<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2424131</hangar_id>
 <dok_id>GYB3103</dok_id>
 <rm>2010</rm>
 <beteckning>103</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2010:103</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>103</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-12-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2010-12-23 00:00:00</publicerad>
 <titel>Särskilda spaningsmetoder</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GYB3103/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GYB3103</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB3103</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Särskilda spaningsmetoder&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 517px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 593px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 526px 0px 107px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 372px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 330px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 928px 76px;padding: 0px;border: none;width: 361px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:301px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:301px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:91px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:91px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:212px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:212px;}



#page_46 #tx1 {position:absolute;top:222px;left:281px;width:201px;height:153px;}
#page_46 #tx2 {position:absolute;top:378px;left:281px;width:201px;height:119px;}

#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:108px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:108px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:287px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:630px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:110px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:413px;height:110px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:254px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:254px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:124px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:124px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:615px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:615px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:141px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:413px;height:141px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:595px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:585px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:434px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:413px;height:434px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:350px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:349px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:349px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:286px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:419px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:413px;height:419px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:494px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:413px;height:228px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:324px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:413px;height:324px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:341px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:413px;height:341px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:558px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:307px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:413px;height:307px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:428px;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:413px;height:428px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:563px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:407px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:332px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:413px;height:332px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:348px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:413px;height:348px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:159px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:413px;height:159px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_477 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_477 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_504 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_507 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_509 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_509 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_511 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_511 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_512 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_512 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_522 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_522 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_524 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_524 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_526 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_526 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_530 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_530 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_531 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_531 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_532 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_532 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_533 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_533 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_534 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_534 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_535 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_535 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_536 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_536 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_537 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_537 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_538 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_538 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_540 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_540 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_541 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_541 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_542 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_542 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_543 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_543 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_544 #dimg1 {position:absolute;top:480px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_544 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_546 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_546 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_548 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_548 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_549 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_549 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 103px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}

#page_553 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_553 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 107px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_554 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 136px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 131px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_556 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_556 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:667px;}
#page_556 #dimg1 #img1 {width:458px;height:667px;}




#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 107px 0px 112px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_557 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_557 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_557 #dimg1 {position:absolute;top:18px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:615px;}
#page_557 #dimg1 #img1 {width:457px;height:615px;}




#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 159px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_558 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_558 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_558 #dimg1 {position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:510px;}
#page_558 #dimg1 #img1 {width:458px;height:510px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 39px 'Arial';line-height: 44px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft25{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft30{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft43{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft45{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft46{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft47{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft48{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft49{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft52{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft53{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft55{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft56{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft57{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft58{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft60{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft66{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft67{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft68{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft69{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft71{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft72{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft75{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft76{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft77{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft78{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft79{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft80{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft82{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft84{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft85{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft86{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft87{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft88{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft89{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft90{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft91{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft96{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft97{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft101{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft102{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft103{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft104{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft105{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft108{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft109{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft110{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft111{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft114{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft115{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft116{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft117{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft119{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft120{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft121{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft122{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft123{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft124{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft126{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft127{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft128{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft129{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft130{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft131{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft132{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft133{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft134{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft135{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft136{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft137{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 20px;}
.ft138{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft139{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft140{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft141{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft142{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft145{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft146{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 20px;}
.ft147{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft148{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft149{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft151{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft152{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft153{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft154{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft155{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft156{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft157{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft158{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft159{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft160{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft161{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft162{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft163{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft164{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft165{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft166{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft168{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft169{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft170{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 293px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 186px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 432px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 332px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 610px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 304px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 358px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 621px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 168px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: right;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 416px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 319px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 216px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 442px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 408px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-right: 363px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 373px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 375px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 177px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 401px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p612{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 304px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 359px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 475px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p663{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-right: 469px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 360px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: center;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p803{text-align: right;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 234px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p811{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p844{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 314px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 639px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 124px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 111px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p926{text-align: left;padding-right: 457px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p933{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 309px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p954{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p960{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 599px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 340px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p988{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p995{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1002{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 322px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1008{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1016{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1023{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 365px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 369px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 340px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1115{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1117{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1169{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 22px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 27px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 29px;}
.tr15{height: 52px;}
.tr16{height: 49px;}
.tr17{height: 34px;}
.tr18{height: 35px;}
.tr19{height: 14px;}
.tr20{height: 40px;}
.tr21{height: 30px;}
.tr22{height: 15px;}
.tr23{height: 23px;}
.tr24{height: 4px;}
.tr25{height: 47px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 381px;margin-left: 110px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 381px;margin-left: 110px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 6px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 382px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t15{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 304px;margin-left: 76px;margin-top: 147px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t18{width: 299px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t22{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 397px;margin-left: 85px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t26{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t27{width: 397px;margin-left: 19px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t29{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 35px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 24px;font: 15px 'Times New Roman';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB31031x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Särskilda spaningsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Slutbetänkande av Polismetodutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Stockholm 2010&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p2 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Stockholm 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23505-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p8 ft6"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Genom beslut den 20 december 2007 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med upp- drag att överväga vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brottsbekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Särskild utredare har varit chefsrådmannen Stefan Reimer. Professorn Petter Asp (Stockholms universitet) har fr.o.m. den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;18 mars 2010 varit sakkunnig i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I utredningen har deltagit ett flertal experter vars namn framgår av bifogad förteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Sekreterare i utredningen har varit dåvarande ämnesrådet Per Lagerud (t.o.m. den 31 juli 2010) och hovrättsassessorn Martin Persson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredningen har tagit namnet Polismetodutredningen (Ju 2008:01). I januari 2009 överlämnade utredningen delbetänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ningen &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Särskilda spanings- metoder &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Stockholm i december 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Stefan Reimer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;/Martin Persson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft11"&gt;Förteckning över experter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;Professorn Petter Asp, Stockholms universitet (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 17 mars 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;Dåvarande kanslichefen Joel Brorsson, Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 12 septem- ber 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;Sakkunnige Ingvar Carlsson, Tullverket (fr.o.m. den 13 mars 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Kanslirådet Karin Erlingsson, Justitiedepartementet (fr.o.m. den 1 juni 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;Kriminalkommissarien &lt;NOBR&gt;Sven-Olov&lt;/NOBR&gt; Gustafsson, Rikskriminalpolisen (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 20 september 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft12"&gt;Numera departementsrådet Lotta Hardvik Cederstierna, Justitie- departementet (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 25 januari 2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;Numera ämnesrådet Irja Hed, Justitiedepartementet (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 31 augusti 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;Numera chefsåklagaren Katarina Johansson Welin, Åklagarmyndig- heten (fr.o.m. den 13 mars 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft12"&gt;Chefsjuristen &lt;NOBR&gt;Lars-Åke&lt;/NOBR&gt; Johansson, Säkerhetspolisen (fr.o.m. den 13 mars 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;Dåvarande hovrättsrådet Stefan Johansson, Svea hovrätt (fr.o.m. den 9 december 2009 t.o.m. den 28 april 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Dåvarande ämnesrådet Per Lagerud, Justitiedepartementet (fr.o.m. den 1 februari 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;Kriminalkommissarien Håkan Morin, Rikskriminalpolisen (fr.o.m. den 1 januari 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Advokaten Tomas Nilsson, Sveriges Advokatsamfund (fr.o.m. den 13 mars 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;Verksjuristen Camilla Philipson Watz, Post- och telestyrelsen (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 25 januari 2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Dåvarande chefsjuristen Monica Rodrigo, Ekobrottsmyndigheten (fr.o.m. den 13 mars 2008 t.o.m. den 19 maj 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft7"&gt;Vice chefsåklagaren Katarina Ringertz, Ekobrottsmyndigheten (fr.o.m. den 20 maj 2010)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p34 ft7"&gt;Kanslirådet Susanne Södersten, Justitiedepartementet (fr.o.m. den 1 juni 2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;Polisöverintendenten Anders Thornberg, Säkerhetspolisen (fr.o.m. den 13 mars 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;Polismästaren Peter Tjäder, Polismyndigheten i Skåne (fr.o.m. den 16 mars 2009 t.o.m. den 8 december 2009)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p37 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Författningsförslag......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;Förslag till lag (0000:00) om särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;myndigheternas verksamhet....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;över viss brottsbekämpande verksamhet................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;sekretesslagen (2009:400)........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;1.5 Förslag till förordning om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;förundersökningskungörelsen (1947:948) .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;(2003:396) om elektronisk kommunikation ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p40 ft17"&gt;sekretessförordningen (2009:641) ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Delbetänkandet........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft19"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2010:103&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Utredningens arbete.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Vissa avgränsningar av utredningens arbete ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Den rättsliga bakgrunden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Regeringsformen...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.2 Förstärkning av skyddet i regeringsformen ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.3 Begränsning av rättigheterna i regeringsformen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Europakonventionen ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.5 De brottsbekämpande myndigheternas rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;samla information .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;De brottsbekämpande myndigheternas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;behandling av personuppgifter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.7 Principen om att etern är fri.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Integritetsskyddskommittén........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Några tidigare utredningsarbeten............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;Några allmänna utgångspunkter för utredningen ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;Några grundläggande principer....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;3.3.3 Utgångspunkter för utformningen av ett nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;regelverk ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Infiltrationsoperationer................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Uppdraget.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;De brottsbekämpande myndigheternas användning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;infiltrationsoperationer............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.1 Allmänt om de brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;myndigheternas uppgifter ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Brottsbekämpande myndigheters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;underrättelseverksamhet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.3 Särskilt om Säkerhetspolisens verksamhet..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.4 Polisens användning av infiltrationsoperationer.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Säkerhetspolisens användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;infiltrationsoperationer.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Tullverkets användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;infiltrationsoperationer.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft19"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;4.2.7 Ekobrottsmyndighetens användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;infiltrationsoperationer ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Tidigare uttalanden angående användningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;infiltration som arbetsmetod...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Förarbetena till polislagen............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen ...........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.3.3 Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Internationell utblick...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Danmark........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Finland...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Norge.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Nederländerna...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Storbritannien ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Tyskland........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Förenta staterna............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Begreppet infiltration .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.2 Polisens användning av infiltration............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.3 Säkerhetspolisens användning av infiltration............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.4 Vissa problem med användningen av infiltration .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.5 Användningen av infiltration som spaningsmetod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;och behovet av reglering.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;4.5.6 Vissa särskilda frågor i anslutning till infiltration.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Provokativa åtgärder .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Uppdraget ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;5.1.2 Vad är en provokativ åtgärd? .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.3 Användningen av provokativa åtgärder inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;brottsbekämpande myndigheter................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.4 Förutsättningarna för användning av provokativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;åtgärder som polisiär arbetsmetod.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.5 Gränsdragning mellan tillåten och otillåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;provokation.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Den provocerades ansvar............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;5.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Provokatörens ansvar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft19"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2010:103&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.1.8 Europadomstolens praxis (särskilt vad avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;Europakonventionen).................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Internationell utblick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Förenta staterna ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.1 Övergripande överväganden om provokativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;åtgärder ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;I vilken utsträckning krävs en lagreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;avseende användningen av provokativa åtgärder?.....155&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;När bör provokativa åtgärder som riskerar att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;föranleda någon att begå brott få vidtas?...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.4 Provokativa åtgärder i underrättelseverksamhet.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.5 Beslut om provokativa åtgärder .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Dokumentation...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.7 Konsekvenser för provokatörens straffrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;ansvar ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;5.3.8 Den straffrättsliga bedömningen av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;framprovocerat brott ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;Annars brottsliga gärningar ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Gällande rätt ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Internationell utblick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;USA .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Övergripande överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Allmän ansvarsfrihetsgrund eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;tillståndssystem? .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p45 ft7"&gt;6.4.3 Vilka gärningar bör straffritt kunna förövas?............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2010:103 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Sanktionsavgifter ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Vem ska kunna få tillstånd? .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;Vem ska pröva frågor om tillstånd?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Hur ska ett tillstånd utformas?..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Regleringens karaktär.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;En kompletterande ansvarsfrihetsregel .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;6.4.10 Övergång från underrättelseverksamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;förundersökning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;6.4.11 Tillsyn..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft18"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Uppdraget ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Internationell utblick.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Tyskland......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Överväganden och förslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;7.3.1 Behovet av en reglering ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.3.2 Tillträde till vissa utrymmen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;7.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Underrättelseskyldighet vid beslag............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Biträde av enskilda...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Uppdraget ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.1.2 Enskildas biträde till brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;myndigheter ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;Internationell utblick.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;8.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p53 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.3 Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p58 ft7"&gt;8.3.1 Behöver anlitandet av enskilda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;lagregleras? ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;I vilken utsträckning bör enskilda personer få anlitas i samband med infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;och provokativa åtgärder? ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;8.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Särskilt om Säkerhetspolisens användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;källor ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m. ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Gällande rätt ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Allmänt om polisens uppgifter och skyldighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;ingripa ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Polisingripanden..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Interimistisk passivitet................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;Förundersöknings- och åtalsplikt ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;9.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Åtalsunderlåtelse.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Tidigare utredningar...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Internationell utblick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft18"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;person .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.1.1 Upptagning av ljud......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.1.2 Upptagning av bild......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.1.3 Utröna lokalisering .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Internationell utblick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.2.1 Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.2.2 Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;10.2.3 Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Behovet av en reglering..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;Närmare om åtgärderna .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Upptagning av ljud.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.5.1 Vad ska befogenhetsregleringen avse? ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.5.2 När ska befogenheten få användas?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;10.5.3 Vem ska fatta beslut?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Bildupptagning av hem och korrespondens .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.6.1 Vad ska befogenheten avse?.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.6.2 När ska befogenheten få användas?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;10.6.3 Vem ska fatta beslut?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Lokalisering av person ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.7.1 Vad ska befogenheten avse?.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.7.2 När ska befogenheten få användas?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;10.7.3 Vem ska fatta beslut?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Installation m.m. av lokaliseringsutrustning........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;10.8.1 Behovet av en reglering ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;10.8.2 Vad ska befogenheten avse?.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;10.8.3 Vem ska fatta beslut?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;10.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Vissa gemensamma bestämmelser.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;kommunikationsutrustning m.m.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft13"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;11.1.1 Uppdraget ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;11.1.2 Användning av egen utrustning för att identifiera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p61 ft7"&gt;mobil elektronisk kommunikationsutrustning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p61 ft15"&gt;m.m..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;11.1.3 Störning av mobil elektronisk kommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p61 ft15"&gt;m.m..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;11.1.4 Användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; i vissa andra länder ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;11.1.5 Användning av störsändare i vissa andra länder........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Överväganden och förslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;11.2.1 Vad ska befogenheten avse?.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;11.2.2 När ska befogenheten få användas?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;11.2.3 Vem ska fatta beslut?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Vissa gemensamma bestämmelser.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p64 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft13"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft18"&gt;Rättssäkerhetsgarantier och vissa övriga frågor ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;En ny beslutsinstans för underrättelseverksamhet...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;12.1.1 Behovet av en ny beslutsinstans.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;12.1.2 Nämndens organisation och arbetsformer................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Överprövning m.m.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Offentliga ombud...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Underrättelse till enskild .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;12.4.1 Allmänt om underrättelseskyldighet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;12.4.2 Underrättelseskyldighet vid förundersökning..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;12.4.3 Underrättelseskyldighet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p66 ft15"&gt;underrättelseverksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Tillsyn .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;Regeringens redovisning till riksdagen .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;Frågor om sekretess och tystnadsplikt .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;12.7.1 Sekretess ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;12.7.2 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;12.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Bestämmelsernas tillämplighet för de brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;myndigheterna........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft13"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft18"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft13"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft18"&gt;Kostnads- och konsekvensanalys ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;Ekonomiska konsekvenser för staten ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;Konsekvenser för brottsligheten...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft7"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Övriga konsekvenser..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p65 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslaget till lag (0000:00) om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;myndigheternas verksamhet..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:980) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;sekretesslagen (2009:400)......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till förordning om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;förundersökningskungörelsen (1947:948) ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;(2003:396) om elektronisk kommunikation ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;15.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förslaget till förordning om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;sekretessförordningen (2009:641) ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft7"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Särskilt yttrande ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p50 ft13"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Kommittédirektiv 2007:185 ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;Kommittédirektiv 2008:91 ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft7"&gt;Expert report to the Inquiry on Certain Police Methods&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;by Professor Iain Cameron ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p62 ft7"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Expertrapport åt Polismetodutredningen Av professor Iain Cameron&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;I svensk översättning .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p37 ft6"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;BrB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;BRU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Beredningen för rättsväsendets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;utveckling (Ju 2000:13)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Betänkande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;(Justitieombudsmannen) eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Justitieombudsmännens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;ämbetsberättelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;JuU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Justitieutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;KU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;LEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Lagen (2003:389) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;elektronisk kommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;LIRB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Lagen (2000:562) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;internationell rättslig hjälp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;brottmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Nytt Juridiskt Arkiv avd I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;NOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Norges offentlige utredninger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;OSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Ot.prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Odelstingsproposisjon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;(i Norge)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;RB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;RP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Regeringens Proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;(i Finland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;RT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Norsk Retstidene (i Norge)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;RåR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Riksåklagarens riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft19"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft25"&gt;Uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Polismetodutredningen har haft i uppdrag att utifrån rättssäker- hets- och integritetsskyddsaspekter, förhållanden i andra länder och det internationella brottsbekämpande samarbetet, överväga vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brotts- bekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;De särskilda spaningsmetoder som utredningen har haft i upp- drag att överväga närmare är infiltration, provokativa åtgärder samt den användning av tekniska spaningshjälpmedel som för närvarande sker med stöd av de allmänna befogenheterna i bl.a. polislagen (1984:387).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft25"&gt;Utredningens utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En grundläggande utgångspunkt för förslagen är att de dels ska syfta till att upprätthålla en effektiv brottsbekämpande verksamhet, dels att förstärka och bygga ut rättssäkerheten och integritetsskyddet vid bruket av särskilda spaningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredningen har haft skyddet för hemmet, privatlivet och korre- spondensen i artikel 8 Europakonventionen samt det förstärkta inte- gritetsskyddet i regeringsformen (se 2 kap. 6 § andra stycket RF i dess lydelse från och med den 1 januari 2011) som utgångspunkter för analysen och bedömningen av hur regelverket närmare bör vara utformat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Utredningen har inte funnit att de åtgärder som vidtas med stöd av dagens regelverk skulle stå i direkt strid med kraven i artikel 8 och regeringsformen och därför inte skulle vara tillåtna. Däremot bör, enligt utredningen, lagstiftaren eftersträva att, vid utformning av regelverket, uppfylla Europakonventionens krav med viss margi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;nal så att det för framtiden inte kommer att råda någon som helst tvekan om att regelverket uppfyller dessa krav, även om Europa- domstolens praxis skulle fortsätta utvecklas i den riktning mot större krav på uttryckligt lagstöd och förbättrat integritetsskydd, som hit- tills har varit fallet. Till detta ska läggas att den nya bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket RF också medför att det framöver kommer att finnas grundlagsfästa krav på ett ökat uttryckligt lagstöd för integritetskänsliga spaningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft25"&gt;En ny lag som reglerar vissa spaningsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Utredningens bedömning är att de spaningsmetoder som behöver lagregleras ska tas in i en ny lag om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet (inhämtnings- lagen). Lagen ska reglera användningen av de särskilda spanings- metoderna både i förundersökning och i underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft25"&gt;Ett nytt beslutsorgan i underrättelseverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Utredningen föreslår att det ska inrättas ett nytt oberoende beslutsorgan inom underrättelseverksamheten. Beslutsorganet, som i betänkandet benämns Nämnden, ska i huvudsak pröva tillstånds- frågor när det gäller sådana kvalificerade åtgärder där tillståndsfrågan i förundersökning ska prövas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft25"&gt;Infiltration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Sådan spaning som sker dolt under täckmantel – infiltration – sker i dag med stöd av de allmänna befogenheterna i polislagen. Utred- ningen bedömer att infiltrationsoperationer i sig inte utgör ett så- dant intrång i den personliga integriteten att de behöver regleras särskilt. Däremot finns det skäl att närmare reglera vissa särskilda åtgärder som vidtas i samband med infiltrationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft25"&gt;Tillträde till bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Utredningen föreslår att det ska krävas tillstånd om en polis under en infiltrationsoperation tar sig in i exempelvis någons bostad genom vilseledande, t.ex. genom att agera under täckmantel. I denna situa- tion föreligger ett sådant integritetsintrång som motiverar att åtgärden sker med uttryckligt lagstöd. Ett tillstånd ska kunna ges av under- sökningsledaren eller åklagaren i förundersökning och av polismyn- digheten i underrättelseverksamhet. Föreligger fara i dröjsmål får dock polisman bereda sig tillträde till bostaden utan särskilt till- stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft25"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Inom ramen för en infiltrationsoperation ska polisen kunna ges till- stånd att begå gärningar som annars är brottsliga, om det är nöd- vändigt för att kunna genomföra eller fullfölja operationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Inom ramen för en förundersökning ska ett tillstånd kunna avse sådana gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter eller gärningar som, om de bedöms enligt reglerna om med- verkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § brottsbalken (BrB). För att tillstånd ska kunna med- delas ska förutsättas att infiltrationsoperationen är av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för att i samband med operationen utföra en straffbelagd gärning uppenbart uppväger det men som den kan innebära för allmänna eller enskilda intressen. Åtgärden ska alltså förutsätta en kvalificerad proportionalitetsprövning. Tillstånd att begå en annars brottslig gärning ska beslutas av rätten på an- sökan av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Inom ramen för polisens eller Säkerhetspolisens underrättelse- verksamhet ska tillstånd på motsvarande sätt kunna ges av Nämnden på ansökan av polisen. I dessa fall ska ett tillstånd emellertid endast kunna avse gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I tillägg till tillståndssystemet ska det införas en ansvarsfrihets- regel som tar sikte på gärningar som är jämförliga med dem för vilka tillstånd har meddelats och uppfyller de allmänna krav som krävs för att tillstånd ska kunna meddelas. Bestämmelsen är avsedd att tillse att ansvarsfriheten inte blir beroende av formaliteter. Genom att ansvarsfriheten – med undantag för sådana situationer i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;vilka allmänna ansvarsfrihetsgrunder som nöd eller nödvärn kan åberopas – alltid förutsätter att ett tillstånd har meddelats bidrar regleringen inte bara till att effektivisera användningen av infiltra- tion som arbetsmetod, utan också till att öka kontrollen över den- samma och därmed stärka rättssäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft25"&gt;Undantag från åtalsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;En åklagare ska få besluta att lägga ned en förundersökning, om det finns anledning att anta att det genom förundersökningens fort- satta bedrivande eller genom lagföring av brottet skulle uppstå en påtaglig risk för att avslöja eller på annat sätt äventyra syftet med en infiltrationsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Om brottet kan antas medföra strängare straff än böter krävs dock att det är uppenbart att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;brottet avser sådana gärningar som, om de bedöms enligt reg- leringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;brottet har ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den eller den brottsliga verksamhet som infiltrationsoperationen riktar sig mot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Om det finns förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt föregående stycke redan innan en sådan har inletts, ska åklagare få besluta att förundersökning inte ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft25"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Vad gäller provokativa åtgärder föreslås en reglering när det gäller sådana provokativa åtgärder som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning (särskilda provokativa åtgärder). Sådana särskilda provokativa åtgärder ska inom ramen för en förundersök- ning få vidtas under förutsättning att det föreligger stark misstanke om allvarlig brottslighet, att åtgärderna är av synnerlig vikt för ut- redningen och att skälen för åtgärderna uppväger det intrång eller men i övrigt som de innebär för allmänna eller enskilda intressen. Avgörande för tillåtligheten ska inte vara huruvida åtgärden leder till (eller riskerar att leda till) att någon förmås att begå brott eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;ej. Frågor om provokativa åtgärder inom ramen för en förunder- sökning ska prövas av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska Säkerhetspolisen få vidta särskilda provokativa åtgärder om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet. Också i Säkerhets- polisens underrättelseverksamhet ska användningen av åtgärderna förutsätta att de är av synnerlig vikt för undersökningen och att skälen för åtgärderna uppväger det intrång eller men i övrigt som de innebär för allmänna eller enskilda intressen. I underrättelse- verksamhet prövas frågor om provokativa åtgärder av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Brott som någon har förmåtts att begå genom en särskild provo- kativ åtgärd ska inte få lagföras. Det innebär att en generell straffrihetsregel införs för dessa fall. Den föreslagna regleringen skiljer således mellan tillåtligheten av provokativa åtgärder som poli- siär arbetsmetod och provokationens straffrättsliga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft29"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;I betänkandet föreslås, med hänsyn till de krav som uppställs i Europakonventionen och regeringsformen, en reglering av ljudupp- tagning (av någon som deltar i ett samtal eller ett sammanträde t.ex. med en dold kroppsmikrofon), bildupptagning (i eller in i bo- stad eller avseende korrespondens) samt lokalisering av person med hjälp av teknisk utrustning. Dessa åtgärder är idag inte reglerade på annat sätt än genom de allmänna regler och principer som gäller för polisens arbete (jfr särskilt 8 § polislagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Inom ramen för förundersökning ska åtgärderna få vidtas om de kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver (dvs. samma förutsätt- ningar som normalt gäller för att brott ska kunna medföra gripande, anhållande och häktning). Frågor om användning av åtgärderna prö- vas normalt av undersökningsledaren eller åklagaren, men om det är fråga om åtgärder av särskilt ingripande slag ska frågan prövas av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska åtgärderna få användas om det finns särskild anledning att anta att åtgärderna kan bidra till att före- bygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten. Även här ska gälla att den brottsliga verksamheten ska innefatta brott för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver. Beslut om åtgärden fattas normalt av chefen för myndigheten (som dock kan delegera beslutanderätten), men om fråga är om sådana kvalificerade åt- gärder avseende vilka beslut i förundersökning ska tas av rätten, ska beslut i stället fattas av Nämnden på ansökan av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft30"&gt;Identifiering av utrustning för mobil elektronisk kommunikation och störning av sådan kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Ett tekniskt hjälpmedel som blivit allt viktigare i polisens verk- samhet är utrustning för att identifiera mobil elektronisk kommu- nikationsutrustning, s.k. &lt;NOBR&gt;IMSI-catchers.&lt;/NOBR&gt; Med sådan utrustning kan polisen identifiera t.ex. vilka mobiltelefoner som befinner sig på en viss plats. Användningen är i dag inte reglerad särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Utredningen föreslår att användningen av &lt;NOBR&gt;IMSI-catchers&lt;/NOBR&gt; ska lag- regleras på motsvarande sätt som ljudupptagningar, bildupptagningar och lokalisering av person. Det innebär bl.a. att beslut ska fattas av undersökningsledare, oftast en åklagare, i förundersökning och chefen för myndigheten i underrättelseverksamhet (med viss dele- gationsrätt). Är identifieringsåtgärderna särskilt ingripande ska till- stånd ges av domstol respektive Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Ett tekniskt hjälpmedel som inte i dag används av de brotts- bekämpande myndigheterna är störsändare. En störsändare kan an- vändas för att störa ut kommunikation med t.ex. mobiltelefoner inom ett mycket begränsat område. Utredningen föreslår polisen ska få befogenhet att inneha och använda störsändare. Regleringen ska ske på samma sätt och med samma beslutsordning som regleringen av identifieringsutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft25"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I syfte att klargöra i vilken utsträckning de brottsbekämpande myn- digheterna kan ta biträde av enskilda personer i samband med vissa av de åtgärder som regleras i den nya lagen samt i samband med infiltrationsoperationer och provokativa åtgärder, föreslår utredningen en lagreglering av frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utredningens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter endast om det finns särskilda skäl ska få ta biträde av en enskild i infiltrationsverksamhet eller andra provokativa åtgärder än särskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;sådana (åtgärder som inte riskerar att leda till att någon förmås be- gå brottslig gärning). Detsamma ska gälla vid åtgärder som avser ljud- eller bildupptagning som sker dolt eller genom vilseledande samt vid användandet av teknisk utrustning för att lokalisera en per- son.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;För att brottsbekämpande myndigheter ska få ta biträde av en- skilda i samband med särskilda provokativa åtgärder eller annars brottsliga gärningar ska krävas synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft25"&gt;Skärpt tillsyn över samtliga åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Utredningen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn över samtliga åtgärder som regleras i inhämtnings- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft25"&gt;Andra rättsäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Beslut om åtgärder enligt inhämtningslagen under en förundersök- ning ska normalt kunna överklagas. Överklagande av rättens beslut ska kunna ske på samma sätt som beslut om åtgärder enligt 25– 28 kap. RB. Har särskilda inhämtningsåtgärder beslutats av under- sökningsledaren eller åklagaren ska den som är föremål för åtgärden kunna begära rättens prövning av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Beslut av brottsbekämpande myndigheter om särskilda inhämt- ningsåtgärder i underrättelseverksamhet ska kunna bli föremål för prövning i Nämnden, om den som berörts av åtgärden begär det. Nämndens beslut ska inte kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Den som i förundersökning har varit utsatt för en åtgärd som avser särskilt ingripande ljud- eller bildupptagning eller lokaliserings- åtgärd ska med vissa undantag i efterhand underrättas om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft25"&gt;Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Av de åtgärder som utredningen föreslår ska lagregleras bör Tull- verket, i myndighetens brottsbekämpande verksamhet, få befogen- het att utföra ljud- och bildupptagningar, lokalisering av person inklusive installering av lokaliseringsutrustning, identifiering eller stör- ning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning, särskilda pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;vokativa åtgärder, samt kunna ta biträde av enskilda för att utföra dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Kustbevakningen bör, i myndighetens brottsbekämpande verk- samhet, få befogenhet att utföra bildupptagningar, lokalisering av person inklusive installering av lokaliseringsutrustning, samt kunna ta biträde av enskilda för att utföra dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Slutligen bör Skatteverket, i myndighetens brottsbekämpande verksamhet, få befogenhet att utföra bildupptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;lag (0000:00) om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om befogenhet att i brotts- bekämpande verksamhet hos Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten använda vissa sär- skilda åtgärder i syfte att hämta in information för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet (under- rättelseverksamhet), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;utreda eller beivra brott (förundersökning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;I lagen finns även bestämmelser om befogenheternas tillämplig- het för Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket i dessa myndig- heters brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Syftet med denna lag är att reglera vissa särskilda åtgärder som kan utgöra ingrepp i grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regeringsformen eller Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ljud- eller bildupptagning samt lokalisering av person (2 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning m.m. (3 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;tillträde till vissa utrymmen (4 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;särskilda provokativa åtgärder (5 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;annars brottsliga gärningar (6 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;biträde av enskilda (7 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;nedläggning av förundersökning (8 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Lagen innehåller även vissa särskilda bestämmelser för Säkerhets- polisen (9 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Denna lag omfattar inte åtgärder som enligt annan lag utgör hem- liga tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tillstånd till åtgärder enligt denna lag får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åt- gärden innebär för den som åtgärden avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;2 kap. Ljud- eller bildupptagning samt lokalisering av person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning som följer &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ får teknisk utrustning an- vändas för att ta upp ljud eller bild eller bestämma lokalisering av person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Ljudupptagning av samtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med ljudupptagning av samtal avses i denna lag användande av tekniskt hjälpmedel för upptagning av ljud, dolt eller genom vilse- ledande, för att ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;samtal där företrädare för myndigheten själv deltar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;sådant som avhandlas vid sammanträde eller sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde, om företrädare för myndigheten själv deltar i sammanträdet eller sammankomsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Bildupptagning av hem eller korrespondens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med bildupptagning av hem eller korrespondens avses i denna lag användande av teknisk utrustning för upptagning av bild, dolt eller genom vilseledande, för att ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;bild i bostad, annat hus eller rum som inte är tillgängligt för all- mänheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;sådan bild som avses i 1 genom särskilt inriktad bildupptag- ning som sker från annan plats, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;bild av korrespondens genom särskilt inriktad bildupptagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Lokalisering av person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Med lokalisering av person avses i denna lag användande av teknisk utrustning som placeras på eller i föremål för att bestämma var en person befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Särskilt ingripande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om åtgärd som avses i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ kan antas bli av särskilt ingrip- ande slag ska frågan om tillstånd till åtgärden prövas i den ordning som föreskrivs i 8 § respektive 11 §. Vid lokalisering av person gäller detsamma om den tekniska utrustningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får be- sluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 5 § av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på rättens beslut, ges av åklagaren, eller, om åklagarens beslut inte kan avvak- tas, av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Har åklagaren eller polisman gett ett sådant interimistiskt tillstånd ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft19"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skynd- samt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verkställts. Finner rätten att det inte finns skäl för åt- gärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller däröver, får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;I verksamhet enligt 9 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I verksamhet enligt 9 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 5 § av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Kan det befaras att inhämtande av Nämndens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på Nämn- dens beslut, ges av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. Om inte heller myndighetschefens beslut kan avvaktas får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Har chefen för polismyndigheten eller polisman gett ett interim- istiskt tillstånd ska polismyndigheten genast göra en skriftlig an- mälan om åtgärden till Nämnden. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Nämnden ska skyndsamt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verkställts. Finner Nämnden att det inte finns skäl för åtgärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft19"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett till- stånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedel- bart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åkla- garen. Har beslutet fattas av Nämnden får det hävas även av polis- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;3 kap. Identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning som följer av &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ får tekniska hjälpmedel användas för att identifiera mobil elektronisk kommunikationsut- rustning eller annan utrustning för radiokommunikation, eller för att störa kommunikation med sådan utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med identifiering av mobil elektronisk kommunikationsut- rustning eller annan utrustning för radiokommunikation avses i denna lag användande av tekniska hjälpmedel för sändning eller mot- tagning av radiovågor för att identifiera vilken mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommu- nikation som befinner sig inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Störning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med störning av kommunikation med mobil elektronisk kom- munikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommuni- kation avses i denna lag användande av tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radiovågor för att störa kommunikation med mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrust- ning för radiokommunikation inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Särskilt ingripande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om åtgärd som avses i 2 eller 3 § kan antas bli av särskilt ingripande slag ska åtgärden beslutas i den ordning som föreskrivs i 7 § respektive 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 2 eller 3 § av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder en- ligt 4 § av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på rättens beslut, ges av åklagaren, eller, om åklagarens beslut inte kan avvak- tas, av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Har åklagaren eller polisman gett ett sådant interimistiskt till- stånd ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden till rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skynd- samt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verkställts. Finner rätten att det inte finns skäl för åtgärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller däröver, får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;I verksamhet enligt 8 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 2 eller 3 § av chefen för polismyndigheten. Myndighets- chefen får delegera beslutanderätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;I verksamhet enligt 8 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 4 § av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Kan det befaras att inhämtande av Nämndens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av chefen för polismyndigheten. Myndighets- chefen får delegera beslutanderätten. Om inte heller myndighets- chefens beslut kan avvaktas får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Har chefen för polismyndigheten eller polisman gett ett interim- istiskt tillstånd ska polismyndigheten genast göra en skriftlig an- mälan om åtgärden till Nämnden. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Nämnden ska skyndsamt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verkställts. Finner Nämnden att det inte finns skäl för åtgärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I ett beslut om identifiering eller störning enligt detta kapitel ska det anges vilken tid beslutet avser samt vilken teleadress, vilken person eller vilket avgränsat geografiskt område beslutet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett till- stånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedel- bart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklag- aren. Har beslutet fattats av Nämnden får det hävas även av polis- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;4 kap. Tillträde till utrymmen i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Infiltrationsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I infiltrationsverksamhet får polisen, efter särskilt tillstånd, genom vilseledande åtgärder bereda sig tillträde till bostad, annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om användningen av teknisk utrustning för ljud- eller bildupptagning finns i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till tillträde enligt 1 § av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål får polisman, utan särskilt tillstånd, bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till tillträde enligt 1 § av polismyndigheten. Vid fara i dröjsmål får polisman, utan sär- skilt tillstånd, bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett till- stånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedel- bart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft19"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;För att installera, underhålla eller avlägsna teknisk utrustning för lokalisering får polisen i hemlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot in- trång,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;tillfälligt flytta det föremål på eller i vilket utrustningen ska placeras eller finns placerad, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;vidta de andra åtgärder som behövs för att utrustningen ska fungera effektivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder som avses i 7 § av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;Om åtgärd enligt 7 § avser lokalisering av person av särskilt in- gripande slag enligt 2 kap. 5 §, ska vad som sägs i 2 kap. 8 § gälla även för prövning av åtgärden enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till åtgärder som avses i 7 § av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Om åtgärd enligt 7 § avser lokalisering av person av särskilt in- gripande slag enligt 2 kap. 5 §, ska vad som sägs i 2 kap. 11 § gälla även för prövning av åtgärden enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett till- stånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedel- bart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklag- aren. Har beslutet fattats av Nämnden får det hävas även av polis- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Teknisk utrustning för lokalisering ska återtas eller göras obruk- bar så snart som möjligt efter det att tiden för tillståndet har gått ut eller tillståndet hävts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;5 kap. Särskilda provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Vid förundersökning får polisen, för att få fram bevisning om redan begångna brott, vidta åtgärder som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning (särskilda provokativa åtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Provokativa åtgärder enligt första stycket får vidtas endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;det föreligger stark misstanke om allvarlig brottslighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;åtgärderna är av synnerlig vikt för utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Frågor om tillstånd till särskilda provokativa åtgärder prövas av åklagaren. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för de provokativa åtgärderna ska beslutet omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;För brott som någon har förmåtts att begå genom särskilda provokativa åtgärder får inte dömas till påföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;6 kap. Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Vid förundersökning om allvarlig brottslighet eller undersök- ning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslighet får polisen, efter särskilt tillstånd, utföra en straffbelagd gärning, om det är nödvändigt för att kunna genomföra eller fullfölja en infiltra- tionsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Ett sådant tillstånd får endast avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft19"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;sådana gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter eller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;gärningar som, om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Avser tillståndet en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet får ett tillstånd endast avse gärningar enligt andra stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Gärning som avses i 1 § får vidtas endast om infiltrations- operationen är av synnerlig vikt för utredningen eller undersök- ningen och skälen för att i samband med infiltrationsoperationen utföra en straffbelagd gärning uppenbart uppväger det men som den kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till utförande av straffbelagda gärningar av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till utförande av straffbelagda gärningar av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om vilken infiltrations- operation tillståndet avser, under vilken tid tillståndet ska gälla och vilka gärningar som tillståndet avser. Ett tillstånd ska vidare förenas med de villkor som behövs för att tillgodose att enskildas person- liga integritet eller allmänna eller enskilda intressen i övrigt inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Tiden för ett tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och inte heller överstiga tre månader från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för utförandet av en straffbelagd gärning ska beslutet omedelbart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklagaren. Har beslutet fattats av Nämnden får det hävas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En gärning som vidtas inom ramen för en sådan infiltrations- operation för vilken ett tillstånd enligt 1 § har meddelats, utgör inte brott under förutsättning att gärningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;är direkt jämförbar med någon av de gärningar som avses i tillståndet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;uppfyller de allmänna krav som följer av 1 och 2 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vad som i detta kapitel föreskrivs om utförande av en straff- belagd gärning ska tillämpas även på en gärning som kan föranleda sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;7 kap. Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Vid åtgärder enligt 2 eller 4 kap. får polisen, om det finns sär- skilda skäl, ta biträde av enskilda. Detsamma gäller vid infiltrations- verksamhet och andra provokativa åtgärder än de som avses i 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § om företrädare för myndig- heten ska, när en enskild lämnar biträde enligt 1 §, i stället gälla den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Vid åtgärder enligt 5 eller 6 kap. samt 9 kap. 1 § får polisen, om det finns synnerliga skäl, ta biträde av enskilda. Sådant biträde får endast avse åtgärder som syftar till att en polisman ska kunna gen- omföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Frågor om biträde av enskilda prövas av den beslutsinstans eller beslutsfattare som enligt 2, &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; eller 9 kap. har att besluta om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;8 kap. Nedläggning av förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Förundersökning får läggas ned om det finns anledning att an- ta att det genom förundersökningens fortsatta bedrivande eller genom lagföring av brottet skulle uppstå en påtaglig risk för att avslöja,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;eller på annat sätt äventyra syftet med, en infiltrationsoperation. Om brottet kan antas medföra strängare straff än böter krävs dock att det är uppenbart att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;brottet avser sådan gärning som, om den bedöms enligt reg- leringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § brottsbalken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;brottet har ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den brottsliga verksamhet som infiltrationsoperationen riktar sig mot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Beslut enligt denna bestämmelse meddelas av åklagaren. Beslut får meddelas endast under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;9 kap. Särskilda bestämmelser för Säkerhetspolisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Särskilda provokativa åtgärder i underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen får, utöver vad som framgår av 5 kap. 1 §, vidta åtgärder som kan förmå en person som omfattas av en undersök- ning för att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslig- het, att begå en brottslig gärning. Åtgärderna får vidtas endast om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anled- ning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den allvarliga brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Åtgärderna får vidtas endast om det är av synnerlig vikt för under- sökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Frågor om tillstånd till särskilda provokativa åtgärder i under- rättelseverksamhet prövas av Nämnden efter ansökan av Säkerhets- polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om det inte längre finns skäl för de provokativa åtgärderna ska beslutet omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 5 kap. 4 § ska tillämpas också på åtgärder en- ligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen får i fall som avses i 7 kap. 3 §, om det finns synnerliga skäl, ta biträde av enskilda även avseende andra åtgärder än sådana som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;10 kap. Dokumentation och granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Åtgärder enligt denna lag ska dokumenteras. Av dokumenta- tionen ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vem som har fattat beslutet om åtgärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vem eller vilka som har deltagit i åtgärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vem eller vilka som åtgärden har riktat sig mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;tiden för åtgärden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vad som i övrigt har förekommit vid åtgärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En upptagning eller uppteckning som har gjorts vid en åtgärd enligt denna lag ska granskas snarast möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Upptagningar eller uppteckningar ska, i de delar de är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts, målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna och uppteckningarna är av be- tydelse för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet ska de bevaras så länge det behövs för detta ändamål. De ska därefter förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Trots vad som sägs i andra stycket får uppgifter från upptag- ningar och uppteckningar behandlas i enlighet med vad som är sär- skilt föreskrivet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft19"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;11 kap. Överklagande m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt denna lag får verkställas omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Har i förundersökning beslut om åtgärd enligt denna lag fattats av annan än rätten ska beslutet prövas av rätten, om den som är föremål för åtgärden begär det. Begäran om sådan prövning ska göras skriftligen eller muntligen hos åklagaren eller undersöknings- ledaren. Åklagaren eller undersökningsledaren ska utan dröjsmål över- lämna ärendet till rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om överklagande av rättens beslut enligt denna lag tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av rättens beslut i brottmål i fråga om en åtgärd som avses i &lt;NOBR&gt;25–28&lt;/NOBR&gt; kap. samma balk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som i förundersökning har varit utsatt för en åtgärd en- ligt 2 kap. 5 § ska underrättas som åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I fråga om sådan underrättelse, tidpunkten för underrättelsen och undantag från underrättelseskyldigheten tillämpas 27 kap. 31 § andra och tredje styckena, 32 och 33 §§ rättegångsbalken. Under- rättelsen ska även innehålla uppgift om platsen för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Har i underrättelseverksamhet beslut om åtgärd enligt denna lag fattats av annan än Nämnden ska beslutet prövas av Nämnden, om den som är föremål för åtgärden begär det. Begäran om sådan prövning ska göras skriftligen eller muntligen hos polismyndigheten. Polismyndigheten ska utan dröjsmål överlämna ärendet till Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Nämndens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;12 kap. Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verk- samhet finns bestämmelser om Säkerhets- och integritetsskydds- nämndens tillsyn på eget initiativ och på begäran av enskild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;13 kap. Tillämplighet för andra brottsbekämpande myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Följande bestämmelser gäller även i brottsbekämpande verk- samhet hos Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korre- spondens samt lokalisering av person (2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning m.m. (3 kap &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning (4 kap. 7 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Särskilda provokativa åtgärder (5 kap. 1 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Biträde av enskilda (7 kap. 1 och 3 §§)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Tullverket respektive tjänsteman vid Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Följande bestämmelser gäller även i brottsbekämpande verksam- het hos Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Bildupptagning av hem eller korrespondens samt lokalisering av person (2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning (4 kap. 7 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Biträde av enskilda (7 kap. 1 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Kustbevakningen respektive tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om bildupptagning av hem eller korrespondens i 2 kap 3 och 5 §§ gäller även i brottsbekämpande verksamhet hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Skatteverket respektive tjänsteman vid Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Om en åtgärd som regleras i denna lag har beslutats innan lagen träder i kraft och verkställighet av åtgärden har påbörjats före ikraftträdandet, får verkställighet av åtgärden fortgå utan tillämpning av denna lag, dock längst till och med den 30 september 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft25"&gt;lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 11 § rättegångsbalken ska ha följ- ande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;27 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;11 §&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;Om den från vilken beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Om den från vilken beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;sker, inte är närvarande vid be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;sker inte är närvarande vid be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;slaget, &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft7"&gt;han &lt;/SPAN&gt;utan dröjsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;slaget, &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft17"&gt;han &lt;/SPAN&gt;eller hon så snart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;underrättas om det och om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;det kan ske utan men för utred-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;som har skett med det beslag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ningen &lt;/SPAN&gt;underrättas om det och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;tagna. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;en försändelse hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;om vad som har skett med det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;ett befordringsföretag &lt;SPAN class="ft10"&gt;har &lt;/SPAN&gt;tagits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;beslagtagna. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Har &lt;/SPAN&gt;en försändelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i beslag, &lt;/SPAN&gt;skall, så snart det kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;hos ett befordringsföretag tagits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft10"&gt;ske utan men för utredningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i beslag, &lt;/SPAN&gt;ska underrättelsen läm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft10"&gt;mottagaren underrättas och, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;nas till mottagaren och även till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p193 ft42"&gt;avsändaren är känd, även denne&lt;SPAN class="ft17"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p192 ft42"&gt;avsändaren, om denne är känd&lt;SPAN class="ft17"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1993:602.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft41"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p200 ft7"&gt;Säkerhets- och integritets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Säkerhets- och integritets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;skyddsnämnden (nämnden) ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;skyddsnämnden (nämnden) ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;utöva tillsyn över brotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;utöva tillsyn över brotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;bekämpande myndigheters an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;bekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;myndigheters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;vändning av hemliga tvångs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;vändning av hemliga tvångs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;medel och kvalificerade skydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;medel och kvalificerade skydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;identiteter och därmed samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;identiteter och därmed samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;hängande verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;hängande verksamhet. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;ska också utöva tillsyn över brotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;bekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;myndigheters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;vändning av åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;och 9 kap. lagen (0000:00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;särskilda inhämtningsåtgärder i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;de brottsbekämpande myndighet- ernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Nämnden ska även utöva tillsyn över polisens behandling av personuppgifter enligt polisdatalagen (2010:361) och lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister. Tillsynen ska särskilt avse sådan behandling som avses i 2 kap. 10 § polisdatalagen och 12 § lagen om polisens allmänna spaningsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;Tillsynen ska särskilt syfta till att säkerställa att verksamhet en- ligt första och andra styckena bedrivs i enlighet med lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:367.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft29"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 19 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft7"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft7"&gt;Den tystnadsplikt som följer av &lt;NOBR&gt;5–13&lt;/NOBR&gt; §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=56px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=159px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=47px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=9px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=26px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=45px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=20px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;Den tystnadsplikt som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Den tystnadsplikt som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;av &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ inskränker rätten att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;av &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ inskränker rätten att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;meddela och offentliggöra upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;meddela och offentliggöra upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;gifter, när det är fråga om upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;gifter, när det är fråga om upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;gift om kvarhållande av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;gift om kvarhållande av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;sändelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;på befordringsföretag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;sändelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p211 ft7"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;befordringsföretag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;teleavlyssning, hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;teleavlyssning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;teleövervakning, hemlig kamera-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;teleövervakning, hemlig kamera-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;övervakning eller hemlig rums-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;övervakning eller hemlig rums-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;avlyssning på grund av beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;avlyssning på grund av beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;domstol,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p192 ft7"&gt;undersökningsledare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;domstol,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;undersökningsledare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;eller åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;eller åklagare. &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;uppgift om ljud- eller bildupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;tagning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;lokalisering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;person,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;identifiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p60 ft42"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p212 ft10"&gt;störning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;mobil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p38 ft42"&gt;elektronisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;kommunika-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;tionsutrustning eller annan ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;rustning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;radiokommunika-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;tion, tillträde till vissa utrymmen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft42"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;provokativa åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p211 ft10"&gt;brottsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;biträde av enskilda enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;(0000:000) om särskilda inhämt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;ningsåtgärder i de brottsbekämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p38 ft42"&gt;ande myndigheternas verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att med- dela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyss- ning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Att den tystnadsplikt som följer av &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som an- ges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Målsäganden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;tillfrågas om han eller hon vill bli under- rättad om beslut om att för- undersökning inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;inledas eller att en inledd förunder- sökning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;läggas ned, beslut om att åtal inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;väckas, tid- punkt för huvudförhandling i målet samt dom i målet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Första stycket ska inte tillämpas om beslut har fattats att förunder- sökning ska läggas ned eller inte inledas enligt 8 kap. 1 § lagen (0000:00) om särskilda inhämt- ningsåtgärder i de brottsbekämp- ande myndigheternas verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p217 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft30"&gt;förordning om ändring i förundersöknings- kungörelsen (1947:948)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 13 b § förundersökningskungörelsen (1947:948) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft42"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft7"&gt;13 b §&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Målsäganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillfrågas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;om han eller hon vill bli under- rättad om beslut om att för- undersökning inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inledas eller att en inledd förunder- sökning &lt;SPAN class="ft10"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;läggas ned, beslut om att åtal inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;väckas, tid- punkt för huvudförhandling i målet samt dom i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1994:429.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft45"&gt;förordning om ändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § förordningen (2003:396) om elek- tronisk kommunikation ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;14 §&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Förbud gäller mot att inneha elektriska eller elektroniska anlägg- ningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor i annat syfte än som avses i 3 kap. 14 § första stycket&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;Detta förbud gäller inte så-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Detta förbud gäller inte så-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;dana anläggningar som behövs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;dana anläggningar som behövs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;verksamhet som bedrivs av För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;verksamhet som bedrivs av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Riks-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;svarsmakten, Försvarets radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft42"&gt;polisstyrelsen, polismyndigheterna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;anstalt eller Försvarets materiel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tullverket, &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten, För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;verk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;svarets radioanstalt eller För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;Post- och telestyrelsen får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;svarets materielverk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Post- och telestyrelsen får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;efter ansökan av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;efter ansökan av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;besluta att förbudet inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;besluta att förbudet inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;gälla viss sådan anläggning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;gälla viss sådan anläggning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;behövs i en anstalt eller ett häkte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;behövs i en anstalt eller ett häkte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p227 ft7"&gt;otillåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;mobiltelefon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p227 ft7"&gt;otillåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;mobiltelefon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;kommunikation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p211 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;anlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;kommunikation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p211 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;anlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;ningen kan användas utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;ningen kan användas utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;skadlig störning uppstår utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;skadlig störning uppstår utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;anstalten eller häktet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;anstalten eller häktet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2005:1028.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft29"&gt;förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § offentlighets- och sekretessförord- ningen (2009:641) ska ha följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;3 §&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Följande myndigheter ska i den utsträckning som framgår nedan inte tillämpa 5 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Myndigheter Register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;åklagarmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;diarier över ärenden om kvar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;hållande av försändelse på be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;fordringsanstalt och om hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;teleavlyssning, hemlig teleöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;vakning, hemlig kameraövervak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;ning och hemlig rumsavlyssning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;diarier över förundersök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;ningar som rör brott mot rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p236 ft7"&gt;säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p237 ft42"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Följande myndigheter ska i den utsträckning som framgår nedan inte tillämpa 5 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Myndigheter Register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p200 ft7"&gt;åklagarmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;diarier över ärenden om kvar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;hållande av försändelse på be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;fordringsanstalt och om hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;teleavlyssning, hemlig teleöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1025.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB310349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft9"&gt;vakning, hemlig kameraövervak- ning och hemlig rumsavlyssning&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;diarier över förundersökningar som rör brott mot rikets säker- het&lt;SPAN class="ft8"&gt;, samt diarier över förunder- sökningar där en fråga om att lägga ned eller inte inleda en förunder- sökning enligt 8 kap. 1 § lag (0000:00) om särskilda inhämt- ningsåtgärder i de brottsbekämp- ande myndigheternas verksamhet prövats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p244 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Utredningens uppdrag enligt huvuddirektiven (Dir. 2007:185, se bi- laga 1) innebär att utredningen ska överväga vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brottsbekämpande myndighe- ternas dolda spanings- och utredningsverksamhet. I uppdraget ingår bl.a. att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekäm- pande myndigheterna bör ha möjlighet att i samband med s.k. infiltrationsoperationer ta del i planering och annan förberedelse eller utförande av vissa brott, när detta är nödvändigt för att för- hindra eller avslöja allvarlig brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning polisens och tullens rapporte- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet samt åklagarnas åtalsplikt bör gälla i fråga om brott som kommer till myndig- heternas kännedom i samband med infiltrationsoperationer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndighe- terna bör kunna använda sig av olika slag av provokativa åtgärder för att förmå en gärningsman att röja sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga förutsättningarna för att i samband med infiltrations- operationer gå in i annans bostad eller vidta andra åtgärder som i polisens eller tullens vanliga verksamhet hade krävt beslut om tvångsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga en ändamålsenlig författningsreglering av sådan använd- ning av tekniska spaningsmetoder som utgör ett intrång i enskil- das integritet eller av andra skäl bör lagregleras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;i ett delbetänkande överväga behovet av mer ändamålsenliga regler om inhämtningen av uppgifter om telemeddelanden, abon- nemang eller mobiltelefoner inom polisens och tullens under- rättelseverksamhet och under förundersökningar innan det finns någon skäligen misstänkt person, och att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;utifrån övervägandena lägga fram de förslag till lagändringar som utredningen finner lämpliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Delbetänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Utredningen överlämnade i januari 2009 delbetänkandet En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbe- kämpningen (SOU 2009:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;I delbetänkandet övervägde utredningen vissa frågor om inhämt- ning av uppgifter om elektronisk kommunikation inom brottsbekäm- pande myndigheters underrättelseverksamhet och under förunder- sökning innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Utredningen föreslog bl.a. att det i förundersökningar endast ska kunna inhämtas uppgifter om elektronisk kommunikation från leverantörerna efter beslut om hemlig teleövervakning. Utredning- en föreslog vidare att det för underrättelseverksamheten ska införas bestämmelser om befogenhet att inhämta uppgifter från leverantörer- na i en ny lag om tillgång till uppgifter om viss elektronisk kommu- nikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Utredningen har haft sammanträden och mer informella kontakter med experterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Utredningen har också haft särskilda samråd med företrädare för Rikskriminalpolisen, polisens länskriminalavdelningar i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Säkerhetspolisen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt Tullverket. Vissa kontakter har även förekommit med Kustbevakningen och Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det har vidare förekommit kontakter mellan utredningen och företrädare för Insynsutredningen (Ju 2007:13), Utredningen om underrättelseinhämtning för vissa polisiära behov (Ju 2008:14), Utred- ningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel (Ju 2009:01),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Utredningen om internationellt polisiärt samarbete (Ju 2009:06), Förundersökningsutredningen (Ju 2009:07) och Utredningen om hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller annars samhällsfarlig brottslighet (Ju 2010:08).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;När det gäller utländska kontakter har företrädare för utred- ningen besökt finska centralkriminalpolisen (CKP), norska polisens nationella enhet för bekämpande av organiserad och annan allvarlig kriminalitet (Kripos) och norska polisens säkerhetstjänst (PST). Utredningen har vidare träffat företrädare för tyska federala krimi- nalpolisen (Bundeskriminalamt, BKA) och har även ordnat ett semi- narium för experterna med deltagare från Förenta staternas justitie- departement (US Department of Justice) och federala polismyndighet (Federal Bureau of Investigation, FBI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Vissa avgränsningar av utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Det finns inledningsvis anledning att beröra några avgränsningar av utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Det har från de brottsbekämpande myndigheterna vid flera till- fällen påpekats att svårigheterna att skydda informatörers identitet i samband med avancerade infiltrationsoperationer eller provokativa åtgärder är en av de främsta orsakerna till att dessa metoder under senare år har använts i förhållandevis liten utsträckning (se t.ex. av- snitt 5.1.3 nedan). Frågan om ett ökat skydd för informatörer har nyligen varit föremål för utredning av Insynsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I betänkandet Partsinsyn enligt rättegångsbalken (se SOU 2010:14 s. 159 ff.) gör Insynsutredningen bedömningen att det genom de generella förslag som utredningen presenterar om misstänktas insyn i förundersökningar, ges möjligheter att hemlighålla uppgifter som kan röja informatörer och andra uppgiftskällor genom att uppgif- terna ingår i förundersökningens sidomaterial. Detta förutsatt att uppgifterna saknar betydelse som underlag för ställningstagandet i åtalsfrågan eller för den misstänktes försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Insynsutredningen föreslår dessutom ett förstärkt skydd för informatörer och andra uppgiftskällor mot att bli röjda vid vittnes- förhör i domstol. Förlaget innebär införande av ett frågeförbud i 36 kap. RB avseende sekretesskyddade uppgifter som kan röja en in- formatör eller annan uppgiftslämnares identitet. Av rättssäkerhets- skäl förses dock regleringen med vissa undantag från frågeförbudet. Ett undantag är att frågeförbudet inte ska gälla beträffande uppgifts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;lämnare vars uppgifter åberopas till stöd för åtalet, t.ex. genom andra- handsuppgifter från ett polisvittne. Ett annat undantag är en ventil som innebär att det i det enskilda fallet och utifrån de särskilda för- utsättningarna i ett mål ska kunna göras en avvägning mellan å ena sidan den tilltalades behov av att få fram uppgiften för att kunna försvara sig på ett adekvat sätt och, å andra sidan, behovet av att uppgiften om identiteten inte röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Insynsutredningens förslag, som varit på remiss, är föremål för beredning i Regeringskansliet och några slutliga ställningstaganden till förslagen har inte gjorts. Mot denna bakgrund och eftersom frå- gan om informatörer varken direkt eller indirekt berörs i direktiven, har utredningen inte funnit tillräckliga skäl att på nytt överväga hur skyddet av informatörer bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utredningen har också avgränsat området när det gäller myndig- heternas möjligheter att inhämta uppgifter om kommunikation som sker via trådlös radio. I utredningens direktiv anges att utredningen ska överväga polisens och tullens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation med egna tekniska hjälpmedel i syfte att identifiera viss teknisk utrustning, t.ex. en mobiltelefon. Sådana förslag lämnas i betänkandet. Utredningen har däremot inte över- vägt möjligheten att inhämta ytterligare uppgifter om kommunika- tion som sker med hjälp av trådlös radio, eftersom det inte på den tid som stått till förfogande har funnits möjlighet att överväga de komplexa frågeställningarna med den precisering och det djup som i så fall skulle krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Den av utredningen föreslagna regleringen innebär att flera åtgär- der som tidigare inte varit föremål för lagstiftning blir lagreglerade. Det kan argumenteras för att en följd av detta är att åtgärderna där- med behöver stöd i regleringen i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (LIRB) för att de ska kunna vidtas på be- gäran av främmande stat. Enligt den lagen kan Sverige inom ramen för en förundersökning bistå andra stater med dels de åtgärder som räknas upp i 1 kap. 2 § första stycket LIRB (bl.a. förhör, kvarstad, husrannsakan, hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning), dels andra åtgärder om det kan ske utan tvångsmedel eller annan tvångsåtgärd (detta följer av bestämmelsens andra stycke). Inne- börden av regleringen i andra stycket har tolkats så att Sverige kan lämna bistånd med åtgärder som inte regleras i nyss nämnda lag under förutsättning att åtgärden inte fordrar lagstöd. Samtidigt fram- går inte annat av 1 kap. 2 § andra stycket LIRB än att det för att åtgärderna ska få vidtas, utan särskilt stöd i lagen, att det inte är fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;om sådana åtgärder som bedöms utgöra tvångsmedel eller annan tvångsåtgärd. Vad som närmare ska förstås med begreppet ”annan tvångsåtgärd” har inte närmare utvecklats varken i förarbetena eller i den rättsvetenskapliga litteraturen (se angående denna osäkerhet Lindell, Eklund, Asp och Andersson, Straffprocessen, Uppsala 2005, s. 136 not 7). Som framhålls på flera ställen i betänkandet gör utred- ningen emellertid bedömningen att de särskilda inhämtningsåtgärder som föreslås bli reglerade inte utgör tvångsmedel. Det kan knappast heller hävdas att de skulle utgöra någon annan form av tvångsåtgärd, i vart fall inte i denna benämnings innebörd enligt en tolkning som är i överensstämmelse med ordalydelsen. Utredningen bedömer där- för att det inte finns något uttryckligt krav på att den nya regle- ringen måste föras in i LIRB för att åtgärderna ska få vidtas även på begäran av främmande stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Samtidigt kan det av flera skäl vara till fördel att tydliggöra rättsläget och uttryckligt föreskriva att särskilda inhämtningsåtgär- der enligt förslaget får vidtas även på begäran av annan stat, antingen genom att åtgärderna förs in i 1 kap. 2 § första stycket LIRB med ev. kompletterande bestämmelser i 4 kap. samma lag om t.ex. vem som handlägger en specifik ansökan eller, beträffande vissa åtgärder, att regleringen i lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar kompletteras. Det har emellertid inte inom ramen för detta utredningsuppdrag funnits tidsmässig möjlig- het att föreslå ett färdigt och tillräckligt genomarbetat förslag till reglering också i dessa delar. Frågan får därför behandlas i den fortsatta beredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p263 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Den rättsliga bakgrunden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Grundlagarna innehåller inte någon rättsligt bindande regel som inne- bär ett allmänt integritetsskydd. Däremot finns det ett målsätt- ningsstadgande i 1 kap. 2 § fjärde stycket RF som anger att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familje- liv. Ett uttalat mål för den samhälleliga verksamheten är således att värna den enskildes privatliv. Förhållandet mellan målsättnings- stadgandet och de rättsligt bindande fri- och rättigheterna i 2 kap. RF kan beskrivas så att det förstnämnda ger den enskilde ett skydd med hjälp av det allmänna, medan fri- och rättigheterna garanterar den enskilde ett skydd mot det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 2 kap. 4 och 5 §§ (förbud mot dödsstraff och mot kropps- straff samt mot tortyr och medicinsk påverkan i syfte att fram- tvinga eller hindra yttranden). Varje medborgare är också skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hem- lig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat för- troligt meddelande. Gemensamt för rättigheterna enligt 2 kap. 6 § RF är att de kan begränsas endast enligt reglerna i 2 kap. 12 § RF. Skyddet gäller enbart gentemot ”det allmänna” och således inte i förhållandet enskilda emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;Uttrycket ”kroppsligt ingrepp” avser främst våld mot människo- kroppen men också läkarundersökningar, smärre ingrepp som vacci- nering och blodprovstagning och andra liknande företeelser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning. De åtgärder som betecknas som kroppsvisitation och husrannsakan har karaktären av undersökningar. Uttrycket ”liknande intrång” avser främst in- trång som har ett annat syfte, exempelvis polisens intrång i bostad för att avstyra lägenhetsbråk eller exekutiv åtgärd som avser före- mål som, enligt vad som är känt, befinner sig i någon viss bostad. Syftet med en kroppsvisitation eller en husrannsakan kan vara att säkerställa t.ex. bevisning i ett ärende hos domstol eller annan myn- dighet, eller att kontrollera viss verksamhet. Skyddet mot husrann- sakan gäller inte bara bostäder, utan också annan undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe. Därigenom skyddas mer än bara den enskildes hem. Det skydd som 2 kap. 6 § RF avser att säker- ställa för förtrolig kommunikation omfattar meddelanden som sänds med posten eller på annat sätt som brev, telegram, bandinspel- ningar, videogram eller över huvud taget i sådan form att de kan bli föremål för beslag. Bestämmelsen avser endast förtroliga meddel- anden, vilket innebär att skyddet inte omfattar exempelvis samtal i en folksamling eller radiosändningar (se avsnitt 3.1.7). Inte heller är reklamblad och vykort skyddade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;I samband med att riksdagen behandlade förslag om hemlig tele- avlyssning (se prop. 1975/76:209) väcktes frågan huruvida regerings- formen (i dåvarande lydelse) skyddade, inte bara mot anskaffande utan även mot utnyttjande av upptagning av telefonsamtal. Konsti- tutionsutskottet anförde (bet. JuU 1976/77:20 s. 24) att, även om grundlagsreglerna inte uppställer ett direkt krav i berört hänseende, det enligt utskottets mening fick anses bäst överensstämma med integritetsskyddet i regeringsformen att grundläggande bestämmelser ges i lag om hur och i vilken omfattning information som erhållits genom teleavlyssning får utnyttjas. En reglering av hur upptag- ningar eller uppteckningar som gjorts vid hemlig teleavlyssning får utnyttjas finns i bl.a. 27 kap. 24 § RB. Frågan om utnyttjande av s.k. överskottsinformation, dvs. uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för avlyssningen, finns i bl.a. 27 kap. 23 a § RB (se SOU 2008:3 s. &lt;NOBR&gt;96–105).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förstärkning av skyddet i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Riksdagen har nyligen fattat beslut om en reformerad grundlag (prop. 2009/10:80, bet. 2009/10:KU19, 2010/11:KU4, prot. 2009/10:130, rskr. &lt;NOBR&gt;2010/11:21–22).&lt;/NOBR&gt; Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011. En av förändringarna innebär att det i 2 kap. 6 § RF införs ett andra stycke där det anges att var och en, utöver vad som i övrigt gäller enligt paragrafen, gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Regeringen hänvisar i motiven till den nya bestämmelsen till Integritetsskyddskommitténs förslag (se vidare avsnitt 3.1.8) och anger att det finns ett behov av att stärka skyddet för den per- sonliga integriteten i grundlag. Bakgrunden till det är bl.a. att lag- stiftningen som innefattar intrång i den enskildes personliga inte- gritet enligt regeringen uppvisar olyckliga brister och att vikten av respekt för individens rätt att förfoga över och ta ställning till det allmännas tillgång till sådan information som rör hans eller hennes privata förhållanden bör betonas på ett tydligare sätt än för när- varande. Som bestämmelsen har utformats kommer den att medföra att lagstiftaren tvingas att tydligt redovisa vilka avvägningar som gjorts vid proportionalitetsbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Den nya grundlagsbestämmelsen tar sikte på att skydda infor- mation om enskildas personliga förhållanden, vilket i betydande ut- sträckning förekommer inom den brottsbekämpande verksamheten. Enligt regeringen kan den komma att omfatta vitt skilda slag av information som är knuten till den enskildes person, t.ex. identi- fikationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, vandel, uppgifter om anställning och ekonomi samt fotografisk bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Som framgår ovan är det övervakning och kartläggning som om- fattas av grundlagsskyddet enligt bestämmelsen. Regeringen betonar att det är åtgärdens effekter som är av avgörande betydelse vid be- dömningen av om den ska anses innebära övervakning eller kart- läggning och inte det huvudsakliga syftet med åtgärden. Regeringen nämner att uppgiftssamlingar, t.ex. många av de register som an- vänds i den brottsbekämpande verksamheten, ska anses innefatta en sådan kartläggning av enskildas personliga förhållanden. När det gäller övervakning träffar det t.ex. hemliga tvångsmedel som tele- avlyssning, teleövervakning, kameraövervakning och rumsavlyssning men också teknisk inhämtning genom signalspaning, allmän kamera-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;övervakning och övervakning med handmanövrerad kamera. Även övervakning utan att information dokumenteras med hjälp av teknisk utrustning, t.ex. i samband med spaning i den brotts- bekämpande verksamheten, kan höra hit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Grundlagsskyddet omfattar dock enbart betydande integritets- intrång. Den bedömningen ska, enligt propositionen, utgå från de samhällsvärderingar som råder vid varje givet tillfälle. Regeringen menar att det finns svårigheter med att peka ut vilka specifika före- teelser som innebär ett betydande intrång i integriteten men anger att åtgärdens omfattning och arten av intrånget kan beaktas liksom åtgärdens ändamål och andra omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Begränsning av rättigheterna i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 12 § första stycket RF får bl.a. de rättigheter som avses i 2 kap. 6 § begränsas genom lag. I 2 kap. 12 § andra stycket RF anges att begränsning som avses i första stycket endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt sam- hälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbild- ningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vidare anges att en begränsning inte får göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Denna allmänna begräns- ningsram infördes för att understryka kravet på att lagstiftaren noga redovisar sina syften (SOU 1975:75 s. 202, prop. 1975/76:209 s. 153) och gäller alla de begränsningbara fri- och rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;I 2 kap. 23 § RF föreskrivs att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europa- konventionen. Bestämmelsen infördes i samband med att konven- tionen inkorporerades som svensk lag år 1995. Den syftar till att utgöra ett skydd mot senare lagstiftning i strid med konventionen och riktar sig i första hand till lagstiftaren som har det primära an- svaret för att den inhemska rätten står i överensstämmelse med konventionen. Med stöd av bestämmelsen har domstolar och myndig- heter möjlighet att med tillämpning av reglerna om lagprövning i 11 kap. 14 § RF (i ny lydelse fr.o.m. den 1 januari 2011) underlåta att tillämpa en mot konventionen stridande lag eller annan föreskrift. Detta följer av att föreskrifter som meddelas i strid med konven-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft19"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;tionen samtidigt blir att anse som meddelade i strid med grund- lagen (se SOU 2008:3 s. &lt;NOBR&gt;105–118).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I utredningens uppdrag ingår att göra en analys av Europadomstolens praxis såvitt avser de brottsbekämpande myndigheternas använd- ning av teknik för att iaktta och dokumentera. Utredningen har låtit professorn i folkrätt vid Uppsala universitet Iain Cameron göra en sådan praxisgenomgång. Den återfinns i engelsk originalversion i bilaga 3 till betänkandet och översatt till svenska i bilaga 4. Utred- ningen återkommer till detta i avsnitt 3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Enligt artikel 8.1 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespon- dens. Åtnjutandet av denna rättighet får enligt artikel 8.2 inte in- skränkas av offentlig myndighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Primärt innebär artikel 8 att staten ska avhålla sig från ingrepp i den skyddade rättigheten (Danelius, Mänskliga rättigheter i euro- peisk praxis, s. 261 f.). Artikel 8 innehåller emellertid inget uttryck- ligt förbud mot en viss typ av ingrepp, men väl en skyldighet att pröva om ett ingrepp från statens sida i den skyddade rättigheten omfattas av undantagsbestämmelsen i artikel 8.2. Om ingreppet inte omfattas av undantagsbestämmelsen strider det mot konven- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Artikeln ger skydd för privatliv, familjeliv, hem och korrespon- dens. Rätten till respekt för familjeliv samt för hem och korrespon- dens är nära förbundna med rätten till respekt för privatlivet och kan ofta inte särskiljas från denna rättighet (Danelius s. 302). Till begreppet hem i artikeln hör naturligt någons bostad. Europa- domstolen har dock utvidgat begreppet till att omfatta ett bolags huvudkontor, avdelningskontor och verksamhetsplats (Danelius s. 351 och praxisgenomgången, bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.2.1). Med ”korre- spondens” avses i Europakonventionen olika former för överföranden mellan individer. Dit hör brev och andra försändelser samt över- föring med hjälp av telefon, telefax, radio och datorer. Skyddet för korrespondens begränsas inte av att det behöver höra till privatlivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;utan även juridiska personer har rätt till respekt för sin korre- spondens (Danelius s. 344 och praxisgenomgången, bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; av- snitt 5.2.1). Begreppet privatliv är svårare att definiera än hem och korrespondens. Europadomstolen har uttryckt att det innefattar “activities of a professional or business nature”, “the right to estab- lish and develop relationships with others even in a public context”, “the physical and psychological integrity of a person”, “the right to … personal development and the right to establish details of their identity as individual human beings” (praxisgenomgången, bilaga &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft53"&gt;-&lt;/SPAN&gt;4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Enligt artikel 8.2 ska ett ingrepp i den skyddade rättigheten vara lagligt. Häri ligger inget absolut krav på att regeln i fråga ska ha form av lag, utan även regler på en lägre normnivå kan uppfylla kravet på att ingreppet är lagligt. Det är inte bara skriven lag och föreskrifter på lägre normnivå som innefattas i laglighetskravet utan också etablerad praxis enligt de principer som utvecklas i ett common &lt;NOBR&gt;law-system&lt;/NOBR&gt; (Karnov 2006/07 s. 68 f.). Förutom att in- greppet ska ha stöd i inhemsk lag krävs också att lagen uppfyller rimliga anspråk på rättssäkerhet. Den måste ge skydd mot godtycke och den måste vara tillgänglig för allmänheten. Lagen måste också vara utformad med erforderlig precision, så att inskränkningarna i den grundläggande konventionsrättigheten är i rimlig utsträckning förutsebara. En nationell lag, som ger de rättstillämpande organen ett tolkningsutrymme och en rätt till skönsmässig prövning, är emeller- tid inte i och för sig oförenlig med kravet på förutsebarhet, under förutsättning att gränserna för den skönsmässiga bedömningen är tillräckligt klara för att ge individen skydd mot godtyckliga in- grepp. För att ett ingrepp i den i artikel 8.1 skyddade rättigheten ska vara tillåten krävs vidare att ingreppet ska tillgodose något av de allmänna eller enskilda intressen som räknas upp i artikel 8.2. Ingreppet måste också vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose detta intresse (se SOU 2007:22, del 2, s. 155 f. och Danelius, s. 305).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;De brottsbekämpande myndigheternas rätt att samla information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Varken i rättegångsbalken (RB) eller i annan lagstiftning finns några allmänna regler som beskriver de brottsbekämpande myndig- heternas rätt att inhämta information. Mot bakgrund av bestäm- melserna om skyddet för den enskildes integritet i regeringsformen och Europakonventionen finns däremot bestämmelser som i vissa särskilda fall reglerar en sådan rätt. Som exempel kan nämnas be- stämmelserna om de straffprocessuella tvångsmedlen i 27 och 28 kap. RB (t.ex. hemlig teleavlyssning och hemlig kameraövervakning) samt lagen (2007:987) om hemlig rumsavlyssning. Dessa bestämmelser är begränsade till att användas under förundersökning. För tiden innan förundersökning har inletts finns möjlighet att använda vissa tvångsmedel enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Bestämmelsen i 8 § polislagen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska enligt 8 § första stycket polislagen under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. I 8 § andra stycket föreskrivs att ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. RF inte får grundas enbart på bestämmelserna i första stycket. De principer som anges i 8 § polislagen har generell betydelse för polisarbetet. Principerna får bl.a. betydelse när polisen ska ta ställning till val av spaningsmetod. Paragrafen kan ses som ett allmänt bemyndigande för polisen att vidta de åtgärder som är försvarliga för att fullgöra dess uppgifter, så länge det inte är fråga om att begränsa en grundlagsskyddad rättighet eller att vidta åtgärder som står i strid mot någon specialreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Frågan om polisens spaningsmetoder behandlades av riksdagen under år 1982. Justitieutskottet uttalade (JuU 1981/82:38) att det arbete som hade bedrivits med att utveckla spaningsmetoderna mot kriminalitet av särskilt allvarlig art hade ett värde. Samtidigt borde det stå klart att det i vissa avseenden var fråga om polisiära arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;metoder som från allmänna synpunkter inbjöd till diskussion. Det gällde enligt utskottet ett område där några absolut fasta rättsregler inte fanns och enligt sakens natur svårligen kunde ställas upp. Å andra sidan kunde den omständigheten att ett särskilt slags spanings- metoder inte var uttryckligen förbjudna aldrig i sig utgöra tillräck- liga skäl för att utan vidare utgå från att de också bör bli tillämpade här i landet. Utskottet framhöll att vad saken gällde ytterst var en fråga om inriktningen av polisens arbete där intresset av effektivitet samt rättssäkerhets- och integritetskraven bryts mot varandra. Det gällde alltså här avvägningsspörsmål av delvis grannlaga natur som var en angelägenhet inte enbart för polisen själv utan i första hand för statsmakterna och de medborgarstyrelser som är verksamma på olika nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;I betänkandet Polislag (SOU 1982:63) gjorde 1981 års polisbered- ning en ingående analys av frågan om polisens spaningsmetoder från rättsliga och andra utgångspunkter (s. &lt;NOBR&gt;125–143).&lt;/NOBR&gt; Beredningen föreslog att vissa principer skulle läggas fast på området. För det första borde gälla att polisen &lt;SPAN class="ft10"&gt;aldrig får begå en kriminaliserad hand- ling för att kunna efterforska eller avslöja ett brott&lt;/SPAN&gt;. Beredningen fram- höll dock att ett visst utrymme för vissa annars otillåtna handlingar förelåg enligt den allmänna bestämmelsen om nödhandlingar i 24 kap. 4 § BrB och enligt vissa speciella föreskrifter. En annan princip som borde slås fast var att polisen &lt;SPAN class="ft10"&gt;aldrig får provocera eller annars förmå någon att inleda en brottslig aktivitet&lt;/SPAN&gt;. En tredje utgångspunkt vid bedömningen av vilka spaningsmetoder som kunde anses tillåtna borde enligt beredningen vara att polisen &lt;SPAN class="ft10"&gt;aldrig av spaningsskäl får underlåta att vidta föreskrivna åtgärder mot brott eller mot en för brott misstänkt person&lt;/SPAN&gt;. Slutligen underströk beredningen att beslut om sådana spanings- eller förundersökningsmetoder som avsågs alltid borde fattas av åklagare eller polisman i polischefsbefattning liksom att stränga krav på dokumentation måste upprätthållas. De principer som nu redovisats gav enligt beredningen dock inte till- räcklig ledning för att man skulle kunna bedöma om en särskild spaningsmetod skulle anses godtagbar eller inte. Här måste dess- utom som vid andra former av polisingripanden alltid en allmän be- dömning göras av om metoden är försvarlig med hänsyn till åt- gärdens syfte och övriga omständigheter. Därvid måste en avväg- ning göras mellan å ena sidan den skada och det intrång som metoden medför eller riskerar att medföra och å andra sidan brottets svår- hetsgrad och de fördelar från bevissynpunkt som står att vinna. För- slaget till 8 § i den nuvarande polislagen inrymde enligt beredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;de principer som nu redovisats när det gällde spaningsmetoderna. Någon ytterligare reglering i lag var enligt beredningen varken nöd- vändig eller lämplig. En annan sak var att vissa föreskrifter, bl.a. om beslutsnivåer, kan behöva meddelas i annan form än lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I proposition 1983/84:111 med förslag till en ny polislag anförde föredragande statsrådet (s. 48 f.) att han kunde ställa sig bakom de principer för bruket av spaningsmetoder som polisberedningen hade föreslagit. Dessa principer, sammanställda med den analys av rätts- läget på området som beredningen hade gjort, borde kunna vara till god hjälp vid det praktiska handhavandet av uppgiften att avgöra om man i ett enskilt fall borde tillgripa en spaningsmetod. Att dessa principer på sätt beredningen uttalat inryms i en allmän regel som gav uttryck åt de s.k. &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; behovs- och proportionalitets- principerna fann föredragande statsrådet också klart (se SOU 2007:22, del 2, s. &lt;NOBR&gt;153–155).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;De brottsbekämpande myndigheternas behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Digital behandling av bild och ljud anses utgöra automatiserad be- handling i den mening som begreppet har i 5 § personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftslagen blir därmed tillämplig på digital behandling av bild, vilket kan skapa svårigheter i olika hänseenden (SOU 2001:92 s. 116 och 157 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Polisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Polisdatalagen (1998:622) bygger på personuppgiftslagen och inne- håller endast de särregler som ansetts nödvändiga i polisens verk- samhet. Lagen innehåller allmänna regler om behandling av person- uppgifter i polisens arbete som avser både manuell behandling och automatiserad behandling av personuppgifter &lt;NOBR&gt;(1–9&lt;/NOBR&gt; §§). I lagen finns också regler som enbart tar sikte på automatiserad behandling (10– 36 §§). De gäller uppgifter om kvarstående misstankar och kriminal- underrättelseverksamhet samt vissa datoriserade register som förs hos polisen, nämligen kriminalunderrättelseregister, &lt;NOBR&gt;DNA-register,&lt;/NOBR&gt; fingeravtrycks- och signalementsregister och &lt;NOBR&gt;SÄPO-registret.&lt;/NOBR&gt; Lagen gäller vid behandling av personuppgifter i polisens verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när något sådant inträffat eller bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under all- mänt åtal (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fack- förening, hälsa eller sexuella läggning (5 §). Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna kompletteras med nämnda typer av uppgifter. En sådan komplettering får dock bara ske om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behand- lingen. Bestämmelsen innebär ett undantag från det principiella för- budet mot att behandla känsliga personuppgifter som finns i person- uppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Polisdatalagen skiljer på behandling av personuppgifter i kriminal- underrättelseverksamhet och personuppgifter i kriminalunderrättelse- register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Kriminalunderrättelseverksamhet består i att samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas, allt i den mån verksamheten inte utgör förundersökning. Av lagen framgår att automatiserad behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet får ske först efter att polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om att en särskild undersökning ska inledas (14 och 15 §§). Det ska också finnas anledning att anta att allvarlig brottslighet har utövats eller kan komma att utövas. Med allvarlig brottslighet avses brott för vilket det är föreskrivet minst två års fängelse (3 §). Om behandlingen avser uppgifter om enskilda som inte är misstänkta för något brott ska en upplysning finnas om detta förhållande. Ända- målet med behandlingen och de villkor i övrigt som behövs för att förebygga otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet ska anges i beslutet om att särskild undersökning ska inledas. Upp- gifter som behandlas i en särskild undersökning ska gallras senast ett år efter att beslutet om behandlingen fattades (16 §). Behand- ling får dock ske under längre tid om det är av särskild betydelse för att den särskilda undersökningen ska kunna avslutas. Rikspolis- styrelsen ska föra en särskild förteckning över samtliga beslut om behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;I kriminalunderrättelseregister samlas och systematiseras infor- mation som polisen får genom t.ex. tips, iakttagelser eller upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;lysningar som ger anledning att misstänka att det förekommer brottslig verksamhet. Datoriserade kriminalunderrättelseregister får endast föras för att ge underlag för beslut om särskilda under- sökningar avseende allvarlig brottslighet eller underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till underrättelseverksamhet (17 §). Polisdatalagen innehåller särskilda bestämmelser om vad ett kriminalunderrättelseregister får innehålla när det gäller uppgifter som kan hänföras till enskilda personer (18 §). Sådana uppgifter får föras in i registret endast om uppgiften ger anledning att anta att allvarlig brottslighet utövats eller kan komma att utövas och om den som avses med uppgifterna skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva den allvarliga brottsliga verksamheten. Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha sam- band med allvarlig brottslighet får registreras även om uppgifterna kan hänföras till en person som inte är misstänkt för brott. Det- samma gäller hjälpmedel som kan antas ha använts i sådan verk- samhet. En upplysning om att uppgiften avser en icke misstänkt person ska lämnas. Lagen innehåller också en uttömmande uppräk- ning av vilken typ av uppgifter som ett kriminalunderrättelseregister får innehålla (20 §). Uppgifter i kriminalunderrättelseregister får be- varas under längre tid än vad som gäller för särskilda undersök- ningar. Gallring ska sålunda ske senast tre år efter det att uppgifter om den misstänkte i fråga senast fördes in (21 §). Om en särskild undersökning beträffande denne person har inletts, får dock upp- gifterna stå kvar till dess undersökningen avslutats (se SOU 2007:22, del 2 s. &lt;NOBR&gt;174&lt;SPAN class="ft53"&gt;-&lt;/SPAN&gt;177).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;Polisdatautredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Polisdatautredningen redovisade i sitt betänkande Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92) något om de tillämpningssvårigheter som hade uppkommit i takt med att inhämt- ning av bild- och ljuduppgifter om personer med digital i stället för analog teknik ökade. Utredningen belyste det med att redogöra för ett tillsynsärende hos Datainspektionen (s. 158). Inspektionen hade i det aktuella fallet öppnat ett tillsynsärende mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av en tidningsartikel i Expressen den 12 juli 2001. I artikeln uppgavs att polisen i Skåne använde digitala kameror för att ”hålla koll” på ungdomsgäng på festivaler och andra platser där det finns risk för att ungdomar ska hamna i bråk eller begå brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Enligt artikeln fotograferades ungdomar bl.a. under de s.k. Kristianstadsdagarna. Datainspektionen fann att användningen av digitala kameror under Kristianstadsdagarna i flera fall hade skett i kriminalunderrättelseverksamhet enligt definitionen i 3 § polisdata- lagen. För att användningen av digitala kameror ska vara tillåten i kriminalunderrättelseverksamhet krävs som inspektionen påpekade i beslutet att användningen sker inom ramen för en särskild under- sökning eller i ett kriminalunderrättelseregister. Datainspektionen anförde att inspektionen förutsatte att den fortsatta användningen av digitala kameror i kriminalunderrättelseverksamhet skulle ske under de förutsättningar som ställs upp i polisdatalagen. Datainspek- tionen fann mot den bakgrunden inte skäl att företa några ytter- ligare åtgärder utan avskrev ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;Polisdatautredningen lämnade ett förslag till ny polisdatalag med en reglering som bl.a. innebär att lagen inte skulle gälla vid insam- ling av personuppgifter genom upptagning av bilder och ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Den nya polisdatalagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Riksdagen har beslutat att en ny polisdatalag ska träda i kraft den 1 mars 2012 (prop. 2009/2010:85, bet. 2009/10:JuU19, rskr. 2009/10:255). Syftet med lagen är att ge polisen möjlighet att be- handla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brottsbe- kämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras per- sonliga integritet kränks vid sådan behandling. Genom den nya lagen kommer man att komma till rätta med olika problem som den nu- varande regleringen har visat sig ge upphov till, bl.a. när det gäller möjligheten att behandla personuppgifter för att förebygga, för- hindra och upptäcka brottslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Polisen ska få behandla personuppgifter om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott eller fullgöra de förpliktelser som följer av internatio- nella åtaganden (2 kap. 7 §). Vissa bestämmelser i personuppgifts- lagen gäller vid behandlingen, t.ex. 9 § om att uppgifter bara får behandlas om det är lagligt, om det sker på ett korrekt sätt och fler uppgifter får inte samlas in än vad som är nödvändigt med behand- lingen (2 kap. 2 §). Vid insamling av uppgifter genom bilder eller ljud gäller inte 23 § personuppgiftslagen om att information i vissa fall självmant ska lämnas till den enskilde (2 kap. 2 §). Däremot gäller 26 § personuppgiftslagen om att information ska lämnas på begäran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;av den registrerade. Det rör bl.a. vilka uppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna har hämtats och ändamålen med behandlingen. Enligt 27 § personuppgiftslagen gäller dock inte rätten till information förhållanden för vilka det gäller sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Tullverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;För behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verk- samhet gäller särskilda regler i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Uppgifter får behandlas om det behövs för att förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet, utreda eller beivra visst brott, eller fullgöra det arbete som Tullverket är skyldigt att utföra enligt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete (7 §). Uppgifter får också, om det är nödvändigt, tillhandahållas Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter, Eko- brottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Kust- bevakningen i deras brottsbekämpande verksamhet (8 §). Känsliga personuppgifter får, om det är absolut nödvändigt, behandlas som komplement till uppgifter som behandlas på annan grund (11 §). Känsliga personuppgifter får också behandlas om de förekommer i en handling som kommit in till Tullverket i ett ärende. Vidare sägs att uppgifter som beskriver en persons utseende alltid ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;I lagen görs skillnad på när personuppgifter får behandlas för att å ena sidan förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet och å andra sidan utreda eller beivra visst brott. Enligt 12 § får sålunda person- uppgifter behandlas om dessa ger anledning anta att viss allvarlig brottslighet, avseende brott för vilket är stadgat minst två års fäng- else, eller som innefattar annan brottslig verksamhet som sker sys- tematiskt, har utövats eller kan komma att utövas. Därutöver förutsätts att personen i fråga är skäligen misstänkt för att ha ut- övat, eller kan komma att utöva, den brottsliga verksamheten eller kan antas ha ett samband med denna. Det sistnämnda kan alltså gälla också icke misstänkta personer. I sådant fall krävs att det är fråga om en viss preciserad brottslig verksamhet. Bestämmelsen medger att personuppgifter kan behandlas i underrättelseverksamhet i större utsträckning än vad som är fallet enligt polisdatalagen, efter- som även systematisk brottslig verksamhet omfattas oaktat att brotts- ligheten i det enskilda fallet inte bedöms som allvarlig. Också upp- gifter som indirekt kan hänföras till en person, dvs. uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;transportmedel, varor eller hjälpmedel, och som kan antas ha sam- band med den brottsliga verksamheten får behandlas. Uppgifter om den som skäligen kan misstänkas för ett brott och om andra per- soner får behandlas för att utreda eller beivra brottet (14 §). Det enda krav som uppställs är att uppgifterna behövs i brottsutred- ningen. För att inte en sammanblandning av misstänkta och icke misstänkta personer ska ske, föreskrivs i 16 § att den sistnämnda kategorin ska förses med en särskild upplysning om detta förhåll- ande. Vidare gäller att uppgifter om en person som kan antas ha samband med brottslig verksamhet ska förses med upplysning om uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak. Det finns även regler om i vilka fall uppgifter om kvarstående miss- tankar får behandlas (17 och 18 §§). Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt polisdatalagen. Gallring av uppgifter ska ske senast ett år efter det att ärendet i fråga avslutats (27 §). För uppgifter som inte ingår i ett ärende ska gallringen ske senast ett år efter det att de behandlades första gången. För tull- brottsdatabasen gäller dock en gallringstid om tre år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela före- skrifter om att uppgifter får bevaras under längre tid (se SOU 2007:22, del 2, s. &lt;NOBR&gt;224–230).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Behandling av personuppgifter i Kustbevakningens verksamhet reg- leras i förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen. Förordningen gäller utöver personuppgifts- lagens bestämmelser. Personuppgifter får behandlas i Kustbevak- ningens brottsbekämpande verksamhet, om det är nödvändigt för att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott som Kustbevakningen ska ingripa mot (4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Känsliga personuppgifter, i den meningen som avses i 13 § per- sonuppgiftslagen, får behandlas i Kustbevakningens brottsbekämp- ande verksamhet samt i kontroll- och tillsynsverksamheten (9 §). Som förutsättning gäller att det är oundgängligen nödvändigt att uppgifterna behandlas som ett komplement till uppgifter som be- handlas på annan grund. Beträffanden ärenden om vattenförorenings- avgift hänvisas i förordningen till personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter, vilket innebär att det i princip är förbjudet att behandla känsliga uppgifter i dessa ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;I förordningen finns särskilda regler om behandling av uppgifter för att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet beträffande personer som inte är misstänkta för brott (10 §). Sådana uppgifter får behandlas om det nödvändigt för att förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet, dvs. som innefattar brott för vilket är före- skrivet fängelse i två år eller mer. Behandlingen får bara ske om den inte leder till otillbörligt integritetsintrång. Om en uppgift avser en icke misstänkt person ska en särskild upplysning lämnas om detta förhållande. Dessutom ska uppgifterna förses med en bedömning av uppgiftslämnarens trovärdighet och uppgifternas riktighet i sak. Personuppgifter ska gallras när de inte längre behövs med hänsyn till ändamålen med behandlingen (24 §). Uppgifter om personer i underrättelseverksamheten som det inte finns någon misstanke om brott mot ska dock gallras senast ett år efter det att behandlingen inleddes (se SOU 2007:22, del 2, s. &lt;NOBR&gt;231–234).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Skattebrottsenheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Skattebrottsenheternas behandling av personuppgifter regleras av lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och av förordningen (1999:105) med samma namn. Lagen gäller utöver personuppgiftslagen och är tillämp- lig vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets verksamhet för att bedriva spaning och utredning i fråga om vissa angivna skatte- relaterade brott och folkbokföringsbrott samt för att förebygga sådana brott. Även för skattebrottsenheterna finns det begränsande regler när det gäller att behandla känsliga personuppgifter (4 §). För att personuppgifter ska få behandlas i underrättelseverksamhet före- skrivs att en särskild undersökning avseende skatte- eller folkbok- föringsbrott ska ha inletts och att det finns anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att ut- övas. Med det avses brott på vilket fängelse två år eller mer kan följa (2 och 11 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Principen om att etern är fri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Som nämndes ovan omfattar skyddet för förtroliga meddelanden i 2 kap. 6 § RF inte exempelvis radiosändningar (prop. 1975/76:209 s. 147). Det kan konstateras att det har utbildats en praxis som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;innebär att avlyssning av etern har ansetts fri, oavsett om den be- drivs av enskilda eller av myndigheter (SOU 2007:22, del 1 s. 256). I 6 kap. 17 § första stycket lag (2003:389) om elektronisk kom- munikation (LEK) finns den grundläggande bestämmelsen till skydd för hemligheten för elektroniska meddelanden. Den innebär att det inte är tillåtet för någon annan än berörda användare att ta del av eller på annat sätt behandla uppgifter i ett sådant meddelande. Från den regeln finns undantag i bl.a. andra stycket. I punkten tre klargörs principen om att etern är fri och att var och en, således även en myndighet, i princip fritt kan lyssna till radiobefordrade meddel- anden i en radiomottagare (prop. 2002/03:110 s. 395 f., se även t.ex. prop. 1988/89:124 s. 39 och 1992/93:200 vol. 1 s. 166). Enligt regeln om tystnadsplikt i 6 kap. 23 § LEK gäller dock att den som i radio- mottagare har avlyssnat ett radiobefordrat telemeddelande som inte är avsett för den personen eller för allmänheten inte obehörigen får föra det vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft7"&gt;Lagrådet har i yttrande över förslaget till lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet uttryckt att principen om eterns frihet har ifrågasatts och torde allt mer kunna ifråga- sättas när en allt större del av vår privata kommunikation blir eter- buren. Lagrådet framhöll att bestämmelserna om hemlig teleavlyss- ning och hemlig teleövervakning i 27 kap. RB inte gör någon skillnad mellan fast telefoni och mobil trådlös telefoni samt att Europa- domstolen i sin praxis har ställt samma krav på villkoren för avlyss- ning av trådlös kommunikation som i fråga om annan telekommu- nikation (Weber och Saravia mot Tyskland, mål nr 54934/00, se även praxisgenomgången bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.2.4). Lagrådet pekade även på att det globala nätet är uppbyggt på ett sådant sätt att det kan bero på slumpartade förhållanden om en viss kommunikation förmedlas delvis i tråd, delvis trådlöst (se Lagrådets yttrande i prop. 2006/07:63 s. 170 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Integritetsskyddskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;I betänkandet Skyddet för den personliga integriteten (SOU 2007:22, del 1, s. &lt;NOBR&gt;200–204)&lt;/NOBR&gt; behandlade Integritetsskyddskommittén frågorna om eventuell reglering av användning av handmanövrerad kamera, dold kroppsmikrofon, inspelning av telefonsamtal och positions- bestämning. Kommittén konstaterade att sådana spaningsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;innefattar intrång i den enskildes integritet i varierande grad beroende på hur den enskilda åtgärden genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Integritetsskyddskommittén anförde att metoderna anses i prin- cip tillåtna och att Europakonventionens bestämmelser inte anses innefatta något generellt förbud för metoderna. Gällande rättsläge innebär, angav kommittén, att det i det enskilda fallet är polis eller åklagare som ska avgöra om en sådan åtgärd, eller någon annan inte- gritetskänslig spaningsmetod, är förenlig med artikel 8 i Europa- konventionen. Det kan, enligt kommittén, inte anses tillfredsställ- ande att det har uppstått en tveksamhet kring huruvida svensk rätt i detta avseende uppfyller kraven i artikel 8 i Europakonventionen. Genom en reglering kan det, menade kommittén, klargöras vilka metoder, eller vilka komponenter i en metod, som är särskilt käns- liga från integritetsskyddssynpunkt. Särskilda skyddsregler kan där- med uppställas för sådana åtgärder och det kan avgöras huruvida en viss metod kan få användas också beträffande icke misstänkta personer. Kommittén skrev även att en uttrycklig reglering innebär att det klargörs vem som är behörig att fatta beslut om åtgärden och i vilken utsträckning dokumentation ska ske. Utifrån ett hänsyns- tagande till skyddet för den enskildes personliga integritet finns det, framhöll kommittén, starka skäl att förorda att integritetskäns- liga spaningsmetoder blir föremål för en reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Integritetsskyddskommittén behandlade också frågan hur en lag- reglering bör utformas och pekade då på några aspekter från inte- gritetsskyddssynpunkt som det är viktigt att beakta vid en översyn som tar sikte på att en reglering ska införas. Enligt kommittén kan en reglering inte syfta till att reglera alla spaningsmetoder som polisen använder sig av utan i stället till att skilja ut de metoder som är särskilt känsliga från bl.a. integritetsskyddssynpunkt och där särskilt stränga krav bör gälla. I första hand bör enligt kommittén en reg- lering ta sikte på de metoder som innebär att information hämtas in genom någon form av hemlig avlyssning eller övervakning. När det gäller övervakning är det, menade kommittén, inte givet att enbart åtgärder som utförs i hemlighet bör omfattas av en reglering, efter- som även en ”öppen” övervakning, som har ett inslag av tvång eller som bedrivs under lång tid, kan vara särskilt integritetskänslig. En reglering bör vidare, enligt kommittén, vara så teknikneutral som möjligt och undvika att söka uttömmande ange vilka metoder som avses. Genom en reglering kan det också, ansåg kommittén, klar- göras att vissa former av spaningsmetoder är så ingripande att de inte ska vara tillåtna utanför en förundersökning. Ett exempel på en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;spaningsåtgärd som kan anses särskilt ingripande från integritets- skyddssynpunkt menade kommittén är positionsbestämning genom att sändare fästs på en person eller på ett föremål som en person bär med sig liksom positionsbestämning som förutsätter att ett in- trång i egendom görs. Kommittén framhöll också att en reglering innebär att man behöver ta ställning till vilka brottsbekämpande myndigheter som ska ha rätt att använda sig av metoderna och att kommittén inte ansåg sig behöva ta ställning till på vilken normnivå en reglering ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;I den sammanfattande analysen rörande polisens spaningsmetoder (SOU 2007:22, del 1, s. 472) konstaterade Integritetsskyddskom- mittén att för att kunna fullgöra sina uppgifter är polisen beroende av spaningsmetoder som innebär någon form av avlyssning eller övervakning och som många gånger sker i hemlighet. Vissa metoder förutsätter att tekniska hjälpmedel används, såsom handmanövrerad kamera, dold kroppsmikrofon, inspelningsapparatur och pejlings- utrustning. Metoderna ger enligt kommittén i stor utsträckning upphov till inskränkningar av enskildas personliga integritet. Även om lagenligheten av en del av dessa metoder genom åren har ifråga- satts från olika håll, menade kommittén att bedömningen inte kan göras att polisen bör avstå från att i nuvarande omfattning använda de aktuella metoderna på grund av att de alltför mycket inkräktar på den personliga integriteten. Däremot är det enligt kommittén från integritetsskyddssynpunkt och från verksamhetssynpunkt önsk- värt att integritetskänsliga spaningsmetoder blir föremål för reglering. Kommittén ansåg att det oreglerade tillstånd som nu råder synes medföra betydande risker för att det lokalt eller på individnivå beslutas spaningsmetoder som inte tillräckligt beaktar integritets- skyddsintresset och att det först genom en reglering blir möjligt att generellt dra rågången mellan tillåtna och icke tillåtna metoder samt att ta ställning till andra frågor av betydelse för integritets- skyddet, såsom vem som ska ha behörighet att besluta om teknisk spaning och vilka kompensatoriska skyddsåtgärder som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Integritetsskyddskommittén uttalade sig också om den praxis som utvecklats kring principen om eterns frihet och anförde att den in- ger betänkligheter från integritetsskyddssynpunkt (SOU 2007:22 del 1, s. 256, se även SOU 2008:3 s. 262).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Några tidigare utredningsarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Frågan om de brottsbekämpande myndigheternas användning av sådana spaningsmetoder som utredningens uppdrag rör har på olika sätt behandlats i ett flertal sammanhang, t.ex. i den s.k. &lt;NOBR&gt;SPANARK-gruppens&lt;/NOBR&gt; rapport Narkotikaspaning och underrättelse- förfarande &lt;NOBR&gt;(1980-06-12),&lt;/NOBR&gt; Narkotikakommissionens promemoria Polisens insatser mot narkotikan (PM nr 5 s. 76 f. och 112), pro- positionen 1988/89:124 om vissa tvångsmedelsfrågor (s. 57), SÄPO- kommitténs betänkande SÄPO – Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51 s. 107), Rikspolis- styrelsens rapport 1994:3 Promemoria angående kontrollerade leve- ranser av narkotika m.m., Rikspolisstyrelsens rapport 1994:9 Åter- köp och betalning för information (s. 82 f.), Polisrättsutredningens slutbetänkande Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polis- lagen (SOU 1995:47), Rikspolisstyrelsens rapport 1996:4 Teknik- bundna spaningsmetoder, Buggningsutredningens betänkande Bugg- ning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46 s. 349 ff.), 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningens&lt;/NOBR&gt; betänkande Vår beredskap efter den 11 september (SOU 2003:32) och i betänkandena Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) och Till- gång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. (SOU 2005:38 s. &lt;NOBR&gt;208–216)&lt;/NOBR&gt; från Beredningen för rättsväsendets ut- veckling (BRU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Några allmänna utgångspunkter för utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Utredningens uppdrag innebär bl.a. att det ska övervägas om olika särskilda spaningsmetoder ska regleras i lag och i så fall på vilket sätt, främst utifrån de krav som artikel 8 i Europakonventionen ställer upp och vad det föreslagna förstärkta integritetsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket RF föreskriver när det gäller lagstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;För att få ett mera fullständigt underlag för bedömningarna i denna del har utredningen låtit professorn Iain Cameron, Uppsala universitet, självständigt från utredningens övriga arbete göra en genomgång av och analysera vilka slutsatser som kan dras från Europadomstolens praxis på detta område (se praxisgenomgången, bilaga &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft53"&gt;-&lt;/SPAN&gt;4).&lt;/NOBR&gt; Uppdraget har tagit särskilt sikte på tekniska spanings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;metoder och närliggande frågor i anslutning till infiltrationsopera- tioner, medan frågan om provokativa åtgärder främst har behandlats mera indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Med nämnda praxisgenomgång som startpunkt och i ljuset av det förstärkta integritetsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket RF har utredningen sedermera bedömt i vilket hänseende uttryckligt lag- stöd bör krävas när det gäller de särskilda spaningsmetoder som ut- redningen haft att bedöma och även utifrån dessa utgångspunkter bestämt på vilken nivå som beslut om olika åtgärder bör fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Några grundläggande principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Som framgått har utredningen haft skyddet för hemmet, privatlivet och korrespondensen i artikel 8 Europakonventionen samt det för- stärkta integritetsskyddet i grundlagen närmast som ett raster vid analysen och bedömningen av hur regelverket närmare bör vara ut- format gällande olika särskilda spaningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En följd av detta är att &lt;SPAN class="ft10"&gt;integritetsskyddsaspekten &lt;/SPAN&gt;får ett betydande genomslag som en gränsbestämmande faktor mellan å ena sidan åt- gärder som bör ha ett uttryckligt lagstöd och å andra sidan åtgärder där den nuvarande regleringen bedöms som tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det måste emellertid betonas att många av åtgärderna vidtas redan i dag med stöd av den allmänna befogenhetsbestämmelsen i 8 § polislagen och ses som vedertagna metoder inom ramen för brottsbekämpande myndigheters insatser mot brott. En viktig ut- gångspunkt för utredningens bedömning måste därför vara att ta tillräcklig hänsyn till att det rör sig om pågående verksamhet där arbetsmetoderna kontinuerligt används redan i dag. Utredningen har därför också haft vad som skulle kunna beskrivas som en &lt;SPAN class="ft10"&gt;konti- nuitetsprincip &lt;/SPAN&gt;som en av de bärande principerna för bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En annan faktor som måste tillåtas få genomslag är anpassningen till det svenska rättssystemet. Europakonventionen och Europa- domstolens praxis bygger på att det går att finna gemensamma allmänna principer som alla medlemsländer genom sitt tillträde till konventionen har ställt upp på, men vid bedömningen av vilka följder ett visst avgörande eller en viss tolkning av konventionen bör medföra för det egna landets regelsystem måste det i hög grad kunna ske en anpassning till hur det egna regelsystemet ser ut och hur det är uppbyggt. En &lt;SPAN class="ft10"&gt;anpassningsprincip &lt;/SPAN&gt;får därför också betydelse för regelverkets utformning. I det sammanhanget måste också fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;hållas att Sverige inte i rättslig mening är bundet av andra avgöranden än sådana där man intar partsställning, även om utgångspunkten också måste vara att så långt det är möjligt utifrån mera specifika svenska förhållanden lojalt följa även andra avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utredningen har inte funnit att dagens regelverk vare sig när det gäller infiltrationsoperationer eller tekniska spaningsmetoder står i direkt strid med kraven enligt artikel 8 och därför inte skulle vara tillåtna. Emellertid bör, enligt utredningen, lagstiftaren eftersträva att vid utformning av regelverket uppfylla Europakonventionens krav med viss marginal så att det för framtiden inte kommer att råda någon som helst tvekan om att regelverket uppfyller dessa krav, även om Europadomstolens praxis skulle fortsätta utvecklas i den riktning mot allt större krav på uttryckligt lagstöd och integritets- skydd som hittills har varit fallet. I det sammanhanget går det inte heller att bortse från att det förstärkta integritetsskyddet i vår grund- lag medför att det framöver också kommer att finnas ett ökat krav på uttryckligt lagstöd för integritetskänsliga spaningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I likhet med vad utredningen fann i sitt delbetänkande (SOU 2009:1) görs dessutom en åtskillnad mellan underrättelseverksamhet och förundersökning utifrån att den förra måste ses ur ett mera renodlat medborgarperspektiv, medan den senare främst måste ses utifrån ett parts- och lagföringsperspektiv med de mera specifika rättssäkerhetskrav och rätt till insyn i materialet, åtminstone så långt som detta kan användas till nackdel för parten, som därmed måste gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;En annan iakttagelse som även Integritetsskyddskommittén varit inne på i sina överväganden är att dagens oreglerade område många gånger skapar osäkerhet på fältet kring vilka gränser som gäller för användningen av olika särskilda spaningsmetoder och därmed kan vara en hämsko för att fullt ut använda den potential för det brotts- bekämpande arbetet som spaningsmetoderna utgör. En ökad preci- sion och tydlighet i regelsystemet kan därför också medföra en ökad användning av såväl infiltrationsoperationer som tekniska span- ingsmetoder samtidigt som detta enligt utredningens bedömning i så fall kommer att ske inom ramen för ett betydligt mera rätts- säkert och transparent regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft19"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utgångspunkter för utformningen av ett nytt regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;Praxisgenomgången visar att Europadomstolen i sina avgöranden i allt högre grad lägger vikt vid vilken typ av information som i reali- teten kan erhållas genom olika inhämtningsmetoder och hur denna sedermera tas om hand av de brottsbekämpande myndigheterna, framför själva inhämtningsmetoderna som sådana (se praxisgenom- gången, bilaga &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft53"&gt;-&lt;/SPAN&gt;4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 6.5). I det sammanhanget görs alltså ingen egentlig skillnad i integritetshänseende mellan den information som erhålls genom en hemlig teleavlyssning och den information som kan erhållas genom användande av en dold kroppsmikrofon, efter- som båda metoderna medför att det går att spela in innehållet i ett samtal utan den övervakade personens vetskap. Utifrån ett mera strikt europarättsligt synsätt skulle således inhämtning av ljud med en dold kroppsmikrofon likställas med hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning, inhämtning av bild med hjälp av en infiltratör som utger sig för att vara någon annan än den han är likställas med hemlig kameraövervakning och användande av en s.k. &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; för att fånga upp teleadresser inom ett visst geografiskt område med hemlig teleövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Mot detta måste emellertid ställas att metoderna för inhämtning många gånger helt lagligt får användas av envar. Det står således en enskild medborgare fritt att själv spela in ett samtal som han själv deltar i och att fritt ta bilder av andras hem, om bildupptagningen sker från en plats som inte omfattas av skyddet för hemfriden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Vid den avvägning av motstående intressen som måste ske har därför utredningen stannat för att lagreglera inspelning av ljud, bild- upptagning av hem och korrespondens, lokalisering av person och användande av teknisk utrustning får att fånga upp teleadresser inom ett visst geografiskt område som särskilda spaningsmetoder för in- hämtning av information på en nivå som kan sägas ligger i gräns- landet mellan de hemliga tvångsmedlen och mera ordinära polisiära arbetsmetoder som även framöver kommer att regleras genom de allmänna befogenheterna i polislagen. Dessa överväganden har fått återverkningar också när det gäller vilka beslutsorgan och vilka be- slutsnivåer som bör finnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det saknas utifrån utredningens utgångspunkter skäl att reglera infiltrationsoperationer som arbetsmetod i sig. Detta är en veder- tagen arbetsmetod inom brottsbekämpningen i alla västerländska demokratier, som främst används för att kunna få information om och kunna beivra organiserad brottslighet. Först i de fall där åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättslig bakgrund och allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;inom ramen för en sådan operation riskerar att närma sig eller över- träda den gräns som artikel 8 i Europakonventionen eller den nya grundlagsbestämmelsen sätter, ställer sig saken annorlunda. Det kan då röra sig om användande av de inhämtningsåtgärder som berörts ovan, t.ex. inspelning av ljud eller upptagning av bild eller lokalisering av person med hjälp av tekniska hjälpmedel, men även andra tvångs- medelsliknande situationer som tillträde till någons bostad (jfr hus- rannsakan) eller möjligheter att undersöka föremål (jfr beslag) kan bli aktuella. Särskilda frågor om tillskapande av möjligheter till del- tagande i annars brottsliga gärningar eller ökade möjligheter att underlåta åtal för vissa brott som kommer fram under en infiltra- tionsoperation kräver därtill självklart uttryckligt lagstöd, om de ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;När det gäller provokativa åtgärder har utredningen närmast an- gripit detta problemkomplex utifrån ett klarläggande av rättsläget och i vissa hänseenden en kodifiering av gällande rätt samtidigt som det vid övervägande kring ett nytt regelsystem alltid måste bedömas om det finns skäl att göra förändringar som bidrar till att systemet blir mer logiskt och konsistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Vid utformningen av det nya regelsystemet har utredningen tagit sitt avstamp i de principer som har utmejslats i Europadomstolens praxis när det gäller kravet på att intrånget i den skyddade rättig- heten ska ske med stöd av lag (”in accordance with the law”). Som framgår av praxisgenomgången är vad som krävs för att intrånget i den skyddade rättigheten i detta hänseende ska kunna tillåtas inte enbart formell, utan tar sikte på regelsystemets kvalitet, varvid frågan om beslutsnivå, beslutsinstansens oberoende prövning och tillskap- ande av olika särskilda skyddsåtgärder (”safeguards”) är betydelse- fulla (se bilaga &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft53"&gt;-&lt;/SPAN&gt;4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Utgångspunkten kan här sammanfattas i att medborgarna genom regleringen måste få en rimligt förutsebar uppfattning om de närmare villkoren för prövningen, prövningen måste både vara och framstå som reell. Vidare måste det vid en helhetsbedömning, där olika kom- ponenter som krav gällande straffskalor, beslutsinstans och kontroll- organ ses som kommunicerande kärl, finnas tillräckligt med skydd- ande åtgärder som motverkar missbruk av de maktbefogenheter som de särskilda spaningsmetoderna kan medföra för de brotts- bekämpande myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Utredningens förslag ska ses i ljuset av dessa förutsättningar och de principer som tidigare berörts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft19"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;4 Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;I arbetet med att upptäcka och beivra brott är det ibland nödvän- digt att använda straffprocessuella tvångsmedel eller andra särskilda arbetsmetoder. Sådana metoder kan ibland innebära påtagliga in- grepp i enskildas personliga sfär. Av rättssäkerhets- och integritets- skyddsskäl är det av största vikt att metoder av detta slag ges en ändamålsenlig utformning och att regelverket kring metoderna ut- formas så att den enskildes rättssäkerhet kan tryggas och riskerna för missbruk minimeras. När det övervägs om det är lämpligt att införa nya sådana metoder eller att utvidga tillämpningsområdet för befintliga metoder ska den s.k. proportionalitetsprincipen beaktas. Det innebär att behovet alltid måste vägas mot det integritets- intrång som användandet av metoden kan innebära för den enskilde. Dessutom måste det säkerställas att den enskildes rättssäkerhet kan upprätthållas och att eventuellt missbruk eller annan felaktig använd- ning av metoderna kan upptäckas och beivras samt att den enskilde har rimliga möjligheter att utnyttja den rätt till ersättning som kan föreligga. Detta gäller även vid överväganden om behovet av att i lag eller annan författning ange närmare förutsättningar för i viss mån redan använda arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;En arbetsmetod som aktualiserar frågor av detta slag är s.k. in- filtration av kriminella grupper och nätverk. Infiltrationsopera- tioner av både enklare och mer kvalificerat slag har under senare år fått ökad betydelse, i synnerhet i det internationella samarbetet mot gränsöverskridande och organiserad brottslighet som också svensk polis och tull deltar i. I operationerna deltar poliser och andra tjänstemän som uppträder under fiktiva identiteter och an- tagna roller (undercover operations). Sedan den 1 oktober 2006 kan svenska poliser på ansökan av anställningsmyndigheten tilldelas s.k. kvalificerade skyddsidentiteter. I Sverige saknas emellertid för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft19"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;fattningsbestämmelser om hur infiltrationsoperationer ska gå till. Det är därför inte alltid tydligt exempelvis vad en polisman, som har infiltrerat en kriminell grupp, får göra i samband med infiltrations- operationen. I flera andra länder finns det däremot sådana bestäm- melser. Det förekommer att bestämmelser av detta slag ger en polis- man befogenhet att under infiltration handla på sätt som, om be- fogenheten inte hade funnits, hade utgjort brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Åtgärder som företas inom ramen för dold spanings- och utred- ningsverksamhet, däribland infiltrationsoperationer och olika slag av tekniska spaningsmetoder, kan innebära ingrepp i enskildas per- sonliga sfär. Åtgärderna genomförs i hemlighet eller på så sätt att de som utsätts för åtgärderna vilseleds om åtgärdernas verkliga inne- börd. De som utsätts för åtgärderna har således inte möjlighet att, såsom vid öppen tvångsmedelsanvändning, få åtgärderna prövade av domstol eller på annat sätt. Inte minst infiltrationsoperationer kan i vissa fall ge upphov till sådana rättssäkerhets- och integritets- skyddsfrågor att starka skäl kan sägas tala för en lagreglering för sådana fall. En sådan lagreglering skulle också ligga i linje med Europarådets ministerkommittés rekommendation (Rec [2005] 10) om användandet av särskilda undersökningsmetoder i fråga om all- varlig brottslighet inbegripet terroristhandlingar. Medlemsländerna rekommenderas där att med lagstiftning och tillhandahållande av resurser möjliggöra användningen av särskilda undersökningsmetoder men även att säkerställa judiciell eller annan oberoende kontroll av användningen av dessa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;Utredningen ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inhämta information om förekommande lagreglering och praxis i de övriga nordiska länderna och de ytterligare länder som be- döms vara relevanta för utredningsuppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämp- ande myndigheterna i samband med kriminalunderrättelseverk- samhet eller under förundersökningar bör kunna infiltrera krimi- nella grupperingar och därvid delta i planering, annan förbered- else eller utförande av brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämpande myndigheterna vid infiltrationsoperationer bör kunna ta hjälp av enskilda privatpersoner, också när dessa förutsätts ta del i brotts- lig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft19"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;överväga om det finns anledning att begränsa polisens och tullens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rapporterings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet samt åklag- arnas åtalsplikt avseende brott som uppmärksammas i samband med infiltrationsoperationer i den utsträckning det behövs för att angelägen brottsbekämpande verksamhet inte ska skadas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;överväga rättssäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. huru- vida tillstånd till mera långtgående infiltrationsoperationer bör krävas i förhand och om särskild intern eller extern kontroll över åtgärderna kan behövas i efterhand, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;De brottsbekämpande myndigheternas användning av infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Allmänt om de brottsbekämpande myndigheternas uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Till polisens uppgifter hör att förebygga brott och att bedriva span- ing och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Förfarandet vid den utredning som föregår ett beslut om åtal, förundersökningen, är reglerat i bl.a. rättegångsbalken och för- undersökningskungörelsen (1947:948). Enligt 23 kap. 1 och 3 §§ RB ska polismyndighet eller åklagare fatta beslut om förundersök- ning så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns an- ledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Om en förundersökning har inletts av polismyndighet och saken inte är av enkel beskaffenhet, ska ledningen av förunder- sökningen övertas av åklagare så snart någon skäligen kan miss- tänkas för brottet. Åklagare ska också i annat fall överta ledningen när det är nödvändigt av särskilda skäl. Motsvarande ordning finns på bl.a. Tullverkets område enligt 19 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Förundersökningen har flera syften. Ett syfte är att utröna om brott föreligger, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och att skaffa tillräckligt material för bedömning av frågan om åtal ska väckas. Ett annat syfte är att bereda målet så att bevisningen kan läggas fram i ett sammanhang vid huvudförhandlingen. Ett tredje syfte är att ge den misstänkte kunskap om utredningsmaterialet och möjliggöra för honom eller henne att få detta justerat och be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;rikat. Ytterligare ett syfte är att utreda om det finns något enskilt anspråk och vilka omständigheter det i så fall grundas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Brottsbekämpande myndigheters underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Polisen, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Skatteverket bedriver även olika former av under- rättelseverksamhet. Denna verksamhet är i huvudsak inriktad på att avslöja om en viss, inte närmare specificerad brottslighet har ägt rum, pågår eller kan antas komma att begås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Ett övergripande mål med underrättelseverksamheten är att förse de brottsbekämpande myndigheterna med kunskap som kan om- sättas i operativ verksamhet. T.ex. ska polisens kriminalunderrättelse- tjänst vara delaktig i strategisk och operativ verksamhetsplanering och utgöra ett direkt stöd för operativ polisverksamhet, ge under- lag till ledningsverksamheten på olika nivåer inom polisen samt medverka när effekterna av genomförda insatser analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I underrättelseverksamheten samlar myndigheterna in, bearbetar eller analyserar uppgifter som senare kan ha betydelse för att ut- reda, förebygga och förhindra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Inhämtningen kan ske från olika källor. Det kan ske genom rutinmässig rapportering, spaning eller användning av överskotts- information från hemliga tvångsmedel men även genom nationell och internationell samverkan samt information från tipsare och in- formatörer. En annan viktig bas för inhämtning är information som är allmänt tillgänglig, s.k. öppna källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;När informationen inhämtats sker en bearbetning genom att informationen struktureras, systematiseras och värderas, t.ex. genom jämförelser med sedan tidigare tillgängliga uppgifter. Därefter vid- tar den avgörande fasen i underrättelseprocessen – analysen. Genom analysen tydliggörs sammanhang och den bearbetade informationen tillförs mervärden. Det kan handla om hot- och riskanalys, analys av brottsmönster samt kartläggning av mer eller mindre löst samman- satta kriminella nätverk och grupperingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Efter inhämtning, bearbetning och analys delges informationen lämpliga mottagare. Det framtagna underrättelsematerialet kan läggas till grund för t.ex. beslut om att inleda förundersökning eller beslut om att vidta särskilda åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Det kan alltså handla om allt från en redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;till berörda chefer till att gå ut i media för att förebygga ett visst brottsligt tillvägagångssätt. En annan form av förebyggande verk- samhet är att de berörda personerna kontaktas och därigenom blir medvetna om den brottsbekämpande myndighetens intresse, vilket många gånger leder till att den brottsliga verksamhet som var i gör- ningen aldrig kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Genom att slutligen utvärdera resultatet av vidtagna åtgärder och underrättelsernas betydelse i sammanhanget kan verksamheten tillföras ny kunskap för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Särskilt om Säkerhetspolisens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Säkerhetspolisens är Sveriges civila säkerhetstjänst. Myndighetens uppdrag är att bedriva personskyddsverksamhet, förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet samt bedriva terrorismbekämp- ning. Tyngdpunkten i uppdraget är att förebygga brott. Uppdraget kräver att Säkerhetspolisen kan inhämta uppgifter på ett tidigt stadium, innan en person eller gruppering har konkreta planer eller vidtagit åtgärder för att begå brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Säkerhetspolisens uppdrag återspeglas i myndighetens verksam- hetsidé och organisering av arbetet. Verksamheten bedrivs således med syfte att bedöma och reducera sådana hot och sårbarheter som är kopplade till myndighetens uppdrag. Vidare är verksamheten organiserad bl.a. i en avdelning för underrättelseverksamhet – säkerhetsunderrättelseverksamhet – och en avdelning för de hot och sårbarhetsreducerande åtgärder som myndigheten vidtar. Det kan exempelvis vara fråga om åtgärder inom personskyddet. Även för- undersökningar ses dock som brottsförebyggande åtgärder och avdelningen har ett metodansvar för den verksamheten. De båda avdelningarnas verksamhet inriktas av en operativ ledningsgrupp som har till uppgift att prioritera verksamheten och att skapa balans i arbetet med att å ena sidan bedöma och å andra sidan reducera hot och sårbarheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Eftersom Säkerhetspolisens verksamhet primärt syftar till att förebygga och inte att utreda brott kan Säkerhetspolisen inte bedriva verksamheten utifrån brottsanmälningar. Myndigheten måste i stället själv ha förmåga att identifiera aktörer som har avsikt att begå aktuella brott för att bedöma vilka förutsättningar dessa har att sätta sina planer i verket. Det brottsförebyggande arbetet grundas därför i stor utsträckning på uppgifter som inhämtas i Säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft19"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;polisens säkerhetsunderrättelseverksamhet. Denna verksamhet be- drivs i ett skede innan det finns tillräckliga skäl för att inleda förundersökning. Säkerhetspolisens verksamhet är således beroende av att myndigheterna kan inhämta relevant och tillräckligt om- fattande information i ett skede då vanliga straffprocessuella tvångs- medel inte är möjliga att använda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;I lagen om åtgärder för att förhindra särskilt allvarliga brott finns bestämmelser om straffprocessuella tvångsmedel som kan an- vändas i brottsförebyggande syfte. I betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) konstateras dock att lagen inte tillgodoser de brottsbekämpande myndig- heternas behov. Säkerhetspolisen har också för utredningen bekräftat att den tvångsmedelsanvändning som lagen ger utrymme för inte tillgodoser behovet av att inhämta uppgifter i myndighetens brotts- förebyggande arbete. Enligt Säkerhetspolisen har tvångsmedlen däremot betydelse för att i en förutredning ta fram underlag för bedömningen om en förundersökning ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Den reella avsaknaden av straffprocessuella tvångsmedel i under- rättelseverksamheten gör att myndigheten är hänvisad till inhämt- ningsmetoder som grundas på polislagens allmänna bestämmelser om polismans befogenheter. Det kan exempelvis vara fråga om s.k. källdrivning eller fysisk spaning som ibland sker med stöd av tek- niska hjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Polisens användning av infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Svensk polis har sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; allt mer kommit att intressera sig för olika former av infiltrationsverksamhet och annat arbete under täckmantel. I Sverige har ett antal poliser från olika delar av landet testats och fått en avancerad utbildning i arbets- metoden. Metoden har visat sig mycket effektiv bl.a. eftersom den ger informationer om den grova organiserade brottsligheten som knappast kan hämtas in genom andra spaningsmetoder. Den har främst använts i ärenden som har gällt grova narkotikabrott men även i ärenden om grova rån, människorov, grov förfalskning samt grova stölder och hälerier av exempelvis kulturföremål och vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Denna verksamhet utgör även ett betydelsefullt inslag i det inter- nationella polissamarbetet. En del av det samarbetet innebär i vissa länder att utländska polismän med skyddsidentitet bistår under en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft19"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;brottsutredning, framför allt vid utredningar av organiserad eller annan grov brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Polisens användning av polisutbildade infiltratörer sker med med- verkan av Rikskriminalpolisen. En särskild koordinator utses att ta fram en operationsplan. Av operationsplanen ska framgå bl.a. bak- grund, hotbild och budget för operationen. Först om operationen godkänns på chefsnivå kan infiltrationsoperationen påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En infiltrationsoperation kan se ut på många olika sätt. Detta är viktigt inte minst för att minska riskerna för avslöjande. Generellt gäller dock att en operation ofta har som mål att en polis som arbetar under täckmantel &lt;NOBR&gt;(uc-operatör)&lt;/NOBR&gt; ska bli bekant med personer som sitter inne med intressant information om kriminella nätverk och organiserad brottslighet. För att kunna uppnå det måste nor- malt polisen utrustas med en kvalificerad skyddsidentitet och ges möjlighet att vistas i den kriminella miljön under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En infiltrationsoperation riktar sig som sagt normalt mot orga- niserad eller annan grov brottslighet. Det har i Sverige framför allt handlat om grov narkotikabrottslighet, men även avancerad rån- brottslighet och trafficking är brottstyper där infiltrationsoperationer har utgjort ett viktigt verktyg för polisen. Ytterligare användnings- områden där metoden bedöms vara till nytta är att avslöja t.ex. s.k. grooming eller annan brottslighet via Internet eller för att lösa redan begångna brott, t.ex. mord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Säkerhetspolisens användning av infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Säkerhetspolisens informationsinhämtning i nu aktuella avseenden skiljer sig väsentligt från den öppna polisens, både när det gäller metoder och terminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Säkerhetspolisens användning av poliser eller andra anställda som arbetar under täckmantel i infiltrationsoperationer är betydligt mer begränsad än den öppna polisens, även om det förekommer i viss utsträckning. Detta beror framför allt på att de aktörer som kan tänkas begå den brottslighet som Säkerhetspolisen arbetar mot an- tingen är sammanbundna av nätverk som bygger på personliga rela- tioner, bakgrund från ett visst geografiskt område etc. eller också är statsunderstödda och har en omfattande utbildning i att inhämta uppgifter utan att avslöja verksamheten för säkerhetstjänsten i det land de verkar. Det är därför ytterst sällan möjligt att använda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft19"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;personal anställd av Säkerhetspolisen för att inhämta uppgifter på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Det som är grunden i Säkerhetspolisens arbete med informa- tionsinhämtning från fysiska personer är i stället inhämtning från enskilda personer som redan befinner sig i den miljö där aktuell brottslighet förekommer, s.k. källor. Säkerhetspolisen har anfört att den höga säkerhetsmedvetenheten bland de aktörer som myndig- heten riktar sitt intresse mot gör att straffprocessuella tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;– om det skulle vara möjligt att använda sådana – oftast inte är till- räckliga. Informationen från källorna är också helt överlägsen i så motto att Säkerhetspolisen kan få uppgifterna i en kontext där olika uppgifter kan nyanseras genom källans personliga kunskap om den som fällt ett visst yttrande. Den information som en källa kan lämna är många gånger avgörande för Säkerhetspolisens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft12"&gt;Utredningen återkommer till viss användning av enskilda per- soner i kapitel 8.