – behandlar inte gränser och gränsförändringar och därmed inte krig. Men kartor över andra företeelser och med andra frågor är tänkbara och borde diskuteras.</P> <P class="p168 ft15">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p6 ft7">Tre andra läroböcker</P> <P class="p169 ft8">Är <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>representativ? Finns det inte andra läroböcker i historia, där kvinnor spelar en roll och där jämställdhetens historia ägnas en uppmärksamhet som motsvarar läroplanens och kursplanernas krav? En genomgång av grundskoleböckerna <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>och <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>samt gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>ger vid handen, att det dock knappast rör sig om annat än gradskillnader.</P> <P class="p170 ft41">Kvinnonamn i register</P> <P class="p129 ft8">En granskning av antalet namn i böckernas register visar att registret i <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>innehåller sex kvinnor och cirka 150 män. Kvinnorna är Jeanne d’Arc, Kristina, Katarina den stora, Marie Antoinette, Charlotte Corday och Indira Gandhi. Drottning Kristina är alltså den enda svenska kvinna som nämns. I registret till <SPAN class="ft19">Alla tiders historia, </SPAN>där registret till skillnad från i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>omfattar namn i såväl text som bildtexter, finns 23 kvinnor och strax över 300 män. Registret till <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>omfattar också namn i både text och bildtexter, men det visar dessvärre vid en kontroll luckor i förhållande till texten. Där finns i registret 19 kvinnor och 245 män. Procenttalen namngivna kvinnor av totala antalet namn i registren blir knappt fyra procent för <SPAN class="ft19">Sofi Historia, </SPAN>sju procent för <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>och sju procent för <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken.</SPAN></P> <P class="p143 ft41">Svenska kvinnonamn: <NOBR>1700-talet</NOBR> och framåt</P> <P class="p121 ft8">Kvinnonamn från de senaste århundradena i Sverige är få i registren, trots att man kunde vänta sig motsatsen allt eftersom kvinnorna fick ökade medborgerliga rättigheter och större möjligheter att synas i samhällslivet.</P> <P class="p171 ft15">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft9">Grundskoleboken <SPAN class="ft51">Sofi Historia</SPAN></P> <P class="p104 ft44">I grundskoleboken Sofi Historia finner man alltså bara en svensk kvinna i registret över huvud taget, drottning Kristina som levde på <NOBR>1600-talet.</NOBR></P> <P class="p55 ft51"><SPAN class="ft9">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken</P> <P class="p172 ft8">I registret till <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>finns följande svenska kvinnor nämnda från <NOBR>1700-talet</NOBR> och framåt: Ulrika Eleonora <NOBR>(1700-talet),</NOBR> under <NOBR>1800-talet</NOBR> nämns ingen kvinna, under 1900- talet Kerstin Hesselgren, <NOBR>Anna-Greta</NOBR> Leijon, Anna Lindh, prinsessan Madeleine, Silvia Sommerlath och kronprinsessan Victoria. Summa sju kvinnor. Kerstin Hesselgren finns på bild i egenskap av Sveriges första riksdagskvinna, <NOBR>Anna-Greta</NOBR> Leijon tas upp därför att ett attentat planerades mot henne och Anna Lindh nämns därför att hon blev mördad – något om Leijons respektive Lindhs politiska insatser och betydelse sägs däremot inte.</P> <P class="p75 ft8">Männen i registret från denna tid är betydligt fler: från 1700- talet och framåt är 51 svenska män nämnda. För <NOBR>1900-talet</NOBR> är de: Alfred Nobel, Gustaf V, Arvid Lindman, Karl Staaff, Hjalmar Branting, Hjalmar Hammarskjöld, Sven Hedin, Charles Lindbergh, Ernst Rolf, Per Albin Hansson, Torgny Segerstedt, Gustaf VI Adolf, Tage Erlander, Eyvind Johnson, Harry Martinsson, Dag Hammarskjöld, Carl XVI Gustaf, Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Gösta Bohman, Per Ahlmark, Björn Borg, Ingvar Carlsson, Carl Bildt, prins Carl Philip och Göran Persson. Man kan fundera över urvalet män jämfört med tänkbara kvinnor. Gösta Bohman, partiledare och ekonomiminister, är till exempel nämnd men inte Karin Söder, den första kvinnliga partiledaren för ett riksdagsparti, därtill en av världens första kvinnliga utrikesministrar. Män av olika kategorier är nämnda: inom litteratur, idrott, nöjesliv, äventyr och upptäcktsresor. Men inga kvinnor – varför inte Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren eller Kerstin Ekman, varför inte Carolina Klüft eller Kajsa Bergqvist osv. Torgny Segerstedt är värd att nämna men kanske också Inga Thorsson och hennes kamp mot kärnvapen? Alva Myrdal?</P> <P class="p173 ft15">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft51"><SPAN class="ft9">Gymnasieboken </SPAN>Alla tiders historia</P> <P class="p174 ft8"><SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>har med några svenska kvinnor från <NOBR>1700-talet</NOBR> och framåt. I texten finns från <NOBR>1700-talet</NOBR> Ulrika Eleonora och Anna Maria Lenngren, från <NOBR>1800-talet</NOBR> kvinnosakskvinnan Anna Retzius och från <NOBR>1900-talet</NOBR> Elise <NOBR>Ottesen-Jensen</NOBR> och Alva Myrdal. Fredrika Bremer finns inte med, men däremot nämns Fredrika Bremerförbundet och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Bland illustrationerna finns tre av kvinnliga konstnärer från <NOBR>1800-talet:</NOBR> Maria Röhl, Josabeth Sjöberg och Hildur Hult. Maria Röhls teckning föreställer författarinnan Wendela Hebbe. Från <NOBR>1900-talet</NOBR> finns ett fotografi på fyra namngivna småföretagare och invandrarkvinnor: Elizabeth Ceesay, Hayedheh Schafti, Zahra Khodabakhshi och Miriam Bazargani (s. 375).</P> <P class="p103 ft8">Det är ett bra grepp att återge konstverk av kvinnliga konstnärer, och i samband med det presentera dem. Maria Röhl, med mer än 1 600 efterlämnade porträttbilder, framstår som en föregångare till senare tiders kvinnliga fotografer (s. 201). Musiklärarinnan Josabeth Sjöbergs genrebilder från <NOBR>1800-talets</NOBR> Stockholm är väl kända (s. 198). Också Hildur Hult kunde ha förtjänat en presentation. Hon studerade vid Konstakademin. År 1899 belönades hon med kunglig medalj för just den bild som finns i boken. Den heter ”Agitation” och föreställer en socialistisk agitator på en byggarbetsplats i Stockholm, där för övrigt också arbetande kvinnor finns med (s. 246). Tavlan var helt ny i sin genre, och det bidrog till belöningen. Men kvinnor från senare delen av <NOBR>1900-talet</NOBR> saknas för svensk del i registret till <SPAN class="ft19">Alla tiders historia.</SPAN></P> <P class="p175 ft8">För perioden <NOBR>1700-talet</NOBR> och framåt nämns 50 svenska män, från <NOBR>1900-talet</NOBR> Karl Staaff, Hjalmar Branting, Oscar II, Gustav V, Hjalmar Hammarskjöld, Nils Edén, Verner von Heidenstam, Curt Weibull, Carl Milles, Sven Hedin, Ivar Kreuger, Gunnar Myrdal, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Ernst Wigforss, Bertil Ohlin, Olof Palme, Ingvar Carlsson, Georg Borgström, Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt och Göran Persson.</P> <P class="p82 ft41">Kvinnonamn i register allmän historia</P> <P class="p81 ft44">Kvinnonamnen i registren från den allmänna historien är få och ibland helt frånvarande för långa tidsperioder som framgår av genomgången nedan.</P> <P class="p137 ft15">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft9">Grundskoleboken <SPAN class="ft51">Sofi Historia</SPAN></P> <P class="p176 ft44">Som redan sagts innehåller registret till grundskoleboken Sofi Historia endast fem kvinnonamn från den allmänna historien.