<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2374986</hangar_id>
 <dok_id>GY02U298</dok_id>
 <rm>2010/11</rm>
 <beteckning>U298</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2010/11:U298 av Hans Linde m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V280</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>298</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-12-03 12:46:45</systemdatum>
 <publicerad>2010-10-27 14:54:33</publicerad>
 <titel>Millenniemålen</titel>
 <subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{3E9BF4FB-DCF6-4B59-9AF5-146BA2DEFD96}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02U298/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02U298</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02U298</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2010/11:U298&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Hans Linde m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Millenniemålen&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V280&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Millenniem&amp;aring;len" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="ma0826aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 03 Dec 2010 12:40:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_U_298.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274836726" name="_Toc274836726"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836732" name="_Toc274836732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836742" name="_Toc274836742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274923404" name="_Toc274923404"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010865" name="_Toc275010865"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157061" name="_Toc275157061"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175012" name="_Toc275175012"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181116" name="_Toc275181116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331969" name="_Toc275331969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337546" name="_Toc275337546"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438272" name="_Toc275438272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438636" name="_Toc275438636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617593" name="_Toc275617593"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941630" name="_Toc275941630"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274833341" name="_Toc274833341"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666125"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;De fattiga och de rika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666126"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Millenniedeklarationen och millenniem&amp;aring;len&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666127"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sveriges roll och ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666128"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;tta m&amp;aring;l och 18 delm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666129"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 1: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666130"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fred, s&amp;auml;kerhet och nedrustning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666131"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella restriktioner f&amp;ouml;r vapenexport&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666132"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tydligare regler f&amp;ouml;r svensk vapenexport&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666133"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 2: Alla barn ska g&amp;aring; i grundskola 2015&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666134"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 3: J&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten ska &amp;ouml;ka och kvinnors st&amp;auml;llning st&amp;auml;rkas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666135"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk kvinnor&amp;ouml;relserna i syd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666136"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En handelspolitik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666137"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 4: Barnad&amp;ouml;dligheten ska minska med tv&amp;aring; tredjedelar till 2015&amp;#9;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666138"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn&amp;auml;ktenskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666139"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 5: M&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minska med tre fj&amp;auml;rdedelar till 2015&amp;#9;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666140"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;tten till abort – r&amp;auml;tten till den egna kroppen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666141"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 6: Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666142"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avtal kring l&amp;auml;kemedel etc&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666143"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flickors utsatta roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666144"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 7: En milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas till 2015&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666145"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666146"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vatten och sanitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666147"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;xande st&amp;auml;der – v&amp;auml;xande slum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666148"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l 8: Globalt samarbete genom &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, r&amp;auml;ttvisa handelsregler och l&amp;auml;ttade skuldb&amp;ouml;rdor i utvecklingsl&amp;auml;nderna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666149"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Uppfyll l&amp;ouml;ftena – &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666150"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bist&amp;aring;nd och avskrivningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666151"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvis handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666152"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skuldavskrivningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc277666153"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc277666125" name="_Toc277666125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige tydligt m&amp;aring;ste koppla allt utvecklingsarbete till millenniem&amp;aring;lens uppfyllande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s uppf&amp;ouml;randekoder kommer till st&amp;aring;nd s&amp;aring; att dessa blir mer restriktiva.