2411092GYB3120101sousouStatens offentliga utredningar 2010:1Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar102010-01-14 00:00:002016-03-16 08:35:002010-01-14 00:00:00Lätt att göra rätttitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB31/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB31https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB31
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:79px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:512px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:304px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:331px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:365px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:365px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:623px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:623px;}
#page_56 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:10px;}
#page_56 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:9px;}
#page_56 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:9px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:177px;left:252px;z-index:-1;width:139px;height:122px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:139px;height:122px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:145px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:318px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:426px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:426px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:474px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:626px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:413px;height:626px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:669px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:669px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_4 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:265px;height:662px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:265px;height:662px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:5px;left:63px;z-index:-1;width:68px;height:67px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:68px;height:67px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:21px;z-index:-1;width:463px;height:100px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:463px;height:100px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_3 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_3 {border:none;z:b;margin:36px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:5px;left:273px;z-index:-1;width:76px;height:77px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:76px;height:77px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:5px;left:63px;z-index:-1;width:89px;height:89px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:89px;height:89px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:377px;height:636px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:377px;height:636px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:104px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:458px;height:104px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft23{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft26{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 19px;}
.ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft34{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft42{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft45{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft61{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft62{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft73{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft75{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft76{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft77{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft79{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft80{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft81{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft84{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft85{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft86{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft87{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft88{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft89{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft92{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft94{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft96{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft97{font: bold 12px 'Trebuchet MS' !important;l-h: 18px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft101{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft103{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft105{font: 10px 'Trebuchet MS' !important;l-h: 7px;}
.ft106{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft107{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft109{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft112{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft113{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft116{font: 10px 'MS PGothic' !important;l-h: 9px;}
.ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft119{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft122{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft123{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft125{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft126{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft128{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft129{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft131{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft132{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft133{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft134{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft135{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft136{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft137{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft138{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft140{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft142{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft143{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft144{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft145{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft146{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft147{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft148{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft149{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 617px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p246{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: center;padding-left: 320px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 441px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p476{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:356px;height:10px;}
.p489{text-align: right;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.135px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 53px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:106px;height:6px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 29px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 27px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 14px;}
.tr10{heightzzz: 16px;}
.tr11{heightzzz: 50px;}
.tr12{heightzzz: 36px;}
.tr13{heightzzz: 52px;}
.tr14{heightzzz: 20px;}
.tr15{heightzzz: 34px;}
.tr16{heightzzz: 22px;}
.tr17{heightzzz: 23px;}
.tr18{heightzzz: 13px;}
.tr19{heightzzz: 9px;}
.tr20{heightzzz: 32px;}
.tr21{heightzzz: 11px;}
.tr22{heightzzz: 4px;}
.tr23{heightzzz: 3px;}
.tr24{heightzzz: 30px;}
.tr25{heightzzz: 2px;}
.tr26{heightzzz: 31px;}
.tr27{heightzzz: 15px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 374px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 35px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 353px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 419px;margin-leftZ: 84px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 317px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Lätt att göra rätt</P>
<P class="p1 ft1">– om förmedling av brottsskadestånd</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Utredningen om frivillig betalning av brottsskadestånd</P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft4">SOU 2010:1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft5">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft7">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p8 ft5">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p10 ft6">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p11 ft5">Stockholm 2010</P>
<P class="p10 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-23335-1</NOBR></P>
<P class="p11 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft8">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p12 ft8">Justitiedepartementet</P>
<P class="p13 ft9">Regeringen beslutade den 13 november 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott. Chefen för Justitiedepartementet förordnade från och med den 1 januari 2009 rådmannen Erik Brattgård till särskild utredare.</P>
<P class="p14 ft9">Som experter i utredningen förordnades från och med den 13 februari 2009 enhetschefen Christian Bjelke, enhetschefen Elisabeth Wikén Jidell, verksjuristen Åsa Mattsson, rättssakkunnige Daniel Sjölund och advokaten <NOBR>Anne-Charlotte</NOBR> Westlund. Den 1 februari 2009 förordnades tf. hovrättsassessorn Erika Bergman som sekreterare i utredningen. Utredningens assistenter har varit Eva Gatsinzi och Camilla Kivanç.</P>
<P class="p15 ft9">Utredningen har antagit namnet Utredningen om frivillig betalning av brottsskadestånd (Ju 2008:16) och överlämnar härmed betänkandet Lätt att göra rätt – om förmedling av brottsskadestånd (SOU 2010:1).</P>
<P class="p16 ft9">Arbetet har bedrivits i nära samarbete med experterna vilka i allt väsentligt har ställt sig bakom de överväganden som redovisas i betänkandet.</P>
<P class="p17 ft9">Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</P>
<P class="p18 ft9">Stockholm den 14 januari 2010</P>
<P class="p19 ft9">Erik Brattgård</P>
<P class="p20 ft9">/Erika Bergman</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p4 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p21 ft10">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p22 ft10">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td0"><SPAN class="p21 ft10">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft10">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p21 ft10">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p23 ft11">Uppdraget och dess genomförande ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft10">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft12">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft12">Genomförandet av uppdraget .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">1.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft12">Läsanvisningar..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft10">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft10">Nuvarande förhållanden ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft10">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft9">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft9">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft13">Det händer hos domstolarna...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft9">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft9">2.2.1 Domen och den information som parterna får...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft9">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft9">2.2.2 När domen vunnit laga kraft........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft9">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p21 ft9">2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft9">Strafförelägganden med brottsskadestånd .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft9">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft9">Alternativ för den som vill betala frivilligt .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft9">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft9">2.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p25 ft12">Kontakta målsäganden .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft9">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft9">2.4.2 Några möjliga betalningsmetoder när</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p25 ft12">kontonummer saknas ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft9">2.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p25 ft12">Nedsättning av pengar..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft9">42</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">2.5</SPAN><SPAN class="ft15">Om domen eller strafföreläggandet hamnar hos</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p21 ft12">Kronofogdemyndigheten ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p24 ft9">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p21 ft9">2.5.1 Kronofogdemyndighetens handläggning....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft9">44</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft16">Något om Kronofogdemyndighetens register, s.k. betalningsanmärkningar och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p21 ft9">kreditupplysningsverksamhet......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft9">46</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft17">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft9"><SPAN class="ft9">2.6</SPAN><SPAN class="ft19">Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskade-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p30 ft12">ersättningar ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p24 ft9">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">2.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft13">Kort om solidariska skadestånd...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft10">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p30 ft11">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p30 ft10">brottsskadestånd ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p24 ft10">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft13">Problemen och deras omfattning ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Vilka är behoven? .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft10">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p30 ft11">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft10">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p30 ft12">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p24 ft9">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Avgjorda brottmål....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft9">Personer lagförda för brott genom dom i tingsrätt................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Egen undersökning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p30 ft9">4.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p25 ft12">Inledning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p30 ft9">4.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p25 ft12">Södertörns tingsrätt ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p30 ft9">4.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p25 ft12">Uppsala tingsrätt...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p30 ft9">4.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p25 ft12">Sammanvägning.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><SPAN class="p30 ft9">Strafförelägganden utfärdade av Åklagarmyndigheten..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p24 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft9">Uppgifter från Kronofogdemyndigheten ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">4.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Analys och bedömning ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft10">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p30 ft10">Ett särskilt system för frivillig betalning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p30 ft10">brottsskadestånd ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p24 ft10">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Några utgångspunkter .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p30 ft9">5.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p25 ft12">Enkelt för parterna........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p30 ft9">5.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p25 ft12">Förmedling av betalning...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft9">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p30 ft9">5.1.3 En långsiktigt hållbar lösning.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p30 ft9">5.1.4 Alla brottsskadestånd oavsett handläggningsform .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><SPAN class="p30 ft9">5.1.5 Alla brottsskadestånd oavsett målsägandetyp.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft9">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p30 ft12">Så ska det gå till i praktiken .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft9">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p30 ft9">5.2.1 Inbetalningskort och information skickas ut..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9">71</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft17">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p21 ft20"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p24 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td13"><SPAN class="p32 ft9">5.2.2 Betalning sker till ett betalningsförmedlande</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p22 ft12">organ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p33 ft9">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p32 ft9">5.2.3 Skadeståndsbelopp inklusive ränta ska anges..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p34 ft9">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p32 ft9">5.2.4 Sista dag för betalning enligt inbetalningskortet........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p34 ft9">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p32 ft9">5.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p22 ft13">Förmedlingen av betalningar .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p34 ft9">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft9">5.3 Några problem som kan uppstå och hur dessa ska lösas.......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p34 ft9">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p32 ft9">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft12">Sena betalningar ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p33 ft9">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p32 ft9">5.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft12">Delbetalningar...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p33 ft9">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p32 ft9">5.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p22 ft9">Solidariska brottsskadestånd m.m. ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p34 ft9">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p32 ft9">5.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft12">Felaktiga uppgifter........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p33 ft9">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft9">5.3.5 Domen överklagas i skadeståndsdelen m.m................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p34 ft9">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p32 ft9">5.3.6 Målsäganden går inte att få tag på eller vägrar ta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p22 ft12">emot betalning m.m......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p34 ft9">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft9">5.4 Andra frågor som rör systemet...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p34 ft9">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p32 ft9">5.4.1 Vilken verkan har en betalning till det betalnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft12">förmedlande organet?...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p34 ft9">90</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Hur ska det betalningsförmedlande organet få relevanta uppgifter och hur ska känsliga uppgifter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft12">skyddas? ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p24 ft9">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft9">5.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft12">Tekniska lösningar........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p24 ft9">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p21 ft9">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">Vem ska agera som betalningsförmedlande organ? .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft9">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft9">5.5.1 Bättre att välja en redan befintlig myndighet............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft9">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft9">5.5.2 Alternativ som övervägts närmare.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft9">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft9">5.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft9">Därför Brottsoffermyndigheten................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft9">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td2"><SPAN class="p21 ft10">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td16"><SPAN class="p23 ft10">Information om systemet...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft10">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p23 ft9">Allmänt om myndigheternas serviceskyldighet m.m. .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p22 ft9">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft9">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p23 ft9">Vad är det viktigt att parterna får information om? ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p22 ft9">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft10">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><SPAN class="p23 ft11">Konsekvensbeskrivning .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p22 ft10">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft9">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p23 ft12">Ekonomiska konsekvenser....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft9">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft9">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft13">Utvecklingskostnaderna.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft9">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft9">7.1.2 Kostnader för det betalningsförmedlande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft12">organets verksamhet...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p24 ft9">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft9">7.1.3 Kostnader för andra verksamheter ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p24 ft9">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft9">7.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft12">Finansiering.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft9">115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft17">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p21 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p21 ft20"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p24 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><SPAN class="p37 ft9">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p21 ft12">Konsekvenser för barn...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p24 ft9">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p37 ft9">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p21 ft12">Övriga konsekvenser..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p24 ft9">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p37 ft10">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p21 ft21">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p24 ft10">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p37 ft9">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p21 ft12">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p24 ft9">119</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">8.2</SPAN><SPAN class="ft19">Förslaget till lag om förmedling av betalning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p22 ft9">skadestånd på grund av brott.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p24 ft9">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p22 ft9">8.3 Förslaget till lag om brottsofferavgift...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">126</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">8.4</SPAN><SPAN class="ft19">Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p39 ft12">sekretesslagen (2009:400)......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft9">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p40 ft9">8.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p39 ft9">Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p40 ft9">8.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p39 ft9">Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">130</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft9"><SPAN class="ft9">8.7</SPAN><SPAN class="ft19">Förslaget till ändring i lagen (1993:891) om indrivning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td19"><SPAN class="p24 ft9">av statliga fordringar m.m......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft9">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p21 ft10">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p24 ft13">Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p24 ft12">Betalning av skadestånd ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 3 Hur får Du ersättning för Dina skador? – En dom är</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p24 ft12">inte nog. ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft9">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p24 ft13">Vad innebär ett strafföreläggande?..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 5 Hur får Du ersättning för Dina skador? Brevet från</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p24 ft9">Kronofogden är ett steg, men Du behöver agera...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft9">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 6 Hur får Du ersättning för Dina skador?</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p42 ft9">– Redovisningen från kronofogden innebär att Du</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p24 ft12">behöver agera igen............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft9">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p21 ft9">Bilaga 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p24 ft12">Antal avgjorda mål............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p24 ft9">149</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft17">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p44 ft22">Bakgrund</P>
<P class="p45 ft9">De allra flesta skadestånd på grund av brott (brottsskadestånd) döms ut av domstol genom dom i brottmål. Vidare förekommer det i viss utsträckning att brottsskadestånd tas upp av åklagare i ett strafföreläggande som utfärdas för godkännande av den misstänkte eller att skadeståndet döms ut genom dom i tvistemål. Som regleringen ser ut i dag måste den som vill betala sitt brottsskadestånd själv ta initiativ till betalningen genom att till exempel kontakta målsäganden. Den som blir skadeståndsskyldig genom en brottmålsdom eller ett strafföreläggande får tillsammans med domen eller strafföreläggandet information om att det är viktigt att på eget initiativ betala skadeståndet så snart som möjligt. Den skadeståndsskyldige informeras vidare om att målsäganden kan vända sig direkt till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om verkställighet och att en sådan ansökan kan medföra ytterligare negativa konsekvenser för den skadeståndsskyldige. De som blir skyldiga att betala brottsskadestånd genom dom i tvistemål får inte någon liknande information.</P>
<P class="p46 ft9">Det har visat sig att det kan vara mycket svårt för den skadeståndsskyldige att betala på eget initiativ. Det beror dels på att många skadeståndsskyldiga inte förstår hur de ska bära sig åt för att fullgöra skadeståndsskyldigheten, dels på att de som har denna kunskap många gånger finner det svårt och i vissa fall omöjligt att göra rätt för sig. Målsägandens kontaktuppgifter kan till exempel vara sekretessbelagda av domstolen eller målsäganden kan vägra att ha någon ytterligare kontakt med den skadeståndsskyldige. Lämpliga betalningsmetoder för den som inte kan få kontakt med målsäganden saknas dessutom i dagsläget. I vissa fall kan det under sådana förhållanden föreligga förutsättningar för den skadeståndsskyldige att betala brottsskadeståndet genom att göra en nedsätt-</P>
<P class="p36 ft17">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">ning hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Det är dock sannolikt få som känner till den möjligheten.</P>
<P class="p48 ft9">Situationen har lett till att många skadeståndsskyldiga som vill och kan göra rätt för sig upplever att de inte har något annat alternativ än att förhålla sig passiva och vänta på att målsäganden framställer ett krav. Många målsägande vill dock inte kontakta den skadeståndsskyldige direkt utan vänder sig istället till Kronofogdemyndigheten och ansöker om verkställighet. Den skadeståndsskyldige riskerar därmed att bli föremål för verkställighetsåtgärder och att hamna i kreditupplysningsföretagens register. Dessutom blir han eller hon skyldig att betala de avgifter som Kronofogdemyndigheten tar ut för handläggningen av verkställighetsärendet.</P>
<P class="p49 ft9">Problemet med obetalda brottsskadestånd är omfattande. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att 33 117 personer hade drygt tre miljarder kronor i obetalda brottsskadeståndsskulder registrerade hos myndigheten den 2 november 2009. Av dessa var 7 867 personer i åldern 25 år eller yngre. Av de skulder som ungdomar i åldern <NOBR>15–17</NOBR> år hade registrerade hos Kronofogdemyndigheten utgjorde hela 78 % obetalda brottsskadestånd.</P>
<P class="p49 ft9">Obetalda brottsskadestånd riskerar att bli en inkörsport till fortsatt skuldsättning och restföring. Det kan i sin tur medföra en ökad risk för fortsatt brottslighet och de ytterligare problem detta innebär i ett längre tidsperspektiv för såväl den enskilda individen som för samhället i stort.</P>
<P class="p50 ft22">Utredningens uppdrag</P>
<P class="p51 ft9">Utredningen om frivillig betalning av brottsskadestånd har haft i uppdrag att överväga förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd. I uppdraget har ingått att föreslå hur betalningar kan administreras av en betalningsförmedlande funktion och hur en sådan funktion kan organiseras samt att föreslå de ändringar i lagstiftningen som utredningens förslag leder till. Inom ramen för detta uppdrag har utredningen även haft att bland annat särskilt överväga om alla brottsskadestånd ska betalas till det betalningsförmedlande organet och att bedöma omfattningen av ärenden som kan komma att hanteras inom ett särskilt system för betalning av brottsskadestånd.</P>
<P class="p52 ft17">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p21 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft22">Behovet av ett system för frivillig betalning</P>
<P class="p54 ft9">Enligt utredningen behövs det ett system som underlättar för de skadeståndsskyldiga som vill och kan göra rätt för sig. Systemet måste vara tydligt på så sätt att det ska vara enkelt att förstå hur betalning kan ske. Möjligheten att betala får inte göras beroende av att den skadeståndsskyldige och målsäganden har ytterligare kontakt med varandra och det får inte utgöra något hinder för den skadeståndsskyldige att uppgifter om målsäganden är sekretessbelagda. Även målsägandena har behov av ett system som innebär att de kan få sitt skadestånd på ett snabbt och smidigt sätt. För att ett system för frivillig betalning ska få genomslagskraft och utgöra ett i praktiken bra alternativ till att betalning av brottsskadestånd aktualiseras som ett verkställighetsärende hos Kronofogdemyndigheten är det också viktigt att den skadeståndsskyldige så tidigt som möjligt får dels information om systemet, dels en möjlighet att betala.</P>
<P class="p55 ft22">Utredningens bedömning av antalet ärenden</P>
<P class="p45 ft9">Det saknas statistik både över hur vanligt det är med brottsskadestånd och hur vanligt det är att skadeståndsskyldiga vill betala sina brottsskadestånd. Utredningen har därför efter att ha beaktat en del officiell statistik, uppgifter inhämtade från olika myndigheter samt resultaten från en egen undersökning av brottmål avgjorda vid Södertörns tingsrätt och Uppsala tingsrätt gjort en bedömning av hur vanligt det är med brottsskadestånd.</P>
<P class="p56 ft9">Utredningen har gjort uppskattningen att det årligen avgörs 17 <NOBR>000–18</NOBR> 000 brottmål vid landets tingsrätter i vilka skadestånd döms ut, att 19 <NOBR>700–21</NOBR> 600 personer därigenom blir skadeståndsskyldiga samt att 26 <NOBR>800–29</NOBR> 400 målsägande därigenom tillerkänns brottsskadestånd. Utöver dessa uppskattningar har vidare beaktats att det årligen godkänns omkring 2 000 brottsskadestånd genom strafförelägganden samt att det även i begränsad omfattning förekommer att brottsskadestånd döms ut i tvistemål. Utredningen har utifrån denna bakgrund gjort bedömningen att det i dagsläget döms ut omkring 35 000 brottsskadestånd per år genom domar och strafförelägganden.</P>
<P class="p57 ft24">Vad sedan gäller de skadeståndsskyldigas vilja och förmåga att betala frivilligt har utredningen tagit in uppgifter från Kronofogdemyndigheten som visar att lite drygt 17 % av en grupp skade-</P>
<P class="p58 ft17">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">ståndsskyldiga som under 2008 fick en underrättelse med information om att det kommit in en ansökan om verkställighet riktad mot denne betalade utan att Kronofogdemyndigheten behövde vidta några verkställighetsåtgärder. Beträffande betalning av böter och avgifter till brottsofferfonden kan konstateras att 49 % av de under 2008 lagakraftvunna domarna betalades fullt ut utan att några indrivningsåtgärder behövde vidtas. Utredningens bedömning är att ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd skulle få förmedla betalningar motsvarande omkring en tredjedel av det av utredningen uppskattade årliga antalet utdömda brottsskadestånd, dvs. cirka 11 600 betalningar per år.</P>
<P class="p59 ft25">Utredningens förslag till system för frivillig betalning av brottsskadestånd</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen har haft som utgångspunkt att det system som föreslås ska göra det så enkelt som möjligt för den som vill betala att göra det, samtidigt som det ska vara enkelt för målsäganden att få betalt samt att systemet ska utgöra en service som tillhandahålls parterna. Systemets huvudsakliga uppgift ska med andra ord vara att skapa goda förutsättningar för genomförandet av frivilliga betalningar. Ambitionen har vidare varit att lägga fram ett förslag som kan utgöra en långsiktigt hållbar lösning på dagens problem. Med detta avses att utredningen valt att prioritera sådana lösningar som bedömts innebära mindre manuellt arbete för berörda myndigheter. Slutligen är utredningen av uppfattningen att ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd bör omfatta samtliga brottsskadestånd oavsett om de dömts ut genom dom i brottmål eller tvistemål eller om de tagits upp i ett strafföreläggande och oavsett om målsäganden är en fysisk eller en juridisk person.</P>
<P class="p61 ft9">Utredningen föreslår att den som genom en dom eller ett straffföreläggande döms att betala brottsskadestånd under en begränsad tid ska ha möjligheten att fullgöra sin skadeståndsskyldighet genom betalning till ett betalningsförmedlande organ. Information om detta ska skickas ut till den skadeståndsskyldige tillsammans med domen eller strafföreläggandet och således distribueras av landets domstolar, åklagarkamrar och Rikspolisstyrelsen. Den skadeståndsskyldige ska därvid informeras om det belopp som han eller hon ska betala för att fullgöra skadeståndsskyldigheten. Beloppet ska beräknas inklusive upplupen eventuell ränta fram till en angiven</P>
<P class="p62 ft17">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p21 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">sista betalningsdag. Enligt utredningen bör informationen presenteras för den skadeståndsskyldige i form av ett inbetalningskort och ett informationsblad. Det utgör ett tydligt och effektivt sätt att förmedla de uppgifter som ska lämnas. Samtliga betalningar enligt det föreslagna systemet ska anvisas till ett betalningsförmedlande organ som ska ha till uppgift att förmedla betalningarna till rätt målsägande. Endast betalningar som kommit in till organet inom en kortare tid efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen ska förmedlas. Sena betalningar ska återbetalas. Det ger systemet tydliga ramar och innebär att det blir enklare att undvika att systemet löper parallellt med ett eventuellt verkställighetsärende hos Kronofogdemyndigheten. En betalning som kommit in till det betalningsförmedlande organet i sådan tid att betalningen ska förmedlas ska anses ha skett till den målsägande som är berättigad till skadeståndet och således ha för den skadeståndsskyldige gentemot målsäganden befriande verkan upp till det belopp som betalats.</P>
<P class="p64 ft9">Det betalningsförmedlande organet ska förmedla inkomna betalningar utan någon kontroll av om domen vunnit laga kraft eller strafföreläggandet godkänts. Organet ska dock aldrig förmedla ett större belopp till målsäganden än vad som motsvarar full betalning av brottsskadeståndet den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. Eventuella restposter ska om de uppgår till minst 50 kronor återbetalas till den som gjort betalningen. Restposter som uppgår till mindre än 50 kronor ska tillfalla brottsofferfonden. Det innebär att målsäganden aldrig blir överkompenserad och att den skadeståndsskyldige som huvudregel inte behöver betala för mycket. Även betalningar till det betalningsförmedlande organet som inte utgör full betalning av brottsskadeståndet ska förmedlas till målsäganden. Främst med tanke på de solidariska brottsskadestånden föreslås vidare att det betalningsförmedlande organet, om det kommer in flera betalningar avseende ett och samma brottsskadestånd, ska förmedla betalningarna i den ordning som de kommit in till organet men aldrig upp till mer än full betalning av brottsskadeståndet.</P>
<P class="p65 ft9">I situationer då det betalningsförmedlande organet inte lyckas med att förmedla en betalning ska organet inte förvara pengarna under någon längre tid. Det betalningsförmedlande organet ska istället, senast inom en viss bestämd tid och förutsatt att förutsättningar i övrigt föreligger, nedsätta pengarna hos en länsstyrelse enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.</P>
<P class="p66 ft17">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">Därmed förlorar betalningen inte den verkan som inbetalningen till organet fört med sig.</P>
<P class="p68 ft9">Utredningen föreslår att det införs en ny lag om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott. För att skydda känsliga uppgifter hos det betalningsförmedlande organet och, om nedsättning skett, hos länsstyrelsen föreslås vidare att det införs två nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P class="p69 ft25">Brottsoffermyndigheten föreslås bli betalningsförmedlande organ</P>
<P class="p70 ft9">Enligt utredningen bör det betalningsförmedlande organets uppgifter skötas av en statlig myndighet med allt vad det innebär i fråga om krav på medborgarinsyn, korrekt hantering och förutsebarhet. Då det är svårt att på förhand avgöra hur många som kommer att utnyttja möjligheten att betala genom det betalningsförmedlande organet är det vidare utredningens uppfattning att en redan befintlig myndighet bör anförtros uppgiften. Därigenom kan en del positiva samordningseffekter uppnås samtidigt som organisationen kan bibehålla en viss flexibilitet.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen föreslår att Brottsoffermyndigheten ges i uppdrag att agera betalningsförmedlande organ. Brottsoffermyndigheten har redan i dag en naturlig roll i rättskedjan och de har vana av kontakter med såväl målsägande som skadeståndsskyldiga. Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskadeersättningsärenden ger också myndigheten en naturlig koppling till frågor som rör brottsskadestånd.</P>
<P class="p50 ft22">Tekniska lösningar</P>
<P class="p51 ft9">Det förslag som utredningen lägger fram kan genomföras på olika sätt. Utredningens intention har dock hela tiden varit att förslaget bör genomföras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. Samtliga relevanta uppgifter om de brottsskadestånd som döms ut i domstol och som föreläggs misstänkta av åklagare finns normalt i dessa myndigheters datoriserade verksamhetsstöd. Utredningen anser därför att verksamhetsstöden bör utvecklas på ett sådant sätt att de inbetalningskort och informationsblad som ska skickas ut framställs inom ramen för dessa. De uppgifter som ligger till grund för</P>
<P class="p71 ft17">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p21 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">den information som ska skickas ut kan därmed hämtas direkt ur dessa system. Vidare bör det betalningsförmedlande organet ha ett system som gör det möjligt att på elektronisk väg inhämta uppgifter om de brottsskadestånd som betalas till organet från dessa myndigheter.</P>
<P class="p16 ft9">Att detta skulle vara tekniskt möjligt råder det enligt utredningen inga tvivel om, men det kommer att kräva ett ganska omfattande och kostsamt utvecklingsarbete. Utredningen är dock av uppfattningen att en inledande satsning på tekniken skulle medföra att parterna kommer att få bättre service, att mindre manuellt arbete behöver utföras hos berörda myndigheter samt att de löpande kostnaderna för systemet kan hållas lägre.</P>
<P class="p72 ft22">Övrigt</P>