</P> <P class="p177 ft51"><SPAN class="ft9">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken</P> <P class="p178 ft8">Kvinnor från den allmänna historien är i <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken: </SPAN>Hatschepsut, Nefertiti, Kleopatra, filosofen och matematikern Hypatia, kejsarinnan Teodora, Elisabet I, drottning Victoria, Emmeline Pankhurst, Eva Braun och Indira Gandhi. Boken har därmed den bästa representationen av kvinnor för Egypten och Antiken, ett faktum som förstärks av omnämnandet av gudinnan Pallas Athena, Ariadne från Theseusmyten och Lysistrate från Aristofanes skådespel. Längre fram i tiden är kvinnonamnen få, och för långa epoker helt frånvarande.</P> <P class="p75 ft8">Presentationerna av kvinnorna är i ett par fall märkliga. Om Hypatia heter det ”den vackra Hypatia” (s. 72). Vacker var hon kanske, men varför kommenteras då inte övriga filosofers och vetenskapsmäns utseende i boken? De sätt Kleopatra och Teodora presenteras på är anmärkningsvärda. I bokens text omtalas hur enligt myten Kleopatra för att försöka träffa Caesar smugglades in inrullad i en matta. Berättelsen beledsagas av en teckning där en lättklädd Kleopatra på rygg på en matta insmickrande sträcker sig mot Caesar (s. 90). ”Kärlek vid första ögonkastet?” lyder bildtexten. Kejsarinnan Teodora presenteras i en bildruta, där texten talar om att hon från början arbetade på cirkus: ”I ett bejublat stripteasenummer låg hon naken på scenen, endast täckt av en hög med vetekorn, som två dresserade gäss åt upp” (s. 111). Vad denna upplysning har att göra med att hon senare träffade och gifte sig med kejsar Justinianus kan man fråga sig. Både den fantiserade bilden av Kleopatra och berättelsen om Teodora framstår som sexistiska och förnedrande, och det är svårt att förstå, hur författarna och förlaget har kunna ta in dem i en lärobok för grundskolans högstadium.</P> <P class="p179 ft51"><SPAN class="ft9">Gymnasieboken </SPAN>Alla tiders historia</P> <P class="p176 ft44">I <SPAN class="ft43">Alla tiders historia </SPAN>finns för den allmänna historien följande kvinnor med i registret: helgonet Lucia – den enda namngivna kvinnan för forntid och antiken, Jeanne d’Arc, Elisabeth I, Maria</P> <P class="p55 ft15">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft8">Stuart, Marie Antoinette, kejsarinnan Joséphine av Frankrike, Katarina den stora, drottning Viktoria, Sophie av Österrike (mördad i Sarajevo tillsammans med maken Franz Ferdinand 1914), Josephine Baker och Golda Meir. Två av kvinnorna är <NOBR>icke-regerande</NOBR> drottningar eller motsvarande (Marie Antoinette och Sophie).</P> <P class="p80 ft41">Närläsning av böckernas innehåll</P> <P class="p81 ft44">Vad ger då en mer ingående analys av de tre läroböckerna? Min genomgång börjar med grundskoleboken <SPAN class="ft43">Sofi Historia </SPAN>som till dels skiljer sig från de övriga granskade böckerna.</P> <P class="p170 ft9">Grundskoleboken <SPAN class="ft51">Sofi Historia</SPAN></P> <P class="p174 ft8">Ser man till hur innehållet är strukturerat påminner <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna, Alla tiders historia </SPAN>och <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>om varandra, medan <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>är annorlunda uppbyggd med först en del som behandlar den allmänna historien, därefter ett avsnitt med den svenska historien. <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>innehåller rutor med citat, detaljuppgifter och också uppdiktade berättelser, som ska belysa någon del av historien. Förutom rubriker finns ”ledord” i kanten. Boken har också särskilda texter för varje avsnitt med rubrikerna ”För dig som vill veta mera”, ”För dig som vill repetera” och ”För dig som vill gå vidare”.</P> <P class="p103 ft8">Frånvaron av kvinnor i registret motsvaras av frånvaro i boken. Kvinnor förekommer främst i egenskap av härskare – Katarina den stora ägnas intresse. I övrigt behandlas kvinnorna med förkärlek i de uppdiktade berättelserna i rutor, och förekommer så gott som aldrig i huvudtexten. En sådan ruta beskriver en neandertalkvinnas besvärliga förlossning – neandertalkvinnorna hade trånga bäcken, får man veta (s. 11). En annan ruta tar i vaga ordalag upp kvinnors förhållanden i Aten (s. 39). Längre fram får man veta, att ”De romerska kvinnor som var ogifta, de s k matronorna” inte var ”lika bundna vid hemmet som kvinnorna i Aten”(s. 59). Men matronor benämndes ju i Rom <SPAN class="ft19">gifta </SPAN>äldre kvinnor. Längre fram finns ännu en uppdiktad berättelse, om en flicka och hennes mormor som anklagas för att vara häxa, återigen utan egentligt faktaunderlag.</P> <P class="p180 ft8">Arbetsuppgifterna tar sällan upp kvinnor, men ifråga om Katarina den stora ges uppgiften att presentera ”denna ’märkliga’</P> <P class="p107 ft15">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">kvinna” (s. 94). Den industriella revolutionen har, verkar det, enbart berört män (s. <NOBR>95–106).</NOBR> I avsnittet om franska revolutionen tematiseras en kvinna, Charlotte Corday, i tre berättelserutor om hennes barndom, uppfostran i kloster och mordet på Marat. Det senare illustreras med en teckning av en kvinna som triumferande lyfter ett avhugget huvud på en stång (s. 112, 116, 118). Marie Antoinette, hennes ”slösaktiga leverne” och förhållande med Axel von Fersen, finns också med i avsnittet om franska revolutionen (s. 125). I ett avsnitt längre fram om slaveriet och amerikanska inbördeskriget nämns författarinnan Harriet Beecher Stowe och Onkel Toms stuga (s. 174).</P> <P class="p156 ft8">Den svenska delen av <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>följer samma mönster. Drottning Kristina ägnas uppmärksamhet (s. 213). Den uppdiktade berättelsen ”Gifta sig på <NOBR>1600-talet”</NOBR> visar möjligen fantasi, men författaren berör inte den dåtida lagstiftningen om äktenskap och det vigselceremoniel som gällde under perioden (s. <NOBR>214–215).</NOBR> En sådan kunskap skulle annars ha kunnat ge viktiga inblickar i hur det juridiska och ekonomiska förhållandet mellan kvinnor och män reglerades via äktenskapet och hur 1693 års vigselceremoniel socialt konstruerade kön – kvinnan är skapad för mannens skull och inte tvärtom. Därmed är det slut på det intresse boken ägnar kvinnor, förutom en upplysning om häxprocesser under rubriken ”För den som vill gå vidare” (s. 240).</P> <P class="p126 ft8">Märkligt nog tematiseras inte demokratiseringsprocessen och allmänna rösträttens genomförande någonstans – det närmaste man kommer är i en passus i den svenska delen: ”En liberal regering under ledning av statsminister Karl Staaff drev tillsammans med arbetarrörelsen frågor kring ett mer demokratiskt styrelseskick.” (s. 231). Mot detta kan man ställa, att första världskriget ägnas inte mindre än 12 sidor (s. <NOBR>134–145).</NOBR> <SPAN class="ft19">Sofi Historia kan knappast sägas fylla något kriterium, när det gäller kvinnor, män och jämställdhet</SPAN>. Det förefaller däremot befogat att ställa frågor om bokens förhållningssätt till våld och krig. Det verkar som om författaren vill skapa spänning och sensationalisering i skildringen av krigen, men koncentrationen till krigsförloppen och hur de återges gör det enligt min bedömning tveksamt, om boken här motsvarar vare sig läroplanens eller kursplanens krav på människosyn.