<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2417940</hangar_id>
 <dok_id>GY02Ub295</dok_id>
 <rm>2010/11</rm>
 <beteckning>Ub295</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2010/11:Ub295 av Johan Forssell (M)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>M1921</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>295</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2011-01-21 15:06:07</systemdatum>
 <publicerad>2010-10-26 11:01:12</publicerad>
 <titel>Åtgärder för en förbättrad skolidrott</titel>
 <subtitel>av Johan Forssell (M)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{E20502C7-CA2D-4014-B9B7-D8C53814F0CB}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Ub295/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Ub295</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02Ub295</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2010/11:Ub295&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Johan Forssell (M)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Åtgärder för en förbättrad skolidrott&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;m1921&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="&amp;Aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad skolidrott" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="jn1004aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 21 Jan 2011 15:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_Ub_295.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r en ut&amp;ouml;kad och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad skolidrott.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans idrottsundervisning spelar en central roll f&amp;ouml;r att skapa goda vanor kring fysisk aktivitet och h&amp;auml;lsot&amp;auml;nkande. De problem som m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r senare i livet med &amp;ouml;vervikt, hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar och h&amp;ouml;gt kolesterolv&amp;auml;rde har sin grund i vanor som etablerats tidigt i livet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r utg&amp;ouml;r skolidrotten ett viktigt verktyg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra h&amp;auml;lsan f&amp;ouml;r hela befolkningen, inte bara f&amp;ouml;r skolungdomarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="margin-bottom: 0.0mm;"&gt;H&amp;auml;lsovanor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ra liv har de senaste &amp;aring;ren blivit allt mer stillasittande, mycket som en konsekvens av de &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheterna till interaktion via Internet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n SCB om ungdomars IT-vanor visar att ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av barnen, och fler flickor &amp;auml;n pojkar, &amp;auml;gnar minst en timme per dag &amp;aring;t att mejla, chatta eller surfa p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Andelen stiger med barnens &amp;aring;lder. Ungef&amp;auml;r var femte flicka och pojke i &amp;aring;ldern 10–12 &amp;aring;r surfar minst en timme per dag, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tre av fyra flickor och tv&amp;aring; av tre pojkar bland 16–18-&amp;aring;ringarna. Bland de &amp;auml;ldsta barnen uppger tre av tio att de mejlar, chattar m.m. minst tre timmar per dag. Det &amp;auml;r ovanligt bland de yngsta barnen. Mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av alla barn mellan 10 och 18 &amp;aring;r uppger att de har en egen dator.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i 14–16-&amp;aring;rs&amp;aring;ldern som m&amp;aring;nga barn glider in i en passiv och i l&amp;auml;ngden h&amp;auml;lsofarlig livsstil. Somliga har redan levt ett stillasittande liv i flera &amp;aring;r, och m&amp;aring;nga av dem som har sysslat med idrott l&amp;auml;gger av med tr&amp;auml;ningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att barn och ungdomar tillbringar mycket tid framf&amp;ouml;r datorn &amp;auml;r givetvis inte bara negativt. Naturligtvis medf&amp;ouml;r unga m&amp;auml;nniskors tillg&amp;aring;ng till Internet m&amp;aring;nga fantastiska m&amp;ouml;jligheter. Via n&amp;auml;tet tr&amp;auml;ffar de nya v&amp;auml;nner och kan s&amp;ouml;ka information p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte var m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;rr i tiden. Problemet uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r sittandet framf&amp;ouml;r datorn ers&amp;auml;tter den fysiska aktiviteten. Forskning visar att &amp;aring;terkommande tr&amp;auml;ning har positiva effekter f&amp;ouml;r b&amp;aring;de fysisk och psykisk h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan viktig faktor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller ungas h&amp;auml;lsa &amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen till n&amp;auml;ringsriktig och sund kost. Idag v&amp;auml;ljer m&amp;aring;nga unga bort skollunchen till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r snabbmat av olika slag. Detta utg&amp;ouml;r ett reellt problem idag. I en enk&amp;auml;tunders&amp;ouml;kning som Skolmatens v&amp;auml;nner och LRF genom f&amp;ouml;rde i maj 2008 uppskattades det att ca 12 procent av alla elever skolkade fr&amp;aring;n skolmaten varje dag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="margin-bottom: 0.0mm;"&gt;H&amp;auml;lsoeffekter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En oroande utveckling i samh&amp;auml;llet &amp;auml;r att &amp;ouml;vervikt och fetma har &amp;ouml;kat dramatiskt i Sverige sedan 1980. Stillasittande och &amp;ouml;vervikt leder i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen till att risken f&amp;ouml;r sjukdomar som diabetes, cancer och hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar &amp;ouml;kar betydligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;SCB:s siffror visar att 2009 var 45,7 procent av den svenska befolkningen &amp;ouml;verviktig eller fet. Denna siffra var 1980 30,7 procent. Den absolut st&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kningen skedde p&amp;aring; 1990-talet, 1999 var siffran 41,3 procent. Under 2000-talet har &amp;ouml;kningstakten minskat betydligt, skillnaden &amp;auml;r dock stor mellan kvinnor och m&amp;auml;n. Bland m&amp;auml;nnen &amp;auml;r 53,2 procent &amp;ouml;verviktiga, motsvarande procentsats hos kvinnorna &amp;auml;r 38,2. &amp;Ouml;vervikten hos unga visar p&amp;aring; samma utvecklingskurva som hos &amp;ouml;vriga befolkningen med en &amp;ouml;kning p&amp;aring; drygt 10&amp;nbsp;procentenheter de senaste 30 &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att tr&amp;auml;ning &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r den fysiska h&amp;auml;lsan &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt sedan tidigare, men p&amp;aring; senare &amp;aring;r har forskningen mer och mer pekat p&amp;aring; att tr&amp;auml;ning motverkar stress och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar koncentrationsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan. Detta &amp;auml;r intressant mot bakgrund av att flera unders&amp;ouml;kningar har visat att unga m&amp;auml;nniskor i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning k&amp;auml;nner stress och oro &amp;ouml;ver sin livssituation. Som exempel kan n&amp;auml;mnas att 27&amp;nbsp;procent av flickorna och 14 procent av pojkarna k&amp;auml;nner sig stressade flera g&amp;aring;nger i veckan. 15 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna har n&amp;aring;got besv&amp;auml;r dagligen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;mnst&amp;ouml;rningar bland unga &amp;auml;r ett annat problem som blivit vanligare de senaste tio &amp;aring;ren. Var femte ung m&amp;auml;nniska lider idag av s&amp;ouml;mnproblem. En viktig f&amp;ouml;rklaring till detta ligger enligt forskningen i det &amp;ouml;kade beroendet av dator och mobiltelefon. Man alltid &amp;auml;r uppkopplad och tillg&amp;auml;nglig. Det blir sv&amp;aring;rare att varva ner om hj&amp;auml;rnan hela tiden stimuleras av olika input.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="margin-bottom: 0.0mm;"&gt;Skolans uppdrag&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kursplanen f&amp;ouml;r idrottsundervisning definieras det uppdrag som skolorna har att genomf&amp;ouml;ra. D&amp;auml;r kan man l&amp;auml;sa f&amp;ouml;ljande om idrotts&amp;auml;mnet:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;mnet idrott och h&amp;auml;lsa har ett brett inneh&amp;aring;ll. &amp;Auml;mnets k&amp;auml;rna &amp;auml;r idrott, lek och allsidiga r&amp;ouml;relser utformade s&amp;aring; att alla oavsett fysiska eller andra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar ska kunna delta, erh&amp;aring;lla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas p&amp;aring; sina egna villkor. Grundl&amp;auml;ggande &amp;auml;r ett h&amp;auml;lsoperspektiv som innefattar s&amp;aring;v&amp;auml;l fysiskt och psykiskt som socialt v&amp;auml;lbefinnande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokus f&amp;ouml;r undervisningen ligger med andra ord inte bara p&amp;aring; att eleverna ska l&amp;auml;ra sig att ut&amp;ouml;va olika idrotter, utan undervisningen ska bedrivas utifr&amp;aring;n ett bredare h&amp;auml;lsot&amp;auml;nkande. I praktiken visar det sig dock att kursplanens anvisningar inte alltid sl&amp;aring;r igenom p&amp;aring; skolornas idrottstimmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I genomsnitt har man idrott vid tv&amp;aring; tillf&amp;auml;llen i veckan i grundskolan med en spridning fr&amp;aring;n 40 minuter till 