<P class="p73 ft9">Utredningens förslag innebär såväl initiala utvecklingskostnader som löpande kostnader för det betalningsförmedlande organets verksamhet m.m. Det har visat sig omöjligt att inom ramen för utredningens arbete göra en närmare uppskattning av utvecklingskostnaderna. Mycket av den utveckling som torde bli aktuell skulle dock kunna planeras och genomföras inom ramen för <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetets kommande etapper. När det gäller kostnaderna för det betalningsförmedlande organets löpande verksamhet m.m. så är dessa bland annat beroende av hur många som utnyttjar det föreslagna systemet och vilka tekniska lösningar som utvecklas. Utredningen har dock, utifrån uppgifter som bland annat Brottsoffermyndigheten lämnat, gjort bedömningen att kostnaderna för verksamheten kommer att uppgå till i vart fall omkring tre miljoner kronor årligen. Utredningen föreslår att dessa kostnader ska finansieras genom att avgiften enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond görs om till en brottsofferavgift på 600 kronor, varvid 500 kronor som tidigare förs till brottsofferfonden och 100 kronor förs till finansieringen av det betalningsförmedlande organets verksamhet. Utredningen förslår därvid att det införs en ny lag om brottsofferavgift som ska ersätta lagen om brottsofferfond.</P>
<P class="p74 ft9">Då utredningens förslag syftar till att underlätta för den som vill göra rätt för sig genom att betala ett brottsskadestånd hoppas utredningen också att förslaget kan bidra till att motverka onödiga restföringar hos Kronofogdemyndigheten och de andra negativa</P>
<P class="p75 ft17">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p76 ft9">konsekvenser som detta kan ge upphov till för såväl enskilda individer som samhället i stort.</P>
<P class="p77 ft17">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p4 ft8">Författningsförslag</P>
<P class="p78 ft22"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p79 ft25">lag (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott</P>
<P class="p80 ft9">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p81 ft9"><SPAN class="ft27">1 § </SPAN>Den som genom dom eller strafföreläggande har blivit skyldig att betala skadestånd på grund av brott (brottsskadestånd) har under en begränsad tid möjlighet att fullgöra sin skadeståndsskyldighet genom att betala till ett betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p82 ft9">Betalning till det betalningsförmedlande organet är frivillig.</P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft27">2 § </SPAN>Den skadeståndsskyldige ska informeras om brottsskadeståndets storlek inklusive upplupen eventuell ränta beräknat efter en sista betalningsdag. Informationen ska lämnas samtidigt som domen eller strafföreläggandet expedieras till den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p84 ft24">Betalningen ska ha kommit in till det betalningsförmedlande organet senast två veckor efter den enligt första stycket angivna sista betalningsdagen.</P>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft27">3 § </SPAN>Det betalningsförmedlande organet ska förmedla betalningar som har kommit in till organet inom den tid som anges i 2 § andra stycket till den skadeståndsberättigade.</P>
<P class="p86 ft9">En betalning som kommit in till det betalningsförmedlande organet inom den i första stycket angivna tiden ska anses ha skett till den skadeståndsberättigade.</P>
<P class="p14 ft24">Betalningar som kommer in efter den tid som anges i 2 § andra stycket ska återbetalas till den som gjort betalningen.</P>
<P class="p87 ft17">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft27">4 § </SPAN>Förmedling till den skadeståndsberättigade ska aldrig ske av ett större belopp än vad som motsvarar skadeståndsbeloppet inklusive upplupen eventuell ränta per den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. Om en betalning uppgår till ett större belopp än vad som ska förmedlas ska överskottet återbetalas till den som gjort betalningen.</P>
<P class="p68 ft9">Om det kommer in flera betalningar avseende ett och samma brottsskadestånd ska betalningarna förmedlas till den skadeståndsberättigade i den ordning som de har kommit in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p88 ft24">Endast överskott som uppgår till minst femtio kronor ska återbetalas. Överskott som inte ska återbetalas tillfaller brottsofferfonden.</P>
<P class="p89 ft9"><SPAN class="ft27">5 § </SPAN>Om det betalningsförmedlande organet inte kan förmedla en betalning inom viss bestämd tid ska pengarna nedsättas hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, om förutsättningar för nedsättning i övrigt föreligger.</P>
<P class="p88 ft9">Pengarna ska anses nedsatta den dag de kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p90 ft9"><SPAN class="ft27">6 § </SPAN>Det betalningsförmedlande organets beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p91 ft24"><SPAN class="ft28">7 § </SPAN>Närmare föreskrifter om förmedlingen av brottsskadestånd enligt denna lag meddelas av regeringen.</P>
<P class="p92 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.</P>
<P class="p93 ft17">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p21 ft23">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft22"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p95 ft22">lag (20xx:xx) om brottsofferavgift</P>
<P class="p96 ft9">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p97 ft9"><SPAN class="ft27">1 § </SPAN>Den som döms för ett eller flera brott ska, om fängelse ingår i straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en brottsofferavgift på 600 kronor. Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott tas upp av åklagare genom strafföreläggande.</P>
<P class="p82 ft9">Brottsofferavgift ska inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.</P>
<P class="p97 ft24"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>Bestämmelserna i 35 kap. 7 § brottsbalken om bortfallande av böter gäller även brottsofferavgift enligt denna lag.</P>
<P class="p98 ft9"><SPAN class="ft27">3 § </SPAN>Av varje brottsofferavgift ska 500 kronor föras till en brottsofferfond och 100 kronor till den myndighet som regeringen enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott utsett till betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p99 ft9"><SPAN class="ft27">4 § </SPAN>Brottsofferfondens medel ska, enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas för verksamhet som gagnar brottsoffer.</P>
<P class="p100 ft9">Regeringen får besluta att kostnaderna för förvaltning av brottsofferfonden ska ersättas av fondens medel.</P>
<P class="p101 ft9"><SPAN class="ft27">5 § </SPAN>Den andel av brottsofferavgiften som förs till det betalningsförmedlande organet ska användas till att finansiera organets verksamhet.</P>
<P class="p101 ft24"><SPAN class="ft28">6 § </SPAN>Närmare föreskrifter om förvaltningen av brottsofferfonden och finansieringen av det betalningsförmedlande organets verksamhet meddelas av regeringen.</P>
<P class="p102 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012, då lagen (1994:419) om brottsofferfond ska upphöra att gälla. Den gamla lagen gäller dock i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet av denna lag.</P>
<P class="p103 ft17">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">3</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p105 ft25">lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)</P>
<P class="p106 ft9">Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen ska införas två nya paragrafer, 35 kap. 17 a § och 17 b §, samt närmast före 35 kap. 17 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p21 ft29">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p21 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft27">35 kap.</P>
<P class="p108 ft27">Förmedling av brottsskadestånd</P>
<P class="p109 ft9">17 a §</P>
<P class="p110 ft31">Sekretess gäller hos den myndighet som regeringen enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott utsett till betalningsförmedlande organ i ärende om förmedling av brottsskadestånd för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p111 ft29">Sekretessen gäller inte beslut i ärende.</P>
<P class="p112 ft29">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.</P>
<P class="p113 ft9">17 b §</P>
<P class="p114 ft31">Sekretess gäller hos en länsstyrelse i ärende om nedsättning av pengar när nedsättning gjorts av det betalningsförmedlande organet enligt lagen (20xx:xx) om</P>
<P class="p115 ft17">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p21 ft23">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft32">förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p117 ft33">Sekretessen gäller inte beslut i ärende.</P>
<P class="p118 ft33">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.</P>
<P class="p119 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.</P>
<P class="p120 ft17">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">4</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p121 ft22">lag om ändring i föräldrabalken</P>
<P class="p122 ft9">Härigenom föreskrivs att 16 kap. 11 § föräldrabalken ska ha</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p21 ft9">följande lydelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p21 ft29">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p123 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p124 ft34">16 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p125 ft9">11 §<SPAN class="ft35">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft9">När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR height=0>
<TD width=19px></TD>
<TD width=48px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=48px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=19px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td32"><SPAN class="p21 ft9">Vad som nu sagts om skyl-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td34"><SPAN class="p21 ft9">Vad som nu sagts om skyl-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td35"><SPAN class="p21 ft9">dighet att betala till bank eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td35"><SPAN class="p39 ft9">dighet att betala till bank eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p21 ft9">kreditmarknadsföretag ska även</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p39 ft9">kreditmarknadsföretag ska även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><SPAN class="p21 ft9">gälla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p39 ft9">gälla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td41"><SPAN class="p21 ft9">1. försäkringsgivare vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p126 ft9">ut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td41"><SPAN class="p21 ft9">1. försäkringsgivare vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><SPAN class="p21 ft9">betalning</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td42"><SPAN class="p126 ft9">av försäkringsbelopp</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p39 ft9">betalning</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td43"><SPAN class="p24 ft9">av försäkringsbelopp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p21 ft9">som den omyndige har rätt till,</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p39 ft9">som den omyndige har rätt till,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td41"><SPAN class="p21 ft9">2. pensionssparinstitut</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p126 ft9">vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td41"><SPAN class="p21 ft9">2. pensionssparinstitut</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p21 ft9">utbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p127 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p126 ft9">lagen</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td46"><SPAN class="p39 ft9">utbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p127 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p24 ft9">lagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p21 ft9">(1993:931) om individuellt pen-</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p39 ft9">(1993:931) om individuellt pen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p21 ft9">sionssparande,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p39 ft9">sionssparande,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td32"><SPAN class="p21 ft9">3. Brottsoffermyndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td34"><SPAN class="p21 ft9">3. Brottsoffermyndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft9">vid</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p24 ft9">utbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p128 ft13">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p126 ft9">ersättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p39 ft9">vid</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p24 ft9">utbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p128 ft13">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p24 ft9">ersättning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p21 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p126 ft9">brottsskadelagen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><SPAN class="p39 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft9">brottsskadelagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p21 ft9">(1978:413),</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td46"><SPAN class="p39 ft9">(1978:413),</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td32"><SPAN class="p21 ft9">4. huvudman vid utbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td34"><SPAN class="p21 ft9">4. huvudman vid utbetalning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft9">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p129 ft9">skadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p127 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><SPAN class="p126 ft9">14 a kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p39 ft9">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p129 ft9">skadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p127 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td47"><SPAN class="p24 ft9">14 a kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p21 ft9">12 § skollagen (1985:1100), samt</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td32"><SPAN class="p39 ft9">12 § skollagen (1985:1100),</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td32"><SPAN class="p21 ft9">5. myndighet som betalar ut</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td34"><SPAN class="p21 ft9">5. myndighet som betalar ut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p21 ft9">ersättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft9">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p130 ft9">anledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p126 ft9">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><SPAN class="p131 ft9">ersättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft9">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p130 ft9">anledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td35"><SPAN class="p21 ft9">skadeståndsanspråk mot staten.</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td35"><SPAN class="p131 ft9">skadeståndsanspråk mot staten,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft37"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2008:910.</P>
<P class="p133 ft17">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p21 ft23">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft29">samt</P>
<P class="p135 ft32">6. det betalningsförmedlande organ som förmedlar betalningar enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott eller den länsstyrelse som betalar ut pengar som nedsatts av det betalningsförmedlande organet enligt nämnda lag.</P>
<P class="p15 ft9">Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.</P>
<P class="p100 ft9">När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll.</P>
<P class="p84 ft9">Bestämmelserna i <NOBR>första–fjärde</NOBR> styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. <NOBR>Andra–fjärde</NOBR> styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.</P>
<P class="p14 ft9">Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare.</P>
<P class="p136 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.</P>
<P class="p137 ft17">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">5</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p121 ft22">lag om ändring i rättegångsbalken</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs att 48 kap. 2 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td50"><SPAN class="p21 ft29">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td51"><SPAN class="p139 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p140 ft34">48 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td51"><SPAN class="p141 ft9">2 §<SPAN class="ft35">2</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft9">Strafföreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda. Under förutsättningar som anges i 4 § andra stycket får strafföreläggande avse villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Av 5 a § framgår att ett strafföreläggande också får omfatta ett enskilt anspråk som avser betalningsskyldighet.</P>
<P class="p88 ft9">Föreläggande av ordningsbot enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid före-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR height=0>
<TD width=33px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=62px></TD>
<TD width=51px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=58px></TD>
<TD width=82px></TD>
<TD width=26px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr8 td52"><SPAN class="p21 ft9">läggs ett bötesstraff efter vad som bestämts enligt 14 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">Är brott förenat med egen-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">Är brott förenat med egen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td28"><SPAN class="p142 ft9">doms förverkande, annan sådan</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft9">doms förverkande, annan sådan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">särskild rättsverkan eller särskild</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">särskild rättsverkan eller särskild</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">rättsverkan i form av avgift</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">rättsverkan i form av <SPAN class="ft29">brottsoffer-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft9">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p143 ft9">lagen</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td54"><SPAN class="p142 ft9">(1994:419) om</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft29"><SPAN class="ft9">avgift enligt </SPAN>lagen (20xx:xx) om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td44"><SPAN class="p21 ft9">brottsofferfond,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p144 ft9">skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p142 ft9">också</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft30">brottsofferavgift, ska <SPAN class="ft13">också denna</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">denna föreläggas den misstänkte</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p21 ft9">föreläggas den misstänkte</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p24 ft9">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p21 ft9">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td34"><SPAN class="p142 ft9">godkännande. Detsamma</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft9">godkännande. Detsamma gäller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">gäller kostnad för blodprovs-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td57"><SPAN class="p21 ft9">kostnad för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p24 ft9">blodprovstagning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p21 ft9">tagning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p145 ft9">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td54"><SPAN class="p142 ft9">blodundersökning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p21 ft9">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p131 ft9">blodundersökning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p24 ft9">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td28"><SPAN class="p142 ft9">som avser den misstänkte och</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft9">avser den misstänkte och som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">som har gjorts för utredning om</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">har gjorts för utredning om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">brottet. I fråga om sådan kost-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">brottet. I fråga om sådan kost-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p21 ft9">nad</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td45"><SPAN class="p146 ft9">tillämpas</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p142 ft9">bestämmelserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p21 ft9">nad</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td61"><SPAN class="p21 ft9">tillämpas</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p24 ft9">bestämmelserna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td31"><SPAN class="p21 ft9">om särskild rättsverkan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p21 ft9">om särskild rättsverkan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td28"><SPAN class="p142 ft9">Är brott förenat med före-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td53"><SPAN class="p24 ft9">Är brott förenat med före-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft9">tagsbot</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p147 ft9">skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p148 ft9">också</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p142 ft9">denna</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft9">tagsbot <SPAN class="ft29">ska </SPAN>också denna genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft9">genom</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td60"><SPAN class="p146 ft9">strafföreläggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p142 ft9">före-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><SPAN class="p24 ft9">strafföreläggande föreläggas den</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft37"><SPAN class="ft36">2 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2006:284.</P>
<P class="p133 ft17">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft18">SOU 2010:1 Författningsförslag</P>
<P class="p149 ft9">läggas den misstänkte till godmisstänkte till godkännande. kännande.</P>
<P class="p150 ft24">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p151 ft17">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">6</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p152 ft25">lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.</P>
<P class="p153 ft9">Härigenom föreskrivs att 2 § lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p21 ft29">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p21 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p154 ft9">Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i</P>
<P class="p155 ft24"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft38">lagen (1972:435) om överlastavgift,</SPAN></P>
<P class="p154 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,</SPAN></P>
<P class="p156 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft39">vägtrafikskattelagen</SPAN></P>
<P class="p157 ft9">(2006:227),</P>
<P class="p154 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,</SPAN></P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</SPAN></P>
<P class="p158 ft24"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft38">lagen (1994:419) om brottsofferfond,</SPAN></P>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft9">7.</SPAN><SPAN class="ft40">skattebetalningslagen (1997:483),</SPAN></P>
<P class="p160 ft9"><SPAN class="ft9">8.</SPAN><SPAN class="ft40">lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,</SPAN></P>
<P class="p160 ft24"><SPAN class="ft9">9.</SPAN><SPAN class="ft41">lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller</SPAN></P>
<P class="p161 ft9"><SPAN class="ft9">10.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (2004:629) om</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft9">2 §<A href="#page_25"><SPAN class="ft35">3</SPAN></A></P>
<P class="p162 ft9">Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i</P>
<P class="p163 ft24"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft38">lagen (1972:435) om överlastavgift,</SPAN></P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,</SPAN></P>
<P class="p165 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft39">vägtrafikskattelagen</SPAN></P>
<P class="p166 ft9">(2006:227),</P>
<P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft40">lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,</SPAN></P>
<P class="p168 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft40">lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</SPAN></P>
<P class="p168 ft33"><SPAN class="ft30">6.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (20xx:xx) om brottsofferavgift,</SPAN></P>
<P class="p169 ft9"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft40">skattebetalningslagen (1997:483),</SPAN></P>
<P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">8.</SPAN><SPAN class="ft39">lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,</SPAN></P>
<P class="p170 ft24"><SPAN class="ft9">9.</SPAN><SPAN class="ft38">lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller</SPAN></P>
<P class="p165 ft9"><SPAN class="ft9">10.</SPAN><SPAN class="ft43">lagen (2004:629) om</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft37"><SPAN class="ft36">3 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2007:164.</P>
<P class="p171 ft17">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p21 ft23">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft9">trängselskatt. trängselskatt.</P>
<P class="p173 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p174 ft17">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p175 ft45"><SPAN class="ft8">1</SPAN><SPAN class="ft44">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p176 ft22"><SPAN class="ft22">1.1</SPAN><SPAN class="ft46">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Regeringen beslutade den 13 november 2008 att utse en särskild utredare med uppdrag att överväga förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott (brottsskadestånd). En viktig utgångspunkt för utredarens uppdrag skulle vara att rutinerna för betalning av skadestånd till målsägande skulle förbättras.</P>
<P class="p56 ft9">I uppdraget har ingått att lämna förslag på hur betalningen kan administreras av en betalningsförmedlande funktion och hur en sådan funktion närmare kan organiseras för att ge största möjliga fördelar för såväl målsäganden som den skadeståndsskyldige. Utredaren har härvid särskilt haft att överväga om alla brottsskadestånd ska betalas till det betalningsförmedlande organet. I uppdraget har vidare ingått att bedöma omfattningen av ärenden som kan komma att hanteras inom ett särskilt system för betalning av brottsskadestånd samt att lämna förslag på hur information om betalning av brottsskadestånd kan utformas och hur ansvaret för att informationen lämnas bör fördelas mellan rättsväsendets aktörer. I uppdraget har också ingått att bland annat föreslå de ändringar i lagstiftningen som utredarens förslag leder till samt att bedöma de kostnader och konsekvenser i övrigt som förslagen kan komma att medföra.</P>
<P class="p177 ft9">Direktiven till utredaren (Dir. 2008:138) bifogas som <SPAN class="ft29">bilaga 1</SPAN>.</P>
<P class="p178 ft17">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">1.2</SPAN><SPAN class="ft46">Genomförandet av uppdraget</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Arbetet har bedrivits i nära samråd med de förordnade experterna och det har hållits sex sammanträden under utredningstiden. Därutöver har utredningens sekretariat haft ytterligare kontakter med enskilda experter.</P>
<P class="p88 ft9">Utredningen har besökt Kronofogdemyndigheten i Stockholm för att inhämta kunskaper kring deras arbete med indrivning av brottsskadestånd och Domstolsverket för att inhämta kunskaper om bland annat domstolarnas verksamhetsstöd Vera och <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetet.</P>
<P class="p68 ft9">Utredningen har också haft ett antal informella kontakter med tjänstemän och handläggare på olika myndigheter som Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Åklagarmyndigheten.</P>
<P class="p68 ft9">För att få fram underlag för bedömningen av omfattningen av ärenden som kan komma att hanteras inom ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd har utredningen tagit del av officiell statistik från Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet. Vidare har vissa statistiska uppgifter inhämtats från Kronofogdemyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Rättshjälpsmyndigheten. Utredningen har dessutom genomfört en egen undersökning av brottmål avgjorda vid Uppsala tingsrätt och Södertörns tingsrätt.</P>
<P class="p179 ft24">I enlighet med direktiven har slutligen ett samrådsmöte hållits med företrädare för Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Sveriges advokatsamfund.</P>
<P class="p29 ft22"><SPAN class="ft22">1.3</SPAN><SPAN class="ft46">Läsanvisningar</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">För att göra texten mer lättläst har utredningen valt att i betänkandet genomgående benämna skadestånd som dömts ut på grund av brott som ”skadestånd” eller ”brottsskadestånd”. Vidare anges på flera ställen att brottsskadestånd ”dömts ut” vilket beroende på sammanhanget kan omfatta såväl brottsskadestånd utdömda genom dom som brottsskadestånd bestämda genom strafföreläggande.</P>
<P class="p49 ft24">Betänkandets disposition inleds med en sammanfattning av utredningens förslag samt ett författningsförslag. I kapitel 1 redovisas utredningens uppdrag och arbete. Kapitel 2 innehåller en</P>
<P class="p62 ft17">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td62"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td63"><SPAN class="p21 ft23">Uppdraget och dess genomförande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft9">beskrivning av nuvarande förhållanden vilken omfattar viss gällande rätt som är av betydelse för uppdraget samt det rent praktiska arbetet hos olika myndigheter. I kapitel 3 följer en närmare redogörelse för hur problemen ser ut för den som vill betala ett brottsskadestånd och vilka behov som enligt utredningen bör tillgodoses med ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd. Av kapitel 4 framgår hur utredningen har gått tillväga för att göra sin bedömning av omfattningen av ärenden som kan komma att hanteras inom systemet. I kapitlets sista avsnitt redovisas utredningens överväganden i detta hänseende. I kapitel 5 följer utredningens bedömningar och förslag i fråga om hur ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd bör utformas. Kapitel 6 innehåller en kortare beskrivning av myndigheternas allmänna serviceskyldighet m.m. och ett avsnitt om den information som behöver lämnas till berörda parter om systemet för frivillig betalning. I kapitel 7 beskrivs konsekvenserna av utredningens förslag och i kapitel 8 följer slutligen en författningskommentar.</P>
<P class="p181 ft17">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">2 Nuvarande förhållanden</P>
<P class="p78 ft22"><SPAN class="ft22">2.1</SPAN><SPAN class="ft46">Inledning</SPAN></P>
<P class="p45 ft9">De allra flesta brottsskadestånd döms ut av domstol i samband med att ett brottmål avgörs, men det förekommer även att brottsskadestånd prövas som ett enskilt tvistemål av domstol eller att det godkänns av den skadeståndsskyldige genom ett strafföreläggande utfärdat av en åklagare.<A href="#page_30"><SPAN class="ft35">1 </SPAN></A>Den som frivilligt vill betala ett brottsskadestånd måste som regleringen är i dag själv ta initiativ till betalningen genom att till exempel kontakta den målsägande som är berättigad till skadeståndet.</P>
<P class="p182 ft9">I detta kapitel följer en beskrivning av vad som händer hos domstolarna och Åklagarmyndigheten när ett brottsskadestånd döms ut, vilka alternativ den som vill betala frivilligt har och vad som sedan händer i och med att Kronofogdemyndighetens handläggning inleds. Slutligen lämnas en kort redogörelse för Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskadeersättningsärenden och något om solidariska skadestånd.</P>
<P class="p15 ft9">Vissa av beskrivningarna i kapitlet kan tyckas ligga en bit utanför ramen för vad som är av primärt intresse för frågan om frivillig betalning av brottsskadestånd. Syftet med framställningen är dock att försöka ge en lite mer heltäckande bild av vad som i dagsläget händer med brottsskadestånden. För utredningen har detta varit en viktig bakgrund att ha inför de bedömningar och förslag som utredningens arbete sedan lett fram till i olika avseenden.</P>
<P class="p183 ft47"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>Ett brottsskadestånd kan även, efter ansökan av målsäganden och under vissa förutsättningar, fastställas genom ett utslag enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Att så sker torde emellertid vara ovanligt. Med hänsyn till detta och till att den handläggning som föregår ett utslag på flera sätt avviker från vad som gäller vid domstolarna och hos åklagarkamrarna har utredningen kommit fram till att utslag enligt nämnda lag inte bör omfattas av utredningens förslag. Dessa kommer därför inte att beröras ytterligare i betänkandet.</P>
<P class="p184 ft17">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Det händer hos domstolarna</SPAN></P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Domen och den information som parterna får</SPAN></P>
<P class="p186 ft27">Brottmål</P>
<P class="p60 ft9">En brottmålsdom ska expedieras till parterna samma dag som den meddelas eller, om den avkunnas, senast en vecka efter avkunnandet.<A href="#page_31"><SPAN class="ft35">2 </SPAN></A>Av domen ska framgå vilka som är parter och deras adresser. Om det gäller sekretess för någon adress bör ordet ”sekretess” anges.<A href="#page_31"><SPAN class="ft35">3 </SPAN></A>Beträffande fysiska målsägande är det dessutom inte ovanligt att ett eventuellt ombuds eller målsägandebiträdes adress anges istället för målsägandens egen adress. För målsägande som drabbats av brott i sin näringsverksamhet framgår normalt företagets namn och adress av domslutet, men inte vem som har rätt att företräda företaget. Det är utredningens erfarenhet att det förekommer brister i hela rättskedjan när det gäller att kontrollera riktigheten av de uppgifter som anges beträffande målsägande som är juridiska personer eller som driver verksamhet i enskild firma. Det är inte ovanligt att målsäganden anges som till exempel ”ICA Västerplan” när den juridiska person som är berättigad har en helt annan beteckning. Fysiska målsägandes personnummer och juridiska personers organisationsnummer framgår som regel inte av domen. Om skadestånd dömts ut i ett brottmål brukar belopp, eventuell ränta och vem skadeståndet ska betalas till framgå av domslutet. Beträffande räntan anges normalt att denna ska beräknas enligt en angiven bestämmelse i räntelagen och att den ska löpa under en viss angiven period. Det finns dock inga bestämmelser som närmare reglerar hur skadeståndsförordnandena ska vara utformade.</P>
<P class="p187 ft9">Domstolsverket rekommenderar att den som genom en dom har ålagts skadeståndsskyldighet, i samband med domen, ska få information om att det är viktigt att på eget initiativ betala skadeståndsbeloppet till målsäganden.<A href="#page_31"><SPAN class="ft35">4 </SPAN></A>Den skadeståndsskyldige får denna information genom att ett informationsblad framtaget av Domstolsverket i samarbete med dåvarande Riksskatteverket och Rikspolisstyrelsen bifogas domen (se <SPAN class="ft29">bilaga 2</SPAN>). Av informationsbladet framgår att en dom på skadeståndsskyldighet får verkställas genom utmätning innan den har vunnit laga kraft och att det därför är viktigt att skadeståndet betalas frivilligt och så snabbt som möjligt.</P>
<P class="p188 ft51"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft50">2 § förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.</SPAN></P>
<P class="p189 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft50">Se 30 kap. 5 § rättegångsbalken och DVFS 2006:9, bilaga A.</SPAN></P>
<P class="p189 ft37"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft52">DV informerar, nr 3/2002, sid. 7.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">Den skadeståndsskyldige får också veta att det kan innebära nackdelar för honom eller henne om kravet måste gå vidare till indrivning eftersom denne då blir antecknad i ett särskilt register och kan få problem med att till exempel få banklån i framtiden samt att förfarandet hos Kronofogdemyndigheten kommer att innebära ytterligare kostnader för den skadeståndsskyldige. Den som undrar hur man gör när man ska betala frivilligt rekommenderas att kontakta Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten eller sin försvarsadvokat för att få hjälp. Slutligen anges att Rikspolisstyrelsen inte skickar ut något inbetalningskort vad gäller skadeståndet.</P>
<P class="p191 ft9">Domstolsverket rekommenderar vidare att, när målsäganden är en fysisk person, det av Brottsoffermyndigheten tillhandahållna informationsbladet ”Hur får du ersättning för Dina skador? – En dom är inte nog, Du behöver agera” bifogas det exemplar av domen som expedieras till målsäganden (se <SPAN class="ft29">bilaga 3</SPAN>). Informationsbladet innehåller relativt utförlig information om vad som händer då domen vunnit laga kraft och vad målsäganden bör tänka på. Något informationsblad utformat för målsägande som är juridiska personer finns inte.</P>
<P class="p192 ft27">Tvistemål</P>
<P class="p45 ft9">Även tvistemålsdomar ska expedieras till parterna samma dag som de meddelas eller, om de avkunnas, senast en vecka efter avkunnandet. Bland annat ska vilka som är parter i målet och domslutet framgå av domen.<A href="#page_32"><SPAN class="ft35">5 </SPAN></A>Ett domslut i tvistemål som avser betalningsskyldighet brukar normalt utformas på liknande sätt som beskrivits ovan under ”Brottmål” beträffande skadeståndsförordnandena. Ut- över reglerna i rättegångsbalken finns det inte några särskilda föreskrifter som reglerar utformningen av tvistemålsdomarna.</P>
<P class="p15 ft9">När domstolarna expedierar domar i tvistemål bifogas normalt ingen annan information till parterna än den som avser hur domen kan överklagas.</P>
<P class="p193 ft37"><SPAN class="ft36">5 </SPAN>17 kap. 7 § rättegångsbalken.</P>
<P class="p194 ft17">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">När domen vunnit laga kraft</SPAN></P>
<P class="p195 ft27">Brottmål</P>
<P class="p60 ft9">När en brottmålsdom som innehåller en förpliktelse för någon att betala skadestånd till en målsägande som är en fysisk person vinner laga kraft ska domstolen skicka domen till Kronofogdemyndigheten. Om målsäganden är under 18 år och den skadeståndsskyldige är förmyndare för honom eller henne, ska en kopia av domen också skickas till överförmyndaren. Domen ska i båda fallen skickas försedd med lagakraftbevis.<A href="#page_33"><SPAN class="ft35">6 </SPAN></A>Bestämmelsen som innebär att brottmålsdomar som innehåller förordnanden om skadestånd till fysiska målsägande ska skickas till Kronofogdemyndigheten infördes 1994 samtidigt som en rad andra åtgärder genomfördes för att stärka brottsoffrens ställning.<A href="#page_33"><SPAN class="ft35">7 </SPAN></A>Regeringen ansåg det angeläget att ta till vara de möjligheter som fanns för att förbättra fysiska målsägandes möjligheter att få ut sina brottsskadestånd. Några skäl att låta brottsskadestånd utdömda till juridiska personer omfattas av den nya ordningen ansågs dock inte föreligga eftersom juridiska personer generellt ansågs ha bättre möjligheter att själva ta till vara sin rätt.<A href="#page_33"><SPAN class="ft35">8 </SPAN></A>Även om en dom på skadeståndsskyldighet är verkställbar innan den vunnit laga kraft gjordes bedömningen att domen borde skickas till Kronofogdemyndigheten efter att den vunnit laga kraft. På så sätt gavs den skadeståndsskyldige viss möjlighet att frivilligt betala brottsskadeståndet innan frågan om verkställighet aktualiserades hos Kronofogdemyndigheten. Att domstolen skickar domen till Kronofogdemyndigheten först då den vunnit laga kraft hindrar dock inte målsäganden från att på eget initiativ ansöka om verkställighet tidigare. När Kronofogdemyndigheten får in en brottmålsdom försedd med lagakraftbevis skickar myndigheten ut en förfrågan till de fysiska målsägande som tillerkänts skadestånd genom domen (för mer om Kronofogdemyndighetens fortsatta handläggning, se avsnitt 2.5.1 nedan).</P>
<P class="p196 ft9">Som en begränsad nordisk jämförelse kan nämnas att domstolarna i Finland inte skickar några domar direkt till de exekutiva myndigheterna medan man i Norge expedierar domar med brottsskadestånd till Statens Innkrevingssentral (den norska motsvarigheten till Kronofogdemyndigheten) som går ut med en förfrågan till de målsägande som tillerkänts skadestånd.</P>
<P class="p197 ft51"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft50">25 a § förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.</SPAN></P>
<P class="p189 ft51"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft50">Se prop. 1993/94:143, bet. 1993/94:JuU25, rskr. 1993/94:320.</SPAN></P>
<P class="p189 ft37"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft52">A. prop. sid. 53.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft27">Tvistemål</P>
<P class="p198 ft9">För tvistemålsdomar avseende brottsskadestånd finns inga särskilda bestämmelser om expediering efter laga kraft.</P>
<P class="p199 ft22"><SPAN class="ft22">2.3</SPAN><SPAN class="ft46">Strafförelägganden med brottsskadestånd</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Ett strafföreläggande utfärdas av en åklagare. Strafföreläggandet får omfatta ett enskilt anspråk som avser betalningsskyldighet, dvs. ett brottsskadestånd, om målsäganden anmält det i anledning av det för strafföreläggandet aktuella brottet och omständigheterna är sådana att åklagaren är skyldig att utföra målsägandens talan.<A href="#page_34"><SPAN class="ft35">9 </SPAN></A>Något strafföreläggande kan dock inte utfärdas om flera misstänkta ska åläggas solidariskt skadeståndsansvar. Om ett strafföreläggande innehåller ett brottsskadestånd brukar skadeståndsförordnandet skrivas ut på det sätt som beskrivits i avsnitt 2.2.1. Av strafföreläggandet ska framgå vem som är målsägande, men någon adress eller andra kontaktuppgifter till målsäganden framgår inte.<A href="#page_34"><SPAN class="ft35">10 </SPAN></A>Ett straffföreläggande kan skickas till den misstänkte för att godkännas inom viss tid eller utfärdas vid ett sammanträde för omedelbart godkännande. Det vanligaste är att strafföreläggandet utfärdas av en åklagare i verksamhetsstödet Cåbra för godkännande inom viss tid. Strafföreläggandet skickas sedan elektroniskt till Rikspolisstyrelsen som i sin tur skickar ut föreläggandet till den misstänkte. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som har vunnit laga kraft.<A href="#page_34"><SPAN class="ft35">11 </SPAN></A>Ett godkännande måste för att vara giltigt avse samtliga i strafföreläggandet upptagna delar, dvs. även ett eventuellt brottsskadestånd.</P>