</P> <P class="p181 ft15">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft51"><SPAN class="ft9">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken</P> <P class="p182 ft8">Uppläggningen i <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>är kronologisk. I kronologin finns separata kapitel om svensk historia inlagda. Kapitlen har inledningar som ska fånga centrala frågeställningar och kapitlen avslutas med sammanfattningar, under rubriken ”Direkt”. Sammanfattningen ska lyfta fram kapitlets viktigaste kunskapsmål och kunna användas för repetition och som underlag för en baskurs. Till de olika avsnitten finns ett stort antal arbetsuppgifter.</P> <P class="p17 ft8">I innehållsförteckningen finns en enda rubrik som tar upp en kvinna: ”Drottning Margareta och den nordiska unionen”. Dessutom finns några underrubriker i boktexten: ”Kvinna i Rom” (s. 102), ”Hur levde kvinnorna” (i avsnittet ”Araberna”, s. 120), ”Första kvinnliga prästerna”(s. 439), ”Kvinnlig tronföljd” (s. 449) och ”Indira Gandhi” (s. 476). Kvinnors och flickors förhållanden finns också särskilt behandlade under ett par andra rubriker, till exempel ”Giftermålet” (i det gamla Egypten, s. 31) och ”I skolan”, (i antikens Grekland, s. <NOBR>56–57).</NOBR></P> <P class="p39 ft8">I två underrubriker ingår termen ”jämställdhet”: ”Mot ökad jämställdhet” (s. 292), och ”Kriget ökar jämställdheten” (s. 411). Båda hänför sig till svensk historia. Den första texten tar upp kvinnors ökade rättigheter och möjligheter genom arvslagstiftningen år 1845, skråtvångets upphörande år 1846 och ogifta kvinnors myndighet vid 25 års ålder år 1863. Deras tillträde till nya utbildningar och yrken berörs också. Förklaringen att reformerna huvudsakligen skulle ha införts för att ogifta mödrar skulle få möjlighet att försörja sig är tilltalande, men knappast korrekt. I riksdagsdebatterna gällde det främst <NOBR>borgar-,</NOBR> <NOBR>präste-,</NOBR> och adelsståndets döttrar och deras möjligheter till arbete. Texten under den andra rubriken gäller, att kvinnorna under beredskapen under andra världskriget gick in och tog över de inkallade männens arbeten, att detta skulle vara något nytt och att det positivt skulle ha påverkat jämställdheten. Avsnittet illustreras med en kvinna som lyfter en jordtorva med hjälp av en grep, en syssla som förvisso inte var ny för kvinnor i jordbruket. Att kvinnor tog över mäns arbete under krig eller deras bortovaro, är ett viktigt påpekande, som gärna kunde ha aktualiserats tidigare i boken, till exempel i samband med männens frånvaro under trettioåriga kriget.</P> <P class="p183 ft8">I registret finns fem hänvisningar under uppslagsordet: ”kvinna”</P> <P class="p63 ft44">– i Egypten, i Grekland, i islam, i Norden och i Rom. Dessa hänför sig samtliga till tidiga perioder i historien: antiken, vikingatiden,</P> <P class="p184 ft15">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">medeltiden. Kvinnorörelser finns inte med som uppslagsord, däremot ”suffragetter”. Inga kvinnoorganisationer finns med i registret. Emmeline Pankhurst och Kerstin Hesselgren finns i registret, däremot inte till exempel Mary Wollstonecraft och Fredrika Bremer.</P> <P class="p117 ft19">13 av 19 sammanfattningar nämner ingen kvinna</P> <P class="p109 ft8">I inledningen markerar författarna den centrala roll ”Direkt”- sammanfattningarna har i boken. De är vanligen <NOBR>1–2</NOBR> sidor löpande text, rikligt illustrerade och med tidslinjer. Totalt finns 19 sådana sammanfattningar, alltifrån ”På jakt efter våra förfäder” (s. <NOBR>14–15)</NOBR> till ”Sverige efter 1945” (s. <NOBR>452–453).</NOBR> Slutavsnitten i boken, som behandlar ”Konflikter – lösta och olösta” (s. <NOBR>454–465)</NOBR> och ”Jättarna – Kina och Indien” (s. <NOBR>466–479),</NOBR> saknar <NOBR>”Direkt”-sammanfatt-</NOBR> ningar. Den första <NOBR>”Direkt”-sammanfattningen</NOBR> inleds med ett kvinnoinslag <NOBR>–”Lucy”,</NOBR> den första människan, och en bildsekvens där bilder av kvinnor illustrerar människans utveckling fram till idag med tillbehören käpp, stenredskap och eld, korg (?) och spjut, och slutligen, mobil och axelväska. I fortsättningen blir kvinnor dock mer sällsynta på bilderna till sammanfattningarna. Huvudperson på en bild är bara tre: drottning Margareta (s. 149), en tecknad arbetarkvinna med sitt barn under franska revolutionen (s. 222) och riksdagskvinnan Kerstin Hesselgren (s. 412).</P> <P class="p77 ft8">Det är också nästan bara män som nämns i <NOBR>”Direkt”-samman-</NOBR> fattningarna, 82 män mot 5 kvinnor (Kleopatra, heliga Birgitta, Margareta, Kristina och Anna Lindh). Det gör 6 procent, dvs. en lägre andel kvinnor än andelen kvinnonamn i bokens register.</P> <P class="p76 ft8">Kvinnor nämns inte på fler ställen i <NOBR>”Direkt”-sammanfattning-</NOBR> arna än att de kan återges här. ”Lucy” används ju som en utgångspunkt för en snabbskildring av människans utveckling. Kvinnornas ställning i antikens Grekland och Rom presenteras och kommenteras (s. 75). Den negativa bilden av kvinnans ställning i Grekland kunde dock ha modifierats, som framgår av upplysningar om kvinnornas starkare ställning i Sparta som ges i själva kapiteltexten (s. <NOBR>49–50).</NOBR> Två kvinnor nämns i <NOBR>”Direkt”-sammanfattningarna</NOBR> till ”Många tusen år i Sverige”: drottning Margareta och den heliga Birgitta (s. 149). Drottning Kristina finns med i avsnittet ”Sverige under 1500- och <NOBR>1600-talen</NOBR> (s. 187). Uppgifter om kvinnors ökade</P> <P class="p185 ft15">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft8">rättigheter och möjligheter i Sverige under <NOBR>1800-talet</NOBR> finns med under rubriken ”Sverige under <NOBR>1800-talet”</NOBR> (s. 301).</P> <P class="p186 ft8"><NOBR>”Direkt”-sammanfattningen</NOBR> ”Sverige <NOBR>1900–1945”</NOBR> nämner allmänna rösträttens genomförande (s. 412), samt hävdar att kvinnor i städerna under andra världskriget sågs sköta arbeten som tidigare nästan bara män haft. Kriget skulle på detta sätt ha bidragit till att fler kvinnor arbetade utanför hemmet och det i sin tur ledde till ökad jämställdhet (s. 413). Man vill gärna tillägga att detta också gällde kvinnorna i jordbruket, som också tog över de inkallade männens jobb, och att jordbrukets kvinnor förutom sitt eget arbete genom hela historien normalt tagit över också männens arbete vid krig och kriser. Mordet på Anna Lindh nämns under rubriken ”Sverige efter 1945” (s. 453). Där nämns däremot ingenting om kvinnorörelsen, de många jämställdhetsreformerna och den ökade jämställdheten under samma period, en utveckling som ju Anna Lindh för övrigt väl representerade.</P> <P class="p144 ft8">I några fall finns alltså kvinnor med på bild, men i 13 av de 19 <NOBR>”Direkt”-sammanfattningarnas</NOBR> text nämns inga kvinnor. I den allmänna historien försvinner de helt efter antikens slut. Endast i två av <NOBR>”Direkt”-sammanfattningarna</NOBR> kommenteras kvinnors arbete och liv, eller diskuteras jämställdheten mellan könen. I själva kapiteltexten lämnas ibland utrymme åt kvinnor, till exempel i avsnittet om den industriella revolutionen. Där citeras en kvinnlig industriarbetare om hur hon ser på sina arbetsförhållanden i England i början av <NOBR>1800-talet</NOBR> (s. 242). Där finns också de kvinnliga textilarbetarna med i avsnittet om den tekniska utvecklingen inom textilindustrin (s. <NOBR>231–232).</NOBR> Men både i jämförelse med själva kapiteltexten och med registret verkar det som om kvinnor och jämställdhet tappar i betydelse i <NOBR>”Direkt”-sammanfattningarna.