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Tullverkets användning av infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Tullverkets brottsbekämpning har som högsta prioritering att inom ansvarsområdet bekämpa organiserad brottslighet. Brottslighetens art, främst smuggling av narkotika, cigaretter och alkohol, innebär att verksamheten normalt inte bedrivs utifrån brottsanmälningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Inom Tullverkets verksamhetsområde förekommer i dag inte att tulltjänstemän arbetar i infiltrationsoperationer genom arbete under täckmantel. Främsta anledningen till detta är att tulltjänstemän, och främst då de som har uppdrag som informatörshanterare, inte omfattas av lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Däremot används informatörer som en viktig del av verksamheten för att kunna få information om den grova organiserade brotts- lighet som många gånger ligger bakom de allvarligaste smugglings- brotten. Tullverkets informatörer riktas aktivt mot att tillfredsställa informationsbehovet i pågående ärenden och projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;För att möjliggöra rättslig hjälp med sådana så kallade hemliga utredningar (covert investigations) inom ramen för internationell tullsamverkan finns bestämmelser i 1997 års tullsamarbetskonvention (artikel 23). I samband med Sveriges tillträde till konventionen konstaterade regeringen bl.a. att metoden är oreglerad och att den inte används i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (se prop. 1999/2000:122 s. 24). Sverige har därför valt att utnyttja möjlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;heten att genom förklaring reservera sig mot tillämpningen av dessa bestämmelser i konventionen. Det konstaterades dock att en sådan förklaring senare när som helst kan återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ekobrottsmyndighetens användning av infiltrationsoperationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Inom Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde förekommer inte arbete under täckmantel i infiltrationsoperationer. Ekobrottsmyn- digheten har egna informatörer men hanterar inte dem formellt själva. Det finns dock ett visst behov att i framtiden också kunna iscensätta infiltrationsoperationer med poliser som arbetar under täckmantel för att t.ex. kunna avslöja insiderbrott och annan mycket svårutredd ekonomisk brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Tidigare uttalanden angående användningen av infiltration som arbetsmetod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förarbetena till polislagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Polisens användning av dolda spaningsmetoder togs upp till behand- ling i förarbetena till polislagen. I betänkandet Polislag (SOU 1982:63) konstaterade 1981 års polisberedning att det måste ligga i spaningens natur att den till betydande del sker dolt då verksam- heten annars skulle sakna mening. Lika klart var det enligt bered- ningen att dold spaning är en nödvändig metod för att vissa former av grov brottslighet ska kunna bekämpas med tillräcklig effektivitet. Detta hade, påpekade beredningen, varit känt så länge som modern polisverksamhet har bedrivits. Beredningen ställde sig vidare frågan om oriktiga uppgifter eller ett vilseledande beteende från myndig- heternas sida i sig alltid skulle anses representera en otillbörlig metod. Enligt beredningen torde ingen tvekan råda om att svaret måste bli nekande. Ingen torde, menade beredningen, på allvar vilja hävda att en polisiär åtgärd skulle vara otillbörlig endast på grund av att åtgärden från den brottsliges utgångspunkter är i hög grad vilseledande ( se betänkandet s. 139).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I den åtföljande propositionen ställde regeringen sig bakom de principer för bruket av s.k. okonventionella spaningsmetoder som beredningen hade föreslagit (se prop. 1983/84:111 s. 46 f.). Riks-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft19"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;dagen instämde i de överväganden som i denna del hade redovisats i propositionen (bet. 1983/84:Ju27 s. 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;De grundläggande principer som gäller för användningen av dolda spaningsmetoder är en konsekvens av vad som föreskrivs i polislagen och annan lag. Tre grundläggande principer brukar fram- hållas (se även avsnitt 3.1.5). Den första principen är att polisen aldrig själv får begå en kriminaliserad handling för att efterforska eller avslöja ett brott. En andra princip är att polisen aldrig får provocera eller i övrigt förmå någon att inleda en brottslig aktivitet. En tredje princip är att polisen aldrig av spaningsskäl får låta bli att vidta föreskrivna åtgärder mot brott eller en för brott misstänkt person. Därtill gäller de ovan nämnda behovs- och proportionalitets- principerna; en åtgärd måste alltså även vara nödvändig i förhåll- ande till sitt syfte och den får inte vidtas om de skador och olägen- heter som den kan medföra står i missförhållande till syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;En infiltration som endast avser att skaffa fram upplysningar om ett brott och inte att provocera fram brott, torde alltid vara tillåten under en förundersökning (se Fitger, Rättegångsbalken s. 23:25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Polisberedningen (SOU 1982:63 s. 143) sade sig dock knappast kunna acceptera att polismän under falsk identitet under lång tid skulle placeras på exempelvis narkotikamarknaden, inte med upp- gift att uppdaga brott utan för att fortlöpande skaffa allmänna informationer om förhållandena och vidarebefordra dessa till polisen (s.k. fria spanare). Polisberedningen framhöll också att stor för- siktighet måste iakttas när det gäller spaningsmetoder som kan medföra risk för att polisens trovärdighet äventyras och att rykten kommer i omlopp som sätter polismän i samband med kriminella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;I betänkandet Vår beredskap efter den 11 september (SOU 2003:32 s. 279) konstaterade 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft15"&gt;Infiltration förekommer redan nu som spaningsmetod särskilt i narko- tikasammanhang. Det skulle uppenbarligen inte vara välbetänkt att över- gå till en ordning enligt vilken metoden får användas först när för- undersökning har inletts. Naturligtvis är det dock nödvändigt att metoden används med urskillning och omdöme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft19"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;Utredningen hänvisade till uttalandena av 1981 års polisberedning (se ovan) och tillade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft15"&gt;Dessa uttalanden torde fortfarande äga giltighet, låt vara att de inte avsetts ta sikte på och heller inte i alla delar kan appliceras på Säker- hetstjänsten. Utredningen vill hänvisa till att Säkerhetstjänstkommis- sionen funnit att säkerhetspolisen använder infiltratörer i mycket be- gränsad utsträckning och då endast i sådana sammanhang där man på goda grunder befarar att allvarlig brottslighet är för handen och – även om olika omständigheter talar för en viss återhållsamhet – inte kan und- vara denna inhämtningsmetod (SOU 2002:87 s. 372).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Med stöd av lagen om kvalificerade skyddsidentiteter är det numera möjligt att tilldela poliser kvalificerade skyddsidentiteter, dvs. skydds- identiteter som kommer till uttryck i körkort, pass eller andra iden- titetshandlingar eller i folkbokföringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Den kvalificerade skyddsidentiteten består av andra personupp- gifter än de verkliga och används när det behövs för att inte röja åtgärder inom polisens verksamhet och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Syftet med användningen av kvalificerade skyddsidentiteter är framför allt att förhindra att dolt spaningsarbete eller annat dolt uppträdande avslöjas. Ett sådant avslöjande skulle kunna innebära att en hel spaningsoperation omintetgörs. Det kan också innebära stora risker för de tjänstemän som deltar i operationen, för tjänstemännens an- höriga och för andra som berörs av operationen, t.ex. informatörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter kan sådana identiteter tilldelas polismän som har till uppgift att delta i spaning eller utredning som gäller allvarlig brottslighet eller i verksamhet för att förebygga sådan brottslighet. Kvalificerade skyddsidentiteter kan också tilldelas andra tjänstemän än poliser, som har motsvarande uppgifter vid Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Som exempel på verksamheter där den kvalificerade skyddsidenti- teten kan komma till användning angavs i propositionen (se prop. 2005/06:149 s. 82) följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft15"&gt;Den förebyggande verksamheten kan vara av många olika slag. Det kan vara fråga om infiltration av kriminella grupperingar eller om vittnes- skyddsverksamhet eller annan personskyddsverksamhet. Det kan också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft19"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft15"&gt;vara fråga om upprätthållandet av kontakter med informatörer eller andra källor inom kriminalunderrättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Beslut om kvalificerad skyddsidentitet meddelas av Skyddsregistre- ringsdelegationen, ett särskilt beslutsorgan inom Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Ansökan om en kvalificerad skydds- identitet ska göras av den myndighet där den berörde tjänste- mannen är anställd. Ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet gäller för viss i beslutet angiven tid, dock högst två år. Beslutet kan vid behov förlängas med upp till två år i taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utövar, enligt 1 § första stycket lag (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämp- ande verksamhet, tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av bl.a. kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sam- manhängande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Användningen av infiltration är inte lagreglerad i Danmark. Det finns däremot en reglering av användningen av provokativa åtgärder (s.k. agentverksamhet) i retsplejelovens § 754 &lt;NOBR&gt;a–e.&lt;/NOBR&gt; För användande av infiltration som ett led i en brottsutredning kan reglerna om provokationer i retsplejeloven många gånger tillämpas analogt. Det har inte uppställts några särskilda villkor för att använda infiltration i syfte att förebygga brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Infiltrationsoperationer inom den öppna polisens område vidtas enbart med polismän. Detta kan härledas till en analog tillämpning av regelverket avseende provokationer. Inom danska säkerhetspolisens (PET:s) område anlitas däremot privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Regleringen av infiltrationsoperationer, s.k. täckoperationer, åter- finns huvudsakligen i polislagen som reglerar allmän spaning och underrättelseverksamhet. När det gäller det för brottsutredningar tillämpliga regelverket finns i 6 kap. 7 § tvångsmedelslagen en hän- visning till reglerna om infiltration i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Polislagens 3 kap. 28 § innehåller en definition av begreppet täck- operation. En täckoperation innebär fortlöpande eller upprepat in- hämtande av information om en person eller persongrupp, eller om personens eller gruppens verksamhet, genom infiltration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Av 31 a § i samma kapitel framgår att en täckoperation får före- tas om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda viss brottslig verksamhet eller om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett brott eller ett straffbart försök till vissa brott, och det på grund av den persons uppträdande som är föremål för inhämtande av uppgifter eller annars finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gör eller har gjort sig skyldig till ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;I Norge har det ansetts att infiltration är en polisiär arbetsmetod som inte kräver särskilt lagstöd. De allmänna polisrättsliga bestäm- melser som gäller för alla polisiära åtgärder gäller även för infiltra- tioner. Det uppställs inte några specifika misstankekrav för att en infiltrationsoperation ska få inledas. Dock har det ansetts att det ska finnas en brottsmisstanke som uppgår till rimlig misstanke (motsvarar ung. skäligen misstänkt), se NOU 2004:6 s. 82. Vidare krävs det att åtgärderna står i överensstämmelse med proportio- nalitetsprincipen som framgår av 6 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Politimetodeutvalget fann att befogenheten att utföra infiltrations- operationer borde lagregleras (se NOU 2004:6 s. 197). Politi- metodeutvalget ansåg att infiltration visserligen inte utan vidare kunde anses strida mot Europakonventionens artikel 8, men att infiltrationsoperationer kunde komma att genomföras på sådant sätt att kravet på lagreglering enligt vad som föreskrivs i nämnda artikel aktualiserades. Det som Politimetodeutvalget i första hand framhöll som förhållanden som skulle kunna aktualisera ett krav på lagreglering var när polisen i samband med infiltration får tillträde till privata hem och kan ta del av andras privata samtal. Vidare fram- hölls att en infiltrationsoperation, om den var intensiv och i stor utsträckning kartlade personers privatliv, också skulle kunna komma i konflikt med artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;Politimetodeutvalget föreslog att det av lag skulle framgå att polisen fick använda infiltration när det rörde sig om misstanke om brott som kan medföra ett strängare straff än sex månaders&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft19"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;fängelse. När det gällde infiltration i sådan förebyggande verk- samhet som bedrivs av Polisens säkerhetstjänst (PST) uttalade Politi- metodeutvalget att metoden skulle få användas om det kunde påräk- nas att den skulle leda till upplysningar för att förebygga brotts- lighet, en avgränsning som skulle stämma överens med vad som redan tillämpades av PST. Beslut om att tillåta infiltrationsopera- tioner skulle enligt förslaget få fattas av polismästare samt av chefen för PST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Förslaget har inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I Nederländerna har antagits en lag om speciella utredningsmetoder (Special Investigative Powers) som reglerar infiltration, pseudoköp och användning av täckidentiteter hos poliser. En åklagare kan besluta om polisiär infiltration (artiklarna 126 &lt;NOBR&gt;h–j)&lt;/NOBR&gt; av en grupp människor som är misstänkta för eller planerar att begå grova brott. Detta beslut kan även gälla en grupp som själv inte är involverad eller planerar brott, men umgås med den misstänkte och då i syfte att systematiskt samla information eller bevis kring denne. En polis har i dessa fall rätt att använda en alternativ identitet för att inte avslöjas och kan efter beslut av domare vittna i domstol under denna identitet. En utländsk polis som är tränad att arbeta under täckmantel har efter beslut av åklagare rätt att arbeta och vittna under samma förutsättningar som en inhemsk polis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Den brittiska polisen använder sedan många år infiltration som arbetsmetod. Bestämmelserna, vilka är omfattande och detaljerade, finns i Regulation of Investigatory Powers Act 2000 (RIPA). I del 2 av nämnda regelverk behandlas alla former av dolda spanings- metoder, vilket inkluderar reglering av informatörs- och täckidenti- tetsverksamhet. En polis har rätt att agera i alternativ identitet och har även möjlighet att vittna i denna identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I Tyskland finns bestämmelser om infiltrationsoperationer i &lt;NOBR&gt;110a–c&lt;/NOBR&gt; §§ Strafprozessordnung. Det krävs enligt lagen att det ska finnas grundad anledning att misstänka att ett brott med mycket allvarliga följder kommer att begås och att utredningen gäller en viss typ av brottslighet. Till sådan brottslighet hör narkotikabrottslighet. Ett alternativt kriterium för att få använda sådana metoder är att det är fråga om återfall i ett allvarligt brott och det skulle vara mycket svårt att utreda brottet med andra medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Den åklagare som ansvarar för undersökningen beslutar om tillämpningen av infiltrationsoperationer. Om tillståndet dröjer och detta medför risker har polisen rätt att inleda en sådan operation omedelbart. Tillstånd måste dock i efterhand hämtas in hos åklagare utan dröjsmål. Om en åklagare inte beviljar tillstånd inom tre dagar ska operationen avblåsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I Tyskland kan man bygga upp en tillfällig eller permanent täck- mantel för en anställd hos polisen, t.ex. en ny identitet. Den som deltar i infiltrationsoperationen har rättskapacitet också i täckiden- titeten. Oberoende av täckidentiteten kan han uppträda i domstol som kärande och svarande samt företa rättshandlingar. Officiella dokument får upprättas eller ändras om detta är nödvändigt för att skapa eller vidmakthålla en täckidentitet. Information som hämtas in i samband med infiltrationsoperationer får användas som bevis i andra mål än det som gäller det undersökta brottet, endast om det andra målet avser ett brott som uppfyller de tidigare nämnda för- utsättningarna för beslut om infiltrationsoperationer i Strafprozess- ordnung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Polisens täckidentitet kan vid behov hållas hemlig också efter operationen. En åklagare eller domare har dock rätt att kräva att den rätta identiteten avslöjas. Vid straffprocesser får en täckiden- titet hemlighållas framför allt om ett avslöjande äventyrar avsikten med undersökningen, den allmänna säkerheten, liv eller hälsa eller framtida möjligheter att sätta in polismannen i liknande operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förenta staterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Den federala polisens (Federal Bureau of Investigations [FBI]) an- vändning av metoden styrs av särskilda riktlinjer från justitie- ministern (Attorney General’s Guidelines on Federal Bureau of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft19"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Investigation Undercover Operations). Användningen av infiltra- tionsoperationer bedöms enligt riktlinjerna vara av avgörande be- tydelse för att kunna upptäcka, förebygga och lagföra brott som rör t.ex. korruption, terrorism, organiserad brottslighet och narko- tikabrottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Infiltrationsåtgärder (Undercover Activities) är undersökande åtgärder som innefattar användning av ett fiktivt namn eller en skyddsidentitet av en anställd vid FBI eller någon annan brotts- bekämpande myndighet. För att bedömas vara en infiltrations- operation (Undercover Operation) krävs det att det förekommer minst tre substantiella kontakter mellan en polis under täckmantel och en målperson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Infiltrationsåtgärder och infiltrationsoperationer får användas i underrättelseverksamheten, i förutredning och i förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;I riktlinjerna återfinns vissa allmänna bestämmelser för infiltra- tionsoperationer. Av dessa framgår att en avvägning mellan risker och möjligheter alltid ska göras. Vid denna avvägning ska särskilt bedömas risken för person- eller egendomsskador, skadestånds- ansvar för staten, integritetsintrång, potentiella rättighetskränkningar, risken för att behöva begå gärningar som annars hade varit brotts- liga, samt lämpligheten av att staten deltar i den aktuella verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Vissa infiltrationsoperationer ska godkännas av FBI centralt. Det rör sådana operationer som innefattar t.ex. ekonomiska konse- kvenser som köp eller hyra av egendom, byggnader eller anlägg- ningar m.m. eller förskottsbetalning för mer än en månads hyra. Det kan också gälla när operationen rör känsliga omständigheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utredningar som rör misstänkt brottslighet av politiker m.fl.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utredning om misstänkt systematisk korruption bland offent- ligt anställda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;utredning om misstänkt brottslighet av utländsk representant eller myndighet, religiösa eller politiska sammanslutningar eller nyhetsmedia,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om operationen har betydande effekt på, eller utgör betydande intrång i, myndighets verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om operationen innefattar drivande av näringsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft19"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om operationen innefattar tillhandahållande av varor eller tjänster av betydelse för brottsligheten som normalt bara staten kan till- handahålla,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om polis under täckmantel agerar på ett sätt som annars är att bedöma som ett allvarligare brott (felony), dock inte köp av stulet eller insmugglat gods, kontrollerad leverans m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om det finns betydande risk att deltagare i operationen anhålls eller lämnar falskt vittnesmål eller falska dokument i en rättslig process.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om polisen tar del av kommunikation mellan misstänkt och försvarare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;om det finns betydande risk för att tredje man ska hamna i en förtrolig relation med polis under täckmantel som agerar advo- kat, läkare, präst eller journalist,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;om sekretessbelagd information begärs från ovannämnda yrkes- kategorier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;om operationen innebär deltagande i sammanslutning som ut- reds för terrorbrott eller anlitande av medlem i sådan grupp som informatör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om det föreligger betydande risk för våld eller fysisk skada på person eller betydande risk för ekonomisk förlust,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;om det föreligger reell risk för betydande skadeståndsanspråk mot staten, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;om det utfästs osanna garantier/utsagor rörande tredje person utan dennes vetskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Operationer som inte omfattar ovanstående moment kan beslutas på lägre nivå av en s.k. Special Agent in Charge (SAC) eller assi- sterande SAC på ett lokalt kontor (Field Office). Kopia av beslutet ska skickas till FBI centralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;För operationer som är känsliga finns även en särskild kom- mitté, Undercover Review Committee, som består av anställda på FBI och departementstjänstemän. Kommittén ska, när det är fråga om godkännande av känsliga operationer, lämna en rekommen- dation till beslutsfattaren om operationen bör godkännas eller av- slås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft19"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;En infiltrationsoperation som godkänts av FBI centralt får inte vara längre än nödvändigt för att uppnå målen med operationen och under alla förhållanden inte längre än sex månader utan om- prövning. En infiltrationsoperation godkänd av en SAC ska om- prövas av biträdande &lt;NOBR&gt;FBI-chef,&lt;/NOBR&gt; om den varar längre än 12 månader eller medför utgifter som överstiger en viss summa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Begreppet infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;En infiltrationsoperation handlar normalt sett om informations- inhämtning. Någon legal definition av infiltrationsbegreppet finns inte och det är enligt utredningens uppfattning varken enkelt eller nödvändigt att göra en sådan definition. Inte desto mindre är det ändå viktigt att något beröra frågan om begreppets innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Till viss del kan det vara relevant att göra en uppdelning av poli- siära arbetsmetoder baserat på i vilken utsträckning metoden är öppen eller dold, om det förekommer interaktion eller inte samt om me- toden innefattar moment av vilseledande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Inledningsvis kan en avgränsning göras på så sätt att öppna undersökningsmetoder får anses falla utanför utredningens upp- drag. Detta gäller oavsett om den öppna metoden skulle innefatta användande av vilseledande eller inte. Exempel på sådana fall, som alltså inte kan anses falla in under infiltrationsbegreppet, är om en polis under ett förhör lämnar vilseledande information till en för- hörsperson eller om en polis genomsöker ett fordon under före- spegling att det rör sig om en trafikkontroll när det i själva verket handlar om en genomsökning på grund av misstanke om annan brottslighet. En utgångspunkt är alltså att det måste handla om dolda undersökningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Interaktion och vilseledande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Även bland de dolda undersökningsmetoderna måste avgränsningar självfallet göras. Metoder där det handlar om interaktion men inte vilseledande, t.ex. vid inhämtande av information genom informa- törer som inte aktivt styrs av polisen. ett sådant förfaringssätt kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;inte anses utgöra infiltration. Inte heller metoder där det inte före- kommer någon form av interaktion kan anses utgöra infiltration, oavsett om det förekommer vilseledande eller inte. Exempel på så- dana metoder kan vara hemlig rums- eller teleavlyssning (varken vilseledande eller interaktion) och situationer där det gillras fällor eller används lockbeten, där det alltså förekommer vilseledanden men inte någon interaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;För att över huvud taget komma i fråga att falla in under infil- trationsbegreppet krävs således att det rör sig om en dold under- sökning, att det förkommer interaktion och att det förekommer vilseledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det bör dock uppställas ytterligare avgränsningar. Det bör t.ex. inte vara tillräckligt att vilseledandet enbart sker genom passivitet. T.ex. kan det inte anses som en infiltrationsoperation att en polis eller tulltjänsteman utan tidigare vilseledande tar plats bakom ratten i en bil lastad med smuggelgods för att genomföra en kontrollerad leve- rans, dvs. att köra bilen till en i förväg bestämd plats. Att enbart befinna sig på en viss plats eller förflytta sig en viss sträcka bör inte anses utgöra ett sådant vilseledande som krävs. Inte heller kan det anses som en infiltrationsoperation om en polis i eller utanför tjänsten går på en pub och utan att tala om sitt yrke eller syfte inlåter sig i konversation med ur polisiär synvinkel intressanta personer. Mot- svarande gäller självfallet också beträffande kontakter via datornät- verk. Det måste krävas ett aktivt vilseledande för att det ska kunna vara tal om en infiltrationsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Varaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Likaså måste det krävas en viss varaktighet över tiden. Ett helt kortvarigt förlopp där det förekommer moment av vilseledande och interaktivitet har ett så pass obetydligt moment av vilseledande interaktion att utredningen inte kan se några vägande skäl till att innefatta sådana situationer inom ramen för begreppet infiltrations- operation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft19"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Avgränsning mot informatörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Från infiltration måste även skiljas sådana fall där informatörer, som själva har insyn i för polisen intressant verksamhet, lämnar information till polisen. Här uppkommer dock svåra gränsfall. Som exempel kan nämnas att en etablerad informatör på uppmaning av polisen är mer aktiv för att skaffa information om en kriminell verksamhet eller efter sådan uppmaning närmar sig en ny kriminell gruppering, i syfte att kunna lämna information till polisen. Dessa situationer bör bedömas utgöra infiltrationsoperationer, om det kan antas att den huvudsakliga anledningen till handlandet är polisens uppmaning och riktade informationsbehov. Å andra sidan kan in- formatörer många gånger själva ge sig in i infiltrationsliknande situationer utan att ha blivit uppmanade därtill av polisen. En sådan informatör kan däremot inte sägas utföra en infiltrationsoperation i den mening som utredningen har att överväga. Avgörande för gränsdragningen mellan informatörer och infiltratörer bör alltså vara i vilken utsträckning agerandet sker på polisens mera aktiva och riktade uppmaning att göra något visst eller på den enskildes eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I utredningens fortsatta överväganden används således begreppet infiltrationsoperation för att beteckna dolda undersökningar där inter- aktion med målpersonerna bedrivs med hjälp av aktivt vilseledande och där det är fråga om vilseledande som har en viss varaktighet över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Polisens användning av infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Det finns ett antal brottsområden där utredningen bedömer att polisen använder och har behov av att använda infiltration som arbetsmetod. Det handlar framför allt om grov narkotikabrottslighet eller andra former av organiserad brottslighet som t.ex. grov rån- brottslighet eller människohandel, men även brott inom Säkerhets- polisens område såsom terroristbrott och spionage tillhör dessa brottsområden. Infiltration kan också vara ett effektivt sätt att skaffa kunskap om och utreda &lt;NOBR&gt;IT-relaterad&lt;/NOBR&gt; brottslighet som t.ex. sprid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;ande av barnpornografi eller illegal handel med narkotika eller läke- medel via Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Grov organiserad brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Uttrycket organiserad brottslighet används ofta i den allmänna de- batten. Någon allmänt vedertagen definition av vad som avses med organiserad brottslighet synes dock inte föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;Enligt en ofta, bl.a. inom EU, använd modell för att definiera begreppet kännetecknas organiserad brottslighet av att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;fler än två personer samarbetar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;under lång eller obegränsad tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;i strävan efter vinning eller makt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;i en verksamhet som medför att misstankar uppstår om allvar- liga kriminella handlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Därutöver måste minst två av följande kriterier vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Egna tilldelade uppgifter åt var och en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Någon form av disciplin och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Verksamhet på internationell nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Användande av våld eller andra metoder för hot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Deltagande i penningtvätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rätts- liga myndigheter eller ekonomin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet har utifrån forskning om svenska förhåll- anden utarbetat en något annorlunda definition där följande tre punkter lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det rör sig om nätverksbaserad, vinstinriktad brottslig verksam- het i projektform med vilja och förmåga att skydda och under- lätta brottsligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Inom ”projekten”, som avlöser varandra, finns en arbetsordning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Verksamheten bedrivs som regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga gäng med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;I promemorian Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag (Ds 2008:38, s. 35) be- skrivs fenomenet grov organiserad brottslighet så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft15"&gt;Det finns emellertid en bred samsyn kring att fenomenet består av tre sammankopplade beståndsdelar. För det första syftar den organiserade brottsligheten ytterst till ekonomisk vinning. För det andra har den organiserade brottsligheten en större kapacitet eller förmåga att skada samhället än andra kriminella aktörer, just p.g.a. att den är organiserad. För det tredje ägnar sig aktörer inom den organiserade brottsligheten åt att skydda sin kriminella verksamhet och försöker ofta på ett otillåtet sätt påverka politiker, myndighetsföreträdare och journalister (se exem- pelvis definitioner av organiserad brottslighet från EU, FN, Brå och tyska Bundeskriminalpolisen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I Sverige förekommer organiserad brottslighet inom bl.a. brotts- områdena narkotikabrott, smuggling av alkohol och tobak, ekono- misk brottslighet, grova tillgreppsbrott, våldsbrott, människosmugg- ling, trafficking och olaglig vapenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Infiltration för att bekämpa grov och organiserad brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;En effektiv bekämpning av allvarliga brott förutsätter att polisen har så verkningsfulla metoder som möjligt. Den grova och organi- serade brottsligheten har enligt den öppna polisen under senare år blivit allt svårare att bekämpa. Förklaringen till detta står enligt polisen att finna dels i en ökad medvetenhet hos brottslingarna om polisens utredningsmetoder, dels i brottslighetens ökade rörlighet i tid och rum. Planläggningen och genomförandet av grova brott sker under längre tidsperioder och ofta på sätt och på platser där man kan för- vissa sig om att polisen inte har möjlighet att följa aktiviteterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Dolt uppträdande (arbete under täckmantel) är under de för- hållandena i många fall helt nödvändigt för att myndigheterna ska kunna bedriva spaning och utredning särskilt i fråga om grov och organiserad brottslighet. Infiltrationsoperationer erbjuder unika möj- ligheter att få information om bl.a. brottsplaner, som är omöjlig att inhämta på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft19"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Svensk polis deltar i och genomför sedan länge infiltrations- operationer, både nationellt och internationellt. Metoden är effektiv som ett komplement till andra metoder och används framför allt i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Den grova och organiserade brottsligheten är oftast gränsöver- skridande. Mot den bakgrunden har det under de senaste decennierna utvecklats ett allt mer omfattande och betydelsefullt internationellt polisiärt samarbete. I sådant samarbete har operationer med infil- tration och annat dolt uppträdande fått en alltmer ökande betydelse. Det förekommer exempelvis att, vid en spaningsoperation som är gemensam för två eller flera länder, polis från ett land uppträder i ett annat. Det förekommer också att ett land bistår ett annat land i en spaningsoperation genom att tillhandhålla en tjänsteman som har de egenskaper och den kompetens som behövs, exempelvis med avseende på utseende och språkkunskaper. Internationella erfaren- heter visar att en infiltrationsoperation, om den blir framgångsrik, kan ha ett mycket stort värde för brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;För den öppna polisens del tog samarbete av det nämnda slaget fart i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Det skedde mot bakgrund av den då tilltagande organiserade och gränsöverskridande narkotikabrotts- ligheten. Samarbetet omfattar i dag såväl erfarenhetsutbyte och metodutveckling som konkret operativt samarbete, bland annat i form av gemensamma utredningar och utbyte av operativ personal. Svensk polis deltog i samarbetet från dess start. Vid slutet av 1980- talet formaliserades samarbetet under benämningen International Working Group on Police Undercover Activities (IWG). För när- varande deltar 25 europeiska och andra västländer, däribland USA, i IWG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Det är dock sällan som polisen i Sverige bedriver djupare och mera långvarig infiltration. Enklare slag av operationer är vanligen mer effektiva och mera förutsägbara till sitt resultat. Infiltrations- operationer bedrivs av särskilda inom polisen inrättade spanings- organisationer som finns vid Rikskriminalpolisen och vissa polis- myndigheter. Operationerna föregås av noggrann planering som även innefattar bedömningar av rättsliga förhållanden (se bl.a. prop. 2005/06:149 och Europarådets ministerkommittés rekommenda- tioner Rec (2001) 11 och (2005) 10 samt FN:s konvention mot korruption. Jfr prop. 2006/07:74 s. 59 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft19"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Infiltration för att lösa ouppklarade fall (s.k. cold cases)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Användning av infiltrationsoperationer för att skaffa information som kan bidra till att klara upp äldre, ouppklarade fall har före- kommit i andra länder. Som exempel kan nämnas Kanada, där me- toden använts framgångsrikt i ett flertal fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I ett aktuellt fall har infiltration använts för att lösa ett äldre, ouppklarat brott. Det rörde sig om en anlagd brand som fick till följd att Centralhotellet i Gävle fick stora brandskador, 200 per- soner fick evakueras och nio personer fick föras till sjukhus med lättare rökskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Inom ramen för en infiltrationsoperation gjorde en polisman under täckidentitet sig till vän med en man som misstänktes för delaktighet i branden utan att uppge sitt verkliga yrke. De båda männen umgicks en tid och polismannen berättade att han kunde hjälpa den misstänkte till ett jobb på ett företag. Mannen kallades därefter till en ”anställningsintervju” i Holland. &lt;NOBR&gt;30-åringen&lt;/NOBR&gt; fick där veta att det var viktigt för företaget att deras anställda visade total lojalitet och öppenhet. Det antyddes också att företaget arbetade i en gråzon med saker som inte alltid var helt lagliga. Anställnings- intervjun hölls i en hotellfoajé av minst två poliser under täck- mantel. Mannen fick bland annat frågor om branden och lämnade sådana uppgifter att han småningom kunde frihetsberövas, åtalas och dömas för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Operationen har blivit föremål för JO:s granskning. När detta betänkande gick i tryck var JO:s ärende inte avslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Utredningen återkommer i avsnitt 4.5.6 med vissa överväganden kring metoden som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Säkerhetspolisens användning av infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Som framhållits i avsnitt 4.2.5 är Säkerhetspolisens användning av poliser eller andra anställda som arbetar under täckmantel i infiltra- tionsoperationer betydligt mer begränsad än den öppna polisens, även om det förekommer i viss utsträckning. Detta beror framför allt på att de aktörer som kan tänkas begå den brottslighet som Säkerhetspolisen arbetar mot antingen är sammanbundna av nät- verk som bygger på personliga relationer, bakgrund från ett visst geografiskt område etc. eller också är statsunderstödda och har en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;omfattande utbildning i att inhämta uppgifter utan att avslöja verk- samheten för säkerhetstjänsten i det land de verkar. Det är därför ytterst sällan möjligt att använda personal anställd av Säkerhets- polisen för att inhämta uppgifter på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det som är grunden i Säkerhetspolisens arbete med informa- tionsinhämtning från fysiska personer är i stället inhämtning från enskilda personer som redan befinner sig i den miljö där aktuell brottslighet förekommer, s.k. källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Terroristbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;De metoder som används vid planläggningen och utförandet av terroristbrottslighet samt för att undgå upptäckt innan sådan brotts- lighet fullbordas förändras fortlöpande och blir allt mer sofistikerade. Den ökade rörligheten över gränserna och de förbättrade kommu- nikationerna medför att det blir allt svårare att avslöja planlägg- ningen av terroristhandlingar med internationella inslag. Förutom den avancerade utrustning och andra hjälpmedel som kommer till användning står ofta stora ekonomiska och personella resurser till förfogande för dem som står bakom brotten. En faktor som kan innebära särskilda utmaningar för brottsbekämpande myndigheter är att det inte sällan förekommer att personer som är beredda att utföra terroristdåd kan uppleva sig själva föra en kamp för ideella mål, inte sällan med en närmast religiös övertygelse eller fanatism. De handlingar som utförs för att uppnå målen uppfattas inte som omoraliska. Den starka övertygelsen om att deras handlingar är be- fogade, gör gärningsmännen mer målmedvetna och hänsynslösa i sin brottsliga gärning(se SOU 1990:51 s. 161 f. och prop. 2005/06:178 s. 30 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Vid misstanke om att ett terroristbrott förbereds kan Säkerhets- polisen i viss utsträckning använda sig av hemliga tvångsmedel. Hemliga tvångsmedel kan under vissa förhållanden också användas preventivt för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. De per- soner som Säkerhetspolisen har intresse för inom kontraterrorism- verksamheten är dock ofta mycket uppmärksamma och säkerhets- medvetna. Enligt Säkerhetspolisen har det i flera fall hänt att miss- tänkta slutat prata om sin verksamhet i telefon när de av någon an- ledning har trott sig vara föremål för hemlig teleavlyssning. Tvångs- medel som hemlig teleavlyssning kan därför i en del fall ge en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;endast begränsad information om den brottsliga verksamheten. Säker- hetspolisens uppdrag gör emellertid att verksamheten i huvudsak syftar till att förebygga brott. När det gäller användningen av hemliga tvångsmedel i preventivt syfte konstaterade Utredningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel (se SOU 2009:70 s. 168 ff.) att ovannämnda lag inte tillgodoser de brottsbekämpande myndigheternas behov och därmed inte fått avsedd effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Säkerhetspolisens erfarenhet är att inhämtning av information genom källor många gånger är helt avgörande när det gäller att av- slöja och förhindra terroristbrott. Med hänsyn till verksamhetens känsliga natur är det dock inte möjligt för utredningen att, utan att utsätta inblandade personer för stor fara, ge mera detaljerade exem- pel på svenska fall där information från aktiv källdrivning haft sådan avgörande betydelse. Sådana exempel finns dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Internationellt kan nämnas det s.k. Vollsmosefallet där danska högsta domstolen dömde två personer till tolv års fängelse och en person till fem års fängelse för försök till terroristbrott och för- beredelse till framställning av bomber att användas i terrorsyfte. Saken klarades upp och terrordåden avvärjdes av den danska säkerhets- polisen (PET) med hjälp av en civil agent. Det finns också andra internationella exempel där förberedelser att utföra allvarliga terror- handlingar har kunnat avslöjas och utförandet förhindrats med hjälp av information från källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Spionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Spioneribrottslighet består bl.a. i att andra stater verkar för att på olika olagliga sätt skaffa sig information om militära dispositioner i Sverige, det svenska totalförsvarets civila delar, det civila krishan- teringssystemet, svensk industri och flyktingar som uppehåller sig här. Metoderna för att hämta in underrättelsematerial varierar. En del av en utländsk underrättelseofficers arbete består i att identi- fiera och värva personer som har insyn i områden av intresse för den utländska underrättelsetjänsten. Arbetet är mycket långsiktigt och kan pågå ”lågaktivt” under lång tid innan en person är värvad. Det finns också exempel på fall där underrättelseofficerare försökt förmå personer att välja en viss utbildning eller att söka ett visst arbete eftersom det skulle vara till fördel för underrättelseofficerens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft19"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Utredningar avseende denna brottskategori blir ofta resurs- krävande genom att brottsligheten är präglad av mycket långvariga och lågfrekventa kontakter mellan uppdragsgivare och uppdrags- tagare. Eftersom de inblandade personerna är professionella och vana att uppträda försiktigt, ställs särskilda krav på Säkerhetspolisen. Särskilt underrättelseofficerare, men även agenter, är oftast mycket säkerhetsmedvetna och väljer kommunikationssätt som är svåra att avlyssna. För att minimera riskerna för upptäckt används olika metoder för att avslöja svenska myndigheters övervakning. Liksom när det gäller terroristbrottslighet krävs det, för att Säkerhetspolisen ska nå framgång i sin verksamhet, att myndigheterna kan följa den brottsliga verksamheten och hämta in information under lång tid och samtidigt ha möjlighet att sätta in motåtgärder snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Författningsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Säkerhetspolisen arbetar även med att skydda rikets inre säkerhet. Detta görs genom att förebygga och avslöja verksamhet som med våld, hot eller tvång syftar till att förändra Sveriges statsskick, på- verka myndigheters eller politiska organs beslutsfattande eller hindra medborgare från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Konkret utgörs det som skyddas av förtroendevaldas, myndighets- företrädares och journalisters yrkesutövning samt enskilda individers utövande av sina grundlagsfästa rättigheter att delta i den fria de- batten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Otillåten påverkan är ett samlingsnamn för sådant som trakass- erier, hot och våld som syftar till att påverka beslutsfattare. Det kan röra sig om allt från förföljelse, förtäckta hot eller skadegörelse till verkligt grova brott som misshandel, sprängattentat eller mordför- sök. I Sverige finns flera organisationer och grupper som använder otillåten påverkan för att nå ekonomisk vinning. Många gånger är det den grova organiserade brottsligheten som står bakom. De ut- satta är ofta företrädare för rättsväsendet och andra myndigheter men även medierepresentanter och förtroendevalda politiker. I för- längningen kan denna typ av brott urholka de grundläggande prin- ciperna för vårt samhälle och vår demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets inre säkerhet. Arbetet handlar främst om att kartlägga de svenska extre- mistmiljöer som kan utgöra ett hot. Kartläggningen syftar till att få kunskap om miljöernas ideologier, aktörer och tillvägagångssätt. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;dessa miljöer finns grupper, individer och nätverk som är beredda att använda våld, hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Inhämtning genom källor är i dessa fall ofta en förut- sättning för att kunna skydda de grundlagsfästa fri- och rättig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Personskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Säkerhetspolisen ansvarar för säkerheten kring den centrala statsled- ningen samt vid statsbesök och liknande händelser. Man ansvarar även för personskydd som det har fattats särskilt beslut om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;De personer vars säkerhet Säkerhetspolisen ansvarar för benämns skyddspersoner. Hoten mot en skyddsperson bedöms och presen- teras i form av en hotbild. Hotbilden är den sammantagna bedöm- ningen av de hot som finns mot en person. Med hotbilden som utgångspunkt bedöms risken, det vill säga hur stor sannolikheten är att ett hot ska realiseras. Vilka konsekvenser det får om hotet reali- seras bedöms också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Hotbilderna bedöms kontinuerligt. Det kan röra sig om kon- kreta eller latenta hot. Det som bedöms är hotutövarens avsikt och förmåga att genomföra ett hot. Hoten kan handla om t.ex. terrorism, inhemsk extremism eller person som har visat ett otillbörligt in- tresse för en skyddsperson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Den information som ligger till grund för hotbildsbedömningen inhämtas på flera olika sätt, t.ex. från samarbetspartners som ut- ländska säkerhetstjänster eller polismyndigheter, uppgiftslämnare eller hotbrev. Information från källor bedöms vara en särskilt viktig infor- mationskälla när det gäller terrorism och inhemsk extremism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vissa problem med användningen av infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;En frågeställning som aktualiseras är om det är försvarbart att staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;– under en infiltrationsoperation – vilseleder sina medborgare. Utredningen kommer inte närmare att gå in på de mer filosofiska aspekterna på denna frågeställning utan bara kort konstatera att det visserligen kan argumenteras för att förtroendet för rättsväsendet skulle kunna minska om polisen tilläts att vilseleda medborgarna. Det skulle i det sammanhanget kunna hävdas att rättsväsendet under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;inga förhållandet ska få lämna t.ex. vilseledande uppgifter. Utred- ningen menar dock att infiltration är en vedertagen metod både i Sverige och internationellt och ser därför inte att nämnda fråge- ställningar skulle utgöra något hinder för metodens användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;När det gäller metodens påverkan på den personliga integriteten uttalade Integritetsskyddskommittén i delbetänkandet ”Skyddet för den personliga integriteten Kartläggning och analys” att sådana metoder där polisen inhämtar information genom vilseledande eller manipulation väcker frågor som inte i första hand rör den person- liga integriteten utan som framför allt är av intresse från rättssäker- hetssynpunkt (se SOU 2007:22 Del 1 s. 194). Integritetsskydds- kommittén uttalade vidare att dessa arbetsmetoder inte hade någon omedelbar relevans för kommitténs arbete och behandlade inte dem vidare. Utredningen instämmer i Integritetsskyddskommitténs bedömning och konstaterar således att integritetsintrånget inte kan anses så stort att de brottsbekämpande myndigheterna av den an- ledningen inte skulle få använda infiltration som spaningsmetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Andra problem är de speciella säkerhetsfrågor som kan upp- komma för en infiltratör. Här åligger det dock polisen att vidta så- dana åtgärder att riskerna minimeras. I sammanhanget bör t.ex. nämnas möjligheten att använda skyddsidentiteter. Vidare har utred- ningen erfarit att polisen på olika sätt sörjer för att polismän som arbetat under täckmantel följs upp både under och efter operationen. Vidare kan en infiltrationsoperation medföra risker inte bara för en infiltrerande polis utan även för personer som på olika sätt bidrar till vilseledandet. När det gäller frågan om inte enbart poliser utan även privatpersoner ska kunna anlitas för infiltrationsoperationer, och de risker som hänger samman med det, återkommer utredningen till det i avsnitt 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Användningen av infiltration som spaningsmetod och behovet av reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Befogenheten att använda infiltration som arbets- metod följer av de allmänna bestämmelserna i polislagen. Det behöver inte införas någon särskild bestämmelse som ger polisen en allmän befogenhet att använda infiltrationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Det bör däremot införas en lagreglering av de brottsbekämp- ande myndigheternas användning av vissa särskilda åtgärder under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft19"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;infiltrationsoperationer. Lagregleringen bör införas i en ny lag om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndig- heternas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I Sverige finns det förutom de allmänna bestämmelserna i polis- lagen inte några regler som mer i detalj styr polisens rätt att in- hämta information. Däremot har en viss reglering av informations- inhämtningen ansetts nödvändig på grund av att åtgärden annars skulle kunna strida mot 2 kap. 6 § RF eller mot bestämmelser i brotts- balken. Detta gäller t.ex. de straffprocessuella tvångsmedel som regleras i 27 och 28 kap. RB. Utanför förundersökningarnas ram är rättegångsbalkens regler om tvångsmedel inte tillämpliga. Här är det i stället framför allt 8 § polislagen som anger ramarna för polisens handlande. Avgörande för om en spaningsmetod ska anses tillåten kan generellt anges vara att förfarandet inte omfattas av någon straffbestämmelse och att förfarandet inte heller står i strid med reglerna om användandet av tvångsmedel i rättegångsbalken eller andra föreskrifter som uttryckligen tar sikte på förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;I princip kan sägas att vem som helst får lov att infiltrera en kriminell grupp. Det är inte heller förbjudet att låta bli att tala om att man är polis eller att låta bli att tala om att man har för avsikt att lämna information till polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Som framgått ovan är infiltration en metod som används som ett komplement till andra spaningsmetoder. I vissa sammanhang är den ett oersättligt medel att få information om kriminella gruppe- ringar och organisationer som annars inte är möjlig för polisen att inhämta. Detta är självfallet av mycket stort värde inom brotts- bekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Enligt svensk rätt gäller att polisen inte behöver något uttryck- ligt lagstöd för alla åtgärder som vidtas för att kunna utföra poli- siära uppgifter. Enligt 8 § första stycket polislagen kan polisen med stöd enbart av den bestämmelsen vidta olika typer av åtgärder under förutsättning att ingripandet är försvarligt med hänsyn till syftet och att ingripandet inte begränsar fri- och rättigheterna en- ligt regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;Polisens s.k. okonventionella spaningsmetoder, av vilka infiltration har ansetts vara en, har hittills inte lagreglerats särskilt utan anses omfattas av de allmänna spaningsbefogenheterna i 2 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Vidare har de principer som lades fast i samband med införandet av den gällande polislagen ansetts styrande (se SOU 1982:63 s. 139 ff. och prop. 1983/84:111 s. 46 ff.). Dessa principer innebär för det första att polisen aldrig får begå en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller avslöja ett brott. För det andra får polisen aldrig provocera eller annars förmå någon att inleda en brottslig aktivitet. För det tredje får polisen aldrig av spaningsskäl underlåta att vidta föreskrivna åtgärder mot brott eller en för brott misstänkt person (jfr dock JK angående polisens underlåtenhet att gripa en i utevaro häktad person p.g.a. att det uppstått nya brottsmisstankar mot personen i fråga, se JK beslut &lt;NOBR&gt;2008-10-08,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6030-08-21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Som jämförelse kan nämnas att Polisrättsutredningen år 1993 föreslog att polisens s.k. befallningsrätt uttryckligen skulle lagreg- leras (se SOU 1993:60 s. 177 ff.). Förslaget ansågs dock innebära en alltför långtgående detaljreglering och ledde inte till lagstiftning (se prop. 1996/97:175 s. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Den internationella aspekten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Betydelsen av infiltration som spaningsmetod framkommer också internationellt. Det handlar t.ex. om att infiltration används som arbetsmetod i samtliga de länder som utredningen närmare studerat. Såvitt känt har samtliga &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; med ett möjligt undantag, god- tagit att polisen arbetar under täckmantel och med infiltrations- operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;En annan internationell aspekt på användningen av infiltration är de rekommendationer som antagits av organ som Europarådet samt inom FN och EU. Även av dessa framgår att infiltration är en metod som generellt accepteras som polisiär arbetsmetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Som ett exempel kan nämnas att Europarådets ministerkom- mitté den 20 april 2005 antog en rekommendation (Rec [2005] 10) om användandet av särskilda undersökningsmetoder i fråga om allvarlig brottslighet inbegripet terroristhandlingar. Med särskilda undersökningsmetoder avses inhämtning av information som företas utan att de personer som är föremål för inhämtningen under- rättas om denna. Bland metoderna ingår ”undercover operations”. I rekommendationen framhålls att användningen av särskilda under- sökningsmetoder är ett väsentligt redskap i kampen mot de mest allvarliga brottsformerna, inbegripet terroristhandlingar. Medlems- länderna rekommenderas att med lagstiftning och tillhandahållande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;av resurser möjliggöra användningen av särskilda undersöknings- metoder, men även att säkerställa judiciell eller annan oberoende kontroll av användningen av dessa metoder (se vidare Terrorism: special investigation techniques, Council of Europe Publishing, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Användandet av infiltrationsoperationer omfattas numera även av internationella överenskommelser som Sverige har tillträtt. Fram- för allt finns bestämmelser om s.k. hemliga utredningar i artikel 14 i 2000 års &lt;NOBR&gt;EU-konvention&lt;/NOBR&gt; om ömsesidig rättshjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater. Med hemliga utredningar avses brottsutred- ningar och annat samarbete som genomförs av poliser eller andra tjänstemän med skyddsidentitet. Mot bakgrund av att det redan förekommer ett betydelsefullt internationellt samarbete inom detta område som Sverige deltar i har Sverige inte gjort någon reservation mot artikel 14, vilket annars hade varit möjligt. Konventionen trädde för Sveriges del i kraft den 5 oktober 2005. Inför tillträdet till konventionen togs det i lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar in vissa grundlägg- ande förfaranderegler som avser brottsutredningar där skyddsiden- titeter används. De nya reglerna ger möjlighet för svenska brotts- bekämpande myndigheter att träffa överenskommelser om bistånd i brottsutredningar som genomförs av tjänstemän med skyddsiden- titet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Typ av brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Infiltrationsoperationer används knappast vid alla typer av brotts- lighet, något som följer redan av behovs- och proportionalitets- kraven i polislagen. Det kan inte anses motiverat att använda infil- tration i syfte att utreda mera bagatellartad brottslighet. Precis som vid andra polisingripanden måste åtgärden vara försvarlig med hän- syn till dess syfte och övriga omständigheter. I det sammanhanget får en avvägning göras mellan å ena sidan åtgärdens intrång och risk för skada och å andra sidan den aktuella brottslighetens svårhets- grad och vad som står att vinna med åtgärden. Var den nedre gränsen för tillåten användning av infiltration bör dras kräver bl.a. sådana taktiska och resursmässiga överväganden som inte utan vidare lämpar sig att göras eller redovisas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft19"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Begränsningar av fri- eller rättigheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Polisens dolda uppträdande genom täckidentitet m.m. som sådant har i sig inte ansetts utgöra något sådant ingrepp som avses i nu gällande lydelse av 2 kap. 6 § RF. Det kan visserligen i samband med det dolda uppträdandet vidtas åtgärder som utgör ett sådant ingrepp, t.ex. husrannsakan, och dessa åtgärder måste då ha stöd i lag. I normala fall är emellertid det dolda uppträdandet inte förenat med något ingrepp av detta slag och omfattas därför inte av något krav på lagstöd enligt 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Enligt 8 § andra stycket polislagen krävs – i överensstämmelse med regeringsformens krav på lagstöd – att det finns direkt lagstöd i de fall ett ingripande skulle begränsa någon av de grundläggande fri- och rättigheter som anges i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Kan då infiltrationsoperationer anses begränsa grundläggande fri- och rättigheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Infiltrationsoperationer innehåller alltid ett mer eller mindre uttalat mått av vilseledande. Det handlar företrädesvis om att en eller flera målpersoner och eventuellt andra personer i deras om- givning ska få uppfattningen att infiltratören är en annan person än vad som i verkligheten är fallet. Det kan handla om att infiltratören medvetet lämnar osanna uppgifter om sin person, sin bakgrund eller sina syften. Att bli vilseledd om en persons verkliga identitet eller syften skulle kunna uppfattas som en kränkning av den per- sonliga integriteten. Den integritetskränkning som uppkommer genom vilseledandet i sig kan dock inte anses särskilt stor i för- hållande till t.ex. straffprocessuella tvångsmedel i olika former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Användandet av kvalificerade skyddsidentiteter, som utgör ett centralt moment i en infiltrationsoperation, är reglerat i en särskild lag. Det kan av bl.a. tydlighetsskäl argumenteras för en heltäckande reglering av infiltrationsoperationer. Å andra sidan kan motsatt argu- ment anläggas att det på grund av nuvarande systematik i regleringen av brottsbekämpande verksamhet finns skäl att lämna det som inte är nödvändigt att lagreglera oreglerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Bör användningen av infiltrationsoperationer lagregleras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Utredningen gör sammanfattningsvis bedömningen att någon lag- reglering av befogenheten att använda infiltrationsoperationer inte bör föreslås. Detta främst på grund av att varken det svenska sys-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;temet eller den internationella aspekten kan anses kräva en sådan lagreglering. Tvärtom skulle det i viss mån strida mot gällande sys- tematik i lagstiftningen när det gäller regleringen av brottsbekämp- ande myndigheters arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En sådan lösning skulle även föra med sig den fördelen ur ett brottsbekämpningsperspektiv att det även i fortsättningen blir upp till de brottsbekämpande myndigheterna att avgöra vilken misstänkt brottslighet som är så allvarlig att en infiltrationsoperation bör in- ledas. Denna bedömning är också i linje med den som Integritets- skyddskommittén gjort angående infiltrationsoperationernas ringa påverkan på den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Vissa åtgärder som vidtas under infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;En annan sak är att vissa åtgärder som kan komma att vidtas under en infiltrationsoperation bör regleras särskilt. Det kan under en infiltrationsoperation behöva vidtas åtgärder som utredningen be- dömer vara särskilt känsliga från integritetssynpunkt och därför bör lagregleras, eller som av annan anledning bör ha stöd i lag. Det handlar enligt utredningens uppfattning för det första om situa- tioner där infiltratören kan komma att begå gärningar som annars hade varit brottsliga (se avsnitt 6). Det handlar vidare om situa- tioner där infiltratören som ett led i infiltrationen vidtar åtgärder som närmar sig eller kan jämställas med användandet av tvångsmedel (se avsnitt 7). En ytterligare kategori är situationer där privatper- soner används som infiltratörer (se avsnitt 8). Slutligen handlar det om situationer där brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att lägga ned förundersökningar och underlåta att väcka åtal för att inte avslöja en infiltrationsoperation (se avsnitt 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;När det gäller hur lagregleringen närmare bör utformas gör ut- redningen följande bedömning. En tänkbar lagstiftningsmodell är att ta in de bestämmelser som rör särskilt känsliga åtgärder i sam- band med infiltrationsoperationer i anslutning till tvångsmedels- regleringen i rättegångsbalken. Infiltration kan dock inte sägas ut- göra ett påtvingat ingrepp i den enskildes personliga sfär och utgör därför inte heller ett tvångsmedel enligt gängse definition av be- greppet (se JO:s remissyttrande &lt;NOBR&gt;2003-12-17&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;4163-2003&lt;/NOBR&gt; avseende provokation m.m. i betänkandet SOU 2003:74). Det får till följd att en reglering av vissa åtgärder i samband med infiltrationsopera- tioner under förundersökningen närmast skulle höra hemma i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;23 kap. RB. För motsvarande åtgärder i underrättelseverksamheten skulle en reglering motsvarande den som utredningen föreslagit i delbetänkandet SOU 2009:1 avseende inhämtning av vissa upp- gifter om elektronisk kommunikation kunna övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;En annan lösning är att samla lagregleringen kring infiltrations- operationer och särskilt känsliga åtgärder under sådana operationer i en och samma lag, oavsett om det avser infiltration vid för- undersökning eller i underrättelseverksamhet. En sådan lagreglering skulle med fördel kunna användas även för andra spaningsmetoder som föreslås lagregleras i detta betänkande. En sådan lag skulle kunna benämnas lag om särskilda inhämtningsåtgärder i de brotts- bekämpande myndigheternas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vissa särskilda frågor i anslutning till infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Infiltration av politiska eller religiösa samfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Ett särskilt problem är infiltrationsoperationer som riskerar att kränka särskilt skyddade friheter, såsom religion eller politiska åsikter. JO uttalade i anslutning till granskningen av den s.k. &lt;NOBR&gt;IB-affären&lt;/NOBR&gt; att ”en infiltration &lt;NOBR&gt;[---]&lt;/NOBR&gt; i politiska och andra sammanslutningar, som inte är olagliga, framstår alltid som en kränkning av den förenings- frihet som är tillförsäkrad svenska medborgare (JO 1975/76 s. 167).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;JO:s uttalande får dock förstås så att det inte utgör en kränk- ning av föreningsfriheten om det sker en infiltration av en samman- slutning som i och för sig inte är olaglig om infiltrationen inte är påkallad för att kartlägga föreningen, utan istället för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Det kan således inte uppställas något absolut förbud mot att infiltrera t.ex. extrema politiska eller religiösa organisationer. En infiltrationsoperation som tar sikte på allvarlig brottslig verksamhet bör kunna användas även i dessa sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft12"&gt;Var gränserna för tillåten och otillåten infiltration i detta samman- hang bör dras får avgöras med tillämpning av generella regler om föreningsfrihet och religionsfrihet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft19"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Infiltration i underrättelseverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;En särskild fråga är i vilken utsträckning infiltration bör kunna användas som spaningsmetod i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet. Polisberedningen uttalade år 1982 att det knappast kunde accepteras att polismän under falsk identitet under lång tid skulle placeras på exempelvis narkotikamarknaden, se vidare avsnitt 4.3.1. Utredningen menar dock att uttalanden om i vilken utsträckning infiltration bör kunna användas i underrättelse- liknande situationer som gjordes i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; inte längre framstår som helt relevanta. Den grova brottsligheten har numera en helt annan karaktär och omfattning än för &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; år sedan. Dess- utom har metoden utomlands visat sig vara en av få metoder som är användbar för att avslöja och förebygga viss mycket grov brotts- lighet. Likaså har de brottsbekämpande myndigheternas arbets- metoder förändrats påtagligt i riktning mot ett mer kunskapsstyrt och underrättelseorienterat arbetssätt. Detta innebär att de begräns- ningar som uppställdes på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; måste anses ha förlorat sin giltighet. Någon författningsreglering av infiltrationsverksamhet i underrättelseverksamheten som sådan är enligt utredningen inte påkallad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Infiltration i ouppklarade fall (s.k. cold cases)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Utredningen har tidigare konstaterat att infiltration kan användas framgångsrikt för att skaffa information som leder till att oupp- klarade fall kan klaras upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Den främsta invändningen mot att använda infiltration i sådana sammanhang är enligt utredningen förhållandet mellan sådana infil- trationsoperationer och det regelverk som reglerar förhörssitua- tioner. Det kan hävdas att en infiltration i ett ouppklarat fall med stor sannolikhet riskerar att kränka flera specifika lagregler rörande polisförhör i 23 kap. RB. Det skulle kunna röra sig om förbudet mot användning av medvetet oriktiga uppgifter och förespeglande av särskilda förmåner (12 §), underrättelse om skälig misstanke (18 §), rätt för skälig misstänkt att ha försvarare närvarande (10 §) och rätt att granska uppteckning (21 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I ett till viss del liknande fall, Allan v. UK, fann Europadom- stolen att det skett en kränkning av Allans rätt till en rättvis rätte- gång. Allan var frihetsberövad misstänkt för mord. I polisförhör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;valde Allan att använda sig av sin rätt till tystnad. I syfte att få fram information om Allans delaktighet i mordet valde polisen att låta en informatör dela cell med Allan. Informatören var själv kriminell och åtog sig uppdraget som informatör i utbyte mot möjlighet att släppas fri mot borgen och mot att eventuellt senare dömas till en lindrigare påföljd. Informatörens uppgift var att under den gemen- samma vistelsen försöka erhålla så mycket information som möjligt om brottet. Enligt informatören medgav Allan under den gemen- samma vistelsen i cellen att han hade befunnit sig på mordplatsen vid tidpunkten för mordet. Allan dömdes till livstids fängelse och till grund för domen låg bl.a. det medgivande som Allan hade gjort inför informatören. Europadomstolen menade att informatörens utfrågning av Allan kunde liknas vid ett polisförhör som användes för att kringgå den rätt att vägra uttala sig som Allan tidigare hade utnyttjat. Det förelåg därför en kränkning av rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;När det gäller vilka situationer som omfattas av reglerna om förhör hänvisar Fitger (Rättegångsbalken En kommentar på Internet, 23 kap. 4 §) till &lt;NOBR&gt;JO-uttalanden&lt;/NOBR&gt; om att förhörsreglerna är tillämpliga så snart ett samtal mellan en undersökande polis och en misstänkt enligt planläggning rör den sak som förundersökningen avser (se vidare JO 1975 Bilaga 6 s. 67 f. och JO 2007/08 s. 149 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Någon heltäckande definition av förhörsbegreppet är dock inte gjord. Bring/Diesen diskuterar i sin bok Förundersökning (4 uppl. s. 302 ff.), begreppet förhör. Man hänvisar till ett par &lt;NOBR&gt;JO-uttalanden&lt;/NOBR&gt; (1975 års fall anmärkt ovan och JO dnr &lt;NOBR&gt;1500-2002).&lt;/NOBR&gt; Bring/Diesen konstaterar att JO:s uttalanden inte ger någon definition av för- hörsbegreppet och att man därför vid en avgränsning får utgå från bestämmelsen i 23 kap. 6 § RB. Dock konstateras att det vore en alltför vid definition att kalla alla situationer där någon lämnar upp- lysningar för förhör. Slutsatsen som Bring/Diesen drar är att det är svårt att göra en klar avgränsning av begreppet förhör och att det med den vaga definitionen inte ställs några formella krav för att ett förhör ska vara inlett. (Motsvarande argumentation och slutsatser finns i Förhör av Bring, Diesen och Wahren, 3 uppl. 2008 s. 19 ff.) Sett enbart ur denna vinkel talar mycket för att en situation som den i Gävle är att bedöma som ett förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Å andra sidan är infiltrationsoperationer en accepterad och veder- tagen arbetsmetod för polisen. Acceptans för att vidta infiltrations- operationer finns inte bara i nationell rätt utan även i Europadom- stolens praxis. En infiltrationsoperation riktas normalt mot en mål-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;person som misstänks för viss allvarlig brottslighet. Under infiltra- tionsoperationen söker polisens &lt;NOBR&gt;uc-operatör&lt;/NOBR&gt; normalt få kontakt med målpersonen. Det är oundvikligt att samtal mellan en målperson och en &lt;NOBR&gt;uc-operatör&lt;/NOBR&gt; kommer att röra den sak som förundersök- ningen avser. Tvärtom är detta eftersträvansvärt och kan vara hela syftet med en infiltrationsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;En strikt tillämpning av förhörsreglerna enligt ovan skulle i princip omöjliggöra genomförandet av infiltrationsoperationer och för övrigt även andra liknande former av interaktion mellan en polisspanare och en misstänkt person. Denna effekt kan knappast ha varit avsedd och framstår enligt utredningen inte som rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Att dra en gräns så att vissa samtal under en infiltration, beroende på i vilken utsträckning syftet med samtalet var att samla informa- tion till en brottsutredning, skulle vara att bedöma som förhör framstår som svårhanterbart. Detta gäller framförallt med hänsyn till att de flesta samtal syftar till att samla information relevant för en brottsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Hovrätten (Hovrätten för Nedre Norrland, dom &lt;NOBR&gt;2010-08-27&lt;/NOBR&gt; i mål B &lt;NOBR&gt;644-10)&lt;/NOBR&gt; konstaterade i sin lagakraftvunna dom i Gävlemålet att det i en viss mening kan sägas att användandet av den särskilda spaningsmetoden har inneburit ett kringgående av bestämmelserna i rättegångsbalken i ett läge när en person var skäligen misstänkt för att ha anlagt mordbranden. Å andra sidan konstaterade hov- rätten att regeringen och riksdagen har ställt sig bakom bruket av okonventionella spaningsmetoder i enlighet med vissa principer när det gäller allvarligare brottslighet. Hovrätten hänvisade vidare till den fria bevisprövningens princip och fortsatte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft15"&gt;Även om polisens spaningsmetod vid den fingerade anställningsinter- vjun med RM inte stått i överensstämmelse med rättegångsbalkens regler om hur en förundersökning ska bedrivas är hovrätten alltså oför- hindrad att pröva bevisningen och eventuellt också lägga den till grund för en fällande dom mot de tilltalade i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Hovrätten kom i den delen fram till att åtalet inte skulle ogillas på grund av att det skett en kränkning av den misstänktes rättigheter enligt 23 kap. RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Hovrätten konstaterade också att förfarandet inte oåterkalleligen undergrävt den misstänktes rätt till en rättvis rättegång enligt Europa- konventionens artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utredningen ser sammanfattningsvis inte att några hinder före- ligger för polisen att använda infiltrationsoperationer för att skaffa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Infiltrationsoperationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;information som bidrar till att klara upp annars ouppklarade fall. Situationen är inte sådan att den i sig kräver författningsreglering. En annan sak är att metoden inte bör användas i syfte att kringgå en misstänkts processuella rättigheter. Avgränsningen mellan för- hör och infiltration får enligt utredningen göras i varje enskild situa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft19"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;5 Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Svensk polis och tull har möjlighet att vidta s.k. provokativa åtgär- der. Åtgärderna måste dock utformas så att de inte kommer i kon- flikt med någon straffbestämmelse eller andra författningar. Bland annat får en provokativ åtgärd inte innebära anstiftan till brott. Någon författningsreglering om vad som utgör en tillåten respektive otillåten provokation i brottsbekämpande syfte finns dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Inte minst erfarenheterna från andra länder visar att provokativa åtgärder, också av ett mer kvalificerat slag, kan vara en värdefull metod för att avslöja svårutredd och allvarlig brottslighet. Det förhållandet att de straffrättsliga förutsättningarna för provokativa åtgärder inte är fastslagna i lag minskar dock metodens användbarhet för svenskt vidkommande. Detta medför också risker från rättssäkerhetssyn- punkt, såväl för brottsmisstänkta som för polismän och andra tjänste- män inom den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det finns enligt direktiven anledning att överväga införandet av en lagreglering som tydliggör i vilken utsträckning de brottsbekäm- pande myndigheterna ska ha möjlighet att företa provokativa åtgärder. Enligt direktiven bör övervägandena även innefatta frågan om det bör få förekomma provokation som framkallar ett brott som, om provokationen inte hade förekommit, aldrig hade begåtts. Övervä- gandena ska enligt direktiven föregås av en analys av provokativa åtgärders lämplighet i bl.a. ett rättssäkerhets- och integritetsskydds- perspektiv samt en bedömning av åtgärdernas effektivitet för brotts- bekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Utredningen ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft19"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;inhämta information om rättsläget i de övriga nordiska länderna samt övriga länder som bedöms vara relevanta för utrednings- uppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;analysera Europadomstolens praxis i denna fråga, särskilt vad av- ser rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonven- tionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;mot bakgrund av hur provokativa åtgärder används i andra länder, det internationella samarbetet och Europakonventionens krav överväga i vilken utsträckning de svenska brottsbekämpande myn- digheterna bör kunna använda provokativa åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;särskilt överväga i vad mån det bör få förekomma sådan provo- kation som i dag inte är lovlig och som kan leda till att den pro- vocerade personen begår ett brott som, provokationen förutan, inte hade begåtts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;överväga hur ett framprovocerat brott bör bedömas straffrätts- ligt och i vad mån det bör omfattas av polisens och tullens rap- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;porterings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet och åklagarens åtalsplikt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;överväga rättsäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. i vilken utsträckning det bör krävas förhandstillstånd till mer kvalifice- rade provokationsåtgärder och om särskild intern eller extern kontroll kan behövas i efterhand, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vad är en provokativ åtgärd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Begreppet provokativa åtgärder har inte någon entydig juridisk inne- börd. Det har traditionellt i Sverige delats upp i bevisprovokation och brottsprovokation. Bevisprovokationer syftar till att skaffa bevis- ning om ett redan begånget brott medan brottsprovokationer har som syfte att framkalla ett brott (se JO 1997/98 s. 128 och JO 2000/01 s. 132).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;Provokativa åtgärder har i flera sammanhang beskrivits som åtgär- der där polisen lockar eller utmanar en person till en handling eller ett uttalande som kan vara besvärande eller på annat sätt ha en negativ innebörd för personen eller någon i dennes närhet. Dock har fram- hållits att som provokation inte ska betraktas en åtgärd som utgör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;endast ett neutralt svar på en gärningsmans egna initiativ (se t.ex. SOU 2003:74 s. 113, SOU 1982:63 s. 129, prop. 1983/84:111 s. 45, JO 2000/01 s. 132 och Fitger, Rättegångsbalken 2 s. 23:22). Ett exem- pel på det sistnämnda är att det inte bör bedömas vara en provoka- tiv åtgärd att i en utpressningssituation lägga ut ett kuvert eller en väska fylld med pengar även om syftet är att locka fram utpressaren och gripa denne (se Axberger, Brottsprovokation s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det kan också nämnas att det enligt Axbergers uppfattning finns en tendens att begreppet provokation får innefatta allehanda slags kontakter mellan polis och misstänkta under spaningsstadiet och att jurister i sin användning av ordet provokation bara övertar grund- betydelsen ”förmå”, men tappar bort de kvalificerande omständig- heter av framför allt psykologisk art som man i vanligt språkbruk lägger in i ”den sanne” provokatörens handling (se Axberger a.a., s. 7 och 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;BRU framhöll i sitt betänkande Ökad effektivitet och rättssäker- het i brottsbekämpningen (SOU 2003:74 s. 145) att en definition av provokativa åtgärder skulle vara mycket svår att ange i författnings- text. Definitionen skulle i sådant fall av nödvändighet bli så vid att den innefattade en mängd åtgärder som de brottsutredande myn- digheterna genomför när man av olika skäl föranleder någon att vidta en handling under en brottsutredning. T.ex. skulle ett genomfört förhör där förhörsledaren får fram ett erkännande kunna komma att omfattas av tvångsmedlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Med hänsyn bl.a. till att det inte finns någon tydlig gräns mellan brottsprovokation och bevisprovokation, ansåg BRU att det var olämpligt att i lagstiftning lägga dessa begrepp till grund för utform- ningen av författningstexten. Enligt BRU:s uppfattning fanns det inte heller något behov av det. I förslaget till lagreglering använde BRU i stället det mycket mer neutrala begreppet åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;BRU fann att det mest ändamålsenliga var att låta regleringen ta sikte på åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå brott och att det var just vid sådana provokativa åtgärder som lagstiftnings- behovet fanns. I detta ligger att åtgärderna ska ha en innebörd av frestelse, initiativ, uppmuntran eller annan starkare påverkan (jfr Axberger, Brottsprovokation, s. 58 f.). I annat fall kan åtgärderna inte anses omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Åklagarmyndigheten har beslutat vissa riktlinjer beträffande hand- läggningen av provokativa åtgärder (RåR 2007:1) och även gett ut Åklagarmyndighetens rättspromemoria om provokativa åtgärder (RättsPM 2007:4, uppdaterad i mars 2008) i syfte att skapa klara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;och tydliga rutiner för att främja en enhetlig, förutsebar och rätts- säker tillämpning. I dessa framhålls att de enbart tar sikte på sådana provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå brott. Det framhålls vidare att den tidigare definitionen av provokativa åt- gärder inte är användbar när det gäller sådana provokativa åtgärder som promemorian behandlar. Definitionen är nämligen allt för vid och omfattar en mängd åtgärder som de brottsutredande myndig- heterna genomför när de av olika skäl föranleder någon att vidta en handling under en brottsutredning. T.ex. skulle definitionen kunna omfatta ett förhör där förhörsledaren får fram ett erkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Uppdelningen i bevis- och brottsprovokation har även kritiserats, eftersom en och samma provokativa åtgärd kan innefatta – eller kom- ma att visa sig innehålla – såväl bevis- som brottsprovokation (se Axberger a.a. och Brottsprovokation – en uppdatering, i Festskrift till Nils Jareborg, liksom Asp, Straffansvar vid brottsprovokation, s. 205 ff. och Fitger, Rättegångsbalken En kommentar på Internet, 23 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Användningen av provokativa åtgärder inom brottsbekämpande myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Användningen av provokativa åtgärder är inte lagreglerad i Sverige. Enstaka provokativa åtgärder inom ramen för polisarbetet har san- nolikt förekommit sedan länge. Det finns rättsfall från Högsta dom- stolen där frågor om provokation varit uppe så tidigt som på 1930- talet. Användningen av provokativa åtgärder som en arbetsmetod får dock sägas ha blivit mer vanlig de senaste 30 åren, framför allt efter den rapport som presenterades av Rikspolisstyrelsens SPANARK- grupp år 1980 och 1981 års polisberednings betänkande Polislag (SOU 1982:63) med efterföljande proposition med förslag till polis- lag (prop. 1983/84:111). I dessa dokument drogs riktlinjer upp för användning av vissa s.k. okonventionella spaningsmetoder, varav pro- vokativa åtgärder ansågs vara en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;Provokativa åtgärder som vidtas av polisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;När polisen får ett uppslag om en situation där en provokativ åtgärd skulle vara en möjlig utredningsväg görs en helhetsbedömning av fallet. Det upprättas en operationsplan som följs av insatser från poli-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;sens operatörer. Operationen leds av en hanterare eller koordinator. Det sker en löpande kontakt med åklagaren under hela operationen. Det kan även hända att en provokativ åtgärd förbereds genom på- börjandet av en infiltrationsoperation men att operationen avbryts när det t.ex. visar sig att det inte finns något befintligt narkotika- innehav. Det är enligt polisen bara en mindre andel av alla uppslag som resulterar i faktiskt vidtagna provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I Åklagarmyndighetens rättspromemoria om provokativa åtgär- der (RättsPM 2007:4, uppdaterad i mars 2008) framhålls att åtgärder som enbart innebär att ingripandet senareläggs, t.ex. ”rena” kontrol- lerade leveranser eller att polisen, som misstänker att stöldgods finns hos en viss person, avvaktar med ingripande för att se om personen överlämnar godset till någon annan, inte bedöms vara provokativa åtgärder. I många av de ovanstående situationerna hanteras dock åtgärden administrativt som en provokativ åtgärd. Även många andra åtgärder som innefattar rena bevisprovokationer, t.ex. när någon för- mås att visa upp eller på annat sätt avslöja ett innehav av vapen, nar- kotika eller hälerigods, eller muntligt avslöja sin tidigare brottslighet, riskerar typiskt sett inte heller att föranleda någon att begå ett nytt brott och är därför inte att betrakta som en provokativ åtgärd enligt Riksåklagarens riktlinjer om handläggning av provokativa åtgärder (RåR 2007:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Provokativa åtgärder har framför allt använts vid misstanke om grova narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling och riktat sig mot den grova organiserade brottsligheten. Just när det gäller grov narkotikabrottslighet har provokativa åtgärder i många fall lett till stora beslag och förhindrat betydande mängder narkotika från att komma ut på marknaden. Andra situationer där det har förekommit provokativa åtgärder är i samband med tillgrepp av värdefulla konst- verk, t.ex. vid rånet mot Nationalmuseum år 2000 där Renoir- och Rembrandtmålningar tillgreps. De provokativa åtgärderna har i detta fall lett till att målningar värda flera hundra miljoner kr har kunnat återbördas till Nationalmuseum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Provokativa åtgärder har även vidtagits i utredningar som rör grova hälerier och stölder. Ett område där behovet av att vidta pro- vokativa åtgärder är kraftigt ökande är att utge sig för att vara intresserad köpare av sådana objekt som bjuds ut till försäljning via Internet. Det kan röra sig om vapen, narkotika, läkemedel eller barn- pornografi. Ytterligare ett område där provokativa åtgärder kan be- höva vidtas är där grunden för åtgärden är en begäran om inter- nationell rättslig hjälp från något annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Enligt vad utredningen har erfarit har användandet av sådana provokativa åtgärder inom polisens verksamhet som föregås av en infiltrationsoperation minskat påtagligt under senare år. Den förkla- ring som lämnats är att det på grund av osäkerheten kring möjlig- heterna att hemlighålla förekomsten av information som inhämtats från en informatör och risken för ett avslöjande av identiteten på den informatör vars uppgifter ligger till grund för åtgärden. Ett så- dant avslöjande skulle i vissa situationer kunna innebära uppenbar livsfara för informatören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Provokativa åtgärder som vidtas av Säkerhetspolisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Som tidigare redogjorts för är det endast en mindre del av Säkerhets- polisens arbete som sker inom ramen för en förundersökning och som har till syfte att utreda brott. Den största delen av Säkerhets- polisens verksamhet avser i stället åtgärder som ska avslöja, förebygga och förhindra brottslighet. Det får även till följd att Säkerhetspolisens användning av provokativa åtgärder skiljer sig något från den öppna polisens. Inom Säkerhetspolisen skulle en provokativ åtgärd kunna ha som primärt mål att konstatera att personen sysslar med olovlig underrättelseverksamhet men att denne p.g.a. immunitetsskydd inte kan lagföras. En provokativ åtgärd i ett sådant fall skulle i stället kunna resultera i att personen på diplomatisk väg förklaras ej önsk- värd i landet. Ett annat syfte med att vidta provokativa åtgärder kan vara att skaffa information som är nödvändig för att kunna för- hindra allvarlig brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Ett exempel på när Säkerhetspolisen vidtagit provokativa åtgärder i en förundersökning är fallet där en ungersk man genom data- intrång kom över vissa källkoder till Sony Ericssons mobiltelefoner. Säkerhetspolisen fick kontakt med en person som hade lagt ut så- dana källkoder till försäljning på Internet. Säkerhetspolisen utgav sig i dessa kontakter för att vara en potentiell köpare av källkoderna. Vid dessa kontakter framkom att säljaren även hade tillgång till företagshemligheter. Detta medförde att säljarens identitet, och om denne arbetade på uppdrag av främmande makt, behövde fastställas. Operationen ledde fram till att den misstänkte greps. De uppgifter som framkom i utredningen visade att den misstänkte inte hade agerat på uppdrag av främmande makt. Mannen dömdes senare till tre års fängelse för grovt företagsspioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft19"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Det har även upplysts att det inom Säkerhetspolisen, t.ex. inom kontraspionaget, kan förekomma vissa åtgärder som inte bedöms innefattas i begreppet provokativa åtgärder, eftersom den som ut- sätts för åtgärden inte riskerar att göra sig skyldig till brott. Syftet kan i stället vara att få personen att göra uttalanden som kan ha negativa följder för personen genom att det klarläggs att personen verkligen haft ett uppdrag från främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Provokativa åtgärder som vidtas av Tullverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Inom ramen för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utförs varje år ett antal operationer som administrativt hanteras som provo- kativa åtgärder. Det rör sig främst om kontrollerade leveranser och liknande förfaranden. Syftet med åtgärderna är normalt att avslöja brottslighet, binda gärningsmän till gods, identifiera ytterligare in- blandade personer samt identifiera och bekräfta brottsliga tillväga- gångssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Ett ganska typiskt exempel på en sådan åtgärd genomförd av Tullverket kan vara följande. Utländsk tull påträffar ett paket med narkotika på väg till Sverige. Genom Europol informeras Tullverket. En åklagare beslutar att inleda förundersökning och ger tillstånd att genomföra en provokativ åtgärd. Paketet tas omhand av tullpersonal och narkotikan byts ut. Tullpersonal under täckmantel distribuerar paketet till den svenske mottagaren, vars bostad hålls under konti- nuerlig bevakning. Efter något dygn kommer tre personer och hämtar paketet, varpå samtliga grips och lagförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Såvitt framkommit vidtas provokativa åtgärder enbart inom ramen för förundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förutsättningarna för användning av provokativa åtgärder som polisiär arbetsmetod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Enligt Åklagarmyndighetens RättsPM och Riksåklagarens riktlinjer om handläggning av provokativa åtgärder kan förutsättningarna för användningen av provokativa åtgärder sammanfattas i följande punk- ter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Behovs- och proportionalitetsprinciperna ska beaktas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;det ska föreligga en stark misstanke om brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;provokativa åtgärder får endast användas för att avslöja allvarlig brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;beslut om provokation ska fattas av åklagare, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;provokationsåtgärderna måste dokumenteras noggrant.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Gränsdragning mellan tillåten och otillåten provokation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Det får anses som okontroversiellt att polisen eller annan brottsbe- kämpande myndighet har rätt att vidta provokativa åtgärder för att införskaffa bevisning om ett redan begånget brott. Frågan om i vilken grad en myndighet har rätt att genom provokation medverka till att en enskild förmås att begå en brottslig gärning har varit föremål för mer diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En av principerna för polisens arbete är att polisen aldrig får pro- vocera eller på annat sätt förmå någon att inleda en brottslig akti- vitet. Detta anges ibland följa redan av principen att polisen aldrig får begå en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller avslöja brott. Det har i sin tur sin grund i att det utgör anstiftan att förmå någon att begå brott. Att anstifta till brott är att begå en kriminaliserad handling. Avgörande sägs därför vara huruvida polisen förmår någon att begå ett brott som han annars inte skulle ha be- gått (se Asp s. 196).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Enligt Axberger kan gränsdragningen mellan tillåtna och otillåtna provokationer ske på följande sätt (se Brottsprovokation s. 53). För att en handling ska kunna kallas provocerad måste den ha initi- erats av provokatören, annars är det ingen ”provokation”. Om initia- tivet kommer från målpersonen föreligger ingen provokation även om den förmente provokatören underlåtit att upplysa målpersonen om att denne var på väg att göra något som han eller hon skulle komma att ångra. Detta kan uttryckas så, att provokation inte kan begås genom underlåtenhet eller genom att man på ett passivt sätt ”spelar med” i ett skeende som drivs framåt av någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Axberger menar att brottsprovokation endast borde föreligga då provokatören lyckas väcka en brottslig vilja hos sitt offer men fram- håller också att uttrycket inte används på det sättet. Begreppet brotts- provokation innefattar sedan länge relativt passiva framkallanden av brottsliga handlingar där gränsen dock går vid exempelvis infiltration eller ”interimistisk passivitet”, dvs. att polisen underlåter att ingripa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;mot ett förestående eller pågående brott i syfte att kunna uppnå optimal effekt med ett ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Axberger anger att det, inom det område som med en vidsträckt benämning kallas brottsprovokation, får dras en gräns för vad som kan tillåtas som polisiär arbetsmetod. Där är det i princip endast mer passiva framkallanden av brott som kan tillåtas till skillnad från an- vändning av direkta frestelser eller andra lockelser som är svåra att motstå. Axberger nämner att provokationen får avse framkallande av en brottslig gärning, men avsikten får inte vara att talan ska föras angående denna gärning utan endast att den ska utgöra bevis om redan föreliggande brottslighet (Brottsprovokation s. 36 och 53 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Enligt JO (se JO 2008/08 s. 140) får det numera anses klart att avgörande vikt vid bedömningen av om en provokativ åtgärd ska anses vara tillåten eller inte bör läggas vid om någon har förmåtts att begå ett brott som han annars inte skulle ha begått. Det synes i tillåtlighetshänseende inte ha någon betydelse om det är polismän själva som företar de provocerande åtgärderna eller om de initierar infiltratörer eller informatörer att göra detta (se Fitger, Rättegångs- balken En kommentar på Internet, 23 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Denna bedömning kan dock också angripas. Det är inte nöd- vändigt att området inom vilket provokativa åtgärder kan anses vara en tillåten polisiär arbetsmetod överensstämmer med möjligheterna att straffrättsligt ställa någon till svars för en gärning. I det s.k. &lt;NOBR&gt;Rembrandt-fallet&lt;/NOBR&gt; (NJA 2007 s. 1037) uttalade Högsta domstolen att Europadomstolen i och för sig synes ”acceptera relativt långt- gående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram”. Högsta domstolen fortsatte:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft15"&gt;I förevarande fall har det uppgivna syftet med de provokativa åtgär- derna varit att dels få fram den mycket värdefulla tavlan, dels skaffa bevisning mot den eller dem som befattat sig med tavlan. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provo- kativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på Högsta domstolen att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod (jfr NJA 1985 s. 544).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Det aktuella avgörandet kan således överhuvudtaget inte innefatta något ställningstagande till frågan om i vilken utsträckning polisen bör få företa provokativa åtgärder (se Asp, SvJT 2008 s. 792).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft19"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den provocerades ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Det har i framförallt doktrinen under en längre tid förts diskussioner kring hur ett framprovocerat brott bör bedömas straffrättsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Traditionellt har den svenska synen varit sträng och provoka- tioner haft mycket liten påverkan på ansvarsbedömningen. Det har t.ex. i ett par äldre avgöranden från Högsta domstolen ansetts att invändningar om att den som begått ett brott som provocerats fram inte skulle vara straffrättsligt ansvarig för gärningen var rättsligt irrelevanta (se NJA 1960 s. 522 och NJA 1972 s. 528 samt Axberger s. 42 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;I avgörandet NJA 1985 s. 544 kom dock en öppning för att grund för strafflindring skulle kunna tänkas föreligga om polisen använt uppenbart otillbörliga metoder, t.ex. om polisen själv deltagit i en brottslig gärning och därmed förmått någon att begå ett brott som denne sannolikt annars aldrig hade begått. Grundprincipen i svensk rätt har även med beaktande av detta avgörande varit att provoka- tioner endast i undantagsfall påverkar den straffrättsliga bedömningen (se Asp, s. 193 och 307).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Genom Europakonventionen och Europadomstolens praxis, fram- förallt i målet Teixeira de Castro mot Portugal (se avsnitt 5.1.8) har på senare tid svensk praxis utvecklats i riktning mot ett större hän- synstagande till förekomsten av provokativa åtgärder vid den straff- rättsliga bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Rembrandtmålet (NJA 2007 s. 1037)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Det numera ledande avgörandet är Högsta domstolens avgörande i det s.k. Rembrandtmålet som gällde grovt häleri av en Rembrandt- tavla som tillgripits vid ett grovt rån mot Nationalmuseum år 2000. Högsta domstolen förde följande resonemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft70"&gt;I förevarande fall har det uppgivna syftet med de provokativa åtgär- derna varit att dels få fram den mycket värdefulla tavlan, dels skaffa bevisning mot den eller dem som befattat sig med tavlan. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de pro- vokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på Högsta domstolen att i detta sammanhang ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod (jfr NJA 1985 s. 544).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft71"&gt;Frågan är i stället om det varit tillåtet att åtala och sedermera döma A.L., B.K. och D.K. för de häleribrott som de gjort sig skyldiga till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;Vid bedömningen av detta kan först konstateras att åtalet i målet inte i någon del sträcker sig utöver en befattning som ingick som ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;naturligt led i det genom polisen initierade fingerade köpet. Åklagaren har således inte gjort gällande att någon av de tilltalade har tagit befatt- ning med tavlan innan polisen genom &lt;NOBR&gt;Bo.K-v&lt;/NOBR&gt; inledde sina försök att få till stånd ett fingerat köp och inte heller att den befattning de därefter tagit med tavlan har haft något annat syfte än att medverka till den framprovocerade överlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;[---]&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft70"&gt;Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande. A.L:s, B.K:s och D.K:s rätt till en rättvis rättegång måste därför anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd som en direkt följd av polisens åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Slutligen blir frågan hur de provokativa åtgärderna skall beaktas i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft70"&gt;I doktrinen har olika uppfattningar framförts i frågan om på vilket sätt provokativa åtgärder bör beaktas och vilka krav som Europakonven- tionen ställer i det avseendet. Synpunkter har framförts om att provo- kationerna bör beaktas som ett processhinder eller en ansvarsfrihetsgrund, att domstolen skall vara förhindrad att använda sig av den bevisning som provocerats fram och att provokationerna skall utgöra skäl för strafflindring eller påföljdseftergift. (Jfr bl.a. SOU 2003:74 s. 158 ff. med där anmärkta hänvisningar.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft70"&gt;I de fall då rätten till en rättvis rättegång får anses ha blivit oåter- kalleligen undergrävd som en direkt följd av de provokativa åtgärderna torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet för de nationella domstolarna att avbryta ett straffrättsligt förfarande så snart det visar sig att ett brott föreligger mot artikel 6 i Europakon- ventionen. Två olika möjligheter står härvid till buds. Antingen kan domstolen avvisa talan eller också utan vidare prövning lämna åtalet utan bifall. Enligt det förra alternativet skulle polisprovokationen upp- fattas som ett rättegångshinder medan den enligt det senare betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft70"&gt;Om man endast ser till det skyddsändamål som artikel 6 har och den betoning som Europadomstolen i sina avgöranden gjort av bevis- ningens tillåtlighet kan det förra alternativet framstå som naturligt. Varken konventionen eller Europadomstolens avgöranden kan emeller- tid anses innebära något krav på att efterlevnaden av konventionen skall tryggas i någon viss ordning. Såvitt avser polisprovokation är det väsent- liga att domstolen har möjlighet att avbryta ett inlett förfarande. Om detta sker genom att talan avvisas eller genom att den lämnas utan bi- fall är däremot från konventionsenlighetssynpunkt likgiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;Enligt svensk rätt gäller, i motsats till vad som gäller i många andra länders rättssystem, principen om fri bevisföring (35 kap. 1 § RB). Det framstår från den synpunkten som främmande att i svensk rätt behandla Europakonventionens förbud mot lagföring vid polisprovokation som en följd av ett bevisförbud. Det är vidare svårt att överblicka vilka kon- sekvenser ett sådant synsätt skulle kunna få när det gäller den princi- piella uppbyggnaden av bevisrätten i övrigt. Det förtjänar också beaktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft19"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p427 ft70"&gt;att en lösning med avvisning i de här aktuella fallen skulle kunna med- föra processuella konsekvenser som framstår som mindre lämpliga. Av Europadomstolens praxis framgår att avvisningen inte skulle kunna begränsas till att avse viss åberopad bevisning utan avse åtalet i dess helhet. Detta innebär att för det fall att åklagaren överklagar beslutet är högre rätt förhindrad att ingå i någon materiell prövning. Skulle högre rätt finna att avvisningsbeslutet är felaktigt måste målet således återförvisas till lägre rätt trots att det processmaterial som krävs för att pröva avvisningsfrågan i vart fall i allt väsentligt torde vara detsamma som vid en materiell prövning av åtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft70"&gt;Mot en ordning enligt vilken ett åtal vid polisprovokation inte av- visas utan lämnas utan bifall kan invändas att konventionens förbud mot lagföring inte på något sätt grundar sig på att förekomsten av pro- vokation skulle göra att den provocerade gärningen bör ses som rätts- enlig eller ursäktad. Att gärningen inte skulle anses utgöra brott är således något som inte krävs av konventionen och som inte heller framstår som lämpligt från vare sig principiella eller praktiska syn- punkter. Att gärningen inte utgör brott är emellertid inte någon förut- sättning för att ett åtal skall lämnas utan bifall. Även om gärningen i och för sig är brottslig kan ansvar vara uteslutet på grund av att det saknas någon annan materiell brottsbetingelse. (Jfr vidare Jareborg, Allmän kriminalrätt, s. 37.) Om en sådan brottsbetingelse saknas inne- bär det, även om det skulle stå helt klart att någon gjort sig skyldig till brott, att det saknas sannolika skäl för en fällande dom varför åtal inte skall väckas. Om åtal ändå väcks skall rätten lämna åtalet utan bifall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft70"&gt;Vid en samlad bedömning synes övervägande skäl tala för att i så- dana fall som Europadomstolens praxis avser, polisprovokation enligt svensk rätt bör betraktas som en bristande materiell straffbarhets- betingelse. Något direkt lagstöd för en sådan tillämpning finns visser- ligen inte men inte heller något lagligt hinder mot att på detta sätt tillgodose de krav som följer av Europakonventionen och den praxis som Europadomstolen utvecklat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft15"&gt;Det bör betonas att vad som nu sagts endast tar sikte på fall där rättvisan i rättegången bör anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd till följd av polisprovokation. En annan sak är att det i fall där en pro- vokation inte utesluter straffbarhet kan finnas skäl att beakta provoka- tionen genom lindring av påföljden eller påföljdseftergift (jfr Sequeira). Detta kan enligt svensk rätt ske med tillämpning av bestämmelserna i 29 kap. 5 och 6 §§ BrB. Dessa bestämmelser lämnar emellertid inte ut- rymme för att avbryta ett inlett brottmålsförfarande utan förutsätter tvärtom en fällande dom. Inte heller torde möjligheten av att domstol skulle finna bestämmelserna tillämpliga vara tillräckligt för att åklagare skall kunna anses berättigad att underlåta åtal. Bestämmelserna kan mot den bakgrunden inte heller anses tillräckliga för att undvika ett kon- ventionsbrott i sådana fall som här berörts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft19"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Andra avgöranden från Högsta domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Högsta domstolen har senare i flera fall bekräftat de principer som lades fast i Rembrandtmålet. Det rör sig om följande tre fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft72"&gt;Högsta domstolens beslut den 25 maj 2009 i mål Ö &lt;NOBR&gt;1923-09&lt;/NOBR&gt; (NJA 2009 N 27)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Målet i Högsta domstolen gällde en framställning om utlämning till Ryssland av en rysk medborgare på grund av misstanke om narko- tikabrott. Högsta domstolen inledde med att konstatera att de aktu- ella gärningarna hade föregåtts av provokativa åtgärder från den ryska polisens sida och att det därmed inte kunde uteslutas att den misstänkte blivit utsatt för en sådan polisprovokation som enligt Europadomstolens praxis medfört en kränkning av rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionens artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Högsta domstolen fortsatte med att konstatera att förekomsten av polisprovokation inte i sig innebär ett brott mot artikel 6 eller att straffansvar för en gärning som begåtts under inflytande av provo- kationen är uteslutet. För att så skulle vara fallet, framhöll Högsta domstolen, krävdes att rättvisan i rättegången kan anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd till följd av provokationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Högsta domstolen menade att utredningen i det aktuella fallet inte tillät några säkra slutsatser i frågan om rätten till en rättvis rätte- gång blivit oåterkalleligen undergrävd, men att det fick förutsättas att frågan skulle bedömas av den ryska domstolen. Det fanns därför inte något hinder mot utlämning på den grunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Resningsärenden i mål där det har förekommit provokativa åtgärder (NJA 2009 s. 475 I och II)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft73"&gt;I Grovt vapenbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;En person var dömd för bl.a. grovt vapenbrott utan att det i pro- cessen hade framkommit att han varit utsatt för en provokativ åtgärd av en person som på polisens uppdrag sålt vapnen till den sedermera dömde personen. Högsta domstolen konstaterade i resningsärendet att det förhållandet att det förekommit provokativa åtgärder från polisens sida kunde innebära en kränkning av rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen. Genom en hänvis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;ning till Rembrandtmålet fortsatte Högsta domstolen med att kon- statera att det saknas förutsättningar att fälla någon till ansvar för ett brott som provocerats fram från polisens sida och som han annars inte skulle ha begått, eftersom rätten till en rättvis rättegång i ett sådant fall ska anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd. Högsta domstolen anförde vidare: ”Bedömningen av om någon som föran- letts att begå ett brott genom provokation skulle ha begått ett lik- nande brott för det fall provokationen inte hade ägt rum kan förut- sättas ofta vara vansklig.” Efter att ha konstaterat stora brister i utredningen blev Högsta domstolens slutsats att det inte fanns någon utredning som gav stöd för antagandet att den dömde skulle ha begått brottet om provokationen inte hade ägt rum och att det därför fanns skäl som talade för att han utsatts för en sådan provokation som är av betydelse för bedömningen av hans straffbarhet. Högsta domstolen beviljade således resning av det tidigare avgörandet såvitt det avsåg grovt vapenbrott för att det dels skulle prövas på nytt om de dömde hade gjort sig skyldig till brott och i så fall om det fanns skäl att beakta provokationen inom ramen för påföljdsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft73"&gt;II Grovt narkotikabrott (det s.k. Gotlandsärendet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;En person var dömd för grovt narkotikabrott utan att det i proces- sen hade framkommit att han varit utsatt för en provokativ åtgärd genom att en person på polisens uppdrag hade uppträtt som köpare av det aktuella narkotikapartiet. Högsta domstolen konstaterar dock i resningsärendet att det redan före det att de provokativa åtgär- derna vidtogs fanns konkreta misstankar mot den dömde, att in- filtratören uppgett att det var den dömde som tog kontakt med honom för att sälja heroin, något som den dömde förnekat. Högsta domstolen menar att det inte framkommit några omständigheter till stöd för den dömdes uppfattning och att det i förening med övriga omständigheter talar för att den dömde skulle ha begått brottet på annat sätt om han inte blivit föremål för en provokativ åtgärd. Det finns därför inte, menar Högsta domstolen, stöd i utred- ningen för slutsatsen att kännedomen om den provokativa åtgärden skulle ha lett till frikännande, hänförande under en mildare straff- bestämmelse eller tillämpning av en strafflindrande bestämmelse. Högsta domstolen avslog därför resningsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft19"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Provokatörens ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Ett särskilt problem inom straffrätten är vilket ansvar provokatören har för sina provokativa åtgärder. Frågan har behandlats utförligt i doktrinen. Asp (a.a. s. 294 f.) har konstaterat att provokatören nor- malt uppfyller kraven för s.k. brottsbeskrivningsenlighet, dvs. upp- fyller de objektiva rekvisiten i ett straffstadgande. Vidare konsta- terar han att provokatörens handlande normalt inte kan rättfärdigas genom tillämpning av någon allmänt erkänd ansvarsfrihetsgrund. Asp menar vidare att det genom tillämpning av det regelverk som finns för straffmätning och för frivilligt tillbakaträdande bör finnas ut- rymme för en nyanserad bedömning av provokatörens agerande i de fall detta verkligen kan anses utgöra brott. Slutligen framhåller Asp att provokatören, om han eller hon klart avviker från regelverket och principerna för användning av provokativa åtgärder kan komma att ansvara för tjänstefel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europadomstolens praxis (särskilt vad avser rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;Teixeira de Castro mot Portugal (nr. 25829/94, den 9 juni 1998)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det mest kända avgörandet från Europadomstolen och samtidigt det mest betydelsefulla avgörandet som rör frågor kring provoka- tioner är Teixeira de Castro mot Portugal. Civilklädda poliser hade förklarat för de Castro att de var intresserade av att köpa 20 g heroin och visade honom 20 000 Escudos. Teixeira de Castro gick med på att skaffa fram narkotikan. När han levererade heroinet greps han och dömdes därefter till sex års fängelse för narkotikabrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Europadomstolen betonade inledningsvis att det inte ens gjorts gällande att ingripandet utgjort ett led i en av domstol övervakad ope- ration. Det fanns inte heller några goda skäl att misstänka de Castro för narkotikahandel. Denne förekom inte i kriminalregistret och för- undersökning hade inte varit inledd mot honom. Teixeira de Castro var inte tidigare känd av de poliser som kom i kontakt med honom. Vidare hade han inte haft någon narkotika hemma utan efter polisens förfrågan skaffat narkotika från tredje person. Det fanns inte heller någon bevisning som stödde påståendet att de Castro var predesti- nerad (predisposed) att begå brott. Poliserna hade alltså inte be- drivit en huvudsakligen passiv undersökning utan utövat ett inflytande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;som framkallat brottet. Poliserna ansågs därmed ha anstiftat ett brott som det inte fanns något som tydde på skulle ha begåtts ändå. Europadomstolen fann att den fällande domen stred mot Europa- konventionens artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Lüdi mot Schweiz (12433/86, den 15 juni 1992)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Ett tidigt avgörande från Europadomstolen som tar upp frågor om provokativa åtgärder är fallet Lüdi mot Schweiz. Målet gällde en provokativ åtgärd mot en person som hade för avsikt att sälja narko- tika. Den schweiziska polisen hade fått ett tips som ursprungligen kom från en person som hade delat cell med Lüdi. För cellkamraten hade Lüdi berättat att han skulle köpa fem kg kokain och bett cell- kamraten om ett lån av 200 000 schweizerfranc. En förundersökning med användande av telefonavlyssning inleddes. Polisledningen beslu- tade att inleda en infiltrationsoperation och underrättade undersök- ningsdomaren om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Infiltratören, som var en polis, tog kontakt med Lüdi och utgav sig för att vara en potentiell köpare av narkotika. Efter några sam- manträffanden på polisens initiativ greps Lüdi av polisen. Polisman- nen uppgav att Lüdi hade lovat att sälja honom två kg kokain värt 200 000 schweizerfranc. Vid en husrannsakan hos Lüdi fann polisen spår av kokain och hasch. Lüdi dömdes bl.a. för att han haft för avsikt att sälja två kg kokain.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Lüdi menade att hans rätt till respekt för sitt privat- och familje- liv enligt artikel 8 hade kränkts av infiltratörens agerande. Vad gällde infiltratörens verksamhet i förhållande till artikel 8, konstaterade Europadomstolen att Lüdi hade sagt sig vara beredd att sälja två kilo kokain till polismannen. Han ansågs därför ha varit medveten om att han påbörjat en brottslig aktivitet och därför kunde riskera att möta en polisinfiltratör med uppgift att avslöja honom. Något brott mot artikel 8 förelåg inte. Däremot ansågs att själva rättegångs- förfarandet mot Lüdi utgjorde en kränkning av artikel 6. Vid den fällande domen lade de nationella domstolarna betydande vikt vid det skriftliga vittnesmål som polismannen lämnat. Däremot hördes han inte under rättegången eftersom man inte ville röja hans identitet. Varken Lüdi eller dennes advokat fick någon gång under processen tillfälle att fråga ut polismannen. Detta innebar att Lüdi inte hade fått en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft19"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Müller mot Österrike (22463/93, den 28 juni 1995)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Müller var dömd för narkotikabrott för att han försökt sälja en stor kvantitet narkotika. Han avslöjades genom en undercoveroperation. I beslutet att förklara ansökan inadmissible fann kommissionen att Müller hade handlat med narkotika redan innan polisen blev inblan- dad och att polisens handlande, mot bakgrund av att Müller redan var beredd att begå brott av visst slag, inte ansågs påverka rätten till privatliv i den mening som avses i artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Shahzad mot Storbritannien (34225/96, den 22 oktober 1997)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Fallet Shahzad mot Storbritannien gällde smuggling av narkotika från Pakistan till Storbritannien. En informatör åt polisen träffade två per- soner i Pakistan. Dessa personer uppgav att de ville smuggla heroin till Storbritannien. Informatören förklarade att han kände en pilot som kunde användas som kurir. Personerna introducerade då Shahzad för informatören. De förklarade för informatören att de skulle förse honom med heroin som kunde smugglas till Storbritannien. Några dagar senare föreslog Shahzad för informatören att denne även skulle smuggla ytterligare ett parti heroin. Informatören accepterade och Shahzad levererade 20 kg heroin. Heroinet transporterades till Storbritannien av tulltjänstemän. Informatören begav sig till London och försökte i flera veckor förmå Shahzad att komma till London för att ta emot heroinet. När Shahzad väl dök upp i London greps han av polis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Shahzad menade att hans rätt till rättvis rättegång hade kränkts under påstående att infiltratören hade uppmuntrat honom att begå brott. Dessutom hade han övertalats och lurats att komma till London för att ta emot narkotikan. Europakommissionen anförde att det inte var infiltratören som hade tagit initiativ till kontakten med Shahzad. Infiltratören hade bara reagerat på ett erbjudande från Shahzad. Detta, framhöll kommissionen, skilde fallet från Teixeira de Castro- målet. Till skillnad mot som var fallet där, fanns det inget som tydde på att infiltratören hade initierat brottet. Kommissionen noterade också att Shahzad under lång tid hade ägnat sig åt narkotikahandel och att han var villig att begå brottet oavsett inblandningen av infiltratören. Vidare menade Kommissionen att Shahzad av egen fri vilja hade rest till London i fullt medvetande om vilka konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft19"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;hans handlande skulle kunna få. Mot denna bakgrund förelåg ingen kränkning av rätten till rättvis rättegång enligt artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft11"&gt;Calabrò mot Italien och Tyskland (nr. 59895/00, den 21 mars 2002)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Calabrò greps för att ha importerat närmare 46 kilo kokain till Italien. Enligt polisrapporten hade narkotikasmugglingen skett med hjälp av en polisinfiltratör i en gemensam operation mellan tysk och italiensk polis. Calabrò dömdes till sexton års fängelse. Calabrò klagade till Europadomstolen och gjorde bl.a. gällande att hans rätt till en rättvis rättegång hade kränkts genom att polisinfiltratören inte hade hörts inför domstol och att han hade utsatts för en otillåten provokation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Europadomstolen förklarade Calabròs ansökan inadmissible. När det gällde frågan om att polisinfiltratören inte kunnat höras konsta- terade domstolen att denne var försvunnen och att de italienska myn- digheterna hade gjort vad som kunde begäras för att försöka spåra denne. Även om det varit att föredra att polisinfiltratören vittnat i målet fanns det även annan bevisning mot Calabrò, vilket gjorde att det inte ansågs utgöra en kränkning av rätten till en rättvis rätte- gång enligt artikel 6 att inte höra polisinfiltratören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;När det därefter gällde frågan om Calabrò hade utsatts för en otillåten provokation tog Europadomstolen utgångspunkt i avgö- randet Teixeira de Castro (se ovan). Domstolen framhöll dock vissa skillnader mellan de båda fallen. I det aktuella fallet hade polis- infiltratören gjort känt att han var beredd att importera en stor mängd narkotika, varpå Calabrò på eget initiativ kontaktat polisinfiltratören, betalat en summa pengar och organiserat överlämnandet av narko- tikan. Genom sina åtgärder hade Calabrò visat att han var delaktig i grov organiserad narkotikasmuggling. Vidare konstaterade domsto- len att Calabrò hade haft tillfälle att förhöra andra poliser som del- tagit i operationen samt givits tillfälle till inblick i polisoperationens ”natur” och vilka åtgärder som hade vidtagits. Domstolen ansåg med hänsyn härtill att polisinfiltratören inte hade utfört någon otillåten provokation eller annars gått utöver sin roll som polisinfiltratör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft19"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Sequeira mot Portugal (nr. 73557/01, den 6 maj 2003)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Sequeira skulle smuggla närmare två ton kokain från Sydamerika. Han tog kontakt med en person, A, han sedan tidigare kände från en fängelsevistelse. A tog i sin tur kontakt med C, en båtägare som tidi- gare samarbetat med polisen och övertalade A att göra detsamma. A och C agerade därefter infiltratörer åt polisen, som kunde gripa Sequeira.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Europadomstolen fann att det inte hade förekommit någon otill- börlig provokation. A och C hördes vid en offentlig förhandling. Dessutom hade domstolen inte dömt enbart på deras uppgifter utan även på vittnesmål från poliser och på skriftlig bevisning. Sequeira hade sammantaget fått en rättvis rättegång och ansökan förklarades inadmissible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Edwards och Lewis mot Storbritannien ( nr. 39647/98 och 40461/98, den 27 oktober 2004)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Edwards greps med en väska innehållande närmare fem kilo heroin och dömdes senare till nio års fängelse för att ha innehaft narkoti- kan i avsikt att sälja den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Lewis greps efter att ha visat upp förfalskade sedlar för en polis som arbetade under täckmantel. I Lewis bostad hittades ytterligare förfalskade sedlar. Lewis dömdes för innehav av förfalskade sedlar i avsikt att lämna dem vidare till annan till fyra och ett halvt års fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I båda fallen begärde försvaret tillgång till bevisning för att visa att de åtalade hade utsatts för en otillåten provokation. Försvarets begäran bifölls inte i något av fallen. Europadomstolen framhöll att bevisningen var viktig för försvarets möjligheter att nå framgång med sina invändningar och att försvaret därför inte kunnat argumentera fullständigt inför domstolen. Vidare framhölls att de domare som avslog försvarets begäran om bevisning redan hade tagit del av viss bevisning som ansågs relevant för frågan. Europadomstolen kon- staterade därför att det hade skett en kränkning av Edwards respektive Lewis rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft19"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Vanyan mot Ryssland ( nr. 53203/99, den 15 december 2005)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;I Vanyan mot Ryssland hade en privatperson på instruktion av poli- sen tagit kontakt med Vanyan och bett honom att köpa mindre mängder narkotika. Vanyan köpte narkotika till provokatörerna och åtalades sedan för dessa gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Vanyan uppgav att han hade först själv ringt en langare och be- ställt narkotika för eget bruk. Kort därefter ringde den privatperson som instruerats av polisen till Vanyan och bad Vanyan att skaffa narkotika åt provokatören. Såvitt framkommer av Europadomstolens dom fanns ingen koppling mellan de båda beställningarna och poli- sen kände alltså inte till att Vanyan kort före provokationen hade beställt narkotika för eget bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Mot denna bakgrund fann Europadomstolen att det inte fanns något som tydde på att Vanyan var narkotikahandlare och att en- bart ett påstående från polisen om att så är fallet inte var tillräckligt. Det fanns inget som tydde på att brottet – inköpet för provokatörens räkning – skulle ha begåtts om det inte hade provocerats fram av polisen. Polisen hade därför framkallat brottet vad avser inköpet för provokatörens räkning och rätten till en rättvis rättegång enligt arti- kel 6 hade i den delen blivit oåterkalleligen undergrävd. Däremot fanns det inget som hindrade att Vanyan dömdes för den kvantitet narkotika som han köpt till sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;Khudobin mot Ryssland (nr. 59696/00, den 26 oktober 2006)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Omständigheterna i Khudobin var ungefär desamma som i Vanyan, men Khudobin hade enbart köpt narkotika för provokatörens räk- ning. Europadomstolen gjorde samma uttalanden som i Vanyan samt lade till, att det framstod som om polisens åtgärder inte var riktade mot Khudobin personligen, utan mot vem som helst som var beredd att köpa heroin för provokatörens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;V mot Finland (nr. 40412/98, den 24 april 2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I fallet V mot Finland kunde Europadomstolen inte konstatera att den finska domstolen gjort en felaktig bedömning när den ansett att V anskaffat den narkotika det gällde redan innan en häktad person på polisens uppdrag hade kontaktat honom för att få köpa narkotika. Men eftersom V till en början under utredningen hade fått otill-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;räcklig information om polisens inblandning i affären och om att han utsatts för telefonavlyssning ansågs han inte ha fått en rättvis rättegång enligt artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ramanauskas mot Litauen (nr. 74420/01, den 5 februari 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Ramanauskas var verksam åklagare i Litauen och kontaktades genom en bekant av en för honom helt okänd man, AZ, som senare visade sig arbeta för inrikesministeriets polisenhet mot korruption. Ramanauskas erbjöds en muta på 3000 dollar om denne lovade att medverka till att en tredje person frikändes. Ramanauskas nekade in- ledningsvis till detta, men AZ upprepade sitt erbjudande ett flertal gånger och till slut accepterade Ramanauskas förslaget. Efter att AZ underrättade polisenheten mot korruption om mutan gav en åklagare AZ tillstånd att gå vidare och genomföra transaktionen. Ramanauskas dömdes för mutbrott till fängelse i 19 månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Ramanauskas överklagade till Europadomstolen och menade bl.a. att han hade blivit utsatt för en otillåten provokation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Europadomstolen ansåg att myndigheterna i Litauen inte kunde undgå ansvar för AZ:s handlingar enbart för att denne skulle ha handlat i egenskap av privatperson. Det var tvärtom av särskild vikt att myndigheterna tog sitt ansvar med hänsyn till att det inledande skedet av operationen ägde rum i avsaknad av lagreglering och utan rättslig prövning. Vidare hade myndigheterna genom att tillåta att operationen fullföljdes i efterhand legitimerat det inledande skedet och dessutom använt sig av dess resultat i den efterföljande brottmåls- processen. Domstolen konstaterade vidare att AZ hade gått utöver ett rent passivt utredande av befintlig brottslighet på så sätt att det inte fanns utredning som visade att Ramanauskas tidigare hade varit inblandad i liknande brottslighet, att AZ tog initiativ till samtliga möten och att Ramanauskas hade utsatts för övertalning av AZ. Domstolen framhöll att de nationella domstolarna inte på ett seriöst sätt hade prövat Ramanauskas invändning om otillbörlig provo- kation. Sammantaget hade därför Ramanauskas rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6 kränkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft19"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;I Danmark betecknas en person som framkallar en lagöverträdelse av annan i syfte att avslöja och straffa denne som en agent provocateur och verksamheten som agentverksamhet. Begreppen omfattar både polismän och enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Användningen av agenter i Danmark var oreglerad fram till år 1986. Då infördes vissa regler som bl.a. innebar förbud för den öppna polisen att använda enskilda som agenter. Den danska säkerhets- tjänstens (PET) användning av agenter lämnades dock oreglerad. År 2003 lättades regelverket upp och enskilda kan t.ex. bistå med att introducera en polisagent eller göra ett provköp av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I den danska retsplejeloven 754 &lt;NOBR&gt;a–e&lt;/NOBR&gt; § finns vissa regler om poli- sens rätt att använda provokativa åtgärder vid utredning om brott. Av bestämmelsen i 754 a § framgår bl.a. att det uppställs ett krav på att undersökningen ska röra ett brott med fängelse sex år eller mer i straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I 754 b § finns en bestämmelse om att den provokativa åtgärden inte får föranleda att grövre eller mer omfattande brott begås. I 754 c § föreskrivs att beslut fattas av domstol. Polisen har interimistisk beslutanderätt i brådskande fall. Om polisen fattat beslut ska frågan anmälas till domstol inom ett dygn. Om domstolen i sådant fall fin- ner att åtgärden inte borde ha tillåtits ska anmälan ske till Justitie- departementet. Av 754 d § framgår att försvararen ska underrättas om åtgärden om det sedermera väcks åtal. Om det krävs med hän- syn till främmande makt, rikets säkerhet, brottsutredningen eller tredje man får polisen besluta att försvararen inte får föra informa- tionen vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Av 754 e § framgår att ovannämnda bestämmelser inte är tillämp- liga vid terrorbrott, brott mot rikets säkerhet eller självständighet, brott mot författningen eller statsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I Finland har bevisprovokation genom köp varit tillåtet sedan länge. Enligt 3 kap. 28 § i den finska polislagen avses med bevisprovo- kation genom köp ett köpeanbud eller ett sådant köp av ett före- mål, ett ämne eller egendom som ska betraktas som köp av ett prov- parti och som polisen gör i syfte att förhindra, avslöja eller utreda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;ett brott, eller i syfte att återfå vinningen av ett brott, om inte syftet oundgängligen kräver köp av ett större parti än ett provparti, eller köp av ett föremål, ett ämne eller egendom som en bestämd helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Av 31 b § i samma kapitel framgår att en polisman har rätt att använda sig av bevisprovokation genom köp, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett häleribrott eller en stöld eller ett sådant brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år, eller för att finna ett föremål, ämne eller egendom som på grund av ett sådant brott olagligt innehas eller utbjuds till försäljning eller för att återfå vinningen av ett sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (174/2008) om ordnande och övervak- ning av polisens inhämtande av information, ges föreskrifter kring beslutsbefogenheter, upprättande av operationsplan samt dokumen- tering av beslut och genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Nyligen har en utredning, Förundersöknings- och tvångsmedels- kommissionen, föreslagit en totalreform av förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och polislagen (betänkande OMKM 2009:2). I en ny tvångsmedelslag föreslås ett 10 kap. ”Hemliga tvångsmedel och annat hemligt inhämtande av information”. Där finns bl.a. kom- pletterade bestämmelser om täckoperation och bevisprovokation genom köp. Med undantag för täckoperation uteslutande i infor- mationsnät ska domstolen meddela tillstånd till inledande av en täck- operation. En täckoperation ska kunna utvidgas, om det under den tid den pågår framkommer ett nytt brott som misstänks ha begåtts av den person mot vilken täckoperationen riktas eller om det fram- kommer anledning att misstänka någon annan än honom eller henne för ett brott. Med undantag för bevisprovokation genom köp som gäller säljanbud uteslutande för allmänheten ska domstolen meddela tillstånd till bevisprovokation genom köp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Även beträffande polisens underrättelseverksamhet föreslås ny reglering, en ny polislag. Beträffande bevisprovokation genom köp finns relevanta bestämmelser i det föreslagna nya 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;I Norge används begreppet provokation ibland syftande på både tillåtna och otillåtna provokationer. De tillåtna bevisprovokationerna avser inskaffande av bevisning avseende redan begångna brott. Dock kan en och samma åtgärd innefatta både en brottsprovo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;kation och en bevisprovokation, t.ex. om en polis köper narkotika från en person som redan innehade denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Provokationer är inte lagreglerade i Norge. Det har traditionellt ansetts att det inte är en så ingripande metod att legalitetsprincipen krävt lagreglering. Närmare riktlinjer har dragits upp i rättspraxis och genom Riksadvokatens riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;När det gäller provokation under förundersökning är huvudregeln att polisen inte får provocera fram brott som annars inte hade be- gåtts. Här är det framförallt två faktorer som är avgörande. Den första är vem som tar initiativ till handlingen och den andra är att det måste finnas en marknad för den straffbara handlingen, t.ex. försäljning av narkotika eller stöldgods, spridande av barnpornografi eller bedri- vande av svarttaxiverksamhet (se t.ex. det s.k. Skrietfallet [Rt 1998 s. 407] där det inte ansågs finnas någon fungerande marknad för Munchs berömda målning, varför den provokativa åtgärden ansågs otillåten). För att provokationer ska vara tillåtna krävs även att det rör sig om allvarlig brottslighet. Detta krav har dock nyanserats på så sätt att det kan röra sig om brottslighet som är allvarlig inte på grund av straffvärdenivån utan på grund av samhällets behov av att bekämpa viss brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Provokation kan även användas i förebyggande syfte. Vid använ- dandet av provokativa åtgärder för andra syften än brottsutredande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;– t.ex. för att förebygga farlig eller straffbar verksamhet eller för att återställa stulet gods – är begränsningarna färre. I sådana samman- hang uppställs två villkor för provokationen. Dels får den inte ge upp- hov till en ny eller annan straffbelagd handling, dels ska den vara under sådan kontroll att den tillvaratar de inblandades säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Provokativa åtgärder får utföras efter tillstånd från åklagare. Den pro- vokativa åtgärden kan bestå i köp av olagliga substanser eller t.ex. att bistå eller delta aktivt i en kriminell aktivitet tillsammans med en person eller grupp av personer som är misstänkt för organiserad brottslighet. Även civilpersoner får användas för provokativa åtgär- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft19"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förenta staterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;Provokativa åtgärder används i stor utsträckning inom brottsbekäm- pande verksamhet i Förenta staterna. Provokativa åtgärder eller mot- svarande begrepp används dock inte. Den relevanta gränsen för vad som är tillåtna arbetsmetoder och vad som skulle kunna betecknas som en otillåten provokation är entrapment. Vad som anses utgöra entrapment har under lång tid utvecklats i rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I justitieministerns riktlinjer för FBI:s infiltrationsoperationer (se avsnitt 4.4.7) finns även ett avsnitt som handlar om att undvika entrapment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Entrapment anses föreligga när den brottsbekämpande myndig- heten genom sina åtgärder väcker en brottslig vilja hos en person som inte annars är benägen att begå sådana brott och myndigheten därefter framkallar brottets begående i syfte att lagföra det. Det är dock inte fråga om entrapment om personen redan tidigare var pre- disponerad (predisposed) att begå ett sådant brott. Om en person kan anses vara redo och villig att begå ett sådant brott om tillfälle ges (ready and willing), är det alltså inte fråga om entrapment om polisen tillhandahåller ett tillfälle, annan möjlighet eller verktyg för att begå brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Vid den förhandsbedömning av om en person är predisponerad att begå ett visst brott som ska göras, tas hänsyn till bl.a. tidigare domar mot personen och information från informatörer eller andra källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;En tillämpning av reglerna om predisposition och entrapment leder till att det t.ex. inte är nödvändigt att en narkotikalangare som ska provoceras har narkotikan i lager eller lätt tillgänglig för att vara provocerbar, utan anses personen vara predisponerad att begå brottet kan han eller hon tillåtas vidta omfattande åtgärder, även skaffa en ny narkotikaleverantör, för att komma i besittning av narkotikan och ändå dömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;För att undvika entrapment finns i riktlinjerna från justitiemi- nistern vissa restriktioner för FBI med innebörd att inga åtgärder som rör provokationer får godkännas om det inte kan konstateras att följande villkor är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Gärningens olaglighet ska vara rimligt klar för målpersonen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;provokationens natur ska vara rimlig i förhållande till den olag- liga gärningens natur, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;det ska finnas en rimlig förväntan att provokationen ska avslöja en brottslig handling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft19"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;Vidare ska minst ett av följande villkor vara uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det ska finnas en rimlig indikation på att målpersonen begår, har begått eller troligen kommer att begå den provocerade gärning- en eller motsvarande brottslig gärning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;brottstillfället har strukturerats så att det finns anledning att tro att alla personer som kan lockas av tillfället redan är predispo- nerade att delta i det brottsliga handlandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Det sistnämnda kravet anses dock inte egentligen nödvändigt för att provokationen ska vara lagenlig, utan är snarare infört för ”säker- hets skull”. I vissa fall kan &lt;NOBR&gt;FBI-chefen&lt;/NOBR&gt; därför tillåta undantag från detta krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Övergripande överväganden om provokativa åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns, för att erhålla bevisning om redan be- gången brottslighet, ett behov av att använda provokativa åtgär- der i den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Användningen av provokativa åtgärder framstår, också med beaktande av motstående intressen, som godtagbar. Provokativa åtgärder bör emellertid användas med urskillning och efter nog- granna överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;Behovet av att använda provokativa åtgärder omfattar i viss ut- sträckning även situationer i vilka den provocerade förmås att begå nya brott. Tillåtligheten av provokativa åtgärder bör därför inte knytas till huruvida ett brott provoceras fram eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;En förutsättning för att det ska vara godtagbart att genom provokativa åtgärder förmå någon att begå brott är att det fram- provocerade brottet inte lagförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Inledande terminologiska anmärkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Som ovan framgått har begreppet provokativa åtgärder inte någon given betydelse och det kan sägas omfatta flera besläktade men rela- tivt olikartade åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft19"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Det kan vara fråga om allt från att närmast passivt ge någon möjlighet att föröva brott (t.ex. ställa ut ett brottsobjekt på allmän plats, jfr JO 2000/01 s. 118) till att aktivt förmå den utsatte att röja sig (t.ex. visa upp narkotika som denne har i sin besittning) eller att aktivt förmå denne att föröva nytt brott (t.ex. anskaffa narkotika eller ta befattning med stulen egendom, jfr NJA 2007 s. 1037).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vid diskussion om provokativa åtgärder skiljer man ofta mellan bevisprovokation å den ena sidan och brottsprovokation å den andra. Med bevisprovokation avses då i regel sådana provokationer som syftar till (eller leder till) att man erhåller bevisning om redan be- gången brottslighet, medan termen brottsprovokation avser provo- kationer som syftar till (eller leder till) att ny brottslighet förövas (se t.ex. Axberger s. 8 ff. och Asp s. 205 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Denna terminologi kan åtminstone i viss utsträckning framstå som olycklig eftersom det avgörande för huruvida en provokativ åtgärd bör anses vara tillåten eller ej, inte direkt torde kunna knytas till frågan huruvida ett brott provoceras fram eller ej (se Åklagar- myndighetens RättsPM 2007:4, uppdaterad i mars 2008, s. 6). Detta beror framför allt på att vissa brott konstruerats på ett sådant sätt att deras fullbordan inte förutsätter att någon skada eller fara upp- står och att det därför kan framstå som närmast slumpmässigt – och i vart fall av mindre intresse – huruvida en provokativ åtgärd innebär eller inte innebär att ett brott provoceras fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det sagda kan lättast illustreras med ett exempel. Om A genom att uppträda som köpare förmår B att visa upp en parti narkotika kan detta sägas utgöra en ren bevisprovokation. Om A däremot för- mår B att överlåta narkotikan till sig innefattar åtgärden också brotts- provokation. Om agerandet i båda fallen syftar till att B ska fällas till ansvar för det innehav som föregått A:s agerande och i båda fallen leder till att narkotikan beslagtas är det tydligt att frågan om huru- vida brotts- eller bevisprovokation föreligger knappast bör tillmätas avgörande betydelse för åtgärdens tillåtlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Som framgår av det sagda kan terminologin ifrågasättas också på den grunden att en och samma åtgärd kan innefatta såväl brotts- som bevisprovokation. I det senast angivna exemplet kan t.ex. åt- gärden sägas innefatta brottsprovokation i relation till överlåtelsen och bevisprovokation i relation till innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Samtidigt som terminologin kan sägas vara problematisk åter- speglar den emellertid det förhållandet att särskilda problem är knutna till just det som brukar benämnas brottsprovokation. Vid brotts- provokation uppstår inte bara frågor om huruvida åtgärden kan anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;godtagbar från polisiära och straffprocessuella utgångspunkter, utan dessutom aktualiseras den mycket grundläggande frågan om det överhuvudtaget är godtagbart att lagföra ett brott som myndighe- terna själva har föranlett. Frågan om brottsprovokation, dess tillåt- lighet och konsekvenser omfattar med andra ord fler och delvis annor- lunda problem än frågor som rör annan typ av provokation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Behovet av att använda provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Användningen av provokativa åtgärder innebär i grunden att myn- digheterna på olika sätt interagerar med en person (i regel en person som misstänks för brott) för att därigenom påverka dennes handlan- de, exempelvis på ett sådant sätt att bevisning om begången brotts- lighet kan säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Fråga kan bl.a. vara om att polisen uppträder som presumtiv köpare och därigenom förmår någon att avslöja att denne besitter ett större parti narkotika. Därigenom kan inte bara bevisning om brottsligheten säkras, utan åtgärden kan också förhindra fortsatt brottslighet (t.ex. fortsatt försäljning). Fråga kan emellertid också vara om att man genom att interagera med misstänkta kan säkra att t.ex. egendom eller personer inte kommer till skada. Sålunda kan man tänka sig att någon, genom att uppträda som intressent avseende stulen egendom, kan rädda värdefulla stöldobjekt från att försvinna eller förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;Vid en bedömning av behovet av att använda provokativa åtgär- der bör till att börja med konstateras att de redan idag används av de brottsbekämpande myndigheterna och av dessa tillmäts stor betydelse i arbetet mot brottsligheten. Detta gäller trots att det kan antas att användningen av metoden åtminstone i någon utsträckning torde ha hämmats av den osäkerhet som råder angående tillåtligheten av olika typer av provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Enligt utredningens mening står det klart att provokativa åtgärder i vissa fall är nödvändiga för att man med rimlig effektivitet ska kunna hantera och beivra framför allt allvarlig och organiserad brotts- lighet. Genom att interagera med den misstänkte ges de brottsbekäm- pande myndigheterna möjlighet att styra händelseutvecklingen på ett sätt som gör det lättare att säkra bevisning om brott. Detta är primärt av betydelse därför att det kan möjliggöra lagföring av be- gången brottslighet, men också därför att det kan utgöra ett verktyg för att avbryta pågående brottslig verksamhet och därigenom före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft19"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;bygga fortsatt brottslighet. Sammantaget gör utredningen därför be- dömningen att det finns ett behov av att kunna använda provokativa åtgärder inom ramen för de brottsbekämpande myndigheternas verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Till en motsvarande slutsats, dvs. att det finns behov av att använda provokativa åtgärder, kom också BRU i sin bedömning avseende be- hovet av provokativa åtgärder, kontrollerad leverans och använd- ning av skyddsidentitet (se SOU 2003:74 s. 136):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft15"&gt;Även beträffande vissa provokativa åtgärder, kontrollerad leverans och användning av skyddsidentitet blir den första frågan i våra övervägan- den om de brottsbekämpande myndigheterna har behov av att använda de metoderna. I den delen kan ett likartat resonemang föras som för de teknikbundna arbetsmetoderna, nämligen att metoderna används i viss utsträckning i dag av både svensk och utländsk polis och tull (med undantag för formella skyddsidentiteter), att resultaten används såväl i myndigheternas preventiva arbete som i brottsutredningssammanhang och att resultaten många gånger används som bevis i rättegång. Meto- derna anses av myndigheterna vara av mycket stor betydelse i det brotts- bekämpande arbetet, särskilt mot organiserad och annan allvarlig brotts- lighet. Inte heller beträffande de nu aktuella arbetsmetoderna råder det enligt vår mening någon tvekan om att polisen och i vissa fall tullen be- höver ha tillgång till dem i arbetet. Det gäller inte minst mot bakgrund av att metoderna används i det internationella samarbetet och där sär- skilt mot den gränsöverskridande brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Också om syftet är att erhålla bevisning om redan begången brotts- lighet kan en provokativ åtgärd, beroende på omständigheterna, leda till att ny brottslighet förövas. Huruvida så blir fallet kan natur- ligtvis bero på vad myndigheterna faktiskt gör, men det kan också bero bl.a. på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;var i handlingsprogressen man har förlagt den punkt vid vilken straffansvar kan aktualiseras vid olika typer av brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;hur straffbestämmelserna i övrigt formulerats (dvs. vilka andra begränsande rekvisit som finns), och på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;allmänna regler och principer om brottskonkurrens och bestäm- mande av brottsenhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Ofta kan det därför framstå som slumpmässigt, och från rättspoli- tisk synpunkt närmast likgiltigt, huruvida en provokativ åtgärd en- bart innefattar bevisprovokation eller också – och därutöver – innebär att ett nytt brott provoceras fram. Det sagda innebär att behovet av att använda provokativa åtgärder inte direkt kan knytas till renodlade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;bevisprovokationer. Behovet kan, åtminstone emellanåt, omfatta situationer i vilka åtgärderna leder, eller riskerar att leda till, att vad som är att bedöma som nya brott provoceras fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Såvitt utredningen kunnat bedöma finns det emellertid inget egent- ligt behov av att kunna provocera fram ett brott för att sedan lag- föra just detta brott. Det har, från de brottsbekämpande myndighe- ternas sida, uttryckts behov av att kunna använda provokativa åtgär- der för att få fram bevisning om redan begången brottslighet och det har uttryckts behov av klarlägganden om att det i viss utsträck- ning kan vara tillåtet att vidta provokativa åtgärder också om det innebär att någon förmås att begå nya brott. Det har emellertid inte angivits att det skulle finnas något behov av att också kunna lagföra det framprovocerade brottet. Inte heller framstår sådan lagföring som önskvärd i ett kriminalpolitiskt perspektiv. Till det sagda ska vidare läggas att lagföring av ett framprovocerat brott – under vissa förutsättningar – kan stå i strid med artikel 6 i Europakonventionen (se t.ex. de rättsfall till vilka det hänvisas i NJA 2007 s. 1037).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Motstående intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Vid bedömande av om, och i vilken utsträckning, provokativa åtgär- der bör få användas kan inte enbart ses till behovet av åtgärderna. Det måste också göras en bedömning av vilka motstående intressen som finns och i vilken utsträckning dessa innebär att användningen av provokativa åtgärder bör begränsas eller överhuvudtaget inte kan anses godtagbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Provokativa åtgärder kan till att börja med sägas innebära ett visst mått av integritetsintrång såtillvida att de brottsbekämpande myndigheterna, genom vilseledande, förmår den misstänkte att agera inför myndigheternas ögon. Ytterst kan man tänka sig att åtgär- derna skulle kunna utgöra ett ingrepp i skyddet för privatlivet såsom det skyddas enligt Europakonventionen. Enligt utredningens mening kan denna aspekt – också om man på ett mer allmänt plan kan säga att myndigheternas agerande så långt det är möjligt bör präglas av öppenhet och tydlighet – inte i sig väga så tungt att den bör anses utgöra ett hinder mot användandet av provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det integritetsintrång som uppkommer måste – bl.a. med hänsyn till att man måste räkna med att brottsbeivrande myndigheter, utan att särskilt upplysa om vilka de är, intresserar sig för olika typer av brottslig verksamhet – i regel anses godtagbart. Det kan med andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;ord knappast anses finnas ett legitimt krav på att de brottsbekäm- pande myndigheterna i alla delar ska uppträda öppet och tillkännage sina avsikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Vidare är integritetsintrånget vad gäller provokativa åtgärder be- gränsat såtillvida att åtgärderna sällan har någon längre tidsmässig utsträckning. I sammanhanget kan jämföras med hemlig telefonavlyss- ning, hemlig rumsavlyssning eller med mer kontinuerlig bevakning av en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I regel är provokativa åtgärder inte heller förbundna med intrång på särskilt integritetskänsliga platser, såsom t.ex. hemmiljöer, eller förbundna med tillgång till särskilt integritetskänsliga uppgifter. Sammantaget görs därför bedömningen att det integritetsintrång som provokativa åtgärder kan föra med sig inte utgör ett skäl att inte tillåta användningen av provokativa åtgärder. Till en motsvarande bedömning nådde också BRU (se SOU 2003:74 s. 136 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I vissa fall kan det naturligtvis förekomma att myndigheterna genom att uppträda vilseledande får tillgång till integritetskänsliga uppgifter eller tillträde till lokaler som från integritetssynpunkt är känsliga. Behovet av en reglering i denna del behandlas i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vissa speciella slags åtgärder med provokativ karaktär kan vidare innebära ett intrång i intresset av att rättegången är och uppfattas vara rättvis. Exempelvis kan det inte anses godtagbart att man genom vilseledande, t.ex. genom att man utger sig för att vara advo- kat eller präst, förmår en person som sitter anhållen att berätta om de brott denne har begått. Fråga skulle således närmast vara om att myndigheterna genom åtgärder som innefattar vilseledande erhåller uppgifter eller bevisning på ett sätt som uppfattas som ett kring- gående av regler som i övrigt gäller för en viss verksamhet. (Jfr t.ex. Europadomstolens avgörande i Allan v. UK.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Det sagda avser emellertid speciella situationer som ligger klart vid sidan av kärnområdet för vad som brukar betecknas som provo- kativa åtgärder. I normalfallet bör sålunda provokativa åtgärder kunna vidtas utan att dylika frågor uppstår. Enligt utredningens mening måste det t.ex. anses godtagbart att myndigheterna förmår en per- son att vidta åtgärder som röjer ett pågående innehav eller annan pågående, eller tidigare begången, brottslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Ytterligare bör framhållas att provokativa åtgärder ibland kan riskera att leda till andra resultat än de avsedda (jfr här JO 2000/01 s. 135 f.). När man genom provokativa åtgärder försöker påverka någons handlande är det inte alltid möjligt att ha full kontroll över händelseförloppet. Exempelvis kan en provokativ åtgärd som syftar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;till att få fram narkotika som sedan ska beslagtas bli verkningslös och därigenom innebära att den ifrågavarande narkotikan blir kvar på marknaden. Motsvarande hänsynstaganden kan göra sig gällande om fråga är om t.ex. situationer där vapen kan komma att användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Slutligen bör framhållas att dold myndighetsutövning kan inne- bära vissa risker från rättssäkerhetssynpunkt genom den avskärm- ning från den enskildes insyn som kan uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;De nu nämnda faktorerna utgör, enligt utredningens mening, inte skäl att avstå från att använda provokativa åtgärder inom ramen för de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet. Däremot utgör de ett skäl till viss restriktivitet i användningen av provokativa åt- gärder. Provokativa åtgärder bör följaktligen användas med urskill- ning, efter noggranna överväganden och på ett sätt som säkerställer en tillräcklig kontroll av åtgärderna. De nämnda faktorerna utgör inte bara ett skäl för viss restriktivitet, utan också ett skäl för lag- reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;När en provokativ åtgärd leder till att brott provoceras fram till- kommer ytterligare en aspekt, nämligen frågan om i vilken ut- sträckning det kan anses godtagbart att lägga den framprovocerade gärningen – dvs. den gärning som myndigheterna har framkallat – till grund för lagföring. Frågan gäller med andra ord om det över- huvudtaget kan anses godtagbart att myndigheterna provocerar fram brottsliga gärningar som sedan lagförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Detta kan ifrågasättas bl.a. med hänvisning till att ett sådant för- farande måste anses innefatta ett motsägelsefullt handlande (att orsaka den gärning som man sedan bestraffar) som inte bara står i mindre god överensstämmelse med allmänna rättviseföreställningar (fair play) utan dessutom kan ifrågasättas utifrån allmänna straff- rättsliga grundtankar om att ingripanden mot brott ytterst initierats av gärningsmannen och dennes gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Härtill kan läggas att förfarandet också kan sägas innebära ett slags missbruk av den strafflagstiftning som kriminaliserar beteende som i sig inte är skadligt eller farligt. Kriminalisering av innehav av narko- tika kan t.ex. motiveras utifrån att det generellt kan anses föreligga ett abstrakt faremoment vid innehav, men det är naturligtvis svårt att åberopa detta argument för att legitimera bestraffning i fall där innehavet har föranletts av och i praktiken kontrolleras av polisen. (Se härom bl.a. Asp s. 309 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;Ett förfaringssätt som innebär att myndigheterna provocerar fram brott som sedan lagförs framstår inte bara som etiskt tvivelaktigt, utan det kan, som framgått ovan, dessutom stå i strid med rätten till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen. Även om det kan diskuteras i vilken utsträckning Europadomstolens praxis under alla omständigheter utesluter lagföring av ett framprovocerat brott – det finns indikationer på att lagföring kan vara tillåten om den utsatte bedöms vara predisponerad att begå brott av visst slag (se t.ex. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Teixeira de Castro v. Portugal &lt;/SPAN&gt;punkterna 38 och 39) – finns det enligt utredningens mening starka skäl att inte tillåta lagföring av ett framprovocerat brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Om man, såsom utredningen föreslår, skapar en reglering som innebär att det i viss utsträckning blir tillåtet att använda provoka- tiva åtgärder som leder till, eller riskerar att leda till, ny brottslighet bör det enligt utredningens mening följaktligen klargöras att den framprovocerade brottsligheten inte får lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det bör emellertid redan här framhållas att en sådan konsekvens uppstår endast i fall där den brottsliga gärningen verkligen kan anses framprovocerad av myndigheterna. Enbart det förhållandet att myn- digheterna låter ett redan inlett händelseförlopp löpa till slut eller svarar på ett initiativ från den enskildes sida kan sålunda inte anses innebära att det ifrågavarande brottet har blivit framprovocerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;I vilken utsträckning krävs en lagreglering avseende användningen av provokativa åtgärder?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Användningen av provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå brott ska lagregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Provokativa åtgärder används i dag utan särskilt lagstöd. Riktlinjer om när och under vilka förutsättningar en myndighet har rätt att använ- da sig av provokativa åtgärder har vuxit fram genom allmänna uttalan- den i förarbeten och doktrin och genom rättstillämpningen. Nume- ra bör särskilt omnämnas Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2007:1) om handläggning av provokativa åtgärder med tillhörande RättsPM (2007:4). Även om dessa riktlinjer i många avseenden bidrar till att fylla det behov av vägledning som finns framstår det som klart att det av flera skäl är önskvärt med en tydligare reglering på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I sammanhanget kan, såsom bl.a. JO har gjort, framhållas att de riktlinjer som finns varken ger tillräckligt tydlig ledning avseende de svåra gränsdragningsfrågor som uppkommer eller säkerställer att en rimlig ordning råder (se JO 2008/09 s. 156.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft19"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft15"&gt;När det gäller provokativa åtgärder är ett problem den svåra gränsdrag- ningen mellan tillåtna respektive otillåtna provokativa åtgärder. – Även i denna fråga borde åtminstone viss reglering kunna ske i lag, t.ex. genom att lägga fast vissa principer för vilka provokativa åtgärder som kan vara tillåtna. Likaså borde klara regler om att beslut om provokativa åtgär- der ska fattas av åklagare och om dokumentation finnas. Det är också tänkbart att i lag ange för vilka slag av brottslighet som provokation kan få tillgripas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Området är på flera sätt komplext och det finns därför anledning att genom en reglering söka åstadkomma ökad tydlighet. Motsvarande bedömningar har också gjorts tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I betänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämp- ningen (SOU 2003:74) kom BRU fram till att arbetsmetoderna, som de då tillämpades i frånvaro av nyss nämnda riktlinjer, inte stred mot Europakonventionen, regeringsformen eller annan lag men att det allmänt sett fanns ett behov av tydliga gränser för det offentligas maktutövning. BRU menade att frånvaron av reglering visserligen inte kunde anses strida mot legalitetsprincipen, men att det däremot låg i linje med den principen att lagreglera metoderna. Därigenom skulle det bli tydligt inte bara för den enskilde medborgaren vad han eller hon kan bli utsatt för från det allmännas sida, utan också för myndigheterna var gränserna går för maktutövningen. Polisen och andra skulle inte tvingas agera i en juridisk gråzon. Därmed skulle också riskerna för att metoderna används på ett olämpligt eller fel- aktigt sätt minska. BRU:s slutsats blev sammantaget att arbets- metoderna borde ges en rättslig reglering som uttryckligen tillåter de brottsbekämpande myndigheterna att agera. (Se SOU 2003:74 s. 137 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;Till en likartad slutsats kom också 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen föreslog, för att undanröja nuvarande osäkerhet, att det skulle införas regler om bl.a. provokation och infiltration. I denna del skrev utredningen följande (se SOU 2003:12 s. 278).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft15"&gt;Det är i två hänseenden som en precisering av rättsläget ter sig bety- delsefull. Dels bör det klargöras att strängare krav än eljest gäller, när det är fråga om sådana spaningsmetoder som är ägnade att vilseleda eller att medföra intrång i annans personliga integritet, även om de inte stri- der mot lag eller annan författning. Sådana åtgärder bör få vidtas bara om det är uppenbart att den skada eller det men som åtgärden medför inte står i missförhållande till syftet med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;Å andra sidan är det också med hänsyn till Europakonventionen av vikt att ett positivt lagstöd skapas för åtgärderna när denna förutsätt- ning är uppfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Som ovan nämnts kan en ökad tydlighet naturligtvis vara av stort värde från rättssäkerhetssynpunkt, dvs. för den enskilde. En lagreg- lering innebär bl.a. att någorlunda tydliga gränser kan sättas, att krav på dokumentation kan ställas upp och därigenom kan också bättre förutsättningar för granskning och kontroll skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Tydligheten är emellertid också av värde för de brottsbekäm- pande myndigheterna. Osäkerhet om vad som gäller kan leda till såväl omotiverad återhållsamhet som ökade risker för oavsiktliga övertramp. Inte minst för myndighetspersoner som agerar under tjänsteansvar är det angeläget att få veta var gränserna går. Utgångs- punkten för de fortsatta övervägandena är följaktligen att området bör regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Som ovan framgått är det framför allt vad gäller åtgärder som kan föranleda att någon begår ett brott som det idag råder oklarhet gällande användningen av provokativa åtgärder. Det är också detta område som från rättssäkerhetssynpunkt framstår som särskilt pro- blematiskt. Den huvudsakliga invändningen mot användningen av provokativa åtgärder är att dessa riskerar att föranleda personer att begå brott som de annars inte skulle ha begått. Mot denna bak- grund är det näraliggande att låta lagregleringen ta sikte på sådana provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Detta innebär att den föreslagna lagstiftningen i princip kommer att ta sikte på samma område som omfattades av det förslag till lag- stiftning som lämnades av BRU (se SOU 2003:74 s. 145) och av de nu gällande riktlinjerna från Riksåklagaren (se RåR 2007:1 under rubriken Bakgrund).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En sådan reglering kommer inte att träffa provokativa åtgärder som inte riskerar att föranleda någon att begå ett brott. Sålunda kom- mer rena s.k. bevisprovokationer – exempelvis provokativa åtgärder som innebär att någon förmås att visa upp narkotika eller hälerigods som denne redan innehar – inte att omfattas av regleringen. Dylika åtgärder kommer följaktligen, som idag, att styras av allmänna prin- ciper för polisingripanden som följer av 8 § polislagen. Detta inne- bär att det avgörande för åtgärdernas tillåtlighet bl.a. blir om de allmänna krav som följer av behovs- och proportionalitetsprincipen är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;För att markera att regleringen bara tar sikte på provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå brott bör i lag- texten talas om särskilda provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft19"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;En reglering av provokativa åtgärder förutsätter självfallet att det dras upp något slags gräns för vad som överhuvudtaget räknas som en provokation. Varje form av interaktion kan inte ses som en pro- vokativ åtgärd i här avsedd mening. Denna avgränsning behandlas närmare nedan i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;När bör provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå brott få vidtas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För att det ska vara tillåtet att använda provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå ett brott ska krävas (1) att det föreligger stark misstanke om brott, (2) att brottsmisstanken avser allvarlig brottslighet samt (3) att behovs- och proportionalitetsprinciperna beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft11"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;Såsom allmänna krav för användningen av provokativa åtgärder bru- kar idag anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att det ska föreligga en stark misstanke om brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att brottsmisstanken ska avse allvarlig brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att behovs- och proportionalitetsprinciperna ska beaktas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;att provokationen inte får syfta till att någon ska begå ett brott som denne annars inte skulle ha begått.