<P class="p200 ft9">Tillsammans med strafföreläggandet ska den misstänkte få skriftlig information om föreläggandets innehåll och vissa andra upplysningar.<A href="#page_34"><SPAN class="ft35">12 </SPAN></A>(Exempel på ett sådant informationsblad bifogas detta betänkande som <SPAN class="ft29">bilaga 4</SPAN>.) Informationen som lämnas till den misstänkte ska innehålla en uppmaning att snarast betala böterna om han eller hon godkänner föreläggandet. Uppmaningen ska i förekommande fall även avse brottsskadeståndet och de avgifter som den misstänkte kan ha förelagts att betala.<A href="#page_34"><SPAN class="ft35">13 </SPAN></A>Den misstänkte</P>
<P class="p201 ft51"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft54">48 kap. 5 a § rättegångsbalken.</SPAN></P>
<P class="p157 ft51"><SPAN class="ft53">10</SPAN><SPAN class="ft54">48 kap. 6 § 6 rättegångsbalken, angående att uppgift om målsäganden ska framgå.</SPAN></P>
<P class="p157 ft47"><SPAN class="ft53">11</SPAN><SPAN class="ft55">48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken.</SPAN></P>
<P class="p157 ft47"><SPAN class="ft53">12</SPAN><SPAN class="ft55">Se 48 kap. 8 § rättegångsbalken.</SPAN></P>
<P class="p157 ft37"><SPAN class="ft53">13</SPAN><SPAN class="ft56">5 § strafföreläggandekungörelsen (1970:60).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">får ett inbetalningskort för betalningen av böter och andra avgifter tillsammans med strafföreläggandet. Han eller hon informeras vidare om att skadeståndsbeloppet inte ingår i de böter som ska betalas och att den misstänkte själv ansvarar för betalningen av skadeståndet. Vid frågor om skadeståndet rekommenderas den misstänkte att kontakta Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p88 ft9">Vad som förskrivs i lag och annan författning om skyldighet för domstol att underrätta myndighet om dom i brottmål ska också tillämpas på Åklagarmyndigheten i fråga om ett godkänt strafföreläggande.<A href="#page_35"><SPAN class="ft35">14 </SPAN></A>Det innebär att även godkända strafförelägganden som innehåller förordnanden om brottsskadestånd till fysiska målsägande ska skickas till Kronofogdemyndigheten. Rikspolisstyrelsen ombesörjer denna expediering.</P>
<P class="p202 ft22"><SPAN class="ft22">2.4</SPAN><SPAN class="ft46">Alternativ för den som vill betala frivilligt</SPAN></P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Kontakta målsäganden</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Den skadeståndsskyldige som frivilligt vill betala ett utdömt brottsskadestånd måste själv ta kontakt med målsäganden för att komma överens om betalningen. Att det kan vara problematiskt är uppenbart i de fall då målsägandens kontaktuppgifter är skyddade eller har sekretessbelagts av domstolen, men även när domen innehåller uppgifter om målsägandens namn och adress kan det vara svårt att kontakta målsäganden. Målsäganden kan, av förklarliga skäl, vara ovillig att ha ytterligare kontakt med den skadeståndsskyldige och den skadeståndsskyldige kan känna ett starkt obehag inför att kontakta målsäganden. I vissa fall kan målsäganden också vara ovillig att lämna ut sitt kontonummer till den skadeståndsskyldige. Om målsäganden har haft ett annat ombud eller biträde än åklagaren kan en framkomlig väg för den skadeståndsskyldige vara att kontakta ombudet eller biträdet. Det är dock inte alla målsägande som har ombud och i de fall målsäganden haft målsägandebiträde och domen inte överklagats har biträdets uppdrag många gånger formellt upphört när frågan om betalning av skadeståndet aktualiseras.</P>
<P class="p203 ft24">När det gäller målsägande som drabbats av brott i sin näringsverksamhet kan den skadeståndsskyldige också ha problem att få information om vart betalning ska ske. Det framgår normalt inte av</P>
<P class="p204 ft37"><SPAN class="ft36">14 </SPAN>12 § strafföreläggandekungörelsen.</P>
<P class="p133 ft17">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">domen vem som har rätt att företräda en målsägande som är juridisk person och det förekommer inte sällan felaktigheter vid angivandet av företags- och firmanamn. Dessa förhållanden kan skapa förvirring i fråga om vem som egentligen är rätt motpart och underlättar knappast för den skadeståndsskyldige att komma i kontakt med någon som kan ge honom eller henne uppgifter om vart betalning ska ske. För de fall då den skadeståndsskyldige har ett korrekt namn på den juridiska person som är berättigad till brottsskadeståndet finns det möjligheter att söka efter girokonton via PlusGirots och Bankgirocentralens webbplatser. Det är dock oklart hur allmänt känt detta är.</P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Några möjliga betalningsmetoder när kontonummer saknas</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Genom Kronofogdemyndigheten har utredningen uppmärksammats på att det sedan andra hälften av 2008 blivit ännu besvärligare att utan föregående kontakt med målsäganden frivilligt betala ett brottsskadestånd. Detta beror på att det inte längre är möjligt att betala genom s.k. postanvisning. Med hjälp av en postanvisning kunde man tidigare skicka pengar till en mottagare utan några andra uppgifter än mottagarens namn och adress. Den som ville betala kunde gå till Svensk Kassaservice och få en postanvisning utställd på mottagaren. Svensk Kassaservice levererade sedan postanvisningen till mottagarens adress. Högsta tillåtna belopp per postanvisning var dock 10 000 kronor och avgiften för utställandet uppgick till 90 kronor.<A href="#page_36"><SPAN class="ft35">15</SPAN></A></P>
<P class="p208 ft9">Som en följd av att svenska folkets bank- och betalningsvanor förändrades under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> upphävdes dock lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice och Svensk Kassaservice lades ned och avvecklades under andra halvåret 2008.<A href="#page_36"><SPAN class="ft35">16 </SPAN></A>I samband med detta försvann också postanvisningarna.</P>
<P class="p14 ft9">Nedan följer en redogörelse av några alternativa betalningsmetoder som finns kvar för den som vill betala till någon men som till exempel inte har fått något konto anvisat att sätta in pengarna</P>
<P class="p209 ft51"><SPAN class="ft53">15</SPAN><SPAN class="ft54">PTS rapport </SPAN><NOBR>PTS-ER-2003:37,</NOBR> sid. 31.</P>
<P class="p210 ft37"><SPAN class="ft53">16</SPAN><SPAN class="ft56">Se prop. 2006/07:55, bet. 2006/07 TU16, rskr. 2006/07:205.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft9">på.<A href="#page_37"><SPAN class="ft35">17 </SPAN></A>Gemensamt för dessa betalningsmetoder är dock att de kräver tillgång till i vart fall vissa uppgifter om målsäganden. Enligt utredningen är ingen av de beskrivna betalningsmetoderna något särskilt bra alternativ för betalning av brottsskadestånd.</P>
<P class="p212 ft27">Postväxel</P>
<P class="p70 ft9">Postväxeln (förekommer även under benämningen ”bankväxel”) är en form av skuldebrev som går att köpa hos bankerna. En postväxel måste alltid vara utställd på en viss person. Om man vid köpet inte är säker på vem som ska ha postväxeln går det bra att ställa ut postväxeln på sig själv och sedan skriva till exempel ”överlåtes på” och mottagarens namn på postväxeln och signera den. Postväxeln anses då överlåten på mottagaren som kan lösa in postväxeln. Den person som postväxeln är utställd på måste som regel kunna legitimera sig för att lösa in postväxeln. Att köpa en postväxel kan vara förenat med en mindre avgift. Även inlösen av en postväxel kan vara avgiftsbelagt, dock främst då inlösen sker på en annan bank än den utfärdande. Postväxlar används vanligen för att undvika kontanthantering av stora summor vid till exempel köp av bilar och andra dyrare varor.</P>
<P class="p213 ft9">Förutsatt att den skadeståndsskyldige har målsägandens namn och adress skulle det således vara möjligt att köpa en postväxel utställd på målsäganden och skicka till denne. Jämfört med postanvisningen har dock postväxeln den nackdelen att den skadeståndsskyldige själv måste leverera postväxeln till målsäganden. Vidare uppkommer nackdelar i bevishänseende eftersom den skadeståndsskyldige inte automatiskt får något bevis på att betalning har skett. En postväxel utställd på målsäganden kan dessutom inte lösas in av någon annan än målsäganden. Det innebär att det uppstår problem om den skadeståndsskyldige inte lyckas förmedla postväxeln eftersom han eller hon då inte har någon möjlighet att själv lösa in postväxeln och återfå pengarna. Postväxeln framstår därför som ett olämpligt alternativ för betalning i de fall då den skadeståndsskyldige och målsäganden inte har etablerat någon kontakt.</P>
<P class="p214 ft58"><SPAN class="ft57">17 </SPAN>Frågan om möjliga betalningsmetoder har diskuterats med en handläggare på Konsumenternas Bank- och finansbyrå vilket är en opartisk stiftelse som lämnar information och vägledning till konsumenter i frågor som rör banker, fondbolag och andra finansiella institut.</P>
<P class="p215 ft17">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft27">Penningöverföringstjänst</P>
<P class="p216 ft9">En penningöverföringstjänst, som till exempel erbjuds av Western Union, innebär i detta sammanhang en avgiftsbelagd tjänst tillhandahållen av ett företag som förmedlar pengar mellan betalare och mottagare utan att medlen skickas från eller sätts in på någon parts bankkonto. Tjänsten fungerar oftast så att den som skickar pengarna betalar hos någon av penningöverföringstjänstföretagets agenter och meddelar vem mottagaren är. Förutsatt att mottagaren kan förevisa <NOBR>ID-handlingar</NOBR> hos någon annan av företagets agenter, kan mottagaren sedan ta ut pengarna var som helst i världen. Det kan i vissa fall också krävas att mottagaren måste uppge ett referensnummer som betalaren fått vid insättningen för att få ut pengarna.</P>
<P class="p217 ft9">Penningöverföringstjänster används ofta för att på ett enkelt, snabbt och i det sammanhanget relativt prisvärt sätt skicka pengar utomlands. Tjänsterna har också kommit att bli ökända för att användas i illegitima sammanhang. För att en målsägande ska få vetskap om och tillgång till en överföring krävs som framgått att målsäganden på något sätt får information om överföringen av den skadeståndsskyldige. För att avse betalningar inom riket utgör tjänsterna dessutom ett ganska dyrt alternativ.</P>
<P class="p72 ft27">Elektronisk plånbok</P>
<P class="p73 ft9">Med hjälp av en elektronisk plånbok, som till exempel erbjuds av PayPal och Paynova, kan man skicka betalningar till andra personer utan tillgång till några andra uppgifter än mottagarens <NOBR>e-postadress.</NOBR> För att använda en elektronisk plånbok måste man som regel registrera ett konto hos plånboksföretaget och betala in en summa pengar till sin plånbok. Pengarna kan sedan användas för betalning av varor och tjänster på Internet eller för betalning till andra. Med hjälp av mottagarens <NOBR>e-postadress</NOBR> kan en betalning skickas till mottagaren. Mottagaren aviseras om betalningen via sin <NOBR>e-postadress</NOBR> och måste öppna ett eget konto hos plånboksföretaget för att kunna ta emot betalningen.</P>
<P class="p218 ft9">Att använda en elektronisk plånbok kräver således ett visst teknikkunnande samt tillgång till <NOBR>e-postadress</NOBR> och Internet för såväl betalaren som mottagaren. Tjänsten utgör ett bra alternativ för den som vill köpa varor över Internet utan att lämna ut kreditkorts-</P>
<P class="p219 ft17">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft9">eller bankkontonummer, men den utgör knappast något lämpligt alternativ för betalning av brottsskadestånd.</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Nedsättning av pengar</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Om den skadeståndsskyldige trots vilja och förmåga att betala inte lyckas fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot målsäganden kan det i vissa fall finnas förutsättningar att nedsätta pengarna hos Kronofogdemyndigheten eller någon av landets länsstyrelser. Sannolikt känner få till möjligheterna att sätta ned pengar eftersom inget av nedsättningsinstituten utnyttjas i någon större omfattning. Det är dock betydligt vanligare med nedsättningar hos länsstyrelsen än hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p222 ft27">Nedsättning hos Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p60 ft9">Det går att nedsätta pengar, ställa pant eller säkerhet hos Kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken. En nedsättning hos Kronofogdemyndigheten ska avse en specifik icke lagakraftvunnen dom och kan ske såväl innan som efter att det getts in en ansökan om verkställighet. Syftet med en nedsättning hos Kronofogdemyndigheten är normalt att stoppa eventuell verkställighet i avvaktan på överprövning. För att nedsättningen ska hindra verkställighet måste det nedsatta beloppet täcka aktuellt fordringsbelopp jämte ränta fram till och med nedsättningsdagen. Det nedsatta beloppet ska även täcka eventuella förrättningskostnader som kan väntas uppkomma. Nedsättningen måste göras utan förbehåll och anses innebära en villkorlig betalning av skulden. En nedsättning hos Kronofogdemyndigheten stoppar dock inte ränteberäkningen på det sätt som en nedsättning hos länsstyrelsen enligt lagen om nedsättning av pengar hos myndighet gör. Kronofogdemyndigheten sätter in de nedsatta medlen på ett räntebärande konto.</P>
<P class="p61 ft9">Om domen vinner laga kraft eller efter överklagande fastställs genom dom som vinner laga kraft, tillkommer medlen borgenären. Medlen behöver då inte utmätas för att borgenären ska få lyfta dem och de ska inte heller betraktas som utmätta. Eventuell mellanskillnad mellan på kontot upplupen ränta och enligt domen löpande ränta efter nedsättningsdagen är gäldenären, dvs. den som gjort nedsättningen, fortfarande skyldig att betala.</P>
<P class="p223 ft17">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft9">Enligt Kronofogdemyndigheten utnyttjas denna form av nedsättning mycket sparsamt och så gott som uteslutande i samband med tvistemål. När en nedsättning görs antecknas denna i ett allmänt diarium hos Kronofogdemyndigheten. Det finns ingen koppling mellan det allmänna diariet och Kronofogdemyndighetens verkställighetsregister. Kronofogdemyndigheten skickar en kopia på nedsättningsbeslutet för kännedom till parterna som härigenom får kunskap om att en nedsättning skett. När domen vunnit laga kraft hör oftast någon av parterna av sig till Kronofogdemyndigheten. Eftersom det är ganska ovanligt att nedsättning görs brukar det vara enkelt för Kronofogdemyndighetens handläggare att hålla reda på ärendena. Det handlar, enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten, nästan uteslutande om större företag som i samband med civilrättsliga tvister nedsätter mycket stora belopp i syfte att undvika offentliggörande.</P>
<P class="p55 ft27">Nedsättning hos länsstyrelsen</P>
<P class="p73 ft9">En betalningsskyldig person kan enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet nedsätta det belopp som han eller hon enligt en förfallen fordran är skyldig att betala till en borgenär bland annat om borgenären vägrar ta emot betalning eller om borgenären är borta, sjuk eller av någon annan av borgenären beroende omständighet hindrad att motta betalning. Nedsättning får också ske om den betalningsskyldige inte vet eller bör veta vem som är borgenär.</P>
<P class="p182 ft9">Lagen om nedsättning av pengar hos myndighet ger inte någon rätt att nedsätta ett tvistigt belopp i avvaktan på att tvisten har lösts. För att få nedsätta pengar ska man med andra ord anse sig vara betalningsskyldig. I och med att nedsättningen fullgjorts anses den betalningsskyldige ha betalat beloppet till borgenären. Det innebär att eventuell ränta slutar löpa vid nedsättningen. Den betalningsskyldige kan göra ett förbehåll vid nedsättningen som ger honom eller henne rätt att återta pengarna. Om den betalningsskyldige sedan återtar pengarna anses det som om nedsättning aldrig gjorts. Efter det att borgenären gjort anspråk på pengarna hos länsstyrelsen kan ett eventuellt återtagandeförbehåll inte längre göras gällande utan att borgenären samtycker till det eller att borgenärens anspråk ogillas genom en lagakraftvunnen dom.</P>
<P class="p225 ft17">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Den som vill nedsätta pengar ska ge in en ansökan till någon av landets länsstyrelser. Den aktuella länsstyrelsen fattar beslut i ärendet när ansökan kommit in och pengarna betalats in på länsstyrelsens konto. Om länsstyrelsen beslutar att ta emot pengarna sätts dessa in på ett räntebärande konto. Upplupen ränta på beloppet betalas ut till den som får lyfta pengarna. Den betalningsskyldige är själv skyldig att underrätta borgenären om att nedsättning gjorts. Det belopp som blivit nedsatt står sedan till borgenärens förfogande i tio år från nedsättningen. Även om den betalningsskyldige inte gjort något återtagandeförbehåll får han eller hon ta ut pengarna efter det att tio år passerat, förutsatt att borgenären inte gjort anspråk på pengarna och frågan om rätten till pengarna inte är beroende av någon prövning. Om någon ansökan att ta ut pengarna inte kommit in till länsstyrelsen inom elva år från beslutet om nedsättning tillfaller pengarna staten.</P>
<P class="p227 ft25"><SPAN class="ft22">2.5</SPAN><SPAN class="ft59">Om domen eller strafföreläggandet hamnar hos Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft48">Kronofogdemyndighetens handläggning</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">En målsägande som tilldömts brottsskadestånd kan, som angetts ovan, ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten redan innan domen vunnit laga kraft. Enligt uppgifter från handläggare verksamma vid Kronofogdemyndigheten är det dock ovanligt att en ansökan om verkställighet görs innan laga kraft inträtt men det förekommer av olika skäl i enstaka fall. Det är med andra ord betydligt vanligare att målsägande ansöker om verkställighet efter att domen vunnit laga kraft.</P>
<P class="p49 ft9">Kronofogdemyndigheten är, då den tar emot en dom eller ett strafföreläggande som skickats till myndigheten enligt de expedieringsbestämmelser som redovisats i tidigare avsnitt, skyldig att kontakta samtliga fysiska målsägande och fråga om de vill ansöka om verkställighet och att, om så är fallet, hjälpa målsäganden med en sådan ansökan.<A href="#page_41"><SPAN class="ft35">18 </SPAN></A>När Kronofogdemyndigheten får in en dom eller ett strafföreläggande som är försedd med lagakraftbevis skickas det därför ut en förfrågan till samtliga fysiska målsägande om de kostnadsfritt vill ha hjälp med att driva in pengarna. Den målsägande som vill ha sådan hjälp uppmanas att fylla i en blankett</P>
<P class="p228 ft37"><SPAN class="ft36">18 </SPAN>2 kap. 3 § andra stycket utsökningsförordningen (1981:981).</P>
<P class="p133 ft17">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">för ansökan om verkställighet och att skicka in denna till Kronofogdemyndigheten. Målsäganden informeras vidare om att en ansökan också kan göras muntligt vid ett besök hos något av Kronofogdemyndighetens kontor. Vid det första utskicket till målsäganden bifogas även Brottsoffermyndighetens informationsblad ”Hur får du ersättning för dina skador? Brevet från Kronofogden är ett steg, men du behöver agera” (se <SPAN class="ft29">bilaga 5</SPAN>). Informationsbladet innehåller, utöver vad som framgick av det informationsblad som skickades ut till målsäganden i samband med domen, rekommendationer om hur ansökan om verkställighet bör fyllas i.</P>
<P class="p218 ft9">Bestämmelser om det förfarande som inleds hos Kronofogdemyndigheten vid en ansökan om verkställighet finns i utsökningsbalken och utsökningsförordningen (1981:981). En dom som inte har vunnit laga kraft kan endast verkställas under villkor som anges i 3 kap. <NOBR>5–9</NOBR> §§ utsökningsbalken. En målsägande som söker verkställighet av en dom som gäller brottsskadestånd är alltid befriad från skyldigheten att betala andra avgifter för detta förfarande utom eventuella särskilda avgifter.<A href="#page_42"><SPAN class="ft35">19</SPAN></A></P>
<P class="p229 ft9">När en ansökan om verkställighet kommer in till Kronofogdemyndigheten inleder myndigheten med att per post eller på annat lämpligt sätt underrätta den skadeståndsskyldige om målet hos Kronofogdemyndigheten. Underrättelsen ska ske i sådan tid att den skadeståndsskyldige kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.<A href="#page_42"><SPAN class="ft35">20 </SPAN></A>Det finns dock vissa fall då underrättelse inte behöver ske, till exempel om man gör bedömningen att det finns risk för att den skadeståndsskyldige skaffar undan egendom eller om han eller hon saknar känt hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon befinner sig. Underrättelsen ska delges den skadeståndsskyldige om målets beskaffenhet kräver det.<A href="#page_42"><SPAN class="ft35">21 </SPAN></A>Delgivning sker dock sällan, i nästan samtliga mål skickas underrättelsen istället till den skadeståndsskyldige i vanligt lösbrev. Genom underrättelsen får den skadeståndsskyldige veta att det är aktuellt med verkställighetsåtgärder mot honom eller henne. Syftet med underrättelsen är bland annat att ge den skadeståndsskyldige tillfälle att undvika utmätning eller annan verkställighetsåtgärd genom betalning, ställande av säkerhet eller uppgörelse med sökanden (i vårt fall målsäganden). I underrättelsen står inom vilken tid den skadeståndsskyldige ska betala för att undvika utmätning och någon utmätning</P>
<P class="p230 ft51"><SPAN class="ft53">19</SPAN><SPAN class="ft54">15 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p157 ft51"><SPAN class="ft53">20</SPAN><SPAN class="ft54">4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken.</SPAN></P>
<P class="p157 ft37"><SPAN class="ft53">21</SPAN><SPAN class="ft56">6 kap. 1 § andra stycket utsökningsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">får som regel inte ske innan denna frist har löpt ut. Sedan målet hos Kronofogdemyndigheten inletts genom målsägandens ansökan om verkställighet är den skadeståndsskyldige även skyldig att betala de avgifter som Kronofogdemyndigheten tar ut för handläggningen av ärendet.<A href="#page_43"><SPAN class="ft35">22</SPAN></A></P>
<P class="p88 ft9">Efter det att sista dag för betalning enligt Kronofogdemyndighetens underrättelse till den skadeståndsskyldige passerat och om någon betalning inte kommit in inleder Kronofogdemyndigheten en utredning av den skadeståndsskyldiges förmåga att betala skadeståndet. Om Kronofogdemyndighetens utredning visar att det saknas tillgångar till full betalning av skadeståndet underrättas målsäganden och den skadeståndsskyldige om det. Om målsäganden får en sådan underrättelse bifogas ett informationsblad från Brottsoffermyndigheten med information om hur målsäganden kan gå vidare för att försöka få ersättning från sitt försäkringsbolag eller genom Brottsoffermyndigheten (se <SPAN class="ft29">bilaga 6</SPAN>).</P>
<P class="p231 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft48">Något om Kronofogdemyndighetens register, s.k. betalningsanmärkningar och kreditupplysningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p232 ft9">I lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och i förordningen (2001:590) med samma namn regleras användningen av personuppgifter och andra uppgifter i Kronofogdemyndighetens olika verksamhetsdatabaser.</P>
<P class="p88 ft9">I 34 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om bland annat utsöknings- och indrivningssekretess. Sekretessen tar sikte på uppgifter som avser enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.<A href="#page_43"><SPAN class="ft35">23 </SPAN></A>Sekretessen gäller med ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. det råder en presumtion för att uppgifterna är hemliga. Sekretessen gäller i Kronofogdemyndighetens alla mål eller ärenden om utsökning och indrivning. Det betyder att den omfattar alla uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen, handlingar som kommer in eller upprättas i utsökningsmål och arkiverade handlingar. Sekretessen omfattar dock inte uppgift om den förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett</P>
<P class="p233 ft58"><SPAN class="ft53">22</SPAN><SPAN class="ft60">Även i Norge skickar Kronofogdemyndighetens norska motsvarighet Statens Innkrevingssentral ut en förfrågan till de målsägande som tillerkänts brottsskadestånd vid norsk domstol. Om målsäganden då vill ha hjälp med indrivningen inleds förfarandet – till skillnad från i Sverige – med att den skadeståndsskyldige först avgiftsfritt får en chans att göra rätt för sig.</SPAN></P>
<P class="p234 ft37"><SPAN class="ft53">23</SPAN><SPAN class="ft56">Se 34 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">pågående utsökningsmål eller i ett avslutat mål om ett nytt mål kommer in inom en tvåårsperiod. Sekretess gäller inte heller för Kronofogdemyndighetens beslut i ett mål eller ärende. Sistnämnda undantag innebär att Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut och beslut att avsluta en tillgångsundersökning eller en gäldenärsutredning alltid är offentliga.</P>
<P class="p86 ft9">Det är med stöd av offentlighetsprincipen som kreditupplysningsföretagen inhämtar uppgifter om förpliktelser från Kronofogdemyndigheten. Överföringen av uppgifter från utsöknings- och indrivningsdatabasen till kreditupplysningsföretagen får göras på medium för automatiserad behandling.<A href="#page_44"><SPAN class="ft35">24 </SPAN></A>Överföringen av uppgifter sker automatiskt när ett mål registreras hos Kronofogdemyndigheten. Det är dessa uppgifter i kreditupplysningsföretagens register som brukar kallas för betalningsanmärkningar. Kreditupplysningsföretagen får dock inte använda sig av uppgifter ur utsöknings- och indrivningsdatabasen som är sekretessbelagda. En eventuell uppgift om ett pågående mål ska således gallras ur kreditupplysningsföretagens register om den skadeståndsskyldige betalar sin skuld innan Kronofogdemyndigheten hunnit vidta andra åtgärder än att skicka en underrättelse till den skadeståndsskyldige om att målet är registrerat. Uppgifterna om det målet i Kronofogdemyndighetens register blir då sekretessbelagda eftersom målet inte längre är pågående. När sekretess inträder meddelar Kronofogdemyndigheten detta till kreditupplysningsföretagen som har en skyldighet att gallra uppgiften. Om den skadeståndsskyldige varit föremål för ansökan om verkställighet vid flera tillfällen under en period om två år förblir dock, som framgått ovan, uppgifterna om de sökta förpliktelserna offentliga och således användbara för kreditupplysningsföretagen.</P>
<P class="p74 ft9">Kreditupplysningsverksamhet som omfattas av kreditupplysningslagen (1973:1173) får, med vissa undantag, endast bedrivas efter tillstånd av Datainspektionen. Kreditupplysningsföretagens verksamhet regleras främst av kreditupplysningslagen och av eventuella villkor som Datainspektionen meddelat för hur det enskilda företagets kreditupplysningsverksamhet ska bedrivas. Datainspektionen får även meddela generella föreskrifter för tillämpningen av kreditupplysningslagen.<A href="#page_44"><SPAN class="ft35">25 </SPAN></A>Några gällande generella föreskrifter finns dock inte i dagsläget utan det är de villkor som Datainspek-</P>
<P class="p235 ft47"><SPAN class="ft53">24</SPAN><SPAN class="ft55">11 och 12 §§ förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p236 ft37"><SPAN class="ft53">25</SPAN><SPAN class="ft56">8 § kreditupplysningsförordningen (1981:955).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">tionen meddelar enskilda företag som ger mer konkreta anvisningar om hur kreditupplysningslagens bestämmelser ska tillämpas. Det finns i dag ett drygt tjugotal näringsidkare i Sverige som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. I praktiken lämnas dock de allra flesta upplysningarna av ett fåtal stora kreditupplysningsföretag vilka har dataregister som i princip innehåller uppgifter om alla fysiska personer över 15 år i Sverige och om alla juridiska personer i landet.</P>
<P class="p49 ft9">Kreditupplysningslagen ställer vissa grundläggande krav på hur kreditupplysningsverksamheten ska bedrivas. Särskilda och strängare regler gäller för känsliga uppgifter, som till exempel uppgifter om etniskt ursprung, brott eller hälsa. Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som har slagits fast genom en domstols dom eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd eller har lett till inledande av skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. Kreditupplysningar om privatpersoner får inte heller innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag under Finansinspektionens tillsyn och det är fråga om ett allvarligt missbruk. Uppgifter om fysiska personer ska gallras ur kreditupplysningsföretagens register när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock senast efter tre år.<A href="#page_45"><SPAN class="ft35">26 </SPAN></A>Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen, dvs. det har uppställts ett krav på att det ska finnas ett s.k. legitimt behov för att en sådan kreditupplysning ska få lämnas.</P>
<P class="p237 ft25"><SPAN class="ft22">2.6</SPAN><SPAN class="ft59">Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskadeersättningar</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Fysiska målsägande kan under vissa förutsättningar ansöka hos Brottsoffermyndigheten om ersättning av statliga medel för skada till följd av brott, s.k. brottsskadeersättning. Bestämmelser som reglerar detta förfarande återfinns i brottsskadelagen (1978:413).</P>
<P class="p91 ft37"><SPAN class="ft36">26 </SPAN>För uppgift om skuldsanering gäller dock en specialbestämmelse, se 8 § kreditupplysningslagen.</P>
<P class="p238 ft17">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">Det är i första hand personskador som kan ersättas genom brottsskadeersättning, men det finns också begränsade möjligheter att få ersättning för sakskador och rena förmögenhetsskador. En ansökan om brottsskadeersättning ska enligt huvudregeln ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att det rättsliga förfarandet avslutades. En förutsättning för att brottsskadeersättning ska beviljas är vidare att brottet har polisanmälts och att målsäganden inte kunnat få ersättning från någon annan, till exempel gärningsmannen eller ett försäkringsbolag. Målsäganden måste för att vara berättigad till brottsskadeersättning kunna visa att gärningsmannen saknar förmåga att betala. Det sker oftast genom ett bevis från Kronofogdemyndigheten om att utmätningsbar egendom inte finns.<A href="#page_46"><SPAN class="ft35">27 </SPAN></A>Om det är flera gärningsmän som är solidariskt skadeståndsskyldiga måste målsäganden visa att ingen av de skadeståndsskyldiga har förmåga att betala skadeståndet. Målsäganden rekommenderas därför att inte ingå några överenskommelser med någon av de solidariskt ansvariga om att acceptera betalning av en del av det totala skadeståndet. En sådan överenskommelse kan innebära att målsägandens rätt till brottsskadeersättning går förlorad.</P>
<P class="p65 ft9">Brottsskadeersättningen ska bestämmas av Brottsoffermyndigheten enligt sedvanliga skadeståndsrättsliga principer. Brottsoffermyndigheten är vid denna bedömning inte bunden av ett eventuellt domstolsavgörande beträffande den aktuella skadeståndsskyldigheten. Om brottsskadeersättning beviljas ska Brottsoffermyndigheten normalt göra avdrag för ett självriskbelopp innan utbetalning sker. Brottsoffermyndigheten tar i och med utbetalningen över målsägandens rätt till skadestånd upp till det belopp som betalats ut och återkräver det utbetalda beloppet från den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p239 ft22"><SPAN class="ft22">2.7</SPAN><SPAN class="ft46">Kort om solidariska skadestånd</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Om flera personer är skadeståndsskyldiga för samma skada svarar de enligt huvudregeln i 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207) solidariskt. Solidariskt skadeståndsansvar anses innebära fördelar för den skadelidande eftersom han eller hon då kan vända sig mot vem</P>
<P class="p240 ft51"><SPAN class="ft36">27 </SPAN>På den här punkten skiljer sig den svenska regleringen från vad som gäller i övriga norden där man inte kräver att målsäganden ska kunna visa att skadevållaren saknar betalningsförmåga och det därför är möjligt att ansöka om brottsskadeersättning utan att först kräva den skadeståndsskyldige på betalning.</P>
<P class="p194 ft17">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft18">Nuvarande förhållanden SOU 2010:1</P>
<P class="p67 ft9">som helst av de skadeståndsskyldiga och kräva ut hela skadeståndet.</P>
<P class="p241 ft9">Solidariskt ansvar förekommer inte allt för sällan då fråga är om brottsskadestånd. Sannolikt är det vanligast förekommande bland ungdomar eftersom det inte är ovanligt att ungdomar gör sig skyldiga till brott i grupp. Det har i flera sammanhang uppmärksammats att solidariska skadestånd för med sig en rad negativa effekter utöver de som generellt följer av att bli skadeståndsskyldig.<A href="#page_47"><SPAN class="ft35">28 </SPAN></A>Frågan har främst berörts i samband med diskussioner kring ungas brottslighet och skuldsättning. Det solidariska skadeståndsansvaret upplevs många gånger som oöverblickbart och orättvist samtidigt som det på ett olyckligt sätt binder samman de skadeståndsskyldiga. Att det upplevs som orättvist beror till stor del på att den skadeståndsskyldige även vid betalning av vad han eller hon upplever som sin ”del” av skadeståndet riskerar att bli föremål för verkställighetsåtgärder och hamna i Kronofogdemyndighetens register.</P>
<P class="p242 ft9">Även fysiska målsägande kan hamna i en besvärlig situation vid solidariskt skadeståndsansvar. De måste vända sig mot flera skadeståndsskyldiga för att försöka få betalt och rekommenderas att inte ingå några överenskommelser om betalning av en del av skadeståndet. Den målsägande som vill ansöka om brottsskadeersättning måste ju som nämnts tidigare kunna visa att samtliga skadeståndsskyldiga saknar betalningsförmåga, se avsnitt 2.6.</P>
<P class="p88 ft9">Från såväl Kronofogdemyndighetens som Brottsoffermyndighetens sida har man under utredningens gång gett uttryck för att de solidariska skadestånden alltjämt upplevs som och utgör ett problem framför allt bland unga som dömts för brott. De skadeståndsskyldiga ungdomarna upplever det som orättvist att bli krävda på hela skadeståndet när det finns flera ansvariga och det är ett stort pedagogiskt problem att förklara varför det förhåller sig på det viset. När frågor om betalning av den skadeståndsskyldiges ”del” av skadeståndet uppkommer kan Kronofogdemyndigheten inte göra annat än hänvisa den skadeståndsskyldige till att kontakta målsäganden. Målsäganden å sin sida kan som framgått ha goda skäl att inte vilja ingå någon sådan överenskommelse. Även för målsäganden kan det dock vara svårt att förstå skälen till varför han eller hon inte bör godta någon ”delbetalning”.</P>
<P class="p61 ft9">Utredningen har inte i uppdrag att lämna förslag till förändringar i den nuvarande ordningen beträffande solidariskt skade-</P>
<P class="p243 ft37"><SPAN class="ft36">28 </SPAN>Se bl.a. SOU 2004:122, sid. 631 ff.</P>
<P class="p133 ft17">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p21 ft23">Nuvarande förhållanden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft9">ståndsansvar, men vill ändå uppmärksamma att frågan alltjämt upplevs som mycket problematisk av, i första hand, ungdomar som har begått brott och ålagts solidariskt skadeståndsansvar.</P>
<P class="p244 ft17">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p245 ft62"><SPAN class="ft8">3</SPAN><SPAN class="ft61">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN></P>
<P class="p176 ft22"><SPAN class="ft22">3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Problemen och deras omfattning</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Vid införandet av bestämmelsen som innebär att vissa lagakraftvunna brottmålsdomar och godkända strafförelägganden ska skickas till Kronofogdemyndigheten spekulerades det i om den nya ordningen kunde medföra att fler skadeståndsskyldiga skulle bli villiga att betala när de fick information om att saken med största sannolikhet skulle hamna hos Kronofogdemyndigheten vid utebliven betalning.<A href="#page_49"><SPAN class="ft35">1 </SPAN></A>Förhoppningen var att informationen som den skadeståndsskyldige fick tillsammans med domen skulle leda till en ökad betalningsfrekvens. Det är dock tveksamt om någon sådan effekt har uppnåtts. För den som vill betala ett utdömt brottsskadestånd finns nämligen relativt lite hjälp att få och problemen kan vara flera.</P>
<P class="p57 ft9">Utredningen har fått uppfattningen att det är vanligt att skadeståndsskyldiga ger uttryck för att inte ha förstått att de själva måste ta initiativ till betalningen av skadeståndet. På Kronofogdemyndighetens kundcenter får man ofta frågor från skadeståndsskyldiga som undrar hur ett ärende kunnat hamna hos Kronofogdemyndigheten trots att de inte fått något inbetalningskort eller någon faktura. Att många skadeståndsskyldiga tror att det ska komma ett inbetalningskort är kanske också i viss mån förståeligt med tanke på att Rikspolisstyrelsen skickar ut inbetalningskort för frivillig betalning av bland annat böter och avgifter till brottsofferfonden och att Rättshjälpsmyndigheten skickar ut fakturor på eventuella</P>
<P class="p246 ft37"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>Ds 1993:29, sid. 79.</P>
<P class="p194 ft17">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft9">försvararkostnader och kostnader för målsägandebiträde och särskild företrädare för barn som den dömde ska återbetala till staten.<A href="#page_50"><SPAN class="ft35">2 </SPAN></A>Även den som har förstått att han eller hon själv måste ta initiativ till betalningen av skadeståndet kan stöta på stora problem att fullgöra betalningsskyldigheten. Vid sidan av det obehag som den skadeståndsskyldige kan känna inför att behöva kontakta målsäganden kan det, då målsäganden har sekretessbelagda eller skyddade personuppgifter, vara mer eller mindre omöjligt för den skadeståndsskyldige att komma i kontakt med målsäganden. Av förklarliga skäl kan det också hända att målsäganden inte vill ha någon ytterligare kontakt med den skadeståndsskyldige. När målsäganden är en juridisk person kan det dessutom vara svårt för den skadeståndsskyldige att komma i kontakt med någon företrädare som kan informera om vart betalning kan ske eftersom det inte framgår av domen vem som har rätt att företräda den juridiska personen och inte sällan förekommer brister i de uppgifter som anges i domar och strafförelägganden beträffande sådana målsägande. Vidare är det så att en offentlig försvarares uppdrag upphör om den skadeståndsskyldige beslutar att inte överklaga domen. Det kan då upplevas som ett problem att det tidigare biträdet därmed har mycket begränsade möjligheter att hjälpa den skadeståndsskyldige med att få fram uppgifter för att kunna betala skadeståndet frivilligt. På samma sätt upphör ett målsägandebiträdes uppdrag om inte domen överklagas, vilket kan begränsa utrymmet för den skadeståndsskyldige att genom kontakt med målsägandebiträdet kunna</P>
<P class="p248 ft9">fullgöra en frivillig betalning av skadeståndet.</P>
<P class="p48 ft9">Sedan Svensk Kassaservice lades ned har, som tidigare nämnts, möjligheten att betala genom s.k. postanvisning i stort sett upphört. Betalning genom postanvisning kunde tidigare användas när den betalande endast hade namn och adress till betalningsmottagaren. Postanvisningen möjliggjorde därmed att betalning kunde ske i vissa fall även då målsäganden inte lämnade ut kontouppgifter eller inte ville ha någon kontakt med den skadeståndsskyldige. Några liknande bra alternativ för betalning när den betalande inte har tillgång till mottagarens kontouppgifter finns inte längre.</P>
<P class="p249 ft24">Många skadeståndsskyldiga upplever således att de av olika skäl inte har något annat val än att vänta tills målsäganden kräver betalning och det sker ofta inom ramen för ett verkställighetsärende hos</P>
<P class="p250 ft37"><SPAN class="ft36">2 </SPAN>Rikspolisstyrelsen är central uppbördsmyndighet för bötesstraff och Rättshjälpsmyndigheten fungerar som kravmyndighet i frågor om återbetalning till staten både i brottmål och tvistemål.</P>
<P class="p251 ft17">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td67"><SPAN class="p21 ft23">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft9">Kronofogdemyndigheten. Det leder till att även personer som vill och kan göra rätt för sig blir föremål för verkställighetsåtgärder och hamnar i kreditupplysningsföretagens register. Dessutom blir de skyldiga att, utöver skadeståndet, betala en grundavgift till Kronofogdemyndigheten. Obetalda brottsskadestånd kan därigenom bli en inkörsport till skuldsättning och restföring. Det kan också medföra en ökad risk för fortsatt brottslighet och de ytterligare problem detta innebär i ett längre tidsperspektiv såväl för den enskilde individen som för samhället i stort.</P>
<P class="p56 ft9">Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att 33 117 personer hade drygt tre miljarder kronor i obetalda brottsskadeståndsskulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten den 2 november 2009. Av dessa var 7 867 personer 25 år eller yngre. Ungdomarna är överrepresenterade i statistiken som avser obetalda brottsskadestånd. Cirka 20 % av gäldenärerna under 25 år hade skulder som avsåg brottsskadestånd medan bara omkring 8 % av samtliga gäldenärer hade sådana skulder. Nästan 30 % av <NOBR>0–25</NOBR> åringarnas skuldsaldo utgjordes av obetalda brottsskadestånd medan knappt 4 % av det samlade skuldsaldot hos Kronofogdemyndigheten utgjordes av obetalda brottsskadestånd. Av de skulder som ungdomar i åldern <NOBR>15–17</NOBR> år hade registrerade hos Kronofogdemyndigheten utgjorde hela 78 % obetalda brottsskadestånd.</P>