</NOBR></P> <P class="p187 ft19">Arbetsuppgifter om 104 män och en kvinna</P> <P class="p121 ft8">Under rubriken ”Uppgifter”, som i anslutning till enskilda avsnitt dyker upp 98 gånger i boken, finns frågor och ämnen för redovisning och diskussion. Liksom <NOBR>”Direkt”-sammanfattningarna</NOBR> måste de ses som centrala – det är här eleverna repeterar det väsentliga, bearbetar och använder sina kunskaper. I allmänhet rör det sig om <NOBR>3–5</NOBR> frågor; sammanlagt alltså ett betydande antal. Många av uppgifterna är allmänt formulerade. Jag uppskattar att sammanlagt cirka <NOBR>16–17</NOBR> av frågorna tar upp kvinnor och/eller jämställdhet.</P> <P class="p107 ft15">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31957x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">I många arbetsuppgifter nämns också, eller efterfrågas, enskilda personers namn, och det ger en säkrare grund för beräkningar.<A href="#page_57"><SPAN class="ft25">1 </SPAN></A>I arbetsuppgifterna finns totalt 104 namn på män, alltifrån Nebukadnesar till Gandhi, från Birger Jarl till Fredrik Reinfeldt. Men bara en kvinna. Om avsnittet om svensk medeltid ställs frågan: ”Hur visade Margareta att hon var en skicklig politiker?” Det är med det resultatet ett understatement att påstå, att kvinnors roll i historien i <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>är liten och att den tycks mindre ju större vikt författarna tillmäter de aktuella texterna.</P> <P class="p68 ft8">I skildringarna av ideologier, politiska rörelser och demokratiseringsprocesser för såväl svensk som allmän historia lämnas kvinnor minimalt utrymme. Utelämnandena av kvinnor, kvinnorörelse och jämställdhet i den allmänna historien under <NOBR>1900-talet</NOBR> och framåt och i svensk historia från <NOBR>1950-talet</NOBR> och framåt är anmärkningsvärda. Den allmänna rösträttens genomförande uppmärksammas i ett enda land: Sverige. Dess sena genomförande i Europa och på andra håll i världen tematiseras inte överhuvudtaget, inte heller kvinnors representation i parlament och regeringar.</P> <P class="p115 ft51"><SPAN class="ft9">Gymnasieboken </SPAN>Alla tiders historia</P> <P class="p106 ft8">Behandlingen när det gäller kvinnor, män och jämställdhet i gymnasieböckerna <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>och <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>påminner i mycket om varandra. Men i stället för marginalnotiser använder <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>hela uppslag, där utrymme lämnas åt speciella presentationer och diskussioner. Inget av dessa berör kvinnor.</P> <P class="p150 ft8">Inget huvudkapitel eller avsnitt tar heller särskilt upp kvinnor, men kvinnor finns med i fyra underrubriker: ”Kvinnan i Athen” (s. 39), ”Kvinnorörelsen” (s. 181), ”Kvinnorna i hemmet och arbetslivet” <NOBR>(1800-tal;</NOBR> s. 241) och ”Kvinnorna i välfärdssamhället” (s. <NOBR>373–374).</NOBR> I texten finns ytterligare underrubriker som särskilt tar upp kvinnor: ”Den heliga Birgitta”(s. <NOBR>80–81),</NOBR> ”Kristina, Karl X Gustav och högadeln” (s. <NOBR>128–129),</NOBR> ”Kvinnorna” <NOBR>(1800-tal;</NOBR> s. 200– 201), ”Medelklassens kvinnor” (s. <NOBR>241–242),</NOBR> ”Arbetarklassens kvinnor” (s. 242), ”Kvinnorörelsen” <NOBR>(1800-tal;</NOBR> s. 249). Sammanlagt</P> <P class="p49 ft32"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>Frågorna för de i uppgifterna inte namngivna gäller: Den störste konstnären i antikens Grekland? Två författare i antikens Grekland? Hur fick Amerika sitt namn? Vem myntade begreppet ”Peace in our time”? Namnen på kungarna i huset Bernadotte? Namnen på svenska statsministrar från år 1990 och framåt? Sammanlagt alltså 15 namn.</P> <P class="p37 ft15">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31958x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft8">omfattar de särskilda kvinnoavsnitten 8 av 375 textsidor; det är ungefär samma proportion som i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna</SPAN>. Dessutom finns kvinnor med i texten i en omfattning som jag sammanlagt uppskattar till cirka <NOBR>5–6</NOBR> sidor. Också för <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>gäller att mansdominansen på de övriga sidorna är kompakt, och att det är få sidor där inte män finns med namn eller anonymt.</P> <P class="p80 ft19">Hur omtalas kvinnor?</P> <P class="p129 ft8">Men man måste undersöka inte bara <SPAN class="ft19">var </SPAN>kvinnor nämns, utan också <SPAN class="ft19">hur </SPAN>de omtalas, både i de särskilda avsnitten och i den övriga texten. Då kan konstateras att ”genushistoriker” nämns i ett introducerande avsnitt och där omtalas också historikern som ”hon” (s. 9). Avsnittet ”Yngre stenålder – bondestenålder” nämner också kvinnor: ”Jorden bearbetades därefter med en primitiv träplog som vi kallar årder. Att plöja med årder var för tungt för kvinnan. Hon har nu antagligen blivit hänvisad till att sköta hem och barn, medan mannen stod för försörjningen” (s. 23). Citatet visar på okunskap om förhållanden under stenåldern och framför allt om kvinnors insatser i jordbruket fram till våra dagar. En runsten finns på bild längre fram, och där framgår att den rests till minnet av en kvinna – Odendisa (s. 28). Det kommenteras med att runstenen är ovanlig eftersom den rests över en kvinna. Men så ovanliga var inte runstenar som kvinnor rest eller som rests över kvinnor. Kvinnor var ensamma, eller tillsammans med män, initiativtagare till mer än var fjärde runsten i Norden.<A href="#page_58"><SPAN class="ft25">2</SPAN></A></P> <P class="p188 ft8">I avsnittet om Grekland nämns att kvinnor var utestängda från den atenska demokratin (s. 36). Här finns också ett särskilt avsnitt om ”Kvinnan i Athen” (s. 39). I avsnittet citeras vad tre män anser om kvinnor: Xenofon, Sokrates och en samtida till Demosthenes. Perspektivet framstår som mer manligt än kvinnligt. Xenofon tillbringar aldrig någon tid inomhus, för hans hustru är ”fullständigt kompetent att själv sköta hushållet”. Xenofon låter också Sokrates ställa frågan, om det finns någon som man känner och talar med mindre än sin hustru? Svaret blir: ”Inte många.” Och citatet från en samtida till Demosthenes ”ger en antydan om att de athenska männen tillgodosåg en del av sina fysiska och känslomässiga kon-</P> <P class="p189 ft24"><SPAN class="ft22">2 </SPAN>Ohlander, <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> & Strömberg, <NOBR>Ulla-Britt,</NOBR> <SPAN class="ft23">Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. </SPAN>Norstedts akademiska förlag, tredje upplagan 2008, s. 11– 15.</P> <P class="p190 ft15">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">takter med kvinnor utanför hemmet”. Här handlar det inte om vad kvinnor känner och tänker; perspektivet är manligt, det handlar om mannens världsbild och ”behov”. ”En kvinnorörelse för att ge kvinnor politiska rättigheter var otänkbar i antikens Athen”, heter det slutligen. Men hade inte Aspasia kunnat nämnas, hade inte Aristofanes Lysistrate kunnat säga något motsatt?</P> <P class="p76 ft8">I ett avsnitt om förföljelser mot kristna nämns Lucia som en av de avrättade (s. 52). På vikingatiden hade kvinnor en stark ställning, heter det längre fram (s. 59). De kunde inte tvingas till äktenskap och hade rätt att skilja sig. Sedan blir en manlig ståndpunkt åter aktuell, när en forskare citeras: ”Man kan utan tvekan påstå, att utan kvinnornas ansvarstagande för hem och barn hade det aldrig blivit några vikingatåg.” I samband med en skildring av digerdöden nämns ”en hustru” (s. 68) och beteckningen hustru återkommer på flera ställen i boken. Jeanne d’Arcs insatser i hundraårskriget beskrivs (s. 71). Också den heliga Birgitta ägnas utrymme (s. 80– 81). Någon problematisering av kön görs inte för någon av dem. Detsamma gäller drottning Margareta (s. <NOBR>83–84)</NOBR> och drottningarna Elisabeth I och Maria Stuart (s. <NOBR>112–113).