2697931GY031322010/11132propproppropProposition 2010/11:132PropositionPropositionFIFiU13202011-05-03 00:00:002013-02-18 19:13:512011-05-03 00:00:00Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Islandhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GY03132/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GY03132https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY03132
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:502px;height:141px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:502px;height:141px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:697px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:402px;height:1px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:294px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:228px;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:393px;height:228px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:21px;z-index:-1;width:360px;height:221px;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:360px;height:221px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:470px;left:0px;z-index:-1;width:392px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:392px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:517px;height:723px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:517px;height:723px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:723px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:506px;height:723px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:723px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:512px;height:723px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:110px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:110px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 225px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft9{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft12{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 10px;}
.ft13{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 10px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;}
.ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft27{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft39{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft41{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft43{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 440px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.395px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 686px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:8px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:8px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;}
.p64{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:8px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p116{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p127{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 20px;}
.tr2{heightzzz: 22px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 16px;}
.tr5{heightzzz: 15px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 25px;}
.tr8{heightzzz: 31px;}
.tr9{heightzzz: 24px;}
.tr10{heightzzz: 19px;}
.tr11{heightzzz: 2px;}
.tr12{heightzzz: 18px;}
.tr13{heightzzz: 14px;}
.tr14{heightzzz: 4px;}
.tr15{heightzzz: 9px;}
.tr16{heightzzz: 36px;}
.tr17{heightzzz: 39px;}
.tr18{heightzzz: 3px;}
.tr19{heightzzz: 37px;}
.tr20{heightzzz: 12px;}
.tr21{heightzzz: 56px;}
.tr22{heightzzz: 40px;}
.tr23{heightzzz: 13px;}
.tr24{heightzzz: 8px;}
.tr25{heightzzz: 7px;}
.tr26{heightzzz: 5px;}
.tr27{heightzzz: 27px;}
.t0{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 555px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 555px;margin-leftZ: 49px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 555px;margin-top: 39px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 440px;margin-top: 6px;f:italic 9px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 555px;f:bold 13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 377px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 3px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 360px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 10px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 529px;margin-leftZ: 24px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 431px;margin-top: 8px;f:italic 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;margin-top: 48px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 555px;margin-top: 31px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY031321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2010/11:132</P>
<P class="p1 ft1">Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Island Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p2 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm den 28 april 2011</P>
<P class="p4 ft3">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p5 ft3">Anders Borg</P>
<P class="p6 ft2">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p7 ft4">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p8 ft5">I propositionen föreslår regeringen en förlängd tillgänglighetsperiod, till utgången av 2011, för den svenska krediten till Island på 495 000 000 euro. Förslaget innebär att Island får möjlighet att använda den del av den svenska krediten till Island som ännu inte har utbetalats, 247 500 000 euro, under 2011.</P>
<P class="p9 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft4">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut.................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_4">Ärendet och dess beredning..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_4">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_4">Bakgrund ..........................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_5">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">Det ekonomiska läget på Island........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_7">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_7">Islands stabiliseringsprogram ...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_7">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_7">Stabilisering av växelkursen ..............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td0"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_10">5.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_10">Finanspolitisk konsolidering ............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_14">5.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_14">Rekonstruktion av banksystemet......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_19">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_19">Islands behov av externt stöd..........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_21">7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_21">Villkoren för stödet till Island.........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_24">8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_24">Förlängning av tillgänglighetsperioden för krediten till Island.......</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_26">9</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_26">Ekonomiska konsekvenser..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft2">Bilaga Låneavtal den 1 juli 2009............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft2"><A href="#page_45">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2011 .........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_45">45</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p15 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft4">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft2">Prop. 2010/11:132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen under 2011 beslutar om förlängd tillgänglighetsperiod, till utgången av 2011, för den svenska krediten till Island på 495 000 000 euro (avsnitt 8).</P>
<P class="p19 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft4">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft2">Prop. 2010/11:132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft2">Riksdagen beslutade den 25 februari 2009 att bemyndiga regeringen att under 2009 besluta om en kredit till Island om högst 6,5 miljarder kronor som ett tillägg till Internationella Valutafondens (IMF) finansiella stöd på ca 2,1 miljarder USD till Island (prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177). Den 25 juni 2009 beslutade regeringen att underteckna låneavtal för en kredit till Island (dnr Fi2009/4680). Regeringen gav samtidigt Riksgäldskontoret i uppdrag att handlägga krediten (dnr Fi2009/4866). Låneavtalen undertecknades den 1 juli 2009, <SPAN class="ft3">bilaga</SPAN>. Regeringen har i skrivelsen Villkoren för Sveriges kredit till Island (skr. 2008/09:230) redogjort för den ekonomiska situationen på Island, landets genomförande av det reformprogram som presenterats för IMF och villkoren för Sveriges kredit till Island.</P>
<P class="p22 ft2">Den svenska krediten är en del av de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige) krediter till Island på totalt 1,775 miljarder euro. Den svenska krediten uppgår till 495 miljoner euro, varav hittills hälften har utbetalats. Enligt det ursprungliga låneavtalet var lånet tillgängligt för utbetalning, den s.k. tillgänglighetsperioden, till och med den 30 december 2010. Island begärde i slutet av november 2010 att tillgänglighetsperioden för de nordiska krediterna ska förlängas med ett år till slutet av 2011 (dnr Fi2010/5319). De nordiska långivarländernas regeringar har uttryckt stöd för en sådan förlängning, men den svenska regeringen har förklarat att ett sådant beslut kräver riksdagens godkännande.</P>
<P class="p23 ft5">Under beredningen av denna proposition har synpunkter inhämtats från Riksgäldskontoret, Riksbanken och Finansinspektionen. Myndigheterna har inte framfört några invändningar mot förslaget.</P>
<P class="p24 ft4">3 Bakgrund</P>
<P class="p25 ft2">I första hand ges stöd till ett land i kris genom de internationella finansiella institutionerna. Ofta vänder sig ett land i en sådan situation till IMF för att söka betalningsbalansstöd. Medlemsstater i Europeiska Unionen (EU) och länder i EU:s närområde har också möjlighet att erhålla lån från EU. Som en följd av den finansiella krisen har både IMF och EU förstärkt sin kapacitet att tillhandahålla finansiering till länder i behov av stöd. Utlåningen från IMF och EU sker normalt inom ramen för fleråriga stabiliserings- och reformprogram med mål för finans- och penningpolitiken på medellång sikt samt krav på strukturreformer. Reformkraven kan t.ex. röra åtgärder för att förbättra den offentliga finansiella styrningen eller lösa problem i banksektorn om detta är en stark bidragande orsak till landets finansiella kris. För att stöd ska bli aktuellt måste också det berörda landets regering bedömas ha viljan och kapaciteten att genomföra det överenskomna ekonomiska åtgärdsprogrammet. Andra multilaterala finansieringsinstitutioner, t.ex. Europeiska investeringsbanken eller institutionerna inom Världsbanksgruppen kan också bistå med finansiering till vissa länder. I dessa fall</P>
<P class="p26 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p10 ft5">handlar det dock inte om betalningsbalansstöd utan om projektstöd till Prop. 2010/11:132 privat eller offentlig sektor.</P>
<P class="p27 ft2">Som ett komplement till IMF:s och EU:s lån, samt eventuell annan multilateral finansiering, kan bilateralt stöd ges i särskilda fall. Detta kan vara motiverat vid allvarliga kriser i enskilda länder, då det finns risk för särskilt långtgående konsekvenser, eller på grund av att en kris kan spridas regionalt. När kompletterande bilateralt stöd krävs tillfrågas företrädesvis länder som både har finansiell kapacitet och ekonomiska och politiska förbindelser till det krisdrabbade landet, t.ex. länder i närområdet, eller andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Insatserna samordnas i sådana fall i syfte att åstadkomma en rimlig bördefördelning mellan de deltagande långivarna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p11 ft4">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p28 ft4">Det ekonomiska läget på Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft2">Den finansiella och ekonomiska krisen på Island berodde främst på en</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">kombination av en överhettning av ekonomin och en kraftig expansion</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">av de tre isländska bankerna Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">Obalanserna i den isländska ekonomin började byggas upp i början/</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">mitten av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Under perioden <NOBR>2003–2006</NOBR> upplevde Island en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">snabb ekonomisk tillväxt på i genomsnitt drygt 6 procent per år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">Tillväxten drevs ursprungligen av stora investeringar i aluminium- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">energisektorn, som uppgick till en tredjedel av BNP 2003. Efter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">privatiseringen av de isländska bankerna, som avslutades 2003, växte</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">dessa snabbt. Exempelvis tiofaldigades tillgångarna som andel av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">och uppgick 2008 till nära 1 000 procent av BNP. Bankernas expansion</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">möjliggjordes till stor del av finansiering från de internationella kapital-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">marknaderna och senare också genom insättningar i utländska filialer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">Genom Islands deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">(EES), via det s.k. <NOBR>EES-avtalet,</NOBR> omfattas Island av EU:s inre marknads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">lagstiftning. De isländska bankerna kunde därmed etablera sig i EU-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">länderna samt i Norge och Liechtenstein. Bankerna hade en stor del av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">sin verksamhet utanför Island, med över 40 procent av de totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">tillgångarna i utländska dotterbolag och filialer. Exponeringen mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">utländsk valuta var också stor med över två tredjedelar av den totala in-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">och utlåningen i utländsk valuta. Den inhemska återspeglingen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">bankernas expansion tog sig uttryck i en kraftig kredittillväxt, vilket</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">möjliggjorde en snabb privat konsumtionsökning och ökade</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">investeringar. Detta drev i sin tur upp tillgångspriserna och prisbubblor</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">uppstod på aktie- och fastighetsmarknaderna. Importen ökade, betydande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">kapitalinflöden skedde och bytesbalansunderskottet steg kraftigt. Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">hade visserligen överskott i de offentliga finanserna <NOBR>2004–2007,</NOBR> men</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">betydande skattesänkningar och utgiftshöjningar förstärkte obalanserna i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">den isländska ekonomin. Inflationen steg betydligt över inflationsmålet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">på 2,5 procent trots att den isländska kronan stärktes. I genomsnitt upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">gick inflationen till drygt 6 procent <NOBR>2004–2008.</NOBR> Försök till penning-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">politisk åtstramning skedde genom räntehöjningar. Kombinationen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">stora ränteskillnader i förhållande till omvärlden och en apprecierande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p11 ft2">valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p11 ft2">ledde till att det emitterades stora mängder obligationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p13 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY031326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p29 ft2">denominerade i isländska kronor, s.k. <SPAN class="ft3">glacier bonds</SPAN>, på de internationella kapitalmarknaderna. Detta ledde till ett betydande innehav av isländska kronor hos utländska investerare. De höga räntorna och den höga inflationen ledde också till att en stor del av den inhemska utlåningen till hushåll och företag skedde antingen i utländsk valuta eller genom indexering till utländsk valuta eller inflation.</P>
<P class="p30 ft2">De isländska bankerna fick redan under <NOBR>2006–2007</NOBR> problem att återfinansiera sig på de internationella kapitalmarknaderna. En viss stabilisering skedde, men behovet av ny finansiering blev akut hösten 2008. När pressen på de internationella kapitalmarknaderna ökade, under hösten 2008, förlorade utländska investerare och insättare förtroendet för Islands högt belånade banksektor. Den isländska staten tvingades under en vecka i oktober 2008 att ta kontroll över de tre största bankerna Kaupthing, Landsbanki, och Glitnir. Den isländska kronans värde föll snabbt, fastighetspriserna sjönk och aktiemarknaden kollapsade. Detta ledde till ett stort <NOBR>BNP-fall,</NOBR> totalt drygt <NOBR>-10</NOBR> procent för <NOBR>2009–2010</NOBR> och kraftigt stigande arbetslöshet, från ca 2 procent 2007 till nästan 8 procent 2010. De offentliga finanserna påverkades mycket av krisen, främst på grund av kostnader relaterade till bankerna och minskande intäkter. De tidigare överskotten förvandlades till stora underskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, steg dramatiskt. Högt belånade hushåll och företag påverkades kraftigt av den stigande inflationen och den isländska kronans fall. Problemen förvärrades av den höga andelen lån i, eller indexerade till, utländsk valuta eller indexerade till inflation.</P>
<P class="p31 ft7">Island. Ekonomiska nyckeldata <NOBR>2007–2012</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p32 ft8">Procentuell volymförändring om inte annat anges</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p33 ft9">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p13 ft9">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p13 ft9">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p13 ft9">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p13 ft9">2011*</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p34 ft9">2012*</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p35 ft10">BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p33 ft10">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p13 ft10">1,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-6,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft10">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p34 ft10">2,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p35 ft10">Privat konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p33 ft10">5,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-7,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-15,6</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p13 ft10">2,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p34 ft10">3,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p35 ft10">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p33 ft10">4,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p13 ft10">4,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-1,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-3,2</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-4,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p34 ft10"><NOBR>-2,6</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p35 ft10">Bruttoinvesteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p33 ft10"><NOBR>-11,1</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-19,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-50,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-8,1</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft10">16,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p34 ft10">18,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p35 ft10">Total export</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p33 ft10">17,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p13 ft10">7,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p13 ft10">7,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p13 ft10">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p13 ft10">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p34 ft10">2,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p35 ft10">Total import</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p33 ft10"><NOBR>-0,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-18,4</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-24,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p13 ft10">3,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p13 ft10">3,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p34 ft10">4,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p35 ft10">Bytesbalans (% av BNP)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p33 ft10"><NOBR>-16,2</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-24,3</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-9,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-7,8</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p13 ft10">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p34 ft10">2,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p35 ft10">Offentligfinansiellt sparande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p33 ft10">5,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-13,5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-10,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-7,8</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-4,6</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p34 ft10"><NOBR>-1,3</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p35 ft10">(% av BNP)**</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p35 ft10">Offentlig sektors bruttoskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p33 ft10">28,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p13 ft10">69,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">91,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">96,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft10">103,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p34 ft10">97,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p35 ft10">(% av BNP)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p35 ft10">Arbetslöshet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p33 ft10">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p13 ft10">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">7,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">7,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft10">7,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p34 ft10">6,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p35 ft10">(% av arbetskraften)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p35 ft10">Inflation (årssnitt %)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p33 ft10">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p13 ft10">12,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">12,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p13 ft10">5,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p13 ft10">2,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p34 ft10">2,6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">Källa: Isländska statistikbyrån och IMF, april 2011.</P>
<P class="p37 ft8"><SPAN class="ft8">*</SPAN><SPAN class="ft12">Prognos</SPAN></P>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft10">**</SPAN><SPAN class="ft13">Bankrelaterade engångskostnader försämrade det offentligfinansiella sparandet kraftigt 2008- 2010. Under 2008 främst för återkapitalisering av centralbanken p.g.a. fallerade banktillgångar (ca 13% av BNP), under 2009 för retroaktiv ränta betalad till de nya bankerna som kompensation för försenad kapitalisering samt under 2010 för utlösta statliga garantier (ca 1,5%).</SPAN></P>
<P class="p37 ft8">Nominell BNP 2010: ca 1540 miljarder ISK.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p15 ft2">6</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p39 ft5">Under 2010 påbörjades en stabilisering av den isländska ekonomin. Prop. 2010/11:132 <NOBR>BNP-fallet</NOBR> verkar nu ha planat ut. För tredje kvartalet 2010 visar de</P>
<P class="p40 ft2">preliminära <NOBR>BNP-siffrorna</NOBR> för första gången sedan krisen tillväxt jämfört med föregående kvartal (2,2 procent, säsongsjusterat). Samtidigt visar motsvarande siffra för det fjärde kvartalet åter en <NOBR>BNP-minskning</NOBR> på 1,5 procent. I IMF:s prognos från början av april 2011 förväntas en tillväxt på 2,3 procent för helåret 2011. De realekonomiska följderna av krisen blev inte fullt så allvarliga som först befarades. <NOBR>BNP-fallet</NOBR> 2009 begränsades t.ex. till <NOBR>-6,9</NOBR> procent, att jämföra med IMF:s prognos på <NOBR>-9,6</NOBR> procent. Förklaringen ligger främst i en snabb ökning av nettoexporten tack vare en förbättrad internationell konkurrenssituation kopplad till den svagare isländska kronan samt av högre privat konsumtion än förväntat. Den privata konsumtionen har understötts av bl.a. de automatiska stabilisatorerna och den temporära möjligheten för personer under 60 år att ta ut en del av sitt privata pensionssparande. Återgången till tillväxt bedöms dock ske något senare än tidigare förväntat, under 2011 i stället för 2010. Detta förklaras framför allt av lägre sammanlagda investeringar i energi och energiintensiv industri. En lägre export på grund av minskad global efterfrågan har också haft en viss effekt. Islands tidigare betydande bytesbalansunderskott har minskat snabbt och ett överskott förväntas i år. De p.g.a. krisen kraftigt försämrade offentliga finanserna är på väg att förbättras och ett offentligfinansiellt sparande på <NOBR>-4,6</NOBR> procent av BNP förväntas i år. Den offentliga sektorns bruttoskuld bedöms nå en toppnivå på drygt 100 procent av BNP i år, varefter en minskning förväntas. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på nästan 8 procent även i år, varefter en minskning förutses. Den tidigare höga inflationen har gradvis sjunkit och inflationsförväntningarna har stabiliserats. I december 2010 uppnåddes inflationsmålet på 2,5 procent för första gången sedan april 2004.</P>