<P class="p218 ft9">Det är knappast så att alla som har skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten har vilja och förmåga att betala sina skulder men det är enligt utredningen ett faktum att svårigheten att göra rätt för sig utgör ett problem som kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Dessa konsekvenser kan i någon mening sägas vara särskilt kännbara för de ungdomar som berörs. Alla insatser som kan bidra till att minska antalet obetalda brottsskadestånd som hamnar hos Kronofogdemyndigheten och riskerar leda till negativa konsekvenser för såväl enskilda individer som samhället i stort måste därför anses angelägna.</P>
<P class="p218 ft9">I detta sammanhang kan också den problematik som följer av att skadeståndsskyldigheten ibland är solidarisk nämnas (se mer om detta i avsnitt 2.7). Problematiken kan, och bör, dock inte lösas inom ramen för denna utredning. Det kräver noggranna överväganden i flera avseenden och en översyn av den skadeståndsrättsliga lagstiftningen.</P>
<P class="p252 ft17">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">3.2</SPAN><SPAN class="ft46">Vilka är behoven?</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Det som behövs är, som säkert framgått, ett system som underlättar för de skadeståndsskyldiga som vill och kan göra rätt för sig. Systemet måste vara tydligt på så sätt att det ska vara enkelt att förstå hur betalning kan ske och enkelt att göra rätt för sig. Möjligheten att betala får inte göras beroende av att den skadeståndsskyldige och målsäganden har ytterligare kontakt med varandra och det får inte utgöra något hinder för den skadeståndsskyldige att uppgifter om målsäganden är sekretessbelagda. Även målsägandena måste anses ha behov av ett system som innebär att han eller hon kan få sitt skadestånd på ett smidigt sätt och utan att behöva ha kontakt med den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p49 ft9">För att ett system för frivillig betalning ska få bra genomslagskraft och utgöra ett i praktiken bra alternativ till att frågan om betalning av brottsskadestånd aktualiseras som ett verkställighetsärende hos Kronofogdemyndigheten är det viktigt att den skadeståndsskyldige så tidigt som möjligt får dels information om systemet, dels en möjlighet att betala. Systemet måste möjliggöra att betalning kan ske innan det, under normala förhållanden, brukar bli aktuellt för målsäganden att ansöka om verkställighet. Det är också rimligt att utgå från att den som vill och kan betala är som mest inställd på att göra det i nära samband till att betalningsskyldigheten i någon mening fastställs, dvs. när domen meddelas eller strafföreläggandet utfärdas.</P>
<P class="p213 ft9">Systemets utformning bör vidare ta i beaktande att frågor som bland annat berör sekretess och solidariska skadestånd måste hanteras och det måste vara tydligt för parterna vart man kan vända sig med frågor och funderingar kring systemet. Det är enligt utredningens mening slutligen självklart att eftersträva ett system som innebär så få negativa konsekvenser som möjligt för parterna. Mycket av dagens problematik ligger i att det är svårt att göra rätt för sig innan det kommer ett krav från Kronofogdemyndigheten och man därmed hamnat i deras register och blivit skyldig att betala en avgift på 600 kronor.</P>
<P class="p253 ft17">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p254 ft45"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft44">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN></P>
<P class="p176 ft22"><SPAN class="ft22">4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Inledning</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Det saknas i dagsläget statistik över hur vanligt det är med brottsskadestånd. Utredningen har därför, i syfte att skapa underlag för en bedömning av i vilken omfattning det döms ut brottsskadestånd, tagit del av officiell statistik beträffande avgjorda brottmål och personer lagförda för brott. Utredningen har även inhämtat vissa uppgifter från Åklagarmyndigheten och Kronofogdemyndigheten samt genomfört en egen undersökning av brottmål avgjorda vid Södertörns tingsrätt och Uppsala tingsrätt. Med dessa uppgifter som underlag har utredningen försökt göra en uppskattning av hur många brottsskadestånd som döms ut årligen. Redan här bör dock noteras att de siffror som utredningen kommit fram till är osäkra i flera avseenden. Bland annat saknas helt uppgifter om hur ofta brottsskadestånd döms ut i tvistemål och om hur antalet utdömda skadestånd förändras efter överklaganden till överinstanserna.</P>
<P class="p255 ft9">När det gäller frågan om hur vanligt det är att skadeståndsskyldiga frivilligt betalar eller försöker betala ett utdömt brottsskadestånd är underlaget bristfälligare. Det enda som finns att tillgå i denna del är Kronofogdemyndighetens uppgifter om betalningar i verkställighetsärenden. Utredningen har dock även tagit del av uppgifter från Rikspolisstyrelsen om betalning av böter och avgifter till brottsofferfonden samt uppgifter från Rättshjälpsmyndigheten om betalning av återkrav i brottmål. Alla uppskattningar i fråga om hur många skadeståndsskyldiga som vill och kan betala frivilligt måste således betraktas som mycket osäkra.</P>
<P class="p256 ft17">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">4.2</SPAN><SPAN class="ft46">Avgjorda brottmål</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Statistik om brottmål avgjorda i domstol återfinns i den s.k. domstolsstatistiken. Domstolsstatistiken innehåller statistik om domstolarnas verksamhet och är en del av den officiella statistiken inom rättsväsendet. Statistiken sammanställs av Domstolsverket och bygger på uppgifter om samtliga under ett visst kalenderår inkomna, avgjorda och balanserade mål och ärenden vid landets domstolar.</P>
<P class="p257 ft9">Av domstolsstatistiken framgår att det under 2007 avgjordes 73 720 brottmål vid landets tingsrätter (65 804 om man räknar exklusive notariemålen<A href="#page_54"><SPAN class="ft35">1</SPAN></A>). Samma siffra för 2008 uppgick till 82 504 brottmål (72 249 exklusive notariemålen). Sett över en femårsperiod har antalet brottmål som avgjorts under ett år vid landets tingsrätter ökat från 65 070 till 82 504.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td68"><SPAN class="p258 ft63">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td72"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td73"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td72"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td75"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td75"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td72"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p21 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td68"><SPAN class="p258 ft63">80 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td85"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td87"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td86"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td78"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td79"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td80"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td80"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td80"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td85"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td88"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td89"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td86"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td78"><SPAN class="p21 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td68"><SPAN class="p258 ft63">60 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td81"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td82"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td81"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td83"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td84"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td84"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td83"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td87"><SPAN class="p21 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td81"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td83"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td88"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td89"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td86"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td84"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td84"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td78"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td82"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td92"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td84"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td81"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td77"><SPAN class="p21 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p21 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td68"><SPAN class="p258 ft63">40 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td82"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td92"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td84"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td86"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td94"><SPAN class="p30 ft63">Brottmål avgjorda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td86"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p30 ft63">vid tingsrätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p258 ft63">20 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td79"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td82"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td92"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td91"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td84"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td89"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td86"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td78"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td68"><SPAN class="p258 ft63">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td97"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td99"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td97"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td99"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td102"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td97"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td99"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td97"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td105"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td78"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td84"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td84"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td85"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td85"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td78"><SPAN class="p21 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td106"><SPAN class="p259 ft63">2004</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td107"><SPAN class="p259 ft63">2005</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p259 ft63">2006</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td107"><SPAN class="p260 ft63">2007</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td109"><SPAN class="p40 ft63">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft37"><SPAN class="ft71">Källa</SPAN>: Domstolsstatistik 2008, utgiven av Domstolsverket</P>
<P class="p262 ft9">Av de brottmål (exklusive notariemål) som avgjordes under såväl 2007 som 2008 avgjordes 77,3 % genom dom. Det innebär att omkring 50 866 brottmål som inte var lottade som notariemål avgjordes genom dom 2007 och omkring 55 848 under 2008. I snitt gick det 1,17 tilltalad per brottmål (exklusive notariemål) som</P>
<P class="p263 ft51"><SPAN class="ft36">1 </SPAN>Som notariemål räknas i statistiken de mål domstolarna registrerat som notariemål i verksamhetsstödet Vera. Vilka mål domstolarna registrerar som notariemål styrs av respektive domstols arbetsordning. På grund av att det förekommit stora skillnader mellan olika domstolars registrering av notariemål kommer kategorin att försvinna från 2009. Därefter kommer brottmålen istället att registreras i fem olika kategorier, varav en är bötesmål.</P>
<P class="p115 ft17">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p21 ft23">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">avgjordes genom dom under 2007 och 1,20 tilltalad per sådant mål under 2008.</P>
<P class="p100 ft9">Beträffande hovrätternas verksamhet kan noteras att de avgjorde 8 383 brottmål under 2007 och 9 276 brottmål under 2008. För hovrätterna särredovisas inte notariemålen. Ändringsfrekvensen för brottmål i hovrätten uppgick under 2008 till 34,3 %. I statistiken redovisas dock inte vilken typ av ändringar som är vanligast.</P>
<P class="p264 ft22"><SPAN class="ft22">4.3</SPAN><SPAN class="ft46">Personer lagförda för brott genom dom i tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p265 ft9">Statistiken över personer lagförda för brott är en del av den officiella statistik inom rättsväsendet som behandlar statistik om brott och brottslingar. Statistiken sammanställs av Brottsförebyggande rådet. För personer lagförda genom dom redovisas endast fällande domar från tingsrätt i statistiken. Domsluten redovisas oavsett om de har överklagats eller vunnit laga kraft. Det innebär att personer som först frikänts i tingsrätten och sedan dömts i en högre instans inte ingår i statistiken och vice versa. Om en dom avser flera personer redovisas varje person (domslut) som en enskild enhet i statistiken och om en person lagförs vid flera tillfällen under ett år kommer den personen att räknas flera gånger (s.k. bruttoredovisning).</P>
<P class="p208 ft9">Under 2007 dömdes 62 405 personer i tingsrätt för totalt 151 602 brott. För 2008 var motsvarande siffror 69 454 personer och 161 904 brott. Antalet brott per domslut sjönk därmed något under 2008 till cirka 2,3 brott/domslut efter att under i vart fall de fyra föregående åren ha legat strax över 2,4 brott/domslut. Under såväl 2007 som 2008 var cirka 19 % av de personer som lagfördes genom dom ungdomar i åldern <NOBR>15–20</NOBR> år vid tiden för domen. Ungdomarna dömdes för i snitt cirka 2,1 brott/domslut. De senaste fyra åren har 15 % av de som dömts för brott vid tingsrätt varit kvinnor.</P>
<P class="p266 ft17">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft18">Antal lagförda personer och brott genom dom i tingsrätt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr14 td112"><SPAN class="p268 ft72">200000</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td114"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td115"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td112"><SPAN class="p268 ft72">150000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td115"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"><SPAN class="p268 ft72">100000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td115"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"><SPAN class="p268 ft72">50000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td114"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td115"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td112"><SPAN class="p268 ft72">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td113"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td114"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td115"><SPAN class="p21 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p24 ft72">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p24 ft72">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p24 ft72">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td114"><SPAN class="p24 ft72">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td115"><SPAN class="p269 ft72">2008</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr15 td116"><SPAN class="p24 ft58"><SPAN class="ft73">Källa</SPAN>: Brå:s statistik över personer lagförda för brott, <NOBR>2004–2008</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft74"><INGENBILD zsrc="GYB3156xi2.jpg/" id="inl_img1"> Lagförda personer <INGENBILD zsrc="GYB3156xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB3156xi4.jpg/" id="inl_img3"> Lagförda brott</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p157 ft22"><SPAN class="ft22">4.4</SPAN><SPAN class="ft46">Egen undersökning</SPAN></P>
<P class="p270 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Inledning</SPAN></P>
<P class="p271 ft9">Utredningens egen undersökning har omfattat brottmål avgjorda vid Södertörns tingsrätt och Uppsala tingsrätt.<A href="#page_56"><SPAN class="ft35">2 </SPAN></A>Då undersökningen måste utföras genom en manuell granskning av domsluten har den begränsats till brottmål avgjorda under vissa perioder. Undersökningen har dock omfattat lite drygt 23 % av samtliga brottmål som avgjordes vid Södertörns tingsrätt under 2008 och drygt 38 % av de brottmål som avgjordes vid Uppsala tingsrätt under samma år. Utredningen gör därmed bedömningen att de resultat som undersökningen gett utgör ett bräckligt men användbart underlag för en bedömning av hur vanligt det är att skadestånd döms ut i brottmål.</P>
<P class="p272 ft9">För en sammanställning av undersökningens resultat, se <SPAN class="ft29">bilaga 7</SPAN>.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Södertörns tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p273 ft24">Undersökningen omfattar samtliga brottmål avgjorda vid Södertörns tingsrätt under perioden den 1 september 2008 till och med den 31 oktober 2008.</P>
<P class="p274 ft37"><SPAN class="ft36">2 </SPAN>Att undersökningen kommit att avse just dessa domstolar beror dels på att utredaren är verksam vid Uppsala tingsrätt, dels på att utredningen varit mån om att undersökningen skulle omfatta en domstol vars domsaga ligger i en storstadsregion.</P>
<P class="p275 ft17">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p21 ft23">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft9">Under den aktuella perioden avgjordes 1 440 brottmål vid Södertörns tingsrätt. Av dessa mål avgjordes 1 246 mål genom dom. Av de mål som avgjordes genom dom dömdes det ut skadestånd i 272 mål eller totalt 267 domar. Inget av de mål där skadestånd dömdes ut var lottat som notariemål.</P>
<P class="p14 ft9">Totalt ålades 308 personer skadeståndsskyldighet gentemot 395 målsägande (här har antalet skadeståndsförordnanden räknats). Av de som ansågs skadeståndsskyldiga var 59 personer (19,1 %) <NOBR>15–17</NOBR> år vid tiden för domen och 31 personer (10 %) <NOBR>18–20</NOBR> år vid tiden för domen. Av de målsägande som fick skadestånd var 276 fysiska personer (69,8 %) och 119 juridiska personer (30,1 %).</P>
<P class="p264 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Uppsala tingsrätt</SPAN></P>
<P class="p277 ft9">Undersökningen omfattar samtliga brottmål avgjorda vid Uppsala tingsrätt under perioden den 1 september 2008 till och med den 31 december 2008.</P>
<P class="p86 ft9">Under den aktuella perioden avgjordes 1 065 brottmål vid Uppsala tingsrätt, varav 874 mål avgjordes genom dom. I 248 av de mål som avgjordes genom dom dömdes det ut skadestånd. De 248 målen avgjordes genom 240 domar då några av målen avgjordes efter gemensam handläggning. Inget av de mål där skadestånd dömdes ut var lottat som notariemål.</P>
<P class="p229 ft9">Totalt ålades 296 personer skadeståndsskyldighet gentemot 427 målsägande. Av de som blev skadeståndsskyldiga var 42 personer (14,1 %) <NOBR>15–17</NOBR> år vid tiden för domen och 54 personer (18,2 %) <NOBR>18–20</NOBR> år vid tiden för domen. Av de målsägande som tillerkändes skadestånd var 318 fysiska personer (74,5 %) och 109 juridiska personer (25,5 %).</P>
<P class="p264 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft48">Sammanvägning</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Vid en sammanvägning av resultaten från de två delarna av den egna undersökningen kan konstateras att det förekommer skadeståndsförordnanden i närmare en fjärdedel (24,5 %) av de mål som avgjordes genom dom och som omfattades av undersökningen eller drygt en femtedel (20,8 %) av samtliga avgjorda brottmål som omfattades av undersökningen. Totalt ålades 604 personer skadeståndsskyldighet gentemot 822 målsägande. Det gick i snitt om-</P>
<P class="p278 ft17">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">kring 1,58 skadeståndsförordnanden per mål som innehöll sådana förordnanden och omkring 1,36 målsägande per skadeståndsskyldig.</P>
<P class="p279 ft75">Fördelning samtliga mål som omfattats av undersökningen</P>
<P class="p280 ft76">Med utdömda skadestånd 20,8%</P>
<P class="p281 ft77">Ej skadestånd 79,2%</P>
<P class="p282 ft78">Förekomsten av skadeståndsförordnanden var något lägre vid Södertörns tingsrätt än vid Uppsala tingsrätt. Inte vid någon av domstolarna förekom det skadeståndsförordnanden i de mål som lottats som notariemål. Noteras kan även att det i genomsnitt dömdes ut något färre antal skadestånd per mål där skadestånd dömdes ut vid Södertörns tingsrätt samt att det där också gick något färre skadeståndsskyldiga per sådant mål. Vad gäller ungdomar kan konstateras att det procentuellt var något fler ungdomar som dömdes att betala skadestånd vid Uppsala tingsrätt.</P>
<P class="p249 ft78">Det är inom ramen för denna undersökning svårt att uttala sig om vad dessa skillnader beror på, men sannolikt påverkar faktorer som bland annat domstolarnas geografiska upptagningsområde och rutiner vid såväl domstolarna som övriga rättsvårdande myndigheter i regionen. Utredningens uppfattning är dock att resultaten från de båda delarna av undersökningen såvitt avser förekomsten av skadeståndsförordnanden i brottmål och fördelningen mellan fysiska och juridiska målsägande som tillerkänts brottsskadestånd pekar i samma riktning och ger en ganska god fingervisning om hur vanligt det är att skadestånd döms ut i brottmål.</P>
<P class="p283 ft79">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p21 ft23">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft25"><SPAN class="ft22">4.5</SPAN><SPAN class="ft59">Strafförelägganden utfärdade av Åklagarmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Enligt uppgifter från Åklagarmyndigheten utfärdades det totalt 58 013 strafförelägganden under 2008. Av dessa strafförelägganden innehöll cirka 2 350 förordnanden om brottsskadestånd, varav 180 innefattade mer än ett skadeståndsförordnande.<A href="#page_59"><SPAN class="ft35">3 </SPAN></A>Inte mer än cirka 4 % av samtliga utfärdade strafförelägganden innehöll således något förordnande om brottsskadestånd.</P>
<P class="p56 ft9">Antalet utfärdade och godkända strafförelägganden har varierat relativt lite under de senaste åren. Av statistiken över lagförda personer framgår att 41 061 strafförelägganden godkändes under 2008. Om en lika stor andel av de godkända strafföreläggandena innehöll ett förordnande om brottsskadestånd som av de utfärdade skulle cirka 1 700 av de under 2008 godkända strafföreläggandena innehålla ett skadeståndsförordnande. Då en mindre andel av dessa strafförelägganden kan innehålla mer än ett skadeståndsförordnande är det enligt utredningen ett rimligt antagande att det årligen fastställs knappt 2 000 skadeståndsförordnanden genom godkända strafförelägganden.</P>
<P class="p285 ft22"><SPAN class="ft22">4.6</SPAN><SPAN class="ft46">Uppgifter från Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Enligt uppgifter från Kronofogdemyndigheten fick myndigheten under 2008 in cirka 11 700<A href="#page_59"><SPAN class="ft35">4 </SPAN></A>domar som expedierats från domstolarna enligt 25 a § förordningen om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. Under 2008 registrerade Kronofogdemyndigheten, efter ansökningar från fysiska målsägande, cirka 20 100 nya verkställighetsmål som grundade sig på domar från januari 2007 och framåt.</P>
<P class="p182 ft9">I september 2009 var 4 117 (20,4 %) av de 20 100 målen fullbetalda och av dessa betalades 2 191 mål (10,9 %) relativt snabbt, dvs. inom <NOBR>1–45</NOBR> dagar efter registreringen. Av de 12 226 skadeståndsskyldiga som fick underrättelse i de cirka 20 100 mål som registrerades betalade 2 137 (17,4 %) sitt brottsskadestånd utan att</P>
<P class="p286 ft47"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft55">Då det vid tiden för inhämtandet av dessa uppgifter inte fanns något systemstöd för att ta fram den här typen av statistik ur verksamhetsstödet Cåbra har uppgifterna tagits fram genom att en </SPAN><NOBR>SQL-fråga</NOBR> ställts till databasen. Uppgifterna måste därför anses ha en viss felmarginal.</P>
<P class="p287 ft37"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft56">Siffrorna har enligt Kronofogdemyndigheten en felmarginal på en eller ett par procent.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">Kronofogdemyndigheten behövde vidta några utredningsåtgärder (t.ex. löneutmätning).</P>
<P class="p68 ft9">Alla fysiska målsägande som får en förfrågan från Kronofogdemyndigheten ansöker inte om verkställighet. Det kan sannolikt bero dels på att skadeståndet redan betalats av den skadeståndsskyldige, dels på att målsäganden av andra skäl väljer att avstå från att ansöka om verkställighet. Som framgått ovan betalade lite drygt 17 % av de skadeståndsskyldiga som fick en underrättelse med information om att målsäganden lämnat in en ansökan om verkställighet utan att Kronofogdemyndigheten behövde vidta några fler åtgärder. Hur många av dessa betalningar som kan betecknas som frivilliga och hur många som skedde för att till exempel undvika utmätningsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten är dock oklart.</P>
<P class="p288 ft22"><SPAN class="ft22">4.7</SPAN><SPAN class="ft46">Analys och bedömning</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Inga av de uppgifter som redovisats i föregående avsnitt kan ge några säkra svar på frågan om hur många brottsskadestånd som döms ut årligen. Uppgifterna kan dock ge ett visst underlag för en uppskattning av hur vanligt det är.</P>
<P class="p88 ft9">Det förekom till exempel skadeståndsförordnanden i lite drygt en femtedel (20,8 %) av de brottmål som omfattades av utredningens egen undersökning. En motsvarande andel av samtliga brottmål som avgjordes vid landets tingsrätter under 2008 motsvarar knappt 17 200 mål. Av domstolsstatistiken framgår vidare att det i snitt gick 1,2 tilltalad per brottmål (exklusive notariemål) som avgjordes genom dom under 2008. Den siffran ligger relativt nära det snitt om 1,16 skadeståndsskyldiga per mål med skadeståndsförordnanden som den egna undersökningen lett fram till. Resultaten från den egna undersökningen tyder också på att det genomsnittliga antalet målsägande som tilldöms brottsskadestånd per mål med skadeståndsförordnanden är högre än det genomsnittliga antalet skadeståndsskyldiga per sådant mål. Enligt utredningens sammanvägda resultat gick det till exempel 1,58 målsägande per mål med skadeståndsförordnanden och 1,36 målsägande per skadeståndsskyldig. Dessa resultat framstår inte som orimliga mot bakgrund av att det enligt lagfördastatistiken för 2008 gick i snitt 2,3 brott per domslut.</P>
<P class="p289 ft17">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p21 ft23">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft9">Med utgångspunkt i vad som nu beskrivits gör utredningen följande försiktiga uppskattningar beträffande det årliga utfallet för brottmål avgjorda vid landets tingsrätter:</P>
<P class="p290 ft9">17 <NOBR>000–18</NOBR> 000 brottmål avgörs i vilka skadestånd döms ut. 19 <NOBR>700–21</NOBR> 600 personer blir skadeståndsskyldiga.</P>
<P class="p291 ft9">26 <NOBR>800–29</NOBR> 400 målsägande tillerkänns brottsskadestånd.</P>
<P class="p81 ft9">Utöver dessa uppskattningar ska, som tidigare nämnts, beaktas att det årligen sannolikt godkänns omkring 1 700 strafförelägganden med skadeståndsförordnanden, vilka sammantaget knappast uppgår till fler än 2 000 brottsskadestånd, samt att det även i begränsad omfattning förekommer att brottsskadestånd döms ut i tvistemål. Beträffande överklagade brottsskadestånd kan överinstansernas prövning innebära att skadeståndsförordnanden upphävs, ändras eller tillkommer men det är enligt utredningen rimligt att utgå från att det totala antalet utdömda brottsskadestånd i slutändan inte påverkas i någon större omfattning av detta. Utredningen gör mot bakgrund av detta bedömningen att det i dagsläget döms ut <SPAN class="ft27">omkring 35 000 brottsskadestånd per år </SPAN>genom domar och straffförelägganden. Om antalet brottmål som årligen avgörs vid landets tingsrätter fortsätter att öka måste man sannolikt räkna med att denna siffra kan öka i motsvarande mån.</P>
<P class="p46 ft9">Vad sedan gäller de skadeståndsskyldigas vilja och förmåga att betala frivilligt är underlaget osäkrare. Det saknas helt uppgifter om hur många brottsskadestånd som betalas utan att den skadeståndsberättigade behöver ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten.<A href="#page_61"><SPAN class="ft35">5 </SPAN></A>De siffror som utredningen fått från Kronofogdemyndigheten visar dock att lite drygt 17 % av en grupp skadeståndsskyldiga som under 2008 fick en underrättelse med information om att en ansökan om verkställighet kommit in betalade utan att Kronofogdemyndigheten behövde vidta några verkställighetsåtgärder. Om betalningarna skedde på grund av att kravet kom från Kronofogdemyndigheten eller om de var ett uttryck för en vilja att göra rätt för sig är dock omöjligt att säga.</P>
<P class="p292 ft47"><SPAN class="ft36">5 </SPAN>När Polisförbundet lät göra en undersökning bland sina medlemmar som bl.a. hade anknytning till frågor om brottsskadestånd svarade hela 33 % av de som besvarade enkäten och som tilldömts kränkningsersättning i domstol att de fått ut pengar av svaranden. Undersökningens underlag var dock begränsat och den gav inte svar på frågan om hur stor del av betalningarna, om någon, som skett frivilligt. Se Vad ska en polis tåla? En undersökning bland poliser, sid. 11. Undersökningen finns publicerad på Polisförbundets webbplats www.polisforbundet.se.</P>
<P class="p184 ft17">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Hur vanligt är det med brottsskadestånd?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">Som en jämförelse kan beträffande betalning av böter och avgifter till brottsofferfonden nämnas att 49 % av de under 2008 lagakraftvunna domarna betalades fullt ut och att 81 % av de under 2008 godkända strafföreläggandena betalades till fullo utan att någon indrivning behövde ske.<A href="#page_62"><SPAN class="ft35">6 </SPAN></A>Under i vart fall de tre senaste åren har vidare omkring 60 % av statens återkravsärenden i brottmål betalats utan att fordran har behövt skickas till Kronofogdemyndigheten.<A href="#page_62"><SPAN class="ft35">7</SPAN></A></P>
<P class="p257 ft9">Hur vanligt det är att brottsskadestånd betalas frivilligt är med andra ord mycket svårt att bedöma. Vidare är det vanskligt att försöka förutspå hur betalningsfrekvensen påverkas av att det blir lättare för den skadeståndsskyldige att betala. Enligt utredningens mening är det dock rimligt att anta att andelen som vill och kan betala sina brottsskadestånd är högre än de omkring 17 % som betalade efter att de fått en underrättelse från Kronofogdemyndigheten men lägre än den andel som betalar böter och avgifter efter att en dom vunnit laga kraft. En tredjedel av det av utredningen uppskattade årliga antalet utdömda brottsskadestånd skulle motsvara <SPAN class="ft27">cirka 11 600 brottsskadestånd per år</SPAN>. Utredningen håller det inte för osannolikt att ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd skulle få förmedla betalningar i ungefär den omfattningen.</P>
<P class="p294 ft51"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft50">Enligt uppgifter inhämtade från Rikspolisstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p234 ft37"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft52">Enligt uppgifter inhämtade från Rättshjälpsmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p295 ft45"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft44">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN></P>
<P class="p176 ft22"><SPAN class="ft22">5.1</SPAN><SPAN class="ft46">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft27">Bedömningar: </SPAN>Systemet ska göra det enkelt att betala och enkelt att få betalt.</P>
<P class="p297 ft9">Systemets huvuduppgift ska vara att underlätta förmedlingen av frivilliga skadeståndsbetalningar och det ska utgöra en service för parterna.</P>
<P class="p298 ft9">Systemet ska utgöra en långsiktigt hållbar lösning för berörda aktörer.</P>
<P class="p297 ft24">Systemet ska omfatta alla brottsskadestånd som döms ut genom dom eller strafföreläggande oavsett om målsäganden är en fysisk eller en juridisk person.</P>
<P class="p299 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Enkelt för parterna</SPAN></P>
<P class="p216 ft9">Det är utredningens uppfattning att det bör skapas ett system som gör det så enkelt som möjligt för den som vill betala att göra det, samtidigt som det ska vara enkelt för målsäganden att få betalt utan att behöva ha ytterligare kontakt med den skadeståndsskyldige. Ju enklare systemet är att använda, desto större är chansen att det utnyttjas och får önskad effekt. Ett för parterna krångligt system som kräver ett stort mått av eget agerande riskerar enligt utredningen att bli en ineffektiv lösning på dagens problem. Även om utredningen eftersträvar enkelhet är dock utgångspunkten att det inte utan mycket starka skäl får ske på kostnad av den service som fysiska målsägande erhåller i dagsläget. Många målsägande får redan nu vänta länge på att få ersättning och en eventuell ansökan om</P>
<P class="p300 ft17">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft9">brottsskadeersättning är många gånger beroende av utgången av Kronofogdemyndighetens handläggning i verkställighetsärendet.</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Förmedling av betalning</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Utredningen har vidare tagit som utgångspunkt att det system som föreslås ska utgöra en service som tillhandahålls parterna och att systemets huvuduppgift ska vara att underlätta förmedlingen av frivilliga betalningar. Målet är således inte att skapa ett system genom vilket alla brottsskadestånd måste betalas eller ett system som har en bevakande och verkställande funktion. Det ska även fortsättningsvis stå parterna fritt att själv komma överens om betalningen av brottsskadeståndet. Systemets huvudsakliga uppgift ska enkelt uttryck vara att skapa goda förutsättningar för genomförandet av frivilliga betalningar i de fall då parterna vill undvika kontakt eller av någon anledning inte kan kommunicera med varandra. Utredningens utgångspunkt när det gäller att hitta lösningar på problem som kan uppstå i hanteringen har därför varit att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja redan befintliga lösningar.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft48">En långsiktigt hållbar lösning</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Ambitionen är att lägga fram ett förslag som kan utgöra en långsiktigt hållbar lösning på dagens problem. Utredningen har därför vid sin utvärdering av tänkbara lösningar valt att prioritera sådana som bedömts innebära mindre manuellt arbete för berörda myndigheter och som på längre sikt kan integreras i och hanteras av myndigheternas datoriserade verksamhetsstöd i så stor utsträckning som möjligt. I takt med att verksamhetsstöden utvecklas kan därmed också ett system för frivillig betalning utvecklas och förbättras. Denna strävan innebär dock att det sannolikt kommer att krävas en del arbete och resurser för att få det system som föreslås på plats. Utredningen är emellertid övertygad om att en sådan lösning i förlängningen leder till högre effektivitet, mindre manuellt arbete och därigenom lägre löpande kostnader.</P>
<P class="p302 ft17">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft48">Alla brottsskadestånd oavsett handläggningsform</SPAN></P>
<P class="p303 ft9">Som angetts i avsnitt 4.7 är det utredningens bedömning att det för närvarande döms ut omkring 35 000 brottsskadestånd årligen genom domar och strafförelägganden. Att brottsskadestånd utdömda i brottmål ska omfattas av utredningens förslag är självklart. Det faktum att det sannolikt är ganska få brottsskadestånd som döms ut i tvistemål skulle kunna användas som argument såväl för som emot att även dessa borde omfattas av systemet. Enligt utredningen måste man dock fråga sig om det är rimligt att låta parter som får skadeståndsfrågan prövad inom ramen för ett tvistemål hamna i ett sämre läge än om skadeståndet hade dömts ut i samband med ett brottmål. Problemen för den som vill betala och den som vill ha betalt är desamma oavsett handläggningsform och parterna kan inte alltid styra över vilken handläggningsform som slutligen används. Vid sidan av de processuella skillnaderna och olägenheten av att behöva genomgå ytterligare en rättsprocess bör också beaktas att tvistemålsdomar som avser fysiska målsägande inte skickas till Kronofogdemyndigheten när de vunnit laga kraft. Målsäganden och den skadeståndsskyldige får inte heller del av den information som brukar bifogas brottmålsdomar då skadestånd döms ut. Starka skäl talar därför enligt utredningen för att ett system för frivillig betalning ska omfatta såväl brottsskadestånd utdömda i brottmål som brottsskadestånd utdömda i tvistemål.</P>
<P class="p200 ft9">Även antalet strafförelägganden med brottskadestånd som godkänns årligen är ganska lågt. Den som blir skadeståndsskyldig genom ett godkänt strafföreläggande får dock inte några andra uppgifter om målsäganden än ett namn i själva föreläggandet. Svårigheterna att komma i kontakt med målsäganden blir därmed uppenbara. Strafföreläggandena är dock jämförbara med domar i brottmål såvitt avser den information som bifogas och expedieringen till Kronofogdemyndigheten. Enligt utredningen talar starka skäl för att även brottsskadestånd som dömts ut genom ett straffföreläggande ska omfattas av det system som föreslås.</P>
<P class="p191 ft9">De svårigheter som finns för den som vill betala frivilligt och för den som vill ha betalt gäller, som redan nämnts, oavsett handläggningsform och det vore olyckligt att låta handläggningsformen påverka den service parterna får i högre grad än vad som redan är fallet. Oavsett om ett brottsskadestånd dömts ut i ett brottmål, tvistemål eller genom ett strafföreläggande bör betalning således kunna ske genom det system som skapas.</P>
<P class="p304 ft17">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft48">Alla brottsskadestånd oavsett målsägandetyp</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Resultaten från den egna undersökningen tyder på att lite drygt 70 % av skadeståndsförordnandena i brottmål avser skadestånd till fysiska målsägande och återstående knappa 30 % skadestånd till juridiska personer. I strafföreläggandena är förhållandet nästan det omvända.<A href="#page_66"><SPAN class="ft35">1 </SPAN></A>Eftersom strafförelägganden med brottsskadestånd inte är särskilt vanliga är det dock en rimlig slutsats att majoriteten av de brottsskadestånd som döms ut går till fysiska målsägande.</P>
<P class="p49 ft9">Det är endast domar och strafförelägganden i vilka det förordnats om skadestånd till fysiska målsägande som expedieras till Kronofogdemyndigheten då de vunnit laga kraft. Det beror på att målsägande som är juridiska personer anses ha bättre möjligheter att själva ta tillvara sin rätt.<A href="#page_66"><SPAN class="ft35">2 </SPAN></A>I de flesta fallen är nog detta riktigt, men man bör samtidigt ha i åtanke att många ensamföretagare driver näringsverksamhet i olika former av bolag och det är inte självklart att dessa alltid har bättre möjligheter än vanliga enskilda att ta tillvara sin rätt. Därmed inte sagt att de i alla avseenden bör få samma hjälp och stöd som fysiska målsägande.</P>
<P class="p249 ft9">Som tidigare redovisats är två av anledningarna till att ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd behövs att den skadeståndsskyldige ofta inte förstår hur han eller hon ska göra för att betala samt att det av olika skäl kan visa sig svårt, för att inte säga omöjligt, att fullgöra betalningsskyldigheten innan målsäganden framställer ett krav. Då utredningens uppdrag är att försöka hitta en lösning som kan ge största möjliga fördelar för såväl målsägande som skadeståndsskyldiga är det också av stor vikt att göra det möjligt för den som vill betala sina brottsskadestånd att göra det, utan att drabbas av ytterligare negativa konsekvenser. För att det ska vara möjligt att uppnå detta syfte är det utredningens uppfattning att alla brottsskadestånd, oavsett vem som är målsägande, bör omfattas av systemet. Om de skadeståndsskyldiga endast får möjlighet att betala brottsskadestånd till fysiska målsägande genom systemet kommer sannolikt flera av dagens problem att kvarstå.</P>
<P class="p306 ft58"><SPAN class="ft53">1</SPAN><SPAN class="ft60">Enligt uppgift från Åklagarmyndigheten avsåg cirka 75 % av de brottsskadestånd som förekom i strafförelägganden utfärdade under 2008 målsägande som var juridiska personer.</SPAN></P>
<P class="p234 ft37"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1993/94:143, sid. 53.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft22"><SPAN class="ft22">5.2</SPAN><SPAN class="ft46">Så ska det gå till i praktiken</SPAN></P>
<P class="p307 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft48">Inbetalningskort och information skickas ut</SPAN></P>
<P class="p308 ft24"><SPAN class="ft28">Förslag: </SPAN>Den skadeståndsskyldige ska få ett inbetalningskort och information om systemet för frivillig betalning av brottsskadestånd tillsammans med domen eller strafföreläggandet.</P>
<P class="p309 ft9">Den skadeståndsskyldige som har förmåga och vilja att betala behöver veta vart, med hur mycket och när betalning ska ske för att denne ska kunna göra rätt för sig. Om man har som utgångspunkt att det ska vara enkelt för den skadeståndsskyldige att betala är det utredningens uppfattning att han eller hon inte själv bör behöva efterfråga eller söka efter den information som behövs för att betalning ska kunna ske. Det är vidare en fördel om informationen kommer så tidigt som möjligt. Målsäganden har också ett önskemål om att snabbt få betalt utan att behöva ha kontakt med den skadeståndsskyldige eller vidta några andra åtgärder.</P>
<P class="p191 ft9">Flera av dessa önskemål skulle, enligt utredningen, kunna tillgodoses om domstolarna och Åklagarmyndigheten (i vissa fall genom Rikspolisstyrelsen) skickade ut inbetalningskort för frivillig betalning av brottsskadeståndet tillsammans med domen eller strafföreläggandet. Av inbetalningskortet skulle, så långt som möjligt, de relevanta betalningsuppgifterna framgå och genom en kompletterande informationstext skulle den skadeståndsskyldige kunna få tydlig och lättfattlig information om hur frivillig betalning kan ske.</P>