</NOBR> Om drottning Kristina heter det, att hon inte ville gifta sig (s. 128). Men någon tänkbar orsak till hennes motvilja mot äktenskap tas inte upp, till exempel rädsla att förlora makt. <NOBR>Jean-Jacques</NOBR> Rousseaus kvinnosyn berörs kort: ”Enligt Rousseau var kvinnans plats i hemmet och hon skulle inte ägna sig åt politik” (s. 138). Men två meningar dessförinnan står det, att alla människor i naturtillståndet hade fri- och rättigheter som enligt Rousseau inte fick inskränkas.</P> <P class="p191 ft19">Utan kvinnoperspektiv på Code Civil</P> <P class="p109 ft8">För svenskt <NOBR>1700-tal</NOBR> nämns Ulrika Eleonoras korta regering (s. 145). En kvinna nämns i samband med franska revolutionen, Marie Antoinette, och där finns också en bild på och kommentar till kvinnotåget till Versailles. (s. <NOBR>165–166).</NOBR> Som delaktiga i revolutionen nämns ”hantverkare, butiksägare och arbetare och deras hustrur” (s. 167). Code Civil presenteras som en lagsamling ”som byggde på 1789 års idéer; allas likhet inför lagen och den privata egendomens okränkbarhet” (s. 168), Här saknas alltså kunskapen om kvinnans svaga ställning i Code Civil. I presentationen av de politiska ideologierna och deras framväxt saknas kvinnorörelsen; kvinnor nämns inte överhuvudtaget.</P> <P class="p192 ft15">62</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <P class="p6 ft16">SOU 2010:10 Tre andra läroböcker</P> <P class="p193 ft8">Kvinnorörelsen ägnas dock ett särskilt avsnitt längre fram (s. 181). Här nämns inga namn och egentligen finns inga fakta om just kvinnorörelsen, mer än att den första internationella kvinnokongressen för kvinnors rättigheter hölls år 1878. Nattarbetsförbudets tveksamma följder för kvinnor tas upp; förbudet som skulle skona kvinnor från nattarbete innebar ju att de utestängdes från en del välavlönade arbeten och läroboksförfattarna påpekar att kvinnor nu inte tilläts arbeta som typografer, men kunde utföra tunga arbeten i sjukvården utan att någon protesterade. Under krigen rekryterades kvinnor till fabrikerna, står det också, och då fick kvinnorna visa att de klarade arbetsuppgifter som de ”aldrig tidigare hade fått chansen att utföra”. Men kvinnor har ju ständigt i historien tagit över mäns arbeten när det har behövts, under krig och andra omständigheter.</P> <P class="p194 ft8">Avsnittet illustreras med en bild på en elegant klädd ung kvinna, som kör en hästräfsa. ”Tjusiga tjejer har alltid fascinerat reklammakarna”, heter det i texten. Hästräfsan ”gjorde jobbet mindre ansträngande för kvinnorna: den här eleganta kvinnan behövde minsann inte byta klänning, när det blev dags för slåttergillet”. En mer manlig än kvinnlig blick, kan väl tilläggas.</P> <P class="p73 ft8">Att <NOBR>1800-talskonstnärerna</NOBR> Josabeth Sjöberg och Maria Röhl presenteras i boken har jag nämnt tidigare; i anslutning till ett avsnitt om kvinnorna i Sverige under <NOBR>1800-talet</NOBR> citeras också Anna Maria Lenngren. Änkors möjlighet att bli myndiga och bedriva hantverk och handel berörs. Ökningen av antalet ogifta kvinnor medverkade till att liberalerna år 1846 gav ogifta kvinnor samma möjligheter som män att bedriva hantverk, står det också, dvs. författarna syftar på skråtvångets upphävande. Däremot saknas uppgifter om ogifta kvinnors myndighet från 1863. Deras tillträde till nya utbildningar och yrken finns med längre fram i boken (s. 241). Att vissa kvinnor hade kommunal rösträtt – men inte kunde väljas till kommunala uppdrag – från år 1862 påpekas också (s. 202).</P> <P class="p187 ft19">Kvinnors arbete</P> <P class="p121 ft8">Ett avsnitt om medelklassens kvinnor upptas till stor del av ett citat om deras plikter mot mannen (s. <NOBR>241–242).</NOBR> Kvinnligt tjänstefolk omtalas också – hembiträde, kokerska, barnjungfru, husa, piga. Dessa yrken beskrivs också som de vanligaste för arbetarklassens kvinnor (s. 242). Här nämns även kvinnors arbete i industrin, och</P> <P class="p195 ft15">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p6 ft16">Tre andra läroböcker SOU 2010:10</P> <P class="p65 ft8">slutligen också, för första gången kvinnors arbete med mjölkhantering och mejeriindustri: ”Sedan gammalt var det kvinnor som stått för mjölkberedningen, smörproduktionen och osttillverkning.” Kvinnornas arbete här hade kunnat omnämnas tidigare – mjölkhushållning och mejeriprodukter tillhörde ju under många århundraden de väsentligaste inslagen i svensk såväl jordbrukssom industriproduktion och export.</P> <P class="p125 ft8">Kvinnor eller kvinnorörelse tas inte upp i avsnittet om folkrörelserna i Sverige, men finns med i ett avsnitt om kampen för parlamentarism och demokrati (s. 249). Här nämns ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”, och dess insamling av hundratusentals namnunderskrifter vid två tillfällen, 1906 och 1913. Också ”Föreningen för gift kvinnas äganderätt omnämns”, liksom Anna Retzius, som grundade föreningen. Slutligen redovisas att denna förening gick upp i Fredrika Bremerförbundet år 1890. Längre fram omtalas arbetet för att genomföra ”allmän och lika rösträtt, också för kvinnorna” (s. 251), liksom att gift kvinna blev myndig år 1921. Under rubriken ”Folkhemmet” berättas att flickor år 1927 fick tillträde till statliga läroverk. Likaså omtalas behörighetslagen, som gav kvinnor rätt att söka och inneha statliga tjänster, men också att det gick trögt – en enda kvinnlig professor hade utnämnts före andra världskriget (s. 285). I detta avsnitt nämns också Alva Myrdal och Elise <NOBR>Ottesen-Jensen</NOBR> (s. 286).</P> <P class="p77 ft8">För Sveriges del finns också längre fram – under rubriken ”Kvinnorna i välfärdssamhället” – uppgifter om kvinnors ”utträde på arbetsmarknaden”, daghemsutbyggnaden, införandet av särbeskattning år 1971 och jämställdhetslagen som kom år 1979 (s. <NOBR>373–374).</NOBR> Likaså framhålls att männen papparoll förändrats och att också män är föräldralediga; särskilt vid älgjakten, påpekas det. Kvinnors sämre villkor på arbetsmarknaden och lägre löner framhålls också. I ett avsnitt om kärnfamiljen påpekas att ensamma mödrar fått det besvärligt från 1990, när ”den svenska välfärdsstatens skyddsnät” började glesas ut (s. 376). Här nämns också homosexuellas möjligheter att ingå partnerskap och rätt till adoption.</P> <P class="p126 ft8">Vad gäller modern svensk historia har <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>därmed en något bättre framställning av och representation för kvinnor och jämställdhet än <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>och <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken. </SPAN>Jämställdhetsbegreppet verkar, åtminstone mot slutet av boken, innefatta också män. Men mycket fattas – man behöver bara nämna namn som Karin Söder, Margot Wallström, Mona</P> <P class="p162 ft15">64</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p20 ft40">Tre andra läroböcker</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft8">Sahlin, Maud Olofsson, Maria Wetterstrand och Wanja Lundby- Wedin – boken är ju tryckt 2008.</P> <P class="p196 ft19">Allmän modern historia</P> <P class="p174 ft8">I avsnitten om den allmänna historien nämns kvinnor däremot knappast alls från första världskriget och framåt. Visserligen omtalas den nationalsocialistiska organisationen för flickor, Bund Deutscher Mädel, i samband med nazismen (s. 265), liksom att ”tyskblodiga” kvinnor som födde fyra barn belönades. Golda Meir finns med på en bild (s. 343). Men i övrigt nämns inte kvinnor vare sig vid namn eller som grupp i texten, trots att det självklart finns många kvinnor och mycket kvinnohistoria att redovisa under slutet av <NOBR>1900-talet</NOBR> fram till vår tid.