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en ny krigsmaterielutredning b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas, med syftet att arbeta fram en ny krigsmateriellagstiftning som kan presenteras f&amp;ouml;r riksdagen under denna mandatperiod.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur svenskt utvecklingsarbete i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska bidra till att fler barn f&amp;aring;r r&amp;auml;tt till utbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ett tredje m&amp;aring;l som omfattar ett k&amp;ouml;nsmaktsperspektiv ska utvecklas inom den svenska globala utvecklingspolitiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att under kommande mandatperiod ha som ambition att v&amp;auml;sentligt h&amp;ouml;ja st&amp;ouml;det till FN:s utvecklingsfond f&amp;ouml;r kvinnor (Unifem).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kvinnor&amp;ouml;relsens roll ska lyftas fram i arbetet med att st&amp;ouml;dja folkr&amp;ouml;relser i syd och i arbetet med att st&amp;auml;rka utbytet mellan folkr&amp;ouml;relser och frivilligorganisationer i syd och nord.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att alla f&amp;ouml;rhandlingar om nya handelsavtal ska f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsanalys om hur handelsavtalen f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur svenskt utvecklingsarbete tydligare kan kopplas till arbetet med att minska barnad&amp;ouml;dligheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige i alla internationella forum tydligt m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r att internationella och nationella lagar om barn&amp;auml;ktenskap efterlevs.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige alltid i alla relevanta sammanhang v&amp;aring;gar kritisera de l&amp;auml;nder som inte efterlever f&amp;ouml;rbudet mot barn&amp;auml;ktenskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka andelen bi- och multilateralt bist&amp;aring;nd till SRHR-relaterad verksamhet med en inriktning mot 10 %.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att upph&amp;auml;va Europar&amp;aring;dets resolution som inskr&amp;auml;nker den fria abortr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd lagstiftning och efterlevnad av lagstiftning f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra och lagliga aborter i fler l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att under kommande mandatperiod ha som ambition att h&amp;ouml;ja st&amp;ouml;det till UNFPA.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen m&amp;aring;ste agera f&amp;ouml;r att EU ska dra tillbaka alla krav p&amp;aring; Indien som ytterligare f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar produktion, marknadsf&amp;ouml;ring och tillg&amp;aring;ng till kvalitetss&amp;auml;krade generikal&amp;auml;kemedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn av TRIPS-avtalet s&amp;aring; att det inte missgynnar de fattiga l&amp;auml;nderna, bl.a. vad g&amp;auml;ller tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kemedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka sina insatser f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver kunskap och teknologi f&amp;ouml;r uppbyggnaden av en starkare inhemsk produktion av mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg i utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att erbjuda licenser &amp;aring;t svensk l&amp;auml;kemedelsindustri f&amp;ouml;r att tillverka generiska l&amp;auml;kemedel avsedda f&amp;ouml;r export till l&amp;auml;nder som saknar egen tillverkningskapacitet b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att nuvarande internationella regelverk och kommande revideringar av immateriella r&amp;auml;ttigheter till l&amp;auml;kemedel s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i fattiga l&amp;auml;nder att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till billiga livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga l&amp;auml;kemedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige i alla landstrategier b&amp;ouml;r inkludera strategier f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l landsbygd som urbana omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige inom EU och andra internationella forum aktivt ska verka f&amp;ouml;r att de m&amp;aring;l som satts upp f&amp;ouml;r det internationella bist&amp;aring;ndet inom ramen f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;lens uppfyllande blir verklighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r att Dacs regelverk blir s&amp;aring; klart och tydligt att ett &amp;ouml;verutnyttjande om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges handelspolitik beh&amp;ouml;ver samverka med alla andra politikomr&amp;aring;den och att handeln beh&amp;ouml;ver bidra till att minska klyftorna i v&amp;auml;rlden och fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och en h&amp;aring;llbar utveckling i linje med Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att EU genomf&amp;ouml;r sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge utvecklingsl&amp;auml;nderna tull- och kvotafritt tilltr&amp;auml;de till EU:s inre marknad och att EU:s jordbrukssubventioner fasas ut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver verka f&amp;ouml;r ytterligare skuldavskrivningar f&amp;ouml;r de fattigaste l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275331970" name="_Toc275331970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337547" name="_Toc275337547"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438273" name="_Toc275438273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438637" name="_Toc275438637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617594" name="_Toc275617594"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941631" name="_Toc275941631"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666126" name="_Toc277666126"&gt;&lt;/a&gt;De fattiga och de rika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rlden &amp;auml;r inte r&amp;auml;ttvis. Klyftorna &amp;auml;r stora mellan l&amp;auml;nder i nord och syd, mellan fattiga och rika, mellan kvinnor och m&amp;auml;n. En anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt stor del av jordens befolkning &amp;auml;r fortfarande h&amp;auml;nvisad till ett liv i extrem fattigdom, utan makt och m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra sin livssituation, fj&amp;auml;rran fr&amp;aring;n m&amp;auml;nsklig v&amp;auml;rdighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan en fj&amp;auml;rdedel av v&amp;auml;rldens befolkning, uppskattningsvis 1,4 miljarder m&amp;auml;nniskor, r&amp;auml;knas fortfarande som extremt fattiga och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker &amp;ouml;verleva p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 1,25 dollar om dagen. Ungef&amp;auml;r lika m&amp;aring;nga lever fortfarande