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Enligt utredningens mening finns det i huvudsak – men med vissa modifikationer – skäl att hålla fast vid dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Stark misstanke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;Provokativa åtgärder bör såsom huvudregel, och liksom idag, förut- sätta att det föreligger stark misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;I Åklagarmyndighetens RättsPM anges att kravet på stark miss- tanke hänger samman med att man inte får provocera någon att begå ett brott denne annars inte skulle ha begått (se t.ex. s. 33). Det skulle kanske därför kunna ifrågasättas om kravet fullt ut bör upp- rätthållas när man, såsom utredningen föreslår, väljer att spärra möj- ligheten till lagföring avseende framprovocerade brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft19"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Utredningen gör emellertid bedömningen att kravet om stark misstanke likväl fyller en funktion såtillvida att det klargör att pro- vokativa åtgärder av detta slag ska användas endast när det finns goda skäl att tro att åtgärden kan leda till resultat. Eftersom de pro- vokativa åtgärderna ska användas för att erhålla bevisning om be- gången brottslighet bör det inte komma ifråga att använda dylika åtgärder i fall där det endast föreligger svaga misstankar om att brottslighet av visst slag överhuvudtaget förövats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Kravet på stark misstanke bidrar också till att minska riskerna för att helt oskyldiga medborgare ska utsättas för de provokativa åtgärderna. Även om en framprovocerad gärning inte ska lagföras, kan det naturligtvis vara förenat med visst obehag både att vara utsatt för en provokativ åtgärd och att förledas att begå brott. Det faktum att en person förövar brott kan vidare ha andra konsekvenser än rent straffrättsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;För att kravet på stark misstanke ska kunna minska riskerna för att någon provoceras att begå ett brott som denne annars inte skulle ha begått, fordras i princip att kravet knyts till en viss person, dvs. att det krävs att det föreligger stark misstanke mot just den person mot vilken den provokativa åtgärden omedelbart riktar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av nämnda RättsPM (se s. 15 ff.), liksom av uttalanden i doktri- nen (se t.ex. Axberger s. 29 ff.), framgår emellertid att något strikt krav på stark misstanke mot en viss individ inte kan anses gälla. Bl.a. anges att provokativa åtgärder kan användas också i fall där misstanken riktar sig mot någon eller några i en viss grupp under förutsättning att man planerar och utför provokationen så att man minimerar risken att få någon ”på kroken” som inte har med brotts- ligheten att göra. Vidare uttalas att provokativa åtgärder också bör anses tillåtna i vissa fall när misstanken avser en mer obestämd grupp av personer, men att det då bör uppställas krav på att åtgärden är helt neutral, dvs. inte innehåller något särskilt lockande erbjudande, frestelse eller liknande och att åtgärderna är inriktade på att skaffa fram bevisning som binder gärningsmannen till den tidigare för- övade brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;I dessa fall fyller kravet på stark misstanke närmast funktionen att säkerställa att de provokativa åtgärderna används för utredning av redan förövad eller pågående brottslighet. Det ska föreligga stark misstanke om att brottslighet är begången eller pågående och de pro- vokativa åtgärderna ska kunna motiveras utifrån intresset av att utreda denna brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Mot denna bakgrund gör utredningen följande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft19"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Provokativa åtgärder som riktar sig mot viss person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;När en provokativ åtgärd är riktad mot en viss person, dvs. innefattar konkreta försök att förmå denne att göra något, bör som huvud- regel förutsättas att det föreligger stark misstanke om att denne är delaktig i den ifrågavarande brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det synes emellertid kunna ifrågasättas om ett sådant krav bör upprätthållas generellt. Ibland kan situationen vara sådan att man måste närma sig den mot vilken misstanken riktar sig via andra per- soner (mot vilka det inte nödvändigtvis föreligger stark misstanke). Fråga kan t.ex. vara om att man misstänker att en viss person (A) har ett antal automatvapen till försäljning samtidigt som man kan nå fram till denna person och till vapnen endast genom att en provo- kativ åtgärd, t.ex. en förfrågan om det finns möjlighet att förmedla en kontakt med huvudmannen, som riktas mot en mellanhand (B). Även om en sådan åtgärd kan riskera att föranleda mellanhanden B att begå en brottslig gärning (fråga kan t.ex. vara om att förmedla en kontakt med A, vilket kan vara att bedöma som medhjälp till A:s brottslighet) bör den enligt utredningens mening under vissa förut- sättningar kunna anses som tillåten. Detsamma kan gälla sådana fall där en misstänkt (A) ingår i en bestämd grupp av personer men där det ännu inte är klarlagt vem i gruppen det handlar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Denna bedömning bygger dels på att det, i linje med vad som nedan föreslås, införs en reglering som klargör att den frampro- vocerade gärningen inte får lagföras (B ska sålunda inte riskera att lagföras för det framprovocerade brottet), dels på att de allmänna krav som följer av behovs- och proportionalitetsprinciperna respek- teras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;För att det ska vara förenligt med behovs- och proportionali- tetsprincipen att på detta sätt rikta en provokativ åtgärd mot en mellanhand torde i regel förutsättas att det mot denne föreligger misstanke om inblandning kopplad till den brottsliga verksamheten eller brottslig verksamhet av ifrågavarande slag, utan att det för den skull behöver bedrivas förundersökning mot personen. Det ska inte vara fråga om ett mer allmänt fiske efter brottsbenägna personer som kan förmedla vidare kontakter, utan det ska finnas goda skäl att tro att åtgärden kan leda till resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft19"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;Provokativa åtgärder som riktar sig mot en mer obestämd krets av personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I de fall en provokativ åtgärd riktar sig mot en mer obestämd grupp av personer kan det av naturliga skäl inte uppställas något krav på stark misstanke mot en viss person (jfr här Åklagarmyndighetens RättsPM 2007:4 s. 16 f.). Alltjämt bör emellertid upprätthållas ett krav på att det föreligger stark misstanke om att allvarlig brottslig verksamhet pågår eller att sådan brottslighet redan har förövats. Detta följer av att de provokativa åtgärderna alltid ska syfta till lagföring av redan begången brottslighet och att det därtill ska finnas goda skäl att tro att de kan leda till resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Också i dylika fall gör sig naturligtvis de begränsningar som följer av behovs- och proportionalitetsprincipen gällande. Sålunda bör, eftersom åtgärden kan beröra även personer mot vilka det inte finns någon stark misstanke om delaktighet, fordras bl.a. att åtgär- derna är neutrala (dvs. inte innehåller något särskilt lockande erbju- dande som kan förmå någon som inte har med brottsligheten att göra att nappa på kroken) samt att det finns goda skäl att anta att man genom provokationen ska kunna få fram bevisning om tidigare brottslighet (och inte bara om det brott som kan komma att pro- voceras fram), se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft11"&gt;Allvarlig brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Nästa fråga som bör ställas är om det ska uppställas krav på att misstanken ska avse brottslighet av viss svårhetsgrad, dvs. om det finns skäl att begränsa tillämpningsområdet för de provokativa åt- gärderna till viss typ av allvarlig brottslighet. Som framgått strax ovan brukar ett krav på allvarlig brottslighet normalt anges som en av de förutsättningar som följer av de allmänna principer som gäller för provokativa åtgärder (se bl.a. SOU 1982:63 s. 130 och Åklagarmyn- dighetens RättsPM 2007:4 s. 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Frågan har tidigare behandlats av BRU som, delvis i anslutning till ett uttalande av Axberger, gjorde bedömningen att användning- en av provokativa åtgärder inte borde begränsas till grova brott (se SOU 2003:74 s. 149 ff.). Den bakomliggande tankegången synes ha varit att begränsningen till grov brottslighet inte behövs om man strikt tillämpar principen att åtgärden inte får föranleda att den utsatte begår en brottslig gärning som han annars inte skulle ha begått:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;Som vi kommer fram till nedan bör en reglering av provokativa åtgär- der innehålla den begränsningen, att det måste kunna antas att personen ändå skulle begå samma eller liknande gärning även om åtgärderna inte kommer till stånd. Vi delar Axbergers uppfattning att det i ett sådant fall inte är nödvändigt att ställa upp ett formellt krav på att provoka- tiva åtgärder ska få vidtas enbart vid grov brottslighet. Som Axberger anger skulle ett sådant krav leda till att åtgärderna inte blir möjliga att tillämpa vid enklare brottslighet, trots att viss sådan brottslighet kan vara svår att bekämpa utan de provokativa åtgärderna. Det framstår där- för enligt vår mening som ändamålsenligt att inte begränsa användning- en av provokativa åtgärder till grova brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Enligt utredningens mening kan den koppling som här görs mellan kravet på allvarlig brottslighet och principen om att åtgärden inte får föranleda någon att begå en brottslig gärning som han annars inte skulle ha begått inte anses alldeles klar. Kravet på allvarlig brotts- lighet kan knappast anses bottna i risken att någon skulle kunna förmås att begå ett brott som denne annars inte skulle ha begått. Också i de fall där någon förmås att begå allvarlig brottslighet måste det naturligtvis anses problematiskt om denne begår en brottslig gärning som denne annars inte skulle ha begått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Skälen för att begränsa användningen av provokativa åtgärder synes alltså enligt utredningens mening ha mindre att göra med att åtgärderna just i de fallen skulle vara acceptabla än med att det på ett allmänt plan finns skäl till restriktivitet vad gäller användningen av provokativa åtgärder, bl.a. eftersom de innebär att myndigheter- na uppträder dolt och påverkar händelseutvecklingen och eftersom de kan ha oavsedda och svårkontrollerade effekter. Ytterst kan dessa överväganden sägas gå tillbaka på proportionalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i 8 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det för därför enligt utredningens mening för långt att mer gene- rellt avstå från ett krav på att de provokativa åtgärderna ska rikta sig mot allvarlig brottslighet (jfr BRU:s förslag i SOU 2003:74 enligt vilka det endast krävdes att fråga var om brott på vilket fängelse kan följa). Tvärtom finns det fortsatt skäl att begränsa använd- ningen av provokativa åtgärder till fall där användningen av åtgär- derna framstår som särskilt angelägen. Så kan naturligtvis vara fallet när fråga är om brottslighet som har ett högt straffvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Vid bedömande av om provokativa åtgärder ska anses tillåtna att vidta bör emellertid hänsyn kunna tas inte bara till de enskilda brot- tens straffvärde utan också till huruvida de enskilda gärningarna in- går i en verksamhet som bedrivs systematiskt eller organiserat och som därför kan sägas vara särskilt samhällsfarlig. Exempelvis bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;kontinuerlig försäljning av alkohol till skolungdom kunna föranleda provokativa åtgärder också om straffvärdet av varje enskild försälj- ning är begränsat. Som en sammanfattande benämning för den brotts- lighet vid vilken provokativa åtgärder bör få vidtas används lämpligen uttrycket allvarlig brottslighet. Vad som avses med detta uttryck utvecklas närmare i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Behovs- och proportionalitetsprinciperna ska beaktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vid bedömningen av om en provokativ åtgärd ska få användas måste vidare behovs- och proportionalitetsprinciperna beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Principerna som i ganska stor utsträckning är överlappande – proportionalitetsprincipen inrymmer i inte obetydlig utsträckning behovsprincipen – ställer upp allmänna krav på den polisiära verk- samheten och dessa gäller naturligtvis även såvitt avser provokativa åtgärder. Som ovan framgått kan sägas att de allmänna principer för användningen av provokativa åtgärder som har utmejslats i praxis och doktrin – bl.a. kravet på stark misstanke om allvarlig brottslighet – ytterst bygger på behovs- och proportionalitetsprinciperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Behovsprincipen kan i sammanhanget sägas innebära att det inte ska finnas några alternativa och mindre ingripande åtgärder att nå det ifrågavarande målet. Alternativa åtgärder kan ha prövats utan framgång eller så kan de redan från början bedömas vara verknings- lösa. För att det ska finnas behov av att vidta en viss åtgärd måste det också finnas skäl att anta att åtgärden kan leda till användbara resultat. Med utgångspunkt i att utredningen föreslår att frampro- vocerade brott inte ska få lagföras (se nedan avsnitt 5.3.8) betyder detta att det måste finnas skäl att tro att åtgärden kan leda till att man erhåller bevisning om redan begången brottslighet eller annars till resultat som inte har att göra med den framprovocerade brotts- ligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Proportionalitetsprincipen inrymmer, utöver det nödvändighets- krav som kan anses följa redan av behovsprincipen, framför allt ett krav på att åtgärden ska stå i rimlig proportion till målet med åt- gärden. Proportionalitetsprincipen ger följaktligen stöd för kravet på att provokativa åtgärder bara får vidtas mot allvarligare brottslighet. Vid tillämpningen måste man vidare väga olägenheterna med att vidta en viss åtgärd, t.ex. att en oskyldig individ kan utsättas för obehag, mot det som står att vinna med åtgärden. Proportionalitetsprin- cipen blir därför av särskild betydelse när den provokativa åtgärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft19"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;riktas mot någon mot vilken det inte föreligger stark misstanke om inblandning i den allvarliga brottsligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Proportionalitetsprincipen innebär en viktig begränsning också såtillvida att det inte kan anses proportionerligt att provocera fram gärningar som innebär att enskilda eller allmänna intressen kommer till skada. Att i syfte att erhålla bevisning om pågående brottslig verksamhet provocera fram en gärning som innebär att ett narko- tikabrott eller ett förfalskningsbrott förövas kan, under förutsättning att narkotikan eller det förfalskade inte sprids, exempelvis tänkas stå i rimlig proportion till målet med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Om den framprovocerade gärningen istället innefattar fullbor- dade brott mot person torde det nästan aldrig vara möjligt att finna proportionalitetskravet uppfyllt. Att en provokativ åtgärd riskerar att leda till en gärning som uppfyller rekvisiten för ett s.k. skade- delikt bör alltså normalt utesluta att den provokativa åtgärden vidtas. I undantagsfall kan emellertid skadan vara av sådan karaktär att den vid ett ingripande kan framstå som närmast artificiell och tillfällig. Så kan t.ex. vara fallet om den provokativa åtgärden visserligen inne- bär att ett stöldbrott fullbordas men besittningsrubbningen genom myndigheternas ingripande genast kan återställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Provokativa åtgärder i underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Provokativa åtgärder ska, i syfte att förebygga eller förhindra viss allvarlig brottslighet, i viss utsträckning få vidtas inom ramen för Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte tillräckliga skäl att tillåta använd- ningen av provokativa åtgärder som kan föranleda någon att begå brott inom ramen för annan underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft7"&gt;Ett allmänt krav för att provokativa åtgärder ska få genomföras är att det föreligger stark misstanke om allvarlig brottslighet. Vidare har JO i det s.k. &lt;NOBR&gt;Harley-Davidson-ärendet&lt;/NOBR&gt; uttalat (se JO 2000/01 s. 118) att syftet med att vidta en provokativ åtgärd ska vara att få fram bevisning om ett redan begånget brott. En konsekvens av detta synsätt är att det inte finns utrymme att genomföra provokativa åtgärder inom ramen för underrättelseverksamhet. Frågan uppstår därför om det i någon utsträckning finns skäl att tillåta användning av provokativa åtgärder inom ramen för underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Tidigare utredningar har kommit till delvis skilda resultat i detta avseende. I betänkandet Vår beredskap efter den 11 september fann 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; att provokativa åtgärder borde få före- komma också utanför förundersökningssituationen, men menade samtidigt att metoden skulle användas med yttersta försiktighet och endast om det var uppenbart att den skada eller det men som åtgär- den medför inte stod i missförhållande till syftet med åtgärden (se SOU 2003:32 s. 277 ff.). Ett skäl var att gränsen mellan infiltration och bevisprovokation i vissa fall kan vara svår att dra. Utredningen lämnade inte några färdiga förslag till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;BRU var av motsatt uppfattning och kom i betänkandet Ökade effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) fram till att det inte fanns något behov av att ändra den nu gällande ordningen och att de provokativa åtgärderna borde regleras som ett straffprocessuellt tvångsmedel (se SOU 2003:74 s. 139 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det har enligt utredningens mening inte framkommit ett tillräck- ligt starkt behov ifrån den öppna polisen eller andra brottsbekäm- pande myndigheter att kunna använda provokativa åtgärder inom ramen för myndigheternas underrättelseverksamhet. Enligt utred- ningens mening är det vidare rimligt att användningen av provo- kativa åtgärder begränsas till de fall där det, enligt ovan, föreligger stark misstanke om att allvarlig brottslighet har begåtts. Det inne- bär att det i de fall det är aktuellt att använda provokativa åtgärder i princip också föreligger förutsättningar att öppna en förundersök- ning. Enligt utredningens mening finns därför inte skäl att tillåta användningen av provokativa åtgärder i den allmänna underrättelse- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;När det gäller Säkerhetspolisens verksamhet ställer sig dock saken annorlunda. Säkerhetspolisen är Sveriges civila säkerhetstjänst. Myn- dighetens uppdrag är att bedriva terrorismbekämpning, förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet samt att bedriva personskydds- verksamhet. Uppdraget är följaktligen huvudsakligen att förebygga och förhindra brott som skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Sverige. Uppdraget kräver att Säkerhetspolisen kan inhämta uppgifter på ett tidigt stadium, innan en person eller gruppering har konkreta planer eller vidtagit åtgärder för att begå brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det preventiva uppdraget gör att Säkerhetspolisen inte kan be- driva verksamheten utifrån brottsanmälningar. Myndigheten måste i stället själv ha förmåga att identifiera aktörer som har avsikt att begå aktuella brott. Inhämtningen av uppgifter sker i stor utsträck- ning genom underrättelseverksamhet i miljöer där det förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;brottslig verksamhet. För en mer effektiv verksamhet skulle det t.ex. kunna vara fråga om att Säkerhetspolisen skulle behöva medverka till överföring av en mindre summa pengar i betalningskanaler som skulle kunna vara ämnade att användas till finansiering av terrorism där syftet med åtgärden är att skaffa sig kännedom om det bakom- liggande nätverket av personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Som framgår gör Säkerhetspolisens uppdrag att syftet med en åtgärd i underrättelseverksamheten inte är att få fram uppgifter som i sin förlängning kan leda till att förundersökning inleds eller en gärningsman lagföras. Istället vidtas åtgärden för att myndigheten ska få underlag för en bedömning av om huruvida brottsförebyg- gande åtgärder bör vidtas. I underrättelseverksamheten förekommer visserligen att brott uppdagas. I arbetet med att förebygga brott mot rikets säkerhet är dock gärningsmannen ofta straffrättsligt im- mun och brottet kan inte beivras på annat sätt än genom att en gärningsman förklaras inte vara önskvärd i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Sammanfattningsvis framstår det som olämpligt att, på motsvaran- de sätt som när det gäller den allmänna brottsbekämpande verksam- heten, bygga regelverket på förutsättningen att en förundersökning ska vara inledd. En sådan reglering skulle innebära att provokativa åtgärder skulle kunna vidtas först i ett så sent skede att åtgärderna riskerar att sakna betydelse för Säkerhetspolisens brottsförebyg- gande arbete eller att en förundersökning skulle behöva inledas i många fall där det från början står klart att lagföring inte är aktuell. En sådan reglering skulle inte vara ändamålsenlig. Istället menar ut- edningen att de brott som Säkerhetspolisen ska förebygga kan ha så allvarliga följder för Sverige att reglerna för att vidta provokativa åtgärder inom ramen för Säkerhetspolisens verksamhet bör anpassas till verksamhetens särdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beslut om provokativa åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslut om provokativa åtgärder under förundersökning ska fattas av åklagare. Inom ramen för Säkerhetspolisens under- rättelseverksamhet ska beslut om provokativa åtgärder fattas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft7"&gt;Beslut om provokativa åtgärder ska enligt nu gällande rätt fattas av åklagare (se Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2007:1 samt JO 1997/98&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;s. 118). Detta kan sägas följa av att det enligt 23 kap. 3 § RB är åkla- gare som ska vara förundersökningsledare i de fall det blir aktuellt att genomföra provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Denna beslutsordning framstår enligt utredningens mening som rimlig. Åklagares medverkan innebär att frågor om användning av provokativa åtgärder inte blir en rent polisiär angelägenhet vilket är viktigt från kontrollsynpunkt, och beslutsordningen framstår också med beaktande av den beslutskompetens som i övrigt givits till åkla- gare som rimlig. Till detta ska läggas att det vid beslut om provo- kativa åtgärder i den mening som här avses regelmässigt finns flera svårbedömda praktiska och juridiska frågor att ta ställning till. Det bör överlämnas till Åklagarmyndigheten att avgöra vilka åklagare som kan anses ha sådan särskild kompetens att de är lämpliga att handlägga beslut av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Som framgått av den internationella jämförelsen ovan är det i både Danmark och Finland domstol som ger tillstånd att vidta pro- vokativa åtgärder. När det gäller den danska säkerhetspolisens använd- ning av provokativa åtgärder krävs det dock inte domstolsbeslut. Med hänsyn till att beslut om att vidta provokativa åtgärder inte sällan kan behöva fattas med relativt små tidsmarginaler, finner utredning- en att ett krav på domstolsbeslut kan föranleda problem i den prak- tiska hanteringen. Inte heller finns det, enligt utredningens mening, av rättssäkerhetsskäl eller annars tillräckliga skäl att förlägga beslu- tanderätten till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;När det gäller sådana provokativa åtgärder som Säkerhetspolisen enligt förslagen ska få vidta inom ramen för underrättelseverksamhet framstår det emellertid, med beaktande både av karaktären på verk- samheten och med beaktande av åklagarkårens uppgifter, som olämp- ligt att lägga beslutanderätten på åklagare. Det framstår emellertid inte heller som lämpligt att lägga beslutanderätten inom Säkerhets- polisens egen organisation. Med beaktande av såväl intresset av effektivitet som intresset av rättssäkerhet och kontroll anser utred- ningen att beslutanderätten bör tillkomma den fristående nämnd (Nämnden) som föreslås införas, se vidare avsnitt 12.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft19"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Dokumentation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Användningen av provokativa åtgärder ska dokumenteras. Vid genomförandet av en provokativ åtgärd ska föras protokoll i vilket ändamålet med åtgärden och vad som har förekommit vid denna ska anges. Dokumentationsskyldigheten ska framgå av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Av Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av provokativa åtgär- der (RåR 2007:1) framgår att beslut om och genomförande av pro- vokativa åtgärder ska dokumenteras i enlighet med vad som anges i 23 kap. RB samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Det framgår vidare att det av dokumentationen särskilt ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;vem som har fattat beslutet och tidpunkten för det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;det underlag som har legat till grund för beslutet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;hur åtgärderna har genomförts, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;resultatet av åtgärderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Enligt utredningens mening är en noggrann dokumentation av de provokativa åtgärder som det här är fråga om oundgänglig. Med hänsyn till att provokativa åtgärder inte bara ska få förekomma i för- undersökning, utan också inom ramen för Säkerhetspolisens under- rättelseverksamhet går det inte fullt ut att grunda dokumentations- skyldigheten på det straffprocessuella regelverket. Det framstår därför som lämpligt att dokumentationskravet framgår direkt av den före- slagna lagstiftningen. Bestämmelsen kan med fördel utformas med förebild i bestämmelsen om dokumentation av beslag i 27 kap. 13 § första stycket RB, låt vara att delvis andra överväganden kan göra sig gällande vid provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Konsekvenser för provokatörens straffrättsliga ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regleringen avseende provokativa åtgärder som riskerar att föranleda att någon förövar brott innebär att pro- vokativa åtgärder som ligger inom ramen för regleringen är rätts- enliga och därför inte kan föranleda straffrättsligt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft12"&gt;Eftersom provokativa åtgärder innebär att den utsatte förmås att göra något och detta i straffrättsliga termer kan vara att se som anstiftan har det i olika sammanhang diskuterats i vilken utsträck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;ning en provokatör gör sig skyldig till anstiftan om han eller hon förmår annan att begå en brottslig gärning. I viss utsträckning följer ansvarsfrihet till följd av allmänna straffrättsliga regler om uppsåts- täckning, men i åtskilliga avseenden får rättsläget betecknas som oklart (se t.ex. SOU 2003:74 s. 160 med vidare hänvisningar till Asp och Axberger). Till detta kommer att åtgärder vidtagna vid myndighetsutövning, och dit hör normalt provokativa åtgärder, kan föranleda ansvar för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Den nu föreslagna regleringen, enligt vilken uttryckligt lagstöd ges för provokativa åtgärder som syftar till att, eller riskerar att, föranleda att någon begår brott, innebär att provokativa åtgärder som vidtas med stöd av regleringen är rättsenliga och de kan därför inte föranleda straffrättsligt ansvar. Man kan uttrycka det så att en reglering av provokativa åtgärder medför att provokatören inte kan bestraffas för åtgärder som sker med stöd av och i överensstämmel- se med regeln. För att ansvarsfrihet ska komma ifråga bör förut- sättas att beslut om åtgärden har fattats i föreskriven ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Om provokatören går utanför ramarna för den givna regleringen och därvid provocerar fram ett brott kan emellertid ansvar för såväl tjänstefel som annat brott aktualiseras. Eftersom den föreslagna regleringen får anses ge uttryck för att provokationen utgör ett led i brottsbekämpningen snarare än ett slags medverkan till den aktu- ella brottsligheten bör emellertid medverkansansvar kunna aktua- liseras endast i fall där det är uppenbart att den provokativa åtgärden inte omfattas av regleringen. I första hand aktualiseras således ansvar för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den straffrättsliga bedömningen av ett framprovocerat brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som har förmåtts att begå ett brott till följd av pro- vokativa åtgärder ska inte kunna bestraffas för detta. Straffriheten ska omfatta gärningar som föranletts av de provokativa åtgär- derna oberoende av om det kan antas att den tilltalade skulle ha begått brottslighet av liknande slag också provokationen förutan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft7"&gt;Som ovan framgått har Högsta domstolen i NJA 2007 s. 1037 kom- mit till slutsatsen att förekomsten av provokativa åtgärder ytterst kan innebära att det brister i de materiella straffbarhetsbetingelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Detta innebär att en framprovocerad gärning inte ska åtalas och, om så ändå sker, att väckt åtal ska ogillas. Det framprovocerade brottet är följaktligen straffrättsligt att bedöma på samma sätt som om gärningen vore preskriberad eller förövad av en underårig (se härom Asp SvJT 2008 s. 783 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Högsta domstolens avgörande bygger i grunden på den praxis som utvecklats av Europadomstolen och innebär att det avgörande för bedömningen är huruvida rätten till en rättvis rättegång genom provokationen har blivit oåterkalleligen undergrävd (se ovan av- snitt 5.1.6). Om så inte är fallet finns, enligt Högsta domstolens avgörande, möjlighet att beakta provokationen genom reglerna i 29 kap. 5 och 6 §§ BrB, dvs. som ett skäl att sätta straffet lägre än annars och – ytterst – för att meddela påföljdseftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Som ovan nämnts finns det i Europadomstolens praxis vissa indi- kationer på att man vid avgörande av huruvida rätten till en rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd ska beakta huruvida den provocerade till följd av provokationen begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Detta innebär i praktiken att man måste göra ett slags bedöm- ning av om den tilltalade var förutbestämd (”predisposed”) att begå brott av visst slag eller om denne förmåtts att begå brottet enbart på grund av de provokativa åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt utredningens mening finns det emellertid flera problem behäftade med detta sätt att resonera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;En reglering som bygger på tanken att det ska vara tillåtet att provocera fram och lagföra brott som ”ändå skulle ha begåtts” inne- bär alltid att man måste ta ställning till vad den utsatte skulle ha gjort ändå, dvs. provokationen förutan. Enligt utredningen måste en sådan hypotetisk bedömning av vad en person skulle ha gjort pro- vokationen förutan ses som problematisk. Bedömningen blir med nödvändighet i viss mån personrelaterad vilket innebär att den leder till risker för diskriminering. Det måste sålunda anses stå klart att ett mer differentierat synsätt, enligt vilket man kan lagföra fram- provocerade brott om de ändå hade begåtts, innebär risker för att den utsattes bakgrund och allmänna livssituation – kanske framför allt huruvida denne tidigare begått brott av ifrågavarande slag – till- mäts betydelse på ett sätt som kan framstå som tveksamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;I vissa fall kan det visserligen vara möjligt att ha en ganska välgrundad uppfattning om vad någon skulle ha gjort också provo- kationen förutan. Om man t.ex. förmår en person att överlåta ett vapen och därigenom också förmår denne att röja ett omfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;illegalt innehav av vapen kan det kanske anses berättigat att förut- sätta både att vapnen innehafts i överlåtelsesyfte och att överlåtelser hade skett också provokationen förutan. Motsvarande kan sägas i fall där någon kan beslås med att ha vidtagit omfattande förberedel- ser för att föröva viss brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I dylika fall – dvs. när man faktiskt kan påvisa att brott av visst slag hade förövats också utan provokationen – synes emellertid lag- föring av det framprovocerade brottet regelmässigt vara av marginellt intresse från brottsbekämpningssynpunkt. Eftersom man har annan brottslighet att falla tillbaka på (innehav, förberedelse etc., dvs. den brottslighet som visar att man skulle ha förövat t.ex. ett överlåtelse- brott också provokationen förutan), kommer det framprovocerade brottet att tillföra mycket litet i form av straffvärde i relation till en bedömning som enbart grundar sig på den bakomliggande brotts- ligheten. Om dylik bakomliggande brottslighet inte går att styrka måste emellertid bedömningar av vad den enskilde hade gjort pro- vokationen förutan regelmässigt ses som spekulativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Som en sammanfattning kan sägas att lagföring av det framprovo- cerade brottet framstår som onödig i de fall detta inte tillför särskilt mycket ifråga om straffvärde, och såsom otillbörlig om det, omvänt, är så att den tillför mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Till detta ska läggas att det mer generellt kan framstå som tvivel- aktigt att tillmäta eventuella misstankar om vad den utsatte skulle göra provokationen förutan avgörande betydelse för huruvida denne kan dömas för det framprovocerade brottet. Det kan sålunda disku- teras huruvida man i en rättsstat bör bygga straffrättslig särbehand- ling enbart på misstankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Mot denna bakgrund görs bedömningen att värdet av en rak och tydlig regel – framprovocerade brott ska inte lagföras – är betydligt större än värdet av att utnyttja det utrymme som möjligen finns enligt Europakonventionen att i vissa fall kunna lagföra en framprovo- cerad gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Enligt utredningens mening finns följaktligen skäl att gå något längre än vad som krävs enligt Europadomstolens praxis och i lag klargöra att ett brott som framprovocerats genom en provokativ åtgärd aldrig får leda till åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Den föreslagna straffriheten bör emellertid förutsätta att den utsatte verkligen kan sägas ha förmåtts till gärningen genom de provokativa åtgärderna. Enbart det förhållandet att polisen svarat på ett initiativ från den ifrågavarande personen eller genom helt neutrala åtgärder (såsom att ställa ut ett brottsobjekt på allmän plats)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;kan sägas ha orsakat gärningen bör sålunda inte vara tillräckligt. Even- tuell straffrihet bör emellertid inte enbart omfatta de gärningar som förövas av den omedelbart utsatte, utan också sådana medverkans- gärningar som indirekt kan anses föranledda av de provokativa åtgär- derna. Dessa avgränsningsfrågor behandlas närmare i författnings- kommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft19"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;6 Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Svensk polis eller tull har i dag inte någon uttrycklig befogenhet att i samband med infiltrationsoperationer företa åtgärder som utgör en brottslig handling. En polisman som har infiltrerat en kriminell grup- pering som förbereder t.ex. ett grovt rån eller ett grovt narkotika- brott kan emellertid, om arbetet ska kunna utföras effektivt, behöva göra sig skyldig till straffbara gärningar vid förberedelserna för brottet, trots att deltagandet syftar till att förhindra att det planerade brottet fullbordas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Utredningen ska enligt direktiven överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämpande myndigheterna i samband med infiltration bör kunna delta i planering, annan förberedelse eller ut- förande av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;I propositionen med förslag till polislag (prop. 1983/84:111 s. 46 ff.) anges fyra principer för användningen av s.k. okonventionella spa- ningsmetoder, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;att polisen aldrig bör få begå en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller avslöja ett brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;att polisen aldrig bör få provocera eller eljest förmå någon att inleda en brottslig aktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;att polisen aldrig av spaningsskäl får underlåta att vidta föreskriv- na åtgärder mot brott eller en för brott misstänkt person, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att beslut om sådana spanings- eller förundersökningsmetoder som avses här alltid bör fattas av åklagare eller polisman i polis- chefsbefattning liksom att stränga krav på dokumentation måste upprätthållas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft19"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Den första av dessa principer innebär alltså att polisen aldrig får begå en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller av- slöja ett brott. Det finns enligt svensk rätt, till skillnad från vad som gäller i vissa andra länder, inte något undantag med innebörden att mindre allvarliga lagstridiga handlingar från polisens sida skulle vara tillåtna om de stod i rimlig proportion till intresset av att av- slöja eller utreda ett mycket grovt brott (se Polislagen En kommen- tar, 7 uppl. s. 64).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Däremot har polisen befogenheter enligt 10 § polislagen att i vissa situationer använda våld. Detta gäller även i samband med in- filtrationsoperationer och provokativa åtgärder i samma utsträckning som för annan brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Av 29 § polislagen framgår bl.a. att 10 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; även gäller tjänsteman vid Kustbevakningen som medverkar vid polisiär övervakning. Vidare framgår att bestämmelsen i 10 § första stycket 5 även gäller tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen som utövar befogenhet som där anges för trafiknykterhetskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Vidare gäller för poliser, som för alla andra, reglerna om nöd och nödvärn i brottsbalken. Dessa regler kan självfallet tillämpas även i samband med en infiltrationsoperation eller en provokativ åtgärd. Av 24 kap. 1 § BrB framgår följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft15"&gt;En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och om- ständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft15"&gt;Rätt till nödvärn föreligger mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Av 24 kap. 4 § framgår följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft15"&gt;En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapi- tel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaf- fenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft15"&gt;Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;Det finns vidare några uttryckliga undantag för när polisen får under- låta att följa trafikföreskrifter. Dessa återfinns i 11 kap. trafikförord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft19"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;ningen (1998:1276) och rör främst utryckningsfordon. Ytterligare undantag finns i förordningen (1991:102) om poliseskort och rör eskort av statschef, regeringschef m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av särskilt intresse i detta sammanhang är dock främst bestäm- melsen i 11 kap. 9 § trafikförordningen som ger föraren av ett for- don som används i spaningsverksamhet inom polisen, Tullverket eller Kustbevakningen, möjlighet att, när det är oundgängligen nödvän- digt för att fullgöra spaningsuppdraget, med iakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa trafikföreskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne om det uppenbarligen kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Bestämmelsen infördes efter ett förslag av BRU (se vidare SOU 2003:74 s. 233 ff. och s. 318 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I sammanhanget bör slutligen framhållas att det finns situationer där polisen utför åtgärder som, trots att de formellt skulle kunna sägas vara straffbelagda, uppenbarligen anses vara tillåtna. Om polisen vid en kontrollerad leverans tar en långtradarchaufförs plats och kör en bil med narkotika i lasten till dess avsedda slutdestination kan polisen sålunda inte anses ha gjort sig skyldigt till sådan transport av narko- tikan som är straffbelagd enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64). I huvudsak är fråga om att polisen i anslutning till en ingripande och ett framtida beslag, som inte formellt behöver ha beslutats, måste anses ha rätt att ta befattning med sådan egendom som det annars är otillåtet att ta befattning med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Av en sammanställning av enkätsvar som utredningen tagit del av från Europol framgår att det i tio länder finns möjlighet till och med för informatörer, dvs. privatpersoner (participating informants), att medverka i brottslig aktivitet och att den möjligheten saknas i 16 länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;I samband med provokationer är det med stöd av § 754 a rets- plejeloven möjligt att hjälpa till med handlingar som annars hade utgjort medverkan till brott. I en sådan situation krävs det att det är den misstänkte som ber om hjälp med handlingen och att det enbart rör sig om en mindre del av den brottsliga gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft19"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Gällande finsk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Poliser som arbetar under täckmantel har inte några särskilda möjlig- heter att utföra annars brottsliga gärningar, varken för att kunna upprätthålla eller förstärka täckmanteln, eller med hänsyn till nöd- vändigheten att delta i viss planering av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Förundersöknings- och tvångsmedelskommissionens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I ett betänkande från Förundersöknings- och tvångsmedelskommis- sionen (2009:2) föreslås att det ska införas en bestämmelse med följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft15"&gt;En polisman som företar en täckoperation får inte begå ett brott eller ta initiativ till ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft15"&gt;Om en polisman som företar en täckoperation begår en trafikförse- else, en ordningsförseelse eller något annat med dessa jämförbart brott för vilket det föreskrivna straffet är ordningsbot, är han eller hon fri från straffansvar, om gärningen har behövts för att syftet med täck- operationen ska nås eller för att inhämtandet av information inte ska avslöjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;Kommissionen förslår vidare att det införs bestämmelser i polislagen och tvångsmedelslagen som möjliggör för en polisman som utför ett täckoperationsuppdrag och deltar i en organiserad kriminell samman- slutnings verksamhet att kunna bistå den kriminella sammanslut- ningen genom att skaffa lokaler eller fordon eller andra sådana hjälp- medel, transportera personer, föremål eller ämnen, sköta ekonomiska angelägenheter eller bistå den kriminella sammanslutningen på andra med dessa jämförbara sätt. För ansvarsfrihet krävs enligt förslaget att det finns synnerliga skäl att anta att åtgärden hade genomförs även utan polisens medverkan, att polisens åtgärder inte orsakar fara eller skada för någons liv, hälsa, frihet eller egendom, samt att biståndet i betydande grad främjar möjligheterna att uppnå syftet med täck- operationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft15"&gt;En polisman som företar en täckoperation får delta i en sådan försän- delse som hänför sig till en kontrollerad leverans enligt 39 §, om del- tagandet i betydande grad främjar möjligheterna att uppnå syftet med leveransen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Beredning av förslagen pågår för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Tidigare förslag från Täckoperationsgruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Möjligheter av motsvarande slag föreslogs redan år 2005 av en gemen- sam arbetsgrupp mellan justitie- och inrikesministerierna, benämnd täckoperationsgruppen. Täckoperationsgruppens förslag innebar i korthet följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En polis som deltar i en täckoperation föreslogs kunna få tillstånd av domstol att delta i det brott som var föremål för täckoperationen, om brottet hade påbörjats eller det fanns grundad anledning att anta att brottet skulle förövas även utan polisens medverkan. Deltagan- det fick dock enbart syfta till att t.ex. påverka tiden eller platsen för brottet och fick inte vara av någon avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vidare föreslogs att en polis som deltog i en täckoperation i överraskande situationer skulle få delta i sådana brott som begicks i samband med det brott som egentligen var föremål för täckopera- tionen. Förutsättningen skulle vara att deltagandet var nödvändigt för att förhindra att täckoperationen avslöjades eller för att avvärja ett allvarligt hot som riktade sig direkt mot polismannens liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;En polis som deltar i en täckoperation skulle dessutom enligt förslaget kunna göra sig skyldig till t.ex. trafik- eller andra motsva- rande förseelser på bötesnivå för att behålla sin trovärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Deltagande skulle inte får ske i brott som riktade sig mot liv eller hälsa eller personlig frihet och inte heller i brott som kränkte någon annans sexuella självbestämmanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;Förslagen resulterade inte i lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En infiltratör har i Norge vissa möjligheter att begå annars brotts- liga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;För det första anses det inte föreligga en överträdelse av en viss straffbestämmelse om gärningen sker som ett led i en polisutredning. T.ex. kan en infiltratör som får erbjudande om att köpa en pistol, göra detta utan att det utgör ett brott på grund av att det för att ett vapenbrott ska föreligga krävs en avsaknad av tillstånd från polisen. Vidare anses de undantag som gäller vid vägtrafiklagstiftningen för bilkörning i polisens verksamhet även gälla för en polisman som arbetar under täckmantel (se NOU 1997 s. 121).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft19"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;Praktiskt viktigare är dock straffbestämmelser som inte innehåller sådana avgränsningar som vapenlagstiftningen gör, t.ex. förbuden mot innehav och bruk av narkotika eller barnpornografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Alla straffbestämmelser anses enligt norsk rätt innehålla ett rätts- stridighetsundantag. Att utreda brott kan vara en sådant undantag som gör att gärningen inte är att anse som brottslig. Enligt gällande rätt är möjligheterna för en infiltratör att begå annars brottsliga gärningar reglerade i en hemlig instruktion från Riksadvokaten. I NOU 1997: 15 s. 121 beskrivs innehållet i Riksadvokatens instruk- tion på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft15"&gt;Politiets infiltratører tillates f. eks. å kjøpe og besitte narkotika. De nær- mere detaljer om hva som tillates og ikke tillates kan vanskelig offentlig- gjøres, idet de vil kunne danne grunnlag for utarbeidelse av kontrollruti- ner i kriminelle miljøer som tar sikte på å avsløre politiets infiltratører. Men reglene er naturlig nok restriktive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Det norska Politimetodeutvalget konstaterade i NOU 2004:6 (s. 197 f.) att det för en infiltratör kan vara nödvändigt att begå straffbara handlingar för att få trovärdighet i en viss miljö. Politi- metodeutvalget konstaterade att infiltratören till exempel kan bli er- bjuden att köpa narkotika eller stöldgods. Enligt utvalgets uppfattning borde inte lagstiftaren detaljreglera möjligheterna att begå sådana handlingar, särskilt för att begränsningarna då skulle kunna utgöra grund för att kriminella organisationer skulle kunna utarbeta kon- trollrutiner för att avslöja infiltratörer. Däremot ansågs att det i lag borde ges ett bemyndigande att utfärda föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Utvalget ansåg att det var osäkert i vilken utsträckning det all- männa rättsstridighetsundantaget kunde legalisera en infiltratörs över- trädelse av en straffbestämmelse. Man ansåg att det var betänkligt att låta polisen begå annars brottsliga gärningar utan lagstöd, detta sär- skilt som även andra än polismän användes som infiltratörer. Utvalget föreslog därför ett bemyndigande att utfärda föreskrifter som skulle ge Riksadvokatens instruktioner en förankring i lag. Förslaget har dock inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft19"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I Attorney General’s Guidelines on Federal Bureau of Investigation Undercover Operations framgår bl.a. att en polis som arbetar under täckmantel inte får begå annars brottsliga gärningar utan tillstånd. När det gäller den närmare regleringen framgår i huvudsak följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Polisens agerande ska vara rättfärdigat med hänsyn till att få nöd- vändig information eller bevis som inte rimligen kan åtkommas på annat sätt, att etablera eller bibehålla en täckmantels trovärdighet eller för att förebygga dödsfall eller allvarlig kroppsskada. FBI ska vidta rimliga åtgärder för att minimera deltagandet i gärningar som annars hade varit brottsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En anställd som arbetar under täckmantel får inte delta i någon form av våld förutom i självförsvar eller använda sig av metoder som utgör otillåtna undersökningsmetoder, t.ex. olovlig teleavlyssning, olovlig husrannsakan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Polischef (Special Agent in Charge) ska förutom att godkänna alla infiltrationsoperationer även godkänna deltagande i handlingar som annars varit brottsliga. Ett sådant godkännande kan avse följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Brott som är mindre allvarliga, normalt bötesbrott (misdemeanor or similar minor crime)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Avlyssning med godkännande av en deltagare (consensual moni- toring)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Köp av stöldgods eller smuggelgods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Leverans eller försäljning av sådant stöldgods som inte kan här- ledas till den rättmätige ägaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kontrollerade leveranser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bestickning, om det inte föreligger särskilt känsliga omständig- heter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Penningtvättande åtgärder, dock max fem transaktioner om sam- manlagt en miljon dollar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Under vissa angivna förhållanden krävs godkännande från högre beslutsnivå. Det gäller deltagande i annars brottsliga gärningar som avser svårare brottslighet (felony or equivalent) och som inte får god- kännas av polischef enligt ovan. Ett godkännande ska i dessa fall läm- nas av FBI:s Assistant Director efter att ha hört en särskild nämnd, Undercover Review Committee. När det gäller handlingar som med- för en påtaglig risk för våld eller personskador krävs godkännande på ännu högre nivå, FBI:s Director, Deputy Director eller en sär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;skilt utsedd Executive Assistant Director och även i dessa fall ska frågan ha underställts Undercover Review Committee.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;I brådskande situationer ska varje ansträngning göras av polis- mannen som är under täckmantel att rådgöra med SAC och uppåt enligt vanliga regler. Om det inte är möjligt och det föreligger omedel- bar och allvarlig fara för liv, hälsa eller egendom får den polismannen delta i handlingar som annars varit straffbelagda så länge det inte rör våldsbrott. Ett retroaktivt godkännande kan ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;Om våldsutövning har skett och en polisman under täckmantel på något sätt har varit delaktig ska federal åklagare, FBI centralt och Justitiedepartementet omedelbart informeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Övergripande överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns ett behov från polisens sida att i samband med infiltrationsoperationer kunna utföra vissa gärningar som annars hade varit att anse som brottsliga eller på annat sätt lag- stridiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I infiltrationsoperationer ska polisen ges vissa begränsade möjligheter att begå annars brottsliga eller lagstridiga gärningar. Denna befogenhet ska ges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Som ovan utvecklats, se avsnitt 4.2, kan polisen genom att infiltrera kriminella nätverk och organisationer få tillgång till information som annars inte varit tillgänglig. Det kan röra sig om uppgifter om orga- nisationens eller nätverkets uppbyggnad liksom om de personer som leder och finansierar verksamheten. Det kan också handla om att erhålla information om förestående brottslighet. Dylik information kan vara av stort värde både för att kunna lagföra tidigare begången brottslighet och för att (därigenom) förebygga framtida brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;För att det ska vara möjligt att framgångsrikt genomföra infiltra- tionsoperationer fordras att infiltratören på ett trovärdigt sätt kan vistas i en kriminell miljö. Det framstår som klart att detta ibland kan förutsätta att infiltratören begår gärningar som annars hade ut- gjort brott. Ett enkelt exempel kan vara att en infiltratör uppmanas att köra en bil på ett sätt som innefattar gärningar som är belagda med straff enligt trafikförordningen. Ett annat exempel kan vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;en infiltratör – som inom ramen för operationen ägnar sig åt restau- rangverksamhet – erbjuds att köpa cigaretter som utgör smuggelgods. Fråga kan naturligtvis också vara om att infiltratören uppmanas att begå eller medverka till mer kvalificerade gärningar såsom &lt;NOBR&gt;stöld-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- eller våldsbrottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I många fall handlar det mer allmänt om att infiltratören inte ska behöva skilja ut sig och avslöja sig genom krav på ett allt igenom laglydigt beteende. Det kan också vara så att infiltratören förutsätts begå eller vara delaktig i brottsliga gärningar inom ramen för en kriminell organisation eller nätverk. Det kan också förekomma att denne ges ett uppdrag att utföra ett visst brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Enligt utredningens mening framstår det redan mot bakgrund av det nu sagda som tydligt att en effektiv användning av infiltration såsom polisiär arbetsmetod förutsätter att polisen i viss begränsad utsträckning tillåts att begå gärningar som annars hade utgjort brott. Detta gäller särskilt med beaktande av att olika typer av admini- strativa regler och ordningsföreskrifter i ganska stor utsträckning straffsanktioneras enligt svensk rätt. Utredningen menar därför att en reglering av innebörd att polisen i viss begränsad utsträckning tillåts att begå annars brottsliga gärningar bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Denna bedömning bottnar delvis i effektivitetsöverväganden (jfr föregående stycke), men också däri att frånvaron av sådana regler riskerar att leda till att det uppstår ett slags rättslig gråzon där poli- sen å ena sidan tillåts använda infiltration som polisiär arbetsmetod, men där regelverket, å den andra, är utformat på ett sådant sätt att verksamheten inte kan fullföljas utan brott mot detsamma. Ytterst kan detta leda till att eventuella brottsliga gärningar som begås i samband med infiltrationsverksamhet hanteras delvis vid sidan av det ordinarie systemet. En sådan situation kan inte anses önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Möjligheten att straffritt begå gärningar som annars utgör brott kan vidare motiveras av rena skälighetshänsyn. Om man godtar in- filtration som en polisiär arbetsmetod och arbetsmetoden i prakti- ken i det närmaste förutsätter att infiltratören begår eller medverkar till åtminstone vissa gärningar som utgör brott, framstår det som oskäligt mot infiltratören att ha ett straffrättsligt system som förut- sätter att dessa gärningar i alla delar ska lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I vissa rättssystem kan dylika frågor hanteras mer formlöst genom tillämpning av opportunitetsprincipen, dvs. genom att det inte råder någon principiell förundersöknings- eller åtalsplikt. Polis- och åkla- gare har då ett handlingsutrymme som kan användas för att under- låta lagföring i fall där sådan inte anses ligga i samhällets intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Enligt svensk rätt, som i grunden bygger på legalitetsprincipen, saknas denna möjlighet att på mer diskretionära grunder avstå från att inleda förundersökning och väcka åtal. Inte heller kan det anses möjligt att hävda att brott inom ramen för en infiltrationsoperation är tillåtna med stöd av allmänna grundsatser för polisingripanden. Tvärtom har det konsekvent betonats som en grundläggande prin- cip att polisen inte får begå brottsliga gärningar (se t.ex. prop. 1983/84:111 s. 46 f samt Berggren &amp; Munck, Polislagen. En kom- mentar, 7 uppl. Stockholm 2008, kommentaren till 8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Till detta ska läggas att en ordning som innebär att vissa personer som medverkat vid en viss brottslighet kan komma att gå fria inne- bär ett slags rättslig särbehandling. Med hänsyn till grundläggande tankar om likhet inför lagen bör en sådan differentiering ges tydligt stöd i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Om polisen ska ges rätt att begå gärningar som annars utgör brott måste detta, enligt utredningens mening, komma till uttryck genom en uttrycklig lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;En liknande bedömning har också kommit till uttryck i JO:s be- slut den 25 juni 2008 (se JO 2008/09 s. 140 och särskilt s. 155).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft70"&gt;Ett sådant problem är det fallet att en infiltratör gör sig skyldig till brott. En princip som hittills gällt är att polisen aldrig själv får göra sig skyl- dig till en kriminaliserad handling för att kunna efterforska eller avslöja ett brott. En infiltratör bör rimligen inte heller få begå brott på poli- sens uppdrag. Samtidigt är det svårt att föreställa sig att en infiltratör – oavsett om det är fråga om en polisman med skyddsidentitet eller en pri- vatperson – som ska försöka vinna insteg i en kriminell gruppering kan lyckas med sitt uppdrag utan att själv visa sig vara beredd att begå brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft15"&gt;Jag anser att om avsteg ska kunna göras från den grundläggande prin- cipen om att polisen inte ska begå brott måste det föregås av mycket ingående överväganden. Dessa bör bl.a. ta sikte på frågan om under vilka förutsättningar som det brottsbekämpande intresset är så utomordent- ligt starkt att det kan vara nödvändigt att göra undantag från den hit- tills rådande principen. – Om det anses nödvändigt att en polisman, eller den som handlar på polisens uppdrag, i vissa situationer själv ska kunna göra sig skyldig till brott utan straffrättsliga konsekvenser, bör en lag- reglering av den innebörden komma till stånd. Jag anser att det inte kan accepteras att en infiltratör utan tydligt lagstöd går fri från ansvar för en gärning som föranleder straff om den begås av någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Sammanfattningsvis gör utredningen bedömningen att det – förut- satt att det ska vara möjligt att utnyttja infiltration såsom polisiär arbetsmetod – finns ett behov av att åtminstone i viss utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft19"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;tillåta polisen att begå gärningar som annars utgör brott och att detta ska ske genom uttrycklig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En sådan reglering väcker många komplexa och principiellt svåra frågor och man kan också ha vissa betänkligheter mot att ge polisen dylika rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det framstår emellertid inte som ett alternativ att avstå från in- filtration såsom polisiär arbetsmetod. Med den utgångspunkten vore det, enligt utredningens mening, olyckligt att i lagstiftningen bortse från det behov som i praktiken finns och lämna området oreglerat. En sådan hållning synes endast riskera att leda till att de frågor som uppstår tas om hand vid sidan om det ordinarie regelverket utan insyn och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Innan utredningen går in på regleringens närmare utformning finns skäl att framhålla att innebörden av principen att polisen inte får begå kriminaliserade handlingar till sitt innehåll naturligtvis är helt beroende av vilka undantagsregler som finns när det gäller den polisiära verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Undantagsreglerna i 10 § polislagen ger t.ex. polisen rätt att begå gärningar som annars utgjort misshandel och de processuella regler- na om gripande och anhållande ger på samma sätt rätt att begå gär- ningar som annars utgör typexempel på olaga frihetsberövande. I många fall kan det till och med sägas vara ett åliggande för polisen att vidta åtgärder som är straffbelagda och hade varit brottsliga, om de inte vidtagits inom ramen för tjänsteutövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det sagda innebär att principen att polisen aldrig får begå en kriminaliserad gärning för att efterforska brott inte kan uppfattas bokstavligt. Tvärtom ges polisen – genom nu gällande lagstiftning – i ganska stor utsträckning, rätt att utföra annars kriminaliserade handlingar. Innebörden av principen är därför närmast att polisen inte har någon allmän rätt att, vid sidan av de undantagsregler som gäller, begå kriminaliserade handlingar i brottsbekämpande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;När det diskuteras om polisen vid genomförande av infiltrations- åtgärder ska ges rätt att begå brottsliga gärningar är alltså inte fråga om att placera polisens verksamhet utanför lagen, utan om att över- väga om det för vissa situationer finns skäl att tillskapa ytterligare undantagsregler än de som redan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;En undantagsregel som avser rätt att begå brott inom ramen för infiltrationsverksamhet skiljer sig från andra undantagsregler fram- förallt därigenom att det intresse som motiverar undantaget endast indirekt är kopplat till den annars brottsliga gärningen. Vid ett gri- pande har t.ex. den annars brottsliga gärningen ett värde i sig efter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;som frihetsberövandet är just det som ska åstadkommas. Om en annars brottslig gärning begås inom ramen för en infiltrationsåtgärd har gärningen ett värde endast indirekt – genom att den bidrar till att åtgärden inte röjs (låt vara att infiltrationsoperationen ytterst syftar till att förebygga eller utreda brottslighet). Också i detta fall bygger emellertid en eventuell ansvarsfrihet på en intressekonflikt som anses utfalla så att intresset av att inte föröva en straffbelagd gärning får stå tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Allmän ansvarsfrihetsgrund eller tillståndssystem?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Rätten att begå annars brottsliga gärningar bör i första hand hanteras genom ett system med förhandstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Som ovan utvecklats finns det, enligt utredningens mening, skäl att i viss utsträckning tillåta polisen att inom ramen för en infiltrations- operation begå gärningar som annars skulle utgöra brott. Frågan om hur en sådan reglering ska konstrueras och vilka gärningar den ska omfatta är emellertid komplicerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En möjlighet är att konstruera en reglering som, på ett liknande sätt som ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. BrB, anger att det under vissa förutsättningar är tillåtet att begå straffbelagda gärningar inom ramen för en infiltrationsoperation. En sådan reglering innebär att ansvarsfriheten bygger på en generell regel och ytterst kommer att vara beroende av en försvarlighetsbedömning i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En annan möjlighet är att konstruera en reglering som innebär att polisen efter en förhandsprövning kan ges tillstånd att inom en viss operation och inom vissa ramar föröva straffbelagda gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Enligt utredningens mening finns det flera fördelar med ett system som, på sistnämnda sätt, innebär att en rätt att straffritt begå straff- belagda gärningar förutsätter ett särskilt tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;För det första innebär ett sådant system större tydlighet och klarhet om vad som gäller i relation till en allmän bestämmelse om ansvarsfrihet. En generell bestämmelse om ansvarsfrihet måste med nödvändighet vara avfattad i allmänna ordalag och bygga på att något slags intresseavvägning (försvarlighetsbedömning) ska göras i efterhand. Genom ett tillståndssystem kommer – även om be- dömningen av om man har hållit sig inom tillståndet alltid kommer att kvarstå – bedömningen i huvudsak att ske i förväg och det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft19"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;också, i ett tillstånd som tar sikte på ett specifikt fall, möjligt att på ett tydligare sätt markera gränserna för det tillåtna. Detta bör, enligt utredningens mening, vara av värde inte bara för polisen och för den person som agerar som infiltratör, utan också för det allmänna som därigenom på ett bättre sätt ges möjlighet att sätta upp gränser för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;För det andra innebär ett system som bygger på tillstånd automa- tiskt ett visst mått av insyn och kontroll av verksamheten. Genom ett sådant system erhålls sålunda viss överblick över de fall där möj- ligheten att begå straffbelagda gärningar utnyttjas. På ett mer all- mänt plan kan också sägas att en tillståndsreglering innebär att mer avancerad infiltrationsverksamhet, dvs. sådan verksamhet som är så avancerad att den riskerar att kräva förövandet av annars brottsliga gärningar, automatiskt kommer att underkastas viss extern insyn och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vidare bör framhållas att det förhållandet att ett system som bygger på förhandsprövning tydliggör att det är fråga om en bedöm- ning som måste göras från fall till fall. Därigenom minskar risken för att ett mer slentrianmässigt åberopande av möjligheterna att begå brott. Ett tillståndssystem ställer också krav på viss planering av de aktuella operationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sammantaget gör utredningen därför bedömningen att en reglering som bygger på särskilt tillstånd i grunden är att föredra framför en särskild ansvarsfrihetsgrund. Närmare överväganden om vem som ska pröva frågor om tillstånd och om hur tillstånden ska utformas finns i avsnitt 6.4.6 och 6.4.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Det skulle möjligen kunna invändas att det, bl.a. av praktiska skäl, vore önskvärt med en allmän ansvarsfrihetsgrund för gärningar av bagatell- och ordningskaraktär. En sådan ordning skulle framför allt innebära att man skulle slippa söka tillstånd i fall som enbart omfattar gärningar av nyss nämnd karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Det skulle sålunda vara möjligt att införa en bestämmelse som medger ansvarsfrihet för vissa gärningar under vissa förutsättningar. En sådan bestämmelse skulle t.ex. kunna utformas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;Om en polisman inom ramen för en infiltrationsoperation begår en gär- ning som är straffbelagd, ska gärningen inte utgöra brott om gärningen vidtas i syfte att infiltrationsoperationen inte ska avslöjas och gär- ningen är försvarlig och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft19"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;En reglering av denna typ innebär, som ovan framhållits, dels att ansvarsfriheten blir beroende av en försvarlighetsbedömning i efter- hand, dels att annars brottsliga gärningar straffritt kommer att kunna företas utan att någon utomstående gör en förhandsgranskning av behoven att begå annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Med hänsyn till att den föreslagna regleringen utgör ett slags principiell nyhet samt med beaktande av intresset av kontroll och insyn menar utredningen att möjligheten att begå annars brottsliga gärningar bör bygga på ett tillståndssystem också i de fall det gäller mindre allvarliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Som kommer att framgå nedan i avsnitt 6.4.9 kan det emellertid härutöver finnas skäl att överväga om inte ett tillståndssystem bör kompletteras med en mer allmän ansvarsfrihetsregel som tar sin ut- gångspunkt i de gärningar som auktoriseras genom tillståndet och, under vissa förutsättningar, möjliggör ansvarsfrihet också för gär- ningar som är direkt jämförbara med de som avses i tillståndet. Det finns annars en risk att gärningar som formellt inte omfattas av till- ståndet, men framstår som lika litet eller ännu mindre straffvärda än de gärningar som tillståndet avser, kommer att föranleda straffansvar, vilket skulle kunna framstå som både kantigt och formalistiskt. Även i ett sådant system skulle tillståndssystemet vara primärt och an- svarsfriheten i andra fall skulle alltid vara beroende av en strängt formulerad efterhandsbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vilka gärningar bör straffritt kunna förövas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett tillstånd att föröva annars straffbelagda gärningar ska, inom ramen för förundersökning, kunna omfatta dels gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, dels gärning- ar som är att bedöma som medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB eller skulle kunna rubriceras som sådan medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Inom ramen för polisens underrättelseverksamhet, när under- sökningen inte relaterar till konkreta brott, bör emellertid möjlig- heten att begå annars brottsliga gärningar endast kunna gälla gär- ningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;I båda fallen ska förutsättas att undersökningen avser allvarlig brottslighet, att infiltrationsåtgärden är av synnerlig vikt för ut- redningen samt att skälen för att utföra den straffbelagda gär- ningen uppenbart uppväger det men som den kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Möjligheten att inom ramen för en infiltrationsoperation begå straff- belagda gärningar måste naturligtvis avgränsas. Det framstår t.ex. som uppenbart att det brottsbekämpande intresset, i det konkreta fallet, bör ha inte obetydlig tyngd för att ett avsteg från annars gällande principer – dvs. att polisen inte ska begå brott – ska kunna motiveras. Lika tydligt är att det inte kan komma ifråga att ge poli- sen rätt att inom ramen för en infiltrationsoperation föröva t.ex. allvarligare våldsbrott. Utredningen har sålunda sett det som en när- mast självklar utgångspunkt att en rätt att begå annars brottsliga gärningar bör hållas inom snäva gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Om polisen ska ges rätt att inom vissa ramar begå straffbelagda gärningar framstår det, enligt utredningens mening, som ändamåls- enligt att bygga upp dessa avgränsningar på så sätt att det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;dels ställs upp en ram för regleringen genom att det anges vissa generella begränsningar avseende vilka straffbelagda gärningar som överhuvudtaget ska kunna begås inom ramen för en infiltra- tionsåtgärd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;dels – inom denna ram – ställs upp krav på att utförandet av en straffbelagd gärning är nödvändigt och kan motiveras med hän- syn till ett starkt brottsbekämpningsintresse och under beaktande av andra motstående intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;I det följande behandlas dessa båda avgränsningar under skilda rubri- ker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;Vissa typer av straffbelagda gärningar ska utgöra en ram för vad ett tillstånd ska kunna omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Den naturliga utgångspunkten för utredningens överväganden i denna del är den idag gällande principen att polisen aldrig själv får göra sig skyldig till en kriminaliserad handling för att efterforska eller av- slöja ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Enligt utredningens mening finns det i grunden goda skäl bakom denna princip. Den brottsbekämpande verksamheten ska utövas under lagarna och i den mån det finns skäl att tillåta t.ex. polisen att ut- föra annars brottsliga gärningar får väl avgränsade undantagsregler tillskapas (som ovan framhållits innebär ju detta att det inom undan- tagsregelns tillämpningsområde blir tillåtet att begå den kriminalise- rade handlingen). En mer allmän rätt att begå straffbelagda gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;för att främja brottsbekämpningsintresset får anses vara oförenlig med grundläggande rättsstatliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Ett undantag från principen att polisen inte själv får göra sig skyl- dig till kriminaliserade handlingar bör därför vara noga avgränsat och det är också viktigt att tillämpningen av undantaget kan följas upp och kontrolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt utredningens mening är det framför allt i två typfall som det framstår som näraliggande att tillåta polisen att inom ramen för en infiltrationsåtgärd vidta annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Det första typfallet gäller mer bagatellartade överträdelser som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter. I många fall handlar det här om överträdelser av ordningsregler eller regler av administra- tiv natur och i den mån bestämmelserna avser brott som riktar sig mot enskild är de av mer eller mindre bagatellartad natur. Att brott av denna typ skulle kunna undantas beror delvis på att något intresse- intrång överhuvudtaget inte behöver ske när överträdelsen sker kon- trollerat och inom ramen för myndigheternas verksamhet (så kan t.ex. vara fallet när viss verksamhet bedrivs utan erforderligt tillstånd) och delvis på att intresseintrånget är så begränsat att det – åtminstone under vissa förutsättningar och inom vissa ramar – måste anses kunna uppvägas av brottsbekämpningsintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Denna typ av överträdelser bör, enligt utredningens mening, kunna tillåtas inte bara inom ramen för förundersökning avseende allvarlig brottslighet utan också inom ramen för en undersökning inom ramen för de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det andra typfallet där utredningen ser det som rimligt att tillåta förövandet av annars brottsliga gärningar gäller vissa fall av med- verkan till brott. Att det måste finnas ganska strikta begränsningar avseende i vilken utsträckning en infiltratör självständigt ska kunna föröva brottsliga gärningar såsom gärningsman framstår – också om man naturligtvis kan diskutera var dessa gränser ska dras – som klart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;Situationen ställer sig emellertid delvis annorlunda om det inte är fråga om att infiltratören självständigt begår brott i gärningsman- naskap, utan om annan typ av medverkan till pågående brottslig verk- samhet som begås eller bedrivs av personer i den infiltrerade miljön. Om brott förövas av andra i den miljö där infiltratören vistas synes det sålunda kunna ifrågasättas om inte en reglering som innebär att infiltratören bara kan utföra sådana medhjälpsgärningar som kan förväntas leda till böter är onödigt försiktig. Om en infiltratör t.ex. umgås med en person som tar emot en väska med narkotika eller en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;väska med särskilt värdefullt hälerigods framstår det t.ex. inte som orimligt att tillåta infiltratören att ombesörja förvaring av väskan, att tillfälligt vakta väskan eller att bistå vid ompackning av innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I sammanhanget bör beaktas att den svenska medverkansregle- ringen är vidsträckt och innebär att man genom mycket begränsade åtgärder – ytterst i form av uppmuntran som innebär att gärnings- mannen stärks i sitt uppsåt – kan göra sig skyldig till medhjälp till brott. Utan en särskild reglering av medverkanssituationer finns där- för en risk att infiltratören närmast skulle behöva markera avstånd för att inte göra sig skyldig till medhjälp till brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;De situationer som här avses kännetecknas av att brottet i grun- den begås av andra och att infiltratörens roll är begränsad till sådan medhjälp som är nödvändig för att inte röja infiltrationsåtgärden. För att sådan medhjälp ska kunna tillåtas bör i princip krävas att fråga är om medverkan till redan pågående brottslighet och att denna ut- gör sådan medverkan i mindre mån som avses i 23 kap. 5 § BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Enligt nyss nämnda bestämmelse kan den som i relation till andra medverkande har medverkat i mindre mån åtnjuta strafflindring och, om fallet är att anse som ringa, ansvarsfrihet. Vid bedömningen av vad som utgör medverkan i mindre mån ska den ifrågavarande per- sonens insats ses i relation till övriga medverkandes insatser. Fråga är alltså om en relativ bedömning (se härom NJA 2006 s. 577), där den ifrågavarande personens insats ska vara mindre betydelsefull i relation till vad andra medverkande gjort sig skyldiga till. Det har sagts att den som bara har gjort sig skyldig till medhjälp normalt kan sägas ha medverkat i mindre mån, och därför träffas av regleringen (se Jareborg, Allmän kriminalrätt, Uppsala 2001 s. 427).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I praktiken kan förslagen i denna del sägas innebära en förstärk- ning av regleringen i 23 kap. 5 § BrB i infiltrationssituationer, under hänvisning till intresset av att inte röja infiltrationsåtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Ett problem i sammanhanget är att en gärning som är att bedöma som medverkan i mindre mån om den ses i relation till ett brott för- övat av annan också – i vissa situationer – kan vara att bedöma som ensamt gärningsmannaskap. I NJA 2004 s. 354 uttalade HD således följande angående denna fråga (i målet var fråga om ansvar för nar- kotikabrott).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;När det gäller den allvarliga narkotikabrottsligheten är det inte ovanligt att gärningar som kan uppfattas som led i denna inte lagförs som med- verkanshandlingar utan som självständiga brott. En följd av detta är att bestämmelsen i 23 kap. 5 § BrB om möjlighet att döma till lägre straff än som annars är stadgat för brottet inte blir tillämplig. Uttalandena i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft19"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;förarbetena till bestämmelsen om kriterierna för grovt narkotikabrott [som bl.a. indikerade att man vid bedömningen inte uteslutande kan bygga på art och mängd utan att hänsyn också måste tas till den roll som gärningsmannen haft när det gäller narkotikahanteringen i vidare mening] torde få ses främst mot denna bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Enligt utredningens mening bör den tilltänkta ansvarsfriheten kunna omfatta också sådana brott som på detta sätt visserligen normalt lag- förs som brott i gärningsmannaskap, men som sedda i relation till den brottslighet i vilken den utgör ett led lika gärna skulle kunna bedömas som medverkan i mindre mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I annat fall skulle åklagarens sätt att formulera gärningen kunna bli avgörande för tillämpligheten av de nu aktuella reglerna, något som inte framstår som lämpligt. Det faktum att gärningen också kan utgöra brott i gärningsmannaskap bör visserligen som huvudregel ses som en indikation på att den inte bör tillåtas, men i vissa fall är straffbestämmelserna formulerade på ett sådant sätt att medverkans- handlingar av mycket marginell karaktär kan bedömas som brott i gärningsmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Eftersom dessa fall, i vart fall enligt vad Högsta domstolen uttalar i det nyss nämnda målet,&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inte omfattas av bestämmelsen i 23 kap. 5 § BrB är en blank hänvisning till sådana gärningar som avses i den bestämmelsen otillräcklig för att fånga de fall som enligt utredningens mening – under vissa förutsättningar – bör kunna tillåtas inom ramen för infiltrationsverksamhet. Den yttre ramen för vad som ska kunna tillåtas inom infiltrationsverksamhet bör därför inte sättas genom en hänvisning till sådana gärningar som &lt;SPAN class="ft10"&gt;är att bedöma som &lt;/SPAN&gt;medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB, utan genom en hänvisning till sådana gärningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;som, om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra &lt;/SPAN&gt;medverkan i mindre mån en- ligt 23 kap. 5 § BrB. För att så ska vara fallet bör naturligtvis krävas att det faktiskt – och inte bara hypotetiskt – föreligger sådan brotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det kan visserligen diskuteras om tillämpning av 23 kap. 5 § BrB bör anses utesluten enbart på den grunden att den tilltalade åtalas såsom ensam gärningsman. Eftersom man ändå – i linje med vad som uttalas i rättsfallet – måste beakta vilken betydelse som gärningsmannens gärning har i relation till den brottsliga verksamhet i vilken den självständigt straffbelagda gär- ningen utgör ett led, synes det kunna argumenteras för att det vore renare och systematiskt mer tilltalande att säga att 23 kap. 5 § är tillämplig också i dessa fall (dvs. i fall där en gärning som är självständigt kriminaliserad också utgör medhjälp till annan brottslighet). Bl.a. skulle man därigenom undvika att åklagarens val när det gäller rubricering påverkar regleringens tillämplighet. Med hänsyn till Högsta domstolens tydliga uttalanden i NJA 2004 s. 354 får man emellertid utgå ifrån att tillämpningsområdet för 23 kap. 5 § är begränsat på det sätt domstolen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;lighet förövad av annan att det vore möjligt att bedöma gärningen såsom medhjälp till denna andra brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Eftersom gärningar som utgör medverkan i mindre mån kan relatera till mycket allvarlig brottslighet innebär hänvisningen till 23 kap. 5 § BrB inte någon skarp avgränsning vad gäller svårheten på den brottslighet som kan tillåtas. Exempelvis kan medverkan i mindre mån i förhållande till ett – på grund av mängden och arten narkotika – grovt narkotikabrott ha ett mycket påtagligt straffvärde. Den huvudsakliga begränsning som ligger i hänvisningen till bestäm- melsen är i stället ett krav på att det ska vara fråga om mindre bety- delsefull delaktighet i en gärning över vilken någon annan har det huvudsakliga initiativet och kontrollen. Det ska handla om att &lt;SPAN class="ft10"&gt;på ett mindre betydelsefullt sätt delta i vad någon annan gör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Självfallet måste det också för de medverkansgärningar som här avses finnas gränser uppåt, men dessa sätts enligt det förslag som här lämnas alltså inte genom hänvisningen till medverkan i mindre mån, utan framför allt genom den förstärkta proportionalitetspröv- ning som behandlas i nästkommande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Den nu diskuterade möjligheten att begå också gärningar som kan antas föranleda annan påföljd än böter bör enligt utredningens mening förbehållas infiltrationsoperationer inom ramen för en för- undersökning. För att andra gärningar än rena bötesbrott ska kunna tillåtas bör det krävas att det finns konkreta misstankar om allvarlig brottslighet på ett sådant sätt som förutsätts för att en förundersök- ning ska kunna öppnas. En sådan begränsning innebär att hithöran- de frågor alltid kommer att prövas av domstol och den bidrar också till att hålla möjligheterna att begå annat än bötesbrott inom strikta ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Sammanfattningsvis menar utredningen att den yttre ramen för vilka brottsliga gärningar som kan tillåtas bör vara dels gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter (förundersökning och underrättelseverksamhet), dels sådana gärningar som, om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån i den mening som avses i 23 kap. 5 § BrB (endast för- undersökning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Det kan inte utan allt fog hävdas att en avgränsning av det slag som här diskuterats kan utnyttjas som ett slags underlag för att testa personer som strävar efter inträde och förtroende i kriminella nät- verk och miljöer, dvs. för att avslöja tilltänkta infiltratörer. Detta är naturligtvis ett dilemma för lagstiftaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft19"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Lösningen kan emellertid enligt utredningens mening inte vara att avstå från att göra en avgränsning och mer allmänt tillåta förövan- det av straffbelagda gärningar. Om det överhuvudtaget ska kunna accepteras att infiltratörer ges rätt att begå straffbelagda gärningar framstår det som nödvändigt att lagstiftaren tar ställning till när så ska kunna ske. Det förhållandet att varje form av avgränsning kom- mer att kunna användas i syfte att avslöja infiltratörer genom olika former av tester får därför, i en rättsstat, närmast ses som en inne- boende begränsning i användbarheten av infiltrationsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det kan möjligen också invändas att den av utredningen föreslag- na regleringen är för begränsad för att motsvara de praktiska beho- ven, dvs. att infiltratörsverksamhet i praktiken förutsätter möjlig- heter att t.ex. begå också allvarligare brott i gärningsmannaskap. Enligt utredningens mening är det emellertid nödvändigt att accep- tera vissa begränsningar om infiltration ska framstå som en godtag- bar polisiär arbetsmetod. Vid bedömande av vilka befogenheter de brottsbekämpande myndigheterna ska ges kan lagstiftaren inte bara låta sig styras av vad som behövs eller anses nödvändigt, utan denne bör också ta ställning till vad som är godtagbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I det sammanhanget bör erinras om att utredningens förslag, så- vitt avser möjligheten att begå annars brottsliga gärningar, innebär en utvidgning i förhållande till vad som gäller i dag. Det bör även erinras om att också andra bestämmelser kan göra det tillåtet att begå annars brottsliga gärningar. Exempelvis kan bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § BrB vara att tillämpa om en infiltratör ställs inför en situation där han eller hon är tvungen att begå en straffbelagd gär- ning för att undvika att bli avslöjad och därmed riskera sitt eget liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft11"&gt;Allvarlig brottslighet, synnerlig vikt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;För att det ska vara tillåtet att föröva annars brottsliga gärningar bör vidare förutsättas att detta kan motiveras med hänsyn till värdet av den verksamhet inom vilken åtgärden vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Utgångspunkten för övervägandena i denna del är – som ovan framgått – att utförandet av den straffbelagda gärningen syftar till att skydda infiltrationsoperationen, dvs. den straffbelagda gärning- en utförs för att infiltrationsoperationen inte ska avslöjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;För att det ska framstå som motiverat att i detta syfte utföra en straffbelagd gärning bör det till att börja med krävas att den utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft19"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;ning inom ramen för vilken infiltrationsåtgärden vidtas avser brotts- lighet som det är särskilt angeläget att utreda eller förebygga. Möjlig- heten att begå straffbelagda gärningar bör därför, liksom möjligheten att använda provokativa åtgärder, uttryckligen begränsas till att gälla förundersökning avseende allvarlig brottslighet eller undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslighet. En sådan begränsning är emellertid i sig knappast särskilt dramatisk eftersom infiltrationsverksamhet inte torde förekomma vid brotts- lighet som inte kan betecknas som allvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Eftersom utförandet av den straffbelagda gärningen inte syftar till att skydda utredningen i allmänhet utan till att skydda en pågå- ende infiltrationsoperation bör vidare uppställas ett krav på att in- filtrationsoperationen som sådan är av synnerlig vikt för utredningen eller undersökningen, dvs. ett krav på att den åtgärd som skyddas genom att infiltratören begår en straffbelagd gärning i sig är påtagligt värdefull för den ifrågavarande förundersökningen eller underrät- telseverksamheten. Om t.ex. en förundersökning visserligen avser allvarlig brottslighet men infiltrationsåtgärden inte är av påtaglig be- tydelse för utredningen kan det alltså inte anses finnas skäl att tillåta utförandet av annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Genom de nu nämnda kraven säkerställs att utförandet av annars straffbelagda gärningar kan vidtas endast när detta är särskilt ange- läget från brottsbekämpningssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;För att det inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten ska vara rimligt att tillåta utförandet av en annars brottslig gärning bör emellertid inte bara krävas att gärningen vidtas för ett angeläget ändamål, utan också att inga motstående intressen av enskild eller allmän natur gör sig gällande med sådan tyngd att man ändå bör av- stå från gärningen. Det bör följaktligen uppställas ett proportiona- litetskrav. För att säkerställa att annars brottsliga gärningar tillåts endast då det är motiverat – och med beaktande av att förslagen i denna del innebär ett avsteg från den grundläggande principen att polisen aldrig får begå kriminaliserade gärningar för att utreda eller efterforska brott – bör detta proportionalitetskrav förenas med ett uppenbarhetsrekvisit, dvs. för att en annars brottslig gärning ska få utföras bör fordras att det är uppenbart att skälen för att utföra gärningen uppväger det men som den kan innebära för motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Vid denna bedömning kan generellt säga att det förhållandet att en gärning kan bedömas komma att ha ett högt straffvärde bör anses tala emot att tillstånd ges att begå gärningen. Några mer absoluta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;gränser bör dock inte uppställas eftersom också andra faktorer kan ha mycket stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Sålunda bör det spela en betydande roll huruvida gärningen enbart innefattar abstrakta eller presumerade risker för ett intresseintrång (som exempel kan nämnas gärningarna att ta befattning med stöld- gods eller narkotika) eller om den innefattar ett fullbordat intresse- intrång eller konkret fara för ett sådant intresseintrång (jfr t.ex. att ta egendom från någon, att utsätta någon för konkret fara för kropps- skada etc.). Om gärningen inte innefattar något intresseintrång inne- bär detta att utrymmet för att tillåta den ökar. I normalfallet finns det naturligtvis en korrelation mellan en gärnings straffvärde och huruvida den innefattar ett intresseintrång. I vissa fall kan emeller- tid också gärningar som inte innefattar något konkret intresseintrång ha ett betydande straffvärde (jfr t.ex. ett narkotikabrott som avser tillfällig förvaring).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I sammanhanget bör också kunna beaktas huruvida det intresse- intrånget är oåterkalleligt eller reversibelt (såsom fallet kan vara med vissa egendomsbrott). Det bör också spela en betydande roll i vilken utsträckning gärningen blott bidrar till intresseintrång som i huvud- sak uppkommer på grundval av andras gärningar eller om gärningen självständigt bidrar till intresseintrånget (jfr t.ex. gärningen att ta befattning med redan tillgänglig narkotika och gärningen att bidra till själva smugglingen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Uppenbarhetskravet innebär att skälen för att tillåta gärningen ska vara synnerligen starka för att gärningen ska kunna tillåtas. I sam- manhanget kan erinras om att det enligt nödbestämmelsen – som uppställer ett rakt försvarlighetsrekvisit – krävs att gärningen är påkallad av ett intresse av betydligt större vikt än det som offras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett tillstånd att utföra en straffbelagd gärning ska kunna omfatta också tillstånd att utföra gärningar som kan föranleda sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Sanktionsavgifter kan sägas vara ett slags administrativ sanktion som i det svenska rättssystemet förekommer vid sidan om de straff och påföljder som faller inom det straffrättsliga systemet. Fråga kan t.ex. vara om avgifter som ska betalas vid överträdelse av regler om bygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;lov och om avgifter som tas ut vid olika typer av miljörättsliga över- trädelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Även om de olika typerna av sanktionsavgifter inte är samord- nade i ett system motsvarande det straffrättsliga – sanktionsavgifter regleras på delvis olika sätt – används beteckningen sanktionsavgifter numera som ett samlingsnamn för de olika avgifterna (se t.ex. 9 kap. 9 § inkomstskattelagen 1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Om man ställer sanktionsavgifterna i relation till straff och på- följder inom det straffrättsliga systemet kan fråga sägas vara om en typ av sanktioner som ligger på en lägre nivå än de sanktioner som hör till straffsystemet. Om man tillåter polisen att föröva straffbe- lagda gärningar är det därför rimligt att ett tillstånd även ska omfattar gärningar som är belagda med en sanktionsavgift. Det bör därför före- skrivas att ett tillstånd kan avse också gärningar som kan föranleda sanktionsavgift. Regleringen bör omfatta både den situationen att gärningen kan föranleda såväl straffrättslig påföljd som sanktions- avgift och den situationen att gärningen endast kan föranleda sank- tionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vem ska kunna få tillstånd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillstånd att begå annars brottsliga gärningar ska kunna ges till polisen och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft7"&gt;De ovanstående övervägandena har utgått ifrån att det är polisen, inklusive Säkerhetspolisen, som bör kunna ges tillstånd att föröva en annars brottslig gärning. I dag är det i princip endast inom ramen för polisens verksamhet som infiltrationsoperationer förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det skulle emellertid kunna övervägas om inte också Tullverket bör kunna ges tillstånd att begå annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Tullverket har rätt att inleda förundersökning och verksamheten är i stor utsträckning inriktad på grov organiserad brottslighet i form av smuggling av narkotika, alkohol och cigaretter. Inom Tull- kriminalavdelningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlshamn finns resurser för spaning, brottsutredning och analys. Tullverkets brottsbekämpning har en enhet för kommunikationskontroll där man bedriver teleavlyssning. Vid särskilda funktioner inom tullkriminal- avdelningarna bedrivs informatörshantering som är inriktad på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft19"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;bekämpa organiserad brottslighet inom myndighetens ansvarsom- råde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;Inom brottsbekämpningen har Tullverket vidare en lång tradition av internationellt samarbete, genom bilaterala tullsamarbetsavtal och sedermera med Olaf och Europol. Nationellt deltar Tullverket i rege- ringens särskilda satsning mot den grova organiserade brottsligheten (s.k. &lt;NOBR&gt;GOB-samverkan).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Särskilt mot bakgrund av att Tullverket har befogenheter som i många avseenden påminner om polisens samt med hänsyn till att Tull- verket intar en viktig roll i samarbetet mot den grova organiserade brottsligheten skulle kunna argumenteras för att det vore olyckligt om möjligheten att begå annars brottsliga gärningar inskränktes till att gälla polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I sammanhanget bör emellertid också beaktas att Tullverket idag inte bedriver någon egentlig infiltrationsverksamhet. Det kan därför framstå som obefogat att i detta sammanhang föreslå att Tullverket ska ges en självständig rätt att ansöka om tillstånd att begå annars brottsliga gärningar. Eftersom Tullverkets personal deltar i gemen- samma operationer tillsammans med polisen bör emellertid Tull- verkets personal kunna biträda polisen på ett mer långtgående sätt än privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I vilken utsträckning det bör vara tillåtet att i detta samman- hang använda personer som inte är polismän eller annars tjänstemän knutna till de brottsbekämpande myndigheterna diskuteras i av- snitt 8 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vem ska pröva frågor om tillstånd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslut om tillstånd fattas av rätten på ansökan av åkla- gare om frågan aktualiseras inom ramen för en förundersökning. Inom ramen för underrättelseverksamhet fattas beslut om till- stånd av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Frågan om vem som ska ge tillstånd att begå annars brottsliga gär- ningar ställer sig olika beroende på om infiltrationsåtgärden vidtas inom ramen för en förundersökning eller inom ramen för underrät- telseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt utredningens mening är det emellertid i båda fallen uppen- bart att beslut om tillstånd att begå annars brottsliga gärningar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;bör kunna fattas inom ramen för polisens egen organisation. Både av legitimitets- och kontrollskäl måste det bli fråga om ett externt beslut. Med hänsyn till att det är fråga om ett undantag från en all- mänt accepterad grundsats för polisarbete finns vidare skäl att för- lägga beslutanderätten på en hög nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Eftersom det är fråga om en åtgärd som tidigare inte funnits reglerad i svensk rätt finns det ingen direkt jämförbar lagstiftning som är naturlig att använda som modell i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;När det gäller en infiltrationsåtgärd som sker inom ramen för en förundersökning framstår det emellertid enligt utredningens mening som naturligt att frågan om tillstånd prövas av rätten på ansökan av åklagaren. Detta innebär att frågan om rätt att utföra vad som annars skulle utgöra en brottslig gärning kommer att hanteras på samma nivå som t.ex. en fråga om hemlig teleavlyssning eller hemlig tele- övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Att lägga bedömningen i domstol framstår vidare som lämpligt med hänsyn till de utpräglat rättsliga bedömningar som ska göras. Prövningen av om tillstånd ska meddelas förutsätter en bedömning antingen av den sannolika påföljden eller av tillämpligheten av 23 kap. 5 § BrB. Vidare förutsätts att det görs en kvalificerad proportiona- litetsprövning i linje med vad som ovan utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;När det gäller infiltrationsoperationer utanför förundersöknings- situationen framstår det emellertid, med hänsyn till underrättelse- verksamhetens karaktär, som olämpligt att lägga beslutanderätten på domstol eller åklagare. I sammanhanget kan hänvisas både till att de bedömningar som ska göras har en mer framåtblickande karaktär än de som normalt ligger på en domstol att göra, dels att det finns goda skäl att inte ge åklagare beslutsfunktioner inom ramen för under- rättelseverksamheten hos polisen (jfr bl.a. SOU 2009:1 s. 130 f.). I linje med vad som föreslås gällande provokativa åtgärder inom ramen för Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet bör istället gälla att beslut om tillstånd på underrättelsestadiet fattas av Nämnden, se vidare om Nämnden i avsnitt 12.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft19"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Hur ska ett tillstånd utformas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett tillstånd ska innehålla uppgift om vilken operation och vilka gärningar som tillståndet avser, under vilken tid tillstån- det gäller samt de övriga begränsningar och villkor som är be- hövliga. Ett tillstånd ska kunna gälla för tre månaders tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Hur ett tillståndssystem i praktiken kommer att fungera beror i mycket stor utsträckning på hur tillstånden ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Härvid är det nödvändigt att finna en balans mellan intresset av att så noggrant som möjligt avgränsa rätten att begå annars brotts- liga gärningar å den ena sidan och intresset av att inte göra tillstån- det så detaljerat att det i praktiken blir oanvändbart å andra sidan. Det är också viktigt att tillståndssystemet utformas på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för en reell prövning av tillståndsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Enligt utredningens mening bör därför krävas att en ansökan om tillstånd avser vissa typer av gärningar som specificeras åtminstone genom angivande av det eller de lagrum (dvs. de straffbestämmel- ser) som är aktuella. Om möjligt bör, särskilt när den ifrågavarande straffbestämmelsen omfattar många olika gärningstyper, anges vilken typ av gärningar som avses. Fråga skulle t.ex. kunna vara om en an- sökan om tillstånd att under infiltrationsoperationen begå gärning- ar enligt 29 § första stycket 1 livsmedelslagen (2006:804), dvs. en ansökan om tillstånd att bryta mot normer om handel, märkning, presentation etc. avseende livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Vid ansökningar som gäller gärningar som skulle kunna bedömas som medverkan i mindre mån ska även anges vilken typ av brott som medhjälpen avses relatera till samt vilken typ av medverkan som kan förutses. Ett exempel skulle kunna vara att en ansökan kan avse tillstånd att, inom ramen för infiltrationsoperationen, bistå med transport, packning och förvaring av narkotika som personer i den infiltrerade miljön hanterar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Det kan givetvis heller inte krävas att det anges exakt när gär- ningarna ska vidtas. Istället bör vara tillräckligt att tillståndet begränsas till att gälla en viss tidsperiod som förslagsvis bör kunna vara tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Tiden har valts med hänsyn till att infiltrationsoperationer regel- mässigt pågår under längre tid. Det framstår därför inte som ända- målsenligt att i lagtext föreskriva en kortare tillståndstid än tre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft19"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;månader. Det finns inget som hindrar att domstolen eller Nämnden sätter tiden för tillståndet till en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Den tidsmässiga begräsningen av tillståndets längd hindrar givetvis inte att tillstånd ges på nytt. Tvärtom får antas att operationer som sträcker sig över längre perioder än tre månader inte kommer att bli ovanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Av ansökan bör framgå vilken tid som ansökan avser liksom vilken operation som den avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;De moment som bör tas upp i ansökan bör sedan återspeglas i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I syfte att minimera riskerna för att de gärningar som tillåts skulle kunna skada allmänna eller enskilda intressen bör domstolen vidare kunna ange de villkor och begränsningar som framstår som nöd- vändiga. Dylika begränsningar kan t.ex. ställas upp för att klargöra vilken typ av medverkan till annans brottslighet som ett visst till- stånd omfattar. Exempelvis kan klargöras att tillståndet inte omfattar medhjälp till gärningar vilka innebär att ett parti narkotika kommer utom kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Enligt utredningens mening bör av ett tillstånd sammanfattnings- vis framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilken operation tillståndet gäller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;vilka gärningar som tillståndet omfattar (under angivande av lag- rum),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;under vilken tid tillståndet ska gälla, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;de övriga begränsningar och villkor som domstolen finner det nödvändigt att ställa upp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regleringens karaktär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En gärning som begås med stöd av ett tillstånd ska anses som tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft7"&gt;Som ovan framhållits finns det en lång rad regler och grundsatser som innebär att en person kan begå straffbelagda gärningar utan att detta föranleder straffrättsligt ansvar. I sammanhanget kan hänvisas till regler om nödvärn och nöd (24 kap. 1 och 4 §§ BrB), till regler- na om polisens våldsanvändning (se 10 § polislagen) samt till regler om s.k. excess och straffrättsvillfarelse (24 kap. 6 och 9 §§ BrB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;Vad gäller dylika undantagsregler måste man skilja mellan å ena sidan regler som gör gärningen tillåten eller rättfärdigad (dylika regler kallas ibland för objektiva ansvarsfrihetsgrunder) och å andra sidan regler som visserligen inte gör gärningen tillåten, men som innebär att gärningsmannen kan ursäktas för att ha begått en otillåten gärning (ibland kallade subjektiva ansvarsfrihetsgrunder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Den förstnämnda typen av regler bygger i grunden alltid på förekomsten av en intressekonflikt. Man kan uttrycka det så att det intresseintrång som den annars brottsliga gärningen innebär godtas med hänsyn till att det krävs för att skydda eller främja andra och viktigare intressen. När någon gått vilse på fjället och i ett akut läge bryter sig in i ett hus för att söka skydd godtas således intrånget i hemfridsintresset med hänvisning till det starkare intresset av att skydda liv och hälsa. I exemplet är fråga om en negativ intresse- konflikt: intrånget i hemfridsintresset godtas med hänsyn till intresset av att undvika ett intrång i ett annat och viktigare intresse. I andra fall har intressekonflikten en positiv karaktär. Intrång i ett skyddat intresse medges då, inte för att undvika skada på ett annat intresse, utan för att möjliggöra viss verksamhet som från samhällelig syn- punkt är värdefull. Fråga kan t.ex. vara om regler som tillåter polisen att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, regler som tillåter kriminalvården att låsa in intagna, kronofogdemyndigheten att ta egendom från personer osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;De ursäktande undantagsreglerna innebär – till skillnad från dem som gör gärningen tillåten eller rättfärdigad – inte att gärningen god- tas, utan att gärningsmannen av någon anledning (t.ex. på grund av att personen agerat när han eller hon varit utsatt för ett allvarligt brottsligt angrepp och därför inte kunnat besinna sig) inte anses kunna hållas ansvarig för att ha utfört en otillåten gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Om man, på sätt som föreslås i detta betänkande, ger polisen tillåtelse att inom ramen för en infiltrationsoperation begå annars brottsliga gärningar är det tydligt att fråga är om en undantagsregel som rättfärdigar gärningen, dvs. gör gärningen tillåten. Fråga är inte om att ursäkta gärningsmannen för att han eller hon har utfört en gärning som inte är godtagbar, utan om att under vissa förutsätt- ningar göra det annars otillåtna tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En konsekvens av detta är att den av infiltratören vidtagna gär- ningen inte heller kan ligga till grund för ansvar för någon annan. Om en infiltratör sålunda, med stöd av ett tillstånd, begår en gärning som innefattar medhjälp (medverkan i mindre mån) i förhållande till en annan persons brottslighet kan infiltratörens medhjälpshand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;ling i sig inte ligga grund för ansvar för medhjälp eller anstiftan för någon tredje person. Detta följer av att infiltratörens gärning är tillåten eller rättfärdigad och därför inte utgör en gärning till vilken medverkan är möjlig (medverkan till en tillåten gärning är i sig tillåten). Den tredje personens gärning kan ju emellertid vara själv- ständigt straffbelagd eller innefatta medhjälp eller anstiftan i förhål- lande till huvudgärningsmannens brottslighet. Motsvarande gäller om en infiltratör med stöd av ett tillstånd i gärningsmannaskap begår en straffbelagd gärning enligt t.ex. livsmedelslagstiftningen, dvs. för ansvar för en annan person som bistår infiltratören fordras antingen att dennes gärning är självständigt straffbelagd eller innefattar med- hjälp (eller anstiftan) till någon annan persons brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;En kompletterande ansvarsfrihetsregel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Till systemet med förhandstillstånd ska kopplas en an- svarsfrihetsregel av innebörd att en gärning som uppfyller de all- männa kraven i 1 § och är direkt jämförbar med de gärningar som tillståndet avser inte ska föranleda ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;För att ett tillståndssystem ska vara meningsfullt fordras att de gär- ningar som tillståndet ska avse preciseras i viss utsträckning. Som ovan framhållits bör krävas att det anges vilka lagrum tillståndet avser samt att de ytterligare villkor och begränsningar som är moti- verade ställs upp. Eftersom en infiltrationsoperation alltid är i viss mån dynamisk, dvs. utvecklas under operationens gång, är det emel- lertid möjligt att de gärningar som avses i tillståndet inte längre är aktuella och att förövandet av andra gärningar istället aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Som huvudregel bör åklagaren då häva tillståndet (se den före- slagna bestämmelsen som innebär att ett tillstånd ska hävas om det inte längre finns skäl för åtgärden) och ansöka om ett nytt tillstånd avseende dessa nu aktuella gärningar. Det är emellertid inte själv- klart att detta alltid låter sig göras på den tid som står till buds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Om gärningen i ett sådant fall förövas utan att tillstånd har hunnit sökas kan det emellertid framstå som mycket formalistiskt om detta innebär att gärningen skulle föranleda ansvar också i sådana fall där denna är direkt jämförbar med de gärningar som omfattas av tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft19"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Med hänsyn härtill finns det, enligt utredningens mening, skäl att överväga en kompletterande ansvarsfrihetsregel som tar sin utgångs- punkt i de i tillståndet angivna gärningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;En fördel med en sådan ansvarsfrihetsregel är att den – genom sin anknytning till tillståndet – kommer att ange betydligt klarare hållpunkter för bedömningen än en generell ansvarsfrihetsregel som står på helt egna ben. Fråga blir inte om en allmän intresseavvägning, utan om en bedömning som tar sin utgångspunkt i de gärningar som från början tillåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En annan fördel är att man genom att komplettera med en an- svarsfrihetsregel av denna art gör det möjligt att upprätthålla viss precision avseende de gärningar som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Det bör framhållas att existensen av en kompletterande ansvars- frihetsregel av här diskuterat slag inte utesluter att bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § BrB kan vara att tillämpa i vissa extrema fall (jfr ovan avsnitt 5.1.3 sista stycket innan rubriken &lt;SPAN class="ft10"&gt;Allvarlig brottslighet, synnerlig vikt m.m&lt;/SPAN&gt;.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Situationer i vilka en polisman inom ramen för en infiltrations- operation har begått en annars straffbelagd gärning ska naturligtvis alltid dokumenteras. Om gärningen ligger utanför ett erhållet till- stånd och det inte är uppenbart att den är tillåten enligt den här behandlade ansvarsfrihetsregeln bör gärningen hanteras inom det vanliga systemet för brottsmisstankar mot polismän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Övergång från underrättelseverksamhet till förundersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inga särskilda regler om vad som gäller när en infiltrationsoperation inom ramen för underrättelseverk- samhet övergår eller mynnar ut i en förundersökning. Ett beslut fattat på underrättelsestadiet bör gälla till dess att tiden för be- slutet går ut eller det annars hävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Det är tänkbart att det meddelas tillstånd att begå vissa annars brottsliga gärningar inom ramen för de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet och att denna senare övergår, eller mynnar ut, i en förundersökning avseende viss brottslighet. Frågan uppstår då hur man ska se på relationen mellan ett tillstånd givet i underrättelseverksamhet och den senare förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Utgångspunkten är att ett beslut om att tillåta annars brottsliga gärningar bör gälla till dess att tiden för tillståndet löper ut eller det annars hävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Detta innebär, enligt utredningens bedömning, att det så länge infiltrationsoperationen är pågående och tiden för tillstånd löper inte kan anses finnas något behov av att fatta ett nytt beslut enbart på den grunden att infiltrationsoperationen nu delvis rör sig inom ramen för en förundersökning. Det först fattade beslutet bör, som ovan nämnts, fortsatt gälla till dess att tiden för beslutet löper ut eller det hävs. Däremot bör åklagaren omedelbart informeras om att infiltra- tionsoperationen pågår samt om det beslut varigenom infiltratören givits rätt att begå annars brottsliga gärningar. Om en infiltrations- operation övergår från underrättelseverksamhet till förundersökning har åklagaren en rätt och skyldighet att häva ett beslut som inte längre bör gälla. Om infiltrationsoperationen i en sådan situation delvis ska fortsätta inom underrättelseverksamheten avser åklagarens hävningsbeslut endast den del av operationen som ryms inom för- undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Eftersom utrymmet för att vidta annars brottsliga gärningar, enligt vad som här föreslås, är större under förundersökning än vid underrättelseverksamhet kan det emellertid, i syfte att vidga möjlig- heterna att begå annars brottsliga gärningar, finnas skäl för åklagaren att ansöka hos rätten om tillstånd avseende förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredningen kan inte se några avgörande invändningar mot en ordning enligt vilken de båda tillstånden kan löpa parallellt. Det bör följaktligen inte, på den grunden att ett tillstånd avseende under- rättelseverksamhet redan har beslutats, anses föreligga något hinder mot att ett tillstånd ges till följd av en ansökan under förundersök- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Med utgångspunkt i dessa bedömningar kan det inte anses finnas behov av några särskilda regler som tar sikte på relationen mellan tillstånd inom ramen för underrättelseverksamhet och tillstånd inom ramen för förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft19"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Särskild tillsyn i form av efterhandskontroll över an- vändningen av möjligheten att begå gärningar som annars hade varit brottsliga är nödvändig. Tillsynen bör skötas av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Som redan tidigare har framhållits ger möjligheten att föröva annars brottsliga gärningar anledning att överväga att införa en särskild extern tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Det kan visserligen sägas att systemet med tillstånd i sig inne- fattar viss tillsyn och kontroll över verksamheten, men en tillsyn i efterhand, dvs. tillsyn sedan gärningar som annars varit brottsliga väl har förövats, framstår vid sidan om nyss nämnda förhandskon- troll som angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;Uppgiften att utöva sådan tillsyn bör läggas på det organ som redan inrättats för tillsyn av detta slag, nämligen Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, se vidare avsnitt 12.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft19"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;7 Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Varje medborgare är enligt regeringsformen skyddad mot olika slag av intrång från det allmänna. Skyddet får inskränkas men endast under vissa i regeringsformen angivna förutsättningar. Bestämmel- serna om husrannsakan och andra straffprocessuella tvångsmedel utgör exempel på sådana inskränkningar. En infiltrationsoperation i underrättelsesyfte eller inom ramen för en förundersökning utgör i och för sig inte ett sådant intrång som avses i regeringsformen. In- filtrationen kan emellertid ge upphov till effekter som står effekterna av straffprocessuella tvångsmedel nära. Det sammanhänger med att de polismän som deltar i infiltrationen döljer att de är poliser och uppträder under fiktiva identiteter eller i antagna roller. Det kan t.ex. inträffa att en polisman som har infiltrerat en kriminell grup- pering i samband med operationen blir inbjuden till en bostad och det står klart att inbjudan aldrig hade lämnats om polismannens rätta identitet hade varit känd. Situationen kan då – i synnerhet om polis- mannen antar inbjudan i syfte att skaffa sig kunskap om förhållan- dena inne i bostaden – komma att likna situationen vid en husrann- sakan. Ett annat exempel är att en polisman i samband med en infiltration får tillgång till föremål som han eller hon inte hade fått tillgång till om hans eller hennes rätta identitet hade varit känd. Den situationen kan uppvisa vissa likheter med beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;I andra länder har det införts särskilda bestämmelser för situa- tioner av detta slag. I svensk rätt saknas sådana särskilda regler såväl när infiltration företas inom ramen för förundersökningar om brott som när den sker inom ramen för polisens underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;I utredningens uppdrag ingår därför att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft19"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;inhämta information om vad som i detta avseende gäller i övriga nordiska länder samt andra länder som bedöms vara relevanta för utredningsuppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;överväga förutsättningarna för att i samband med infiltrations- operationer vidta åtgärder som i polisens vanliga verksamhet skulle ha krävt ett beslut om användande av tvångsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;överväga rättsäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. vem som bör fatta beslut om åtgärderna i olika situationer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft11"&gt;Rättegångsbalkens regler om husrannsakan i brottsutredande syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;Bestämmelser om husrannsakan i brottsutredande syfte finns i 28 kap. RB. En genomgång av dessa bestämmelser finns bl.a. i SOU 2003:74 s. 203 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Husrannsakan innefattar en undersökning av hus, rum eller annat slutet förvaringsställe. Med hus avses inte bara bostadshus utan även andra byggnader, såsom ekonomi- och uthusbyggnader samt fabriker och magasin. Begreppet rum omfattar förutom bostadsrum även kontors- och lagerlokaler och till slutet förvaringsställe räknas t.ex. en stängd bil och ett kassafack i en bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En husrannsakan kan vara reell eller personell. En reell husrann- sakan får enligt 28 kap. 1 § RB företas för eftersökande av föremål som är underkastade beslag eller annars för att utröna omständig- heter som kan få betydelse för utredningen av ett brott eller om för- verkande av utbyte av brottslig verksamhet. För sådan husrannsakan fordras att det finns anledning att anta att ett brott har förövats på vilket fängelse kan följa. Hos annan än den som skäligen kan miss- tänkas för brottet får husrannsakan företas i särskilda fall, nämligen om brottet har begåtts hos honom eller henne, om den misstänkte har gripits där, eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid åtgärden ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet kan vinnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft19"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;För husrannsakan hos den misstänkte får inte i något fall åbe- ropas hans eller hennes samtycke, om inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En personell husrannsakan får enligt 28 kap. 2 och 2 a §§ RB före- tas då polis söker efter en person oavsett brottets svårhetsgrad. Syf- tet ska vara att eftersöka den som ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör, inställas vid rätten eller underkastas kroppsvisi- tation eller kroppsbesiktning. Husrannsakan får också genomföras för att söka en tilltalad för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling i vissa fall. Husrannsakan får genomföras hos den som eftersöks. Den får även genomföras hos annan under förutsättning att det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. I vissa fall av särskilt allvarlig brottslighet gäller särskilda regler för personell husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I 28 kap. 3 § första stycket RB finns en särskild regel om hus- rannsakan i bl.a. ”lägenhet som är tillgänglig för allmänheten”, t.ex. de öppna utrymmena i butiker, restauranger, kaféer samt teater- och biograflokaler. I sådana utrymmen får husrannsakan företas utan speciella villkor men endast för de ändamål som sägs i 28 kap. 1 och 2 §§ RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Bestämmelserna i 28 kap. 3 § andra stycket RB innebär att hus- rannsakan i vissa fall får genomföras i lokaler som brukar användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksam- het och i utrymmen och fordon som finns i omedelbar anslutning till en sådan lokal. Det krävs att det förekommer anledning att brott har förövats för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver och att det finns särskild anledning att anta att ändamålet med hus- rannsakan kommer att uppfyllas. Det är just bara för de ändamål som avses i 28 kap. 1 och 2 §§ RB som husrannsakan får genomföras. Ett annat krav är att lokalen inte huvudsakligen utgör bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Reglerna i 28 kap. 3 § RB kom till år 1999 och hade som över- gripande motiv att öka möjligheterna att ingripa mot vissa mc- klubbar och andra grupperingar, t.ex. vissa rasistiska sammanslut- ningar. Husrannsakan är alltså möjlig att i detta sammanhang genomföra även hos annan än den som är skäligen misstänkt för ett brott. Att de personer som använder lokalen ska antas ägna sig åt brottslig verksamhet innebär att misstankarna måste avse såväl verk- samheten som sådan som vilka personer som ägnar sig åt den. Det framhålls i motiven att detta dock inte innebär någon särskilt hög tröskel (se prop. 1997/98:181 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft19"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Enligt 28 kap. 10 § RB får det för samma ändamål som följer av 28 kap. 1 och 2 §§ RB företas annan undersökning på andra ställen än som avses i 28 kap. 1 § RB, även om ett sådant ställe inte är till- gängligt för allmänheten. Åtgärden är inte att betrakta som en husrannsakan och undersökningen får avse t.ex. gårdsplaner, fab- riksområden, brädgårdar och byggnadsplatser (se Fitger, Rätte- gångsbalken. En kommentar på Internet, under 28 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Förordnande om husrannsakan meddelas av undersökningsleda- ren, åklagaren eller rätten (28 kap. 4 § första stycket RB). För- ordnande för delgivning ska alltid meddelas av rätten. Rätten bör också enligt bestämmelsen förordna om husrannsakan när den kan antas bli av stor omfattning eller medföra synnerlig olägenhet för den hos vilken åtgärden vidtas. Vid fara i dröjsmål får polisman en- ligt 28 kap. 5 § RB företa husrannsakan även utan beslut från behörig befattningshavare. Enligt 28 kap. 9 § RB ska det föras protokoll över husrannsakan där bl.a. ändamålet med åtgärden ska anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Beslut om annan undersökning enligt 28 kap. 10 § RB meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller av polisman (utan att det behöver vara fråga om fara i dröjsmål).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft11"&gt;Polislagens regler om särskilda befogenheter till husrannsakan och liknande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;För att söka efter en person som med laga stöd ska omhändertas får en polisman enligt 20 § polislagen bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum eller ställe. Polismannen får också göra motsvarande för att undsätta en hjälplös person en- ligt 21 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I den skyddande och förebyggande verksamheten har en polis- man befogenheter enligt 23 § polislagen. Befogenheterna får utövas när av särskilda skäl risk kan anses föreligga att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstö- relse av egendom, kommer att förövas på en viss plats. En polisman får då i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft19"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p555 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Föreligger allvarlig risk för den aktuella typen av brott får en polis- man för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Genom bestämmelser i 29 § polislagen utvidgas rätten att använda lagligt våld utöver vad som föreskrivs i 10 § samma lag för polismän. Det gäller t.ex. tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen och enskilda vid s.k. envarsgripanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Bestämmelser om beslag finns främst i 27 kap. RB. För en utförlig genomgång av dessa bestämmelser, se Lindberg, Gunnel, Straffproces- suella tvångsmedel, 2 uppl., s. 371 ff. (jfr SOU 2003:74 s. 215 ff.). Enligt huvudregeln i 27 kap. 1 § RB får föremål tas i beslag, om de skäligen kan antas äga betydelse för utredning om brott eller vara någon avhänt genom brott eller på grund av brott förverkat. Det- samma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utred- ning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Vad som sägs om föremål gäller i princip även skriftliga handlingar, men i 27 kap. 2 och 3 §§ RB finns specialregler om beslag av sådana hand- lingar, brev, telegram och annan försändelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Frågan om vem som får besluta om beslag regleras i 27 kap. 4 § RB. Ett beslag avser normalt föremål som påträffas i samband med att en annan tvångsåtgärd vidtas, som gripande, anhållande, husrann- sakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Den som med laga rätt genomför den åtgärden har också rätt att då ta föremål i beslag. I annat fall fattas beslutet av undersökningsledaren eller åklagaren och, vid fara i dröjsmål, av polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen (beträffande det sistnämnda, se 22 § lagen [2000:1225] om straff för smuggling).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;I 27 kap. 5 § RB finns bestämmelser om att domstol under vissa förhållanden kan förordna om beslag. Om ett beslag har verkställts utan rättens förordnande kan den som har drabbats av beslaget be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;gära rättens prövning av åtgärden (27 kap. 6 § RB). När domstolen förordnar om beslag eller fastställer ett verkställt beslag, ska rätten också bestämma en tid inom vilken åtal ska väckas (27 kap. 7 § RB). Före år 1995 skulle åtal mer allmänt väckas inom en viss tid när polis och åklagare beslutade om beslag. Anledningen till att be- stämmelserna om detta upphävdes var att det från rättssäkerhets- synpunkt ansågs tillräckligt att den som har drabbats av ett beslag har möjlighet att begära rättens prövning och genom en sådan be- gäran framtvinga en längsta frist för väckande av åtal (se prop. 1994/95:23 s. 115 och Fitger, Rättegångsbalken s. 27:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Om en försändelse som kan tas i beslag väntas komma in till ett befordringsföretag, kan rätten med stöd av 27 kap. 9 § RB på yrkan- de av undersökningsledaren eller åklagaren förordna att försändel- sen ska hållas kvar på befordringsföretaget till dess frågan om be- slag har avgjorts. Om en sådan försändelse har tagits i beslag ska mottagaren och eventuellt avsändaren underrättas om beslaget så snart det kan ske utan men för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Underrättelse om beslag av andra föremål än sådana försändelser ska alltid utan dröjsmål lämnas till den från vilken beslaget sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Regeln om att den som berörs av ett beslag ska underrättas om åtgärden syftar framför allt till att ge den berörde möjlighet att i bevaka sin rätt, t.ex. genom att begära rättens prövning av beslaget. Därför är det å ena sidan viktigt att underrättelsen lämnas så snart som möjligt. Å andra sidan kan en underrättelse vara till men för utredningen. Avvägningen mellan effektivitets- och integritetsintres- sen har lett till att underrättelse om beslag som huvudregel ska lämnas utan dröjsmål. Då det gäller beslag av framför allt försändelser har det emellertid ansetts att man i vissa fall bör kunna avvakta med underrättelsen för att inte syftet med åtgärden ska omintetgöras, t.ex. vid kontrollerad leverans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I princip kan frågan om beslagets bestånd komma under rättens prövning endast på begäran av den som har drabbats av beslaget. För att denne ska kunna utnyttja möjligheten att begäran rättens prövning, måste det ske en underrättelse om beslaget. Även om underrättelsen kan utformas på ett sådant sätt att man inte lämnar ut mer information än vad som behövs för att den som har drabbats av beslaget ska kunna ta till vara sin rätt, kan en omedelbar under- rättelse ändå ibland vara till skada för utredningen (se SOU 1995:47 s. 424 ff.). Blotta vetskapen hos en misstänkt eller annan om att det har skett en tvångsåtgärd från de brottsutredande myndigheternas sida kan alltså vara till skada för den fortsatta utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Sedan den 1 juli 2008 finns även en möjlighet att ta i beslag före- mål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förver- kande av utbyte av brottslig verksamhet. Denna möjlighet framgår av 27 kap. 1 § första stycket andra meningen RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;I Danmark finns inga särskilda regler om tillträde till privata rum eller beslag i samband med infiltrationsoperationer. Om ett föremål ska tas i beslag i samband med en infiltrationsoperation tillämpas vanliga beslagsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;I samband med införandet av reglerna om täckoperationer (motsv. infiltrationsoperationer) infördes i polislagens 3 kap. 31a § en be- stämmelse som anger att täckoperation är tillåten i en bostad om tillträdet eller vistelsen sker under aktiv medverkan av den som an- vänder bostaden och att det beträffande husrannsakan gäller vad som bestäms om sådan i tvångsmedelslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I den proposition som föregick lagändringen (RP 34/1999 rd) redogjordes för att täckoperationer inte berättigade till t.ex. hemlig husrannsakan. Däremot hade den person som företog en täck- operation rätt att gå in i en persons bostad genom att utnyttja sin täckidentitet i syfte att förhindra att bli avslöjad. Likaså framhölls att den som företog en täckoperation hade rätt att utföra sitt upp- drag i en persons bostad, om vistelsen skedde under medverkan av den som använde bostaden, något som ansågs tillåtet redan enligt gällande rätt ”om verksamheten baserade sig på ett tillstånd”. Med uttrycket ”under medverkan av” avsågs alla uttalade eller tysta vilje- yttringar, utifrån vilka det kunde tolkas som att personen hade god- känt tillträdet eller vistelsen i bostaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;I propositionen konstaterades vidare att bestämmelserna om täck- operationer inte berättigade till teknisk observation (som reglera- des i polislagen och tvångsmedelslagen). Däremot ansågs det inte utgöra sådan teknisk observation att en polisman under en täckopera- tion medför en anordning för teknisk avlyssning, optisk övervakning eller teknisk spårning för att säkerställa den personliga säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Med hänvisning till att det t.ex. ansågs tillåtet att banda sina egna samtal var detta överensstämmande med sedan tidigare gällande rätts- läge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;I utskottsbehandlingen i det finska parlamentet framförde Grund- lagsutskottet (GrUU 5/1999 rd s. 6) synpunkter på att det av pro- positionen framgick att alla uttalade eller tysta viljeyttringar, utifrån vilka det kunde tolkas som att personen hade godkänt tillträdet eller vistelsen i bostaden var nog för att uppfylla kriteriet "medver- kan". Av konstitutionella skäl ansåg dock Grundlagsutskottet att det var nödvändigt att skilja mellan om det varit den som använder bostaden eller en polisman förklädd till exempelvis hantverkare som varit den ”avgjort aktivaste” när det gällde tillträde till bostaden. Utskottet menade att fall av det sistnämnda slaget inte kan anses godtagbara med hänsyn till det i Finland grundlagsfästa skyddet för hemfriden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Förvaltningsutskottet beaktade i sitt betänkande (FvUB 17/2000 rd s. 6) ovannämnda synpunkter från Grundlagsutskottet och före- slog att förslaget skulle ändras så att täckoperation i en bostad är tillåten bara om tillträdet eller vistelsen sker under &lt;SPAN class="ft10"&gt;aktiv &lt;/SPAN&gt;medverkan av den som använder bostaden. Som framgår ovan är det så bestäm- melsen slutligen utformades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Förundersöknings- och tvångsmedelskommissionen har nyligen föreslagit (se 2009:2 s. 872) att bestämmelsen ska tas in i 10 kap. 25 § tvångsmedelslagen utan andra ändringar i sak än ett förtyd- ligande av att täckoperation är tillåten i en bostad &lt;SPAN class="ft10"&gt;bara &lt;/SPAN&gt;om tillträdet eller vistelsen sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;När det gäller möjligheterna för polismän som arbetar under täck- mantel att vistas i privata hem eller andra skyddade miljöer finns inga särskilda begränsningar annat än vad som allmänt gäller för genomförande av infiltrationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det norska Politimetodeutvalget konstaterade visserligen i betän- kandet NOU 2004:6 att integritetsintrånget när polisen använder sig av infiltration för att få tillgång till privata rum kunde anses vara så stort att infiltrationsoperationer bl.a. därför borde lagregleras för att inte riskera att stå i strid med Europakonventionens artikel 8. Förslaget har dock inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Av 110c § Strafprozessordnung framgår att poliser under täckmantel får gå in och vistas på privat område med samtycke från t.ex. ägaren eller annan berättigad person. Användningen av infiltrationsopera- tioner där en polis under täckmantel går in eller vistas på privat om- råde som inte är allmänt tillgängligt kräver rättens tillstånd enligt 110b § (2) Strafprozessordnung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Behovet av en reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nuvarande ordningen kan inte anses stå i strid med Europakonventionen eller med den nya lydelsen av 2 kap. 6 § RF. Det föreligger dock, med hänsyn till framför allt utveck- lingen av Europadomstolens praxis, skäl att införa ett uttryckligt lagstöd, förenat med ett krav på tillstånd, när brottsbekämpande myndigheter genom vilseledande åtgärder bereder sig tillträde till vissa särskilt skyddade utrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft12"&gt;Någon särskild reglering avseende beslagssituationer under en infiltrationsoperation bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft12"&gt;Det finns däremot ett behov av att införa en generell möjlig- het för brottsbekämpande myndigheter att avvakta med under- rättelser om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft7"&gt;Många gånger kommer en polisman som arbetar under täckmantel att hamna i situationer där det kan diskuteras om operationen inne- bär en inskränkning av rättigheter enligt Europakonventionen eller regeringsformen. En typisk sådan situation är när en polisman under täckmantel blir inbjuden till någons bostad. Att acceptera en sådan inbjudan kan vara ett viktigt delmål i en infiltrationsoperation men kan också vara mer eller mindre viktigt bara för att kunna upprätt- hålla täckmanteln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;De regler som främst kan anses vara berörda av detta är rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen samt i viss mån skyddet mot husrannsakan och liknande intrång i 2 kap. 6 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;Som framgår av praxisgenomgången (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.2.3) kan det inte anses föreligga ett absolut krav på lagstöd för att en polisman under täckmantel ska få gå in i någons bostad. Inte heller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft19"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;kan det anses föreligga ett sådant krav enligt 2 kap. 6 § RF, varken i nu gällande eller den lydelse som kommer att gälla från den 1 januari 2011. Däremot finns det enligt utredningen goda skäl till att ändå föreslå en sådan reglering. Det främsta skälet är att en sådan reglering får anses stå i linje med den utveckling som Europa- domstolens praxis ger vid handen, när det gäller krav på ökat lag- stöd för sådana polisiära åtgärder som kan innebära inskränkningar av de skyddade rättigheterna. Mot detta kan ställas att åtgärden att under täckmantel gå in i någons bostad efter att ha blivit inbjuden hittills ansetts innefattas i polisens allmänna spaningsbefogenheter enligt polislagen. Även detta synsätt har fog för sig. Vid en inter- nationell utblick kan man se att liknande reglering finns i Finland och har tidigare föreslagits, men inte införts, i Norge. Utredningen gör sammantaget bedömningen att övervägande skäl ändå talar för en särskild lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;När det gäller beslag förhåller det sig dock annorlunda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Såvitt utredningen har kunnat erfara finns det inga särskilda frå- gor med anknytning till beslagsbegreppet i sig eller förutsättning- arna för beslag som medför problem när det gäller beslag i samband med infiltrationsoperationer. Inte heller framstår förutsättningarna för att besluta och verkställa beslag som något särskilt problem. Det finns därför inte heller någon grund för utredningen att föreslå en specialreglering för beslag som verkställs under infiltrations- operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det finns däremot när det gäller beslag som verkställs i samband med en infiltrationsoperation problem med den underrättelseskyl- dighet som föreligger vid beslag. Detta problem är emellertid inte begränsat till situationer vid infiltrationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Att beslag genomförs är många gånger av grundläggande bety- delse för ett framgångsrikt utredningsresultat. Ett stort problem när beslag genomförs utan att den från vilket beslaget sker är närvarande kan vara att personen omedelbart ska underrättas om åtgärden. Det kan innebära att personen kommer att ges möjlighet att genomföra åtgärder som direkt skulle kunna motverka det brottsbekämpande arbetet. Det finns därför ett behov av att införa en generell möjlig- het för brottsbekämpande myndigheter att avvakta med underrät- telser om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft19"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Tillträde till vissa utrymmen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Vad ska befogenheten avse?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Polisen ska, efter särskilt tillstånd, genom vilseledande åtgärder få bereda sig tillträde till bostad, annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Som framgår i avsnitt 7.3.1 ovan gör utredningen bedömningen att det bör införas uttryckligt lagstöd för att en polis inom ramen för en infiltrationsoperation ska få ta sig in och vistas i vissa skyddade områden. Det område som bör omfattas av bestämmelsen är för det första bostäder. Med bostad avses sådana utrymmen som omfattas av bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket BrB. Vid sidan om bostad omfattar skyddet annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Med det avses utrymmen som omfattas av bestämmelsen om olaga intrång i 4 kap. 6 § andra stycket BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;Det bör, för att åtgärden ska få vidtas, krävas att det fattas ett särskilt beslut om tillstånd till åtgärden. Närmare om beslutsbefo- genheterna framgår nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;När ska befogenheten få användas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillstånd ska få ges endast om skälen för tillträdet upp- väger det men som det kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Att en polisman under täckmantel går in i en bostad som han eller hon blir inbjuden till kan som ovan framhållits anses utgöra ett visst integritetsintrång. För bedömningen av vilka förutsättningar som ska uppställas för att så ska få ske måste dock framhållas att det handlar om att bli inbjuden av en person som visserligen i nor- malfallet är vilseledd om polismannens verkliga identitet eller syfte, men som ändå är medveten om att en besökare bjuds in i bostaden. Personen som disponerar bostaden har också alla möjligheter att kontrollera vad den inbjudne kan se och inte se i bostaden. Det är handlar alltså om ett medvetet agerande där personen i princip enbart svävar i okunnighet om polismannens verkliga identitet och uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Enligt utredningen är det i viss utsträckning relevant att jämföra med vad som enligt rättegångsbalken gäller för beslut om husrann- sakan. Det bör dock betonas att en husrannsakan normalt är att anse som en mer ingripande åtgärd med ett påtagligt större inslag av tvång än att under täckmantel gå in i en bostad till vilken man blivit inbjuden. Detta bör enligt utredningen också avspegla sig i att kraven för sistnämnda åtgärd bör sättas lägre än vad som gäller för husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att det inte bör ställas upp något särskilt krav på den misstänkta brottslighetens svårhet eller att föreskriva att den aktuella åtgärden ska vara av särskild eller t.o.m. synnerlig betydelse för utredningen eller undersökningen. I vilka fall åtgärden ska få vidtas ska i stället avgöras på grundval av en tillämpning av behovs- och proportionalitetsprinciperna. Detta mot- svarar vad som enligt polislagens allmänna bestämmelser nu gäller för åtgärden och kan även jämföras med kravet för att få vidta reell husrannsakan enligt 28 kap. 3 a § RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska frågor om tillstånd till tillträde till vissa utrymmen prövas av undersökningsledaren eller åkla- garen. Vid fara i dröjsmål ska polisman utan särskilt tillstånd få bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska frågor om tillstånd till tillträde prövas av polismyndigheten. Vid fara i dröjsmål ska polisman utan särskilt tillstånd få bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Liksom när det gäller förutsättningarna för åtgärden är det i viss ut- sträckning relevant att jämföra med vad som enligt rättegångsbalken gäller för beslut om husrannsakan. Som framhållits ovan är dock en husrannsakan normalt att anse som en mer ingripande åtgärd med ett påtagligt större inslag av tvång än att under täckmantel gå in i en bostad till vilken man blivit inbjuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;På motsvarande sätt som när det gäller förutsättningarna för att över huvud taget få gå in i en annan persons bostad inom ramen för en infiltrationsoperation bör beslutsfattandet inte avvika i någon större utsträckning från vad som gäller för närvarande. Samtidigt kan det vara en fördel ur ett rättssäkerhetsperspektiv att beslutet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;förundersökning normalt fattas av åklagare eller annan förunder- sökningsledare. Med hänsyn till infiltrationsoperationernas speciella natur där behovet av att kunna upprätthålla en täckmantel är av yttersta vikt bör även en enskild polisman kunna fatta ett sådant beslut om det är fara i dröjsmål. I underrättelseverksamhet bör beslut fattas av polismyndigheten. Det bör vidare införas en motsvarande rätt inom underrättelseverksamheten för en enskild polisman att fatta beslut vid fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Underrättelseskyldighet vid beslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska införas en generell möjlighet för brottsbekäm- pande myndigheter att avvakta med att underrätta den från vilken ett beslag sker, till dess underrättelse kan ske utan men för utred- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;Ett problem som inte sällan aktualiseras i samband med infiltra- tionsoperationer och provokativa åtgärder är hanteringen av beslag- tagna föremål. Som regelverket är utformat finns en ovillkorlig skyldighet för polisen att underrätta den från vilket ett beslag har gjorts om beslaget. Detta leder generellt till problem när polisen i samband med infiltrationsoperationer eller provokativa åtgärder kommer i kontakt med t.ex. vapen, narkotika eller hälerigods som bör beslagtas för att inte spridas. Dock kan i många fall ett verkställt beslag äventyra en hel operation på grund av underrättelseskyldig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Om en polis som under täckmantel kommer över t.ex. vapen eller narkotika som bör beslagtas framstår det inte som praktiskt möjligt eller ens önskvärt att underrätta den person från vilken beslaget verkställts. Till saken hör att formerna för verkställande av ett beslag i samband med en infiltrationsoperation kan se påtagligt annorlunda ut än vid mer traditionella verkställanden av beslag. Detta leder också till att en underrättelse om ett beslag får helt andra konsekvenser än vid ett traditionellt beslag. Att t.ex. underrätta en vapenför- säljare från vilken en polis under täckmantel nyss köpt ett illegalt vapen i syfte att få det bort från marknaden, framstår som helt kon- traproduktivt för effektiviteten. En sådan underrättelse skulle dess- utom kunna innebära att den polis som köpt vapnet utsätts för onödig fara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft19"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Tvångsmedelsliknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft7"&gt;Problemet med underrättelseskyldighet vid beslag är dock mer generellt. BRU föreslog i betänkandet SOU 2003:74 att det borde införas en möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att avvakta att underrätta den från vilken ett beslag sker, till dess underrättelse kan ske utan men för utredningen. Ett liknande förlag hade år 1995 lämnats av Polisrättsutredningen. Inget av förslagen har dock lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utredningen gör dock bedömningen att det i samband med in- filtrationsoperationer och provokativa åtgärder uppkommer ett så starkt behov av att kunna underlåta att underrätta en person om ett verkställt beslag att ett sådant system bör föreslås. En jämförelse kan t.ex. göras med de möjligheter som finns att avvakta med under- rättelse vid husrannsakan. Utredningen har också erfarit att det finns ett motsvarande stort behov även inom andra områden av den poli- siära verksamheten. Förändringen av underrättelseskyldigheten vid beslag bör därför inte vara begränsad till situationer som uppstår under infiltrationsoperationer utan bör ges en generell räckvidd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Utredningen ansluter sig således till det förslag som BRU lade fram år 2003. Förslaget innebär att bestämmelsen om underrättelse- skyldighet kompletteras med ett rekvisit som gör klart vid vilken tidpunkt underrättelsen ska lämnas. Det uttryck som då lämpligen kan användas är detsamma som i dag finns vid beslag hos beford- ringsföretag och vid husrannsakan. Utredningens förslag blir därför att det i 27 kap. 11 § RB ska föreskrivas att om den från vilket be- slaget sker inte är närvarande vid beslaget, ska han eller hon, så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om åtgärden och vad som har skett med det beslagtagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft19"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;8 Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Utredningen ska enligt direktiven överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämpande myndigheterna vid infiltrations- operationer bör kunna ta hjälp av enskilda privatpersoner, också när dessa förutsätts ta del i brottslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Enskildas biträde till brottsbekämpande myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Information från privatpersoner har alltid varit grunden för att för- hindra brott och utreda redan begångna brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;En viktig del av kriminella grupperingars verksamhet ligger i att hota och skrämmas. Detta riskerar att få till följd att personer blir mindre benägna att lämna information till polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Enligt vad utredningen erfarit uppfattar dessutom polisen, både i Sverige och i andra länder, att utbytet av spaning med hjälp av tradi- tionell teknik minskat. Detta beror bl.a. på att sätten att kommu- nicera blivit allt mer tekniskt komplicerade med möjligheter till att kryptera information och kommunicera via tekniska hjälpmedel som är svåra att avlyssna för de brottsbekämpande myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Bl.a. som en följd av detta har mänskliga informationskällor blivit en allt viktigare resurs för brottsbekämpningen. Detta gäller såväl för den öppna polisen som för Säkerhetspolisen och Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Privatpersoner kan dock användas av brottsbekämpande myndig- heter inte enbart som uppgiftslämnare utan även ges andra former av uppdrag för att bistå myndigheterna. Ett exempel på sådant bistånd som är lagreglerat är möjligheten enligt 28 kap. 7 § första stycket RB att vid husrannsakan anlita biträde. Långt ifrån alla former av bi- träde som privatpersoner kan lämna är dock reglerade. Polisens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;andra brottsbekämpande myndigheters användning av privatpersoner för utförande av infiltrationsoperationer eller provokativa åtgärder styrs av principer som lagts fast i praxis genom uttalanden från JO och JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;JO har flera gånger haft att pröva polisens möjligheter att använ- da privatpersoner för provokativa åtgärder. JO har i dessa samman- hang uttalat att ett samarbete med privatpersoner enbart i rena undantagsfall kan vara befogat samt att det under inga omständig- heter kan accepteras att polisen har ett organiserat samarbete med privatpersoner i syfte att provocera fram brottsliga handlingar (se JO 1977/78 s. 126, JO 1997/98 s. 118 och JO 2008/09 s. 140).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Även JK har uttryckt en liknande uppfattning i det s.k. Fleming Bromanärendet (JK 1982 s. 156). I detta ärende konstaterade JK att omständigheterna i ärendet (som rörde misstanke om innehav av ett parti heroin) var sådana att det inte fanns anledning att anta att an- vändande av en polisman som provokatör skulle ha lett till framgångs- rikt resultat. JK fann därför – och med hänsyn till att det rörde sig om ett enstaka fall – inte anledning att rikta kritik mot att en per- son med ett förflutet i narkotikabranschen anlitades för uppdraget. JK hänvisade vidare till bl.a. en inom Justitiedepartementet år 1981 upprättad promemoria varav framgår att provokativa åtgärder ska föregås av tillstånd från åklagare eller polischefsutbildad polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;JK har i beslut den 25 maj 1989 (JK 1989 A 7) granskat polisens användande av en intagen på kriminalvårdsanstalt som hjälp i spa- ningsarbetet i samband med utredningen av mordet på statsminister Olof Palme. JK bedömde bl.a. användandet av personen, X, för kon- takter med illegal vapenhandel och såsom vapenköpare. Dessa mo- ment innefattade enligt JK infiltration och provokation. Syftet med X medverkan var från början att ge information som rent allmänt hade med illegal vapenhandel att göra. I samband med utredningen av mordet på Olof Palme kom polisens intresse av en speciell vapen- handlare att bli aktuellt. X fick i uppdrag att ta kontakt med vapen- handlaren i syfte att vinna kunskap om dennes befattning med vapen eller dennes kännedom om vapenförsäljningar som eventuellt kunde leda till att mordvapnet kunde spåras. X skulle ta kontakt med vapenhandlaren och uppträda som köpare av vapen. För detta ända- mål utrustades han med pengar för att rollen som köpare skulle vara trovärdig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft12"&gt;JK ansåg att det funnits fog att använda X i det polisiära spanings- arbetet på sätt som skedde. Dock framhöll JK en viss tveksamhet inför den personliga fara som X utsattes för med hänsyn bl.a. till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;risken för repressalier. Vidare framhöll JK att det, även om det inte finns några hinder mot att polisen använder en enskild person som provokatör eller infiltratör, måste iakttas stor försiktighet, samt att polisens samarbete med privatpersoner bör ske i undantagsfall och endast om det finns anledning att anta att en polis inte skulle ha kunnat användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I JK:s granskning av den s.k. Ebbe &lt;NOBR&gt;Carlsson-affären&lt;/NOBR&gt; (beslut &lt;NOBR&gt;1988-07-01&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2102-88-9&lt;/NOBR&gt; A) gjordes, även om granskningen inte avsåg någon form av infiltration eller provokation, vissa uttalanden av relevans. JK uttalade att Ebbe Carlsson borde betraktas som en- bart en privatperson under resorna och att resorna inte kunde be- traktas som något led i en polisiär spaningsverksamhet. JK ansåg att det i och för sig var befogat att utnyttja de möjligheter som yppa- des och att det inte var anmärkningsvärt att det betalades ersättning för utlägg eller att en polis följde med som stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;De uppgifter som utredningen inhämtat från polisen visar att det förekommer, om än mycket sällan, att informatörer anlitas för att utföra infiltrationsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Inom den öppna polisens område krävs att agenter är polisutbil- dade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;I samband med utredning av bl.a. misstänkta terrorbrott får även privatpersoner anlitas som agenter (dock gäller även för den danska säkerhetspolisen (PET) att de inte får provocera fram brottsliga hand- lingar som annars inte hade begåtts).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Enbart poliser med särskild utbildning får genomföra täckoperatio- ner. Däremot kan enskilda bistå polisen under en täckoperation så länge de inte vidtar sådana åtgärder som bara poliser får göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft19"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Enligt norsk rättspraxis är en informatör en person som endast förser polisen med information. Om personen på polisens uppdrag infiltrerar en kriminell miljö, eller genomför en provokation på upp- drag av polisen, är han eller hon att beteckna som en polisagent. Det finns inga hinder mot att använda enskilda för att genomföra bevis- provokationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;I vilken utsträckning enskilda får anlitas av polisen har varit före- mål för domstolsprövning i flera fall. Ett exempel där användning av enskilda har godkänts är Rt 1994 s. 319. Målet gällde svarttaxitrafik och domstolen godtog att det var företrädare för taxirörelsen som observerat en svarttaxibil, dokumenterat händelseförloppet och själv avtalat om en resa med svarttaxiföraren. Inte heller i målet Rt 1990 s. 531 hade Högsta domstolen några invändningar mot att enskilda användes som infiltratörer, trots att de var medlemmar i en organisa- tion som hade för avsikt att spränga en flyktingmottagning. I Rt 2000 s. 1223 intog Högsta domstolen dock en mera skeptisk inställning till användning av en enskild som agent, men det kan inte utläsas något förbud mot förfarandet. Däremot kan det sägas vara svårare att upp- fylla kraven på en lagenlig provokation om den utförs av en enskild i rollen som agent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Enligt Special Powers of Investigation Act (Wet Bijzondere opsporingsbevoegdheden) kan åklagaren besluta att anlita en privat- person som infiltratör, om det inte är möjligt att använda en polis. Ett skriftligt avtal måste upprättas angående ersättning och i vilken utsträckning personen inom ramen för uppdraget får begå gärningar som annars hade varit brottsliga. Även privatpersoner som själva är att betrakta som kriminella får i undantagsfall anlitas som infiltra- törer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;En enskild person som utför en infiltrationsoperation anses vara en Covert Human Intelligence Source (CHIS) och styrs av en mängd regler bl.a. i Regulation of Investigatory Powers Act 2000 (RIPA). I det fall att en polis som är beslutsfattare (Authorizing Officer) utser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;en person att under en period vara en CHIS så likställs denne in- formatör med en polis som arbetar under täckmantel. Det brittiska systemet skiljer således inte på enskilda personer och poliser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I samband med att en informatör antas som CHIS delges han eller hon ett skriftligt dokument som ska undertecknas med personens rätta namn. Där framgår förutsättningarna för vad en CHIS får göra och inte får göra. En informatör som anlitas som en CHIS anses inte vara anställd av den brittiska polisen och regler som rör arbets- givare och arbetstagare är således inte tillämpliga. Om något skulle hända en CHIS som agerar på uppdrag av brittisk polis, så omfattas denne inte av någon försäkring, utan det får lösas från fall till fall. Ett sätt är att utge ekonomisk kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Behöver anlitandet av enskilda personer lagregleras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Befogenheten att anlita enskilda personer för att utföra eller bistå vid utförandet av infiltrationsoperationer och särskilda provokativa åtgärder bör framgå i lag. Dessutom bör det framgå i lag i vilken utsträckning en enskild person under ett sådant uppdrag får vidta åtgärder som användande av utrustning för ljud- eller bildupptagning eller tillträde till vissa utrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;Allmänt om myndighetsutövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Relevant för frågor som rör behovet av lagreglering av användandet av enskilda personer i infiltrationsoperationer eller provokativa åt- gärder är vilka åtgärder som kan anses utgöra myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket RF kan offentliga förvaltnings- uppgifter överlämnas till bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, ska det ske med stöd av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Gemensamt för all myndighetsutövning är att det rör sig om be- slut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets makt- befogenheter i förhållande till medborgarna. Begreppet myndig- hetsutövning förekommer i olika författningar, dock inte alltid med samma innebörd. Regeringsformens begrepp är avsett att överens- stämma med motsvarande begrepp enligt äldre förvaltningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;(1971:290). Detsamma gäller i allt väsentligt för motsvarande be- grepp i 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:205), som föreskriver skade- ståndsansvar för bl.a. staten i vissa fall vid myndighetsutövning (prop. 1972:5 s. 312). Med uttryckssättet ”vid myndighetsutövning” avses ett vidare tillämpningsområde än enbart myndighetsutövning (jfr Bengtsson, Skadestånd vid myndighetsutövning I, 1976, s. 104 f.). I övrigt har man för bedömningen av frågan att falla tillbaka på de med nödvändighet allmänna uttalanden i ämnet som har gjorts främst i lagförarbeten samt i den rättsliga doktrinen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Ett slags sammanfattning av myndighetsutövningsbegreppet görs av Petrén/Ragnemalm i Sveriges grundlagar, 12:e upplagan, 1980, s. 280:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft15"&gt;Både betungande och gynnande beslut, innefattande antingen direkta eller indirekta handlingsmönster, anses utgöra resultat av myndighets- utövning, blott någon form av tvång skymtar i bakgrunden eller den enskilde i vart fall befinner sig i något slag av beroendeförhållande till myndigheten. I själva verket framträder förankringen i offentligrätts- liga normer jämte den omständigheten, att den enskildes personliga eller ekonomiska situation i väsentlig mån kan påverkas av verksamheten, som det avgörande kriteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Närmare om vilka åtgärder som utgör myndighetsutövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Inledningsvis kan nämnas rättsfallet NJA 1988 s. 665. Målet gällde åtal mot två poliser som påstods ha förmått andra personer att begå narkotikabrott. Hovrätten konstaterade att den spaningsverksamhet som föregick gripandet inte innefattade några beslut av poliserna utan enbart bestod i en rad faktiska åtgärder. Ingen av åtgärderna innefattade någon form av offentlig maktutövning och de ansågs därför ej utgöra myndighetsutövning. Hovrätten ogillade åtalet för vårdslös myndighetsutövning. Frågan kom inte under Högsta dom- stolens ställningstagande och hovrättens ställningstagande får enligt utredningen bedömas ha begränsat värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;JK behandlade i ett beslut &lt;NOBR&gt;(2008-11-24&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6657-08-21)&lt;/NOBR&gt; frågan i vilken utsträckning ordningsvakter vid en domstol utförde myn- dighetsutövning. JK konstaterade att det var rättens ordförande som fattade övergripande beslut om fördelningen av platserna i rättssalen. Ett direkt verkställande av ett sådant beslut från en ordningsvakts sida genom att t.ex. mer eller mindre handgripligen förhindra en person från att komma in till förhandlingen fick anses vara en sådan åtgärd från det allmännas sida som var ett uttryck för statens makt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft19"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;befogenheter över medborgarna och därmed innefattade myndig- hetsutövning. JK påpekade samtidigt att flera andra uppgifter som en vakt hade inte innefattade myndighetsutövning, t.ex. kunde en ren upplysning från en vakts sida om vad som gäller i fråga om fördelningen av platser vid en förhandling inte anses innefatta myn- dighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I propositionen Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen (se prop. 1999/2000:64 s. 94 f.) behandlades frågan om det gränsöverskridande förföljande och gränsöverskri- dande övervakning kunde anses vara myndighetsutövning (se även prop. 2002/03:66 s. 12 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft15"&gt;All tjänsteutövning av myndighetspersoner är inte samtidigt myndig- hetsutövning. Utmärkande för myndighetsutövning brukar anges vara att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter. Åtgärderna skall komma till stånd och få sina rättsverkningar mot den enskilde i kraft av offentligrättsliga reg- ler. En åtgärd skall vidare beslutas ensidigt av det allmännas företrä- dare, och av ett rättssubjekt som intar en monopolställning på så sätt att ingen enskild kan vidta samma åtgärd med motsvarande verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft70"&gt;Syftet med gränsöverskridande förföljande av en person är att denne skall berövas friheten, antingen av de förföljande tjänstemännen eller av den mottagande statens tjänstemän. Ett frihetsberövande är en åtgärd som innebär myndighetsutövning. Mot detta skulle kunna anföras att de befogenheter som tillkommer en utländsk polisman vid förföljande enligt artikel 41 i Schengenkonventionen respektive artiklarna 6 och 8 i det &lt;NOBR&gt;svensk-danska&lt;/NOBR&gt; polissamarbetsavtalet i stort sett sammanfaller med de befogenheter som enligt 24 kap. 7 § andra stycket RB tillkommer en- var som påträffar en brottsling på bar gärning. Det kan emellertid knap- past hävdas att en polisman i tjänsten omfattas av den regeln. Det torde därför enligt regeringens uppfattning stå klart att fortsatt förföljande enligt artikel 41 i Schengenkonventionen respektive artiklarna 6 och 8 i det &lt;NOBR&gt;svensk-danska&lt;/NOBR&gt; polissamarbetsavtalet kan innefatta myndighetsutöv- ning här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft15"&gt;När det däremot gäller gränsöverskridande övervakning enligt arti- kel 40 i Schengenkonventionen, är det inte lika klart att förfarandet innefattar myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;Gränsöverskridande övervakning sker inom ramen för en brottsut- redning som pågår i den främmande staten, och riktar sig mot den som misstänks för delaktighet i det brott som utredningen avser. Övervak- ningen kan således ses åtminstone som ett utflöde av myndighetsutöv- ning. Åtgärden kan därför ses som ett uttryck för samhällets makt- befogenheter som kommer till stånd genom offentligrättsliga regler. I sammanhanget är det också av betydelse att en utländsk tjänsteman som fortsätter en övervakning eller ett förföljande över gränsen in i Sverige, enligt artikel 42 i Schengenkonventionen skall likställas med svenska polismän om han eller hon skulle utsättas för eller begå brottsliga hand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft19"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft15"&gt;lingar. Samma förhållande gäller enligt artikel 43 när det gäller att kunna orsaka den svenska staten skadeståndsskyldighet. Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att också gränsöverskridande övervakning kan komma att innefatta myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Överlämnande av åtgärder som innefattar myndighetsutövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I JO 2000/01 s. 137 (ang. den s.k. snattefonen) uttalade JO att fast- ställandet av den misstänktes identitet (vid snatteribrott) var en ut- redningsåtgärd som vidtas vid polisens myndighetsutövning och som inte till någon del kan överlåtas på en enskild person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I beslut &lt;NOBR&gt;2006-10-23&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;4919-05-22&lt;/NOBR&gt; behandlade JK frågan om Kronofogdemyndighetens anlitande av privata delgivningsmän för verkställighet av beslut om s.k. spikning utgjorde myndighetsutöv- ning. JK konstaterade inledningsvis att delgivningsverksamhet var en sådan förvaltningsuppgift som omnämns i 11 kap. 6 § RF. JK ansåg att det förelåg ett nödvändigt samband mellan beslutet om del- givning och verkställigheten samt att rättsverkningarna för den efter- sökte var direkt beroende av de åtgärder som vidtas och inträder på verkställighetsstadiet. JK ansåg därför att åtgärder till verkställande av ett delgivningsbeslut innefattade myndighetsutövning och att det krävdes lagstöd för att överlåta uppgiften till en privat delgivnings- man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Även frågan om utländskt biträde till svensk polis kan vara rele- vant att jämföra med för frågan om överlämnande av polisiär myn- dighetsutövning till privatpersoner. JO:s granskning av Säkerhets- polisens verkställighet av regeringens beslut om avvisning av två egyptiska medborgare (beslut &lt;NOBR&gt;2005-03-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2169-2004)&lt;/NOBR&gt; är i sam- manhanget av visst intresse. Personerna hade omhändertagits och förts till Bromma flygplats för vidare transport till Kairo med ett amerikanskt flygplan. Ombord på planet fanns, förutom svenska och egyptiska tjänstemän, också amerikansk bevakningspersonal. Innan planet lämnade flygplatsen utförde de amerikanska tjänstemännen en säkerhetskontroll av personerna inne på flygplatsens polisstation. Vid denna kontroll kom olika vålds- och tvångsåtgärder till använd- ning. JO anförde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft15"&gt;I den mån svensk lag inte föreskriver annat bygger den svenska rätts- ordningen på förutsättningen att polisverksamhet här i landet ombesörjs av svensk polis. Den nu gällande ordningen tillåter alltså inte att ut- ländska tjänstemän bedriver polisverksamhet här i landet annat än i form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft15"&gt;av biträde åt svensk polis och att sådana tjänstemäns medverkan i svensk polisverksamhet alltid skall äga rum i närvaro av svenska polismän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;Ett starkt skäl till att inte frångå denna ordning är det straffrättsliga tjänstefelsansvaret som endast gäller vid svensk myndighetsutövning (20 kap. 1 § brottsbalken). I fall då det – till följd av överenskommelse med andra stater – föreskrivits en möjlighet för utländska polismän att vidta vissa myndighetsåtgärder i Sverige har detta ansvar utsträckts till att omfatta också sådana polismän. Av 12 § lagen om internationellt polisiärt samarbete (Schengensamarbetet) följer att utländska tjänste- män som utövar myndighet i Sverige är underkastade ansvar för tjänste- fel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken på motsvarande sätt som om det varit fråga om svensk myndighetsutövning. De utländska tjänstemä- nnen jämställs således i detta hänseende med svenska polismän. Enligt min uppfattning är det inte godtagbart med en ordning som möjliggör att utländska tjänstemän vidtar myndighetsåtgärder här i landet utan att vara underkastade brottsbalkens regler om straffrättsligt ansvar för tjänstefel. Det kan därutöver förtjäna att framhållas att även skadestånds- rättsliga problem kan uppkomma om utländska tjänstemän vållar skada här i landet (jfr 13 § lagen om internationellt polisiärt samarbete).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft10"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vad gäller då i detta avseende för åtgärder som vidtas i samband med infiltrationsoperationer eller provokativa åtgärder? Generellt får ett stort antal åtgärder inom brottsbekämpningen anses innefatta myn- dighetsutövning. Åtgärder som att hålla förhör med misstänkta, genomföra brottsplatsundersökningar, besluta om och verkställa beslag, husrannsakan m.m. måste anses innefatta myndighetsutöv- ning. Detsamma gäller beslut om hemliga tvångsmedel, hantering av informatörer och sökningar i polisdatalagsregister. Det finns enligt utredningen mycket som talar för att beslut om och verkställande av en infiltrationsoperation eller en provokativ åtgärd åtminstone i många fall har moment som kan anses innefatta myndighetsutöv- ning eller i vart fall kan ses som ett utflöde av myndighetsutövning (jfr prop. 1999/2000:64 s. 94 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att frågan om myndighetsutöv- ning utgör ett visst stöd för att i lag reglera i vilken utsträckning brottsbekämpande myndigheter kan biträdas av enskilda. Det finns dessutom enligt utredningen även andra skäl att lagreglera de brotts- bekämpande myndigheternas möjligheter att ta hjälp av enskilda i vissa situationer. Inte minst är detta viktigt för att dra upp en klarare linje gällande vad som är tillåtet och inte tillåtet i detta avseende. Utred- ningens uppfattning är att polisens, Säkerhetspolisens och Tullverkets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;hantering av enskilda personer som samarbetar med myndigheterna som t.ex. informatörer eller källor är omgärdade av ett bra regelverk. Trots detta kan konstateras att det också inom polisen har före- kommit hantering av enskilda personer som informatörer eller in- filtratörer som varit direkt felaktig. För att minska risken för felaktig användning av enskilda och utgöra ett stöd även för den enskilde är det utredningens slutsats att en lagreglering bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;I vilken utsträckning bör enskilda personer få anlitas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft13"&gt;i samband med infiltrationsoperationer och provokativa åtgärder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att i samband med infiltrationsoperationer eller pro- vokativa åtgärder anlita enskilda personer bör generellt ske med stor försiktighet. I likhet med vad som redan gäller bör det få ske enbart i undantagsfall och endast om det finns anledning att anta att en polis inte skulle ha kunnat användas för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid infiltrationsverksamhet och andra provokativa åt- gärder än sådana särskilda provokativa åtgärder som avses i 5 kap. inhämtningslagen ska brottsbekämpande myndigheter, om det finns särskilda skäl, få ta biträde av enskilda. Detsamma ska gälla vid åtgärder som avser ljud- eller bildupptagning som sker dolt eller genom vilseledande samt vid användandet av teknisk utrust- ning för att lokalisera en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;När det gäller biträde vid sådana särskilda provokativa åtgär- der som föreslås lagregleras i 5 kap. inhämtningslagen samt när det gäller biträde vid utförande av annars brottsliga gärningar ska brottsbekämpande myndigheter endast om det finns synnerliga skäl få ta biträde av enskilda. Sådant biträde ska endast få avse åtgärder som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;I vilken utsträckning bör anlitande av enskilda personer kunna ske?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I vissa miljöer är det svårt, eller i realiteten omöjligt, för en polis under täckmantel att få tillträde. I vissa gäng eller etniska grupper krävs en specifik bakgrund för att accepteras. Vid infiltration är det därför i vissa fall enda möjligheten att använda sig av en enskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;som redan finns i eller i närheten av gängen eller grupperingarna. Det kan vara en bedömt stabil informatör som genom styrda upp- drag i miljön övergår till att betraktas mera som en infiltratör än som en informatör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Som tidigare framhållits har JO och JK flera gånger uttalat sig när det gäller användningen av privatpersoner som infiltratörer eller pro- vokatörer och har i dessa sammanhang framhållit att ett samarbete med enskilda enbart i rena undantagsfall kan vara befogat samt att det under inga omständigheter kan accepteras att polisen har ett orga- niserat samarbete med enskilda i syfte att provocera fram brottsliga handlingar (se JO 1977/78 s. 126, JO 1997/98 s. 118 och JO 2008/09 s. 140). Även JK har uttryckt liknande uppfattning i det s.k. Fleming Bromanärendet (JK 1982 s. 156).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Med enskild i detta sammanhang bör enligt utredningen förstås personer som inte är anställda vid någon brottsbekämpande myn- dighet. Det är utredningens uppfattning att deltagande i infiltra- tionsoperationer och provokativa åtgärder är en så pass kvalificerad och riskfylld uppgift att den i första hand bör utföras av särskilt ut- bildade poliser. Samtidigt ser brottsligheten, framförallt den grova organiserade brottsligheten, ut så i dag att det många gånger är svårt, för att inte säga omöjligt för en polisman att kunna utföra en in- filtrationsoperation eller en provokativ åtgärd utan att ta biträde av enskilda, t.ex. av en informatör. Det har vidare kunnat konstateras att de personer som anlitas många gånger själva tillhör de kretsar som är kriminellt belastade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Utredningen finner att det finns ett starkt behov av att de brotts- bekämpande myndigheterna ska ha vissa möjligheter att ta bistånd av enskilda i samband med infiltrationsoperationer eller provokativa åtgärder. Med hänsyn till de risker det kan innebära för en enskild som inte har fått samma omfattande utbildning som t.ex. en polis- man som är särskilt tränad att agera under täckmantel i kriminella miljöer, bör det emellertid ske endast undantagsvis och som en sista utväg. Utredningen anser således att det sammantaget finns goda skäl för en fortsatt restriktiv hållning när det gäller anlitandet av privatpersoner för uppdrag som rör infiltration eller provokativa åt- gärder. Det innebär att anlitandet av enskilda personer ska ske med stor försiktighet, att det får ske endast i undantagsfall och att det får ske endast om det finns anledning att anta att en polis inte skulle ha kunnat användas för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft19"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Närmare om lagregleringens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;En lagreglering bör ta sikte på att brottsbekämpande myndigheter ges befogenhet att ta biträde av enskilda för att utföra sådana åtgär- der i den brottsbekämpande verksamheten som myndigheten har att utföra. Det innebär att det normalt inte är den enskilde som själv- ständigt kan anses utföra en viss åtgärd utan att den enskilde handlar på instruktion av och under överinseende av den brottsbekämpande myndigheten. De regler som har ställts upp för hanteringen av in- formatörer och källor kan i detta avseende tjäna som utgångspunkt även när den enskilde på myndighetens initiativ tar en mer aktiv del i ett händelseförlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att lagregleringen bör utformas med två nivåer. Vid infiltrationsverksamhet och ”ordinära” provo- kativa åtgärder, alltså inte sådana särskilda provokativa åtgärder som avses i 5 kap. inhämtningslagen, bör polisen få ta biträde av enskilda om det finns särskilda skäl. Detsamma ska gälla vid sådana åtgärder som regleras i 2 kap. inhämtningslagen (ljud- eller bildupptagning som sker dolt eller genom vilseledande samt användandet av teknisk utrustning för att lokalisera en person).