<P class="p41 ft5">Efter folkomröstningen om de s.k. <NOBR>Icesave-avtalen</NOBR> den 9 april 2011 (se vidare avsnitt 5.3) kommer den isländska regeringen att göra en uppdaterad makroekonomisk bedömning och en ny prognos förväntas i maj 2011.</P>
<P class="p42 ft4">5 Islands stabiliseringsprogram</P>
<P class="p43 ft5">Island fick i november 2008 stöd från IMF för ett <NOBR>ekonomisk-politiskt</NOBR> reformprogram fokuserat på stabilisering av växelkursen, finanspolitisk konsolidering och rekonstruktion av banksystemet.</P>
<P class="p44 ft14">5.1 Stabilisering av växelkursen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p11 ft2">Målet för den isländska penningpolitiken är sedan 2001 att bibehålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">prisstabilitet, vilket definieras som ett inflationsmål på 2,5 procent.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft2">Sedan krisen har dock huvudfokus varit att stabilisera växelkursen. För</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">dessa syften höjde den isländska centralbanken sin huvudsakliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft2">styrränta till 18 procent i oktober 2008. Räntehöjningen var dock</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p11 ft2">otillräcklig för att stoppa utflödet av kapital från landet. Island införde</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p13 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY031328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p45 ft5">därför under oktober och november 2008 temporära restriktioner för Prop. 2010/11:132 valutaväxling och kapitalkontroller. Därigenom tilläts endast valuta-</P>
<P class="p46 ft2">växling och internationella transaktioner för handel med varor och tjänster och andra bytesbalansrelaterade transaktioner såsom räntebetalningar och amorteringar. Det finns emellertid fortfarande många utländska investerare med ett betydande innehav av tillgångar denominerade i isländsk valuta. Dessa investerare har inte kunnat sälja sina isländska kronor sedan införandet av restriktionerna. En snabb försäljning av dessa innehav skulle skapa ett stort deprecieringstryck på den isländska kronan. Kapitalkontrollerna har lett till att det har uppstått en inofficiell s.k. <NOBR>offshore-marknad</NOBR> för handel av isländska kronor, till en betydligt lägre växelkurs än på den officiella marknaden. I oktober 2009 gjordes en mindre lättnad i kapitalkontrollerna genom borttagande av restriktionerna för kapitalinflöde i utländsk valuta för nya investeringar och potentiella kapitalutflöden av avkastningen av dessa investeringar. Vissa skärpningar av reglerna för valutaväxling och kapitalkontroller har också gjorts för att täppa till de kryphål som har funnits.</P>
<P class="p47 ft7">Island. Real handelsvägd växelkurs <NOBR>2004-2011</NOBR></P>
<P class="p48 ft8">Källa: Reuters Ecowin.</P>
<P class="p49 ft2">Kapitalkontrollerna och räntehöjningen har bidragit till en stabilisering av växelkursen och den isländska kronan apprecierade också under 2010. Under slutet av 2010 och början av 2011 har dock en viss depreciering av den isländska kronan åter skett. Inflationstakten, som sedan länge hade legat över den isländska centralbankens mål på 2,5 procent, steg initialt efter växelkursens kraftiga fall till följd av högre priser i isländska kronor på importerade varor. Inflationstakten har därefter successivt avtagit, främst tack vare stabiliseringen av kronan och det kraftiga fallet i inhemsk efterfrågan som blev resultatet av krisen. För de närmaste två åren förväntar sig den isländska centralbanken en inflation nära inflationsmålet. Sedan mars 2009 har centralbanken gradvis kunnat sänka räntan och den huvudsakliga styrräntan uppgår i april 2011 till 4,25 procent.</P>
<P class="p50 ft2">Den isländska regeringen och centralbanken har förklarat sin avsikt att</P>
<P class="p10 ft16">ta bort de införda kapitalkontrollerna så snart situationen tillåter.</P>
<P class="p51 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">Ursprungligen avsågs att kontrollerna skulle vara avskaffade när Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> löpte ut, dvs. till slutet av november 2010. Sedermera förlängdes <NOBR>IMF-programmet,</NOBR> och därmed också tidpunkten för kapitalkontrollernas avskaffande, till slutet av augusti 2011. Den isländska regeringen beslutade i mars 2011, efter förslag från centralbanken, om en uppdaterad plan för borttagande av kapitalkontrollerna. Planen innehåller en ytterligare förlängning, till augusti 2015, av perioden för hur länge kapitalkontrollerna skulle kunna gälla om situationen så kräver. Det bör dock framhållas att borttagandet av kapitalkontrollerna inte planeras ske enligt en särskild tidsplan utan i stället när vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa utgörs främst av tillräckliga internationella reserver, goda bytesbalansutsikter, förbättrade offentliga finanser och ett stabilt finansiellt system. I centralbankens uppdaterade plan från mars 2011 om borttagande av kapitalkontrollerna planeras att häva dessa i små steg. Detta ska i ett första skede ske genom att vidta åtgärder för att minska omfattningen av s.k. <NOBR>offshore-kronor,</NOBR> dvs. tillgångar denominerade i isländska kronor som innehas av utländska investerare som i dag inte kan sälja dessa på grund av kapitalkontrollerna. I mars 2011 uppskattades dessa innehav uppgå till ca 465 miljarder isländska kronor, motsvarande ca 25 procent av BNP eller ca 2,8 miljarder euro. Innehavare av dessa tillgångar ska erbjudas möjlighet att antingen sälja sina innehav till investerare med ett mer långsiktigt investeringsintresse (t.ex. isländska pensionsfonder), växla in dessa till utländsk valuta mot en särskild avgift eller byta statsobligationer denominerade i isländska kronor till statsobligationer denominerade i euro. Först därefter planeras ytterligare steg för komplett hävande av kapitalkontrollerna vidtas. Detta förutsätter dock att den isländska staten och de isländska bankerna har visat att de har löpande tillgång till upplåning på de internationella kapitalmarknaderna. Planen för borttagande av kapitalkontrollerna avses justeras efterhand för att anpassas till utvecklingen och eventuella förändrade förutsättningar.</P>
<P class="p53 ft2">Den isländska centralbanken har i en rapport till ekonomidepartementet från december 2010 analyserat möjliga penningpolitiska vägval för Island efter avslutandet av <NOBR>IMF-programmet</NOBR> och borttagandet av kapitalkontrollerna. Analysen är gjord med utgångspunkten att Island har kvar en egen valuta, dvs. för tiden innan ett eventuellt beslut tas om medlemskap i EU och EMU. Den isländska centralbanken drar i sin rapport slutsatsen att Islands nuvarande penningpolitik med inflationsmål är otillräcklig och rekommenderar att den bör kompletteras med ökat fokus på underliggande obalanser, t.ex. stora fluktuationer i kredittillväxt, skuldsättning och tillgångspriser. Centralbanken rekommenderar därför en komplettering med verktyg för att kunna verka för finansiell stabilitet på makronivå samt förbättrad koordinering mellan penning- och finanspolitiken. Vad gäller ett eventuellt framtida medlemskap i EU och EMU kan nämnas att Island lämnade in sin medlemskapsansökan till EU i juli 2009 och förhandlingarna om medlemskap inleddes efter beslut i Europeiska rådet i juni 2010. Efter avslutade förhandlingar ska en folkomröstning i frågan om EU- medlemskap hållas på Island.</P>
<P class="p54 ft5">En reformering av centralbankens institutionella ramverk har också genomförts. Den tidigare ordningen med en guvernörsstyrelse bestående av tre personer som det högsta organet för de penningpolitiska besluten,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p15 ft2">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p45 ft5">har ersatts med en kommitté bestående av fem personer, inklusive två Prop. 2010/11:132 utomstående experter. Centralbankschefen och vice centralbankschefen</P>
<P class="p55 ft5">utses numera efter intresseannonsering och det har införts formella kompetenskrav. Publicering av protokollen från de penningpolitiska mötena har också införts.</P>
<P class="p56 ft14"><SPAN class="ft14">5.2</SPAN><SPAN class="ft17">Finanspolitisk konsolidering</SPAN></P>
<P class="p49 ft2">Islands offentliga finanser påverkades kraftigt av finanskrisen, främst genom behov av återkapitalisering av centralbanken och de kommersiella bankerna samt på grund av kraftiga intäktsfall och utgiftsökningar under recessionen. Enligt det isländska finansdepartementet kommer statens utgifter relaterade till den finansiella krisen totalt att uppgå till ca 50 procent av BNP 2010. Återkapitaliseringen av centralbanken för att kompensera för innehav av obligationer från de tre isländska bankerna beräknas ha uppgått till ca 10 procent av BNP, vilket är lägre än väntat. Kostnaden för återkapitalisering av de nya kommersiella bankerna blev ca 14 procent av BNP, vilket också är något lägre än väntat eftersom de gamla bankernas fordringsägare deltar som delägare i de nya bankerna. Krisens effekt på statsbudgeten, i termer av ökade kostnader och minskade intäkter, förväntas kumulativt bli ca 22 procent av BNP och de s.k. <NOBR>Icesave-relaterade</NOBR> kostnaderna bedömdes innan Icesavefolkomröstningen uppgå till ca 3 procent av BNP (se vidare avsnitt 5.3). Därutöver tillkommer också kostnader relaterade till behovet av att ha en större valutareserv än tidigare. Utgifterna för återkapitaliseringen av de kommersiella bankerna innebär samtidigt en tillgång för isländska staten och kan generera intäkter i framtiden.</P>
<P class="p57 ft2">Den isländska regeringen presenterade i juni 2009 en medelfristig finanspolitisk konsolideringsplan för perioden <NOBR>2009–2013.</NOBR> Målet är att uppnå ett primäröverskott i statens finanser 2011 och ett generellt överskott 2013. Därefter ska ett överskott behållas för att på sikt minska statsskulden till 60 procent av BNP. Inom ramen för konsolideringsplanen arbetar regeringen för att bevara välfärdsstaten, uppnå ökad jämlikhet och ta miljöhänsyn.</P>
<P class="p58 ft5">Takten i den planerade isländska finanspolitiska konsolideringen är jämförbar med de konsolideringsprogram som andra nordiska länder genomförde efter statsfinansiella kriser på 1980- och <NOBR>90-talen,</NOBR> även om underskottsnivån inte var lika allvarlig som i Sverige och Finland.</P>
<P class="p59 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td24"><SPAN class="p11 ft7">Finanspolitisk konsolidering efter kriser, nordiska länder.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p11 ft2">Prop. 2010/11:132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p60 ft19">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td28"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p11 ft18"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p61 ft20"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p61 ft20"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p61 ft20"><![endif]>BNP)</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p60 ft19">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p62 ft20"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p62 ft20"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p62 ft20"><![endif]>(% av</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p63 ft22"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p63 ft22"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p63 ft22"><![endif]>sektor</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p60 ft19">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-28px;margin-bottom:1px;" class="p61 ft22"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-28px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:29px;" class="p61 ft22"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:13px;margin-right:-14px;margin-bottom:15px;" class="p61 ft22"><![endif]>i offentlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td26"><SPAN class="p64 ft23"><NOBR>t-5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p11 ft23"><NOBR>t-4</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td28"><SPAN class="p11 ft23"><NOBR>t-3</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p11 ft23"><NOBR>t-2</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p11 ft23"><NOBR>t-1</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td30"><SPAN class="p11 ft23">t</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td28"><SPAN class="p11 ft23">t+1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p11 ft23">t+2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p11 ft23">t+3</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td28"><SPAN class="p11 ft23">t+4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p11 ft23">t+5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p11 ft24">t+6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p60 ft19"><NOBR>-5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-48px;margin-bottom:0px;" class="p65 ft22"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-48px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p65 ft22"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:24px;margin-right:-24px;margin-bottom:24px;" class="p65 ft22"><![endif]>Primäröverskott</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td26"><SPAN class="p60 ft19"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p60 ft19"><NOBR>-15</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td32"><SPAN class="p66 ft25">t=1982 Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p11 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td34"><SPAN class="p35 ft25">t=1993 Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p11 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td36"><SPAN class="p67 ft25">t=1993 Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p11 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td37"><SPAN class="p67 ft25">t=2009 Island - prognos</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td39"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td39"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft27">Källa: IMF.</P>