<P class="p84 ft9">Ett alternativ till en sådan lösning skulle kunna vara att låta domstolarna och Åklagarmyndigheten skicka alla domar och straffförelägganden med brottsskadestånd till ett organ som ges i uppdrag att administrera systemet för frivillig betalning av brottsskadestånd och skicka ut information till berörda parter. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att informera de skadeståndsskyldiga om att de kan vända sig till ett visst organ om de vill ha hjälp med förmedlingen av en frivillig betalning. Båda dessa alternativ skulle innebära att det administrativa arbetet i huvudsak förlades till det förmedlande organet och att domstolarnas och Åklagarmyndighetens verksamhet inte belastades med några nya arbetsuppgifter utöver eventuell expediering till det aktuella organet. Processen för frivillig betalning skulle dock bli längre och senarelagd jämfört med det inledningsvis presenterade alternativet.</P>
<P class="p184 ft17">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">Ur parternas synvinkel, och särskilt den skadeståndsskyldiges, framstår de två senare lösningsförslagen som sämre bland annat eftersom betalningsinformationen skulle komma i ett senare skede och den skadeståndsskyldige enligt det sista alternativet själv skulle vara tvungen att ta initiativ genom att kontakta det förmedlande organet. Ett system som lägger initiativet hos parterna riskerar enligt utredningen att bli mindre effektivt och att upplevas som krångligare. Enligt de uppgifter som utredningen har fått från Kronofogdemyndighetens kundcenter är det vanligt att betalningsskyldiga inte uppfattar det som att de har någon skyldighet att betala innan de fått ett inbetalningskort eller en faktura. Kronofogdemyndighetens erfarenheter av enskildas betalningsvanor talar också för att betalningsfrekvensen tenderar att öka ju kortare tid som hinner gå mellan det att betalningsskyldigheten uppstår (i detta fall när domen eller strafföreläggandet meddelas) och fakturan eller inbetalningskortet kommer. Genom att ge den skadeståndsskyldige information om systemet i ett tidigt skede minskas också risken för att målsäganden hinner begära verkställighet innan frivillig betalning sker. Om den skadeståndsskyldige har offentlig försvarare skulle det faktum att betalningsinformationen kom tillsammans med domen eller strafföreläggandet dessutom medföra den fördelen att försvararen skulle få större möjligheter att inom ramen för sitt uppdrag besvara frågor kring frivillig betalning. Att låta informationen gå ut med domen eller strafföreläggandet innebär också att man kan undvika ett separat utskick och de kostnader som detta skulle innebära.</P>
<P class="p187 ft9">En synpunkt som diskuterats i anslutning till förslaget om att ge domstolarna och Åklagarmyndigheten i uppdrag att skicka ut inbetalningskort är att det eventuellt kan uppfattas som att dessa då får en verkställande funktion i förhållande till sina egna domar eller strafförelägganden. Enligt utredningen är det dock fråga om en ren serviceåtgärd. Till skillnad från den allmänna serviceskyldighet som alla myndigheter har blir dock denna service mer ingående reglerad. Den information som ska lämnas kommer också att vara mer individuellt anpassad än annan information som lämnas tillsammans med domen eller strafföreläggandet men syftet är detsamma, dvs. att ge den skadeståndsskyldige kunskap och information om hur han eller hon kan agera i ett visst avseende. I grunden kan detta mycket väl liknas vid den service fysiska målsägande som tilldömts skadestånd får redan i dag.</P>
<P class="p310 ft17">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft9">Vidare har det under utredningens gång diskuterats om det kan finnas en risk för att den skadeståndsskyldige misstolkar ett inbetalningskort och tror att det föreligger en absolut skyldighet att genast betala skadeståndet oavsett ett eventuellt överklagande. Utredningens uppfattning är dock att ett inbetalningskort tillsammans med domen eller strafföreläggandet utgör det tydligaste, snabbaste och effektivaste sättet att förmedla specifika betalningsuppgifter till en skadeståndsskyldig. Ett inbetalningskort och de uppgifter som brukar förekomma på sådana är något som de allra flesta har viss vana att ta till sig och hantera. Skillnaderna mellan att skicka ut ett inbetalningskort eller någon annan form av mer beskrivande betalningsanvisning är inte särskilt stora och med hänsyn till den tydlighet som ett inbetalningskort i många avseenden kan förmedla talar övervägande skäl för att ett sådant bör skickas ut. Risken för missförstånd kan begränsas genom att inbetalningskortet kompletteras med tydlig och lättfattlig information om systemet för frivillig betalning. Domstolsverket och Åklagarmyndigheten har när utredningen varit i kontakt med myndigheterna också uppgett att man vid utskick av inbetalningskort tillsammans med domen eller strafföreläggandet befarar att många kommer att vända sig till domstolarna och åklagarkamrarna med frågor kring betalningen av brottsskadeståndet. Enligt utredningens mening är dock även det ett problem som till stor del bör kunna begränsas genom att den information som bifogas är tydligt utformad också i detta avseende.</P>
<P class="p311 ft9">Utredningen anser således att den bästa lösningen är det förslag som innebär att det skickas ut ett inbetalningskort och information till den skadeståndsskyldige tillsammans med domen eller straffföreläggandet. Då får den skadeståndsskyldige uppgifterna i ett tidigt skede och den som vill göra rätt för sig har genast den information som behövs för att göra det. För att det inte ska kunna ifrågasättas vem som är berättigad till en viss betalning och för att den skadeståndsskyldige ska kunna välja att betala ett av flera utdömda brottsskadestånd bör det skickas ut ett inbetalningskort för varje skadeståndsförordnande.</P>
<P class="p312 ft17">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft48">Betalning sker till ett betalningsförmedlande organ</SPAN></P>
<P class="p313 ft24"><SPAN class="ft28">Förslag: </SPAN>Betalningarna ska anvisas till ett betalningsförmedlande organ vars huvuduppgift ska vara att förmedla inkomna betalningar till rätt målsägande.</P>
<P class="p314 ft9">För den skadeståndsskyldige spelar det knappast någon avgörande roll om betalning sker direkt till ett konto tillhörande målsäganden eller till ett organ med uppgift att förmedla betalningen till målsäganden. Fördelarna med att låta betalningen gå direkt till målsäganden är att målsäganden då får tillgång till pengarna utan någon fördröjning och att betalningen kan genomföras utan att något betalningsförmedlande organ behöver agera mellanhand.</P>
<P class="p88 ft9">För att betalning ska kunna ske direkt till målsäganden krävs dock i princip att den skadeståndsskyldige under förundersökningen eller domstolsprocessen får ett konto anvisat av målsäganden till vilket eventuellt skadestånd kan betalas. Enligt utredningen är det dock inte realistiskt att utgå från att det inom ramen för en rimlig arbetsinsats skulle vara möjligt att få fram kontonummer till samtliga målsägande med skadeståndsanspråk. Dessutom kommer det alltid att finnas målsägande som inte har något bankkonto eller som inte vill lämna ut några kontouppgifter. Det kan av vissa fysiska målsägande upplevas som obehagligt att lämna ut kontouppgifter till den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p49 ft9">Beträffande solidariska skadestånd finns det andra problem med betalning direkt till målsäganden. Vid solidariska skadestånd är flera individer skadeståndsskyldiga gentemot målsäganden beträffande samma belopp. Den skadeståndsskyldige som frivilligt vill betala ett solidariskt skadestånd måste, för att erhålla befriande verkan gentemot målsäganden, betala hela det utdömda skadeståndet. Därmed skulle det kunna inträffa att flera solidariskt ansvariga var och en för sig betalade hela skadeståndsbeloppet för att vara säkra på att inte få en ansökan om verkställighet riktad mot sig. Om betalning då skedde direkt till målsäganden skulle denne bli tvungen att betala tillbaka en del av pengarna till någon eller några av de skadeståndsskyldiga. Utredningen anser det inte lämpligt att föreslå ett system som riskerar att försätta målsäganden i en sådan situation.</P>
<P class="p315 ft9">Även om det skapas ett system som möjliggör betalning direkt till ett av målsäganden anvisat konto måste således systemet kom-</P>
<P class="p316 ft17">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">pletteras med en möjlighet att i vissa fall betala till ett betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p317 ft9">Utredningens förslag går, som tidigare angetts, ut på att domstolarna och Åklagarmyndigheten ska skicka ut inbetalningskort till den skadeståndsskyldige. Om betalning som huvudregel skulle ske direkt till målsäganden skulle unika kontouppgifter behöva hanteras för i stort sett varje inbetalningskort. För att de nya arbetsuppgifterna inte ska innebära en stor börda för landets redan arbetstyngda domstolar och Åklagarmyndighet är det enligt utredningen bra om arbetet kan underlättas i lämplig utsträckning. En begränsning av antalet unika uppgifter som måste hanteras i anslutning till varje skadeståndsförordnande skulle bidra till detta. En sådan begränsning skulle vidare minska risken för att det skickas ut felaktiga uppgifter.</P>
<P class="p318 ft9">Dessa förhållanden sammantagna har lett utredningen till slutsatsen att samtliga betalningar inom ramen för det system som föreslås bör ske till ett betalningsförmedlande organ med huvuduppgift att utan onödig fördröjning förmedla inkomna betalningar till rätt målsägande. Det betalningsförmedlande organet agerar därmed i första hand som ställföreträdare för målsäganden. I avsnitt 5.4.1 utvecklar utredningen närmare vilken verkan som en betalning till det betalningsförmedlande organet bör ha.</P>
<P class="p218 ft9">Utredningens utgångspunkt är att det betalningsförmedlande organets uppgifter ska skötas av en statlig myndighet med allt vad det innebär i fråga om krav på medborgarinsyn, korrekt hantering och förutsebarhet. Med detta följer också skyldigheter angående diarieföring, ärendehantering och arkivering m.m. Enligt utredningen bör dessa uppgifter i huvudsak kunna fullgöras genom elektronisk hantering och elektroniska arkiv bör kunna upprättas. Utgångspunkten måste vara att en betalning som kommer in till det betalningsförmedlande organet är det som leder till att ett ärende inleds hos myndigheten.</P>
<P class="p319 ft17">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft48">Skadeståndsbelopp inklusive ränta ska anges</SPAN></P>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Den skadeståndsskyldige ska få information om det belopp som han eller hon ska betala för att fullgöra sin skadeståndsskyldighet.</P>
<P class="p321 ft9">Beloppet ska beräknas inklusive upplupen eventuell ränta fram till en angiven sista dag för betalning.</P>
<P class="p322 ft9">Det betalningsförmedlande organet ska aldrig förmedla ett större belopp än vad som motsvarar full betalning av skadeståndet per den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p321 ft9">Uppkomna restposter överstigande 50 kronor ska återbetalas. Belopp som inte återbetalas ska tillfalla brottsofferfonden.</P>
<P class="p323 ft9">Majoriteten av alla brottsskadestånd löper med ränta enligt räntelagen från dagen för brottet och fram till dess betalning sker. Vilket belopp räntan uppgår till vid dagen för domen framgår inte av domstolarnas domslut. Inte heller framgår det hur den upplupna räntan per en viss dag kan räknas fram. Den som vill betala ett skadestånd måste således själv ta reda på hur mycket ränta han eller hon ska betala.</P>
<P class="p324 ft9">För att ett system för frivillig betalning ska få så stort genomslag som möjligt är det utredningens uppfattning att den skadeståndsskyldige bör få information om vilket belopp som måste betalas för att hela skadeståndsskyldigheten ska vara fullgjord. Frågan är dock hur beloppet ska beräknas när det på förhand är omöjligt att veta vilken dag den skadeståndsskyldige kommer att betala.</P>
<P class="p49 ft9">En lösning är att räkna med ränta fram till en viss dag vilken anges som sista betalningsdag enligt inbetalningskortet. Det skulle innebära att målsäganden inte gick miste om någon ränta och att den skadeståndsskyldige själv kunde välja hur nära sista betalningsdag han eller hon ville betala. För att målsäganden inte ska bli överkompenserad och den skadeståndsskyldige som huvudregel inte ska behöva betala för mycket bör det betalningsförmedlande organet dock inte förmedla ett större belopp än att målsäganden får ränta fram till den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. Dagen då betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet bör väljas eftersom det inte bör vara några problem att fastställa denna. Man undviker därigenom eventuella diskussioner angående vilken dag den skadeståndsskyldige rent</P>
<P class="p325 ft17">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">faktiskt betalade. Lösningen kan kombineras med en regel om återbetalning till den skadeståndsskyldige av restbelopp överstigande en viss storlek. Kronofogdemyndigheten beräknar till exempel inbetalningsbeloppen i sina verkställighetsärenden med ränta fram till en sista betalningsdag. Om betalning till Kronofogdemyndigheten sker innan sista betalningsdag och restposten uppgår till mer än 25 kronor återbetalas restposten till gäldenären. Belopp som inte återbetalas tillfaller staten.<A href="#page_73"><SPAN class="ft35">3 </SPAN></A>Även vid uppbörd av böter kan överskott i vissa fall uppkomma. Dessa överskott återbetalas dock endast när de uppgår till minst 50 kronor.<A href="#page_73"><SPAN class="ft35">4</SPAN></A></P>
<P class="p191 ft9">Ett alternativ till den beskrivna lösningen är att räkna med ränta fram till dagen för domen. Förutsatt att den skadeståndsskyldige betalar inom den tid som anges på inbetalningskortet skulle han eller hon kunna befrias från skyldigheten att betala ränta för tiden från domen och fram till betalningen. Det skulle ge den skadeståndsskyldige ytterligare incitament att betala frivilligt och eventuell återbetalning av restbelopp skulle inte behöva aktualiseras. En sådan lösning skulle dock innebära att målsäganden tvingades avstå från en del av sin fastställda rätt till ränta på det utdömda skadeståndsbeloppet. Eftersom det inte alltid är så att målsägandens ränteförlust i dessa fall skulle bli försumbar och det på goda grunder kan ifrågasättas varför målsäganden, annat än frivilligt, skulle behöva avstå från någon rätt till ränta är det enligt utredningen inte lämpligt med en sådan lösning.</P>
<P class="p255 ft9">Utredningen föreslår därför att den skadeståndsskyldige ska få information om skadeståndsbeloppet inklusive ränta beräknad fram till en angiven sista dag för betalning. Det betalningsförmedlande organet ska dock inte förmedla ett större belopp än vad som motsvarar full betalning av skadeståndet per den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. I den mån den skadeståndsskyldige betalar så tidigt att det uppstår en restpost som överstiger 50 kronor ska restposten återbetalas till den skadeståndsskyldige. Beloppet är valt därför att utredningen i rimlig utsträckning vill begränsa det antal återbetalningar som måste ske inom systemet. Restposter som understiger 50 kronor och därmed inte ska återbetalas bör enligt utredningens mening tillfalla brottsofferfonden. För att undvika ett stort antal överföringar av små belopp till brottsofferfonden bör de medel som under en period</P>
<P class="p199 ft51"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft54">13 kap. 20 a § utsökningsbalken.</SPAN></P>
<P class="p210 ft37"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft56">5 § bötesverkställighetslagen (1979:189).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft9">tillfallit fonden överföras från det betalningsförmedlande organet vid ett eller ett par tillfällen per år.</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft48">Sista dag för betalning enligt inbetalningskortet</SPAN></P>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>På inbetalningskort eller information som skickas ut från tingsrätt och hovrätt bör som sista betalningsdag anges den dag som infaller en vecka efter dagen då domen eller beslutet vinner laga kraft om något överklagande inte sker.</P>
<P class="p321 ft9">På inbetalningskort eller information som skickas ut från Högsta domstolen bör som sista betalningsdag anges den dag som infaller två veckor efter domens eller beslutets meddelande.</P>
<P class="p326 ft9">På inbetalningskort eller information som skickas eller ges ut tillsammans med ett strafföreläggande bör som sista betalningsdag anges den dag som infaller två veckor efter senaste dag för godkännande.</P>
<P class="p323 ft9">Utredningen anser, som framgått i föregående avsnitt, att den skadeståndsskyldige ska få information om det belopp – beräknat inklusive eventuell ränta – som han eller hon måste betala för att fullgöra sin skadeståndsskyldighet. Då ränta normalt löper fram till dess betalning sker bör räntan beräknas fram till en viss dag som anges som ”sista betalningsdag” enligt inbetalningskortet eller informationen som skickas till den skadeståndsskyldige. Frågan är dock när denna ”sista betalningsdag” ska förläggas, dvs. fram till vilken dag räntan ska beräknas.</P>
<P class="p49 ft9">När utredningen övervägt de betalningsfrister som beskrivs närmare nedan har målsättningen varit att fristerna ska hållas så korta som möjligt men samtidigt ge den skadeståndsskyldige rimlig tid att överväga ett eventuellt överklagande och att ordna med betalningen. Långa tidsfrister riskerar att leda till ett större antal restposter och en rimlig utgångspunkt är enligt utredningen att de flesta som vill och kan betala frivilligt också bör kunna göra det inom en ganska kort tid.</P>
<P class="p179 ft9">För brottsskadestånd utdömda genom dom ligger det nära till hands att som sista betalningsdag ange den dag som domen vinner laga kraft om den inte överklagas. För att den skadeståndsskyldige inte bara ska få tid på sig att överväga ett eventuellt överklagande och att ordna med betalningen utan även kunna få reda på om måls-</P>
<P class="p327 ft17">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">äganden överklagat domen innan eventuell betalning sker bör dock den sista betalningsdagen läggas ytterligare någon tid senare. Som sista betalningsdag för förordnanden om brottsskadestånd i domar bör därför – som huvudregel – anges den dag som infaller en vecka efter den dag då domen vinner laga kraft om den inte överklagas. Detsamma bör gälla för slutliga beslut som meddelas av hovrätterna och som har betydelse för ett utdömt brottsskadestånd.</P>
<P class="p14 ft9">Beträffande domar och slutliga beslut meddelade av Högsta domstolen bör dock en annan lösning väljas eftersom dessa domar och beslut vinner laga kraft redan i och med att de meddelas. En betalningsfrist om en vecka blir då orimligt kort. På inbetalningskort och information som skickas ut från Högsta domstolen bör därför den dag som infaller två veckor efter domens eller beslutets meddelande anges. Då får den skadeståndsskyldige rimlig tid på sig att ordna med betalningen samtidigt som målsäganden ganska snart kan veta om den skadeståndsskyldige kommer att betala frivilligt genom det föreslagna systemet.</P>
<P class="p191 ft9">Ett strafföreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom i och med att det godkänns. Eftersom ett godkännande av ett strafföreläggande med ett brottsskadestånd anses innebära att skadeståndsskyldigheten godtas är det utredningens uppfattning att fristen fram till sista betalningsdag inte behöver löpa särskilt lång tid efter godkännandet. De flesta strafföreläggandena utfärdas dock för godkännande inom viss tid och skickas ut till den misstänkte. Då är det inte möjligt att på förhand veta vilken dag strafföreläggandet kommer att godkännas. Därför måste rimligen sista betalningsdag enligt inbetalningskortet eller informationen läggas en viss tid efter sista dagen för godkännande av föreläggandet. I praktiken går det dessutom till så att ett strafföreläggande normalt skickas ut för godkännande senast en viss dag och om något godkännande inte kommit in till detta datum skickas det ganska snabbt ut en påminnelse till den misstänkte i vilken det anges att godkännande och betalning av böterna bör ske så snart som möjligt. För strafförelägganden som utfärdas vid ett sammanträde hos åklagaren gäller att dessa ska godkännas omedelbart vid sammanträdet. För att den som blivit skadeståndsskyldig genom ett sådant strafföreläggande ska ha en rimlig chans att betala skadeståndet kan den sista betalningsdagen i dessa fall inte läggas allt för nära sista dag för godkännande, men det är samtidigt bra om samma betalningsfrist kan gälla oavsett hur strafföreläggandet utfärdats. Enligt utredningen utgör det därför en rimlig avvägning om den som blir skadeståndsskyldig</P>
<P class="p328 ft17">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">genom ett strafföreläggande får två veckor på sig efter angiven sista dag för godkännande fram till sista betalningsdag. En sådan frist borde även innebära att något nytt inbetalningskort inte måste skickas ut i de fall en påminnelse om godkännande går ut. Vid påminnelsen kan man istället också påminna om den betalningsfrist som löper för brottsskadeståndet.</P>
<P class="p88 ft9">Det är svårt att på förhand avgöra hur väl avvägda de föreslagna tidsfristerna är och vilka konsekvenser de kommer att få. Utredningen anser därför att den närmare regleringen av dessa bör ske genom förordning. I lag ska endast föreskrivas att en sista betalningsdag ska anges och att skadeståndsbeloppet ska beräknas utifrån denna.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft48">Förmedlingen av betalningar</SPAN></P>
<P class="p330 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Betalningar som ska förmedlas till omyndiga och som överstiger ett prisbasbelopp ska sättas in på ett spärrat konto. Detsamma ska gälla om pengar betalas ut av en länsstyrelse efter att ha nedsatts av det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p331 ft24"><SPAN class="ft28">Bedömning: </SPAN>I övrigt bör det i nuläget inte föreslås några detaljerade regler för hur det betalningsförmedlande organets förmedling av betalningar ska gå till.</P>
<P class="p332 ft9">I ett avseende anser utredningen att det finns skäl att lämna ett förslag som rör de mer praktiska aspekterna av det betalningsförmedlande organets förmedling av betalningar. Det gäller skadestånd som ska förmedlas till underåriga, dvs. omyndiga. I samband med att det relativt nyligen infördes utökade krav i 16 kap. 11 § föräldrabalken på att ersättningar och skadestånd ska sättas in på spärrade konton uttalade regeringen att det finns skäl att utveckla användandet av direktinsättning på spärrade konton eftersom spärrade konton på ett effektivt sätt bidrar till skyddet av barns tillgångar utan att det medför en alltför omfattande administration.<A href="#page_76"><SPAN class="ft35">5 </SPAN></A>Även om det nu inte är fråga om ersättning eller skadestånd som betalas av staten finns det enligt utredningen skäl att också beträffande brottsskadestånd som förmedlas av det föreslagna systemet värna</P>
<P class="p261 ft37"><SPAN class="ft36">5 </SPAN>Prop. 2007/2008:150 sid. 33.</P>
<P class="p133 ft17">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">om att barn som hamnat i en svår situation verkligen får del av de pengar som betalas till dem.<A href="#page_77"><SPAN class="ft35">6 </SPAN></A>Utredningen föreslår därför att skadeståndsbelopp som ska förmedlas till en omyndig person och som överstiger ett prisbasbelopp ska sättas in på ett spärrat konto. Det ska gälla både när pengarna förmedlas direkt av det betalningsförmedlande organet och när de betalas ut av en länsstyrelse efter att ha nedsatts av det betalningsförmedlande organet (för mer om när organet ska nedsätta en betalning, se avsnitt 5.3.6). Det kan ifrågasättas om inte motsvarande skyldighet borde finnas även i andra situationer då länsstyrelsen betalar ut nedsatta belopp till underåriga. Den frågan faller dock utanför ramen för denna utredning.</P>
<P class="p15 ft9">Enligt utredningen är det i övrigt inte lämpligt att genom lag lämna detaljerade föreskrifter om hur det betalningsförmedlande organet i praktiken ska fullgöra sitt uppdrag att förmedla betalningar. Hur det görs bäst kommer att vara beroende av faktorer som vilka tekniska system det betalningsförmedlande organet får till sitt förfogande, vilka andra resurser det får tillgång till samt hur arbetet i övrigt organiseras. Att i detta skede styra den utvecklingen genom att införa detaljerade regler riskerar bara att försvåra en ändamålsenlig organisation av det betalningsförmedlande organets verksamhet. Utredningen kan dock, efter att bland annat ha tagit del av domstolarnas nya system för utbetalning av till exempel vittnesersättningar som beskrivs i korthet nedan, konstatera att det med dagens teknik borde vara möjligt att organisera verksamheten på ett sådant sätt att de flesta förmedlingsuppdragen kan fullgöras utan någon större personell arbetsinsats.</P>
<P class="p64 ft9">Beslut vid domstol som leder till en utbetalning av vittnesersättning registreras som regel i Domstolsverkets system Kostnader i Mål (KiM). Till KiM har då från verksamhetsstödet Vera hämtats uppgifter om de personer som ska höras i målet. De uppgifter som hämtats är namn, adress och personnummer. De uppgifter som registrerats i KiM granskas på domstolarna och skickas dagligen till Domstolsverket som tar emot dem i sitt ekonomisystem. Om betalningsmottagarens personnummer finns med bland uppgifterna skickas dessa vidare till Swedbank. Om mottagarens personnummer saknas skickas ett utbetalningskort ut till betalningsmottagaren via Nordea.</P>
<P class="p57 ft9">När uppgifter om en utbetalning kommer in till Swedbank från Domstolsverket söker banken med hjälp av personnumret i sitt</P>
<P class="p333 ft37"><SPAN class="ft36">6 </SPAN>Jfr a. prop. sid. 33.</P>
<P class="p194 ft17">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">omfattande register efter ett konto som tillhör betalningsmottagaren (normalt ett lönekonto eller någon annan form av transaktionskonto). För att Swedbank ska kunna sätta in betalningen på kontot krävs det att kontohavaren medgett att insättningar får göras på kontot. Utan ett sådant medgivande kan någon insättning inte ske. Om Swedbank hittar ett konto som medger insättning sätts pengarna in på kontot och ett insättningsbesked skickas ut till kontohavaren. Om Swedbank inte hittar något konto skickar de ut en kontantutbetalningsavi till betalningsmottagaren. Avin innehåller också en fullmakt där mottagaren kan fylla i uppgifter om ett konto där utbetalningar kan sättas in fortsättningsvis. Om betalningsmottagaren lämnar sitt medgivande för insättning på ett visst konto är det kostnadsfritt för denne att få pengarna insatta på kontot. Mellan <NOBR>75–80</NOBR> % av de omkring 3 <NOBR>000–4</NOBR> 000 utbetalningar som Domstolsverket skickar till Swedbank varje månad fullgörs i dagsläget genom bankkontoinsättningar. På detta sätt kan den person som tillerkänts ersättning i bästa fall ha pengarna på sitt konto redan efter två dagar.</P>
<P class="p334 ft25"><SPAN class="ft22">5.3</SPAN><SPAN class="ft59">Några problem som kan uppstå och hur dessa ska lösas</SPAN></P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft48">Sena betalningar</SPAN></P>
<P class="p330 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Betalning med hjälp av det betalningsförmedlande organet måste ske inom två veckor efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen.</P>
<P class="p326 ft9">En betalning som kommer in senare än två veckor efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen ska inte förmedlas utan istället återbetalas till den som gjort betalningen.</P>
<P class="p323 ft9">Många brottsskadestånd blir, om betalning inte sker, föremål för verkställighetsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten. Det gäller särskilt skadestånd till fysiska målsägande eftersom lagakraftvunna brottmålsdomar och godkända strafförelägganden innehållande sådana förordnanden skickas till Kronofogdemyndigheten från domstolarna och Åklagarmyndigheten.</P>
<P class="p49 ft9">En ansökan om verkställighet kan i och för sig lämnas in redan innan en dom har vunnit laga kraft men det sker enligt uppgifter</P>
<P class="p316 ft17">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">från handläggare hos Kronofogdemyndigheten bara i enstaka fall. Klart vanligast är att verkställighetsåtgärder vidtas efter laga kraft eller godkännande. Kronofogdemyndighetens handläggning inleds således i regel först en viss tid efter att en exekutionstitel vunnit laga kraft. Grundtanken med det system som föreslås är att skapa en möjlighet för den som vill och kan betala att göra det. Om en sådan vilja och förmåga finns kan betalning normalt ske relativt snart och när en viss tid passerat sedan en dom meddelades eller ett strafföreläggande utfärdades framstår det därför inte längre som lika angeläget att bistå med möjligheten att kunna betala genom systemet. En lösning som innebär att systemet hålls tillgängligt på obestämd tid riskerar också att leda till högre administrativa kostnader. För att undvika att Kronofogdemyndighetens handläggning och det betalningsförmedlande organets arbete löper parallellt i allt för stor omfattning bör det av dessa skäl införas en bortre gräns för under hur lång tid betalning får ske genom det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p57 ft9">Eftersom den skadeståndsskyldige får ett inbetalningskort med en angiven sista betalningsdag tillsammans med domen eller straffföreläggandet skulle möjligheten att betala enligt systemet kunna kopplas till den angivna sista betalningsdagen. För att inte allt för många betalningar ska falla utanför systemet är det dock utredningens uppfattning att betalningar som kommer in till det betalningsförmedlande organet upp till två veckor efter den sista betalningsdagen ska förmedlas av systemet. På så sätt kommer betalningar som sker i nära anslutning till den angivna sista betalningsdagen att omfattas av systemet och antalet betalningar som kommer in för sent blir mer begränsat. Betalningar som kommer in senare än två veckor efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen ska dock inte förmedlas utan istället återbetalas. En sådan ordning kan tyckas fyrkantig men den ger systemet tydliga ramar.</P>
<P class="p46 ft9">Utredningen är medveten om att lösningen innebär att den som överklagat en dom men under processens gång ändrat sig och vill betala kanske inte kan göra det med hjälp av det betalningsförmedlande organet innan överrättens beslut eller dom meddelats. Tillsammans med överrättens dom eller beslut ska dock ett nytt inbetalningskort med information skickas ut och den skadeståndsskyldige ges en ny möjlighet att betala genom det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p335 ft17">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft48">Delbetalningar</SPAN></P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Även betalningar som inte uppgår till hela brottsskadeståndet ska förmedlas till målsäganden.</P>
<P class="p323 ft9">Det kommer säkerligen hända att skadeståndsskyldiga, oaktat det belopp som angetts, endast betalar in en del av brottsskadeståndet till det betalningsförmedlande organet. Skälen till det kan vara många. Den skadeståndsskyldige kan ha ålagts solidarisk skadeståndsskyldighet och anser sig kanske endast skyldig att erlägga ”sin del” av skadeståndet. Kanske har den skadeståndsskyldige inte tillräckligt med pengar för att betala hela brottsskadeståndet eller så anser han eller hon att det skadestånd som dömts ut är för högt och betalar därför bara in vad han eller hon anser vara ett ”riktigt” skadestånd.</P>
<P class="p249 ft9">Oavsett skälen till att en skadeståndsskyldig bara betalar in en del av brottsskadeståndet, dvs. gör en delbetalning, är det utredningens uppfattning att betalningen bör förmedlas till målsäganden förutsatt att betalningen kommit in till det betalningsförmedlande organet inom den tid som systemet är tillgängligt för den skadeståndsskyldige (se avsnitt 5.3.1 ovan). Även en betalning som sker efter den angivna sista betalningsdagen men inom den tid som systemet är tillgängligt ska behandlas på detta sätt. En sådan betalning kommer inte att utgöra full betalning av skadeståndet om den uppgår till det belopp som angavs i informationen till den skadeståndsskyldige eftersom eventuell ränta är beräknad fram till den sista betalningsdagen. En betalning som inte svarar mot hela skadeståndsbeloppet inklusive eventuell ränta kan dock inte skydda den skadeståndsskyldige mot fortsatta verkställighetsåtgärder. Målsäganden kan alltid ansöka om verkställighet beträffande den del som inte betalats.</P>
<P class="p315 ft9">Vid delbetalningar bör i likhet med vad som gäller för betalningar i allmänhet avräkning i första hand ske mot upplupen ränta och i andra hand mot kapitalbeloppet.</P>
<P class="p337 ft17">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft48">Solidariska brottsskadestånd m.m.</SPAN></P>
<P class="p308 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Om det kommer in flera betalningar avseende en och samma skadeståndsskyldighet ska de förmedlas till målsäganden i den ordning som de kommit in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p339 ft9">Som nämnts ovan måste den som vill betala ett solidariskt brottsskadestånd, för att erhålla befriande verkan gentemot målsäganden, betala hela det utdömda skadeståndet. Det belopp som anges till den skadeståndsskyldige inom ramen för systemet för frivillig betalning ska således också avse hela det belopp som den skadeståndsskyldige har att svara för inklusive eventuell ränta.</P>
<P class="p100 ft9">En konsekvens av detta kan bli att flera solidariskt skadeståndsskyldiga betalar in hela skadeståndsbeloppet till det betalningsförmedlande organet. För att inte målsäganden ska bli skyldig att återbetala pengar till någon av de skadeståndsskyldiga bör det betalningsförmedlande organet i linje med vad som angetts tidigare aldrig förmedla mer än full betalning av skadeståndet till målsäganden. Om flera skadeståndsskyldiga fullgör hela skadeståndsskyldigheten till det betalningsförmedlande organet bör organet därför förmedla den först inkomna betalningen till målsäganden och återbetala senare inkomna betalningar.</P>
<P class="p229 ft9">Vad utredningen anfört i föregående avsnitt om delbetalningar ska gälla även för delbetalningar av solidariska brottsskadestånd. Det kan därmed inträffa att en delbetalning hinner förmedlas till målsäganden innan en andra betalning avseende samma solidariska skadestånd kommer in till det betalningsförmedlande organet. Oavsett om den andra betalningen avser hela eller en del av skadeståndet ska det betalningsförmedlande organet då endast förmedla så mycket till målsäganden att denne får full betalning. Eventuellt överskott ska återbetalas till den skadeståndsskyldige som gjorde den senaste betalningen. Detsamma ska självklart även gälla om det kommer in flera betalningar till det betalningsförmedlande organet som avser ett och samma brottsskadestånd som inte är solidariskt.</P>
<P class="p64 ft9">Det betalningsförmedlande organets huvuduppgift är att förmedla skadeståndsbetalningar till rätt målsägande. Organet ska inte ha till uppgift att lösa frågor som rör ansvarsfördelningen mellan de skadeståndsskyldiga. Därför är det enligt utredningens mening en rimlig lösning att återbetalning sker enligt vad som beskrivits ovan.</P>
<P class="p219 ft17">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft48">Felaktiga uppgifter</SPAN></P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft27">Bedömning: </SPAN>Det ska inte införas någon särskild regel för hur felaktiga uppgifter ska hanteras.</P>
<P class="p323 ft9">Ibland händer det att uppgifterna i de domar och strafförelägganden som skickas ut blir felaktiga på grund av till exempel felskrivningar. På samma sätt kommer det kunna inträffa att den skadeståndsskyldige får felaktiga uppgifter om till exempel det belopp som ska betalas senast en viss dag. För att systemet inte ska skapa allt för mycket merarbete är det utredningens förhoppning att det, i så stor utsträckning som möjligt, ska bli möjligt att ta fram de uppgifter som ska skickas ut beträffande brottsskadeståndet ur de datoriserade verksamhetsstöd som finns hos domstolarna och Åklagarmyndigheten. Därigenom bör förekomsten av felaktiga uppgifter kunna begränsas till de fall då felaktiga uppgifter smugit sig in i domen eller strafföreläggandet.</P>
<P class="p242 ft9">När det gäller domar finns det till exempel bestämmelser i rättegångsbalken som reglerar om och hur rättelse respektive komplettering får ske. Enligt utredningen finns det inte något behov av att införa liknande regler beträffande de uppgifter om frivillig betalning av brottsskadestånd som ska skickas ut. Det system som föreslås är som betonats tidigare frivilligt och främst att betrakta som en service för parterna. De uppgifter som skickas ut bör därför inte att ha någon självständig rättsverkan. Om det skulle upptäckas att felaktiga uppgifter skickats ut är det dock rimligt att den skadeståndsskyldige informeras om detta och att det skickas ut ett nytt inbetalningskort och ny information med riktiga uppgifter.</P>
<P class="p340 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft48">Domen överklagas i skadeståndsdelen m.m.</SPAN></P>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft27">Bedömning: </SPAN>Betalning enligt systemet ska inte vara beroende av att domen vunnit laga kraft eller strafföreläggandet godkänts.</P>
<P class="p326 ft24">Det betalningsförmedlande organet ska förmedla en betalning oavsett om domen vunnit laga kraft eller inte eller straffföreläggandet godkänts.</P>
<P class="p341 ft9">Eftersom inbetalningskortet och informationen ska skickas ut tillsammans med domen eller strafföreläggandet kommer betalning att</P>
<P class="p342 ft17">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">kunna ske innan domen vunnit laga kraft eller strafföreläggandet formellt godkänts. Grundtanken är att den skadeståndsskyldige inte ska betala om han eller hon har för avsikt att överklaga domen i skadeståndsdelen eller avstå från att godkänna strafföreläggandet. Det hindrar dock inte att det kan inträffa att skadeståndsskyldiga ändå betalar skadeståndet trots att domen överklagas eller straffföreläggandet aldrig godkänns. Det kan också hända att den skadeståndsskyldige accepterar en dom och betalar skadeståndet samtidigt som målsäganden är missnöjd och överklagar domen för att försöka få ett högre skadestånd.</P>
<P class="p15 ft9">Då systemet främst ska utgöra en service för den som vill betala och det betalningsförmedlande organet främst ska ha till uppgift att förmedla betalningar bör det inte ske någon kontroll av laga kraft då en betalning kommer in till det betalningsförmedlande organet. Det betalningsförmedlande organet ska därför inte förvara pengarna i avvaktan på att exekutionstiteln vinner laga kraft utan så snart som möjligt förmedla dem till rätt målsägande.</P>
<P class="p14 ft9">Om den skadeståndsskyldige betalat ett brottsskadestånd enligt en underrättsdom och målsäganden överklagat domen och tillerkänns ett högre skadestånd av överrätten måste den skadeståndsskyldige betala mellanskillnaden för att vara säker på att undvika verkställighetsåtgärder. Den skadeståndsskyldige bör då informeras om detta genom den information som lämnas om systemet tillsammans med överrättens dom. Betalning av mellanskillnaden kan ske genom det betalningsförmedlande organet efter överrättens dom.</P>
<P class="p191 ft9">För utredningens närmare överväganden i fråga om en betalnings verkan, se avsnitt 5.4.1 nedan.</P>
<P class="p343 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft48">Målsäganden går inte att få tag på eller vägrar ta emot betalning m.m.</SPAN></P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Om det betalningsförmedlande organet inte kan förmedla en betalning ska organet, inom en viss bestämd tid och om förutsättningar i övrigt föreligger, låta nedsätta pengarna hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.</P>
<P class="p345 ft9">Om nedsättning sker ska pengarna anses nedsatta den dag betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p346 ft17">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">Sedan en betalning kommit in till det betalningsförmedlande organet ska organet så snart som möjligt förmedla betalningen till rätt målsägande. Även om det i många fall bör kunna ske utan att någon direktkontakt tas med målsäganden kommer situationer uppstå då det krävs att det betalningsförmedlande organet och målsäganden etablerar sådan kontakt. Detta kommer troligen att vara problemfritt i de flesta fallen men hinder kan alltid uppstå. Det kan till exempel vara fråga om en fysisk målsägande som saknar fast hemvist i Sverige eller en juridisk person som saknar företrädare. Även när det betalningsförmedlande organet får kontakt med målsäganden kan det inträffa att målsäganden av något skäl vägrar att ta emot betalningen.</P>
<P class="p179 ft9">Om detta eller något liknande skulle inträffa bör inte det betalningsförmedlande organet förvara pengarna under någon längre tid. När det finns förutsättningar bör pengarna istället nedsättas enligt 1927 års lag om nedsättning av pengar hos myndighet (för mer om nedsättning, se avsnitt 2.4.3). Eftersom pengarna inte kommer att vara räntebärande under den tid som de finns hos det betalningsförmedlande organet och det system som föreslås är tänkt att vara tillgängligt under en begränsad tid bör också den tid som det betalningsförmedlande organet ska försöka förmedla en betalning innan nedsättning sker om möjligt begränsas. Utgångspunkten är att det betalningsförmedlande organet inte ska söka målsäganden under någon lång tid eller vidta allt för omfattande utredningsåtgärder i sina försök att förmedla en betalning. Det riskerar i förlängningen att leda till att det byggs upp stora balanser som tynger verksamheten. Utredningen föreslår därför att det införs en gräns för hur lång tid det betalningsförmedlande organet ska försöka förmedla en betalning innan nedsättning sker. Tidsgränsen bör inte vara allt för lång, men bör preciseras genom förordning och inte genom lag eftersom den kan behöva justeras utifrån framtida erfarenheter av systemet. Tidsgränsen ska dock inte innebära att det betalningsförmedlande organet måste försöka förmedla en betalning under hela den aktuella tiden. Om det redan tidigare kan konstateras att förmedling inte kommer att kunna ske bör nedsättning ske omgående. Nedsättningen ska göras av det betalningsförmedlande organet. Därigenom säkerställs att den skadeståndsskyldiges betalning inte förlorar den verkan som betalningen till det betalningsförmedlande organet inneburit. Av samma skäl föreslår utredningen en regel som föreskriver att pengarna ska anses nedsatta den dag de kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p347 ft17">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft9">Slutligen kan diskuteras om nedsättningen bör anses gjord med s.k. återtagandeförbehåll vilket skulle medföra att den skadeståndsskyldige hade möjlighet att återta det nedsatta beloppet. Då måste dock beaktas att medel nedsatta med återtagandeförbehåll sannolikt kan utmätas för betalning av deponentens, dvs. den skadeståndsskyldiges, skulder och att beloppet skulle anses ingå i deponentens konkursbo i förekommande fall.<A href="#page_85"><SPAN class="ft35">7 </SPAN></A>Om betalningen nedsätts med återtagandeförbehåll får således den skadeståndsskyldige rätt att återta betalningen och medlen blir tillgängliga för utmätning. Det är möjligt att den skadeståndsskyldige inte längre har samma intresse av att göra rätt för sig då han eller hon inser att målsäganden av någon anledning inte får del av pengarna men samtidigt måste en betalning till det betalningsförmedlande organet uppfattas som en vilja och avsikt att göra sig fri från den aktuella skulden. En nedsättning gjord utan återtagandeförbehåll kan också återkrävas av den skadeståndsskyldige om det passerar tio år utan att målsäganden gör anspråk på pengarna. Under den tiden är pengarna skyddade mot utmätning för betalning av andra skulder. Med utgångspunkt tagen i att en betalning måste tolkas som att den skadeståndsskyldige vill göra sig fri från den aktuella skadeståndsfordran framstår det enligt utredningen som mest rimligt att nedsättning sker utan återtagandeförbehåll.</P>