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I kravet på att det ska föreligga särskilda skäl innefattas det nu gällande kravet att anlitandet av enskilda ska ske enbart i undan- tagsfall. Rekvisitet särskilda skäl får även anses innefatta ett krav på att en polis inte ska ha kunna användas för uppdraget. Detta är i princip vad som gäller redan nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;När det sedan gäller biträde vid sådana särskilda provokativa åt- gärder som föreslås lagregleras i 5 kap. inhämtningslagen samt biträde vid utförande av annars brottsliga handlingar enligt 6 kap. samma lag, finns det skäl för en än mer restriktiv hållning. Detta är åtgärder som inte tidigare har fått vidtas av brottsbekämpande myndigheter. Här gör utredningen bedömningen att polisen endast om det finns synnerliga skäl bör få ta biträde av enskilda. Det bör vidare upp- ställas ett krav på att sådant biträde endast ska få avse åtgärder som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft19"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Särskilt om Säkerhetspolisens användning av källor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det bör införas en särskild bestämmelse som ger Säker- hetspolisen möjlighet att anlita enskilda personer i större utsträck- ning än vad som gäller för övriga brottsbekämpande myndigheter. Säkerhetspolisen ska under samma förutsättningar som övriga brottsbekämpande myndigheter ha möjlighet att ta biträde av en- skilda vid särskilda provokativa åtgärder samt för biträde vid ut- förande av annars brottsliga gärningar. Sådant biträde ska dock kunna ges utan den begränsning som i övrigt gäller, att biträdet endast ska få avse sådana åtgärder som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;De brott som Säkerhetspolisen ska förebygga har oftast sitt ursprung i en väl organiserad brottslig verksamhet. Verksamheten bygger ofta på starka personliga band vilket i princip omöjliggör för Säkerhets- polisens tjänstemän att själva ta sig in i verksamheten för att inhämta information. Säkerhetspolisen är därför, liksom övriga brottsbekäm- pande myndigheter, beroende av information från privatpersoner – s.k. källor – som vistas i de miljöer där den brottsliga verksamheten bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Säkerhetspolisens användning av källor sker i allt väsentligt inom ramen för underrättelseverksamheten. Avsikten är inte heller att få fram uppgifter som kan användas som bevisning mot den enskilde. Syftet med verksamheten är istället att hämta in information så att myndigheten kan vidta adekvata brottsförebyggande åtgärder. Det kan vara allt från åtgärder där någon uppmärksammas på att den som kontaktat honom eller henne gjort det under falska förespeglingar och att personen egentligen arbetar för främmande makts underrät- telsetjänst till att förändra skyddet av en person i den centrala stats- ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Informationsinhämtningen från källor inriktas utifrån en bedöm- ning av i vilka miljöer som den brottsliga verksamheten kan före- komma. Vidare ska inhämtningen ta fasta på ett konkret behov av underrättelser och ske efter en i förhand fastställd plan som i stort anger ramarna för verksamheten. Planen gäller under en begränsad tid och alla åtgärder som vidtas dokumenteras. Under inhämtningen sker en kontinuerlig utvärdering av den information som inhämtas, källans säkerhet, fortsatt behov av information och andra omstän- digheter av betydelse för verksamheten. Utvärderingen kan leda till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;att inhämtningsplanen ändras eller att inhämtningen avbryts. När en inhämtningsplan löpt ut sker en förnyad prövning av nyttan med inhämtningen och om inhämtningen ska fortsatta. Om det finns behov av ytterligare uppgifter och det behovet alltjämt överväger det intrång och men som åtgärden medför upprättas en ny inhämt- ningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Till skillnad från brottsutredande verksamhet är effekterna av olika åtgärder i det brottsförebyggande arbetet inte alltid tydliga, eftersom det inte är möjligt att med säkerhet avgöra om en viss åtgärd faktiskt förhindrat brott eller om andra okända faktorer med- fört att ett brott inte begåtts. Säkerhetspolisen har dock uppgett att informationen från källorna ger ett mycket viktigt underlag för myn- dighetens brottsförebyggande arbete och att den har central betydelse för såväl terroristbekämpningen i Sverige som för kontraspionaget och författningsskyddsverksamheten. Genom att inhämtad under- rättelseinformation även kan ligga till grund för hotbildsbedöm- ningar när det gäller skyddspersoner är informationen från källorna också av betydande vikt för Säkerhetspolisens personskyddsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Säkerhetspolisens hantering av källor är omgärdad av sekretess för att skydda dem som lämnar uppgifter till myndigheten. Säker- hetspolisen har därför inte i detalj redovisat enskilda ärenden. De exempel som utredningen ändå har tagit del av ger klart stöd för Säkerhetspolisens uppfattning om källdrivningens betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Bland de exempel utredningen sett har det också framkommit att Säkerhetspolisens källdrivningsverksam- het gjort att mycket långt gångna attentatsplaner i ett annat land avslöjats och att attentatet kunnat förhindras. Uppgifter från käll- drivningsverksamheten har också varit helt avgörande för att skydda personer som levt under ständiga hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det finns flera exempel på när det skulle vara av stort värde för Säkerhetspolisen om en källa kunde utföra handlingar på ett mer självständigt sätt än vad utredningen har ansett bör vara tillåtet för övriga brottsbekämpande myndigheter. Ett sådant exempel, som är tillämpligt inom kontraspionage, kontraterror och författningsskydd, är att en värvad källa ibland kan bli tvungen att ta sig in i låsta skåp, datorer eller ta sig in i för källan obehöriga områden. Källan måste ibland själv fatta snabba beslut om att ta sig in där informationen finns. Vid dessa tillfallen finns det risk att denne gör sig skyldig till flera olika typer av brott, som olaga intrång, dataintrång eller olov- ligt brukande. Det kan även handla om en operation inom kontra- spionaget där källan arbetar inom ett svenskt konsultföretag med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft19"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td0"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;anknytning till försvarsindustrin. Ett främmande lands underrät- telseofficer har kontaktat källan under falska förespeglingar och bearbetat källan under en längre tid. Underrättelseofficeren utgav sig för att vara representant för ett företag i hemlandet och ville ha källans hjälp att inhandla exportkontrollerat krigsmateriel. I detta autentiska exempel var det viktigt för Säkerhetspolisen att få veta vilka andra produkter som man var ute efter och på så sätt kunna vidta operativa motåtgärder. Eftersom det inte var möjligt att lämna ut hemliga handlingar, ej ens sådana som bedömdes som i samman- hanget ofarliga för svenskt vidkommande, blev det nödvändigt att avsluta operationen i förtid och därmed överlämna initiativet till underrättelseofficeren och det aktuella landet. Om det hade funnits möjlighet att låta källan, under starkt kontrollerade former, lämna ut vissa hemliga handlingar till underrättelseofficeren så hade opera- tionen kunnat fortsätta och lett till effektiva åtgärder för att förhindra fortsatt underrättelseinhämtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Med hänsyn till att Säkerhetspolisens genom sitt uppdrag och den miljö som man verkar i skiljer sig från övriga brottsbekämpande myndigheter finns det skäl för utredningen att föreslå en vidare rätt för Säkerhetspolisen att ta biträde av källor än vad andra brotts- bekämpande myndigheter bör kunna göra. Denna möjlighet bör ut- formas så att källorna kan ta större del i utförandet av en annars brottslig gärning eller en särskild provokativ åtgärd, än vad som gäller för övriga myndigheter genom att åtgärden inte ska behöva avse biträde för att polisman ska kunna genomföra åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Med hänsyn till att Säkerhetspolisen även ges möjlighet att ut- föra särskilda provokativa åtgärder i underrättelseverksamheten bör möjligheterna till biträde av enskilda även omfatta sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft19"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;9 Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Regeringen konstaterar i utredningens direktiv att ett problem som kan uppkomma i samband med infiltrationsoperationer hänger samman med att svensk polis som huvudregel är skyldig att rapportera, an- mäla och ingripa mot brott som kommer till dess kännedom och att svenska åklagare som huvudregel är skyldiga att väcka åtal när konstaterade brott hör under allmänt åtal. Har en polisman infil- trerat en kriminell gruppering, kan de tjänstemän som deltar i opera- tionen vara skyldiga att rapportera och även ingripa mot ett mindre brott som kan konstateras i samband med operationen, trots att rapporteringen med åtföljande ingripande och åtal kan medföra att polismannens identitet röjs och att hela infiltrationsoperationen därmed går om intet. Visserligen anses gripande, förhör och andra åtgärder kunna skjutas upp genom s.k. interimistisk passivitet, men det måste då säkerställas att ett ingripande kan ske vid ett senare tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;Utredningen ska överväga om det finns anledning att begränsa polisens och tullens rapporterings- anmälnings- och ingripande- skyldighet samt åklagarens åtalsplikt avseende brott som uppmärk- sammas i samband med infiltrationsoperationer i den utsträckning det behövs för att angelägen brottsbekämpande verksamhet inte ska skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft19"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Allmänt om polisens uppgifter och skyldighet att ingripa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Av 1 § polislagen framgår att polisens arbete, som ett led i sam- hällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet, ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt till- försäkra allmänheten skydd och annan hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Till polisens uppgifter hör, enligt 2 § polislagen, att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säker- heten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra stör- ningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen och fullgöra den verksamhet som an- kommer på polisen enligt särskilda bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Olika försök har gjorts att närmare definiera innehållet i be- greppet ”allmän ordning och säkerhet”, som sedan lång tid tillbaka har använts i olika polisrättsliga författningar. Begreppet uppfattas vanligen så att polisen har skyldighet och befogenhet att söka före- bygga, förhindra och vidta åtgärder mot överträdelser av straffsank- tionerade normer under förutsättning att överträdelserna faller under allmänt åtal (se Berggren/Munck, Polislagen En kommentar, 7 uppl., s. 28 f). I rättsfallet NJA 1989 s. 308 gör Högsta domstolen följ- ande uttalande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft15"&gt;Begreppet ”allmän ordning” har sedan lång tid tillbaka brukat användas i ganska vid mening i politirättslig lagstiftning. Så t.ex. innebar reg- leringen i både 1925 års polislag (1925:170) och 1948 års allmänna polisinstruktion (1948:331) att hela polisens verksamhet till förebygg- ande och förhindrande av brott var att se som ett led i dess uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (jfr t ex SOU 1947:45 s 80 f). Liksom 1 och 2 §§ i nu gällande polislag (1984:387) har dessa för- fattningar otvivelaktigt vilat på det synsättet att varje brott, åtminstone om det faller under allmänt åtal, i princip innefattar ett störande av den allmänna ordningen, mot vilket polisen har skyldighet att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;Polisen har alltså en skyldighet att ingripa när ett brott begås. Dock ska detta göras med hänsyn till den egna och tredje mans säkerhet samt även bedömas ur ett taktiskt perspektiv för att nå största möjliga framgång med ingripandet. Ingripandet måste också stå i propor- tion till brottet/händelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Polisingripanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I 8 § polislagen anges vissa allmänna principer för polisingripanden. En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska under iakt- tagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas ska det ske endast i den form och i den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. Bestämmelsen ger uttryck för de s.k. behovs- och proportionalitetsprinciperna som ska beaktas vid varje polis- ingripande. Bestämmelsen är dessutom avsedd att utgöra ett all- mänt bemyndigande för polisen att vidta de åtgärder som är för- svarliga för att fullgöra dess uppgifter, så länge det inte är frågan om att begränsa en grundlagsskyddad rättighet eller vidta åtgärder som står i strid mot någon specialreglering (se prop. 1983/84:111 s. 78).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;Av 4 kap. 10 § 2 p polisförordningen (1998:1558) framgår att polismän, även när de är lediga, är skyldiga att självmant ingripa för att trygga den allmänna ordningen och säkerheten inom det polis- distrikt där de är anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Vad är ett polisingripande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I Polisrättsutredningens delbetänkande Polisens rättsliga befogen- heter (SOU 1993:60, s. 85f.) föreslogs att en ny bestämmelse skulle införas i polislagen där begreppet polisingripande skulle definieras. Utredningen ansåg att en åtgärd, för att kunna betecknas som ett polisingripande, borde syfta till att åstadkomma ett konkret resul- tat som riktar sig mot en eller flera bestämda personer eller en be- stämd grupp av personer och som medför synbara eller kännbara verkningar. Dessutom skulle det enligt utredningen vara fråga om en åtgärd som på något sätt kan förenas med tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Utredningens förslag togs upp i propositionen Ändringar i polis- lagen m.m. (prop. 1996/97:175 s. 68 f.). Regeringen gjorde bedöm- ningen att någon definition av begreppet polisingripande inte borde införas. Regeringen ansåg att det i och för sig kunde vara av värde att i polislagen uttryckligen och uttömmande reglera vad som av- sågs med ett polisingripande, men att en sådan bestämmelse med nödvändighet skulle bli relativt vag och obestämd. Det fanns även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;en risk att bestämmelsen inte skulle bli heltäckande. Dessutom sak- nades det, enligt regeringens bedömning, ett mer påtagligt behov av en sådan bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Ingripandeskyldigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I rättsfallet NJA 1987 s. 665 prövade Högsta domstolen frågan om i vilken utsträckning polismän genom sin underlåtenhet att ingripa straffrättsligt ansvarade för att en grupp polismän i en polisbuss, utan att laga grund förelegat, med våld hade tvingat en person att åka med i polisbussen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Högsta domstolen uttalade bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft15"&gt;I fråga om &lt;NOBR&gt;S-ÅW&lt;/NOBR&gt; gäller åtalet att han underlåtit att förhindra de olag- liga åtgärder som vidtogs mot LF. Det får alltså närmare undersökas i vad mån en person i &lt;NOBR&gt;S-ÅW:s&lt;/NOBR&gt; situation är skyldig att handla, med risk att han annars straffas för sin underlåtenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;Bestämmelsen i 2 § i 1972 års polisinstruktion om att polisen bl a skall förebygga brott kan knappast åberopas till stöd för att döma en polisman, som underlåtit att hindra ett brott, för medverkan till brottet (jfr Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976, s 323 och Jareborg, Brotten, 1 häftet, 2 uppl 1984, s 221). Något annat får däremot anses gälla, om det som följd av polismannens ställning har uppstått ett kon- kret tillsyns- eller omsorgsförhållande (jfr Andenaes, Allminnelig straffe- rett, 2 utg 1974, s 153). Att en polisman i förmansställning på grund av underlåtenhet kan bli medansvarig för en underordnads handlingar torde vara klart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft70"&gt;Enligt 6 § i 1972 års polisinstruktion, som gällde vid tillfället, var &lt;NOBR&gt;S-ÅW&lt;/NOBR&gt; inte förman för de övriga polismännen i bussen. Han kan inte heller på någon annan grund anses ha intagit en sådan ställning. Detta innebär att &lt;NOBR&gt;S-ÅW&lt;/NOBR&gt; inte i egenskap av förman kan göras ansvarig för de åtgärder som vidtogs av de andra polismännen. När en grupp poliser som i det aktuella fallet tjänstgör gemensamt, måste emellertid var och en av dem anses ha ett visst ansvar för vad som händer i gruppen. Även den som inte har befälsställning måste anses skyldig att ingripa, om han ser att någon annan i gruppen vidtar en uppenbart lagstridig åtgärd, med den påföljden att han annars kan bli medansvarig för det skedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft15"&gt;Lika litet som LJ kan &lt;NOBR&gt;S-ÅW&lt;/NOBR&gt; ha undgått att lägga märke till de åt- gärder som vidtogs mot LF. I enlighet med det nyss anförda hade det ålegat honom att ingripa, trots att han inte hade ställning som förman. Vad som har upplysts om förhållandet mellan de olika polismännen berättigar också till slutsatsen att ett ingripande från &lt;NOBR&gt;S-ÅW:s&lt;/NOBR&gt; sida inte skulle ha saknat verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;Genom sin underlåtenhet att söka förhindra de åtgärder som vidtogs mot LF får alltså &lt;NOBR&gt;S-ÅW&lt;/NOBR&gt; anses ha medverkat till åtgärderna på ett så- dant sätt att även han skall fällas till ansvar för olaga tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;Även om rättsfallet huvudsakligen gällde frågan om straffrättslig med- verkan kan Högsta domstolens ställningstagande även ge viss led- ning avseende tolkningen av en polismans ingripandeskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Enligt 9 § första stycket polislagen ska en polisman som får känne- dom om ett brott som hör under allmänt åtal lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske. Skyldigheten gäller alla polis- män. Vid ett uppdrag som polismän utför gemensamt har den som är befäl det huvudsakliga ansvaret för rapporteringen (jfr JO 1992/92 s. 102 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Enligt samma paragrafs andra stycke får en polisman lämna rappor- teftergift, om brottet med hänsyn till omständigheterna i det sär- skilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Möjligheten att lämna rapporteftergift är främst avsedd för fall då den felande har begått brott på grund av glömska, missupp- fattning eller förbiseende, även om brott som begåtts avsiktligt ibland skulle kunna bedömas som obetydliga med hänsyn till omstän- digheterna. Möjligheten att lämna rapporteftergift är inte avsedd att utnyttjas som en ersättning för åklagarens beslut att underlåta åtal eller att i begränsningssyfte lägga ned eller inte inleda en förunder- sökning. Åklagarens möjligheter att meddela åtalsunderlåtelse har ansetts sträcka sig betydligt längre än polismannens rätt att lämna rapporteftergift (se Berggren/Munck, Polislagen En kommentar, 7 uppl. s. 74 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om rapporteftergift (FAP &lt;NOBR&gt;101-2,&lt;/NOBR&gt; RPSFS 2000:36). Av de allmänna råden framgår bl.a. att brott som har inneburit påtaglig fara för någons liv eller hälsa eller för värdefull egendom inte bör anses som obe- tydligt. Som exempel på brott för vilka rapporteftergift bör kunna ges nämns mycket lindriga former av bedrägligt beteende, egen- mäktigt förfarande, snatteri samt obetydliga överträdelser av vissa specialstraffrättsliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Av föreskrifterna (4 §) framgår att rapporteftergift kan beslutas omedelbart av polisman eller i efterhand av polis med befogenhet att vara förundersökningsledare. Det framgår vidare (5 §) att den misstänkte på lämpligt sätt ska underrättas om innebörden av rapporteftergiften. När det gäller dokumentation behöver beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;om omedelbar rapporteftergift endast dokumenteras när det finns en målsägande. Ett beslut om rapporteftergift i efterhand ska som huvudregel dokumenteras. Dokumentation och underrättelse till misstänkt kan dock underlåtas när intresset av detta inte står i rim- lig proportion till den insats som krävs för att genomföra åtgärd- erna eller det annars finns särskilda skäl. Som exempel på en situa- tion när intresset av dokumentation och underrättelse inte står i rimlig proportion till den insats som krävs för att genomföra åtgärd- erna anges i de allmänna råden att en polispatrull i tät rusningstrafik möter en bil vars förare inte har bilbältet på sig. Det anges vidare att särskilda skäl för att inte dokumentera eller underrätta vid be- slut om rapporteftergift kan föreligga när andra brådskande arbets- uppgifter måste prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Interimistisk passivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Att de brottsbekämpande myndigheterna för viss tid avstår från att ingripa mot misstänkt brottslighet med tillämpning av principen om s.k. interimistisk passivitet för att inte störa pågående spaning, är redan nu tillåtet. Interimistisk passivitet är inte generellt lag- reglerad utan anses följa av de principer som följer av regleringen i främst 2, 8 och 9 §§ polislagen (se SOU 2003:74 s. 123 f. och 168 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I polislagens förarbeten (SOU 1982:63 s. 141 f.) uttalade Polis- beredningen följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft15"&gt;När en polisman får kännedom om ett brott ska han, om inte annat följer av reglerna om rapporteftergift, anmäla detta till sin förman så snart det kan ske. Och finns det anledning anta att ett brott har förövats, ska förundersökning inledas, när annat ej har föreskrivits. Dessa regler bör aldrig få åsidosättas även om syftet är att komma åt mycket grov brottslighet och åtgärderna bör dokumenteras enligt de bestämmelser som gäller härom. En annan sak är att gripande, förhör och sådana åtgärder ibland måste uppskjutas av sådana skäl (s.k. interimistisk passi- vitet). Ett exempel erbjuder kontrollerade leveranser, där man avvaktar med ingripandet för att huvudmannen och övriga medlemmar av en brottslig organisation ska kunna avslöjas. Det kan ibland även finnas anledning att dröja med ingripande i fråga om visst brott i syfte att inte störa spaning mot samma person i anledning av misstanke om annat grövre brott. Men i dessa fall måste så långt som det är möjligt säker- ställas att ingripandet kan ske vid ett senare tillfälle. En annan ordning skulle innebära ett åsidosättande av legalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft19"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;I den efterföljande propositionen (prop. 1983/84:111 s. 44 ff.) god- tog departementschefen Polisberedningens slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;JK har i beslut den 8 oktober 2008 (dnr &lt;NOBR&gt;6030-08-21)&lt;/NOBR&gt; prövat i vilken utsträckning polisen kunde avvakta med att verkställa en dom- stols beslut att häkta en person i sin utevaro för att under tiden samla bevis om ny, allvarlig brottslighet. Förfarandet är väl knappast att anse som en tillämpning av interimistisk passivitet som den be- skrivits ovan men inrymmer ändå överväganden av intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;JK uttalade i beslutet bl.a. att det i det aktuella fallet knappast var fel av polisen att, efter ett beslut av förundersökningsledaren, avvakta med att gripa den misstänkte till dess att man eventuellt hade fått fram tillräcklig bevisning för att kunna gripa och anhålla honom för den nya brottsmisstanken. Detta särskilt eftersom det rörde sig om en allvarlig brottsmisstanke med flera misstänkta och där brottet redan hade påbörjats när polisen fick reda på var den efterlyste personen uppehöll sig. JK konstaterade i beslutet att om polisen skulle vara tvungen att omedelbart verkställa häktnings- beslutet skulle det i förlängningen kunna innebära att man i brist på bevisning inte kunde få någon av de misstänkta fällda för de brott som den nya misstanken avsåg. En sådan ordning ansåg JK skulle stå i strid med polisens uppgifter att utreda och beivra brott. JK utgick från att polisen, för det fall den efterlyste personen kunde utgöra en fara för någon annan person, hade den misstänkte under uppsikt i avvaktan på att denne greps. Vidare framhölls att det sagda naturligtvis inte undanskymde det faktum att situationer som den aktuella ofta inrymmer svåra överväganden med viktiga motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;Med dessa uttalanden och med hänvisning till denna utrednings arbete och JO:s uttalande den 25 juni 2008 rörande användningen av provokativa åtgärder m.m. (se JO 2008/08 s. 140) fann JK att det saknades tillräckliga skäl att närmare granska agerandet i det aktu- ella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förundersöknings- och åtalsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Svensk straffprocessrätt bygger bl.a. på principen om åklagarens absoluta åtalsplikt. Denna åtalsplikt är förenad med en motsvarande förundersökningsplikt. Förundersökning ska enligt 23 kap. 1 § första stycket RB inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;som hör under allmänt åtal har förövats. Beslut att inleda en för- undersökning ska fattas av polismyndighet eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Enligt 23 kap. 4 § andra stycket RB ska en förundersökning läggas ned om det inte längre finns anledning till dess fullföljande. Enligt 23 kap. 4 a § första stycket RB får förundersökning vidare läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter, eller om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunder- låtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsent- ligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förunder- sökningen läggs ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Undantag från skyldigheten att inleda förundersökning görs en- ligt 23 kap. 1 § andra stycket RB när det är fråga om brott som uppenbart inte går att utreda samt för de situationer som avses med reglerna om s.k. förundersökningsbegränsning enligt 23 kap. 4 a § andra stycket RB och förenklat utredningsförfarande enligt 23 kap. 22 § RB. Tröskeln för att inleda förundersökning har satts lågt. Det räcker med att det förekommer anledning till misstanke om brott. En förundersökning kan således inledas på mycket vaga misstankar så snart dessa avser något som kan vara ett brott (se JO 1953 s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Beslut att lägga ned en förundersökning enligt 23 kap. 4 a § första stycket RB eller att inte inleda en förundersökning enligt 23 kap. 1 § andra stycket ska fattas av åklagare. Av 10 § åklagarförordningen (2004:1265) följer att beslut att inte inleda eller lägga ned en för- undersökning i sådana fall som avses i 23 kap. 4 a § första stycket 1 p RB endast får fattas av riksåklagaren, vice riksåklagaren, över- åklagare, vice överåklagare, chefsåklagare eller vice chefsåklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Av 20 kap. 6 § RB följer att åklagaren, om inte annat är före- skrivet, är skyldig att väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. Bestämmelsen ger uttryck åt principen om absolut åtalsplikt. Åtal kan dock underlåtas med stöd av bl.a. reglerna om åtalsunder- låtelse i 20 kap. 7 § RB eller enligt föreskrift i annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft19"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Åtalsunderlåtelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft7"&gt;I 20 kap. 7 § första stycket RB anges fyra olika grunder för åtals- underlåtelse. Det rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;fall där det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan på- följd än böter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;fall där det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;fall där den misstänkte begått annat brott och det utöver på- följden för det brottet inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Som en gemensam förutsättning för åtalsunderlåtelse i dessa fall gäller att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Enligt 20 kap. 7 § andra stycket RB får åtal underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppen- bart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet. Bestämmelsen kan tillämpas även vid all- varlig brottslighet. Åtalsunderlåtelse enligt detta stycke får tillämpas endast i extraordinära fall. Av 10 § åklagarförordningen (2004:1265) följer att beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § andra stycket RB endast får fattas av riksåklagaren, vice riksåklagaren, överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare eller vice chefsåklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;I betänkandet Vår beredskap efter den 11 september (SOU 2003:32) behandlade 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; frågan om inrättandet av en &lt;NOBR&gt;icke-polisiär&lt;/NOBR&gt; civil säkerhetstjänst. I det sammanhanget behandlades även frågan om säkerhetstjänsten borde frikopplas från ingripande- och rapporteringsskyldigheterna. Utredningen konstaterade följande (se SOU 2003:32 s. 260).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;Som en mycket stor fördel för den svenska säkerhetstjänstens effek- tivitet ser utredningen att en övergång till en &lt;NOBR&gt;icke-polisiär&lt;/NOBR&gt; säkerhets- tjänst skulle innebära att säkerhetstjänsten frikopplas från den principiella skyldighet att rapportera och ingripa mot brott som enligt polislagen är grundläggande för polisverksamheten. Just på det område som säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft19"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;hetstjänsten svarar för är detta inte en lämplig ordning. Man måste acceptera att vissa mindre allvarliga brott – t.ex. vårdslöshet med hem- lig uppgift – ibland lämnas obeivrade, om detta är nödvändigt för att inte värdefull underrättelseverksamhet skall försvåras eller avbrytas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; fortsatte med att redogöra för de problem i samarbetet med underrättelseverksamheten inom Försvarsmakten och med säkerhetstjänster i andra länder som dessa skyldigheter inne- bar. Utredningen tog också upp frågan om problem med över- skottsinformation och fortsatte (s. 261):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft15"&gt;Om utredningens förslag i organisationsfrågan skulle ställas på fram- tiden finns det anledning att överväga om inte Säkerhetspolisen genom ändringar i polislagen bör befrias från rapporteringsplikten inom ramen för nuvarande organisation. Någon idealisk lösning är emellertid inte detta, med hänsyn till att det skulle innebära en avvikelse från vad som hittills har ansetts vara grundläggande för polisverksamheten. De problem som nu föreligger i detta avseende skulle inte heller lösas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;I promemorian Tvångsmedel för att förebygga eller förhindra all- varlig brottslighet (Ds 2005:21) gjordes en översyn av vissa frågor på Säkerhetspolisens område. I promemorian lämnades förslag till en lag om användning av tvångsmedel för att förebygga eller för- hindra särskilt allvarlig brottslighet. Promemorian tog även upp frågan om undantag från polisens skyldighet att rapportera, ingripa mot och utreda brott. I den delen konstaterades (s. 242) att det fanns ett behov för Säkerhetspolisen och den öppna polisen att i vissa fall inte ingripa mot brott samt att det fanns ett behov för brotts- bekämpande myndigheter att i vissa fall inte utreda brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;I promemorian (s. 244) föreslogs att det i polislagen skulle in- föras bestämmelser om att polisen i vissa fall inte behöver ingripa mot brott eller andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. Bestämmelserna skulle vara tillämpliga endast i polisens underrättelseverksamhet, eller i Säkerhetspolisens verksamhet i annat fall för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terrorist- brott. Det skulle också krävas att verksamheten rörde brottslighet som innefattade någon sådan gärning som avses i föreslagna lagen om förebyggande eller förhindrande av särskilt allvarlig brottslig- het. Polisen skulle enligt de föreslagna reglerna inte behöva ingripa om syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder skulle motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Om det var fråga om brott för vilket svårare straff än fängelse två år var föreskrivet och något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;väsentligt allmänt eller enskilt intresse skulle åsidosättas skulle reg- lerna inte vara tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I promemorian föreslogs vidare att det i rättegångsbalken skulle införas motsvarande undantagsbestämmelser avseende skyldigheten att inleda förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Promemorians förslag togs upp i propositionen Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (prop. 2005/06:177). När det gällde frågan om undantag från skyldigheterna att rapportera, in- gripa mot eller utreda brott gjorde regeringen (a. prop. s. 72) bedöm- ningen att det för närvarande inte borde införas några ytterligare begränsningar i detta avseende. Regeringen konstaterade att det genom regleringen av användningen av information om brott som åtkommits genom de aktuella tvångsmedlen så var behovet av undan- tag till viss del tillgodosett. Regeringen bedömde därför att det inom ramen för det lagstiftningsärendet inte var lämpligt att ytterligare begränsa skyldigheterna att rapportera, ingripa mot eller utreda brott, dock borde frågan, enligt regeringen, tas upp i ett senare samman- hang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Danmark &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Norge &lt;/SPAN&gt;har åklagare som huvudregel åtalsplikt, även om vissa undantag förekommer. Med svenska mått mätt anses dock åtalsplikten vara relativ, inte absolut. Några särskilda problem i sam- band med infiltrationsoperationer i detta avseende har inte fram- kommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I Norge förekommer det vidare en ingripandeskyldighet för poliser. Är ett brott tillräckligt allvarligt måste polisen ingripa mot det. Det finns dock vissa möjligheter att skjuta upp ingripandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Finland &lt;/SPAN&gt;har däremot, liksom Sverige, en absolut åtalsplikt, även om den precis som i Sverige är försedd med vissa undantag. När det gäller för utredningen aktuella frågor är främst bestämmelserna om åtgärdsfördröjning och åtgärdseftergift i 5 § i den finska polislagen av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Bestämmelsen innebär att poliser som vidtar vissa informations- inhämtningsåtgärder som t.ex. olika former av hemlig spaning, inne- fattande infiltrationsoperationer och provokativa åtgärder, får dröja med att ingripa mot ett pågående brott som inte orsakar överhäng- ande, allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; egendoms- eller förmögenhetsskada. Vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft19"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;krävs att åtgärdsfördröjningen är nödvändig för att dölja att infor- mation inhämtas eller för att trygga syftet med att informationen inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Av samma paragrafs andra stycke framgår att polisen har rätt att avstå från en åtgärd, om slutförandet av den kunde medföra följder som är oskäliga med hänsyn till det resultat som eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I tredje stycket föreskrivs en rätt till information som innebär att den som begärt en åtgärd av polisen, och vars omedelbara rättig- heter berörs av åtgärdsfördröjningen eller åtgärdseftergiften, har rätt att få veta grunden till varför polisen avstår från åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Gällande regler om skyldighet för polismän att ingripa mot brott samt om skyldigheten att rapportera brott till sin förman bedöms inte utgöra några påtagliga hinder mot att effektivt kunna infiltrera kriminella organisationer. Däremot med- för en tillämpning av nuvarande regler om inledande och ned- läggande av förundersökningar problem för polisens infiltrations- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En åklagare ska få besluta att lägga ned en förundersök- ning om det finns anledning att anta att det genom förunder- sökningens fortsatta bedrivande eller genom lagföring av brottet skulle uppstå en påtaglig risk för att avslöja, eller på annat sätt äventyra syftet med en infiltrationsoperation. Om brottet kan antas medföra strängare straff än böter krävs dock att det är uppenbart att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;brottet avser sådana gärningar som, om de bedöms enligt regleringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;brottet har ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den eller den brottsliga verksamhet som infiltrationsoperationen riktar sig mot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;Om det finns förutsättningar för att lägga ned en förunder- sökning enligt föregående stycke redan innan en sådan har inletts, ska åklagare få besluta att förundersökning inte ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft19"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Räcker dagens regelverk?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En polis som arbetar under täckmantel i infiltrationsverksamhet stöter många gånger på mindre allvarliga brott, eftersom de personer som operationen riktar sig mot generellt har valt en kriminell livs- stil och därför begår en större eller mindre mängd småbrott. Det kan röra sig om t.ex. snatterier, trafikbrott eller andra brott mot specialstraffstadganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;En polis som arbetar under täckmantel har i många fall mycket små, för att inte säga obefintliga, möjligheter att på plats ingripa mot konstaterade brott utan att avslöja sig och därigenom riskera att spoliera hela infiltrationsoperationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det behov som utredningen kunnat konstatera handlar alltså om att poliser under täckmantel har ett särskilt behov av att kunna underlåta att ingripa mot brottslighet. Det säger sig själv att an- vändandet av infiltration som arbetsmetod i princip omöjliggörs om en polis under täckmantel måste ingripa mot varje förseelse som han eller hon möter under sitt arbete i en kriminell gruppering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Redan med dagens regelverk finns dock som framgår ovan vissa möjligheter att underlåta att ingripa mot brott eller annan ordnings- störning. Som ett exempel kan nämnas att proportionalitetsprin- cipen begränsar räckvidden av behovsprincipen och kan leda till att ett polisingripande måste underlåtas eller skjutas upp trots att behovs- principen skulle medge åtgärden. Om t.ex. oordning plötsligt upp- står och polisens resurser vid tillfället är otillräckliga kan läget vara sådant att vissa polisåtgärder som skulle behövas får anstå med hänsyn till proportionalitetsprincipen.&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är dock enligt utredningen i viss utsträckning oklart i vilken utsträckning proportionalitetsprincipen skulle kunna användas för att underlåta att ingripa mot brott som uppdagas under en infiltrationsoperation. Med hänsyn till de avvägningar som en ren proportionalitetsbedömning kan komma att kräva t.ex. när det gäller en infiltrationsoperation som syftar till att utreda grov narkotikabrottslighet som ställs mot ett brott som innefattar våld mot person, eller mellan en infiltrationsoperation i underrättelseverksamheten och ett inte helt bagatellartat brott menar dock utredningen att denna möjlighet inte framstår som tillräcklig för att täcka behovet av skydd vid arbete under täckmantel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se ”Operativ ledning, Bedömande och beslutsfattande, Lednings- och fältstaber vid särskild händelse – en handledning av Lars Nylén”, CRISMART, Rikspolisstyrelsen, 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Ett annat exempel är principen om interimistisk passivitet (se ovan). Det finns dock problem med att tillämpa interimistisk passi- vitet vid arbete under täckmantel. Det rör sig om att principen om interimistisk passivitet utgår från att de brottsutredande myndig- heterna, som en följd av skyldigheten att ingripa mot brott, säker- ställer så långt det är möjligt att myndighetens ingripande kan ske vid ett senare tillfälle. Detta kan innebära problem för den som arbetar under täckmantel. I en sådan situation finns det ofta ingen möjlighet att dokumentera eller på annat sätt säkerställa ett senare ingripande. Inte heller principen om interimistisk passivitet kan därför bedömas vara tillräcklig för att uppfylla behovet av att skydda en polisman som arbetar under täckmantel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Inte heller möjligheten att besluta om åtalsunderlåtelse är rele- vant i detta sammanhang med hänsyn till att ett beslut om åtals- underlåtelse är att anse som ett konstaterande av brott och t.ex. registreras i belastningsregistret. Åtalsunderlåtelseinstitutet kan så- ledes inte användas för att skydda en polisman som arbetar under täckmantel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Bör undantag från ingripandeskyldigheten införas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Det finns enligt den polisrättsliga regleringen en allmän skyldighet för polisen att ingripa mot störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. Detta innefattar att polisen har en skyldighet att ingripa mot brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Undantag från ingripandeskyldigheten har föreslagits tidigare. Som bl.a. 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; konstaterade (se ovan) skulle det ha stora fördelar att frikoppla Säkerhetspolisen från de polisiära ingripande- och rapporteringsskyldigheterna. Denna fråga borde enligt 11 &lt;NOBR&gt;september-utredningen&lt;/NOBR&gt; övervägas även om det inte infördes en &lt;NOBR&gt;icke-polisiär&lt;/NOBR&gt; säkerhetstjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Även i promemorian Tvångsmedel för att förebygga eller för- hindra allvarlig brottslighet (Ds 2005:21) föreslogs vissa undantag från ingripandeskyldigheten som skulle gälla både för Säkerhets- polisen och för den öppna polisens underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Att poliser i ordningspolisverksamhet normalt har en skyldighet att ingripa för att avbryta eller förhindra brott är alltså klarlagt. Med poliser som arbetar under täckmantel förhåller det sig dock annorlunda. Det kan enligt utredningen inte i bestämmelserna i polis- lagen utläsas en skyldighet för en enskild polisman att i varje situa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;tion ingripa. Den skyldighet att upprätthålla allmän ordning och säkerhet som polisen har bör enligt utredningen inte sträckas så långt att varje polisman i alla situationer har en skyldighet att beivra varje brott. Det får snarare anses vara en uppgift för polisens led- ning att se till att polisen har sådana resurser tillgängliga att det finns möjlighet att ingripa mot brott som kommer till polisens känne- dom. Sådana ingripanden utförs som sagt normalt av ordningspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;De skäl som ligger bakom förslagen från år 2003 och 2005 att begränsa ingripandeskyldigheten i underrättelseverksamheten gör sig visserligen gällande också när det gäller de frågor som denna utredning har att pröva. Dock måste hänsyn tas till att arbete under täckmantel är en mycket speciell form av polisarbete där polismannen normalt sett inte bär samma utrustning som poliser normalt gör. Det handlar t.ex. om utrustning för radiokommunikation och vapen, men kan även gälla en sådan sak som att polismannen inte bär med sin tjänstelegitimation. En polisman som tjänstgör under täckmantel bedöms därför normalt vara betydligt sämre utrustad att ingripa mot annan brottslighet än den uppdraget inriktar sig mot än vad poliser i allmänhet kan anses vara. Vidare kan det i många – men inte alla – fall vara svårt eller omöjligt att via radio eller telefon påkalla ett in- gripande från någon annan tillgänglig polis. En polisman som arbetar under täckmantel har normalt sett ytterst begränsade möjligheter att själv ingripa mot annan pågående brottslighet. Detta måste också återspegla sig i att ingripandeskyldigheten i en sådan situation är begränsad. Det bör dock framhållas att det ändå finns situationer som är så allvarliga att det får anses föreligga en ingripandeskyldig- het för en polisman som arbetar under täckmantel. En sådan situa- tion kan vara om det t.ex. föreligger ett konkret och allvarligt hot mot någons liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft7"&gt;Självfallet finns det inget hinder mot att t.ex. en civilklädd spanare eller för den delen en polisman som arbetar under täckmantel in- griper för att förhindra ett brott eller på bar gärning griper en per- son, om spaningsuppdraget så tillåter. Det måste dock enligt utred- ningen göras en proportionalitetsbedömning. Vid en sådan bedöm- ning måste vägas in dels behovet av ingripande från polisen för att förhindra eller avslöja brott, dels vikten av den pågående spanings- operationen och faran för att avslöja denna vid ett ingripande. På samma sätt har t.ex. polismän som tjänstgör som livvakter inom per- sonskyddet begränsade möjligheter, och därmed skyldigheter, att ingripa mot annan brottslighet än sådan som riktar sig mot skydds- personen. Vid bedömningen måste som nämnts ovan även vägas in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft19"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;den enskilde polismannens möjligheter att på ett säkert och effektivt sätt kunna ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;De begränsningar som redan nu gäller för när en polisman som arbetar under täckmantel är skyldig att ingripa medför att det enligt utredningens bedömning inte föreligger något behov av att i för- fattning närmare reglera i vilken utsträckning en polis under täck- mantel är skyldig respektive inte skyldig att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Bör undantag från rapporteringsskyldigheten införas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Skyldigheten för en polisman att rapportera misstänkta brott till sin förman är en grundläggande princip i polisverksamheten. Den är dock försedd med ett undantag i form av möjligheten till rapport- eftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Möjligheten att lämna rapporteftergift kan visserligen tillämpas även av en polis som arbetar under täckmantel. Tillämpningsområdet är dock förhållandevis begränsat. T.ex. anges i RPS allmänna råd om rapporteftergift att sådan inte bör lämnas om det inte är fråga om en engångsföreteelse eller ett tillfällighetsbrott, eller om den misstänkte har använt hjälpmedel, samarbetat med andra personer eller om tillvägagångssättet på annat sätt varit förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Som framgår ovan anser utredningen att det inte behövs något särskilt undantag från ingripandeskyldigheten för poliser som arbetar under täckmantel. Till skillnad från skyldigheten att ingripa gäller för rapportering till förman att det ska göras så snart det kan ske. Rapporteringen i sig innebär alltså inte någon risk för att polis- mannens täckmantel ska avslöjas. För det fall någon begär att få ta del av en handling som upprättats med anledning av rapporteringen får tillämpliga sekretessbestämmelser styra i vad mån en sådan be- gäran kan bifallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Ett eventuellt undantag från skyldigheten att rapportera ett miss- tänkt brott innebär ofrånkomligt att en avvägning måste göras mellan å ena sidan intresset av att brottet utreds och lagförs och å andra sidan intresset av att skydda själva infiltrationsoperationen. Det ligger i sakens natur att sådana överväganden många gånger inrymmer svåra frågeställningar. Ett sådant beslut bör inte ligga på en enskild polisman utan på en polis med chefsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;När det gäller behovet av undantag från rapporteringsskyldig- heten menar utredningen att oavsett att tillämpningsområdet för rapporteftergifter är begränsat finns det inte ett särskilt stort behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;av att begränsa rapporteringsskyldigheten. Tvärtom är det enligt utredningens uppfattning viktigt att rapporteringen fullföljs av all den brottslighet som man stöter på under en infiltrationsoperation. Detta är särskilt betydelsefullt för möjligheterna att utvärdera infiltra- tionsverksamheten. En sådan rapportering bör enligt utredningen kunna genomföras inom ramen för den normala loggboksföringen av en infiltrationsoperation. Något undantag bör därför inte göras i själva rapporteringsskyldigheten. Denna bedömning ligger också i linje med den som gjordes i promemorian Tvångsmedel för att före- bygga eller förhindra allvarlig brottslighet (Ds 2005:32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft11"&gt;Bör undantag från förundersöknings- eller åtalsplikten införas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;På motsvarande sätt som gäller ingripande på plats kan det genom att en misstänkt person kallas till förhör eller åtalas komma att av- slöjas att brottet som förundersökningen avser har rapporterats av en polisman som arbetar under täckmantel. Det finns därför ett be- hov av att kunna underlåta att inleda förundersökning, eller om förundersökning har inletts, kunna underlåta att väcka åtal för att inte avslöja en operation där en polis arbetar eller har arbetat under täckmantel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Ett undantag innebär visserligen ett avsteg från principen om förundersöknings- och åtalsplikt. Enligt utredningens uppfattning bör man i och för sig vara restriktiv med att införa undantag från dessa principer, så länge det anses att principerna ska gälla. Det rör sig dock om undantag som ges ett snävt tillämpningsområde och utredningens bedömning är att de föreslagna undantagen inte ur- holkar principerna om förundersöknings- och åtalsplikt på ett mer generellt plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Undantag bör alltså införas från förundersöknings- och åtals- plikten på så sätt att en förundersökning ska kunna läggas ned, om det genom förundersökningens fortsatta bedrivande eller genom lagföring av brottet skulle uppstå en påtaglig risk för att avslöja eller på annat sätt äventyra syftet med en infiltrationsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Tillämpningsområdet bör begränsas till brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter eller som avser sådana gärningar som, om de bedöms enligt regleringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB. Det innebär också en överensstämmelse med vad som gäller för möjlig- heterna att inom ramen för en infiltrationsoperation ge tillstånd att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;begå annars brottsliga gärningar, se avsnitt 6.4.3. Med hänsyn till att behovet av att kunna lägga ned en förundersökning för att skydda en infiltrationsoperation kan aktualiseras i större utsträckning än vad som gäller för tillstånd att begå annars brottsliga gärningar, bör enligt utredningen ytterligare en ventil införas för att möjligheten ska kunna utgöra ett verksamt hinder mot att avslöja en infiltrations- operation. Undantag från förundersöknings- och åtalsplikten bör således även införas för brott som visserligen kan antas föranleda strängare påföljd än böter, men där brottet har ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den brottsliga verksamhet som infiltra- tionsoperationen riktar sig mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Begränsningen till brott med ”avsevärt lägre straffvärde” innebär att en jämförelse mellan det begångna brottet och svårigheten i brottsligheten som infiltrationsoperationen tar sikte på alltid måste göras. I vissa fall kan det te sig självklart, t.ex. om en grov olovlig körning uppdagas i en infiltrationsoperation som gäller grov rån- brottslighet. I andra fall blir avvägningen svårare. Var denna gräns slutligt ska dras får fastställas i praxis. Genom lokutionen ”avsevärt lägre straffvärde” tydliggörs dock att det för att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs en mer påtaglig skillnad i straffvärde mellan brotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Det bör vidare för en tillämpning av undantaget krävas att skälen för att inte inleda eller lägga ned en förundersökning uppväger det men som beslutet kan innebära för allmänna eller enskilda intressen. Detta innebär alltså att en proportionalitetsavvägning måste göras. Proportionalitetskravet bör dock inte, som när det gäller regleringen av annars brottsliga gärningar, förenas med ett uppenbarhetsrek- visit. Detta på grund av att det i sådant fall skulle innebära att av- vägningen hade riskerat bli strängare än vad som enligt 20 kap. 7 § första stycket RB gäller för åtalsunderlåtelse, vilket i avsevärd mån skulle reducera bestämmelsens tillämpningsområde. Dessutom är en avgörande skillnad att regleringen kring annars brottsliga gärningar är framåtsyftande, dvs. tar sikte på gärningar som inte är begångna, medan den aktuella bestämmelsen endast kan tillämpas på gärningar som redan är begångna. Detta möjliggör enligt utredningen att den nu aktuella bestämmelsen ges ett något vidare tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Vidare bör framhållas att det föreslagna undantaget är avsett att tillämpas endast i sådana fall där redan befintliga möjligheter inte erbjuder ett tillräckligt skydd för infiltrationsoperationen. Undan- taget är således inte avsett att tillämpas i de fall reglerna om rapport- eftergift kan användas. Inte heller är avsikten att ersätta nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;möjligheter att med tillämpning av principen om interimistisk passi- vitet avvakta lagföring om det är tillräckligt för att förhindra att infiltrationsoperationen avslöjas. Ett ytterligare alternativ till att tillämpa det föreslagna undantaget kan vara att avvakta något med att ta ställning i åtalsfrågan och i stället lägga ned förundersök- ningen med tillämpning av 20 kap 7 § första stycket 3 p RB, dvs. att den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för det brottet inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;Vem ska besluta om att lägga ned eller inte inleda en förundersökning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Beslut om att lägga ned eller inte inleda förundersökning i de fall där det i och för sig finns en tillräckligt stark misstanke om brott, s.k. förundersökningsbegränsning, ska enligt 23 kap. 4 a § RB fattas av åklagare. Detta gäller oavsett om förundersökningen i övrigt leds av polismyndigheten. Utredningen om förundersökningsbegränsning har dock i betänkandet SOU 2010:43 (s. 124 ff.) föreslagit att vissa förundersökningsbegränsningsbeslut ska kunna fattas av polisiära förundersökningsledare. Detta förslag har dock begränsad räckvidd i nu aktuella situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;När det gäller sådana beslut om att lägga ned eller inte inleda en förundersökning som det är fråga om i samband med infiltrations- operationer bör, om infiltrationsoperationen vidtas inom ramen för en förundersökning, frågan prövas av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;När det gäller infiltrationsoperationer som vidtas i underrättelse- verksamheten förhåller det sig delvis annorlunda. Åklagarna deltar i regel inte i polisens eller tullens underrättelseverksamhet. I stället sker åklagarinträde först i samband med att förundersökning rörande ett brott har inletts och någon är skäligen misstänkt för brottet. Det förekommer visserligen att åklagare behöver delta i underrättelse- verksamheten. Det gäller t.ex. när det är åklagare som ansöker om tillstånd till tvångsmedelsanvändning i underrättelseverksamheten enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Det bör dock framhållas att prövningen av om det finns förut- sättningar att lägga ned eller inte inleda en förundersökning i och för sig inte blir ett beslut i underrättelseverksamheten utan måste anses fattas skilt från den verksamheten. En annan sak är att den som fattar beslut i frågan måste få inblick i de stora dragen i infiltra- tionsoperationen för att t.ex. kunna göra den proportionalitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;bedömning som kan bli aktuell. Mot denna bakgrund ser utred- ningen inte att det föreligger några principiella hinder mot att det är åklagaren som fattar beslut i frågan även om det rör en infiltra- tionsoperation som bedrivs i underrättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft11"&gt;Diarieföring av ärenden där frågan om beslut att inte inleda eller lägga ned en förundersökning aktualiseras m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska införas ett undantag så att ärenden vid åklagar- myndighet där det prövas om en förundersökning inte ska in- ledas eller läggas ned kan diarieföras på samma sätt som ärenden om hemliga tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Det ska även införas ett undantag i förundersökningskun- görelsen från skyldigheten att tillfråga en målsägande om han eller hon vill bli underrättad om beslut om bl.a. nedläggning av för- undersökningen. Undantaget ska vara tillämpligt när en förunder- sökning läggs ned eller inte inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Beslut att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska fattas av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I 5 och 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) finns bestämmelser om registrering och utlämnande av allmän hand- ling. Enligt 5 kap. 1 § ska allmänna handlingar registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Vanligtvis används ett diarium för den registreringen. Registrering av allmänna handlingar kan även ske i andra register. Enligt 5 kap. 2 § OSL ska det beträffande handlingar som registreras enligt 1 § av registret fram- gå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;datum då handlingen kom in eller upprättades,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid regi- streringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;i korthet vad handlingen rör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Enligt 5 kap. 2 § andra stycket OSL ska uppgifter enligt 3 och 4 utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten. Enligt 5 kap. 4 § OSL får regeringen meddela föreskrifter om att undantagsregeln i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;5 kap. 2 § andra stycket samma lag inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta fler- talet av handlingarna i registret. I sådana fall gäller i stället enbart huvudregeln i första stycket. Regeringen har i 3 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) förordnat att detta ska gälla för åklagarmyndigheternas diarier över ärenden om kvarhållande av försändelse på befordringsanstalt och om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och hemlig rums- avlyssning samt diarier över förundersökningar som rör brott mot rikets säkerhet. Frågan i vad mån dessa register, som innehåller alla föreskrivna uppgifter, helt eller delvis ska hållas hemliga får på sed- vanligt sätt bedömas med hänsyn till registrens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Ärenden som handläggs på åklagarkammare diarieförs huvud- sakligen i det s.k. brottmålsdiariet. Handlingar och ärenden som innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretess med hänvisning till hemlig teleavlyssning eller motsvarande hemliga tvångsmedel ska diarieföras i ett särskilt tvångsmedelsdiarium. Handlingar och ärenden som innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretess med hän- visning till rikets säkerhet ska diarieföras i ett särskilt säkerhets- diarium. För dessa diarier gäller normalt sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;När det gäller diarieföringen av ärenden och handlingar i vilka den föreslagna bestämmelsen om möjlighet att lägga ned eller inte inleda förundersökning gör sig enligt utredningen starka sekretesskäl gällande. En öppen registrering av dessa ärenden skulle riskera att leda till att syftet med regleringen förfelades. Det ligger därför i sakens natur att dessa ärenden bör registreras på samma sätt som ärenden i vilka det förekommer hemliga tvångsmedel. En tillägg bör därför göras i 3 § offentlighets- och sekretessförordningen för diarier över ärenden där den föreslagna bestämmelsen om möjlighet att lägga ned eller inte inleda förundersökning. Skulle åklagaren i ett visst fall fatta beslut att inte lägga ned eller inleda en förunder- sökning, utan att förundersökning ska inledas eller fortsätta, så diarie- förs beslutet i det hemliga diariet medan undantagsreglerna inte är avsedda att tillämpas på den fortsatta förundersökningen, som får diarieföras enligt vanliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Enligt 13 b § förundersökningskungörelsen ska en målsägande tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersök- ning ska läggas ned samt beslut om att åtal inte ska väckas, tid- punkt för huvudförhandling i målet eller tidpunkt för dom i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft19"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Undantag från åtalsplikt m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Det bör införas ett uttryckligt undantag i förundersöknings- kungörelsen från skyldigheten att tillfråga en målsägande om han eller hon vill bli underrättad om vissa beslut rörande en förunder- sökning, eftersom en sådan fråga också skulle kunna röja den polis- man som arbetar under täckmantel och därmed riskera infiltrations- operationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft19"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;P class="p611 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Upptagning av ljud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Dold kroppsmikrofon och liknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Mikrofoner används för att i hemlighet spela in eller för att låta någon annan direkt ta del av samtal som t.ex. en polis själv deltar i. Metoden innebär att någon eller några av de personer som deltar i samtalet är ovetande om inspelningen eller avlyssningen. Metoden ska därför inte förväxlas med olovlig avlyssning enligt 4 kap. 9 a § BrB, där samtliga personer som deltar i samtalet är ovetande om av- lyssningen (se även lagen om hemlig rumsavlyssning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Utrustningen fästs på tjänstemannens kläder eller direkt på kroppen. Det förekommer också att utrustningen bärs av en annan person som den brottsbekämpande myndigheten samarbetar med, t.ex. en målsägande som är utsatt för ett utpressningsförsök. En dold mikro- fon behöver inte fästas på kläderna utan kan även bäras i en väska eller monteras i ett rum eller i en bil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Dold kroppsmikrofon används i högst hundratalet fall årligen, främst i förundersökningar rörande grov organiserad brottslighet. Det finns huvudsakligen tre syften med användningen. Metoden kan utgöra ett skydd för tjänstemannen. Den kan också användas för att den som leder en viss spaningsoperation ska, av rättssäkerhets- skäl eller av operativa skäl, ha möjlighet att följa händelseutveck- lingen. Uppgifter som kommer fram vid användning av dold kropps- mikrofon kan vidare användas som underlag för spaning och som bevis inför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Utrustningen finns endast tillgänglig på ett fåtal platser i landet. Vissa myndigheter har föreskrifter om framför allt beslutsfattandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Besluten fattas av högre polischef, exempelvis länskriminalchef eller dennes ställföreträdare efter skriftlig begäran. Besluten liksom använd- ningen av utrustningen dokumenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Säkerhetspolisen har redogjort för en restriktiv användning av kroppsmikrofoner men samtidigt understrukit att kroppsmikrofoner är ett betydelsefullt verktyg för tjänstemän som noggrant behöver dokumentera samtal som de deltar i. Dolda kroppsmikrofoner an- vänds också för att förbättra tjänstemännens säkerhet i vissa situa- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Upptagning av bild&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Kikare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Kikare används i stor omfattning i de brottsbekämpande myndig- heternas spaningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Handmanövrerad kamera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Övervakning med kamera kan ske genom användning av fjärr- manövrerade kameror. Sådan övervakning är reglerad i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning och i 27 kap. RB om hemlig kameraövervakning (jfr även lagen om åtgärder för att för- hindra vissa särskilt allvarliga brott). Övervakning kan också ske genom s.k. handmanövrerad kamera. Den sistnämnda metoden är inte lagreglerad. Den lagstiftning som reglerar behandling av person- uppgifter begränsar dock i viss utsträckning den praktiska använd- ningen av digitala kameror (se avsnitt 3.1.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Det kan också nämnas att det i 28 kap. 14 § RB finns bestäm- melser om att den som är anhållen eller häktad bl.a. kan fotograferas och videofilmas. Närmare bestämmelser finns i förordningen (1992:824) om fingeravtryck m.m. Även annan person än den som är anhållen eller häktad får filmas på det sättet, om det behövs för att utreda ett brott på vilket det kan följa fängelse (jfr JO 1999/2000 s. 91). De nu nämnda åtgärderna ska alltid ske öppet i förhållande till den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är mycket vanligt att de brottsbekämpande myndigheterna använder sig av filmning med handmanövrerad kamera i en spanings- operation, oavsett om det sker i förundersökning eller i under- rättelseverksamhet och oberoende av brottslighetens svårhetsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Metoden kan i stort sett inte planeras utan måste situationsanpassas. Oftast filmas enskilda misstänkta och personer som dessa träffar. Även filmning in i eller strax utanför bostäder eller andra privata utrymmen förekommer. Vanligast är dock att filmningen äger rum i offentliga miljöer. Även stillbildskameror används. Beslut om att använda handmanövrerad kamera fattas av den enskilde polis- eller tulltjänstemannen och någon särskild dokumentation över använd- ningen görs inte. Privatpersoner upplåter ibland utrymmen för att spaningsinsatsen ska kunna genomföras. För det fall bilderna har betydelse för utredningen redovisas de i förundersökningsproto- kollet och används som bevis i rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Säkerhetspolisens användning av handmanövrerade kameror skiljer sig inte från den som förekommer inom polisen i övrigt. Säkerhets- polisen har också framhållit att metoden är viktig för att på ett tillförlitligt och säkert sätt dokumentera de iakttagelser som exem- pelvis spaningspersonal gör i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Utröna lokalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Positionsbestämning (s.k. pejling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Positionsbestämning (ofta benämnd pejling) är en metod som inne- bär att den brottsbekämpande myndigheten spårar ett föremål genom att en elektronisk sändare fästs på föremålet, t.ex. ett fordon eller en container. Det kan också vara fråga om väskor, t.ex. när dessa har hittats i narkotika- eller vapengömmor, eller paket med narko- tika som ska levereras till någon mottagare. Däremot förekommer det inte att sändare i hemlighet fästs i kläder. Positionsbestämning kan ske med radiopejling eller via satellit. Information ges om var föremålet befinner sig och om det rör sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Positionsbestämning används i några hundra fall årligen i såväl förundersökning som underrättelseverksamhet. Metoden används vid grov organiserad brottslighet, ofta sådan allvarlig brottslighet där straffvärdet överstiger fängelse två år (t.ex. mord, grova narko- tikabrott, grova rån, människohandel och grova smugglingsbrott rörande vapen, cigaretter, narkotika eller alkohol). Många gånger används positionsbestämning i en förundersökning som ett komple- ment till hemlig teleavlyssning eller andra hemliga tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Brottslingarnas många gånger extrema vaksamhet liksom med- vetenheten om de brottsbekämpande myndigheternas spanings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;metoder gör användningen av positionsbestämning helt nödvändig. Genom metoden går det att se t.ex. hur fordon eller något annat objekt rör sig. Därigenom kan slutsatser dras om rekognoseringar, var möten äger rum, mönster i körningar, klarläggande av avlämnings- platser och lagerplatser samt var medgärningsmän befinner sig utan att spanare riskerar att upptäckas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det är av kvalitetsskäl endast ett fåtal brottsbekämpande myndig- heter som har tillgång till den tekniska utrustning som behövs. Beslut om att använda metoden fattas inom polisen av högre polis- chef, exempelvis länskriminalchef eller dennes ställföreträdare, och i vissa fall (t.ex. nattetid) av annan polischef efter delegation. En liknande ordning finns inom tullen. Besluten fattas som utgångs- punkt efter skriftlig begäran. Många gånger behöver dock besluten fattas mycket snabbt, t.ex. när en smuggellast upptäcks vid en tull- kontroll och det beslutas att låta fordonet fortsätta färden till en okänd mottagare. Besluten och användningen av utrustningen doku- menteras. Även utvärderingar och uppföljningar förekommer. En och samma insats kan pågå i allt från någon dag upp till tidsperi- oder om flera månader. Besluten omprövas med jämna mellanrum, oftast månadsvis. Vid några myndigheter finns föreskrifter som reglerar främst beslutsfattandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Säkerhetspolisens användning av den tekniska utrustningen skiljer sig något från den övriga polisens genom att myndighetens upp- drag gör att den inte har samma behov av att följa exempelvis smuggellasters färd till en mottagare. Utrustningen används istället främst i arbetet med att kartlägga rörelsemönster för att se exem- pelvis var möten äger rum. Användningen av utrustningen är mycket betydelsefull då den sällan kan ersättas med andra metoder för in- hämtning av de aktuella uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Montering och demontering av utrustning sker ibland på andra platser än helt offentliga, t.ex. parkeringsgarage som används av allmänheten. Privatpersoner används ibland för att bereda myndig- heten tillgång till sådana platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det har för utredningen påtalats ett stort behov hos de brotts- bekämpande myndigheterna av att göra intrång i skyddade utrymmen för att placera den utrustning som ska användas vid positions- bestämningen och för att demontera den. I avsaknad av lagreglering är det dock inte tillåtet för den brottsbekämpande myndigheten att öppna t.ex. en bil för att bättre kunna dölja utrustningen. Det skulle strida mot ändamålsprincipen att i en sådan situation genomföra en husrannsakan, eftersom en sådan åtgärd inte kan beslutas för ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;sådant syfte (jfr 28 kap. 1 och 3 §§ RB). Det finns också behov av att kunna flytta ett fordon tillfälligt i samband med att utrust- ningen ska monteras eller demonteras. Ibland kan det också finnas behov av att återta utrustning som inte längre är placerad på före- målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Det ska i det sammanhanget nämnas att Utredningen om ut- värdering av vissa hemliga tvångsmedel bedömt att en tillfällig för- flyttning av ett fordon i syfte att installera avlyssningsutrustning utgör ett avsevärt mindre ingrepp i den enskildes integritet än själva avlyssningen och att det därför är rimligt att den myndighet som ska verkställa ett beslut om hemlig rumsavlyssning får möjlighet att flytta det fordon i vilket avlyssningsutrustningen ska installeras. Utredningen nämnde också att även säkerhetsskäl ibland kan motivera att fordonet flyttas (se vidare SOU 2009:70 s. 153).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Det förhållandet att positionsbestämning har använts redovisas ofta inte i förundersökningen och uppgifterna används normalt inte som bevis i rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;I Danmark finns sedan år 1999 en särskild reglering om observation i 791 a § retsplejeloven. Utgångspunkten för lagstiftningen är att observation, med eller utan tekniska hjälpmedel, på en plats som är tillgänglig för allmänheten är tillåten utan särskilt lagstöd. Detsamma gäller observation med blotta ögat, dvs. utan optiska hjälpmedel, varhelst den äger rum. I den ovan nämnda bestämmelsen regleras därför endast sådan observation som sker på platser dit allmänheten inte har tillträde och där optiska instrument används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Polisen kan, enligt 791 a § första stycket retsplejeloven, med hjälp av kikare eller annan apparat fotografera eller iaktta personer som befinner sig en plats som inte är fritt tillgänglig (observation). Som villkor för en sådan observation gäller att åtgärden måste vara av väsentlig betydelse för efterforskningen och att efterforskningen rör en lagöverträdelse som kan medföra frihetsstraff. Denna typ av observation kan beslutas av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;I andra stycket samma lagrum behandlas observation som sker med hjälp av fjärrstyrda eller automatiska &lt;NOBR&gt;tv-kameror,&lt;/NOBR&gt; fotografi- apparater eller liknande apparater. Som villkor för sådan observa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;tion uppställs att efterforskningen avser ett brott på vilket det kan följa fängelse i ett år och sex månader eller däröver. Rätten beslutar om sådan observation med möjlighet för polisen att fatta interim- istiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;I tredje stycket behandlas sådan observation där den person som observeras befinner sig i en bostad och där observationen sker med hjälp av fjärrstyrd eller automatisk &lt;NOBR&gt;tv-kamera,&lt;/NOBR&gt; fotografiapparat eller liknande apparat eller med hjälp av en apparat som används i bo- staden eller ”husrummet”. För att en sådan observation ska få genom- föras gäller att det finns bestämd grund till att anta att bevis kan erhållas genom åtgärden, att åtgärden är av avgörande betydelse för efterforskningen och att det rör sig om ett brott på vilket fängelse i sex år eller däröver kan följa eller annars vid vissa särskilt angivna brott. Även i dessa fall gäller att observation ska beslutas av rätten, men att polisen har rätt att fatta interimistiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;En målsägande som råder över den plats som ska observeras kan ge sitt samtycke till observation, vilket medför att de förutsätt- ningar som beskrivs ovan inte behöver vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Rättens tillstånd till observation anses innefatta ett tillstånd att placera nödvändig utrustning i de lokaler som är aktuella (jfr Lovforslag L 177 &lt;NOBR&gt;1997-98).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Användningen av dolda kroppsmikrofoner och inspelning av tele- fonsamtal i vilka polisen, eller den som polisen samarbetar med, själv deltar är oreglerad i Danmark (se SOU 2003:74 s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Vad gäller positionsbestämning var denna metod uppe till bedöm- ning i samband med tillkomsten av den ovan nämnda lagstiftningen. I propositionen (L 177 &lt;NOBR&gt;1997-98)&lt;/NOBR&gt; anförs att positionsbestämning inte ger möjlighet till avbildning eller avlyssning, utan att metoden närmast har karaktären av skuggning med hjälp av teknisk utrust- ning. Metoden ansågs därför inte vara av så ingripande karaktär att den bör jämställas med andra metoder enligt lagen. Vidare hän- visades till ett avgörande i Vestre Landsret år 1996 där domstolen fann att positionsbestämning inte var att anse som ett straffproces- suellt tvångsmedel som krävde lagstöd eller domstolens tillstånd (se SOU 2003:74 s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft19"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Bestämmelser om tekniska spaningsmetoder infördes i Finland i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och är intagna i dels polislagen, dels tvångs- medelslagen. Tvångsmedelslagen är tillämplig vid förundersökning, medan polislagen gäller polisens arbete även i samband med före- byggande av brott. Tvångsmedelslagen tillämpas enligt principen om lex specialis, dvs. om det rör sig om utredning av ett brott gäller denna lag framför polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Vad gäller handmanövrerad kamera innehåller finsk lagstiftning dels bestämmelser om allmän övervakning, dels bestämmelser om s.k. optisk övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Enligt polislagen (7.4.1995/493) får polisen på allmän plats be- driva teknisk övervakning i syfte att bl.a. upprätthålla allmän ord- ning och säkerhet eller förebygga brott (29 §). Härmed avses att polisen fortlöpande eller upprepat iakttar eller avlyssnar allmän- heten, fordonsförare, fotgängare eller fordon med hjälp av en tek- nisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild (28 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Polisen får vidare bedriva teknisk observation (31 §). I det be- greppet täcks tre förfaranden in; ”teknisk avlyssning” (avlyssning av person och upptagning av ljud), ”optisk övervakning” (iakt- tagande och avbildande av en person) och ”teknisk spårning” (spår- ning av hur ett fordon eller en vara förflyttas). En polisman får enligt bestämmelsen utföra teknisk observation av en person som inte befinner sig i ett utrymme som används som bostad eller av for- don eller varor, om det finns grundad anledning att anta att obser- vationen kan ge uppgifter som behövs för att avvärja ett brott. Polisen får ta sig in i utrymmen där teknisk observation är tillåten, om observationen förutsätter detta och för att installera eller avlägsna anordningen. För optisk övervakning och teknisk spårning förut- sätts att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig eller medverkar till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Beslut om optisk övervakning och teknisk spårning fattas av en polisman som tillhör befälet eller som har förordnats till undersökningsledare (32 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Även i tvångsmedelslagen (30.4.1987/450) finns bestämmelser om teknisk observation. I lagen definieras optisk övervakning som att en viss person eller plats där en misstänkt kan antas befinna sig fortlöpande eller upprepade gånger fotograferas eller observeras i hemlighet med kikare, kamera, videokamera eller någon annan så-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;dan anordning eller metod (5 a kap. 1 § 3 b). Det betraktas enligt förarbetena inte som optisk övervakning, om den som misstänks för ett brott fotograferas eller iakttas med kikare enstaka gånger i vissa enskilda situationer. Optisk övervakning får enligt tvångs- medelslagen användas när någon är skäligen misstänkt för ett brott för vilket det strängaste straffet är mer än sex månaders fängelse. Övervakningen får riktas mot den misstänkte eller mot en viss plats där han kan antas befinna sig. Som en allmän förutsättning gäller att övervakningen får genomföras endast om de uppgifter som där- med fås kan antas vara av synnerlig vikt för utredningen av brottet. Optisk övervakning får riktas mot den misstänkte endast när denne inte befinner sig i en bostad (5 a kap. 4 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I tvångsmedelslagen definieras teknisk spårning som att ett kom- munikationsmedel eller en vara spåras med hjälp av en radiosändare som har fästs vid kommunikationsmedlet eller varan eller med hjälp av någon annan sådan anordning eller metod (5 a kap. 1 § 3 c). Teknisk spårning får ske om någon är skäligen misstänkt för ett brott för vilket det strängaste straffet är mer än sex månaders fängelse och spårningen får riktas mot det fordon som den misstänkte an- vänder eller det varuparti som utgör föremål för brottet. Polisen har rätt att i hemlighet gå in i ett fordon för att avlägsna anord- ningen (5 a kap. 4 b §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Beslut om optisk övervakning och teknisk spårning enligt tvångs- medelslagen fattas av undersökningsledaren. Beslut av domstol krävs för optisk övervakning som innebär att avlyssnings- eller övervak- ningsanordning fästs i ett fordon som används av den misstänkte eller i ett utrymme där den misstänkte befinner sig (5 a kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Användningen av dolda kroppsmikrofoner och möjligheten att spela in telefonsamtal som polisen, eller den som polisen samarbetar med, själv deltar i är oreglerad i Finland. Metoderna anses dock vara tillåtna (se SOU 2003:74 s. 96).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Användning av kroppsmikrofon och liknande utrustning är tillåten i Norge enligt 216 l § straffeprosessloven. Enligt bestämmelsen får polisen efter beslut av åklagare genom teknisk utrustning avlyssna eller göra upptagningar av telefonsamtal eller andra samtal mellan en misstänkt och polisen eller någon som har gett samtycke till åt- gärden. Misstanken ska röra brott som kan ge fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft19"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Handmanövrerad kamera ses som ett spaningshjälpmedel. Användningen är tillåten utan någon särskild reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Även positionsbestämning genom pejling är tillåten. Enligt 202 b § straffeprosessloven får teknisk pejlingsutrustning placeras på fordon, gods och liknande i syfte att klarlägga var saken eller den misstänkte befinner sig. Metoden benämns teknisk spårning och får beslutas av åklagare när någon är skäligen misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet 5 års fängelse eller mer eller det är fråga om vissa upp- räknade brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Skulle det vara fråga om brott som kan medföra tio års fängelse eller mer, alternativt vissa andra uppräknade brott, kan rätten enligt 202 c § straffeprosessloven ge polisen tillstånd att placera pejlings- utrustningen även i kläder eller annat som den misstänkte bär på sig och i väskor eller annat handbagage som den misstänkte bär med sig. Finns misstanke om sådana allvarliga brott kan polisen också få rättens tillstånd att bereda sig tillträde till utrymmen för att placera utrustningen, även i de fall som framgår av föregående paragraf (t.ex. ett fordon). Interimistiskt beslut kan ges av åklagare. Till- ståndstiden får vara högst fyra veckor åt gången. Den misstänkte ska underrättas om åtgärden efter att den är genomförd. Från den huvudregeln finns undantag föreskrivna, bl.a. när det är ”strängt nödvändigt för utredningen” av vissa angivna brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Behovet av en reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person med hjälp av teknisk utrustning är åtgärder som idag används av de brottsbekämpande myndigheterna och som det fortsatt kommer att finnas ett stort behov av att använda. Med hänsyn till utvecklingen av Europadomstolens praxis och den beslutade ändringen av 2 kap. 6 § RF, finns det skäl att lagreglera användningen av dessa åtgärder. Den nuvarande användningen kan visserligen inte anses stå i strid med varken Europa- konventionen eller den nya lydelsen av regeringsformen. Enligt utredningens mening finns det dock skäl att eftersträva en ord- ning som på ett tydligare sätt och med viss marginal uppfyller de krav som följer av internationella åtaganden eller av regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft19"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;En utgångspunkt för utredningens bedömning av behovet av en reglering är att åtgärderna ljudupptagning av samtal, bildupptag- ning av hem eller korrespondens samt lokalisering av person är så viktiga för den brottsbekämpande verksamheten att något annat än ett fortsatt användande av dem är uteslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att an- vända teknisk utrustning för att ta upp ljud, bild och för att lokali- sera en person är i princip oreglerad. Vad gäller ljudupptagning kan förenklat sägas gälla att endast ljudupptagning av samtal mellan andra är reglerad. I denna del finns ett grundläggande förbud i 4 kap. 9 a § BrB som kompletteras med en reglering av de brotts- bekämpande myndigheternas rätt att använda bl.a. hemlig teleavlyss- ning och hemlig rumsavlyssning. Rätten att uppta ett samtal i vilket man själv deltar (eller vid vilket någon deltagare samtyckt till åt- gärden) är emellertid, förutom de allmänna befogenheterna i polis- lagen, i princip oreglerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;När det gäller bildupptagning finns en reglering avseende allmän och hemlig kameraövervakning, men upptagning med annat än fjärr- styrda kameror är oreglerad, förutom genom de allmänna princip- erna i polislagen. Vad gäller lokalisering av person råder en mer gene- rell avsaknad av särskilda regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Som framgått av praxisgenomgången (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 6.5) har Europadomstolen funnit att upptagning av ljud, oavsett om någon av de personer som deltar i samtalet vet om upptagningen eller inte, innefattar ett intrång i den enskildes rättigheter på samma nivå som sker vid hemlig teleavlyssning. I genomgången sägs att det går att argumentera för att det uppstår olika nivå på intrånget t.ex. bero- ende på om upptagningen sker i hemmet eller utanför detsamma, men samtidigt kan resultatet av en upptagning utanför hemmet bli att myndigheten får tillgång till en större mängd överskottsinfor- mation än annars. Slutsatsen i praxisgenomgången är att det i prin- cip bör finnas en enhetlig reglering för upptagning av ljud och att den regleringen ska motsvara de principiella krav som Europadom- stolen uppställer när det gäller hemlig teleavlyssning (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 6.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Vad gäller bildupptagning visar praxisgenomgången att det inte är själva bildupptagningen i sig som kan komma att innebära ett intrång i en skyddad rättighet enligt Europakonventionen, utan den efterföljande behandlingen av bilderna. Även om bildupptagningen i sig därför inte behöver ha särskilt lagstöd blir det praktiska resul- tatet att myndigheterna, så snart en bild är tagen, behöver särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;lagstöd för den fortsatta behandlingen av bilden (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;När det gäller åtgärder som innefattar lokalisering av person visar praxisgenomgången att en sådan åtgärd innefattar ett intrång i den övervakades rättigheter. När det däremot gäller annan lokali- sering än lokalisering av person är slutsatserna i praxisgenom- gången mer osäkra (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3.4). Det får dock anses föreligga betydande skillnader i graden av integritetsintrång vid en jämförelse mellan lokalisering av person och annan lokalisering. Detta återspeglar sig enligt utredningen också när det gäller behovet av uttrycklig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Härutöver bör det nya andra stycket som den 1 januari 2011 in- förs i 2 kap. 6 § RF uppmärksammas(se prop. 2009/10:80). I stycket föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft7"&gt;I författningskommentaren till denna bestämmelse (se prop. 2009/10:80 s. 250) utvecklas innebörden av bestämmelsen på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft70"&gt;I &lt;SPAN class="ft87"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, finns en bestämmelse som utvidgar skyddet mot intrång i den personliga integriteten. Bestämmelsen innebär att enskilda, vid sidan av vad som redan följer av första stycket, är skyddande mot åtgärder från det all- männas sida som innefattar betydande intrång i den personliga inte- griteten, om intrånget sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen träffar inte åtgärder som en enskild vidtar i förhållande till en annan enskild. Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt åtgärden har. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Uttrycket ’enskilds personliga förhållanden’ av- ses här ha samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ’betydande intrång’ ska både åtgärdens om- fattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid be- dömningen. Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som på grund av åtgärdens intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integritetskänsliga natur eller andra omständigheter innebär ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft19"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Även om det kan diskuteras vad som omfattas av den föreslagna bestämmelsen står det klart att bestämmelsen kan komma att inne- bära att lagstöd åtminstone i vissa fall fordras beträffande sådana tekniska åtgärder som här avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Sammantaget finner utredningen att det såväl utifrån konven- tionspraxis som med utgångspunkt i den nya grundlagsbestämmelsen finns skäl att reglera användningen av de nu diskuterade tekniska spaningsmetoderna. Den nuvarande användningen av dessa metoder kan visserligen inte sägas stå i strid med Europakonventionen eller regeringsformen, men det finns enligt utredningens mening skäl att eftersträva en ordning som på ett tydligare sätt och med viss marginal uppfyller de krav som följer av såväl internationella åtag- anden som regeringsformens bestämmelser om fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Närmare om åtgärderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person är åtgärder som vad gäller integritetsintrång inte skiljer sig så mycket från varandra att det finns skäl att före- skriva olika förutsättningar för att åtgärderna ska få vidtas. Det kan emellertid finnas skäl att ställa krav på att beslut fattas av annan än den brottsbekämpande myndigheten i de fall där åtgärd- erna kan bedömas bli särskilt ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Vid en reglering av möjligheterna att uppta ljud och bild samt att använda teknisk utrustning för att lokalisera en person bör kraven för att vidta åtgärden anpassas efter den grad av integritetsintrång som åtgärden innebär. En sådan gradering kan sägas följa av pro- portionalitetsprincipen: ju mer integritetskränkande en viss åtgärd kan anses vara desto viktigare måste det intresse som motiverar åtgärdens användning vara. Det finns därför, enligt utredningens mening, skäl att här inleda med ett avsnitt i vilket de olika åtgärd- erna behandlas och relateras till varandra i just detta perspektiv. Genom att göra en bedömning av hur ingripande och integritets- kränkande olika åtgärder typiskt sett kan anses vara kan man skapa en grund för en rationell och värderingsmässigt sammanhängande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;De åtgärder som ska behandlas i detta kapitel är – vilket närmare utvecklas nedan – ljudupptagning i fall där företrädare för de brotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft19"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;bekämpande myndigheterna deltar i det samtal eller sammanträde som upptagningen avser, bildupptagning med handmanövrerad kamera samt lokalisering av person med hjälp av teknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;När det gäller dessa åtgärder menar utredningen att det finns skäl att betrakta upptagning av ljud som en typiskt sett integritets- känslig åtgärd, framför allt med hänsyn till att en ljudupptagning direkt tar sikte på innehållet i en viss kommunikation. Detta åter- speglas också i Europadomstolens praxis där det t.o.m. talas om att ljudupptagning innebär en integritetskränkning på samma nivå som vid hemlig teleavlyssning (se ovan avsnitt 10.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Som ovan angivits och som närmare utvecklas nedan avser utred- ningens överväganden emellertid endast ljudupptagningar avseende samtal eller sammankomster vid vilka en företrädare för myndig- heten deltar. Det förhållandet att regleringen på detta sätt endast tar sikte på upptagningar som görs av någon som deltar i samtalet eller sammankomsten gör, enligt utredningens mening, att integritets- aspekterna måste anses göra sig gällande på ett annat och mindre tydligt sätt än vid t.ex. hemlig teleavlyssning, eftersom företrädaren endast dokumenterar uppgifter som berättas för honom eller henne. Allmänt sett gäller att man i relation till personer som deltar i ett samtal eller ett sammanträde aldrig kan vara helt garanterad att innehållet i samtalet ska förbli privat. Den som deltar har naturligt- vis en direkt upplevelse av samtalet eller sammanträdet och det måste också hållas i minnet att varje deltagare i princip har rätt att göra en upptagning avseende samtalet eller sammankomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Vidare innebär det förhållandet att upptagningen förutsätter del- tagande av företrädare för myndigheten en praktisk begränsning av åtgärdens användbarhet vilket allmänt sett är ägnat att minska riskerna för en tidsmässigt utsträckt avlyssning eller upptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Detta bör enligt utredningens mening återspeglas däri att sådan ljudupptagning bör kunna tillåtas i större utsträckning än hemlig teleavlyssning eller hemlig rumsavlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;När det gäller bildupptagning visar praxisgenomgången (se bi- laga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3.2) att det inte är själva bildupptagningen i sig, utan den efterföljande behandlingen, som kan utgöra ett intrång i den skyddade rättigheten. I linje med vad som där anges blir emellertid snart sagt varje efterföljande åtgärd med bilden att se som ett in- trång. Det finns därför skäl att reglera bildupptagningen som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Bildupptagning (utan ljud) kan typiskt sett anses vara en åtgärd som är något mindre känslig från integritetssynpunkt än ljudupp- tagning, bl.a. därför att man genom bildupptagningen inte får tillgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;till innehållet i själva kommunikationen, men också därför att per- soner normalt (med undantag för vissa platser) inte har en grundad förväntan om att inte bli sedda. Hur integritetskänslig en bildupp- tagning är kan emellertid, och naturligtvis, variera påtagligt bl.a. beroende på vilka utrymmen bildupptagningen avser. Fotografering in i eller inne i någons hem eller andra liknande platser, liksom foto- grafering av korrespondens, måste sålunda anses utgöra en åtgärd som i inte obetydlig utsträckning kan vara integritetskänslig, medan annan fotografering kan framstå som relativt harmlös från integri- tetssynpunkt. I ett lagstiftningsperspektiv bör emellertid bildupp- tagning allmänt sett betraktas som en åtgärd som är mindre integritetskänslig än ljudupptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Motsvarande kan sägas om lokalisering av person, dvs. att åt- gärden normalt bör betraktas som en åtgärd som från integritets- synpunkt är mindre känslig än ljudupptagning. Detta kan i första hand sägas bero på att det genom lokalisering endast framkommer information om var ett visst föremål (och därigenom eventuellt var en viss person) befinner sig, dvs. informationsmängden är begränsad. Också vid lokalisering kan det emellertid i hög grad bero på om- ständigheterna hur integritetskänslig en viss åtgärd är. I fall där utrustningen placeras på eller i ett föremål som personen bär på sig eller har med sig måste lokalisering betraktas som en relativt ingrip- ande åtgärd som kan möjliggöra en inte obetydlig kartläggning av personens aktiviteter. Motsvarande kan gälla om lokaliseringen är tänkt att pågå under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Mot bakgrund av dessa överväganden finner utredningen att det visserligen – på ett allmänt plan – kan sägas föreligga en viss skillnad inbördes mellan de nu diskuterade åtgärderna vad gäller graden av integritetsintrång. Skillnaderna mellan de olika åtgärderna är emeller- tid inte stora. Vidare förhåller det sig så att en åtgärd som typiskt sett är mindre integritetskränkande i ett konkret fall kan medföra en högst påtaglig integritetskränkning och i andra fall är det i stället omvänt. Det framstår därför inte som självklart att det från reg- leringssynpunkt bör skiljas mellan ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering i de angivna fallen. Det finns inte heller tillräckliga skäl att i relation till de olika åtgärderna som sådana ställa upp olika krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Utgångspunkten bör i stället vara en enhetlig reglering avseende alla de nu behandlade åtgärderna. Inom ramen för en sådan enhetlig reglering finns det emellertid – på ett liknande sätt som gjordes i utredningens delbetänkande när det gäller hemlig teleövervakning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;syfte att utreda vem som kan misstänkas för ett visst brott (se SOU 2009:1 s. 117 f.) – skäl att uppställa krav på att besluten fattas på en högre nivå när det gäller åtgärder som bedöms vara särskilt ingripande. Genomgående bör också göras skillnad mellan den reg- lering som tar sikte på förundersökning och den som tar sikte på underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Upptagning av ljud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vad ska befogenhetsregleringen avse?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De brottsbekämpande myndigheterna ska med tekniskt hjälpmedel för upptagning av ljud, dolt eller genom vilseledande, få ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;samtal där företrädare för myndigheten själv deltar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;sådant som avhandlas vid sammanträde eller sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde om företrädare för myndig- heten själv deltar i sammanträdet eller sammankomsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Dold eller vilseledande ljudupptagning som sker i annat syfte än brottsutredande eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, dvs. sådan ljudupptagning som sker i t.ex. skydds- eller dokumentationssyfte, behöver inte reg- leras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;Enligt 4 kap. 9 a § BrB är det straffbart att olovligen med tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssna eller uppta tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som man själv inte deltar i eller som man obehörigen berett sig tillträde till. Bestämmelsen kan sägas innebära att var och en som deltar i ett samtal (eller i ett sammanträde) i princip kan förfoga över detsamma och tillåta t.ex. avlyssning eller ljudupptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Detta återspeglas i att de nuvarande reglerna om hemlig tele- avlyssning eller hemlig rumsavlyssning tar sikte på situationer där ingen av de som deltar i samtalet eller sammankomsten har sam- tyckt till avlyssningen eller upptagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Det område som idag inte är reglerat på annat sätt än genom polis- lagens allmänna bestämmelser avser alltså sådana fall där en före- trädare för de brottsbekämpande myndigheterna tar upp ljud (eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;tillåter att ljud tas upp av annan) vid ett samtal där företrädaren själv deltar eller vid ett sammanträde eller en sammankomst där före- trädare deltar. Det är i första hand detta område som det kan finnas skäl att reglera särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Som ovan framgått omfattar kriminaliseringen av olovlig avlyss- ning i 4 kap. 9 a § BrB inte heller avlyssning eller upptagning i sam- band med sammanträden och sammankomster vartill allmänheten äger tillträde. Att bestämmelsen är utformad på detta sätt beror natur- ligtvis på att man vid dylika tillställningar måste räkna med att det som sägs sprids och kanske också når offentligheten. Enligt ut- redningens mening finns det, av motsvarande skäl, inte något behov av en reglering av dessa situationer. Det betyder att regleringsbeho- vet avser dels ljudupptagning avseende samtal i vilka företrädare för den brottsbekämpande myndigheten själv deltar, dels ljudupptag- ning avseende sammanträde eller sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde och vid vilken företrädare för myndigheten själv deltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Annorlunda förhåller det sig enligt utredningen med sådana ljud- upptagningar av samtal som visserligen sker dolt eller med vilse- ledande men där syftet inte är brottsutredande eller att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Det handlar framför allt om sådana ljudupptagningar som sker i skyddssyfte t.ex. om en polis som arbetar under täckmantel av säkerhetsskäl behöver kunna omedelbart vidarebefordra vad som händer omkring honom eller henne. Det kan också röra upptagningar som sker i dokumenta- tionssyfte men utan anknytning till en pågående förundersökning eller motsvarande. Ett exempel på det sistnämnda kan vara när en informatörshanterare träffar en informatör och behöver kunna skydda sig mot senare framförda falska påståenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;När dolda ljudupptagningar sker i skydds- eller dokumentations- syfte enligt vad som framgår ovan gör sig kravet på lagreglering av åtgärderna inte lika starkt gällande. Det kan visserligen hävdas att integritetsintrånget av att bli utsatt för en sådan ljudupptagning inte blir mindre beroende på i vilket syfte upptagningen sker. Det för- hållandet att upptagningen inte är avsedd att användas så att säga direkt i den brottsbekämpande verksamheten gör dock att behovet av lagreglering framstår som påtagligt mindre. Det kan här jämföras med att motsvarande åtgärder kan vidtas av privatpersoner utan något som helst rättsligt stöd. Någon särskild lagreglering av åt- gärder som brottsbekämpande myndigheter vidtar i dessa syften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;anser utredningen således inte behövs utan dessa kan även framöver vidtas med stöd av enbart bestämmelserna i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;När ska befogenheten få användas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska ljudupptagning få ske om åt- gärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska ljudupptagning få ske om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som inne- fattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I båda fallen ska förutsättas att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Ljudupptagning i förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En förutsättning för att hemlig teleavlyssning och hemlig rums- avlyssning ska få användas är att det finns en skäligen misstänkt person (se 27 kap. 20 § RB och 3 § lagen om hemlig rums- avlyssning). Hemlig kameraövervakning får dock i vissa fall genom- föras även utan att det finns någon som är skäligen misstänkt för det aktuella brottet. Syftet ska då vara att fastställa vem som är skäligen misstänkt (27 kap. 20 c § RB). Utredningen har i delbetänk- andet (se SOU 2009:1 s. 113 ff.) föreslagit att även hemlig teleöver- vakning ska få användas i fall där det saknas en skäligen misstänkt person i syfte att kunna fastställa vem den personen är eller för att utröna annan omständighet av väsentlig betydelse för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;En ljudupptagning av det slag som här diskuteras kan förvisso innebära ett visst, inte obetydligt, integritetsintrång. I samman- hanget kan, utöver vad som sägs i praxisgenomgången, noteras att två ledamöter av Lagrådet i samband med straffbestämmelsens införande menade att straffskyddet enligt bestämmelsen om olaga avlyssning enligt 4 kap. 9 a § BrB blivit väl inskränkt. I Lagråds- yttrandet uttalades följande (Se NJA II 1975 s. 607)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft15"&gt;Särskilt betänkligt synes det vara att avlyssningen eller upptagningen enligt förslaget anses lovlig och därmed straffri, när t ex en utom- stående förmår en av deltagarna i ett sammanträde att i fickan eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft15"&gt;annat utrymme medföra en dold mikrofon. Från övriga deltagares syn- punkt lärer det ligga lika nära till hands att betrakta den nämnde del- tagaren så som medverkande i en hemlig avlyssning från den utom- ståendes sida som att betrakta honom så som den som gjort avlyss- ningen lovlig. Gentemot alla dem som inte känner till avlyssningen måste nämligen vid ett naturligt betraktelsesätt denna uppfattas som hemlig och innebära lika svårt angrepp mot den personliga integriteten som den avlyssning som sker utan någon enda deltagares vetskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Enligt utredningens mening påvisar uttalandet att ett synsätt enligt vilket all avlyssning eller upptagning som sker av, eller med sam- tycke av, någon som deltar i ett samtal skulle vara oproblematisk från integritetssynpunkt, inte kan anses hållbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Med hänsyn till att man vid ett samtal alltid måste räkna med att de personer som deltar i samtalet i en mening också förfogar över innehållet (t.ex. kan föra innehållet vidare) kan emellertid dylika åtgärder inte anses vara lika integritetskänsliga som hemlig teleavlyss- ning eller hemlig rumsavlyssning. Emellertid är det på det sättet att man vid kommunikation med andra alltid är tvungen att visa tillit till dem som deltar i samtalet, men att det också bör finnas en befogad förväntan om att andra personer inte självständigt ska kunna få tillgång till innehållet i samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att beslut om ljudupptagning inom ramen för en förundersökning bör förut- sätta att utredningen avser brottslighet av viss svårhet samt att ljud- upptagningen kan förväntas ha viss betydelse för utredningen. Det förhållandet att regleringen endast tar sikte på upptagningar som görs av någon som deltar i samtalet eller sammankomsten gör emeller- tid, som ovan utvecklats, att integritetsaspekterna gör sig gällande med betydligt mindre styrka än vid t.ex. hemlig teleavlyssning, vilket också bör återspeglas i regleringen. Kraven för användande av åt- gärden bör med andra ord inte sättas på en sådan hög nivå straff- värdemässigt som krävs för tillstånd till hemlig teleavlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Vad gäller brottslighetens svårhet framstår det enligt utredningen som rimligt att lägga gränsen för när åtgärden ska få användas vid brott som kan utgöra grund för häktning enligt 24 kap. 1 § första stycket RB, dvs. vid brott som kan föranleda fängelse i ett år eller mer. Härigenom utesluts dels rena bötesbrott, dels brott med ett maximistraff motsvarande fängelse i sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;Med hänsyn till att det är fråga om åtgärder som är tillåtna för envar och med beaktande av att integritetshänsynen får en mer till- bakaskjuten roll än vid avlyssning som görs av någon som inte del-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;tar i samtalet, bör åtgärden, enligt utredningens bedömning, kunna användas också när det inte föreligger skälig misstanke mot en viss person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;När det gäller frågan om betydelsen för brottsutredningen bör det krävas att det finns anledning att anta att en ljudupptagning kommer att ha betydelse på ett sätt som inte framstår som obe- tydligt. Detta kan lämpligen komma till uttryck genom att det före- skrivs att åtgärden får vidtas, om den kan antas vara av särskild betydelse för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Ljudupptagning inom underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;När det gäller underrättelseverksamhet ter det sig som naturligt att anknyta till de krav som utredningen tidigare föreslagit vad gäller inhämtning av uppgifter om viss elektronisk kommunikation (se SOU 2009:1 s. 123 ff.), men samtidigt anpassa kraven med hänsyn till att det är fråga om en åtgärd som i princip är tillgänglig för envar. I nyss nämnda betänkande föreslogs att inhämtning av upp- gifter om elektronisk kommunikation skulle få ske under förutsätt- ning att det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar antingen brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller vissa särskilda uppräknade brott av allvar- ligare slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Uttrycket ”särskild anledning att anta” har tidigare använts för att ge uttryck för att fråga ska vara om en bedömning som inte bygger på spekulationer eller allmänna antaganden utan om en be- dömning grundad på faktiska omständigheter. Denna tröskel fram- står som lämplig att använda också i detta sammanhang (tröskeln har behandlats bl.a. i utredningens delbetänkande, SOU 2009:1; jfr citatet strax nedan). Det bör följaktligen uppställas krav på att det finns särskild anledning att anta att åtgärden, dvs. ljudupptagningen, kommer att ha betydelse för undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Innebörden i kravet på särskild anledning att anta att uppgift- erna kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka viss brotts- lighet, beskrevs i nämnda betänkande (se SOU 2009:1 s. 178) på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft15"&gt;Som en begränsning i möjligheten att inhämta uppgifter föreskrivs i paragrafen att det i en undersökning ska finnas särskild anledning att anta att uppgifterna kan bidra till att förebygga, förhindra eller upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft19"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p623 ft15"&gt;täcka viss brottslighet. Att det ska finnas ”särskild” anledning att anta att uppgifterna på det sättet kan vara till nytta i undersökningen mar- kerar att det inte kan vara fråga om en alltför extensiv bedömning av värdet av uppgifterna för undersökningen. Bedömningar av uppgift- ernas värde får inte bygga på spekulationer eller allmänna antaganden utan måste grundas på faktiska omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;På grundval av faktiska omständigheter ska bedömningen som görs av uppgifternas värde i undersökningen mynna ut i att de kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka viss brottslig verksamhet. Med begreppet ”kan bidra” avses att uttrycka att uppgifterna på något sätt ska kunna antas bli av värde i undersökningen och föra denna framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;Kravet på visst underlag för bedömningen vad gäller åtgärdens fram- tida betydelse är uppställt med hänsyn till att underrättelseverksamhet bygger på bred informationsinhämtning. En reglering som bara skulle bygga på att det finns anledning att anta att en viss uppgift kan bidra till att förebygga, förhindra osv. skulle därför, enligt utred- ningens mening, bli alltför vidsträckt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Med hänsyn till åtgärdens karaktär finns i detta fall inte skäl att uppställa så höga krav avseende brottslighetens svårhet som gjordes när det gäller inhämtning om uppgifter om elektronisk kommuni- kation. Det framstår, med hänsyn till de överväganden som tidigare gjorts angående åtgärdens betydelse i ett integritetsperspektiv, som rimligt att lägga tröskeln vid undersökningar inom underrättelse- verksamheten vid brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver, dvs. på en nivå som motsvarar den som föreslås gälla för förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Proportionalitet vid åtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Åtgärder som innefattar intrång i enskilda personers rättigheter enligt Europakonventionen och regeringsformen måste enligt de allmänna principer som gäller avseende den statliga maktutövningen alltid användas med återhållsamhet och endast när åtgärden är nödvändig och står i rimlig proportion till vad som står att vinna med åt- gärden. Dessa krav innefattas i den s.k. proportionalitetsprincipen. Enligt utredningens mening bör det vid reglering av de nu behandlade åtgärderna – på motsvarande sätt som när det gäller tvångsmedels- användning enligt bl.a. rättegångsbalken – uttryckligen föreskrivas att åtgärderna ska få användas endast när skälen för åtgärden upp- väger det intrång eller men i övrigt som den innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p624 ft7"&gt;Detta gäller även för bildupptagnings- och lokaliseringsåtgärder enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska beslut om ljudupptagning fattas av undersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om ljudupptagning fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;När det gäller ljudupptagning som är särskilt ingripande ska frågor om ljudupptagning i förundersökning prövas av rätten på ansökan av åklagaren, med möjlighet för åklagaren eller polis- man att fatta ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska frågor om ljudupptagning som är särskilt ingripande prövas av Nämnden på ansökan av den brottsbekämpande myndigheten, med möjlighet för chefen för den brottsbekämpande myndigheten, polisman eller annan tjänste- man vid den brottsbekämpande myndigheten att fatta ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Beslut i förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Beslut om hemlig teleövervakning prövas som huvudregel av rätten på ansökan av åklagaren. Med beaktande av att det här är fråga om upptagning som görs (eller tillåts) av en person som deltar i sam- talet eller sammanträdet och med beaktande av att åtgärden är till- gänglig för envar framstår det emellertid som rimligt att som huvud- regel lägga beslutanderätten på undersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;När det gäller ljudupptagning som kan anses vara av mer ingrip- ande slag, t.ex. om det kan förutses att upptagningen kommer att bli mycket omfattande eller avse samtal som från integritetssyn- punkt är särskilt känsliga, bör emellertid frågan prövas av rätten på ansökan av åklagaren. Frågan vad som ska bedömas vara en särskilt ingripande ljudupptagning får avgöras från fall till fall. En närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;beskrivning av några typsituationer finns i författningskommen- taren till 2 kap. 5 §, se avsnitt 15.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I båda fallen gäller emellertid att beslut om ljudupptagning kan behöva fattas i en snabbt uppkommen situation. Det framstår därför som nödvändigt att komplettera regleringen med en möjlighet till interimistiska beslut som kan användas i sådana situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I sådana fall där det slutliga beslutet ska fattas av undersök- ningsledaren bör interimistiska beslut kunna fattas av en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;När det sedan gäller fall där frågan ska prövas av rätten bör interimistiska beslut i första hand fattas av åklagaren, men också i detta fall måste sådana beslut – i fall där åklagarens beslut i sin tur inte kan avvaktas – kunna fattas av polisman. När det har fattats ett interimistiskt beslut i sådana ytterst brådskande fall där rätten nor- malt skulle fatta beslut bör krävas att åklagaren genast gör en skriftlig anmälan av åtgärden till rätten och att rätten sedan prövar ärendet. Detsamma bör gälla för interimistiska beslut som åklagaren fattat beslut om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Beslut i underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;Som ovan utvecklats måste ljudupptagning anses vara en åtgärd som i inte obetydlig utsträckning innebär ett intrång i den enskildes inte- gritet. Av skäl som också anförts ovan kan emellertid upptagning av ljud som sker av någon som deltar i ett samtal eller sammanträde inte anses vara en lika integritetskänslig åtgärd som t.ex. hemlig teleavlyssning. I likhet med vad som i det tidigare delbetänkande föreslogs när det gäller inhämtning av uppgifter om elektronisk kom- munikation menar utredningen därför att beslutanderätten ska ligga kvar hos de brottsbekämpande myndigheterna, men att besluts- nivån bör preciseras på så sätt att beslutanderätten tillkommer myn- dighetschefen. Denne bör dock ges möjlighet att delegera beslutande- rätten till andra personer på chefsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;När det sedan gäller ljudupptagning som är av mer ingripande slag bör frågan prövas av Nämnden, med möjlighet för chefen för polismyndigheten eller – i särskilt brådskande fall – en polisman att fatta interimistiskt beslut. I denna del bör, på motsvarande sätt som inom ramen för en förundersökning, ett eventuellt interimistiskt beslut anmälas till Nämnden för prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft19"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bildupptagning av hem och korrespondens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vad ska befogenheten avse?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De brottsbekämpande myndigheterna ska med teknisk utrustning för upptagning av bild, dolt eller genom vilseledande, få ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;bild i bostad, annat hus eller rum som inte är tillgängligt för allmänheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;sådan bild som avses i 1 genom särskilt inriktad bildupp- tagning som sker från annan plats, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;bild av korrespondens genom särskilt inriktad bildupptag-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft7"&gt;Bildupptagning med handhållen kamera är, som ovan framhållits, endast reglerad genom polislagens allmänna befogenhetsbestämmel- ser. Samtidigt framgår av praxisgenomgången att bildupptagning och framför allt den efterföljande behandlingen av bilden på olika sätt kan innebära ett intrång i den enskildes rättigheter enligt Europa- konventionen. När det gäller bildupptagning som visar någons hem framkommer t.ex. av praxisgenomgången att intrånget i rätten till respekt för den skyddade rättigheten blir så stort att en reglering bör uppställa samma principiella krav som vid hemlig teleavlyssning eller hemlig rumsavlyssning (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 6.5). Redan av det sagda följer, enligt utredningens mening, att det finns skäl att reglera vissa typer av bildupptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;I Integritetsskyddskommitténs betänkande (SOU 2008:3) har vidare föreslagits att det ska införas en ny bestämmelse i 4 kap. BrB enligt vilken olovlig fotografering ska kriminaliseras. Bestämmelsen föreslås placerad som en ny 6 a § och förslagets lydelse är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;Den som olovligen fotograferar någon som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna var försvarlig, för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Om och i så fall när en sådan lagstiftning införs kommer det – förutsatt att man överhuvudtaget vill att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna använda sig av sådan bildupptagning som träffas av bestäm- melsen – att finnas behov av regler som ger polisen rätt att foto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft19"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;grafera en person som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att det fram- för allt är vid tre typer av bildupptagningar som integritetsintresset gör sig så starkt gällande att det finns ett behov av en lagreglering. Det gäller för det första bilder som tas i en bostad eller i annat hus eller rum som inte är tillgängligt för allmänheten samt bilder som tas av en sådan plats ifrån ett ställe utanför bostaden, rummet etc. Det gäller vidare bilder av korrespondens genom särskilt riktad bildupptagning. Beträffande annan fotografering med handhållen kamera finns det enligt utredningens mening inte behov av någon särskild lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;När ska befogenheten få användas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska bildupptagning få ske om åt- gärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska bildupptagning få ske om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som inne- fattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;I båda fallen ska förutsättas att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;Bildupptagning i förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Som ovan utvecklats måste bildupptagning, också om den avser t.ex. fotografering in i den enskildes hem, generellt sett anses vara en mindre integritetskänslig åtgärd än ljudupptagning. Mot denna bak- grund bör kraven för användningen av åtgärden i vart fall inte ligga högre än för ljudupptagning. Avseende ljudupptagning gjordes (se ovan avsnitt 10.5.2) bedömningen att åtgärden bör förutsätta att fråga är om utredning av brott för vilket är föreskrivet ett års fäng- else eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Vid uppställande av krav på brottets svårhet kan emellertid inte varje skillnad mellan olika åtgärder komma till uttryck, eftersom lagstiftaren är hänvisad till de olika straffskalesteg som faktiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft19"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;används i strafflagstiftningen. På och kring den nivå som här är aktuell kan t.ex. knytas till att det för brottet är föreskrivet fängelse (vilket i praktiken innebär att det är föreskrivet fängelse i sex mån- ader), fängelse i ett år eller mer eller fängelse i två år eller mer. Några steg däremellan finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Också med utgångspunkt i bedömningen att bildupptagning är en åtgärd som från integritetssynpunkt är något mindre känslig är det därför svårt att se att det är rimligt att gå ned ytterligare vad gäller kravet på brottets svårhet. För att fotografering i, eller in i, t.ex. rum eller bostäder ska framstå som befogad synes också vad gäller bildupptagning som huvudregel förutsättas att fråga är om annat än rena bötesbrott och brott med ett maximistraff på sex månaders fängelse. Man kan uttrycka detta så att utredningen finner att den skillnad som i ett integritetsperspektiv kan anses finnas mellan åt- gärderna inte är så stor att den motiverar att kravet avseende brotts- lighetens svårhet ska sättas lägre vid bild än vid ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Det kan diskuteras om det finns brottslighet vid vilken bildupp- tagning av aktuellt slag är av särskild betydelse och vid vilken sådan bör kunna ske också om det för brottet inte är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Såvitt utredningen kan se skulle möjligen köp av sexuell tjänst enligt 6 kap. 11 § BrB kunna utgöra ett sådant exempel. Med hänsyn till att det föreligger ett förslag om att skärpa maximistraffet för detta brott till ett års fängelse (se SOU 2010:49) lämnar utredningen emellertid inget särskilt förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Liksom beträffande ljudupptagning bör krävas att åtgärden kan antas vara av särskilt betydelse för utredningen. Det ska alltså kunna antas att man genom åtgärden kan uppnå något som är av större vikt för utredningen för att en bildupptagning av det mer integri- tetskänsliga slag som här är fråga om ska kunna anses befogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Bildupptagning i underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vad gäller ljudupptagning inom ramen för underrättelseverksamhet har tidigare föreslagits ett krav på att undersökningen ska avse brottslighet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Med hänsyn till att bildupptagning, som tidigare utvecklats, får bedömas vara en åtgärd som från integritetssynpunkt är något mindre känslig än ljudupptagning, kan det övervägas om inte bildupptagning i detta avseende bör ligga på en lägre nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft19"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;De tillgängliga alternativen är då att gå ned till ett krav på brotts- lighet innefattande brott för vilket är föreskrivet fängelse (vilket i praktiken innebär att brott med ett maximistraff på sex månader kommer att inkluderas) eller att hålla kvar nivån och kräva brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Enligt utredningens mening framstår det, av samma skäl som när det gäller förunder- sökning, som lämpligt att avseende bild välja det senare alternativet. Det innebär att kravet läggs på samma nivå som när det gäller ljud- upptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska beslut om bildupptagning fattas av undersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om bildupptagning fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten. Denne ska ha rätt att delegera beslutanderätten till annan tjänsteman på chefs- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft7"&gt;När det gäller bildupptagning som är särskilt ingripande ska frågor om bildupptagning i förundersökning prövas av rätten på ansökan av åklagaren, med möjlighet för åklagaren eller – i sär- skilt brådskande fall – polisman att fatta ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska frågor om bildupptagning som är särskilt ingripande prövas av Nämnden på ansökan av den brottsbekämpande myndigheten, med möjlighet för chefen för den brottsbekämpande myndigheten eller – i särskilt brådskande fall – polisman att fatta ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Bildupptagning genom handhållen kamera är idag inte reglerad sär- skilt. Ett beslut om att ta en bild kan fattas av enskild polisman oberoende av om det är fråga om förundersökning eller under- rättelseverksamhet. Ytterst finns det naturligtvis i allmänna bestäm- melser och principer en begränsning av denna allmänna befogenhet (jfr t.ex. de allmänna principer som kommer till uttryck i 8 § polis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft19"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;lagen), men några fasta gränser eller särskilda bestämmelser om hur beslut ska fattas finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;När det gäller bildupptagning av den typ som här diskuteras – fotografering inne i (eller in i) ett hem, fotografering av korre- spondens etc. – bör emellertid i den kommande regleringen ställas krav på att beslut om bildupptagning som huvudregel ska prövas av undersökningsledaren (i förundersökning) eller av chefen för den brottsbekämpande myndigheten med möjlighet till delegation till per- soner på chefsnivå (i underrättelseverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Eftersom ett behov av bildupptagning kan aktualiseras i situationer där det inte finns möjlighet att invänta ett beslut av undersöknings- ledaren eller den ordinarie beslutsfattaren inom den brottsbekämp- ande myndigheten måste det emellertid härutöver finnas en möjlig- het för polisman att fatta beslut om det föreligger fara i dröjsmål (särskilt brådskande fall).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I likhet med vad som har föreslagits gällande ljudupptagning bör frågor om bildupptagning prövas av rätten (förundersökning) respek- tive Nämnden (underrättelseverksamhet) när åtgärden kan antas bli av särskilt ingripande slag. Liksom vad gäller ljudupptagning bör i dessa fall finnas möjlighet för undersökningsledaren (förundersök- ning) eller chefen för den brottsbekämpande myndigheten (under- rättelseverksamhet) och – i särskilt brådskande fall – polisman att fatta interimistiska beslut. Regleringen bör i denna del motsvara den som gäller för ljudupptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lokalisering av person&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vad ska befogenheten avse?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De brottsbekämpande myndigheterna ska få använda teknisk utrustning som placeras på eller i föremål för att be- stämma var en person befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;Europadomstolen har i målet Uzun mot Tyskland (mål 35623/05, dom av den 2 september 2010) tagit ställning i frågan om använd- ning av pejlingsutrustning i vissa fall kan innebära ett intrång i den enskildes rättigheter enligt artikel 8 i Europakonventionen. Som framgår av praxisgenomgången (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3.4) konsta- terade domstolen att &lt;NOBR&gt;GPS-övervakning&lt;/NOBR&gt; skiljer sig från andra metoder för visuell och akustisk övervakning, eftersom de sistnämnda meto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;derna i regel lättare utgör intrång i en persons rättigheter enligt arti- kel 8 eftersom de ger mer information om personens beteende, åsikter och känslor. Den &lt;NOBR&gt;GPS-övervakning&lt;/NOBR&gt; som Europadomstolen hade att ta ställning till i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; utgjorde dock enligt domstolens bedömning ett intrång i rätten till privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;I sin analys av &lt;NOBR&gt;Uzun-avgörandet&lt;/NOBR&gt; framhåller Iain Cameron följ- ande (se bilaga &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft70"&gt;Man kan hävda att domslutet i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; inte med nödvändighet innebär att &lt;SPAN class="ft87"&gt;all &lt;/SPAN&gt;användning av GPS- och liknande utrustning utgör ett intrång i privatlivet. När det gäller &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; identifierades den över- vakade personen och syftet var att övervaka denna person. Andra situationer kan dock identifieras när intrånget i privatlivet inte är lika uppenbart. Exempelvis kan &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; eller annan sändare kopplas till ett larm eller till ett objekt som är dolt någonstans, t.ex. en hemlig vapendepå, stöldgods eller en väska som innehåller en lösensumma i ett kidnappningsfall. Samtidigt skulle situationen kunna vara annor- lunda om sändaren är kopplad till en mer avancerad utrustning som kan medföra identifiering, t.ex. om man skulle kunna ta bilder med utrust- ningen med hjälp av fjärrutlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft15"&gt;Situationen i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; skiljer sig också från ett tänkbart fall där polis eller tulltjänstemän placerar liknande utrustning i t.ex. en con- tainer för att spåra stöldgods, smuggelgods eller förfalskade varor. I detta fall skulle syftet normalt vara att spåra det aktuella godset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft70"&gt;En tredje situation som jag skulle vilja påstå skiljer sig från Uzun- målet är om polisen bistår en fordonsägare genom att se till att denne får tillbaka sitt stulna fordon (eller vice versa). Många dyra bilar och lastbilar är utrustade med GPS, som kan användas som en stöldskydds- anordning med vilken ägare eller polis kan spåra ett stulet fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft15"&gt;Men även om man kan hävda att användning av &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; i sådana eller liknande situationer inte nödvändigtvis utgör ett intrång i privatlivet, så underlättar den naturligtvis visuell övervakning. Och i så- dana fall där lagring sker av permanent eller systematisk information som avser visuell övervakning, föreligger det ett intrång. Dessutom måste man ta hänsyn till risken för missbruk. Om polisen fritt kan bestämma över användningen av &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; i en typ av situation, finns det naturligtvis en risk för att tillämpningsområdet för denna typ av an- vändning utvidgas i praktiken. Det förnuftiga verkar i detta fall vara att reglera all polisiär användning av &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; på ett liknande sätt som för inhämtning av uppgift om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I linje med vad som sägs inledningsvis i citatet menar utredningen att enbart det förhållandet att man med hjälp av pejlingsutrustning försöker följa ett visst föremål inte kan anses innebära ett sådant intrång i den enskildes rättigheter enligt artikel 8 i Europakonven- tionen att det på den grunden krävs en lagreglering. Att använda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;pejlingsutrustning för att följa ett parti med narkotika genom att t.ex. fästa utrustningen på ett fordon eller en container kan sålunda inte bedömas kräva annat stöd än det stöd som redan finns (i t.ex. polislagen) gällande de brottsbekämpande myndigheternas uppgifter och allmänna befogenheter. Detta gäller under förutsättning att av- sikten med åtgärden inte är att bestämma var en person befinner sig (chauffören kan vara relativt ointressant i sammanhanget) utan att t.ex. följa en narkotikaleverans till en slutdestination och där gripa de inblandade personerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Som tidigare utvecklats närmare framstår det emellertid som tydligt att åtgärden i de fall syftet är att följa en viss person måste sägas innefatta ett visst mått av kartläggning av den personens rörelse- mönster som i många fall ligger mycket nära den som kan uppnås genom att följa en mobiltelefons lokalisering. Vidare framstår det som tydligt att integritetsaspekten gör sig gällande med större styrka när utrustningen fästs på något som personen kan förväntas bära på sig eller med sig (t.ex. på eller i kläder, skor, plånböcker, hand- väskor etc.) än när utrustningen fästs t.ex. på en bil eller annat for- don. I det senare fallet är ju möjligheterna att följa personen be- gränsade till den tid när denne använder det fordonet. Bedöm- ningen att en lokalisering av person mer allmänt kan sägas innebära ett visst intrång i den enskildes integritet vinner stöd av argumen- tationen i praxisgenomgången, där det dras paralleller till vad som med svensk terminologi är att beteckna som hemlig teleövervak- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;Sammanfattningsvis menar utredningen dels att det finns skäl att reglera möjligheterna att använda teknisk utrustning för lokali- seringsändamål i den utsträckning som åtgärden syftar till att kunna följa en viss person, dels att det finns skäl att laborera med skärpta beslutsregler i de fall där det krävs att utrustningen fästs på något som personen kan förväntas bära på sig eller med sig än i de fall när det är fråga om en mera ”indirekt” lokalisering som bygger t.ex. på att utrustningen fästs på ett fordon som personen kan förväntas an- vända. När det primära syftet är att följa ett visst föremål eller an- vända en &lt;NOBR&gt;GPS-sändare&lt;/NOBR&gt; på annat sätt än att följa en viss person finns det inte samma starka skäl för en lagreglering. Det är i stället utred- ningens uppfattning att sådana åtgärder – som i många fall inte heller kan anses utgöra något egentligt intrång i den enskildes rättig- heter – normalt inte bör bli föremål för någon särskild lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Det finns mot denna bakgrund skäl att föreslå en lagreglering av sådan användning av lokaliseringsutrustning som är att anse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft19"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;lokalisering av person, medan annan användning av lokaliserings- utrustning även i fortsättningen ska kunna användas enbart med stöd av de allmänna befogenheterna i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;När ska befogenheten få användas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska lokalisering av person få ske om åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska lokalisering av person få ske om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som inne- fattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;I båda fallen ska förutsättas att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående in- tresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;Vad gäller lokalisering av person bör förutsättningarna för åtgärden inom förundersökning motsvara de som gäller för ljud- och bild- upptagning. Det ska alltså vara fråga om situationer där åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. På motsvarande sätt bör förutsättningarna för lokalisering av person inom underrättelse- verksamheten knytas till den föreslagna regleringen av ljud- och bildupptagning, dvs. åtgärden ska förutsätta att det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, för- hindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Liksom vad gäller upptagning av ljud och bild motiveras skill- naden mellan förundersökning och underrättelseverksamhet av att underrättelseverksamheten har en mer allmän inriktning och att det därför, på sätt som är fallet när det gäller en förundersökning, saknas den begränsning som ligger i kopplingen till ett visst särskilt brott (se även utredningens delbetänkande SOU 2009:1 s. 109).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft19"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska beslut om lokalisering av person fattas av undersökningsledaren eller åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om lokalisering av person fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten, som ska ha möjlighet att i viss utsträckning delegera beslutanderätten. Sådan delegation ska få ske till annan person på chefsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;När det gäller lokalisering av person i situationer där utrust- ningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig, eller om åtgärden annars kan antas bli av särskilt ingripande slag, ska frågor om lokalisering av person i förundersökning prövas av rätten på ansökan av åklagaren, med möjlighet för åklagaren eller – i särskilt brådskande fall – polis- man att fatta ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;Inom ramen för underrättelseverksamhet ska frågor om loka- lisering av person, i de fall där rätten fattar beslut inom ramen för en förundersökning, prövas av Nämnden på ansökan av den brottsbekämpande myndigheten. Interimistiska beslut ska i dessa fall kunna fattas av chefen för den brottsbekämpande myndig- heten eller – i särskilt brådskande fall – polisman. Ett interim- istiskt tillstånd ska skyndsamt prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;Lokalisering av person är liksom de tidigare behandlade åtgärderna idag inte reglerad särskilt och beslut om åtgärden kan följaktligen fattas av såväl åklagare som polis. Enligt utredningens mening bör huvudregeln vad gäller lokalisering av person motsvara den som gäller för ljud- och bildupptagning, dvs. att beslut fattas av under- sökningsledare eller åklagare (inom förundersökning) och av chefen för den brottsbekämpande myndigheten med möjlighet till delega- tion (inom underrättelseverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;När det gäller lokalisering av person i situationer där utrust- ningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig, eller om åtgärden annars kan antas bli av sär- skilt ingripande slag, bör emellertid – på motsvarande sätt som när det gäller ljud- och bildupptagning – beslutet läggas på ett besluts- organ som är fristående från de brottsbekämpande myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft19"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Inom ramen för en förundersökning innebär detta att frågan bör prövas av rätten på ansökan av åklagare och inom ramen för under- rättelseverksamhet av Nämnden på ansökan av den brottsbekämp- ande myndigheten. Också vad gäller lokalisering av person bör det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;– på motsvarande sätt som vid ljud- och bildupptagning – finnas möjlighet till interimistiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Installation m.m. av lokaliseringsutrustning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Behovet av en reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;För att på ett effektivt sätt kunna använda lokali- seringsutrustning behöver brottsbekämpande myndigheter kunna få tillgång till skyddade utrymmen för att installera utrust- ningen. Det finns även ett motsvarande behov av att tillfälligt kunna flytta det föremål på eller i vilket lokaliseringsutrust- ningen ska placeras samt att kunna vidta vissa andra åtgärder för att utrustningen ska kunna fungera effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Lokalisering av personer och föremål är en åtgärd som i vissa avseenden skiljer sig från t.ex. ljudupptagning av samtal eller bild- upptagningar av skyddade utrymmen. Åtgärden bygger på att viss lokaliseringsutrustning kan placeras i, på, eller i närheten av det objekt som ska lokaliseras. Detta är emellertid inte unikt för just lokaliseringsutrustning. Motsvarande gäller även för hemlig rums- avlyssning. Enligt 6 § lagen om hemlig rumsavlyssning får den verk- ställande myndigheten, efter särskilt tillstånd, i hemlighet bereda sig tillträde till och installera tekniska hjälpmedel på en plats som annars skyddas mot intrång. Ett sådant tillstånd får dock endast avse den plats som ska avlyssnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Regeringen framhöll i propositionen med förslag till lag om hemlig rumsavlyssning (prop. 2005/06:178 s. 104 ff.) att polisen i likhet med vad som gäller enligt bestämmelserna om husrannsakan får ta sig in i det skyddade utrymmet med våld och att polisen – om det anses nödvändigt – får bryta sig in i t.ex. en bostad eller ett annat utrymme som tillståndet gäller för att installera utrustningen. Enligt regeringen innefattar bestämmelsen även en befogenhet för polisen att, när det anses nödvändigt, tillfälligtvis sätta larmanord- ningar ur funktion, exempelvis genom användning av störnings- utrustningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft19"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Utredningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel pekar i betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70 s. 153 f.) på att polisen, när det gäller hemlig rums- avlyssning i fordon, har framhållit att det i vissa situationer finns ett påtagligt behov av att tillfälligt kunna flytta fordonet för att utrustningen ska kunna installeras, eftersom det i många fall inte är möjligt att genomföra en installation där fordonet står uppställt med hänsyn till att detta skulle väcka för stor uppmärksamhet. I betänkandet drog utredningen slutsatsen att en tillfällig förflytt- ning av ett fordon i syfte att installera avlyssningsutrustning ut- gjorde ett avsevärt mindre ingrepp i den enskildes integritet än själva avlyssningen och att det därför var rimligt att den myndighet som ska verkställa ett beslut om hemlig rumsavlyssning får möjlighet att flytta det fordon i vilket avlyssningsutrustningen ska installeras. Utredningen framhöll även att säkerhetsskäl ibland kunde motivera att fordonet flyttades. I utvärderingen av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel framhöll utredningen också behovet av att i vissa situationer tillfälligt kunna sätta larmanordningar ur spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;När det gäller installation och underhåll av lokaliseringsutrust- ning gör sig i många fall samma frågor gällande som när det gäller buggningsutrustning. Utredningen har erfarit att det finns behov av att kunna ta sig in i skyddade utrymmen och även störa ut larm- anläggningar för att kunna installera lokaliseringsutrustning. Ut- redningen har vidare erfarit att det många gånger kan finnas behov av att vidta åtgärder för att lokaliseringsutrustningen ska kunna fungera under längre perioder utan underhåll. Sådana åtgärder handlar normalt om icke förstörande ingrepp i det aktuella föremålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vad ska befogenheten avse?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De brottsbekämpande myndigheterna ska för att in- stallera, underhålla eller avlägsna teknisk utrustning för lokali- sering i hemlighet kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot in- trång,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;tillfälligt flytta det föremål på eller i vilket utrustningen ska placeras eller finns placerad, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;vidta de andra åtgärder som behövs för att utrustningen ska fungera effektivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft19"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;På motsvarande sätt som när det gäller installation av buggnings- utrustning bör brottsbekämpande myndigheter kunna i hemlighet bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot intrång för att ha möjlighet att installera, underhålla eller avlägsna teknisk utrust- ning för lokalisering. Det handlar huvudsakligen om det som skyddas genom bestämmelserna i 4 kap. 6 § BrB om hemfridsbrott och olaga intrång. I fråga om hemfridsbrott skyddas inte endast en bostad utan också en trädgård som hör till bostaden. Arbetsplatser, förenings- lokaler och trappuppgångar nämns i förarbetena som exempel på lokaler som omfattas av skyddet i bestämmelsen om olaga intrång (se NJA II 1962 s. 133). Även offentliga lokaler som på dagtid står öppna för allmänheten torde omfattas av bestämmelsen under tider då lokalen är stängd. I likhet med vad som gäller för installation av buggningsutrustning bör befogenheten även innefatta att polisen, när det är nödvändigt, får sätta larmanordningar ur funktion, exem- pelvis genom användning av störningsutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Som ovan anförts konstaterade Utredningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel att det fanns ett påtagligt behov av att kunna flytta ett fordon för att kunna installera buggningsutrust- ning, eftersom det i många fall inte är möjligt att genomföra en installation där fordonet står uppställt. På motsvarande sätt har, när det gäller installation av lokaliseringsutrustning, kunnat konstateras ett behov av att tillfälligt kunna flytta ett fordon eller annat före- mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Som framhållits tidigare har utredningen även kunnat konstatera ett behov av att kunna vidta åtgärder för att lokaliseringsutrust- ningen ska kunna fungera under längre perioder utan underhåll. Så- dana åtgärder handlar normalt om icke förstörande ingrepp i det aktuella föremålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Behoven av dessa åtgärder är inte kopplade enbart till lokalisering av person utan gör sig med samma styrka gällande även när det gäller lokalisering av föremål. Regleringen bör därför utformas så att befogenheterna att vidta de aktuella installationsåtgärderna inte knyts till bestämmelserna om lokalisering av person utan ges gene- rell tillämplighet vid installation av lokaliseringsutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft19"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska beslut om tillträde till skyddade utrymmen m.m. för installation av lokaliseringsutrustning fattas av undersökningsledaren eller åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om tillträde till skyddade utrymmen m.m. för installation av lokaliseringsutrustning fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten, som ska ha möjlighet att i viss utsträckning delegera beslutanderätten. Sådan delegation ska få ske till annan person på chefsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;När det gäller lokalisering av person i situationer där utrust- ningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig, eller om åtgärden annars kan antas bli av särskilt ingripande slag, ska den beslutsordning som gäller för beslutet om lokalisering även gälla för beslut om tillträde till skyddade utrymmen m.m. för installation av lokaliseringsutrust- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;Till skillnad från vad som gäller för användandet av lokaliserings- åtgärder, som redan nu används av polisen, är möjligheten att få tillträde till skyddade utrymmen en ny befogenhet. När det gäller frågan om vem som ska fatta beslut om åtgärden gör utredningen bedömningen att beslutsbefogenheten för installationsåtgärder bör följa befogenheten att besluta om lokalisering av person. Det bör gälla även för sådana lokaliseringsåtgärder som inte avser person och som därför inte omfattas av regleringen i den föreslagna lagens 2 kap. men väl enligt den här aktuella bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Detta innebär att beslut om installationsåtgärder i förundersök- ning får fattas av undersökningsledaren eller åklagaren med beslutan- derätt för polisman när det föreligger fara i dröjsmål. I underrät- telseverksamhet får beslut om installationsåtgärder fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten med viss delegationsmöjlig- het. Även i underrättelseverksamhet ska polisman kunna fatta beslut om installationsåtgärder om det föreligger fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Om den lokaliseringsåtgärd som föranleder installation av utrust- ningen är av sådant särskilt ingripande slag att den kvalificerade beslut- ordningen med tillstånd av rätten respektive Nämnden ska tillämpas, så ska samma beslutsordning tillämpas även för beslut om installa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft19"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;tionsåtgärder. Det innebär att beslutet om installationsåtgärder normalt sett ska fattas av samma instans som fattar beslutet om lokalisering. I vissa situationer kan dock besluten fattas av olika in- stanser. Det handlar om att det, när beslut om lokaliseringsåtgärder fattades, inte gick att förutse att det skulle krävas beslut om sär- skilda installationsåtgärder eller underhållsåtgärder. Om det i en sådan situation på grund av fara i dröjsmål inte finns möjlighet att inhämta beslut från t.ex. åklagaren eller rätten kan polisman fatta dessa beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vissa gemensamma bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om tillstånd till ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av per- son eller särskilda befogenheter vid installation av lokaliserings- utrustning ska inte få bestämmas till längre tid än nödvändigt. Tiden ska inte få överstiga tre månader från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedel- bart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Ett beslut om tillstånd till ljudupptagning av samtal, bildupptag- ning av hem eller korrespondens, lokalisering av person eller sär- skilda befogenheter vid installation av lokaliseringsutrustning bör inte få bestämmas till längre tid än nödvändigt. Det kan givetvis inte krävas att det anges exakt när åtgärderna ska vidtas. Istället bör det vara tillräckligt att tillståndet begränsas till att gälla en viss tids- period som förslagsvis bör kunna vara maximalt tre månader. Tiden har valts med hänsyn till att många spaningsoperationer regel- mässigt pågår under längre tid och att integritetsintrånget typiskt sett inte är så stort som vid hemliga tvångsmedel, där tillstånds- tiden är maximerad till en månad. Det framstår därför inte som ändamålsenligt att i lagtext föreskriva en kortare maximal tillstånds- tid än tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft12"&gt;Det finns inget som hindrar att tiden för tillståndet sätts till en kortare tid än tre månader. Den tidsmässiga begränsningen av till- ståndets längd hindrar inte heller att tillstånd ges på nytt. Tvärtom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p38 ft76"&gt;Ljudupptagning, bildupptagning och lokalisering av person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;får antas att operationer som sträcker sig över längre perioder än tre månader inte kommer att bli ovanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;En prövning ska alltid göras av i vilken utsträckning ett tillstånd ska förenas med sådana villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Vilka villkor det kan vara fråga om får avgöras från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft19"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;P class="p645 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Utredningen ska enligt direktiven överväga i vad mån den använd- ning av tekniska metoder som i dag förekommer hos de brotts- bekämpande myndigheterna bör regleras i lag. Utredningen ska sär- skilt överväga behovet av författningsreglering när det gäller polisens och tullens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kom- munikation med egna tekniska hjälpmedel i syfte att identifiera viss teknisk utrustning, t.ex. en mobiltelefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Användning av egen utrustning för att identifiera mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;Vid de brottsbekämpande myndigheterna förekommer en relativt omfattande användning av s.k. &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; är ett tekniskt hjälpmedel som närmast kan be- traktas som en mobil basstation för mobiltelefoni. Den ger uppgift om IMSI- och &lt;NOBR&gt;IMEI-numren&lt;/NOBR&gt; avseende de mobiltelefoner som finns i närheten av den. Ett &lt;NOBR&gt;IMSI-nummer&lt;/NOBR&gt; (International Mobile Sub- scriber Identity) är kopplat till abonnentens telefonnummer medan &lt;NOBR&gt;IMEI-numret&lt;/NOBR&gt; (International Mobile Equipment Identity) ger upp- gift om identiteten på utrustningen (hårdvaran). Båda typerna av nummer betraktas som en teleadress och kan därför ligga till grund för beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning (jfr 27 kap. &lt;NOBR&gt;18–20&lt;/NOBR&gt; §§ RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft19"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Typexempel på när en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; används är för att identi- fiera vilka mobiltelefoner som används av personer som är föremål för hemlig teleavlyssning men försöker undgå avlyssningen genom att skifta mellan ett antal telefoner och kontantkort. Bakgrunden till detta är framför allt den stora användningen av anonyma kon- tantkort i mobiltelefoner som används vid brottslig verksamhet och att tillstånd till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervak- ning inte kan ges utan att teleadressen anges i tillståndet (se 27 kap. 21 § andra stycket RB). Dessutom behöver teleoperatören få kun- skap om den specifika teleadressen för att över huvud taget kunna verkställa tvångsmedelsbesluten. Säkerhetspolisen har i denna del hänvisat till vad myndigheten anförde om behovet av metoden i samband med att BRU utredde frågan (SOU 2005:38) och fram- hållit att behovet inte har minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; ger kännedom inte enbart om den mobiltelefon som är intressant för sökningen utan även om andra mobiltelefoner som används i närheten. Allt efter omständigheterna kräver då detta att den fysiska spaningen fortsätter och att det sker fler sökningar i området kring den mobiltelefon som ska ”ringas in”. Det sker genom en jämförelse mellan uppgifterna från de olika platserna. Det geo- grafiska området i vilka de korta sökningarna sker (någon enstaka sekund) kan begränsas genom att utrustningens räckvidd justeras efter förhållandena på platsen. Utgångspunkten är då är att den fysiska spaningen visar var inom ett klart begränsat område den mobiltele- fon finns som man vill ha uppgift om. I stadsmiljö kan det i prak- tiken röra sig om en radie på högst ett hundratal meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; kan användas för att lokalisera en mobiltelefon till ett mycket snävare område än vad som är möjligt genom infor- mation som kan erhållas från teleoperatörerna. Detta användnings- sätt är mycket effektivt också när det gäller att söka efter och loka- lisera personer som försvunnit, kidnappats eller av andra skäl måste kunna lokaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;På motsvarande sätt kan &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; användas för att kon- trollera om en person mot vilken det bedrivs spaning, eller mer korrekt en viss mobiltelefon, befinner sig på en viss plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Samtliga åtgärder sker genom att &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; identifierar vilka mobiltelefoner eller andra mobila kommunikationsutrustningar, t.ex. modem för mobilt bredband, som finns inom ett visst geo- grafiskt område. När metoden används har det hittills skett med stöd av principen om att etern är fri (se avsnitt 3.1.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft19"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; fungerar tekniskt på så sätt att den under en mycket kort tid presenterar sig som en basstation för mobiltele- foner i närheten av den. Genom detta blir det klarlagt vilka IMSI- eller &lt;NOBR&gt;IMEI-nummer&lt;/NOBR&gt; och därmed vilka teleadresser som är aktiva i området. Det är inte nödvändigt att mobiltelefonen är uppkopplad för samtal utan det räcker med att den är påslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Störning av mobil elektronisk kommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En störsändare är ett tekniskt hjälpmedel som genom att sända störande radiosignaler på vissa frekvenser kan hindra kommunikation till och från en mobiltelefon som befinner sig i närheten av stör- sändaren. Det kan också handla om att på motsvarande sätt hindra kommunikation som sker t.ex. via s.k. bluetooth, trådlösa nätverk eller radiosändare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I propositionen Hemlig rumsavlyssning (prop. 2005/06:178 s. 104 f.) angav regeringen att polisen, när det är nödvändigt i sam- band med installation av tekniska hjälpmedel, ska få sätta larm- anordningar ur funktion, exempelvis genom användning av stör- ningsutrustning. Någon förändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation som skulle möjliggöra detta har dock inte gjorts i samband med det lagstiftningsärendet. Senare har Utred- ningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel dragit slut- satsen att störningsutrustning bör få användas vid verkställighet av beslut om hemlig rumsavlyssning (se SOU 2009:70 s. 153) men sam- tidigt hänvisat till den här utredningen för ytterligare överväganden i samband med behandling av andra tekniska metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Enligt 14 § förordningen om elektronisk kommunikation gäller dock ett förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anlägg- ningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor i annat syfte än för kommunikationsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt eller något annat liknande syfte (se 3 kap. 14 § första stycket LEK). Förbudet gäller dock inte så- dana anläggningar som behövs i verksamhet som bedrivs av För- svarsmakten, Försvarets radioanstalt eller Försvarets materielverk. Dessutom får Post- och telestyrelsen efter ansökan av Kriminal- vården besluta att förbudet inte ska gälla viss sådan anläggning som behövs i en anstalt eller ett häkte inom kriminalvården för att hindra otillåten mobiltelefonkommunikation, om anläggningen kan an- vändas utan att skadlig störning uppstår utanför anstalten eller häktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Det är således inte tillåtet för de brottsbekämpande myndigheterna att inneha och därmed inte heller använda utrustning för störande av radiosignaler (frånsett i nödsituationer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I mars 2005 hemställde Säkerhetspolisen i en skrivelse till reger- ingen om en förordningsändring så att myndigheten, för test- och försöksverksamhet, skulle undantas från förbudet att inneha vissa elektroniska anläggningar, inkluderande störningsutrustningar. Någon ändring av förordningen har dock inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; i vissa andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Danmark &lt;/SPAN&gt;är användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; (telefonskanning) tillåten endast som nödåtgärd vid t.ex. en extraordinär situation i syfte att avvärja en terrorhandling. År 2006 lämnade Strafferetsplejeudvalget ett förslag om att införa en särskild reglering om telefonskanning i retsplejeloven. Förslaget har dock inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Finland &lt;/SPAN&gt;är användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; tillåten genom bestäm- melsen i 36 § polislagen. Genom den får polisen rätt att använda tekniska anordningar för att inhämta information som identifierar teleanslutningar och teleterminalutrustningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Även i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Norge &lt;/SPAN&gt;är användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; uttryckligen tillåten enligt 216 b § första och andra styckena i straffeprocessloven. Enligt de bestämmelserna får rätten ge tillstånd till ”annen kontroll av kommunikationsjonsanlegg” när någon är misstänkt för ett brott som kan föranleda fem års fängelse eller mer eller när det är fråga om vissa specifikt angivna brott. En sådan typ av kontroll kan enligt lagtexten vara att med hjälp av teknisk utrustning identifiera telefoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; är också tillåten i Estland, Grekland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Belgien och Slovenien tillåter inte användning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher.&lt;/NOBR&gt; Slovakien och Spanien har uttryckt att användningen av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; inte är reglerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft19"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Användning av störsändare i vissa andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Danmark &lt;/SPAN&gt;är användningen av störsändare tillåten genom reg- leringen i retsplejelovens 791 c §. För att förhindra terrordåd eller andra allvarliga brott har det införts en bestämmelse om störning eller avbrytande av radio- eller telekommunikation. Enligt bestäm- melsen får polisen störa eller avbryta radio- eller telekommunika- tion om det finns tvingande skäl att göra så för att förhindra brott med fängelse i 6 år eller däröver i straffskalan eller brott mot straff- lagens 12 och 13 kap. (terrorbrott m.m.). Det är också en förut- sättning att brottet kan äventyra människors liv eller hälsa eller ris- kera betydande samhälleliga värden. Beslut fattas av domstol med interimistisk beslutanderätt för polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Norge &lt;/SPAN&gt;pågår arbetet med att införa så kallade mobilregulerte soner för identitetsfangning eller jamming (identifiering eller stör- ning) inom vilka polisen ska kunna använda störsändare. Arbetet med att anpassa kommunikationslagstiftningen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vad ska befogenheten avse?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De brottsbekämpande myndigheterna ska med tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radiovågor få identi- fiera vilken mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation som befinner sig inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;Utredningen kan konstatera att &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; är ett numera mycket viktigt hjälpmedel för att polisen ska ha möjlighet att bedriva effektiv spaning mot vissa former av avancerad brottslighet. Det rör sig om framför allt om välplanerad, allvarlig brottslighet där gärningsmännen på olika sätt försöker försvåra polisens spaning, t.ex. genom att kontinuerligt skifta mellan ett flertal mobiltelefoner och telefon- abonnemang. Med det regelverk som styr möjligheterna till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning innebär sådant agerande problem för de brottsbekämpande myndigheterna. Hemlig tele- avlyssning och hemlig teleövervakning, som båda är viktiga verktyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;för de brottsbekämpande myndigheterna, måste enligt 27 kap. 18– 20 §§ RB avse en viss teleadress, dvs. ett abonnemang, en enskild anknytning, adressen för elektronisk post, en kod eller någon annan identifieringsmetod, som under den tid som tillståndet avser inne- has eller har innehafts av den misstänkte eller annars kan antas ha använts eller komma att användas av den misstänkte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I utredningens delbetänkande (SOU 2009:1 s. 94 f.) framhölls det förhållandet att personer som var involverade i vissa kriminella aktiviteter köper, byter och slänger mobiltelefoner eller anonyma kontantkort mycket frekvent som en av de stora anledningarna till att det fattas relativt många beslut om att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation enligt 6 kap. 22 § första stycket 3 LEK. Vidare angavs att myndigheterna behövde få fram vilka teleadresser som användes, bl.a. genom basstationstömning, för att kunna få till- stånd till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Före- trädare för Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och länskriminal- polisen i Stockholm hade uttryckt till BRU (SOU 2005:38 s. 210 f.) att anonyma kontantkort utgör ett av de absolut största effektivi- tetshindren vid utredning av grova brott. De anonyma kontant- korten och kravet på att teleadresser ska vara identifierade för att tvångsmedlen ska kunna beslutas och verkställas skapar så stora problem i brottsutredningarna att det betecknades som ”en utred- ningsmässig, tidsmässig och resursmässig katastrof”. Det sades att det läggs ned ”fruktansvärt stora resurser” på att på olika sätt ändå identifiera de teleadresser som används av brottslingarna och att arbetet med någon enstaka teleadress kan engagera en mängd per- soner under flera veckors tid, vilket kostar mycket pengar sam- tidigt som brottsutredningsarbetet tappar markant i effektivitet. Det finns dessutom enligt myndigheterna en uppenbar risk för att arbetet med att identifiera teleadresserna blir resultatlöst, vilket inne- bär att bl.a. hemlig teleövervakning över huvud taget inte kan an- vändas i arbetet med att utreda grova brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;Som beskrivits i avsnitt 11.1.2 är &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; ett tekniskt hjälp- medel för identifiering av mobila elektroniska kommunikations- utrustningar som närmast kan betraktas som en portabel basstation för mobiltelefoni. En &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; kan presentera uppgifter om vilka IMSI- och &lt;NOBR&gt;IMEI-nummer&lt;/NOBR&gt; de mobiltelefoner och annan motsvarande utrustning har, som finns i närheten av den. I detta avseende finns det likheter med den information som man kan få tillgång till vid s.k. basstationstömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft19"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Enligt vad som beskrivits för utredningen skiljer sig dock använd- ningen av &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; väsentligt ifrån en hemlig teleövervakning. En skillnad är att &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; används som ett operativt span- ingshjälpmedel snarare än ett verktyg för inhämtning av bevisning. Detta påverkar också graden av integritetsintrång. &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; används främst för att sortera ut relevanta kommunikationsutrust- ningar genom att göra flera sökningar på olika platser. Genom detta förfarande kan man sortera bort uppgifter om alla kommunika- tionsutrustningar som inte bedöms vara intressanta. Genom att kombinera användandet av en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; med traditionell fysisk spaning är det möjligt att på ett mycket effektivt och kostnads- besparande sätt ta reda på vilka kommunikationsutrustningar och abonnemang en viss person använder sig av, eller var personen be- finner sig. Detta sker utan att generera sådana stora mängder infor- mation om kommunikationsutrustningar som inte är relevanta för utredningen som blir resultatet av en basstationstömning. Sett i detta perspektiv innebär användningen av en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; ett mindre integritetsintrång än en basstationstömning. Vidare kan framhållas att en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; kan justeras i sändningsstyrka så att det geo- grafiska område som täcks in av utrustningen inte blir mer vid- sträckt än nödvändigt. Denna möjlighet finns inte vid en basstations- tömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft7"&gt;Det bör även framhållas att en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; använd med hög sändningsstyrka i centrala delarna av en stad skulle kunna hämta in uppgifter om ett relativt stort antal mobila kommunikationsutrust- ningar. Detta användningssätt framstår dock inte som ändamåls- enligt ur de brottsbekämpande myndigheternas perspektiv. Att täcka in större områden med ett stort antal kommunikationsutrustningar kan dessutom anses tveksamt från proportionalitetssynpunkt. Vidare bör också framhållas att en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher,&lt;/NOBR&gt; på grund av den juster- bara sändningsstyrkan, kan skilja ut ett avsevärt mindre område inom vilket en viss kommunikationsutrustning finns än vad som är möjligt med hjälp av en basstationstömning. Detta är självfallet mycket värdefullt för de brottsbekämpande myndigheterna men en mer preciserad positionering skulle också kunna uppfattas som ett större integritetsintrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Sammantaget anser utredningen dock att det integritetsintrång som uppstår genom användandet av en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; normalt är avsevärt mindre än vid en basstationstömning eller en hemlig tele- övervakning. Mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcherns&lt;/NOBR&gt; betydelse som hjälp- medel för de brottsbekämpande myndigheterna bör en fortsatt möj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft19"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;lighet att använda sådan utrustning säkerställas. Användandet bör regleras i den särskilda inhämtningslag som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Störning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Brottsbekämpande myndigheter ska få inneha tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radiovågor och med sådan utrustning få störa kommunikation med mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokom- munikation som befinner sig inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;De brottsbekämpande myndigheterna har ett behov av att kunna inneha och använda störsändare t.ex. för att störa mobiltrafik vid ingripanden mot kriminella, för att störa ut larmsystem och webb- kamerautrustning i samband med intrång, exempelvis vid installa- tion av buggningsutrustning, eller för att förhindra att bomber exploderar vid misstanke om ett förestående terrorbrott. Som nyss nämndes har behovet av att kunna använda metoden i brotts- bekämpningen påtalats i flera olika sammanhang. Den reglering som i dag finns och som innebär att de brottsbekämpande myn- digheterna inte får inneha och använda utrustningen bör förändras så att detta blir möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;En användning av utrustning för att störa ut radiosignaler får närmast ses som en del av verkställigheten av andra åtgärder som hemlig rumsavlyssning eller lokalisering. Att störa ut larmsystem och webbkamerautrustning i samband med intrång i syfte att in- stallera teknisk utrustning kan inte anses innebära något ytterligare intrång i den enskildes rättigheter enligt Europakonventionen ut- över vad själva tillträdet för installationen innebär. Befogenheten att använda störsändare i dessa sammanhang följer av 6 § lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning samt av den i kapitel 9 före- slagna bestämmelsen om tillträde till vissa utrymmen för att installera tekniska hjälpmedel för lokalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Enligt utredningens uppfattning förhåller det sig dock annor- lunda när störsändare används för att slå ut t.ex. mobiltelefoner eller datorer med trådlös Internetuppkoppling. I dessa fall kan åt- gärden att hindra kommunikationen ses som ett intrång i rätten till korrespondens enligt Europakonventionens artikel 8. En sådan rätt får endast inskränkas med stöd av lag och om det i ett demokratiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103295x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den all- männa säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att den ovannämnda användningen av störsändare generellt kan anses godtagbar enligt dessa kriterier. Sådan användning som riskerar att komma i konflikt med artikel 8 bör därför regleras i lag. Det handlar alltså om situationer där man begränsar personers rätt till kommunikation och inte om sådana situationer där en störsändare enbart används för att slå ut ett larm eller en övervakningskamera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;När ska befogenheten få användas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska identifiering av mobil elek- tronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation få ske endast om åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska identifiering av mobil elek- tronisk kommunikationsutrustning m.m. få ske endast om under- sökningen innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brotts- liga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft7"&gt;Användningen av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; är som framgått en polisiär spanings- metod som huvudsakligen syftar till att inhämta sådan information som många gånger är nödvändig för att senare kunna begära beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning. Åtgärderna används såväl i förundersökningar som i underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I utredningens delbetänkande (SOU 2009:1) föreslogs att de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifter om vilka mobiltelefoner som har befunnit sig i ett visst område både i förundersökning och i underrättelseverksamhet. Till skillnad från vad som gäller för närvarande föreslog utredningen att tillgången till lokaliseringsuppgifter även skulle omfatta uppgifter rörande mobil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;telefoner som inte varit uppkopplade för kommunikation utan en- bart varit påslagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Med hänsyn till att de uppgifter som erhålls genom de tekniska hjälpmedlen i viss utsträckning kan sägas överensstämma med så- dana uppgifter om lokalisering som man enligt förslaget i utred- ningens delbetänkande ska kunna erhålla från teleoperatörerna finns det vissa skäl att knyta an till de förutsättningar som gäller för så- dan inhämtning. Mot detta talar dock, som ovan anförts, att inhämt- ning av uppgifterna med egna tekniska hjälpmedel normalt avser betydligt kortare tidsperioder och inte kan anses utgöra ett lika stort integritetsintrång som t.ex. en basstationstömning. Framhållas bör också att det framför allt handlar om ett spaningshjälpmedel, inte ett verktyg för bevisinhämtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Sammantaget anser därför utredningen att förutsättningarna för inhämtning av uppgifter om vilken mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning som befinner sig inom ett visst geografiskt område genom tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radio- vågor bör överensstämma med vad som enligt utredningens förslag ska gälla för ljud- och bildupptagning samt för lokalisering av per- son.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Det ska alltså vara fråga om situationer där åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller mer. På motsvarande sätt bör förutsätt- ningarna inom underrättelseverksamhet knytas till den föreslagna regleringen av ljud- och bildupptagning samt lokalisering av person, dvs. att det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller där- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Liksom vad gäller upptagning av ljud och bild samt lokalisering av person motiveras skillnaden mellan förundersökning och under- rättelseverksamhet av att underrättelseverksamheten har en mer all- män inriktning och att det därför, på sätt som är fallet när det gäller en förundersökning, saknas den begränsning som ligger i kopplingen till ett visst särskilt brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft19"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Störning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I förundersökning ska störning av kommunikation med mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrust- ning för radiokommunikation få ske endast om åtgärden kan an- tas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska sådan störning få ske endast om undersökningen innefattar brott för vilket är föreskrivet fäng- else i ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;I befogenheten att bereda sig tillträde till viss plats för att installera buggningsutrustning finns en möjlighet att använda störningsutrust- ning. Utredningen föreslår i avsnitt 10.8.2 att en sådan befogenhet även ska finnas vid installation av lokaliseringsutrustning. Ett så- dant användningsområde kan inte i det sammanhanget anses utgöra något ytterligare intrång i den enskildes rättigheter. Detta medför att 14 § förordningen om elektronisk kommunikation bör ändras så att polisen även får inneha störningsutrustningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I än högre grad än när det gäller identifiering utgör störning ett operativt hjälpmedel för polisen snarare än ett verktyg för bevis- inhämtning. Det kan dock enligt utredningens mening förväntas att användningen av störsändare i andra syften än att störa ut larm vid installation av övervakningsutrustning kommer att tillämpas i mycket ringa omfattning och framförallt vid mycket allvarlig brottslighet eller i vad som får betraktas som rena nödsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;När det gäller frågan vilka förutsättningar som bör gälla för att de brottsbekämpande myndigheterna, utöver vad som följer av t.ex. lagen om hemlig rumsavlyssning, ska få använda störsändare gör utredningen bedömningen att dessa bör motsvara vad som föreslås gälla för identifiering av mobil elektronisk utrustning. Detta inne- bär att störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan radioutrustning i förundersökning ska få ske endast om åtgärden kan antas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver. På mot- svarande sätt ska det i underrättelseverksamhet krävas att under- sökningen innefattar brottslig verksamhet för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver och det finns särskild anledning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft19"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103298x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upp- täcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vem ska fatta beslut?