</P> <P class="p90 ft8">I vissa avsnitt omtalas kvinnor på ett låt oss säga mindre lyckat sätt; det manliga perspektivet slår igenom och dominerar. Kvinnor lyser också flagrant med sin frånvaro i till exempel avsnitten om klostren på medeltiden och i beskrivningarna av jordbruk, hantverk, handel, gruv- och industriproduktion. De hade väl försvarat en plats också under franska revolutionen. När enskilda kvinnor behandlas problematiseras inte kön. Liksom i <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>hänvisas kvinnor till särskilda avsnitt, och finns sällan med i den övriga texten. Den andel av böckernas sidor där de behandlas är försvinnande liten.</P> <P class="p72 ft41">Sammanfattning: En föråldrad kvinnosyn</P> <P class="p81 ft8">De tre läroböckerna ger intryck av att bygga på en gammaldags, föråldrad kanon, där kvinnor och jämställdhet i senare upplagor kastats in sent, som jästen efter degen. Kvinnor är inte integrerade i utan tillagda till texten, och framstår därför som udda, särskilda, utanför det normala. Dessutom leder förfaringssättet till direkta motsägelser – i något sammanhang framhålls kanske kvinnors arbete i produktionen, medan det i alla övriga delar av boken förtigs. Ett annat exempel är Napoleons Code Civil, vars negativa innebörd för kvinnor framhålls på en sida för att på nästa hyllas som en jämlik lagstiftning för alla människor. Till den negativa bilden av kvinnor bidrar också att de sällan framträder som subjekt, och att historien inte skrivs ur kvinnors perspektiv, inte heller när framställningarna faktiskt syftar till att behandla kvinnor.</P> <P class="p140 ft15">65</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p197 ft52">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia:</P> <P class="p198 ft7">Sammanfattande synpunkter</P> <P class="p26 ft8">Granskningen av kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia har omfattat fyra läroböcker och en lärarhandledning. Två läroböcker plus lärarhandledningen är författade för gymnasiet och två läroböcker för grundskolan. Böckerna uppvisar likartade mönster. Män, enskilda och i grupp, och manliga perspektiv dominerar. Utrymmet för kvinnors historia är minimalt och har oftast karaktären av inskott i den övriga texten. Också i avsnitt som behandlar kvinnor slår manliga perspektiv igenom.</P> <P class="p73 ft8">Några siffror: I gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>ägnas cirka 14 sidor av bokens 351 sidor åt kvinnor; detta innefattar såväl avsnitt med kvinnor i rubriken, som det utrymme kvinnor ägnas i den allmänna texten. Det skulle givetvis inte behöva betyda att återstoden skulle handla om enbart män. En noggrannare granskning visar dock att bokens övriga innehåll till övervägande del inte behandlar människor (kvinnor och män) utan att det just rör sig om män, tydliggjort genom pronomina, beteckningar, titlar och namn.</P> <P class="p61 ft8">Gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>ägnar <NOBR>13–14</NOBR> sidor av 375 åt kvinnor. De övriga sidorna ägnas också här i övervägande grad åt manliga aktörer och mäns förhållanden, namngivna eller som kategori. Det har verkat överflödigt att göra motsvarande beräkning för grundskoleböckerna <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken </SPAN>och <SPAN class="ft19">Sofi Historia, </SPAN>eftersom kvinnors representation tycks vara densamma eller rentav sämre än i de båda andra böckerna.</P> <P class="p199 ft15">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft41">Få namngivna kvinnor</P> <P class="p116 ft8">Förhållandet återspeglas tydligt i antalet kvinnor och män, som nämns vid namn i böckerna. I gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>finns i registret namngivna 14 kvinnor och 235 män. Kvinnorna är lika få i bokens marginalnotiser, översiktliga tidslinjer och bildtexter. Anmärkningsvärt är att antalet och andelen namngivna kvinnor sjunker ju längre fram man kommer i tiden – endast fyra kvinnor nämns i huvudtexten på <NOBR>1900-talet.</NOBR> Ingen svensk kvinna nämns vid namn i register och huvudtext efter år 1720, ingen i marginalnotiserna, två finns med på en gruppbild över Karl XIV Johans familj och ytterligare en i lärarhandledningen (Sophie Sager). Kvinnosakspionjären Sager är den enda svenska kvinna bokens lärarhandledning nämner efter år 1720.</P> <P class="p150 ft8">För svensk del har gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>en något bättre men fortfarande blygsam representation. Boken nämner i texten för svensk historia på <NOBR>1900-talet</NOBR> två kvinnor. Å andra sidan nämns i texten ingen kvinna i avsnittet om den allmänna historien under samma tid.</P> <P class="p76 ft19"><SPAN class="ft8">Grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken <SPAN class="ft8">nämner sex kvinnor för svenskt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1900-tal.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Den första riksdagskvinnan Kerstin Hesselgren, tre medlemmar av kungafamiljen – kronprinsessan Victoria, prinsessan Madeleine och drottning Silvia – och två kvinnliga ministrar, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">Anna-Greta</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Leijon och Anna Lindh. De båda sistnämnda nämns dock enbart i egenskap av offer för ett tilltänkt attentat, respektive offer för mord.</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Av 41 namngivna konstnärer och författare i gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>är ingen kvinna. Ingen kvinnlig konstnär eller författare nämns heller i grundskoleboken <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken. </SPAN>Gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>nämner tre kvinnliga konstnärer och två kvinnliga författare.</P> <P class="p124 ft8">Grundskoleboken <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>visar samma mönster som de övriga böckerna. Registret innehåller cirka 150 män och sex kvinnor. Drottning Kristina är den enda svenska kvinna som nämns, och med henne är det också slut med intresset för kvinnor i den svenska historien.</P> <P class="p150 ft8">Andelen anonyma kvinnor i böckerna är lika liten som för de namngivna. Ofta nämns kvinnor dessutom som pendanger till män: bondens, hantverkarens eller arbetarens hustru, liksom i sammanställningen ”munkar och nunnor”, där nunnorna sedan inte nämns mer i texten. Av specialavsnitt om kvinnor framgår på ett par</P> <P class="p200 ft15">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p20 ft40">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">ställen deras aktiva deltagande i produktion av flera slag, liksom också i ett par fall de områden där de var ensamproducenter, bland annat mjölk- och mejerihanteringen. Men när verksamma i jordbruk, hantverk, fabriksproduktion och andra arbeten nämns i den övriga texten framställs de som enbart manliga på något undantag när. Detta ger inte bara en missvisande bild av kvinnors historia utan också av hela den ekonomiska historien. Därtill kommer att kvinnornas omfattande produktion i hushållet under äldre tid överhuvudtaget inte behandlas utan blir synlig i böckerna först när den flyttas ut och industrialiseras. Det skeva synsättet gör att också barnens historia försvinner på ett par undantag när.