<P class="p43 ft28">Efter att ha låtit de automatiska stabilisatorerna verka nästan fullt ut under den mer direkta krisen, vidtogs vissa konsolideringsåtgärder under 2009 och konsolideringen accelererade under 2010 (nya konsolideringsåtgärder på ca 6 procent av BNP). Budgeten för 2011 antogs efter vissa revideringar av det isländska parlamentet i december 2010 och innehåller nya konsolideringsåtgärder på ca 2 procent av BNP. Av de totala konsolideringsåtgärderna under <NOBR>2009–2013</NOBR> planeras ungefär en tredjedel ske genom intäktsökningar och två tredjedelar genom utgiftsminskningar. Intäktsåtgärder som har vidtagits <NOBR>2009–2010</NOBR> samt som planeras för 2011 är främst:</P>
<P class="p69 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Höjda skatter inklusive ökad progressivitet</SPAN><SPAN class="ft28">. Under 2009 höjdes den personliga inkomstskatten med 1,35 procentenheter, det skattefria avdraget ökade och en temporär höginkomstskatt infördes. I början av 2010 omvandlades det personliga inkomstskattesystemet så att tre inkomstskattenivåer infördes i stället för det tidigare systemet med samma skattenivå för alla. Samtidigt höjdes det skattefria avdraget. Även kapitalinkomstskatten har höjts i två steg, först från 10 till 18 procent och sedermera till 20 procent, och ett skattefritt avdrag har införts. År 2010 infördes en ny, tillfällig, förmögenhetsskatt, som senare har höjts till 1,5 procent på tillgångar över ett visst belopp. I början av 2011 höjdes arvsskatten från 5 till 10 procent och bolagsskatten höjdes från 18 till 20 procent.</SPAN></P>
<P class="p70 ft34"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">Ökade socialförsäkringsavgifter. </SPAN><SPAN class="ft33">Socialförsäkringsavgifterna har höjts i två steg med totalt drygt 3 procentenheter. Detta berodde främst på behov av att finansiera de kraftigt ökande utgifterna för arbetslöshetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p71 ft34"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">Skattehöjningar på bensin, diesel, tobak och alkohol. </SPAN><SPAN class="ft33">Punktskatterna har höjts i tre steg sedan slutet av 2008.</SPAN></P>
<P class="p71 ft33"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">Höjd moms. </SPAN>En höjning av den högsta momsnivån från 24,5 till 25,5 procent skedde i början av 2010.</P>
<P class="p52 ft28"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Nya miljö- och energiskatter. </SPAN>En tillfällig koldioxidskatt och en skatt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p11 ft28">på elektricitet och varmvatten infördes 2010. Fordonsskatten</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td41"><SPAN class="p13 ft2">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td40"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p72 ft5">ändrades också i början av 2011 för att bättre avspegla koldioxid- Prop. 2010/11:132 utsläppen.</P>
<P class="p73 ft2"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Ny bankskatt. </SPAN>En ny bankskatt infördes i början av 2011 för att bidra</P>
<P class="p74 ft5">till finansieringen av skuldsaneringsåtgärderna för hushåll. Skatten tas ut som en andel av bankernas förpliktelser.</P>
<P class="p55 ft2">Därutöver har den temporärt införda möjligheten för personer under 60 år att ta ut en del av sitt privata pensionssparande lett till tillfälligt höjda inkomstskatteintäkter för staten.</P>
<P class="p75 ft2">Vissa andra förändringar av skattesystemet har också genomförts i syfte att främja tillväxten, vilka dock i första hand har en intäktsminskande effekt. Dessa är främst ökade skatteavdrag relaterat till renovering och underhåll av bostäder samt ökade skatteavdrag för företags kostnader för innovationsprojekt.</P>
<P class="p75 ft5">Utgiftsåtgärder som har vidtagits <NOBR>2009–2010</NOBR> samt som planeras för 2011 är främst:</P>
<P class="p76 ft3"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Minskade löpande utgifter i den statliga förvaltningen</SPAN><SPAN class="ft2">. Lönerna för anställda i den statliga förvaltningen sänktes med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">5–15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> procent 2009 och endast begränsade lönehöjningar planeras fram till 2012. Ytterligare besparingar inom den statliga förvaltningen har genomförts, bl.a. en minskning av antalet departement.</SPAN></P>
<P class="p77 ft3"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Lägre ersättningar samt ökad behovsprövning i bidragssystemen. </SPAN><SPAN class="ft2">År 2010 infördes bl.a. ökad behovsprövning av pensioner, en sänkning av föräldrapenningen, inklusive ökad behovsprövning, samt en sänkning av statens bidrag till medicininköp och specialistvård.</SPAN></P>
<P class="p78 ft3"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft37">Minskade utgifter till utbildning, sjukvård och polis. </SPAN><SPAN class="ft2">Under 2010 minskade anslagen för de löpande utgifterna för utbildning med 7 procent och för sjukvård med 5 procent. Under 2011 minskas utgifterna för sjukvård med 3 procent, utbildning med 5 procent och polis med 5 procent.</SPAN></P>
<P class="p79 ft39"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft38">Minskade infrastrukturinvesteringar. </SPAN><SPAN class="ft5">Under 2010 minskade statens utgifter för underhåll av och nya investeringar i vägar. Under 2011 planeras dock, för att främja tillväxten i ekonomin, vissa ökade investeringar i vägprojekt med förväntad hög avkastning.</SPAN></P>
<P class="p80 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p81 ft7">Island. Finanspolitiska åtgärder <NOBR>2009–2011</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p82 ft8">Miljarder ISK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p83 ft8">% av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p84 ft9">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p85 ft9">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p13 ft9">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft9">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p86 ft9">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p34 ft9">2011</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p11 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p87 ft9">Intäktsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p87 ft10">Inkomstskatter</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p84 ft10">10,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p85 ft10">14,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p13 ft10">21,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p13 ft10">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td49"><SPAN class="p86 ft10">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p34 ft10">1,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p87 ft10">Socialförsäkringsavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p13 ft10">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p85 ft10">24,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p13 ft10">25,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p13 ft10">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p86 ft10">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p34 ft10">1,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p87 ft10">Punktskatter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p84 ft10">6,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p85 ft10">12,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p13 ft10">12,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p13 ft10">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p86 ft10">0,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p34 ft10">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p87 ft10">Momshöjning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p84 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p85 ft10">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p13 ft10">4,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p13 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td49"><SPAN class="p86 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p34 ft10">0,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p87 ft10">Förmögenhetsskatt och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p84 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p85 ft10">3,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p13 ft10">6,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p13 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p86 ft10">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p34 ft10">0,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p87 ft10">arvsskatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p87 ft10">Miljö- och energiskatter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p13 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p85 ft10">4,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p13 ft10">6,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p13 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p86 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p34 ft10">0,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p87 ft10">Övriga skatter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p84 ft10">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p85 ft10">4,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p13 ft10">4,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p13 ft10">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p86 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p34 ft10">0,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td17"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td46"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td18"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td47"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td46"><SPAN class="p11 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p87 ft41">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p84 ft41">23,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p85 ft41">67,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p13 ft41">82,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p13 ft41">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p86 ft41">4,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p34 ft41">5,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p87 ft10">Inkomstskatt från särskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p84 ft10">5,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p85 ft10">4,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p13 ft10">3,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p13 ft10">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p86 ft10">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p34 ft10">0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p87 ft10">pensionsuttag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p87 ft41">Totalt inkl inkomstskatt från</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p84 ft41">29,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p85 ft41">72,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p13 ft41">85,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p13 ft41">1,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p86 ft41">4,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p34 ft41">5,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p87 ft41">särskilda pensionsuttag</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p88 ft8">- varav nya åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p84 ft8">29,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p85 ft8">48,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td47"><SPAN class="p13 ft8">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p13 ft8">1,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p86 ft8">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p34 ft8">0,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><SPAN class="p82 ft8">Miljarder ISK</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><SPAN class="p83 