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska beslut om identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrust- ning för radiokommunikation fattas av undersökningsledare eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om sådan identifiering fattas av chefen för polismyndigheten, som ska ha möjlighet att delegera beslutanderätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft7"&gt;När det gäller frågan om sådan identifiering av mobil elek- tronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation som kan antas bli av särskilt ingripande slag, ska frågor om sådan identifiering prövas av rätten på an- sökan av åklagaren. Det ska finnas möjlighet för åklagaren eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft12"&gt;– i särskilt brådskande fall – polisman att fatta interimistiska beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska frågor om identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, i de fall där rätten fattar beslut inom ramen för en förundersökning, prövas av Nämnden på ansökan av polis- myndigheten. Interimistiska beslut ska i dessa fall kunna fattas av chefen för polismyndigheten med rätt till delegation eller – i särskilt brådskande fall – av polisman. Ett interimistiskt tillstånd ska skyndsamt prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;Som tidigare framhållits sker identifiering av mobil elektronisk kom- munikationsutrustning i nuläget med stöd av principen om att eter- buren radiokommunikation är fri att ta del av och är idag inte reglerad särskilt. Beslut att använda utrustning för identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning fattas i samråd mellan polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen eller Säkerhetspolisen. Utrustningens avancerade natur och det förhållandet att det finns förhållandevis få exemplar av den tekniska utrustningen gör att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;besluten om hur användningen ska prioriteras får relativt stor be- tydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Eftersom behovet att med hjälp av egen teknisk utrustning kunna identifiera mobil elektronisk kommunikationsutrustning ofta uppkommer med kort varsel och behöver verkställas skyndsamt, i normalfallet även kompletteras med traditionell fysisk spaning och inte framstår som särskilt integritetskränkande, bör beslutsfattandet inte ske på för hög nivå. Även om de uppgifter som kan erhållas med identifieringsutrustningen på många sätt kan jämföras med sådana uppgifter som kan inhämtas med hjälp av hemlig teleöver- vakning finns det också skillnader både i avseende på i vilka situa- tioner respektive metod används och hur resultatet kan utnyttjas. Identifieringsutrustningen används som framhållits ovan framförallt som ett operativt spaningshjälpmedel för att kunna påbörja eller fortsätta en pågående hemlig teleavlyssning eller hemlig teleöver- vakning eller för att lokalisera personer genom att kunna bestämma var deras mobiltelefoner befinner sig. Eftersom det alltså är ett operativt spaningsverktyg snarare än ett utredningsverktyg vars upp- gifter är avsedda att i någon vidare utsträckning ligga till grund för lagföringen finns det, om beslutsnivån i normalfallet läggs för högt, t.ex. hos rätten i en förundersökning, en uppenbar risk att nyttan med identifieringsutrustningen omintetgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Sammantaget gör detta att utredningen gör bedömningen att beslutanderätten bör ligga så nära den operativa verksamheten som möjligt. Beslut om identifiering av mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning i förundersökning bör därför fattas av undersök- ningsledare eller åklagare och i underrättelseverksamhet av chefen för den brottsbekämpande myndigheten med möjlighet för denne att delegera beslutsfattandet till annan tjänsteman vid myndigheten om han eller hon har den kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;När fråga är om identifiering av mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning i situationer där åtgärden kan antas bli av särskilt ingripande slag bör dock – på motsvarande sätt som när det gäller ljud- och bildupptagning samt lokalisering av person – beslutet läggas på ett beslutsorgan som är fristående från de brottsbekämpande myndigheterna. Inom ramen för en förundersökning innebär detta att frågan bör prövas av domstol på ansökan av åklagare och inom ramen för underrättelseverksamhet av Nämnden på ansökan av polis- myndigheten. I dessa fall ska dock på motsvarande sätt som vid andra särskilda inhämtningsåtgärder finnas möjligheter till interim-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;istiska beslut av åklagare (förundersökning), chefen för den brotts- bekämpande myndigheten (underrättelseverksamhet) eller – i särskilt brådskande fall – av polisman. Rätten respektive Nämnden ska skynd- samt pröva det interimistiska beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Störning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I en förundersökning ska beslut om störning av kom- munikation med mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation fattas av under- sökningsledare eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska beslut om sådan störning fattas av chefen för polismyndigheten, som ska ha möjlighet att dele- gera beslutanderätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft12"&gt;I såväl förundersökning som underrättelseverksamhet ska vid fara i dröjsmål beslut kunna fattas av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;När det gäller sådan störning av kommunikation med mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation som kan antas bli av särskilt ingrip- ande slag, ska frågor om sådan identifiering prövas av rätten på ansökan av åklagaren. Det ska finnas möjlighet för åklagaren eller – i särskilt brådskande fall – polisman att fatta interimistiska beslut. Ett interimistiskt beslut ska skyndsamt prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;I underrättelseverksamhet ska frågor om störning, i de fall där rätten fattar beslut inom ramen för en förundersökning, prövas av Nämnden på ansökan av polismyndigheten. Interimistiska beslut ska i dessa fall kunna fattas av chefen för den polismyn- digheten med rätt till viss delegation eller – i särskilt brådskande fall – av polisman. Ett interimistiskt tillstånd ska skyndsamt prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Till skillnad från identifiering av mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning använder de brottsbekämpande myndigheterna inte störsändare för närvarande. Det finns dock påtagliga likheter vad gäller förutsättningarna för användandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Eftersom behovet att kunna störa mobil elektronisk kommu- nikationsutrustning ofta uppkommer med kort varsel och därför kan behöva verkställas skyndsamt bör beslutsfattandet inte läggas på för hög nivå. Dock måste vägas in att en störsändning med stark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;effekt kan påverka ett större antal människor och att effekterna för dessa människor kan vara svåra att förutse för beslutsfattaren. Det är därför av särskild vikt att övervägandena och avvägningarna som behöver göras inför ett beslut om användning av störsändare görs noggrant. Utredningen gör ändå bedömningen att beslutanderätten bör ligga nära den operativa verksamheten. Beslut om störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning i förundersökning bör, på motsvarande sätt som vad som föreslås för identifiering, fattas av undersökningsledare eller åklagare och i underrättelse- verksamhet av chefen för den brottsbekämpande myndigheten med möjlighet för denne att delegera beslutsfattandet till annan tjänste- man på chefsnivå eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;När fråga är om störning av mobil elektronisk kommunikations- utrustning i situationer där åtgärden kan antas bli av särskilt in- gripande slag bör dock – på motsvarande sätt som när det gäller identifiering – beslutet läggas på ett beslutsorgan som är fristående från de brottsbekämpande myndigheterna. Inom ramen för en för- undersökning innebär detta att frågan bör prövas av domstol på an- sökan av åklagare och inom ramen för underrättelseverksamhet av Nämnden på ansökan av polismyndigheten. Det bör dock i dessa fall finnas möjlighet för åklagare vid förundersökning, chefen för den brottsbekämpande myndigheten i underrättelseverksamhet eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;– i särskilt brådskande fall – polisman att vid fara i dröjsmål fatta interimistiskt beslut om åtgärden. Ett sådant interimistiskt beslut ska sedan skyndsamt prövas av domstolen respektive Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vissa gemensamma bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om tillstånd till identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrust- ning för radiokommunikation ska inte få bestämmas till längre tid än nödvändigt. Tiden ska inte få överstiga tre månader från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft12"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet om denna omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft19"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;Identifiering och störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;På motsvarande sätt som gäller beslut om tillstånd till ljudupp- tagning av samtal m.m. enligt avsnitt 10.9 bör inte ett beslut om tillstånd till identifiering av mobilelektronisk kommunikationsutrust- ning eller annan utrustning för radiokommunikation få bestämmas till längre tid än nödvändigt. Detsamma bör även gälla för störning av sådan utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;När det gäller sådan identifiering som används i samband spaning kan det på samma sätt som när det gäller ljudupptagning av samtal m.m. inte krävas att det alltid ska anges exakt när åtgärderna ska vidtas. Istället bör det då vara tillräckligt att tillståndet begränsas till att gälla en viss tidsperiod som också för identifierings- och störningsåtgärder bör kunna bestämmas till som längst tre mån- ader. Det finns inget som hindrar att tiden för tillståndet sätts till en kortare tid än tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Många gånger torde dock tillståndsbesluten, särskilt när det gäller störning, kunna begränsas till en avsevärt kortare tidsperiod och snarare avse timmar än månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Den tidsmässiga begränsningen av tillståndets längd hindrar dock inte att tillstånd ges på nytt för en ny tidsperiod. Detta skulle t.ex. kunna komma i fråga i de fall besluten avser identifiering av mobil- telefoner i samband med en hemlig teleavlyssning som pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En prövning ska alltid göras av i vilken utsträckning ett tillstånd ska förenas med sådana villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Vilka villkor det kan vara fråga om får avgöras från fall till fall i rätts- tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft19"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p661 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Rättssäkerhetsgarantier och vissa övriga frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En ny beslutsinstans för underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Behovet av en ny beslutsinstans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslut i underrättelseverksamhet om tillstånd till sär- skilt ingripande åtgärder som avser ljud- eller bildupptagning, lokalisering av person, identifiering av mobil elektronisk kommu- nikation m.m. eller störning av sådan kommunikation samt till- stånd till annars brottsliga gärningar eller särskilda provokativa åtgärder ska fattas av ett särskilt beslutsorgan – Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;Nämnden ska arbeta fristående från de brottsbekämpande myndigheterna och utgöra en oberoende beslutsinstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Utredningen föreslår att beslut om tillstånd till åtgärder enligt den nya lagen om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet i normalfallet ska få fattas inom de brottsbekämpande myndigheterna. När det gäller beslut om åtgär- der som bedöms vara särskilt ingripande föreslår utredningen att det i förundersökning är rätten som ska pröva tillståndsfrågan. När det gäller underrättelseverksamheten finns det inte någon motsva- rande oberoende beslutsinstans. Att låta dessa beslut fattas inom de brottsbekämpande myndigheterna framstår inte som tillräckligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Hur beslutsordningen ska utformas i underrättelseverksamheten kräver därför särskilda överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;I underrättelseverksamheten är syftet att genom en bred infor- mations- och kunskapsinsamling ge underlag för bearbetning och analys (kartläggning). Utgångspunkten är, ofta utifrån en mer över- gripande ansats, att studera och kartlägga en befarad brottslig verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;samhet för att förebygga eller förhindra att brottsligheten genom- förs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft7"&gt;Mer kvalificerade inhämtningsåtgärder av sådan typ som föreslås i inhämtningslagen utgör många gånger intrång i den enskildes integritet. Å andra sidan medför målsättningen för inhämtning i underrättelseverksamhet, i ljuset av det framåtblickande perspek- tivet, att partsintresset inte framstår som lika framträdande som under en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;I utredningens delbetänkande behandlas frågan om lämplig be- slutsinstans för beslut i underrättelseverksamhet om att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation (se SOU 2009:1 s. 128 ff.). Utredningen konstaterar där att det finns tungt vägande skäl som talar mot att allmän domstol ges en roll i underrättelseverksam- heten och att dessa skäl gör sig gällande med minst samma styrka vad gäller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Samma skäl som utredningen anförde i delbetänkandet mot att låta åklagare eller domstol pröva tillståndsfrågor i underrättelse- verksamheten gör sig gällande även när det gäller frågor enligt in- hämtningslagen. Det finns sålunda all anledning att vara tveksam till att ge åklagare en central roll i att pröva olika åtgärder i under- rättelseverksamheten, eftersom det kan ge anledning att ifrågasätta deras ställning och beslut, om det senare blir fråga om en förunder- sökning och åtal där han eller hon eller någon annan åklagare intar partsställning. Det finns på samma sätt skäl att framhålla proble- matiken i att låta domstol generellt rättsligt pröva olika åtgärder som vidtas i underrättelseverksamheten och därmed i många fall ge klartecken till olika operativa spaningsåtgärder. Detta kan leda till att domstolens roll som oberoende prövningsinstans i brottsmåls- förfarandet ifrågasätts, i varje fall när åtgärderna senare leder fram till förundersökning och åtal. Det är inte heller naturligt för allmän domstol att ha en sådan roll i det svenska rättssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Ett annat alternativ skulle kunna vara att låta Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden fatta besluten. Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden är tillsynsmyndighet för bl.a. användningen av hem- liga tvångsmedel och föreslås i avsnitt 12.5 få utökade tillsynsupp- gifter avseende åtgärder enligt inhämtningslagen. Detta skulle kunna vara acceptabelt om besluts- och tillsynsfunktionerna utövas på sådant sätt att det blir fråga om skilda enheter inom myndigheten som självständigt gentemot varandra svarar för funktionerna. Lös- ningen framstår dock inte som helt lyckad ur ett rättsäkerhetsper- spektiv, eftersom det beslutsorgan som ger tillståndet inte bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;kunna sammankopplas med det organ som i efterhand utövar tillsyn över den verksamhet i vilket beslutet har tillämpats. Vid kontakter med Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har också nämnden ställt sig tveksam till ett sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Den lösning som därmed återstår är inrättandet av ett särskilt organ, t.ex. en nämnd, för prövningen. Med ett sådant beslutsorgan skulle besluten kunna fattas helt fristående från både de verkställ- ande brottsbekämpande myndigheterna och tillsynsmyndigheten. En sådan lösning framstår enligt utredningen som principiellt riktig och ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Nämnden föreslås som framgått av tidigare avsnitt fatta beslut i underrättelseverksamhet avseende särskilt ingripande fall av ljud- eller bildupptagning, lokalisering av person, identifiering av mobil elektronisk kommunikation m.m. eller störning av sådan kommu- nikation samt rörande annars brottsliga gärningar och särskilda provo- kativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Nämndens organisation och arbetsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Nämndens ledamöter ska utses av regeringen för en bestämd tid, högst fyra år. Nämndens ordförande och vice ord- förande ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha annan motsvarande juridisk erfarenhet. Det ska också finnas minst två och högst fyra särskilda ledamöter med specialistkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;Nämnden ska vara beslutför med ordförande och två särskilda ledamöter. Fler än tre ledamöter ska inte få delta i ett avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;Ordföranden ska självständigt få vidta förberedande åtgärder och avskriva mål. Även en tjänsteman med juridisk kompetens som är knuten till Nämnden ska, efter ordförandens förordnande, få vidta förberedande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;Med hänsyn till bedömningen ovan i avsnitt 12.1.1 bör det fram- hållas att syftet med att inrätta Nämnden är att den ska arbeta fri- stående från de brottsbekämpande myndigheterna och utgöra en oberoende beslutsinstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Att utredningen i betänkandet genomgående använder beteck- ningen Nämnden innebär inte att myndigheten också bör organi- seras som en nämndmyndighet enligt myndighetsförordningen (2007:515). Att inrätta myndigheten som en nämndmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft19"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;skulle visserligen ha den fördelen att Nämndens kansliresurser med stöd av 18 § myndighetsförordningen skulle kunna tillhandahållas av en värdmyndighet. Den värdmyndighet som i så fall främst skulle komma på fråga torde, trots de invändningar som tidigare anförts, vara Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Utredningen avstår dock från att föra fram ett särskilt förslag i denna del utan frågan om myndighetens formella styrelseform får i stället avgöras utifrån vad som befinns lämpligast i samband med inrättandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är i dagsläget svårt att göra tillförlitliga prognoser om vilken omfattning Nämndens verksamhet kommer att få, se även avsnitt 14. Det kan dock antas att verksamheten i vart fall inte inledningsvis kommer att få en särskilt stor omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;För att i viss mån begränsa tillämpningen av interimistiska be- slut bör det dock ställas vissa krav på att Nämnden sammanträder med viss regelbundenhet. En sammanträdesfrekvens på i alla fall två gånger i månaden kan framstå som rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;När det gäller Nämndens sammansättning kan en jämförelse göras med allmän domstols sammansättning vid prövning av en ansökan om användning av hemliga tvångsmedel. Tingsrätten är därvid dom- för med en lagfaren domare enligt huvudregeln i 1 kap. 3 § RB. Vid överklagande av sådant beslut är hovrätten domför med tre lagfarna domare (2 kap. 4 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Vid ställningstagande i frågan om beslutförhet bör beaktas att ärendena vid Nämnden är av sådan karaktär att den information som delges i samband med prövningen måste hållas inom en be- gränsad krets samtidigt som det också krävs att Nämnden tillförs expertkunskaper och att medborgarintresset tillvaratas. Mot den bak- grunden är det lämpligt att Nämnden är domför med en ordförande och två särskilda ledamöter. På motsvarande sätt som när det gäller t.ex. Försvarsunderrättelsedomstolen bör fler än tre ledamöter inte få delta vid avgörandet av ett ärende (se prop. 2008/09:201 s. 72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En naturlig utgångspunkt är att ordföranden liksom vice ordför- anden är lagfarna. Eftersom de också ska kunna leda Nämndens sammanträden bör därutöver ställas krav på att de har tidigare er- farenhet av tjänstgöring som ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;De särskilda ledamöterna bör utses på grundval av kriteriet att de ska besitta särskild kunskap om förhållanden av betydelse för Nämndens verksamhet. Bland dessa ledamöter bör finnas såväl er- farenhet och kunskap om underrättelseverksamhet och förutsätt- ningarna för sådan verksamhet som särskild förmåga att belysa inte- gritetsskyddsintresset och tillvarata medborgarnas perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Ordföranden bör själv kunna fatta beslut i samband med för- beredande åtgärder och besluta om avskrivning. Efter ordförandens förordnande bör beslut i samband med förberedande åtgärder även kunna fattas av tjänstemän som är knutna till Nämnden, t.ex. en sekreterare med juridisk kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Överprövning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Beslut av rätten om åtgärder enligt inhämtningslagen ska kunna överklagas på samma sätt som rättens beslut om åt- gärder enligt &lt;NOBR&gt;25–28&lt;/NOBR&gt; kap. RB. Har särskilda inhämtningsåtgärder beslutats av undersökningsledaren eller åklagaren ska den som är föremål för åtgärden kunna begära rättens prövning av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Beslut av brottsbekämpande myndigheter om särskilda inhämt- ningsåtgärder i underrättelseverksamhet ska kunna bli föremål för prövning i Nämnden, om den som berörts av åtgärden begär det. Nämndens beslut ska inte kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;En tingsrätts slutliga beslut får överklagas (49 kap. 3 § RB). Bestäm- melsen i 49 kap. 5 § 6 RB innebär att om en tingsrätt har prövat frågor om åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;25–28&lt;/NOBR&gt; kap. RB får beslutet överklagas särskilt, dvs. utan samband med överklagande av dom eller slutligt beslut (se även 54 kap. 4 § RB). Enligt den nu föreslagna lagen ska rätten fatta beslut om vissa särskilt ingripande inhämtningsåtgärder. Även om sådana inhämtningsåtgärder inte kan anses utgöra hem- liga tvångsmedel kan de i många fall utgöra påtagliga intrång i den personliga integriteten. Mot denna bakgrund bör det införas en bestämmelse med innebörd att vad som enligt rättegångsbalken gäller för överklagande av domstols beslut om åtgärder enligt 25– 28 kap. RB också ska gälla för domstols beslut om särskilda in- hämtningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;När det gäller beslut om särskilda inhämtningsåtgärder inom ramen för en förundersökning och som får fattas inom de brotts- bekämpande myndigheterna blir frågan om det finns tillräckliga skäl att införa en överprövningsmöjlighet även rörande sådana beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;En polismans beslut om tvångsmedel under en förundersökning kan inte överprövas av domstol. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att överklaga en polismans beslut om bl.a. medtagande till förhör, hämtning till förhör, husrannsakan, kroppsvisitation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;och kroppsbesiktning. En åklagares beslut om de nämnda tvångs- medlen kan inte heller överklagas och den som drabbas kan inte få rättens prövning av åtgärden (jfr dock beslag, reseförbud och an- mälningsskyldighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Mot att införa en rätt att överpröva polismans, undersöknings- ledarens och åklagarens beslut om särskilda inhämtningsåtgärder talar att en sådan möjlighet närmast torde bli av teoretiskt intresse med hänsyn till att den som är föremål för åtgärden normalt saknar kännedom om att åtgärden verkställs. Trots det kan det i undan- tagssituationer förekomma att personen blir medveten om detta. Det är därför enligt utredningens mening inte lämpligt att helt frånta en person möjligheterna att få en överprövning av beslutet. Utred- ningen gör bedömningen att en lämplig ordning är att införa ett system motsvarande vad som gäller för beslag, reseförbud och an- mälningsskyldighet. För beslag gäller att den som drabbas av ett beslag som verkställts utan rättens förordnande får, enligt 27 kap. 6 § RB, begära rättens prövning av beslaget. Motsvarande gäller enligt 25 kap. 5 § RB för beslut om reseförbud och anmälningsskyl- dighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;De omständigheter som nu anförts gör sig gällande på mot- svarande sätt när det gäller de särskilda inhämtningsåtgärder som vidtas av de brottsbekämpande myndigheterna inom underrättelse- verksamheten. Det bör därför också tillskapas en möjlighet att be- gära prövning av beslutet hos Nämnden, om den som berörs av beslutet skulle bli medveten om detta och särskilt begär det. Nämndens beslut bör däremot inte kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Offentliga ombud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas ett krav på att offentligt om- bud ska delta vid rättens eller Nämndens prövning av åtgärder enligt inhämtningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;När det gäller hemliga tvångsmedel eller liknande hemliga åtgärder får den som utsatts för åtgärden av naturliga skäl normalt inte reda på beslutet i sådan tid att det blir praktiskt möjligt eller menings- fullt att överklaga beslutet. Mot den bakgrunden finns systemet med offentliga ombud som ska bevaka enskildas integritetsintressen i ärenden om hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft19"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;hemlig rumsavlyssning. Bestämmelserna omfattar inte ärenden enligt rättegångsbalken om hemlig teleövervakning. När bestämmelserna om offentliga ombud infördes ansågs behovet av sådana ombud vara mindre vid hemlig teleövervakning än vid hemlig teleavlyss- ning och reglerna kom inte att omfatta sådan övervakning (se prop. 2002/03:74 s. 22 f.). Däremot ska offentliga ombud medverka vid prövningen av om hemlig teleövervakning, liksom övriga tvångs- medel, ska tillåtas enligt 6 § lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;De flesta åtgärder som utredningen föreslår ska regleras i inhämt- ningslagen är sådana som redan nu kan beslutas av de brotts- bekämpande myndigheterna utan någon ordinär tillsyn. De aktuella åtgärderna är dessutom enligt utredningens bedömning inte lika in- gripande eller integritetskränkande som de hemliga tvångsmedlen. Det finns mot denna bakgrund inte skäl att föreslå en utvidgning av tillämpningsområdet för offentliga ombud att närvara vid rättens eller Nämndens prövning av åtgärder enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Underrättelse till enskild&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den som i förundersökning har varit utsatt för en åt- gärd enligt 2 kap. 5 § inhämtningslagen (särskilt ingripande ljud- eller bildupptagning eller lokaliseringsåtgärd) ska i efterhand underrättas om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;När det gäller sådan underrättelse, tidpunkt för underrättelsen och undantag från underrättelseskyldigheten ska vad som före- skrivs i 27 kap. 31 § andra och tredje styckena, 32 och 33 §§ RB tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det bör inte införas någon underrättelseskyldighet vid åtgärder enligt inhämtningslagen som vidtas i de brotts- bekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Inte heller bör det, avseende åtgärder enligt inhämtningslagen som vidtas i en förundersökning, införas någon underrättelseskyldighet vid särskilda provokativa åtgärder, tillträde till vissa utrymmen i samband med infiltration, identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokom- munikation eller störning av kommunikation med sådan utrust- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft19"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Allmänt om underrättelseskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Sedan den 1 januari 2008 gäller en underrättelseskyldighet för de brottsbekämpande myndigheterna i förhållande till enskild som varit utsatt för hemliga tvångsmedel. Underrättelse ska lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen, dock senast en månad efter det att förundersökningen avslutades. Underrättelsen ska innehålla uppgifter om vilket tvångsmedel som har använts och när det har skett. Dessutom ska personen underrättas om vilken brottsmiss- tanke som legat till grund för åtgärden. Alternativt ska det finnas uppgift om att personen inte är eller har varit misstänkt för brott. Om det gäller sekretess för en uppgift i en underrättelse ska den skjutas upp till dess att sekretessen inte längre gör sig gällande. Om sekretess hindrat underrättelse under ett års tid, får underrättelsen underlåtas. Underrättelse behöver inte heller lämnas om förunder- sökningen angår vissa brott inom Säkerhetspolisens ansvarsområde, dvs. allmänfarliga brott, brott mot rikets säkerhet och terrorist- brott (27 kap. 32 och 33 §§ RB). Bestämmelser om underrättelse till enskild finns även i 15 § lagen om hemlig rumsavlyssning och i &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Underrättelseskyldighet vid förundersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Bör det införas en underrättelseskyldighet vid förundersökning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Syftet med att lämna underrättelse om att hemliga tvångsmedel har använts är att den enskilde ska få möjlighet att bedöma vilket inte- gritetsintrång som åtgärden har inneburit och att reagera mot vad han eller hon kan anse ha varit en rättsstridig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I många av de åtgärder som föreslås regleras i den nya lagen är integritetsintrånget inte så stort att det enligt utredningens bedöm- ning motiverar införandet av en underrättelseskyldighet. Men när det gäller sådana åtgärder som bedöms utgöra särskilt ingripande ljud- eller bildupptagningar eller lokalisering av person enligt den föreslagna inhämtningslagen torde integritetsintrånget normalt vara så betydande att det av den anledningen bör införas en under- rättelseskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Närmare om underrättelseskyldigheten vid förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Underrättelseskyldighet vid användning av hemliga tvångsmedel gäller endast i förhållande till den som är eller har varit misstänkt för brott eller, i de fall avlyssningen eller övervakningen avsett en teleadress som innehas av någon annan än den misstänkte, även innehavaren (27 kap. 31 § RB). Det är alltså en i förhållande till det totala antalet personer vilkas kommunikation kan komma att bli föremål för åtgärden begränsad krets som kan komma att under- rättas. Den som ringer till en avlyssnad teleadress eller utan att vara innehavare använder en sådan teleadress blir inte underrättad. Med hänsyn till svårigheten att identifiera sådana personer är detta en naturlig avgränsning (se prop. 2006/07:133 s. 37). Regeringen uttalade även att en underrättelseskyldighet beträffande sådana ovidkommande personer skulle skapa betydande praktiska problem och dessutom typiskt sett medföra att integritetskränkningen för den enskilde skulle kunna öka (se prop. 2006/07:133 s. 39 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;När det gäller underrättelseskyldighet enligt inhämtningslagen anser utredningen inte att det finns anledning att göra någon annan principiell bedömning av underrättelseskyldighetens omfattning än den som gjorts i samband med att underrättelseskyldighet vid användning av hemliga tvångsmedel infördes. På motsvarande sätt som vid sådan underrättelseskyldighet måste en underrättelseskyl- dighet vid åtgärder enligt inhämtningslagen följaktligen begränsas till de personer som varit föremål för något aktivt ställningstagande inom ramen för inhämtningen. En lämplig ordning är därför att den som varit utsatt för en särskilt ingripande ljud- eller bildupptagning eller lokaliseringsåtgärd, ska underrättas om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;En ljud- eller bildupptagning kan, om den sker på en plats med mycket folk, komma att beröra ett stort antal personer. Integritets- intrånget för dessa måste dock normalt sett bedömas vara så ringa att det inte motiverar någon underrättelse. Beträffande sådana för brottsutredningen ovidkommande personer skulle en underrättelse- skyldighet typiskt sett innebära att integritetsintrånget ökar. Åt- skilliga av dessa kommer inte heller att kunna identifieras, i varje fall inte utan att stora utredningsresurser läggs ned på identi- fieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Vid särskilt ingripande ljud- eller bildupptagning bör den som innehar den plats, där åtgärden har genomförts, underrättas om åt- gärden. Om åtgärden har genomförts på en plats till vilken allmän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft19"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;heten har tillträde, ska det dock inte behöva lämnas någon under- rättelse till innehavaren av platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Undantag från underrättelseskyldigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;En ovillkorlig underrättelseskyldighet skulle innebära en stor risk för att brottsbekämpande verksamhet skadas. Det är därför nöd- vändigt att bestämmelser om underrättelseskyldighet förses med undantag. Undantagen bör utformas på motsvarande sätt som av- seende hemliga tvångsmedel. Det innebär att underrättelse ska kunna skjutas upp på grund av att sekretess gäller för uppgifterna. Det innebär vidare att underrättelse inte heller behöver lämnas om för- undersökningen angår vissa brott inom Säkerhetspolisens ansvars- område, dvs. allmänfarliga brott, brott mot rikets säkerhet och terroristbrott (27 kap. 32 och 33 §§ RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Med hänsyn till att sekretess kan bestå under lång tid är det rimligt att, liksom är fallet beträffande underrättelseskyldighet av- seende användning av hemliga tvångsmedel, föreskriva en tidsfrist efter vilken underrättelse inte behöver lämnas om sekretessen fort- farande består. Vad gäller tidsfristens längd bör den motsvara vad som gäller för hemliga tvångsmedel, dvs. ett år. Har ingen under- rättelse kunnat lämnas under den tiden ska underrättelse få under- låtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;En underrättelse behöver inte heller lämnas till den som redan enligt 23 kap. 18 § RB eller på annat sätt fått del av eller tillgång till uppgifterna. En underrättelse ska heller inte behöva lämnas, om den med hänsyn till omständigheterna uppenbart är utan betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Vem ska fullgöra underrättelseskyldigheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;Enligt 14 b § förundersökningskungörelsen ska underrättelseskyl- digheten enligt 27 kap. 31 § RB fullgöras av den åklagare som är eller har varit förundersökningsledare. När en underrättelse har under- låtits enligt 27 kap. 33 § andra stycket RB, dvs. när det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, ska den åklagare som har varit förundersökningsledare underrätta Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft19"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Utredningens förslag till inhämtningslag innebär att enskild polis- man, förundersökningsledare vid polisen och tullen, liksom åklagare, i fortsättningen kommer att kunna besluta om vissa åtgärder enligt den föreslagna lagen. I andra fall kommer besluten att fattas av rätten. I de fall underrättelseskyldighet införs är det fråga om be- slut som har fattats av rätten. Det finns därför skäl att ansluta till utformningen av underrätteskyldighet vid användning av hemliga tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Enligt 27 kap. 31 § andra stycket RB ska en underrättelse lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen. Den bedömningen behöver alltså göras kontinuerligt. Det faller sig naturligt att den åklagare som är eller har varit förundersökningsledare också ska ha ansvaret för att en underrättelse lämnas när förutsättningarna för detta är uppfyllda. En underrättelse ska alltid lämnas senast en månad efter det att förundersökningen avslutades, om inte underrättelsen av sekretesskäl ska skjutas upp eller helt underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Underrättelseskyldighet i underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft90"&gt;Bör det införas en underrättelseskyldighet i underrättelseverksamheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;När det gäller frågan om det bör införas en underrättelseskyldighet för åtgärder vidtagna i underrättelseverksamheten bör följande be- aktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Som tidigare framhållits är underrättelseverksamheten inte in- riktad mot en viss person och partsintressena är inte så fram- trädande i ett sådant tidigt utredningsskede. I stället är det först senare när en förundersökning eventuellt har inletts rörande ett konkret brott och där information kan användas mer riktat mot den enskilde som partsintressena blir påtagliga. Utredningen menar att integritetsintrånget inte är av det slaget att det behöver tillska- pas en ordning med underrättelse i efterhand till den enskilde om inhämtning. Mot bakgrund av underrättelseverksamhetens framåt- blickande perspektiv och övergripande natur, där information hämtas in, bearbetas och analyseras för att förhindra och förebygga brottslig verksamhet, är en sådan underrättelseskyldighet också problematisk, eftersom den riskerar att motverka själva huvudsyf- tet med underrättelseverksamheten. Av samma skäl skulle det också vara nödvändigt att omgärda en underrättelseskyldighet med så många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft19"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;undantag att den närmast skulle framstå som illusorisk (jfr över- vägandena i utredningens delbetänkande SOU 2009:1 s. 150). Någon underrättelseskyldighet bör således inte införas i underrättelseverk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva löpande tillsyn över användningen av inhämtningsåtgärder enligt inhämtningslagen, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;ljud-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; bild- eller lokaliseringsåtgärder (2 kap.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, eller störning av kommunikation med sådan utrustning (3 kap.),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;tillträde till vissa utrymmen (4 kap.),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;särskilda provokativa åtgärder (5 kap.),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;annars brottsliga gärningar (6 kap.),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;biträde av enskilda (7 kap.), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;särskilda åtgärder i Säkerhetspolisens verksamhet (9 kap).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska även vara skyldig att på begäran av en enskild person kontrollera om han eller hon har utsatts för sådana åtgärder i de brottsbekämpande myndig- heternas verksamhet och om åtgärden och därmed samman- hängande verksamhet har skett i enlighet med lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet regleras i lagen om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet. Nämnden ska bestå av högst tio ledamöter som utses av regeringen för en tid av högst fyra år. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha annan motsvarande juridisk erfaren- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska bl.a. utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångs- medel och därmed sammanhängande verksamhet samt Säkerhets- polisens behandling av personuppgifter enligt polisdatalagen (som den 1 mars 2012 ersätts av en ny polisdatalag, se avsnitt 3.1.6). Till- synen ska särskilt syfta till att säkerställa att verksamheten bedrivs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;enlighet med lag eller annan författning. Fr.o.m. den 1 mars 2012 kommer tillsynen även att omfatta polisens behandling av person- uppgifter enligt lagen om polisens allmänna spaningsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Tillsynen omfattar således användning av hemliga tvångsmedel, såsom hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Att tillsynen även avser med tvångsmedels- användningen ”sammanhängande verksamhet” innebär att både själva avlyssningen eller övervakningen och den vidare hanteringen av upptagningarna, såsom hur överskottsinformation används eller för- störs, liksom fullgörandet av reglerna om underrättelseskyldighet, omfattas av tillsynen. Även den brottsbekämpande verksamhet som föregår och ligger till grund för ansökan om tvångsmedlet omfattas. Tillsynen är avgränsad till ”brottsbekämpande myndigheters” användning av metoderna. Det innebär att domstolarnas handlägg- ning av och beslut i ärenden om tillstånd till användning av hemliga tvångsmedel inte omfattas av nämndens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utför sin tillsyn genom inspektioner och andra undersökningar. I uppdraget ingår att uttala sig om konstaterade förhållanden och om behovet av förändringar i verksamheten. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska vidare verka för att brister i lag eller annan författning avhjälps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är skyldig att på be- gäran av enskild kontrollera om han eller hon har utsatts för tvångs- medelsanvändning och därmed sammanhängande verksamhet eller har varit föremål för sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av nämndens tillsyn. Den enskilde ska underrättas om att kontrollen har utförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har rätt att utan hin- der av gällande sekretess av förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen få de uppgifter och det biträde som nämnden begär. Även domstolar samt de förvaltningsmyndigheter som inte om- fattas av tillsynen är skyldiga att lämna de uppgifter som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Av 20 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden följer att nämnden, om den uppmärk- sammar förhållanden som kan utgöra brott, ska anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. Om Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden uppmärksammar felaktigheter som kan medföra skadeståndsansvar för staten ska nämnden anmäla det till Justitiekanslern. Det finns även en anmälningsskyldighet till Datainspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn fyller en viktig funktion för att upprätthålla en hög rättssäkerhet kring bl.a. använd- ningen av hemliga tvångsmedel. Även om de åtgärder som utred- ningen förslår ska regleras i inhämtningslagen inte kan anses lika ingripande som hemliga tvångsmedel står det klart att en effektiv tillsyn över användningen av inhämtningsåtgärderna är viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det framstår enligt utredningens bedömning som angeläget att tillsynen över de brottsbekämpande myndigheternas inhämtnings- åtgärder enligt lagen blir effektiv och oberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Det kan visserligen diskuteras om behovet av tillsyn är lika stort i förundersökningssituationer som i underrättelseverksamheten, med tanke på den rättsliga kontroll som ligger i en öppen rättegång med partsinsyn m.m. Många av de åtgärder som regleras i inhämt- ningslagen är dock snarare spaningsåtgärder än bevisinhämtnings- åtgärder. Det innebär också att det kan antas att de inte på samma sätt som hemliga tvångsmedel kommer att redovisas i förundersök- ningsprotokoll eller komma under rättens prövning. Det finns där- för skäl att låta Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av åtgärder enligt inhämtningslagen både i underrättelseverksamhet och i förundersökning. Tillsynen ska dock inte avse beslut att lägga ned eller inte inleda förundersökning enligt lagens 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska även vara skyldig att på begäran av enskild kontrollera om han eller hon har utsatts för sådana åtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas under- rättelseverksamhet och om åtgärden och därmed sammanhängande verksamhet har skett i enlighet med lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Regeringens redovisning till riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon skyldighet att till riks- dagen redovisa användningen av särskilda inhämtningsåtgärder motsvarande vad som gäller för användningen av hemliga tvångs- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;När det gäller frågan om någon av de särskilda inhämtningsåtgärder som utredningen föreslår ska omfattas av lagregleringen, bör ingå i regeringens redovisning till riksdagen av hemliga tvångsmedel gör utredningen bedömningen att det inte föreligger lika starka skäl för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;en sådan redovisning som det gör för de hemliga tvångsmedlen. Detta beror på att det huvudsakligen handlar om åtgärder som redan nu används av de brottsbekämpande myndigheterna och som får anses utgöra mindre ingrepp i den enskildes integritet än hemliga tvångsmedel. Det beror också på att det avseende flera av åt- gärderna handlar mer om spaningsåtgärder än åtgärder för att säkra bevisning för en kommande rättegång. Till detta kommer den kraftiga utvidgning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn som föreslås i avsnitt 12.5 Utredningen finner därför inte att nyttan av att redovisa användningen av särskilda inhämtningsåtgärder till riksdagen i en årlig skrivelse är så stor att en sådan ordning bör införas. I sammanhanget bör dock framhållas att den tillsyn över åtgärder enligt inhämtningslagen som Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden ska bedriva bör redovisas på motsvarande sätt som nämndens övriga tillsynsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Frågor om sekretess och tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De nuvarande sekretessreglerna till skydd för såväl intresset av att förebygga eller beivra brott som enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ger ett tillräckligt och adekvat skydd för sådana inhämtningsåtgärder enligt den före- slagna lagen som kan behöva hemlighållas, och någon ändring behöver således inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som syftar till att begränsa spridningen av information som innehas av de brotts- bekämpande myndigheterna. Hos myndigheterna gäller sekretess bl.a. med hänsyn till intresset av att förebygga eller beivra brott och till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Enligt 18 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess för bl.a. uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller ange- lägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott. Sekretessen gäller om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder mot- verkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Bestämmelsen gäller uppgifter som hänför sig till viss verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft19"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Det innebär att sekretessen för uppgifterna upprätthålls oavsett hos vilken myndighet de finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Av 18 kap. 2 § första stycket OSL framgår att sekretess även gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen, dvs. polisverksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning enligt 23 kap. RB. Av bestämmelsen framgår vidare att sekretess gäller för uppgift som i annat fall hän- för sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terrorism. Sekre- tess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Sekretess gäller under samma förut- sättningar uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar samt sådan verk- samhet som avses i 7 § 1 lagen om behandling av uppgifter i Tull- verkets brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL gäller som huvudregel sekretess för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska för- hållanden bl.a. i utredning enligt bestämmelserna om förundersök- ning i brottmål, i angelägenhet som avser användning av tvångs- medel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott samt i bl.a. åklagares, polisens och Tullverkets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den en- skilde eller någon honom närstående lider skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Sekretessen enligt 35 kap. 1 § OSL hindrar inte att uppgifter lämnas till enskild i vissa särskilt angivna fall, t.ex. enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen, lagen (1998:621) om misstanke- register och polisdatalagen. I 35 kap. 6 och 7 §§ OSL finns bestäm- melser om att sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket den lagen i vissa fall inte gäller. Så är fallet för flertalet uppgifter som lämnas till domstol med anledning av åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Uppgifter som hänför sig till förundersökning och underrättelse- verksamhet respektive enskilds personliga och ekonomiska förhåll- anden är föremål för sekretess genom ovan nämnda bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretesskyddet enligt dessa be- stämmelser ger enligt utredningen ett tillräckligt och adekvat skydd för de uppgifter som kan behöva hemlighållas och det behövs där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;för inte några kompletterande sekretessbestämmelser för de särskilda inhämtningsåtgärder som får vidtas enligt den av utredningen före- slagna regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: För uppgifter som rör särskilda inhämtningsåtgärder ska – i likhet med vad som gäller för uppgifter från hemliga tvångsmedel – tystnadsplikten ha företräde framför meddelar- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;En annan fråga som måste övervägas är om tystnadsplikten bör ha företräde framför meddelarfriheten för uppgifter som hänför sig till användning av särskilda inhämtningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det råder meddelarfrihet för de allra flesta uppgifter som om- fattas av sekretess till skydd för den brottsbekämpande verksam- heten, även uppgifter om användning av tvångsmedel. Ett undantag från meddelarfriheten rör användningen av hemliga tvångsmedel. Enligt 18 kap. 19 § OSL gäller att uppgifter som omfattas av sekre- tess enligt 18 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ OSL och som avser användning av bl.a. hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraöver- vakning och hemlig rumsavlyssning är undantagna från meddelar- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Inhämtningsåtgärder enligt den föreslagna regleringen kan i vissa avseenden jämställas med användningen av hemliga tvångsmedel. Ett sådant är den skada som ett utnyttjande av meddelarfriheten skulle innebära för utredningen eller undersökningen. Liksom när det gäller de hemliga tvångsmedlen skulle syftet med inhämtnings- åtgärderna kunna omintetgöras om uppgifterna kommer ut. Det finns således ett påtagligt brottsbekämpningsintresse av att upp- gifterna skyddas. I vissa fall skulle det kunna innebära fara för liv och hälsa om uppgifter om t.ex. särskilda provokativa åtgärder eller tillträde till vissa utrymmen i samband med infiltration avslöjades. Mot detta skyddsintresse står den tungt vägande meddelarfriheten. Det kan visserligen argumenteras för att åtgärderna borde differen- tieras så att endast de allvarligaste åtgärderna undantogs rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vid den avvägning som bör göras menar utredningen dock att brottsbekämpningens intresse av att skydda metoderna i sig, de som arbetar med metoderna och de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft19"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;som utsätts för metoderna klart väger över. Det bör därför införas ett generellt undantag från rätten att meddela och offentliggöra upp- gifter för åtgärder enligt inhämtningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bestämmelsernas tillämplighet för de brottsbekämpande myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Befogenheter enligt den föreslagna inhämtningslagen ska tillkomma Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Eko- brottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten i dessa myndig- heters brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;Tullverket ska ha befogenhet att, i myndighetens brottsbekäm- pande verksamhet, utföra ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av person, identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m., installation av lokaliseringsutrustning, särskilda provoka- tiva åtgärder samt ta biträde av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Kustbevakningen ska ha befogenhet att, i myndighetens brotts- bekämpande verksamhet, utföra bildupptagning av hem eller kor- respondens, lokalisering av person, installation av lokaliserings- utrustning samt ta biträde av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;Skatteverket ska ha befogenhet att, i myndighetens brotts- bekämpande verksamhet, utföra bildupptagning av hem eller korrespondens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;Vid tillämpning av inhämtningslagen ska, vid utövande av respektive myndighets befogenheter enligt ovan, vad som är föreskrivet om polismyndighet gälla även för den myndigheten. Vidare ska på motsvarande sätt vad som är föreskrivet om polis- man även gälla tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen respek- tive Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;Åtgärder som avses i inhämtningslagen bör enligt utredningens be- dömning generellt kunna vidtas av polisen och Åklagarmyndigheten i respektive myndighets brottsbekämpande verksamhet. Polisen be- driver brottsbekämpande verksamhet vid Rikspolisstyrelsen (inklu- sive Säkerhetspolisen) och polismyndigheterna samt vid Ekobrotts- myndigheten. Det föreligger dock behov av att kunna vidta vissa av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;åtgärderna även vid andra myndigheter med brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att Tullverket med hänsyn till den allvarliga och ofta organiserade brottslighet som verkets uppdrag omfattar bör kunna utföra ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av person, identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m., in- stallation av lokaliseringsutrustning, särskilda provokativa åtgärder samt ta biträde av enskilda. Åtgärderna bör enbart få vidtas i Tull- verkets brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;På motsvarande sätt bör, enligt utredningens bedömning, Kust- bevakningen med hänsyn till den brottslighet som myndigheten har uppdrag att utreda och beivra ges befogenhet att, i myndighetens brottsbekämpande verksamhet, utföra bildupptagning av hem eller korrespondens, varvid det bör noteras att fartyg kan i vissa fall be- dömas som hem samt lokalisering av person, installation av lokali- seringsutrustning och få möjlighet att ta biträde av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Slutligen bör Skatteverket ges befogenhet att, i myndighetens brottsbekämpande verksamhet, utföra bildupptagning av hem eller korrespondens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Vid tillämpning av inhämtningslagen ska, vid utövande av respek- tive myndighets befogenheter enligt ovan, vad som är föreskrivet om polismyndighet gälla även för den myndigheten. Vidare ska på motsvarande sätt vad som är föreskrivet om polisman även gälla tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen respektive Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft19"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p681 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya regleringen ska träda i kraft den 1 juli 2012. För åtgärder enligt inhämtningslagen som har beslutats innan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft7"&gt;lagen träder i kraft och där verkställighet av åtgärden har på- börjats före ikraftträdandet, ska verkställighet av åtgärden få fort- gå utan tillämpning av den lagen, dock längst till och med den 30 september 2012 (tre månader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Övriga förslag behöver inga särskilda övergångs- bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Utredningens förslag till inhämtningslag innebär en lagreglering av ett antal åtgärder som de brottsbekämpande myndigheterna sedan lång tid vidtar med stöd av allmänna lagregler eller principer. Den föreslagna lagen innebär att förutsättningarna för att använda meto- derna klargörs och därmed uppnås en ökad tydlighet och förutse- barhet. Det finns enligt utredningen övertygande skäl som talar för att en tydlig och mer förutsebar reglering av befintliga inhämtnings- metoder i sig innebär en effektivare användning av metoderna, efter- som många oklarheter som tidigare funnits undanröjs. Den föreslagna lagen innehåller också betydande förbättringar av rättssäkerheten kring användandet av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Det är mot denna bakgrund värdefullt att se till att inhämtnings- lagen träder i kraft så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det bör särskilt framhållas att de metoder som redan nu används av de brottsbekämpande myndigheterna med stöd av allmänna lag- regler eller principer och som föreslås omfattas av den nya lagen kommer att kunna användas enligt vad som gällt tidigare i avvaktan på att den nya lagen ska träda i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft19"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;För sådana åtgärder, dvs. inhämtningsåtgärder som beslutats och påbörjats före lagens ikraftträdande och fortfarande pågår när regle- ringen träder i kraft, behövs enligt utredningen en övergångsregle- ring för att inte riskera effektivitetsförluster i den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Åtgärder som beslutats och påbörjats före ikraftträdandet bör därför få fortsätta att verkställas utan tillstånd enligt den nya lagen. Sådan verkställighet bör dock längst få ske under en tid om tre måna- der. Den tiden överensstämmer med den maximala tillståndsläng- den för flertalet åtgärder enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;När det gäller övriga förslag bedömer utredningen att det inte finns skäl för några särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft19"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;14 Kostnads- och konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Kommittéer och särskilda utredare ska enligt kommittéförordning- en (1998:1474) göra en konsekvensanalys i där angivna hänseenden beträffande de förslag som lämnas. I det följande redovisas därför konsekvenserna av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ekonomiska konsekvenser för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen innebär kostnader för inrättande av Nämnden, ökade kostnader för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden samt i begränsad utsträckning ökade kostnader även för Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar. Kostnadsökning- arna bör finansieras inom de befintliga ramarna för rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Med den nuvarande användningen av metoderna som utgångspunkt, har den öppna polisen bedömt att utredningens förslag till regle- ring av tekniska spaningsmetoder (ljud, bild och lokalisering) kan röra sig om uppskattningsvis 900 ärenden per år, varav merparten av ärendena torde avse lokalisering av person. Av dessa ärenden kom- mer en klart övervägande del att utföras inom ramen för förunder- sökningar och endast en mindre andel inom underrättelseverksamhet. När det gäller sådana åtgärder som bedöms vara särskilt ingripande och därför kräver prövning av rätten eller Nämnden kan dessa, när det gäller tekniska spaningsmetoder, uppskattas till &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; ärenden per år, varav omkring 5 ärenden i underrättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;När det gäller övriga tekniska spaningsmetoder, som använd- ning av &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; och störsändare, är antalet ärenden svårt att uppskatta. Likaså är det svårt att uppskatta hur många särskilda pro- vokativa åtgärder som kan komma att genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft19"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Kostnads- och konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;När det slutligen gäller tillträde till vissa utrymmen i samband med infiltrationsoperationer kan antalet vid en grov uppskattning uppgå till 30, varav 10 i underrättelseverksamhet. Lika många ären- den bedöms det kunna bli fråga om när det gäller annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;För &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;polismyndigheterna &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft7"&gt;innebär utredningens förslag i stor utsträckning en reglering av åt- gärder som redan nu kan vidtas av dessa myndigheter. Ny är dock möjligheten att använda störsändare. Även om utredningens förslag i den delen för med sig ökade kostnader i form av utgifter för anskaff- ning av teknisk utrustning för störning får kostnaderna antas vara förhållandevis blygsamma. Regleringen av särskilda provokativa åtgär- der och vissa frågor som berör infiltrationsoperationer bedöms inte medföra några ökade kostnader för polisen. Sammantaget innebär detta att eventuella kostnadsökningar för polisen inte kan förväntas bli så stora att de kräver några resurstillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;För &lt;SPAN class="ft10"&gt;Åklagarmyndigheten &lt;/SPAN&gt;innebär förslagen dels att åklagare kopplas in och fattar fler beslut än vad som nu gäller, dels att åklagare i vissa ärenden ska begära tillstånd till åtgärden vid domstol. Till detta kom- mer att åklagaren kommer att ansvara för den förslagna underrät- telseskyldigheten när det gäller särskilt ingripande ljud- och bild- upptagning samt lokalisering av person i förundersökning. Dessa åtgärder kommer dock inte att bli särskilt många och innebär inte något påtagligt merarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utgångspunkt för de ekonomiska konsekvenserna är den om- fattning av åtgärder som beskrivits ovan, samt uppgifter från Åkla- garmyndigheten om vissa handläggningskostnader. Utredningen bedömer att åklagare på grund av de nya bestämmelserna i inhämt- ningslagen kan förväntas fatta ungefär 1 000 beslut per år. En rimlig utgångspunkt kan vara att varje beslut innebär en timmes arbete. Till en timkostnad av 650 kr per timme skulle den sammanlagda kost- naden uppgå till 650 000 kr. Till detta bör läggas kostnaden för de ärenden där åklagaren för talan i domstol. Vid en skälighetsuppskatt- ning kan det röra sig om fem timmar per ärende i 50 ärenden per år och därmed en kostnad om cirka 160 000 kr. Sammantaget skulle de ökade kostnaderna för Åklagarmyndigheten uppgå till ca 810 000 kr. Denna kostnad bedöms rymmas inom Åklagarmyndighetens befint- liga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;För &lt;SPAN class="ft72"&gt;Sveriges Domstolars &lt;/SPAN&gt;del kan det handla om uppskattningsvis omkring 100 nya tillståndsärenden varje år. Med en uppskattad snitt- kostnad om 1 000 kr per ärende handlar det om en kostnadsökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Kostnads- och konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;på omkring 100 000 kr. Denna kostnad bör rymmas inom Sveriges Domstolars befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Den förstärkning av &lt;/SPAN&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens &lt;SPAN class="ft7"&gt;till- syn som utredningen föreslår kan enligt utredningens bedömning innebära ett behov av en förstärkning med två kvalificerade hand- läggare. Med beaktande av lönekostnader, kostnader för lokaler, resor m.m. skulle förslagen innebära en årlig kostnadsökning om 3 000 000 kr. Kostnaden ryms inte inom nämndens nuvarande an- slag, utan nämndens anslag måste höjas. Ramhöjningen bör dock kunna finansieras genom omfördelningar inom rättsväsendets anslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nämnden &lt;/SPAN&gt;är kostnaden svårbedömd, eftersom den blir beroende av faktorer som vilken styrelseform som väljs, om Nämnden ska ha ett eget kansli eller om den kan inordnas under en värdmyndighet samt i vilken omfattning ordföranden och vice ord- föranden förväntas tjänstgöra. Det står dock klart att inrättandet av Nämnden kommer att innebära vissa ökade kostnader jämfört med dagsläget. Med hänsyn till den förväntade mängden ärenden bedöms emellertid dessa kostnader inte bli högre än att de kan finansieras genom omfördelningar inom rättsväsendets anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Även när det gäller &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tull- verket &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft7"&gt;avser lagregleringen främst sådana åtgärder som myndigheterna redan nu får vidta. Eventuella tillkommande kost- nader för dessa myndigheter bedöms vara så låga att de ryms inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Konsekvenser för brottsligheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag kan förväntas innebära ökad effektivitet i de brottsutredande myndigheternas verksamhet. Genom förslagen kommer det att finnas bättre förutsättningar att effektivt utreda grov brottslighet. Därigenom kan polis och åkla- gare förväntas beivra fler brott, vilket kan förväntas leda till en på sikt minskad brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;Även om flertalet åtgärder som omfattas av inhämtningslagen är så- dana som redan i dag används av de brottsbekämpande myndighe- terna, finns det enligt utredningen övertygande skäl som talar för att en tydlig och mer förutsebar reglering av befintliga inhämtnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft19"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Kostnads- och konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;metoder i sig innebär en effektivare användning av metoderna, efter- som många oklarheter som tidigare funnits undanröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Ett effektivare brottsbekämpande arbete innebär bättre förutsätt- ningar att effektivt utreda grov organiserad brottslighet. Effektivare brottsutredningar bör leda till ett ökat antal dömda personer samt som en konsekvens därav även, på sikt, minskad brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Utredningens förslag förväntas inte i övrigt få några konsekvenser av det slag som anges i kommittéförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Det finns inte någon anledning att anta att utredningens förslag kommer att påverka kostnaderna eller intäkterna för kommuner, företag eller enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Förslagen kan inte heller förväntas få direkt betydelse för jäm- ställdheten mellan kvinnor och män, barn, det kommunala självsty- ret, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft19"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;15 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslaget till lag (0000:00) om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om befogenhet att i brottsbekämp- ande verksamhet hos Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Ekobrotts- myndigheten och Åklagarmyndigheten använda vissa särskilda åtgärder i syfte att hämta in information för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet (under- rättelseverksamhet), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;utreda eller beivra brott (förundersökning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;I lagen finns även bestämmelser om befogenheternas tillämplighet för Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket i dessa myndigheters brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Lagen ger de brotts- bekämpande myndigheterna befogenheter att använda vissa särskilda åtgärder för inhämtning av information. Åtgärderna det rör sig om är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ljudupptagning av samtal (2 kap. 2 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;bildupptagning av hem eller korrespondens (2 kap. 3 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;lokalisering av person (2 kap. 4 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikations- utrustning m.m. (3 kap. 2 och 3 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;tillträde till vissa utrymmen i infiltrationsverksamhet (4 kap. 1 §), och vid installation av lokaliseringsutrustning (4 kap. 7 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;särskilda provokativa åtgärder (5 kap. 1 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;annars brottsliga gärningar (6 kap. 1 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Åtgärderna är inte hemliga tvångsmedel utan befogenheter att an- vända vissa särskilda åtgärder, jfr kommentaren till 3 § nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Lagen utesluter inte att andra åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten fortfarande kan användas med stöd av annan lag, t.ex. polislagen. Den föreslagna lagen påverkar med andra ord inte tillåtlig- heten av andra åtgärder än de som uttryckligen regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I bestämmelsen anges att syftena med att genomföra åtgärderna ska vara att hämta in information för att antingen förebygga, för- hindra eller upptäcka brottslig verksamhet (punkten 1), eller utreda eller beivra brott (punkten 2). Det som åsyftas i punkten 1 är det som vanligtvis kallas underrättelseverksamhet, dvs. arbete med in- samling, bearbetning och analys av information i ett skede när det ännu inte finns konkreta misstankar om att ett visst brott har be- gåtts (se närmare avsnitt 4.2.2). Med uttrycket att utreda eller beivra brott i punkten 2 avses förundersökning eller annan utredning en- ligt bestämmelserna i 23 kap. RB. I senare paragrafer används be- greppen underrättelseverksamhet respektive förundersökning för dessa båda verksamheter. I annan lagstiftning kan de begreppen ha annan innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Syftet med denna lag är att reglera vissa särskilda åtgärder som kan ut- göra ingrepp i grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regerings- formen eller Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;I paragrafen anges det övergripande syftet med lagen. Det är att säkerställa skyddet för den enskildes integritet genom att reglera vissa åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten som kan ut- göra ingrepp i grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. RF eller enligt Europakonventionen. Det är framför allt fråga om dels skyddet för den kroppsliga och personliga integriteten enligt 2 kap. 6 § RF, dels rätten till en rättvis rättegång och skyddet för privat- och familjeliv enligt artiklarna 6 och 8 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft19"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft15"&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ljud- eller bildupptagning samt lokalisering av person (2 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikations- utrustning m.m. (3 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillträde till vissa utrymmen (4 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;särskilda provokativa åtgärder (5 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;annars brottsliga gärningar (6 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;biträde av enskilda (7 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;nedläggning av förundersökning (8 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft70"&gt;Lagen innehåller även vissa särskilda bestämmelser för Säkerhets- polisen (9 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft15"&gt;Denna lag omfattar inte åtgärder som enligt annan lag utgör hemliga tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;I paragrafens första stycke finns en förteckning som anger vad lagens kapitel innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att det i lagens 9 kap. finns vissa sär- skilda bestämmelser för Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av tredje stycket följer att lagen inte ger stöd för åtgärder som enligt annan lag utgör hemliga tvångsmedel. Med hemliga tvångs- medel avses postkontroll, hemlig teleavlyssning, hemlig teleöver- vakning och hemlig kameraövervakning samt hemlig rumsavlyss- ning. Är omständigheterna vid t.ex. en ljudupptagning sådana som beskrivs i 1 § lagen om hemlig rumsavlyssning, ska bestämmelserna i den lagen tillämpas. På samma sätt gäller att om en bildupptagning genomförs på sätt som anges i rättegångsbalkens bestämmelser om hemlig kameraövervakning (27 kap. 20 a §) ska de bestämmelserna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Tillstånd till åtgärder enligt denna lag får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;I paragrafen finns proportionalitetsprincipen uttryckt (se även t.ex. 8 § polislagen). Principen brukar i korthet beskrivas på det sättet att en åtgärd i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet ska stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med den. Principen måste beaktas vid prövningen av om åtgärden ska tillåtas. Den får också betydelse för hur lång tillståndstiden ska vara och vilka vill-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;kor tillståndet eventuellt ska förenas med. Principen måste också beaktas under hela verkställighetsförfarandet och ska alltså, även sedan tillstånd har meddelats, beaktas självmant av den brotts- bekämpande myndigheten. Det skulle kunna inträffa situationer när integritetsintrånget under verkställigheten blir så stort att åtgärden inte längre kan anses tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;När det gäller särskilda provokativa åtgärder innebär de begräns- ningar som följer av proportionalitetsprincipen att det i regel inte är möjligt att fatta beslut om provokativa åtgärder som riskerar att leda till skada på människors liv eller hälsa, eller annars innebär oåter- kallelig skada på enskild egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;2 kap. Ljud- eller bildupptagning samt lokalisering av person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft71"&gt;I den utsträckning som följer av &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ får teknisk utrustning användas för att ta upp ljud eller bild eller bestämma lokalisering av person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Paragrafen innehåller en allmän bestämmelse om de befogenheter som ges till de brottsbekämpande myndigheterna i det nu aktuella kapitlet. Befogenheterna avser att i vissa fall med teknisk utrust- ning få ta upp ljud (2 §) eller bild (3 §) eller bestämma lokalisering (4 §) samt särskilt ingripande &lt;NOBR&gt;ljud-,&lt;/NOBR&gt; bild- eller lokaliseringsåtgärder (5 §). I bestämmelsen används det teknikneutrala begreppet teknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft10"&gt;Ljudupptagning av samtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;Med ljudupptagning av samtal avses i denna lag användande av tekniskt hjälpmedel för upptagning av ljud, dolt eller genom vilseledande, för att ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;samtal där företrädare för myndigheten själv deltar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;sådant som avhandlas vid sammanträde eller sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde, om företrädare för myndigheten själv del- tar i sammanträdet eller sammankomsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft19"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Bestämmelsen definierar vad som i denna lag avses med ljudupp- tagning av samtal, dvs. att dolt eller genom vilseledande ta upp vissa samtal eller sådant som avhandlas vid vissa sammanträden och sammankomster med hjälp av tekniskt hjälpmedel. Bestämmelsen omfattar inte åtgärder som enligt annan lag utgör hemliga tvångs- medel (se 1 kap. 3 §). Som angetts i kommentaren till 1 kap. 3 § om lagens tillämpningsområde så innebär det att om åtgärden i sig utgör hemlig teleavlyssning enligt 27 kap. RB eller hemlig rums- avlyssning enligt lagen om hemlig rumsavlyssning blir den nu aktu- ella lagen inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Syftet med de befogenheter som lagen innehåller framgår av 1 kap. 1 §. Det är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet, eller att utreda eller beivra brott. Det innebär att om ljudet tas upp enbart i annat syfte, t.ex. för polismannens skydd och säker- het, kommer en sådan upptagning även fortsättningsvis att kunna ske med stöd av polislagen. Det sistnämnda kan vara fallet när polismannen exempelvis vill skydda sig mot falska påståenden vid senare tillfälle om vad som sagts vid ett möte med en informatör eller när polismannen använder en kroppsmikrofon som en säker- hetsåtgärd vid ett tillslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Upptagningen ska ske med hjälp av tekniskt hjälpmedel för åter- givning av ljud. Med det uttrycket avses alla slag av fungerande av- lyssnings- och inspelningsapparater. Lagrummet blir därmed inte tillämpligt när någon lyssnar med blotta örat, med ett dricksglas mot en vägg eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Att ljudet ska tas upp genom det tekniska hjälpmedlet innebär inte att det behöver vara fråga om inspelning av ljud på medium. Även avlyssning som sker utan sådan inspelning faller under bestäm- melsen, om ljudet förmedlas via det tekniska hjälpmedlet. Det tek- niska hjälpmedlet behöver inte bäras av någon enskild, alltså vara av typen kroppsmikrofon, utan kan även vara placerat på annat sätt, t.ex. dolt i en möbel. Det avgörande är att en företrädare för myn- digheten deltar i samtalet eller närvarar vid sammanträdet eller sam- mankomsten. I annat fall måste förutsättningarna för hemlig rums- avlyssning vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Upptagningen av ljud ska ske dolt eller genom vilseledande. Att åtgärden sker dolt innebär att minst en person som deltar i samtalet eller vid sammanträdet eller sammankomsten är ovetande om att upptagning av ljud sker. Dock måste bestämmelserna om ljudupp- tagning ändå följas, om upptagningen är avslöjad så att den person som skulle vara ovetande om den faktiskt vet om upptagningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;men agerar som om han vore ovetande. Med begreppet vilseledande avses att ljudupptagningen sker öppet för de inblandade medan det brottsbekämpande syftet med åtgärden är dolt. Det sistnämnda kan exempelvis förekomma när en polisman som infiltratör öppet spelar in ljud vid ett möte men de personer som deltar tror att det sker i ett annat syfte än det brottsbekämpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I punkterna 1 och 2 preciseras vilka typer av ljud som paragrafen omfattar. Det rör sig om samtal där företrädare för myndigheten själv deltar, eller sådant som avhandlas vid ett sammanträde eller en sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde, om någon före- trädare för myndigheten själv deltar i sammanträdet eller samman- komsten. Paragrafen omfattar det talade ordet och kan exempelvis avse ljud som förmedlas via en telefon, t.ex. en konferenstelefon vid ett möte. Ljud som åstadkoms i enrum faller utanför regleringen och kan därför åtkommas endast genom hemlig rumsavlyssning. Detsamma gäller som framgått när ingen företrädare för myndig- heten deltar i samtalet, sammanträdet eller sammankomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Den person som dolt eller genom vilseledande får samtalet upp- taget behöver inte vara misstänkt för brott. Vid prövningen av om åtgärden ska tillåtas måste alltid proportionalitetsprincipen beaktas (se 1 kap. 4 §) och dessutom ska villkor för verkställigheten ges, om det bedöms behövas (se 2 kap. 12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Bestämmelsen innehåller ingen begränsning i lokalt hänseende. Det har därför ingen betydelse i sig var samtalet, sammanträdet eller sammankomsten äger rum. Platsen kan vara en bostad eller ett annat skyddat utrymme som kontor, fabriker och andra arbets- platser, men också platser som gator, torg, butiker, restauranger, bilar och bussar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Punkten 1 avser samtal där företrädare för myndigheten själv deltar. Under begreppet företrädare för myndigheten faller polis- män och andra tjänstemän vid myndigheten. Bestämmelsen är även tillämplig när polisen vid genomförande av en åtgärd tar biträde av en enskild med stöd av 7 kap. Mot bakgrund av att privatpersoner har rätt att utan rättsligt stöd utföra egna ljudupptagningar av samtal kommer det att finnas ett behov av att skilja mellan situa- tioner där den enskilde biträder polisen med stöd av regleringen i denna lag och situationer där denne själv vidtar åtgärden på egen hand. Avgörande för den bedömningen blir om upptagningen – mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet – kan anses ske i polisens eller den enskildes intresse, se även kommentaren till 7 kap. 1 §. Enbart det förhållandet att polisen tillhandahåller tek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft19"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;nisk utrustning för en ljudupptagning som genomförs av t.ex. en informatör eller en målsägande innebär dock inte att regleringen blir tillämplig. Ofta torde därför en ljudupptagning som genomförs av en målsägande, i en utpressningssituation eller vid en grov kvinno- fridskränkning, inte falla in under bestämmelserna, oavsett om de tekniska hjälpmedlen har tillhandahållits av polisen eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Enligt punkten 2 kan ljudupptagningen avse sådant som avhandlas vid ett sammanträde eller en sammankomst vartill allmänheten inte har tillträde. Det är därmed fråga om enskild sammankomst (jfr 2 kap. 1 § ordningslagen [1993:1617]) som är tillgänglig endast för en på ett eller annat sätt bestämd eller sluten krets av personer. Företrädaren för myndigheten ska vara en del av den krets av per- soner som har förtroende att närvara vid sammanträdet eller samman- komsten och ta del av vad som förekommer men behöver inte själv delta i något samtal där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Bildupptagning av hem eller korrespondens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;Med bildupptagning av hem eller korrespondens avses i denna lag an- vändande av teknisk utrustning för upptagning av bild, dolt eller genom vilseledande, för att ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bild i bostad, annat hus eller rum som inte är tillgängligt för all- mänheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;sådan bild som avses i 1 genom särskilt inriktad bildupptagning som sker från annan plats, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bild av korrespondens genom särskilt inriktad bildupptagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;Bestämmelsen definierar befogenheten att dolt eller genom vilse- ledande ta upp vissa bilder med hjälp av teknisk utrustning. Be- stämmelsen omfattar inte åtgärder som enligt annan lag utgör hem- liga tvångsmedel (se 1 kap. 3 §). Det innebär att om åtgärden i sig skulle utgöra hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § RB, dvs. den genomförs i hemlighet med fjärrstyrda &lt;NOBR&gt;TV-kameror,&lt;/NOBR&gt; andra &lt;NOBR&gt;optisk-elektroniska&lt;/NOBR&gt; instrument eller därmed jämförbara utrustningar för optisk personövervakning i förundersökning, blir den nu aktu- ella lagen inte tillämplig. Den tekniska utrustningen som avses i lagen får med andra ord inte vara sådana fjärrstyrda utrustningar som används vid hemlig kameraövervakning. I stället ska det vara fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft19"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;om annan, s.k. handhållen, utrustning. Med det avses inte att ut- rustningen hela tiden behöver hållas i handen vid upptagningen. Däremot behöver personen som genomför upptagningen finnas i närheten. Gränsdragningen mellan sådan utrustning och utrustning som avses i 27 kap. 20 a § RB får lösas i rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Bestämmelsen omfattar såväl en videofilmning som upptagning av enstaka stillbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Syftet med de befogenheter som ges i denna lag framgår av 1 kap. 1 §. Det är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet, eller utreda eller beivra brott. Det innebär att om bilden tas upp enbart i annat syfte, t.ex. för polismannens skydd och säkerhet under ett tillslag, kommer en sådan upptagning även fortsättnings- vis att kunna ske med stöd av polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Med uttrycket teknisk utrustning för upptagning av bild avses sådan utrustning som spelar in eller på annat sätt bevarar den upp- tagna bilden. Således omfattas inte olika slag av kikare som enbart används för att förstärka det mänskliga sinnet. Inte heller omfattas den situationen att en kamera enbart används som kikare utan att bilder tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Liksom vad som gäller för ljudupptagningar enligt 2 § tillkommer befogenhet att ta upp bilder enligt 3 § de brottsbekämpande myn- digheterna. Under begreppet företrädare för myndigheten faller polismän och andra tjänstemän vid myndigheten. Bestämmelsen är även tillämplig när polisen vid genomförande av en åtgärd tar bi- träde av en enskild med stöd av 7 kap. Mot bakgrund av att privat- personer har rätt att utan rättsligt stöd göra egna bildupptagningar kommer det att finnas ett behov av att skilja mellan situationer där den enskilde biträder polisen med stöd av regleringen i denna lag och situationer där denne själv vidtar åtgärden på egen hand. Av- görande för den bedömningen blir om upptagningen kan anses ske i polisens eller den enskildes intresse, se även kommentaren till 2 § och 7 kap. 1 §. Enbart det förhållandet att polisen tillhandahåller en kamera för en bildupptagning som genomförs av t.ex. en informatör eller en målsägande innebär inte att regleringen blir tillämplig. En bedömning måste alltid göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet där den huvudsakliga frågan blir att bedöma på vems initiativ som åtgärden vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Upptagningen av bild ska ske dolt eller genom vilseledande. En helt öppen bildupptagning av företrädare för myndigheten regleras således inte. Att åtgärden sker dolt innebär att upptagningen genomförs utan att den som blir föremål för den, dvs. någon som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;bilden avser att avbilda eller som på någon grund har rådighet över det utrymme eller ställe som avbildas, är medveten om åtgärden. Dock måste bestämmelserna om bildupptagning ändå följas, om upptagningen är avslöjad så att den person som skulle vara ovetande om den faktiskt vet om upptagningen men agerar som om han vore ovetande. Bildupptagning som sker dolt men inom ramen för ett annat tvångsmedel, t.ex. bildupptagning under verkställandet av en husrannsakan som sker utan att den enskilde som blir utsatt för åt- gärden vet om den, faller inte under denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Med begreppet vilseledande avses att bildupptagningen sker öppet för de inblandade medan det brottsbekämpande syftet med åtgärden är dolt. Det sistnämnda kan exempelvis förekomma när en infiltratör öppet fotograferar vid ett möte men de personer som deltar tror att det sker i ett annat syfte än det brottsbekämpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; preciseras vilka bilder som paragrafen omfattar. Det rör bild i bostad, annat hus eller rum som inte är tillgängligt för allmänheten och sådan bild tagen från annan plats, om det sker genom särskilt inriktad bildupptagning. Det rör också bild av korre- spondens genom särskilt inriktad bildupptagning. Annan bildupp- tagning, som inte är särskilt reglerad i annan lagstiftning, som lagen om allmän kameraövervakning, får för polisens del genomföras med stöd av polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Punkten 1 avser bild i bostad, annat hus eller rum som inte är tillgängligt för allmänheten. Upptagningen av bild sker i de fallen inne i det skyddade utrymmet och avser något som finns därinne. Den situationen att bilden tas upp inifrån utrymmet men är särskilt inriktad mot något som finns utanför faller därmed utanför tillämp- ningsområdet (se dock kommentaren till punkten 2 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Punkten 1 omfattar bl.a. bostad. Med bostad avses inte enbart permanentbostad utan även tillfällig bostad under den tid den faktiskt används som bostad, t.ex. fritidshus, hotellrum, hytt på båt, tält, husvagn, husbil eller sovdelen i en lastbilshytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Vid sidan om bostad omfattar punkten 1 annat hus eller rum som inte är tillgängligt för allmänheten. Med det avses t.ex. uthus, ekonomibyggnader, fritidsbostad (under den tid den inte används som bostad), kontorslokaler, skolor, butiker, trappuppgångar, restau- ranger, teatrar och biografer. Kravet enligt bestämmelsen är att ut- rymmet inte ska vara tillgängligt för allmänheten. En restaurang eller en teater kan under viss tid vara tillgänglig för allmänheten men under annan tid vara stängd för allmänheten. Det har därmed be- tydelse för tillämpningen av paragrafen när bildupptagningen sker i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;sådana lokaler. I lokalen kan det dessutom finnas utrymmen med olika karaktär i det avseendet, t.ex. matsalsdelen på en restaurang i förhållande till restaurangköket. En bil hör normalt inte till de platser som omfattas av regleringen. Bestämmelsen omfattar inte heller gårdsplaner och trädgårdar kring bostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Punkten 2 avser bild enligt punkten 1 där bildupptagningen inte sker inne i sådant utrymme utan i stället från annan plats. Bildupp- tagningen ska dock vara särskilt inriktad. Innebörden av det är att avsikten med bildupptagningen ska vara att avbilda något inne i ut- rymmet, t.ex. en upptagning som sker genom att polisen befinner sig ute på en allmän väg och tar fotografi i avsikt att avbilda något innanför ett fönster i en bostad. En bildupptagning som enbart avser att avbilda en fasad på ett hyreshus i stadsmiljö faller därmed inte under bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Enligt punkten 3 omfattas särskilt inriktad bildupptagning av korrespondens av paragrafen. Med korrespondens avses postför- sändelser men även exempelvis telefax och elektronisk post. Bestäm- melsen blir tillämplig om upptagningen sker före respektive efter befordran, t.ex. ett foto taget av en bildskärm där ett &lt;NOBR&gt;e-postmed-&lt;/NOBR&gt; delande visas som ska befordras eller har befordrats eller av ett brev som någon håller på att skriva eller som har förmedlats med posten. Bildupptagningen ska vara särskilt inriktad, dvs. bildupptagningen ska ske i avsikt att avbilda korrespondensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;Frågorna behandlas i avsnitt 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Lokalisering av person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;Med lokalisering av person avses i denna lag användande av teknisk ut- rustning som placeras på eller i föremål för att bestämma var en person befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Bestämmelsen definierar befogenheten att bestämma var en person befinner sig genom att använda teknisk utrustning som placeras på eller i föremål. Personen behöver inte vara identifierad för att åtgärden ska få genomföras. Personen kan också vara helt okänd, eftersom det många gånger inte är möjligt för polisen att ha samtidig visuell spaning mot det föremål som bär den tekniska utrustningen och där- med är det heller inte möjligt att veta vem som faktiskt t.ex. be- finner sig i bilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft19"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Den person som ska lokaliseras genom åtgärden behöver inte vara misstänkt för brott. Vid prövningen av om åtgärden ska tillåtas måste dock alltid proportionalitetsprincipen beaktas (se 1 kap. 4 §) och dessutom ska villkor för verkställigheten ges, om det anses be- hövas (se 2 kap. 12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Syftet med åtgärden ska vara att bestämma var en person be- finner sig, dvs. det är fråga om lokalisering av personen. Är syftet i stället att bestämma ett föremåls lokalisering t.ex. narkotika eller vapen i en container eller lastbil, utan att den som för fartyget eller kör lastbilen i och för sig är av intresse i sammanhanget, sker åt- gärden med stöd av enbart polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I 4 kap. 7 § finns bestämmelser om rätt för polisen att i samband med att den tekniska utrustningen ska installeras, underhållas eller avlägsnas bereda sig tillgång till annars skyddade utrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Frågorna behandlas i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Särskilt ingripande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft15"&gt;Om åtgärd som avses i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ kan antas bli av särskilt ingripande slag ska frågan om tillstånd till åtgärden prövas i den ordning som före- skrivs i 8 § respektive 11 §. Vid lokalisering av person gäller detsamma om den tekniska utrustningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Enligt bestämmelsen ska en åtgärd som kan antas bli av särskilt in- gripande slag beslutas i särskild ordning. Vid bedömningen av om en åtgärd är av särskilt ingripande slag måste samtliga omstän- digheter kring åtgärden beaktas, bl.a. vilken åtgärd det är fråga om, åtgärdens tidsmässiga utsträckning, åtgärdens intensitet samt om åtgärden rör en plats eller person som från någon synpunkt kan betraktas som särskilt skyddsvärd i ett integritetsperspektiv. Intensiv övervakning som pågår under längre tid bör sålunda ofta vara att anses som en åtgärd av särskilt ingripande slag. Om övervakningen är mindre intensiv, t.ex. om det är fråga om lokaliseringsutrustning som placeras i en bil, bör emellertid övervakningen kunna pågå under relativt lång tid utan att den nödvändigtvis blir att se som en åtgärd av särskilt ingripande slag. En omständighet som normalt talar för att en åtgärd är av sådant slag är att den avser de personkategorier som omfattas av 36 kap. 5 § &lt;NOBR&gt;andra–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena RB, t.ex. advo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;kater, läkare, präster och journalister. Ytterligare situationer som bör omfattas av bestämmelsen är sådana som avser bild- eller ljud- upptagning av intima eller annars känsliga situationer. Vidare kan det vara att bedöma som särskilt ingripande om flera åtgärder kombineras så att integritetsintrånget sammantaget får anses stort. Vid bedömningen kan det förhållandet att lokalisering av person med hjälp av utrustning som sätts på den person som ska lokali- seras alltid ska anses vara särskilt ingripande, användas som en form av måttstock eller jämförelsestandard avseende gränsen för när en åtgärd bör bedömas som särskilt ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Enligt andra meningen ska åtgärden att lokalisera en person alltid anses vara särskilt ingripande när den tekniska utrustningen placeras på eller i föremål som personen kan antas bära på sig eller ha med sig. Det motsvarar sådana föremål som typiskt sett omfattas av en undersökning enligt bestämmelserna om kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § RB, exempelvis kläder, väskor, kassar, paket och barn- vagnar. Däremot omfattas inte fordon som bilar och motorcyklar och inte heller båtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;I förundersökning får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om åtgärden kan an- tas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att åtgärder enligt detta kapitel ska kunna komma i fråga i en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Enligt bestämmelsen ska åtgärden kunna antas vara av särskild betydelse för utredningen. Det innebär en begränsning så till vida att det inte kan vara fråga om en alltför vid bedömning av värdet av omständigheterna för att driva förundersökningen framåt. Bedöm- ningen av omständigheternas värde får inte bygga på spekulationer eller allmänna antaganden utan måste grundas på faktiska omstän- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Av bestämmelsen framgår att åtgärden får användas vid utred- ning av brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver. Därmed kommer åtgärderna att kunna genomföras vid sådana brott som är häktningsgrundande enligt 24 kap. 1 § första stycket RB och som därmed skulle kunna leda till ett frihetsberövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft7"&gt;Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 10.5.2, 10.6.2 och 10.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Av paragrafens första mening följer att det är undersökningsledaren eller åklagaren som beslutar i fråga om sådana åtgärder enligt 2 kap. som inte är särskilt ingripande enligt 5 §. Undersökningsledare kan vara polis eller åklagare, beroende på om det är polismyndighet eller åklagare som leder utredningen (se 23 kap. 3 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;I bestämmelsens andra mening framgår att en polisman får be- sluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål. Det sistnämnda ut- trycket har samma innebörd som i rättegångsbalkens bestämmelser om förvar, beslag och husrannsakan (26 kap. 3 §, 27 kap. 4 § och 28 kap. 5 §). Beslut av undersökningsledare ska inte hinna avvaktas utan risk för att syftet med åtgärden blir förfelat. Det kan också uttryckas så att ändamålet med åtgärden riskerar att gå förlorat om undersökningsledarens tillstånd skulle avvaktas. Så kan exempelvis vara fallet när polisens spanare iakttar hur någon går in i ett hus och omedelbart behöver dokumentera något för utredningen intressant genom att fotografera in genom fönstret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.5.3, 10.6.3 och 10.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 5 § av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft70"&gt;Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på rättens beslut, ges av åklagaren, eller, om åklagarens beslut inte kan avvaktas, av polisman Har åklagaren eller polisman gett ett sådant interimistiskt tillstånd ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden till rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verk- ställts. Finner rätten att det inte finns skäl för åtgärden ska den upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;häva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft19"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det är rätten som beslutar i fråga om sådana särskilt ingripande åtgärder som avses i 5 § och att det sker på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I andra stycket ges åklagaren respektive – i särskilt brådskande fall – polisman rätt att besluta om interimistiskt tillstånd. Det interimistiska tillståndet får ha samma omfattning som det dom- stolsbeslut som inte kan inväntas. Det kan ges i situationer där ändamålet med åtgärden riskerar att gå förlorat. Så kan exempelvis vara fallet i brådskande lägen där en målsägande blir utsatt för ut- pressning eller om de brottsbekämpande myndigheterna får känne- dom om ett nära förestående möte som är av intresse att doku- mentera. Polisman får ge ett sådant tillstånd om åklagarens beslut inte kan avvaktas. Det kan t.ex. bli aktuellt om polismannen vid ett ingripande hör att hot uttalas mellan personer och vill dokumentera detta med ljudupptagningsfunktionen i en mobiltelefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att om åklagaren eller polisman har fattat ett interimistiskt beslut, ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos rätten. Med ”genast” av- ses som utgångspunkt att ett beslut respektive en anmälan ska göras i ett sammanhang. Har polisman fattat beslutet, ska det så fort som möjligt rapporteras till åklagaren, som därefter genast ska göra an- mälan. I anmälan ska åklagaren ange skälen för åtgärden. Rätten ska skyndsamt ta upp ärendet till prövning. Det kan ske utan att rätten håller ett sammanträde. Till skillnad från vad som gäller för frågor om häktning ska rätten pröva anmälan även om åtgärden har upp- hört, t.ex. på grund av att den till fullo har verkställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva åklagarens tillstånd. Skulle rätten upphäva tillståndet för att det inte finns skäl för åtgärden inträder inte något automatiskt förbud att använda informationen som har inhämtats, även om det torde kunna förväntas att informationen av närmast etiska skäl i normalfallet inte längre kommer att användas efter ett avslagsbeslut. Frågan om i vilken utsträckning sådan information ändå kan an- vändas av de brottsbekämpande myndigheterna får i stället ses mot bakgrund av principen om fri bevisprövning. Några regler som för- bjuder användningen av bevis som tillkommit på ett sätt som inte står i överensstämmelse med lagstiftningen finns inte (se t.ex. NJA 1986 s. 489 och 2007 s. 1037), även om det enligt Europakonven- tionen finns ett visst begränsat utrymme att avvisa olagligt åtkommen bevisning som medför att rätten till en rättvis rättegång skulle ha gått förlorad. En annan sak är att bevisning som tillkommit genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;användning av olagliga eller uppenbart otillbörliga metoder på grund av omständigheterna under vilka bevisen införskaffades kan ha ett lågt eller inget bevisvärde eller utgöra grund för strafflindring (se NJA 2007 s. 1037). Från detta får skiljas frågan om polis eller åklagare som vid anskaffandet av bevis bryter mot reglerna i rätte- gångsbalken eller annan lagstiftning kan bli föremål för disciplinära eller straffrättsliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.5.3, 10.6.3 och 10.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fäng- else i ett år eller däröver, får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att åtgärder enligt detta kapitel ska kunna komma i fråga i underrättelseverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Åtgärderna får enligt bestämmelsen ske i en undersökning i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka viss brottslig verksamhet. Begreppet undersökning innefattar olika former av ärenden i under- rättelseverksamheten. Det kan vara fråga om en särskild undersök- ning i kriminalunderrättelseverksamhet. En sådan innebär, enligt 3 § polisdatalagen, insamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge underlag för beslut om förundersökning eller om sär- skilda åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Även andra termer används av myndigheterna för att beskriva att det ska vara fråga om någon form av avgränsat ärende som uppgift- erna hämtas in i. Exempel på begrepp är underrättelseprojekt och aktionsgruppsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Förutsättningen för att en åtgärd ska kunna komma i fråga är att det finns särskild anledning att anta att uppgifterna kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka viss brottslig verksamhet. Att det ska finnas ”särskild” anledning att anta att uppgifterna på det sättet kan vara till nytta i undersökningen markerar att det inte kan vara fråga om en alltför vid bedömning av värdet av uppgifterna för undersökningen. Bedömningar av uppgifternas värde får inte bygga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;på spekulationer eller allmänna antaganden utan måste grundas på faktiska omständigheter. På grundval av faktiska omständigheter ska bedömningen som görs av uppgifternas värde i undersökningen mynna ut i att de kan bidra till att förebygga, förhindra eller upp- täcka viss brottslig verksamhet. Med begreppet ”kan bidra” avses att uttrycka att uppgifterna på något sätt ska kunna antas bli av värde i undersökningen och föra denna framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Genom rekvisitet ”brottslig verksamhet” framgår att det i under- rättelseverksamhet inte krävs misstanke om ett specifikt brott. Där- emot måste den befarade brottsliga verksamheten innefatta brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver. Därmed mot- svarar kravet på brottslighetens svårhetsgrad i underrättelseverk- samhet vad som gäller under förundersökning (se 2 kap. 6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.5.2, 10.6.2 och 10.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;I verksamhet enligt 9 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 2– 4 §§ av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Enligt paragrafen är det i underrättelseverksamhet chefen för polis- myndigheten som beslutar om sådana åtgärder enligt 2 kap. som inte är särskilt ingripande enligt 5 §. Beslutanderätten ligger därmed för Rikspolisstyrelsens del på rikspolischefen och för de lokala polis- myndigheterna på länspolismästarna. Med myndighetschef avses även säkerhetspolischefen. För tullens del ligger beslutanderätten på gene- raltulldirektören (jfr lagens tillämplighet för Tullverket i 13 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. I paragrafen anges inte vem som kan komma i fråga eller några kvalifikations- krav rörande den person som blir aktuell för att erhålla en sådan delegation. Det ska dock inte vara fråga om personer som deltar i den underrättelseverksamhet där åtgärden ska genomföras. I stället är det fråga om personer på chefsnivå, t.ex. myndighetschefens ställföreträdare, rikskriminalchefen, biträdande rikskriminalchefen, biträdande säkerhetspolischefen, biträdande länspolismästare, läns- kriminalchefer, chefer för operativ verksamhet och chefer för under- rättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet. I Ekobrotts- myndighetens underrättelseverksamhet blir det rikspolischefen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;fattar beslut med möjlighet att delegera beslutanderätten till den som leder polisverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I bestämmelsens andra mening framgår att en polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål. Det sistnämnda uttrycket har samma innebörd som i rättegångsbalkens bestämmelser om för- var, beslag och husrannsakan (jfr 26 kap. 3 §, 27 kap. 4 § och 28 kap. 5 §). Beslut av chefen för polismyndigheten ska inte hinna avvaktas utan risk för att syftet med åtgärden blir förfelat. Det kan också uttryckas så att ändamålet med åtgärden riskerar att gå förlorat om chefens tillstånd skulle avvaktas, jfr författningskommentaren till 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 10.5.3, 10.6.3 och 10.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;I verksamhet enligt 9 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 5 § av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft70"&gt;Kan det befaras att inhämtande av Nämndens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får dele- gera beslutanderätten. Om inte heller myndighetschefens beslut kan avvaktas får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft15"&gt;Har chefen för polismyndigheten eller polisman gett ett interimistiskt tillstånd ska polismyndigheten genast göra en skriftlig anmälan om åt- gärden till Nämnden. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Nämnden ska skyndsamt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åt- gärden till fullo har verkställts. Finner Nämnden att det inte finns skäl för åtgärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det i underrättelseverk- samhet är Nämnden som beslutar i fråga om sådana särskilt ingrip- ande åtgärder som avses i 5 § och att det sker på ansökan av polis- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I andra stycket ges chefen för polismyndigheten respektive – i särskilt brådskande fall – polisman rätt att besluta om interimistiskt tillstånd. Det interimistiska tillståndet får ha samma omfattning som det beslut av Nämnden som inte kan inväntas. Det kan ges i situationer där ändamålet med åtgärden riskerar att gå förlorat. Även den interimistiska beslutanderätten kan delegeras. Detta kan göras till samma krets av personer som kan motta delegerad beslutande- rätt enligt 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft19"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;I andra styckets sista mening ges polisman en rätt att fatta interimistiskt beslut om inte heller beslut av chefen för polismyn- digheten, eller den till vilken den interimistiska beslutanderätten delegerats, kan inväntas. Det får förutsättas att denna möjlighet kommer att användas sparsamt. Det bör endast i undantagsfall saknas tid att ens inhämta beslut enligt andra styckets första mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att om chefen för polis- myndigheten eller polisman har fattat ett interimistiskt beslut, ska polismyndigheten genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos Nämnden. Med ”genast” avses som utgångspunkt att ett beslut res- pektive en anmälan ska göras i ett sammanhang. Har polisman fattat beslutet, ska det så fort som möjligt rapporteras till sin förman. Till skillnad från vad som gäller enligt andra stycket är chefen för polis- myndighet inte utpekad i tredje stycket. Anmälningsrätten får där- med delegeras också till andra än personer på chefsnivå (jfr 6 och 6 a §§ polisförordningen [1998:1558]). I anmälan ska anges skälen för åtgärden. Nämnden ska skyndsamt ta upp ärendet till prövning. Det kan ske utan att Nämnden håller ett sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Om Nämnden finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva det interimistiska tillståndet. Skulle Nämnden upphäva till- ståndet för att det inte finns skäl för åtgärden inträder, i likhet med vad som enligt 8 § gäller i en förundersökningssituation, inte något automatiskt förbud att använda informationen som har inhämtats (se närmare kommentaren till 8 § ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.5.3, 10.6.3 och 10.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Av paragrafen framgår att tillstånd till åtgärder enligt detta kapitel, såväl i förundersökning som i underrättelseverksamhet, inte får be- stämmas att gälla längre än nödvändigt och att tiden i alla händelser inte får överstiga tre månader från dagen för beslutet. Finns det, när tiden har gått ut, fortfarande förutsättningar för åtgärden, kan till- ståndstiden förlängas vid en ny prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Tillståndets omfattning kan vara begränsat till ett visst tillfälle men behöver inte vara det. Tillstånd kan i stället ges generellt t.ex. för viss ljudupptagning, bildupptagning eller lokalisering. Ett till- stånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose in- tresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Sådana villkor kan exempelvis gå ut på att minska risken för att samtal med personer som är ovidkommande för utredningen tas upp eller att sådana personer tas upp på bild. Det kan röra begräns- ningar av på vilka platser eller vid vilka tidpunkter ljud- eller bild- upptagning får ske. Det kan också vara fråga villkor som avser privilegierad eller annars känslig information. Exempelvis kan be- gränsningar ske vad gäller vissa platser, motsvarande vad som gäller vid hemlig rumsavlyssning enligt 4 § lagen om hemlig rumsavlyss- ning för t.ex. medieredaktioner, advokatkontor, läkarmottagningar och platser för bikt och själavård. De begränsande villkoren kan också avse samtal där någon som yttrar sig, på grund av bestämmelserna i 36 kap. 5 § RB &lt;NOBR&gt;andra–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena RB, inte skulle kunna höras som vittne om det som sagts eller på annat sätt framkommit, t.ex. advokater, läkare, präster och journalister. När det gäller lokali- sering av person kan villkoren exempelvis gå ut på att minska risken för att personer som är ovidkommande för utredningen lokaliseras. Begränsningarna kan avse vilka föremål som den tekniska utrust- ningen får placeras på eller i, på vilka platser lokalisering får ske och under vilka tider åtgärden får genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedelbart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklagaren. Har beslutet fattas av Nämnden får det hävas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Om det under den tid som tillståndet gäller kommer fram att de lagliga förutsättningarna för tillståndet har fallit bort, ska, enligt bestämmelsen, beslutet omedelbart hävas. I förundersökning kan det exempelvis vara fallet när det upptäcks att brottsligheten inte är så allvarlig att den kan motivera ett beslut om ljudupptagning. I underrättelseverksamhet kan det ha kommit fram uppgifter om att den brottsliga verksamhet som avsågs förhindras har genomförts. Finns det i sistnämnda fall fortfarande skäl för att genomföra ljud- upptagning, får beslut om det fattas enligt de bestämmelser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;gäller för förundersökning. Det får dock anses vara det normala att åtgärder som har beslutats i underrättelseverksamhet fortgår till dess beslut har hunnit inhämtats i förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det följer av allmänna principer att verkställigheten ska avbrytas redan före det att beslutet formellt hävs, om det kan konstateras att ett hävande kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Skulle åklagaren enligt bestämmelsen ha hävt rättens beslut, bör åklagaren underrätta domstolen om det. På motsvarande sätt bör polismyndigheten underrätta Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft7"&gt;Frågan har behandlats i avsnitt 10.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft38"&gt;3 kap. Identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrustning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;I den utsträckning som följer av &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ får tekniska hjälpmedel an- vändas för att identifiera mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, eller för att störa kom- munikation med sådan utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;Bestämmelsen behandlar för det första användandet av tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radiovågor för att identifiera vilken mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation som befinner sig inom ett visst geografiskt område. Med nuvarande tekniska standarder är det användningen av en s.k. &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; som åsyftas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher&lt;/NOBR&gt; är ett tekniskt hjälpmedel som närmast kan betraktas som en portabel basstation för mobiltelefoni. IMSI- catchern ger uppgift om IMSI- och &lt;NOBR&gt;IMEI-nummer&lt;/NOBR&gt; tillhörande de mobila elektroniska kommunikationsutrustningar som finns i när- heten av den. Mobila elektroniska kommunikationsutrustningar som avses är huvudsakligen mobiltelefoner och datormodem som använder sig av mobiltelenätet för kommunikation. Den tekniska utvecklingen gör att det inte är otänkbar att det i en framtid kan omfatta även andra former av kommunikationsverktyg som fungerar på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;IMSI-nummer&lt;/NOBR&gt; (International Mobile Subscriber Identity) är kopplat till abonnentens telefonnummer medan &lt;NOBR&gt;IMEI-numret&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft19"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;(Internationl Mobile Equipment Identity) ger uppgift om identi- teten på kommunikationsutrustningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; ger information även om andra mobila elektroniska kommunikationsutrustningar som används i närheten. Allt efter omständigheterna kräver då detta att något fler än en enda ”sök- ning” sker i området kring den telefon som ska ”ringas in”. Det sker genom en jämförelse mellan uppgifterna från de olika platserna. Det geografiska området i vilka de korta sökningarna sker (någon enstaka sekund) begränsas genom att utrustningens räckvidd justeras efter förhållandena på platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Vidare behandlar bestämmelsen användandet av tekniska hjälp- medel för sändning eller mottagning av radiovågor för att störa mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrust- ning för radiokommunikation. Det som här avses är sådana stör- sändare som anges i 14 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Med identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation avses i denna lag användande av tekniska hjälpmedel för sändning eller mottagning av radiovågor för att identifiera vilken mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation som befinner sig inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Bestämmelsen definierar vad som i lagen avses med identifiering av mobil elektronisk kommunikation eller annan utrustning för radio- kommunikation. Den tar som framgått i dagsläget främst sikte på användningen av en &lt;NOBR&gt;IMSI-catcher.&lt;/NOBR&gt; Typexempel på när en IMSI- catcher används är för att identifiera vilka mobiltelefoner som används av personer som är föremål för hemlig teleavlyssning men försöker undgå avlyssningen genom att skifta mellan ett antal tele- foner och kontantkort. Ett annat exempel på användning av IMSI- catcher är för att lokalisera en viss mobiltelefon och, om personen bär mobiltelefonen med sig, därmed en viss eftersökt person. &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; kan även användas för att vid spaningsarbete kon- trollera om en viss mobiltelefon befinner sig på en viss plats. Samt- liga åtgärder sker genom att &lt;NOBR&gt;IMSI-catchern&lt;/NOBR&gt; identifierar vilka mobil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft19"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft7"&gt;telefoner eller andra mobila kommunikationsutrustningar, t.ex. modem för mobilt bredband, som finns inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Störning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;Med störning av kommunikation med mobil elektronisk kommunika- tionsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation avses i denna lag användande av tekniska hjälpmedel för sändning eller mot- tagning av radiovågor för att störa kommunikation med mobil elek- tronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radio- kommunikation inom ett visst geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;Bestämmelsen definierar vad som i lagen avses med störning av kommunikation med mobil elektronisk kommunikation eller annan utrustning för radiokommunikation. En störsändare kan användas som ett verktyg för att hindra kommunikation med mobiltelefoner inom ett begränsat område, t.ex. i samband med gisslansituationer. Störsändare kan också inriktas på andra frekvenser och därmed hindra mottagning av t.ex. radio eller &lt;NOBR&gt;tv-utsändningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Effekten och frekvensen på en störsändare kan justeras för att inte störa ut ett större geografiskt område än nödvändigt och för att slå ut enbart vissa former av kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Särskilt ingripande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft15"&gt;Om åtgärd som avses i 2 eller 3 § kan antas bli av särskilt ingripande slag ska åtgärden beslutas i den ordning som föreskrivs i 7 § respektive 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att vid de fall en identi- fierings- eller störningsåtgärd är att anse som särskilt ingripande ska en särskild beslutsordning gälla. Hänvisningen till 7 § respek- tive 10 § innebär att det i sådana fall är rätten som prövar frågan i förundersökning och Nämnden i underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft19"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Åtgärder som får anses vara av särskilt ingripande slag är identi- fierings- eller störningsåtgärder där integritetsintrånget blir mer på- tagligt. Det kan t.ex. bero på hur lång tid åtgärden är avsedd att användas. Det kan även röra sig om situationer där hög effekt på utrustningen används, vilket får till följd att ett stort antal utrust- ningar för mobil elektronisk kommunikation eller annan radiout- rustning riskerar att påverkas av åtgärden, antingen genom att de identifieras, eller störs ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;En störningsåtgärd får normalt anses betydligt mer ingripande än en identifieringsåtgärd, eftersom den rent faktiskt syftar till att hindra ett större eller mindre antal personer från att kommunicera via en mobiltelefon, en dator eller liknande. En störningsåtgärd som riskerar att drabba fler än ett fåtal personer under mer än en ytterst kort tid är normalt att anse som särskilt ingripande i paragrafens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Å andra sidan får alltså identifieringsåtgärder normalt anses som mindre ingripande och bör mer sällan föranleda en tillämpning av paragrafen. Sådana situationer där identifieringsåtgärden ändå kan vara att anse som särskilt ingripande kan vara att en viss person, eller egentligen en viss persons elektroniska kommunikations- utrustningar, regelmässigt kommer att utsättas för identifierings- åtgärder under en längre tid. En jämförelse kan här göras med åtgärder för lokalisering av person. Identifieringsåtgärder skulle också kunna ses som särskilt ingripande om de tog sikte på att identifiera elektronisk kommunikationsutrustning som används av personkate- gorier som omfattas av 36 kap. 5 § &lt;NOBR&gt;andra–sjätte&lt;/NOBR&gt; styckena RB, t.ex. advokater, läkare, präster och journalister. Ytterligare identifierings- situationer som kan omfattas av bestämmelsen är sådana som avser identifiering i anslutning till att någon befinner sig i intima eller annars känsliga situationer, jfr kommentaren till 2 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft15"&gt;I förundersökning får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om åtgärden kan an- tas vara av särskild betydelse för utredning av brott för vilket är före- skrivet fängelse i ett år eller däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft19"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att identi- fiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrust- ning eller annan radioutrustning ska få ske inom ramen för en för- undersökning. Förutsättningarna överensstämmer med vad som enligt 2 kap. gäller för upptagning av ljud, bild och lokalisering av person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 2 eller 3 § av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Av paragrafens första mening följer att det är undersökningsledaren eller åklagaren som beslutar i fråga om sådana åtgärder enligt 3 kap. som inte särskilt ingripande enligt 4 §. Undersökningsledare kan vara polis eller åklagare, beroende på om det är polismyndighet eller åklagare som leder utredningen (se 23 kap. 3 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;I bestämmelsens andra mening framgår att en polisman får be- sluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål. Det sistnämnda ut- trycket har samma innebörd som i 2 kap. 7 §. Exempel på fara i dröjsmål kan vara om det pågår en beslutad identifieringsåtgärd mot en viss person och det i samband med det uppkommer miss- tankar mot en viss ytterligare person som måste följas upp genom ytterligare omedelbara identifieringsåtgärder. Det kan också föreligga fara i dröjsmål om polisen i nödliknande situationer behöver an- vända störsändare för att t.ex. förhindra samtal och meddelanden från att komma fram till en mobiltelefon med okänt nummer som finns i närheten av en misstänkt fjärrstyrd sprängladdning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 4 § av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft15"&gt;Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på rättens beslut, ges av åklagaren, eller, om åklagarens beslut inte kan avvaktas, av polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;Har åklagaren eller polisman gett ett sådant interimistiskt tillstånd ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden till rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft15"&gt;ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verk- ställts. Finner rätten att det inte finns skäl för åtgärden ska den upp- häva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som enligt 2 kap. 8 § gäller för särskilt ingripande ljudupptagningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det är rätten som be- slutar i fråga om sådana särskilt ingripande åtgärder som avses i 4 § och att det sker på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I andra stycket ges åklagaren respektive – i särskilt brådskande fall – polisman rätt att besluta om interimistiskt tillstånd. Det interimistiska tillståndet får ha samma omfattning som det dom- stolsbeslut som inte kan inväntas. Det kan ges i situationer där ändamålet med åtgärden riskerar att gå förlorat på motsvarande sätt som gäller för ljudupptagningar m.m. enligt 2 kap. 8 §. Rätten för polisman att fatta interimistiskt beslut får förutsättas komma att användas mycket sparsamt. Det bör endast i speciella undantagsfall saknas tid att ens inhämta beslut från åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att om åklagaren eller polis- man har fattat ett interimistiskt beslut, ska åklagaren genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos rätten. Bestämmelsen har samma innebörd som i 2 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I många fall när polis eller åklagare har fattat interimistiskt beslut får det antas att beslutet har hunnit verkställas till fullo innan rättens prövning kan ske. I likhet med vad som gäller enligt 2 kap. 8 § ska dock rätten ändå pröva om åtgärden varit tillåtlig eller inte. Om rätten finner att åtgärden inte varit tillåtlig får dock beslutet, särskilt när det gäller störsändare, inga andra konsekvenser än att det bör följas upp av de brottsbekämpande myndigheterna samt att det kan bli föremål för tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fäng- else i ett år eller däröver, får åtgärd enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vidtas om det finns särskild anledning att anta att åtgärden kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den brottsliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft19"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft7"&gt;Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att identi- fiering eller störning av mobil elektronisk kommunikationsutrust- ning eller annan radioutrustning ska få ske i underrättelseverk- samheten. Förutsättningarna överensstämmer med vad som enligt 2 kap. gäller för upptagning av ljud, bild och lokalisering av person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft11"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;I verksamhet enligt 8 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 2 eller 3 § av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får dele- gera beslutanderätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Enligt paragrafens första mening är det i underrättelseverksamhet chefen för polismyndigheten som beslutar om sådana åtgärder en- ligt 3 kap. som inte är särskilt ingripande enligt 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Myndighetschefen får enligt andra meningen delegera beslutande- rätten på motsvarande sätt som vad som enligt 2 kap. 10 § gäller för t.ex. ljudupptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I paragrafens tredje mening framgår att en polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål. Det sistnämnda uttrycket har samma innebörd som i 2 kap. 7 och 10 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;I verksamhet enligt 8 § prövas frågor om tillstånd till åtgärder enligt 4 § av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft15"&gt;Kan det befaras att inhämtande av Nämndens tillstånd till åtgärden skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutanderätten. Om inte heller myndighetschefens beslut kan avvaktas får tillstånd, i avvaktan på Nämndens beslut, ges av polis- man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft15"&gt;Har chefen för polismyndigheten eller polisman gett ett interimistiskt tillstånd ska polismyndigheten genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden till Nämnden. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Nämnden ska skyndsamt pröva ärendet. En sådan prövning ska ske även om åtgärden till fullo har verkställts. Finner Nämnden att det inte finns skäl för åtgärden ska den upphäva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft19"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som enligt 2 kap. 11 § gäller för sär- skilt ingripande ljudupptagningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det är Nämnden som beslutar i fråga om sådana särskilt ingripande åtgärder som avses i 4 § och att det sker på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I andra stycket ges chefen för polismyndigheten respektive – i särskilt brådskande fall – polisman rätt att besluta om interimistiskt tillstånd. Det interimistiska tillståndet får ha samma omfattning som det beslut av Nämnden som inte kan inväntas. Det får ges i situa- tioner där det uppkommit ett behov som inte tidigare har förut- setts och man på goda grunder kan befara att nyttan med åtgärden riskerar att gå förlorad om man inväntar Nämndens prövning. Det är i en sådan situation i första hand chefen för polismyndigheten som får fatta sådana interimistiska beslut. På motsvarande sätt som gäller för ljudupptagningar m.m. enligt 2 kap. 11 § kan den interim- istiska beslutanderätten delegeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I andra styckets sista mening ges polisman en rätt att fatta interimistiskt beslut om inte heller beslut av chefen för polismyn- digheten, eller den till vilken den interimistiska beslutanderätten delegerats, kan inväntas. Det får förutsättas att denna möjlighet kommer att användas mycket sparsamt. Det bör endast i speciella undantagsfall saknas tid att ens inhämta beslut enligt andra styckets första mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att om chefen för polis- myndigheten eller en polisman har fattat ett interimistiskt beslut, ska polismyndigheten genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos Nämnden. Bestämmelsen har samma innebörd som i 2 kap. 8 och 11§§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;I många fall när chefen för polismyndigheten eller polisman har fattat ett interimistiskt beslut får det antas att beslutet har hunnit verkställas till fullo innan Nämndens prövning kan ske. I likhet med vad som gäller enlig 2 kap. 11 § ska dock Nämnden ändå pröva om åtgärden varit tillåtlig eller inte. Om Nämnden finner att åt- gärden inte varit tillåtlig får dock beslutet, särskilt när det gäller störsändare, inga andra konsekvenser än att det bör följas upp av de brottsbekämpande myndigheterna samt kan bli föremål för tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft19"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;I ett beslut om identifiering eller störning enligt detta kapitel ska det anges vilken tid beslutet avser samt vilken teleadress, vilken person eller vilket avgränsat geografiskt område beslutet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Paragrafen reglerar vilka uppgifter ett beslut om identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller störning av kom- munikation med sådan utrustning ska innehålla. Ett sådant beslut ska alltid innehålla uppgift om vilken tid beslutet avser. Beslutet ska vidare innehålla uppgift om vilken teleadress, vilken person eller vilket avgränsat geografiskt område beslutet avser. Samtliga dessa uppgifter behöver dock inte anges. Vilken eller vilka av uppgifterna som beslutet kan innehålla är beroende av vad den aktuella identi- fierings- eller störningsåtgärden syftar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar vad som enligt 2 kap. 12 § gäller för ljudupp- tagningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Tillståndets omfattning kan vara begränsat till ett visst tillfälle men behöver inte vara det. Tillstånd kan i stället ges generellt t.ex. för identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning som tillhör en viss person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att till- godose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Det kan röra begränsningar av på vilka platser eller vid vilka tidpunkter identifiering eller störning får ske. Sådana villkor kan exempelvis syfta till att minska effekterna av åtgärder för störning av kommunikation för att minimera påverkan på kommunikation mellan personer som är ovidkommande för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft19"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft15"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedelbart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklagaren. Har beslutet fattas av Nämnden får det hävas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar vad som enligt 2 kap. 13 § gäller för ljudupp- tagningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;4 kap. Tillträde till utrymmen i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Infiltrationsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I infiltrationsverksamhet får polisen, efter särskilt tillstånd, genom vilse- ledande åtgärder bereda sig tillträde till bostad, annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;Av paragrafen framgår att det i vissa fall krävs särskilt tillstånd när polisen genom vilseledande åtgärder bereder sig tillträde till bostad, annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Bestämmelsen är endast tillämplig när tillträdet sker i infiltrations- verksamhet. Med infiltrationsverksamhet avses dolda undersökningar där polisens interaktion med målpersonen bedrivs med hjälp av aktivt vilseledande och där det är fråga om vilseledande som har en viss varaktighet över tiden. Bestämmelsen är däremot inte tillämplig då åtgärden är att anse som en husrannsakan eller annan undersökning enligt rättegångsbalkens bestämmelser (jfr t.ex. 28 kap. 1, 3 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;§§ RB).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft7"&gt;Vilseledande åtgärder enligt denna paragraf utgörs av sådana åt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft7"&gt;gärder där polisen aktivt ger sken av att vara någon annan än en polis, eller där personen ger sken av att åtgärden vidtas i något annat syfte än det verkligen avsedda. Typfallet är när en polis som arbetar under täckmantel blir inbjuden till en persons bostad eller arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft12"&gt;I fråga om vilka platser som åtnjuter skydd motsvarar bestäm- melsen delvis regleringen om upptagning av bild i 2 kap. 3 §. Det område som skyddas omfattar alltså bl.a. bostad. Med bostad avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;utrymmen som omfattas av bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket BrB. Dit hör inte enbart utrymmen som används som permanent bostad utan även sådana utrymmen som används som tillfällig bostad, t.ex. fritidsbostad, hotellrum, hytt på båt och tält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Vid sidan om bostad omfattar skyddet annat hus, rum eller ställe som inte är tillgängligt för allmänheten. Med det avses utrymmen som omfattas av bestämmelsen om olaga intrång i 4 kap. 6 § andra stycket BrB. Dit hör t.ex. fritidsbostad (under den tid den inte an- vänds som bostad), arbetsplatser, fartyg, upplagsplatser, byggnads- platser, föreningslokaler, skolor, butiker, trappuppgångar, restau- ranger, teatrar och biografer. Kravet enligt bestämmelsen är att ut- rymmet inte ska vara tillgängligt för allmänheten. En restaurang eller en teater kan under viss tid vara tillgänglig för allmänheten men under annan tid vara stängd för allmänheten. Det har därmed be- tydelse för tillämpningen av paragrafen när tillträdet sker i sådana lokaler. I lokalen kan det dessutom finnas utrymmen med olika karaktär i det avseendet, t.ex. matsalsdelen på en restaurang i för- hållande till restaurangköket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Till skillnad från vad som gäller för upptagning av bild omfattas även ”ställe” som inte är tillgängligt för allmänheten. Det innebär att även gård eller trädgård som hör till bostaden omfattas av bestämmelsen. Likaså omfattas uthus och andra ekonomibyggnader som finns inom gården eller trädgården samt gårdsplanen omkring byggnaderna, däremot inte mer avlägsna sådana byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 7.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft71"&gt;Bestämmelser om användningen av teknisk utrustning för ljud- eller bildupptagning finns i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Paragrafen erinrar om att bestämmelser om användning av teknisk utrustning för ljud- eller bildupptagning finns i 2 kap. Bestämmel- serna i det kapitlet ska tillämpas när polisen efter tillstånd enligt 1 § i detta kapitel genom vilseledande bereder sig tillträde till utrymmen och ställen som inte är tillgängliga för allmänheten och samtidigt vill använda teknisk utrustning för sådan ljud- och bildupptagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft19"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till tillträde enligt 1 § av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål får polisman, utan särskilt tillstånd, bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Av paragrafens första mening följer att det är undersöknings- ledaren eller åklagaren som beslutar om tillstånd till tillträde i för- undersökning. Undersökningsledare kan vara polis eller åklagare, beroende på om det är polismyndighet eller åklagare som leder ut- redningen (se 23 kap. 3 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I bestämmelsen andra mening framgår att en polisman får bereda sig tillträde utan tillstånd av undersökningsledare, om det är fara i dröjsmål. I kommentaren till 2 kap. 7 § utvecklas innebörden av det sistnämnda uttrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 7.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till tillträde enligt 1 § av polis- myndigheten. Vid fara i dröjsmål får polisman, utan särskilt tillstånd, bereda sig sådant tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Enligt paragrafen är det polismyndigheten som beslutar om tillstånd till tillträde i underrättelseverksamhet. Till skillnad från vid beslut om ljudupptagning m.m. i underrättelseverksamhet (se 2 kap. 10 §) är chefen för polismyndighet inte utpekad i paragrafen. Beslutande- rätten får när det gäller tillträdesbeslut delegeras till andra än per- soner på chefsnivå (jfr 6 och 6 a §§ polisförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 7.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft19"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Av paragrafen framgår att tillstånd till tillträde, såväl i förunder- sökning som i underrättelseverksamhet, inte får bestämmas att gälla längre än nödvändigt och att tiden i alla händelser inte får överstiga tre månader från dagen för beslutet. Finns det, när tiden har gått ut, fortfarande förutsättningar för åtgärden, kan tillståndstiden för- längas vid en ny prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att till- godose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Sådana villkor kan exempelvis röra begränsningar av vilka utrymmen och andra ställen som kan omfattas av åtgärden och under vilka tider åtgärden får genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft15"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Om det under den tid som tillståndet gäller kommer fram att det inte längre finns skäl för tillståndet till tillträde, ska, enligt bestäm- melsen, beslutet omedelbart hävas. Kravet på omedelbart hävande innebär dock inte att verkställighetsåtgärder behöver avbrytas med sådan omedelbarhet att det skulle innebära en risk för att verk- samheten röjs och därmed att polispersonal eller andra utsätts för fara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft71"&gt;För att installera, underhålla eller avlägsna teknisk utrustning för loka- lisering får polisen i hemlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft15"&gt;1. bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot intrång,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft19"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;tillfälligt flytta det föremål på eller i vilket utrustningen ska placeras eller finns placerad, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;vidta de andra åtgärder som behövs för att utrustningen ska fung- era effektivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Polisen får använda teknisk utrustning för att lokalisera egendom eller person. Lokalisering av egendom, t.ex. vapen eller narkotika i containrar eller lastbilar, sker med stöd av polislagen, medan lokali- sering av person regleras i 2 kap. För att möjliggöra verkställighet av befogenheterna kan det i båda situationerna krävas att polisen i hemlighet får vidta annars otillåtna åtgärder, såsom att bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot intrång, att tillfälligt flytta det föremål på eller i vilket utrustningen ska placeras eller finns placerad, samt vidta de andra åtgärder som behövs för att utrust- ningen ska fungera effektivt. Den nu aktuella paragrafen ger en så- dan befogenhet i syfte att installera, underhålla eller avlägsna den tekniska utrustningen. För att åtgärden ska få vidtas krävs särskilt tillstånd, se 8 och 9 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Enligt punkten 1 får polisen bereda sig tillträde till en plats som annars skyddas mot intrång. Med det avses att polisen får öppna t.ex. en container, en väska eller en bil och placera utrustningen inne i utrymmet för att lättare kunna dölja den. Bestämmelsen ger också stöd för att polisen dolt eller genom ett vilseledande t.ex. går in i ett garage för att placera utrustningen på eller i en bil, för att byta batterier på utrustningen eller för att avlägsna utrustningen. I likhet med vad som gäller enligt bestämmelserna om husrannsakan och hemlig rumsavlyssning får polisen ta sig in i det skyddade utrymmet med våld. Polisen får alltså om det anses nödvändigt bryta sig in i t.ex. ett garage för att installera utrustningen. Detta innefattar även en befogenhet för polisen att när det är nödvändigt tillfälligtvis sätta larmanordningar ur funktion, t.ex. genom användning av stör- ningsutrustning (jfr prop. 2005/06:178 s. 104 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Enligt punkten 2 får polisen tillfälligt flytta det föremål på eller i vilket utrustningen ska placeras eller finns placerad. Det kan be- höva ske när exempelvis en bil står parkerad på ett sätt som omöj- liggör installation, underhåll eller avlägsnande. Det kan också be- höva ske för att kunna placera utrustningen i en väska eller i ett paket med vapen eller narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Enligt punkten 3 får även andra åtgärder än som följer av punkt- erna 1 och 2 vidtas om det behövs för att utrustningen ska fungera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft19"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p759 ft7"&gt;effektivt. Bestämmelsen ger stöd för att säkra strömförsörjningen till utrustningen genom att den ansluts till bilens elsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.8.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till åtgärder som avses i 7 § av undersökningsledaren eller åklagaren. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft15"&gt;Om åtgärd enligt 7 § avser lokalisering av person av särskilt ingrip- ande slag enligt 2 kap. 5 §, ska vad som sägs i 2 kap. 8 § gälla även för prövning av åtgärden enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det är undersökningsledaren eller åklagaren som prövar frågor enligt 4 kap. 7 §. Undersöknings- ledare kan vara polis eller åklagare, beroende på om det är polis- myndighet eller åklagare som leder utredningen (se 23 kap. 3 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I bestämmelsen andra mening framgår att polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål. I kommentaren till 2 kap. 7 § utvecklas innebörden av det sistnämnda uttrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att om åtgärden avser sådan lokali- sering av person som enligt 2 kap. 5 § är att anse som av särskilt ingripande slag, ska de bestämmelser om prövning i 2 kap. 8 § gälla även för frågan om tillträde m.m. enligt 4 kap. 7 §, dvs. frågan ska prövas av rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft15"&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till åtgärder som avses i 7 § av chefen för polismyndigheten. Myndighetschefen får delegera beslutande- rätten. En polisman får besluta om åtgärden, om det är fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;Om åtgärd enligt 7 § avser lokalisering av person av särskilt in- gripande slag enligt 2 kap. 5 §, ska vad som sägs i 2 kap. 11 § gälla även för prövning av åtgärden enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft19"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Enligt paragrafens första stycke är det chefen för polismyndigheten som prövar frågor som avses i 7 § i underrättelseverksamhet. Myn- dighetschefen får delegera beslutanderätten. I kommentaren till 2 kap. 10 § utvecklas närmare innebörden av delegationsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att om åtgärden avser sådan lokali- sering av person som enligt 2 kap. 5 § är att anse som av särskilt ingripande slag, ska de bestämmelser om prövning i 2 kap. 11 § gälla även för frågan om tillträde m.m. enligt 4 kap. 7 §, dvs. frågan ska prövas av Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 10.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Tiden för tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och får inte överstiga tre månader från dagen för beslutet. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Av paragrafen framgår att tillstånd till åtgärder enligt 4 kap. 7 §, såväl i förundersökning som i underrättelseverksamhet, inte får bestämmas att gälla längre än nödvändigt och att tiden i alla händelser inte får överstiga tre månader från dagen för beslutet. Finns det, när tiden har gått ut, fortfarande förutsättningar för åtgärden, kan tillståndstiden förlängas vid en ny prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Sådana villkor kan exempelvis röra begränsningar av vilka platser som får omfattas av åtgärden och hur intrånget eller åt- gärden i övrigt får genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Frågorna har behandlats i avsnitt 10.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Om det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslutet omedelbart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklagaren. Har beslutet fattats av Nämnden får det hävas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft7"&gt;Om det under den tid som tillståndet gäller kommer fram att det inte längre finns lagliga förutsättningar för åtgärden, ska, enligt be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;stämmelsen, beslutet omedelbart hävas. I förundersökning kan det vara fallet när det inte längre finns tillräckliga skäl att genomföra åtgärden, t.ex. för att brottsmisstankarna mot någon inte längre finns. I underrättelseverksamhet kan det exempelvis ha kommit fram uppgifter om att den brottsliga verksamhet som avsågs för- hindras har genomförts. Finns det i sistnämnda fall fortfarande skäl för att genomföra åtgärden, får beslut om det fattas enligt de bestäm- melser som gäller för förundersökning. Det får dock anses vara det normala att åtgärder som har beslutats i underrättelseverksamhet fortgår till dess beslut har hunnit inhämtas i förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det följer av allmänna principer att verkställigheten ska avbrytas redan före det att beslutet formellt hävs, om det kan konstateras att ett hävande kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Skulle åklagaren enligt bestämmelsen ha hävt rättens beslut, bör åklagaren underrätta domstolen om det. På motsvarande sätt bör polismyndigheten underrätta Nämnden om beslutet fattats i under- rättelseverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Frågan har behandlats i avsnitt 10.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Teknisk utrustning för lokalisering ska återtas eller göras obrukbar så snart som möjligt efter det att tiden för tillståndet har gått ut eller till- ståndet hävts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Paragrafen innebär att när tiden för tillstånd till åtgärder enligt 4 kap. 7 § har gått ut ska den tekniska utrustningen återtas eller göras obrukbar så snart som möjligt. Bestämmelsen reglerar därmed inte den situationen att beslut om lokalisering av person har fattas en- ligt 2 kap. utan att det samtidigt har fattats beslut om tillstånd en- ligt 4 kap. 7 § om befogenheter vid installation, underhåll och av- lägsnande. Inte heller blir den nu aktuella paragrafen tillämplig vid lokaliseringsåtgärder som sker med stöd enbart i polislagen när det inte har fattats beslut om de nämnda befogenheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Ett tillstånd till åtgärder enligt 4 kap. 7 § gäller enbart under den tid som anges i beslutet. Den tekniska utrustningen får alltså inte installeras med hjälp av sådana åtgärder innan tillståndet har getts. Däremot ger den nu aktuella bestämmelsen befogenhet att återta den tekniska utrustningen eller göra den obrukbar efter att tillstånds- tiden har gått ut, men det måste ske så snart som möjligt därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft19"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;5 kap. Särskilda provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;Vid förundersökning får polisen, för att få fram bevisning om redan begångna brott, vidta åtgärder som kan leda till att någon förmås att begå en brottslig gärning (särskilda provokativa åtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft15"&gt;Provokativa åtgärder enligt första stycket får vidtas endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;det föreligger stark misstanke om allvarlig brottslighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åtgärderna är av synnerlig vikt för utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Bestämmelsen syftar till att tydliggöra i vilken utsträckning myndig- heterna får företa provokativa åtgärder som kan föranleda någon att begå en brottslig gärning och har behandlats ovan i avsnitt 5.3.3. Uttrycket ”kan leda till” är tänkt att inkludera såväl åtgärder som syftar till att föranleda någon att begå en brottslig gärning som åt- gärder som riskerar att leda till ett sådant resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Inledningsvis bör framhållas att bestämmelsen endast tar sikte på användningen av provokativa åtgärder inom ramen för en förunder- sökning. I sammanhanget kan, i linje med vad som anförts ovan i allmänmotiveringen, noteras att det inom ramen för den öppna polisens verksamhet i princip finns skäl att inleda förundersökning om förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder föreligger. Frågan om användningen av provokativa åtgärder i Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet behandlas i 9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Av första stycket framgår vidare att syftet med åtgärden ska vara att få fram bevisning om redan begången brottslighet. Provokativa åtgärder ska alltså inom ramen för en förundersökning inte an- vändas för andra ändamål. Detta hindrar naturligtvis inte att åt- gärden också kan bidra till att t.ex. rädda egendom som stulits eller att få bort vapen från gatan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Avgränsningen till åtgärder som kan föranleda en person att begå en brottslig gärning innebär vidare att renodlade s.k. bevis- provokationer inte omfattas av bestämmelsen. Dylika åtgärder kommer också fortsättningsvis att kunna vidtas direkt med stöd av de allmänna principer om polisingripanden som kommer till ut- tryck i polislagen. Den nu föreslagna bestämmelsen får alltså inte förstås så att den skulle reglera alla typer av åtgärder med provo- kativa inslag. Som framgår av avsnitt 5.3.2 är syftet endast att reg- lera de typer av provokation som riskerar att föranleda någon att begå brott (jfr Riksåklagarens riktlinjer och RättsPM 2007:4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft19"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Avgränsningen till åtgärder som kan föranleda någon att begå brott innefattar också en annan begränsning. Uttrycket är inte av- sett att innefatta alla åtgärder som skulle kunna vara kausala och leda till att brott förövas, utan en åtgärd måste, för att omfattas av bestämmelsen, innefatta något slags försök att påverka den utsattes beteende. Fråga ska alltså vara om åtgärder som är i viss mån aktiva och innefattar t.ex. frestelser, initiativ, uppmuntran eller annan på- verkan (t.ex. en förfrågan). Att tillhandahålla ett stöldobjekt på allmän plats kan normalt inte anses falla under denna kategori av åtgärder. Inte heller omfattas normalt åtgärder som innebär att man avstår från att ingripa eller att man tar över en neutral roll i en i förväg uppgjord plan (t.ex. låter en polisman ersätta en chaufför för att köra en lastbil till sin slutdestination).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Av första punkten i andra stycket framgår att provokativa åt- gärder får vidtas endast under förutsättning att det föreligger stark misstanke om allvarlig brottslighet. Detta betyder att provokativa åtgärder får vidtas endast inom ramen för en förundersökning av- seende allvarlig brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Begreppet allvarlig brottslighet används bl.a. i 2 § lagen om kvali- ficerade skyddsidentiteter. I författningskommentaren till den be- stämmelsen skrevs bl.a. följande (se prop. 2005/06:149 s. 82 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft15"&gt;Begreppet ’allvarlig brottslighet’ är inte knutet till vissa särskilt ut- pekade straffbestämmelser eller strafflatituder. Huruvida den brotts- lighet som en viss polisiär verksamhet avser är av så allvarlig karaktär att den bör föranleda ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får be- dömas efter omständigheterna. Härvid bör beaktas såväl straffvärdet hos de enskilda brott som verksamheten avser att bekämpa som den sam- lade brottslighetens omfattning och art. Det bör också tillmätas be- tydelse om brottsligheten kan sägas vara organiserad eller särskilt sam- hällsfarlig. Att brottsligheten bedrivs dolt är också av betydelse. Är verksamheten inriktad på brottslighet som enbart förskyller böter, bör beslut om kvalificerad skyddsidentitet givetvis inte komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Dessa uttalanden äger sin giltighet också i detta sammanhang. Om fråga är om brottslighet som inte innefattar brott med ett högt straffvärde bör alltså normalt krävas att den brottsliga verksam- heten, på grund av att den bedrivs systematiskt eller organiserat, är särskilt samhällsfarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;För att provokativa åtgärder ska få företas ska det vidare före- ligga stark misstanke om allvarlig brottslighet. I enlighet med vad som utvecklats i allmänmotiveringen bör det, när en provokativ åtgärd riktar sig mot en viss person, som huvudregel fordras att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;avseende denne föreligger stark misstanke om delaktighet i den all- varliga brottsligheten. Detta kan emellertid inte uppställas som ett ovillkorligt krav. I vissa fall kan det föreligga stark misstanke om allvarlig brottslighet mot en viss person (eller någon i en grupp av personer) samtidigt som det kan vara nödvändigt att rikta en provo- kativ åtgärd mot en annan person (t.ex. en mellanhand) för att nå fram till den misstänkte. Detta kan inom de ramar som sätts av behovs- och proportionalitetsprinciperna vara tillåtet. Normalt torde emellertid förutsättas att den utsatte är misstänkt för brottslighet av liknande slag eller att det föreligger misstanke om inblandning kopplad till brottslig verksamhet av ifrågavarande typ utan att för- undersökning i och för sig behöver bedrivas mot personerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I fall där en provokativ åtgärd riktar sig mot en mer obestämd grupp av personer kan det, som ovan utvecklats, inte uppställas något krav på stark misstanke mot en viss person, men det bör istället krävas att det föreligger stark misstanke om att allvarlig brottslig verksamhet pågår eller att sådan brottslighet redan har förövats. Dessa krav kan sägas följa av att de provokativa åtgärderna alltid ska syfta till lagföring av redan begången brottslighet och att det därtill ska finnas goda skäl att tro att de kan leda till resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att den provokativa åtgärden måste vara av synnerlig vikt för utredningen. Innebörden av begreppet synnerlig vikt berördes i propositionen Vissa tvångsmedelsfrågor (prop. 1988/89:124 s. 44 f.). Där sägs bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;Uttrycket synnerlig vikt för utredningen behöver inte nödvändigtvis avse att avlyssningen ska ge avgörande bevisning som omedelbart kan leda till fällande dom. I de flesta fall har telefonavlyssning en indirekt verkan: den bidrar till att kartlägga kontaktvägar och förehavanden, ger uppslag till vidare spaning och bildar underlag för andra åtgärder. En annan, främst i fall enligt 1952 års lag förekommande verkan är att av- lyssningen kan föra en på olika sätt uppkommen misstanke till nolläget, dvs. rentvå den misstänkte. Synnerlig vikt för utredningen inrymmer ett kvalitetskrav beträffande de upplysningar som avlyssningen kan ge. Dessa får sålunda inte inskränka sig till obetydliga detaljer, som man kan både ha och mista. Uttrycket innefattar emellertid därutöver ett krav på att utredningsläget gör avlyssningen nödvändig. Vad som kan vinnas genom åtgärden får i princip inte vara åtkomligt med andra, mindre ingripande metoder. En slentrianmässig bedömning får inte förekomma i fråga om vare sig utredningsläget eller de andra förutsättningarna som gäller för tvångsmedlet. En granskning av utredningsmöjligheterna i det enskilda fallet måste alltid verkställas. Granskningen måste mynna ut i bedömningen att utredningen i princip inte kan föras framåt med andra medel och att det finns skäl att räkna med att avlyssningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;ensam eller i förening med andra åtgärder verkligen kan få effekt. I och för sig behöver något absolut hinder inte föreligga mot att få fram information på andra vägar. Det krävs dock att hindret är sådant att det inte skäligen kan begäras att man ska avstå från teleavlyssning. Kan personlig övervakning (skuggning) eller andra åtgärder användas som alternativ, bör det ändå vara tillåtet med teleavlyssning, om alter- nativen skulle kräva en orimligt hög personalinsats eller vara förenade med avsevärd risk att den pågående utredningen avslöjas för tidigt. Utgångspunkten bör dock vara att i första hand pröva andra metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Begreppet synnerlig vikt innebär alltså att situationen ska göra an- vändningen av provokativa åtgärder nödvändig. Bevisningen ska i princip inte kunna skaffas med andra medel och det ska finnas skäl att räkna med att den provokativa åtgärden ensam eller i förening med andra åtgärder verkligen kan få effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft15"&gt;Frågor om tillstånd till särskilda provokativa åtgärder prövas av åklagaren. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Av paragrafens första mening följer att det är åklagaren som be- slutar i fråga om provokativa åtgärder. Detta motsvarar vad som redan nu gäller enligt Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av provokativa åtgärder (RåR 2007:1). Beslut om och genomförande av provokativa åtgärder innefattar normalt ställningstagande till kom- plicerade juridiska frågor. Åklagaren bör därför senast vid ett beslut om provokativa åtgärder överta ledningen av förundersökningen enligt 23 kap. 3 § första stycket sista meningen RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I andra meningen föreskrivs att ett tillstånd till en provokativ åtgärd ska förenas med de villkor som behövs för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte i onödan kränks. Sådana villkor kan exempelvis röra begränsningar av vilka brott och mot vem som en provokativ åtgärd får avse eller andra villkor kring utförandet av den provokativa åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft19"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft71"&gt;Om det inte längre finns skäl för de provokativa åtgärderna ska be- slutet omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;Om det under den tid som tillståndet gäller kommer fram att det inte längre finns lagliga förutsättningar för provokativa åtgärder, ska, enligt bestämmelsen, beslutet omedelbart hävas. Så kan vara fallet när det inte längre finns tillräckliga skäl att genomföra åtgärd- erna, t.ex. för att det, vid en riktad provokation, inte längre kvarstår brottsmisstankar mot den som åtgärderna riktas mot eller därför att den brottslighet som undersökningen avser har klarats upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Om ett beslut om en provokativ åtgärd hävs ska åtgärden av- brytas så snart det kan ske utan risk för verksamheten eller annars för inblandade personer. Det följer av allmänna principer att verk- ställigheten ska avbrytas redan före det att beslutet formellt hävs, om det kan konstateras att ett hävande kan bli aktuellt. Ett beslut om provokativa åtgärder ska hävas av domstolen eller åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft71"&gt;För brott som någon har förmåtts att begå genom särskilda provo- kativa åtgärder får inte dömas till påföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Paragrafen innehåller en straffrihetsregel som tar sikte på sådana brott som föranletts av provokativa åtgärder och har behandlats ovan i avsnitt 5.3.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Bestämmelsen innebär att den tilltalade – trots att brott har förövats – inte ska fällas till ansvar, dvs. åtal ska inte väckas och ett eventuellt väckt åtal ogillas på samma sätt som om åtal väckts mot en person som var underårig när gärningen förövades (se 1 kap. 6 § BrB) eller om åtal väckts för en preskriberad gärning (se 35 kap. 1 § BrB). Fråga är alltså inte om en undantagsregel som rättfärdigar gärningen eller ursäktar gärningsmannen och därigenom gör att brott inte förövats. Den föreslagna regleringen innehåller istället en undan- tagsregel av innebörd att åtal inte ska väckas – och eventuellt väckt åtal ogillas – på den grunden att en materiell straffbarhetsbetingelse inte är uppfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Det förhållandet att det i lagtexten talas om att personen ska ha ”förmåtts” att begå brottet innebär inte bara ett krav på orsaks- samband mellan den provokativa åtgärden och brottet utan också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;på att gärningen kan sägas ha blivit framprovocerad av åtgärderna. Bestämmelsen tar i första hand sikte på sådana åtgärder som straff- rättsligt är att bedöma som anstiftan. Som ovan utvecklats innebär det att mer passiva och neutrala åtgärder – exempelvis att ställa ut ett stöldobjekt på allmän plats eller att enbart acceptera ett erbjud- ande om att köpa något som redan innehas av den som lämnar er- bjudandet – inte omfattas av regleringen. Också mer passiva åt- gärder bör dock kunna anses omfattade av bestämmelsen om de antingen på grund av att de innefattar moment av påtagliga frestelser eller på grund av att de upprepade gånger riktas mot en och samma person innebär att den enskilde utsätts för prövningar som klart går utöver det normala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Den närmare avgränsningen av när någon kan anses ha förmåtts att begå ett brott måste emellertid överlämnas till rättstillämp- ningen. Det kan emellertid finnas skäl att närmare beröra betydelsen av att initiativet till händelsen kommer från den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Enbart det förhållandet att initiativet till en viss gärning ursprung- ligen kommer från den enskilde bör inte utesluta att bestämmelsen kan bli tillämplig. Om någon t.ex. frågar en polisman om han eller hon har intresse av narkotika och polismannen genom att svara på detta initiativ förmår denne att skaffa fram narkotika, bör bestäm- melsen sålunda hindra ansvar såvida det inte kan visas att personen innehaft narkotikan före polisens accepterande svar. I det sistnämnda fallet föreligger naturligtvis inget hinder mot att fälla till ansvar för det redan pågående innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;I fall där polisen enbart svarar på ett erbjudande om att köpa något som redan innehas av den som lämnar erbjudandet kan emeller- tid den misstänkte i och för sig knappast anses ha förmåtts att begå gärningen på det sätt som bestämmelsen förutsätter. Det kan där- för inte anses föreligga något hinder mot att väcka åtal för dylika gärningar (dvs. för den försäljning som kommer till stånd). Grund- erna för bestämmelserna bör emellertid också i sådana fall anses ge utrymme för att åtala enbart för innehavet och beakta överlåtelse- syftet vid straffvärdebedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det kan finnas skäl att framhålla att det förhållandet att före- komsten av provokation inte ska ses som en omständighet som gör gärningen tillåten – utan som en omständighet utanför brotts- begreppet som ska utgöra hinder mot åtal (liksom mot en fällande dom) – innebär att det inte har någon betydelse om gärnings- mannen felaktigt tror sig ha blivit utsatt för provokativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft19"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Straffrihetsregeln kan på sätt som ovan framgått innebära att åtal överhuvudtaget inte ska väckas och att eventuellt väckt åtal ska ogillas. Bestämmelsen kan emellertid också tillämpas i förhållande till sådana kvalificerade gärningsmoment som kan föranleda en gär- ning att rubriceras som ett allvarligare brott eller – mer allmänt – i relation till omständigheter som är straffvärdehöjande. Om ett stöld- brott hade begåtts oavsett förekomsten av en provokativ åtgärd, men gärningsmannen förmåtts att stjäla något särskilt värdefullt som gör att stölden kan bedömas som grov, ska straffriheten sålunda omfatta det framprovocerade, kvalificerande momentet och gärnings- mannen fällas till ansvar för stöldbrott av normalgraden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Straffriheten enligt denna bestämmelse omfattar inte enbart brott i gärningsmannaskap utan även sådana medverkansgärningar som indirekt bedöms föranledda av de provokativa åtgärderna. I det sammanhanget finns skäl att hänvisa till NJA 2007 s. 1037 (s. 1057):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;När det gäller D.K. hade han inte någon direktkontakt med &lt;NOBR&gt;Bo.K-v&lt;/NOBR&gt; utan kom att delta på uppmaning av B.K. Även om han således endast indirekt förmåtts till sin medverkan genom polisens åtgärder måste emellertid också hans handlande anses föranlett av de provokativa åt- gärder som polisen vidtagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;För att straffrihet ska kunna aktualiseras förutsätts att den utsatte förmåtts till brottet genom en provokativ åtgärd. I grunden syftas på sådana åtgärder enligt 1 § som riskerar att föranleda den utsatte att begå brott. För straffrihet kan emellertid inte förutsättas att de provokativa åtgärder som har vidtagits fullt ut har stöd i regel- verket. Det förhållandet att en provokativ åtgärd inte har beslutats på föreskrivet sätt eller har vidtagits mot brottslighet som inte kan bedömas som allvarlig bör sålunda inte hindra tillämpning av straffrihetsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Straffrihet kan emellertid inte komma ifråga om den enskilde förmåtts att begå ett brott vid vilket provokativa åtgärder över- huvudtaget inte får företas, t.ex. fullbordad misshandel eller mord eller dråp. Detta framgår av att det i lagtexten talas om att den utsatte ska ha förmåtts till gärningen ”genom provokativa åtgärder som avses i 1 §”. I dylika fall finns emellertid normalt möjlighet att beakta förekomsten av de provokativa åtgärderna vid straffmät- ningen enligt 29 kap. 5 § 8 BrB. Även om det är svårt att finna att en provokativ åtgärd i dylika fall helt undergräver rätten till en rättvis rättegång – fråga är inte om ett fall där myndigheterna har använt lagstiftningen för att pröva den utsatte – finns skäl att ta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;hänsyn till att det brott som lagförs ytterst härrör från företrädare från staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;6 kap. Annars brottsliga gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Vad befogenheten avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;Vid förundersökning om allvarlig brottslighet eller undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslighet får polisen, efter särskilt tillstånd, utföra en straffbelagd gärning, om det är nöd- vändigt för att kunna genomföra eller fullfölja en infiltrationsopera- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft15"&gt;Ett sådant tillstånd får endast avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;sådana gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter eller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;gärningar som, om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § brotts- balken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft15"&gt;Avser tillståndet en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet får ett tillstånd endast avse gärningar en- ligt andra stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;I paragrafen anges att polisen såväl inom ramen för förundersök- ning som underrättelseverksamhet kan ges tillstånd att utföra en straffbelagd gärning inom ramen för en infiltrationsåtgärd. Av bestämmelsens första stycke framgår att detta förutsätter att utför- andet av gärningen, i linje med vad som gäller enligt den allmänna behovsprincipen, är nödvändigt för att kunna genomföra eller fullfölja infiltrationsoperationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I andra stycket anges – som ett slags ram för vad som kan om- fattas av ett tillstånd – att det inte får vara fråga om andra gärningar än sådana som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter. Om tillståndet avser förundersökning kan det emellertid också avse så- dana gärningar som skulle kunna bedömas som medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Vad gäller dessa begränsningar måste det alltså på förhand göras en preliminär bedömning av gärningen. I det ena fallet avser be- dömningen gärningens konkreta straffvärde. För att gärningen ska kunna tillåtas ska det kunna antas att gärningens straffvärde inte kommer att nå upp över bötesnivå. I sammanhanget bör beaktas att det förhållandet att det är fråga om en polisman som begår gär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft19"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;ningen i ett brottsbekämpande syfte naturligtvis i sig kan vara en omständighet som påverkar gärningens straffvärde i sänkande rikt- ning. Sålunda kan straffvärdet för en otillåten befattning med vapen eller narkotika påverkas relativt mycket av vad som avses hända med vapnen eller narkotikan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I det andra fallet avser bedömningen huruvida gärningen, om den bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle om- fattas av bestämmelsen om medverkan i mindre mån i 23 kap. 5 § BrB. Som ovan framhållits är bedömningen av vad som utgör med- verkan i mindre mån relativ och beroende av övriga medverkandes insatser. Medverkan i form av medhjälp torde, med undantag för situationer då gärningsmannen inte uppfyller det allmänna skuldrek- visitet (dvs. kravet på uppsåt eller oaktsamhet), i regel vara att bedöma som medverkan i mindre mån. Det sagda betyder att i fall där någon styr och kontrollerar utförandet av den brottsliga verk- samheten bör den som enbart bistår denne kunna bedömas ha med- verkat i mindre mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;I viss utsträckning finns det utrymme att bedöma också vad som i strikt mening utgör brott i gärningsmannaskap – dvs. fall där den medverkande själv uppfyller rekvisiten i den enskilda straffbestäm- melsen – som medverkan i mindre mån. Så kan exempelvis vara fallet om någon som hjälper en annan person att hantera ett parti narkotika och därvid tar befattning med narkotikan på ett sätt som avses i 1 § narkotikastrafflagen, men ändå har en begränsad roll i hanteringen av partiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I vissa fall av medverkan lagförs gärningen mer eller mindre regel- mässigt som ensamt gärningsmannaskap. I dessa fall är bestämmelsen i 23 kap. 5 § BrB formellt inte tillämplig. Den nu föreslagna bestäm- melsens formulering, dvs. att den avser sådana gärningar som, om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB, är avsedd att indi- kera att sådana fall inte på den grunden är uteslutna från tillämp- ningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Frågorna behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Gärning som avses i 1 § får vidtas endast om infiltrationsoperationen är av synnerlig vikt för utredningen eller undersökningen och skälen för att i samband med infiltrationsoperationen utföra en straffbelagd gärning uppenbart uppväger det men som den kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Som utvecklats ovan bör tillåtandet av en annars brottslig gärning förutsätta att detta kan motiveras med hänsyn till värdet av den verksamhet inom vilken åtgärden vidtas. I 2 § föreskrivs därför att tillåtandet av en annars brottslig gärning förutsätter dels att själva infiltrationsåtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, dels att skälen för att utföra gärningen uppenbart uppväger det men som den kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det föreskrivs vidare att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Innebörden av detta rekvisit har tidigare behandlats bl.a. i propositionen Vissa tvångsmedelsfrågor (prop. 1988/89: 124 s. 44 f.). De uttalanden som görs där avser telefonavlyssning, men är, &lt;SPAN class="ft10"&gt;mutatis mutandis&lt;/SPAN&gt;, tillämpliga också i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft70"&gt;Uttrycket synnerlig vikt för utredningen behöver inte nödvändigtvis avse att avlyssningen skall ge avgörande bevisning som omedelbart kan leda till fällande dom. I de flesta fall har telefonavlyssning en indirekt verkan: den bidrar till att kartlägga kontaktvägar och förehavanden, ger uppslag till vidare spaning och bildar underlag för andra åtgärder. En annan, främst i fall enligt 1952 års lag förekommande verkan är att av- lyssningen kan föra en på olika sätt uppkommen misstanke till nolläget, dvs. rentvå den misstänkte. Synnerlig vikt för utredning inrymmer ett kvalitetskrav beträffande de upplysningar som avlyssningen kan ge. Dessa får sålunda inte inskränka sig till obetydliga detaljer som man kan både ha och mista. Uttrycket innefattar emellertid därutöver ett krav på att utredningsläget gör avlyssningen nödvändig. Vad som kan vinnas med åtgärden får i princip inte vara åtkomligt med andra, mindre ingripande metoder. En slentrianmässig bedömning får inte förekomma i fråga om vare sig utredningsläget eller de andra förutsättningarna som gäller för tvångsmedlet. En granskning av utredningsmöjlig- heterna i det enskilda fallet måste alltid verkställas. Granskningen måste mynna ut i bedömningen att utredningen i princip inte kan föras framåt med andra medel och att det finns skäl att räkna med att avlyssningen ensam eller i förening med andra åtgärder verkligen kan få effekt. I och för sig behöver något absolut hinder inte föreligga mot att få fram information på andra vägar. Det krävs dock att hindret är sådant att det inte skäligen kan begäras att man ska avstå från teleavlyssning. Kan personlig övervakning (skuggning) eller andra åtgärder användas som alternativ, bör det ändå vara tillåtet med teleavlyssning, om alternativen skulle kräva en orimligt hög personalinsats eller vara förenade med avsevärd risk att den pågående utredningen avslöjas för tidigt. Utgångs- punkten bör dock vara att i första hand pröva andra metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft7"&gt;Begreppet synnerlig vikt innebär alltså i detta sammanhang att situa- tionen ska göra infiltrationsoperationen nödvändig. Nödvändiga uppgifter ska i princip inte kunna inhämtas med andra medel och det ska finnas skäl att räkna med att infiltrationsoperationen verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft19"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;ligen kan leda till att man erhåller information av central betydelse för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Utöver kravet på synnerlig vikt uppställs i paragrafen även ett krav på att skälen för att utföra en straffbelagd gärning uppenbart uppväger det men som gärningen kan innebära för allmänna eller enskilda intressen. Detta led, som kan sägas innebära att en kvalifi- cerad proportionalitetsprövning ska göras, innebär att det, för att tillstånd ska kunna ges, inte ska råda någon egentlig tvekan om att skälen för att utföra gärningen är starkare än relevanta motstående intressen. Bestämmelsen syftar i denna del till att tillse att tillstånd att begå annars brottsliga gärningar ges bara när den bakomligg- ande intressekonflikten klart utfaller till straffrättens nackdel och signalerar alltså att en inte obetydlig restriktivitet ska upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;I det nu diskuterade kravet ligger inte bara en intresseavvägning utan också ett krav på att själva åtgärden, dvs. i det här fallet föröv- andet av de annars brottsliga gärningarna, är nödvändig, dvs. att man inte kan uppnå syftet med åtgärden på annat sätt (jfr t.ex. Fitger, kommentaren till 24 kap. 1 § tredje stycket RB). Detta krav kommer också direkt till uttryck i 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft15"&gt;I förundersökning prövas frågor om tillstånd till utförande av straff- belagda gärningar av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;Paragrafen, som har behandlats ovan i avsnitt 6.4.6, anger hur en fråga om tillstånd att begå annars brottsliga gärningar inom ramen för en förundersökning ska prövas. Enligt bestämmelsen prövas frågor om utförande av en annars straffbelagd gärning av rätten på ansökan av åklagare i egenskap av förundersökningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet prövas frågor om tillstånd till utförande av straffbelagda gärningar av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;I bestämmelsen anges hur en fråga om tillstånd att begå annars brottsliga gärningar inom ramen för underrättelseverksamhet ska prövas. Enligt bestämmelsen prövas frågor om utförande av en annars brottslig gärning av Nämnden på ansökan av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om vilken infiltrationsoperation till- ståndet avser, under vilken tid tillståndet ska gälla och vilka gärningar som tillståndet avser. Ett tillstånd ska vidare förenas med de villkor som behövs för att tillgodose att enskildas personliga integritet eller allmänna eller enskilda intressen i övrigt inte i onödan kränks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft71"&gt;Tiden för ett tillstånd får inte bestämmas längre än nödvändigt och inte heller överstiga tre månader från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;I bestämmelsen, som har behandlats ovan i avsnitt 6.4.7, anges vad ett tillstånd ska innehålla, vilket naturligtvis också får betydelse för hur en ansökan bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Ett tillstånd ska för det första innehålla grundläggande uppgifter om vilken infiltrationsoperation tillståndet avser samt under vilken tid tillståndet gäller. Enligt andra stycket får tiden för ett tillstånd inte bestämmas längre än nödvändigt och det får heller inte över- stiga tre månader från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Vidare ska tillståndet innehålla uppgift om vilka gärningar till- ståndet avser. Gärningarna, eller de grupper av gärningar det kan bli fråga om, ska preciseras så långt det i den aktuella situationen är möjligt och det bör normalt krävas att gärningarna preciseras genom angivande av författning samt vilka kapitel, eller om det rör sig om enstaka gärningar, vilka lagrum som kan överträdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Vilken precision som är nödvändig för att möjliggöra en pröv- ning torde kunna variera något beroende på vilken typ av gärning det är fråga om. Om en ansökan t.ex. avser tillstånd att begå en gärning som innefattar ett konkret intrång i enskilds intresse (t.ex. ett hemfridsbrott) torde i regel större precision krävas än om an- sökan avser en gärning som endast innefattar ett abstrakt faremoment (t.ex. en överträdelse av föreskrifter på livsmedelsområdet). Likaså torde viss precision krävas för att det ska vara möjligt att bedöma om en gärning innefattar sådan medverkan i mindre mån som avses i 23 kap. 5 § BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft19"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft15"&gt;Om det inte längre finns skäl för utförandet av en straffbelagd gärning ska beslutet omedelbart hävas. Har beslutet fattats av rätten får det hävas även av åklagaren. Har beslutet fattats av Nämnden får det hävas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Paragrafen innebär att ett beslut om att tillåta utförandet av en straffbelagd gärning ska hävas när det inte längre finns skäl för be- slutet. Beslutet ska kunna hävas av såväl av den ansökande som den beslutande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I situationen där ett tillstånd meddelats i underrättelseverk- samhet men operationen övergår till förundersökning ska åklagaren omedelbart informeras om att infiltrationsoperationen pågår samt om det beslut om rätt att begå annars brottsliga gärningar som finns. I en sådan situation har åklagaren en rätt och skyldighet att häva ett beslut som inte längre bör gälla. Om infiltrationsopera- tionen i en sådan situation delvis ska fortsätta inom underrättelse- verksamheten avser åklagarens hävningsbeslut endast den del av operationen som ryms inom förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;En gärning som vidtas inom ramen för en sådan infiltrationsoperation för vilken ett tillstånd enligt 1 § har meddelats, utgör inte brott under förutsättning att gärningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;är direkt jämförbar med någon av de gärningar som avses i till- ståndet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;uppfyller de allmänna krav som följer av 1 och 2 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Bestämmelsen som har behandlats ovan i avsnitt 6.4.9 innebär att den ansvarsfrihet som tillkommer en gärning som omfattas av ett tillstånd utsträcks till att gälla också gärningar som är direkt jäm- förbara med de som avses i tillståndet. I sak betyder detta att de gärningar som anges i ett tillstånd kommer att ges en normerande karaktär och fungera som ett slags måttstock för vad som inom ramen för en viss operation kommer att vara tillåtet att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;För att en gärning ska vara tillåten förutsätts att den är jäm- förbar med en gärning som avses i tillståndsbeslutet, dvs. att gär- ningen framstår som utbytbar med de som avses i tillståndet, samt att den uppfyller de allmänna förutsättningar som gäller för med- delande av tillstånd enligt 1 och 2 §§ i detta kapitel. Detta betyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft19"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;att också de krav som följer av 2 § och som normalt bedöms av beslutsmyndigheten vid meddelandet av ett tillstånd ska vara upp- fyllda för att ansvarsfrihet ska kunna medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Vid bedömning av om en gärning kan anses vara jämförbar med en som avses i tillståndet ska hänsyn tas till gärningens straffvärde, till vilka skyddsintressen som träds för när men också till gärningens karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Jämförbarhet bör sålunda kunna anses föreligga om gärningarna är straffvärdemässigt likvärdiga och skyddsintressena bakom de över- trädda bestämmelserna är likartade, t.ex. om tillståndet avser brott mot livsmedelslagstiftningen och polismannen senare blir tvungen att begå brott mot annan lagstiftning av administrativ karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Jämförbarhet bör emellertid också kunna föreligga när gärningen till sin karaktär är jämförbar med den som avses i tillståndet. Om tillstånd t.ex. har getts att delta vid förflyttning och förvaring av narkotika och det senare visar sig att transporten inte innehåller narkotika utan stöldgods bör medverkan till häleri anses vara en gärning jämförbar med medverkan till narkotikabrott. För att gär- ningar av olika slag ska kunna anses jämförbara på detta sätt bör normalt förutsättas att skillnaden i straffvärde inte är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Som framgår av bestämmelsen fordras i tillägg att gärningen uppfyller de krav som följer av 1 och 2 §§. Detta innebär att ansvarsfrihet förutsätter att gärningen är sådan att tillstånd skulle ha beviljats om gärningen funnits med i den ursprungliga tillstånds- ansökan. Om tillstånd har sökts men till viss del inte beviljats kan bestämmelsen alltså inte tillämpas i förhållande till de gärningar för vilka tillstånd inte beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Vad som i detta kapitel föreskrivs om utförande av en straffbelagd gärning ska tillämpas även på en gärning som kan föranleda sanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Bestämmelsen har behandlats ovan i avsnitt 6.4.4. Enligt bestäm- melsen ska reglerna i kapitlet tillämpas också på en gärning som kan föranleda sanktionsavgift. Detta innebär att ett tillstånd inte bara kan avse gärningar som är straffbelagda, utan också sådana som endast – eller vid sidan av den straffrättsliga sanktionen – kan föranleda påförande av sådana administrativa avgifter med bestraff- ande karaktär som numera går under benämningen sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft19"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;7 kap. Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;Vid åtgärder enligt 2 eller 4 kap. får polisen, om det finns särskilda skäl, ta biträde av enskilda. Detsamma gäller vid infiltrationsverksamhet och andra provokativa åtgärder än de som avses i 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Bestämmelsen motsvarar den för närvarande oreglerade möjlighet som redan finns för polisen att ta biträde av enskilda personer. Den omfattar både åtgärder under förundersökning och i underrättelse- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Med enskilda personer avses sådana personer som inte är an- ställda vid någon av de brottsbekämpande myndigheterna, dvs. i var- dagligt tal privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Som framgått ovan tar regleringen sikte på situationer när polisen vid genomförande av en åtgärd tar biträde av en enskild. Den träffar följaktligen inte situationer där den enskilde själv beslutar att vidta åtgärden. Bedömningen av om det är fråga om en biträdessituation eller en situation där den enskilde agerar självständigt måste göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet. I linje med vad som sagts ovan bör emellertid enbart den omständigheten att polisen tillhandahåller viss teknisk utrustning i sig inte vara till- räckligt för att anse att det är polisen som genomför åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det krav på särskilda skäl som uppställs motsvaras av de förut- sättningar för anlitande av enskilda personer som framgår av praxis och har tydliggjorts genom bl.a. uttalanden inom ramen för i JO:s och JK:s tillsynsverksamhet. Detta innebär att det för att särskilda skäl ska föreligga så måste anlitandet av enskilda ske med stor försiktighet och endast i undantagsfall. Vidare krävs för att sär- skilda skäl ska anses föreligga att det finns anledning att anta att en polis inte skulle ha kunnat användas för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 8.