utan elektricitet, ett faktum som g&amp;ouml;r det &amp;auml;n sv&amp;aring;rare att minska fattigdom och hunger. Ett av fyra barn under 5 &amp;aring;r i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r undern&amp;auml;rda. Under 2009 hade 42&amp;nbsp;miljoner m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rdrivits fr&amp;aring;n sina hem p&amp;aring; grund av en konflikt eller f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse. Fyra femtedelar av dessa kommer fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns tillr&amp;auml;ckligt med pengaresurser i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att man skulle kunna m&amp;auml;tta jordens hungriga, utrota fattigdomen och ge alla m&amp;auml;nniskor ett v&amp;auml;rdigt liv. Men i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning hamnar det mesta hos den rika delen av v&amp;auml;rlden. &amp;Aring;rhundraden av kolonial plundring har skapat enorma f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genheter i Europa och Nordamerika, men fj&amp;auml;ttrat miljoner m&amp;auml;nniskor i syd i den djupaste fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har en del av den forna vapenmakten ersatts av regler och kontroller f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla den fattiga v&amp;auml;rlden p&amp;aring; kn&amp;auml;. Alla l&amp;auml;nder i nord har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett ansvar. Det handlar inte om v&amp;auml;lvilja eller generositet, utan om att det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att den rika delen av v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;rjar betala tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274836728" name="_Toc274836728"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836734" name="_Toc274836734"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836744" name="_Toc274836744"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274923406" name="_Toc274923406"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010867" name="_Toc275010867"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157063" name="_Toc275157063"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175014" name="_Toc275175014"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181118" name="_Toc275181118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331971" name="_Toc275331971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337548" name="_Toc275337548"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438274" name="_Toc275438274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438638" name="_Toc275438638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617595" name="_Toc275617595"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941632" name="_Toc275941632"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666127" name="_Toc277666127"&gt;&lt;/a&gt;Millenniedeklarationen och millenniem&amp;aring;len&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan &amp;aring;r 2000 finns en gemensam internationell dagordning f&amp;ouml;r global utveckling genom den s&amp;aring; kallade millenniedeklarationen, idag undertecknad av ca 200 l&amp;auml;nder. Deklarationen sl&amp;aring;r fast att global utveckling kr&amp;auml;ver en helhetssyn – insatser f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utbildning, h&amp;auml;lsa, fred, s&amp;auml;kerhet, milj&amp;ouml;, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati h&amp;ouml;r ihop.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga millenniedeklarationens intentioner utformades &amp;aring;tta s&amp;aring; kallade millenniem&amp;aring;l (Millennium Development Goals, MDG) under vilka ett antal m&amp;auml;tbara och tidsbundna delm&amp;aring;l formulerades. Det &amp;auml;r FN som samordnar arbetet med att n&amp;aring; m&amp;aring;len, och deras senaste rapport om hur arbetet framskrider (juni 2010) visar att resultatet &amp;auml;r blandat. Under &amp;aring;ren som passerat har utvecklingen g&amp;aring;tt fram&amp;aring;t p&amp;aring; n&amp;aring;gra h&amp;aring;ll, men tyv&amp;auml;rr oftast alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsamt. Framstegen &amp;auml;r dessutom ytterst oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade mellan regioner, mellan l&amp;auml;nder och &amp;auml;ven inom l&amp;auml;nder. N&amp;aring;gra l&amp;auml;nder har redan n&amp;aring;tt vissa av m&amp;aring;len. Andra utvecklas mycket l&amp;aring;ngsamt eller g&amp;aring;r till och med bak&amp;aring;t. I flera afrikanska l&amp;auml;nder riskerar man t.ex. att inte uppfylla ett enda av millenniem&amp;aring;len medan andra l&amp;auml;nder eller regioner noterar stora framg&amp;aring;ngar, exempelvis d&amp;aring; det g&amp;auml;ller att f&amp;aring; fler barn att g&amp;aring; i skolan, att &amp;ouml;ka tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; rent vatten samt att bek&amp;auml;mpa sjukdomar som hiv/aids och malaria.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men n&amp;auml;r bara fem &amp;aring;r &amp;aring;terst&amp;aring;r till 2015 s&amp;aring; &amp;auml;r den &amp;ouml;vergripande bilden tyv&amp;auml;rr f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis dyster. Trots det &amp;auml;r m&amp;aring;nga &amp;ouml;verens om att det faktiskt skulle vara m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;rverkliga om inte alla s&amp;aring; i alla fall flera av millenniem&amp;aring;len, &amp;auml;ven globalt sett. Resurser finns s&amp;aring; det enda som beh&amp;ouml;vs &amp;auml;r en politisk vilja. I den senaste utv&amp;auml;rderingen konstaterar FN:s generalsekreterare att m&amp;aring;len kan n&amp;aring;s ”n&amp;auml;r nationella utvecklingsstrategier, politiska prioriteringar och konkreta program st&amp;ouml;ds av internationella partners”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom och hunger ska halveras till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla barn ska g&amp;aring; i grundskola 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten ska &amp;ouml;ka och kvinnors st&amp;auml;llning st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnad&amp;ouml;dligheten ska minska med tv&amp;aring; tredjedelar till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minska med tre fj&amp;auml;rdedelar till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globalt samarbete genom &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, r&amp;auml;ttvisa handelsregler och l&amp;auml;ttade skuldb&amp;ouml;rdor i utvecklingsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275157064" name="_Toc275157064"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175015" name="_Toc275175015"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181119" name="_Toc275181119"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331972" name="_Toc275331972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337549" name="_Toc275337549"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438275" name="_Toc275438275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438639" name="_Toc275438639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617596" name="_Toc275617596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941633" name="_Toc275941633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666128" name="_Toc277666128"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges roll och ansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r millenniem&amp;aring;len en sj&amp;auml;lvklar del i utvecklingsdebatten. Som f&amp;ouml;rsta land i v&amp;auml;rlden antog Sveriges riksdag 2003 en sammanh&amp;aring;llen politik f&amp;ouml;r global utveckling (PGU), vilken omfattar alla politikomr&amp;aring;den som r&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden. Syftet med politiken &amp;auml;r bland annat att den ska bidra till att millenniem&amp;aring;len n&amp;aring;s. Fattiga m&amp;auml;nniskor och deras behov ska st&amp;aring; i fokus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;ljer och granskar hur Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling genomf&amp;ouml;rs i praktiken med f&amp;ouml;rhoppningen att den ska vara ett effektivt verktyg i kampen mot fattigdom och hunger samt f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;len. De &amp;aring;tta m&amp;aring;len f&amp;aring;r aldrig avf&amp;auml;rdas som m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar eller riktlinjer, utan m&amp;aring;ste ses som de l&amp;ouml;ften till v&amp;auml;rldens fattiga och hungriga som de faktiskt &amp;auml;r. F&amp;ouml;r i slut&amp;auml;nden handlar det inte om statistik och siffror, utan om miljontals m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till ett v&amp;auml;rdigt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller millenniem&amp;aring;l 8 och den rika v&amp;auml;rldens &amp;aring;taganden handlar problemen idag till stor del om att v&amp;auml;rldens rika l&amp;auml;nder inte har &amp;ouml;kat bist&amp;aring;ndet till utlovade niv&amp;aring;er. &amp;Auml;ven den svenska regeringen s&amp;auml;ger sig vilja minska fattigdomen, men bidrar samtidigt till att urholka bist&amp;aring;ndet genom att forts&amp;auml;tta ta pengar fr&amp;aring;n arbetet med att uppfylla millenniem&amp;aring;len till att finansiera flyktingmottagande i Sverige, skuldavskrivningar, utl&amp;auml;ndska studenter vid svenska universitet, ambassader i nord och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att stoppa de klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som vi i den rika v&amp;auml;rlden till stora delar skapat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning, precis som PGU f&amp;ouml;reskriver, kr&amp;auml;ver en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; en rad omr&amp;aring;den: skuldavskrivningar, &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, en klimatpolitik d&amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna och de multinationella f&amp;ouml;retagen tar sitt ansvar, ett st&amp;auml;rkt regelverk f&amp;ouml;r vapenhandel, en reformering av IMF och V&amp;auml;rldsbanken, tydligare globala regler f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska investeringar och r&amp;auml;ttvisa handelsregler. Vi menar att det i grunden kr&amp;auml;vs en ny ekonomisk ordning med en tydlig omf&amp;ouml;rdelning av makt och resurser fr&amp;aring;n nord till syd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniem&amp;aring;len kommer inte ensamt att l&amp;ouml;sa alla dessa utmaningar eller utradera fattigdom eller f&amp;ouml;rtryck. Men om millenniem&amp;aring;len n&amp;aring;s skulle det inneb&amp;auml;ra att miljoner m&amp;auml;nniskor kunde f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att leva v&amp;auml;rdiga liv. N&amp;auml;r det nu bara &amp;aring;terst&amp;aring;r fem &amp;aring;r innan millenniem&amp;aring;len ska vara uppfyllda &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att v&amp;auml;rlden kraftsamlar runt dessa m&amp;aring;l. Tyv&amp;auml;rr har vi konstaterat att millenniem&amp;aring;len f&amp;aring;tt lite utrymme i den borgerliga regeringens utvecklingspolitik, alltf&amp;ouml;r mycket av utvecklingspolitiken saknar tydlig koppling till m&amp;aring;len och fattigdomsbek&amp;auml;mpning har f&amp;aring;tt en undanskymd roll. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige nu tydligt m&amp;aring;ste koppla allt utvecklingsarbete till millenniem&amp;aring;lens uppfyllande. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna motion har V&amp;auml;nsterpartiet tagit fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur Sverige ytterligare kan bidra till att uppfylla millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274836729" name="_Toc274836729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836735" name="_Toc274836735"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836745" name="_Toc274836745"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274923407" name="_Toc274923407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010868" name="_Toc275010868"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157065" name="_Toc275157065"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175016" name="_Toc275175016"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181120" name="_Toc275181120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331973" name="_Toc275331973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337550" name="_Toc275337550"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438276" name="_Toc275438276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438640" name="_Toc275438640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617597" name="_Toc275617597"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941634" name="_Toc275941634"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666129" name="_Toc277666129"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;tta m&amp;aring;l och 18 delm&amp;aring;l&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje millenniem&amp;aring;l best&amp;aring;r av ett eller flera konkreta delm&amp;aring;l, totalt 18 stycken. F&amp;ouml;r att kunna m&amp;auml;ta hur arbetet i varje land fortskrider &amp;auml;r ett antal indikatorer, totalt 48 stycken, dessutom knutna till m&amp;aring;len. I princip alla m&amp;aring;l har 1990 som bas&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274836730" name="_Toc274836730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836736" name="_Toc274836736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274836746" name="_Toc274836746"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc274923408" name="_Toc274923408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010869" name="_Toc275010869"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157066" name="_Toc275157066"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175017" name="_Toc275175017"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181121" name="_Toc275181121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331974" name="_Toc275331974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337551" name="_Toc275337551"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438277" name="_Toc275438277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438641" name="_Toc275438641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617598" name="_Toc275617598"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941635" name="_Toc275941635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666130" name="_Toc277666130"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 