<P class="p74 ft9">Om nedsättning sker bör den skadeståndsskyldige och målsäganden informeras genom tillgängliga kontaktuppgifter om detta samt om vad det innebär. Skulle den situationen uppstå att det betalningsförmedlande organet vare sig kan förmedla en betalning eller nedsätta den hos länsstyrelsen får betalningen i sista hand återbetalas till den som fullgjort betalningen.</P>
<P class="p348 ft37"><SPAN class="ft36">7 </SPAN>Walin, Lagen om skuldebrev m.m., 2 uppl. 1997, sid. 297 f.</P>
<P class="p194 ft17">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">5.4</SPAN><SPAN class="ft46">Andra frågor som rör systemet</SPAN></P>
<P class="p349 ft11"><SPAN class="ft10">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft80">Vilken verkan har en betalning till det betalningsförmedlande organet?</SPAN></P>
<P class="p350 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>En betalning som sker till det betalningsförmedlande organet ska, förutsatt att betalningen kommer in under den tid som systemet är tillgängligt, ha befriande verkan för den skadeståndsskyldige gentemot målsäganden upp till det belopp som betalats.</P>
<P class="p351 ft9">Den som är betalningsskyldig kan normalt betala med befriande verkan antingen till den som är berättigad till betalningen eller till någon som den berättigade anvisat som betalningsmottagare. I de fall då den berättigade vägrar ta emot betalning, lämna någon anvisning eller det av annan orsak inte går att betala till den berättigade finns möjligheten till nedsättning av pengar hos länsstyrelsen. Rättsverkan av en sådan nedsättning är, förutsatt att rätt till fullgörelse förelegat, att betalningsskyldigheten anses fullgjord.</P>
<P class="p49 ft9">En lagstiftning som innebär att betalning kan ske med befriande verkan till det betalningsförmedlande organet skapar en form av legalt ställföreträdarskap. Det betalningsförmedlande organet blir genom lag behörigt att motta betalning för målsägandens räkning och målsäganden fråntas därmed en del av sin behörighet att påverka hur betalning får ske. Om man anser att detta är en olämplig ordning skulle man istället kunna införa ett krav på uttryckligt samtycke till betalning via systemet från målsäganden eller en möjlighet för målsäganden att motsätta sig sådan betalning. Därigenom skulle man dock göra den skadeståndsskyldiges möjlighet att betala till det betalningsförmedlande organet beroende av målsägandens uttryckliga eller underförstådda samtycke. Även om det sannolikt är få målsägande som skulle motsätta sig betalning genom det betalningsförmedlande organet anser utredningen inte att en sådan lösning är lämplig.</P>
<P class="p61 ft9">För att de skadeståndsskyldiga ska känna förtroende för det system föreslås måste betalningar som görs på rätt sätt och i rätt tid kunna tillerkännas en för den skadeståndsskyldige befriande verkan gentemot målsäganden. Om skadeståndsbeloppet, efter överklagande av målsäganden, höjs av en överrätt och den skadeståndsskyldige erlagt betalning enligt underrättsdomen kan dock en betalning aldrig ges befriande verkan upp till mer än det inbetalda</P>
<P class="p212 ft17">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft9">beloppet. Detsamma gäller delbetalningar och betalningar som sker efter den angivna sista betalningsdagen. Eftersom det betalningsförmedlande organet främst ska vara förmedlande är det enligt utredningen rimligt att alla betalningar som förmedlas medför befriande verkan upp till inbetalt belopp. Betalningar som kommer in till det betalningsförmedlande organet senare än två veckor efter den angivna sista betalningsdagen ska inte förmedlas och kommer således inte heller att ha någon befriande verkan. Om en betalning som gjorts i rätt tid inte uppgår till ett så högt belopp att skulden är till fullo reglerad har målsäganden även sedan betalningen förmedlats alltjämt en fordran på den skadeståndsskyldige. Det är i den situationen upp till målsäganden att ta ställning till om han eller hon vill kräva ytterligare betalning. Sådana krav får då framställas på sedvanligt sätt antingen direkt till den skadeståndsskyldige eller genom en ansökan om verkställighet.</P>
<P class="p64 ft9">En annan fråga är hur man ska se på betalningar som den skadeståndsskyldige gjort trots att han eller hon samtidigt överklagat domen och yrkat att skadeståndsskyldigheten helt eller delvis ska undanröjas. Utredningens utgångspunkt i denna fråga är att en betalning enligt det föreslagna systemet inte bör tillerkännas någon annan verkan än vad den annars skulle ha haft i civilrättsligt hänseende. En utan förbehåll gjord betalning enligt en meddelad dom kan därvid i vissa fall jämställas med en utfästelse att inte överklaga domen.<A href="#page_87"><SPAN class="ft35">8 </SPAN></A>Oberoende av om betalningen ska tilläggas en sådan betydelse kan en part som fullgjort betalning enligt en dom utan möjlighet att senare återkräva betalningen eller på annat sätt tillgodoräkna sig denna gentemot motparten sakna möjlighet att föra talan mot domen, eftersom han i den situationen anses sakna klagointresse.<A href="#page_87"><SPAN class="ft35">9 </SPAN></A>Det förhållandet att en part betalat först sedan han eller hon överklagat har också ansetts sakna betydelse för frågan om parten ska anses ha klagointresse.<A href="#page_87"><SPAN class="ft35">10 </SPAN></A>En betalning kan således få till följd att den skadeståndsskyldige inte anses ha rätt att få skadeståndsfrågan prövad av högre instans. Vid betalningar som sker direkt till mottagaren finns dock möjligheten att göra förbehåll vid betalningen genom att till exempel ange att man förbehåller sig rätten att överklaga den dom som ligger till grund för betalningsskyldigheten och återkräva betalningen vid en ändrad utgång i nästa instans.</P>
<P class="p352 ft51"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft54">Se NJA 2006 sid. 101. Jfr även Heuman, JT </SPAN><NOBR>2006–2007,</NOBR> sid. 602 ff.</P>
<P class="p157 ft51"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft54">Jfr Fitger, Rättegångsbalken, sid. 50:15.</SPAN></P>
<P class="p157 ft37"><SPAN class="ft53">10</SPAN><SPAN class="ft56">Se RH 2005:3.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft9">Tanken med det system som föreslås är att den skadeståndsskyldige inte ska betala till det betalningsförmedlande organet om han eller hon inte godtar skadeståndsskyldigheten och har för avsikt att överklaga domen i skadeståndsdelen. Det kan dock inträffa att en skadeståndsskyldig ändå betalar för att till exempel begränsa sina räntekostnader. För att säkerställa den skadeståndsskyldige möjligheten att i sådana situationer betala utan att detta ses som ett ovillkorligt erkännande av skulden skulle man kunna överväga att införa en möjlighet för den skadeståndsskyldige att göra en villkorad betalning till det betalningsförmedlande organet. Utredningen anser dock inte att det är en lämplig ordning. Det beror dels på vad som angivits ovan om tanken med systemet, dels på att man vid en sådan situation skulle vara tvungen att välja mellan att antingen låta det betalningsförmedlande organet förvara pengarna till dess att frågan om skadeståndsskyldigheten var slutligt avgjord eller att förmedla betalningen till målsäganden trots att den skadeståndsskyldige förbehållit sig rätten att komma med återkrav. Det betalningsförmedlande organet bör enligt utredningens mening inte ges någon deponeringsliknande funktion vid sidan av de deponeringsmöjligheter som redan finns enligt befintliga system och för den som vill betala i avvaktan på överprövning och laga kraft finns möjligheten att göra en nedsättning hos Kronofogdemyndigheten. Det är vidare inte lämpligt med ett system som innebär att det förmedlas betalningar till målsäganden trots att man vet att det kan komma återkrav. Den skadeståndsskyldige bör därför informeras om att han eller hon inte bör betala till det betalningsförmedlande organet om han eller hon har för avsikt att överklaga brottsskadeståndet.</P>
<P class="p353 ft17">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft11"><SPAN class="ft10">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft80">Hur ska det betalningsförmedlande organet få relevanta uppgifter och hur ska känsliga uppgifter skyddas?</SPAN></P>
<P class="p308 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Det bör införas en bestämmelse som ålägger domstolarna och Åklagarmyndigheten att lämna vissa uppgifter till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p297 ft9">En ny sekretessbestämmelse tillämplig på det betalningsförmedlande organets verksamhet med förmedling av betalningar av brottsskadestånd ska införas.</P>
<P class="p345 ft24">Det ska även införas en ny sekretessbestämmelse tillämplig på länsstyrelsernas handläggning av ärenden i vilka det betalningsförmedlande organet nedsatt en betalning.</P>
<P class="p355 ft9">För att det betalningsförmedlande organets arbete med att förmedla betalningar ska kunna organiseras på ett smidigt sätt måste organet snabbt och enkelt kunna få tillgång till alla relevanta uppgifter kring det skadeståndsförordnande som en betalning avser. Domstolarna och Åklagarmyndigheten får i sin handläggning av mål och ärenden tillgång till aktuella <NOBR>person-,</NOBR> företags- och kontaktuppgifter och det är domstolarna och Åklagarmyndigheten (i vissa fall med hjälp av Rikspolisstyrelsen) som enligt förslaget ska distribuera inbetalningskort och information. Det framstår därmed också som naturligt att det betalningsförmedlande organet i första hand får relevanta uppgifter beträffande brottsskadestånden från domstolarna och Åklagarmyndigheten. Eftersom de relevanta uppgifterna som regel läggs in i myndigheternas datoriserade verksamhetsstöd bör målet vara att möjliggöra elektronisk överföring av uppgifterna till det betalningsförmedlande organet. Alla betalningar bör vidare göras identifierbara genom att de inbetalningskort som skickas ut förses med unika referensnummer som ska anges vid betalning. Med hjälp av detta nummer kan sedan uppgifterna om den specifika betalningen plockas fram. Det ställer som tidigare nämnts höga krav på att de uppgifter som inhämtas om framför allt målsägande inom ramen för polisutredningen, förundersökning och domstolsprocessen är korrekta och kompletta.</P>
<P class="p200 ft9">I den mån sekretess inte gäller för till exempel målsägandens identitet, adress och andra kontaktuppgifter finns inga formella hinder mot att domstolarna eller Åklagarmyndigheten lämnar ut uppgifterna till en annan myndighet, i vårt fall det betalningsförmedlande organet. Sekretess gäller dock även mellan myndigheter</P>
<P class="p219 ft17">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">och en myndighet kan därför bara lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet om det finns en bestämmelse som bryter sekretessen. En konkret uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning har en sådan sekretessbrytande verkan. Troligen skulle den typ av uppgiftslämnande som nu diskuteras, även utan en sådan uppgiftsskyldighet, många gånger kunna ske med stöd av den s.k. generalklausulen.<A href="#page_90"><SPAN class="ft35">11 </SPAN></A>Eftersom en tillämpning av generalklausulen formellt förutsätter att den överlämnande myndigheten gör en intresseavvägning i samband med varje begäran om att få ut uppgifter framstår det dock som en mindre lämplig lösning. För att domstolarnas och Åklagarmyndighetens uppgiftsskyldighet inte ska kunna ifrågasättas och för att möjliggöra överlämnande av sekretessbelagda uppgifter bör det därför införas en förordningsbestämmelse som reglerar domstolarnas och Åklagarmyndighetens skyldighet att lämna relevanta uppgifter kring av dem meddelade förordnanden om brottsskadestånd till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p315 ft9">Nästa fråga blir hur och i vilken omfattning uppgifter som finns hos det betalningsförmedlande organet ska skyddas. Utan några ytterligare lagstiftningsåtgärder skulle främst det s.k. minimiskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden gälla för dessa uppgifter.<A href="#page_90"><SPAN class="ft35">12 </SPAN></A>Minimiskyddet omfattar främst olika typer av kontaktuppgifter och gäller endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelserna är direkt tillämpliga hos alla myndigheter. Minimiskyddet kan dock aldrig användas för att sekretessbelägga namn och personnummer. Det är vidare tveksamt i vilken mån det skulle anses tillämpligt på till exempel kontonummer och andra bankuppgifter.</P>
<P class="p242 ft9">Det betalningsförmedlande organet kommer att behöva få del av sekretessbelagda uppgifter. Det handlar då förmodligen främst om uppgifter om målsägande som tillerkänts skadestånd. Ur målsägandenas perspektiv skulle det framstå som otillfredsställande om deras uppgifter inte kunde få samma skydd hos det betalningsförmedlande organet som hos den uppgiftslämnande myndigheten. Detta särskilt som målsägandena, vid en uttrycklig uppgiftsskyldighet, inte kan förhindra att uppgifterna lämnas till det betalningsförmedlande organet. Det bör därför införas en ny sekretess-</P>
<P class="p356 ft51"><SPAN class="ft53">11</SPAN><SPAN class="ft54">10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen.</SPAN></P>
<P class="p234 ft37"><SPAN class="ft53">12</SPAN><SPAN class="ft56">21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">bestämmelse tillämplig på det betalningsförmedlande organets verksamhet med förmedling av frivilliga betalningar av brottsskadestånd. Om det införs en sådan bestämmelse är det också mer sannolikt att andra myndigheter än domstolarna och Åklagarmyndigheten, med stöd av till exempel generalklausulen, skulle anse det möjligt att lämna sekretessbelagda uppgifter till det betalningsförmedlande organet i den mån organet skulle ha behov av sådana uppgifter från annat håll. En ny sekretessbestämmelse bör också införas för de fall då det betalningsförmedlande organet nedsätter en betalning hos länsstyrelsen. Det finns i dag ingen särskild sekretessbestämmelse som är tillämplig på länsstyrelsernas handläggning av ärenden om nedsättning av pengar enligt 1927 års lag. I de fall som nu är aktuella kan det dock uppstå situationer då det betalningsförmedlande organet behöver lämna sekretessbelagda uppgifter till länsstyrelsen för att kunna göra en nedsättning. Dessa uppgifter bör då kunna erhålla ett motsvarande skydd hos den mottagande länsstyrelsen.</P>
<P class="p46 ft9">Sekretessen enligt de föreslagna bestämmelserna bör omfatta uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Skälet till att de även ska omfatta enskildas ekonomiska förhållanden är att juridiska personer inte anses ha några personliga förhållanden och det kan uppkomma situationer då även uppgifter om juridiska personer behöver sekretesskyddas. Utredningen är dock av uppfattningen att man inte bör införa bestämmelser som åstadkommer en mer långtgående sekretess än vad som är nödvändigt för att skydda de intressen som föranleder bestämmelserna. Det finns enligt utredningen inte heller några uppenbara skäl som talar för att det bör införas en presumtion för sekretess beträffande uppgifterna hos det betalningsförmedlande organet och i förekommande fall hos länsstyrelserna. Utgångspunkten bör tvärtom vara att uppgifterna ska vara offentliga, dvs. ett rakt skaderekvisit<A href="#page_91"><SPAN class="ft35">13 </SPAN></A>bör gälla. Eftersom insynsintresset i den verksamhet som ska bedrivas måste anses begränsat bör det emellertid inte uppställas ett s.k. rakt kvalificerat skaderekvisit<A href="#page_91"><SPAN class="ft35">14</SPAN></A>. Sekretess ska därför gälla om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Eventuell sekretess för uppgifter i allmänna handlingar bör gälla i högst 70 år.</P>
<P class="p357 ft47"><SPAN class="ft53">13</SPAN><SPAN class="ft55">Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess gäller endast om det kan antas att viss skada eller men uppstår om uppgiften lämnas ut.</SPAN></P>
<P class="p358 ft37"><SPAN class="ft53">14</SPAN><SPAN class="ft56">Vid kvalificerade raka skaderekvisit är utgångspunkten att sekretess endast gäller om det kan antas att </SPAN><SPAN class="ft71">betydande </SPAN>skada eller men uppstår om uppgiften lämnas ut.</P>
<P class="p359 ft17">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Tekniska lösningar</SPAN></P>
<P class="p313 ft24"><SPAN class="ft28">Bedömning: </SPAN>Nya tekniska lösningar måste utvecklas. Dessa kommer sannolikt, i vart fall initialt, att behöva se olika ut beroende på handläggningsform och instans.</P>
<P class="p360 ft27">Bakgrund</P>
<P class="p60 ft9">I dag rapporteras tingsrätternas domslut i brottmål från verksamhetsstödet Vera till Rikspolisstyrelsen med hjälp av rättsväsendets informationssystem <NOBR>(RI-systemet).</NOBR> Vad gäller till exempel brott och påföljd sker rapporteringen i form av fast nomenklatur, medan skadeståndsförordnandena rapporteras som fritext. Överrätternas domslut i brottmål skrivs ännu så länge helt som fritext varför domarna expedieras i pappersform till Rikspolisstyrelsen där de tolkas och matas in manuellt i <NOBR>RI-systemet.</NOBR> Andra myndigheter får del av information om domstolarnas domslut i brottmål genom Rikspolisstyrelsen. Det finns för närvarande ingen funktion för eller några planer på att skapa strukturerade domslut i Vera för andra mål än brottmål.</P>
<P class="p213 ft9">Strafförelägganden förs in i Åklagarmyndighetens verksamhetsstöd Cåbra. Om föreläggandet ska godkännas vid ett sammanträde rapporteras det till Rikspolisstyrelsen när det godkänts och om föreläggandet utfärdas för att godkännas inom viss tid rapporteras det genast till Rikspolisstyrelsen som skickar ut strafföreläggandet med bilagor till den misstänkte. Ett strafföreläggande som ska skickas ut till den misstänkte passerar således två datasystem innan det skickas ut.</P>
<P class="p257 ft9">Rättsväsendets myndigheter samarbetar kring utvecklingen av informationsflöden mellan myndigheterna inom ramen för det s.k. <NOBR>RIF-samarbetet.<A href="#page_92"><SPAN class="ft35">15</SPAN></A></NOBR><A href="#page_92"><SPAN class="ft35"> </SPAN></A>Samarbetet omfattar endast brottmål och tanken är att myndigheterna i framtiden ska kunna rapportera uppgifter elektroniskt till varandra. Samarbetet är uppdelat i etapper och i den första etappen som ska vara avslutad den 31 december 2011 ligger mycket av fokus på att göra nomenklatur och definieringar enhetliga. Ett av huvudmålen under den första etappen är vidare att det gamla <NOBR>RI-systemet</NOBR> ska fasas ut. För att detta ska bli möjligt pågår bland annat arbete med att strukturera hovrätternas domslut</P>
<P class="p238 ft37"><SPAN class="ft36">15 </SPAN>”RIF” står här för Rättsväsendets informationsförsörjning.</P>
<P class="p133 ft17">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">i brottmål vad gäller främst brott och påföljd. <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> är i detta skede fokuserat på verksamheterna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården samt i viss mån även Brottsförebyggande rådet. Andra myndigheter kan dock förväntas bli mer involverade i senare etapper.</P>
<P class="p56 ft9">Skadestånd i brottmål utgör en del av verksamhetsmodellen i <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> men i den fas som samarbetet befinner sig för närvarande är skadeståndsförordnandena inte föremål för något utvecklingsarbete. Det är sannolikt först efter avslutandet av den första etappen realistiskt att tro att man inom ramen för <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetet kan påbörja ett arbete med att strukturera skadeståndsförordnanden i brottmål och strafförelägganden.</P>
<P class="p15 ft9">Beträffande möjligheterna att utveckla befintliga och nya datasystem för att administrera ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd på det sätt som föreslås gör utredningen följande överväganden.</P>
<P class="p361 ft27">Tingsrättsdomar</P>
<P class="p73 ft9">Det är möjligt att, beträffande skadestånd utdömda i brottmål, skapa en struktur i verksamhetsstödet Vera för att framställa inbetalningskort med alla relevanta betalningsuppgifter. Det enklaste vore att utveckla en struktur som innebär att det produceras ett inbetalningskort per skadeståndsförordnande i domslutet, dvs. ett inbetalningskort per målsägande. Det framstår enligt utredningen också som den bästa lösningen ur den skadeståndsskyldiges perspektiv eftersom han eller hon då kan välja att betala vissa skadestånd och avstå från att betala andra. En sådan teknisk lösning kräver dock att utformningen av skadeståndsförordnanden i brottmålsdomar blir strukturerad och därmed enhetlig.</P>
<P class="p191 ft9">När det gäller brottsskadestånd som avgörs i tvistemål är situationen en annan. Tvistemålsdomsluten kommer sannolikt inte, i vart fall inom någon överskådlig framtid, att struktureras i Vera. För dessa domslut kan det istället skapas ett system för särskild rapportering i Vera. Med hjälp av den särskilda rapporteringsfunktionen skulle sedan inbetalningskortet kunna framställas. En sådan funktion skulle möjligen innebära att det måste utföras ytterligare något moment i Vera då fråga är om brottsskadestånd i tvistemål. Med tanke på att det handlar om ett begränsat antal mål bör det</P>
<P class="p362 ft17">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">dock inte medföra någon större ökning av arbetsbördan för tingsrätternas personal.</P>
<P class="p363 ft27">Överrättsdomar</P>
<P class="p60 ft9">Beträffande överrätternas domar uppstår större svårigheter eftersom överrätterna i sina domslut oftast förhåller sig till underrättens dom. Många gånger avgörs dessutom målen i överrätterna genom någon form av slutligt beslut. Med tanke på hur avgörandena därmed är utformade kan det bli nödvändigt att även för överrätternas del utveckla en lösning liknande den som beskrivits för tvistemål i tingsrätt, dvs. ett system för särskild rapportering av brottsskadestånden.</P>
<P class="p179 ft9">Eftersom det kan vara så att den skadeståndsskyldige betalat någon del av brottsskadeståndet när överrättens dom meddelas vore det enligt utredningen också olyckligt att ange det totala skadeståndsbeloppet på inbetalningskortet utan hänsyn tagen till eventuellt gjorda betalningar. En teknisk lösning som innebär att betalningar som redan gjorts till det betalningsförmedlande organet beaktas vid framställningen av inbetalningskort vid överrätten skulle kräva att det utvecklades ett system som medger återrapportering från det betalningsförmedlande organet. Att föreslå en sådan lösning är i dagsläget orealistiskt enligt de uppgifter som utredningen fått. Kostnaderna för systemutveckling och förvaltning av en sådan lösning skulle sannolikt bli alldeles för höga. Utredningen anser därför att det vore lämpligare om det hos överrätterna inte angavs något belopp på själva inbetalningskortet. Det totala skadeståndsbeloppet beräknat enligt överrättens avgörande kan istället presenteras i informationsdelen tillsammans med anvisningar om att eventuella betalningar som den skadeståndsskyldige gjort ska avräknas.</P>
<P class="p364 ft27">Strafförelägganden</P>
<P class="p70 ft9">En funktion för att framställa inbetalningskort för frivillig betalning av brottsskadestånd intagna i strafförelägganden kommer som utredningen uppfattat det kräva viss utveckling av såväl Åklagarmyndighetens som Rikspolisstyrelsens datasystem. Att ta fram en sådan funktion är dock genomförbart. Funktionen skulle möjligen</P>
<P class="p327 ft17">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft9">innebära att den enskilde åklagaren måste fylla i ytterligare några uppgifter i systemet när han eller hon lägger in strafföreläggandet, men med tanke på att antalet strafförelägganden som innehåller brottsskadestånd är lågt skulle det inte bli fråga om någon nämnvärd ökning av den totala arbetsbördan för åklagarna.</P>
<P class="p361 ft27">Information till det betalningsförmedlande organet</P>
<P class="p73 ft9">För att systemet ska fungera så smidigt som möjligt bör, som berörts tidigare, relevant information om potentiella betalningar (dvs. alla förordnanden om brottsskadestånd/inbetalningskort som skickas ut) vara tillgänglig för hämtning till det betalningsförmedlande organets system. Eftersom det i många fall kan vara fråga om känslig information är det viktigt att det betalningsförmedlande organet kan ta emot informationen på ett säkert sätt. <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetet har också som mål att bland annat utöka möjligheterna till elektronisk överföring av uppgifter mellan rättsväsendets olika myndigheter. Utvecklingen av <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> borde därför kunna skapa bättre förutsättningar för tillskapandet av en lösning som innebär att det betalningsförmedlande på elektronisk väg kan få uppgifter om utdömda brottsskadestånd.</P>
<P class="p57 ft9">Flera av de myndigheter som är med i <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> har i dag möjlighet att ta emot känslig information med hjälp av s.k. spridnings- och hämtningssystem över SGSI. SGSI är ett driftsäkert datornätverk som kopplar samman svenska statliga myndigheter i ett skyddat nätverk. För att få tillgång till SGSI krävs särskild ackreditering. Systemägare för SGSI är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelserna är inte anslutna till SGSI men kommunicerar elektroniskt dels sinsemellan, dels med ett antal andra statliga verk över ett skyddat kommunikationsnät som kallas <NOBR>Lst-Net.</NOBR></P>
<P class="p365 ft27">Några överväganden</P>
<P class="p73 ft9">Det förslag som presenterats är som framgått tekniskt genomförbart. Den tekniska lösningen kommer dock sannolikt, i vart fall under någon tid, att behöva se lite olika ut beroende på handläggningsform och instans. I takt med att berörda myndigheters verksamhetsstöd utvecklas och att <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> fortskrider är det</P>
<P class="p219 ft17">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">dock utredningens övertygelse att de tekniska lösningarna kan bli allt bättre och medge en smidig informationsöverföring av de uppgifter som det betalningsförmedlande organet behöver.</P>
<P class="p48 ft9">Utredningen har vid sina kontakter med berörda myndigheter fått bekräftat att det som föreslås är tekniskt genomförbart men det har samtidigt framhållits från flera håll att det kommer att ta tid att utveckla ett så automatiserat system som utredningen beskriver. De berörda myndigheterna ser inte heller, som planeringen ser ut i dagsläget, att ett sådant utvecklingsarbete skulle kunna påbörjas innan den första etappen av <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> avslutas vid årsskiftet 2011/2012. Som ett alternativ har därför bland annat föreslagits att man skulle kunna inleda med en mer manuell hantering där den skadeståndsskyldige kanske inte skulle kunna få information om till exempel det belopp som ska betalas beräknat inklusive eventuell ränta. Ett sådant system skulle enligt dessa myndigheter gå att starta upp tidigare och till en lägre kostnad. En annan möjlig initial lösning skulle kunna vara att skapa någon form av separat modullösning som möjliggör elektronisk kommunikation mellan domstolarnas verksamhetsstöd Vera, Åklagarmyndighetens verksamhetsstöd Cåbra och det betalningsförmedlade organets system. Målet för en sådan lösning skulle dessutom kunna vara att den vid lämplig tidpunkt skulle integreras med <NOBR>RIF-samarbetet.</NOBR></P>
<P class="p366 ft9">Utredningen är väl medveten om att det som föreslås initialt kommer att innebära ett ganska omfattande och kostsamt utvecklingsarbete. (För mer om svårigheterna med att beräkna dessa kostnader, se avsnitt 7.1.1.) En sådan inledande satsning skulle dock, som utredningen ser på saken, medföra att parterna fick betydligt bättre service, att mindre manuellt arbete behövde utföras hos berörda myndigheter samt att de löpande kostnaderna för förvaltningen och det betalningsförmedlande organets verksamhet kunde hållas lägre. Sannolikt skulle också den högre servicegraden bidra till att fler utnyttjade möjligheten att betala till det betalningsförmedlande organet och därmed skulle de positiva effekterna av att införa ett system för frivillig betalning av brottsskadestånd bli större. En högre servicegrad och mer individuellt utformad information till parterna borde också kunna bidra till att färre frågor ställs till berörda myndigheter. Med detta sagt är det självklart möjligt att genomföra utredningens förslag i flera steg och att successivt utveckla och förbättra de tekniska lösningarna. Om man väljer ett sådant tillvägagångssätt är det emellertid utredningens uppfattning att enskilda parter bör få tillgång till den hjälp och ser-</P>
<P class="p367 ft17">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft9">vice som ett genomförande av de grundläggande delarna av förslaget skulle innebära.</P>
<P class="p369 ft25"><SPAN class="ft22">5.5</SPAN><SPAN class="ft59">Vem ska agera som betalningsförmedlande organ?</SPAN></P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att agera som betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p371 ft10"><SPAN class="ft10">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft48">Bättre att välja en redan befintlig myndighet</SPAN></P>
<P class="p372 ft9">Utredningens utgångspunkt är att det betalningsförmedlande organets uppgifter bör skötas av en statlig myndighet. Utredningens ambition är vidare att föreslå ett system som innebär så lite manuellt arbete som möjligt för det betalningsförmedlande organet. Även om arbetet i hög grad kan automatiseras med hjälp av tekniska lösningar kommer det dock alltid att uppstå situationer som måste lösas manuellt. Dessutom kommer det att krävas resurser för att upprätthålla en god servicenivå gentemot berörda parter och för att förvalta de system som används i verksamheten. Som framgått av kapitel 4 är det svårt att med någon högre grad av säkerhet avgöra hur många som kommer att utnyttja möjligheten att betala genom det betalningsförmedlande organet. Därmed blir det också svårt att förutspå omfattningen av det betalningsförmedlande organets verksamhet. Utredningen anser därför att en redan befintlig myndighet bör anförtros uppgiften att agera betalningsförmedlande organ. Därigenom borde en del positiva samordningseffekter kunna uppnås samtidigt som organisationen kan bibehålla en viss flexibilitet.</P>
<P class="p373 ft9">Frågan är då vilken myndighet som är lämpligast för uppdraget. I det avseendet har utredningen efter en del överväganden fokuserat på fyra möjliga alternativ, vilka alla har sina för- och nackdelar. De fyra alternativen och utredningens slutliga överväganden redovisas i de två följande avsnitten.</P>
<P class="p374 ft17">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft10">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft48">Alternativ som övervägts närmare</SPAN></P>
<P class="p195 ft27">Brottsoffermyndigheten</P>
<P class="p70 ft9">Brottsoffermyndighetens nuvarande verksamhet omfattar inte någon förmedling av betalningar, men myndighetens arbete med brottsskadeersättningar och den därtill kopplade regressverksamheten innebär att myndigheten hanterar betalningsströmmar. Eftersom Brottsoffermyndigheten arbetar med brottsskadeersättningar skulle uppgiften att förmedla betalningar av brottsskadestånd också kunna ses som ett naturligt tillskott till verksamheten. Brottsoffermyndigheten har genom sin verksamhet också en naturlig koppling till rättsväsendet. Brottsoffermyndighetens övergripande mål är dessutom att främja brottsoffers rättigheter, intressen och behov, vilket förmedling av frivilligt betalda brottsskadestånd i viss mening måste anses göra. Det system som föreslås är dock tänkt att i lika hög grad tillgodose den skadeståndsskyldiges intresse av att kunna göra rätt för sig. Brottsoffermyndigheten har i sin dagliga verksamhet kontakter med såväl målsägande som skadeståndsskyldiga och företrädare för myndigheten har uppgett att detta fungerar mycket bra. Parternas intressen vid frivilliga betalningar är inte heller motstående på samma sätt som i en rättsprocess. Det har dock framförts till utredningen att det möjligen skulle kunna uppfattas som märkligt att Brottsoffermyndigheten, om den utsågs till betalningsförmedlande organ, i ett första skede skulle ha till uppgift att förmedla skadeståndsbetalningar i enlighet med meddelade domar och utfärdade strafförelägganden för att därefter i ett senare skede själva göra självständiga skadeståndsrättsliga bedömningar av skadeståndsskyldighetens omfattning.</P>
<P class="p375 ft9">Brottsoffermyndigheten ingår formellt i <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> men har så här långt haft en mycket passiv roll i detta. Myndigheten använder sig i dag av två standardiserade ärendehanteringssystem i sin verksamhet. För att Brottsoffermyndigheten ska kunna agera betalningsförmedlande organ på det sätt som utredningen tänkt krävs sannolikt att myndigheten får en del ny teknik och ett nytt datasystem. Brottsoffermyndigheten är inte ansluten till SGSI.</P>
<P class="p376 ft17">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft27">Domstolsverket</P>
<P class="p207 ft9">Domstolsverket fungerar som en serviceorganisation åt landets domstolar och ansvarar för övergripande samordning och gemensamma frågor inom Sveriges Domstolar. Den funktion som nu föreslås ligger därmed långt från de uppgifter som Domstolsverket har i dagsläget. Då det är av stor vikt att uppgifter som i någon mening kan uppfattas som verkställande hålls borta från domstolarna bör sådana uppgifter således också hållas borta från Domstolsverket. Anledningen till att utredningen trots detta tagit med Domstolsverket i sina överväganden är att myndigheten ändå påverkas i ganska stor utsträckning av utredningens förslag eftersom de flesta inbetalningskorten kommer att skickas ut från landets domstolar. Dessutom finns redan i dag elektroniska informationsflöden och ett nära samarbete mellan domstolarna och Domstolsverket. Domstolsverket har vidare ett utvecklat och fungerande system för utbetalningar av till exempel vittnesersättningar till enskilda. Myndigheten hanterar dock inga inkommande betalningar på det sätt som det betalningsförmedlande organet föreslås göra.</P>
<P class="p377 ft9">Även hos Domstolsverket skulle det krävas ett visst tekniskt utvecklingsarbete om funktionen skulle förläggas till myndigheten. En hel del sådant arbete kommer också att krävas med anledning av de funktioner som behövs för att framställa inbetalningskort m.m. Domstolsverket är i allra högsta grad aktivt i <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> och är anslutet till SGSI.</P>
<P class="p72 ft27">Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p73 ft9">Kronofogdemyndigheten bedriver främst verksamhet av exekutiv karaktär. Det handlar till övervägande del om att genom tvångsåtgärder se till att den som har en fordran får betalt. Verksamheten hanterar därmed betalningar som förmedlas till en berättigad part. Uppgiften som betalningsförmedlande organ måste dock betecknas som verksamhetsfrämmande hos Kronofogdemyndigheten eftersom den innebär en förmedling av frivilliga betalningar. Vissa positiva samordningseffekter borde emellertid kunna uppnås eftersom det är fråga om fordringar som, om de inte betalas, i många fall kommer att aktualiseras hos myndigheten genom ett verkställighetsärende. Som betalningsförmedlande organ skulle Kronofogde-</P>
<P class="p378 ft17">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">myndigheten dessutom få direkt tillgång till information om vilka brottsskadestånd som blivit betalda och onödiga utskick skulle därmed kunna undvikas. För att uppnå nyss nämnda samordningseffekter krävs dock att samkörning sker mellan verkställighetsregistret och det register som avser frivillig betalning av brottsskadestånd. För att kunna göra en sådan samkörning krävs med stor sannolikhet ett antal lagändringar. Något som också måste beaktas i sammanhanget är att de flesta vill undvika kontakt med Kronofogdemyndigheten eftersom myndigheten främst är känd för sina exekutiva uppgifter. Många är rädda för att drabbas av verkställighetsåtgärder och få betalningsanmärkningar. Det finns också en högre risk för att det inte skulle uppfattas som frivilligt att betala om detta skulle ske till Kronofogdemyndigheten. Möjligen kan det till och med finnas skadeståndsskyldiga som skulle avstå från att betala till exempel därför att de har andra ärenden hos Kronofogdemyndigheten och inte vill ge sken av att ha betalningsförmåga.</P>
<P class="p315 ft9">Alla tekniska lösningar som Kronofogdemyndigheten använder i dag är anpassade efter ett <NOBR>borgenärs-gäldenärsförhållande.</NOBR> Ett särskilt datastöd skulle därför behöva byggas upp för den aktuella verksamheten. Kronofogdemyndigheten är för närvarande inte med i <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> men deltar i viss omfattning som observatör. Myndigheten är ansluten till SGSI.</P>
<P class="p379 ft27">Länsstyrelserna</P>
<P class="p70 ft9">Inom ramen för länsstyrelsernas verksamhet faller en mängd olika typer av ärenden, varav de flesta går ut på att vara statens företrädare inom olika områden. Eftersom uppgiften att ta emot, förvara och betala ut pengar (deponering/nedsättning) är mycket lik den betalningsförmedlande funktion som nu föreslås framstår funktionen inte som helt verksamhetsfrämmande för länsstyrelserna. Det betalningsförmedlande organet kommer dock att ha en större verksamhet, inhämta mer information på egen hand och ha flera kontakter med enskilda än vad länsstyrelserna har i dag med anledning av sin deponeringsverksamhet. Länsstyrelserna har för närvarande inte heller någon tydlig koppling till rättsväsendet. Länsstyrelserna skulle därmed kunna uppfattas som en neutral aktör av parterna, men det skulle också kunna upplevas som förvirrande för parterna att få ytterligare en aktör att förhålla sig till. Det betalningsförmed-</P>
<P class="p380 ft17">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">lande organets verksamhet bedöms inte bli mer omfattande än att den kan och, enligt utredningen, bör bedrivas på ett ställe. Om verksamheten ska skötas av länsstyrelserna bör uppgiften därför anförtros en av dessa.</P>
<P class="p14 ft9">Även hos länsstyrelserna skulle ett nytt datastöd för den föreslagna verksamheten behöva utvecklas. Länsstyrelserna har en gemensam <NOBR>IT-enhet</NOBR> och kommunicerar elektroniskt med varandra och med andra statliga verk över ett gemensamt kommunikationsnät som kallas <NOBR>Lst-Net.</NOBR> Nätet är skyddat vilket innebär att man på ett säkert sätt kan skicka uppgifter mellan olika verksamheter. Eftersom Länsstyrelserna har <NOBR>Lst-Net</NOBR> har de inte haft något behov av att ansluta till SGSI. Länsstyrelserna är i dagsläget inte med i <NOBR>RIF-samarbetet.</NOBR></P>
<P class="p285 ft10"><SPAN class="ft10">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft48">Därför Brottsoffermyndigheten</SPAN></P>
<P class="p216 ft9">Beträffande Domstolsverket kan inledningsvis sägas att det sannolikt skulle kunna innebära flera positiva samordningseffekter att ge uppdraget till myndigheten. Enligt utredningen finns det dock starka principiella skäl som talar mot en sådan lösning. Det är en sak att som en serviceåtgärd låta domstolarna skicka ut inbetalningskort och information men en annan att låta Domstolsverket förmedla skadeståndsbetalningar. Förtroendet för domstolarnas verksamhet riskerar att påverkas negativt om Domstolsverket anförtros en uppgift som riskerar att uppfattas som verkställande. Det är därför utredningens bestämda uppfattning att Domstolsverket inte bör ges uppgiften att agera betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p191 ft9">Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet medför att det kan upplevas som något negativt att behöva ha kontakt med myndigheten. Även om den funktion som föreslås skulle hållas helt skild från den exekutiva verksamheten är det sannolikt många som trots det skulle göra en sådan koppling. Det skulle i förlängningen kunna medföra att skadeståndsskyldiga avstod från att utnyttja systemet av till exempel rädsla för att drabbas av verkställighetsåtgärder och betalningsanmärkningar. Mycket förenklat skulle man dessutom kunna säga att det är utredningens uppdrag att föreslå ett system som gör det möjligt för den som vill betala att göra det utan att behöva komma i direkt kontakt med Kronofogdemyndigheten. Ur det perspektivet framstår det som lite motsägelsefullt att utse Kronofogdemyndigheten till betalningsförmedlande organ. Mot</P>