ft8">% av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p84 ft9">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p85 ft9">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p13 ft9">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p13 ft9">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p86 ft9">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p34 ft9">2011</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td48"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p87 ft9">Utgiftsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p87 ft10">Löpande utgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p84 ft10"><NOBR>-15,3</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p85 ft10"><NOBR>-19,5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-13,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p13 ft10">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p86 ft10">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p34 ft10">0,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td17"><SPAN class="p87 ft10">Transfereringar</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td46"><SPAN class="p84 ft10"><NOBR>-14,8</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td18"><SPAN class="p89 ft10"><NOBR>-21,4</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td47"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-10,3</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td48"><SPAN class="p13 ft10">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p86 ft10">1,4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td46"><SPAN class="p34 ft10">0,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p11 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p87 ft10">Kapitalutgifter</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td43"><SPAN class="p84 ft10"><NOBR>-17,7</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td23"><SPAN class="p85 ft10"><NOBR>-13,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p13 ft10"><NOBR>-3,9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p13 ft10">1,2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p86 ft10">0,9</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td43"><SPAN class="p34 ft10">0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p11 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td49"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p11 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p87 ft41">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p84 ft41"><NOBR>-47,8</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p85 ft41"><NOBR>-54,8</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p13 ft41"><NOBR>-28,1</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p13 ft41">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p86 ft41">3,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p34 ft41">1,7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft8">Siffrorna i tabellen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.</P>
<P class="p91 ft43">Storleken på utgiftsåtgärderna är beräknade i relation till en basprognos som består av både förra årets budgetanslag och utgiftseffekter av automatiska uppräkningar p.g.a. vissa indexeringar av förmåner och löner.</P>
<P class="p92 ft8">Källa: Isländska finansdepartementet.</P>
<P class="p93 ft2">Utöver de konkreta konsolideringsåtgärderna har den isländska regeringen också förstärkt det finanspolitiska ramverket och budgetprocessen. I budgeten för 2010 inkluderades för första gången ett flerårigt budgetramverk med mål för budgetkonsolidering. Det fleråriga perspektivet har därefter stärkts ytterligare genom antagandet av budgeten för 2011, som omfattade nominella utgiftstak för två år. Tidigare möjligheter till anslagssparande har begränsats och förtida användning av kommande års anslag har förbjudits. En årlig rapport från revisionsmyndigheten om genomförande av budgeten och finanspolitiska mål har införts. Budgetprognoserna bygger numera på makroekonomiska antaganden från den isländska statistikbyråns oberoende forskningsavdelning i stället för interna antaganden från finansdepartementet. Ett nytt ramverk för kommunernas budgetar planeras också, med bl.a. krav på treårig budgetering, strikta gränser för kommunernas upplåning och möjlighet att använda sanktioner om reglerna inte efterlevs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">13</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft14"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft17">Rekonstruktion av banksystemet</SPAN></P>
<P class="p95 ft7">Banksektorn har omstrukturerats</P>
<P class="p96 ft2">Islands parlament införde den 6 oktober 2008 en krislagstiftning som gav regeringen omfattande möjligheter att ingripa i det finansiella systemet. Syftet med krislagen var att ge myndigheterna möjlighet att agera utan fördröjning för att säkra funktionen i banksystemet. Genom krislagstiftningen gavs också insättare förmånsrätt framför andra fordringsägare. Regeringen deklarerade också att insättare på Island skulle garanteras full täckning för sina insättningar. Under loppet av en vecka i början av oktober 2008 tog den isländska staten kontroll över de tre största bankerna Kaupthing, Landsbanki och Glitnir. Bankerna delades upp i så kallade nya och gamla banker. Uppdelningen i nya och gamla banker skedde inte genom en traditionell uppdelning mellan bra och dåliga tillgångar. Till de nya bankerna fördes i stället den inhemska isländska verksamheten finansierad genom inhemsk inlåning. Till de gamla bankerna fördes främst bankernas utländska verksamhet, inklusive i utländska filialer och dotterbolag, finansierad genom främst obligationsupplåning (både inhemsk och utländsk) och utländsk inlåning. Syftet var att bibehålla ett fungerande banksystem på Island. Nya styrelser utsågs för de nya bankerna och för de gamla bankerna utsågs särskilda s.k. rekonstruktionskommittéer med uppgift att tillvarata fordringsägarnas intressen. Baserat på en värdering av tillgångarna i den nya banken kompenserades fordringsägarna i den gamla banken för de tillgångar som förts över till den nya banken. Det osäkra marknadsläget försvårade dock värderingen av tillgångarna. Kompensationen till den gamla banken bestod därför av både en obligation utfärdad av den nya banken och att den gamla banken blev delägare i den nya banken. Fordringsägarna på de gamla bankerna är därmed nu majoritetsägare i de nya bankerna Arion Bank och Islandsbanki (f.d. Kaupthing respektive Glitnir) och minoritetsägare i nya Landsbanki. Den isländska staten kvarstår som minoritetsägare i Arion Bank och Islandsbanki samt som majoritetsägare i nya Landsbanki.</P>
<P class="p97 ft2">Samtliga tre gamla banker är under likvidation. Bankernas rekonstruktionskommittéer fokuserar på att maximera värdet på tillgångarna och undviker därför snabb likvidation om inte tillräckligt högt värde för tillgångarna kan realiseras. Hittills har inga utbetalningar till fordringsägarna gjorts. Baserat på värderingar av tillgångarna i de gamla bankernas konkursbon förväntas fordringsägarna i f.d. Kaupthing och Glitnir att få tillbaka delar av sina fordringar. Hur stor del av fordringarna som kommer att kunna täckas av tillgångarna är fortfarande osäkert, bl.a. på grund av osäkerhet om hur mycket av tillgångarna som kommer att kunna realiseras samt växelkursfluktuationer. Vad gäller f.d. Landsbanki förväntas tillgångarna i konkursboet endast räcka till att täcka huvuddelen av insättarnas fordringar. Därmed förväntas inte de genom krislagstiftningen oprioriterade fordringsägarna i Landsbanki (dvs. obligationsinnehavare och långivare) få tillbaka sina fordringar direkt från konkursboet utan endast via avkastning på ägandet i nya Landsbanki. För samtliga tre banker gäller att bedömningarna av hur</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft5">stora tillgångar som kommer att kunna realiseras har blivit mer positiva med tiden.</P>
<P class="p98 ft2">Den Europeiska frihandelsorganisationens (EFTA) tillsynsmyndighet, <SPAN class="ft3">EFTA Surveillance Authority</SPAN>, ESA, har som uppgift att bevaka efterlevnad av <NOBR>EES-reglerna.</NOBR> ESA har fått in klagomål från ett flertal oprioriterade fordringsägare på de gamla bankerna som anser att Island har brutit mot <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> Avtalsbrottet skulle bl.a. bestå i att Island har ingripit i fordringsägarnas rätt till sina tillgångar, i och med att krislagstiftningen gav insättare förmånsrätt framför andra fordringsägare. ESA beslutade dock i december 2010 att Island på detta område inte har brutit mot sina åtaganden enligt <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> ESA konstaterade bl.a. att insättare är i en annan situation än andra fordringsägare främst eftersom de har större behov av skydd i händelse av att en bank blir insolvent. Vidare har det enligt ESA inte skett någon diskriminering eftersom både utländska och inhemska oprioriterade fordringsägare har behandlats lika. Lagstiftningens giltighet har också fastställts av isländsk domstol, en dom som dock har överklagats.</P>
<P class="p99 ft2">De nya bankerna har återkapitaliserats av staten och av de gamla bankerna till en kapitaltäckningsgrad på minst 12 procent. Tillgångarna i de nya bankerna uppgår nu till ca 170 procent av BNP, vilket kan jämföras med nästan 1 000 procent av BNP i mitten av 2008. Därutöver pågår en omstrukturering och återkapitalisering av vissa mindre isländska sparbanker.</P>
<P class="p100 ft2">En förnyad osäkerhet om bankernas kapitalsituation uppstod i juni 2010 efter ett beslut i den isländska högsta domstolen i vilket domstolen slog fast dels att två typer av leasingarrangemang i själva verket utgjorde lån, dels att det var olagligt att lån i isländska kronor indexerades till utländsk valuta. Detta kunde få en stor effekt på bankernas kapitalsituation eftersom nästan hälften av bankernas lån var indexerade till utländsk valuta och det var oklart i vilken omfattning olika typer av lån skulle beröras. En fullständig omvandling av dessa lån genom borttagande av indexeringen skulle minska värdet på bankernas tillgångar kraftigt. I september 2010 fattades ett nytt beslut i högsta domstolen i vilket domstolen bestämde att räntan på de berörda lånen ska omvandlas till samma ränta som för lån i isländska kronor utan indexering. Detta minskade den potentiella effekten på bankernas finansiella situation eftersom lånen som var indexerade till utländsk valuta generellt hade lägre ränta. Enligt högsta domstolens beslut berörs inte lån i utländsk valuta av reglerna gällande indexering av lån i isländska kronor. I december 2010 infördes ny lagstiftning för att säkra likabehandling av individer som har olika typer av lånekontrakt i isländska kronor med indexering till utländsk valuta. Detta beräknas omfatta ca 37 000 hushåll som har indexerade bostads- och billån och som därmed kommer att få lägre skulder. Den isländska centralbanken och finansinspektionen har bedömt att effekterna av dessa förändringar på de tre stora bankernas kapitalsituation är hanterbar.</P>
<P class="p101 ft2">Den värdering av tillgångarna i de nya bankerna som gjordes i samband med bankomstruktureringarna ledde till att de nya bankernas tillgångar i form av lån till hushåll och företag inte är bokförda till det nominella värdet av lånen, eftersom fullständig återbetalning inte kunde förväntas. De nya bankerna övertog lånen till i genomsnitt 40 procent av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p45 ft44">det nominella värdet. De nya bankerna har alltså buffertar att ta till om de Prop. 2010/11:132 inte skulle få fullständig återbetalning på lånen.</P>
<P class="p102 ft7">Åtgärder mot den höga skuldsättningen hos hushåll och företag</P>
<P class="p103 ft2">För att förbättra Islands tillväxtförutsättningar har den isländska regeringen vidtagit åtgärder för att hantera den höga skuldsättningen hos hushåll och företag. Trots att det på Island redan har funnits vissa generella principer för skuldsanering för hushåll har processen varit långsam, både på grund av dess komplexitet och eftersom hushåll har avvaktat eventuella nya omfattande skuldsaneringsåtgärder från regeringen. Regeringen har tillsammans med bankerna och andra experter sett över regelverket för skuldsanering och beslutat att generella skuldavskrivningar för hushåll skulle vara alltför kostsamma och inte heller ge tillräckliga lättnader för de mest behövande. I början av december 2010 fattade därför regeringen, tillsammans med bankerna, beslut om ett antal riktade skuldsaneringsåtgärder för hushåll för perioden <NOBR>2011–2012.</NOBR> Dessa inkluderade bl.a. nedskrivning av bolån som är betydligt högre än egendomens värde, förstärkning av den myndighet som stödjer låntagare i skuldsaneringsprocesser, att panter inte ska realiseras under tiden för skuldsanering, en förstärkning (och ökad progressivitet) av skatterabatten för räntor samt ett införande av temporära räntesubventioner kopplade till hushållens inkomster. De temporära räntesubventionerna ska finansieras via en bankskatt. Den isländska regeringen har tydliggjort att inga ytterligare skuldsaneringsåtgärder kommer att vidtas.</P>