</P> <P class="p15 ft19"><SPAN class="ft8">I grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken <SPAN class="ft8">lämnas dock barns historia ett något större utrymme, och skillnader mellan flickor och pojkar kommenteras. Barnen försvinner dock under senare hälften av svenskt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1900-tal;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> anmärkningsvärt eftersom de då får starkt ökade rättigheter och ökat samhällsutrymme genom reformer som föräldraförsäkring, förbudet mot aga, utbyggnaden av daghem, införande av pappamånad mm.</SPAN></P> <P class="p82 ft41">Kvinnors insatser förbigås</P> <P class="p121 ft44">Kvinnornas starka ställning i klostren under medeltiden kommer bort i gymnasieboken <SPAN class="ft43">Alla tiders historia </SPAN>och grundskoleboken</P> <P class="p45 ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken, <SPAN class="ft8">och nämns enbart i korthet i gymnasieboken </SPAN>Människan genom tiderna. <SPAN class="ft8">Det mäktiga Vadstena kloster får endast en rad i en marginalnotis i den sistnämnda, medan munkarnas verksamhet i Nydala och Alvastra kloster ägnas större uppmärksamhet. Ingen av böckerna nämner kvinnors ställning som studenter och professorer vid de italienska universiteten från </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1100-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> och framåt. Vetenskapsmän, uppfinnare och geografiska upptäckare lämnas stort utrymme i samtliga böcker utom grundskoleboken </SPAN>Sofi Historia. <SPAN class="ft8">Men endast en kvinna nämns: Hypatia i grundskoleboken </SPAN>SO Direkt. Historia. Ämnesboken. <SPAN class="ft8">Den dubbla Nobelpristagaren Marie Curie nämns alltså ingenstans.</SPAN></P> <P class="p15 ft8">Upplysningsfilosoferna ägnas uppmärksamhet och respekt, men deras inställning till kvinnor förbigås med undantag av ett kort omnämnande av <NOBR>Jean-Jacques</NOBR> Rousseaus kvinnosyn. Mary Wollstonecraft saknas i samtliga böcker, liksom Fredrika Bremer. Kvinnorörelsen finns inte med under de politiska ideologierna, där för övrigt enbart en av böckerna i korthet nämner John Stuart Mills</P> <P class="p184 ft15">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">påtalande av förtrycket av kvinnor. Kvinnorörelsen räknas inte heller in under folkrörelserna, men har en rubrik i gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia, </SPAN>som också nämner namn på svenska kvinnosaksföreningar och en kvinnosakskvinna under <NOBR>1800-talet.</NOBR> När den allmänna rösträttens genombrott nämnts för de nordiska länderna eller bara för Sverige försvinner intresset för rösträttens införande helt; den långsamma och sena demokratiseringsprocessen i Europa tematiseras därmed inte, inte heller diskuteras kvinnors till en början mycket låga representation i riksdag och regeringar.</P> <P class="p76 ft8">Kvinnors ökade rättigheter finns med som korta omnämnanden för <NOBR>1800-talet;</NOBR> mest i <SPAN class="ft19">Alla tiders historia, </SPAN>som också ägnar ett något större intresse åt jämställdhetsfrågor med bland annat omnämnandet av pappamånadens införande. I övrigt betraktas jämställdhet som en fråga för kvinnor.</P> <P class="p76 ft8">Genus problematiseras inte i någon av böckerna, vare sig ifråga om kvinnor eller män. Kvinnor och kvinnors förhållanden beskrivs övervägande med citat från män och ur mäns synpunkt. I tre av böckerna finns uttryck som måste betraktas som sexistiska.</P> <P class="p124 ft8">I lärarhandledningen till gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>ska pojkarnas intresse för historia väckas genom läsning av Ivanhoe, Robin Hood, John Silver, kapten Blod, Hjortfot och genom Hollywoodfilmer om kaparkrig på <NOBR>1500-talet</NOBR> och indiankrig på <NOBR>1900-talet.</NOBR> Hur flickors intresse ska väckas framgår inte. Få av övningsuppgifterna har ett innehåll som berör kvinnor; desto fler ägnas åt män.</P> <P class="p76 ft8">Det nämns 104 män vid namn i arbetsuppgifterna till grundskoleboken <SPAN class="ft19">SO Direkt. Historia. Ämnesboken. </SPAN>Men bara en kvinna: Drottning Margareta. Ett ytterligt fåtal uppgifter ägnas åt jämställdhet och kvinnors historia.</P> <P class="p76 ft8">Massivt utrymme ägnar böckerna åt krigen med en koncentration på krigens förlopp, medan kvinnornas insatser och förhållanden under krigen i stort sett lämnas därhän. Några upplysningar om fredsrörelser förekommer inte. Lärarhandledningen till <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>har en omfattande kartavdelning som nästan helt ägnas åt gränsförändringar genom århundradena och den beledsagande texten handlar om krig. Kvinnors insatser och livsvillkor under krigen berörs ytterst litet. Grundskoleboken <SPAN class="ft19">Sofi Historia </SPAN>ägnar 12 sidor åt första världskriget, medan den allmänna rösträttens genomförande förbigås.</P> <P class="p201 ft15">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31967x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p20 ft40">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft41">Läroplan och kursplaner följs inte</P> <P class="p129 ft8">De fyra läroböcker och den lärarhandledning som här tagits upp motsvarar ifråga om jämställdhet vare sig läroplanens föreskrifter, kursplanernas mål eller författarnas egna intentioner, givetvis förutsatt att de anser att kvinnor, deras insatser, förhållanden och rättigheter har samma värde som mäns. Medvetenheten om ett möjligt jämställdhetsperspektiv är låg; när ordet jämställdhet används gäller det på något undantag när enbart kvinnor. Framställningarna innehåller inga analyser av det samhälleliga förhållandet mellan kvinnor och män. Homosexualitet nämns i gymnasieboken <SPAN class="ft19">Människan genom tiderna </SPAN>enbart i samband med framställningen om Aten. Möjligheten att åtminstone i det grekiska sammanhanget ta upp kvinnlig homosexualitet missar man genom att i textboken inte nämna vare sig Sapfo eller Lesbos.<A href="#page_67"><SPAN class="ft25">1 </SPAN></A>Gymnasieboken <SPAN class="ft19">Alla tiders historia </SPAN>har några meningar om homosexuellas ökade rättigheter i slutet av boken. Med fördel skulle denna historia ha kunnat behandlas åtminstone under <NOBR>1900-talet,</NOBR> när både sjukdoms- och kriminalstämpel till slut hävdes.</P> <P class="p188 ft8">En historieskrivning som skulle utgå från att kvinnor är likvärdiga med män, där kvinnor skulle studeras och framställas som tänkande, handlande, upplevande och skapande subjekt skulle få andra tyngdpunkter än dem som ges i de här behandlade läroböckerna. De historiska frågorna skulle gälla kvinnor i samma mån som män. Hur levde kvinnorna respektive männen? Vilka var kvinnors respektive mäns historiska villkor, också i förhållande till varandra och till barn? Hur påverkade de och påverkades av olika historiska skeenden och förändringar? Vilka verksamheter och verksamhetsområden var deras, gemensamma och var för sig?</P> <P class="p15 ft8">En sådan historieskrivning skulle också med nödvändighet medföra att mannen tematiseras och att manligheten problematiseras på samma sätt som kvinnan. I de läroböcker som här granskats är mannen, hans liv och verksamhet – utan att det på något sätt medvetandegörs – norm, huvudperson och styrande för urvalet och behandlingen av de samhällsområden som tas upp. Det framstår som ett oundgängligt krav, att detta förhållande medvetandegörs och diskuteras. En sådan problematisering av mannens ställning och verksamheter skulle leda till analyser om varför just vissa</P> <P class="p202 ft24"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>I kartavsnittet i lärarhandledningen finns faktiskt följande fråga: ”Orden <SPAN class="ft23">lesbisk, pergament </SPAN>och <SPAN class="ft23">lakonisk </SPAN>har bildats efter tre namn som omnämns på kartan. Vilka då? Förklara bakgrunden!”, Lärarhandledningen, s. 171.