<P class="p381 ft17">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">detta kan anföras att det viktigaste för den enskilde måste vara att kunna göra rätt för sig utan att drabbas av negativa konsekvenser i form av avgifter och betalningsanmärkningar samt att det faktum att Kronofogdemyndigheten i sin exekutiva verksamhet kommer att hantera många av de brottsskadestånd som inte blir frivilligt betalda innebär att flera samordningsfördelar skulle kunna uppnås om Kronofogdemyndigheten utsågs till betalningsförmedlande organ. Utredningen gör dock bedömningen att de positiva effekter som skulle kunna uppnås inte skulle bli så stora att de uppväger de skäl av mer principiell och psykologisk karaktär som talar emot en sådan lösning. Kronofogdemyndigheten bör därför inte ges i uppdrag att agera betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p49 ft9">Återstår gör då Brottsoffermyndigheten och någon av landets länsstyrelser. Dessa myndigheter bedriver alla verksamhet som innefattar hantering av betalningsströmmar, men länsstyrelserna har den verksamhet som mest liknar det betalningsförmedlande organets. Länsstyrelserna framstår också som ett neutralt alternativ och har redan i dagsläget en väl utvecklad <NOBR>IT-struktur</NOBR> inom vilken det borde vara fullt genomförbart att utveckla ett verksamhetsstöd för den föreslagna funktionen. Mot detta ska ställas Brottsoffermyndighetens roll i rättskedjan och vana av kontakter med såväl målsägande som skadeståndsskyldiga. Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskadeersättningar ger också en naturlig koppling till frågor som berör brottsskadestånd. Brottsoffermyndigheten har dock en betydligt mindre väl utvecklad <NOBR>IT-struktur</NOBR> än Länsstyrelserna.</P>
<P class="p213 ft9">Såväl Brottsoffermyndigheten som länsstyrelserna kan enligt utredningen, om än på lite olika sätt, förväntas ha goda förutsättningar att hantera den verksamhet som det nu är fråga om. Rent teknikmässigt framstår länsstyrelserna med sin centrala <NOBR>IT-enhet</NOBR> och väl utvecklade <NOBR>IT-struktur</NOBR> som det bästa alternativet. Även om verksamheten är tänkt att i så hög grad som möjligt vara automatiserad måste man dock förvänta sig att det betalningsförmedlande organet också kommer att få besvara en del frågor från berörda parter. I arbetet med att besvara dessa frågor är det sannolikt en stor fördel att ha kunskap om och erfarenhet av hela det rättsliga system som kan aktualiseras när fråga är om brottsskadestånd. Här har Brottsoffermyndigheten således en klar fördel av att under hela sin verksamhetstid ha arbetat med denna typ av frågeställningar. De inblandade kan därför uppleva det som mer naturligt att ha kontakt med Brottsoffermyndigheten. Att Brottsoffermyndigheten i sitt</P>
<P class="p71 ft17">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p21 ft23">Ett särskilt system för frivillig betalning av brottsskadestånd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">arbete med brottsskadeersättningsärenden gör självständiga skadeståndsrättsliga bedömningar ser utredningen inte heller som något problem eftersom frågan om brottsskadeersättning aktualiseras först sedan det konstaterats att den skadeståndsskyldige inte kan göra rätt för sig. Något som talar till Brottsoffermyndighetens fördel är vidare deras, om än mycket passiva, deltagande i <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetet. Detta eftersom utredningen fått uppfattningen att mycket av det utvecklingsarbete som måste genomföras hos Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen sannolikt skulle ske inom ramen för detta samarbete.</P>
<P class="p218 ft9">Efter beaktande av de faktorer som nu beskrivits har utredningen kommit fram till att övervägande skäl talar för att Brottsoffermyndigheten bör utses till betalningsförmedlande organ. Vid denna bedömning har Brottsoffermyndighetens nuvarande roll i rättskedjan och mångåriga erfarenhet av arbete med frågor som berör brottsskadestånd varit av avgörande betydelse.</P>
<P class="p382 ft17">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">6 Information om systemet</P>
<P class="p383 ft25"><SPAN class="ft22">6.1</SPAN><SPAN class="ft59">Allmänt om myndigheternas serviceskyldighet m.m.</SPAN></P>
<P class="p216 ft9">Att myndigheter ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde följer av 4 § förvaltningslagen (1986:223). Av bestämmelsen framgår även att hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Förvaltningslagen gäller för förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Reglerna om myndigheternas serviceskyldighet och samverkan som återfinns i <NOBR>4–6</NOBR> §§ förvaltningslagen gäller dock även annan förvaltningsverksamhet hos myndigheterna. För domstolarna gäller vidare att de även i den del av sin verksamhet som inte omfattas av förvaltningslagens bestämmelser i lämplig utsträckning ska lämna upplysningar till enskilda i frågor som rör den verksamheten.<A href="#page_104"><SPAN class="ft35">1 </SPAN></A>Vidare kan som tidigare nämnts noteras att det framgår av 2 kap. 3 § utsökningsförordningen att Kronofogdemyndigheten ska hjälpa fysiska målsägande med ansökan om verkställighet. Att Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp som målsäganden (och andra) kan efterfråga anses i övrigt framgå av 4 § förvaltningslagen.<A href="#page_104"><SPAN class="ft35">2</SPAN></A></P>
<P class="p377 ft9">Det är med andra ord bestämmelsen i förvaltningslagen som utgör grunden för myndigheternas serviceskyldighet. Av redogörelsen om nuvarande förhållanden i kapitel 2 framgår närmare hur berörda aktörer i dagsläget lämnar information om betalning av brottsskadestånd direkt till parterna. Vid sidan av detta svarar myndigheterna självklart på frågor som ställs till dem och det finns</P>
<P class="p230 ft51"><SPAN class="ft53">1</SPAN><SPAN class="ft54">13 § förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.</SPAN></P>
<P class="p210 ft37"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft56">Se Ds 1993:29 sid. 79.</SPAN></P>
<P class="p384 ft17">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Information om systemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">många gånger ytterligare information att tillgå i deras lokaler och via deras webbplatser.</P>
<P class="p68 ft9">Att parter som berörs av det system för frivillig betalning som nu föreslås måste få information som är tydlig och lättfattlig följer enligt utredningens mening redan av den allmänna serviceskyldigheten men det utgör också en nödvändighet för att parterna ska förstå vad systemet innebär och hur det fungerar. En väl genomtänkt och lättillgänglig information kan bidra till att öka användandet av systemet och begränsa riskerna för missförstånd.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen anser dessutom att den förfrågan och information som Kronofogdemyndigheten skickar ut till fysiska målsägande med anledning av att det kommit in en lagakraftvunnen dom eller ett strafföreläggande med skadeståndsförordnanden inte bör skickas ut innan det passerat så lång tid att den skadeståndsskyldige inte längre får betala brottsskadeståndet till det betalningsförmedlande organet. På så vis bör antalet fall där Kronofogdemyndighetens och det betalningsförmedlande organets handläggning löper parallellt kunna begränsas och risken för förvirring hos parterna minskas. För att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva skicka ut förfrågningar i onödan och för att undvika att systemen löper parallellt är det enligt utredningens mening också angeläget att ålägga det betalningsförmedlande organet att informera Kronofogdemyndigheten om ärenden i vilka fysiska målsägande fått full betalning av sitt skadestånd. Det kan även bidra till vissa besparingar hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p385 ft25"><SPAN class="ft22">6.2</SPAN><SPAN class="ft59">Vad är det viktigt att parterna får information om?</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Som framgått av kapitel 5 är det utredningens uppfattning att parterna ska få information om hur frivillig betalning av brottsskadestånd kan ske samtidigt som de får del av den utskrivna domen eller strafföreläggandet. Informationen kommer därmed att distribueras av domstolarna, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Dessa myndigheter bör därför tillsammans med det betalningsförmedlande organet ges i uppdrag att gemensamt och under ledning av någon av dem komma överens om hur informationen lämpligen bör utformas.</P>
<P class="p386 ft17">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p21 ft23">Information om systemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft9">Utöver att informationen rent allmänt bör ge en lättfattlig beskrivning av systemet är det enligt utredningens mening viktigt att informationen är tydlig på ett antal punkter.</P>
<P class="p387 ft24"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft82">Det måste vara tydligt att den skadeståndsskyldige genom systemet har en </SPAN><SPAN class="ft33">frivillig </SPAN>möjlighet att betala brottsskadeståndet med hjälp av det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p388 ft9"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft83">Det bör också framgå att betalning till det betalningsförmedlande organet inte bör ske om den skadeståndsskyldige har för avsikt att överklaga domen i skadeståndsdelen eller avstå från att godkänna strafföreläggandet. Den skadeståndsskyldige kan i det sammanhanget informeras om möjligheten att istället göra en nedsättning hos Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p389 ft24"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft82">Det måste understrykas att det belopp som anges är beräknat inklusive upplupen eventuell ränta fram till den angivna sista betalningsdagen och att betalning därför bör ske senast denna dag.</SPAN></P>
<P class="p390 ft24"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft82">Det bör framgå hur det angivna beloppet beräknats, dvs. hur stor del av beloppet som avser kapital och hur stor del som avser ränta.</SPAN></P>
<P class="p391 ft9"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft83">För att undvika att skadeståndsskyldiga i allt för stor utsträckning vänder sig till domstolarna och åklagarkamrarna med frågor måste det framgå tydligt att den som har frågor kring systemet och eventuell betalning ska vända sig till det betalningsförmedlande organet.</SPAN></P>
<P class="p389 ft24"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft82">Om skadeståndsskyldigheten är solidarisk bör den skadeståndsskyldige informeras om innebörden av detta.</SPAN></P>
<P class="p392 ft24"><SPAN class="ft81">•</SPAN><SPAN class="ft82">Det bör slutligen framgå vad som kan hända om den skadeståndsskyldige inte betalar.</SPAN></P>
<P class="p393 ft9">Vid sidan av att den skadeståndsskyldige får information tillsammans med domen eller strafföreläggandet bör man även överväga att skicka ut ett generellt utformat informationsblad till målsäganden. Målsäganden skulle genom informationsbladet också kunna rekommenderas att kontrollera med det betalningsförmedlande organet om betalning skett innan en ansökan om verkställighet ges in. På det sättet kan förhoppningsvis antalet onödiga ansökningar om verkställighet begränsas ytterligare.</P>
<P class="p394 ft17">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Information om systemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9">Vidare bör övervägas om det inte bör framställas ett standardiserat informationsblad på ett lämpligt urval av andra språk än svenska. Därigenom kan även vissa skadeståndsskyldiga och målsägande med inga eller begränsade kunskaper i svenska språket få skriftlig information om systemet.</P>
<P class="p88 ft9">Utredningen vill slutligen understryka att det blir allt viktigare med informationsspridning via Internet. Många föredrar numera att söka information via datorn framför att ta del av blanketter och broschyrer i pappersformat. Det är därför mycket viktigt att såväl det betalningsförmedlande organet som Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Polisen har information om systemet för frivillig betalning av brottsskadestånd på sina webbplatser. På det betalningsförmedlande organets webbplats bör det även finnas enkla kontaktmöjligheter via elektronisk kommunikation för utökad service gentemot användarna.</P>
<P class="p395 ft17">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<P class="p4 ft8">7 Konsekvensbeskrivning</P>
<P class="p78 ft22"><SPAN class="ft22">7.1</SPAN><SPAN class="ft46">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p265 ft9">Då utredningens förslag handlar om att skapa ett nytt system för frivillig betalning av brottsskadestånd är det naturligt att systemets införande måste innebära kostnader. Under arbetets gång har det dock blivit allt tydligare för utredningen att man då måste skilja på de initiala utvecklingskostnaderna och de därefter löpande kostnaderna för det betalningsförmedlande organets verksamhet m.m. Med utvecklingskostnader avses dels kostnaderna för utveckling av befintliga verksamhetsstöd hos Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, dels kostnaderna för utveckling av ett datoriserat verksamhetsstöd för det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Utvecklingskostnaderna</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Det har visat sig vara mycket svårt att i dagens läge göra en realistisk uppskattning av kostnaderna för att utveckla befintliga verksamhetsstöd och ett system för det betalningsförmedlande organets verksamhet. För att göra en sådan uppskattning krävs ingående kunskaper om befintliga system och deras planerade utveckling samt om det förslag som nu lämnas. För att uppskattningen ska bli trovärdig måste det vidare göras en ingående förstudie för såväl utvecklingen av befintliga system som utvecklingen av det nya systemet. Utredningen har tvingats konstatera att det inom ramen för den tid som stått till utredningens förfogande inte varit rimligt att kräva av de myndigheter vars system berörs av utredningens förslag att de ska genomföra en sådan förstudie utan några extra resurser. De flesta av myndigheterna har i sina kontakter med utredningen dessutom förklarat att de inte utan att ta in extern expertis skulle kunna göra någon närmare uppskattning av vad det</P>
<P class="p396 ft17">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvensbeskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">skulle kunna kosta att utveckla deras system för att klara de uppgifter som utredningen föreslår. Inte heller har det inom ramen för utredningens budget varit rimligt eller för den delen möjligt att anlita en extern konsult för ett så omfattande arbete som det skulle innebära att räkna på de samlade utvecklingskostnaderna. De befintliga system som berörs är dessutom för närvarande under ett ganska omfattande utvecklingsarbete med anledning av <NOBR>RIF-sam-</NOBR> arbetet och det gör inte uppgiften enklare.</P>
<P class="p49 ft9">Helt klart är dock att den anpassning av systemen som utredningen vill genomföra skulle ge upphov till relativt ansenliga kostnader i utvecklingsskedet. Utredningen är emellertid av uppfattningen att den inom ramen för <NOBR>RIF-samarbetet</NOBR> planerade utvecklingen i förlängningen också kommer att underlätta utvecklingen av de funktioner som utredningen föreslår. Utvecklingen av ett allt mer digitaliserat och strukturerat informationsflöde mellan rättsväsendets myndigheter utgör en viktig del av de lösningar som utredningen önskar åstadkomma. Till detta kan läggas att brottsskadestånden finns med i <NOBR>RIF-samarbetets</NOBR> verksamhetsmodell även om något utvecklingsarbete i den delen inte är planerat under samarbetets första etapp. Enligt utredningen framstår det därför som klart rimligast och mest praktiskt om den utveckling som föreslås kunde ske inom ramen för det framtida <NOBR>RIF-samarbetet.</NOBR> Utredningen föreslår därför att berörda myndigheter ges i uppdrag att inom ramen för detta samarbete utreda hur och till vilken kostnad befintliga och nya system skulle kunna utvecklas i nu aktuella avseenden. När det gäller utvecklingen av befintliga system borde de åtgärder som utredningen föreslår sannolikt också kunna genomföras inom ramen för framtida etapper av <NOBR>RIF-samarbetet.</NOBR> I det avseendet handlar det snarast om att, såväl i fråga om tid som resurser, prioritera utvecklingen av skadeståndsförordnandena m.m.</P>
<P class="p397 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Kostnader för det betalningsförmedlande organets verksamhet</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">När det gäller omfattningen av och kostnaderna för det betalningsförmedlande organets löpande verksamhet är dessa i hög grad beroende dels av den mängd betalningar som sker till det betalningsförmedlande organet, dels av hur mycket kontakter med enskilda som uppstår och vilka tekniska lösningar som finns. Utgångspunkten för förslaget är dock att så mycket som möjligt av</P>
<P class="p398 ft17">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p21 ft84">Konsekvensbeskrivning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">arbetet med att förmedla betalningar ska vara automatiserat och således kräva relativt lite manuellt arbete. Utredningen gör efter att ha tagit del av uppgifter från bland annat Brottsoffermyndigheten bedömningen att verksamheten, om den får den omfattning som uppskattats i kapitel 4 och huvudsakligen organiseras i enlighet med det förslag som presenterats, bör kunna hanteras inom ramen för <NOBR>3–4</NOBR> årsarbetskrafter och att det därutöver kommer att uppstå vissa transaktionskostnader för förmedlingen av betalningarna, kostnader för administration och för förvaltning av system m.m. Kostnaderna för det betalningsförmedlande organets verksamhet skulle därmed uppgå till i vart fall omkring tre miljoner kronor årligen.</P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft48">Kostnader för andra verksamheter</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">När det gäller andra kostnader än initiala utvecklingskostnader som kan komma att belasta andra verksamheter, såsom domstolarnas och åklagarkamrarnas, gör utredningen bedömningen att dessa inte blir annat än marginella och att de därigenom bör kunna hanteras inom ramen för befintliga anslag. Om de tekniska lösningarna blir så automatiserade som utredningen förslår bör arbetet med att framställa och skicka ut inbetalningskort och information inte medföra något större merarbete för berörda verksamheter. Det kan uppkomma en del ytterligare arbete med att mata in och kontrollera uppgifter i vissa fall, men arbetet borde inte bli mer omfattande än att det kan klaras av inom befintliga organisationer.</P>
<P class="p285 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft48">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p277 ft24">Det åligger utredningen att om dess förslag väntas leda till kostnadsökningar för det allmänna föreslå hur dessa ska finansieras.</P>
<P class="p317 ft9">Beträffande utvecklingskostnaderna har det som konstaterats ovan inte varit möjligt för utredningen att uppskatta storleken av dessa. Som antytts är dock utredningen av uppfattningen att kostnaderna i hög grad bör kunna tas inom ramen för det framtida RIF- samarbetet och att det därvid främst är en fråga om att prioritera dessa delar i kommande etapper.</P>
<P class="p14 ft9">Kostnaderna för det betalningsförmedlande organets löpande verksamhet innebär dock en mer permanent kostnadsökning för</P>
<P class="p399 ft17">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvensbeskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">det allmänna som måste finansieras. Utredningen föreslår i den här delen att verksamheten finansieras genom en avgift. Utgångspunkten borde härvid vara att det främst är de som ådöms att betala brottsskadestånd som ska betala en sådan avgift. För att avgiften inte ska bli krånglig att administrera och eftersom det finns anledning att inte öka antalet avgifter som döms ut i brottmål har utredningen emellertid kommit till slutsatsen att det lämpligaste vore att utveckla avgiften enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. De allra flesta som blir skyldiga att betala brottsskadestånd åläggs att göra detta genom en brottmålsdom eller ett strafföreläggande och grunden för samtliga sådana skadestånd är att det begåtts ett brott som inneburit att någon lidit skada. Därför föreslår utredningen att avgiften enligt lagen om brottsofferfond görs om till en brottsofferavgift som uppgår till 600 kronor och som åläggs de som enligt dagens system ska betala avgift enligt lagen om brottsofferfond. Lagen om brottsofferfond bör därmed också byta namn till lagen om brottsofferavgift. Av brottsofferavgiften på 600 kronor ska som tidigare 500 kronor föras till brottsofferfonden och resterande 100 kronor användas för att finansiera det betalningsförmedlande organets verksamhet.</P>
<P class="p203 ft9">Av Brottsoffermyndighetens årsredovisning kan konstateras att Rikspolisstyrelsen (vilka kräver in avgifterna enligt lagen om brottsofferfond) för 2008 redovisade lite drygt 23,3 miljoner kronor till brottsofferfonden. Avgifter som inte betalas till Rikspolisstyrelsen går till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Under 2008 lyckades Kronofogdemyndigheten driva in avgifter motsvarande cirka 9,2 miljoner kronor. Dessa siffror motsvarar för 2008 drygt 65 000 avgifter enligt den nuvarande lagen. Beräknat efter en liknande nivå skulle en avgift som den föreslagna inbringa åtminstone 6,5 miljoner kronor till det betalningsförmedlande organets verksamhet. Utredningen räknar inte med att kostnaderna för verksamhetens bedrivande kommer att uppgå till ett så högt belopp men det finns en stor osäkerhet kring frågan om vad verksamheten kommer att kosta eftersom det på förhand är mycket svårt att säga hur många som kommer att utnyttja systemet. Utredningen föreslår därför att avgiften bestäms till det angivna beloppet och att eventuellt överskott som uppkommer från den del av avgiften som är avsedd att finansiera det betalningsförmedlande organets verksamhet tillförs brottsofferfonden. Härigenom skulle brottsofferfonden sannolikt tillföras ytterligare medel som kan användas till brottsofferinriktad verksamhet. Det skulle vara moti-</P>
<P class="p400 ft17">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p21 ft84">Konsekvensbeskrivning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft9">verat med tanke på att den avgift som i dag tas ut enligt lagen om brottsofferfond varit oförändrad sedan 1999. Närmare föreskrifter om finansieringen av det betalningsförmedlande organets verksamhet och hur eventuella överskott ska behandlas bör dock bestämmas av regeringen.</P>
<P class="p402 ft22"><SPAN class="ft22">7.2</SPAN><SPAN class="ft46">Konsekvenser för barn</SPAN></P>
<P class="p403 ft9">FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta innebär inte att barnets bästa är det enda intresse som ska beaktas utan att vad som är bäst för barnet ska vägas mot andra samhällsintressen. Med barn avses enligt Barnkonventionen varje människa som är under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt landets nationella lagstiftning vilket det inte blir i Sverige.</P>
<P class="p404 ft9">En inte oansenlig andel av de personer som döms för brott och som åläggs att betala brottsskadestånd är barn i Barnkonventionens mening. Detsamma gäller i gruppen fysiska målsägande som utsätts för brott och tillerkänns brottsskadestånd. Som framgått i tidigare avsnitt utgjorde till exempel omkring 78 % av de skulder som ungdomar i åldern <NOBR>15–17</NOBR> år hade registrerade hos Kronofogdemyndigheten vid en viss tidpunkt just brottsskadestånd. Att hamna i Kronofogdemyndighetens register och få betalningsanmärkningar i tidig ålder riskerar i många fall att bli en inkörsport till fortsatt skuldsättning vilket kan göra det svårare för den unge att komma in i samhället. Det kan i förlängningen också medföra en ökad risk för fortsatt brottslighet. Utredningens förslag syftar främst till att underlätta för den som vill göra rätt för sig genom att betala ett brottsskadestånd, men genom det förslag som lämnas hoppas utredningen också kunna bidra till att motverka onödiga restföringar hos Kronofogdemyndigheten och därigenom undvika en del av de negativa konsekvenser som detta kan ge upphov till.</P>
<P class="p405 ft9">Genom de förslag som lämnas hoppas utredningen också kunna bidra till att fler barn får del av ett brottsskadestånd som de tilldömts dels genom att det blir enklare för de skadeståndsskyldiga att betala, dels genom att det föreslås att större belopp som ska förmedlas till underåriga ska sättas in på ett s.k. spärrat konto.</P>
<P class="p406 ft17">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Konsekvensbeskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">7.3</SPAN><SPAN class="ft46">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p51 ft9">Utredningens förslag har inte någon inverkan på den kommunala självstyrelsen. Utredningen gör inte heller i övrigt bedömningen att förslaget har sådan betydelse att några andra särskilda överväganden behövs.</P>
<P class="p407 ft17">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p4 ft8">8 Författningskommentar</P>
<P class="p78 ft22"><SPAN class="ft22">8.1</SPAN><SPAN class="ft46">Inledning</SPAN></P>
<P class="p265 ft9">Utredningen förslår att en ny lag om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott samt en ny lag om brottsofferavgift införs. Den nya lagen om brottsofferavgift ska ersätta lagen (1994:419) om brottsofferfond. Vidare föreslår utredningen ändringar i ett antal befintliga författningar. Utredningen har i tidigare avsnitt redovisat de huvudsakliga skälen bakom de författningsförslag som lämnas. I författningskommentaren finns vissa hänvisningar till dessa avsnitt och en del ytterligare kommentarer.</P>
<P class="p408 ft25"><SPAN class="ft22">8.2</SPAN><SPAN class="ft59">Förslaget till lag om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott</SPAN></P>
<P class="p409 ft29">1 §</P>
<P class="p410 ft29">Den som genom dom eller strafföreläggande har blivit skyldig att betala skadestånd på grund av brott (brottsskadestånd) har under en begränsad tid möjlighet att fullgöra sin skadeståndsskyldighet genom att betala till ett betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p82 ft29">Betalning till det betalningsförmedlande organet är frivillig.</P>
<P class="p411 ft9">De förslag som paragrafen genomför har främst behandlats i avsnitt 5.1 och 5.2.2.</P>
<P class="p317 ft9">Paragrafen sätter upp ramarna för systemet för förmedling av betalningar av brottsskadestånd.</P>
<P class="p100 ft9">Av <SPAN class="ft29">första stycket </SPAN>framgår att den som genom dom eller straffföreläggande blivit skyldig att betala skadestånd på grund av brott, dvs. brottsskadestånd, ska ges en möjlighet att göra rätt för sig genom att betala till ett betalningsförmedlande organ. Denna möjlighet utgör, som framgår av bland annat avsnitt 5.1.2, en service</P>
<P class="p399 ft17">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9">som tillhandahålls parterna och gäller endast under en begränsad tid. Möjligheten ska ges till alla som ålagts att betala brottsskadestånd oavsett om det skett genom dom i brottmål, dom i tvistemål eller genom ett strafföreläggande. Möjligheten att betala till det betalningsförmedlande organet ska vidare omfatta alla brottsskadestånd oavsett om den målsägande som tillerkänts skadeståndet är en fysisk eller en juridisk person.</P>
<P class="p49 ft9">Genom paragrafens <SPAN class="ft29">andra stycke </SPAN>förtydligas att betalning till det betalningsförmedlande organet är frivillig. Den som vill betala ett brottsskadestånd måste inte göra det genom att betala till det betalningsförmedlande organet. Det står alltjämt parterna fritt att själva komma överens om hur betalning ska ske.</P>
<P class="p212 ft29">2 §</P>
<P class="p263 ft29">Den skadeståndsskyldige ska informeras om brottsskadeståndets storlek inklusive upplupen eventuell ränta beräknat efter en sista betalningsdag. Informationen ska lämnas samtidigt som domen eller straffföreläggandet expedieras till den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p88 ft33">Betalningen ska ha kommit in till det betalningsförmedlande organet senast två veckor efter den enligt första stycket angivna sista betalningsdagen.</P>
<P class="p412 ft9">Paragrafens innehåll har huvudsakligen behandlats i avsnitt 5.2.1, 5.2.3 och 5.3.1.</P>
<P class="p68 ft9">Av <SPAN class="ft29">första stycket första meningen </SPAN>framgår att den skadeståndsskyldige ska få information om det belopp som han eller hon måste betala för att fullgöra sin skadeståndsskyldighet. De allra flesta brottsskadestånd löper med ränta och det framgår inte av domar och strafförelägganden hur räntan ska beräknas. Det är istället upp till den skadeståndsskyldige att själv ta reda på hur mycket ränta han eller hon ska betala. För att det ska bli enkelt för den skadeståndsskyldige att göra rätt för sig ska informationen om beloppet avse brottsskadeståndet inklusive upplupen eventuell ränta. Eftersom det inte på förhand är möjligt att veta vilken dag den skadeståndsskyldige eventuellt betalar ska beloppet beräknas efter en viss angiven sista betalningsdag. Det innebär att den skadeståndsskyldige närmast uppmanas att betala ett belopp som många gånger är något högre än vad skyldigheten att betala är när betalningen faktiskt sker. Det kan ifrågasättas om inte ett sådant förfarande hos en myndighet måste regleras genom lag. Med hänsyn till att det betal-</P>
<P class="p413 ft17">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">ningsförmedlande organet ska stämma av det betalade beloppet mot den faktiska betalningsskyldigheten den dag som betalningen kom in till organet torde det dock inte, utöver vad som nu föreslås, krävas närmare bestämmelser i lag om hur beloppet ska beräknas. Den nu aktuella bestämmelsen drar upp ramarna för hur beräkningen ska ske och den närmare detaljregleringen som till exempel vilken dag som i olika situationer ska anges som sista betalningsdag bör ske genom förordning. Vilka frister som kan vara lämpliga har diskuterats av utredningen i avsnitt 5.2.4.</P>
<P class="p56 ft29"><SPAN class="ft9">Av </SPAN>första styckets andra mening <SPAN class="ft9">framgår att den skadeståndsskyldige ska få informationen samtidigt som han eller hon får den skriftliga domen eller strafföreläggandet. På det viset kan informationen bifogas utskicket av domen eller strafföreläggandet och informationen kommer den skadeståndsskyldige till del i ett tidigt skede. Informationen bör tillställas den skadeståndsskyldige i form av ett inbetalningskort och ett informationsblad. Om den skadeståndsskyldige genom domen eller strafföreläggandet ålagts att betala brottsskadestånd till flera målsägande ska ett inbetalningskort för varje skadeståndsförordnande distribueras. Eftersom informationen ska skickas ut tillsammans med domen eller straffföreläggandet kommer den att distribueras av domstolarna, åklagarkamrarna och Rikspolisstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft29">andra stycke </SPAN>slår fast att en betalning måste ha kommit in till det betalningsförmedlande organet senast två veckor efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen. Genom att systemet endast hålls tillgängligt under begränsad tid blir det möjligt att undvika ett system där Kronofogdemyndighetens handläggning av ett eventuellt verkställighetsärende och det betalningsförmedlande organets arbete löper parallellt. Betalningsfristens längd har bestämts utifrån en målsättning att begränsa antalet betalningar som kommer in så sent att de måste återbetalas utan att för den delen göra det möjligt att i allt för stor utsträckning betala genom det betalningsförmedlande organet efter den vid varje tillfälle angivna sista betalningsdagen.</P>
<P class="p414 ft29">3 §</P>
<P class="p73 ft33">Det betalningsförmedlande organet ska förmedla betalningar som har kommit in till organet inom den tid som anges i 2 § andra stycket till den skadeståndsberättigade.</P>
<P class="p415 ft17">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft29">En betalning som kommit in till det betalningsförmedlande organet inom den i första stycket angivna tiden ska anses ha skett till den skadeståndsberättigade.</P>
<P class="p68 ft29">Betalningar som kommer in efter den tid som anges i 2 § andra stycket ska återbetalas till den som gjort betalningen.</P>
<P class="p416 ft24">Bestämmelserna i paragrafen har i olika avseenden behandlats i avsnitt 5.3.1, 5.3.2, 5.3.5 och 5.4.1.</P>
<P class="p48 ft9">Av <SPAN class="ft29">första stycket </SPAN>framgår att det betalningsförmedlande organets uppgift är att förmedla betalningar som har kommit in i rätt tid till den målsägande som enligt domen eller strafföreläggandet är berättigad till skadeståndet. En betalning ska förmedlas utan beaktande av om domen har vunnit laga kraft eller strafföreläggandet godkänts. En betalning ska också förmedlas även om den uppgår till ett lägre belopp än det belopp som den skadeståndsskyldige informerats om tillsammans med domen eller strafföreläggandet. En betalning som inte utgör full betalning av brottsskadeståndet kan dock inte skydda den skadeståndsskyldige mot att målsäganden ansöker om verkställighet av den del av skulden som kvarstår obetald.</P>
<P class="p257 ft9">Genom paragrafens <SPAN class="ft29">andra stycke </SPAN>slås fast att en betalning som kommit in till det betalningsförmedlande organet och som enligt första stycket ska förmedlas till målsäganden ska anses ha skett till målsäganden. Detta innebär att betalningen när den kommer in till organet har en för den skadeståndsskyldige gentemot målsäganden befriande verkan upp till det belopp som betalats. Det betalningsförmedlande organet blir därmed genom lag behörigt att motta betalning för målsägandens räkning och målsäganden fråntas en del av sin behörighet att påverka hur betalning får ske. Målsäganden kan med andra ord inte motsätta sig att betalning av brottsskadeståndet sker till det betalningsförmedlande organet under den angivna tiden. Utgångspunkten är att en betalning enligt denna lag i övrigt inte ska tillerkännas någon annan verkan än vad den annars skulle ha haft i civilrättsligt hänseende. Om den skadeståndsskyldige har för avsikt att överklaga en dom i skadeståndsdelen bör betalning enligt denna lag inte ske. Då finns istället möjligheten för den skadeståndsskyldige att göra en nedsättning hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p203 ft24">Av <SPAN class="ft33">tredje stycket </SPAN>följer att betalningar som kommer in till det betalningsförmedlande organet efter den tid som anges i 2 § andra stycket ska återbetalas. En betalning som återbetalas anses därmed</P>
<P class="p398 ft17">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">inte ha skett till den som är berättigad till skadeståndet och har således inte någon befriande verkan.</P>
<P class="p18 ft29">4 §</P>
<P class="p216 ft29">Förmedling till den skadeståndsberättigade ska aldrig ske av ett större belopp än vad som motsvarar skadeståndsbeloppet inklusive upplupen eventuell ränta per den dag som betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. Om en betalning uppgår till ett större belopp än vad som ska förmedlas ska överskottet återbetalas till den som gjort betalningen.</P>
<P class="p15 ft29">Om det kommer in flera betalningar avseende ett och samma brottsskadestånd ska betalningarna förmedlas till den skadeståndsberättigade i den ordning som de har kommit in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p417 ft31">Endast överskott som uppgår till minst femtio kronor ska återbetalas. Överskott som inte ska återbetalas tillfaller brottsofferfonden.</P>
<P class="p418 ft24">De förslag som genomförs i paragrafen har huvudsakligen behandlats i avsnitt 5.2.3 och 5.3.3.</P>
<P class="p419 ft9">Genom <SPAN class="ft29">första stycket första meningen </SPAN>slås fast att det betalningsförmedlande organet aldrig ska förmedla ett större belopp till målsäganden än vad som motsvarar full betalning av brottsskadeståndet. Det ska således ske en automatisk kontroll hos det betalningsförmedlande organet av skadeståndets storlek per den dag som betalningen kom in till organet. Om det uppkommer ett överskott sedan full betalning av brottsskadeståndet förmedlats ska enligt <SPAN class="ft29">första stycket andra meningen </SPAN>överskottet som huvudregel återbetalas till den skadeståndsskyldige. Härigenom säkerställs att målsäganden inte blir överkompenserad samt att den skadeståndsskyldige som huvudregel inte behöver betala för mycket.</P>
<P class="p191 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft29">andra stycke </SPAN>avser främst det fallet då solidariskt skadeståndsansvar dömts ut. Om det kommer in flera betalningar avseende ett och samma brottsskadestånd ska dessa förmedlas i den ordning som de kommit in till det betalningsförmedlande organet och upp till det att målsäganden erhållit full betalning av skadeståndet. Det innebär till exempel att om en solidariskt skadeståndsskyldig erlägger full betalning av skadeståndet ska den betalningen förmedlas till målsäganden och eventuella senare inkomna betalningar avseende samma brottsskadestånd återbetalas. Om den första betalningen som kommer in endast avser en del av brottsskade-</P>
<P class="p420 ft17">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">ståndet ska betalningen förmedlas i sin helhet. Kommer det sedan in ytterligare en betalning avseende samma brottsskadestånd ska endast så mycket av denna betalning förmedlas att målsäganden får full betalning av skadeståndet per den dag som den andra betalningen kom in till det betalningsförmedlande organet. Eventuellt överskott som då uppkommer ska återbetalas till den som gjort den senaste betalningen. Det betalningsförmedlande organet har inte till uppgift att fördela ansvaret mellan de solidariskt skadeståndsskyldiga.</P>
<P class="p257 ft9">För att begränsa antalet återbetalningar föreskrivs genom <SPAN class="ft29">tredje stycket </SPAN>att endast överskott som uppgår till minst femtio kronor ska återbetalas. Överskott som understiger detta belopp ska, lämpligen vid ett eller ett par tillfällen per år, föras till brottsofferfonden för att därigenom bidra till olika former av brottsofferinriktad verksamhet.</P>
<P class="p325 ft29">5 §</P>
<P class="p263 ft29">Om det betalningsförmedlande organet inte kan förmedla en betalning inom viss bestämd tid ska pengarna nedsättas hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, om förutsättningar för nedsättning i övrigt föreligger.</P>
<P class="p88 ft29">Pengarna ska anses nedsatta den dag de kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p248 ft9">Paragrafen har huvudsakligen behandlats i avsnitt 5.3.6.</P>
<P class="p68 ft9">Det kan i vissa fall hända att det betalningsförmedlande organet inte kan förmedla en betalning som enligt lagen ska förmedlas. Detta kan till exempel bero på att målsäganden inte går att få tag på eller att målsäganden av något skäl vägrar ta emot betalningen. För att det betalningsförmedlande organet i en sådan situation inte ska behöva förvara pengarna under någon längre tid och den skadeståndsskyldige ska kunna fullgöra sin betalningsskyldighet på sätt som han eller hon genom betalningen måste anses ha gett uttryck för att vilja följer av <SPAN class="ft29">första stycket </SPAN>att betalningar som inte kan förmedlas inom en viss av regeringen bestämd tid ska, om förutsättningar i övrigt föreligger, nedsättas hos länsstyrelsen enligt 1927 års lag om nedsättning av pengar hos myndighet. Nedsättning får alltid ske så snart det betalningsförmedlande organet kommit till uppfattningen att betalningen inte kan förmedlas. Nedsättning kan ske hos valfri länsstyrelse utifrån vad det betalningsförmedlade</P>
<P class="p413 ft17">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft9">organet i det enskilda fallet finner lämpligt. Den skadeståndsskyldige och, om möjligt, målsäganden ska informeras om att nedsättning skett. Om tio år passerar utan att målsäganden gör anspråk på det nedsatta beloppet har den skadeståndsskyldige möjlighet att återkräva pengarna.</P>
<P class="p100 ft9">För att den skadeståndsskyldiges betalning då nedsättning sker inte ska förlora den verkan som inbetalningen till det betalningsförmedlande organet inneburit ska enligt <SPAN class="ft29">andra stycket </SPAN>pengarna anses nedsatta den dag de kom in till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p15 ft9">Paragrafen utgör en specialbestämmelse i förhållande till 1927 års lag om nedsättning av pengar hos myndighet och den gäller därmed istället för vad som enligt 1927 års lag brukar gälla i reglerade avseenden.</P>
<P class="p361 ft29">6 §</P>
<P class="p409 ft29">Det betalningsförmedlande organets beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p421 ft9">Möjligheten att betala genom det betalningsförmedlande organet utgör en service som det för den skadeståndsskyldiges del är frivilligt att utnyttja. Det betalningsförmedlande organets verksamhet går i huvudsak ut på att förmedla frivilligt gjorda betalningar och inte på att pröva enskildas rättigheter och skyldigheter. Den del av verksamheten som skulle kunna anses avse sådana frågor är främst beräkningen av de belopp som ska förmedlas och återbetalas och i undantagsfall frågor om nedsättning. Beräkningarna ska ske enligt skadeståndsförordnanden som är intagna i en dom eller ett straffföreläggande. Ett beslut som blir oriktigt på grund av en felräkning eller något liknande förbiseende bör enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler kunna rättas av det betalningsförmedlande organet. Om någon enskild på grund av en felräkning eller liknande skulle drabbas av förlust torde den enskildes anspråk till följd härav kunna tillgodoses inom ramen för statens skadeståndsansvar. Något behov av att göra det betalningsförmedlade organets beslut till föremål för de allmänna förvaltningsdomstolarnas prövning finns därför inte.</P>
<P class="p422 ft17">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<P class="p4 ft18">Författningskommentar SOU 2010:1</P>
<P class="p115 ft29">7 §</P>
<P class="p70 ft29">Närmare föreskrifter om förmedlingen av brottsskadestånd enligt denna lag meddelas av regeringen.</P>
<P class="p232 ft9">Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om förmedlingen av brottsskadestånd. Exempel på områden där föreskrifter behöver meddelas är frågan om vilken myndighet som ska agera betalningsförmedlande organ, de tidsfrister som i olika situationer ska anges som sista betalningsdag, under hur lång tid det betalningsförmedlande organet får försöka förmedla en betalning innan nedsättning sker samt skyldigheten för domstolarna och åklagarna att tillhandahålla det betalningsförmedlande organet med information om de brottsskadestånd som betalas till organet.</P>
<P class="p423 ft22"><SPAN class="ft22">8.3</SPAN><SPAN class="ft46">Förslaget till lag om brottsofferavgift</SPAN></P>
<P class="p424 ft29">1 §</P>
<P class="p60 ft29">Den som döms för ett eller flera brott ska, om fängelse ingår i straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en brottsofferavgift på 600 kronor. Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott tas upp av åklagare genom strafföreläggande.</P>
<P class="p425 ft29">Brottsofferavgift ska inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.</P>
<P class="p426 ft9">Förslaget till lag om brottsofferavgift behandlas i avsnitt 7.1.4. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 1 § lagen (1994:419) om</P>