<P class="p104 ft2">Vad gäller de isländska företagen kom den isländska regeringen i december 2010 överens med låneinstitut och arbetsgivarorganisationer om ett program för att omstrukturera små och medelstora företags skulder. Genom programmet ska skulderna för livskraftiga företag omstruktureras så att de inte överskrider företagets värde. Regeringen avser att bidra till processen genom att skjuta upp vissa avgiftsinbetalningar från företagen. Låneinstituten fortsätter också arbetet med att hantera tungt skuldsatta stora företag, genom att t.ex. erbjuda förlängning av löptider och omvandling av lån till ägarkapital.</P>
<P class="p105 ft7">Ett stramare regelverk för finansmarknaden har införts</P>
<P class="p106 ft2">Betydande förändringar av det isländska finansmarknadsregelverket har beslutats, bl.a. baserat på förslag från en internationell tillsynsexpert som genomfört en omfattande översyn av existerande regelverk. Finansinspektionens roll och resurser har förstärkts betydligt. Striktare regler har införts vad gäller bankers utlåning till individer eller företag med särskild relation till banken (t.ex. ägare, styrelseledamöter, anställda i nyckelpositioner) och utlåning med aktier i det egna bolaget som garanti har förbjudits. Vidare har ansvaret och kvalifikationerna för styrelseledamöter stärkts, regler om bonus och ersättning har införts, liksom ett kreditregister, och kraven på transparens om ägande av företag har</P>
<P class="p10 ft2">skärpts. Koordineringen mellan berörda myndigheter vad gäller finansiell</P>
<P class="p107 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p39 ft5">stabilitet har också stärkts. En särskild kommitté för att behandla frågor Prop. 2010/11:132 gällande finansiell stabilitet har inrättats med syftet att underlätta utbyte</P>
<P class="p40 ft2">av information, öka beredskapen att bibehålla finansiell stabilitet och koordinera krisförebyggande insatser. Kommittén leds av en representant från det nyetablerade ekonomidepartementet. Övriga medlemmar representerar finansdepartementet, premiärministerns kansli, finansinspektionen och centralbanken. Därutöver har regelbundna möten mellan centralbankschefen och chefen för finansinspektionen införts. Ansvaret för lagstiftningen på finansmarknadsområdet har främst samlats i ekonomidepartementet (från att tidigare ha varit uppdelat på flera departement).</P>
<P class="p105 ft7">Utredning av bankernas kollaps</P>
<P class="p108 ft2">Det isländska parlamentet tillsatte i december 2008 en särskild kommission för att utreda och analysera processen som ledde till de tre isländska bankernas kollaps. I april 2010 lämnade kommissionen sin rapport till parlamentet. I rapporten konstateras att huvudorsaken till bankernas fall var deras snabba expansion, deras storlek i relation till den isländska ekonomin och att tillsynen av bankerna inte var tillräcklig. De största ägarna till bankerna hade onormalt lätt tillgång till finansiering från bankerna och bankerna hade bonusprogram som drev på den starka expansionen och risktagandet. Vidare konstateras i rapporten att varken finans- eller penningpolitiken gjorde tillräckligt för att dämpa obalanserna i den isländska ekonomin och att finanspolitiken i själva verket ökade obalanserna. Kommissionen har också undersökt agerandet hos ett antal nyckelpersoner inom regeringen och myndigheter under tiden fram till krisen och drar slutsatsen att vissa av dem har agerat oaktsamt.</P>
<P class="p109 ft2">I december 2008 beslutade det isländska parlamentet att inrätta ett särskilt åklagarämbete för att utreda misstankar om kriminellt agerande under perioden kring de isländska bankernas fall. Undersökningarna och åtalen kan gälla främst ekonomisk brottslighet och skattebrott. Det särskilda åklagarämbetet samarbetar med andra berörda isländska myndigheter samt vid behov även med åklagare och myndigheter i andra länder. Utredningar av ett flertal fall pågår.</P>
<P class="p110 ft7">Hanteringen av insättarna i bankernas utländska filialer</P>
<P class="p108 ft2">En omtvistad fråga i bankomstruktureringsprocessen har varit hanteringen av insättare i de isländska bankernas utländska filialer. Insättare i de isländska moderbankerna på Island har av den isländska regeringen garanterats full täckning för sina insättningar. Insättare i de isländska bankernas utländska filialer blev dock kvar i de gamla bankerna som upphörde med sina affärer och gick i likvidation. I de isländska bankernas filialer i Österrike, Danmark, Finland, Norge, Sverige och Tyskland har insättarna fått ut sina medel.</P>
<P class="p111 ft2">Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994</P>
<P class="p10 ft45">om system för garanti av insättningar, det s.k. insättningsgaranti-</P>
<P class="p107 ft2">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">direktivet, är en del av <NOBR>EES-avtalet</NOBR> och gäller därför också för Island. Enligt direktivet ska ett land ha ett insättningsgarantisystem som betalar ut ersättning till insättare i kreditinstitut som auktoriseras i landet, om insättningar upp till ett visst belopp blir indisponibla. Garantisystemet ska även omfatta insättningar som gjorts i kreditinstitutets filialer i andra medlemsstater. Enligt direktivet, i dess lydelse före den 11 mars 2009, ska garantin täcka insättningar upp till minst 20 000 euro per insättare och kreditinstitut. Denna gräns har sedermera höjts till 100 000 euro. Stater som omfattas av direktivet kunde tidigare besluta om att ha ett högre belopp för insättningsgarantin, vilket då också täckte insättare i filialer i andra stater som omfattas av direktivet. Det högsta ersättningsbeloppet enligt den isländska insättningsgarantin uppgick till 20 887 euro. Tillräckliga resurser fanns dock inte i den isländska insättningsgarantifonden för att täcka insättare i de isländska bankernas utländska filialer. Insättare i Landsbankis filialer (Icesave) i Storbritannien och Nederländerna ersattes därför av de nationella insättningsgarantisystemen i dessa länder, vilka i sin tur begär ersättning för dessa utlägg från den isländska insättningsgarantifonden. Förhandlingar om lån från Storbritannien och Nederländerna till Island för att landet ska kunna återbetala garantibeloppen har pågått under lång tid och de föreslagna låneavtalen har omförhandlats dels efter synpunkter från det isländska parlamentet i augusti 2009, dels efter en folkomröstning på Island om låneavtalen i mars 2010.</P>
<P class="p101 ft2">En ny uppgörelse om dessa s.k. <NOBR>Icesave-lån</NOBR> nåddes den 8 december 2010 av förhandlare från Island, Storbritannien och Nederländerna. <NOBR>Icesave-lånen</NOBR> motsvarar de belopp som Storbritannien och Nederländerna redan har betalat ut till insättare i de egna länderna för att täcka garantibeloppen. Låneavtalen innebär att Island åtar sig att återbetala dessa ersättningsbelopp för insättningsgarantin. En stor del av återbetalningen förväntas dock ske genom avyttring av tillgångar i Landsbankis konkursbo. Enligt den senaste uppskattningen av Landsbankis rekonstruktionskommitté kommer ca 90 procent av de prioriterade fordringsägarna (samtliga insättare) att täckas av tillgångar från konkursboet. Viss osäkerhet kvarstår dock bl.a. med anledning av osäkerhet om till vilket värde tillgångarna kommer att kunna realiseras och möjliga växelkursfluktuationer. De nya lånevillkoren var betydligt mer fördelaktiga för Island än enligt tidigare avtal. För lånet från Storbritannien på 2,35 miljarder pund skulle det utgå en fast ränta på 3,3 procent, och för lånet från Nederländerna på 1,33 miljarder euro en fast ränta på 3 procent, dvs. i genomsnitt 3,2 procent. Island skulle också få en räntefri period på 9 månader. Detta kan jämföras med en fast ränta på 5,55 procent i det gamla avtalet och ingen räntefri period. Ovanstående räntor skulle gälla fram till mitten av 2016 då räntan på eventuellt återstående belopp skulle vara OECD:s s.k. <NOBR>CIRR-ränta</NOBR> (Commercial Interest Reference Rates)<SPAN class="ft3">, </SPAN>vilket är en minimiränta för exportkrediter som fastställs inom OECD. Återbetalning av lånet skulle under de första åren ske endast genom avyttring av tillgångar i Landsbankis konkursbo. Från mitten av 2016 skulle den isländska staten täcka eventuellt kvarvarande skuld som varje år skulle återbetalas med högst 5 procent av statens intäkter. Beroende på hur stort belopp som skulle återstå för den isländska staten att betala, skulle återbetalning kunna ske under upp till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p10 ft5">ytterligare 30 år, dvs. senast 2046. Den isländska förhandlings- Prop. 2010/11:132 delegationen uppskattade att den isländska statens nettokostnad skulle</P>
<P class="p112 ft2">uppgå till ca 3 procent av BNP, vilket är knappt en tredjedel av de tidigare kostnadsuppskattningarna. De nya <NOBR>Icesave-avtalen</NOBR> godkändes av det isländska parlamentet den 16 februari 2011. Den isländska presidenten valde emellertid, strax därefter, att inte stadfästa den nya lagen som möjliggör ikraftträdande av avtalen.</P>
<P class="p113 ft2">I enlighet med den isländska konstitutionen hölls därför en folkomröstning i frågan den 9 april 2011. Resultatet i folkomröstningen var att nejsidan vann med 60 procent av rösterna medan <NOBR>ja-sidan</NOBR> fick knappt 40 procent. Därmed kan de nya <NOBR>Icesave-avtalen</NOBR> inte träda i kraft. Frågan kan därmed komma att hänskjutas till behandling inom <NOBR>EFTA-systemet</NOBR> och avgöras av <NOBR>EFTA-domstolen.</NOBR> Ett första steg i en sådan process togs redan i maj 2010. EFTA:s tillsynsmyndighet, ESA, lämnade då ett yttrande i vilket konstateras att Island inte har levt upp till sina åtaganden enligt EU:s insättningsgarantidirektiv att betala de brittiska och nederländska insättarna i isländska bankers filialer. Den normala processen för hantering av ett ärende är att det berörda landet bemöter ESA:s yttrande. Om ESA, efter beaktande av landets synpunkter, fortfarande bedömer att landet ej lever upp till <NOBR>EES-avtalet</NOBR> lämnar ESA ett slutligt utlåtande, en s.k. <SPAN class="ft3">reasoned opinion</SPAN>, som ger landet två månader att åtgärda sin efterlevnad av <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> Om så inte sker, kan ESA ta ärendet vidare för behandling i <NOBR>EFTA-domstolen.</NOBR> En behandling i <NOBR>EFTA-domstolen</NOBR> tar normalt ca 1 år. I samband med sitt yttrande i maj 2010 konstaterade ESA att om en förhandlingslösning nås mellan Island och Storbritannien respektive Nederländerna, kommer ESA inte att vidta några ytterligare åtgärder. Efter folkomröstningen planerar Island nu att bemöta ESA:s yttrande från maj 2010. Resultatet av folkomröstningen påverkar inte processen för att påbörja utbetalningar från Landsbankis konkursbo till de prioriterade fordringsägarna, dvs. även till brittiska och nederländska myndigheter. Landsbankis rekonstruktionskommitté förväntar sig utbetalning under 2011 av nästan en tredjedel av de prioriterade fordringarna, dvs. av de totala insättningarna. Som nämnts ovan förväntas ca 90 procent av de totala insättningarna att täckas via tillgångar i Landsbankis konkursbo. Det finns dock risker för att andelen insättningar som kan täckas via konkursboet blir lägre. Det skulle kunna bli fallet om inte realiseringen av tillgångar i konkursboet blir lika hög som beräknat, p.g.a. växelkursfluktuationer, eller om den isländska krislagstiftningens prioritering av insättare framför andra fordringsägare skulle underkännas. EFTA:s tillsynsmyndighets beslut från december 2010 att den isländska krislagstiftningen inte står i strid med EES- lagstiftningen minskar dock risken för det sistnämnda, samtidigt som ytterligare en process om krislagstiftningens giltighet kan förväntas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p11 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p17 ft4">Islands behov av externt stöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft2">Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> med ett <NOBR>IMF-lån</NOBR> på ca 2,1 miljarder <NOBR>US-dollar</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p11 ft2">godkändes i IMF:s styrelse i november 2008. Efter vissa förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td51"><SPAN class="p11 ft2">godkändes den första programöversynen i IMF:s styrelse den 28 oktober</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p13 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft2">2009, den andra översynen den 16 april 2010, den tredje översynen den 29 september 2010 och den fjärde översynen den 10 januari 2011. Programmet löpte ursprungligen till utgången av november 2010, men har därefter förlängts till utgången av augusti 2011. Nästa <NOBR>IMF-översyn,</NOBR> den femte i ordningen, planeras behandlas i IMF:s styrelse i maj/juni 2011.</P>
<P class="p115 ft5">Utöver <NOBR>IMF-lånet</NOBR> stöds det isländska reformprogrammet med lån från Norden (1,775 miljarder euro), Polen (200 miljoner <NOBR>US-dollar)</NOBR> och Färöarna (50 miljoner <NOBR>US-dollar).</NOBR></P>