1: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots sv&amp;aring;ra bakslag orsakade av ekonomisk l&amp;aring;gkonjunktur och kriser f&amp;ouml;r livsmedels- och energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen g&amp;aring;r fattigdomsminskningen fortfarande fram&amp;aring;t. Mellan 1990 och 2005 minskade antalet personer som lever p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 1,25 dollar om dagen fr&amp;aring;n 1,8 miljarder till 1,4 miljarder. Den extrema fattigdomen sj&amp;ouml;nk s&amp;aring;ledes fr&amp;aring;n 46 procent till 27 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det positiva &amp;auml;r att utvecklingsl&amp;auml;nderna som helhet fortfarande &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att n&amp;aring; m&amp;aring;let att halvera fattigdomen senast 2015. Andelen extremt fattiga v&amp;auml;ntas minska till 15 procent 2015, vilket inneb&amp;auml;r att omkring 920 miljoner m&amp;auml;nniskor d&amp;aring; kommer att leva under den internationella fattigdomsgr&amp;auml;nsen. Det &amp;auml;r h&amp;auml;lften s&amp;aring; m&amp;aring;nga som var i samma situation 1990. Men framstegen &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade och i t.ex. Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r det inte troligt att m&amp;aring;let n&amp;aring;s, &amp;auml;ven om fattigdomen f&amp;ouml;rvisso har minskat n&amp;aring;got &amp;auml;ven i den regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hungern n&amp;aring;dde sin h&amp;ouml;gsta niv&amp;aring; 2009, vilket var en av m&amp;aring;nga sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;ljder av de globala livsmedels- och finanskriserna. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) senaste hungersiffror fr&amp;aring;n 2010 visar att 925 miljoner m&amp;auml;nniskor i v&amp;auml;rlden lider av kronisk hunger – en minskning med 98 miljoner m&amp;auml;nniskor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2009. Dock s&amp;aring; var uppskattningsvis &amp;ouml;ver en miljard m&amp;auml;nniskor fortfarande undern&amp;auml;rda 2009 och framstegen med att utrota hungern har numera avtagit, eller helt stoppats, i de flesta regioner. Mellan 1990 och 2008 har t.ex. andelen undern&amp;auml;rda barn under 5 &amp;aring;r bara minskat med 5 procent, fr&amp;aring;n 31 till 26 procent. Minskningen har g&amp;aring;tt skr&amp;auml;mmande l&amp;aring;ngsamt och fortfarande &amp;auml;r ett av fyra barn i utvecklingsl&amp;auml;nderna undern&amp;auml;rda.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923409" name="_Toc274923409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010870" name="_Toc275010870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157067" name="_Toc275157067"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175018" name="_Toc275175018"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181122" name="_Toc275181122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331975" name="_Toc275331975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337552" name="_Toc275337552"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438278" name="_Toc275438278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438642" name="_Toc275438642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617599" name="_Toc275617599"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941636" name="_Toc275941636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666131" name="_Toc277666131"&gt;&lt;/a&gt;Fred, s&amp;auml;kerhet och nedrustning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I millenniedeklarationen sl&amp;aring;s flera olika v&amp;auml;rden fast, bl.a. fred, s&amp;auml;kerhet och nedrustning. Fred och s&amp;auml;kerhet har en n&amp;auml;ra koppling till fattigdomsbek&amp;auml;mpning, eftersom det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i ett land som drabbats av v&amp;auml;pnad konflikt. I flera av v&amp;auml;rldens krigsh&amp;auml;rjade konflikter &amp;auml;r dessutom millenniem&amp;aring;lens uppfyllande som allra mest avl&amp;auml;gset.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2009 hade 42 miljoner m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rdrivits fr&amp;aring;n sina hem p&amp;aring; grund av en konflikt eller f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse. Fyra femtedelar av dessa kommer fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2009 kunde 250 000 flyktingar frivilligt &amp;aring;terv&amp;auml;nda till sina hem, vilket &amp;auml;r den l&amp;auml;gsta siffran p&amp;aring; 20 &amp;aring;r. Afghaner och irakier forts&amp;auml;tter att utg&amp;ouml;ra den st&amp;ouml;rsta andelen av v&amp;auml;rldens flyktingar under UNHCR:s mandat. Totalt utgjorde 2,9 miljoner afghaner och 1,8 miljoner irakier tillsammans n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av alla flyktingar under UNHCR:s mandat 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har intensiva vapensamarbeten med l&amp;auml;nder d&amp;auml;r v&amp;auml;pnad konflikt p&amp;aring;g&amp;aring;r eller d&amp;auml;r stora kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter sker. V&amp;auml;nsterpartiet vill se h&amp;aring;rdare internationella och svenska restriktioner f&amp;ouml;r vapenhandel. V&amp;aring;rt m&amp;aring;l &amp;auml;r en v&amp;auml;rld utan vapen och handel, d&amp;auml;r den svenska vapenexporten &amp;auml;r avskaffad.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923410" name="_Toc274923410"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010871" name="_Toc275010871"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157068" name="_Toc275157068"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175019" name="_Toc275175019"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181123" name="_Toc275181123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331976" name="_Toc275331976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337553" name="_Toc275337553"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438279" name="_Toc275438279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438643" name="_Toc275438643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617600" name="_Toc275617600"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941637" name="_Toc275941637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666132" name="_Toc277666132"&gt;&lt;/a&gt;Internationella restriktioner f&amp;ouml;r vapenexport&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; tio &amp;aring;r har v&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter &amp;ouml;kat med 45 procent. F&amp;ouml;r tv&amp;aring; &amp;aring;r sedan var kostnaderna uppe p&amp;aring; drygt 1 300 miljarder US-dollar. USA svarar ensamt f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av dessa utgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utgifterna kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd som samtidigt var 103,9 miljarder US-dollar. Det betyder att v&amp;auml;rldens totala satsningar p&amp;aring; krigsindustrin n&amp;auml;mnda &amp;aring;r var mer &amp;auml;n tio g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n satsningarna p&amp;aring; bist&amp;aring;nd. I flera l&amp;auml;nder inneb&amp;auml;r det att resurser som skulle beh&amp;ouml;vas i arbetet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; millenniem&amp;aring;len ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r milit&amp;auml;r upprustning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder som bygger upp stora vapenf&amp;ouml;rr&amp;aring;d medverkar sj&amp;auml;lva vid milit&amp;auml;ra konflikter eller s&amp;auml;ljer vapen till krigf&amp;ouml;rande parter. USA &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; det, men &amp;auml;ven EU bidrar till s&amp;aring;dan verksamhet. Detta trots att EU redan f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver tio &amp;aring;r sedan antog en uppf&amp;ouml;randekod (EU Code of Conduct on Arms Exports) som &amp;auml;r v&amp;auml;rldens f&amp;ouml;rsta regionala instrument f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra viss vapenexport. I denna finns ambitioner att f&amp;ouml;rhindra ovan n&amp;auml;mnda typ av vapenexport, men riktlinjerna &amp;auml;r f&amp;ouml;r lama och efterlevnaden f&amp;ouml;r d&amp;aring;lig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har liknande m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar som den internationella fredsr&amp;ouml;relsen. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av EU:s uppf&amp;ouml;randekoder kommer till st&amp;aring;nd och att dessa blir mer restriktiva s&amp;aring; att vapenexporten till diktaturer, krigf&amp;ouml;rande stater och l&amp;auml;nder d&amp;auml;r grova brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna upph&amp;ouml;r. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923411" name="_Toc274923411"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010872" name="_Toc275010872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157069" name="_Toc275157069"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175020" name="_Toc275175020"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181124" name="_Toc275181124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331977" name="_Toc275331977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337554" name="_Toc275337554"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438280" name="_Toc275438280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438644" name="_Toc275438644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617601" name="_Toc275617601"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941638" name="_Toc275941638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666133" name="_Toc277666133"&gt;&lt;/a&gt;Tydligare regler f&amp;ouml;r svensk vapenexport&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l Sveriges riksdag som regering betonar att svensk utrikespolitik ska fr&amp;auml;mja respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. I riktlinjerna f&amp;ouml;r svensk vapenexport anges att ”ett centralt villkor” f&amp;ouml;r att export ska beviljas &amp;auml;r respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr ser verkligheten annorlunda ut. Vapenexport fr&amp;aring;n Sverige till&amp;aring;ts i dag till en rad l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, vilket legitimerar en rad tvivelaktiga regeringar och dessutom bokstavligen st&amp;auml;rker deras vapenmakt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det uppenbart att dagens riktlinjer f&amp;ouml;r svensk vapenexport inte fungerar. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att nya riktlinjer f&amp;ouml;r den svenska krigsmaterielexporten beh&amp;ouml;vs. Ett tidigare p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat arbete kring en ny lagstiftning utmynnade i att den s&amp;aring; kallade Krututredningen lades fram. L&amp;aring;ng tid har f&amp;ouml;rflutit sen dess och Krut &amp;auml;r idag inaktuell. V&amp;auml;nsterpartiet har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillsammans med Milj&amp;ouml;partiet och Socialdemokraterna kr&amp;auml;vt att en ny krigsmaterielutredning snarast tills&amp;auml;tts, med syftet att arbeta fram en ny krigsmaterielagstiftning som kan presenteras f&amp;ouml;r riksdagen under denna mandatperiod. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare vill V&amp;auml;nsterpartiet att nya riktlinjer f&amp;ouml;r svensk krigsmaterielexport i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n sn&amp;auml;va n&amp;auml;ringspolitiska aspekter p&amp;aring; exporten i framtiden ska betona vikten av demokrati, MR-perspektiv och internationella s&amp;auml;kerhetspolitiska aspekter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923412" name="_Toc274923412"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010873" name="_Toc275010873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157070" name="_Toc275157070"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175021" name="_Toc275175021"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181125" name="_Toc275181125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331978" name="_Toc275331978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337555" name="_Toc275337555"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438281" name="_Toc275438281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438645" name="_Toc275438645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617602" name="_Toc275617602"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941639" name="_Toc275941639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666134" name="_Toc277666134"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 2: Alla barn ska g&amp;aring; i grundskola 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betydande framg&amp;aring;ngar har n&amp;aring;tts i m&amp;aring;nga av de fattigaste l&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att n&amp;auml;rma sig m&amp;aring;let om grundutbildning f&amp;ouml;r alla barn, idag &amp;auml;r hela 89 procent av barnen i utvecklingsl&amp;auml;nderna inskriva i grundskolan. Trots detta sjunker hoppet om att p&amp;aring; global niv&amp;aring; n&amp;aring; m&amp;aring;let att alla barn i hela v&amp;auml;rlden, s&amp;aring;v&amp;auml;l flickor som pojkar, ska kunna fullf&amp;ouml;lja en grundskoleutbildning till 2015. &amp;Auml;n en g&amp;aring;ng &amp;auml;r de regionala skillnaderna stora och &amp;auml;n en g&amp;aring;ng &amp;auml;r det i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara som det g&amp;aring;r tr&amp;ouml;gast. Dessutom &amp;auml;r det, f&amp;ouml;ga &amp;ouml;verraskande, f&amp;auml;rre flickor &amp;auml;n pojkar som f&amp;aring;r grundutbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men trots alla utmaningar s&amp;aring; har allts&amp;aring; mycket uppn&amp;aring;tts i m&amp;aring;nga regioner