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft71"&gt;Vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § om företrädare för myndigheten ska, när en enskild lämnar biträde enligt 1 §, i stället gälla den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Paragrafen innebär att det – när en enskild lämnar biträde vid dold eller vilseledande upptagning av ljud t.ex. genom att bära en kropps- buren mikrofon – är tillräckligt för att ljudupptagning ska få ske att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft19"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;den enskilde deltar i det samtal, sammanträde eller sammankomst som är föremål för ljudupptagningen i stället för en företrädare för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Vid åtgärder enligt 5 eller 6 kap. samt 9 kap. 1 § får polisen, om det finns synnerliga skäl, ta biträde av enskilda. Sådant biträde får endast avse åtgärder som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Bestämmelsen ger befogenhet för polisen att ta biträde av enskilda vid åtgärder enligt lagförslagets 5 och 6 kap., dvs. särskilda provo- kativa åtgärder och annars brottsliga gärningar. Den omfattar även Säkerhetspolisens användning av särskilda provokativa åtgärder i underrättelseverksamheten enligt 9 kap. 1 §. Bestämmelsen har moti- verats i avsnitt 8.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;I bestämmelsen uppställs ett krav på synnerliga skäl för att polisen ska få ta biträde av enskilda. Detta krav medför att anlitandet av privatpersoner ges stränga restriktioner och hänger samman med den komplexitet som omger frågorna kring särskilda provokativa åtgärder och möjligheten att utföra annars brottsliga gärningar. Synnerliga skäl enligt bestämmelsen kan föreligga t.ex. om en polis- man behöver biträde för att komma in i en sluten kriminell samman- slutning, där det kan vara i princip omöjligt att komma in för den som saknar en viss etnisk härkomst eller en omvittnat kriminell bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Att det ska handla om att biträda polisen innebär att den en- skilde inte själv ska agera som provokatör eller delta i brottslig verksamhet. Syftet med biträdet ska i stället normalt vara att intro- ducera en polisman och på sådant sätt möjliggöra för polismannen att utföra de särskilda provokativa åtgärderna enlig lagförslagets 5 kap. eller de annars brottsliga gärningarna enligt lagförslagets 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;För Säkerhetspolisen gäller dock vissa särskilda förutsättningar enligt 9 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft19"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft71"&gt;Frågor om biträde av enskilda prövas av den beslutsinstans eller besluts- fattare som enligt 2, &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; eller 9 kap. har att besluta om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Av bestämmelsen framgår att det är den beslutsinstans eller besluts- fattare, t.ex. förundersökningsledare eller domstol, som har att be- sluta om åtgärden i sig som även prövar frågor om biträde av en- skilda i anslutning till åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;8 kap. Nedläggning av förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;Förundersökning får läggas ned om det finns anledning att anta att det genom förundersökningens fortsatta bedrivande eller genom lagföring av brottet skulle uppstå en påtaglig risk för att avslöja, eller på annat sätt äventyra syftet med, en infiltrationsoperation. Om brottet kan an- tas medföra strängare straff än böter krävs dock att det är uppenbart att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;brottet avser sådan gärning som, om den bedöms enligt regleringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § brottsbalken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;brottet har ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den brotts- liga verksamhet som infiltrationsoperationen riktar sig mot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;Beslut enligt denna bestämmelse meddelas av åklagaren. Beslut får med- delas endast under förutsättning att något väsentligt allmänt eller en- skilt intresse inte åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I bestämmelsens första stycke införs en möjlighet att lägga ned en förundersökning, om det behövs för att inte avslöja en infiltra- tionsoperation. För att denna möjlighet ska kunna användas krävs att det genom förundersökningsarbetet eller lagföringen skulle upp- stå en påtaglig risk för att avslöja eller på annat sätt äventyra syftet med en infiltrationsoperation. I samband med att fråga om att lägga ned en förundersökning uppkommer, måste en bedömning göras av den aktuella brottslighetens straffvärde i förhållande till straff- värdet för den brottslighet som infiltrationsoperationen tar sikte på. Möjligheten att lägga ned en förundersökning kommer främst att komma till användning vid förundersökningar rörande bötes-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft19"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;brottslighet. Det ges dock även vissa möjligheter att lägga ned en förundersökning även om strängare straff kan bli aktuellt. Det rör sig om två typsituationer, dels om brottet avser sådan gärning som, om den bedöms enligt regleringen om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån enligt 23 kap. 5 § BrB, dels när förundersökningen rör ett brott med ett avsevärt lägre straffvärde än det brott eller den brottsliga verksamhet som infiltrationsopera- tionen riktar sig mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att beslut får fattas om att en förunder- sökning inte ska inledas om det finns förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts. Stycket motsvarar vad som gäller vid nedlägg- ning av förundersökning enligt 23 kap. 4 § RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I tredje stycket anges att det är åklagare som beslutar att lägga ned eller inte inleda förundersökning i dessa fall. Av 10 § åklagar- förordningen framgår att det i vissa fall endast är vissa åklagare i chefsställning som får besluta om att lägga ned eller inte inleda en förundersökning. Denna begränsning, som Utredningen om för- undersökningsbegränsning har föreslagit ska avskaffas (se SOU 2010:43), är inte tillämplig i förevarande fall. Beslut att lägga ned eller inte inleda en förundersökning kan alltså fattas av alla åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Av tredje stycket följer vidare den grundläggande förutsätt- ningen för beslut om att lägga ned eller inte inleda förundersökning är att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom beslutet. En motsvarande bestämmelse finns avseende åtals- underlåtelse i 20 kap. 7 § RB. Begreppen allmänt intresse och enskilt intresse är svårdefinierade och får prövas från fall till fall. I för- arbetena har angetts olika exempel på vad som kan falla under begreppen, se vidare betänkandet Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:43) s. 38 ff. med där gjorda hänvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft13"&gt;9 kap. Särskilda bestämmelser för Säkerhetspolisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Särskilda provokativa åtgärder i underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Säkerhetspolisen får, utöver vad som framgår av 5 kap. 1 §, vidta åt- gärder som kan förmå en person som omfattas av en undersökning för att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet, att begå en brottslig gärning. Åtgärderna får vidtas endast om det behövs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft15"&gt;att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka den allvarliga brottsliga verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;Åtgärderna får vidtas endast om det är av synnerlig vikt för under- sökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Bestämmelsen innebär att Säkerhetspolisen ges rätt att vidta provo- kativa åtgärder inom ramen för sin underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Den yttre ramen för bestämmelsens tillämplighet blir det upp- drag som Säkerhetspolisen har enligt förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen samt att det krävs att åtgärden behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, förhindra eller upptäcka all- varlig brottslig verksamhet. Åtgärderna får alltså inte vidtas i andra delar av Säkerhetspolisens verksamhet än sådan som syftar till att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarlig brottslighet. Beträff- ande innebörden av kravet på allvarlig brottslighet, se kommentaren till 5 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Den personkrets som kan utsättas för en provokation avgränsas genom att åtgärden måste rikta sig mot en person som omfattas av undersökningen, dvs. ärendet i underrättelseverksamheten. Person- kretsen begränsas vidare genom att det framgår att åtgärderna endast får vidtas om det behövs för att få fram uppgifter som det finns särskild anledning att anta kan bidra till att förebygga, för- hindra eller upptäcka allvarlig brottslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Av andra stycket framgår den ytterligare begränsningen att åt- gärderna får vidtas endast om det är av synnerlig vikt för under- sökningen. Beträffande innebörden av kravet på synnerlig vikt, se kommentaren till 5 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft15"&gt;Frågor om tillstånd till särskilda provokativa åtgärder i underrättelse- verksamhet prövas av Nämnden efter ansökan av Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Bestämmelsen har behandlats ovan i avsnitt 5.3.5 och innebär att frågor om provokativa åtgärder i Säkerhetspolisens underrättelse- verksamhet ska prövas av Nämnden på ansökan av Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft19"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft71"&gt;Om det inte längre finns skäl för de provokativa åtgärderna ska be- slutet omedelbart hävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Bestämmelsen har samma innebörd som 5 kap. 3 §. I detta fall är det Nämnden eller Säkerhetspolisen som ska häva beslut som det inte längre finns skäl för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft15"&gt;Bestämmelsen i 5 kap. 4 § ska tillämpas också på åtgärder enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Bestämmelsen har behandlats ovan i avsnitt 5.3.8. Dess innebörd är att bestämmelsen i 5 kap. 4 § (straffrihetsregeln) ska tillämpas också på provokativa åtgärder enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Biträde av enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Säkerhetspolisen får i fall som avses i 7 kap. 3 §, om det finns synner- liga skäl, ta biträde av enskilda även avseende andra åtgärder än sådana som syftar till att en polisman ska kunna genomföra de åtgärder som avses i tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Bestämmelsen innehåller en utvidgning av möjligheterna för Säker- hetspolisen att ta biträde av enskilda i förhållande till vad som före- skrivs i 7 kap. 3 §. Åtgärderna kan gälla sådana provokativa åtgärder som regleras i 5 kap. eller 9 kap. 1 §, eller annars brottsliga gärningar enligt 6 kap. Utvidgningen innebär att enskilda kan lämna biträde även vid andra åtgärder än sådana som syftar till att en polisman ska kunna genomföra en provokativ åtgärd eller annars brottslig gär- ning. En enskild person kan således i dessa situationer lämna Säker- hetspolisen biträde i större omfattning än vad som gäller för övriga brottsbekämpande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;10 kap. Dokumentation och granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft15"&gt;Åtgärder enligt denna lag ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vem som har fattat beslutet om åtgärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vem eller vilka som har deltagit i åtgärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vem eller vilka som åtgärden har riktat sig mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;tiden för åtgärden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vad som i övrigt har förekommit vid åtgärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Bestämmelsen innehåller föreskrifter om dokumentation av åtgärder enligt denna lag och uppräkningen motsvarar i sak vad som enligt 27 § polislagen gäller för dokumentation vid omhändertaganden, husrannsakan m.m. som vidtas i enlighet med den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft15"&gt;En upptagning eller uppteckning som har gjorts vid en åtgärd enligt denna lag ska granskas snarast möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft70"&gt;Upptagningar eller uppteckningar ska, i de delar de är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts, målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna och uppteckningarna är av betydelse för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet ska de be- varas så länge det behövs för detta ändamål. De ska därefter förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft15"&gt;Trots vad som sägs i andra stycket får uppgifter från upptagningar och uppteckningar behandlas i enlighet med vad som är särskilt före- skrivet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur upptagningar eller upp- teckningar från åtgärder enligt denna lag ska hanteras. Begreppet ”uppteckning” får även anses omfatta t.ex. sådana anteckningar som en polisman upprättar efter att under en infiltrationsoperation ha varit inne i någons bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En upptagning eller uppteckning ska enligt första stycket granskas så snart det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Enligt andra stycket första meningen ska de delar av upptag- ningar eller uppteckningar som är av betydelse för utredningen av brott bevaras till dess förundersökningen avseende brottet har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts, målet avgjorts slutligt. Om det kommer fram uppgifter om brott som redan är föremål för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft19"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;förundersökning, ska uppgifterna bevaras på samma sätt som gäller för uppgifter i den förundersökning som föranlett åtgärden. Om upptagningarna eller uppteckningarna är av betydelse för att i under- rättelseverksamheten förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet ska de bevaras så länge de behövs för det ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;När upptagningarna och uppteckningarna inte längre ska bevaras, ska de förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;11 kap. Överklagande m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft15"&gt;Beslut enligt denna lag får verkställas omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Av bestämmelsen framgår att beslut enligt denna lag får verkställas omedelbart. Detta gäller oberoende av vilken instans som fattat be- slutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;Har i förundersökning beslut om åtgärd enligt denna lag fattats av annan än rätten ska beslutet prövas av rätten, om den som är föremål för åt- gärden begär det. Begäran om sådan prövning ska göras skriftligen eller muntligen hos åklagaren eller undersökningsledaren. Åklagaren eller undersökningsledaren ska utan dröjsmål överlämna ärendet till rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Bestämmelsen reglerar möjligheten att begära rättens prövning av beslut om åtgärder enligt denna lag. Möjligheten att begära rättens prövning gäller beslut som fattats i en förundersökning. För beslut som fattats i underrättelseverksamheten gäller vad som föreslås i 5 §. Den som är föremål för en åtgärd kan begära att beslutet upp- hävs eller ändras, t.ex. genom att förses med inskränkande före- skrifter. En begäran om prövning av ett beslut ska göras hos åklagaren om det är åklagaren som fattat beslutet eller annars hos undersök- ningsledaren. Begäran kan vara skriftlig eller muntlig. Vid en munt- lig begäran ska åklagaren respektive undersökningsledaren anteckna behövliga uppgifter om begäran. Det ankommer sedan på åklagaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;respektive undersökningsledaren att överlämna ärendet till rätt dom- stol. Någon tidsgräns för begäran om rättens prövning har inte an- getts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft15"&gt;I fråga om överklagande av rättens beslut enligt denna lag tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av rättens beslut i brottmål i fråga om en åtgärd som avses i &lt;NOBR&gt;25–28&lt;/NOBR&gt; kap. samma balk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Bestämmelsen anger vad som gäller för överklagande av rättens be- slut och överensstämmer med vad som föreskrivs i 14 § andra stycket lagen om hemlig rumsavlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Enligt bestämmelsen får rättens beslut om åtgärder enligt denna lag överklagas på samma sätt som gäller för tvångsmedel i 25– 28 kap. RB. Det innebär att rättens beslut om tillstånd överklagas särskilt (49 kap. 5 § 6 RB). Om rätten under förundersökningen avslår en begäran om tillstånd, anses beslutet vara slutligt och kan då överklagas enligt 49 kap. 3 § första stycket RB. Om ett beslut om en åtgärd enligt denna lag förenas med inskränkande föreskrifter kan även dessa överklagas. Av 52 kap. 7 § tredje stycket RB framgår att hovrätten kan inhibera verkställigheten vid ett överklagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;Den som i förundersökning har varit utsatt för en åtgärd enligt 2 kap. 5 § ska underrättas som åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft15"&gt;I fråga om sådan underrättelse, tidpunkten för underrättelsen och undantag från underrättelseskyldigheten tillämpas 27 kap. 31 § andra och tredje styckena, 32 och 33 §§ rättegångsbalken. Underrättelsen ska även innehålla uppgift om platsen för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som i 27 kap. 31 § RB föreskrivs om underrättelseskyldighet vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleöver- vakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I första stycket föreskrivs att den som inom ramen för en förundersökning har varit utsatt för sådan särskilt ingripande åtgärd enligt 2 kap. 5 § som avser ljudupptagning av samtal, bildupptag- ning av hem eller korrespondens, eller lokalisering av person ska underrättas om åtgärden. Skyldigheten att underrätta den som ut- satts för åtgärden gäller även när denne är en juridisk person. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft19"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;motsvarande åtgärder som vidtas i underrättelseverksamheten finns ingen motsvarande underrättelseskyldighet, se vidare avsnitt 12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;På motsvarande sätt som enligt 15 § lagen om hemlig rums- avlyssning ska, enligt andra stycket, regleringen i rättegångsbalken tillämpas när det gäller fråga om den närmare regleringen av under- rättelsen, tidpunkten för underrättelsen och undantag från under- rättelseskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;Har i underrättelseverksamhet beslut om åtgärd enligt denna lag fattats av annan än Nämnden ska beslutet prövas av Nämnden, om den som är föremål för åtgärden begär det. Begäran om sådan prövning ska göras skriftligen eller muntligen hos polismyndigheten. Polismyndigheten ska utan dröjsmål överlämna ärendet till Nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft15"&gt;Nämndens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;Paragrafen innehåller i första stycket bestämmelser om möjligheten att begära Nämndens prövning av beslut om åtgärder enligt denna lag. Möjligheten att begära Nämndens prövning gäller beslut som fattats i underrättelseverksamheten. För beslut som fattats i förunder- sökning gäller vad som föreslås i 2 §. Den som är föremål för en åtgärd kan begära att beslutet upphävs eller ändras, t.ex. genom att förses med inskränkande föreskrifter. En begäran om prövning av ett beslut ska göras hos polismyndigheten. Begäran kan vara skrift- lig eller muntlig. Vid en muntlig begäran ska polisen anteckna be- hövliga uppgifter om begäran. Det ankommer sedan på polismyn- digheten att överlämna ärendet till Nämnden. Någon tidsgräns för en begäran om Nämndens prövning har inte angetts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;En begäran om Nämndens prövning ska kunna avse både frågan om polisen hade befogenhet att fatta ett visst beslut och en pröv- ning av beslutets innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att Nämndens beslut enligt denna lag inte får överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft19"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;12 kap. Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft15"&gt;I lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet finns bestämmelser om Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens till- syn på eget initiativ och på begäran av enskild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Paragrafen innehåller en erinran om att Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden har tillsyn över de brottsbekämpande myndighet- ernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Den tillsyn som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva omfattar de brottsbekämpande myndigheternas användning av metoderna ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av person, identifiering av mobil elek- tronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radio- kommunikation, eller störning av kommunikation med sådan utrust- ning, annars brottsliga gärningar samt särskilda provokativa åtgärder. Tillsynen omfattar inte åklagares beslut att lägga ned eller inte in- leda förundersökning med stöd av inhämtningslagens 8 kap., se av- snitt 12.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;13 kap. Tillämplighet för andra brottsbekämpande myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft15"&gt;Följande bestämmelser gäller även i brottsbekämpande verksamhet hos Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korre- spondens samt lokalisering av person (2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Identifiering eller störning av mobil elektronisk kommunikations- utrustning m.m. (3 kap &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning (4 kap. 7 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Särskilda provokativa åtgärder (5 kap. 1 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Biträde av enskilda (7 kap. 1 och 3 §§)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Tullverket respektive tjänsteman vid Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Paragrafen innehåller i första stycket en förteckning över vilka åt- gärder enligt den föreslagna lagen som kan vidtas av Tullverket i myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Det rör sig om åtgärder enligt 2 kap. (ljudupptagning av samtal m.m.), identifiering eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft19"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;störning av mobil kommunikationsutrustning m.m. enligt 3 kap., åtgärder enligt 4 kap. 7 § (installation av lokaliseringsutrustning) samt särskilda provokativa åtgärder enligt 5 kap. Vidare framgår att Tull- verket även får ta biträde av enskilda enligt 7 kap. för de åtgärder som faller inom myndighetens befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att det vid tillämpningen av befogen- heter enligt första stycket ska gälla motsvarande för Tullverket som gäller för polismyndighet. Vidare framgår att det gäller motsvarande för tjänsteman vid Tullverket som för polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft15"&gt;Följande bestämmelser gäller även i brottsbekämpande verksamhet hos Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Bildupptagning av hem eller korrespondens samt lokalisering av person (2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Installation av lokaliseringsutrustning (4 kap. 7 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Biträde av enskilda (7 kap. 1 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft15"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Kustbevakningen respektive tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Paragrafen innehåller i första stycket en förteckning över vilka åt- gärder enligt den föreslagna lagen som kan vidtas av Kustbevak- ningen i myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Det rör sig om bildupptagning och lokalisering av person enligt 2 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; § samt åtgärder vid installation av lokaliseringsutrustning enligt 4 kap. 7 §. Vidare framgår att Kustbevakningen även får ta biträde av enskil- da enligt 7 kap. för de åtgärder som faller inom myndighetens befo- genheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att det vid tillämpningen av befogen- heter enligt första stycket ska gälla motsvarande för Kustbevak- ningen som gäller för polismyndighet. Vidare framgår att det gäller motsvarande för tjänsteman vid Kustbevakningen som för polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;Bestämmelserna om bildupptagning av hem eller korrespondens i 2 kap. 3 och 5 §§ gäller även i brottsbekämpande verksamhet hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft15"&gt;Vad som i denna lag är föreskrivet om polismyndighet eller polis- man ska vid utövande av befogenhet enligt första stycket även gälla Skatteverket respektive tjänsteman vid Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft19"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;Paragrafen innehåller i första stycket en förteckning över vilka åt- gärder enligt den föreslagna lagen som kan vidtas av Skatteverket i myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Befogenheten som ges avser åtgärder för bildupptagning av hem eller korrespondens enligt 2 kap. 3 § och sådan bildupptagning enligt 2 kap. 5 § som anses vara särskilt ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att det vid tillämpningen av befogen- heter enligt första stycket ska gälla motsvarande för Skatteverket som gäller för polismyndighet. Vidare framgår att det gäller mot- svarande för tjänsteman vid Skatteverket som för polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft11"&gt;27 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft15"&gt;Om den från vilken beslag sker inte är närvarande vid beslaget, &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft101"&gt;eller hon så snart det kan ske utan men för utredningen &lt;/SPAN&gt;underrättas om det och om vad som har skett med det beslagtagna. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Har &lt;/SPAN&gt;en försändelse hos ett befordringsföretag tagits i beslag, &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska underrättelsen lämnas till mottagaren och även till avsändaren, om denne är känd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft7"&gt;Paragrafen överensstämmer med förslaget i BRU:s betänkande Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74). Den reglerar underrättelseskyldigheten för de brotts- utredande myndigheterna sedan föremål har tagits i beslag. Även i fortsättningen ska mottagaren och en känd avsändare underrättas om åtgärden så snart det kan ske utan men för utredningen. Genom den föreslagna ändringen av bestämmelsen ska underrättelse lämnas vid den tidpunkten även i andra fall. Om den från vilken beslag sker inte är närvarande vid beslaget ska han, så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om åtgärden. Tidigare fanns ingen möjlighet att ta hänsyn till kollusionsfaran, dvs. risken för att det uppkommer men för utredningen, eftersom underrättelsen skulle lämnas utan dröjsmål. Någon ändring i sak har inte skett för det fallet att en försändelse hos ett befordringsföretag har tagits i be- slag. Frågan om underrättelseskyldighet vid beslag har behandlats i avsnitt 7.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft19"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (nämnden) ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångs- medel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Nämnden ska också utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av åtgärder enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;2–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; och 9 kap. lagen (0000:00) om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft70"&gt;Nämnden ska även utöva tillsyn över polisens behandling av per- sonuppgifter enligt polisdatalagen (2010:361) och lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister. Tillsynen ska särskilt avse sådan behandling som avses i 2 kap. 10 § polisdatalagen och 12 § lagen om polisens allmänna spaningsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft15"&gt;Tillsynen ska särskilt syfta till att säkerställa att verksamhet enligt första och andra styckena bedrivs i enlighet med lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Genom ett tillägg i paragrafens första stycke införs en ny mening som reglerar omfattningen av den tillsyn Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden ska utöva vad gäller inhämtningsåtgärder enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Den tillsyn som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden således ska utöva omfattar de brottsbekämpande myndigheternas användning av metoderna ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av person, identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, eller störning av kommunikation med sådan utrustning, annars brottsliga gärningar samt särskilda provo- kativa åtgärder. Tillsynen omfattar inte åklagares beslut att lägga ned eller inte inleda förundersökning med stöd av inhämtnings- lagens 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Tillsynen får bedrivas på samma sätt som Säkerhets- och integri- tetsskyddsnämndens tillsyn för närvarande bedrivs när det gäller användande av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidenti- teter. Det innebär bl.a. att domstolarnas handläggning av och beslut i ärenden om tillstånd till åtgärder enligt inhämtningslagen inte omfattas av nämndens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft19"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p796 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;18 kap. 19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft15"&gt;Den tystnadsplikt som följer av &lt;NOBR&gt;5–13&lt;/NOBR&gt; §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft70"&gt;Den tystnadsplikt som följer av &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ inskränker rätten att med- dela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvar- hållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rums- avlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Detsamma gäller för uppgift om ljud- eller bildupptagning, loka- lisering av person, identifiering eller störning av mobil elektronisk kom- munikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, tillträde till vissa utrymmen, särskilda provokativa åtgärder, annars brotts- liga gärningar och biträde av enskilda enligt lagen (0000:000) om sär- skilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft15"&gt;Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhåll- ande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;Att den tystnadsplikt som följer av &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; och 5 § 3 tryck- frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;I paragrafen regleras vilka tystnadsplikter som har företräde fram- för principen om meddelarfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Genom ett tillägg i paragrafens andra stycke klargörs att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter rörande vissa inhämtnings- åtgärder enligt den föreslagna lagen inskränks. De åtgärder som av- ses med den inskränkta rätten att meddela och offentliggöra upp- gifter är metoderna ljudupptagning av samtal, bildupptagning av hem eller korrespondens, lokalisering av person, identifiering av mobil elektronisk kommunikationsutrustning eller annan utrustning för radiokommunikation, eller störning av kommunikation med sådan utrustning, tillträde till vissa utrymmen i samband med infiltration eller för att installera lokaliseringsutrustning, särskilda provokativa åtgärder, annars brottsliga gärningar samt biträde av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Innebörden av tillägget är att samma inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som redan nu gäller vid an- vändandet av hemliga tvångsmedel ska gälla för de uppräknade metod- erna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förundersökningskungörelsen (1947:948)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;13 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;Målsäganden &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om be- slut om att förundersökning inte &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inledas eller att en inledd för- undersökning &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;läggas ned, beslut om att åtal inte &lt;SPAN class="ft101"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;väckas, tid- punkt för huvudförhandling i målet samt dom i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft101"&gt;Första stycket ska inte tillämpas om beslut har fattats att förunder- sökning ska läggas ned eller inte inledas enligt 8 kap. 1 § lagen (0000:00) om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Ändringarna i paragrafens första stycke är redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Genom ett nytt andra stycke klargörs att en målsägande inte ska bli tillfrågad om han eller hon vill bli underrättad om vissa beslut i samband med en förundersökning, om beslut har fattats att förunder- sökning ska läggas ned, eller inte inledas med stöd av 8 kap. 1 § i den föreslagna lagen om särskilda inhämtningsåtgärder. En under- rättelse skulle i sådana fall kunna omintetgöra hela infiltrations- operationen men också kunna medföra en påtaglig fara för inblandade personers liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft15"&gt;Förbud gäller mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor i annat syfte än som avses i 3 kap. 14 § första stycket lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft19"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;Detta förbud gäller inte sådana anläggningar som behövs i verk- samhet som bedrivs av &lt;SPAN class="ft101"&gt;Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Tullverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft70"&gt;Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt eller Försvarets materielverk. Post- och telestyrelsen får efter ansökan av Kriminalvården besluta att förbudet inte &lt;SPAN class="ft87"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla viss sådan anläggning som behövs i en anstalt eller ett häkte inom kriminalvården för att hindra otillåten mobiltele- fonkommunikation, om anläggningen kan användas utan att skadlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft15"&gt;störning uppstår utanför anstalten eller häktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Genom ett tillägg i andra stycket upptas även Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Tullverket bland de myndigheter som är undantagna från förbudet att inneha störsändare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Ändringen i tredje stycket är enbart språklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft15"&gt;Följande myndigheter ska i den utsträckning som framgår nedan inte tillämpa 5 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;åklagarmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;diarier över ärenden om kvar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p38 ft103"&gt;hållande av försändelse på beford-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p38 ft70"&gt;ringsanstalt och om hemlig tele-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p38 ft70"&gt;avlyssning, hemlig teleövervak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p805 ft15"&gt;ning, hemlig kameraövervak- ning och hemlig rumsavlyss- ning&lt;SPAN class="ft101"&gt;, &lt;/SPAN&gt;diarier över förundersök- ningar som rör brott mot rikets säkerhet&lt;SPAN class="ft101"&gt;, samt diarier över för- undersökningar där en fråga om att lägga ned eller inte inleda en förundersökning enligt 8 kap. 1 § lag (0000:00) om särskilda in- hämtningsåtgärder i de brotts- bekämpande myndigheternas verk- samhet prövats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft19"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Genom ändringen i paragrafen kommer åklagarmyndigheternas diarier över förundersökningar där en fråga prövats om att lägga ned eller inte inleda en förundersökning enligt 8 kap. 1 § lagen om särskilda inhämtningsåtgärder i de brottsbekämpande myndigheternas verk- samhet behandlas på samma sätt som tvångsmedelsdiarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft19"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft25"&gt;av experten Tomas Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;De frågor som utredningen har haft att ta ställning till är utom- ordentligt centrala vid prövningen av vad som från proportionalitets- och rättssäkerhetssynpunkter är godtagbart i den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Såväl regeringsformen som den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, medför krav på en reglering av vissa poli- siära metoder. En sådan reglering har visat sig, ur flera aspekter, vara komplicerad när det gäller såväl ändamålsöverväganden som utform- ningen av lagtext och förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Användningen av infiltratörer, informatörer och provokation, lik- som av tekniska inhämtningshjälpmedel och tvångsmedelsliknande åtgärder, är förenad med en mängd rättssäkerhetsaspekter. Justitie- ombudsmannen har i ett granskningsärende &lt;NOBR&gt;2008-06-25&lt;/NOBR&gt; (diarienum- mer &lt;NOBR&gt;1772-2007)&lt;/NOBR&gt; redogjort för flera centrala frågeställningar när det gäller särskilt användningen av infiltratörer, informatörer och provo- kativa åtgärder. Även utredningen har belyst dessa problemställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Om man ska tillåta s.k. okonventionella arbetsmetoder i de brotts- bekämpande myndigheternas verksamhet bör utgångspunkten vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft7"&gt;– som utredningen också har funnit – de krav som Europakon- ventionen och regeringsformen uppställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det finns naturligtvis också starka skäl i övrigt att beskriva och reglera vissa integritetskänsliga metoder (jfr ovan nämnda &lt;NOBR&gt;JO-be-&lt;/NOBR&gt; slut). En genomgående hållning bör därvid vara att detta sker med stor restriktivitet. En sådan inställning är för övrigt bäst förenlig med de allmänna principer som anses böra gälla för tvångsmedelslagstift- ning och annan reglering av arbetsmetoder för brottsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft19"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Något oundgängligt eller ens starkt behov av en reglering av annat, mera tillåtande, innehåll har heller inte den öppna polisen eller övriga myndigheter förmått beskriva på ett övertygande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Jag har funnit utredningens förslag i följande avseenden vara av sådant innehåll att de inte framstår som godtagbara vid den avvägning som jag har angivit som utgångspunkt. Jag är naturligtvis medveten om att detta ställningstagande kan, och bör, leda till att färre in- filtrationsoperationer kommer att genomföras än vad som blir fallet med utredningsmajoritetens förslag. Det har emellertid sagts från de brottsbekämpande myndigheternas sida att den osäkerhet som under ett antal år har ansetts gälla kring dessa metoder, har lett till en påtaglig återhållsamhet i användningsfrekvensen. Någon allvar- ligt negativ effekt för beivrandet av brottsligheten, som kan visas bero på denna omständighet, har dock inte beskrivits. Inte heller inhämtade internationella jämförelser föranleder mig till annan be- dömning. I vissa hänseenden skulle utredningens förslag gå längre och medge större befogenheter än vad som gäller i jämförbara länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Annars brottsliga gärningar samt Nedläggning av förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;(6 kap. och 8 kap. i föreslagen lag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Om polisen ska kunna genomföra framgångsrika infiltrationsopera- tioner kan ibland krävas att den infiltrerande polismannen begår gär- ningar som utgör brott eller som kan föranleda sanktionsavgifter. Om detta ska kunna medges utan lagföringskonsekvenser bör emeller- tid regleringen göras snävare än i förslaget. Införandet av sådana bestämmelser innebär en avgörande förändring i förhållande till vad som för närvarande gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En begränsning bör således ske till, förutom, sanktionsavgifter, gärningar som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter. Att också låta gärningar omfattas som – om de bedöms enligt reglerna om medverkan till brott, skulle utgöra medverkan i mindre mån en- ligt 23 kap. 5 § brottsbalken – är alltför långtgående. Hänvisningen till nämnda bestämmelse i brottsbalken kan mycket lätt medföra betydande tolkningssvårigheter och en alltför vittgående tillämpning. Denna bestämmelse i brottsbalken är, trots att den funnits under mycket lång tid, närapå ständigt föremål för olika uppfattningar från åklagare, försvarare och slutligen även domstolen, i rättegångar där tillämpningen förs på tal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft19"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Bestämmelserna i brottsbalken om handlande i nöd och nödvärn samt bestämmelser i Polislagen ger härutöver tillräckligt utrymme för att bemästra de situationer av aktuellt slag som – liksom hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;– kan uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Bestämmelserna om Nedläggning av förundersökning bör kor- respondera med regleringen av Annars brottsliga gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Biträde av enskilda &lt;/SPAN&gt;(7 kap. i föreslagen lag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vad det här handlar om är inte användande av privatpersoner som informatörer utan om att involvera privatpersoner vid, redan eljest, komplicerade och svårreglerade polismetoder som ljud- och bildupp- tagning, tillträde till vissa utrymmen, särskilda provokativa åtgärder samt utförande av straffbelagda gärningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I utredningen har belysts ett flertal av de olika problem, dilem- man och tillämpningssvårigheter som framträder när dessa metoder skall tillämpas. I det tidigare nämnda &lt;NOBR&gt;JO-beslutet&lt;/NOBR&gt; (diarienummer &lt;NOBR&gt;1772-2007)&lt;/NOBR&gt; dras slutsatsen att ”ett samarbete med privatpersoner enbart i rena undantagsfall kan vara befogat samt att det under inga omständigheter kan accepteras att polisen har ett organiserat sam- arbete med privatpersoner i syfte att provocera fram brottsliga hand- lingar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Jag delar denna ståndpunkt och anser att utredningsförslaget inte tillgodoser denna mycket restriktiva inställning till biträde av enskil- da personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det bör vidare i detta sammanhang nämnas, förutom den problem- inventering som skett, att ytterligare en aspekt är värd att beakta, näm- ligen de påfrestningar som en privatperson utsätts för när denne utnyttjas som biträde i dessa sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Konsekvensen kan bli att den enskilde under mycket lång tid, även efter infiltrationsoperationens slut, undandras från möjligheten att leva ett normalt liv – med familjebildning, arbete, vardagligt umgänge och öppet boende m.m. – på grund av de risker som dessa åtgärder för med sig. Rekryteringen av dessa individer sker dessutom inte sällan när de befinner sig under tillbakaträngda livsomständigheter såsom häktade, efterspanade eller eljest under press från de brottsbekäm- pande myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Under alla omständigheter råder aldrig något objektivt jämbör- digt eller jämställt förhållande mellan den myndighet som anlitar privatpersonen och denne själv. Det humanitära utnyttjandet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;detta innefattar, föreligger typiskt sett inte om enbart polispersonal anlitas för nu aktuella operationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Man kan naturligtvis på goda grunder diskutera om Säkerhetspolisen ska ges ett utökat utrymme för provokativa åtgärder och biträde av enskilda, utöver den reglering som eljest föreslagits. Med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder för Säkerhetspolisen och då in- satsen typiskt sett inte är ägnad att leda till tillvaratagande av bevis som senare framläggs i en rättegång mot en person, kan ett vidgat utrymme för dessa åtgärder möjligen försvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Utredningen föreslår inte att systemet med offentliga ombud, som eljest tillämpas vid beslut om hemliga tvångsmedel, ska införas. Om utredningens förslag i övrigt skulle leda till lagstiftning bör dock denna rättsäkerhetsåtgärd komma i tillämpning i vart fall när fråga är om s.k. särskilt ingripande åtgärder enligt 2 kap. 5 § respektive 3 kap. 4 § i den särskilda lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Någon skyldighet att till riksdagen redovisa användningen av sär- skilda inhämtningsåtgärder, motsvarande vad som gäller för använd- ningen av hemliga tvångsmedel, föreslås inte av utredningen. Även i detta avseende är jag av avvikande uppfattning. Någon skarp gräns för nu föreslagna åtgärder, i förhållande till användningen av hemliga tvångsmedel, föreligger inte. Det är väsentligt, inte minst för tilltron till den polisiära maktutövningen, att varje praktiskt genomförbar möjlighet till insyn och kontroll från medborgarnas sida tillvaratas. I vart fall bör redovisningsplikten gälla de åtgärder som jag ovan föreslagit ska omfattas av systemet med offentliga ombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft19"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p808 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p810 ft105"&gt;Vissa polisiära arbetsmetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p811 ft105"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p811 ft105"&gt;2007:185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;P class="p38 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p38 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft107"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft108"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft107"&gt;En särskild utredare ska, med särskilt beaktande av rättssäkerhets- och integritetsskyddsaspekterna, förhållandena i andra länder och det internationella brottsbekämpande samarbetet, överväga vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brotts- bekämpande myndigheternas dolda spanings- och utrednings- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft107"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämp- ande myndigheterna bör ha möjlighet att i samband med s.k. infiltrationsoperationer ta del i planering och annan förberedelse eller utförande av vissa brott, när detta är nödvändigt för att förhindra eller avslöja allvarlig brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;överväga i vilken utsträckning polisens och tullens rapporte- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet samt åklagarnas åtalsplikt bör gälla i fråga om brott som kommer till myndig- heternas kännedom i samband med infiltrationsoperationer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;överväga i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndig- heterna bör kunna använda sig av olika slag av provokativa åtgärder för att förmå en gärningsman att röja sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;överväga förutsättningarna för att i samband med infiltrations- operationer gå in i annans bostad eller vidta andra åtgärder som i polisens eller tullens vanliga verksamhet hade krävt beslut om tvångsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft114"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga en ändamålsenlig författningsreglering av sådan använd- ning av tekniska spaningsmetoder som utgör ett intrång i en- skildas integritet eller av andra skäl bör lagregleras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i ett delbetänkande överväga behovet av mer ändamålsenliga reg- ler om inhämtningen av uppgifter om telemeddelanden, abon- nemang eller mobiltelefoner inom polisens och tullens under- rättelseverksamhet och under förundersökningar innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utifrån övervägandena lägga fram de förslag till lagändringar som han eller hon finner lämpliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 31 maj 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;I arbetet med att upptäcka och beivra brott är det ibland nödvän- digt att använda straffprocessuella tvångsmedel eller andra särskilda arbetsmetoder. Sådana metoder kan ibland innebära påtagliga ingrepp i enskildas personliga sfär. Av rättssäkerhets- och integri- tetsskyddsskäl är det av största vikt att metoder av detta slag ges en ändamålsenlig utformning och att regelverket kring metoderna ut- formas så att den enskildes rättssäkerhet kan tryggas och riskerna för missbruk minimeras. När det övervägs om det är lämpligt att införa nya sådana metoder eller att utvidga tillämpningsområdet för befintliga metoder ska den s.k. proportionalitetsprincipen beaktas. Det innebär att behovet alltid måste vägas mot det integritetsin- trång som användandet av metoden kan innebära för den enskilde. Dessutom måste det säkerställas att den enskildes rättssäkerhet kan upprätthållas och att eventuellt missbruk eller annan felaktig an- vändning av metoderna kan upptäckas och beivras samt att den en- skilde har rimliga möjligheter att utnyttja den rätt till ersättning som kan föreligga. Detta gäller även vid överväganden om behovet av att i lag eller annan författning ange närmare förutsättningar för i viss mån redan använda arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft7"&gt;En arbetsmetod som aktualiserar frågor av detta slag är s.k. in- filtration av kriminella grupper och nätverk. Infiltrationsopera- tioner av både enklare och mer kvalificerat slag har under senare år fått ökad betydelse, i synnerhet i det internationella samarbetet mot gränsöverskridande och organiserad brottslighet som också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft19"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;svensk polis och tull deltar i. I operationerna deltar poliser och andra tjänstemän som uppträder under fiktiva identiteter och an- tagna roller (&lt;SPAN class="ft10"&gt;undercover operations&lt;/SPAN&gt;). Sedan den 1 oktober 2006 kan svenska poliser på ansökan av anställningsmyndigheten tilldelas s.k. kvalificerade skyddsidentiteter. I Sverige saknas emellertid författ- ningsbestämmelser om hur infiltrationsoperationer ska gå till. Det är därför inte alltid tydligt exempelvis vad en polisman, som har infiltrerat en kriminell grupp, får göra i samband med infiltrations- operationen. I flera andra länder finns det däremot sådana bestäm- melser. Det förekommer att bestämmelser av detta slag ger en polis- man befogenhet att under infiltration handla på sätt som, om befogenheten inte hade funnits, hade utgjort brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft7"&gt;Även andra former av kvalificerad dold spaning har ökat i bety- delse i det internationella samarbetet, inte minst användningen av olika slag av tekniska spaningsmetoder. Dessa metoder har med den nya informationsteknologin utvecklats mycket snabbt. Till en allt lägre kostnad kan en allt större mängd ljud och bilder tas upp och liksom annat slag av information bevaras och behandlas. Som exempel på tekniska spaningsmetoder av detta slag kan nämnas användandet av kroppsmikrofoner och övervakning med hjälp av burna kameror. Ett annat exempel på en teknisk spaningsmetod är s.k. pejling, som innebär att det är möjligt att följa exempelvis ett fordons geografiska position och förflyttning på avstånd. Inte heller dessa arbetsmetoder är lagreglerade. Metoderna anses emellertid kunna användas i viss utsträckning utan särskilt lagstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft7"&gt;Bl.a. den snabba utvecklingen av mobil telefoni har inneburit nya tekniska möjligheter att genomföra pejling och liknande metoder. Därtill förekommer att de tekniska systemen för mobiltelefoni numera registrerar bl.a. mobiltelefoners position och andra upp- gifter om telemeddelanden. Det förekommer också att polisen och tullen, i syfte att kartlägga brottslig verksamhet och i övrigt arbeta brottsförebyggande, med tillämpning av bestämmelsen i 6 kap. 22 § första stycket 3 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation begär ut uppgifter om telemeddelanden från operatörerna. Det kan vara fråga om uppgifter om vilka samtal som har förekommit, där- emot inte uppgifter om innehållet i samtalen. Såväl tekniken kring elektronisk kommunikation som polisens och tullens underrättelse- verksamhet har genomgått stora förändringar under senare år. Mot den bakgrunden har det uppkommit frågor bl.a. om den angivna bestämmelsen numera är ändamålsenligt utformad. En utredning har nyligen lämnat förslag till hur ett &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; om lagring av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft19"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;trafikuppgifter ska genomföras i svensk rätt. Förslaget innebär att uppgifter ska lagras hos operatörerna i ett år (SOU 2007:76). Även mot den bakgrunden finns det anledning att överväga förut- sättningarna för utlämnande av uppgifter om telemeddelanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft7"&gt;Åtgärder som företas inom ramen för dold spanings- och utred- ningsverksamhet, däribland infiltrationsåtgärder och olika slag av tekniska spaningsmetoder, kan innebära ingrepp i enskildas per- sonliga sfär. Åtgärderna genomförs i hemlighet eller på så sätt att de som utsätts för åtgärderna vilseleds om åtgärdernas verkliga innebörd. De som utsätts för åtgärderna har således inte möjlighet att, såsom vid öppen tvångsmedelsanvändning, få åtgärderna prövade av domstol eller på annat sätt. Inte minst infiltrationsåtgärder kan i vissa fall ge upphov till så betydande rättssäkerhets- och inte- gritetsskyddsfrågor att starka skäl talar för en lagreglering för sådana fall. En sådan lagreglering skulle också ligga i linje med Europarådets ministerkommittés rekommendation (Rec [2005] 10) om användandet av särskilda undersökningsmetoder i fråga om all- varlig brottslighet inbegripet terroristhandlingar. Medlemsländerna rekommenderas där att med lagstiftning och tillhandahållande av resurser möjliggöra användningen av särskilda undersökningsmetoder men även att säkerställa judiciell eller annan oberoende kontroll av användningen av dessa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft7"&gt;En särskild metod att skaffa bevisning om brott är s.k. provoka- tion. I andra med Sverige jämförbara länder har tjänstemän vid de brottsbekämpande myndigheterna getts uttryckliga befogenheter att företa provokativa åtgärder som, om sådana befogenheter inte hade funnits, hade utgjort brott. Det kan handla om att polisen aktivt förmår en brottsmisstänkt person att begå ett brott som röjer att han eller hon har begått eller håller på att begå ett annat, mera allvarligt brott. Riksåklagaren har nyligen, efter samråd med Riks- polisstyrelsen och Tullverket, tagit fram riktlinjer för handläggning av provokativa åtgärder och därigenom väsentligt stärkt de brotts- bekämpande myndigheternas beredskap och möjligheter att genom- föra effektiva och rättssäkra provokationsoperationer (se Riks- åklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder, men även RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder). I Sverige finns det dock inte någon uttrycklig författningsreglering av i vad mån de brottsbekämpande myndigheterna får använda sig av provoka- tioner eller av den straffrättliga betydelsen av att ett brott kommit till efter provokation. Viss provokation anses enligt allmänna prin- ciper vara tillåten (s.k. bevisprovokation), medan annan provoka-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft7"&gt;tion anses vara otillåten (s.k. brottsprovokation). Gränsen mellan det ena och det andra slaget av provokation är emellertid inte alltid lätt att bestämma och tillämpa i konkreta fall. Det finns inte heller i den juridiska doktrinen någon i alla delar enhetlig syn på denna gränsdragning liksom inte heller på frågor om myndigheternas &lt;NOBR&gt;rapporterings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;anmälnings-,&lt;/NOBR&gt; ingripande- och åtalsplikt samt straff- ansvar för en framprovocerad gärning (se SOU 2003:74 s. 113 ff.). Av rättssäkerhetsskäl finns det anledning att överväga en lagreg- lering även i denna del. Också effektivitetsskäl kan tala för en lag- reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft11"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Deltagande i andras brottsliga aktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Svensk polis eller tull har i dag inte någon uttrycklig befogenhet att i samband med infiltrationsoperationer företa åtgärder som utgör en brottslig handling. En polisman som har infiltrerat en kriminell gruppering som förbereder t.ex. ett grovt rån eller ett grovt narko- tikabrott kan emellertid behöva göra sig skyldig till straffbara gär- ningar om han eller hon ska kunna delta i förberedelserna för brottet, trots att deltagandet egentligen syftar till att förhindra att det planerade brottet fullbordas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft7"&gt;Ett annat problem som kan uppkomma i samband med infiltra- tionsåtgärder sammanhänger med att svensk polis som huvudregel är skyldig att rapportera, anmäla och ingripa mot brott som kom- mer till dess kännedom och att svenska åklagare som huvudregel är skyldiga att väcka åtal när konstaterade brott hör under allmänt åtal. Har en polisman infiltrerat en kriminell gruppering, kan de tjänstemän som deltar i operationen vara skyldiga att rapportera och även ingripa mot ett mindre brott som kan konstateras i sam- band med operationen, trots att rapporteringen med åtföljande in- gripande och åtal kan medföra att polismannens identitet röjs och att hela infiltrationsoperationen därmed går om intet. Visserligen anses gripande, förhör och andra åtgärder kunna skjutas upp genom s.k. interimistisk passivitet, men det ska då säkerställas att ett in- gripande sker vid ett senare tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft12"&gt;Den nuvarande ordningen innebär således att tjänstemän vid svenska brottsbekämpande myndigheter inte kan infiltrera krimi- nella grupperingar i många situationer där detta synes ha kunnat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;göras i andra länder. Därmed minskar svensk polis möjligheter att delta i det internationella samarbetet och det brottsbekämpande arbetet riskerar att hämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft7"&gt;Mot den redovisade bakgrunden finns det anledning att överväga behovet av lagregler som ger tjänstemän vid svenska brottsbekämp- ande myndigheter bättre möjligheter att infiltrera kriminella grupper och som samtidigt klarlägger förutsättningarna för infiltrations- operationer. I dessa överväganden bör ingå en noggrann analys av lämpligheten av olika slag av infiltrationsåtgärder, en bedömning av åtgärdernas effektivitet för brottsbekämpningen, de eventuella risker från rättssäkerhets- och integritetsskyddsperspektiv som sådana åtgärder kan medföra och behovet av förhands- eller efterhands- kontroll av åtgärderna. Vidare bör utredaren överväga dels de straffrättsliga konsekvenserna för de medverkande, dels avgräns- ningen av de handlingar som medverkan får avse med hänsyn till handlingarnas typ och allvarlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;inhämta information om förekommande lagreglering och praxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;de övriga nordiska länderna och de ytterligare länder som be- döms vara relevanta för utredningsuppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämp- ande myndigheterna i samband med kriminalunderrättelse- verksamhet eller under förundersökningar bör kunna infiltrera kriminella grupperingar och därvid delta i planering, annan för- beredelse eller utförande av brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vilken utsträckning tjänstemän vid de brottsbekämp- ande myndigheterna vid infiltrationsoperationer bör kunna ta hjälp av enskilda privatpersoner, också när dessa förutsätts ta del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;brottslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga om det finns anledning att begränsa polisens och tullens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rapporterings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet samt åkla- garnas åtalsplikt avseende brott som uppmärksammas i samband med infiltrationsoperationer i den utsträckning det behövs för att angelägen brottsbekämpande verksamhet inte ska skadas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft19"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p838 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;överväga rättssäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. huru- vida tillstånd till mera långtgående infiltrationsåtgärder bör krävas i förhand och om särskild intern eller extern kontroll över åtgärderna kan behövas i efterhand, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Provokativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Svensk polis och tull har redan i dag visst utrymme att vidta s.k. provokativa åtgärder. Åtgärderna måste dock utformas så att de inte kommer i konflikt med någon straffbestämmelse eller andra författningar. Bland annat får en provokativ åtgärd inte innebära anstiftan till brott. Någon författningsreglering om vad som utgör en tillåten respektive otillåten provokation i brottsbekämpande syfte finns dock, som ovan har nämnts, inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft7"&gt;Inte minst erfarenheterna från andra länder visar att provokativa åtgärder, också av ett mer kvalificerat slag, kan vara en värdefull metod för att avslöja svårutredd och allvarlig brottslighet. Det för- hållandet att de straffrättsliga förutsättningarna för provokativa åtgärder inte är fastslagna i lag minskar dock metodens användbar- het för svenskt vidkommande. Detta medför också risker från rättssäkerhetssynpunkt, såväl för brottsmisstänkta som för polis- män och andra tjänstemän inom den brottsbekämpande verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft7"&gt;Det finns därför anledning att överväga införandet av en lagreg- lering som tydliggör i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndigheterna ska ha möjlighet att företa provokativa åtgärder. Övervägandena bör innefatta även frågan om det bör få förekomma provokation som framkallar ett brott som, om provokationen inte hade förekommit, aldrig hade begåtts. Övervägandena ska föregås av en analys av provokativa åtgärders lämplighet i bl.a. ett rätts- säkerhets- och integritetsskyddsperspektiv samt en bedömning av åtgärdernas effektivitet för brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;inhämta information om rättsläget i de övriga nordiska länderna samt övriga länder som bedöms vara relevanta för utrednings- uppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft19"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;analysera Europadomstolens praxis i denna fråga, särskilt vad av- ser rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakon- ventionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;mot bakgrund av hur provokativa åtgärder används i andra län- der, det internationella samarbetet och Europakonventionens krav överväga i vilken utsträckning de svenska brottsbekämpande myndigheterna bör kunna använda provokativa åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;särskilt överväga i vad mån det bör få förekomma sådan provo- kation som i dag inte är lovlig och som kan leda till att den provocerade personen begår ett brott som, provokationen för- utan, inte hade begåtts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga hur ett framprovocerat brott bör bedömas straffrätts- ligt och i vad mån det bör omfattas av polisens och tullens rap- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;porterings-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- och ingripandeskyldighet och åklaga- rens åtalsplikt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga rättsäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. i vilken utsträckning det bör krävas förhandstillstånd till mer kvalifi- cerade provokationsåtgärder och om särskild intern eller extern kontroll kan behövas i efterhand, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Tvångsmedelsliknande situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Varje medborgare är enligt regeringsformen skyddad gentemot olika slag av intrång från det allmänna, t.ex. husrannsakan. Skyddet får inskränkas men endast under vissa i regeringsformen angivna förutsättningar. Bestämmelserna om husrannsakan och andra straff- processuella tvångsmedel utgör exempel på sådana inskränkningar. En infiltrationsoperation i underrättelsesyfte eller inom ramen för en förundersökning utgör i och för sig inte ett sådant intrång som avses i regeringsformen. Infiltrationen kan emellertid ge upphov till effekter som står effekterna av straffprocessuella tvångsmedel nära. Det sammanhänger med att de polismän som deltar i infiltrationen döljer att de är poliser och uppträder under fiktiva identiteter och i antagna roller. Det kan t.ex. inträffa att en polisman som har in- filtrerat en kriminell gruppering i samband med operationen blir inbjuden till en bostad och det står klart att inbjudan aldrig hade lämnats om polismannens rätta identitet hade varit känd. Situa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;tionen kan då – i synnerhet om polismannen antar inbjudan i syfte att skaffa sig kunskap om förhållandena inne i bostaden – komma att likna situationen vid en husrannsakan. Ett annat exempel är att en polisman i samband med en infiltration får tillgång till föremål som han eller hon inte hade fått tillgång till om hans eller hennes rätta identitet hade varit känd. Den situationen kan uppvisa vissa likheter med beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;I andra länder har det införts särskilda bestämmelser för situa- tioner av detta slag. I svensk rätt saknas sådana särskilda regler såväl när infiltration företas inom ramen för förundersökningar om brott som när den sker inom ramen för polisens underrättelseverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inhämta information om vad som i detta avseende gäller i övriga nordiska länder samt andra länder som bedöms vara relevanta för utredningsuppdraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga förutsättningarna för att i samband med infiltrations- operationer vidta åtgärder som i polisens vanliga verksamhet skulle ha krävt ett beslut om användande av tvångsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;överväga rättsäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. vem som bör fatta beslut om åtgärderna i olika situationer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Författningsreglering av tekniska metoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Vid infiltrationsoperationer, men även vid andra slag av polis- eller tulloperationer, används olika tekniska metoder för att inhämta och bevara information. Det handlar främst om tekniska metoder för att ta upp bild och ljud med kameror och mikrofoner eller bestämma ett föremåls geografiska position genom s.k. pejling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft7"&gt;I de fall användningen av en teknisk metod utgör ett ingrepp i det skydd som regeringsformen och Europakonventionen ger den enskilde mot intrång från det allmännas sida ska användningen ha stöd i lag för att vara tillåten. På det straffprocessuella området har detta skett genom att sådan användning har reglerats som ett tvångsmedel. Tekniska metoder kan dock användas på många olika sätt och all användning av sådana metoder i brottsbekämpande syfte utgör inte ett sådant ingrepp i enskildas sfär som kräver stöd i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft19"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft7"&gt;lag. Ibland kan användningen av en viss teknisk metod förutsätta något slag av ingrepp, t.ex. en husrannsakan som möjliggör an- bringandet av pejlingsutrustning i ett fordon. Detta ingrepp kan i sådana fall vara att anse som ett tvångsmedel, även om en använd- ning av pejlingsutrustningen i sig inte skulle behöva vara det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft7"&gt;I sitt delbetänkande Skyddet för den personliga integriteten (SOU 2007:22) redovisar Integritetsskyddskommittén de utred- ningar som tidigare har lämnat olika förslag till ytterligare lagreg- lering av användning av tekniska spaningsmetoder. Kommittén anser för sin del att det i ett integritetsperspektiv finns starka skäl att förorda att integritetskänsliga spaningsmetoder blir föremål för en reglering. Kommittén pekar på några aspekter som den anser är viktiga att beakta vid en översyn som tar sikte på en sådan reg- lering, bl.a. bör regleringen vara så teknikneutral som möjligt och undvika att uttömmande ange vilka metoder som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft7"&gt;Mot den redovisade bakgrunden bör det övervägas i vad mån användning av skilda slag av tekniska spaningsmetoder innebär sådana påtagliga intrång i enskilds sfär att användningen bör regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft7"&gt;Som angetts i det föregående förekommer det att de brottsutred- ande myndigheterna med stöd av 6 kap. 22 § första stycket 3 lagen om elektronisk kommunikation begär ut vissa uppgifter om tele- meddelanden från operatörerna. Beredningen för rättsväsendets utveckling har i ett delbetänkande (SOU 2005:38) föreslagit bl.a. att den nämnda bestämmelsen ska upphävas och att det i stället i rättegångsbalken ska införas bestämmelser om användning av hem- lig teleövervakning innan det finns någon som är skäligen miss- tänkt för brott. I delbetänkandet föreslås också att myndigheterna ska kunna få ut abonnemangsuppgifter inklusive uppgifter om vem som har haft en viss &lt;NOBR&gt;IP-adress&lt;/NOBR&gt; vid ett visst tillfälle, även vid miss- tanke om brott som i det aktuella fallet endast bedöms föranleda ett bötesstraff. En i viss mån motsvarande bestämmelse finns redan i dag i 6 kap. 22 § första stycket 2 lagen om elektronisk kommuni- kation. Den bestämmelsen är dock mera begränsad, bl.a. därför att den kan tillämpas enbart vid utredning om brott som kan föranleda annan påföljd än böter. Delbetänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Det kan emellertid redan nu konstateras att det finns ett operativt behov av att kunna in- hämta vissa uppgifter om telemeddelanden även inom ramen för polisens och tullens underrättelseverksamhet. Situationen liknar då ofta förhållandena under ett tidigt förundersökningsskede. Det är därför inte tillfyllest att ersätta nuvarande bestämmelse i 6 kap. 22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft7"&gt;första stycket 3 lagen om elektronisk kommunikation med en reglering i rättegångsbalken. Inom ramen för polisens underrättelse- verksamhet kan det också finnas ett behov av att få tillgång till abonnemangsuppgifter. Mot den bakgrunden finns det anledning att i ett sammanhang överväga behovet av ändamålsenliga regler om inhämtande av uppgifter &lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;inom polisens och tullens under- rättelseverksamhet, &lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;under förundersökningar innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman. Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;inhämta information om rättsläget i övriga nordiska länder samt de övriga länder som bedöms vara relevanta för utredningsupp- draget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;göra en analys av Europadomstolens praxis till den del denna kan vara av betydelse för användningen av tekniska spanings- metoder, särskilt vad avser rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga i vad mån den användning av tekniska metoder som i dag förekommer hos de brottsbekämpande myndigheterna bör regleras i lag och därvid även, efter en bedömning av åtgärdernas effektivitet för brottsbekämpningen, överväga om en sådan reg- lering bör medge vissa ingrepp som annars förutsätter beslut om straffprocessuella tvångsmedel, bl.a. i samband med att teknisk utrustning ska installeras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga behovet av författningsreglering när det gäller polisens och tullens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation med egna tekniska hjälpmedel i syfte att iden- tifiera viss teknisk utrustning, t.ex. en mobiltelefon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;överväga behovet av mer ändamålsenliga regler om olika former av inhämtning av uppgifter om telemeddelanden, abonnemang och mobiltelefoner (t.ex. uppgifter om vilka telefonnummer eller telefoner som har haft kontakt med en viss basstation under en tidsperiod, s.k. basstationstömning, eller uppgifter om vilka telefonnummer eller telefoner som har haft kontakt med ett visst telefonnummer eller en viss telefon under en tidsperiod eller uppgifter om vem som har haft en viss &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IP-adress&lt;/NOBR&gt; vid ett visst tillfälle) dels inom polisens och tullens underrättelseverk- samhet, dels under förundersökningar innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft19"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;överväga rättsäkerhets- och integritetsskyddsfrågor, bl.a. vem som bör fatta beslut om användning av tekniska metoder i olika situationer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Vid utarbetandet av lagförslag ska utredaren så långt möjligt välja en teknikneutral reglering. Utredaren ska vidare utgå från att den nuvarande bestämmelsen i lagen om elektronisk kommunikation som tar sikte på de brottsutredande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar (se 6 kap. 22 § för- sta stycket 3) ska ersättas med en annan lagreglering. Utredaren ska också utgå från att det ska vara möjligt för de brottsutredande myndigheterna att få tillgång till abonnemangsuppgifter (se 6 kap. 22 § första stycket 2), inklusive uppgifter om vem som har haft en viss &lt;NOBR&gt;IP-adress&lt;/NOBR&gt; vid ett visst tillfälle, även vid misstanke om brott som i det konkreta fallet bör föranleda ett bötesstraff (jfr förslaget i SOU 2005:38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Andra frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Om det bedöms ändamålsenligt och ryms inom tiden för upp- draget, får utredaren ta upp och lämna förslag i andra frågor som aktualiseras under utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Utredaren ska bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för det allmänna och för enskilda. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft12"&gt;Under genomförandet av uppdraget ska utredaren samråda med de brottsbekämpande myndigheterna och andra myndigheter i den utsträckning som utredaren finner lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p859 ft7"&gt;Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 19 juni 2008 redo- visa resultatet av sina överväganden när det gäller polisens och tul- lens möjligheter till inhämtning av uppgifter om elektronisk kom- munikation med egna tekniska hjälpmedel samt inhämtning av upp- gifter om mobiltelefoner, telemeddelanden och abonnemang inom polisens och tullens underrättelseverksamhet och under förunder- sökningar innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft7"&gt;Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 maj 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft7"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft19"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103413x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p808 ft20"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p810 ft115"&gt;Tilläggsdirektiv till Polismetodutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;P class="p863 ft105"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p810 ft105"&gt;(Ju 2008:01)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p863 ft105"&gt;2008:91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p38 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p810 ft107"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 3 juli 2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft108"&gt;Ändrad redovisningstidpunkt för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft107"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 2007 till- kallade chefen för Justitiedepartementet en särskild utredare med uppdrag att överväga vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brottsbekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsverksamhet och att lägga fram de förslag till lagändringar som utredaren finner lämpliga (dir. 2007:185). Utredningen har antagit namnet Polismetodutredningen (Ju 2008:01). Enligt uppdraget ska utredaren i ett delbetänkande redovisa resul- tatet av sina överväganden när det gäller dels polisens och tullens möjligheter till inhämtning av uppgifter om elektronisk kommu- nikation med egna tekniska hjälpmedel, dels inhämtning av upp- gifter om mobiltelefoner, telemeddelanden och abonnemang inom polisens och tullens underrättelseverksamhet och under förunder- sökningar innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman. Delbetänkandet ska lämnas senast den 19 juni 2008. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 maj 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft107"&gt;Uppdraget till den särskilde utredaren ändras på så sätt att del- betänkandet inte behöver innehålla redovisning av utredningens arbete när det gäller polisens och tullens möjligheter till inhämt- ning av uppgifter om elektronisk kommunikation med egna tekniska hjälpmedel. Den delen av uppdraget ska i stället redovisas i sam- band med den slutliga redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft112"&gt;Uppdraget ändras även på så sätt att tidpunkten för redovis- ningen av delbetänkandet flyttas fram till den 31 december 2008 och tidpunkten för slutbetänkandet till den 1 oktober 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft107"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft114"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;P class="p870 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft48"&gt;Expert report to the Inquiry on Certain Police Methods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft7"&gt;by Professor Iain Cameron&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;Introductory remarks ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;427&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;A typology of surveillance and something on infiltration ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;The approach of the Court to Article 8 ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;433&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;Generally on the concept of law in the Court’s case law ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;434&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;What is an interference with Article 8? ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;437&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;The content of Article 8 ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;437&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Home and correspondence ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;438&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Generally .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;438&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;5.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;Participatory audio surveillance.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;5.2.3 Infiltration of the home .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;5.2.4 Strategic surveillance of &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;radio-borne&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;communications..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;Private life...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;451&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;Generally .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;451&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;5.3.2 Private Life in &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;non-private&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_441"&gt; zones: visual&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;surveillance..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;452&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;5.3.3 Private Life in &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;non-private&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_449"&gt; zones: aural&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;surveillance..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;460&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;5.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;Location information .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;5.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;Digital private spaces..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;464&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Level and type of regulation requirements set by the&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Court’s case law on accordance with the law.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Generally ................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;Foreseeability .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;467&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;Safeguards...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;468&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;Issues for further discussion .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;472&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft19"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;6.5 Differential standards for different forms of surveillance...475&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Proactive surveillance, national security surveillance and&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;strategic surveillance ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;481&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p873 ft7"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;Concluding Remarks..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;490&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;References........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;490&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p874 ft19"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft25"&gt;1 Introductory remarks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;I have been asked to provide a report analyzing the case law of the European Court of Human Rights relating to the issues, first of surveillance by technical means, and second, of the use of infiltra- tion. The focus in both cases is on examining which methods of surveillance and infiltration require regulation by law and the degree of precision of this regulation.&lt;A href="#page_416"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The present report, however, is not a systematic comparison of the existing regulation of surveillance in Sweden with the Convention standards, even if I, on occasion, do take up such compliance issues.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;A few introductory points are in order. Elaborating useful &lt;NOBR&gt;“forward-looking”&lt;/NOBR&gt; rules from the &lt;NOBR&gt;“backward-looking”&lt;/NOBR&gt; case law of the Court is not an easy task. The Court’s case law should be seen as an accumulation of general principles. The generality of the prin- ciples involved tends to reduce its value in specific concrete situations. The Court takes both admissibility decisions and issues judgments. In general, the Court’s reasoning in admissibility deci- sions is considerably briefer and less developed than its reasoning in judgments (one relevant exception being the &lt;SPAN class="ft10"&gt;Weber and Saravia &lt;/SPAN&gt;case, dealt with below). In the absence of a judgment, one has to build an analysis on the basis of admissibility decisions. The Court develops its principles over time, only rarely overruling earlier cases, but instead distinguishing these. Thus, there can be a degree of inconsistency between earlier and later case law.&lt;A href="#page_416"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;The concepts used in the Convention are autonomous. This means that the fact that a particular state measure is not regarded as an interference in private life according to a state constitution and laws does not necessarily mean that it is also so regarded from the perspective of the Convention. Even though Convention concepts are autonomous, the Court has rarely taken the opportunity to elaborate upon the meaning of a particular Convention concept, but has, up until relatively recently, attempted to limit explicitly its discussion to the case in hand. This caution showed by the Court is&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;I would like to thank my colleagues Torbjörn Andersson, Thomas Bull, Johan Boucht and Magnus Ulväng for helpful comments made on an earlier draft of this report. Any errors etc. remaining are my responsibility. This report was written in February 2010 and thus takes up practice up to this time. At the time it was published, December 2010, I made certain changes in order to take into account two important judgments (the Uzun and Kennedy cases) which had been issued during the period &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;February–November&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Judgments have a higher status than admissibility decisions, but where a judgment is later qualified by an admissibility decision the result is that the legal position is uncertain, especially where the Court’s reasoning is not always clear.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;partly because the Court was not intended to act as (and does not – yet – have the legitimacy to act as) a &lt;NOBR&gt;fully-fledged&lt;/NOBR&gt; constitutional court. However, its “constitutional” functions are increasing, and the Court is becoming more “pedagogical” in style. It now tends to begin its treatment of a case by recounting the applicable general principles, as derived from its case law, before applying these to the facts in the case.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;In reaching a conclusion that something is, or is not, in accordance with the Convention, the Court tends to aggregate all the relevant factors. A law, or legal mechanism, which is regarded as deficient in formulation (e.g. because it is imprecise) may nonetheless be corrected by a safeguard (e.g. because it compensates for the risk of abuse caused by the imprecision). It is thus very important to take into account the whole context of a judgment. States A and B may have the same, or more or less the same, formulation of a particular state power. However, the safeguards in the law, or the ways these are applied, may vary between the two states. This can mean that safeguard X – which was of crucial importance in finding that state A’s laws were acceptable – is missing in state B, or exists on paper, but is not applied in practice, with the consequence that state B is found in violation of the Convention.&lt;A href="#page_417"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;In this respect one can note that states party to the ECHR are obliged to take into account cases concerning other states. Under ECHR Article 46, states only “undertake to abide by the final judgement of the Court &lt;SPAN class="ft10"&gt;in any case to which they are parties&lt;/SPAN&gt;”. However, the general obligation under Article 1 to “secure to every- one within their jurisdiction the [Convention] rights and free- doms” means that the national legislator, and the national courts, cannot ignore cases concerning other states. Having said this, the room for interpretation the national legislator, and national judge, has in applying a judgment concerning another state will be larger, because the differences between the two factual situations (the in- stant case, and the case dealt with by the ECtHR) will usually be greater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft12"&gt;A national legislator, faced with ECtHR case law concerning other states, can be tempted to regard as unsettled the issue of whether or not its law is in conformity with the Convention. It might&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Obviously it is vitally important that the Court fully understood the respondent state’s laws and practices. If and when it bases its judgment on a misunderstanding of these, it not only undermines the value of the case as a source of law for the respondent state, but for all the other contracting parties too.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;want to wait for a judgment on the issue against its own state, or at least a clear Grand Chamber judgment (one of the main ideas be- hind the Grand Chamber being to provide coherence in the ECtHR case law). However, to do this is to stretch its obligations to fulfill Article 1 in good faith.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft7"&gt;It must be remembered that the ECHR is intended as a mini- mum standard.&lt;A href="#page_418"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In a situation where relatively clear ECtHR case law indicates strongly that laws or practices are not in conformity with the Convention, the correct approach for the national legi- slator is not to “balance on the boundary” of what is permissible.&lt;A href="#page_418"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This applies particularly to a legislator which wishes earnestly to avoid putting its judiciary in the position of having to &lt;NOBR&gt;“re-write”&lt;/NOBR&gt; major pieces of legislation found to breach the Convention.&lt;A href="#page_418"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;A state’s ambition to ensure that there is no doubt that it complies with its obligations under the Convention should be also strength- ened by the fact that the Court applies a “teleological” inter- pretative method. This method means that rights are constructed so as to be relevant to the needs of society today, which in turn means that the demands placed upon states can increase with time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;As shown below, the “accordance with the law” standard in the Court’s case law has been developed as a safeguard against misuse of power. Here one should be aware that important safeguards can be “implicit” in a state’s legal culture. However, the Court is in a poor position to judge the efficacy of legal cultural safeguards.&lt;A href="#page_418"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;What- ever the formal legal safeguards in a state’s system, the police and the prosecutor, as a result of professionalism, training etc. may in practice adhere to high ethical standards in investigating crime. But the Court simply put, has so far found it difficult to say openly to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;In this respect I should note that a strengthening of the constitutional protection of per- sonal integrity (RF 2:6) (prop. 2009/10:80) will enter into force 1 January 2011. ”everyone is vis a vis the state protected against significant interferences with personal integrity, if this occurs in the absence of consent and involves surveillance or monitoring an individual’s personal relations” (var och en gentemot det allmänna [är] skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kart- läggning av den enskildes personliga förhållanden”).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Cf. SOU 2001:25, s. 331 ”balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grund- läggande mänskliga rättigheter”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;This was made clear repeatedly in the travaux préparatoires to the incorporation statute, Prop. 1993/94:117. The Swedish courts, for their part, demand “clear support” in the ECtHR’s case law before they are prepared to “overturn the applicable Swedish law” See NJA 2000 s. 622, NJA 2004 s. 840, and NJA 2010 s.268 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-II.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Cf Cameron, 2000, p. 258 “In practice, the value of an external monitor will mainly depend on the political climate in which he or she works, the dedication of the office holder and the competence of his or her staff. These are fairly intangible things on which to form an opinion, far away in Strasbourg. As already mentioned, the Court is relatively &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ill-equipped&lt;/NOBR&gt; to judge whether &lt;SPAN class="ft122"&gt;formal &lt;/SPAN&gt;safeguards are &lt;SPAN class="ft122"&gt;real &lt;/SPAN&gt;safeguards, and it knows it.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft19"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;state A, when it finds state A’s laws and practices to be in violation of the Convention, “we did not find State B’s system in violation of the Convention, because State B’s police are better trained, better resourced and relatively well behaved: but your police are none of these things”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Besides, even if they work well most of the time, legal culture safeguards can come under pressure in a variety of ways and can change with time. This is another reason for formalizing and making explicit such safeguards. In this respect I can note that within the EU, police and prosecutorial cultures are increasingly coming in contact with each other over national borders. There is an obvious need of increased international cooperation in dealing with transboundary crime. Assistance within the EU is increasingly being based on the principle of mutual recognition. The idea is that the police and prosecutor should be able to offer their colleagues in other EU states the same measures they use themselves in investigating and prosecuting crime. Joint investigation teams, while still rare, are becoming more common. In these circumstances, it is not enough to rely upon national legal cultural safeguards. There is a heightened need for improved clarity in the text of the applicable law, and for explicit statutory safeguards against misuse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;In the present report, I have set out the explicit standards set by the Court. Where these are not clear, I have tried to extrapolate these, working on the logic of the Court’s case law as a whole and my own knowledge of the area. I have tried faithfully to identify which parts of my report consist of Court standards, and which parts consist of my interpretation of these.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;A typology of surveillance and something on infiltration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Surveillance and data accessing are increasingly growing together. As far as digital data is concerned it is difficult to distinguish between “stored” and “transmitted“ data, as the form and content of the data stored in one computer system can be very quickly changed, or even automatically updated, by communications from another computer. This in turn means that it can, in practice, be difficult to distinguish “search” of the data bank from “interception” of com- munications. Moreover, insofar as the product of surveillance be- comes part of police data banks, the Convention sets out require-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;ments concerning the legal framework for the regulation of these data banks. Even these requirements are relevant for this report. I have not, however, dealt with these in detail.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;For the purposes of the present report, it is useful to distinguish between eight technical surveillance methods. The first of these is &lt;SPAN class="ft10"&gt;bugging&lt;/SPAN&gt;, the use of concealed microphones to pick up conversa- tions to which the monitor is not a party. The second and third are &lt;SPAN class="ft10"&gt;secret &lt;/SPAN&gt;respectively &lt;SPAN class="ft10"&gt;overt (open) visual surveillance &lt;/SPAN&gt;meaning the use of an apparatus for monitoring &lt;SPAN class="ft10"&gt;and recording &lt;/SPAN&gt;pictures. A &lt;NOBR&gt;sub-group&lt;/NOBR&gt; here is the use of sophisticated imaging, such as microwave radar, or &lt;NOBR&gt;infra-red&lt;/NOBR&gt; cameras, to pick up activity within buildings or in other difficult surveillance situations. Such an apparatus can be steered manually or remotely. The fourth type of surveillance is the use of a microphone and recording device to monitor a conversation in which the monitor participates. The conversation being recorded can be over a telephone line or in a private or public place (“human wires” or &lt;SPAN class="ft10"&gt;participant audio surveillance&lt;/SPAN&gt;). The participation in the conversation is open, but the recording is not. Thus, the sur- veillance is still secret. The fifth is the video equivalent of the fourth type, i.e. the use of a concealed visual recording device to docu- ment an event to which the monitoring person is party (&lt;SPAN class="ft10"&gt;participant video surveillance&lt;/SPAN&gt;). The fourth and fifth types of surveillance can naturally be combined. The sixth type is the &lt;SPAN class="ft10"&gt;monitoring of the content of telecommunications &lt;/SPAN&gt;to which the monitor is not party. This used to be called telephone tapping, although “telecommuni- cations” now also covers radio and microwave/satellite communi- cations media, and fax, &lt;NOBR&gt;e-mail&lt;/NOBR&gt; and other forms of communications between or via computers. The seventh type of surveillance in- volves identifying the circle of persons or telecommunications addresses with which the target communicates (&lt;SPAN class="ft10"&gt;metering infor- mation&lt;/SPAN&gt;). The eight type of surveillance obtains what can be called &lt;SPAN class="ft10"&gt;location information&lt;/SPAN&gt;, indicating the physical location of a thing, or a person. This can involve the physical planting of a bug which sends a radio signal indicating location. The use of movement sensors would also fall under this. However, there can be an overlap between the seventh and eight categories in that tracking a target’s use of a mobile phone or a laptop computer, used for communicating with the internet, will give both location information and information on who, or what, the target is communicating with. A mobile phone, when switched on, or a laptop, when connected to the internet, sends periodic signals to the nearest transceiver stations. The target’s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft19"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft7"&gt;position can then be plotted, with more or less accuracy, depending on the strength of the signal &lt;NOBR&gt;vis-à-vis&lt;/NOBR&gt; the nearest transceiver stations. Location information can also be obtained from the target’s use of different types of plastic cards containing computer chips or electro- magnetic tape which send electronic signals to public or private data banks. These signals have the side effect of indicating the target’s location (e.g. withdrawals from cash machines, entry into a zone which requires a key card, lending of books in a library). When I wish to refer to both the seventh and eight categories, I use the term “interception of teledata”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;It should be stressed that power, like water, tends to seek the point of least resistance. When one area of surveillance has been sub- jected to tight control, or a total prohibition, there is a risk that the police and security services seek the same information in other ways. This should reinforce the importance of regulating the whole area of state surveillance.&lt;A href="#page_421"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Although I have distinguished between these different methods, these should not be seen as &lt;NOBR&gt;water-tight&lt;/NOBR&gt; categories. As well as requiring different types of equipment, the above surveillance categories can be distinguished on the basis of whether they are employed after the event, or are contemporaneously to it (in “real time“). For example, metering information is post hoc. Planting of a bug indi- cating location occurs in real time, whereas, at least at the present state of technological development, most other forms of location information (withdrawals from cash machines etc.) can only be ob- tained some time after the event.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;As regards infiltration, the following can be said. Infiltration can be described as a “special investigation technique”, involving the use of informers (private persons) or undercover agents (police, customs etc. officials) to obtain information from suspects and others on planned, past or &lt;NOBR&gt;on-going&lt;/NOBR&gt; offences. The boundary line between infiltration and “ordinary” police work, which can also in- volve secret visual or aural observation and the use of informers, is not hard and fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Infiltration is a necessary part of the police arsenal in dealing with crime, especially organized crime. However, when a private person is used to penetrate a suspected criminal activity, a variety of accountability problems arise. Informers’ activities can be sub- ject to varying degrees of (lack of) control from their police&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Cf. Lustgarten and Leigh 1994, p. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;“handlers”. And with both undercover agents and informers, problems arise from the perspective of the &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rechtsstaat &lt;/SPAN&gt;when they participate actively in crimes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;The American sociologist Marx distinguished between four different types of police work on the basis of two criteria: the overt- ness of the actions and their deceptive or &lt;NOBR&gt;non-deceptive&lt;/NOBR&gt; nature.&lt;A href="#page_422"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This gives a &lt;NOBR&gt;four-fold&lt;/NOBR&gt; typology: &lt;SPAN class="ft10"&gt;overt and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;non-deceptive&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;(which covers much conventional police work), &lt;SPAN class="ft10"&gt;overt and deceptive&lt;/SPAN&gt;, (e.g. where a suspect is tricked by police officers into providing a confession), &lt;SPAN class="ft10"&gt;covert and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;non-deceptive&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;(e.g. surveillance operations) and &lt;SPAN class="ft10"&gt;covert and deceptive&lt;/SPAN&gt;. This fourth category would cover “undercover” police operations by either police agents acting with false identities and/or informers being operated by police agents.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;A third criterion can be added: the interaction between investigating authorities on the one hand and witnesses, suspects and third parties on the other, to give a &lt;NOBR&gt;six-fold&lt;/NOBR&gt; typology.&lt;A href="#page_422"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;On this classification, the use of informers would fall within the category of “secret investigations with interaction but without deception” whereas the relationship between a police officer who conceals his or her iden- tity and a suspect or potential offender would be regarded as “secret investigations with interaction and with deception”. These classi- fications are of some use in understanding whether, and if so, how, different types of undercover operation can infringe privacy. How- ever, too much weight should not be put on them. For example, there will almost invariably be an element of deception involved when informers are deliberately used to infiltrate a criminal organi- zation. The suspect/potential offender may know the true identity of the person s/he is talking to, but will not know that this person is informing for, and/or acting on the instructions of, police officers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft25"&gt;3 The approach of the Court to Article 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;In general, the Court approaches cases which raise issues under Article 8 in the following way. First, it considers whether the action complained of falls within the scope of the right in question, and whether it infringes this right. Having found that the right has been infringed, it proceeds to consider whether the action taken by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Marx, 1988, pp &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–13.&lt;/NOBR&gt; Cf. Helmius, 2000, p. 28, who instead employs a scale of measures on the basis of the level of interference with personal integrity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;See Council of Europe, 2005, referring to Valkaneer, 2000, p. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;the state falls within one of the accommodation clauses, i.e. whether it has been taken in the furtherance of a legitimate aim. Next, it determines whether the infringement could be said to be “in accor- dance with the law”. The fourth and final step taken by the Court is to determine whether the infringement was “necessary in a democratic society”. The Convention organs treat steps three and four as successive hurdles. This means that where they find that a measure complained of is not “in accordance with the law”, then they usually do not proceed to examine whether the measure satisfies the requirements of “necessity in a democratic society”.&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Generally on the concept of law in the Court’s case law&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;The Court has stated that the two terms “prescribed by law” (in Articles 9, 10 and 11) and “in accordance with the law” (in Article 8 should be treated in the same way.&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court held in Sunday Times v. UK that the “law” includes common law rules as well as statutes and subordinate legislation.&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court has even accepted that a collective agreement can constitute “law” in the con- text of the Nordic tradition of leaving the regulation of the labour market to employees and employers organizations.&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court stated in the Sunday Times case that to qualify as “law” a norm must be adequately accessible and formulated with sufficient precision to enable the citizen to regulate his conduct.&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This is not a mere for- mal requirement. It also relates to the quality of the law in question. In Silver and others v. UK the Court made it clear that a law which “allows the exercise of unrestrained discretion in individual cases will not possess the essential characteristics of foreseeability and thus will not be a law for present purposes. The scope of the dis- cretion must be indicated with reasonable certainty.” The Court has also stated that adequate &lt;SPAN class="ft10"&gt;safeguards &lt;/SPAN&gt;also must exist against &lt;SPAN class="ft10"&gt;abuse &lt;/SPAN&gt;of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;See, e.g. the cases of Malone v. UK, Huvig v. France and Kruslin v. France, discussed below. See however, Kennedy v. UK, below&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;A single expression is employed in the French text (prévue par la loi). Silver and others v. UK,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;March 1983, A/61, para. 85. See further, van Dijk and van Hoof, 2006, p. 336. Although the phrase as such occurs in Articles &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8-11,&lt;/NOBR&gt; other articles in the Convention also implicitly or explicitly condition state interference with a right on a “law“.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sunday Times v. UK, para. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Wretlund v. Sweden, No. 46210/99, Decision 9 March 2004 (Obligation on employee at nuclear plant to undergo drug test: inadmissible).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ibid. at para. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;the discretion established by law.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;While these need not be written into the text of the law itself, the law must at least set up the con- ditions and procedures for the interference.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;There is thus an over- lap between the “law” requirements, the requirement of “necessity in a democratic society” and the requirement of effective remedies in Article 13.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;For example, the degree of foreseeability required before a measure taken by the state in dealing with surveillance could be said to satisfy the requirements of “accordance with the law” can also serve as a safeguard against abuse of power (which re- lates to the "necessity" of the measure. Sometimes the Court chooses to focus upon the safeguards under the “necessity” requirement.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This may be done where there is room to doubt whether the func- tioning of the safeguards in practice corresponds to how they look on paper. On most occasions, however, the Court seems to find it easier to make a finding that the state has failed to comply with the “law” requirement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;The requirements of foreseeability and accessibility will vary according to the content of the law, the field it is designed to cover and the number and status of the addressees. In Groppera Radio v. Italy, for example, the “law“ was an ordinance directed to radio companies which referred to technical provisions of certain inter- national treaties in the field of telecommunications. The Court nonetheless considered that the addressees had, or ought to have had, access to the expert help necessary to understand its content.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In Rekvenyi v. Hungary one of the questions was whether a consti- tutional provision prohibiting the police to engage in political activity was sufficiently clear to be “foreseeable” in the absence of imple- menting norms. The Court considered that it was.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In the area of the criminal law and criminal procedure, other cases where the adressees are ordinary citizens and the intervention in individual rights is serious, the potential for abuse of power is greater, and the Convention organs have occasionally been more demanding.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;See, e.g., Silver and others v. UK, paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;88–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Klass v. FRG, No. 5029/71, Report of 9 March 1977 para. 63. Kruslin v. France, 24 April 1990, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A/176-A,&lt;/NOBR&gt; para. 35, Huvig v. France, 24 April 1990, &lt;NOBR&gt;A/176-B,&lt;/NOBR&gt; para. 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;See Ruiz, 1997, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;183–184.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See S and Marper v. UK, Nos 30562/04 and 30566/04, 4 December 2008, and the Bykov case considered below. I consider that this is a better approach than trying to fit in safeguards into the concept of “accordance with the law” which the Court has taken before in a number of earlier cases such as Rotaru v. Romania, No. 28341/95, 4 May 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Op. cit. para. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;20 May 1999.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Compare Sunday Times v. UK, para. 49 and Maestri v. Italy, No. 39748/98 17 February 2004 with Cantoni v. France, 15 November 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103425x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;The Court is, however, aware of the difficulties of formulating laws. In Gorzelik and Others v. Poland,&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the Court stated that “it is a logical consequence of the principle that laws must be of general application that the wording of statutes is not always precise. The need to avoid excessive rigidity and to keep pace with changing circumstances means that many laws are inevitably couched in terms which, to a greater or lesser extent, are vague. The interpretation and application of such enactments depend on practice … It must also be borne in mind that, however clearly drafted a legal pro- vision may be, its application involves an inevitable element of judicial interpretation, since there will always be a need for clari- fication of doubtful points and for adaptation to particular circum- stances. A margin of doubt in relation to borderline facts does not by itself make a legal provision unforeseeable in its application. Nor does the mere fact that such a provision is capable of more than one construction mean that it fails to meet the requirement of ‘fore- seeability’ for the purposes of the Convention. The role of adjudi- cation vested in the courts is precisely to dissipate such inter- pretational doubts as remain, taking into account the changes in everyday practice”.&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft7"&gt;Beyond the references to foreseeability and the need to frame laws and elaborate safeguards to avoid misuse of power, the Court has not elaborated in any detail what underlying values are protected by the “accordance with the law” requirement. The requirement is often seen as an expression of the “rule of law”. However, insofar as it goes beyond the idea of rule &lt;SPAN class="ft10"&gt;by &lt;/SPAN&gt;law, the content of the rule &lt;SPAN class="ft10"&gt;of &lt;/SPAN&gt;law concept is the object of dispute. Basically, it seems to mean what the writer wishes it to mean and as such, it is of limited theo- retical value.&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Behind the idea of &lt;SPAN class="ft10"&gt;statutory &lt;/SPAN&gt;law I would say are three values, foreseeability/stability, democratic legitimacy and institutional competence. As regards the first of these, the principle of norm hierarchy, expressed in Swedish law by RF 8:18, is that statutes can only be amended by statutes. A statutory regulation is thus both more stable and more transparent than regulation by means of subordinate legislation. As regards the second of these, little need be said. The idea of democracy is the steering principle of main- stream Western political organization for almost 100 years (and of huge influence in Western political thinking long before that).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;No. 44158/98, 17 February 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibid, at paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;64-65&lt;/NOBR&gt; (references omitted).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Cf. Loughlin 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;The third value relates to the time and expertise which the parlia- ment has at its disposal to devise appropriate general rules, and the completeness of the debate (taking into account all the relevant factors) which accompanies, or should accompany, discussion of legislative proposals. The Court has in the past paid insufficient attention to the value of regulation by statute law when it has con- sidered the rule of law concept. There are presumably two reasons for this. First, as noted above, the Court accepts that general rules inevitably require &lt;NOBR&gt;judge-made&lt;/NOBR&gt; law to interpret and develop them. Moreover, the UK and Ireland are “common law states” which accept, indeed welcome, that a large area of the law is judge made. One cannot “invalidate” large parts of the legal systems of two of the founding members of the Council of Europe. Second, in every European state, whether it has a parliamentary or presidential system of government, there is a very large amount of &lt;NOBR&gt;non-parliamentary&lt;/NOBR&gt; produced legislation which is based either on delegated powers from the parliament or primary legislative authority for the government by virtue of the constitution.&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, as shown below, the Court, in the area of secret surveillance, has now begun to insist on &lt;SPAN class="ft10"&gt;statutory &lt;/SPAN&gt;regulation of the area as a whole.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft25"&gt;5 What is an interference with Article 8?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;The content of Article 8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Article 8 guarantees four separate rights although there is a con- siderable amount of overlap between them. The same state measure can interfere in both e.g. “family” and “private” life or “home” and “correspondence”.&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;“Family life” is not directly relevant to the present study, but the other three rights are. Article 8 refers to the right to “respect” for the listed rights. This means that not every measure &lt;SPAN class="ft10"&gt;affecting &lt;/SPAN&gt;a listed right is an &lt;SPAN class="ft10"&gt;interference &lt;/SPAN&gt;with that right.&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I should also stress that the fact that something is found to interfere with (or “infringe”) one of the Article 8 rights does not mean that it &lt;SPAN class="ft10"&gt;violates &lt;/SPAN&gt;the article, simply that the infringement must be justified.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Cf RF 813.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;One can argue that where the same measure constitutes an interference in both private life and the home it should be even more closely scrutinized. Cf. Ovey and White, 2006, p. 218 ”the fact that [the rights] are grouped together in the same article strengthens the protection given by that article, because each right is reinforced by its context”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Harris, et al. 2009 p. 381.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Home and correspondence&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;5.2.1 Generally&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft7"&gt;The “home” can extend to business premises under certain circum- stances.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The planting of a listening device in the home&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, or using an agent or informer equipped with a listening device (“participatory recording” or “wearing a wire”)&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;in the home is clearly an inter- ference with Article 8(1). The “home” has been held to include a garage owned by the target in another locality than his home and another person’s home which the target was visiting.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It seems fairly clear on the basis of this case law that even other types of listening devices, capable of picking up sounds at a distance, which are not physically &lt;SPAN class="ft10"&gt;placed &lt;/SPAN&gt;in the home but are &lt;SPAN class="ft10"&gt;directed &lt;/SPAN&gt;at it, will con- stitute an interference with the home.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Similarly, it may “safely be said” that the directing of visual surveillance against a person who is, at the time, in his/her home will be an interference with&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Niemietz v. Germany, 16 December 1992, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A/251-B,&lt;/NOBR&gt; paras &lt;NOBR&gt;27–33.&lt;/NOBR&gt; The Court also said in this case (which concerned search of a lawyer’s office and seizure of documents) that “private life” can similarly include business activities. This approach is obviously sensible. The internet and developments in communication technology mean that many people can as easily work in their homes. The Court has confirmed this approach in a number of sub- sequent cases, e.g. Buck v. Germany, No. 41604/98, 28 April 2005. In Stés Est and others v. France, No. 37971/97, 16 April 2002, the Court went so far as to apply the protection of the “domicile” to the premises of legal persons “Building on its dynamic interpretation of the Convention, the Court considers that the time has come to hold that in certain circum- stances the rights guaranteed by Article 8 of the Convention may be construed as including the right to respect for a company’s registered office, branches or other business premises” (at para. 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;See the earlier Commission cases of Redgrave v. UK, No. 20271/92, decision inadmissible of 1 September 1993 and Govell v. UK, No. 27237/95, Report of 14 January 1998, Khan v. UK, No. 35394/97, ECHR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-V,&lt;/NOBR&gt; paras &lt;NOBR&gt;26-28&lt;/NOBR&gt; Chalkley v. UK, No. 63831/00, 2 June 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Heglas v. Czech Republic, No. 5935/02, 1 March 2007 (inadequacy of legal framework at the time regulating &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;body-mounted&lt;/NOBR&gt; listening devices and metering data), Bykov v. Russia, No. 4378/02, 21 January 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See respectively Hewitson v. UK, No. 50015/99, 27 May 2003 and Armstrong v. UK, No. 48521/99, 16 July 2002. See also Vetter v.France, No. 59842/00, 31 May 2005 (place- ment of microphones by police in the home of a person the target was visiting). On the other hand, in Hartung v. France, No. 10231/07, 3 November 2009, an actor’s dressing room was not regarded as part of his “home”. In &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Bykov &lt;/SPAN&gt;the government argued that the guest house where the participatory bugging took place (see further below) was not part of the appli- cant’s “home”. The Court stated simply that the applicant’s right to private life had been interfered with.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Cf. the US cases concerning scanning residences from outside with thermal cameras in order to pick up unnaturally high heat emissions, which might indicate the presence of sodium lighting, used in growing marijuana plants, US v. Robinson, 62 F. 3rd 1325 (11th Cir. 1994) and US v. Kyllo, 9630333v2 (9th Cir. 1998). However, the US constitution 4th Amendment protects primarily against “warrantless searches”, and in both cases, this practice was found not to constitute such a search.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft19"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Article 8(1).&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, as discussed below, such measures will, in most situations, also constitute an interference with private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft7"&gt;“Correspondence” includes not simply mail and telephone usage&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, but also telegraphs, faxes and &lt;NOBR&gt;e-mail&lt;/NOBR&gt; and internet usage.&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Correspon- dence is not qualified by “private life” either, and includes therefore all sorts of correspondence, including that sent to and from the work- place.&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In Halford v. UK the Court concluded that phone calls made on a closed telecommunications network, on business premises, fell within the notions of private life (and correspondence) and so could be protected from interception by Article 8.&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The case concerned a senior police officer who had been passed over for promotion on a number of occasions and who had brought proceedings before an industrial tribunal alleging sexual discrimination. She later suspected that both her work and home telephone had been tapped in an attempt to obtain information useful against her in these proceedings. The respondent state admitted that her office telephone had been tapped. The Court noted that Halford had received no warning that her office telephone would be subject to interception, and that her “reasonable expectation of privacy” was reinforced by the facts that she had sole use of her office, that she had two telephones, one of which was specifically designated for her private use and that her employer had assured her in a memorandum that she could use her office telephones for the purposes of preparing her sex discrimination case.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;A similar approach was taken in Amann v. Switzerland where the applicant, a businessman, had calls intercepted from his business premises&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;and in Copland v. UK which involved monitoring of a public employee’s telephones and internet access at work.&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Like the situation in Halford, the Court placed in Copland emphasis on the applicant’s reasonable expectation of privacy: she had not been informed that her internet etc. usage could be monitored.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Naismith, 1996, at p. 152. See further the Court’s case law regarding photographing a per- son outside of the home discussed below.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;The Convention organs also accepted early on that the tapping of telephones was an inter- ference with “correspondence“. See Klass v. FRG, 6 September 1978, A/28, para. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See PG and JH v. UK, No. 44787/98, 25 September 2001, para. 42, Copeland v. UK, No. 62617/00, 3 April 2007 and Liberty v. UK, No 58243/00, 1 July 2008, below. As regards the issue of covert access to data located on a person’s computer, or on a server, and not being transmitted, see below.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;PG and JH, ibid. and Niemietz, para 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Halford v. UK, 25 July 1997, paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;42–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;16 February, 2000, discussed further below.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Op cit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Still, it is clear that the Court considers that “correspondence” can be carried out outside of the home, and it must also be pro- tected outside of the home.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In addition I can note here that the protection of correspondence has implications for associations. Whereas an association as such (as compared to its members) may not have a right to private life, it does have the right to correspon- dence.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;As regards obtaining information on the circle of persons or telecommunications addresses with which the target communicates (so called &lt;SPAN class="ft10"&gt;metering information &lt;/SPAN&gt;or telecommunications data), the Court held as far back as 1986 in Malone v. UK that this is an interference with private life.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It should be noted that the type of data available from “metering” has changed considerably, with the advent of mobile phones and the internet. Mobile phones now give location data (considered below) and monitoring internet surfing gives information on the websites visited. I discuss later the type and degree of regulation required for accessing this data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;The Court has moreover stated that the &lt;SPAN class="ft10"&gt;mere interception of tele- phone calls &lt;/SPAN&gt;in itself constitutes an interference with private life.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The fact that no &lt;SPAN class="ft10"&gt;use &lt;/SPAN&gt;is made of the recordings is irrelevant. The Court has also stated, in connection with strategic surveillance (below) that the mere existence of this constitutes an interference with private life/correspondence of the affected persons (who may be a large part of the population). Similarly, one can argue that the data retention requirement for telecommunications traffic intro- duced by EC directive in itself constitutes an interference with private life.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The fact that a person knows that records of his or her internet surfing will now be made available to the police, and not simply be kept by his/her service provider for billing purposes, may well have an effect on the sites which they visit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;The advent of mobile phones and laptop computers anyway makes it unrealistic to draw a distinction between telephone tapping and mail interception “inside” and “outside” the home.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Association for European Integration and Human Rights and Ekimdzhiev v. Bulgaria, No 62540/00, 28 June 2007 (Association could claim to be directly affected by a law which allows the use of secret surveillance measures, breach of Article 8).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Malone v. UK, paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;83-88.&lt;/NOBR&gt; The Committee of Ministers has also taken the position that this information should be confidential, except where it is necessary to reveal it for reasons of national security, law enforcement etc. Protection of personal data in the area of tele- communications services, with particular reference to telephone services, Recommendation no. R(95)4, para. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kopp v. Switzerland, 25 March 1998, para. 37, see below.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;See Breyer, 2005. See further the discussion of why private persons’ access to teledata does not raise the same sort of private life issues below in section 5.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103430x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;There are three issues which require a more detailed treatment as far as “home” and “correspondence” are concerned. The first issue is when the state facilitates participatory audio surveillance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;5.2.2 Participatory audio surveillance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;The regulation of this area has varied from state to state depending inter alia on whether the consent of all participants in a conversation is necessary before a tort or crime of revealing confidences is committed, or whether it is enough that one participant consents.&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Prior to the Bykov case (dealt with below, in section 5.2.3), the leading Convention case on the issue was A. v. France. In this case, an informer had notified a high ranking police officer that he had been hired by the applicant, A., to kill someone. He offered to make a telephone call to the applicant and to record the conversation. The policeman agreed. The call was made in the policeman’s office and recorded with a police tape recorder. The Court of Cassation had ruled in 1989, concerning a similar case, that only a judge could authorise the recording of a telephone conversation. The police could not do this by themselves during a preliminary investigation. The French government accordingly conceded that there was no basis under French law for the recording. The Court thus predictably found that the recording was not “in accordance with the law.” The point of interest is, however, that the Court considered that, where the state &lt;SPAN class="ft10"&gt;facilitates &lt;/SPAN&gt;this, a recording of a conversation by one private party was an interference with another party’s right to correspondence. The approach was confirmed in the later case of M.M. v. Netherlands.&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This case concerned the recording of a person’s incoming, rather than outgoing, calls. A distinction can be drawn between simply facilitating the recording of incoming calls and the situation where the state could be said to have contributed to the making of incriminating statements, by encouraging one participant (A) in the conversation to ring up the other (B), and provided A with equipment to record any incriminating statements made by B.&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;For a brief comparison of the laws of five states in this respect see Joubert and Bevers, 1996, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;157–170.&lt;/NOBR&gt; In Sweden, the crime of eavesdropping can only be committed by a person not party to the conversation (Criminal Code, Chapter 4, section 9a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;No. 39339/98, 8 April 2003. See also the Bykov and Heglas cases, op. cit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;See the dissenting judgment by Mrs Palm in the case and the separate judgment by Mr Mejyer in the later case of Van Vondel v.the Netherlands, Nos 38258/03 25 October 2007 See also two decisions of the Swedish ombudsman (JO 1996 dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1953-1995&lt;/NOBR&gt; and JO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103431x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;The majority of the Court, however, seemed to make no such distinction, and one must assume that the majority does not regard it as a basis for justifying leaving unregulated the facilitating of recording of incoming calls. By way of comment, nowadays, the easy availability of equipment capable of making good quality recordings of telephone conversations would seem to render unnecessary any police involvement other than simply advising a person to record any threatening etc. calls. However, insofar as the police consider it useful to be able to facilitate in any way the recording of calls it seems clear that the Convention requires legal authority to do this.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;One question which falls under this heading is whether it is necessary to have positive statutory authorization before giving the police access to a recorded telephone conversation between an indi- vidual and the emergency services (SOS Alarm). On the one hand, the person is, or should be, aware that such a conversation will be recorded. On the other, the recording is made for a specific pur- pose (to facilitate quick identification of exactly what the emergency is, and where it is occurring). In this respect, the situation resembles the situation of obtaining location or other teledata information from a phone operator (considered below in section 5.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft13"&gt;5.2.3 Infiltration of the home&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;The second issue concerns whether sending an informer or an under- cover agent into a person’s home but without “wiring” them to make an audio or visual recording nonetheless constitutes an inter- ference with that person’s home. As shown below, private life ex- tends outside of the home. Thus infiltration even outside the home can raise Convention issues. However, the arguments that the Con- vention requires regulation of infiltration are at their strongest when it involves entry into the suspect’s, or a third party’s, home.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;One question here is whether the Court’s judgment in the &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bykov &lt;/SPAN&gt;case constitutes a new approach. Previously, in Lüdi v. Switzerland,&lt;A href="#page_431"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the Court did not consider that the use of an undercover officer to approach the applicant to buy drugs was an interference with the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft78"&gt;1997/98:118) which criticised state employees for recording their conversations with (abu- sive) private individuals without informing them of this. The ombudsman considered this breached the prescribed by law requirement in Article 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;No. 12433/86, 15 June 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103432x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;applicant’s privacy. The Court appeared to take an approach similar to that taken by the US Supreme Court,&lt;A href="#page_432"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;namely that a person engaged in criminal activity (X) implicitly waives his or her privacy when talking to another person (Y) as X should be aware that Y may be an informer or an agent.&lt;A href="#page_432"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Although the use of informers and undercover agents has arisen several times before the Court since the &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lüdi &lt;/SPAN&gt;case, to my knowledge, the issue of the use of infiltrators has arisen, but the question has always concerned the Article 6 issue (fairness of trial) rather than the Article 8 issue of whether the activity in itself constituted an interference with the home and/or private life. For example, in Ramanauskas v. Lithuania,&lt;A href="#page_432"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;a Grand Chamber case dealing with agents provocateur, the Article 8 issue did not arise. There was an explicit statutory basis for the use of “operational simulation models” and the authorization procedure required the permission of the Prosecutor General or his/her deputy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I think that the following points should be made. I do not think too much weight should be placed on &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lüdi&lt;/SPAN&gt;. The case was in 1992 and the Court treated the issue perfunctorily. Organized crime activities have apparently increased in European states since this time, and it is reasonable to assume that the use of informants and under- cover agents to infiltrate organized crime has also increased. The problems involved in the use of informants and undercover agents have also become better known. For example, an infiltrator can be given access to premises by criminals unaware that s/he is working for the police. When unobserved, s/he is in the position to secure the same goals as an operation involving the use of traditional coercive open or covert measures (entry onto premises, search, seizure). Such measures, the Court has emphasized many times, must be under judicial control. However, by “outsourcing” these to an infiltrator, or by using an undercover agent, the way is opened to avoid existing safeguards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;As regards the link between surveillance and infiltration, a link which was present in the Bykov case, it is possible to make a dis- tinction between the situation where a conversation with an infor- mer/agent is recorded and a situation where it is not. In the former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See Hoffa v. US, 385 US 293, 302 (1966) and Illinois v. Perkins, 496 US 292, 300 (1990). See further Ross, 2007, p. 505.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;“Mr Lüdi must therefore have been aware from then on that he was engaged in a criminal act punishable under Article 19 of the Drugs Law and that consequently he was running the risk of encountering an undercover police officer whose task would in fact be to expose him” at para. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;No. 74420/01, 5 February 2008. For examples of other recent cases see Sallinen and Others v. Finland, No. 50882/99, 27 September 2005 and Taxquet v. Belgium, No. 926/05, 13 January 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;situation, the recording will usually have a greater or much greater evidential value at a subsequent trial (some systems may not even allow the submission of an agent, or an informer’s testimony regar- ding the content of a conversation with the accused). Having said that, the question is whether this distinction is relevant to the issue of the infringement of the home. In both cases, the person has ob- tained entry to the home, and the possibility to converse with the target, by using (active or passive) deception.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Different types of system of crime investigation and crime pro- secution operate in European states. In some systems, e.g. the United Kingdom, under the Regulation of Investigative Powers Act 2000, the police themselves decide on the use of covert human intelligence sources, even where this involves infiltration of the home. One can also have a system under the control of the prosecutor, who, depen- ding upon the constitutional system in question, can belong to either the executive or the judicial branch. A third method of con- trol over infiltration measures is to require the approval of an in- vestigating judge. This third method is likely to be perceived by the Court as the strongest type of control. Certainly, in &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lüdi&lt;/SPAN&gt;, the Court placed weight on the fact that the operation was under the control of an investigative judge. The Court may conceivably be less demanding as regards the explicitness of statutory authorization for infiltration where the judiciary is involved in authorizing infil- tration which involves entry into the home (even if the reality of this control may vary from state to state).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft7"&gt;One can argue that, in Sweden, the public prosecutor has a strong duty of objectivity, and, in many respects provides an equivalent level of protection to that of an investigating judge. Nonetheless, s/he is, constitutionally speaking, part of the executive power. More- over, the Prosecutor General is a government appointee. The Pro- secutor General, or a chief prosecutor, does not have power to in- fluence how a subordinate prosecutor reaches his or her decision in an individual case, but does have the power to take over the case or reallocate the case to another prosecutor. In practice, by virtue of the constitution (RF 11:7, after 1 January 2011, RF 12:2) the Swedish prosecutor has strong guarantees of independence from direct government control in an individual case. Moreover, the Code of Judicial Procedure (see in particular Chapter 20) directly gives a prosecutor in charge of a case the &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; power over that case and Swedish legal culture (backed up by strong constitutional protection of freedom of Information and freedom of expression)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;provides protection against improper removal of a prosecutor from an individual case by the Prosecutor General. However, it should be admitted that, on paper, the structural safeguards in Sweden are relatively weak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;But in any event, the Swedish prosecutor is not in charge of all investigations into crime or even the majority of these. Even as regards more serious crime, where the prosecutor will invariably be involved, the prosecutor might well come in at a later stage, after an infiltration operation has been run by the police.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;As mentioned, in the UK, precisely because the police them- selves decide upon infiltration the decision was taken in 2000 to in- troduce an explicit statutory basis for all use of covert human in- telligence sources, together with a code of practice and a system of hierarchical authorization and control within the police.&lt;A href="#page_434"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The UK system also deals with the problem of establishing the threshold of “infiltration”, in other words, of distinguishing this from “ordinary” use of informers or &lt;NOBR&gt;plain-clothed&lt;/NOBR&gt; police simply observing people or crime scenes. One naturally does not have to choose the British model. A variety of models can be used, but the important thing would appear to be the criteria of direction and control.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Another relevant issue to take into account is the state’s rules for excluding evidence to ensure the fairness of the trial. While the issue of statutory regulation is separate from the issue of fair trial, the two issues are nonetheless clearly linked in that it is the end result in which the Court is interested. Thus, something must be said about it, even if I do not need to go into this issue in any detail&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;The UK Covert Human Intelligence Sources Code of Practice provides that:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Under section 26(8) of the 2000 Act a person is a source if: (a) he establishes or maintains a personal or other relationship with a person for the covert purpose of facilitating the doing of anything falling within paragraph (b) or (c); (b) he covertly uses such a relationship to obtain information or to provide access to any information to another person; or (c) he covertly discloses information obtained by the use of such a relationship or as a consequence of the existence of such a relationship.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;A source may include those referred to as agents, informants and officers working undercover.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;By virtue of section 26(9)(b) of the 2000 Act a purpose is covert, in relation to the establishment or maintenance of a personal or other relationship, if and only if, the rela- tionship is conducted in a manner that is calculated to ensure that one of the parties to the relationship is unaware of the purpose.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;By virtue of section 26(9)(c) of the 2000 Act a relationship is used covertly, and in- formation obtained as mentioned in paragraph 4.1(c) above is disclosed covertly, if and only if it is used or, as the case may be, disclosed in a manner that is calculated to ensure that one of the parties to the relationship is unaware of the use or disclosure in question.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;The use of a source involves inducing, asking or assisting a person to engage in the con- duct of a source or to obtain information by means of the conduct of such a source.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft125"&gt;(at p. 20, &lt;NOBR&gt;http://security.homeoffice.gov.uk/ripa/publication-search/general-publications/ripa-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cop/human-cop2835.pdf?view=Binary&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103435x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p906 ft7"&gt;in the present report. The Court ruled in Teixeira de Castro v. Portugal&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;and subsequently in a number of other judgments and decisions&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;that when an infiltration operation has been used, the trial court must consider whether this undermines the fairness of the trial. Where police undercover agents or informers have gone so far as to behave as agent provocateur, the evidence must be excluded. As regards the question of leading evidence which has been obtained in breach of a substantive right under the Convention, so far it seems that only where evidence has been obtained by torture will this &lt;SPAN class="ft10"&gt;automatically &lt;/SPAN&gt;mean that the trial violates Article 6.&lt;SPAN class="ft41"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Thus, the Court – so far – has excluded the “fruits of the poisonous tree doctrine” as a means of compelling the police to comply with substantive Convention rights. The Court is aware that, like procedures for authorizing infiltration, evidential systems vary considerably from state to state. The Court is also aware that the efficacy of the mechanisms states have for ensuring that the police follow the rules vary considerably, as do the sanctions on the police for not following the rules. But the very fact that the fruits of the poisonous tree option has been excluded argues for the Court, in future, taking a tougher approach on the issue of statutory regula- tion of infiltration which is within the scope of Article 8, or on the borders of it.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;As it is the end result which is important, the Court may be prepared to give a “freer hand” as regards to a system with strong guarantees at the trial stage (and, correspondingly, less of a free hand to a system which does not exclude evidence). This is supported by the recent case of Uzun v. Germany,&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;concerning the covert placing of a GPS receiver into a car, where the Court weighed in subsequent court discretion to exclude evidence at the trial stage in its analysis of whether the German regulation of GPS as a location device was “in accordance with the law”.&lt;SPAN class="ft41"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;9 June 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;See in particular, Sequeira v. Portugal No. 73557/01, ECHR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2003-VI,&lt;/NOBR&gt; Taal v. Estonia, No. 13249/02, 22 November 2005, Vanyan v. Russia, No. 53203/99, 15 December 2005, Euro- finacom v. France (dec.), No. 58753/00, ECHR 2004 VII, Khudobin v. Russia, No. 59696/00,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;October 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See Jalloh v. Germany, No. 54810/00 11 July 2006 (GC) and Gäfgen v. Germany, No. 22978/05, 1 June 2010 (GC), the latter case dealing with the effect on admissibility of evidence of threats of physical harm made by police interrogators.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;No. 35623/05, 2 September 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;At para. 71. See also Khudobin v. Russia, op. cit. “the Court recalls that a clear and fore- seeable procedure for authorising investigative measures, as well as their proper supervision, should be put into place in order to ensure the authorities' good faith and compliance with the proper &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;law-enforcement&lt;/NOBR&gt; objectives…. In the present case the police operation had been&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Here, one can note that while there is practice from the Swedish courts on the issue of maintaining equality of arms and otherwise ensuring fair trial, including cases concerning agents provocateur,&lt;A href="#page_436"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the basic principle of Swedish evidence is the free admissibility of evidence. While it may sometimes be necessary to exclude evidence, simply put, I would say that it is not desirable to make this a “stan- dard” part of the Swedish trial system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;There are other reasons for regulation. The principle of legality which applies for prosecution would also seem to entail some form of regulation of the situation where an informer or undercover agent breaks the law as part of an infiltration operation. And there are obviously drawbacks from the perspective of legal security (&lt;SPAN class="ft10"&gt;rätts- säkerhet&lt;/SPAN&gt;) in focusing on safeguards at the trial stage, as many infiltration operations may never get to trial. Finally, as already mentioned, the increased international cooperation (particularly assistance based on the principle of mutual recognition) means that there is a heightened need for improved clarity in the law, and for explicit safeguards against misuse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Thus, while it cannot be said that the Convention case law at this stage definitely requires a statutory basis for infiltration opera- tions which affect (if not actually interfere with) the home, the factors sketched out above argue for introducing this in Swedish law. The sensible approach is to provide for a “layered” system of authori- zation, whereby infiltration operations which affect the home (or private life outside the home, see below) in a minor way might only require a higher level of police authorization (i.e. a decision by a senior officer). Operations affecting the home or private life out- side the home in a more major way would require prosecutorial authorization and, conceivably, even judicial authorization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;As regards involving the prosecutor in the process, one can argue that intelligence gathering is something for the police, and it is first when it becomes “evidence” that the prosecutor should be involved. But this distinction is not always strong in practice. I think there is a definite value in requiring prosecutorial authorization as regards&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft125"&gt;authorised by a simple administrative decision of the body which later carried out the opera- tion. It transpires from the materials of the case that the text of that decision contained very little information as to the reasons for and purposes of the planned “test buy”. Furthermore, the operation was not subjected to judicial review or any other independent supervision. In the absence of a comprehensive system of checks accompanying the operation … the role of the subsequent supervision by the trial court became crucial.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;See e.g. RH 1995:32, NJA 1996 s 649, RH 1997:95, NJA 1998 s 204, NJA 2003, s. 323, NJA 2007 s 1037, NJA 2007 s 547, NJA 2009 s 475.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103437x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;the most “serious” infiltration. There is a value in making the police “go outside of the house” to convince a person who is “one stepped removed” from the investigation of the need to take a particular measure. While the police are expected to obey the law, it is fair to say that the prosecutor, by reason of her training, peer group and organizational pressure, is expected to, and does, hold herself to a very high level of law obedience.&lt;A href="#page_437"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Moreover, the prosecutor is used to balancing restrictions in rights against the need for effectiveness in crime investigation and prosecution. I do not need to go more into these issues. Suffice to say that a variety of different types of regulation are possible here. A layered system of authorization is not inflexible. Even for infiltration operations at the “serious” end of the scale, emergency situations can obviously arise (spontaneous opportunities for infiltration etc.). But these are unlikely to be the norm and they can be handled by some system of retrospective authorization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;As to whether involving the prosecutor is sufficient in the event that the Court later makes it clear that infiltration can breach the protection of the home/private life, I can note that, according to the Court’s case law, the Swedish prosecutor does not suffice as a sufficiently independent control over arrest and detention.&lt;A href="#page_437"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;More- over, it is true that there are weaknesses on paper in the Swedish prosecutor’s independence from executive control. However, there is no doubt about the prosecutor’s independence from the &lt;SPAN class="ft10"&gt;police&lt;/SPAN&gt;, nor about the prosecutor’s ultimate ability to control the police in the context of an investigation (&lt;SPAN class="ft10"&gt;förundersökning&lt;/SPAN&gt;) when and if she wants to do so. Finally, the standards as regards Article 8 are more variable than those of Article 5. As far as concerns infiltration of the home not involving recorded surveillance (considered further below), it &lt;SPAN class="ft10"&gt;may &lt;/SPAN&gt;be sufficient to give the infiltration a statutory basis, and establish the first two layers of authorization and control namely authorization by a senior police officer and authorization by a pro- secutor – as long as the trial court, applying the principle of pro- portionality, has the discretion to exclude evidence obtained in an “unfair fashion” in subsequent proceedings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;On the other hand, in the recent Uzun case, the Court explicitly stressed that it was prepared to accept such a system sketched out above (i.e. no judicial authorization) only because the covert placing of a GPS receiver into a car, involved a lesser degree of interference&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;See also below, section 6.4 on the value of precise rules.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;McGoff v. Sweden, 26 October 1984, A/83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;in privacy (considered further in section 5.3.4). The implication is then that the authorization of major interferences in privacy require stronger, i.e. judicial, controls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;5.2.4 Strategic surveillance of &lt;NOBR&gt;radio-borne&lt;/NOBR&gt; communications&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;The third issue relates to the interception of either the content of telecommunications traffic or telecommunications data carried by radio waves. This can be either of specific communications, or general “strategic” bulk surveillance. An argument can be made that, as the “ether is free”, there can be no expectation of privacy when radio is used. Thus, any interceptions of telecommunications traffic carried by radio waves cannot involve an interference with Article 8(1). As regards bulk interception of telecommunications data, or of strategic surveillance of the content of conversations, one can in addition argue that there is no identification, or at least, no initial identi- fication, of the identity of the people communicating, and so no inter- ference with private life or correspondence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;There is some support for this proposition in older case law. In B. C. v. Switzerland, the applicant had used a cordless phone which transmitted on a radio frequency reserved for civilian and military aviation traffic. This was an offence under Swiss law. The Swiss telecommunications authority recorded his conversations and used radio directional finding to locate his phone. The Commission con- sidered that, as the applicant chose to employ a device using a wavelength reserved for purposes other than private telephone com- munications, his conversations were “thus accessible to other tele- communications users and so can scarcely be classified as … private”.&lt;A href="#page_438"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;However, this case is no longer authority (if it ever was) for re- garding interception of normal mobile phones, transmitting on law- ful frequencies, as not being an interference with Article 8.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;There is a huge difference nowadays between the vast numbers of people&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;No. 21353/93, 80 DR 101 (1995) at p. 105. The Commission also added that the contents of the intercepted messages were not revealed. This last point can be misleading bearing in mind the Court’s view in Malone, that the state retaining even metering information in the absence of statutory authority was a violation of Article 8. Another case concerning un- lawful mobile phones was decided by the Court, but the issue here was only the lawfulness of the search of the applicant’s home (Caminzind v. Switzerland, 19 December 1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;There is another case, X. and Y. v Belgium, No. 8962/80, decision of 13 May 1982, where the Commission left open the question as to whether radio communications between two people could be protected by Article 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103439x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;who communicated by “radio” today and the very small numbers of people who communicated by short wave radio in the 1980’s. Any- one with a mobile phone or using a cordless internet computer con- nection is communicating by “radio”. Moreover, even cable borne telecommunications can be routed via microwave. However, one cannot argue, as with short wave radio, that a person using a laptop or a mobile phone “knows” that he or she can be listened to. Micro- wave radio traffic in digital form is not capable of being picked up and understood by anyone with a radio receiver. It would make a mockery of a system for tightly regulating monitoring of cable borne traffic if one can circumvent this system by intercepting the con- tent of messages at the point when these are converted into micro- waves.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;Moreover, as shown below, the Court does not regard whether or not a “reasonable expectation” exists to be conclusive to &lt;/A&gt;the issue as to whether something is an interference with private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Even if correctly decided at the time, the BC case is no longer good law. In the two recent cases concerning the issue, Liberty v. UK and Weber and Saravia &lt;SPAN class="ft10"&gt;v. &lt;/SPAN&gt;Germany the Court drew no distinc- tion between on the one hand, the interception of telecommuni- cations data or the content of communications carried by cable and on the other hand, the same types of interception of microwave borne traffic. In both cases, interceptions had taken place of both cable and microwave traffic. In both cases the Court considered that the interceptions involved an interference with correspon- dence/private life. It should also be noted that the Court in Weber and Saravia also found that the transmission of data from intercepts to, and their use by, other authorities constituted a &lt;SPAN class="ft10"&gt;separate &lt;/SPAN&gt;inter- ference with the targets’ rights under Article 8, as did the destruc- tion of the data, and the refusal to notify the targets.&lt;SPAN class="ft41"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;One can even envisage the construction of communications systems which build in such a microwave component for precisely this purpose, even though this is probably technically and economically speaking impracticable.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Op.cit, para. 79. In Liberty and others, the Court contented itself with stating that it “considers that the existence of these powers, particularly those permitting the examination, use and storage of intercepted communications constituted an interference with the Article 8 rights of the applicants, since they were persons to whom these powers might have been applied” ( para. 57).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft19"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103440x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Private life&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;5.3.1 Generally&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Whereas correspondence and the home are relatively simple to under- stand, “private life” is difficult to define. The Court in fact con- siders that it is a “broad term not susceptible to exhaustive defini- tion”.&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It has so far contented itself with stating what it includes; “activities of a professional or business nature”, “the right to estab- lish and develop relationships with others even in a public context”, “the physical and psychological integrity of a person”, “the right to … personal development and the right to establish details of their identity as individual human beings.”&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;As will be shown below, a wide approach to the concept of private life is not necessarily problematic for public authorities, as the Court can balance this by a flexible approach to the issues of accordance with the law and necessity in a democratic society. In the context of surveillance, a wide approach to privacy does certainly not mean that surveillance cannot occur. The Court made it clear as far back as Lüdi v. Switzerland that a suspected criminal cannot argue that his or her conversations are absolutely protected against recording.&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;As regards surveillance, it can be said that the underlying reason why the Convention protects privacy is because privacy is necessary for the development and maintenance of an individual’s personality.&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;But at stake is also the culture of the society itself. To take a simple example, what sort of society will you foster if you expect people to “watch what they say” every time they answer their mobile phone?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Another argument relates to level of intrusion. While covert electronic surveillance is, in one sense, less direct and humiliating than more traditional state intrusions on privacy such as an overt, disruptive search of the home, in another sense it is more intrusive than such a search because it usually lasts longer, is more indiscri- minate and &lt;NOBR&gt;open-ended&lt;/NOBR&gt; and affects more people.&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Moreover, when the product of covert electronic surveillance is used, e.g. in security&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Peck v. UK, No. 44647/98, 28 January 2003, at para. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Moreham, 2008, p. 45 and references therein.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Lüdi v. Switzerland, op cit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;As de Hert puts it: “The fundamental right to be human is touched and threatened if all our actions are being scrutinized, because of the simple fact that we behave differently when we are observed“, de Hert, 1997, p. 560, footnotes omitted. The Convention jurisprudence on the matter began with the famous “Icelandic Dogs” case, X v. Iceland, No. 6825/74, 5 DR 86 (1976).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Lustgarten and Leigh, 1994, p. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103441x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;screening, or to justify more overt and intrusive state measures (e.g. arrest, search of a house) it will obviously affect the targeted person. The product may give an accurate picture of the situation – that the target is involved in crime – or it may give an inaccurate picture. Either way, the potential it has for deeply affecting a per- son’s life means that it must be subject to controls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;While some issues are very clear from the Court’s case law, there are four which require a more detailed treatment. The first three of these issues concern &lt;SPAN class="ft10"&gt;when&lt;/SPAN&gt;, and &lt;SPAN class="ft10"&gt;under what conditions&lt;/SPAN&gt;, aural, visual and &lt;NOBR&gt;location-information&lt;/NOBR&gt; surveillance of a person in a public place, or a private place not forming part of the “home”, are covered by private life? The fourth question relates to whether access to personal information on a person which is stored on a computer not his or her own involves an interference with that person’s private life. In the following sections I consider these issues. As explained below, I think it is possible to draw a distinction between photo- graphing/secret visual surveillance on the one hand and secret audio surveillance on the other. I therefore begin with visual surveillance, which is also the topic which deserves the most detailed treatment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft13"&gt;5.3.2 Private Life in &lt;NOBR&gt;non-private&lt;/NOBR&gt; zones: visual surveillance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;The Court has found on a number of occasions that visual sur- veillance in public places – still camera pictures or moving pictures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;– can constitute an interference with private life. The Court has stated that there is “a zone of interaction of a person with others, even in a public context, which may fall within the scope of ‘private life’”.&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The initial approach of the Convention organs to the issue of visual surveillance in public places is shown in Friedl v. Austria.&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This case concerned police observation of demonstrators, and the Commission held that simply photographing a person in a public place is not an interference with private life.&lt;SPAN class="ft41"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;The Commission stated that three factors were&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Perry v. UK, No. 63737/00, 17 July 2003at para. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Friedl v. Austria, No. 15225/89, report adopted 19 May 1994. The case was settled before the Court. The government paid compensation to the applicant, and agreed to destroy the photographs taken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;One can argue that the freedoms of expression and assembly set out in Articles 10 and 11 should be part of the interpretative context here. These rights are of particular importance for open societies (cf. RF 1:1 st. 2). Photographing by the police can undoubtedly affect a person’s willingness to take part in a protest, even if this measure does not go so far as to restrict the right. This in itself strengthens the argument that, while photographing of&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;relevant in deciding whether there was an interference with private life: first, “whether the taking of photographs amounted to an intrusion into the individual’s privacy, whether it related to private matters or public incidents, and whether the material thus obtained was envisaged for a limited use or was likely to be made available to the general public”.&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The first factor seems to beg the question but can presumably be connected to the idea of a “reasonable” or “legitimate expectation of privacy”. Where people meet in a public place they can attempt to conceal the fact of their meeting by choosing a remote, quiet, dark or deserted area. But the risk of being seen will almost invariably exist. Telephoto lenses mean that even meeting places chosen some distance from other people can be observed. One can argue that there will rarely be a “legitimate expectation” of not being seen. However, a “legitimate expec- tation” of privacy is obviously a shifting standard. The continual sophistication of surveillance technology means that, soon, objectively speaking, a person can never have a “legitimate expectation” of total privacy. Thus, I would say that too much weight should not be put on this factor. As shown below, nor does the Court.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;In any event, it was clear in Friedl v. Austria that the photo- graphs were taken openly, not secretly and the activity – the demon- stration – was &lt;SPAN class="ft10"&gt;meant &lt;/SPAN&gt;to be seen. Moreover, the photographs taken were not used to identify individuals. The Commission accordingly found no interference with private life. As shown below, however, subsequent cases have sharpened the requirements on states.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;In Murray v. UK, the applicant was arrested in her home by soldiers who suspected her of involvement in terrorism.&lt;A href="#page_442"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;She was later photographed at a detention centre, without her knowledge or consent. The Court stated that this taking of photographs was an interference with the applicant’s private life. The fact that the appli- cant had been taken from her home was presumably important to this finding, but so too was the fact that the photographing occurred without her knowledge. However, another important factor was the use to which the photograph was put, as part of an individual file. Similarly, in Tsavachidis v. Greece, the applicant had been syste- matically “shadowed” and observed by state agents and extensive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft78"&gt;demonstrators must be possible, it should require positive lawful authority. Further con- sideration of this issue is outside of the scope of the present report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibid, at para. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;28 October 1994, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A/300-A.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;information had been collected on his activities. The Commission considered this to be an interference with private life.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;In P.G. and J.H. v. UK the Court confirmed the approach in Tsavachidis and stated that: “There are a number of elements rele- vant to a consideration of whether a person's private life is concerned in measures effected outside a person's home or private premises. Since there are occasions when people knowingly or intentionally involve themselves in activities which are or may be recorded or reported in a public manner, a person's reasonable expectations as to privacy may be a significant, although not necessarily conclusive, factor. A person who walks down the street will, inevitably, be visible to any member of the public who is also present. Monitoring by technological means of the same public scene (for example, a security guard viewing through &lt;NOBR&gt;closed-circuit&lt;/NOBR&gt; television) is of a similar character. Private life considerations may arise, however, once any systematic or permanent record comes into existence of such material from the public domain.”&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft7"&gt;In Allan v. UK,&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;a person suspected of a crime who had refused to answer questions was surreptitiously filmed and recorded in his cell and the prison visiting area. This was regarded as an inter- ference with his private life.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;In other cases, the Court has laid weight on the &lt;SPAN class="ft10"&gt;unexpected &lt;/SPAN&gt;or &lt;SPAN class="ft10"&gt;unreasonable &lt;/SPAN&gt;use of film and photographs which were taken of pub- licly observable activities. Perry v. UK concerned a person who had been filmed by CCTV cameras in a police custody room, in order to obtain film for use in an identity parade. He knew, or at least could be assumed to have known about the CCTV cameras, but the Court considered that “there is no indication that the applicant had any expectation that the footage was being taken of him within the police station for use in a video identification procedure and, potentially, as evidence prejudicial to his defence at trial”.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It was&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;No. 28802/95, 28 October 1997. The case obviously has implications for any form of systematic and covert state collection of publicly available information on an individual. See below.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;No. 48539/99, 5 November 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;See also Van Der Graaf v. Netherlands, No. 8704/03, Decision 1 June 2004. Placement of detainee under permanent camera surveillance for a two week period was an interference with private life, but in the circumstances justified as in accordance with the law and necessary in a democratic society: inadmissible.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Op. cit. at para. 41. The Court added: “The normal use of security cameras &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;per se &lt;/SPAN&gt;whether in the public street or on premises, such as shopping centres or police stations where they serve a legitimate and foreseeable purpose, do not raise issues under Article 8(1) …Here, however, the police regulated the security camera so that it could take clear footage of the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;thus an interference with private life. Police use of filmed identity parades was regulated not by a statute but by a simple code of prac- tice. However, the national court (at Peck’s trial) had found that the police had not complied with this code. The Court found therefore that the interference was not “in accordance with the law”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Peck v. UK concerned a person who had been filmed on CCTV cameras on a street and whose behaviour indicated that he intended to commit suicide. The footage enabled CCTV operatives to alert the police in time and who helped saved his life. The footage was later distributed to the press by the local authority where the filming took place as part of a public relations exercise designed to show the benefits of CCTV surveillance, something which caused the applicant considerable distress. The Court stated that “The moni- toring of the actions of an individual in a public place by the use of photographic equipment which does not record the visual data does not, as such, give rise to an interference with the individual's private life”.&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, the Court added that “On the other hand, the recording of the data and the systematic or permanent nature of the record may give rise to such considerations.”&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It went on to find that the retention of the data did give rise to an infringement of private life. There was a clear statutory power for the local authority to use CCTV. However, the Court found a violation of Article 13 (effective remedies) because the applicant had no effec- tive means of challenging the retention and dissemination of the images taken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft7"&gt;Another case in which a violation was found was Sciacca v. Italy.&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This was because of the absence of a legal basis for the handing over to the press by the police of a photograph of a person under house arrest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft7"&gt;The case of von Hannover v. Germany&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;can also be mentioned. This concerned a positive duty upon the state to prevent the publi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft125"&gt;applicant in the custody suite and inserted it in a montage of film of other persons to show to witnesses for the purposes of seeing whether they identified the applicant as the per- petrator of the robberies under investigation. The video was also shown during the appli- cant's trial in a public court room …This ploy adopted by the police went beyond the normal or expected use of this type of camera, as indeed is demonstrated by the fact that the police were required to obtain permission and an engineer had to adjust the camera. The permanent recording of the footage and its inclusion in a montage for further use may therefore be re- garded as the processing or collecting of personal data about the applicant.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;At para. 59. The Court referred to Herbecq and Another v. Belgium, Nos.32200/96 and 32201/96, Commission decision of 14 January 1998, DR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;92-A,&lt;/NOBR&gt; p. 92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;No. 50774/99, 11 January 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;No 59320/00, 24 June 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103445x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;cation of photographs taken by paparazzi and as such is not directly applicable to open or covert photographing by the police. How- ever, the case is further support for the view that one can clearly have a private life in public. The Court referred to the photo- graphing of the applicant when she was engaged in activities of a “purely private nature”. The German constitutional court had con- sidered that where the applicant objectively speaking had sought a secluded area, then she had a right to privacy and it had accordingly considered that it was permissible not to permit the publication of photographs of her in such an area. However, other photographs could be published. The Court however, stated that the public “does not have a legitimate interest in knowing where the applicant is and how she behaves generally in her private life even if she appears in places that cannot always be described as secluded and despite the fact that she is well known to the public.”