<P class="p98 ft2">Den svenska krediten till Island på 495 miljoner euro är en del av de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Utlåningen från de nordiska länderna sker inom ramen för Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> och utbetalningarna av de bilaterala lånen var tänkta att ske i fyra lika stora belopp, i takt med att IMF:s styrelse godkänner sina översyner av IMF- programmet. Varje delutbetalning kan ske efter att en programöversyn har godkänts i IMF:s styrelse och fram till dess att nästa programöversyn godkänns i styrelsen. Island har dock möjlighet att begära att en aktuell utbetalning, eller en del av denna, skjuts upp till nästa översyn och som längst till slutet av kreditens tillgänglighetsperiod. På detta sätt kan Island spara utbetalningar till dess behov uppstår. Enligt de låneavtal som de nordiska långivarna har med Island löpte tillgänglighetsperioden för krediterna ut i slutet av 2010, vilket innebär att lånemöjligheten inte är tillgänglig därefter. Mot bakgrund av att <NOBR>IMF-programmet</NOBR> har försenats jämfört med den ursprungliga planen begärde Island i slutet av november 2010 en förlängning av tillgänglighetsperioden för de nordiska krediterna med ett år till slutet av 2011. Den isländska regeringen förklarade samtidigt att det är ganska troligt att landet inte kommer att ha behov av att begära utbetalning av hela de nordiska lånen, men vill ändå behålla möjligheten att låna. Island har indikerat att de tidigast har för avsikt att använda de nordiska krediterna under hösten 2011. Utan en indikation om en möjlig förlängning av tillgänglighetsperioden skulle den isländska regeringen ha övervägt att begära utbetalning före 2010 års slut av den fjärdedel av lånet som då var tillgänglig. De nordiska långivarländernas regeringar uttryckte i slutet av 2010 stöd för en förlängning av tillgänglighetsperioden, men den svenska regeringen har förklarat att ett sådant beslut kräver riksdagens godkännande.</P>
<P class="p116 ft2">Hittills har hälften av de nordiska lånen betalats ut till Island. Den första utbetalningen skedde efter en isländsk begäran i slutet av december 2009 med knappt 70 procent av den tillgängliga första fjärdedelen av de nordiska krediterna, eller 300 miljoner euro, varav Sveriges del var 84 miljoner euro. Resterande del av den första nordiska utbetalningen, 143,75 miljoner euro, senarelades i enlighet med Islands önskemål. Efter godkännandet av den andra <NOBR>IMF-översynen</NOBR> utbetalades i slutet av juni 2010 det andra delbeloppet och det återstående lånebeloppet efter den första översynen. Därmed har totalt hälften av de nordiska krediterna utbetalats till Island, dvs. totalt 887,5 miljoner euro, varav 247,5 miljoner euro härrör från Sverige. IMF bedömer att Island har fortsatt behov av extern finansiering under 2011, främst för att fortsätta stärka valutareserven.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">20</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft4">Villkoren för stödet till Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft2">Prop. 2010/11:132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft2">Regeringen har redogjort för ränte- och återbetalningsvillkoren för krediten till Island i skrivelsen Villkoren för Sveriges kredit till Island (skr. 2008/09:230). Som en övergripande inramning för den nordiska utlåningen har de nordiska långivarna som generella villkor att Island ska leva upp till sina internationella åtaganden, inklusive vad som gäller enligt EU:s insättningsgarantidirektiv, samt att de länder som främst berörs av Islands insättningsgarantiåtaganden, dvs. Storbritannien och Nederländerna, ska bidra med lån till Island. Vidare ska Island presentera en specifikation av sitt finanspolitiska konsolideringsprogram. Såsom har redovisats ovan har framsteg skett gällande den finanspolitiska konsolideringen. Någon slutlig lösning på frågan om Islands ekonomiska ansvar för hanteringen av insättare i Landsbankis filialer i Storbritannien och Nederländerna har dock, trots upprepade försök, ännu inte nåtts. De nordiska långivarna har dock inte definierat vilka exakta steg som Island måste ta i frågan. De har heller inte haft några synpunkter på villkoren i det s.k. <NOBR>Icesave-avtalet,</NOBR> vilket är en fråga för de berörda parterna. De nordiska långivarna har kontinuerligt betonat vikten av framsteg på dessa områden, men de generella villkoren ingår inte i det skriftliga avtal som reglerar krediten (se bilaga). De nordiska långivarna betonar fortsatt vikten av att Island lever upp till sina internationella åtaganden.</P>
<P class="p118 ft2">Ränte- och återbetalningsvillkoren förändras inte av den nu föreslagna förlängda tillgänglighetsperioden av lånet. Det är alltså fortsatt en rörlig ränta på <NOBR>3-månaders</NOBR> Euribor + 275 räntepunkter. Löptiden för lånet är på 12 år, varav de första 5 åren är amorteringsfria. Återbetalning av lånet börjar alltså 5 år efter den första delutbetalningen, dvs. i december 2014, och sker med lika stora belopp varje kvartal fram till 12 år efter den första delutbetalningen, dvs. till december 2021. En förlängning av tillgänglighetsperioden innebär alltså inte att delar av den svenska krediten är utestående till Island under en längre period än tidigare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p11 ft7">Kreditrisken</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td52"><SPAN class="p11 ft2">Den exakta ekonomiska risken för utlåning till Island är svår att bedöma.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">Islands kreditbetyg för upplåning i utländsk valuta är BBB- från Standard</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">& Poor’s, Baa3 från Moodys och BB+ från Fitch. Alla tre betyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">innehåller bedömningen att utsikterna är negativa. Efter Icesave-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">folkomröstningen har Standard & Poor’s placerat Island under s.k.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">negativ kreditbevakning, dvs. under de närmaste veckorna analyseras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">konsekvenserna av folkomröstningen för Islands ekonomiska, finansiella</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">och politiska utsikter för att bedöma om en nedgradering av kreditbetyget</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">är motiverat. Fitch, som är det enda av kreditvärderingsinstituten som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">inte har graderat Island s.k. <SPAN class="ft3">investment grade</SPAN>, har efter folkomröstningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">konstaterat att resultatet leder till att utsikterna för att Islands kreditbetyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">uppgraderas till <SPAN class="ft3">investment grade </SPAN>inom den närmaste tiden har minskat.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">Moody’s har, trots motsatta indikationer före folkomröstningen, bekräftat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">att deras kreditbetyg på Island kvarstår trots folkomröstningsresultatet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">Moody’s motiverar detta bl.a. med att utbetalningar från Landsbankis</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><SPAN class="p11 ft2">konkursbo förväntas ske redan i år, att tillgångarna i konkursboet</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p13 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p114 ft5">beräknas vara högre än tidigare förväntat samt att Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> förväntas fortsätta.</P>
<P class="p98 ft2">Island har i dag i praktiken knappast några möjligheter att låna på de internationella kapitalmarknaderna. För att få en uppfattning om tänkbara marknadsvillkor för lån till Island kan man använda priset på en s.k. Credit Default Swap (CDS) för landets statsobligationer, som även utgör ett mått på marknadens bedömning av kreditrisken. Genom en CDS försäkrar sig köparen mot eventuell betalningsinställelse på kreditinstrumentet i fråga, och är alltså garanterad full betalning på sitt värdepapper. Priset på Islands CDS för <NOBR>10-åriga</NOBR> statsobligationer i US dollar har sjunkit kraftigt från att ha uppgått till omkring <NOBR>800–1</NOBR> 000 räntepunkter under cirka sex månader efter krisens utbrott till en nivå den senaste månaden på ca 240 räntepunkter. Detta kan jämföras med priset på spanska motsvarande CDS om drygt 250 räntepunkter och Portugals 570 räntepunkter. Marknaderna för dessa instrument är emellertid relativt illikvid varför man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser.</P>
<P class="p119 ft2">Island har kommit en lång bit på vägen tillbaka efter den finansiella krisen, men har fortfarande utmaningar kvar. IMF pekar i sin analys av isländsk ekonomi på att de under krisen införda restriktionerna för kapitalflöden måste avvecklas gradvis och när situationen så tillåter. Annars finns det en risk för stora kapitalutflöden och därmed ett stort, destabiliserande, deprecieringstryck på den isländska kronan. Den isländska centralbanken kan då behöva använda ränteinstrumentet för att stabilisera kapitalflöden och måste också ha tillräckliga internationella reserver. Både IMF och Europeiska kommissionen pekar på att Islands tillväxtförutsättningar begränsas av den höga skuldsättningen hos hushåll och företag, vilket hämmar möjligheterna för privat konsumtion och investeringar. Ytterligare en osäkerhetsfaktor för den framtida tillväxten är risken att planerade investeringar i energi och energiintensiv industri försenas ytterligare.</P>
<P class="p120 ft2">Det faktum att frågan om Islands ekonomiska ansvar för hanteringen av insättare i Landsbankis filialer i Storbritannien och Nederländerna ännu inte fått en lösning har sannolikt en negativ effekt på Islands återhämtning. Kreditvärderingsinstituten lyfter fram att de negativa konsekvenserna av folkomröstningsresultatet främst är att en betydande osäkerhet gällande Island och dess kreditvärdighet kommer att kvarstå. Detta påverkar Islands möjlighet för återtillträde till de internationella kapitalmarknaderna, senarelägger tidpunkten för möjliga lättnader av kapitalkontrollerna och dämpar därmed sannolikt Islands ekonomiska återhämtning. En ytterligare aspekt som kan påverka Islands kreditvärdighet är att den rättsliga process som nu kan komma att ta vid skulle kunna leda till att Island döms att, utöver minimibeloppet, även betala hela insättningsbeloppen till insättare i utländska filialer. Orsaken till detta skulle vara att insättare på Island har gått skadelösa. De lån från Storbritannien och Nederländerna som hittills har diskuterats har avsett återbetalning för att täcka minimibeloppet i insättningsgarantin, dvs. ca 20 000 euro. Därutöver fanns också insättare med högre insättningsbelopp. I dagsläget har Nederländerna betalat ut upp till 100 000 euro till dessa insättare och Storbritannien har betalat ut hela insättningsbeloppen. Fordringar från Storbritannien och Nederländerna samt från nederländska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">22</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft2">insättare med insättningar över 100 000 euro, finns alltså redan i dag på Landsbankis konkursbo även om de inte har omfattats av <NOBR>Icesave-avtalet.</NOBR> Om Island skulle behöva täcka samtliga insättningar utöver minimigarantin stiger beloppet med ca 4 miljarder euro, dvs. till totalt ca 8 miljarder euro. Den potentiella ekonomiska konsekvensen av detta för Island är dock sannolikt betydligt mindre eftersom de återvunna tillgångarna i Landsbankis konkursbo redan i dag fördelas mellan samtliga insättare. Den förväntade täckningen från Landsbankis konkursbo på 90 procent gäller alltså de totala insättningarna och inte endast för minimibeloppet i insättningsgarantin. Som nämnts ovan finns det dock risker för att andelen insättningar som kan täckas via konkursboet blir lägre. Det skulle kunna bli fallet om inte realiseringen av tillgångar i konkursboet blir lika hög som beräknat p.g.a. växelkursfluktuationer, eller om den isländska krislagstiftningens prioritering av insättare framför andra fordringsägare skulle underkännas. EFTA:s tillsynsmyndighets beslut från december 2010 att den isländska krislagstiftningen inte står i strid med <NOBR>EES-lagstiftningen</NOBR> minskar dock risken för det sistnämnda, samtidigt som ytterligare en process om krislagstiftningens giltighet kan förväntas.</P>
<P class="p116 ft2">IMF pekar i sin analys av Islands skuldhållbarhet på vikten av att den finanspolitiska konsolideringen fortsätter framöver. Den isländska regeringen har redan uppnått mycket, men det finns en risk för att acceptansen för att genomföra ytterligare konsolidering sjunker. IMF pekar också på risken för att stora nya statliga förpliktelser uppstår, t.ex. som nämnts ovan om den isländska krislagstiftningens prioritering av insättare skulle underkännas.</P>