<P class="p427 ft9">brottsofferfond. Avgiften benämns dock numera brottsofferavgift och har höjts till 600 kronor. Brottsofferavgiften ska tas ut på samma sätt och i samma omfattningen som avgiften enligt lagen om brottsofferfond tidigare togs ut. De nya bestämmelserna ska gälla för brott begångna efter lagens ikraftträdande.</P>
<P class="p379 ft29">2 §</P>
<P class="p70 ft29">Bestämmelserna i 35 kap. 7 § brottsbalken om bortfallande av böter gäller även brottsofferavgift enligt denna lag.</P>
<P class="p428 ft9">Paragrafen motsvarar 2 § lagen om brottsofferfond.</P>
<P class="p429 ft17">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft29">3 §</P>
<P class="p73 ft29">Av varje brottsofferavgift ska 500 kronor föras till en brottsofferfond och 100 kronor till den myndighet som regeringen enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott utsett till betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p430 ft9">Av paragrafen framgår att 500 kronor av varje brottsofferavgift som tidigare ska föras till brottsofferfonden samt att 100 kronor av varje avgift uttagen enligt den nya lagen ska föras till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p361 ft29">4 §</P>
<P class="p410 ft32">Brottsofferfondens medel ska, enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas för verksamhet som gagnar brottsoffer.</P>
<P class="p100 ft33">Regeringen får besluta att kostnaderna för förvaltning av brottsofferfonden ska ersättas av fondens medel.</P>
<P class="p431 ft9">Paragrafen motsvarar 3 § lagen om brottsofferfond.</P>
<P class="p18 ft29">5 §</P>
<P class="p410 ft85">Den andel av brottsofferavgiften som förs till det betalningsförmedlande organet ska användas till att finansiera organets verksamhet.</P>
<P class="p418 ft9">Av paragrafen framgår att den del av brottsofferavgiften som förs till det betalningsförmedlande organet ska användas till att finansiera dess verksamhet enligt lagen om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott. Genom att den tidigare avgiften enligt lagen om brottsofferfond görs om till en brottsofferavgift som tas ut av samma personkrets och på samma sätt som tidigare kan detta ske utan att den administrativa bördan ökar i någon större omfattning.</P>
<P class="p246 ft29">6 §</P>
<P class="p54 ft29">Närmare föreskrifter om förvaltningen av brottsofferfonden och finansieringen av det betalningsförmedlande organets verksamhet meddelas av regeringen.</P>
<P class="p432 ft17">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">Paragrafen motsvarar till del 4 § lagen om brottsofferfond. Regeringen ges nu även rätt att meddela föreskrifter om finansieringen av det betalningsförmedlande organets verksamhet. En av de frågor som därvid bör regleras är hur man ska hantera eventuella överskott.</P>
<P class="p433 ft25"><SPAN class="ft22">8.4</SPAN><SPAN class="ft59">Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)</SPAN></P>
<P class="p434 ft32">35 kap. 17 a § Sekretess gäller hos den myndighet som regeringen enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott utsett till betalningsförmedlande organ i ärende om förmedling av brottsskadestånd för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p425 ft29">Sekretessen gäller inte beslut i ärende.</P>
<P class="p435 ft29">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.</P>
<P class="p248 ft9">Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.4.2.</P>
<P class="p68 ft9">I paragrafen regleras sekretessen hos det betalningsförmedlande organet. Det betalningsförmedlande organet kommer i sin verksamhet att behöva få del av uppgifter om främst målsägande som till exempel kan ha sekretessbelagts av domstolarna eller åklagarna. Det kan härvid handla om känsliga uppgifter, som t.ex. målsägandens namn, personnummer, kontaktuppgifter och liknande, som av olika skäl behöver skyddas. Det är därför viktigt att uppgifterna även kan skyddas hos det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p88 ft9">Enligt <SPAN class="ft29">första stycket </SPAN>är föremålet för sekretessen hos det betalningsförmedlande organet uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det gäller dock en presumtion för offentlighet och sekretessen har begränsats med ett rakt skaderekvisit. Sekretess gäller därför endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p49 ft9">Enligt <SPAN class="ft29">andra stycket </SPAN>gäller inte sekretessen för det betalningsförmedlande organets beslut i ett ärende.</P>
<P class="p68 ft9">Av <SPAN class="ft29">tredje stycket </SPAN>följer att sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar är högst 70 år.</P>
<P class="p436 ft17">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft32">35 kap. 17 b § Sekretess gäller hos en länsstyrelse i ärende om nedsättning av pengar när nedsättning gjorts av det betalningsförmedlande organet enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p17 ft29">Sekretessen gäller inte beslut i ärende.</P>
<P class="p17 ft29">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.</P>
<P class="p438 ft9">Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.4.2.</P>
<P class="p100 ft9">I paragrafen regleras sekretessen hos länsstyrelserna i deras handläggning av ärenden om nedsättning av pengar när nedsättning gjorts av det betalningsförmedlande organet enligt 5 § lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott. Bestämmelsen är i övrigt utformad på samma sätt som föreslagna 35 kap. 17 a §.</P>
<P class="p439 ft22"><SPAN class="ft22">8.5</SPAN><SPAN class="ft46">Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken</SPAN></P>
<P class="p54 ft29">16 kap. 11 § När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.</P>
<P class="p14 ft29">Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag ska även gälla</P>
<P class="p317 ft33"><SPAN class="ft30">1.</SPAN><SPAN class="ft86">försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till,</SPAN></P>
<P class="p419 ft29"><SPAN class="ft30">2.</SPAN><SPAN class="ft87">pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,</SPAN></P>
<P class="p419 ft29"><SPAN class="ft30">3.</SPAN><SPAN class="ft87">Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (1978:413),</SPAN></P>
<P class="p317 ft33"><SPAN class="ft30">4.</SPAN><SPAN class="ft86">huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 14 a kap. 12 § skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p317 ft29"><SPAN class="ft30">5.</SPAN><SPAN class="ft87">myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten, samt</SPAN></P>
<P class="p440 ft31"><SPAN class="ft30">6.</SPAN><SPAN class="ft88">det betalningsförmedlande organ som förmedlar betalningar enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på</SPAN></P>
<P class="p441 ft17">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft32">grund av brott eller den länsstyrelse som betalar ut pengar som nedsatts av det betalningsförmedlande organet enligt nämnda lag.</P>
<P class="p48 ft29">Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.</P>
<P class="p443 ft32">När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll.</P>
<P class="p49 ft29">Bestämmelserna i <NOBR>första–fjärde</NOBR> styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. <NOBR>Andra–fjärde</NOBR> styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.</P>
<P class="p88 ft29">Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare.</P>
<P class="p248 ft9">Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.5.</P>
<P class="p68 ft9">Andra stycket har ändrats på så sätt att den skyldighet som gäller enligt paragrafens första stycke att för en omyndigs räkning sätta in vissa medel hos bank eller kreditmarknadsföretag på ett s.k. spärrat konto ska gälla även för det betalningsförmedlande organ som förmedlar betalningar enligt lagen (20xx:xx) om förmedling av betalning av skadestånd på grund av brott och den länsstyrelse som betalar ut pengar som nedsatts av det betalningsförmedlande organet enligt 5 § samma lag. Ändringen syftar till att bidra till skyddet av barns tillgångar.</P>
<P class="p340 ft22"><SPAN class="ft22">8.6</SPAN><SPAN class="ft46">Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken</SPAN></P>
<P class="p444 ft31">48 kap. 2 § Strafföreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda. Under förutsättningar som anges i 4 § andra stycket får strafföreläggande avse villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Av 5 a § framgår att ett strafföreläggande också får omfatta ett enskilt anspråk som avser betalningsskyldighet.</P>
<P class="p398 ft17">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p21 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft29">Föreläggande av ordningsbot enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter vad som bestämts enligt 14 §.</P>
<P class="p446 ft32">Är brott förenat med egendoms förverkande, annan sådan särskild rättsverkan eller särskild rättsverkan i form av brottsofferavgift enligt lagen (20xx:xx) om brottsofferavgift, ska också denna föreläggas den misstänkte till godkännande. Detsamma gäller kostnad för blodprovstagning och blodundersökning som avser den misstänkte och som har gjorts för utredning om brottet. I fråga om sådan kostnad tillämpas bestämmelserna om särskild rättsverkan.</P>
<P class="p447 ft29">Är brott förenat med företagsbot ska också denna genom strafföreläggande föreläggas den misstänkte till godkännande.</P>
<P class="p448 ft9">Ändringen i <SPAN class="ft29">tredje stycket </SPAN>har föranletts av att den tidigare lagen (1994:419) om brottsofferfond ersätts av lagen (20xx:xx) om brottsofferavgift. Avsikten är inte att ändringen ska påverka tilllämpningen av bestämmelsen.</P>
<P class="p449 ft9"><SPAN class="ft29">Fjärde stycket </SPAN>har endast ändrats i språkligt hänseende.</P>
<P class="p450 ft25"><SPAN class="ft22">8.7</SPAN><SPAN class="ft59">Förslaget till ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.</SPAN></P>
<P class="p451 ft29">2 §</P>
<P class="p452 ft32">Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i</P>
<P class="p453 ft29"><SPAN class="ft30">1.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (1972:435) om överlastavgift,</SPAN></P>
<P class="p454 ft29"><SPAN class="ft30">2.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,</SPAN></P>
<P class="p454 ft29"><SPAN class="ft30">3.</SPAN><SPAN class="ft89">vägtrafikskattelagen (2006:227),</SPAN></P>
<P class="p455 ft29"><SPAN class="ft30">4.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,</SPAN></P>
<P class="p456 ft29"><SPAN class="ft30">5.</SPAN><SPAN class="ft87">lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</SPAN></P>
<P class="p455 ft29"><SPAN class="ft30">6.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (20xx:xx) om brottsofferavgift,</SPAN></P>
<P class="p454 ft29"><SPAN class="ft30">7.</SPAN><SPAN class="ft89">skattebetalningslagen (1997:483),</SPAN></P>
<P class="p454 ft29"><SPAN class="ft30">8.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,</SPAN></P>
<P class="p455 ft29"><SPAN class="ft30">9.</SPAN><SPAN class="ft89">lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller</SPAN></P>
<P class="p455 ft29"><SPAN class="ft30">10.</SPAN><SPAN class="ft87">lagen (2004:629) om trängselskatt.</SPAN></P>
<P class="p457 ft9">Ändringen i <SPAN class="ft29">sjätte punkten </SPAN>har föranletts av att den tidigare lagen (1994:419) om brottsofferfond ersätts av lagen (20xx:xx) om</P>
<P class="p458 ft17">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p76 ft9">brottsofferavgift. Avsikten är inte att ändringen ska påverka tilllämpningen av bestämmelsen.</P>
<P class="p77 ft17">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p459 ft18">Bilaga 1</P>
<P class="p460 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr17 td123"><SPAN class="p148 ft90">Ett särskilt system för betalning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p461 ft90">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td123"><SPAN class="p148 ft90">skadestånd till målsägande</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p461 ft90">2008:138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p21 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft78">Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 2009</P>
<P class="p463 ft91">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p464 ft78">En särskild utredare tillkallas med uppdrag att överväga förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott.</P>
<P class="p465 ft78">I uppdraget ingår bl.a. att</P>
<P class="p466 ft94"><SPAN class="ft92">-</SPAN><SPAN class="ft93">föreslå hur betalningen kan administreras av en betalningsförmedlande funktion och hur en sådan funktion kan organiseras,</SPAN></P>
<P class="p467 ft78"><SPAN class="ft92">-</SPAN><SPAN class="ft95">föreslå de ändringar i lagstiftningen som utredarens förslag leder till,</SPAN></P>
<P class="p468 ft78"><SPAN class="ft92">-</SPAN><SPAN class="ft95">redovisa ekonomiska, administrativa och andra konsekvenser av förslagen.</SPAN></P>
<P class="p463 ft91">Bakgrund</P>
<P class="p469 ft78">En meddelad dom ska alltid skickas till parterna i målet (26 § förordning [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). Har domstolen dömt ut skadestånd på grund av brott framgår beloppet och vem skadeståndet ska betalas till av domslutet. Adress- eller kontouppgifter lämnas inte ut och något särskilt inbetalningskort bifogas inte. Den som ålagts skadeståndsskyldighet får, i samband med domen, information om att det är viktigt att på eget initiativ betala skadeståndsbeloppet till målsäganden så snart som möjligt. Den skadeståndsskyldige får även information om att målsäganden kan vända sig direkt till Kronofogdemyndigheten och begära indrivning av skadeståndet samt att ett sådant förfarande kan komma att medföra negativa konsekvenser för den skadeståndsskyldige.</P>
<P class="p470 ft79">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft9">Lagakraftvunna domar som innehåller en förpliktelse att betala skadestånd skickas till Kronofogdemyndigheten med ett lagakraftbevis (25 a § förordning [1990:893] om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Myndigheten är skyldig att fråga målsäganden om denne vill begära indrivning av skadeståndet. Om så är fallet ska myndigheten hjälpa målsäganden med ansökan om verkställighet. Kronofogdemyndigheten undersöker därefter om den dömde har några tillgångar att betala skadeståndet med. Detta kan leda till att målsäganden får betalt helt eller delvis.</P>
<P class="p472 ft9">Om den dömde inte har tillgångar för att betala hela eller delar av skadeståndsbeloppet, får målsäganden en rapport från Kronofogdemyndigheten där detta framgår och vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att försöka få fram pengar. Förfarandet hos myndigheten är kostnadsfritt för målsäganden.</P>
<P class="p473 ft9">När målsäganden fått Kronofogdemyndighetens rapport kan han eller hon vända sig till sitt försäkringsbolag för att få hjälp med utbetalning av ersättning. Om det inte finns någon försäkring som täcker skadorna, kan målsäganden ha rätt till brottsskadeersättning som betalas med statliga medel. Denna ersättning ger framför allt kompensation för personskador och kränkning. För att målsäganden ska få brottsskadeersättning måste en ansökan göras till Brottsoffermyndigheten.</P>
<P class="p474 ft27">Behovet av ett särskilt system för frivillig betalning av skadestånd till målsägande</P>
<P class="p70 ft9">Att målsägande får ut tilldömda skadestånd är viktigt av flera skäl. Det är viktigt att en gärningsman som dömts att betala skadestånd gör rätt för sig. För målsäganden kan den ekonomiska kompensation ett skadestånd medför vara ett viktigt led för att få återupprättelse. Samtidigt är det från kriminalpolitiska utgångspunkter viktigt att återanpassningen till samhället av den som dömts för brott inte försvåras. Framför allt för ungdomar är det viktigt med en snabb process och enkla rutiner för att betala utdömda skadestånd. Obetalda skadestånd kan vara en inkörsport till skuldsättning och restföring och innebär en ökad risk för fortsatt brottslighet.</P>
<P class="p475 ft24">Dagens system för betalning av skadestånd till målsägande är inte optimal. En förklaring är att många av dem som har dömts att betala skadestånd på grund av brott, trots informationen från dom-</P>
<P class="p413 ft17">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p21 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">stolen, inte förstår hur de ska bära sig åt för att fullgöra sin skadeståndsskyldighet. Därtill kommer att målsägandens person- och adressuppgifter inte alltid framgår av domen, t.ex. på grund av sekretess, vilket försvårar eller omöjliggör för den skadeståndsskyldige att göra rätt för sig. De skadeståndsskyldiga får därför förhålla sig passiva och vänta på krav från målsäganden. Många målsägande vill dock inte kontakta den skadeståndsskyldige, utan vänder sig i stället till Kronofogdemyndigheten. Detta leder till att även personer som vill och kan göra rätt för sig blir föremål för utsökning och hamnar i kreditupplysningsföretagens register. Dessutom påför Kronofogdemyndigheten den skadeståndsskyldige en utsökningsavgift.</P>
<P class="p476 ft9">Det är viktigt att det finns ett system som är tydligt och som underlättar för den som ålagts att betala skadestånd att fullgöra sin skyldighet. Det är också viktigt att ett sådant system innebär att målsäganden utan onödigt besvär, och utan att mot sin vilja behöva komma i kontakt med den skadeståndsskyldige, kan få det skadestånd han eller hon har tilldömts. Behovet av ett system som möjliggör betalning av skadestånd är särskilt stort i de fall då uppgifter om målsägandens person- och adressuppgifter är sekretessbelagda och det därför är mycket svårt för en skadeståndsskyldig person att göra rätt för sig gentemot en målsägande.</P>
<P class="p476 ft24">En möjlighet att underlätta såväl betalning av skadestånd som att få betalt är att inrätta en ordning där betalningen administreras av ett betalningsförmedlande organ.</P>
<P class="p477 ft27">Uppdraget</P>
<P class="p207 ft9">Utredaren ska överväga förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott. En viktig utgångspunkt för uppdraget är att rutinerna för betalning av skadestånd till målsägande ska förbättras. En skadeståndsskyldig ska på ett enkelt sätt kunna göra rätt för sig och en målsägande ska kunna få ett utdömt skadestånd utan att själv vara tvungen att agera gentemot den skadeståndsskyldige eller mot sin vilja behöva komma i kontakt med denne.</P>
<P class="p476 ft9">Utredaren ska lämna förslag på hur betalningen kan administreras av en betalningsförmedlande funktion och hur en sådan funktion närmare kan organiseras för att ge största möjliga fördelar för såväl målsäganden som den skadeståndsskyldige, och då överväga</P>
<P class="p396 ft17">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft18">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">för- och nackdelar med olika alternativ. Utredaren ska särskilt överväga om alla skadestånd ska betalas till det betalningsförmedlande organet.</P>
<P class="p478 ft9">Utredaren ska även bedöma omfattningen av ärenden som kan komma att hanteras inom ett särskilt system för betalning av skadestånd.</P>
<P class="p478 ft9">Utredaren ska redogöra för rättsväsendets nuvarande informationsansvar om betalning av skadestånd och bedöma hur detta bör utvecklas för att bli tydligt och väl fungerande. Utredaren ska lämna förslag på hur sådan information kan utformas och hur ansvaret för att information lämnas bör fördelas mellan rättsväsendets aktörer.</P>
<P class="p479 ft9">Utredaren ska också redovisa problem som kan komma att uppstå med ett särskilt system för betalning av skadestånd samt lämna förslag till lösningar.</P>
<P class="p478 ft9">Utredaren ska slutligen lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som övervägandena leder till. I uppdraget ingår att utarbeta fullständiga förslag på författningstext.</P>
<P class="p478 ft9">Överväganden och förslag som rör barn och ungdomar ska ta sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter. Utredaren ska särskilt redovisa vilka konsekvenser förslagen får för barn.</P>
<P class="p478 ft9">Utredaren ska även bedöma de kostnader och konsekvenser i övrigt som förslagen kan komma att medföra. Om ett förslag kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.</P>
<P class="p473 ft9">Utredaren ska samråda med Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten samt Sveriges advokatsamfund. Utredaren kan även samråda med andra i den utsträckning utredaren anser det nödvändigt.</P>
<P class="p480 ft9">Uppdraget ska redovisas senast den 14 januari 2010.</P>
<P class="p481 ft9">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p482 ft17">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft96">Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft97">Betalning av skadestånd</P>
<P class="p483 ft98">Den som har rätt att få skadestånd enligt en dom behöver inte kräva betalning av den skadeståndsskyldige innan han eller hon vänder sig till Kronofogdemyndigheten och begär indrivning. En sådan dom får vidare verkställas genom utmätning innan den har vunnit laga kraft. Det är därför viktigt att skadeståndet betalas frivilligt och så snabbt som möjligt. Om kravet måste gå vidare till indrivning innebär detta nackdelar för den skadeståndsskyldige. Man blir antecknad i ett särskilt register och kan få problem med att få t.ex. banklån i fram-</P>
<P class="p484 ft99">.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p485 ft100">tiden. Man blir också skyldig att betala ytterligare kostnader hos Kronofogdemyndigheten. Ytterligare ett informationsblad om betalning av skadestånd finns tillgängligt på Internet, adress www.dom.se.</P>
<P class="p486 ft102">Den som undrar hur man gör när man skall betala ett skadestånd frivilligt kan vända sig till Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten eller försvarsadvokaten för att få hjälp. <SPAN class="ft101">Observe-</SPAN></P>
<P class="p487 ft103">ra att Rikspolisstyrelsen inte skickar ut något inbetalningskort vad gäller skadestånd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:52px;margin-top:0px;margin-right:-398px;margin-bottom:0px;" class="p488 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-294px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:346px;" class="p488 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-121px;margin-top:173px;margin-right:-225px;margin-bottom:173px;" class="p488 ft104"><![endif]>DV 399/3 <NOBR>2007-07</NOBR> • Producerat av Domstolsverket</P>
<P class="p489 ft105">www.domstol.se</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p4 ft79">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p490 ft96">Bilaga 3</P>
<P class="p491 ft106">Hur får Du ersättning för Dina skador? - En dom är inte nog. Du behöver agera!</P>
<P class="p492 ft108">Du har genom denna dom fått rätt till skadestånd på grund av brott. Detta innebär <SPAN class="ft107">inte </SPAN>att skadeståndet utbetalas automatiskt. Om den skyldige inte har betalat skadeståndet måste Du själv agera för att kunna få ersättning för Din skada. Du rekommenderas att beakta följande.</P>
<P class="p493 ft110"><SPAN class="ft109">1. </SPAN>När domen har vunnit laga kraft, dvs. när tiden för överklagan har gått ut och ingen har överklagat domen, skickar domstolen en kopia av den till <SPAN class="ft109">kronofogdemyndigheten</SPAN>. Den myndigheten kommer via brev att fråga Dig om Du vill ha hjälp med att driva in skadeståndsbeloppet. Du bör svara att Du önskar sådan hjälp. Kronofogdemyndigheten undersöker i så fall den skyldiges ekonomiska förhållanden. Om det är möjligt ser kronofogdemyndigheten också till att Du får Ditt skadestånd. Denna service är helt <SPAN class="ft109">kostnadsfri </SPAN>för Dig.</P>
<P class="p492 ft111"><SPAN class="ft79">2. </SPAN>Om kronofogdemyndighetens besked däremot innebär att den skyldige saknar betalningsförmåga ska Du vända Dig till Ditt <SPAN class="ft79">försäkringsbolag</SPAN>. I många fall täcker Din hem- eller olycksfallsförsäkring skador till följd av brott. Du kan även vara försäkrad via Din arbetsgivare eller Din fackförening, varför Du bör kontakta dem för besked. Observera också att det är viktigt att Du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till försäkringsbolaget. Om Du inte gjort det ännu ska Du omedelbart göra en sådan anmälan!</P>
<P class="p494 ft113"><SPAN class="ft112">3. </SPAN>Om Du provat möjligheterna enligt punkt 1 och 2 ovan och ändå inte kunnat få ersättning för Dina skador, kan Du i många fall få ersättning från <SPAN class="ft112">Brottsoffermyndigheten</SPAN>. Observera dock att en ansökan om sådan så kallad brottskadeersättning i princip måste vara inlämnad till Brottsoffermyndigheten inom två år efter att domen vunnit laga kraft. Endast i vissa undantagsfall, som särskilt berör barn som brottsoffer, kan ansökan prövas trots att den kommer in senare.</P>
<P class="p495 ft110">Brottsskadeersättningen täcker främst skador orsakade av angrepp mot Din person, såväl fysiska som psykiska skador, samt ersättning för kränkning. Skador på egendom och rena förmögenhetsskador ersätts endast i begränsad omfattning. För att få brottsskadeersättning krävs att Du gör en skriftlig ansökan. Brottsoffermyndigheten tillhandahåller en blankett för den.</P>
<P class="p496 ft99"><SPAN class="ft96">Obs! </SPAN>Från och med den 15 november 2006 finns också möjlighet till en särskild form av brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld mot en närstående. Sådan ersättning söks direkt hos Brottsoffermyndigheten.</P>
<P class="p497 ft99">För ytterligare upplysningar om hur Du kan bevaka Din rätt till ersättning kan Du vända Dig till polis, åklagare och brottsoffer- eller kvinnojour. Har Du frågor om brottsskadeersättning är Du också välkommen att kontakta Brottsoffermyndigheten.</P>
<P class="p498 ft114">BROTTSOFFERMYNDIGHETEN</P>
<P class="p499 ft99">Adress: Storgatan 49 Box 470 901 09 Umeå</P>
<P class="p500 ft111">Servicetelefon: <NOBR>090-70</NOBR> 82 00 Fax: <NOBR>090-17</NOBR> 83 53 registrator@brottsoffermyndigheten.se www.brottsoffermyndigheten.se</P>
<P class="p501 ft115">infoblad/dom/domstolsbilaga/okt 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft79">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p502 ft96">%LODJD</P>
<P class="p503 ft116"><SPAN class="ft100">6</SPAN>),1)2B</P>
<P class="p504 ft4">c./$*$50<1',*+(7(1 ,1)250(5$5</P>
<P class="p505 ft117">9DG LQQHElU HWW VWUDII|UHOlJJDQGH"</P>
<P class="p506 ft96">'X KDU InWW HWW VWUDII|UHOlJJDQGH IUnQ nNODJDUHQ +lU InU GX LQIRUPDWLRQ RP YDG VWUDII|UHOlJJDQGHW LQQHElU RFK KXU GX J|U I|U DWW VYDUD 'HW lU YLNWLJW DWW GX VYDUDU</P>
<P class="p507 ft90">(UVlWWHU UlWWHJnQJ</P>
<P class="p508 ft118">9LVVD EURWW RFK I|UVHHOVHU EHK|YHU LQWH EHKDQGODV YLG HQ UlWWHJnQJ L GRPVWRO cNODJDUHQ NDQ LVWlOOHW I|U DWW nWDOD EHVOXW DWW XWIlUGD HWW VWUDII|UHOlJJDQGH I|U EURWWHQ 'HW KDU nNODJDUHQ JMRUW L GLWW IDOO</P>
<P class="p509 ft120">2P GX HUNlQQHU GH EURWW VRP ILQQV EHVNULYQD L GLWW VWUDII|UHOlJJDQGH VDPW DFFHSWHUDU VWUDIIHW RFK HYHQWXHOOD |YULJD SnI|OMGHU NDQ GX <SPAN class="ft119">JRGNlQQD </SPAN>I|UHOlJJDQGHW 'n EHK|YHU GHW LQWH KnOODV QnJRQ UlWWHJnQJ</P>
<P class="p510 ft121">(WW JRGNlQW VWUDII|UHOlJJDQGH NDQ LQWH |YHUNODJDV %DUD RP HWW JRGNlQW I|UHOlJJDQGH YLVDU VLJ LQQHKnOOD DOOYDUOLJD IHO NDQ GHW WDV XSS L GRPVWRO</P>
<P class="p511 ft90">6n KlU OlVHU GX I|UHOlJJDQGHW</P>
<P class="p512 ft121">)|UVW VWnU WLWHO RFK QDPQ Sn GHQ nNODJDUH VRP EHVOXWDW RP VWUDII|UHOlJJDQGHW 6HGDQ VWnU GLQD SHUVRQXSSJLIWHU .RQWUROOHUD DWW XSSJLIWHUQD RP GLJ lU ULNWLJD</P>
<P class="p513 ft124">(IWHU SHUVRQXSSJLIWHUQD NRPPHU HQ EHVNULYQLQJ DY GH EURWW VRP nNODJDUHQ DQVHU DWW GX JMRUW GLJ VN\OGLJ WLOO 9DUMH <SPAN class="ft122">EURWW </SPAN>KDU HQ EHQlPQLQJ W H[ <SPAN class="ft123">6QDWWHUL </SPAN>HOOHU <SPAN class="ft123">+DVWLJKHWV|YHUWUlGHOVH </SPAN>8QGHU GHQ ILQQV HQ EHVNULYQLQJ DY EURWWHW PHG XSSJLIWHU RP EO D WLGSXQNW RFK SODWV 9LG UXEULNHQ ODJUXP ILQQV HQ KlQYLVQLQJ WLOO GHQ HOOHU GH EHVWlPPHOVH U VRP nNODJDUHQ DQVHU DWW GX EUXWLW PRW</P>
<P class="p514 ft120">,EODQG ILQQV RFNVn UXEULNHQ <SPAN class="ft125">6lUVNLOG UlWWVYHUNDQ </SPAN>8QGHU GHQ UXEULNHQ NDQ GHW W H[ VWn DWW GX LQWH InU EHKnOOD HWW I|UHPnO VRP DQYlQWV YLG EURWWHW HOOHU DWW GX PnVWH EHWDOD NRVWQDGHU I|U EHYLVQLQJ L lUHQGHW</P>
<P class="p515 ft120">2P GHW VWnU DWW GX VNDOO EHWDOD HWW VNDGHVWnQG ± <SPAN class="ft125">(QVNLOW DQVSUnN </SPAN>± EHW\GHU GHW DWW HQ SHUVRQ HOOHU HWW I|UHWDJ KDU NUlYW HUVlWWQLQJ L SHQJDU I|U GHQ VNDGD VRP XSSVWnWW Sn JUXQG DY GLWW EURWW 'HQ VRP YLOO KD VNDGHVWnQG NDOODV <SPAN class="ft125">PnOVlJDQGH </SPAN>, EHVNULYQLQJHQ DY GHW HQVNLOGD DQVSUnNHW VWnU KXU VWRUW EHORSS PnOVlJDQGHQ YLOO KD RFK RP UlQWD VNDOO EHWDODV</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p21 ft96">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td128"><SPAN class="p269 ft126">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p516 ft96">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft100">SFINFO_2</P>
<P class="p517 ft99">Observera att skadeståndsbeloppet inte ingår i de böter du skall betala och att du själv ansvarar för och ombesörjer inbetalning av skadestånd.</P>
<P class="p518 ft4">Kontakta Kronofogdemyndigheten i ditt län om skadeståndsfrågor</P>
<P class="p519 ft4">Sist i föreläggandet, under rubriken <SPAN class="ft77">Påföljd </SPAN>står vilket straff åklagaren har beslutat att ge dig, <SPAN class="ft128">dagsböter </SPAN>eller <SPAN class="ft128">penningböter</SPAN>.</P>
<P class="p520 ft130"><SPAN class="ft129">Dagsböter </SPAN>används vid lite allvarligare brott. Antalet dagsböter visar hur allvarligt brottet eller brotten är. Dagsbotens storlek är beroende av din</P>
<P class="p521 ft99">inkomst. Summan som du skall betala, är antalet multiplicerad med storleken. <SPAN class="ft96">Penningböter </SPAN>används mest vid mindre förseelser. Storleken på</P>
<P class="p522 ft4">penningböterna beror bara på hur allvarlig förseelsen är. Din inkomst har alltså ingen betydelse för penningböterna storlek</P>
<P class="p523 ft99">Om du har begått ett sådant brott som <SPAN class="ft131">kan </SPAN>ge fängelse, skall du betala en <SPAN class="ft96">avgift till brottsofferfonden</SPAN>. Dessa pengar går till en fond som</P>
<P class="p518 ft4">Brottsoffermyndigheten beslutar om.</P>
<P class="p524 ft90">Svara på föreläggandet</P>
<P class="p525 ft4">Du kan välja att <SPAN class="ft128">godkänna </SPAN>eller <SPAN class="ft128">bestrida </SPAN>föreläggandet. I brevet som följer med</P>
<P class="p526 ft111">föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. <SPAN class="ft79">Om du inte svarar kan</SPAN></P>
<P class="p527 ft77">åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten.</P>
<P class="p524 ft90">Om du vill godkänna föreläggandet</P>
<P class="p528 ft129">Underteckna den färdiga godkännandehandlingen <SPAN class="ft130">som finns mitt på brevet som följer med strafföreläggandet och posta det i det bifogade svarskuvertet. Föreläggandet är godkänt den dag som brevet kommer in till åklagarväsendet. Skicka inte med inbetalningskortet – det behöver du för att betala böter m m.</SPAN></P>
<P class="p524 ft90">Vad händer efter ett godkännande?</P>
<P class="p529 ft99">Först och främst måste du betala böter m. m. Det bör du göra inom den tid som du fått på dig att fundera på godkännande eller bestridande (se avsnittet ”Svara på föreläggandet.”) Använd helst det tryckta inbetalningskortet. Om du inte betalar kommer ärendet så småningom sändas till Kronofogdemyndigheten på din hemort för indrivning. Då tillkommer en avgift.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft79">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr27 td130"><SPAN class="p21 ft96">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td131"><SPAN class="p268 ft126">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td132"><SPAN class="p530 ft126">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td130"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft100">SFINFO_2</P>
<P class="p531 ft4">Ett strafföreläggande bevakas under 30 dagar från dagen för godkännandet.</P>
<P class="p532 ft99">Har ärendet inte blivit fullt betald under denna tid, skickas en påminnelse om betalning ut. Då får man ytterligare 14 dagar på sig att betala. Har inte full betalning skett inom 14 dagar, överlämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Utöver bötesbeloppet tar de ut en avgift på 600 kronor.</P>
<P class="p532 ft99">På samma sätt som efter en fällande dom i en domstol kan olika myndigheter få uppgifter om att du begått brott. Om brottet har betydelse för ditt körkortsinnehav kan Länsstyrelsen besluta om att ge en varning eller återkalla ditt körkort. Även andra tillstånd eller licenser kan påverkas. Uppgifter om att du har begått brott antecknas i belastningsregistret.</P>
<P class="p533 ft90">Om du <SPAN class="ft132">inte </SPAN>vill godkänna föreläggandet</P>
<P class="p534 ft4">Om du inte accepterar innehållet i föreläggandet bör du snarast skriva och</P>
<P class="p535 ft99">berätta varför. Skriv helst på baksidan av det brev som följde med föreläggandet. Skicka ditt svar i ett vanligt brev <SPAN class="ft131">till den åklagarkammare som föreläggandet kom ifrån. </SPAN>Adressen står på föreläggandet.</P>
<P class="p536 ft90">Vad händer om du inte godkänner?</P>
<P class="p537 ft4">Åklagaren beslutar i de flesta fall om att väcka åtal mot dig i tingsrätten. Tingsrätten kallar sedan dig och åklagaren till en förhandling. Efter förhandlingen bestämmer tingsrätten om du skall dömas för brotten och vilket straff du i så fall får.</P>
<P class="p538 ft90">Glöm inte att höra av dig!</P>
<P class="p539 ft4">Det är viktigt att du reagerar snabbt på strafföreläggandet, oavsett om du godkänner det eller inte. Godkänner du använder du den färdiga godkännande handlingen och svarskuvertet. Bestrider du måste du skriva till åklagaren och förklara varför</P>
<P class="p538 ft90">Frågor?</P>
<P class="p540 ft99">Frågor om strafföreläggandets innehåll kan besvaras av den åklagare som utfärdat föreläggandet. Telefonnummer står på föreläggandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft79">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p21 ft96">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td128"><SPAN class="p269 ft126">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td134"><SPAN class="p541 ft96">SOU 2010:1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p21 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft100">SFINFO_2</P>
<P class="p542 ft4">Har du frågor om betalning av böter kan du kontakta Rikspolisstyrelsen (RPS), som ansvarar för bötesinbetalningar. Telefonnumret är <NOBR>08-504</NOBR> 45 106. Observera att RPS <SPAN class="ft128">inte </SPAN>kan besluta om avbetalningsplan eller om anstånd med betalning av böter.</P>
<P class="p543 ft4">För mer information: www.polisen.se</P>
<P class="p544 ft4">Länsstyrelsen i ditt län kan svara på frågor om vad som kan hända med ditt körkort. Frågor om indrivning av skadestånd besvaras av Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p545 ft90">Inbetalningsinformation</P>
<P class="p546 ft4">Plusgirokonto: <NOBR>OCR-nr:</NOBR></P>
<P class="p547 ft4">För inbetalning från annat land ber vid dig använda vårt <NOBR>IBAN-nummer:</NOBR></P>
<P class="p548 ft96">SE 67 9500 0099 6042 4765 0049, <NOBR>BIC-adress</NOBR> NDEASESS Nordea Bank AB; <NOBR>SE-105</NOBR> 71 STOCKHOLM, Sweden</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft79">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p549 ft96">Bilaga 5</P>
<P class="p550 ft133">Hur får Du ersättning för Dina skador? Brevet från Kronofogden är ett steg, men Du behöver agera</P>
<P class="p551 ft111">I detta brev från kronofogdemyndigheten får Du en förfrågan om Du vill ha hjälp med att driva in det skadeståndsbelopp som Du i dom har tillerkänts för en skada till följd av brott. Om den skyldige inte betalat skadeståndet måste Du agera för att få ersättning.</P>
<P class="p552 ft126">1. Du bör svara Kronofogdemyndigheten att Du önskar den hjälp som den erbjuder om Du vill få ut Ditt skadestånd. <SPAN class="ft100">- Du bör också kryssa för både att Du önskar utmätning och att du begär utmätning i fast egendom. - Kronofogdemyndigheten undersöker i så fall skadevållarens ekonomiska förhållanden. Visar undersökningen att det finns vissa tillgångar eller inkomster ser man också till att Du får ut Ditt skadestånd. Denna service är helt </SPAN>kostnadsfri <SPAN class="ft100">för Dig. Har Du frågor angående blanketten så kontakta den kronofogdemyndighet som skickat den till Dig.</SPAN></P>
<P class="p553 ft102">2. Om kronofogdemyndighetens besked innebär att skadevållaren saknar betalningsförmåga ska Du vända Dig till Ditt <SPAN class="ft134">försäkringsbolag</SPAN>. I många fall täcker Din hem- eller olycksfallsförsäkring skador till följd av brott. Du kan även vara försäkrad via Din arbetsgivare eller Din fackförening, varför Du bör kontakta dem för besked. Observera också att det är viktigt att Du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till försäkringsbolaget. Om Du inte gjort det ännu ska Du omedelbart göra en sådan anmälan!</P>
<P class="p553 ft102">3. Om Du provat möjligheterna enligt punkt 1 och 2 ovan och ändå inte kunnat få ersättning för Dina skador, kan Du i många fall få ersättning från <SPAN class="ft134">Brottsoffermyndigheten</SPAN>. Observera dock att en ansökan om sådan brottskadeersättning i princip måste vara inlämnad till Brottsoffermyndigheten inom två år efter att domen vunnit laga kraft. Endast i vissa undantagsfall, som särskilt berör barn som brottsoffer, kan ansökan prövas trots att den kommer in senare. Brottsskadeersättningen täcker främst skador orsakade av angrepp mot Din person, såväl fysiska som psykiska skador, samt ersättning för kränkning. Skador på egendom och rena förmögenhetsskador ersätts endast i begränsad omfattning. För att få brottsskadeersättning krävs ansökan på en blankett som Brottsoffermyndigheten tillhandahåller.</P>
<P class="p554 ft111">För <SPAN class="ft79">ytterligare upplysningar </SPAN>om hur Du kan bevaka Din rätt till ersättning kan Du vända Dig till polis, åklagare och brottsoffer- eller kvinnojour. Har Du frågor om brottsskadeersättning är Du också välkommen att kontakta Brottsoffermyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p555 ft79">BROTTSOFFERMYNDIGHETEN</P>
<P class="p556 ft98">Storgatan 49, Box 470, 901 09 Umeå Servicetelefon: <NOBR>090-70</NOBR> 82 00. Fax <NOBR>090-17</NOBR> 83 53 <NOBR>E-post:</NOBR> registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: www.brottsoffermyndigheten.se</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-100px;margin-bottom:0px;" class="p557 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-100px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:100px;" class="p557 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-50px;margin-top:50px;margin-right:-50px;margin-bottom:50px;" class="p557 ft135"><![endif]>Rev 20080109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft79">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p490 ft96">Bilaga 6</P>
<P class="p558 ft136">Hur får Du ersättning för Dina skador?</P>
<P class="p559 ft136">– Redovisningen från kronofogden innebär att Du behöver agera igen</P>
<P class="p560 ft137">Kronofogdemyndighetens redovisning visar att det saknas möjligheter att få ut Ditt skadestånd från skadevållaren. Det kan ändå finnas möjligheter för Dig att få ersättning. Du rekommenderas att beakta följande.</P>
<P class="p561 ft139"><SPAN class="ft138">1</SPAN>. Du kan ha någon form av <SPAN class="ft138">försäkring </SPAN>som även täcker skador vid brott. I många fall täcker Din hem- eller olycksfallsförsäkring sådana skador. Du kan även vara försäkrad via Din arbetsgivare eller Din fackförening, varför Du bör kontakta dem för besked. Observera också att det är viktigt att Du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till försäkringsbolaget. Om Du inte gjort det ännu ska Du omedelbart göra en sådan anmälan!</P>
<P class="p562 ft141"><SPAN class="ft140">2</SPAN>. Om Du provat möjligheten enligt punkt 1 och det visar sig att Du saknar försäkring som täcker skadan, eller att Ditt försäkringsbolag avböjer att ersätta Dig med hänvisning till något försäkringsvillkor, kan Du i många fall få ersättning från <SPAN class="ft140">Brottsoffermyndigheten</SPAN>. Observera dock att en ansökan om sådan brottskadeersättning i princip måste vara inlämnad till Brottsoffermyndigheten inom två år efter att domen vunnit laga kraft. Endast i vissa undantagsfall, som särskilt berör barn som brottsoffer, kan ansökan prövas trots att den kommer in senare.</P>
<P class="p563 ft139">Brottsskadeersättningen täcker främst skador orsakade av angrepp mot Din person, såväl fysiska som psykiska skador, samt ersättning för kränkning. Skador på egendom och rena förmögenhetsskador ersätts endast i begränsad omfattning. För att få brottsskadeersättning krävs ansökan på en blankett som Brottsoffermyndigheten tillhandahåller.</P>
<P class="p564 ft137">För <SPAN class="ft138">ytterligare upplysningar </SPAN>om hur Du kan bevaka Din rätt till ersättning kan Du vända Dig till polis, åklagare och brottsoffer- eller kvinnojour. Har Du frågor om brottsskadeersättning är Du också välkommen att kontakta Brottsoffermyndigheten.</P>
<P class="p565 ft142">BROTTSOFFERMYNDIGHETEN</P>
<P class="p566 ft143">Storgatan 49, Box 470, 901 09 Umeå</P>
<P class="p567 ft99">Servicetelefon: <NOBR>090-70</NOBR> 82 00. Fax <NOBR>090-17</NOBR> 83 53</P>
<P class="p568 ft113"><NOBR>E-post:</NOBR> registrator@brottsoffermyndigheten.se</P>
<P class="p569 ft99">Hemsida: www.brottsoffermyndigheten.se</P>
<P class="p570 ft145">Info/kfm/redovisning/<SPAN class="ft144">okt</SPAN>200<SPAN class="ft144">6</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft79">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB31/GYB31140x1.jpg" style="width:393px;height:662px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft96">Bilaga 7</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft79">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft146">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p571 ft7">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p572 ft149"><SPAN class="ft147">1.</SPAN><SPAN class="ft148">Lätt att göra rätt</SPAN></P>
<P class="p573 ft149">– om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB31142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft146">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p571 ft7">Systematisk förteckning</P>
<P class="p574 ft96">Justitiedepartementet</P>
<P class="p575 ft149">Lätt att göra rätt</P>
<P class="p576 ft149">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GYB31SOU_2010__1.pdf2498751pdfLätt att göra rätthttps://data.riksdagen.se/fil/4A805091-3F6E-44CC-BD7E-DDBF279A063D