</P> <P class="p190 ft15">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31968x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p20 ft16">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">samhällsområden tenderar att tematiseras medan andra utelämnas, varför delar av produktionen beskrivs som manliga, fastän de inte är det, varför diskussioner om ideologi, politik, människovärde och demokratisering har en tendens att bara handla om mannen, varför mannens historiska frånvaro i väsentliga delar av produktion, hushåll och barn motsvaras av en frånvaro av dessa områden i läroböckerna, varför krigen bara tematiseras ur männens synpunkt, kort sagt vilka männen var och var de fanns i samhället under olika tider. En sådan analys och en sådan utgångspunkt skulle, som jag ser det, självklart leda till analyser av det samhälleliga förhållandet mellan kvinnor och män.</P> <P class="p75 ft8">Men också med de perspektiv som författarna säger sig vilja lägga, borde den historia som faktiskt behandlas i de här granskade böckerna grundläggande omarbetas till en annan och korrekt framtoning. Ur svensk och nordisk synvinkel bör det vara enkelt att åstadkomma. Det är inte bara så, att kvinno- och genushistorisk forskning idag har nått en omfattning och tagit fram kunskap och resultat som räcker långt i ett sådant företag. Det finns också goda förlagor att gå till, inte minst när det gäller den svenska historien från 1720 och framåt, just det tidsavsnitt som visar anmärkningsvärda brister i de granskade böckerna. Ett exempel är en lärobok för universitetsbruk, <SPAN class="ft19">Det svenska samhället </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">1720–2006.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> Böndernas och arbetarnas tid</SPAN>.<A href="#page_68"><SPAN class="ft25">2 </SPAN></A>Här är kvinnors liv och arbete – och barns – integrerade i framställningen, oavsett vilka delar av samhället det gäller. Kvinnorörelse, kvinnornas politiska genombrott och jämställdhetsfrågornas roll behandlas utförligt. Barn och ungdomar, flickor såväl som pojkar, finns kontinuerligt med. Boken kom i sin första upplaga år 2004. Den tänkbara invändningen, att författarna har ett betydligt större utrymme till förfogande än de här granskade läroböckerna faller på den integration av barns, kvinnors och mäns livsvillkor och arbete som kännetecknar framställningen i <SPAN class="ft19">Det svenska samhället </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">1720–2006</SPAN>.</NOBR> Denna integration visar sig inte vara särskilt utrymmeskrävande. Det finns också mot den bakgrunden inte någon ursäkt för att fortsätta att ge ut historiska läromedel som förgäves försöker skyla en gammaldags manlig kanon och ett föråldrat forskningsläge med en och annan påsmetad notis om kvinnor.</P> <P class="p203 ft23"><SPAN class="ft22">2 </SPAN><SPAN class="ft24">Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström, </SPAN>Det svenska samhället <NOBR>1720–2006.</NOBR> Böndernas och arbetarnas tid. <SPAN class="ft24">Studentlitteratur 2009 (2004). Kvinnors svenska historia finns populärvetenskapligt framställd i till exempel </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Ohlander-Strömberg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> 2008.</SPAN></P> <P class="p88 ft15">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2010:10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p20 ft40">Sammanfattande synpunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft41">Avslutande reflektion om effekter på eleverna</P> <P class="p81 ft8">Hur påverkas skolelever, flickor och pojkar, av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia där det ibland knappast verkar ha funnits några kvinnor? En historia som dessutom i tre av de böcker som här behandlats har inslag som måste betecknas som sexistiska och förnedrande. Vi har idag en återkommande diskussion om självdestruktiva drag och handlingar hos framför allt flickor. Historieundervisningen, om den följer de läromedel som här granskats, kan knappast bidra till att ge flickor positiva självbilder eller kvinnliga förebilder i historien. Det är snarare tvärtom. Och pojkar möter ett snävt mansideal, som riskerar att låsa dem i en begränsande och till sin innebörd negativ bild av sig själva och omvärlden.</P> <P class="p204 ft15">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31970x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft53">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p205 ft6">Kronologisk förteckning</P> <P class="p206 ft56"><SPAN class="ft54">1.</SPAN><SPAN class="ft55">Lätt att göra rätt</SPAN></P> <P class="p207 ft56"><SPAN class="ft56">–</SPAN><SPAN class="ft57">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P> <P class="p208 ft56"><SPAN class="ft54">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P> <P class="p209 ft56"><SPAN class="ft54">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P> <P class="p210 ft56"><SPAN class="ft54">4.</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P> <P class="p207 ft56"><SPAN class="ft56">–</SPAN><SPAN class="ft57">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P> <P class="p210 ft56"><SPAN class="ft54">5.</SPAN><SPAN class="ft55">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft54">6.</SPAN><SPAN class="ft55">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010</SPAN></P> <P class="p212 ft56"><SPAN class="ft56">–</SPAN><SPAN class="ft57">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P> <P class="p213 ft56"><SPAN class="ft54">7.</SPAN><SPAN class="ft55">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. IJ.</SPAN></P> <P class="p214 ft56"><SPAN class="ft54">8.</SPAN><SPAN class="ft55">En myndighet för havs- och vattenmiljö. M.</SPAN></P> <P class="p215 ft56"><SPAN class="ft54">9.</SPAN><SPAN class="ft55">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P> <P class="p216 ft56"><SPAN class="ft54">10.</SPAN><SPAN class="ft58">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB31971x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p6 ft53">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p205 ft6">Systematisk förteckning</P> <P class="p217 ft59">Justitiedepartementet</P> <P class="p218 ft56">Lätt att göra rätt</P> <P class="p219 ft56">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P> <P class="p220 ft56">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P> <P class="p221 ft60">Allmänna handlingar i elektronisk form</P> <P class="p222 ft56">– offentlighet och integritet. [4]</P> <P class="p223 ft59">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p221 ft56">Skolgång för alla barn. [5]</P> <P class="p224 ft56">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P> <P class="p219 ft56">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P> <P class="p223 ft59">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p225 ft56">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. [9]</P> <P class="p223 ft59">Miljödepartementet</P> <P class="p226 ft56">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P> <P class="p227 ft56">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. [6]</P> <P class="p218 ft56">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8]</P> <P class="p228 ft59">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p229 ft56">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GYB319 SOU_2010__19.pdf 650874 pdf Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv https://data.riksdagen.se/fil/D06DAD9B-9D97-4CFD-A227-4DCA01C895FB