<P class="p121 ft2">IMF har i sin analys av Island ändå gjort bedömningen att landet är på god väg mot återhämtning. Island är ett land med i grunden en djupt förankrad demokrati, välutvecklade institutioner och en tidigare uppvisad förmåga att snabbt anpassa ekonomin till nya förhållanden. Landet har också betydande naturtillgångar och ytterligare investeringar relaterade till landets energitillgångar förväntas, t.ex. inom den energiintensiva aluminiumsektorn. Statens kostnader för bankkrisen har blivit mindre än väntat och bruttoskulden förväntas öka mindre än i tidigare prognoser (skulden beräknas motsvara ca 100 procent av BNP 2011). IMF gör i sin skuldhållbarhetsanalys bedömningen att Island genom sin finanspolitiska konsolideringsplan kommer att uppnå kontinuerligt sjunkande statsskuld i relation till BNP och att landets återbetalningsförmåga är tillfredsställande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr27 td6"><SPAN class="p16 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td7"><SPAN class="p20 ft4">Förlängning av tillgänglighetsperioden för</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td8"><SPAN class="p11 ft2">Prop. 2010/11:132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p20 ft4">krediten till Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft5"><SPAN class="ft46">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen medger att regeringen under 2011 beslutar om förlängd tillgänglighetsperiod till utgången av 2011 för den svenska krediten till Island på 495 000 000 euro.</P>
<P class="p123 ft2"><SPAN class="ft7">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Sverige bidrar i dag till internationellt samordnade insatser genom medlemskapet i EU och via mellanstatliga organisationer, såsom IMF. Regeringen anser att Sverige, vid behov av kompletterande bilateralt stöd, även bör lämna kredit till annan stat som befinner sig i en särskilt svår situation och med vilken Sverige har nära ekonomiska och politiska förbindelser. Det är av stor betydelse att Sverige också kan bidra till att motverka att en finansiell kris i en annan stat sprids och därigenom riskerar att skapa allvarliga problem i det finansiella systemet regionalt. Sverige är en liten och öppen ekonomi. Regeringen anser därför att det är angeläget för Sverige att bidra till finansiell stabilitet i Europa. Som ett litet land har Sverige anledning att vara med och ta ansvar för andra små länder inom EU och i vår mer direkta närhet. Mot denna bakgrund har Sverige tidigare erbjudit krediter till Island och Lettland samt utlovat en kredit till Irland (prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177, prop. 2009/10:1 utg.omr. 2, bet. 2009/10:FiU2, rskr. 2009/10:163).</P>
<P class="p118 ft2">Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> har försenats och förlängts jämfört med den ursprungliga planen. IMF har gjort bedömningen att Island har fortsatt behov av extern finansiering under 2011 (se avsnitt 6). Det är därför rimligt att tillgänglighetsperioden också för den svenska krediten till Island förlängs till slutet av 2011, även om Islands <NOBR>IMF-program</NOBR> planeras avslutas till september 2011. Övriga nordiska långivare har redan fattat beslut som möjliggör en förlängning av tillgänglighetsperioden.</P>
<P class="p124 ft2">Regeringen får enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. För att stöd fortsättningsvis ska kunna ges i den aktuella situationen krävs därför riksdagens medgivande.</P>
<P class="p125 ft2">Av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) följer att efter särskilt bemyndigande som lämnas för ett budgetår i sänder får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter som riksdagen har beslutat om. Bestämmelsen motsvarar 1 § i den numera upphävda lagen (1988:1378) om statens upplåning och skuldförvaltning. Riksdagen har beslutat om ett sådant bemyndigande (prop. 2010/11:1 finansplan m.m., bet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p11 ft2">2010/11:FiU1, rskr. 2010/11:64). Av 6 kap. 3 § första stycket budget-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">lagen följer vidare att för det ändamål och intill det belopp som riksdagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">har beslutat för ett eller flera budgetår får regeringen besluta om utlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Under förutsättning att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">riksdagen godkänner den föreslagna åtgärden kommer – på samma sätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p11 ft2">som tidigare utbetalningar till Island – utbetalningar som sker med</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft2">anledning av den förlängda tillgänglighetsperioden att finansieras med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><SPAN class="p11 ft2">lån i Riksgäldskontoret med stöd av nämnda bestämmelser.</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p13 ft2">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p98 ft2">Huvudregeln är att en överenskommelse med annan stat ingås av regeringen. Enligt 10 kap. 3 § första stycket regeringsformen krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som förutsätter lagstiftningsåtgärder eller i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.</P>
<P class="p121 ft2">Den 1 juli 2009 undertecknades avtal om Sveriges kredit till Island med stöd av riksdagens bemyndigande att besluta om en sådan kredit (prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177). Regeringen avser att, efter riksdagens bemyndigande, ingå ett tilläggsavtal med Island med innebörden att tillgänglighetsperioden för den svenska krediten till Island förlängs till och med utgången av 2011. Inga andra ändringar av avtalet är aktuella. Detta innebär att samma ränte- och återbetalningsvillkor kommer att gälla för utbetalningar som sker inom ramen för den föreslagna tillgänglighetsperioden som tidigare utbetalningar enligt avtalet.</P>
<P class="p126 ft2">Som framgår av avsnitt 5.3 har frågan om Islands ekonomiska ansvar för hanteringen av insättare i Landsbankis filialer i Storbritannien och Nederländerna, trots upprepade försök, ännu inte fått sin lösning. Det är bekymmersamt eftersom förtroendet för Island på de internationella kapitalmarknaderna sannolikt påverkas negativt. De berörda ländernas regeringar har dock uppvisat en god vilja att försöka få till stånd en uppgörelse. Efter resultatet i folkomröstningen på Island den 9 april 2011 kan inte den tidigare uppnådda förhandlingslösningen formaliseras. En viktig faktor för många som röstade mot <NOBR>Icesave-avtalet</NOBR> har varit uppfattningen att det inte är slutligt juridiskt klarlagt att Island har ett åtagande att betala för insättningsgarantin. Frågan kan nu komma att avgöras av en domstol. Sveriges regering förväntar sig att ett eventuellt framtida <NOBR>EFTA-domstolsutslag</NOBR> skyndsamt implementeras av Island. Det är positivt att utbetalningar från konkursboet förväntas påbörjas redan i år och att ca 90 procent av insättningarna i Storbritannien och Nederländerna beräknas täckas av tillgångarna i konkursboet. Det faktum att Islands ekonomiska ansvar för hanteringen av insättare i Landsbankis filialer i Storbritannien och Nederländerna ännu inte har slutligt fastställts kan få en negativ effekt på Islands återhämtning och ytterligare krav på ekonomisk ersättning kan komma att ställas på Island. Detta innebär att risken för den svenska krediten till Island har ökat jämfört med om en lösning på frågan hade nåtts. Samtidigt har Island kommit långt på vägen tillbaka efter den finansiella krisen. Betydande ekonomisk stabilisering har skett, saneringen av de offentliga finanserna har påbörjats och isländska statens bruttoskuld förväntas öka mindre jämfört med tidigare prognoser. Risken för den svenska krediten till Island kan därmed sammantaget ändå bedömas vara lägre i dagsläget jämfört med när Sverige gjorde sitt ursprungliga åtagande att lämna en kredit till Island kring årsskiftet 2008/09. Nu anförda omständigheter bör därför inte utgöra något hinder mot att Island även under 2011 ges möjlighet till utbetalning enligt låneavtalet.</P>
<P class="p127 ft5">Mot bakgrund av det anförda föreslås riksdagen medge att regeringen under 2011 beslutar om förlängd tillgänglighetsperiod till utgången av 2011 för den svenska krediten till Island på 495 000 000 euro.</P>
<P class="p98 ft5">Kreditavtalet innebär ett ekonomiskt åtagande för staten. Det föreslagna bemyndigandet får anses innefatta ett medgivande till de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p45 ft5">ekonomiska åtaganden för staten som följer av avtalet. Regeringen Prop. 2010/11:132 bedömer därför att något särskilt medgivande utöver vad som följer av</P>
<P class="p10 ft2">det föreslagna bemyndigandet inte erfordras.</P>
<P class="p128 ft4">9 Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p129 ft2">Kreditens statsfinansiella konsekvenser för Sverige är att den påverkar statens budgetsaldo och bruttoskuld (statsskuld och s.k. Maastrichtskuld). Vid utlåning försämras budgetsaldot och bruttoskulden ökar. Vid återbetalning förbättras budgetsaldot och bruttoskulden minskar i motsvarande utsträckning. Nettoskulden och den offentliga sektorns finansiella sparande påverkas dock inte, eftersom lånet samtidigt utgör en fordran för staten. Eventuella kreditförluster skulle däremot försämra det finansiella sparandet då de inträffar.</P>
<P class="p130 ft2">Räntan på det svenska lånet till Island är satt för att täcka den svenska upplåningskostnaden, ekonomiska risken och administrativa kostnader. För att garantera att Sverige inte ska belastas av en negativ räntedifferens innehåller låneavtalet också en klausul som innebär att om Sverige i framtiden skulle få en högre upplåningskostnad än den ränta Island betalar, så ska den sistnämnda räntan justeras så att den uppgår till Sveriges upplåningskostnad.</P>
<P class="p130 ft2">Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att handlägga både krediten till Island och Lettland samt att särredovisa åtaganden som är kopplade till krediterna. Den del av ränteintäkterna som överstiger Riksgäldskontorets upplånings- och administrativa kostnader utgör riskpremien och särredovisas på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Eventuella kreditförluster i form av långivarens nedskrivning eller avskrivning av fordran skulle alltså i första hand finansieras med dessa avsatta medel. Räcker inte dessa måste underskottet finansieras vilket skulle kunna leda till ökade takbegränsade utgifter.</P>
<P class="p131 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p10 ft47">Låneavtal den 1 juli 2009</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313228x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313229x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313230x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313231x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313232x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313233x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313234x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313235x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313236x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313237x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313238x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313239x1.jpg" style="width:527px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313240x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313242x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GY03132/GY0313244x1.jpg" style="width:533px;height:752px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft48">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p132 ft48">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft48">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GY0313245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p10 ft4">Finansdepartementet</P>
<P class="p133 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2011</P>
<P class="p134 ft5">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Olofsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt</P>
<P class="p135 ft2">Föredragande: statsrådet Borg</P>
<P class="p136 ft44">Regeringen beslutar proposition 2010/11:132 Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Island.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft2">Prop. 2010/11:132</P>
<P class="p94 ft2">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
</DIV>
<DIV id="page_47">
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p10 ft49">Elanders Sverige AB, 2011</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
00Riksdagen medger att regeringen under 2011 beslutar om förlängd tillgänglighetsperiod, till utgången av 2011, för den svenska krediten till Island på 495 000 000 euro. BifallBifall2010/11:FiU36?AcklamationBBordläggning2011-05-03 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2011-05-03 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2011-05-03 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2011-05-04 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2011-05-18 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 15:39:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGY031322017-10-18 14:28:01tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 15:39:57GY03132prop_201011__132.pdf958900pdfFörlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Islandhttps://data.riksdagen.se/fil/95419405-2B14-4434-AB96-DA30FABD3B6Fbehandlas_i2010/11:FiU36GY01FiU36bet2010/11FiU36Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till IslandBetänkandeföljdmotionav Johnny Skalin och Erik Almqvist (SD)<br/>
med anledning av prop. 2010/11:132<br/>
Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Island (temporär beteckning) GY02XSD302mot2010/110Förlängd tillgänglighetsperiod för krediten till Islandav Johnny Skalin och Erik Almqvist (SD)Motion