140 minuter per vecka. Det finns idag en viss lokal flexibilitet hur mycket skolan kan v&amp;auml;lja att &amp;ouml;ka eller minska. Man kan &amp;auml;ndra undervisningen med 20 procent upp&amp;aring;t eller ned&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolinspektionen, som &amp;ouml;vervakar att skolor f&amp;ouml;ljer l&amp;auml;ro- och kursplanernas intentioner, har de senaste &amp;aring;ren intensifierat sin uppf&amp;ouml;ljande verksamhet. I&amp;nbsp;augusti 2010 presenterade Skolinspektionen en rapport &amp;ouml;ver svenska skolors idrottslektioner i klasserna 7 till 9. Rapporten visar att de skolor som bes&amp;ouml;ktes inte levde upp till kursplanens krav p&amp;aring; allsidiga h&amp;auml;lsoinriktade idrottslektioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bollspel och bollekar var den helt dominerande aktiviteten p&amp;aring; de bes&amp;ouml;kta lektionerna, fr&amp;aring;nvaron var mycket h&amp;ouml;g p&amp;aring; m&amp;aring;nga st&amp;auml;llen och mycket f&amp;aring; l&amp;auml;rare arbetade efter ett helhetst&amp;auml;nkande kring fysisk och psykisk h&amp;auml;lsa. Problemet med detta &amp;auml;r att de elever som b&amp;auml;st beh&amp;ouml;ver stimulans att &amp;ouml;ka sin fysiska aktivitet riskerar att missgynnas av slagsidan mot bollsport p&amp;aring; lektionerna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="margin-bottom: 0.0mm;"&gt;Avslutning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolidrotten &amp;auml;r mycket viktig f&amp;ouml;r att grundl&amp;auml;gga goda h&amp;auml;lsovanor tidigt i livet. Arbetet med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skolidrotten b&amp;ouml;r bedrivas p&amp;aring; flera olika s&amp;auml;tt. Dels anser jag att m&amp;auml;ngden skolidrott beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kas. Skulle vi ut&amp;ouml;ka l&amp;auml;s&amp;aring;ret med bara en extra studievecka och denna tid las p&amp;aring; skolidrotten skulle detta betyda en extra timme idrott i veckan. Detta skulle g&amp;ouml;ra en stor skillnad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom beh&amp;ouml;ver inneh&amp;aring;llet i lektionerna ses &amp;ouml;ver. Skolan m&amp;aring;ste kunna erbjuda idrottslektioner d&amp;auml;r alla kan delta och inte missgynnas av att man inte ut&amp;ouml;var till exempel bollsporter p&amp;aring; fritiden. Det &amp;auml;r viktigt att kursplanens intention att idrottstimmarna i skolan ska inneh&amp;aring;lla ett helhetst&amp;auml;nk kring h&amp;auml;lsa p&amp;aring; generell niv&amp;aring; f&amp;ouml;r att etablera goda vanor kring fysisk aktivitet och h&amp;auml;lsovanor f&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att engagera elever att delta mer i h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande aktiviteter skulle jag &amp;auml;ven se att skolor i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning bjuder in idrottsklubbar, f&amp;ouml;reningar och akt&amp;ouml;rer fr&amp;aring;n den ideella sektorn. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan eleverna l&amp;auml;ttare etablera kontakt med dessa. Speciellt viktigt &amp;auml;r detta i omr&amp;aring;den med m&amp;aring;nga utrikes f&amp;ouml;dda. Detta eftersom utrikes f&amp;ouml;dda i mindre utstr&amp;auml;ckning engagerar sig i idrottsf&amp;ouml;reningar eller &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t friluftsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 22 oktober 2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Johan Forssell (M)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna för en utökad och förbättrad skolidrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2010-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2010-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0126797549328</intressent_id>
<namn>Johan Forssell</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:05:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GY02Ub295</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:17:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:05:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02Ub295</dok_id>
<subtitel>av Johan Forssell (M)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_ub_295.docx</filnamn>
<filstorlek>47194</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Åtgärder för en förbättrad skolidrott</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C46D0944-0277-406D-9D05-5CDD094DCE38</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02Ub295</dok_id>
<subtitel>av Johan Forssell (M)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_ub_295.pdf</filnamn>
<filstorlek>140593</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201011_ub_295</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3FBCBC59-E07C-4BD0-9795-B5B4B7DB779A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>