2417934 GY02Ub309 2010/11 Ub309 mot Enskild motion mot Motion 2010/11:Ub309 av Emma Henriksson (KD) Motion Motion KD812 UbU 309 0 2010-10-25 00:00:00 2010-11-26 10:18:47 2010-10-26 13:39:00 En elevanpassad skola av Emma Henriksson (KD) Ank T {13576259-BDE7-43D0-9750-F134AD372489} https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Ub309/text https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Ub309 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02Ub309 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">2010/11:Ub309</div> <div class="MotionarLista">av Emma Henriksson (KD)</div> <h1>En elevanpassad skola</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /> <meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <title>Förslag till riksdagsbeslut</title> <meta name="Description" content="En elevanpassad skola" /> <meta name="Author" content="Caroline Nilsson" /> <meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" />   <meta name="lastChanged" content="Fri, 26 Nov 2010 10:10:00 CET" />  <link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_Ub_309.motion.visual.css" /> </head> <body> <h1 class="Förslagsrubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flexibel skolgång där utbildningens mål kan nås under både kortare och längre tid än nio skolår.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa den nationella timplanen.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en försöksverksamhet där skolstart i årskurs 1 ska erbjudas både vår och höst.</p> </li> </ol> <h1 class="heading 1">Motivering</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Sverige har en målstyrd skola där eleven ska uppnå vissa fastställda kunskapsmål för att erhålla godkänt betyg. Barn är olika och kräver därmed olika förutsättningar för att uppnå de mål som är uppställda, och för detta krävs en flexibel skola. Om de uppsatta målen uppnås efter nio skolår eller om det görs under åtta eller tio år borde vara av underordnad betydelse. Idag kan en elev hoppa över en klass men det är extremt ovanligt, och man kan verkligen ifrågasätta huruvida svenska elever är så likartade att i princip alla behöver just nio år på sig att uppnå kunskapsmålen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">En mer flexibel skolgång där elever tillåts att gå snabbare framåt i undervisningen men där det också ses som naturligt att behöva mer tid för att uppnå målen borde vara att föredra. Eleverna ska få stöd att utvecklas och nå kunskapsmålen i sin egen takt. Mer tid för lärandet bör särskilt ges under de tidiga skolåren. Att upptäcka elever med inlärningssvårigheter så tidigt som möjligt är mycket viktigt. Det är också angeläget att stödja elever som kan nå kunskapsmålen i snabbare takt, och för dessa elever behövs också en pedagogisk stimulerande miljö. Sommarskola är ett bra exempel på hur elever kan uppnå både gymnasie- och högskolebehörighet i snabbare takt. En flexibel skolgång kräver en utvecklad pedagogisk lärandemiljö där både elever, föräldrar och pedagoger är motiverade.</p> <h1 class="heading 1">Avskaffa den nationella timplanen</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Det borde även vara av underordnad betydelse hur många timmar det tar för varje elev att nå godkänt betyg. Trots att skolan idag är målstyrd har varje ämne eller kurs ett visst antal timmar. Det är ett förlegat system som borde göras mer flexibelt i en skola som sätter kvalitet framför kvantitet. I den nya skollagen utökas möjligheterna till undantag från timplanen, men den tas inte bort. Eftersom skolan nu styrs med mål är denna typ av reglering onödig.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ännu ett steg för att stärka de enskilda skolornas förutsättningar att ge varje elev möjlighet att nå kunskapsmålen i sin egen takt bör vara att den nationellt styrda timplanen tas bort. Det är en självmotsägelse att en målstyrd skola har en timplan som exakt reglerar hur många undervisningstimmar som ska ges i varje ämne. En timplan kan som riktlinje vara ett stöd i undervisningen, men omfattningen ska beslutas på lokal nivå.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">En försöksverksamhet fanns tidigare i 79 kommuner, där skolorna arbetade utan timplan och där kursplanerna istället fungerade som styrdokument. Erfarenheterna var positiva och bör leda till att den nationella timplanen tas bort i hela landet. Det skulle möjliggöra större hänsynstagande till enskilda elevers behov och förutsättningar att nå olika mål olika snabbt. Det skulle också kunna betyda en mer sammanhängande undervisning.</p> <h1 class="heading 1">Flexibel skolstart</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">I olika sammanhang har en mer flexibel skolstart efterlysts. Det är ett led i att skolan ska möta eleven efter hans eller hennes behov eftersom det kan skilja mycket i mognad och förkunskaper mellan elever.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">I dag finns möjligheten till flexibel skolstart inskriven i skollagen. Möjligheten begränsas dock till att kommuner har rätt att låta elever börja skolan i en annan ålder än det år barnet fyller sju år. Möjligheten utnyttjas dock i ganska liten omfattning, vilket är beklagligt då barn mognar olika snabbt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Ett sätt att öka flexibiliteten och bättre anpassa systemet efter varje elevs förutsättning är att ha skolstart både höst och vår. Kommunerna borde få denna möjlighet. På så sätt behöver inte föräldrars beslut att låta sitt barn vänta med att börja skolan bli lika dramatiskt. Ett nytt beslut behöver då inte vänta ett helt år utan endast en termin.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Regeringen tillsatte 2009 en utredning som skulle titta på möjligheten med flexibel skolstart. Nu i oktober 2010 lämnade regeringens utredare sitt resultat i betänkandet ”I rättan tid? Om ålder och skolstart”. I betänkandet kommer man bland annat fram till att barn ska ha möjlighet att börja grundskolans årskurs 1 vid höst- eller vårterminens början. Det är föräldrarna som efter samtal med personal i förskola eller förskoleklass ska avgöra när barnet ska börja. Man föreslår att en försöksverksamhet ska tillsättas där barn från höstterminen det år de fyller sex år till vårterminen det år de fyller åtta år kan påbörja sin skolgång.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">För att flexibiliteten inte ska stanna vid skolstarten är det viktigt att samma princip får gälla under hela skolgången så att den som behöver extra tid eller är redo att gå fortare framåt kan göra det en termin och inte vara hänvisad till att det ska behöva gälla ett helt läsår. Med anledning av ovan anförda bör regeringen skyndsamt inrätta en försöksverksamhet där skolstart i årskurs 1 ska erbjudas både vår och höst.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 25 oktober 2010</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Emma Henriksson (KD)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flexibel skolgång där utbildningens mål kan nås under både kortare och längre tid än nio skolår. Avslag Avslag 2010/11:UbU7 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa den nationella timplanen. Avslag Avslag 2010/11:UbU7 ? Röstning 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en försöksverksamhet där skolstart i årskurs 1 ska erbjudas både vår och höst. Avslag Avslag 2010/11:UbU7 ? Acklamation INL Inlämning 2010-10-26 00:00:00 inträffat 13 hantering NUM Numrering 2010-10-28 00:00:00 inträffat 7 hantering 0788526088220 Emma Henriksson KD 1 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-22 12:11:30 statustext statustext Ärendet är avslutat GY02Ub309 2017-10-18 14:17:31 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 12:11:30 GY02Ub309 av Emma Henriksson (KD) mot_201011_ub_309.docx 46573 docx En elevanpassad skola https://data.riksdagen.se/fil/4E96CB17-4A43-43A5-9E70-62D4C9A99BB7 GY02Ub309 av Emma Henriksson (KD) mot_201011_ub_309.pdf 160112 pdf Bilaga: mot_201011_ub_309 https://data.riksdagen.se/fil/C00352D3-8E16-4E18-96D6-A7AFCB0F5DD7