&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft7"&gt;Reklos and Davourlis v. Greece&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;concerned the photographing of a newborn baby without the prior agreement of his parents and the retention of the negatives. The Court found this to be in vio- lation of Article 8. It stated (at para. 40) that “A person’s image constitutes one of the chief attributes of his or her personality, as it reveals the person’s unique characteristics and distinguishes the person from his or her peers. The right to the protection of one’s image is thus one of the essential components of personal develop- ment and presupposes the right to control the use of that image. Whilst in most cases the right to control such use involves the possibility for an individual to refuse publication of his or her image, it also covers the individual’s right to object to the recording, con- servation and reproduction of the image by another person. As a person’s image is one of the characteristics attached to his or her personality, its effective protection presupposes, in principle and in circumstances such as those of the present case … obtaining the consent of the person concerned at the time the picture is taken and not simply if and when it is published. Otherwise an essential attribute of personality would be retained in the hands of a third party and the person concerned would have no control over any sub- sequent use of the image.”&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 76. See now RF 2:6 st. 2 (after 1 January 2011).See also Verliere v. Switzerland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;June 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;No. 1234/05, 15 January 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Where there is a countervailing interest, in particular, freedom of expression, then the two interests have to be balanced. The Court has repeatedly disproved decision of the Austrian courts to restrict journalists' publishing of photographs of politicians on the basis that the&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Lastly, another case can be mentioned, Wood v. Commissioner of Police for the Metropolis.&lt;A href="#page_446"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;While this is an English case, it has some relevance, because the Court of Appeal applies Article 8 of the Convention (which, as in Sweden, is incorporated into law). The case concerned the police taking of a photograph of a prominent campaigner against the arms trade at a demonstration. The police had feared that there might be violence at the demonstration. This did not materialize. The basis for the taking of photographs was the common law (i.e. not statutory) power of the police to main- tain public order. The appellant in the case was aware of the photo- graph and subsequently requested that it be destroyed, but the police refused. The Court of Appeal did not consider that the mere taking of the photograph engaged Article 8. However, the circum- stances indicated that there was no basis for bringing a prosecution against the applicant either for his acts at the time, or for his acts at a subsequent demonstration shortly after. The photograph appeared to be being retained for general intelligence purposes, as it identified the appellant and some of his acquaintances. The Court of Appeal considered that the photographs together with the fact that they were retained without explanation involved an interference with privacy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;The Court proceeded to rule that the common law power to maintain public order was sufficient legal basis for taking the photo- graph and so it was “in accordance with the law”. However, the majority of the court considered that there was a lack of proportio- nality in the retention of the photographs. LJ Dyson considered that, where the aim in retaining photographs was protecting the community from public disorder or &lt;NOBR&gt;low-level&lt;/NOBR&gt; crime, a more com- pelling justification had to be adduced than would be the case for retention of a photograph for the purpose of protection against terrorism or really serious criminal activity.&lt;A href="#page_446"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft7"&gt;Summarizing these cases, I think that the following can be said.&lt;A href="#page_446"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;With a certain reservation for the Reklos and Davourlis case, which&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft78"&gt;politicians have intellectual property rights in their own images. See e.g. News Verlags GmbH &amp; CoKG v. Austria, No. 31457/96, 2000, Krone Verlags GmbH &amp; Co KG v. Austria, No. 34315/96, February 26 2002, Osterreichischer Rundfunk v. Austria, No. 35841/02 7 December 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;[2009] EWCA Civ 414 (21 May 2009) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;http://www.bailii.org/ew/cases/EWCA/Civ/2009/414.html&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;I will not go into the question of weighing integrity protection against the constitutional rights to freedom of information and expression under Swedish law as far as recording of visual data by private persons, for private purposes is concerned.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;can be interpreting as setting a new standard for simple photo- graphing, it would appear that as regards both covert and overt photographing or filming by the police, by any technical means, it is not the activity in itself, but the retention of the record, or its insertion into a file, or its dissemination to other public authorities or private bodies which constitutes the interference with private life. Formally speaking, the origins of the photograph, film etc. are not important. The legal nature of the body actually engaged in the recording by technical means (photographing, filming etc.) public, &lt;NOBR&gt;quasi-public&lt;/NOBR&gt; or private corporation, is irrelevant.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Thus, for overt (open) filming or photographing, the police must be in a position to justify the retention of the photographs or films, when and if people complain about this. Accordingly, legal autho- rity for the retention of visual records made with technical means together with safeguards (considered in the next section) must be put in place. For covert filming or photographing, the targets, and whatever other people are captured on film, will presumably not know about this. However, even here, there is an interference with private life as soon as the photographs are retained even if the “vic- tim” does not complain. As people are not in a position to com- plain about these interferences some alternative form of oversight mechanism must exist. Some form of legal authority must also exist for the dissemination in any way of recordings made by tech- nical means, whether overt or covert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;There is no evidence that the Court considers there is a distinc- tion between digital or print retention of data. To draw such a distinction is likely to encourage the circumvention of rules. Having said this, digital storing of pictures obviously has the potential to increase greatly availability of the pictures, meaning a greater potential for unauthorized access and dissemination, with corresponding risks for damage to personal integrity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;One question which is not yet fully answered is whether the Court sets a threshold of “processing” the data on an individual level in the case of covert photographing. In other words, is it first when the photograph/film is put in a file opened on an individual that an interference with private life comes into being? The problem with such an approach is also that it allows circumvention, e.g.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;In e.g. Woods, the photographs were taken by a private photographer, contracted by the police. Using private bodies to collect visual, audio or other data can result in special problems of legal control, e.g. if one private corporation is used to carry out interception of com- munications services offered by another private corporation. Such problems can raise issues both as regards the quality of law (precision etc.) and as regards the working of safeguards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;“working” files, or “place” files or “theme” files can be created with- out definitive identification of individuals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;The Court referred to “permanent &lt;SPAN class="ft10"&gt;or &lt;/SPAN&gt;systematic” records in Peck (my emphasis). Digital film or photographs are “permanent” as com- pared to CCTV which does not record, or where the recordings are automatically wiped by being recorded over after a few days. Such an interpretation would mean that any covertly or overtly taken digi- tal images of even unidentified people which are transferred to a com- puter or printed out could be regarded as infringing these persons’ private lives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;In one respect this seems unreasonable. There will be many situations in which the police have taken visual records of large groups of people, e.g. alleged football hooligans, or demonstrators committing offences of violence, where identification is only possible at a later, or much later stage. The police may have a fairly good idea who a particular demonstrator is, without being able definitively to identify him or her. The police can have good reasons for retain- ing such records for some time, pending definitive identification of the alleged offender.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In the circumstances, it seems unreasonable to regard there as being an ongoing interference in that person’s private life, if the visual records are not individualized. On the other hand, existing data protection rules anyway require an evaluation to be made regarding the necessity of filing any personal data, before such filing is allowed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Whatever the view that is taken on this point, one sees very quickly that there is an interference in that person’s private life if this visual record of an as yet unidentified person is disseminated in any way – to the press definitely (see, e.g. the Sciacca case, above) but also conceivably to other authorities (e.g. social workers, as re- gards young people) or even private persons such as football supporter clubs (e.g. to ask for help in identifying the person in question) or the organizers of a protest demonstration (e.g. to warn them to be on the look out for this person who may wish to cause trouble). This is not to say that the police may not have good reasons for disseminating the visual record, nor that this is in breach of the Convention. These examples simply make it clear that a visual re- cord of even an unidentified person can potentially involve an inter- ference in private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Where a conspiracy is &lt;NOBR&gt;long-term,&lt;/NOBR&gt; such as can be the case for organized crime or security crime, the period can clearly be longer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;I would say that the sensible approach would be to concede that the police must be granted a large amount of discretion in deter- mining at what point a visual record becomes sufficiently individualized to become an interference in private life. And precisely because there must be discretion, it is necessary to provide some form of external oversight and control of the working of this discretion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;The practical result of all this is that, while the actual recording of images – the pushing of the button – does not constitute an inter- ference with private life, it might as well be the case that it is. This is because as soon as the button is pressed, the police must be in a position to point to legal authority for the retention of the record made to an external body entrusted with oversight of police records.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;I should note that this does not mean that there is now a distinction between “old fashioned” police work – following people, noting their movements and circle of contacts etc. – and the same type of work carried out by technical means. Inter alia the Tsavachidis, Amman and Rotaru cases make clear that even the former consti- tutes an interference with private life, when it leads to the &lt;SPAN class="ft10"&gt;systematic collection &lt;/SPAN&gt;of intelligence on a given individual.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft13"&gt;5.3.3 Private Life in &lt;NOBR&gt;non-private&lt;/NOBR&gt; zones: aural surveillance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;A number of states have constitutional protection of the home, but not of “privacy” as such. This has been used to justify leaving re- cording conversations by technical means outside of the home un- regulated, or at least, subjecting it to a lower degree of regulation. However, it seems now quite clear following &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bykov &lt;/SPAN&gt;that the Court regards this as an interference with private life. Although &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bykov &lt;/SPAN&gt;concerned participatory audio surveillance, there is no reason not to hold that &lt;SPAN class="ft10"&gt;any &lt;/SPAN&gt;technical means to pick up conversations, e.g. directional microphones, or manually, or remotely, converting a mobile phone to a recording device and switching it on, will also involve such an interference. As mentioned, the Court held in &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kopp &lt;/SPAN&gt;that here the interference is constituted by the simple recording, whether or not it is used for anything (intelligence or evidence). This tougher approach can presumably be justified by the greater expectation of privacy that two people (A and B) can have if they are whispering to one another in a public square, at a distance from other people. Having said this, I should once again note how slippery this criterion is: when everyone has a mobile phone, which can be&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;turned into an aural, or visual, recording device at the flick of switch, this must presumably affect even A and B’s “legitimate expec- tations” of privacy. It is, at any rate, sufficient to note that the Court clearly regards covert aural surveillance of a person outside the home as an interference in that person’s “private life” whether or not that person can be said to have a “reasonable expectation of privacy”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;5.3.4 Location information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;I will turn now to location information. I can deal with this issue very briefly. As noted in section 2, this takes different forms. Mobile phones, even on standby, continually make available location infor- mation to base stations, allowing the general plotting of a person’s movements. A mobile phone can also be remotely activated, allowing tracking even when the person possessing it considers that it is switched off. Key cards indicate where and when a person has entered given premises, or a zone. Bank cards indicate where and when a person has made a transaction. The development of RFID (Radio Frequency Identification) technology, whereby accessories or clothes can be “tagged” with electronic identifiers, means that a person having or wearing anything with such a tag can be located. Different types of sensor can be planted to register entry into, or movement in, a given area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;One can argue that certain types of location information, in par- ticular, accessing (“emptying”) of all traffic registered in a mobile base station during a particular period does not involve an inter- ference with a &lt;SPAN class="ft10"&gt;particular person’s &lt;/SPAN&gt;private life. However, it is clear that the purpose and effect of the measure is to identify exactly which persons &lt;SPAN class="ft10"&gt;could have been &lt;/SPAN&gt;present in a particular area at a given time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;One can nonetheless take the approach that information on where a person has been, or even, in real time, where that person is just now, should not usually be seen as sensitive. If I accept that my mobile phone operator can track me, or that my bank knows in- stantly where I am if I make an electronic transaction, then why is it an infringement of my privacy if the police also have access to this information?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;This argument goes more to the &lt;SPAN class="ft72"&gt;severity &lt;/SPAN&gt;of the interference, not whether it is an interference at all, and as such relates to the type and degree of regulation necessary, considered below. However,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103451x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;two points can be made here. First, I have &lt;SPAN class="ft10"&gt;chosen &lt;/SPAN&gt;to let my mobile phone operator, or bank, have access to this location information &lt;SPAN class="ft10"&gt;for their purposes &lt;/SPAN&gt;(purposes which also serve my own – ease of communication and security in banking transactions).&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;A model of “concentric circles” of privacy can be used here.&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The individual has an interest in determining, or at least influencing, who has access to such information, and for what purposes. I have not chosen to let the police, or the tax authorities, or my child’s school, or my employment officer, know where I am at all times. The legislature may decide that the interests of society in letting the police find out, in an individual case, where a person has been or where s/he is now outweigh that person’s interests in keeping his/her movements secret. But this is not the same thing as saying that s/he has no interest in keeping his/her movements secret from the police or any other state authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Second, the &lt;SPAN class="ft10"&gt;systematic &lt;/SPAN&gt;collection of this information allows the state to build up a much larger picture of a person’s private life than is possible for any private actor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;I conclude that if information on the numbers dialed and duration of a telephone call is an interference with private life, it would seem to follow that obtaining “location information” on a person, manually or remotely, by following mobiles, reading keycards etc. will also be interferences in private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;The Court in the Uzun case has recently dealt with the question of whether the attaching of a &lt;NOBR&gt;location-sending&lt;/NOBR&gt; device to a car, con- stitutes an interference with private life. A location device can give information equivalent to following a person’s mobile phone, when it is planted in a person’s private car. In the Uzun case, a GPS receiver was planted in the car of the applicant’s accomplice, and this enabled the police to follow the two suspects and build up a picture of their movements over a period of three months. It also facilitated aural surveillance (shadowing) of them, which in turn made it possible to gather further evidence. The Court stated that “GPS surveillance is by its very nature to be distinguished from other methods of visual or acoustical surveillance which are, as a rule, more susceptible of interfering with a person’s right to respect for private life, because they disclose more information on a person’s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Cf The Court’s statement in PG and JH, op. cit “metering, which does not &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;per se &lt;/SPAN&gt;offend against Article 8 if, for example, done by the telephone company for billing purposes, is by its very nature to be distinguished from the interception of communications which may be undesirable and illegitimate in a democratic society unless justified” at para. 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;See, e.g. Nagel, 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p929 ft7"&gt;conduct, opinions or feelings”&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It nonetheless came to the conclusion that this did constitute an interference with private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;One can argue that it does not automatically follow from the Uzun case that any and all uses of GPS receivers and similar devices involves an interference with private life. In Uzun the target was identified and the purpose was surveillance of this target. The situa- tion is arguably different where a GPS receiver or other sensor is attached to an alarm or to an object hidden somewhere, say a hidden weapons cache, stolen goods, or a bag containing ransom money in a kidnap case. Having said this, where the sensor is con- nected to more sophisticated equipment which can involve identi- fication, e.g. the device is capable of taking pictures when triggered, the situation could be different.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;One can also distinguish the facts of the Uzun case from the planting of such a device in, e.g. a container, when the police or customs want to follow stolen, smuggled or counterfeit goods. The purpose here will most often be simply to follow the goods in question.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;A third situation argubably different from the facts of the Uzun case is where the police assist the owner of a vehicle to secure the return of a stolen vehicle (or vice versa). Many expensive cars and trucks already have GPS devices fitted, which can be used as an &lt;NOBR&gt;anti-theft&lt;/NOBR&gt; device, enabling the owner and/or the police to follow a stolen vehicle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Nonetheless, even if one can argue that the use of a GPS receiver in such circumstances does not involve an interference with private life, it obviously facilitates visual observation.&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;And where perma- nent and/or systematic records are kept of such visual observation, then there is an interference. Moreover, there is the risk of abuse to think about: when one type of use of a GPS receiver is within the discretion of the police and another type is not, there are obvious dangers that the area of application of the former category is ex- tended in practice. The sensible approach would seem to be to regu- late all police uses of GPS receivers on a similar basis to teledata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Compare the points made above in section 5.2.2 regarding participatory audio surveillance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;5.3.5 Digital private spaces&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;The final issue in this section relates to whether it is an interference with a person’s private life to access his or her “private space” on a server. It is clear from Copeland and other cases that the moni- toring of a person’s internet &lt;SPAN class="ft10"&gt;access &lt;/SPAN&gt;will constitute an interference with his or her private life. I would say that this must extend to the police accessing files which are situated, physically, on a server owned by another person, or company, which may choose to permit the police access to the files. “Cloud computing” is becoming more common. Even today, many people keep private files, photographs, film etc. not physically on a computer located physically in their home, but on a server. This is safer in one sense, as the data cannot be accessed by another person, at least, by means of stealing the computer it is located on, and nor is it so vulnerable to fire and other accidents. It is also more convenient, as large amounts of data can be stored on the server and a person can access and work on the data wherever he or she is, e.g. an internet café.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;One can argue that, with &lt;SPAN class="ft10"&gt;any &lt;/SPAN&gt;internet use, a person &lt;SPAN class="ft10"&gt;should &lt;/SPAN&gt;have no legitimate expectation of privacy. Certainly, this is the case when a person chooses to put data – film, pictures, text etc. – on a public billboard, or site such as Youtube. Here the data has deliberately been made available to anyone who has access to the internet, and no special authority is required for the police to make a copy of it (any more than such authority is necessary to photocopy a news- paper).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;I have not made an empirical survey of peoples’ subjective per- ceptions of privacy when they store data on &lt;SPAN class="ft10"&gt;private &lt;/SPAN&gt;spaces on the internet. However, I suspect that most people believe that the in- formation they keep on a server is confidential. If a person com- plies with the contractual agreement with the company owning the server (e.g. not to store pornographic material etc.) then he or she almost certainly feels that s/he has a legitimate expectation of pri- vacy. The proof of this is that they are likely to react very nega- tively if the entity controlling the server disseminated this informa- tion to people other than those the person in question has autho- rized to access the data (e.g. outside the circle of “friends” in face- book). Personal data stored on servers may well be just as sensitive as other data, stored on one’s own computer. Finally, an another argument for this approach is that the unauthorized accessing of such data belonging to another person, &lt;SPAN class="ft10"&gt;wherever held&lt;/SPAN&gt;, is a criminal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft19"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p931 ft7"&gt;offence under Swedish law.&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It seems clear that to access such data also involves an interference with a person’s private life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Level and type of regulation requirements set by the Court’s case law on accordance with the law&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Generally&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;As already mentioned, the requirement under Article 8(2) that an interference be ”in accordance with the law” is not purely formal. It relates to the quality of the law. In Klass v. FRG there was little debate on this point, as the German law in question, the ”G10”,&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;provided for a relatively detailed system of restricted interferences, applicable in defined circumstances.&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In Klass v. FRG and a number of earlier Commission decisions, issues relating to the quality of law were considered as part of the question of the “necessity in a democratic society“ of the measures. Most subsequent Court cases have, however, considered such issues under the heading of “accordance with the law“.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;The first telephone tapping case in which a violation of the accordance with the law requirement was found was Malone v. UK. In this case the British legislation at issue simply &lt;SPAN class="ft10"&gt;recognised&lt;/SPAN&gt;, but did not actually grant, the authority of certain government ministers to authorise telephone tapping. The practice was subject to self- imposed administrative restraints, some specific, some vague.&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court accepted the respondent government's contentions that the requirements of foreseeability must be lower in the case of secret surveillance. It obviously could not require that an individual know precisely when he or she would be subjected to surveillance, and so be in a position to adapt his or her conduct accordingly. Nonetheless, the Court stated that ”the law must be sufficiently clear in its terms to give citizens an adequate indication as to the circumstances in which and the conditions on which public authorities are empowered to resort to this secret and potentially&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Criminal Code chapter 4, section 9c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Gesetz zur Beschränkung des &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Brief-,&lt;/NOBR&gt; Post und Fernmeldegeheimnisses (Gesetz zu Artikel 10 Grundgesetz)&lt;SPAN class="ft78"&gt;, hereafter ”G10”, 13 Aug 1968, BGBl. 1 S. 949. Each &lt;/SPAN&gt;Land &lt;SPAN class="ft78"&gt;has its own G10 legislation &lt;/SPAN&gt;(Ausführungsgesetze zum G10 Gesetz)&lt;SPAN class="ft78"&gt;. The description of the federal control system given below is applicable &lt;/SPAN&gt;mutatis mutandis &lt;SPAN class="ft78"&gt;to the &lt;/SPAN&gt;Länder&lt;SPAN class="ft78"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Klass report para. 63, Klass judgment paras 43 and 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;See Cameron, 1986, pp. 126, 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft7"&gt;dangerous interference with the right to respect for private life and correspondence”.&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It added that “since the implementation in practice of measures of secret surveillance of communications is not open to scrutiny by the individuals concerned it would be contrary to the rule of law for the legal discretion granted to the executive to be expressed in terms of an unfettered power”.&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court proceeded to find that the British legislation on telephone tapping violated this requirement because it did not “indicate with reasonable clarity the scope and manner of exercise of the relevant discretion conferred on the public authorities”.&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Malone case led to the enactment of the UK of the Interception of Communications (IOC) Act 1985.&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;In the British system at issue in Malone it was a government minister who authorized telephone tapping, without any judicial involvement. However even systems where the judiciary have approved telephone tapping have been found on several occasions to violate the Convention. The first of these cases were Kruslin v. France&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;and Huvig v. France&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. The legal authority in French law for ordering telephone tapping (which was based on Article 100 of the Code of Criminal Procedure) was the subject of some dispute, but the Court was prepared to accept that there was a sufficient basis for this in French law, and that this practice was sufficiently accessible. But investigating magistrates had unlimited discretion to order telephone tapping. The Court found that this offended against the requirement of foreseeability, and that the practice was there- fore not “in accordance with the law”. Another example is Valenzuela Contreras v. Spain which concerned a telephone tap placed on the applicant at a time when the only clear basis for this was the con- stitution. There was no implementing statute. While the judge ordering the surveillance had in fact attempted to minimise the inter- ference this would involve in the applicant’s private life, the absence of clear provisions setting out requirements equivalent to those laid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Malone v. UK, para. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibid. para. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Ibid. para. 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;This Act was an example of doing the absolute minimum necessary to comply with a Court judgment. When the UK incorporated the ECHR in its national law, meaning that the Convention compatibility of the IOC Act could be challenged before the British courts, it became a matter of urgency to replace it. This occurred in 2000, with the Regulation of Investigative Powers Act (RIPA).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;24 April 1990, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A/176-A.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;24 April 1990, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A/176-B.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;down in Huvig and Kruslin v. France meant that the Spanish mea- sure was not “in accordance with the law“.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Foreseeability&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;The Court’s case law on the requirement of legal “foreseeability” in this field is usefully summarized in its admissibility decision in paras &lt;NOBR&gt;93–95&lt;/NOBR&gt; of Weber and Saravia.&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;“93. .... foreseeability in the special context of secret measures of surveillance, such as the interception of communications, cannot mean that an individual should be able to foresee when the autho- rities are likely to intercept his communications so that he can adapt his conduct accordingly (see, &lt;SPAN class="ft10"&gt;inter alia, Leander v. Sweden&lt;/SPAN&gt;, 26 August 1987, A/116 para.51). However, especially where a power vested in the executive is exercised in secret, the risks of arbitrari- ness are evident (see, &lt;SPAN class="ft10"&gt;inter alia, Malone&lt;/SPAN&gt;, para. 67; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Huvig&lt;/SPAN&gt;, para. 29; and &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rotaru v. Romania &lt;/SPAN&gt;No. 28341/95, para.55, ECHR &lt;NOBR&gt;2000-V]).&lt;/NOBR&gt; It is therefore essential to have clear, detailed rules on interception of telephone conversations, especially as the technology available for use is continually becoming more sophisticated (see &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kopp v. Switzer- land&lt;/SPAN&gt;, 25 March 1998, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Reports &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998-II,&lt;/NOBR&gt; pp. &lt;NOBR&gt;542–43,&lt;/NOBR&gt; para. 72, and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft10"&gt;Valenzuela Contreras v. Spain&lt;SPAN class="ft7"&gt;, 30 July 1998, &lt;/SPAN&gt;Reports &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1998-V,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; para. 46). The domestic law must be sufficiently clear in its terms to give citizens an adequate indication as to the circumstances in which and the conditions on which public authorities are empowered to resort to any such measures (see &lt;/SPAN&gt;Malone&lt;SPAN class="ft7"&gt;, ibid.; &lt;/SPAN&gt;Kopp&lt;SPAN class="ft7"&gt;, para. 64;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;Huvig&lt;SPAN class="ft7"&gt;, para. 29; and &lt;/SPAN&gt;Valenzuela Contreras&lt;SPAN class="ft7"&gt;, ibid.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;94. Moreover, since the implementation in practice of measures of secret surveillance of communications is not open to scrutiny by the individuals concerned or the public at large, it would be con- trary to the rule of law for the legal discretion granted to the exe- cutive or to a judge to be expressed in terms of an unfettered power. Consequently, the law must indicate the scope of any such dis- cretion conferred on the competent authorities and the manner of its exercise with sufficient clarity to give the individual adequate protection against arbitrary interference (see, among other authorities, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malone&lt;/SPAN&gt;, para. 68; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Leander&lt;/SPAN&gt;, para. 51; and &lt;SPAN class="ft10"&gt;Huvig&lt;/SPAN&gt;, para. 29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;I have edited the excerpt. Similar recitations are found in Association for European Integration and Human Rights and Ekimzhiev, paras &lt;NOBR&gt;75-77&lt;/NOBR&gt; and Liberty v. UK, para. 62. For the requirement of accessibility, see the Liberty case, discussed below.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;95. In its &lt;NOBR&gt;case-law&lt;/NOBR&gt; on secret measures of surveillance, the Court has developed the following minimum safeguards that should be set out in statute law in order to avoid abuses of power: the nature of the offences which may give rise to an interception order; a definition of the categories of people liable to have their telephones tapped; a limit on the duration of telephone tapping; the procedure to be followed for examining, using and storing the data obtained; the precautions to be taken when communicating the data to other parties; and the circumstances in which recordings may or must be erased or the tapes destroyed (see, &lt;SPAN class="ft10"&gt;inter alia, Huvig&lt;/SPAN&gt;, para. 34; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Amann, &lt;/SPAN&gt;para. 76; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Valenzuela Contreras&lt;/SPAN&gt;, para.46; and &lt;SPAN class="ft10"&gt;Prado Bugallo v. Spain&lt;/SPAN&gt;, no. 58496/00, para. 30, 18 February 2003).”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Safeguards&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Safeguards are necessary to ensure that the minimum standards of foreseeability set out above are complied with. In Association for European Integration and Human Rights and Ekimzhiev the Court stated that “in the context of secret measures of surveillance by public authorities, because of the lack of public scrutiny and the risk of misuse of power, the domestic law must provide some protection against arbitrary interference with Article 8 rights …The Court must be satisfied that there exist adequate and effective guarantees against abuse. This assessment depends on all the circum- stances of the case, such as the nature, scope and duration of the possible measures, the grounds required for ordering them, the authorities competent to permit, carry out and supervise them, and the kind of remedy provided by the national law.”&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;The Court has increasingly emphasized that there are two stages in the surveillance process, both of which must be subject to in- dependent controls. The first is the authorization and the second involves the actual carrying out of the surveillance, and/or the follow- up process when the surveillance has ended.&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;In Klass v. FRG, the Court expressed a clear preference for a system of judicial control over the authorization process, stating that “The rule of law implies, inter alia that an interference by the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Op. cit at para. 77 (references omitted). The last part of the quotation is a repeat of what the Court stated in Klass v. FRG, at para. 50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;See Iordachi, para. 42 and Association for European Integration and Human Rights and Ekimdzhiev, para. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;executive authorities with an individual's rights should be subject to an effective control which should normally be assured by the judiciary, at least in the last resort, judicial control offering the best guarantees of independence, impartiality and a proper procedure”.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, it went on to find that, as far as concerns strategic sur- veillance, that the G10 commission was a sufficiently independent control mechanism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft7"&gt;In Popescu v. Romania,&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the Court considered that the Romanian authority which ordered the surveillance (the prosecutor) was not independent from the executive. It stated that the authorizing body must be independent &lt;SPAN class="ft10"&gt;and &lt;/SPAN&gt;that there should either be judicial control or independent control over the issuing body’s activity.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Although in Romania there was supposedly supervision by a parliamentary oversight body, the Court considered this to be only in theory, not in practice and, in any event, of no relevance as a remedy, because the individual was never subsequently informed of the fact of the surveillance.&lt;SPAN class="ft41"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;The Court has stressed the need for &lt;SPAN class="ft10"&gt;statute &lt;/SPAN&gt;law to govern large parts of the powers of secret surveillance. Case law, even where it lays down detailed standards and comes from the supreme, or con- stitutional court, is in itself not sufficient to regulate the area.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Having said this, the legal framework need not be &lt;SPAN class="ft10"&gt;wholly &lt;/SPAN&gt;statutory. A degree of concretization of standards can be laid down in admini- strative regulations or authoritative case law.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;This provides a degree of flexibility, which is necessary when the legislator wishes to regu- late the area in a &lt;NOBR&gt;“technique-neutral”&lt;/NOBR&gt; fashion (which in turn is moti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Klass para. 55. The Court continued “in a field where abuse is potentially so easy in indi- vidual cases and could have such harmful consequences for democratic society as a whole, it is in principle desirable to entrust supervisory control to a judge” (para. 56). The nature of the Convention system means that the Court is limited to hinting to states not then before it that they would be advised to change unsatisfactory laws. As hints go, this is pretty clear.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;No. 71525/01, 26 April 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Ibid. at paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;70-73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Ibid. “le contrôle du pouvoir législatif semblait plutôt théorique et, en tout cas, dépourvu d'effet pratique pour l'individu, dans la mesure où une personne mise sur écoute n'était pas censée prendre connaissance de l'existence de telles mesures secrètes à son égard” (at para. 77).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See Heglas v. Czech Republic, op. cit, para. 74. The Court had earlier accepted concrete rules laid down by the Constitutional Court in Valenzuela Contreras v. Spain, para. 34 but this is no longer the case now.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;The Court went so far in Kopp v. Switzerland to find that case law, doctrine or admini- strative regulations, as long as they are sufficiently well known, can diverge somewhat from the wording of the law, without this violating the Convention (25 March 1998, paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;59–60).&lt;/NOBR&gt; However, bearing in mind the greater awareness the Court has shown in more recent cases of the need to minimize abuse in this area, I doubt if it would take the same approach today.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;vated by the need to avoid continual legislative changes to enable the police to keep pace with new technology).&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;It follows from the case law (e.g. the Klass and Association for European Integration and Human Rights and Ekimzhiev cases) that the demands of foreseeability are separate from the need for safe- guards, and remedies, even if the two sets of requirements are linked. The Court has putting an increased emphasis on safeguards presumably because it perceives that the list of factors to be set out in the statute will not in themselves serve to avoid abuse or overuse. For example, the requirement to set out the offences for which inter- ception of telecommunications is permissible is in itself not so strong a safeguard as it might appear.&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The definition of an offence is a matter for the national legislature. Within the weak limits of Article 7, an offence can be defined in relatively broad terms.&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;A require- ment can be set in national law that a minimum penalty be applicable for an offence before telecommunications interception is available to investigate the offence. But this in itself is not a sufficient safe- guard either, if the national legislature considers that a large pro- portion of all offences come up to this minimum threshold.&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;A statutory requirement that other methods of investigation are un- likely to be successful can in practice be taken seriously by the investigating and authorizing authorities, or be treated as a formality. Finally, the availability of telecommunications interception in practice is dependent upon both how the legislature frames the degree of suspicion necessary before the measure can be ordered, and how the investigating authorities and the authorizing bodies interpret this requirement. In Iordachi and Others v. Moldova,&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the Court identified all of these problems.&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It expressed the view that tele-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Cf Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag SOU 2008:3 s. 203 ”En reglering bör vidare vara så teknikneutral som möjligt och undvika att söka uttömmande ange vilka metoder som avses.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;It should be added here that the Court accepts, for those states which have a separate civilian security service, without police powers, that telecommunications interception need not be linked to a specific criminal offence (something considered in more detail below).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;As regards the relatively loose standard of “law” applied by the Court in the context of Article 7, see Cantoni v. France, op. cit section 4, concerning the conviction of a super- market manager for unlawfully selling pharmaceutical products.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;A trend of increasing penalty levels, partly influenced by harmonization desires at the European level, can contribute to this. See, in particular, the Framework Decision on Com- bating Terrorism which, in some EU states at least, had the result of considerably increasing the offences for which special investigative measures could be ordered.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;No. 25198/02, 10 February 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;“It is made explicit that someone suspected of a serious, very serious or exceptionally serious offence risks in certain circumstances having the measure applied to him or her….Still, the nature of the offences which may give rise to the issue of an interception warrant is not, in the Court's opinion, sufficiently clearly defined in the impugned legislation. In particular,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;communication interception in Moldova was being heavily over- used and stressed that “telephone tapping is a very serious inter- ference with a person's rights and that only &lt;SPAN class="ft10"&gt;very serious reasons &lt;/SPAN&gt;based on a &lt;SPAN class="ft10"&gt;reasonable suspicion &lt;/SPAN&gt;that the person is involved in &lt;SPAN class="ft10"&gt;serious criminal activity &lt;/SPAN&gt;should be taken as a basis for authorizing it”.&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;A number of issues need more detailed treatment. As already indicated, one of these is concretizing the independent controls necessary in the &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; stage, in other words, “the procedure to be followed for examining, using and storing the data obtained; the precautions to be taken when communicating the data to other par- ties; and the circumstances in which recordings may or must be erased or the tapes destroyed”. The case law, particularly Kopp v. Switzerland, and Lambert v. France indicates that national law must provide adequate mechanisms for supervising what happens with “surplus information”. This issue falls largely outside the scope of the present report, and I havealso discussed it elsewhere.&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft7"&gt;The case of Kennedy v. UK&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;stands in contrast to the critical approaches shown in the Association for European Integration and Human Rights and Iordachi cases. The British system provides relatively limited safeguards, particularly in national security cases, where the “RIPA Commissioner” only performs a &lt;NOBR&gt;post-hoc&lt;/NOBR&gt; check of the “paper work”, the supporting documentation behind the appli- cations approved by the responsible government minister. In practice, the time the Commissioner devotes to this task means that only a few cases chosen at random can be subject to any detailed study. Moreover, no &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; check is made comparing the product of the interception with the documentation relied upon justifying the interception. The complaints body, the Investigatory Powers Tri- bunal (“IPT”) has upheld hardly any complaints. Even bearing in mind the fact that very many complaints are likely to be ground- less, the success frequency is remarkably low.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft78"&gt;the Court notes that more than one half of the offences provided for in the Criminal Code fall within the category of offences eligible for interception… It notes that Article 156 para. 1 of the Criminal Code uses very general language when referring to such persons and states that the measure of interception may be used in respect of a suspect, defendant or other person involved in a criminal offence. No explanation has been given as to who exactly falls within the category of “other person involved in a criminal offence” (paras &lt;NOBR&gt;43–44)…&lt;/NOBR&gt; The Court notes that the Moldovan legislation does not elaborate on the degree of reason- ableness of the suspicion against a person for the purpose of authorising an interception. Nor does it contain safeguards other than the …that interception should take place only when it is otherwise impossible to achieve the aims” (para. 51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;My emphasis, ibid. para. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;See Cameron, 2000, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;106–109.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;No. 26839/05, 18 May 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103461x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft7"&gt;What nonetheless seems to have been decisive for the Court in the Kennedy case was that there was “no evidence of any signifi- cant shortcomings in the application and operation of the surveillance regime” (para. 162). The case thus supports the proposition that where the Court concludes there is a high degree of professionalism on the part of the police/security agencies in complying with the statutory rules for using surveillance, then a relatively limited control/oversight mechanism is acceptable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I should note that I do not agree with this approach. I would argue that, to be credible watchdog, a control mechanism must have a mandate which allows it to study both the lawfulness &lt;SPAN class="ft10"&gt;and &lt;/SPAN&gt;the merits of an application afterwards. It must have a minimum degree of competence and resources, e.g. to carry out inspections when and if this is deemed to be necessary. This more robust approach is advocated by inter alia the Venice Commission.&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, it seems clear that the Court pitches the test somewhat lower.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Fortunately, this is not an issue in Sweden. &lt;NOBR&gt;Follow-up&lt;/NOBR&gt; controls have recently been created in Sweden in the form of the Security and Integrity Board and it is unnecessary to go into detail on the Convention requirements in this respect. It suffices to say here that the system put in place must involve not simply a rule that irrelevant conversations be destroyed, but close supervision by a competent external body, most suitably with some form of judicial competence, that this rule is complied with. This in turn will entail administrative routines for enabling the external body to investigate compliance, e.g. logging of all calls recorded, logging of staff present, closely controlled equipment, recordings made in such a way as to reduce the risk for subsequent editing etc.&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Issues for further discussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;There are two issues which I think should be discussed in the pre- sent report. The first is whether &lt;SPAN class="ft72"&gt;all forms &lt;/SPAN&gt;of secret surveillance have to comply with the above requirements. One can argue that the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Venice Commission, 2007, para. 165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Although rules must be in place and be observed, all deviations from such rules by the police or the authorizing body need not constitute a violation of the Convention, if the misuse or error is corrected by a higher court, e.g. by disregarding the evidence so obtained. See Remmers and Hamer v. Netherlands, No. 29839/96, decision of 18 May 1998. See, however, the less demanding&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103462x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;different types of surveillance mentioned earlier (aural, visual, location information) in different contexts and in different locations (the “home” and elsewhere) involve different levels of interference with privacy, and so different levels of foreseeability are permissible in the regulatory framework. The Court accepts differential levels of &lt;SPAN class="ft10"&gt;safeguards&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;As noted above, in section 4, the Court accepts that differential levels of foreseeability are permissible in general depen- ding upon the degree of interference involved in Convention rights. Recently, in Uzun it has confirmed that different levels of foresee- ability are acceptable for different types of surveillance measure involving infringements of Article 8. It stated that the stricter prin- ciples (set out above) “are not applicable as such to cases such as the present one, concerning surveillance via GPS of movements in public places and thus a measure which must be considered to inter- fere less with the private life of the person concerned than the inter- ception of his or her telephone conversations … It will therefore apply the more general principles on adequate protection against arbitrary interference with Article 8 rights as summarised above” (at para. 66). In the circumstances, it accepted the then existing general authorization to use “technical means” was sufficient legal basis for the measure. However, in reaching this conclusion, it took into account a variety of other safeguards which in practice restricted the use of these technical measures, in particular, the fact that they could only be used to investigate offences of a sufficient gravity, and, as already noted, that the domestic courts applied a proportio- nality test and could exclude evidence. (It can be noted that the German law was later amended to provide for judicial authorization to use GPS receivers, where the time period in question exceeds one month).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft7"&gt;The purpose of defining powers with precision is to reduce the scope for misuse of, or overuse of, power. Other things being equal, the more the power in question interferes with privacy, the greater the potential damage to privacy if the power is misused or overused. It does seem thus reasonable to take the approach that operations and measures which involve a greater infringements of privacy should be provided for by clearer authority, and subject to more restrictions, than operations which involve lesser infringe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Cf. PG and JH, op. cit “What is required by way of safeguard will depend, to some extent at least, on the nature and extent of the interference in question” (at para. 46).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103463x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;ments of privacy.&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Precision focuses the minds of everyone involved in the investigation and authorization process on their responsibilities, which are ultimately backed up by the criminal offence of misuse of office. The same applies to providing for special authorization procedures – whether by senior police officers acting as “gatekeepers” or prosecutors – for the use of particular types of measure, either generally, or in situations which are perceived as being particularly sensitive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;Having said this, this principle of precision can only be a point of departure. The argument can be misused, e.g. to justify low levels of precision regarding measures which involve a small interference with each individual target’s privacy, but because the measure is used extensively, the cumulative effect can be a large global inter- ference. And one can also envisage situations in which a degree of imprecision in regulating a secret surveillance power can be com- pensated for by tighter post hoc controls. Not much guidance can be derived from the Court’s vague reference in Uzun (referred to above, section 5.3.4) interferences which “disclose more information on a person’s conduct, opinions or feelings”. It is difficult authori- tatively to rank the different types of secret state surveillance identi- fied earlier on the basis of the degree of infringement each involves in privacy. This is partly because the notion of privacy can be assumed to vary from culture to culture and from time to time&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;even if some indications of “common European conceptions” can be derived from the compilations of state practice made by academics and the Council of Europe.&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The second issue is, does the case law give any indications that a degree of difference in the amount and type of regulation is permissible depending upon the &lt;SPAN class="ft10"&gt;purpose &lt;/SPAN&gt;for which surveillance is being undertaken – preventive or investigative – and/or the &lt;SPAN class="ft10"&gt;underlying interests &lt;/SPAN&gt;to be protected – the prosecution of crime or the protection of national security? Another aspect of this issue is whether the case law permits identifies situations where even “privileged communications” can be monitored. The national security issue is closely related to the issue of the degree of accessibility and foreseeability required for strategic&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;One judge in the English court of appeal judgment in Woods, op. cit, took this approach, but the other two – mistakenly in my view – disproved it. See also the McDonald Com- mission Report, p. 514, which drew the logical procedural consequence of the principle and argued that the more intrusive the technique, the higher should be the level of authorisation. However, this too relates to safeguards, not the level of precision.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;E.g. in one state, tax returns are highly confidential, in another they are not.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;See, in particular, Council of Europe, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;surveillance, so the two can conveniently be treated together and I do this in section 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Differential standards for different forms of surveillance&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;To begin with, the Court made it clear in Bykov that bugging, whether or not participatory, involves at least the same level of inter- ference with private life as does telephone tapping.&lt;A href="#page_464"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;One can try to draw a distinction in the degree of the interference in private life between bugging in a private place and a public place, because of the allegedly reduced “reasonable expectation of privacy”. But in many cases of bugging in public spaces the operation may well result in more, or even much more, “surplus information”, that is, information concerning other people who may have nothing to do with the target. So even if the interference with the target’s privacy may be less, I would say that the same, or more or less the same, legal frame- work should apply to both situations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;To turn now to the degree of regulation required for “teledata”. The Court considered the British system in PG and JH. This involved, simply put, the police requesting the disclosure of the infor- mation from the telephone company. Where it refused to disclose this information, the police could request a court to issue an order compelling it to disclose it. The legal regulation of the system con- sisted of exceptions in the relevant statutes, permitting the tele- phone company to disclose the requested data to the police, with- out the penalty which would otherwise apply for revealing personal information. The Court noted that “the information obtained concerned the telephone numbers called from B.’s flat between two specific dates. It did not include any information about the contents of those calls, or who made or received them. The data obtained, and the use that could be made of them, were therefore strictly limited. While it does not appear that there are any specific statutory provisions (as opposed to internal policy guidelines) governing storage and destruction of such information, the Court is not per-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;“In the Court's opinion, these principles apply equally to the use of a radio transmitting device, which, in terms of the nature and degree of the intrusion involved, is virtually identical to telephone tapping” (at para. 79). Cf. SOU 2007:22, p. 182 and Vetter v. France where the court contented itself with noting that “comme les interceptions d’entretiens téléphoniques, les écoutes de conversations par le biais de la pose de micros représentent une &lt;SPAN class="ft122"&gt;atteinte grave &lt;/SPAN&gt;au respect de la vie privée.” (at para. 26, my emphasis).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft19"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;suaded that the lack of such detailed formal regulation raises any risk of arbitrariness or misuse. Nor is it apparent that there was any lack of foreseeability. Disclosure to the police was permitted under the relevant statutory framework where necessary for the purposes of the detection and prevention of crime, and the material was used at the applicants’ trial on criminal charges to corroborate other evidence relevant to the timing of telephone calls. It is not apparent that the applicants did not have an adequate indication as to the circumstances in, and conditions on, which the public authorities were empowered to resort to such a measure.”&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;In constructing the legal framework for authorizing, and con- trolling, the use of teledata I think it reasonable to take account of the dual purposes behind it, namely the obtaining intelligence and the obtaining of evidence. The two functions set out above are obviously closely related, as it is necessary first to identify the par- ticipants in a criminal conspiracy and then to amass evidence against them. Intelligence can later become evidence. Information that, e.g. A, according to his mobile, was at a certain location at a certain time period can be highly valuable circumstantial evidence, dis- crediting, or proving his version of events. It may well be that the intelligence function is more, or much more common as far as regards teledata. If the objective is simply obtaining intelligence, then it is the police who are the primary judge of whether teledata is needed, and what sort, and extent, of teledata is needed. The time period during which the investigation proceeds might also differ. The remedies available after the surveillance has ceased will also be different. There will be differences in the handling of “surplus in- formation“. Where the object of the surveillance is exploratory, to obtain information generally on a loose grouping of people, or a phenomenon, less information is likely to be regarded as “surplus” as compared to an investigation of a specific criminal offence com- mitted, or planned, by a specific group. (Having said all this, the fact that the police know best what and how much intelligence is needed does not mean that they are best placed to judge whether the gain to the police investigation outweighs the loss to the human rights of the suspect and others caught up in the intelligence gathering operation – quite the contrary).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft7"&gt;It is fair to say that the Court set low standards of “accordance with the law” in the PG and JH case. There was no judicial authori-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;At paras &lt;NOBR&gt;46-47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103466x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;sation of the interception of teledata in the British system. The question is whether the Court has properly appreciated the type of information which can nowadays be obtained by intercepting tele- data.&lt;A href="#page_466"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;As already mentioned, one can argue that data relating to internet usage is more sensitive than mobile numbers called, which in turn is more sensitive than location information. There is some empirical evidence that people regard location information as the least sensitive type of information.&lt;A href="#page_466"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, in practice, a person can be accessing the internet from his or her mobile, or using his or her laptop to make calls at the same time as he or she is surfing the net. Monitoring this usage, in realtime or afterwards, will give the monitor information on all three categories of data. It seems, then, unworkable to set different levels of precision and control for these three different types of data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;There seems to be no doubt that interception of teledata is a use- ful investigative and intelligence tool.&lt;A href="#page_466"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However, in Sweden the lack of availability of reliable information on how often and in what ways teledata interception has promoted the effectiveness of in- vestigations and intelligence work, has made it difficult to measure &lt;SPAN class="ft10"&gt;how &lt;/SPAN&gt;useful it has been and to weigh this against the interference in personal integrity this entails.&lt;A href="#page_466"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;When an interception of teledata is made for intelligence purposes, one should be clear that the legality and proportionality of it will not be subject to any subsequent check in a criminal trial. Thus, some form of subsequent control is absolutely necessary to prevent misuse and overuse. The existence and proper functioning of the British controls over interception of teledata was not raised in the PG and JH case, nor did it arise in the Heglas case. However, I would say that the Court is very likely to note that some form of subsequent control system over teledata is necessary when and if it is confronted with this issue again. I will not go into the proposed Swedish system of subsequent control over this. However, I would like to note one thing. The problem of abuse of this measure is to be dealt with by the Security and Integrity Board reporting to the prosecutor. However, the issue of &lt;SPAN class="ft10"&gt;overuse &lt;/SPAN&gt;is likely to be more serious matter in practice. When and if a pattern of overuse is detected by the Board, this is likely to emerge some&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Cf Lagerwall 2008, p. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;van Loenen et al., 2008, p. 149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;See e.g. Ianni 1990 and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Krüpe-Gescher&lt;/NOBR&gt; and Dorsch, 2005 (summarizing the results of a study of German practice carried out under the auspices of the Max Planck Institute in Freiburg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;SOU 2007:22, p. 185.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103467x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;time, or some considerable time, after the measures have terminated. A confirmed pattern of overuse must reasonably lead to criticism of the police authority involved. This imposition of accountability will have a &lt;NOBR&gt;forward-looking&lt;/NOBR&gt; element in the sense of improving the system. However, there must also be a &lt;NOBR&gt;backward-looking&lt;/NOBR&gt; element. It is unclear to me in what way the Security and Integrity Board is to react if it comes to the conclusion that &lt;SPAN class="ft10"&gt;overuse &lt;/SPAN&gt;but not &lt;SPAN class="ft10"&gt;abuse &lt;/SPAN&gt;has occurred. Where there is only a finding that overuse has occurred, and no imposition of accountability whatsoever, the risk is that the authorizing police will always “err on the side of caution” and favour overusing the interception of teledata because of the operational ad- vantages this can give.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Lastly as far as this issue is concerned, I will deal with visual surveillance both outside and of the home. Although case law is lacking on the issue, I would argue that visual recorded surveillance of the home, or other “private space” such as a hotel room, should satisfy similar material standards as those which apply to telephone tapping or bugging. As noted above, the reason for requiring statu- tory authority (even though the Court has not spelled this out) is that major interferences in privacy should require the considered attention of the legislature. If the three types of surveillance are regarded as involving more or less the same level of interference in privacy, then the logical consequence is that the following issues should be set out in &lt;SPAN class="ft10"&gt;statute &lt;/SPAN&gt;for visual surveillance of the home; the offences which may give rise to recorded visual surveillance of the home, the ways in which different categories of people (suspects, suspects’ contact persons etc.) qualify for this measure being used against them, a limit on the duration of the visual surveillance of the home, the procedure to be followed for examining, using and storing the data obtained; the precautions to be taken when com- municating the data to other parties; and the circumstances in which recordings may or must be erased or the tapes destroyed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;As already made clear in the preceding sections, visual surveillance &lt;SPAN class="ft10"&gt;outside &lt;/SPAN&gt;of the home has so far not, as such, been regarded by the Court as an interference with private life. However, retention of this data is very likely to be regarded as such an interference. The main case dealing with standards of retention of law enforcement data is S and Marper v. UK.&lt;A href="#page_467"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The case, where the Court, sat as a Grand Chamber, considered the retention of fingerprints and DNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Nos 30562/04 and 30566/04, 4 December 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103468x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;samples taken from a person suspected of a criminal offence. Under English law at the time, these may be retained indefinitely, even if, in the subsequent criminal proceedings, the suspect is acquitted. The Court began by considering whether the retention of three different categories of identifiers, namely fingerprints, cellular samples and DNA profiles&lt;A href="#page_468"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;involved interferences with private life. The respondent government had argued that retention of this data did not interfere with the physical and psychological integrity of the persons concerned; nor their right to personal development. How- ever, Court considered that stated that “given the nature and the amount of personal information contained in cellular samples, their retention per se must be regarded as interfering with [private life]” (para. 73). As regards DNA profiles, the Court placed weight on the fact that the information contained in these allows the authorities to go beyond simple identification of people. As regards finger- prints, while these had less of an impact on private life, the “unique” information fingerprints “contained about the individual concerned allowing his or her identification with precision in a wide range of circumstances” meant that their retention without the individual’s consent “cannot not be regarded as neutral or insignificant” and so this was also an interference with the right to respect for private life (paras &lt;NOBR&gt;84–85).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;A photograph or film can of a person can be regarded by the person it concerns as extremely sensitive, depending upon the sub- jectively perceived potential for embarrassment or even damage to personal interests dissemination of this record to the general public, or particular people, can cause. Or its dissemination can be regarded with indifference or even welcomed by the individual concerned. One cannot therefore say that &lt;SPAN class="ft10"&gt;all &lt;/SPAN&gt;visual records in themselves contain the same potential for interference with private life as does &lt;SPAN class="ft10"&gt;all &lt;/SPAN&gt;DNA samples. On the other hand, one can see a visual record as raising comparable issues to a fingerprint. Although it is naturally possible to draw distinctions between fingerprints and photographs, I would say that the same general points should apply.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;The significance of the English system for retention of DNA and fingerprint records was that there was no mechanism in place for weighing the gain to the police in their work in detecting and investigating crimes against the interference the retention of these&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;A DNA profile is obtained by analysing a reference sample from an individual. It consists of a set of numbers which can be put in the form of a barcode. This allows later automated matching of the profile with subsequent profiles.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103469x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;records involved in private life. In S and Marper, the Court was “struck by the blanket and indiscriminate nature of the power of retention in England and Wales. The material may retained irrespec- tive of the nature or gravity of the offence or of the age of the suspect. Likewise, retention was not limited in time and there existed only limited possibilities for an acquitted individual to have the data removed from the nationwide database or to have the materials destroyed [and] there is no provision for independent review of the justification for the retention” (para. 119). The government had argued that simple retention of the data could not have any signifi- cant effect on the individuals concerned, but the Court disagreed. The Court considered that the presumption of innocence (set out in Article 6(2)) was relevant as part of the interpretative context, even if data retention was not as such a “voicing of a continued suspicion”. The Court considered that there was a clear risk of stig- matization in the blanket retention of data, and that retention could be “especially harmful in the case of minors … given their special situation and the importance of their development and inte- gration in society” (paras 122, 124). In this respect, the Court paid attention to the concerns voiced that young people and ethnic mino- rities are &lt;NOBR&gt;over-represented&lt;/NOBR&gt; in the database. In conclusion, the Court ruled unanimously that the blanket and indiscriminate nature of the powers of retention of all three categories of personal informa- tion had failed to strike a fair balance between the competing pub- lic and private interests, and that there had been a violation of Article 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;The implications of this for visual records seem to be as follows. As the police have the task of investigating and preventing crime, some degree of suspicion, of a past, or ongoing, or even future offence will provide sufficient basis for the retention of visual records which identify a given individual. Some sort of legal authority would seem to be necessary to keep photographic records of covertly photo- graphed suspects, although there is nothing to indicate that the Court would require this to be in statute form.&lt;A href="#page_469"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The degree of suspicion necessary for justifying retention of records can reason- ably be expected to vary according to the seriousness of the offence.&lt;SPAN class="ft41"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;The need for investigative secrecy (at least as far as&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;The applicable framework, the Code of Judicial Procedure and förordning (1992:824) om fingeravtryck m.m. only covers photographing of arrested persons. See also RPSFS 2005:12 - FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;473-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Cf Lord Justice Laws comment in Woods, op. cit at para 84 “the court is required to carry out a careful exercise of weighing the legitimate aim to be pursued, the importance of the right&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;ongoing and future offences are concerned, and for past offences which have not resulted in prosecution for some reason, but where reasonable suspicion against a person continues to exist) means that, in the case of covert visual records, the very fact that a record exists may be kept secret. As mentioned before, as the police must be given great discretion in this area, it is necessary to provide for some form of external control mechanism, capable of monitoring and influencing the general practice of retention. As this concerns operational decisions, only a body with a degree of expertise in weighing the investigative advantages against interferences in privacy will satisfy the Convention test of “necessity in a democratic society”.&lt;A href="#page_469"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It is also necessary to provide a remedies system, capable of determining the proportionality of continued retention of a given record on an individual when and if that individual complains.&lt;A href="#page_470"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Again, it should be stressed, where there is a need for investigative secrecy in the individual case, the very existence, or &lt;NOBR&gt;non-existence,&lt;/NOBR&gt; of a record can be kept secret from a complainant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Proactive surveillance, national security surveillance and strategic surveillance&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;There is considerable, but not complete, overlap between the cate- gories of proactive surveillance (meaning surveillance designed to prevent the commission of offences), national security surveillance and strategic surveillance. Different states provide for different types of surveillance depending upon whether they have a security agency with police powers or not (which tends to mean a stronger link between surveillance and offences) and whether or not they have a strategic surveillance capacity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft78"&gt;which is the subject of the interference and the extent of the interference. Thus an inter- ference whose object is to protect the community from the danger of terrorism is more readily justified as proportionate than an interference whose object is to protect the com- munity from the risk of low level crime and disorder.” See also the approach of the BVerfG as regards dissemination of intelligence, noted in the next section.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;The purpose of the present report is to analyse the “accordance with law” requirement, so I will not go into this issue here. I should, however, note that in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Segerstedt-Wiberg&lt;/NOBR&gt; v. Sweden, No. 62332/00, 6 June 2006, the Court did not consider the Data Protection Board to be a sufficient &lt;SPAN class="ft129"&gt;remedy &lt;/SPAN&gt;because it did not, in practice, question operational decisions to retain data by the security police. For a general treatment of the issue of controls see, Cameron, 2000, pp. &lt;NOBR&gt;222–258.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Cf. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Segerstedt-Wiberg&lt;/NOBR&gt; ibid. (violation of Article 13, because there was no body capable of determining the proportionality of permitting access to security files).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;The Convention does not limit the possibility to interfere in Article 8 to the situation where there has been an offence, or an offence is ongoing. The wording of Article 8 expressly allows inter- ferences in private life to prevent disorder or the future com- mission of offences. In Weber and Saravia for example, the Court accepted that the German system of strategic surveillance, which need not be linked to offences, could be justified for the pre- vention of crime and the protection of national security.&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;As already indicated, the boundary line between “preventive” sur- veillance and “investigative” surveillance is not hard and fast: it depends upon how the crimes are formulated, and the associated national doctrines in the general part of the criminal law on inchoate crimes and participation in crime (conspiracy, preparation, attempt etc). Security crimes in particular tend to “begin” early in the sense that even preparatory steps can be criminalized.&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court’s case law emphasizes precision in formulation, that surveillance must be limited to the most serious offences and that safeguards must be adequate against abuse. Thus, it is a reasonable conclusion to draw from the Court’s case law that surveillance should only be available for preventing either &lt;SPAN class="ft10"&gt;serious damage to national security &lt;/SPAN&gt;or a &lt;SPAN class="ft10"&gt;clearly defined &lt;/SPAN&gt;category of the &lt;SPAN class="ft10"&gt;most serious &lt;/SPAN&gt;offences set out in a state’s criminal code and concerning which there are &lt;SPAN class="ft10"&gt;reasonable grounds &lt;/SPAN&gt;for fearing that these will occur and that surveillance will assist in preventing these. It is reasonable to assume that preventive sur- veillance will often, or at least occasionally, be based on speculative intelligence which does not satisfy criminal law standards of “rea- sonable cause” to suspect the commission of an offence. As such, preventive surveillance carries with it greater risks of abuse, and overuse. The power to engage in it must be as narrowly defined as possible but as the requisite degree of precision can not be secured, logically, greater safeguards must be available against abuse and overuse as compared to surveillance to investigative an already committed or ongoing offence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft7"&gt;There is obviously a margin of appreciation for each state in how it goes about framing the authorisation procedure. However, I can note that a simple proportionality test in the sense of weighing the gravity of the crime occurring against the interference with the private life of the suspect, and others caught up in the surveillance,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Op. cit at para. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;For a discussion of the criminalized stages involved in the offence of promotion of terrorism see Asp and Cameron 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103472x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;risks authorisation being routinely granted for very serious offences, even if, in the circumstances of the case, the actual gain to the investigation/prevention is very small or &lt;NOBR&gt;non-existence.&lt;/NOBR&gt; Thus, it would seem sensible to condition preventive surveillance on the ful- filling of successive hurdles: that there is a high degree of likelihood that the target is engaged in serious crime &lt;SPAN class="ft10"&gt;and &lt;/SPAN&gt;there is a high degree of likelihood that the secret surveillance being requested will assist in the /prevention of the offence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;As regards national security surveillance, the Court has accepted that this does not have to be linked to investigations of concrete criminal offences. This is because some states have civilian security agencies without police powers and with broader mandates than the investigation of crime. The Court has not defined national se- curity. The Commission earlier took the view that “national se- curity” cannot be defined exhaustively.&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court however, has become increasingly skeptical to states’ arguments that national security justifies a vaguer and more flexible approach to the require- ments of foreseeability and accessibility. Certainly, preferential treat- ment for national security is becoming more difficult to justify the more the areas of policing and security overlap, as they do par- ticularly in relation to terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;In Amann v. Switzerland the applicant was a businessman engaged in the importation of depilatory equipment. In 1981 he had been telephoned by a woman from the Soviet embassy who wished to buy a depilatory apparatus. Soviet diplomats’ conversa- tions were routinely being intercepted by the Swiss security police and a file (albeit only a card index) was opened on the applicant as a “contact person”. He complained inter alia of the lack of authority for the telephone tap. Under the applicable domestic law at the time (the Federal Council’s Ordinance on Police Services of the Federal Attorney’s Office 1958) the police were given competence to engage in the “surveillance and prevention of acts liable to endanger the internal or external security of the Confederation“. A similarly worded provision can be found in Section 17 of the Federal Code of Criminal Procedure (FCCP). The Court, however, found that these provisions were not sufficiently foreseeable to serve as a basis for telephone tapping, even “passive tapping” which was the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;Mersch et al. v. Luxembourg Nos &lt;NOBR&gt;10439-41/83,&lt;/NOBR&gt; 10452/83 and &lt;NOBR&gt;10512-3/83,&lt;/NOBR&gt; 43 DR 78 (1985). See also M. v. France, No. 10078/82, 41 D.R. 103, 117 (1985). “As far as the legal definition of criminal offences against national security, territorial integrity and public safety are con- cerned, the authorities of the particular State are best placed to decide whether a restriction designed to prevent such offences is necessary.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft19"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103473x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;case here. It stated that these provisions contain “no indication as to the persons concerned by such measures, the circumstances in which they may be ordered, the means to be employed or the pro- cedures to be observed. [These rules] cannot therefore be con- sidered to be sufficiently clear and detailed to afford appropriate protection against interference by the authorities with the appli- cant’s right to respect for his private life and correspondence.“&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;More generally, one can say that the Court is increasingly aware of the room for abuse of the national security concept.&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In Iordachi, “national security” was one of the bases for surveillance. The Court criticized the lack of concretization of this and the other terms used in the applicable Moldovan law.&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In Association for European Integration and Human Rights and Ekimdzhiev the Court referred to the need to take care “not to stretch the concept of “national security” beyond its natural meaning”.&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Liberty and Weber and Saravia cases, discussed below, illustrate a tighter approach to national security. And there are several other cases involving security justifications in different contexts, e.g. security screening and security deportations, in which the Court has expressed the need for strong controls on the use of security powers to prevent abuse.&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;In one aspect, the Court appears to accept that national security allows for greater latitude. A number of European legal systems, e.g. Germany and the UK,&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;151 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;do not appear to permit law enforce- ment surveillance of certain categories of people, but do appear to make an exception for national security surveillance. This prohibi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;For an early warning in this regard, see Judge Pettiti’s separate opinion in Kopp: “The legislation of numerous European states fails to comply with the Article 8 as far as telephone tapping is concerned. States use or abuse the concepts of official secrets and secrecy in the interests of national security. Where necessary they distort the meaning of that term. Some clarification of what these concepts mean is needed in order to refine and improve the system for the prevention of terrorism ... the Court’s Klass, Malone, Huvig and Kruslin judgments have all remained largely ineffective. The people running the relevant State services remain deaf to these injunctions and to a certain extent act with impunity....”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Op. cit at para. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Op. cit at para. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;See e.g. Rotaru v. Romania, No. 28341/95, 4 May 2000, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Al-Nashif&lt;/NOBR&gt; v. Bulgaria, No. 50963/99,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;June 2002, at para. 124 (security deportations), Turek v.Slovakia, No. 57986/00, 14 Feb- ruary 2006 (Alleged former collaborator with state security agency unable to challenge his registration in agency files in proceedings guaranteeing equal treatment of both parties), Gulijev v.Lithuania, No. 10425/03, 16 December 2008 (Expulsion on the basis of a “secret” report of the State Security Department which was not disclosed to the applicant), A. and Others v. UK, No. 3455/05, 19 February 2009 (security detentions), Nolan and K. v. Russia, No. 2512/04, 12 February 2009 (Exclusion of foreign Unification Church activist from country supposedly on national security grounds: violation of Article 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;See Council of Europe, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103474x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;tion is naturally formulated in different ways. It can apply to all persons who are freed from the duty to give evidence under national law (doctors, priests, journalists etc.)&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;or it can apply only to more restricted categories, e.g. a defence attorney explicitly or implicitly engaged by a suspect.&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Inter alia Klass v. FRG, Kopp v. Switzer- land and a letter interception case, Erdem v. Germany,&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;indicate that the Convention does &lt;SPAN class="ft10"&gt;not &lt;/SPAN&gt;require states to abstain totally from engaging in surveillance of “privileged communications”, e.g. between lawyer and client.&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I will turn now to strategic surveillance. In Weber and Saravia, the applicants had argued that by intercepting private communi- cations beginning and ending in another country the German autho- rities were violating international law. The Court considered that the term “law” refers back to national law, including rules of public international law applicable in the State concerned. However, the Court required proof in the form of “concordant inferences that the authorities of the respondent State have acted extraterritorially in a manner that is inconsistent with the sovereignty of the foreign State and therefore contrary to international law” (para. 87). The Court considered that “Signals emitted from foreign countries are monitored by interception sites situated on German soil and the data collected are used in Germany” (para. 88). The Court in these circumstances found that the applicants failed to prove their allega- tions.&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It should be noted that the German Federal Constitutional Court (BVerfG) had previously scrutinized the changes made in the German legislation permitting strategic surveillance, and found&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;E.g. Article 125h, as read together with Article 218, of the Dutch Code of Criminal Pro- cedure.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;E.g. Swedish Code of Judicial Procedure Chapter 27, section 22. This definition entails that not all conversations between a lawyer and a suspect are protected. Cf. the wider category of persons in the Code of Judicial Procedure Chapter 36, section 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;No. 38321/97, 5 July 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;See also Hewitt and Harman v. UK, No. 20317/92, where one of the applicants, a lawyer, alleged that files were held on inter alia her conversations with clients. The Commission accepted that that there was a reasonable likelihood of this, but did not find a violation of Article 8. Judge Pettitti expressed the separate opinion in Kopp that surveillance of partners should never be permitted, even in security cases. See further the recent UK case, In re McE (Appellant) (Northern Ireland), In re M (Appellant) (Northern Ireland), In re C (AP) and another (AP)(Appellants) (Northern Ireland) [2009] UKHL 15, in which the House of Lords held that it was, exceptionally, possible to subject &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;lawyer-client&lt;/NOBR&gt; contacts to secret sur- veillance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;The capability to intercept telecommunications in other countries, without, obviously, applying for judicial authorisations, was the subject of much debate, and disagreement, in the EU Convention on Mutual Assistance in Criminal Matters, 12 July 2000, OJ C 197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103475x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;certain of these to be unconstitutional.&lt;A href="#page_475"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;157 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The law was therefore amended. In any event, as regards the quality of the law, the Court concluded that the challenged provisions of the amended G 10 Act contained the minimum safeguards against arbitrary interference as defined in the Court’s &lt;NOBR&gt;case-law.&lt;A href="#page_475"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;The BVerfG’s judgment thus has to be examined. As regards matters which fall broadly into the category of “accordance with the law“, the BVerfG found that the inclusion of the offence of money laundering could not be justified. It also found the arrange- ments on transfer of information to the police to be unacceptable. The list of offences in section 3(3) of G10 includes certain minor offences. The BVerfG specified that the more minor the offence is, the more concrete the indications must be that a given person has committed it, before transfer of information is allowed. Even the arrangements for retention and use of information by the intelli- gence service (section 3(4)) and transfer of information to the govern- ment (section 3(3)) were found to be insufficiently specified. The German intelligence service naturally comes across all manner of interesting information in its trawl of telecommunications. The BVerfG stated that the G10 law should specifically state that only information falling within the functions of the intelligence service (i.e. relating to the defence of the state) may be retained and used by the intelligence service, and transferred to the government. The BVerfG stated more generally that section 3(7) of the G10 law is deficient as it does not provide for a clear duty to “mark“ intelli- gence originating from strategic surveillance, so that it can later be identified (and its use controlled). Finally, where the information is used is some way, it should not be destroyed (a point related to notification). As the BVerfG had set high &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rechtsstaat &lt;/SPAN&gt;standards, there was no need for the Court to set higher standards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft7"&gt;By contrast, the Court found in the Liberty case that the UK system of strategic surveillance was not “in accordance with the law”. The UK government argued in Liberty that the accessibility requirements should be lower. At issue were the so called section 6 arrangements – the technical search parameters designed to mini- mize the collection of surplus information together with the instruc- tions to officials on how to produce intelligence assessments from&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;BVerfG, 1 BvR 2226/94, 2420/95 and 2437/95, 14 July 1999, in NJW 2000, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;55-68.&lt;/NOBR&gt; Thanks to Tobias Wagner for help in translation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;See para. 98 of the Court’s decision. The specific standards are set out below in my dis- cussion of the Liberty case.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103476x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;the raw intercept material and to whom these assessments could be disseminated. At the time these were not published. Even today, only parts of these are published, in the form of excerpts from the Code of Practice applicable to officials. To begin with, the govern- ment argued that disclosure of these arrangements would damage national security, as it would give information on search methods, allowing potential targets to modify their behaviour. It was also argued, which I would say tends to undermine the first argument, that the arrangements were anyway incomprehensible to anyone without a high degree of technical expertise in the area. The govern- ment furthermore argued that comparisons with the much more open German system were not fair. Besides, the UK faced a greater terrorist threat than other states, which should justify granting it a greater degree of leeway. The government argued that the UK sys- tem had quite different safeguards, in particular, the oversight of an IOC (now RIPA) Commissioner, a senior judge who operates a &lt;NOBR&gt;post-hoc&lt;/NOBR&gt; supervision of the system, including looking at the working of the section 6 arrangements. In this respect, the government referred to the earlier case of Christie v. UK.&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;One of the issues before the Commission in this case was whether the authority given in the IOC Act to intercept communications on the broad ground of “national security“ was sufficiently clear and foreseeable. The Commission considered in Christie v. UK that a vague term can be “explained by administrative or executive statements and instruc- tions“.&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It referred to the requirement set out in the Act to mini- mize interference and destroy surplus material, the supervisory competence of the IOC Commissioner and the remarks made by the IOC Commissioner in two of his annual reports regarding the term “national security”.&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;161 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It concluded that, in the circumstances, the Act satisfied the requirements of “accordance with the law“.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft7"&gt;However, if one looks at these comments, one can see that the IOC Commissioner did not, in fact, further specify the term, but simply acknowledged the difficulty in doing so.&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It can be said here&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Christie v. UK, No. 21482/93, 78A DR 119 (1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;At p. 135, referring to the judgment of the Court in Silver v. UK, 25 March 1983, A/61, paras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;88–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Reports of the Commissioner for 1986 and 1988, respectively Cm. 108 (1987) and Cm. 652 (1989).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;The IOC Commissioner also stressed in his comments that everyone involved was doing their job properly and that there was no cause for alarm. Such reassurances are a recurring feature of the UK system, see, e.g. the IOC Commissioner’s explanation why there is no need to fear unauthorised tapping in Report of the Commissioner for 1997, Cm. 4001 para. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103477x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;that while the Convention organs have regarded executive regula- tions (ordinances etc.) as falling under the term “law”, it is a signi- ficant expansion of the term to say that executive &lt;SPAN class="ft10"&gt;statements &lt;/SPAN&gt;can do so. The Commission in effect said that the mere existence of the IOC Commissioner was enough to satisfy the quality of law require- ments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;The Court, correctly in my view, rejected all of the govern- ment’s arguments in Liberty. The Court stated that it “does not consider that there is any ground to apply different principles concerning the accessibility and clarity of the rules governing the interception of individual communications, on the one hand, and more general programmes of surveillance, on the other. The Court’s approach to the foreseeability requirement in this field has, there- fore, evolved since the Commission considered the United King- dom’s surveillance scheme in … Christie v. the United Kingdom.&lt;A href="#page_477"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;It added that while the IOC (now RIPA) Commissioner was an “important safeguard” against abuse of power it did not “contri- bute towards the accessibility and clarity of the scheme”.&lt;A href="#page_477"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Court went on to list the issues which &lt;SPAN class="ft10"&gt;should &lt;/SPAN&gt;be accessible in statute law, referring to its earlier decision in Weber and Saravia “In par- ticular, the G10 Act stated that the Federal Intelligence Service was authorised to carry out monitoring of communications only with the aid of search terms which served, and were suitable for, the in- vestigation of the dangers described in the monitoring order and which search terms had to be listed in the monitoring order …Moreover, the rules on storing and destroying data obtained through strategic monitoring were set out in detail in section 3(6) and (7) and section 7(4) of the amended G10 Act … The authorities storing the data had to verify every six months whether those data were still necessary to achieve the purposes for which they had been obtained by or transmitted to them. If that was not the case, they had to be destroyed and deleted from the files or, at the very least, access to them had to be blocked; the destruction had to be recorded in minutes and, in the cases envisaged in section 3(6) and section 7(4), had to be supervised by a staff member qualified to hold judicial office. The G10 Act further set out detailed provisions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;At para. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;At para. 67. As already mentioned, I personally consider that while the Commissioner can be described as a “safeguard”, I do not think it is “important” in the sense of being a robust and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;well-functioning&lt;/NOBR&gt; safeguard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft19"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103478x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;governing the transmission, retention and use of data obtained through the interception of external communications.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;The Court’s emphasis of the accessibility requirements in this case are probably due to the wide, indeed “virtually unfettered” (para. 64) discretion the British legislation gave to the authorizing body.&lt;A href="#page_478"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;165 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In one sense, as the respondent government itself argued, the British system was foreseeable. Any and all communications between the UK and abroad could be, and were being, intercepted. However, in these circumstances, and as there was no, or no necessary, connection between the intelligence gathering and specific criminal offences, the consequence was that the Court considered it even more important that the legislation provided the public with reassurances that the data collected would only be used for limited purposes and subject to strict controls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;By contrast, in the Kennedy case, the “ordinary” British system of surveillance, even on national security grounds, was regarded as in “accordance with the law”. Apart from the (supposed) specification of the term by the IOC Commissioner, the reason the Court gave for this was that the &lt;SPAN class="ft10"&gt;form &lt;/SPAN&gt;requirements which exist for such an authorization means that the interference is much more narrow and specified than strategic surveillance authorized on national security grounds.&lt;A href="#page_478"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;The Kennedy case is thus authority for not having to set out what “national security” means in any more detail, provided other form requirements exist which in practice narrow down or specify the individual targets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Lastly I can note as regards the Liberty case that the British system for strategic surveillance, has, as authorizing body, a govern- ment minister who is – obviously – not independent from the exe- cutive. In the Iordachi and Association for European Integration and Human Rights and Ekimdzhiev cases the Court stressed that independent controls should exist at both the authorization stage and the &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; stage. At the very least, where a system lacks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Cf. Lagerwall, p. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kennedy v. UK, op cit, para. 160 “the legislation must describe the categories of persons who, in practice, may have their communications intercepted. In this respect, the Court observes that there is an overlap between the condition that the categories of persons be set out and the condition that the nature of the offences be clearly defined. The relevant cir- cumstances which can give rise to interception, discussed in the preceding paragraph, give guidance as to the categories of persons who are likely, in practice, to have their com- munications intercepted. Finally, the Court notes that in internal communications cases, the warrant itself must clearly specify, either by name or by description, one person as the inter- ception subject or a single set of premises as the premises in respect of which the warrant is ordered (see paragraphs 40 to 41 above). Names, addresses, telephone numbers and other relevant information must be specified in the schedule to the warrant.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft19"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103479x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;independent controls at the authorization stage, this should mean that very strong safeguards must exist at the &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; stage.&lt;A href="#page_479"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft25"&gt;7 Concluding Remarks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;There is no need to repeat the conclusions I have drawn earlier. It suffices to say that Court case law indicates plainly, or strongly, that certain methods not now explicitly regulated by statute require to be so regulated. Definite support in Court case law is lacking for requiring regulation of some other methods. However, the direc- tion in the Court’s case law – an expansive approach to what consti- tutes private life – is clear. In the circumstances, choosing not to regulate methods which are considered to be close to the boundary of private life is a risk strategy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft25"&gt;References&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Asp, P. and Cameron, I., Terrorism and Legal Security – a Swedish and European perspective, in De Lege Årsbook 2009, Iustus (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Breyer P., Telecommunications Data Retention and Human Rights: The Compatibility of Blanket Traffic Data Retention with the ECHR, 11 European Law Journal, &lt;NOBR&gt;365–375&lt;/NOBR&gt; (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Cameron, I. European Court of Human Rights – April 2006– March 2007, 13 European Public Law, &lt;NOBR&gt;533–568&lt;/NOBR&gt; (2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Cameron, I. National Security and the European Convention on Human Rights (Iustus, Kluwer, 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Commission of Inquiry into certain activities of the Royal Canadian Mounted Police. 2nd Report, Freedom and Security under the Law (1981) (“McDonald Commission Report”)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;167 &lt;/SPAN&gt;Thus, notwithstanding the statement in Liberty that the RIPA Commissioner is an “im- portant safeguard”, and notwithstanding the finding in the Kennedy case regarding the adequacy of the Commissioner for ordinary interception of communications, I would say that its is doubtful if the British system of ministerial authorization of &lt;SPAN class="ft122"&gt;strategic &lt;/SPAN&gt;surveillance with only a limited post hoc control mechanism will satisfy the Convention. But this is, fortunately, not a system which Sweden has chosen to emulate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft19"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Council of Europe, Terrorism, Special Investigative Techniques, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;Harris, D. J., O’Boyle M., Bates, E., and Buckley, C., Harris, O’Boyle and Warbrick: Law of the European Convention on Human Rights, Oxford UP, 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;Helmius, I., Polisens rättsliga befogenheter vid spaning, Iustus, 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Hert, de P., European Data Protection as a Potential Framework for Electronic Visual Surveillance, in Nijboer, J.F. and Riejntes, J.M. (eds), Proceedings of the First World Conference on New Trends in Criminal Investigation and Evidence, the Hague, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;Ianni, F. and &lt;NOBR&gt;Reuss-Ianni,&lt;/NOBR&gt; E., Network Analysis, in Andrews, P. P. and Peterson, M. B. (eds), Criminal Intelligence Analyses, Loomis, Cal., (1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft7"&gt;Joubert, C. and Bevers, H., Schengen Investigated, Kluwer, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Krüpe-Gescher,&lt;/NOBR&gt; C., Dorsch C., Rechtswirklichkeit und Effizienz der Überwachung der Telekommunikation und Anderer Verdeckter Ermittlungsmassnahmen, &lt;NOBR&gt;Max-Planck-Instituts&lt;/NOBR&gt; für internationales Strafrecht, 2005, http://www.mpg.de/bilderBerichteDokumente/dokumentation/ jahrbuch/2005/strafrecht/forschungsSchwerpunkt/pdf.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;Lagerwall, A., Privacy and Secret Surveillance from a European Con- vention Perspective, Stockholm university, LLM thesis, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Loughlin, M., The Rule of Law In European Jurisprudence, Euro- pean Commission For Democracy Through Law, Study 512/2009 &lt;NOBR&gt;CDL-DEM(2009)006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Lustgarten, L. and Leigh, I., In From the Cold: National Security and Parliamentary Democracy, Oxford UP, 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Marx, G. T., Undercover, Berkley/Los Angeles/London, 1988.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;Moreham, N. A., A Right to respect for private life in the European Convention on Human Rights – a reexamination, EHRLR, &lt;NOBR&gt;44–79&lt;/NOBR&gt; (2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft7"&gt;Nagel, T., Concealment and Exposure, 27 Philosophy and Public Affairs, &lt;NOBR&gt;3–30&lt;/NOBR&gt; (1998)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Naismith, S. H., Photographs, Privacy and Freedom of Expression EHRLR &lt;NOBR&gt;151–158&lt;/NOBR&gt; (1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Ovey C. and White R. A., Jacobs and White: European Conven- tion on Human Rights, 4th ed., Oxford UP, 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Ruiz, B. R., Privacy in Telecommunications: A European and an American Approach, the Hague, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft12"&gt;Venice Commission, Report on the democratic oversight of the security services, 71st Plenary Session (Venice, &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; June 2007) &lt;NOBR&gt;CDL-AD(2007)016&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Valkaneer, C. de, La tromperie dans l’adminstration de la preuve, Larcier, 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;van Dijk P. and van Hoof G.J.H. van Rijn, A., Zwaak L. (eds), Theory and Practice of the ECHR, 4th ed., Intersentia, 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;van Loenen, B., Groetelaers, D., Zevenbergen, J. and de Jong J., Privacy versus national security: The impact of privacy law on the use of location technology for national security purposes, 2007, http://www.springerlink.com/content/r124077351051308/fulltext. pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft19"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;P class="p870 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;Expertrapport åt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft6"&gt;Polismetodutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft7"&gt;Av professor Iain Cameron&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft7"&gt;I svensk översättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft7"&gt;(översättningen utförd av Språkservice i Solna AB)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;En typologi över spaning och något om infiltration ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;499&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;Europadomstolens syn på artikel 8.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;502&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;Allmänt om lagbegreppet i Europadomstolens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;rättspraxis ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;503&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Vad är ett ingrepp enligt artikel 8?........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;506&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Innehållet i artikel 8 ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;506&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;Hem och korrespondens .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;Allmänt........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_496"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;5.2.2 Medverkan i enskilds ljudupptagning i samband&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;medeget deltagande, riktad mot annan enskild.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;510&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;5.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;Infiltration av hemmet ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;511&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;5.2.4 Strategisk avlyssning av radioburen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;kommunikation ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;518&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;Privatliv...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;Allmänt........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;5.3.2 Privatliv i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;icke-privata&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_511"&gt; zoner: bildupptagning...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;522&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;5.3.3 Privatliv i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;icke-privata&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_519"&gt; zoner: ljudupptagningar........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;5.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;Lokaliseringsinformation...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;531&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;5.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;Digitala privata utrymmen .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;534&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Krav på lagstiftningen enligt Europadomstolensdoktrin&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;om ”stöd av lag” .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;535&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Allmänt...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;535&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;Förutsebarhet.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;Kontrollmekanismer..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;538&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td11"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td36"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p971 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p38 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;Frågor för vidare diskussion..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;543&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p226 ft7"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;Olika standarder för olika spaningsformer...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;545&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Proaktiv övervakning, nationellsäkerhetsövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;och strategisk övervakning ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;552&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p873 ft7"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;Slutkommentarer....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;561&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;Referenser ........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;561&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p972 ft19"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103484x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft25"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Jag har ombetts skriva en rapport med en analys av den rättspraxis som tillämpas av Europeiska domstolen för de mänskliga rättig- heterna (Europadomstolen) i samband med, för det första, tekniska spaningsmetoder och, för det andra, användning av infiltration. Fokus ligger i båda fallen på att undersöka vilka metoder för spaning och infiltration som kräver reglering i lag, samt graden av exakthet för denna reglering.&lt;A href="#page_484"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Rapporten är emellertid ingen systematisk jäm- förelse mellan de befintliga reglerna för spaning i Sverige och kon- ventionens normer, även om jag i vissa fall tar upp sådana efter- levnadsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Först vill jag ge några inledande kommentarer. Det är ingen lätt uppgift att utarbeta användbara och ”framsynta” regler utifrån dom- stolens ”bakåtblickande” rättspraxis. Domstolens rättspraxis borde betraktas som en samling av allmänna principer. Vagheten hos de aktuella principerna tenderar att minska deras värde i specifika, kon- kreta situationer. Domstolen avgör mål dels genom domar, dels genom beslut om att inte ta upp ett mål till sakprövning. Den motivering som redovisas i ett beslut är i allmänhet betydligt mer summarisk än i en dom och ger därför mindre vägledning (ett undantag kan nämnas här, nämligen målet Weber och Saravia, se nedan). I brist på domar i en viss fråga tvingas man bygga ett resone- mang enbart på beslut att inte ta upp mål till sakprövning. Det kan alltså förekomma en del bristande överensstämmelse mellan tidigare och senare rättspraxis.&lt;A href="#page_484"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;De begrepp som används i konventionen är autonoma. Det inne- bär att det faktum att en viss åtgärd från det allmännas sida &lt;SPAN class="ft10"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;betraktas som intrång i privatlivet enligt en nationell konstitution och nationella lagar inte nödvändigtvis innebär att den inte heller betraktas så enligt konventionen. Även om begreppen i konven- tionen är autonoma så har domstolen sällan tagit vara på möjlig- heten att utveckla innebörden av ett specifikt begrepp, utan har till relativt nyligen försökt att tydligt begränsa diskussionen till det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Jag vill tacka mina kolleger Torbjörn Andersson, Thomas Bull, Johan Boucht och Magnus Ulväng för deras användbara kommentarer till ett tidigare utkast till denna rapport. Even- tuella återstående felaktigheter etc. är mitt ansvar. Rapporten skrevs i februari 2010 och tar därför upp rättspraxis fram tills detta datum. Vid tidpunkten för publicering, december 2010, har jag gjort vissa tillägg för att ta hänsyn till två viktiga domar som har avkunnats mellan februari och november 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Domslut har högre status än avgöranden om upptagande till sakprövning, men om ett dom- slut senare modifieras genom ett avgörande om upptagande till sakprövning blir rättsläget ovisst, i synnerhet om domstolens resonemang inte är tydligt hela vägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103485x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;föreliggande målet. Den försiktighet som domstolen visat beror del- vis på att domstolen inte är ämnad (och – än så länge – inte har be- hörighet) att agera som en fullfjädrad författningsdomstol. Dess ”konstitutionella” funktion ökar dock och domstolen blir alltmer ”pedagogisk” i sin uppläggning. Nu tenderar domstolen att inleda behandlingen av ett mål genom att ange tillämpliga allmänna prin- ciper, såsom de framgår ur rättspraxis, innan dessa sedan tillämpas på det aktuella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;När domstolen drar slutsatsen att någonting efterlever eller inte efterlever konventionen tenderar den att beakta samtliga relevanta faktorer. En lag, eller rättslig funktion, som anses vara utformad på ett bristfälligt sätt (t.ex. för att den är otydlig) kan kompenseras genom en kontroll- eller skyddsmekanism som exempelvis minskar risken för missbruk till följd av bristen på tydlighet. Det är alltså väldigt viktigt att ta hänsyn till hela kontexten av ett domslut. Staterna A och B kanske utformar en viss statlig befogenhet på samma, eller i stort sett samma, sätt. Skydds- och kontrollmeka- nismer, eller de sätt som dessa tillämpas, kan emellertid variera mellan de båda staterna. Detta kan innebära att den skyddsmeka- nism X – som varit av avgörande betydelse för att kunna konstatera att stat A:s lagar varit godtagbara – saknas i stat B, eller existerar på papperet men tillämpas inte i praktiken, med följden att stat B inte anses efterleva konventionen.&lt;A href="#page_485"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;I detta avseende kan man notera att stater som är parter i Euro- peiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) är skyldiga att ta hänsyn till mål som rör andra stater. Inom ramen för artikel 46 EKMR ska staterna enbart förbinda sig att ”rätta sig efter domstolens slut- giltiga dom &lt;SPAN class="ft10"&gt;i varje mål där de är parter&lt;/SPAN&gt;”. Det allmänna åtagandet i artikel 1 att ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;garantera &lt;/SPAN&gt;var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, &lt;SPAN class="ft10"&gt;de fri- och rättigheter som anges i avdelning I av denna konvention&lt;/SPAN&gt;” innebär emellertid att den nationella lagstiftaren, och de nationella domstolarna, inte kan ignorera ärenden som rör andra stater. Samtidigt är det tolkningsutrymme som den nationella lag- stiftaren och den nationella domstolen har vid tillämpning av rätts- praxis som rör andra stater större, eftersom skillnaderna mellan de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det är naturligtvis mycket viktigt att domstolen förstått den svarande statens lagar och för- faranden till fullo. Om och när domstolen grundar sitt beslut på en missuppfattning av dessa undergrävs inte bara värdet av målet som en rättslig källa för den svarande staten, utan också för alla andra avtalsslutande parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103486x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;två faktiska situationerna (den föreliggande situationen och den situa- tion som Europadomstolen har hanterat) oftast är större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En nationell lagstiftare kan i fråga om Europadomstolens rätts- praxis beträffande andra stater förledas att betrakta frågan om huru- vida dess lagstiftning efterlever konventionen som ”oklar”. Man kanske vill invänta ett domslut i ett mål mot det egna landet rör- ande liknande frågor, eller åtminstone ett tydligt avgörande från stora kammaren. (Ett av de huvudsakliga syftena med stora kam- maren, som består av 17 domare, är att den ska se till att Europa- domstolens rättspraxis är konsekvent.) Att ignorera rättspraxis från andra länder innebär dock att man åsidosätter skyldigheten i artikel 1 att garantera rättigheterna i konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Vi får inte glömma att EKMR är avsedd att vara en minimi- standard.&lt;A href="#page_486"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I en situation där det är relativt tydligt att Europadom- stolens rättspraxis starkt tyder på att en lag eller ett förfarande inte efterlever konventionen ska den nationella lagstiftaren inte ”balan- sera på gränsen” till vad som är tillåtet.&lt;A href="#page_486"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta gäller framför allt lagstiftare som verkligen vill undvika att tvinga landets domstolar att behöva ”skriva om” omfattande lagregler som visar sig bryta mot konventionen.&lt;A href="#page_486"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En stats strävan efter att se till att det inte råder någon tvekan om att man uppfyller sina skyldigheter inom ramen för konventionen bör också stärkas av att domstolen tillämpar en ”teleologisk” tolkningsmetod. Denna metod innebär att rättig- heterna tolkas för att uppfylla de behov som finns i samhället i dag, vilket i sin tur innebär att de krav som ställs på staterna kan öka med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Som framgår nedan har kravet i domstolens rättspraxis på att åtgärder ska ha ”stöd av lag” utvecklats som ett skydd mot makt- missbruk. I detta sammanhang bör man vara medveten om att be- tydelsefulla skydd kan ”inbegripas” i ett lands rättskultur. Dom- stolen har emellertid dåliga förutsättningar för att kunna bedöma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;I detta avseende vill jag påpeka att en förstärkning av det konstitutionella skyddet av per- sonlig integritet (regeringsformen 2:6) (prop. 2009/10:80) ska träda i kraft den 1 januari 2011: ”[…] var och en gentemot det allmänna [är] skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Jfr SOU 2001:25, s. 331 ”balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grund- läggande mänskliga rättigheter”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Detta klargjordes upprepade gånger i de förberedande rättsakterna för lagen om inkorpo- rering, prop. 1993/94 117. De svenska domstolarna, för sin del, kräver ”klart stöd” i Europa- domstolens rättspraxis innan man ”för att man med hänvisning till [EKMR] ska underkänna den ordning som gäller enligt intern svensk reglering”. Se NJA 2000 s. 622, NJA 2004 s. 840, och NJA 2010 s.268 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-II.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft19"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103487x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;effektiviteten av skyddet som finns i rättskulturen.&lt;A href="#page_487"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vilka de for- mella rättsliga skyddsmekanismerna än är så kan polis och åklagare genom professionalism, utbildning etc. i praktiken efterleva höga etiska normer när de utreder brott. Men domstolen har, enkelt ut- tryckt, haft svårt att säga öppet till stat A: ”Visserligen ansåg vi inte att stat B bröt mot konventionen i ett tidigare fall som liknar det föreliggande fallet, men vi kom till denna slutsats eftersom stat B:s polistjänstemän är bättre utbildade, har bättre resurser och uppför sig relativt väl, medan inget av detta stämmer in på era polistjänste- män.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Ytterligare en utveckling som förstärker behovet av en mer for- mell reglering är att rättskulturella skyddsmekanismer kan bli före- mål för påtryckningar och förändras med tiden. I detta avseende vill jag påpeka att kulturer inom polisväsenden och åklagarmyndig- heter i allt högre grad kommer i kontakt med varandra över natio- nella gränser inom EU. Det finns ett uppenbart behov av ett ökat internationellt samarbete i hanteringen av gränsöverskridande brotts- lighet. Stöd inom EU baseras i allt högre grad på principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål. Tanken är att polis och åklagare ska kunna erbjuda kolleger i andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; samma åtgärder som de själva använder för utredning och lagföring av brottslighet. Gemensamma utredningsgrupper blir allt vanligare, även om de fortfarande inte förekommer så ofta. Under dessa omstän- digheter räcker det inte att förlita sig på skyddet i den nationella rättskulturen. Det finns ett ökat behov av förtydliganden av tillämp- liga lagtexter och av uttryckligt lagstadgade skyddsåtgärder mot miss- bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;I rapporten anger jag de uttryckliga normer som fastställts av domstolen. I de fall där dessa är otydliga har jag försökt extrapolera dem utifrån logiken i domstolens rättspraxis som helhet och min egen kunskap på området. Jag har försökt att göra en korrekt identi- fikation av vilka delar av rapporten som består av domstolens nor- mer och vilka som består av min egen tolkning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Jfr Cameron, 2000, s. 258: ”I praktiken är mervärdet av extern kontroll huvudsakligen be- roende av det politiska klimat i vilket övervakaren arbetar, tjänstemannens engagemang och kompetensen inom dennes personal. Dessa saker utgör en ganska abstrakt beslutsgrund långt borta i Strasbourg. Domstolen är, vilket redan nämnts, relativt dåligt utrustad för att bedöma huruvida &lt;SPAN class="ft135"&gt;formella &lt;/SPAN&gt;skydd är &lt;SPAN class="ft135"&gt;riktiga &lt;/SPAN&gt;skydd, och det är den medveten om.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft25"&gt;2 En typologi över spaning och något om infiltration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Spaning och tillgång till uppgifter blir alltmer nära förbundna till varandra. Vad gäller digitala uppgifter är det svårt att särskilja mellan ”lagrade” och ”överförda” uppgifter, eftersom formen på och inne- hållet i de uppgifter som lagrats i ett datorsystem kan ändras mycket snabbt, eller till och med uppdateras automatiskt genom kommu- nikation med en annan dator. Detta innebär i sin tur att det i prak- tiken kan vara svårt att särskilja en ”sökning” i en databas från ”av- lyssning” av samtal. I konventionen fastställs dessutom krav när det gäller den rättsliga ramen för regleringen av dessa databaser, i den mån registrering av enskilda sker. Även dessa krav är relevanta för denna rapport. Jag har emellertid inte beskrivit dessa krav i detalj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft7"&gt;I samband med föreliggande rapport är det lämpligt att dela upp de tekniska spaningsmetoderna i åtta olika grupper. Den första är &lt;SPAN class="ft10"&gt;buggning&lt;/SPAN&gt;, användning av dolda mikrofoner för att höra samtal som övervakaren inte är delaktig i. De andra och tredje är &lt;SPAN class="ft10"&gt;dold &lt;/SPAN&gt;respek- tive &lt;SPAN class="ft10"&gt;öppen visuell spaning&lt;/SPAN&gt;, vilket innebär att man använder utrust- ning för att övervaka &lt;SPAN class="ft10"&gt;och göra bildupptagningar&lt;/SPAN&gt;. En undergrupp i detta sammanhang är användning av avancerad bildgenerering, som radarutrustning eller infraröda kameror, för att fånga upp aktivitet inne i byggnader eller i andra svåra spaningssituationer. Sådan ut- rustning kan manövreras manuellt eller fjärrstyras. Vid den fjärde spaningsmetoden används mikrofon och inspelningsutrustning för att ta upp ett samtal där övervakaren själv deltar. Samtalet kan föras och spelas in via telefon eller på en privat eller offentlig plats (”dold kroppsmikrofon” eller &lt;SPAN class="ft10"&gt;ljudupptagning i samband med eget deltag- ande&lt;/SPAN&gt;). Delaktigheten i samtalet är öppen, men inte inspelningen. Spaningen är följaktligen fortfarande dold. Den femte metoden är videomotsvarigheten till den fjärde, nämligen användning av en dold kamerautrustning för att dokumentera en händelse som övervakaren är delaktig i (&lt;SPAN class="ft10"&gt;bildupptagning i samband med eget deltagande&lt;/SPAN&gt;). De fjärde och femte spaningsmetoderna kan naturligtvis kombineras. Den sjätte typen är &lt;SPAN class="ft10"&gt;teleavlyssning&lt;/SPAN&gt;, som innebär &lt;SPAN class="ft10"&gt;avlyssning av telemeddelanden &lt;/SPAN&gt;som övervakaren själv inte sänder eller mottar. Detta brukade kallas för telefonavlyssning, men nuförtiden omfattar begreppet ”tele- meddelanden” även &lt;NOBR&gt;radio-,&lt;/NOBR&gt; mikrovågs- eller satellitkommunikation samt fax, e post och andra kommunikationsformer mellan eller via datorer. Vid den sjunde spaningsformen identifieras den grupp av personer eller teleadresser som den övervakade personen kommu- nicerar med (&lt;SPAN class="ft10"&gt;teleövervakning&lt;/SPAN&gt;). Med den åttonde spaningsmetoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft19"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;inhämtar man vad som kan kallas &lt;SPAN class="ft10"&gt;lokaliseringsuppgifter&lt;/SPAN&gt;, som visar ett föremåls eller en persons fysiska position. Man kan exempelvis fysiskt placera ut en dold sändare som avger en radiosignal som visar föremålets eller personens geografiska position. Användning av rörelsesensorer hör också hemma inom denna metod. Det kan emellertid ske en överlappning mellan den sjunde och den åttonde kategorin, i och med att pejling av en persons användning av en mobiltelefon eller bärbar dator uppkopplad mot Internet både ger information om position och om vem, eller vad, den övervakade personen kommunicerar med. En mobiltelefon som är påslagen eller en bärbar dator som är uppkopplad mot Internet sänder ut regel- bundna signaler till de närmaste mottagarstationerna. På så sätt kan den övervakade personens position kartläggas med större eller mindre precision, beroende på signalens styrka i förhållande till de närmaste mottagarstationerna. Lokaliseringsinformation kan också inhämtas genom den övervakades användning av olika sorters plastkort som innehåller datachip eller elektromagnetiska band som sänder elek- troniska signaler till offentliga eller privata databaser. Dessa sig- naler har sidoeffekten att de anger den övervakade personens posi- tion (t.ex. bankomatuttag, inträde i en zon som kräver nyckelkort, bibliotekslån). När jag hänvisar till både kategori sju och kategori åtta använder jag termen ”inhämtning av uppgift om elektronisk kommunikation”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft7"&gt;Det bör betonas att maktbefogenheter, precis som vatten, tenderar att söka sig till platsen för minst motstånd. Om ett spanings- område har blivit föremål för hård kontroll, eller om detta område har förbjudits helt och hållet, finns risken att polis och säkerhets- tjänster försöker få tag på samma information på andra sätt. Detta borde göra det ännu viktigare att reglera hela området för statlig övervakning.&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Även om jag har särskiljt dessa olika metoder bör de inte be- traktas som vattentäta kategorier. Ovan angivna spaningskategorier kan, förutom att de kräver olika typer av utrustning, särskiljas uti- från huruvida de tillämpas efter en viss händelse eller samtidigt som den sker (i ”realtid”). Teleövervakning är ett exempel på spaning i efterhand. Att placera ut en dold sändare som anger geografisk position sker i realtid, medan de flesta andra former av lokaliserings- information (t.ex. uppgift om bankomatuttag), åtminstone som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Jfr Lustgarten och Leigh 1994, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;tekniken ser ut i nuläget, kan inhämtas först en stund efter att händelsen ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I fråga om infiltration kan följande sägas. Infiltration kan be- skrivas som en ”särskild utredningsmetod”, där man använder in- formatörer/källor (privatpersoner) eller polisinfiltratörer (polis- och tulltjänstemän osv.) för att inhämta information från misstänkta och andra om lagöverträdelser som planeras, begåtts eller pågår. Gränslinjen mellan infiltration och ”vanligt” polisarbete, som också kan omfatta dold visuell observation eller avlyssning och använd- ning av informatörer, är inte benhård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Infiltration är en nödvändig del av polisens metoder när det gäller att hantera brottslighet, i synnerhet organiserad brottslighet. När en privatperson används för att nästla sig in i en förmodad krimi- nell verksamhet uppstår dock en rad problem när det gäller ansvar. Informatörens/källans verksamhet kan bli föremål för olika grader av (brist på) kontroll från ”hanterarens” sida inom polisen. Och problem kan uppstå ur rättsstatssynvinkel i anslutning till både polis- infiltratörer och informatörer/källor, om dessa deltar aktivt i krimi- nell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Den amerikanska sociologen Marx skiljer mellan fyra olika for- mer av polisiärt arbete på grundval av två kriterier: åtgärdernas öppenhet och om de är av vilseledande eller icke vilseledande natur.&lt;A href="#page_490"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ger oss en fyrfaldig typologi: &lt;SPAN class="ft10"&gt;öppen och icke vilseledande &lt;/SPAN&gt;(som omfattar stora delar av det traditionella polisarbetet), &lt;SPAN class="ft10"&gt;öppen och vilseledande &lt;/SPAN&gt;(t.ex. om en misstänkt luras av polistjänstemän att av- ge en bekännelse), &lt;SPAN class="ft10"&gt;dold och icke vilseledande &lt;/SPAN&gt;(t.ex. spaningsverk- samhet) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;dold och vilseledande&lt;/SPAN&gt;. Den fjärde kategorin omfattar både ”infiltrerande” polisverksamhet med polistjänstemän som agerar under täckmantel och informatörer/källor som hanteras eller drivs av polistjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Det finns också ett tredje kriterium: interagerande mellan å ena sidan utredande myndigheter och å andra sidan vittnen, misstänkta och tredje parter, vilket ger en sexfaldig typologi.&lt;A href="#page_490"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt denna klassificering skulle användningen av informatörer falla inom ramen för ”hemlig utredning av interagerande men inte vilseledande art”, medan förhållandet mellan en polistjänsteman som döljer sin iden- titet och en misstänkt eller en potentiell gärningsman skulle be- traktas som ”hemlig utredning av interagerande och vilseledande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Marx, 1988, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–13.&lt;/NOBR&gt; Jfr Helmius 2000, s. 28, som i stället tillämpar en åtgärdsskala utifrån graden av intrång i den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se Europeiska rådet, 2005, med hänvisning till Valkaneer, 2000, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;art”. Dessa klassificeringar kan till viss del användas för att fast- ställa om, och i så fall hur, olika former av infiltrationsoperationer kan göra intrång i den personliga integriteten. Man bör emellertid inte fästa alltför stort avseende vid dem. En medveten användning av informatörer/källor för infiltration av en kriminell organisation betraktas exempelvis så gott som alltid som en till viss del vilseled- ande åtgärd. Den misstänkta/potentiella gärningsmannen kanske känner till den sanna identiteten på den person han/hon talar med, men inte att denne verkar som informatör/källa åt, eller efter instruk- tioner från, polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft25"&gt;3 Europadomstolens syn på artikel 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Europadomstolen hanterar i allmänhet mål som väcker frågor inom ramen för artikel 8 på följande sätt. Först överväger den huruvida den åtgärd som blivit föremål för klagomål faller inom ramen för den aktuella rättigheten och huruvida denna rättighet kränks. Om man konstaterar att rättigheten har kränkts går man vidare med att överväga huruvida den åtgärd som staten vidtagit faller inom ramen för en av undantagsklausulerna, dvs. om den har vidtagits för att främja ett legitimt syfte. Därefter prövar domstolen huruvida över- trädelsen kan sägas ha skett ”med stöd av lag”. Det fjärde och sista steget för domstolen är att ta ställning till huruvida överträdelsen ”varit nödvändig i ett demokratiskt samhälle”. Konventionsorganen tenderar att behandla steg tre och fyra som successiva hinder. Det innebär att de, om de kommer fram till att en åtgärd som blivit före- mål för klagomål inte har ”stöd av lag”, inte går vidare med att undersöka huruvida åtgärden uppfyller kraven på att ”vara nödvän- dig i ett demokratiskt samhälle”.&lt;A href="#page_491"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. målen Malone mot Förenade kungariket, Huvig mot Frankrike och Kruslin mot Frankrike, som diskuteras nedan. Se emellertid också Kennedy mot Förenade kungariket nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft19"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103492x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p980 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Allmänt om lagbegreppet i Europadomstolens rättspraxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Europadomstolen har angett att de två uttrycken ”med stöd av lag” (i artikel 8) och ”föreskrivna i lag” i artiklarna 9, 10 och 11 borde hanteras på samma sätt.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen höll i målet Sunday Times mot Förenade kungariket fast vid att ”lagen” omfattar både gemen- samma allmänna bestämmelser, lagar och sekundärlagstiftning.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen har till och med accepterat att ett kollektivavtal kan ut- göra ”lag” i samband med den nordiska traditionen att överlåta regleringen av arbetsmarknaden till anställda och arbetsgivarorga- nisationer.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen angav i målet Sunday Times att en norm måste vara tillräckligt lättillgänglig och tillräckligt exakt formulerad för att räknas som en ”lag”.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta är inte ett rent formellt krav. Det är också knutet till kvaliteten på lagen i fråga. I målet Silver m.fl. mot Förenade kungariket klargjorde domstolen att en lag som ger utrymme för en obegränsad diskretionär prövningsrätt i en- skilda fall inte har den nivå av förutsebarhet som är nödvändigt och i det sammanhanget följaktligen inte är en ”lag”. Räckvidden för prövningsrätten måste anges med rimlig precision. Domstolen har också framhållit att det måste finnas tillräckliga &lt;SPAN class="ft10"&gt;skydd &lt;/SPAN&gt;mot &lt;SPAN class="ft10"&gt;missbru&lt;/SPAN&gt;k av den lagstadgade prövningsrätten.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även om dessa inte måste tas in i själva lagtexten måste åtminstone villkoren och förfarandena för ingripandet uppställas i lagen.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det råder alltså en överlappning mellan kravet på ”lag”, kravet på att ”vara nödvändig i ett demo- kratiskt samhälle” och kravet på ett effektivt rättsmedel i artikel 13.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den grad av förutsebarhet som krävs för att en spaningsåtgärd som staten vidtar ska kunna sägas uppfylla kraven på lagstöd kan exem- pelvis också tjäna som skydd mot maktmissbruk (som relaterar till åtgärdens ”nödvändighet”). Ibland väljer domstolen att fokusera på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ett enda uttryck används i den franska texten (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;prévue par la loi&lt;/SPAN&gt;). Silver m.fl. mot Förenade kungariket, 25 mars 1983, serie A/61, punkt 85. Se vidare van Dijk och van Hoof, 2006, s. 336. Även om frasen som sådan förekommer i artiklarna &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; anges också i andra artiklar i kon- ventionen stöd enligt ”lag” underförstått eller uttryckligen som villkor för ett ingripande i en rättighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sunday Times mot Förenade kungariket, punkt 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Wretlund mot Sverige, mål nr 46210/99, beslut av den 9 mars 2004 (åläggande av anställd vid kärnkraftverk att genomgå ett drogtest: otillåtet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibidem, punkt 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se t.ex. Silver m.fl. mot Förenade kungariket, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;88–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland, mål nr 5029/71, rapport av den 9 mars 1977, punkt 63. Kruslin mot Frankrike, 24 april 1990, A/176 A, punkt 35, Huvig mot Frankrike,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;april 1990, A/176 B, punkt 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se Ruiz, 1997, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;183–184.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p981 ft7"&gt;skyddsåtgärderna inom ramen för kravet på ”nödvändighet”.&lt;A href="#page_493"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Så kan vara fallet om det finns utrymme för tvekan om huruvida skyddsåtgärdernas funktion i praktiken överensstämmer med funk- tionen på papperet. I de flesta fall verkar domstolen emellertid tycka att det är lättare att fastställa att staten inte har uppfyllt kravet på lagstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Kraven på förutsebarhet och tillgänglighet varierar beroende på lagens innehåll, vilket område den har utformats för och mottagar- antalet ochstatus. I målet Groppera Radio mot Italien var exempel- vis ”lagen” en föreskrift som riktades till radioföretag och som hänvisade till tekniska bestämmelser i vissa internationella fördrag på området för telekommunikation. Domstolen ansåg likväl att mottagarna hade, eller borde ha haft, tillgång till den experthjälp som krävdes för att förstå innehållet.&lt;A href="#page_493"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I målet Rekvenyi mot Ungern var en av frågorna huruvida en grundlagsfäst bestämmelse som innebar att polisen förbjöds att delta i politisk verksamhet var tillräckligt tydlig för att vara ”förutsebar” i avsaknad av normer för tillämpningen. Domstolen ansåg att så var fallet.&lt;A href="#page_493"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Inom området för straffrätt och brottmålsförfarande samt i andra mål där mottag- arna är vanliga medborgare och intrånget i enskilda rättigheter är allvarligt, är risken för maktmissbruk större och konventionsorganen har i vissa fall varit mer krävande.&lt;A href="#page_493"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;Domstolen är dock medveten om svårigheten att utforma lagar. I målet Gorzelik m.fl. mot Polen&lt;A href="#page_493"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framhöll domstolen att ”det är en logisk följd av principen att lagar måste ha allmän giltighet att utformningen av lagar inte alltid är exakt. Behovet av att undvika överdriven rigiditet och att hålla jämna steg med ändrade förhåll- anden innebär att många lagar oundvikligen formuleras på ett mer eller mindre vagt sätt. Hur sådana rättsakter tolkas och tillämpas beror på praxis … Man får inte glömma att tillämpningen, hur tyd- ligt utformad en lagbestämmelse än är, oundvikligen möjliggör en viss tolkning av domaren, eftersom tveksamma punkter alltid kommer att behöva utredas och bestämmelsen måste anpassas till särskilda omständigheter. Ett utrymme för osäkerhet i samband med tvek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Se S och Marper mot Förenade kungariket, mål nr 30562/04 och 30566/04, den 4 decem- ber 2008, och Bykovmålet, som tas upp nedan. Jag anser att detta sätt att gå till väga är bättre än det försök att tolka in skyddsåtgärder i begreppet ”med stöd av lag” som domstolen gjort tidigare i en rad mål, som Rotaru mot Rumänien, nr 28341/95, den 4 maj 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Punkt 68 i anförda arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Dom av den 20 maj 1999.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Jfr Sunday Times mot Förenade kungariket, punkt 49, och Maestri mot Italien, mål nr 39748/98, beslut av den 17 februari 2004 med Cantoni mot Frankrike, av den 15 november 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Mål nr 44158/98, dom av den 17 februari 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;samma frågor gör inte i sig tillämpningen av en rättsbestämmelse oförutsebar. Inte heller innebär enbart det faktum att en sådan be- stämmelse kan tolkas på mer än ett sätt att den inte uppfyller kravet på ”förutsebarhet” enligt konventionens syften. Det är i själva verket domstolarnas uppgift att just undanröja kvarstående tolkningsosäker- het med beaktande av förändringar i den vardagliga praxisen.&lt;A href="#page_494"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utöver hänvisningarna till förutsebarhet och behovet av att ut- forma lagar och upprätta skydd för att undvika maktmissbruk har domstolen inte angett i detalj vilka underliggande värden som skyddas av kravet ”med stöd av lag”. Kravet betraktas ofta som ett uttryck för ”rättsstatsprincipen”. I den mån det sträcker sig bortom styr- ning genom lag är dock rättstatsprincipens innehåll föremål för diskussion. Det verkar i grund och botten bestå av det som för- fattaren vill att det ska bestå av, och har därför ett begränsat teore- tiskt värde.&lt;A href="#page_494"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns enligt min uppfattning tre värderingar bakom tanken med lagstiftning: förutsebarhet/stabilitet, demokratisk legi- timitet och institutionell kompetens. Vad gäller den första av dessa innebär principen om normhierarki, som i svensk lag uttrycks i regeringsformens 8 kap. 18 §, att lagstiftning enbart kan ändras genom lagstiftning. Reglering genom lagstiftning är följaktligen både stabilare och tydligare än reglering genom sekundärlagstiftning. Vad gäller den senare behöver man inte säga mycket. Demokrati har varit den styrande principen för den traditionella västerländska politiska orga- nisationen i nästan 100 år (och har påverkat det västerländska poli- tiska tänkandet i mycket hög grad långt dessförinnan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Den tredje värderingen har samband med den tid och det kun- nande som parlamentet har att tillgå för att utforma lämpliga all- männa regler, och med fullständighet av den debatten (med beakt- ande av alla relevanta faktorer) som följer, eller borde följa, diskus- sionen kring ett lagstiftningsförslag. Tidigare har domstolen inte uppmärksammat värdet av reglering genom lag stiftad av lagstift- aren i tillräcklig grad när den har beaktat rättsstatsprincipen. Det finns troligen två orsaker till detta. För det första accepterar dom- stolen, vilket har påpekats ovan, att allmänna regler alltid måste tolkas och utvecklas genom rättspraxis. Dessutom är Storbritannien och Irland &lt;SPAN class="ft10"&gt;common law states&lt;/SPAN&gt;, som accepterar, och faktiskt väl- komnar, att en förhållandevis stor del av rättsordningen består av regler som har kommit till genom rättspraxis. Man kan inte ”ogiltig- förklara” stora delar av de rättsordningar som två av grundarna av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibidem, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;64–65&lt;/NOBR&gt; (hänvisningar saknas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Jfr Loughlin 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103495x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Europarådet har. För det andra finns det i alla europeiska länder, oavsett om makten innehas av parlamentet eller av en president, en mycket stor andel &lt;NOBR&gt;icke-parlamentariskt&lt;/NOBR&gt; producerad normgivning som antingen baseras på befogenheter som delegerats av parlamentet eller vilar på regeringens egen normgivningskompetens enligt grund- lagen.&lt;A href="#page_495"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Efter att ha sagt detta har Europadomstolen nu, vilket fram- går nedan, börjat insistera på &lt;SPAN class="ft10"&gt;lagreglering &lt;/SPAN&gt;när det gäller hemlig över- vakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft25"&gt;5 Vad är ett ingrepp enligt artikel 8?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Innehållet i artikel 8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Genom artikel 8 garanteras fyra enskilda rättigheter, även om det förekommer en hög grad av överlappning mellan dem. Samma stat- liga åtgärd kan innebära intrång i t.ex. både rätten till ”familjeliv”, ”privatliv”, ”hem” och ”korrespondens”.&lt;A href="#page_495"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;”Familjeliv” är inte direkt relevant för den här undersökningen, men det är de andra tre rättig- heterna. I artikel 8 hänvisas det till ”skydd” för de rättigheter som anges. Det innebär att det inte är alla åtgärder som &lt;SPAN class="ft10"&gt;påverkar &lt;/SPAN&gt;en an- given rättighet som utgör ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;intrång &lt;/SPAN&gt;i nämnda rättighet.&lt;A href="#page_495"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Jag bör också betona att det faktum att något anses göra intrång i (eller ”interferera med”) en av de rättigheter som nämns i artikel 8 inte innebär att det är en &lt;SPAN class="ft10"&gt;överträdelse &lt;/SPAN&gt;av artikeln, utan enbart att in- trånget måste motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Jfr RF 8:7 (lydelse efter 1 januari 2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Man kan hävda att en åtgärd som interfererar med både rätten till privatliv och hem borde granskas ännu noggrannare. Jfr Ovey och White, 2006, s. 218 ”det faktum att rättigheterna grupperas samman i samma artikel stärker det skydd som artikeln ger, eftersom varje enskild rättighet förstärks i sammanhanget”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Harris, et al. 2009, s. 381.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Hem och korrespondens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;5.2.1 Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Begreppet ”hem” kan under vissa omständigheter utvidgas till att omfatta affärslokaler.&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att placera en avlyssningsutrustning i ett hem&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller använda ett ombud eller en informatör som bär en av- lyssningsutrustning på sig (&lt;SPAN class="ft10"&gt;”ljudupptagning i samband med eget del- tagande” &lt;/SPAN&gt;eller ”dold kroppsmikrofon”)&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i hemmet är en åtgärd som tydligt inskränker rättigheten i artikel 8.1. Begreppet ”hem” har an- setts omfatta ett garage som ägs av den övervakade men finns på en annan plats än hemmet, samt en annan persons hem som den över- vakade besökt.&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utifrån denna rättspraxis verkar det framgå ganska tydligt att också andra typer av avlyssningsutrustning, som kan fånga ljud på avstånd och som inte fysiskt &lt;SPAN class="ft10"&gt;placeras &lt;/SPAN&gt;i hemmet utan &lt;SPAN class="ft10"&gt;riktas &lt;/SPAN&gt;mot det, innebär ett intrång i hemmet.&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det kan också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Niemietz mot Tyskland, den 16 december 1992, A/251 B, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–33.&lt;/NOBR&gt; Domstolen framhöll också i detta mål (som rörde husrannsakan av en jurists kontor och beslagtagande av dokument) att ”privatliv” på samma sätt kan omfatta affärsverksamhet. Detta synsätt är utan tvekan förnuftigt. Internet och utvecklingen inom kommunikationsteknik innebär att många människor lätt kan arbeta från sin bostad. Domstolen har bekräftat detta synsätt i en rad senare mål, t.ex. i Buck mot Tyskland, mål nr 41604/98, den 28 april 2005. I målet Stés Est m.fl. mot Frankrike, nr 37971/97, den 16 april 2002, gick domstolen så långt som att tillämpa skydd för ”bostaden” på juridiska personers lokaler: ”Domstolen konstaterar, uti- från sin dynamiska tolkning av konventionen, att man i detta läge anser att de rättigheter som garanteras genom artikel 8 i konventionen under vissa omständigheter kan tolkas så att de omfattar en rätt till respekt för ett företags säte, filialer eller andra affärslokaler” (se punkt 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Se de tidigare kommissionsmålen Redgrave mot Förenade kungariket, mål nr 20271/92, beslut av den 1 september 1993: otillåtet, och Govell mot Förenade kungariket, mål nr 27237/95, rapport av den 14 januari 1998, Khan mot Förenade kungariket, mål nr 35394/97, ECHR 2000 V, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;26–28,&lt;/NOBR&gt; Chalkley mot Förenade kungariket, mål nr 63831/00, dom av den 2 juni 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Heglas mot Republiken Tjeckien, mål nr 5935/02, dom av den 1 mars 2007 (bristande rättslig ram vid den tidpunkten för reglering av kroppsmonterad avlyssningsutrustning och mätarinformation), Bykov mot Ryssland, mål nr 4378/02, dom av den 21 januari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Se Hewitson mot Förenade kungariket, mål nr 50015/99, dom av den 27 maj 2003 res- pektive Armstrong mot Förenade kungariket, mål nr 48521/99, dom av den 16 juli 2002. Se också Vetter mot Frankrike, mål nr 59842/00, dom av den 31 maj 2005 (utplacering av mikro- foner av polisen i en bostad tillhörande en person som den övervakade besökte). Å andra sidan betraktades en skådespelares loge inte som en del av dennes ”hem” i målet Hartung mot Frankrike, nr 10231/07, dom av den 3 november 2009. I Bykovmålet hävdade regeringen att det pensionat där avlyssningen med delaktighet ägde rum (se nedan) inte utgjorde en del av sökandens ”hem”. Domstolen framhöll helt enkelt att det hade gjorts intrång i sökandens rätt till privatliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Jfr de amerikanska rättsfallen beträffande avsökning av bostäder utifrån med värmekameror för att fånga onaturligt höga värmeutsläpp, som skulle kunna visa på förekomsten av natrium- lampor, som används vid odling av marijuanaväxter, USA mot Robinson, 62 F. 3rd 1325 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Circuit Court &lt;/SPAN&gt;[motsv. domkrets] nr 11 1994) och USA mot Kyllo, 9630333v2 (&lt;SPAN class="ft129"&gt;Circuit Court &lt;/SPAN&gt;nr 9 1998). Det fjärde tillägget till Förenta staternas konstitution föreskriver huvudsakligen rätt till skydd mot ”husrannsakan utan tillstånd”, och detta förfaringssätt ansågs inte utgöra en sådan husrannsakan i något av dessa två fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft19"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;”med säkerhet sägas” att det skulle vara i strid mot artikel 8.1 att rikta visuell spaning mot en person som befinner sig i sin bostad.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sådana åtgärder innebär dock också i de flesta situationer, vilket diskuteras nedan, ett intrång i privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft7"&gt;”Korrespondens” omfattar inte bara användning av post- och telefonitjänster&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, utan också telegram, faxmeddelanden, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och Internetanvändning.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Korrespondens behöver inte var hänförlig till ens ”privatliv” utan omfattar alla möjliga sorters korrespondens, inklusive sådan som skickas till och från arbetsplatsen.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I målet Halford mot Förenade kungariket drog domstolen slutsatsen att telefonsamtal som gjorts i affärslokaler på ett slutet telenät föll under begreppet privatliv (och korrespondens) och på så sätt kunde skyddas mot avlyssning genom artikel 8.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ärendet rörde en överordnad polistjänsteman som hade förbigåtts när det gäller befordran vid ett antal tillfällen och som hade väckt talan vid en arbetsdomstol under åberopande av diskriminering på grund av kön. Senare misstänkte hon att både hennes hemtelefon och arbetstelefon hade avlyssnats i ett försök att inhämta användbar information mot henne under det rättsliga förfarandet. Den svarande staten medgav att telefonen på hennes arbetsplats hade avlyssnats. Domstolen noterade att Halford inte hade fått någon varning om att hennes kontorstelefon skulle avlyssnas och att hennes ”rimliga förväntningar på skydd av privatlivet” förstärktes av att hon inte delade kontor med någon, att hon hade två telefoner, varav en var särskilt avsedd för privat bruk, och att hennes chef i ett meddelande hade försäkrat henne om att hon kunde använda telefonerna på sitt kontor för att förbereda köns- diskrimineringsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft12"&gt;Ett liknande tillvägagångssätt tillämpades i målet Amann mot Schweiz, där sökandens, en affärsman, telefonsamtal till och från kon- toret registrerades&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och i målet Copland mot Förenade kungariket,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Naismith, 1996, s. 152. Se också domstolens rättspraxis nedan beträffande fotografering av en person utanför hemmet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Konventionsorganen accepterade också i ett tidigt skede att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;teleavlyssning &lt;/SPAN&gt;innebär ett in- trång i rätten till skydd av ”korrespondens”. Se Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland, dom av den 6 september 1978, A/28, punkt 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se PG och JH mot Förenade kungariket, mål nr 44787/98, dom av den 25 september 2001, punkt 42, Copeland mot Förenade kungariket, mål nr 62617/00, dom av den 3 april 2007 och Liberty mot Förenade kungariket, mål nr 58243/00, dom av den 1 juli 2008, nedan. Se nedan beträffande frågan om dold tillgång till uppgifter som finns på en persons dator eller på en server och som inte överförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;PG och JH, ibidem och Niemietz, punkt 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Halford mot Förenade kungariket, dom av den 25 juli 1997, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;42–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Dom av den 16 februari 2000, diskuteras vidare nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;som omfattade övervakning av en offentliganställds telefoner och tillgång till Internet på kontoret.&lt;A href="#page_498"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Coplandmålet lade domstolen, liksom i fråga om situationen i &lt;NOBR&gt;Halford-målet,&lt;/NOBR&gt; betoningen på sökan- dens rimliga förväntningar på skydd av privatlivet. Hon hade inte informerats om att bl.a. hennes Internetanvändning skulle kunna komma att övervakas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det framgår tydligt att domstolen anser att ”korrespondens” kan genomföras utanför hemmet och att den också måste skyddas utanför hemmet.&lt;A href="#page_498"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Jag vill dessutom påpeka att skyddet för korre- spondens har konsekvenser för föreningar. Även om en förening som sådan (till skillnad från medlemmarna) kanske inte har rätt till skydd för något privatliv så har den rätt till skydd för korrespondens.&lt;A href="#page_498"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;Vad gäller att inskaffa information om de teleadresser som en person eller en grupp människor använder när de kommunicerar (s.k. hemlig teleövervakning) fastslog domstolen så långt tillbaka som 1986 i målet Malone mot Förenade kungariket att detta utgör ett intrång i privatlivet.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;Det bör påpekas att den typ av uppgifter som tillhandahålls med hemlig teleövervakning har förändrats betyd- ligt med uppkomsten av mobiltelefoner och Internet. Nu får man genom mobiltelefoner uppgifter om lokalisering (beaktas nedan) och genom kontroll av surfande på Internet uppgifter om vilka webbplatser som besökts. Senare &lt;/A&gt;kommer jag att ta upp vilken sorts reglering, och vilken nivå på regleringen, som krävs för att man ska få tillgång till sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Domstolen har vidare framhållit att &lt;SPAN class="ft10"&gt;teleavlyssning i sig självt &lt;/SPAN&gt;ut- gör ett intrång i privatlivet.&lt;A href="#page_498"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det har ingen betydelse om man sedan inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;använder &lt;/SPAN&gt;inspelningarna. Domstolen har i samband med stra- tegisk övervakning (se nedan) också framhållit att själva förekomsten av detta är ett intrång i de berörda personernas (som skulle kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Anfört arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Förekomsten av mobiltelefoner och bärbara datorer innebär ändå att det vore orealistiskt att dra en gräns mellan teleavlyssning och bevakning av e postmeddelanden ”inom” och ”utanför” hemmet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Association for European Integration and Human Rights &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;[förening för europeisk integration och mänskliga rättigheter] och Ekimdzhiev mot Bulgarien, mål nr 62540/00, dom av den 28 juni 2007 (föreningen kunde hävda att den var ”offer” för en lag som ger tillstånd till hemliga övervakningsåtgärder).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Malone mot Förenade kungariket, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;83–88.&lt;/NOBR&gt; Ministerkommittén intog också den ståndpunkten att sådan information bör vara konfidentiell, utom när den måste avslöjas av skäl som rör den nationella säkerheten, brottsbekämpning etc. Skydd för personuppgifter på området för telekomtjänster, med särskild hänvisning till telefontjänster, rekommendation nr R(95)4, punkt 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Kopp mot Schweiz, dom av den 25 mars 1998, punkt 37, se nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103499x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;vara en stor del av befolkningen) privatliv eller korrespondens. Man kan på samma sätt hävda att den skyldighet till lagring av uppgifter inom teletrafik som infördes genom ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; i sig självt ut- gör ett intrång i privatlivet.&lt;A href="#page_499"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det faktum att en person vet att upp- gifter om dennes Internetanvändning nu kommer att finnas tillgäng- liga för polisen och inte bara bevaras av tjänsteleverantören i faktu- reringssyfte kan mycket väl påverka vilka webbplatser som personen besöker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det är tre frågor beträffande ”hem” och ”korrespondens” som måste behandlas mer ingående. Den första är när det allmänna underlättar eller möjliggör för en enskild att utföra ljudupptagning i samband med eget deltagande, riktad mot en annan enskild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Medverkan i enskilds ljudupptagning i samband med eget deltagande, riktad mot annan enskild&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Bestämmelserna på detta område har varierat från stat till stat be- roende på bland annat om medgivande krävs från alla samtalsparter för att en skadeståndsgrundande kränkning eller ett brott ska ha begåtts genom att ett förtroende har röjts, eller om det räcker att en enda samtalspart gör ett medgivande.&lt;A href="#page_499"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Före Bykovmålet (be- handlas i avsnitt 5.2.3) var det ledande konventionsmålet på detta område A. mot Frankrike. I det fallet hade en informatör under- rättat en högt uppsatt polistjänsteman om att han hade lejts av sök- anden, A., för att döda en person. Han erbjöd sig att kontakta sökanden per telefon och att spela in samtalet. Polistjänstemannen gick med på detta. Telefonsamtalet genomfördes från polistjänste- mannens kontor och spelades in med polisens inspelningsutrust- ning. År 1989 hade kassationsdomstolen i ett liknande mål fastställt att enbart en domare får godkänna inspelningen av ett telefon- samtal. Polisen fick inte göra detta själv under en förundersökning. Den franska regeringen medgav följaktligen att det inte fanns någon rättslig grund för inspelningen inom ramen för fransk lag. Dom- stolen fastställde därför som väntat att inspelningen inte skedde ”med stöd av lag”. Det intressanta här är emellertid att domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se Breyer, 2005. Se vidare diskussionen om varför privatpersoners tillgång till telekom- munikationsuppgifter inte leder till samma typ av frågor beträffande privatlivet i avsnitt 5.3 nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se Joubert och Bevers, 1996, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;157–170&lt;/NOBR&gt; för en kortfattad jämförelse mellan lagarna i fem stater i detta sammanhang. I Sverige kan olovlig avlyssning enbart begås av en person som själv inte är part i samtalet (brottsbalken, 4 kap., § 9 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft19"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103500x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;ansåg att en privatpersons inspelning av ett samtal utgjorde ett in- trång i en annan persons rätt till korrespondens när staten under- lättade det. Detta synsätt bekräftades med domen i det senare målet M.M. mot Nederländerna.&lt;A href="#page_500"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta mål rörde inspelning av en persons inkommande, i stället för utgående, samtal. Man kan skilja mellan att helt enkelt underlätta inspelning av inkommande samtal och en situation av brottsprovokation där det allmänna kan sägas ha upp- muntrat en samtalspart (A) att ringa upp den andre (B) och att ha tillhandahållit A utrustning för att kunna spela in sådana kompro- metterande uppgifter som B skulle kunna tänkas framföra.&lt;A href="#page_500"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Majo- riteten i domstolen verkade emellertid inte göra någon sådan åt- skillnad. Man får därför anta att majoriteten inte betraktar det som en motiveringsgrund för att inte reglera underlättande av inspel- ning av inkommande samtal. Jag vill tillägga att polisen, med tanke på hur lätt det är att få tag på utrustning för inspelning av hög kvalitet av telefonsamtal nu för tiden, inte borde behöva blandas in överhuvudtaget, utöver att helt enkelt råda en person att spela in hotsamtal etc. Men i den mån polisen anser att det skulle vara till nytta att underlätta inspelning av samtal verkar det stå klart att detta enligt konventionen kräver rättsligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;En fråga som hör hemma under denna rubrik är om det krävs ett lagstadgat bemyndigande för att polisen ska få tillgång till ett in- spelat telefonsamtal mellan en privatperson och en larmcentral (SOS Alarm). Å ena sidan är personen, eller i alla fall borde vara, med- veten om att en sådan konversation spelas in. Å andra sidan görs inspelningen i ett särskilt syfte (för att göra det lättare att snabbt fastställa vilket slags nödsituation det rör sig om och var den sker). I detta avseende liknar situationen den där information om lokali- sering eller uppgift om elektronisk kommunikation inhämtas från en telefonioperatör (beaktas nedan i avsnitt 5.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;5.2.3 Infiltration av hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Den andra frågan rör om man gör intrång i en persons rätt till skydd för sitt hem om man skickar en informatör/källa eller infiltratör till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 39339/98, dom av den 8 april 2003. Se också Bykov- och Heglasmålen, anfört arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Se Palms skiljaktiga mening i detta mål och Mejyers särskilt yttrande i det senare målet Van Vondel mot Nederländerna, mål nummer 38258/03, dom av den 25 oktober 2007. Se också två beslut av justitieombudsmannen (JO 1996 dnr 1953 1995 och JO 1997/98:118) i vilka statstjänstemän kritiseras för att ha spelat in sina samtal med (oförskämda) privat- personer utan att ha informerat dem om det. JO ansåg att detta var ett brott mot kravet ”med stöd av lag” som föreskrivs i artikel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft19"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103501x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;nämnda hem, även om denne inte bär dold inspelningsutrustning för ljud- eller bildupptagning. Privatlivet sträcker sig, vilket fram- går nedan, utanför hemmet. Följaktligen kan också infiltration utan- för hemmet väcka frågor rörande konventionen. Argumenten för att det enligt konventionen krävs lagstiftning för infiltration är dock starkast i samband med vistelse i en misstänkt persons, eller en tredje parts, hem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En fråga i detta sammanhang är huruvida domstolens domslut i Bykovmålet visar på ett nytt synsätt. Tidigare, i målet Lüdi mot Schweiz&lt;A href="#page_501"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, ansåg inte domstolen att användningen av en infiltratör, som skulle köpa narkotika av sökanden, utgjorde ett intrång i sökan- dens privatliv. Domstolen verkade inta en ståndpunkt liknande den som intogs av USA:s högsta domstol&lt;A href="#page_501"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, nämligen att en person som deltar i kriminell verksamhet (X) underförstått gör avkall på rätten till privatliv när han eller hon talar med en annan person (Y), efter- som X borde vara medveten om att Y skulle kunna vara informatör eller polistjänsteman.&lt;A href="#page_501"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;Lüdi-målet&lt;/NOBR&gt; har Europadomstolen några gånger meddelat domar i mål rörande personer som har varit före- mål för hemliga operationer som ingriper användning av informa- törer/källor eller infiltratörer. Emellertid har frågan alltid, såvitt jag vet, snarare rört artikel 6 (rättvis rättegång) än frågan om huruvida själva aktiviteten utgör ett intrång i rätten i artikel 8 till skydd för hem och privatliv. I målet Ramanauskas mot Litauen,&lt;A href="#page_501"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ett mål om brottsprovokation avgjort på stor kammare, togs exempelvis inte artikel 8 upp. Det förelåg en uttrycklig lagstadgad grund för an- vändningen av ”modeller för operativ simulering”, och förfarandet krävde tillstånd från riksåklagaren eller dennes ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Enligt min uppfattning bör följande saker klargöras. Jag anser att man inte bör fästa alltför stor vikt vid Lüdimålet. Det utspelade sig år 1992, och domstolen behandlade frågan ytligt. Den organi- serade brottsligheten har uppenbarligen ökat i Europa sedan dess och det är rimligt att anta att det har blivit vanligare att använda informatörer och infiltratörer för att infiltrera den organiserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 12433/86, dom av den 15 juni 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Se Hoffa mot Förenta staterna, 385 US 293, 302 (1966) och Illinois mot Perkins, 496 US 292,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;300&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;(1990). Se också Ross, 2007, s. 505.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;”Därför måste Lüdi från och med då ha varit medveten om att han deltog i en brottslig gärning som är straffbar inom ramen för artikel 19 i narkotikalagstiftningen och att han följ- aktligen riskerade att komma i kontakt med en infiltratör inom polisen vars uppgift i själva verket skulle vara att avslöja honom” i punkt 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Mål nr 74420/01, dom av den 5 februari 2008. Se Sallinen m.fl. mot Finland, mål nr 50882/99, dom av den 27 september 2005 och Taxquet mot Belgien, mål nr 926/05, dom av den 13 januari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft19"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;brottsligheten. Man känner också bättre till de problem som följer av användningen av informatörer och infiltratörer. Kriminella per- soner kan t.ex. ge en infiltratör tillträde till lokaler utan att vara medvetna om att denne arbetar för polisen. I obevakade ögonblick kan han eller hon säkra samma mål som en operation som omfattar användning av traditionella öppna eller dolda tvångsmedel (hus- rannsakan eller beslag). Domstolen har många gånger betonat att sådana åtgärder måste ske inom ramen förjudiciell kontroll. Men om man ”lägger ut” dessa åtgärder på en infiltratör eller polistjänste- man som arbetar under täckmantel öppnas möjligheterna för att undvika befintligt rättsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vad gäller länken mellan spaning och infiltration, en länk som fanns i Bykovmålet, går det att göra en åtskillnad mellan en situa- tion där ett samtal med en informatör eller infiltratör spelas in och en situation där det inte spelas in. I det förstnämnda fallet har en inspelning vanligtvis ett större eller mycket större bevisvärde vid en efterföljande rättegång (inom vissa system tillåts man kanske inte ens presentera vittnesmål av en infiltratör eller informatör som rör innehållet i ett samtal med den åtalade). Frågan är samtidigt om skillnaden är relevant för frågan om det skett ett intrång i rätten till skydd för hemmet. I båda fallen har personen fått tillträde till hemmet och möjlighet att tala med den övervakade genom en (aktiv eller passiv) vilseledande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Olika typer av system för brottsutredning och lagföring används i olika europeiska länder. I vissa system, t.ex. inom ramen för den brittiska lagen om undersökningsbefogenheter från 2000, beslutar polistjänstemännen själva om användning av informatörer och infiltratörer, även om det skulle omfatta infiltration av hemmet. Det finns också länder där åklagaren beslutar om infiltration. Åklagaren kan, beroende på konstitutionellt system, tillhöra antingen den verkställande eller den dömande makten. En tredje metod för kontroll av infiltrationsåtgärder är att kräva godkännande från en undersökningsdomare. Domstolen betraktar förmodligen denna tredje metod som den starkaste formen av kontroll. I &lt;NOBR&gt;Lüdi-målet&lt;/NOBR&gt; fäste domstolen verkligen vikt vid att operationen hade kontrollerats av en undersökningsdomare. Domstolen kan möjligen vara mindre krävande i fråga om tydligheten i ett lagstadgat bemyndigande för infiltration om en domstol är delaktig i godkännandet av infiltra- tion som omfattar besök i hemmet (även om värdet av denna kon- troll i praktiken kan skilja sig mellan olika länder, beroende på domares grad av oberoende från den verkställande makten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft19"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Man kan hävda att åklagare i Sverige har en stark skyldighet att vara objektiva och tillhandahåller i många hänseenden en skydds- nivå motsvarande en undersökningsdomare. Samtidigt utgör de ur ett konstitutionellt perspektiv en del av den verkställande makten. Dessutom är riksåklagaren tillsatt av regeringen. Riksåklagaren (och överåklagare) har inte befogenhet att beordra underordnad åklagare att fatta ett visst beslut (jfr 20 kap. RB) men har befogenhet att överpröva eller ta bort mål från en underordnad åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I verkligheten har en svensk åklagare betydelsefulla konstitutio- nella garantier för oberoende av direkt statlig kontroll i enskilda ärenden (regeringsformens 11 kap. 7 § och efter den 1 januari 2011 regeringsformens 12 kap. 2 §). Dessutom skyddar den svenska rätts- kulturen (tillsammans med ett starkt konstitutionellt skydd för infor- mationsfrihet och yttrandefrihet) åklagare från oegentliga avstäng- ningar från enskilda ärenden av riksåklagaren. Det ska dock medges att det strukturella skyddet i Sverige är relativt svagt på papperet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;I vilket fall som helst kontrolleras inte alla brottsutredningar i Sverige av åklagare, eller ens majoriteten av dessa. Också vid utred- ning av allvarligare brott, där åklagaren undantagslöst involveras, kan denne mycket väl involveras i ett senare skede, efter att polisen har genomfört en infiltrationsoperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I Storbritannien fattades 2000, vilket redan har nämnts, beslutet att införa en uttrycklig lagstadgad grund för all användning av per- soner som dolda underrättelsekällor samt administrativa riktlinjer och ett system för hierarkiskt bemyndigande och kontroll inom polisen, just för att polisen själv fattar beslut om infiltration.&lt;A href="#page_503"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;I brittiska &lt;/SPAN&gt;Covert Human Intelligence Sources Code of Practice &lt;SPAN class="ft78"&gt;[riktlinjer reglerande an- vändning av personer som dolda underrättelsekällor] anges följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Enligt avsnitt 26.8 i lagen från 2000 är en person en källa om han eller hon a) upprättar eller upprätthåller en personlig eller annan relation till en person med som dolt syfte att underlätta utförande av allt som faller inom ramen för punkt b) eller c), b) i hemlighet ut- nyttjar en sådan relation för att inhämta information eller skaffa information för någon annans räkning, eller c) i hemlighet avslöjar information som inhämtats genom en sådan relation eller som en följd av en sådan relation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;En källa kan utgöras av infiltratörer, informatörer eller polistjänstemän som arbetar under täckmantel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Ett syfte är enligt avsnitt 26.9 b i lagen från 2000 dolt i relation till upprättandet eller upp- rätthållandet av en personlig eller annan relation om, och enbart om, relationen sköts på ett sätt som är avsedd att se till att en av parterna i relationen inte känner till syftet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Enligt avsnitt 26.9 c i lagen från 2000 används en relation i hemligt syfte, och avslöjas information som inhämtats enligt beskrivningen i punkt 4.1 c ovan i hemlighet om, och endast om, den används eller, i vederbörande fall, avslöjas på ett sätt som är avsedd att se till att en av parterna i relationen inte känner till den aktuella användningen eller avslöjandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Användning av en källa innebär t.ex. att förmå, be eller hjälpa en person att ta del av en källas agerande eller att skaffa information med hjälp av en sådan källas agerande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft44"&gt;(s. 20, &lt;NOBR&gt;http://security.homeoffice.gov.uk/ripa/publication-search/general-publications/ripa-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cop/human-cop2835.pdf?view=Binary)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103504x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;brittiska systemet hanteras också problemet med att upprätta en tröskel för ”infiltration”, med andra ord att skilja detta från den ”traditionella” användningen av informatörer eller civilklädda poliser som bara iakttar personer eller brottsplatser. Britterna använder sig av kriterierna riktning och kontroll. Man behöver naturligtvis inte välja den brittiska modellen. Även andra modeller kan konstrueras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En annan relevant fråga som bör beaktas är landets regler för att utesluta bevismedel i syfte att garantera en rättvis rättegång. Även om frågan om reglering genom lagstiftning skiljer sig från frågan om en rättvis rättegång finns det ett tydligt samband mellan dessa två frågor i och med att det är slutresultatet som domstolen in- tresserar sig för. Något måste följaktligen sägas om detta, även om jag inte behöver gå in på detaljer om denna fråga i den här rapporten. I målet Teixeira de Castro mot Portugal&lt;A href="#page_504"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och senare i en rad andra domar och beslut&lt;A href="#page_504"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, ansåg Europadomstolen att en nationell dom- stol måste överväga huruvida en infiltrationsoperation, när sådan har använts, undergräver rätten till en rättvis rättegång. Om infiltra- törer eller informatörer/källor har gått så långt att de agerat som provokatörer måste bevisningen uteslutas. Vad gäller frågan om att presentera bevis som har införskaffats i strid med en materiell rättighet inom ramen för konventionen verkar det hittills som att det endast vid bevisning som införskaffats genom tortyr &lt;SPAN class="ft10"&gt;automatiskt &lt;/SPAN&gt;innebär att rättegången strider mot artikel 6.&lt;SPAN class="ft41"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Domstolen har alltså – hittills – uteslutit doktrinen om ”frukten från det förgiftade trädet” som ett sätt att förmå polisen att efter- leva konventionens materiella rättigheter. Domstolen är medveten om att bevissystem, liksom förfaranden för godkännande av infiltra- tion, varierar i betydande grad mellan olika länder. Domstolen vet också att effektiviteten hos de olika mekanismer som länder an- vänder för att garantera att polisen följer reglerna varierar stort, liksom sanktionerna mot polistjänstemän som inte följer reglerna. Men det faktum att ”frukten från det förgiftade trädet” doktrinen har uteslutits talar för att domstolen i framtiden kommer att ställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Dom av den 9 juni 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Se framför allt Sequeira mot Portugal, mål nr 73557/01, ECHR 2003 VI, Taal mot Estland, mål nr 13249/02, dom av den 22 november 2005, Vanyan mot Ryssland, mål nr 53203/99, dom av den 15 december 2005, Eurofinacom mot Frankrike (dec.), mål nr 58753/00, ECHR 2004 VII, Khudobin mot Ryssland, mål nr 59696/00, dom av den 26 oktober 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Se Jalloh mot Förbundsrepubliken Tyskland, mål nr 54810/00, dom (GC) av den 11 juli 2006 och Gäfgen mot Förbundsrepubliken Tyskland, mål nr 22978/05, dom (GC) av den 1 juni 2010. Det sistnämnda målet rörde hantering av tillåtligheten av bevis på hot om fysiska skador från förhörsledare inom polisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft19"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103505x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;hårdare krav så vitt gäller reglering av infiltration, som faller inom tillämpningsområdet för artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Eftersom det är slutresultatet som är viktigt kan domstolen vara beredd att ge ”friare tyglar” till ett system som ger den tilltalade ett starkt skydd vid själva rättegången (dvs. utesluter bevis som bedöms ha införskaffats på ett illegitimt sätt). Detta stöds av målet Uzun mot Förbundsrepubliken Tyskland&lt;A href="#page_505"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som avgjordes nyligen. Det avsåg användning av en &lt;NOBR&gt;GPS-mottagare&lt;/NOBR&gt; som i hemlighet placerats i en bil. Europadomstolen vägde in den tyska domstolens rätt att skönsmässigt utesluta bevis under rättegångsskedet, i analysen av huruvida de tyska föreskrifterna om GPS som lokaliseringsutrust- ning hade ”stöd av lag”.&lt;A href="#page_505"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;I detta sammanhang kan man notera att grundprincipen i fråga om bevisföring i Sverige är fri bevisprövning, även om de svenska domstolarna ibland har ingripit för att upprätthålla parternas lik- ställdhet samt uteslutit eller gett ett lågt bevisvärde till olovligt åt- komna bevis.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;Även om EKMR kan sägas undantagsvis &lt;/A&gt;kräva att en domstol måste utesluta bevisning skulle jag säga att det inte är önskvärt att göra detta till en ”standard regel” i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det finns andra skäl till varför lagreglering av infiltration är önsk- värt. Den legalitetsprincip som gäller för åtal borde också leda till någon form av reglering av en situation där en informatör/källa eller infiltratör som ett led i en infiltrationsoperation bryter mot lagen. Och utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv finns det naturligtvis nackdelar med att fokusera på skydd på rättegångsstadiet, eftersom flera, eller t.o.m. många, infiltrationsoperationer inte leder till åtal och rättegång. Det ökade internationella samarbetet (framför allt stöd som baseras på principen om ömsesidigt erkännande) innebär slutligen, vilket redan har nämnts, att behovet av ett förtydligande av lagen och av uttryckliga skyddsåtgärder mot missbruk har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 35623/05, dom av den 2 september 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Punkt 71. Se även Khudobin mot Ryssland, anfört arbete, ”domstolen påminner om att ett tydligt och förutsebart förfarande för godkännande av undersökningsåtgärder samt en ordentlig kontroll av dessa bör upprättas för att garantera myndigheternas goda tro och efterlevnad av lämpliga brottsbekämpningsmål. […] I detta fall hade polisens arbetssätt godkänts genom ett enkelt administrativt beslut av det organ som senare genomförde operationen. Det fram- går av materialet om målet att beslutstexten innehöll väldigt lite information om anled- ningarna till och syftet med det planerade ”testköpet”. Det hade inte heller gjorts någon rättslig granskning av operationen, eller någon annan oberoende kontroll. I avsaknad av ett komplett kontrollsystem i samband med operationen […] fick den efterföljande kontroll som genomfördes av rättegångsdomstolen avgörande betydelse.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se t.ex. RH 1995:32, NJA 1996 s. 649, RH 1997:95, NJA 1998 s. 204, NJA 2003 s. 323, NJA 2007 s. 1037, NJA 2007 s. 547, NJA 2009 s. 475.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103506x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Även om man inte kan säga att rättspraxisen inom konventionen i detta skede definitivt kräver en lagstadgad grund för infiltra- tionsoperationer som påverkar (för att inte säga faktiskt utgör in- trång i) hemmet, så talar de faktorer som beskrivs ovan alltså för att detta bör införas i svensk lag. Det förnuftiga skulle vara att skapa ett ”skiktat” system för bemyndigande, där infiltrationsoperationer som påverkar hemmet (eller privatlivet utanför hemmet, se nedan) på ett mindre ingripande sätt skulle kräva endast beslut av ett högre polisbefäl. Åtgärder som påverkar hemmet eller privatlivet utanför hemmet på ett mer betydande sätt skulle kräva bemyndigande från åklagare och möjligen även från domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vad gäller att frågan om att involvera åklagaren i processen, kan man givetvis hävda att insamling av information är en uppgift för polisen och att det först är när informationen blir ”bevismaterial” som åklagaren bör involveras. Denna skiljelinje tillämpas emellertid inte alltid tydligt i praktiken. Enligt min uppfattning ligger det definitivt ett värde i att kräva bemyndigande från åklagare i fråga om infiltration som på ett mer betydande sätt påverkar hemmet eller privatliv utanför hemmet. Det ligger ett värde i att tvinga polisen att ”gå utanför huset” för att övertyga en person som ”befinner sig ett steg längre bort” från utredningen om behovet av att vidta en viss åtgärd. Samtidigt som polisen förväntas följa lagen kan man med rätta säga att åklagaren, på grund av sin utbildning, grupptryck och organisatorisk press, är under ännu starkare press att följa lagens bokstav och anda.&lt;A href="#page_506"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessutom är åklagare vana vid att balansera restriktioner av rättigheter mot behovet av effektivitet inom brotts- utredning och lagföring. Jag behöver inte gå närmare in på dessa frågor. Det räcker att säga att det finns ett antal olika sätt att kon- struera ett tillfredställande kontrollsystem. Ett skiktat bemyndigande- system behöver inte vara oflexibelt. Det kan naturligtvis uppstå brådskande situationer även för infiltrationsoperationer i den ”allvar- liga” änden av skalan (plötsliga infiltrationsmöjligheter osv.). Dessa situationer är dock knappast det vanliga och de skulle kunna hanteras med ett system för bemyndigande i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft7"&gt;Vad gäller huruvida det räcker att involvera åklagaren om Europa- domstolen senare skulle klargöra att infiltrationen kan vara ett in- trång i skyddet för hem/privatliv kan jag notera att en svensk åklagare, enligt domstolens rättspraxis, inte betraktas som ett till- räckligt oberoende kontrollinstrument i fråga om gripande och kvar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Se också avsnitt 6.4 nedan om värdet av preciserade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103507x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p906 ft7"&gt;hållande.&lt;A href="#page_507"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det stämmer visserligen att det finns svagheter på papperet när det gäller svenska åklagares oberoende från verkställ- ande kontroll. Det råder emellertid ingen tvekan om att åklagaren är oberoende av &lt;SPAN class="ft10"&gt;polisen&lt;/SPAN&gt;. Inte heller finns det tvivel om att åklagaren i slutändan kan kontrollera polisen i samband med en förunder- sökning om och när denne så skulle vilja. Slutligen är de normer som finns i artikel 8 mer flexibla än vad gäller artikel 5. När det gäller infiltration av hemmet som inte omfattar inspelning (som disku- teras vidare nedan) &lt;SPAN class="ft10"&gt;skulle &lt;/SPAN&gt;det kunna räcka med att ge infiltrationen en lagstadgad grund och upprätta de två första lagren av bemyndig- anden och kontroll, nämligen bemyndigande från en överordnad polistjänsteman och bemyndigande från en åklagare – så länge som den svenska domstolen, med tillämpning av proportionalitetsprin- cipen, i rättegångsstadiet prövar frågan om bevis som har inhämtats på ett ”illegitimt sätt” bör uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Efter att ha sagt detta måste det medges att Europadomstolen i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; uttryckligen betonade att man var beredd att godkänna ett sådant system som beskrivs ovan (dvs. inget bemyndigande från domstol) enbart för att åtgärden att i hemlighet placera en GPS- mottagare i en bil innebar en &lt;SPAN class="ft10"&gt;lägre &lt;/SPAN&gt;grad av intrång i privatlivet (disku- teras vidare i avsnitt 5.3.4). Följden av detta synsätt verkar bli att bemyndiganden för &lt;SPAN class="ft10"&gt;betydande &lt;/SPAN&gt;intrång i privatlivet skulle kräva sträng- are kontroller, dvs. förhandskontroll av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft13"&gt;5.2.4 Strategisk avlyssning av radioburen kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Den tredje frågan handlar om avlyssning av innehållet i telekom- munikationer eller upptagning av uppgift om elektronisk kommu- nikation som framförs av radiovågor. Det kan antingen röra sig om specifika meddelanden eller om en allmän ”strategisk” bred över- vakning. Man kan hävda att man inte kan förvänta sig att ens per- sonliga integritet skyddas när radiovågor används, eftersom ”etern är fri”. All avlyssning av teletrafik som bärs av radiovågor kan alltså inte innebära ett överskridande av artikel 8.1. Vad gäller en bred kartläggning av uppgifter om elektronisk kommunikation eller en strategisk övervakning av samtalsinnehåll kan man dessutom hävda att man inte kan fastställa, åtminstone inte omedelbart, identiteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;McGoff mot Sverige, den 26 oktober 1984, A/83. Se även Popescu mot Rumänien, nedan avsnitt 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103508x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;på de personer som kommunicerar, vilket innebär att det inte sker något intrång i rätten till privatliv eller korrespondens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Det finns ett visst stöd för detta påstående i äldre rättspraxis. I målet B.C. mot Schweiz hade sökanden använt en sladdlös telefon som sände på en radiofrekvens som var reserverad för civil och militär luftfartstrafik. Detta var ett brott enligt schweizisk lag. Den schweiziska telekommunikationsmyndigheten spelade in hans samtal och använde en radiopejlapparat för att lokalisera hans telefon. Efter- som sökanden valt att använda en apparat som använde en våglängd reserverad för andra syften än privata telefonsamtal ansåg kommis- sionen att sökandens samtal var tillgängliga för andra telekom- användare och därför knappast kunde klassificeras som privata.&lt;A href="#page_508"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Detta mål utgör emellertid inte längre (om det någonsin har varit det) något stöd för att anse att avlyssning av normala mobil- telefoner på lagliga frekvenser inte kommer i konflikt med artikel 8.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Det är en enorm skillnad mellan det stora antalet personer som kommunicerar via ”radio” i dag och det mycket begränsade antal personer som kommunicerade via kortvågsförbindelse på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;1980-talet.&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_508"&gt; Alla som har en mobiltelefon eller som använder trådlös Internet- uppkoppling kommunicerar via ”radio”. Dessutom kan till och med telekommunikationsmeddelanden som går via kabel ledas via mikro- vågor. Man kan emellertid inte hävda, som i fallet med kommu- nikation via kortvågsförbindelse, att en person som använder en bärbar dator eller mobiltelefon ”vet” att han eller hon kan avlyss- nas. Trafik via mikrovågsradio i digital form kan inte avlyssnas och uppfattas av någon med en radiomottagare. Dessutom kan man argumentera att om ett system för sträng reglering av övervakning av kommunikation via kabel &lt;/A&gt;skulle kunna kringgås genom upptag- ande av kommunikationsinnehåll i det ögonblick då detta omvandlas till mikrovågor skulle systemet göras till åtlöje.&lt;A href="#page_509"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Europadomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Mål nr 21353/93, 80 DR 101 (1995) s. 105. Kommissionen tillade också att innehållet i de avlyssnade samtalen inte hade avslöjats. Den sista punkten kan vara missledande, med tanke på domstolens ståndpunkt i Malonemålet, att en stat gör sig skyldig till överträdelse av artikel 8 bara genom att tillåta polisen tillgång till uppgift om elektronisk kommunikation i avsaknad av lagstadgat bemyndigande. Domstolen tillkännagav också ett domslut i ett annat mål beträffande olagliga mobiltelefoner, men i det fallet var problemet bara lagenligheten när det gäller genomsökandet av sökandens hem (Caminzind mot Schweiz, av den 19 december 1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Det finns annan rättspraxis nämligen X. and Y. v Belgium, No. 8962/80, decision of 13 May 1982, var kommissionen lämnade det öppet om radiokommunikationer mellan två personer föll in under artikel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Man kan till och med föreställa sig ett upprättande av kommunikationssystem med en sådan mikrovågskomponent inbyggd för just detta syfte, även om detta förmodligen skulle vara tekniskt och ekonomiskt ogenomförbart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103509x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;betraktar inte heller, vilket framgår nedan, frågan huruvida det finns ”rimliga förväntningar” som avgörande för om en åtgärd utgör ett intrång i privatlivet eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Även om domslutet var det rätta vid den aktuella tidpunkten är &lt;NOBR&gt;BC-målet&lt;/NOBR&gt; inte gällande i dag. I de två senaste målen rörande denna fråga, Liberty mot Förenade kungariket och Weber och Saravia mot Tyskland, gjorde domstolen ingen åtskillnad mellan å ena sidan upp- tagning av uppgift om elektronisk kommunikation eller innehåll i meddelanden som skickas via kabel och å andra sidan samma typ av upptagning av kommunikation via mikrovågor. I båda fallen hade upptagning ägt rum av både meddelanden via kabel och meddelanden via mikrovågor. Domstolen ansåg i båda fallen att upptagningen utgjorde ett intrång i rätten till skydd för korrespondens/privatliv. Det bör också noteras att domstolen i målet Weber och Saravia även ansåg att överföringen av uppgifter till andra myndigheter, och deras användning av dessa, utgjorde &lt;SPAN class="ft10"&gt;separata &lt;/SPAN&gt;intrång i sökandenas rättigheter enligt artikel 8, liksom förstörelsen av uppgifterna och vägran att underrätta sökandena.&lt;SPAN class="ft41"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Privatliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;5.3.1 Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Medan rätten till skydd för korrespondens och hem är relativt lätt- begripliga är det svårt att definiera ”rätten till skydd för privatliv”. Domstolen anser i själva verket att det är en ”generell term som inte går att ge en fullständig definition”.&lt;A href="#page_509"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man har hittills nöjt sig med att ange vad den omfattar, nämligen ”yrkes- eller affärsverk- samhet”, ”rätten att inleda och utveckla relationer med andra, också i offentliga sammanhang”, ”en persons fysiska och psykiska integritet”, ”rätten till […] personlig utveckling och till att fastställa detaljer för sin identitet som individ”.&lt;A href="#page_509"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett brett synsätt i fråga om begreppet privatliv är inte nödvändigtvis problematiskt för offent- liga myndigheter, vilket kommer att framgå nedan, eftersom dom- stolen kan balansera detta med en flexibel strategi när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Anfört arbete, punkt 79. I målet Liberty m.fl. nöjde sig domstolen med att förklara att den anser att förekomsten av dessa befogenheter, i synnerhet befogenheter som tillåter gransk- ning, användning och lagring av upptagen kommunikation, utgör ett intrång i de rättigheter som sökandena har enligt artikel 8, eftersom de är personer som dessa befogenheter kan tillämpas på (punkt 57).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Peck mot Förenade kungariket, mål nr 44647/98, dom av den 28 januari 2003, punkt 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Moreham, 2008, s. 45 och hänvisningar där.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103510x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;kraven ”stöd av lag” och ”nödvändighet i ett demokratiskt samhälle”. I spaningssammanhang innebär ett brett synsätt i fråga om privatliv absolut inte att spaning inte får förekomma. Domstolen klargjorde så tidigt som i målet Lüdi mot Schweiz att en misstänkt brottsling inte kan hävda att hans eller hennes samtal ska vara fullständigt skyddade mot inspelning.&lt;A href="#page_510"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;Den bakomliggande orsaken till att privatlivet skyddas i konven- tionen är att detta krävs för att en &lt;/A&gt;individs personlighet ska kunna utvecklas och bibehållas.&lt;A href="#page_510"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men samhällets välbefinnande står också på spel. Vilken sorts samhälle främjar man till exempel om man för- väntar sig att människor ska ”vara försiktiga med vad de säger” varje gång de svarar i mobiltelefonen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Ett annat argument är knutet till graden av intrång. Medan hem- lig elektronisk övervakning i en mening är mindre direkt och för- ödmjukande än ett sådant mer traditionellt intrång i privatlivet som en öppen, omstörtande husrannsakan, är den ett större intrång än en husrannsakan i den meningen att den oftast pågår längre, är mer urskillningslös, förutsättningslös och påverkar fler personer.&lt;A href="#page_510"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När resultatet av den hemliga elektroniska övervakningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;används&lt;/SPAN&gt;, t.ex. vid säkerhetskontroller eller för att rättfärdiga synliga och mer in- gripande åtgärder (t.ex. gripande eller husrannsakan) kommer det naturligtvis att påverka den person som övervakats. Resultatet kan ge antingen en korrekt bild av situationen – att den övervakade per- sonen är delaktig i kriminell verksamhet – eller en felaktig bild. Under alla förhållanden finns potential att i mycket hög grad påverka en människas liv, vilket innebär att det måste vara föremål för kon- troll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;Medan vissa saker framgår tydligt av domstolens rättspraxis är det fyra frågor som kräver en mer detaljerad behandling. De första tre rör &lt;SPAN class="ft10"&gt;när &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;under vilka förutsättningar &lt;/SPAN&gt;som övervakning av en person på offentlig plats, eller på en privat plats som inte utgör en del av ”hemmet”, genom avlyssning, visuell observation eller lokali- seringsinformation omfattas av privatliv. Den fjärde frågan rör huru- vida tillgång till personuppgifter om en person som lagras på en dator som inte tillhör densamme innebär ett intrång i denna per-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Lüdi mot Schweiz, anfört arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Som det uttrycks i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;de Hert&lt;/SPAN&gt;: ”Den grundläggande rätten att få vara människa skulle rubbas och hotas om alla våra åtgärder skulle granskas, av det enkla faktum att vi agerar annorlunda när vi iakttas”, &lt;SPAN class="ft129"&gt;de Hert&lt;/SPAN&gt;, 1997, s. 560, fotnoter utelämnade. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis på detta område inleddes med det berömda målet ”Icelandic Dogs”, X mot Island, nr 6825/74, 5 DR 86 (1976).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Lustgarten och Leigh 1994, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103511x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;sons privatliv. I de följande avsnitten diskuteras dessa frågor. Jag anser, vilket framgår av förklaringen nedan, att det går att göra åt- skillnad mellan fotografering/hemlig visuell övervakning å ena sidan och dold ljudupptagning å den andra. Jag inleder därför med visuell övervakning, vilket också är det ämne som kräver den mest detaljerade genomgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;5.3.2 Privatliv i &lt;NOBR&gt;icke-privata&lt;/NOBR&gt; zoner: bildupptagning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Domstolen har i ett flertal fall ansett att visuell övervakning på offentliga plaster – genom fotografering eller videoinspelning – kan utgöra intrång i rätten till skydd för privatliv. Domstolen har fram- hållit att det, också i ett offentligt sammanhang, finns ”en zon för interaktion mellan en person och dennes omgivning som kan falla inom ramen för ’privatliv’”.&lt;A href="#page_511"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det initiala sättet att gå till väga från konventionsorganens sida när det gäller frågan om bildupptag- ningar på offentliga platser framgår av målet Friedl mot Österrike.&lt;A href="#page_511"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta mål rörde polisövervakning av demonstranter. Kommis- sionen ansåg att det inte var ett intrång i privatlivet att bara &lt;SPAN class="ft10"&gt;foto- grafera &lt;/SPAN&gt;en person på offentlig plats.&lt;A href="#page_511"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommissionen framhöll att tre faktorer var relevanta för frågan om huruvida det gjorts intrång i privatlivet: för det första ”om fotograferingen innebar ett inkräkt- ande på individens privatliv, om den var knuten till privata ange- lägenheter eller offentliga händelser och om fotografierna varit tänkta att användas för ett begränsat syfte eller sannolikt skulle ha gjorts tillgängliga för allmänheten”.&lt;A href="#page_511"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den första faktorn är knappast till någon hjälp, men kan antagligen knytas till tanken om ”en legitim förväntan av skydd för privatlivet”. Om man träffas på en offentlig plats kan man försöka dölja att man träffas genom att välja en av- lägsen, lugn, mörk eller övergiven plats. Men det finns nästan undan- tagslöst en risk för att någon kan få syn på en. Förekomsten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Perry mot Förenade kungariket, mål nr 63737/00, dom av den 17 juli 2003, punkt 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Friedl mot Österrike, mål nr 15225/89. Rapporten antagen den 19 maj 1994. Målet av- gjordes efter förlikning. Regeringen betalade skadestånd till sökanden och gick med på att förstöra de fotografier som tagits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Man kan hävda att den yttrandefrihet och mötesfrihet som fastställs i artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; borde utgöra en del av tolkningssammanhanget här. Yttrande- förenings- och demonstra- tionsfriheterna är av särskilt betydelse för det öppna samhället (jfr RF 1:1 st. 2). Foto- grafering av polisen kan onekligen &lt;SPAN class="ft129"&gt;påverka &lt;/SPAN&gt;en persons benägenhet att delta i protester, även om denna åtgärd kanske inte går så långt som att &lt;SPAN class="ft129"&gt;inskränka &lt;/SPAN&gt;yttrandefriheten. Detta i sig stärker argumenten att polisens möjligheter att fotografera eller filma demonstranter bör lagregleras. Vidare diskussion av denna fråga faller utanför ramen för denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ibidem, punkt 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103512x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;teleobjektiv innebär att till och med avlägsna mötesplatser kan ob- serveras. Man kan hävda att det mycket sällan föreligger en ”rätt till legitimt skydd” mot att bli sedd. Men rätten till ett ”legitimt skydd” för privatliv är naturligtvis varierande till sin natur. Den ständiga utvecklingen av spaningsteknologin skulle innebära att en person snart, objektivt sett, inte längre kan ha en legitim förväntning av något skydd för privatlivet. Det bör enligt min uppfattning följakt- ligen inte fästas alltför stor vikt vid denna faktor. Och det anser inte domstolen heller nuförtiden, vilket framgår nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det framgick hursomhelst i målet Friedl mot Österrike att foto- grafierna hade tagits öppet, inte i hemlighet, och att aktiviteten – demonstrationen – var &lt;SPAN class="ft10"&gt;avsedd &lt;/SPAN&gt;att synas. Dessutom användes inte de fotografier som tagits till att identifiera enskilda individer. Därför ansåg kommissionen att det inte hade förelegat något intrång i privat- livet. Liknande fall har emellertid lett till skärpta krav på det all- männa, vilket redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I målet Murray mot Förenade kungariket greps sökanden i sitt hem av soldater, som misstänkte henne för delaktighet i terrorism.&lt;A href="#page_512"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Senare fotograferades hon i häktet, utan att hon visste om det eller hade gett sitt medgivande. Domstolen framhöll att denna foto- grafering var ett intrång i sökandens privatliv. Det faktum att sökanden hade förts från sitt hem hade förmodligen betydelse för detta utslag, men det hade också det faktum att fotograferingen hade skett utan hennes vetskap. En annan betydelsefull faktor var emellertid att fotografiet användes för att upprätta en personakt. Sökanden i målet Tsavachidis mot Grekland hade ”skuggats” och observerats systematiskt av statstjänstemän, och man hade samlat in utförlig information om hans aktiviteter. Kommissionen ansåg att detta var ett intrång i hans privatliv.&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;I målet P.G. och J.H. mot Förenade kungariket bekräftade dom- stolen ståndpunkten i Tsavachidismålet och fastslog följande. ”Vid beslut om huruvida en persons privatliv berörts vid åtgärder som vidtagits utanför en persons hem eller privata fastighet måste många olika faktorer beaktas. Eftersom det finns tillfällen då människor medvetet eller frivilligt deltar i aktiviteter som spelas in eller kan spelas in eller rapporteras offentligt så kan en persons rimliga för- väntning om skydd av privatlivet vara en betydelsefull, om än inte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Dom av den 28 oktober 1994, A/300 A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Mål nr 28802/95, dom av den 28 oktober 1997. Detta mål har naturligtvis implikationer för alla typer av systematisk och hemlig insamling från statens sida av allmänt tillgänglig infor- mation om privatpersoner. Se nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103513x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;nödvändigtvis avgörande, faktor. En person som promenerar på gatan är naturligtvis synlig för alla andra som är i närheten. Det är ingen större skillnad att med tekniska medel övervaka samma &lt;/A&gt;offent- liga plats (t.ex. genom en säkerhetsvakt som bevakar platsen med &lt;NOBR&gt;tv-övervakning).&lt;/NOBR&gt; Om systematiska eller permanenta inspelningar av sådant material från offentlig plats framställs kan dock frågeställ- ningar som avser rätten till skydd för privatlivet uppstå.”&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft7"&gt;I målet Allan mot Förenade kungariket&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;filmades och spelades in en person, som var misstänkt för ett brott och som hade vägrat att svara på frågor, i hemlighet i sin cell och på fängelsets besöks- område. Detta betraktades som ett intrång i hans privatliv.&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;I andra mål har domstolen fäst vikt vid &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;oväntad &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;eller &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;orimlig &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;användning av filmande som gjorts och fotografier som tagits av aktiviteter som förekommit offentligt. Målet Perry mot Förenade kungariket rörde en person som hade filmats med övervaknings- kameror i häktet, för att man ville skaffa fram bilder att använda vid en konfrontation. Den övervakade kände till, eller kan åtminstone förväntas ha känt till, övervakningskamerorna, men domstolen an- såg att det inte fanns någonting som ”tydde på att sökanden väntade sig att bli filmad på polisstationen för att filmen sedan skulle användas vid en videokonfrontation och, potentiellt, som bevismaterial till dennes nackdel vid en rättegång”&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;. Det var följaktligen ett intrång i privatlivet. Polisens användning av film &lt;/A&gt;vid konfrontation reglerades inte genom lagstiftning utan genom riktlinjer. Den nationella dom- stolen (vid Pecks rättegång) ansåg emellertid att polisen inte hade efterlevt dessa riktlinjer. Europadomstolen fastställde därför att åtgärden inte skedde ”med stöd av lag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Punkt 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 48539/99, dom av den 5 november 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se också van der Graaf mot Nederländerna, mål nr 8704/03, domslut av den 1 juni 2004. Permanent kameraövervakning av internerad under en tidsperiod på två veckor utgjorde ett intrång i privatlivet, men försvarades i sammanhanget som berättigat med stöd av lag och nödvändigt i ett demokratiskt samhälle: otillåtet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Punkt 41 i anförda arbete. Domstolen tillade: ”En traditionell användning av övervak- ningskameror väcker i sig självt inga frågor inom ramen för artikel 8.1, när de används i legitimt och uppenbart syfte på offentliga gator eller i utrymmen som köpcentrum eller polisstationer […] I detta fall ställde polisen dock in övervakningskameran så att den skulle ta närbilder av sökanden i häktet och lade sedan in dem i ett filmmontage med andra per- soner för att visa för vittnen i syfte att se om de skulle identifiera sökanden som gärnings- man i de rån som utreddes. Videon visades också i en offentlig rättssal under rättegången mot sökanden […] Detta trick från polisens sida gick bortom traditionell och förväntad an- vändning av denna typ av kamera, vilket framgår tydligt av att polisen var tvungen att in- hämta tillstånd och att en tekniker måste justera kameran. Den varaktiga bildupptagningen och det faktum att bilderna användes i ett montage för vidare bruk kan därför betraktas som behandling eller insamling av personuppgifter om sökanden.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103514x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Målet Peck mot Förenade kungariket rörde en person som hade filmats med övervakningskameror på en gata och vars beteende an- tydde att han skulle begå självmord. Tack vare bilderna kunde de som skötte kamerorna kontakta polisen i tid, som sedan räddade hans liv. Bilderna distribuerades senare till pressen av den lokala myndighet där bildupptagningen gjorts, som en del av en kampanj som utformats för att visa på fördelarna med övervakningskameror, något som verkligen upprörde sökanden. Domstolen fastslog följ- ande: ”Övervakning av en privatpersons agerande på offentlig plats med hjälp av inspelningsutrustning som inte lagrar visuell data är inte i sig självt ett intrång i en persons privatliv.”&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen tillade dock: ”Å andra sidan kan inspelningen av uppgifterna och inspelningens systematiska eller permanenta natur leda till slutsatsen att intrång föreligger.”&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man ansåg vidare att arkiveringen av upp- gifterna innebar intrång i den personliga integriteten. Den lokala myndigheten hade en tydlig rättslig befogenhet att använda över- vakningskameror. Men domstolen ansåg att man kränkt artikel 13 (om effektivt rättsmedel) eftersom sökanden inte på ett effektivt sätt kunde bestrida lagringen och spridningen av de bilder som upp- tagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Ett annat mål där man ansåg att en överträdelse förelegat var Sciacca mot Italien.&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det berodde på att polisen inte hade haft någon rättslig grund för att överlämna ett fotografi på en person som satt i husarrest till pressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft7"&gt;Här kan också nämnas målet von Hannover mot Tyskland&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det rörde en positiv skyldighet för staten att förhindra publicering av fotografier som tagits av paparazzifotografer och kan som sådana inte direkt jämställas med öppen eller dold fotografering från polisens sida. Detta mål ger dock ytterligare stöd för uppfattningen att man uppenbarligen kan ha rätt till skydd för privatlivet i offentliga sammanhang. Domstolen hänvisade till fotografering av sökanden medan hon ägnade sig åt aktiviteter av ”rent privat natur”. Den tyska författningsdomstolen hade konstaterat att sökanden, om hon objek- tivt sett hade uppsökt en avskild plats, hade rätt till skydd för sitt privatliv, och följaktligen att det var tillåtet att publicera fotografier av henne på en sådan plats. Andra fotografier fick emellertid publi- ceras. Europadomstolen framhöll dock att allmänheten inte ”har ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Punkt 59. Domstolen hänvisade till Herbecq mot Belgien, mål nr 32200/96 och 32201/96, kommissionens beslut av den 14 januari 1998, DR 92 A, s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibidem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 50774/99, dom av den 11 januari 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Nr 59320/00, dom av den 24 juni 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103515x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;legitimt intresse att veta var sökanden befinner sig och hur hon be- ter sig generellt i sitt privatliv, inte heller när hon befinner sig på platser som inte alltid kan beskrivas som avskilda och trots att hon är välkänd hos allmänheten”&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft7"&gt;Målet Reklos och Davourlis mot Grekland&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;rörde fotografering av en nyfödd baby utan att hans föräldrar gett ett förhandsgod- kännande, och bevarande av negativen. Domstolen ansåg att detta var en överträdelse av artikel 8. Den framhöll (i punkt 40) att ”en bild av en person är något av det mest utmärkande som finns för dennes personlighet eftersom den visar personens unika särdrag och skiljer personen från dennes likar. Rätten till skydd för bilder av ens person är följaktligen en av de avgörande komponenterna för den personliga utvecklingen och förutsätter rätten att kontrollera användningen av sådana bilder. Medan rätten till kontroll av sådan användning i de flesta fall omfattar möjligheten för en enskild per- son att vägra publicering av en bild av henne eller honom, inbe- griper den också den enskilda personens rätt att motsätta sig en annan persons upptagning, bevarande och återgivande av sådana bilder. Eftersom en bild av en person är ett av särdragen hos hans eller hennes personlighet kräver ett effektivt skydd i princip, och i en sådan situation som i det aktuella fallet, […] inhämta samtycke från den berörda personen när bilden tas och inte bara om eller när den publiceras. Annars skulle ett utmärkande personlighetsdrag vara i händerna på en tredje part, och den berörda personen skulle inte ha någon kontroll över hur bilden används.”&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;Slutligen kan ett annat mål nämnas: Wood mot poliskommissarien i Metropolis.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;Detta är inte ett fall från Europadomstolen. Där- emot har den en viss relevans eftersom den brittiska appellations- domstolen tillämpade artikel 8 i konventionen (som, liksom i Sverige, har införlivats i lagen). Ärendet rörde polisens fotograferande av en ledande aktivist vid en demonstration mot vapenhandel. Polisen hade oroat sig för att det skulle kunna uppstå våld under demon-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Punkt 76. Se nu RF 2:6 st. 2 (lydelse efter 1 januari 2011). Se också Verliere mot Schweiz, dom av den 28 juni 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 1234/05, dom av den 15 januari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Där det råder motstridiga intressen, i synnerhet gällande yttrandefrihet, så måste de två intressena balanseras. Domstolen har vid upprepade tillfällen vederlagt beslut av österrikiska domstolar som syftat till att begränsa journalisters publicering av fotografier på politiker på grundval av att politikerna har immateriella rättigheter till bilder av sig själva. Se t.ex. News Verlags GmbH &amp; CoKG mot Österrike, mål nr 31457/96, dom från 2000, Krone Verlags GmbH &amp; Co KG mot Österrike, mål nr 34315/96, dom av den 26 februari 2002, Oster- reichischer Rundfunk mot Österrike, mål nr 35841/02, dom av den 7 december 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;[2009] EWCA Civ 414 (den 21 maj 2009), http://www.bailii.org/ew/cases/EWCA/Civ/2009/414.html.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103516x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;strationen, vilket dock inte skedde. Polisen motiverade fotogra- feringen med att den gjordes inom ramen för den sedvanerättsliga (dvs. inte lagstiftade) befogenheten att upprätthålla allmän ordning. Sökanden i ärendet var medveten om att han hade fotograferats och krävde att fotot skulle förstöras, men polisen vägrade. Appellations- domstolen ansåg inte att själva fotograferingen var en överträdelse av artikel 8. Omständigheterna indikerade dock att det varken före- låg någon anledning att åtala sökanden för hans agerande vid tid- punkten eller för hans agerande under en påföljande demonstration kort därefter. Det framstod som om fotografiet bevarades i allmänt underrättelsesyfte, eftersom det visade sökanden och andra per- soner i hans bekantskapskrets. Appellationsdomstolen &lt;/A&gt;ansåg att fotografierna tillsammans med det faktum att de hade bevarats utan förklaring innebar ett intrång i sökandens privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Domstolen ansåg att den sedvanerättsliga befogenheten att upp- rätthålla allmän ordning var en tillräcklig grund för att ta foto- grafierna och att detta följaktligen skedde ”med stöd av lag”. Majo- riteten i domstolen ansåg emellertid att det förelåg en proportio- nalitetsbrist beträffande lagringen av fotografierna. En domare, Dyson, ansåg att det måste krävas en mer övertygande motivering, om syftet med att bevara fotografierna är att skydda samhället från störning av den allmänna ordningen eller kriminalitet på låg nivå, än vad som skulle krävas för att bevara ett fotografi för att skydda samhället mot terrorism eller mycket allvarlig kriminalitet.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft7"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Enligt min uppfattning kan dessa mål sammanfattas på följande sätt.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Med viss reservation för målet Reklos och Davourlis, som kan tolkas som ett upprättande av en ny standard för fotografering i sig själv, verkar det som att det, i fråga om både dold och öppen fotografering eller filmupptagning från polisens sida, inte är aktivi- teten i sig utan bevarandet av resultatet, eller lagringen av det i en fil, eller spridningen av det till andra offentliga myndigheter eller privata organ, som utgör intrång i privatlivet. Hur fotografiet, filmen el. dyl. &lt;/A&gt;kom till är inte viktigt. Det spelar alltså ingen roll vem som faktiskt utför bildupptagningen (fotograferingen, filmupptagningen etc.).&lt;SPAN class="ft41"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Punkt 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Jag kommer inte att gå in på frågan om att väga integritetsskydd mot den i svensk grundlag fastställda informationsfriheten och yttrandefriheten vad gäller bildupptagning av privat- personer för privat syfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;I t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Woods-målet&lt;/NOBR&gt; togs fotografierna av en privatfotograf som anlitats av polisen. Att använda privata organ för att inhämta bild- eller ljudupptagningar kan leda till särskilda problem i fråga om rättslig kontroll, t.ex. om ett privat företag anlitas för att filma misstänkta brotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;För att få filma eller fotografera öppet måste polisen följaktligen kunna rättfärdiga lagringen av fotografierna eller filmerna när och om berörda personer inkommer med klagomål om detta. Detta inne- bär att det måste upprättas lagstöd för lagring av visuella inspel- ningar som gjorts med tekniska medel tillsammans med kontroll- mekanismer (som beaktas i nästa avsnitt). När det gäller filmupp- tagning eller fotografering som görs i hemlighet är den berörda personen, och eventuella andra personer som också hamnar i bild- fånget, förmodligen omedvetna om detta. Även i sådana fall är det emellertid fråga om ett intrång i privatlivet om fotografierna lagras, även om ”offret” inte inkommer med klagomål. Eftersom människor inte kan klaga på dessa intrång måste det finnas någon alternativ form av tillsynsmekanism. Det måste också finnas någon form av rättsligt stöd för alla typer av spridning av upptagningar som gjorts med tekniska medel, både öppna och dolda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det finns inget som visar att domstolen anser att det råder en skillnad mellan digital lagring av uppgifter och lagring i form av tryckta bilder. En sådan skillnad skulle förmodligen uppmuntra till att kringgå bestämmelserna. Samtidigt har en digital lagring av bilder naturligtvis potential att i hög grad öka tillgången till bilderna, vilket innebär en större potential för obehörig tillgång och sprid- ning, med medföljande risk för intrång i den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;En fråga som ännu inte besvarats helt är om domstolen fast- ställer en tröskel för ”hantering” av uppgifterna på individuell nivå i fall av dold fotografering. Är det med andra ord först när foto- grafiet/filmen har införts i en akt som öppnats om en individ som intrång faktiskt sker i privatlivet? Problemet med en sådan sätt att se på saken är också att regeln går att kringgå, t.ex. genom att ”arbetsfiler”, ”ortsfiler” eller ”ämnesfiler” kan skapas utan att ut- trycklig identifiering görs av enskilda individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Domstolen hänvisade till ”permanenta &lt;SPAN class="ft10"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;systematiska” upptagningar i Peckmålet (min kursivering). Digital film och foto- grafier är ”permanenta” i jämförelse med övervakningskameror, som inte spelar in något eller där inspelningarna automatiskt för- svinner i och med att de spelas över efter några dagar. En sådan tolkning skulle innebära att alla digitala bilder som tagits öppet eller dolt, till och med av oidentifierade personer, och som överförs till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft44"&gt;lingar. Sådana problem kan väcka frågor både vad gäller kvaliteten på lagen (precision etc.) och utarbetande av kontrollmekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103518x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;en dator eller skrivits ut skulle kunna betraktas som ett intrång i dessa personers privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Detta framstår som orimligt i ett avseende. Det kommer att finnas många situationer där polisen har filmat eller fotograferat stora grupper av människor, t.ex. utpekade fotbollshuliganer eller demon- stranter som begår våldsgärningar, där ingen identifiering är möjlig förrän i ett senare – eller mycket senare – skede. Polisen kan ha ett ganska bra grepp om vem en viss demonstrant är, utan att kunna identifiera honom eller henne slutgiltigt. Polisen kan ha goda skäl att lagra sådana upptagningar en viss tid, i väntan på en slutgiltig identifiering av den utpekade gärningsmannen.&lt;A href="#page_518"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Under sådana om- ständigheter kan det tyckas oskäligt att anse att det föreligger ett fortgående intrång i denna persons privatliv om bilderna inte är individualiserade. Å andra sidan kräver befintliga bestämmelser om dataskydd ändå att det ska göras en bedömning av nödvändigheten att lagra uppgifter om en person, innan en sådan lagring tillåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Vilken ståndpunkt man än intar i denna fråga ser man snabbt att intrång görs i en persons privat- och yrkesliv om denna bildupptag- ning av en hittills oidentifierad person sprids på något sätt – defini- tivt till pressen (se t.ex. &lt;NOBR&gt;Sciacca-målet&lt;/NOBR&gt; ovan) men möjligen också till andra myndigheter (t.ex. socialarbetare, när det gäller ungdomar) och till och med privatpersoner som fotbollssupporterklubbar (t.ex. för att be om hjälp med att identifiera personen i fråga) eller till per- soner som organiserar demonstrationer (t.ex. för att uppmana dem att hålla uppsikt efter denna person, som kanske är ute efter att ställa till problem). Detta innebär inte att polisen inte kan ha goda skäl att sprida en bildupptagning eller att detta är ett brott mot konventionen. Dessa exempel klargör helt enkelt att till och med en bildupptagning av en oidentifierad person potentiellt kan inne- bära ett intrång i dennes privatliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Jag skulle säga att en sund strategi skulle vara att acceptera att polisen måste ges rätt att göra en bedömning av när en bildupptag- ning är tillräckligt ”individualiserad” för att den ska anses utgöra ett intrång i privatlivet. Men detta måste balanseras av någon form av extern tillsyn och kontroll av denna, av nödvändighet ganska vitt formulerade, bedömningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det praktiska resultatet av detta kan bli att trots att den faktiska bildupptagningen – att trycka på knappen – inte anses utgöra ett in- trång i rätten till privatliv, det lik väl skulle kunna utgöra ett intrång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;När det handlar om långsiktiga sammansvärjningar, t.ex. organiserad brottslighet eller säker- hetsbrott, kan denna tidsperiod naturligtvis vara längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;i privatlivet. Detta är fallet på grund av att polisen, så snart som knappen har tryckts ned, måste kunna hänvisa till lagstöd för lag- ring av upptagningen vid tillsyn av ett externt tillsynsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Jag bör påpeka att detta inte innebär att det nu finns en skillnad mellan ”gammaldags” polisarbete – att skugga personer och notera deras förehavanden och umgängeskretsar osv. – och samma sorts arbete utfört med tekniska hjälpmedel. Bland annat målen Tsavachidis, Amman och Rotaru visar att också det förstnämnda utgör ett in- trång i privatlivet när det leder till en &lt;SPAN class="ft10"&gt;systematisk inhämtning &lt;/SPAN&gt;av in- formation om en enskild person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft13"&gt;5.3.3 Privatliv i &lt;NOBR&gt;icke-privata&lt;/NOBR&gt; zoner: ljudupptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;I en rad länder fastställs rätt till skydd för hemmet, men inte till skydd för ”privatlivet” som sådant i grundlagen. Detta faktum har utnyttjats till försvar för att inte reglera inspelning med hjälp av tekniska medel av samtal &lt;SPAN class="ft10"&gt;utanför hemmet&lt;/SPAN&gt;, eller åtminstone till att göra det till föremål för en lägre grad av reglering. Efter Bykov- målet framgår det dock ganska tydligt att domstolen betraktar detta som ett intrång i privatlivet. Även om Bykovmålet rörde ljudupp- tagning utförd av en person som deltog i samtalet, synes det stå klart att &lt;SPAN class="ft10"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;tekniska hjälpmedel för att ta upp samtal, t.ex. riktade mikrofoner, eller att manuellt eller genom fjärråtkomst ställa om en mobiltelefon till en inspelningsutrustning och sätta på den, innebär ett sådant intrång, oavsett var objektet befinner sig. I Koppmålet fastslog domstolen, vilket redan nämnts, att intrånget i detta sammanhang utgjordes av själva inspelningen, oavsett om den sedan användes till något eller inte (information eller bevisföring). Denna hårdare inställning kan förmodligen rättfärdigas av den större för- väntan på privatliv som två personer (A och B) kan ha om de viskar till varandra på en offentlig plats, på avstånd från andra människor. Samtidigt vill jag återigen påpeka att detta kriterium är väldigt osäkert. Om alla har en mobiltelefon som med ett klick kan ställas om till en utrustning för ljudupptagning påverkar detta förmodligen också A och B:s ”legitima förväntningar” om deras skydd för privat- livet. Man kan hur som helst notera att domstolen utan tvekan be- traktar dold ljudupptagning av en person utanför hemmet som ett intrång i den personens ”privatliv”, oavsett om personen kan sägas ha en ”rimlig förväntan på skydd för privatliv” eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft19"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;5.3.4 Lokaliseringsinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Jag ska nu diskutera lokaliseringsinformation. Denna fråga kan be- handlas mycket kortfattat. Sådan information finns i olika former, vilket jag noterade i avsnitt 2. Mobiltelefoner tillhandahåller alltid – även i &lt;NOBR&gt;standby-läge&lt;/NOBR&gt; – lokaliseringsinformation till basstationen, vilket möjliggör en allmän kartläggning av en persons förehavanden. Mobil- telefoner kan också aktiveras på distans, vilket till och med gör det möjligt att spåra den när ägaren tror att den är avstängd. Nyckel- kort anger var och när en person har beträtt ett visst område eller en viss zon. Genom bankkort får man reda på var och när en per- son har gjort en överföring. Utvecklingen av &lt;NOBR&gt;RFID-teknik&lt;/NOBR&gt; (radio- frekvensidentifiering), där man för elektronisk övervakning kan placera identifieringstaggar på accessoarer och kläder, innebär att en person som bär något med en sådan tagg kan lokaliseras. Olika typer av sensorer kan placeras ut för att registrera att en person be- träder, eller vistas på, ett visst område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;Man kan hävda att vissa typer av lokaliseringsinformation, fram- för allt tillgång till uppgifter om all mobiltrafik som registrerats på en basstation för mobiltelefoni under en särskild tidsperiod (bas- stationstömning), inte utgör ett intrång i en &lt;SPAN class="ft10"&gt;enskild persons &lt;/SPAN&gt;privat- liv. Det står dock klart att syftet med och följderna av åtgärden är att identifiera exakt vilka personer som &lt;SPAN class="ft10"&gt;skulle kunna &lt;/SPAN&gt;ha befunnit sig inom ett visst område vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Man kan likväl inta ståndpunkten att information om var en per- son har befunnit sig, eller till och med var personen befinner sig just nu, i realtid, vanligtvis inte bör betraktas som känslig. Om jag accepterar att min mobiloperatör kan spåra mig, eller att min bank genast vet var jag är om jag gör en elektronisk överföring, varför är det då ett intrång i mitt privatliv om polisen också har tillgång till denna information?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Detta argument handlar mer om intrångets &lt;SPAN class="ft10"&gt;omfattning &lt;/SPAN&gt;än om det överhuvudtaget utgör ett intrång. Det relaterar därför till vilken form och grad av reglering som krävs, se nedan. I detta samman- hang kan dock två saker framhållas. För det första har jag &lt;SPAN class="ft10"&gt;valt &lt;/SPAN&gt;att låta min mobiloperatör eller bank ha tillgång till denna lokaliserings- information &lt;SPAN class="ft10"&gt;för sina syften &lt;/SPAN&gt;(syften som också tjänar mina egna – underlättande av kommunikation och säkerhet vid banköver- föringar).&lt;A href="#page_520"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I detta sammanhang kan en modell med ”koncentriska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Jfr domstolens yttrande i målet PG och JH i punkt 42 i anförda arbete: ”mätning som inte utgör en överträdelse av artikel 8 i sig själv om den, exempelvis, görs av telefonbolaget i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103521x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;cirklar” användas.&lt;A href="#page_521"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ligger i den enskilda individens intresse att bestämma, eller åtminstone kunna påverka, vem som har tillgång till sådan information, och i vilket syfte. Jag har inte valt att låta polisen – eller skattemyndigheterna eller mitt barns skola eller min arbetsförmedlare – alltid veta var jag befinner mig. Lagstiftaren kanske beslutar att samhällsintresset av att, i ett enskilt fall, låta polisen kunna ta reda på var en person befinner sig eller har befunnit sig uppväger den berörda personens intresse av att inte låta polisen veta var han eller hon befinner sig/har befunnit sig. Men det är inte det- samma som att säga att personen inte har något intresse att hålla sin vistelseort hemlig för polisen eller andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;För det andra gör en &lt;SPAN class="ft10"&gt;systematisk &lt;/SPAN&gt;inhämtning av sådan informa- tion det möjligt för staten att skapa en större bild av en persons privatliv än vad som är möjligt för en privatperson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Min slutsats är att om information om vilka telefonnummer rings och om längden på ett telefonsamtal utgör intrång i privatlivet borde det även innebära ett intrång i privatlivet att inhämta ”lokaliserings- information” om en person – manuellt eller med fjärråtkomst – genom att följa mobiler, läsa av nyckelkort osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Domstolen ställdes nyligen i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; inför frågan om huru- vida det är ett intrång i en persons privatliv att placera lokaliserings- utrustning i en bil. Lokaliseringsutrustning kan ge information som motsvarar spårning av en persons mobiltelefon, om utrustningen t.ex. placeras i en personens privata bil. I &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; placerades &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; i en bil tillhörande sökandens medbrottsling, vilket gjorde att polisen kunde följa de två misstänkta och skapa sig en bild av deras förehavanden under en tremånadersperiod. Det under- lättade också den visuella övervakningen (skuggningen) av dem, vilket i sin tur gjorde att det gick att samla in ytterligare bevis. Dom- stolen fastslog att ”övervakning med hjälp av GPS skiljer sig genom sin natur från andra metoder för visuell och akustisk övervakning som, i regel, lättare utgör intrång i en persons rätt till respekt för privatlivet, eftersom de ger mer information om en persons be- teende, åsikter och känslor”&lt;A href="#page_521"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Man kom likväl till slutsatsen att detta utgjorde ett intrång i privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;Man kan hävda att domslutet i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; inte med nödvän- dighet innebär att &lt;SPAN class="ft72"&gt;all &lt;/SPAN&gt;användning av GPS- och liknande utrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft78"&gt;faktureringssyfte ska till sin själva natur särskiljas från sådan avlyssning av samtal som skulle kunna vara oönskad och olaglig i ett demokratiskt samhälle om den är omotiverad”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Se t.ex. Nagel, 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Punkt 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103522x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;utgör ett intrång i privatlivet. När det gäller &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; identi- fierades den övervakade personen och syftet var att övervaka denna person. Andra situationer kan dock identifieras när intrånget i privat- livet inte är lika uppenbart. Exempelvis kan &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; eller annan sändare kopplas till ett larm eller till ett objekt som är dolt någonstans, t.ex. en hemlig vapendepå, stöldgods eller en väska som innehåller en lösensumma i ett kidnappningsfall. Samtidigt skulle situationen kunna vara annorlunda om sändaren är kopplad till en mer avancerad utrustning som kan medföra identifiering, t.ex. om man skulle kunna ta bilder med utrustningen med hjälp av fjärr- utlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Situationen i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet&lt;/NOBR&gt; skiljer sig också från ett tänkbart fall där polis eller tulltjänstemän placerar liknande utrustning i t.ex. en container för att spåra stöldgods, smuggelgods eller förfalskade varor. I detta fall skulle syftet normalt vara att spåra det aktuella godset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En tredje situation som jag skulle vilja påstå skiljer sig från Uzun- målet är om polisen bistår en fordonsägare genom att se till att denne får tillbaka sitt stulna fordon (eller vice versa). Många dyra bilar och lastbilar är utrustade med GPS, som kan användas som en stöld- skyddsanordning med vilken ägare eller polis kan spåra ett stulet fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Men även om man kan hävda att användning av &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; i sådana eller liknande situationer inte nödvändigtvis utgör ett in- trång i privatlivet, så underlättar den naturligtvis visuell övervak- ning.&lt;A href="#page_522"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Och i sådana fall där lagring sker av permanent eller sys- tematisk information som avser visuell övervakning, föreligger det ett intrång. Dessutom måste man ta hänsyn till risken för miss- bruk. Om polisen fritt kan bestämma över användningen av GPS- utrustning i en typ av situation, finns det naturligtvis en risk för att tillämpningsområdet för denna typ av användning utvidgas i prak- tiken. Det förnuftiga verkar i detta fall vara att reglera all polisiär användning av &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; på ett liknande sätt som för inhämt- ning av uppgift om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Jämför argumenten i avsnitt 5.2.2 ovan om delaktighet vid avlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft13"&gt;5.3.5 Digitala privata utrymmen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;Den sista frågan i detta avsnitt handlar om huruvida det är ett intrång i en persons privatliv att skaffa sig tillgång till hans eller hennes ”privata utrymme” på en server. Det framgår av Copeland och andra mål att övervakning av en persons &lt;SPAN class="ft10"&gt;Internetåtkomst &lt;/SPAN&gt;utgör ett intrång i dennes privatliv. Jag anser att detta måste utvidgas till polisens tillgång till filer som fysiskt ligger på en server som ägs av en annan person, eller ett annat företag, som skulle kunna välja att låta polisen få tillgång till filerna. ”Datormoln” är något som blir allt vanligare. Redan idag finns det många människor i Sverige som inte lagrar privata filer, fotografier, filmer osv. på en dator som är fysiskt placerad i hemmet, utan lagrar dem på en server. Detta är på ett sätt säkrare, eftersom en utomstående person åtminstone inte kan få tillgång till uppgifterna genom att stjäla den dator de lagrats på, och de är inte heller lika utsatta för brand och andra olyckor. Det är också mer praktiskt, eftersom stora mängder uppgifter kan lagras på en server och en person kan få tillgång till och arbeta med upp- gifterna var han eller hon än befinner sig, t.ex. på ett Internetcafé.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Man kan hävda att en person som på något sätt har lagrat per- sonligt material på en server inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;ha legitima förväntningar på att denna del av hans/hennes privatliv är skyddade. Så är utan tvekan fallet när en person väljer att lägga upp information – film, bilder, text osv. – på en offentlig anslagstavla eller webbplats, som YouTube. I detta sammanhang har informationen medvetet gjorts tillgänglig för alla som har tillgång till Internet, och polisen behöver ingen sär- skild befogenhet för att kopiera den (lika lite som en sådan be- fogenhet krävs för att fotokopiera en tidning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Jag har inte gjort någon empirisk undersökning av personers subjektiva uppfattning om privat integritet vid lagring av uppgifter på &lt;SPAN class="ft10"&gt;privata &lt;/SPAN&gt;utrymmen på Internet. Men jag misstänker att de flesta tror att den information de lagrar på servern är konfidentiell. Om en person följer avtalet med det företag som äger servern (t.ex. att inte lagra pornografiskt material osv.) så har denne säkerligen legi- tima förväntningar på att denna del av hans/hennes privatliv ska vara skyddade. Beviset på detta är att deras reaktion sannolikt skulle vara mycket negativ om det företag som kontrollerar servern skulle göra informationen tillgänglig för personer utöver dem som den berörda personen har beviljat tillgång till informationen (t.ex. till personer som han eller hon inte har som ”vän” på Facebook). Personlig in- formation som lagras på servrar kan mycket väl vara lika känslig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft19"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103524x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;som andra uppgifter, som man lagrar på sin egen dator. Ytterligare ett argument för detta är slutligen att obehörig tillgång till informa- tion som tillhör en annan person, &lt;SPAN class="ft10"&gt;var den än lagrats&lt;/SPAN&gt;, är en brottsligt enligt svensk lag.&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det synes inte råda någon tvekan om att det också utgör ett intrång i en persons privatliv att skaffa tillgång till sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Krav på lagstiftningen enligt Europadomstolens doktrin om ”stöd av lag”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Kravet inom ramen för artikel 8.2 att ett intrång måste ha ”stöd av lag” är inte rent formellt, vilket redan har nämnts. Det har samband med kvaliteten på lagen. I Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland uppstod ingen stor diskussion om denna fråga, eftersom den aktuella tyska lagen, ”G10”&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, på ett relativt detaljerat sätt klargör när och hur strategisk övervakning får ske.&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland, samt i en rad tidigare beslut av kommissionen, betraktades frågor i samband med kvaliteten på lagen som en del av frågan om huruvida åtgärderna ” varit nödvändiga i ett demokratiskt samhälle”. I de flesta senare mål vid domstolen har sådana frågor emellertid behandlats under rubriken ”med stöd av lag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Det första teleavlyssningsmålet där man fastslog att en över- trädelse hade skett av kravet på ”med stöd av lag” var Malone mot Förenade kungariket. Att en minister i regeringen kunde godkänna teleavlyssning var omnämnt i den dåvarande brittiska lagstiftningen, men lagstiftningen innehöll ingen egentlig sådan befogenhet. Det fanns administrativa riktlinjer som reglerade hur Ministern skulle gå till väga. Vissa av dessa riktlinjer var detaljerade och vissa vaga.&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen godtog den brittiska statens åsikt att kraven på förutse- barhet måste vara lägre när det gäller hemlig övervakning. Det kan uppenbarligen inte krävas att en individ ska veta precis när han eller hon blir föremål för övervakning och på så sätt kunna anpassa sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Brottsbalken, 4 kap., § 9 a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Lag om begränsning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;brev-,&lt;/NOBR&gt; post- och telefonhemligheten (lag till artikel 10 i den tyska grundlagen), nedan kallad ”G10”, av den 13 augusti 1968, Tysklands officiella tidning nr 1 s. 949. Varje delstat har sin egen &lt;NOBR&gt;G10-lag&lt;/NOBR&gt; (lag om genomförande av &lt;NOBR&gt;G10-lagen).&lt;/NOBR&gt; Den beskrivning av det federala kontrollsystemet som görs nedan gäller i tillämpliga delar för delstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Punkt 63 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Klass-rapporten,&lt;/NOBR&gt; punkterna 43 och 45 i &lt;NOBR&gt;Klass-domslutet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Se Cameron, 1986, sidorna 126 och 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103525x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;beteende därefter. Domstolen fastslog ändå att ”lagen måste vara tillräckligt tydlig i fråga om att ge medborgarna en tillräcklig an- tydan om under vilka omständigheter och på vilka villkor som offentliga myndigheter har rätt att tillgripa ett sådant hemligt och potentiellt farligt intrång i rätten till respekt för privatliv och korre- spondens”.&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen tillade följande. ”Eftersom det praktiska genomförandet av åtgärder för hemlig teleavlyssning inte kan granskas av de berörda personerna vore det mot rättsstatsprincipen om den verkställande maktens lagenliga befogenhet i detta avseende tog sig utryck som en ohämmad makt”.&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen ansåg vidare att den brittiska lagstiftningen om teleavlyssning stred mot detta krav, efter- som den inte ”klart och tydligt avgränsar omfattningen av dessa be- fogenheter och anger hur dessa ska utövas av de berörda myndig- heterna”.&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;Malone-målet&lt;/NOBR&gt; ledde till att Förenade kungariket antog 1985 års lag om avlyssning av kommunikation.&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;I det brittiska system som det var fråga om i &lt;NOBR&gt;Malone-målet&lt;/NOBR&gt; var det en minister som sanktionerade teleavlyssning utan att involvera åklagare eller domare. Men även system där rättsväsendet har god- känt teleavlyssning har vid flera tillfällen konstaterats innebära över- trädelser av konventionen. Det första av dessa mål var Kruslin mot Frankrike&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Huvig mot Frankrike&lt;A href="#page_525"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Stödet i fransk lag för att bevilja hemlig teleavlyssning (som baserades på artikel 100 i straff- processlagen) blev föremål för viss debatt, men domstolen var be- redd att acceptera att det fanns tillräcklig grund för detta i fransk lag och att denna praxis var tillräckligt. Men förundersöknings- domares rätt att bevilja hemliga teleavlyssningar var inte föremål för några begränsningar. Domstolen ansåg att detta var en överträdelse av kravet på förutsebarhet och att detta tillvägagångssätt därför inte tillämpades ”med stöd av lag”. Ett annat exempel är målet Valenzuela Contreras mot Spanien, som rörde teleavlyssning av sökanden vid en tidpunkt då den enda tydliga grunden för detta var konstitu- tionen. Det fanns inte någon genomförandelagstiftning. Även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Malone mot Förenade kungariket, punkt 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ibidem, punkt 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Ibidem, punkt 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Denna lag var ett exempel på att vidta absolut minsta möjliga åtgärder för att efterleva ett domslut som avkunnats av domstolen. När Förenade kungariket införlivade EKMR i den nationella lagstiftningen, vilket innebar att kompatibiliteten när det gäller lagen om avlyss- ning av kommunikation med konventionen kunde bestridas inför brittiska domstolar, blev det angeläget att ersätta den så snart som möjligt. Detta skedde 2000, med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Regulation of Investigative Powers Act &lt;/SPAN&gt;[lagen om undersökningsbefogenheter] (RIPA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Dom av den 24 april 1990, A/176 A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Dom av den 24 april 1990, A/176 B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103526x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;den domare som beviljade avlyssning i själva verket hade försökt minimera det intrång detta skulle utgöra i sökandens privatliv, inne- bar avsaknaden av tydliga bestämmelser med krav motsvarande dem som fastställts i målet Huvig och Kruslin mot Frankrike att den spanska åtgärden inte hade skett ”med stöd av lag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förutsebarhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft7"&gt;Europadomstolens krav på rättslig ”förutsebarhet” inom detta om- råde har sammanfattats på ett användbart sätt i målet Weber och Saravia, beslutet om upptagande till sakprövning, punkterna &lt;NOBR&gt;93–95.&lt;A href="#page_526"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;”93. … förutsebarhet i samband med dolda spaningsåtgärder, som kommunikationsavlyssning, ska inte innebära att en person bör kunna veta på förhand när myndigheterna sannolikt avlyssnar dennes samtal, så att han eller hon kan anpassa sitt beteende därefter (se bland annat Leander mot Sverige, dom av den 26 augusti 1987, A/116 punkt 51). Risken för godtycklighet är emellertid uppenbar, i synnerhet när ett verkställande organ utövar sina befogenheter i det dolda (se bland annat Malone, punkt 67, Huvig, punkt 29 och Rotaru mot Rumänien, mål nr 28341/95, punkt 55, EKMR 2000 V). Det är därför mycket viktigt att ha tydliga, detaljerade regler för tele- avlyssning, i synnerhet eftersom den teknik som används för detta ständigt blir alltmer avancerad (se Kopp mot Schweiz, dom av den 25 mars 1998, rapporter 1998 II, s. &lt;NOBR&gt;542–43,&lt;/NOBR&gt; punkt 72 och Valenzuela Contreras mot Spanien, dom av den 30 juli 1998, rapporter 1998 V, punkt 46). Den nationella lagstiftningen måste vara tillräckligt tyd- lig i fråga om att ge medborgarna en tillräcklig antydan om under vilka omständigheter och på vilka villkor som offentliga myndig- heter har rätt att tillgripa sådana åtgärder (se Malone, ibidem, Kopp,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;punkt 64, Huvig, punkt 29 och Valenzuela Contreras, ibidem).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;94. Eftersom det praktiska genomförandet av åtgärder för hem- lig avlyssning av kommunikationer inte kan granskas av de berörda personerna skulle det dessutom strida mot rättsstatsprincipen om den verkställande maktens lagenliga befogenhet i detta avseende tog sig utryck som en ohämmad makt. För att individen ska få tillräck- ligt skydd mot godtyckliga intrång (se t.ex. beläggen i Malone,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Jag har redigerat utdraget. Liknande framställningar återfinns i &lt;SPAN class="ft122"&gt;Association for European Integration and Human Rights &lt;/SPAN&gt;och Ekimzhiev, punkterna &lt;NOBR&gt;75–77&lt;/NOBR&gt; och i målet Liberty mot Förenade kungariket, punkt 62. Se &lt;NOBR&gt;Liberty-målet,&lt;/NOBR&gt; som diskuteras nedan, för krav på till- gänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103527x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;punkt 68, Leander, punkt 51 och Huvig, punkt 29) måste därför räckvidden för alla sådana befogenheter som de behöriga myndig- heterna har, och det sätt de ska vidtas på, anges tillräckligt tydligt i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;95. Domstolen har, i sin rättspraxis om dolda spaningsåtgärder, utarbetat följande minimigarantier som bör fastställas i lagstiftning för att undvika maktmissbruk: angivande av arten av de brott som skulle kunna leda till en begäran om avlyssning, en definition av de personkategorier som skulle kunna riskera att få sin telefon avlyss- nad, en begränsning av avlyssningens varaktighet, förfaranderegler för undersökning, användning och lagring av de uppgifter som in- hämtats, vidtagande av försiktighetsåtgärder vid överföring av infor- mation till andra parter samt angivande av de omständigheter under vilka inspelningarna kan eller måste raderas eller banden måste förstöras (se bland annat Huvig, punkt 34, Amann, punkt 76, Valenzuela Contreras, punkt 46 och Prado Bugallo mot Spanien, mål nr 58496/00, punkt 30, dom av den 18 februari 2003).”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kontrollmekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Kontrollmekanismer är nödvändiga för att se till att de minimi- normer för förutsebarhet som fastställs ovan efterlevs. I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Association for European Integration and Human Rights &lt;/SPAN&gt;och Ekimzhiev fastslog domstolen att ”nationell lagstiftning i samband med dolda spanings- åtgärder av offentliga myndigheter måste tillhandahålla visst skydd mot godtycklig överträdelse av rättigheterna i artikel 8 på grund av bristen på offentlig granskning och risken för maktmissbruk […]. Domstolen måste vara säker på att det finns tillräckliga och effek- tiva garantier mot missbruk. Denna bedömning är beroende av alla omständigheter i målet, t.ex. åtgärdernas karaktär, räckvidd och hur länge de varar, vilka motiv som krävs för att ge order om dem, vilka myndigheter som har befogenhet att godkänna, utföra och över- vaka dem samt vilken typ av rättsmedel som föreskrivs i den natio- nella lagstiftningen.”&lt;A href="#page_527"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Domstolen har i allt högre grad betonat att det finns två steg i övervakningsprocessen, som båda måste vara föremål för oberoende kontroller. Det första steget rör beslutsprocessen och det andra rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Punkt 77 i anförda arbete (hänvisning saknas). Den sista delen av citatet är en upprepning av vad domstolen fastslog i Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland, punkt 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103528x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;själva utförandet av övervakningen och uppföljningsprocessen när övervakningen slutförts.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I målet Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland förespråkade domstolen tydligt ett system för rättslig kontroll av bemyndig- andeförfarandet, och konstaterade att ”rättsstatsprincipen medför bland annat att den verkställande maktens inskränkningar av den enskildes rättigheter skall bli föremål för en effektiv prövning som normalt sett skall göras av den dömande makten, åtminstone i sista instans, eftersom en domstolskontroll erbjuder de bästa garantierna för oberoende, opartiskhet och ett korrekt förfarande.”&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den fast- slog dock vidare att &lt;NOBR&gt;G10-kommissionen&lt;/NOBR&gt; var en tillräckligt oberoende kontrollmekanism i fråga om strategisk övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft7"&gt;I målet Popescu mot Rumänien&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ansåg domstolen att den rumänska myndighet som beslutade om övervakning (åklagaren) inte var fristående från den verkställande makten. Den konsta- terade att det ansvariga organet måste vara oberoende &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;att det tillståndsgivande organets verksamhet borde undergå antingen kon- troll av en domare eller någon annan slags oberoende kontroll.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Trots att det fanns ett parlamentariskt tillsynsorgan i Rumänien an- såg domstolen att tillsynen utövats i teorin, inte i praktiken, och att detta under alla omständigheter inte kunde betecknas som något rättsmedel, eftersom den övervakade inte i efterhand informerades om att övervakning hade skett.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Domstolen har betonat betydelsen av &lt;SPAN class="ft10"&gt;skriven lag &lt;/SPAN&gt;för reglering av stora delar av befogenheterna för hemlig övervakning. Enbart stöd av rättspraxis är inte tillräcklig reglering för detta område, inte ens där detaljerade normer fastslagits av högsta domstolen eller författ- ningsdomstolen.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Samtidigt behöver den rättsliga ramen inte vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se Iordachi, punkt 42, och &lt;/SPAN&gt;Association for European Integration and Human Rights &lt;SPAN class="ft78"&gt;och Ekimdzhiev, punkt 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Klass, punkt 55. Domstolen konstaterade vidare att ”det, på ett område där missbruk så lätt kan ske i enskilda fall och kan få så skadliga följder för det demokratiska samhället i sin helhet, i princip är önskvärt att anförtro övervakningskontroll till en domare” (punkt 56). Konventionssystemets natur medför att domstolen är begränsad till att antyda för stater som inte är parter i ett aktuellt mål att det vore klokt att ändra otillfredsställande lagar. I fråga om antydningar är denna en ganska tydlig sådan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Mål nr 71525/01, dom av den 26 april 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ibidem, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;70–73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Ibid. “le contrôle du pouvoir législatif semblait plutôt théorique et, en tout cas, dépourvu d'effet pratique pour l'individu, dans la mesure où une personne mise sur écoute n'était pas censée prendre connaissance de l'existence de telles mesures secrètes à son égard”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;(at para. 77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se Heglas mot Republiken Tjeckien, punkt 74 i anförda arbete. Domstolen hade tidigare godkänt konkreta bestämmelser som fastställts av författningsdomstolen i Valenzuela Contreras mot Spanien, punkt 34, men så är inte längre fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;helt och hållet lagstadgad. En grad av konkretisering av normer kan fastställas i administrativa förordningar eller bindande rättspraxis.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta ger en grad av flexibilitet, vilket krävs om lagstiftaren vill reglera området på ett ”teknikneutralt” sätt (som i sin tur motiveras av behovet att undvika ständiga lagändringar för att polisen ska kunna hålla jämna steg med ny teknik).&lt;SPAN class="ft41"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Rättspraxis (t.ex. målen Klass och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Association for European Inte- gration and Human Rights &lt;/SPAN&gt;och Ekimzhiev) medför att kraven på förutsebarhet skiljer sig från behovet av skyddsåtgärder och rätts- medel, även om dessa två uppsättningar av krav är knutna till var- andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Domstolen har lagt större betoning på kontrollmekanismer, antag- ligen för att den inser att listan över faktorer som ska regleras i lagen inte i sig själv kommer att leda till att missbruk eller över- användning undviks. Kravet att ange vid vilka brott som tele- avlyssning är tillåten är exempelvis inte ett så starkt skydd som det kanske verkar vara.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Brottsbeskrivningar är en fråga för den natio- nella lagstiftaren. Inom de otydliga gränserna föreskrivna av artikel 7 kan ett brott definieras i relativt allmänna termer.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I den nationella lagstiftningen kan ett krav fastställas om minimistraff för ett brott för att teleavlyssning ska vara tillåten vid utredningen av brottet. Men detta är inte heller ett tillräckligt skydd om den nationella lagstiftaren anser att en stor andel av alla brott når upp till denna lägsta tröskel.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Likadant kan man konstatera att ett lagstadgat krav enligt vilket andra utredningsmetoder sannolikt inte skulle vara framgångsrika i praktiken kan tas på allvar av utredande och tillståndsgivande myndigheter, eller behandlas som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Domstolen gick så långt som att anse i Kopp mot Schweiz att rättspraxis, doktriner och administrativa förordningar kan avvika något från ordalydelsen i lagstiftningen utan att detta är en överträdelse av konventionen, så länge som dessa är tillräckligt välkända (dom av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;mars 1998, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;59–60).&lt;/NOBR&gt; Men med tanke på den större uppmärksamhet som dom- stolen har visat i senare mål när det gäller behovet av att minimera missbruk på detta område ställer jag mig tveksam till att den skulle inta samma ståndpunkt i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;Skyddet för den personliga integriteten&lt;SPAN class="ft119"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Bedömningar och förslag, SOU 2008:3, s. 203.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;”En reglering bör vidare vara så teknikneutral som möjligt och undvika att söka uttömmande ange vilka metoder som avses.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Det bör i detta sammanhang tilläggas att domstolen godkänner att teleavlyssning inte måste knytas till ett specifikt brott i sådana stater som har en separat civilsäkerhetsstjänst utan polisbefogenheter (vilket diskuteras mer ingående nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se Cantoni mot Frankrike, avsnitt 4 i anförda arbete, om den fällande domen mot en chef för en livsmedelsbutik för illegal försäljning av läkemedelsprodukter, vad gäller den relativt vaga normen för ”lag” som domstolen tillämpar i samband med artikel 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Något som skulle kunna bidra till detta är en trend att höja straffnivåerna, delvis till följd av önskemål om harmonisering på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Se framför allt rambeslutet om bekämpande av terrorism som, åtminstone i vissa &lt;NOBR&gt;EU-stater,&lt;/NOBR&gt; lett till en betydande ökning av sådana brott för vilka särskilda utredningsmetoder kan begäras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103530x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;formalitet. Slutligen är tillgången till teleavlyssning i praktiken beroende av både hur lagstiftaren anpassar den grad av misstanke som krävs innan en sådan åtgärd kan beordras och hur de utredande myndigheterna och de tillståndsgivande organen tolkar detta krav. I Iordachi m.fl. mot Republiken Moldavien&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;identifierade domstolen alla dessa problem.&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen uttryckte åsikten att teleavlyssning i Moldavien överanvändes i hög grad och betonade att ”teleavlyssning är ett mycket allvarligt intrång i en persons rättigheter och att enbart &lt;SPAN class="ft10"&gt;mycket allvarliga skäl &lt;/SPAN&gt;som grundas på en &lt;SPAN class="ft10"&gt;rimlig misstanke &lt;/SPAN&gt;om att personen är inblandad i &lt;SPAN class="ft10"&gt;allvarlig brottslig verksamhet &lt;/SPAN&gt;skall ligga till grund för ett beviljande”.&lt;SPAN class="ft41"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Det finns ett antal frågor som kräver en mer detaljerad genom- gång. En av dessa är, vilket redan har angetts, att konkretisera de oberoende kontroller som krävs på uppföljningsstadiet, med andra ord ”respekt för förfarandet för undersökning, användning och lag- ring av de uppgifter som inhämtats, vidtagande av försiktighets- åtgärder vid överföring av information till andra parter och angiv- ande av de omständigheter under vilka inspelningarna kan eller måste raderas eller banden måste förstöras”. Det framgår av rättspraxis, framför allt målen Kopp mot Schweiz och Lambert mot Frankrike, att den nationella lagstiftningen måste tillhandahålla tillfredsställande mekanismer för övervakning av vad som sker med ”överskotts- information”. Detta ämne faller huvudsakligen utanför mitt aktuella uppdrag.&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft7"&gt;Målet Kennedy mot Förenade kungariket&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;står i kontrast till de kritiska ståndpunkter som intagits i målen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Association for European Integration and Human Rights &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Iordachi&lt;/SPAN&gt;. Det brittiska systemet innehåller relativt begränsade skydd, i synnerhet i fall som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Mål nr 25198/02, dom av den 10 februari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;”Det har klargjorts att en person som misstänks för ett allvarligt, mycket allvarligt eller ett synnerligt allvarligt brott under vissa omständigheter riskerar att denna åtgärd tillämpas på henne eller honom. […] Definitionen av arten av sådana brott som skulle kunna leda till ett beviljande av avlyssning är, enligt domstolen, emellertid inte tillräckligt tydlig i den ifråga- satta lagstiftningen. Domstolen konstaterar i synnerhet att mer än hälften av de brott som anges i brottsbalken faller inom ramen för den brottskategori som berättigar till avlyssning […] Den noterar att språket i artikel 156, punkt 1, i brottsbalken är väldigt generellt vid hänvisning till sådana personer, och framhåller att avlyssning kan användas på en misstänkt, svarande eller annan person som är inblandad i ett brott. Man har inte gett någon förklaring i fråga om exakt vem som skulle ingå i kategorin ’annan person som är inblandad i ett brott […]’ (punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;43–44)&lt;/NOBR&gt; Domstolen fastslår att det inte framgår tydligt i den moldaviska lagstiftningen hur rimlig en misstanke mot en person måste vara för att avlyssningstillstånd ska beviljas. Lagstiftningen omfattar inte heller några skydd annat än […] att avlyssning enbart bör ske när det är omöjligt att uppnå syftet på andra sätt” (punkt 51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Min kursivering, ibidem, punkt 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Jag har diskuterat frågan i mer detalj i Cameron, 2000, sidorna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;106–109.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Mål nr 26839/05, dom av den 18 maj 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103531x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Bilaga 4 SOU 2010:103&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;rör nationell säkerhet, där &lt;NOBR&gt;RIPA-kommissionären&lt;/NOBR&gt; [RIPA = Regulation of Investigatory Powers Act] kontrollerar först i efterhand den dokumentation som ligger till grund för de ansökningar som godkänts av den behöriga ministern. Den tid som kommissionären ägnar åt denna uppgift innebär i praktiken att endast ett fåtal, slumpvis utvalda, fall kan undersökas noggrant. Det görs inte heller någon uppföljningskontroll, där den vad som upptagits jämförs med den dokumentation som ska motivera upptagningen. Organet som handlägger klagomål, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Investigatory Powers Tribunal &lt;/SPAN&gt;(IPT) [ung. domstolen för under- sökningsbefogenheter] har knappt godkänt några klagomål. Fram- gångsfrekvensen är anmärkningsvärt låg, även med beaktande av att väldigt många klagomål sannolikt är grundlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;Vad som likväl verkar ha varit avgörande för domstolen i Kennedy- målet är att det inte funnits ”något bevis för avgörande brister i tillämpning och funktion när det gäller övervakningsförfarandet” (punkt 162). Målet stöder på så sätt påståendet att en relativt be- gränsad &lt;NOBR&gt;kontroll-/tillsynsmekanism&lt;/NOBR&gt; är tillåten i fall där domstolen slår fast att det rått en höggradig professionalism från polisens/säker- hetstjänsternas sida i fråga om att efterleva spanings- eller övervak- ningslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Jag bör påpeka att jag inte håller med domstolens förhållandevis okritiska inställning i &lt;NOBR&gt;Kennedy-målet.&lt;/NOBR&gt; Det må vara så att missbruk- eller överanvändningsproblemen inte är stora i Storbritannien. Icke desto mindre anser jag att en trovärdig kontrollmekanism kräver ett organ som i efterhand kan bedöma både lämpligheten och lag- ligheten av ett beslut att utsätta någon för övervakning. Dessutom bör ett sådant organ ha de resurser som behövs för att genomföra inspektioner m.m. när sådana bedöms vara nödvändiga. Så ställer sig förvisso Venedigkommissionen till frågan.&lt;A href="#page_531"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det framgår emeller- tid tydligt att domstolen sätter tröskeln något lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Detta är lyckligtvis inte något problem i Sverige. I Sverige har det nyligen upprättats efterhandskontroll i form av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, och det är onödigt att gå in på detaljer om kraven i konventionen i detta sammanhang. Det räcker att säga att det system som inrättas inte bara måste omfatta en bestämmelse om att inspelningar av irrelevanta samtal måste förstöras, utan också om att ett behörigt externt organ, lämpligen med någon form av rättslig behörighet, måste genomföra en noggrann kontroll av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen), 2007, punkt 165.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103532x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;denna bestämmelse efterlevs. Regelverket ska omfatta administra- tiva rutiner för att det externa organet ska kunna undersöka efter- levnad, t.ex. registrering av alla inspelade samtal, registrering av personal som närvarat, noggrant kontrollerad utrustning, inspelnings- metod som minskar risken för redigeringsbehov i efterhand osv.&lt;SPAN class="ft41"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Frågor för vidare diskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Det finns två frågor som jag anser bör tas upp till diskussion i denna rapport. Den första är huruvida &lt;SPAN class="ft10"&gt;alla former &lt;/SPAN&gt;av hemlig över- vakning måste efterkomma de krav som anges ovan. Man skulle kunna hävda att olika spaningsmetoder som nämnts tidigare (ljud- upptagning, bildupptagning, lokaliseringsinformation) i olika sam- manhang och på olika platser (i ”hemmet” och på andra platser) utgör olika grader av intrång i privatlivet, och att olika grader av förutsebarhet följaktligen är tillåtna inom den rättsliga ramen. Europadomstolen accepterar olika grader av &lt;SPAN class="ft10"&gt;skyddsåtgärder&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_532"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den accepterar i allmänhet, vilket anges i avsnitt 4 ovan, olika grader av förutsebarhet beroende på graden av intrång i de rättigheter som fastställs i konventionen. Den bekräftade nyligen, i &lt;NOBR&gt;Uzun-målet,&lt;/NOBR&gt; att olika grader av förutsebarhet är tillåtna för olika typer av spanings- åtgärder som innebär intrång i artikel &lt;NOBR&gt;8-rättigheter.&lt;/NOBR&gt; Den fastslog att de striktare principerna (som anges ovan) ”inte är tillämpliga som sådana på fall som det aktuella, nämligen övervakning via GPS av förflyttning på offentliga platser, vilket följaktligen måste betraktas som ett mindre intrång i den berörda personens privatliv än avlyss- ning av dennes telefonsamtal […]”. Man kommer därför att tillämpa de mer allmänna principer om tillräckligt skydd mot godtycklig överträdelse av rättigheterna i artikel 8 som sammanfattas ovan” (punkt 66). Domstolen godtog att det vid tidpunkten befintliga generella bemyndigandet att använda ”tekniska medel” utgjorde en tillräcklig rättslig grund för åtgärden under de rådande omständig- heterna. När den nådde denna slutsats beaktade den emellertid ett flertal andra faktorer som i praktiken begränsade användningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Även om bestämmelser måste fastställas och iakttas så måste inte alla avvikelser från dessa regler från polisens eller de tillståndsgivande organens sida utgöra en överträdelse av kon- ventionen, om missbruket eller felaktigheten avhjälps av en domstol i högre instans, t.ex. genom att man inte beaktar den bevisföring som införskaffats på det sättet. Se Remmers och Hamer mot Nederländerna, mål nr 29839/96, domslut av den 18 maj 1998. Se dock den mindre fordrande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Jfr PG och JH, ”Vad som krävs i fråga om skyddsåtgärder beror, åtminstone i viss ut- sträckning, på den aktuella upptagningens natur och omfattning” (punkt 46 i anförda arbete).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;de tekniska åtgärderna, i synnerhet det faktum att de bara kunde användas för att utreda tillräckligt allvarliga brott och, vilket redan har påpekats, att de nationella domstolarna tillämpade ett proportio- nalitetstest och skulle kunna utesluta bevis. (Det kan påpekas att tysk lag senare ändrades för att införa judiciell prövning av över- vakning med &lt;NOBR&gt;GPS-utrustning&lt;/NOBR&gt; i fall där den aktuella tidsperioden överstiger en månad.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Syftet med att exakt definiera befogenheter är att minska riskerna för missbruk, eller överanvändning. Om andra faktorer är likvärdiga så blir den potentiella skadan för privatlivet vid missbruk eller överanvändning av befogenheten större ju högre utsträckning befogenheten i fråga utgör ett intrång i privatlivet. Det verkar följ- aktligen vara rimligt att inta ståndpunkten att verksamhet och åt- gärder som utgör större intrång i privatlivet borde tillhandahållas med tydligare bemyndiganden och bli föremål för fler restriktioner än verksamhet som utgör mindre intrång i privatlivet.&lt;A href="#page_533"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Genom precision fokuserar alla som är delaktiga i brottsutredningen och tillståndsprocessen på sitt ansvar, som i slutändan avgränsas av brottet tjänstefel. Samma sak gäller för tillståndsrutiner – oavsett om be- slutet fattas av överordnade polistjänstemän som agerar som ”grind- vakter” eller av åklagare – för användning av tvångsmedel, antingen i allmänhet eller i situationer som uppfattas som särskilt känsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Samtidigt kan denna precisionsprincip bara vara en utgångspunkt. Argumentet kan missbrukas, t.ex. för att rättfärdiga låga precisions- grader beträffande åtgärder som utgör ett mindre intrång i varje enskild övervakad persons privatliv, men vars kumulativa effekt till följd av att åtgärden används i stor omfattning kan bli ett stort globalt intrång. Man kan å andra sidan föreställa sig situationer där brist på tydlighet i fråga om reglering av befogenheter för hemlig övervakning kan kompenseras av tätare kontroller i efterhand. Man får inte mycket vägledning av domstolens oklara hänvisning i Uzun- målet (som det hänvisas till i avsnitt 5.3.4 ovan) beträffande intrång som ”ger mer information om en persons beteende, åsikter eller känslor”. Det är svårt att i fråga om bemyndigande rangordna de olika typer av hemlig statlig övervakning som angavs tidigare, uti- från i vilken grad var och en av dem utgör ett intrång i privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;En domare i den brittiska appellationsdomstolens domslut i &lt;NOBR&gt;Woods-målet,&lt;/NOBR&gt; anfört arbete, intog denna ståndpunkt, men de två andra vederlade – felaktigt, enligt min uppfattning – denna. Se också &lt;NOBR&gt;McDonald-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport, s. 514, som hävdade att tillståndsnivån (dvs. vilken nivå i rättskedjan som beviljar tillstånd att använda en viss tvångsmedel) borde vara högre ju större intrång tekniken innebär. Detta är emellertid också knutet till skydds- åtgärder, inte till precisionsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft19"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103534x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Detta beror delvis på att begreppet privatliv kan antas variera mellan olika kulturer och från tid till annan&lt;A href="#page_534"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, även om vissa indikationer på ”gemensamma europeiska begrepp” kan utläsas ur sammanställ- ningar över staternas praxis som gjorts av akademierna och Europa- rådet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Den andra frågan är om rättspraxis ger någon antydan om att det är tillåtet med en viss skillnad i detaljnivå och typ av normgiv- ning, beroende på &lt;SPAN class="ft10"&gt;i vilket syfte &lt;/SPAN&gt;spaningen genomförs – förebygg- ande eller brottsutredande – eller vilka &lt;SPAN class="ft10"&gt;underliggande intressen &lt;/SPAN&gt;som ska skyddas – lagföring eller skydd för den nationella säkerheten. En annan aspekt i anslutning till denna fråga är huruvida rättspraxis ger utrymme för att fastställa situationer där till och med ”privi- legierad kommunikation” kan avlyssnas. Frågan om nationell säker- het har ett nära samband med frågan om vilken grad av tillgäng- lighet och förutsebarhet som krävs för strategisk övervakning. De båda frågorna kan med fördel behandlas tillsammans, vilket jag gör i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Olika standarder för olika spaningsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Till att börja med klargjorde domstolen i &lt;NOBR&gt;Bykov-målet&lt;/NOBR&gt; att dold ljud- upptagning utgör ett minst lika stort intrång i privatlivet som hemlig teleavlyssning, oavsett om den genomförs av någon som deltar i konversationen eller inte.&lt;A href="#page_534"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man kan, på grund av de olika grader av ”rimlig förväntning på skydd för privatlivet” som påstås före- ligga här, försöka att göra en åtskillnad mellan graden av intrång i privatlivet vid dold ljudupptagning på en privat plats och på en offentlig plats. Men i många fall av dold ljudupptagning på offentlig plats kan åtgärden mycket väl leda till mer – till och med mycket mer – ”överskottsinformation”, t.ex. information om andra personer, som kanske inte har någonting alls att göra med den övervakade personen. Därför bör enligt min uppfattning samma, eller mer eller mindre samma, rättsliga ram gälla för dessa båda situationer, även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;I en stat är t.ex. inkomstdeklarationer sekretessbelagda, medan de inte är det i en annan stat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Se framför allt Europarådet, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;”Enligt domstolens uppfattning gäller dessa principer i lika hög grad för användning av utrustning som sänder via radiovågor som, i fråga om beskaffenhet och intrång, är så gott som identisk med teleavlyssning” (punkt 79). Jfr SOU 2007:22, s. 182 och Vetter mot Frankrike, där domstolen nöjde sig med att konstatera att buggning, som teleavlyssning, utgjorde ett allvarligt intrång i respekt för privat liv (punkt 26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft19"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;om intrånget på den övervakades privatliv kanske kan vara mindre i det ena fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Jag ska nu övergå till den grad av lagstiftning som krävs för hemlig teleövervakning. Domstolen tog ställning till det brittiska systemet i målet P.G. och J.H. Enligt detta kan polisen kräva att telefonbolaget skulle lämna ut information om teleadresser m.m. Om bolaget vägrade att lämna ut informationen kunde polisen be- gära att en domstol utfärdade en order om utlämnande. Lagstift- ningen i detta avseende utgjordes av undantag i relevanta sekretess- bestämmelser. Med andra ord hade telefonbolaget rätt att lämna ut de uppgifter som polisen krävde utan sådan bestraffning som annars skulle tillfalla bolaget för utlämnande av personuppgifter. Dom- stolen noterade att ”informationen som inhämtades rörde vilka telefonnummer som ringts från B:s lägenhet mellan två specifika datum. Den innehöll inga uppgifter om innehållet i dessa samtal eller om vem som ringde eller tog emot dem. Den information som inhämtades, och vad den kunde användas till, var följaktligen mycket begränsad. Även om det inte verkar finnas några specifika lagregler (i motsats till interna riktlinjer för polisen) för lagring och för- störelse av sådan information är domstolen inte övertygad om att bristen på ett sådant detaljerat, formellt regelverk innebär någon risk för godtycklighet eller missbruk. Det framgår inte heller att det förelegat någon brist på förutsebarhet. Det är tillåtet att lämna in- formation till polisen inom den relevanta rättsliga ramen om detta krävs för att upptäcka och förhindra brott, och materialet användes i detta fall vid rättegången mot sökandena för att bekräfta annan bevisning som var relevant för telefonsamtalens tidsramar. Det fram- går inte tydligt att sökandena inte hade fått en tillräcklig indikation på under vilka omständigheter och på vilka villkor de offentliga myndigheterna hade befogenhet att tillgripa en sådan här åtgärd.”&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft7"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;När en rättslig ram utarbetas för tillstånd till och kontroll av hemlig teleövervakning är det enligt min uppfattning rimligt att ta hänsyn till att det ligger de två syften bakom, nämligen inhämtande av underrättelsematerial och inhämtande av bevismaterial. De två syftena har naturligtvis ett nära samband, eftersom de delaktiga i en kriminell sammanslutning måste identifieras innan man samlar bevis mot dem. Underrättelsematerial kan i ett senare skede bli bevis. In- formation om att t.ex. A, enligt dennes mobiltelefon, befann sig på en viss plats vid en viss tidpunkt kan visa sig vara en mycket&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Punkterna &lt;NOBR&gt;46–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103536x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;värdefull indiciebevisning som motbevisar, eller bevisar, A:s version av händelseförloppet. Det skulle mycket väl kunna vara så att hem- lig teleövervakning används mycket oftare i underrättelsesyfte än i bevissyfte. Om syftet är att samla information i underrättelseverk- samheten är &lt;/A&gt;det polisen som är bäst lämpad att bestämma om tele- data behövs och i så fall vilken sorts information och i vilken om- fattning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Syftet med inhämtningen kan även påverka åtgärdens varaktighet. Dessutom har syftet avgörande betydelse för vilka rättsmedel som finns tillgängliga efter att åtgärden upphört. Ytterligare en skillnad rör ”överskottsinformation”. Om hemlig teleövervakning görs, för att inhämta uppgifter om en lös sammansatt grupp människor, eller ett fenomen, så kommer sannolikt en mindre andel av uppgifterna att betraktas som ”överflödig” jämfört med vid en utredning av ett specifikt brott som begåtts, eller som planeras, av en specifik grupp. (.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Man kan med rätta säga att domstolen satte en låg standard för ”med stöd av lag” i målet P.G. och J.H. Det fanns inget uttryckligt bemyndigande för hemlig teleövervakning i det brittiska systemet. Frågan är om domstolen verkligen har insett vilken information som kan inhämtas vid hemlig teleövervakning nuförtiden.&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man kan, vilket redan har nämnts, hävda att uppgifter som handlar om Internetanvändning är känsligare än vilka mobiltelefonnummer som ringts, en uppgift som i sin tur är känsligare än lokaliserings- information. Det finns vissa empiriska bevis för att människor an- ser att lokaliseringsinformation är den minst känsliga typen av in- formation.&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men i praktiken kan en person använda Internet från sin mobiltelefon, eller använda sin bärbara dator för att ringa ett samtal samtidigt som han eller hon surfar på nätet. Om man över- vakar ett sådant användande, i realtid eller i efterhand, får man infor- mation om alla tre uppgiftskategorierna. Det verkar följaktligen inte gå att fastställa olika trösklar för reglering och kontroll över in- hämtande av dessa tre olika typer av uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Det verkar inte råda något tvivel om att hemlig teleövervakning är ett användbart utrednings- och informationsredskap.&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Sverige har dock bristen på tillgång till tillförlitlig information om hur ofta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Samtidigt innebär det faktum att polisen bäst vet vilken sorts, och hur mycket, infor- mation som krävs inte att polisen är bäst lämpad att bedöma om fördelarna för polisutred- ningen uppväger förlusten av mänskliga rättigheter för den misstänkte och andra personer som kommer med i insamlingen av information – tvärtom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Jfr Lagerwall 2008, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;van Loenen m.fl., 2008, s. 149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Se t.ex. Ianni 1990 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Krüpe-Gescher&lt;/NOBR&gt; och Dorsch, 2005 (en sammanfattning av en under- sökning av tysk praxis som utförts under ledning av Max &lt;NOBR&gt;Planck-institutet&lt;/NOBR&gt; i Freiburg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103537x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;och på vilka sätt hemlig teleövervakning har främjat effektiviteten av undersökningar och utredningsarbete gjort det svårt att upp- skatta &lt;SPAN class="ft10"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;användbar åtgärden har varit, och att väga detta mot det intrång i den personliga integriteten som den utgör.&lt;A href="#page_537"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När hemlig teleövervakning görs i underrättelsessyfte bör man vara tydlig med att legaliteten och proportionaliteten sällan kommer att kontrolleras i efterhand vid en rättegång. Någon form av kontroll i efterhand är därför nödvändig för att förhindra missbruk och överanvändning. I målet P.G. och J.H. tog man dock inte upp förekomsten och funk- tionen av de brittiska kontrollerna av upptagning av telekommu- nikationsuppgifter, och det gjorde man inte heller i &lt;NOBR&gt;Heglas-målet.&lt;/NOBR&gt; Jag tror emellertid att det är mycket sannolikt att Europadom- stolen i framtiden kommer att kräva någon form av system för efter- följande kontroll av hemlig teleövervakning om och när den kon- fronteras med denna fråga igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Jag kommer inte att gå in på det system för efterföljande kon- troll av uppgifter om telemeddelanden som redan har föreslagits av polismetodutredningen. Jag vill dock påpeka en sak. Problemet med &lt;SPAN class="ft10"&gt;missbruk &lt;/SPAN&gt;av åtgärden ska hanteras genom att Säkerhets- och inte- gritetsskyddsnämnden (SIN) rapporterar till åklagaren. Problemet med &lt;SPAN class="ft10"&gt;överanvändning &lt;/SPAN&gt;kommer dock sannolikt att i praktiken bli ett vanligare problem. Om eller när nämnden upptäcker ett överanvänd- ningsmönster kommer detta sannolikt att framkomma en viss tid – eller en lång tid – efter att åtgärderna har slutförts. Ett bekräftat överanvändningsmönster måste rimligtvis leda till kritik mot den behöriga polismyndigheten. Kritiken har ett framåtblickande syfte, dvs. det skall leda till förbättring av systemet. Det måste emellertid också ingå ett bakåtblickande element. Jag har inte riktigt klart för mig hur SIN förväntas agera om den konstatera att överanvändning (men inte missbruk) har skett. Om det bara blir ett konstaterande att en viss överanvändning har ägt rum, men inga negativa konse- kvenser för den berörda polismyndigheten, finns det risker att till- ståndsgivande polis kommer att främja överanvändning av hemlig teleövervakning på grund av de operativa fördelar som detta kan ge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Avslutningsvis vad gäller denna fråga kommer jag att ta upp bildupptagning både i och utanför hemmet. Även om det råder brist på rättspraxis i frågan anser jag att bildupptagning av hemmet eller annat ”privat utrymme”, som hotellrum, borde uppfylla lik- nande relevanta normer som dem som gäller för teleavlyssning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:22, s. 185.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103538x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;dold ljudupptagning. Syftet med att kräva lagstadgat bemyndigande är (även om domstolen inte har sagt detta uttryckligen) att betydande intrång i privatlivet bör uppmärksammas och tas under noggrant övervägande av den lagstiftande församlingen. Om de tre typerna av övervakning anses innebära mer eller mindre samma grad av intrång i privatlivet så är den logiska följden att följande bör reg- leras &lt;SPAN class="ft10"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;för bildupptagning av hemmet: vilka brottsbeskrivningar som berättigar till åtgärden, under vilka omständigheter man kan använda denna metod mot misstänkta eller personer som dessa kommer i kontakt med, en gräns för hur länge en bildupptagning får pågå, vilka förfaranderegler som bör gälla för undersökning, användning och lagring av uppgifter som inhämtats, vilka försiktig- hetsåtgärder som måste vidtas vid överföring av uppgifter till andra parter och under vilka omständigheter upptagningar kan eller måste raderas eller lagringsmedier måste förstöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Bildupptagningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;utanför &lt;/SPAN&gt;hemmet har hittills inte betraktats av domstolen som ett intrång i privatlivet, vilket redan framgått i de tidigare avsnitten. Bevarande av detta material kan emellertid mycket väl betraktas som ett sådant intrång. Det mål som främst diskuterar vilka krav som ställs för bevarande av personuppgifter i brotts- bekämpningssyfte är S och Marper mot Förenade kungariket.&lt;A href="#page_538"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta mål, som behandlades av Europadomstolen (stora kammaren), handlade om bevarande av fingeravtryck och &lt;NOBR&gt;DNA-prov&lt;/NOBR&gt; som tagits från en brottsmisstänkt person. Vid den tidpunkten fick sådana uppgifter bevaras på obestämd tid enligt engelsk lag, även om den misstänkte frikändes i det efterföljande straffrättsliga förfarandet. Domstolen började med att ta ställning till om bevarandet av tre olika identifieringskategorier, nämligen fingeravtryck, cellprov och &lt;NOBR&gt;DNA-profiler&lt;A href="#page_538"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt; innebar intrång i privatlivet. Den svarande rege- ringen hade hävdat att bevarandet av dessa uppgifter inte utgjorde intrång i de berörda personernas fysiska och psykiska integritet, och inte heller i deras rätt till personlig utveckling. Domstolen fast- slog dock att bevarandet ”med tanke på beskaffenheten hos ett cellprov och den mängd personlig information som cellprov inne- fattar per se måste betraktas som ett intrång i privatlivet” (punkt 73). Vad gäller &lt;NOBR&gt;DNA-profiler&lt;/NOBR&gt; fäste domstolen vikt vid att den informa- tion som ingår i dessa innebär att myndigheterna kan göra mer än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Mål nr 30562/04 och 30566/04, dom av den 4 december 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;DNA-profil&lt;/NOBR&gt; tas fram genom analys av ett referensprov från en individ. Den består av en uppsättning siffror som kan presenteras i form av en streckkod. Sedan kan man göra en automatiserad matchning av profilen med andra profiler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;att bara fastställa personers identitet. I fråga om fingeravtryck inne- bär den ”unika” information om den berörda personen som finger- avtryck bär på, vilket möjliggör en detaljerad identifiering i många olika situationer, även om de påverkar privatlivet i mindre grad, att ett bevarande av fingeravtryck utan personens medgivande ”inte kan betraktas som neutralt eller obetydligt”. Detta utgjorde följakt- ligen också ett intrång i rätten till respekt för privatlivet (punkt- erna &lt;NOBR&gt;84–85).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Ett fotografi eller en film av en person kan betraktas som något oerhört känsligt av den person det berör, beroende på den subjektivt uppfattade risken för förlägenhet eller till och med skada när det gäller det personliga intresset som en spridning av sådan informa- tion till allmänheten, eller till särskilda personer, kan orsaka. Sprid- ningen skulle också kunna tas emot med likgiltighet av den berörda personen, eller till och med välkomnas. Därför kan man inte säga att &lt;SPAN class="ft10"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;bildupptagningar i sig innefattar samma risk för intrång i privatlivet som alla &lt;NOBR&gt;DNA-prov&lt;/NOBR&gt; gör. Å andra sidan kan man anse att en bildupptagning kan ge upphov till liknande integritetsfrågor som ett fingeravtryck. Även om det naturligtvis är möjligt att skilja mellan fingeravtryck och fotografier så anser jag att det finns starka skäl att samma krav bör gälla för båda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;Innebörden i det engelska systemet för bevarande av registrering av DNA och fingeravtryck var att det inte fanns någon mekanism tillgänglig med vilken man kunde balansera fördelen för polisen i deras arbete med att upptäcka och utreda brott mot det intrång i privatlivet som bevarandet av dessa dokumentationer innebar. I målet S och Marper slogs domstolen av ”den fullständiga och urskill- ningslösa natur som kännetecknade befogenheterna för bevarande i England och Wales. Materialet kunde bevaras oavsett brottets art och karaktär och den misstänktes ålder. Det fanns inte heller någon tidsbegränsning för bevarande, och en frikänd person hade bara begränsade möjligheter att avlägsnas från den landsomfattande databasen eller att låta förstöra materialet. Det fanns inte heller några bestämmelser om oberoende granskning av motiveringen till bevar- andet” (punkt 119). Regeringen hade hävdat att enbart bevarande av uppgifterna inte kunde få några betydande följder för de berörda individerna, men domstolen höll inte med om det. Domstolen an- såg att presumtionen att någon är oskyldig (som fastställs i artikel 6.2) utgjorde en relevant del av tolkningssammanhanget, även om be- varande av uppgifter i sig inte utgör ett sådant ”uttryck för fortsatt misstanke”. Domstolen ansåg att det förelåg en tydlig risk för stig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft19"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103540x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;matisering med ett bevarande av uppgifter om alla, inklusive per- soner som hade frikänts, eller aldrig blivit åtalade, och att be- varande skulle kunna vara ”särskilt skadligt i ärenden som rör minder- åriga, med tanke på deras särskilda situation och betydelsen av deras utveckling och integration i samhället” (punkterna 122 och 124). I detta avseende fäste domstolen uppmärksamhet vid den oro som uttrycktes över att ungdomar och etniska minoriteter var över- representerade i databasen. Avslutningsvis röstade domstolen en- hälligt för att man, med den fullständiga och urskillningslösa natur som kännetecknar befogenheten att bevara alla tre kategorierna av personlig information, inte hade lyckats finna en rättvis balans mellan offentliga och privata intressen och att det förelåg en överträdelse av artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Konsekvenserna av detta för bildupptagningar verkar bli som följer. Eftersom polisen har uppgiften att utreda och förhindra brotts- lighet kommer en viss grad av misstanke om ett tidigare, pågående eller till och med framtida brott att ge tillräcklig grund för be- varande av bildupptagningar med vilka man kan identifiera en viss person. Någon form av rättslig befogenhet verkar krävas för be- varande av fotografier av misstänkta som fotograferats i hemlighet, även om ingenting visar på att Europadomstolen skulle kräva att regleringen ska vara i lagform.&lt;A href="#page_540"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den grad av misstanke som krävs för att berättiga bevarande av information kan rimligen förväntas variera i enlighet med brottets allvarlighetsgrad.&lt;A href="#page_540"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Behovet av sekre- tess när det gäller utredningsarbete (åtminstone när det gäller på- gående och framtida brott, och tidigare brott som av någon anled- ning inte lett till lagföring, men där det fortfarande råder en rimlig misstanke mot en person) innebär när det gäller dolda visuella in- spelningar att själva det faktum att det finns en inspelning kan hållas hemligt. Eftersom polisen måste ges omfattande handlingsutrymme på detta område är det, vilket nämndes tidigare, nödvändigt att någon form av extern kontrollmekanism finns tillgänglig, som kan över- vaka och påverka den allmänna praxisen för bevarande. Eftersom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Den tillämpliga rättsliga regleringen , rättegångsbalken och förordningen (1992:824) om fingeravtryck m.m. omfattar bara fotografering av anhållna personer. Se också RPSFS 2005:12 – FAP 473 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Jfr domare Laws kommentar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Woods-målet,&lt;/NOBR&gt; punkt 84 i anförda arbete: ”Domstolen måste noggrant väga det legitima syfte som eftersträvas, vikten av den rättighet som är föremål för intrång och omfattningen av intrånget. Ett intrång vars syfte är att skydda samhället från risken för terrorism anses följaktligen med större beredvillighet vara av rimlig proportion än ett intrång vars syfte är att skydda samhället för risken för kriminalitet på låg nivå eller störning av den allmänna ordningen.” Se också den tyska författningsdomstolens (BVerfG) stånd- punkt beträffande spridning av information, som noteras i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft19"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;detta gäller operativa beslut kommer enbart ett organ med kompe- tens i fråga om att väga fördelarna med utredningen mot intrånget i privatlivet att uppfylla kravet i konventionen på ”att vara nödvän- dig i ett demokratiskt samhälle”.&lt;A href="#page_541"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man måste också tillhandahålla ett verksamt rättsmedel med en instans som kan göra proportio- nalitetsbedömningar när det gäller fortsatt bevarande av uppgifter som rör viss person om personen lämnar in ett klagomål.&lt;A href="#page_541"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det bör återigen betonas att själva existensen, eller avsaknaden, av en upptagning kan hållas hemlig för den klagande om det finns behov av sekretess med avseende på utredningsarbetet i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Proaktiv övervakning, nationell säkerhetsövervakning och strategisk övervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;Det råder en betydande, men inte total, överlappning mellan kate- gorierna proaktiv övervakning (vilket innebär övervakning som ut- formats för att förhindra brottsliga gärningar), övervakning av natio- nella säkerhetsskäl och strategisk övervakning. Olika stater erbjuder olika sorters övervakning delvis beroende på huruvida de har en säker- hetstjänst med polisiära befogenheter (vilket tenderar att innebära ett starkare samband mellan övervakning och brott) och huruvida de har kapacitet till strategisk övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Intrång i privatlivet är tillåtet inte bara så vitt gäller utredning av pågående eller redan begångna brott. Enligt ordalydelsen i artikel 8 är ett sådant intrång tillåtet även för att förhindra brott eller stör- ning av den allmänna ordningen. I målet Weber och Saravia accep- terade exempelvis domstolen att det tyska systemet för strategisk övervakning, som inte måste bindas till brott, kunde rättfärdigas vid förhindrande av brott och skydd av den nationella säker- heten.&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;Gränslinjen mellan ”förebyggande” och ”utredande” övervak- ning är inte fast. Den är beroende av hur brotten är utformade och det åtföljande nationella regelverket i den allmänna delen av straff-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Syftet med denna rapport är att analysera kravet på ”med stöd av lag”, och därför kommer jag inte att gå in på denna fråga här. Jag vill dock påpeka att domstolen i målet Segerstedt- Wiberg mot Sverige, nr 62332/00, dom av den 6 juni 2006, inte ansåg att Datainspektionen var ett tillräckligt rättsmedel, eftersom den i praktiken inte ifrågasatte operativa beslut av säkerhetspolisen om att bevara uppgifter. Se Cameron, 2000, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;222–258&lt;/NOBR&gt; för en allmän be- handling av kontrollfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Segerstedt-Wiberg&lt;/NOBR&gt; ibidem (överträdelse av artikel 13, eftersom inget organ fanns då som kunde fastställa proportionaliteten av att ge eller inte ge tillträde till säkerhetsakter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Punkt 104 i anförda arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103542x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;rätten angående brottsförberedelse och delaktighet i brottslig verk- samhet (medverkan, stämpling, förberedelse, försök osv.). I synner- het säkerhetsbrott tenderar att ”börja” tidigt i den meningen att även planeringsstadiet straffbeläggs.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;Europadomstolens rättspraxis betonar precision i utformningen, att övervakning måste begränsas till de allvarligaste brotten och att det måste finnas tillräckliga skydd mot missbruk. Det är därför rimligt att dra slutsatsen av dom- stolens rättspraxis att övervakning enbart bör få användas för att förhindra antingen &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;allvarliga hot mot den nationella säkerheten &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;eller en &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tydligt definierad &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;kategori av de &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;allvarligaste &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;säkerhetsbrotten som fastställts i ett lands strafflagar. Dessutom måste det för det första &lt;/A&gt;finnas goda skäl för att tro dessa brott eller hot ligger för handen och för det andra att övervakning skulle bidra till att förhindra dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Det är rimligt att anta att förebyggande övervakning ofta, eller åtminstone i vissa fall, baseras på spekulativa uppgifter som inte uppfyller straffrättens normer för ”skälig anledning” att misstänka brott. På så sätt medför förebyggande övervakning en större risk för missbruk och överanvändning. Det är rimligt att anta att befogen- heterna att tillgripa sådan övervakning måste definieras så noggrant det går, och, eftersom exaktheten ändå blir bristfällig, måste det finnas mer omfattande skydd mot missbruk och överanvändning vid den här typen av övervakning jämfört med övervakning i brottsutred- ande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;Staterna har en tolkningsmarginal i hur de väljer att konstruera sina system för beviljande av tillstånd för övervakning av säkerhets- skäl. Jag kan dock påpeka att ett enkelt proportionalitetstest när det gäller att väga det aktuella brottets allvarlighet mot intrånget i den misstänktes privatliv, och andra personers privatliv som invol- veras i utredningen, innebär en risk för att bemyndigande ges rutin- mässigt för mycket allvarliga brott, även om den faktiska fördelen för utredningen eller det förebyggandet arbetet är mycket liten eller obefintlig på grund av omständigheter i det enskilda fallet. Det skulle därför förmodligen vara klokt att ställa som villkor att följande successiva förutsättningar ska uppfyllas vid förebyggande övervak- ning: att sannolikheten är stor för att den övervakade personen ägnar sig eller har ägnat sig åt grov brottslighet &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;att sannolikheten är stor för att den hemliga övervakning som begärs kommer att bidra till att förhindra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;Se Asp och Cameron 2010 för en diskussion om kriminaliseringsstadierna vid brottet främjande av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103543x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Vad gäller övervakning av nationella säkerhetsskäl har domstolen godtagit att detta inte behöver kopplas till konkreta brottsutred- ningar. Skälet till detta är att vissa stater har civila säkerhetstjänster utan polisära befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Domstolen har inte försökt att definiera begreppet nationell säkerhet. Kommissionen ansåg tidigare att ”nationell säkerhet” inte kan definieras helt och hållet.&lt;A href="#page_543"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen har emellertid ställt sig alltmer skeptisk till staternas argument att den nationella säkerheten rättfärdigar en vagare och flexiblare inställning till kraven på förut- sebarhet och tillgänglighet. Det är förvisso allt svårare att motivera att man inte ställer några krav på stater så vitt gäller övervakning av nationella säkerhetsskäl med tanke på att det ”polisära” området och säkerhetsområdet överlappar varandra, särskilt i fråga om terrorism. I målet Amann mot Schweiz var sökanden en affärsman som impor- terade hårborttagningsutrustning. År 1981 ringdes han upp av en kvinna från sovjetiska ambassaden som ville köpa en hårborttag- ningsapparat. Sovjetiska diplomaters samtal avlyssnades rutin- mässigt av den schweiziska säkerhetspolisen och man öppnade en akt (om än bara ett kortregister) om sökanden som en ”kontakt- person”. Sökanden gjorde bland gällande annat att teleavlyssningen saknade stöd i lag. Enligt de nationella bestämmelser som tillämpades vid den tidpunkten (federala rådets föreskrifter om polisiära tjänster inom federala åklagarmyndigheten från 1958) fick polisen behörig- het att bedriva ”övervakning och förebyggande av handlingar som skulle kunna utgöra ett hot mot Schweiziska edsförbundets inre eller yttre säkerhet”. En liknande formulerad bestämmelse återfinns i artikel 17 i den federala straffprocesslagen. Domstolen ansåg emellertid inte att dessa bestämmelser var tillräckligt förutsebara för att tjäna som grund för teleavlyssning, inte ens för ”passiv av- lyssning”, som det rörde sig om i detta fall. Den fastslog att be- stämmelserna inte innehåller något ”tillkännagivande i fråga om de personer som berörs av sådana åtgärder, under vilka omständig- heter som åtgärderna kan tillämpas, vilka medel som används eller vilka förfaranden som måste iakttas. Dessa regler kan därför inte anses vara tillräckligt tydliga och detaljerade för att tillhandahålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Mersch m.fl. mot Luxemburg, mål nr &lt;NOBR&gt;10439-41/83,&lt;/NOBR&gt; 10452/83 och &lt;NOBR&gt;10512-3/83,&lt;/NOBR&gt; 43 DR 78 (1985). Se också M. mot Frankrike, mål nr 10078/82, 41 DR 103, 117 (1985). ”När det gäller den juridiska definitionen av brott mot den nationella säkerheten, territoriella integriteten och allmänna säkerheten är den enskilda statens myndigheter bäst lämpade att besluta om det krävs en restriktion som är utformad för att förhindra sådana brott.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft19"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;ett lämpligt skydd mot intrång av myndigheterna i sökandens rätt till skydd för privatliv och korrespondens.”&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;Mer allmänt kan man säga att domstolen blir alltmer medveten om utrymmet för missbruk av begreppet nationell säkerhet.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;I &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Iordachi-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;målet&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_544"&gt; angavs ”nationell säkerhet” som en av grunderna för övervakningen. Domstolen kritiserade bristen på konkretisering av detta och andra begrepp som användes i den moldaviska lagstift- ning som tillämpades.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;I målen &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Association for European Integration and Human Rights och Ekimdzhiev &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;hänvisade domstolen till behovet av att se till att ”inte utvidga konceptet ’nationell säkerhet’ bortom dess naturliga innebörd”.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;Målen &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Liberty &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;och &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Weber och Saravia&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;, som diskuteras nedan, illustrerar en snävare syn på nationell säker- het. Och det finns flera andra mål som innehåller säkerhetsrelaterade befogenheter i olika sammanhang, t.ex. säkerhetskontroll och utvis- ning av &lt;/A&gt;säkerhetsskäl, där domstolen har uttryckt behov av stränga kontroller av tillämpning av säkerhetsbefogenheter för att förebygga missbruk.&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;I ett avseende verkar domstolen ha godtagit att den nationella säkerheten gett utrymme för större frihet. I en rad europeiska länder, t.ex. i Tyskland och Storbritannien&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;, är övervakning i brotts- bekämpande syfte av särskilda kategorier av människor inte tillåten. Samtidigt framstår det som om det beviljas undantag för sådan övervakning när det motiveras av nationella säkerhetsskäl. Dessa förbud är utformade på olika sätt. Förbudet kan gälla för alla som&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Punkt 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;När det gäller en tidig varningssignal i detta avseende, se domare Pettitis separata yttrande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kopp-målet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ”Lagstiftningen i ett flertal &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; uppfyller inte artikel 8 när det gäller teleavlyssning. Länderna använder eller missbrukar koncepten tystnadsplikt och sekre- tess för att skydda den nationella säkerheten. De förvränger innebörden av detta begrepp om så krävs. Det krävs ett visst förtydligande av vad dessa koncept innebär för att systemet för förebyggande av terrorism ska förfinas och förbättras. […] Domstolens beslut i målen Klass, Malone, Huvig och Kruslin har i stort förblivit ineffektiva. De som styr de behöriga statliga myndigheterna slår dövörat till för dessa förelägganden och agerar i viss mån opåtalt […].”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Punkt 46 i anförda arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Punkt 84 i anförda arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se t.ex. Rotaru mot Rumänien, mål nr 28341/95, dom av den 4 maj 2000, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Al-Nashif&lt;/NOBR&gt; mot Bulgarien, mål nr 50963/99, dom av den 20 juni 2002, punkt 124 (utvisning av säkerhets- skäl), Turek mot Slovakien, mål nr 57986/00, dom av den 14 februari 2006 (påstådd tidigare medarbetare inom statlig säkerhetsmyndighet som inte kunnat bestrida registrering av honom i myndighetens akter i förfaranden som garanterar likabehandling av båda parter), Gulijev mot Litauen, mål nr 10425/03, dom av den 16 december 2008 (utvisning på grund av ”hemlig” rapport från den statliga säkerhetsmyndigheten som inte visades för sökanden), A. m.fl. mot Förenade kungariket, mål nr 3455/05, dom av den 19 februari 2009 (internering av säker- hetsskäl), Nolan och K. mot Ryssland, mål nr 2512/04, dom av den 12 februari 2009 (utestängande av utländsk aktivist inom Enighetskyrkan ur landet, vilket ska ha skett av säkerhetsskäl: överträdelse av artikel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Se Europarådet, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft19"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;befrias från skyldigheten att avge vittnesmål inom ramen för natio- nell lagstiftning (läkare, präster, journalister osv.)&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;eller enbart för mer begränsade kategorier, t.ex. en försvarsadvokat som uttryck- ligen eller underförstått anlitats av en misstänkt.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;Bland annat målen Klass mot Förbundsrepubliken Tyskland, Kopp mot Schweiz och ett senare avlyssningsmål, Erdem mot Tyskland&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;, visar att staterna enligt konventionen &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;måste avhålla sig helt och hållet från att avlyssna ”konfidentiella meddelanden”, t.ex. mellan en för- svarsadvokat och dennes klient.&lt;A href="#page_545"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft7"&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;Nu ska jag gå vidare med strategisk övervakning. I målen &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Weber och Saravia &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;hade sökandena hävdat att de tyska myndigheterna hade brutit mot internationell rätt genom att avlyssna privat kom- munikation som inleddes och avslutades i ett annat land. Dom- stolen ansåg att begreppet ”lag” hänvisar till nationell lagstiftning, inklusive sådana regler inom folkrätten som tillämpas i den aktuella staten. Domstolen krävde dock bevis i form av ”överensstämmande slutsatser om att myndigheterna i den svarande staten har agerat extraterritoriellt på ett sätt som är oförenligt med den andra statens suveränitet och därmed strider mot internationell rätt” (punkt 87). Domstolen fastslog att ”signaler som sänds ut från andra länder övervakas genom radiospaning på tysk mark och de uppgifter som samlas in används i Tyskland” (punkt 88). Domstolen ansåg under dessa omständigheter inte att sökandena kunde styrka sina anklag- elser.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;157 &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;Vad gäller lagens kvalitet drog domstolen slutsatsen att de bestämmelser i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;G10-akten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_545"&gt; i dess ändrade lydelse (dvs. efter den tyska författningsdomstolens [BVerfG] &lt;/A&gt;granskning, se nedan) som ifråga- satts innehåller de minimiskydd mot godtyckligt intrång som defi- nieras i domstolens rättspraxis.&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;T.ex. artikel 125 h i förening med artikel 218 i den nederländska straffprocesslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;T.ex. 27:22 RB. Denna definition innebär att inte alla samtal mellan en advokat och en misstänkt är skyddade. Jfr den bredare kategorin av personer i kapitel 36:5 RB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mål nr 38321/97, dom av den 5 juli 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Se även Hewitt och Harman mot Förenade kungariket, mål nr 20317/92, där en av sökandena, en advokat, påstod att bland annat hennes samtal med klienter ingick i akter som bevarades. Kommissionen accepterade att det fanns en rimlig sannolikhet för att detta stämde, men kunde inte konstatera någon överträdelse av artikel 8. Domare Pettitti uttryckte i ett separat yttrande i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kopp-målet&lt;/NOBR&gt; att övervakning av maken aldrig ska tillåtas, inte ens i säker- hetsärenden. Se också det brittiska målet, &lt;SPAN class="ft135"&gt;In re McE (Appellant) (Northern Ireland), In re M (Appellant) (Northern Ireland), In re C (AP) and another (AP)(Appellants) (Northern Ire- land) [2009] UKHL 15&lt;/SPAN&gt;, där överhuset framhöll att det i undantagsfall var möjligt att låta kontakter mellan advokat och klient vara föremål för hemlig övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Möjligheten att avlyssna telekommunikation i andra länder, naturligtvis utan att söka rätts- ligt bemyndigande för detta, blev föremål för stor debatt och oenighet i samband med den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål den 12 juli 2000, EGT C 197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Se punkt 98 i domstolens beslut. De specifika normerna anges nedan i diskussionen om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Liberty-målet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft19"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;&lt;A href="#page_546"&gt;Det bör i detta sammanhang påpekas att BVerfG tidigare hade granskat de ändringar som gjorts i den tyska lagstiftningen som tillät strategisk övervakning och kunnat konstatera att vissa av dem stred mot konstitutionen.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_546"&gt;Vad gäller frågor som i huvudsak faller inom ramen för ”med stöd av lag” ansåg BVerfG att ett inbegrip- ande av brottet penningtvätt inte var motiverat. Den ansåg också att föreskrifterna om överföring av information till polisen var oacceptabel. Förteckningen över brott i artikel 3.3 i G10 omfattar vissa mindre förseelser. BVerfG specificerade att indikationerna på att en viss person har begått ett brott måste vara mer konkreta ju mindre allvarligt brottet är innan överföring av information kan tillåtas. Också uppgörelsen om bevarande och användning av informa- tion av underrättelsetjänsten (avsnitt 3.4) och överföring av informa- tion till regeringen (avsnitt 3.3) ansågs vara för ospecificerad. Den tyska underrättelsetjänsten får naturligtvis all möjlig intressant infor- mation genom sitt fiskande i telekommunikationer. BVerfG fram- höll att det i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_546"&gt;G10-lagen&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_546"&gt; borde anges specifikt att enbart informa- tion som hör hemma inom underrättelsetjänstens verksamhet (dvs. berör landets säkerhet) får bevaras och användas av underrättelse- tjänsten och överföras till regeringen. BVerfG angav mer allmänt att artikel 3.7 i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_546"&gt;G10-lagen&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_546"&gt; var bristfällig, eftersom det inte fanns någon tydlig föreskrift om skyldigheten att ”markera” information som inhämtats genom strategisk övervakning, så att denna kunde identifieras (och så att användningen av den kunde kontrolleras). Slutligen borde information som hade använts på något sätt inte förstöras (en punkt som har samband med &lt;/A&gt;underrättelse). Således hade BVerfG ställt höga rättsstatskrav och det fanns inget behov för Europadomstolen att ställa högre krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;Liberty-målet&lt;/NOBR&gt; ansåg domstolen däremot att det brittiska sys- temet för strategisk övervakning inte hade ”stöd av lag”. Stor- britanniens regering hävdade i detta mål att tillgänglighetskraven borde vara lägre. Det som diskuterades var s.k. ”paragraf 6 före- skrifter”. Dessa är de tekniska sökparametrarna som utformats för att, tillsammans med instruktionerna till tjänstemännen om hur en underrättelseutvärdering görs av det upptagna råmaterialet och till vem dessa utvärderingar kan skickas, minimera insamlingen av över- skottsinformation. Dessa hade inte offentliggjorts vid den tidpunkten. Än i dag har bara delar av dem offentliggjorts, i form av utdrag ur de riktlinjer som tjänstemännen ska använda. Till att börja med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;BVerfG, 1 BvR 2226/94, 2420/95 och 2437/95, av den 14 juli 1999, i NJW 2000, s. &lt;NOBR&gt;55–68.&lt;/NOBR&gt; Tack till Tobias Wagner för hjälp med översättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103547x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;hävdade regeringen att ett avslöjande av dessa riktlinjer skulle skada den nationella säkerheten, eftersom det skulle innebära att infor- mation om sökmetoder skulle tillkännages, vilket skulle ge even- tuella övervakade personer möjlighet att ändra beteende. Den hävdade också, vilket jag anser undergräver det första argumentet, att dessa riktlinjer ändå var obegriplig för alla som inte har omfattande tek- nisk kunskap på detta område. Regeringen hävdade vidare att det inte var rättvist att göra jämförelser med det mycket öppnare tyska systemet. Dessutom var terrorhotet mot Storbritannien mycket större än mot andra länder, vilket borde ge landet rätt till ett större hand- lingsutrymme. Regeringen hävdade att det brittiska systemet hade helt andra skydd, i synnerhet tillsynen av en erfaren domare som bedriver kontroll av systemet i efterhand och bland annat under- söker hur paragraf &lt;NOBR&gt;6-föreskrifterna&lt;/NOBR&gt; fungerar &lt;NOBR&gt;(IOC-kommissionär).&lt;/NOBR&gt; I detta avseende hänvisade regeringen till det tidigare målet Christie mot Förenade kungariket.&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En av de frågor som kommissionen fick ta ställning till i detta fall var om det bemyndigande att avlyssna kommunikation när detta behövdes av ”nationell säkerhetsskäl” var tillräckligt tydligt och förutsebart. I Christie mot Förenade kunga- riket ansåg kommissionen att ett vagt begrepp kan ”förklaras med administrativa eller praktiska redogörelser eller instruktioner”&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Den hänvisade till det krav som fastställs i lagen på att minimera intrång och förstöra överskottsmaterial, den övervakningsbehörig- het som &lt;NOBR&gt;IOC-kommissionären&lt;/NOBR&gt; har och de påpekanden som denne gjort i två av sina årsrapporter beträffande begreppet ”nationell säkerhet”.&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den fastslog slutligen att lagen under rådande om- ständigheter uppfyllde kravet på ”med stöd av lag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Men om man tittar på dessa kommentarer ser man att IOC- kommissionären i själva verket inte specificerade begreppet ytter- ligare, utan helt enkelt erkände problemen med detta.&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Medan konventionsorganen har ansett att genomförandebestämmelser (före- skrifter osv.) faller inom ramen för begreppet ”lag” kan man säga att det är en betydande utvidgning av begreppet att hävda att prak- tiska &lt;SPAN class="ft10"&gt;redogörelser &lt;/SPAN&gt;kan göra det. Kommissionen sade i grund och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Christie mot Förenade kungariket, mål nr 21482/93, 78A DR 119 (1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;S. 135, med hänvisning till domstolens utlåtande i Silver mot Förenade kungariket av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;mars 1983, A/61, punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;88–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Kommissionärens rapporter för 1986 och 1988, Cm. 108 (1987) respektive Cm. 652 (1989).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kommissionären betonade också i sina kommentarer att alla inblandade uträttade sitt arbete ordentligt och att det inte fanns anledning till oro. En sådan förnyad försäkring är ett återkommande drag i det brittiska systemet, se t.ex. kommissionärens förklaring i dennes rapport för 1997, Cm. 4001 punkt 32, om varför man inte behöver oroa sig för otillåten av- lyssning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft19"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;botten att själva existensen av en &lt;NOBR&gt;IOC-kommissionär&lt;/NOBR&gt; räckte för att uppfylla kraven om lagens kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Domstolen avvisade, enligt min uppfattning med rätta, samtliga av regeringens argument i målet Liberty. Domstolen fastslog att den ”inte anser att det finns någon anledning att tillämpa skilda prin- ciper beträffande tillgänglighet och tydlighet hos regler som gäller för avlyssning av enskilda kommunikationer å ena sidan och mer allmänna övervakningsprogram å den andra”. Domstolens inställ- ning till kravet på förutsebarhet på detta område har därför utveck- lats sedan kommissionen tog det brittiska övervakningssystemet i betraktande i målet Christie mot Förenade kungariket.&lt;A href="#page_548"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;Den tillade att &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;IOC-kommissionären&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt; (nu &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;RIPA-kommissionären),&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt; även om denne är ett ”viktigt skydd” mot maktmissbruk, inte ”bi- drar till systemets tillgänglighet och tydlighet”.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;165 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;Domstolen fort- satte med att ange alla saker som &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;borde &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;vara tillgängliga i skriven lag, med hänvisning till dess tidigare domslut i målet Weber och Saravia: ”I &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;G10-akten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt; stod det framför allt att den tyska under- rättelsetjänsten enbart var behörig att övervaka kommunikation med stöd av sökvillkor som tjänade, och var lämpliga för, en under- sökning av de risker som beskrevs i övervakningsordern, och vilka sökvillkor som måste anges i övervakningsordern. […] Dessutom angavs reglerna för lagring och förstöring av uppgifter som in- hämtats genom strategisk övervakning i detalj i artikel 3.6 och 3.7 och i artikel 7.4 i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;G10-akten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt; i dess ändrade lydelse. De myndigheter som lagrade uppgifter måste var sjätte månad intyga att dessa upp- gifter fortfarande behövdes för att nå det syfte som de inhämtats eller överförts till dem för. Om så inte var fallet måste de förstöras och raderas från akterna eller så måste, åtminstone, tillträdet till dem blockeras. Förstörandet måste föras in i protokoll och sådana fall som angavs i artiklarna 3.6 och 7.4 måste övervakas av en med- arbetare med behörighet till domaryrket. I &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;G10-lagen&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_548"&gt; fastställdes vidare detaljerade &lt;/A&gt;bestämmelser för överföring, bevarande och använd- ning av uppgifter som inhämtats genom avlyssning av externa kommunikationer.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft12"&gt;Domstolens betoning av tillgänglighetskraven i detta fall beror förmodligen på den breda, och verkligen ”praktiskt taget ohämmade” (punkt 64), prövningsrätt som det tillståndsgivande organet gavs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Punkt 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Punkt 67. Jag anser personligen, vilket redan har nämnts, att denna kommissionär inte kan beskrivas som ”viktig” i fråga om ett robust och välfungerande skydd, även om denne kan beskrivas som ett ”skydd”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p981 ft7"&gt;brittisk lag.&lt;A href="#page_549"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I en bemärkelse var det brittiska systemet, som den svarande regeringen själv hävdade, förutsebart. All kommunikation mellan Storbritannien och utlandet kunde avlyssnas, och blev det också. Under dessa omständigheter, och eftersom det inte fanns något, åtminstone inget nödvändigt, samband mellan insamlingen av information och specifika straffbara gärningar, blev dock följden att domstolen ansåg att det var ännu viktigare att lagstiftningen gav allmänheten en försäkran om att de uppgifter som samlades in en- bart skulle användas i begränsade syften och under strikt kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;Kennedy-målet&lt;/NOBR&gt; ansågs däremot det ”vanliga” brittiska över- vakningssystemet, till och med övervakning som genomförts av nationella säkerhetsskäl, ha ”stöd av lag”. Utöver (den förmodade) specificeringen av begreppet av &lt;NOBR&gt;IOC-kommissionären&lt;/NOBR&gt; var det skäl som domstolen angav till detta att de &lt;SPAN class="ft10"&gt;formella &lt;/SPAN&gt;krav som existerar för ett sådant bemyndigande innebär att intrånget är mycket mer begränsat och specificerat än vid strategisk övervakning som be- myndigas av nationella säkerhetsskäl.&lt;A href="#page_549"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;167 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kennedy&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; är följakt- ligen ett belägg för att inte behöva ange innebörden av ”nationell säkerhet” i närmare detalj, förutsatt att det finns andra formella krav som i praktiken begränsar eller specificerar de enskilda övervakade personerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Slutligen vill jag i fråga om &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Liberty-&lt;/SPAN&gt;målet&lt;/NOBR&gt; notera att det brittiska systemet för strategisk övervakning har en minister som tillstånds- givande organ, som – naturligtvis – inte är oberoende av det verk- ställande organet. I målen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Iordachi &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Association for European Integration and Human Rights och Ekimdzhiev &lt;/SPAN&gt;betonade domstolen att det bör ske oberoende kontroller på såväl bemyndigandestadiet som uppföljningsstadiet. När ett system inte omfattar oberoende kontroller på bemyndigandestadiet är det rimligt att anta att mycket starka skydd bör finnas på uppföljningsstadiet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Jfr Lagerwall, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kennedy mot Förenade kungariket, punkt 160 i anförda arbete: ”Lagstiftningen måste innehålla en beskrivning av de kategorier av personer som i praktiken riskerar att bli av- lyssnade. I detta avseende observerar domstolen att det råder en överlappning mellan vill- koret att kategorierna av personer ska anges och villkoret att brottens art ska definieras tydligt. De relevanta omständigheter som skulle kunna leda till avlyssning och som disku- teras i föregående punkt ger anvisningar om vilka kategorier av människor som, i praktiken, sannolikt riskerar att bli avlyssnade. Slutligen påpekar domstolen att själva bemyndigandet vid intern kommunikation måste innehålla ett tydligt angivande, antingen med namn eller med beskrivning, av en person som avlyssningssubjekt eller av en enda lokal som är föremål för ansökan om bemyndigande (se punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;40-41&lt;/NOBR&gt; ovan). Namn, adresser, telefonnummer och annan relevant information måste specificeras i det register som hör till bemyndigandet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Oaktat påståendet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Liberty-målet&lt;/NOBR&gt; att &lt;NOBR&gt;RIPA-kommissionären&lt;/NOBR&gt; utgör ett ”viktigt skydd”, och oaktat domslutet i &lt;NOBR&gt;Kennedy-målet&lt;/NOBR&gt; beträffande denna kommissionärs tillräcklighet i sam- band med ”vanlig” avlyssning av kommunikation anser jag att det är tveksamt om det brittiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft25"&gt;7 Slutkommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Jag behöver inte upprepa de slutsatser som jag dragit tidigare. Det räcker att säga att domstolens rättspraxis tydligt indikerar att vissa metoder som i nuläget inte regleras uttryckligen genom lagstiftning måste bli uttryckligen reglerade. Det saknas otvetydigt stöd i Europa- domstolens rättspraxis för krav på reglering av vissa andra metoder. Riktningen i domstolens rättspraxis – en bredare syn på vad som är privatliv – är dock tydlig. Att under dessa omständigheter välja att inte reglera metoder som anses ligga nära gränsen för privatlivet är en riskfylld strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft25"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft7"&gt;Asp, P. och Cameron, I. (2010), Terrorism and Legal Security –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft7"&gt;a Swedish and European perspective. &lt;SPAN class="ft10"&gt;De Lege Årsbook 2009&lt;/SPAN&gt;. Iustus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;Breyer, P. (2005), Telecommunications Data Retention and Human Rights: The Compatibility of Blanket Traffic Data Retention with the ECHR. &lt;SPAN class="ft72"&gt;11 European Law Journal&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;365–375.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Cameron, I. (2007), European Court of Human Rights – April 2006– March 2007. &lt;SPAN class="ft10"&gt;13 European Public Law&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;533–568.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Cameron, I. (2000), &lt;/SPAN&gt;National Security and the European Convention on Human Rights&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Iustus och Kluwer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;Commission of Inquiry into certain activities of the Royal Canadian Mounted Police [undersökningskommissionen för viss verksamhet inom Kanadas ridande polis] (1981), &lt;SPAN class="ft10"&gt;2nd Report, Freedom and Security under the Law (”McDonald Commission Report”).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Europarådet (2005), &lt;/SPAN&gt;Terrorism, Special Investigative Techniques&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Harris, D. J. m.fl. (2009), Law of the European Convention on Human Rights. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Oxford University Press&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft44"&gt;systemet med ministeriellt tillstånd för &lt;SPAN class="ft155"&gt;strategisk &lt;/SPAN&gt;övervakning, som enbart omfattar en be- gränsad kontrollmekanism i efterhand, uppfyller konventionens krav. Detta är emellertid, lyckligtvis, inte ett system som Sverige har valt att ta efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Helmius, I. (2000), &lt;/SPAN&gt;Polisens rättsliga befogenheter vid spaning&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Iustus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;Hert, de P. (1997), European Data Protection as a Potential Frame- work for Electronic Visual Surveillance. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Proceedings of the First World Conference on New Trends in Criminal Investigation and Evidence&lt;/SPAN&gt;, Nijboer, J.F. och Riejntes, J.M. (red.). Haag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Ianni, F. och &lt;NOBR&gt;Reuss-Ianni,&lt;/NOBR&gt; E. (1990), Network Analysis. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Criminal Intelligence Analyses, &lt;/SPAN&gt;Andrews, P. P. och Peterson, M. B. (red.). Loomis och Cal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;Joubert, C. och Bevers, H. (1996), &lt;SPAN class="ft10"&gt;Schengen Investigated&lt;/SPAN&gt;. Kluwer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Krüpe-Gescher,&lt;/NOBR&gt; C. och Dorsch, C. (2005), &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rechtswirklichkeit und Effizienz der Überwachung der Telekommunikation und Anderer Verdeckter Ermittlungsmassnahmen&lt;/SPAN&gt;. Max &lt;NOBR&gt;Planck-sällskapet&lt;/NOBR&gt; för inter- nationell straffrätt. http://www.mpg.de/bilderBerichteDokumente/dokumentation/ jahrbuch/2005/strafrecht/forschungsSchwerpunkt/pdf.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Lagerwall, A. (2008), &lt;/SPAN&gt;Privacy and Secret Surveillance from a Euro- pean Convention Perspective&lt;SPAN class="ft12"&gt;. Stockholms universitet. Uppsats för juris kandidatexamen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Loughlin, M. (2009), &lt;/SPAN&gt;The Rule of Law In European Jurisprudence&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Europeiska kommissionen för demokrati genom lag. Avhandling 512/2009 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;CDL-DEM(2009)006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Lustgarten, L. och Leigh, I. (1994), In From the Cold: National Security and Parliamentary Democracy. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Oxford University Press&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft7"&gt;Marx, G. T. (1998), &lt;SPAN class="ft10"&gt;Undercover&lt;/SPAN&gt;. Berkley/Los Angeles/London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Moreham, N. A. (2008), A Right to respect for private life in the European Convention on Human Rights – a reexamination. &lt;SPAN class="ft10"&gt;EHRLR&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;44–79.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Nagel, T. (1998), Concealment and Exposure, &lt;SPAN class="ft10"&gt;27 Philosophy and Public Affairs&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;3–30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft19"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft20"&gt;SOU 2010:103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p38 ft26"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Naismith, S. H. (1996), Photographs, Privacy and Freedom of Ex- pression. &lt;SPAN class="ft10"&gt;EHRLR&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;151–158.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Ovey, C. och White, R. A. (2006), Jacobs and White: European Convention on Human Rights. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Oxford University Press &lt;/SPAN&gt;(4:e upp- lagan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ruiz, B. R. (1997), &lt;/SPAN&gt;Privacy in Telecommunications: A European and an American Approach. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Haag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Europeiska kommissionen för demokrati genom lag, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Report on the democratic oversight of the security services&lt;/SPAN&gt;. 71:a plenarsammanträdet. Venedig, &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; juni 2007. CDL AD(2007)016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Valkaneer, C. de (2000), &lt;/SPAN&gt;La tromperie dans l’adminstration de la preuve. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Larcier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;van Dijk P. m.fl. (red.) (2006), Theory and Practice of the ECHR. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Intersentia &lt;/SPAN&gt;(4:e upplagan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;van Loenen, B. m.fl. (2007), &lt;/SPAN&gt;Privacy versus national security: The im- pact of privacy law on the use of location technology for national security purposes. &lt;SPAN class="ft7"&gt;http://www.springerlink.com/content/r124077351051308/fulltext.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft19"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft156"&gt;Statens offentliga utredningar 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft157"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1036 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Lätt att göra rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;om förmedling av brottsskadestånd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Allmänna handlingar i elektronisk form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;offentlighet och integritet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Skolgång för alla barn. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Prissatt vatten? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;En reformerad budgetlag. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Fi.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p217 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Avtalad upphovsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;En ny förvaltningslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Första hjälpen i psykisk hälsa. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1969–2009.&lt;/NOBR&gt; U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Mutbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p217 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Cirkulär migration och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förundersökningsbegränsning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft160"&gt;En systematisk litteraturöversikt. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Biologiska faktorer och könsskillnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft160"&gt;i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Romers rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;en strategi för romer i Sverige. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Innovationsupphandling. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1080 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;"Se de tidiga tecknen"&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Kompetens och ansvar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sexualbrottslagstiftningen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;– &lt;/SPAN&gt;utvärdering och reformförslag. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Folkrätt i väpnad konflikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Mer innovation ur transportforskning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Gymnasial lärlingsutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;En ny biobankslag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Trafikverket ICT. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;P class="p1094 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft160"&gt;Jämställdhetsarbete i skolan. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Hedersrelaterad problematik i skolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;en kunskaps- och forskningsöversikt. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Skadestånd och Europakonventionen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;88.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;89.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;90.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;91.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;92.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;93.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Att skapa arbeten. Löner, anställnings- skydd och konkurrens. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;94.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Gotland – användningen av beteck- ningarna regionfullmäktige och region- styrelse. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;95.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;96.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;97.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Resultatuppföljning, läskvalitet och skol- utveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;98.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Gårdsförsäljning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;99.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Flickor, pojkar, individer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;100.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknads- driven utveckling? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;101.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;102.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; friställningar för sluten- vårdsutnyttjande och risk för förtida död. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;103.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Särskilda spaningsmetoder. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103556x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft156"&gt;Statens offentliga utredningar 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft157"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft169"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft160"&gt;Lätt att göra rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft160"&gt;– om förmedling av brottsskadestånd. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft160"&gt;Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Allmänna handlingar i elektronisk form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft160"&gt;– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft160"&gt;Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft170"&gt;Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft160"&gt;Cirkulär migration och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft160"&gt;– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Förundersökningsbegränsning. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft160"&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft160"&gt;Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft160"&gt;Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft160"&gt;EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft160"&gt;Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft160"&gt;Sexualbrottslagstiftningen &lt;SPAN class="ft168"&gt;– &lt;/SPAN&gt;utvärdering och reformförslag. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Skadestånd och Europakonventionen. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft160"&gt;En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Särskilda spaningsmetoder. [103]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft169"&gt;Utrikespartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft160"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft169"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft160"&gt;Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft160"&gt;Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft160"&gt;Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft160"&gt;Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft169"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft160"&gt;Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft160"&gt;Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft160"&gt;Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft160"&gt;Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft160"&gt;Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Multipla hälsoproblem bland personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft160"&gt;över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft167"&gt;Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;En ny biobankslag. [81]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft160"&gt;Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft160"&gt;Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- översikt. [89]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Gårdsförsäljning. [98]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft160"&gt;Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; friställningar för slutenvårdsutnyttjande och risk för förtida död. [102]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103557x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft169"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft160"&gt;Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;En reformerad budgetlag. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft160"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft160"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft160"&gt;Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft160"&gt;Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft160"&gt;Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft160"&gt;En effektivare förvaltning av statens fastig- heter. [92]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft160"&gt;Att skapa arbeten. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft160"&gt;Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft169"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft160"&gt;Skolgång för alla barn. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft160"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft160"&gt;Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft160"&gt;Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft160"&gt;Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft160"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft160"&gt;Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola &lt;NOBR&gt;1969–2009.&lt;/NOBR&gt; [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft160"&gt;Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft160"&gt;Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft160"&gt;Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1155 ft165"&gt;Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft160"&gt;+ Engelsk rapport.[53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;"Se de tidiga tecknen"&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft160"&gt;– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft160"&gt;Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Gymnasial lärlingsutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft160"&gt;– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft160"&gt;Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft160"&gt;Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Hedersrelaterad problematik i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft160"&gt;– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft160"&gt;Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft160"&gt;Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. [96]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft160"&gt;Resultatuppföljning, läskvalitet och skolut- veckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. [97]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft160"&gt;Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.[99]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft169"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft160"&gt;Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Bättre marknad för tjänstehundar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft160"&gt;Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft169"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft160"&gt;Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft160"&gt;Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft167"&gt;En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3103558x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1170 ft160"&gt;Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft160"&gt;Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. [101]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft169"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft160"&gt;Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft160"&gt;Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft160"&gt;Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft160"&gt;Utländsk näringsverksamhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft160"&gt;En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Innovationsupphandling. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft160"&gt;Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft160"&gt;Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft160"&gt;Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft160"&gt;Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft160"&gt;Mer innovation ur transportforskning. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft160"&gt;Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Trafikverket ICT. [82]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft160"&gt;Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknadsdriven ut- veckling? [100]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft114"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft160"&gt;Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft160"&gt;Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft160"&gt;Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft160"&gt;Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft160"&gt;Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft160"&gt;Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft169"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft160"&gt;Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft160"&gt;I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft160"&gt;På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft169"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft160"&gt;Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GYB3103</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2010__103.pdf</filnamn>
<filstorlek>3938424</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Särskilda spaningsmetoder</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/731D2383-3ED6-4032-A153-DBB217A5B0FE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>