och &amp;auml;ven om siffrorna f&amp;ouml;r barnen i s&amp;ouml;dra Afrika &amp;auml;r l&amp;auml;gst av alla regioner s&amp;aring; har ocks&amp;aring; andelen av dessa barn inskrivna i grundskolan &amp;ouml;kat med hela 18 procent – fr&amp;aring;n 58 till 76 procent mellan 1999 och 2008. N&amp;auml;sta problem &amp;auml;r att f&amp;aring; barnen att stanna kvar i skolan tills grundutbildningen &amp;auml;r f&amp;auml;rdig. Idag hoppar 30 procent av barnen i s&amp;ouml;dra Afrika av skolan innan de n&amp;aring;tt sista &amp;aring;ret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskap &amp;auml;r makt, att ge fler barn, b&amp;aring;de flickor och pojkar, m&amp;ouml;jligheten och r&amp;auml;tten att g&amp;aring; i skolan och fullf&amp;ouml;lja sin skolg&amp;aring;ng &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt b&amp;aring;de i arbetet f&amp;ouml;r att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, men ocks&amp;aring; en viktig del i arbetet f&amp;ouml;r att fler m&amp;auml;nniskor ska kunna f&amp;aring; leva i demokratier d&amp;auml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r m&amp;aring;let om att alla barn ska f&amp;aring; g&amp;aring; i skola 2015 en av de viktigaste utmaningarna f&amp;ouml;r utvecklingsarbetet. V&amp;auml;nsterpartiet vill att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur svenskt utvecklingsarbete i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska bidra till att fler barn f&amp;aring; r&amp;auml;tt till utbildning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ger regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923413" name="_Toc274923413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010874" name="_Toc275010874"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157071" name="_Toc275157071"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175022" name="_Toc275175022"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181126" name="_Toc275181126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331979" name="_Toc275331979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337556" name="_Toc275337556"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438282" name="_Toc275438282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438646" name="_Toc275438646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617603" name="_Toc275617603"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941640" name="_Toc275941640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666135" name="_Toc277666135"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 3: J&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten ska &amp;ouml;ka och kvinnors st&amp;auml;llning st&amp;auml;rkas&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi lever inte i en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;auml;rld. Maktordningen mellan m&amp;auml;n och kvinnor pr&amp;auml;glar politiken och samh&amp;auml;llslivet v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver. K&amp;ouml;nsmaktsstrukturerna kr&amp;auml;nker kvinnors r&amp;auml;tt till ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv p&amp;aring; de flesta omr&amp;aring;den. Det handlar om r&amp;auml;tten till utbildning, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter, medicinering och sjukv&amp;aring;rd, r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lv v&amp;auml;lja sin partner etc. Men ocks&amp;aring; tillg&amp;aring;ngen till resurser, s&amp;aring;som jord, utbildning och ny teknik, &amp;auml;r or&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;rdelad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors underordning &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati, men ocks&amp;aring; en fr&amp;aring;ga om utveckling. Alla seri&amp;ouml;sa bed&amp;ouml;mare &amp;auml;r &amp;ouml;verens om att s&amp;aring; l&amp;auml;nge kvinnor utest&amp;auml;ngs fr&amp;aring;n de politiska arenorna, har s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jligheter till utbildning och f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar kommer ekonomisk utveckling och millenniem&amp;aring;len inte att uppn&amp;aring;s. Flera av millenniem&amp;aring;len har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; tydliga j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots detta kan man generellt s&amp;auml;ga att det g&amp;aring;r tr&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och f&amp;ouml;r st&amp;auml;rkandet av kvinnors st&amp;auml;llning i v&amp;auml;rlden. Det g&amp;aring;r tr&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;l 3. En del framsteg har f&amp;ouml;rvisso gjorts men det g&amp;aring;r alldeles f&amp;ouml;r sakta och det som h&amp;auml;nt &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n tillr&amp;auml;ckligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad g&amp;auml;ller delm&amp;aring;let att avskaffa k&amp;ouml;nsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005 och i all utbildning senast 2015, n&amp;auml;rmar sig utvecklingsl&amp;auml;nderna som helhet m&amp;aring;let. &amp;Aring;r 2008 gick det 96 flickor p&amp;aring; varje 100-tal pojkar som skrevs in i grundskolan och 95 flickor p&amp;aring; varje 100-tal pojkar inskrivna i gymnasieskolan. &amp;Aring;r 1999 var f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet 91:100 och 88:100 f&amp;ouml;r respektive niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots detta &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i grundskole- och gymnasieutbildningen fortfarande utom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll i m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga flickor fr&amp;aring;n fattiga familjer f&amp;ouml;rblir utbildning en ouppn&amp;aring;elig dr&amp;ouml;m.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen kvinnor i v&amp;auml;rldens parlament har l&amp;aring;ngsamt &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 11 procent 1995 till 19 procent 2009. Den lilla politiska makt som kvinnor lyckats tillskansa sig under dessa &amp;aring;r beror till stor del p&amp;aring; kvotering och annan typ av positiv s&amp;auml;rbehandling. Under 2009 n&amp;aring;dde den genomsnittliga andelen kvinnor invalda i nationella parlament 27 procent i l&amp;auml;nder som till&amp;auml;mpade s&amp;aring;dana &amp;aring;tg&amp;auml;rder. I l&amp;auml;nder som inte gjorde det fick kvinnor bara 14 procent av platserna i parlamenten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; att det fortfarande g&amp;aring;r fyra m&amp;auml;n p&amp;aring; varje kvinna i parlamenten kommer insatser att kr&amp;auml;vas p&amp;aring; alla fronter om m&amp;aring;let om 30 procent kvinnor ska uppn&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska utvecklingspolitiken utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n tv&amp;aring; perspektiv: fattigdomsbek&amp;auml;mpning och ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. F&amp;ouml;r att framg&amp;aring;ng p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den ska vara m&amp;ouml;jlig kr&amp;auml;vs att ett tydligt k&amp;ouml;nsperspektiv inkluderas. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att den svenska globala utvecklingspolitiken m&amp;aring;ste utveckla ett tredje m&amp;aring;l som omfattar ett k&amp;ouml;nsmaktsperspektiv. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom FN-systemet arbetar FN:s utvecklingsfond f&amp;ouml;r kvinnor, Unifem, f&amp;ouml;r kvinnors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, politiska deltagande och f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mlikhet genom att st&amp;auml;lla upp med expertis. Man har en central roll f&amp;ouml;r arbetet med att uppfylla bl.a. millenniem&amp;aring;l 3 eftersom man &amp;auml;r det enda FN-organ som har en operationell roll n&amp;auml;r det kommer till kvinnors r&amp;auml;ttigheter. V&amp;auml;nsterpartiet anser att regeringen b&amp;ouml;r ha som ambition att under kommande mandatperiod v&amp;auml;sentligt h&amp;ouml;ja st&amp;ouml;det till Unifem. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923414" name="_Toc274923414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010875" name="_Toc275010875"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157072" name="_Toc275157072"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175023" name="_Toc275175023"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181127" name="_Toc275181127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331980" name="_Toc275331980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337557" name="_Toc275337557"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438283" name="_Toc275438283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438647" name="_Toc275438647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617604" name="_Toc275617604"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941641" name="_Toc275941641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666136" name="_Toc277666136"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk kvinnor&amp;ouml;relserna i syd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor blir kontrollerade p&amp;aring; m&amp;aring;nga olika s&amp;auml;tt. V&amp;auml;rldsh&amp;auml;lsoorganisationen (WHO) ber&amp;auml;knar t.ex. att tre miljoner flickor omsk&amp;auml;rs varje &amp;aring;r. Dessa flickor f&amp;aring;r i resten av sina liv brottas med mer eller mindre allvarliga fysiska och psykiska problem som en direkt p&amp;aring;f&amp;ouml;ljd av den tortyr de blivit utsatta f&amp;ouml;r. &amp;Ouml;ver 100 miljoner kvinnor i v&amp;auml;rlden ber&amp;auml;knas vara k&amp;ouml;nsstympade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare lider flickor i fattiga l&amp;auml;nder oftare av undern&amp;auml;ring som ger best&amp;aring;ende men, eftersom pojkar prioriteras n&amp;auml;r maten ska f&amp;ouml;rdelas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns det &amp;auml;ven en diskriminering av flickor innan de ens &amp;auml;r f&amp;ouml;dda. Tidigare handlade det om mord p&amp;aring; flicksp&amp;auml;dbarn, nu handlar det om modern ultraljudsteknik. I v&amp;auml;rlden totalt sett ber&amp;auml;knas runt 100 miljoner flickor och kvinnor ”saknas” p.g.a. &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att ta bort flickfoster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan viktig fr&amp;aring;ga &amp;auml;r barn&amp;auml;ktenskap. Enligt en rapport fr&amp;aring;n Unicef &amp;auml;r ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av alla flickor i v&amp;auml;rlden gifta redan n&amp;auml;r de &amp;auml;r 18 &amp;aring;r. Anledningen &amp;auml;r n&amp;auml;stan alltid fattigdom, tradition och socialt tryck. Vanligast &amp;auml;r barn&amp;auml;ktenskap i Sydasien och i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara. Men traditionen finns &amp;auml;ven i Mellan&amp;ouml;stern, Nordafrika och andra delar av Asien. I &amp;Ouml;steuropa och Latinamerika &amp;auml;r det vanligt att flickor mellan 16 och 18 &amp;aring;r ing&amp;aring;r &amp;auml;ktenskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt 82 miljoner flickor i utvecklingsl&amp;auml;nderna, som idag &amp;auml;r mellan 10 och 17 &amp;aring;r, kommer att vara gifta innan de fyllt 18 &amp;aring;r. Det betyder att 28 000 flickor under 18 &amp;aring;r gifter sig varje dag. Bortsett fr&amp;aring;n det mest grundl&amp;auml;ggande, att ett barn ska ha r&amp;auml;tt att vara ett barn, har dessa &amp;auml;ktenskap en skadlig inverkan p&amp;aring; flickors r&amp;auml;tt till utbildning och deras m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rverkliga sig sj&amp;auml;lva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudna i de flesta l&amp;auml;nder, men lagarna efterlevs allts&amp;aring; inte alltid. Ett stort problem &amp;auml;r att regeringar i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r lagarna inte &amp;aring;tf&amp;ouml;ljs alltf&amp;ouml;r ofta &amp;auml;r motvilliga att ta itu med problemet. Resultatet blir en legaliserad pedofili, n&amp;aring;got som Sverige aldrig f&amp;aring;r acceptera eller h&amp;aring;lla tyst om (se &amp;auml;ven avsnitt 5.4.1 Barn&amp;auml;ktenskap).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskriminering p.g.a. k&amp;ouml;n &amp;auml;r of&amp;ouml;rsvarbart. N&amp;auml;r sm&amp;aring; flickor drabbas &amp;auml;r det &amp;auml;n v&amp;auml;rre. Om inte internationella lagar som skyddar dessa flickors r&amp;auml;ttigheter tvingas fram och genomf&amp;ouml;rs av en internationell gemenskap, kommer millenniem&amp;aring;len att f&amp;ouml;rbli ouppn&amp;aring;eliga. Sverige m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; v&amp;aring;ga vara en tydlig r&amp;ouml;st och v&amp;auml;gra acceptera v&amp;aring;ld mot kvinnor och andra former av &amp;ouml;vergrepp. Det finns inga godtagbara urs&amp;auml;kter f&amp;ouml;r detta, var sig det handlar om religion, sedv&amp;auml;njor eller andra reaktion&amp;auml;ra kvinnofientliga v&amp;auml;rderingar. Sveriges utvecklingssamarbete m&amp;aring;ste alltid styras av kampen f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Sverige anses i de flesta m&amp;auml;tningar som g&amp;ouml;rs vara ett av de mest j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden, vi ligger &amp;auml;ven i den absoluta toppen d&amp;aring; det g&amp;auml;ller l&amp;aring;g f&amp;ouml;rekomst av m&amp;ouml;dra- och barnad&amp;ouml;dlighet. V&amp;auml;nsterpartiet menar att Sverige har en kompetens p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de som vi tydligare b&amp;ouml;r utnyttja i v&amp;aring;rt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven i de mest reaktion&amp;auml;ra l&amp;auml;nderna finns det en viktig lokal kvinnokampsr&amp;ouml;relse som organiserar sig f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnors position i samh&amp;auml;llet. Dessa grupper k&amp;auml;mpar ofta under ytterst sv&amp;aring;ra omst&amp;auml;ndigheter. Det g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l r&amp;auml;tten till laglig och s&amp;auml;ker abort, minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet och r&amp;auml;tt till utbildning som en kamp mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. V&amp;auml;nsterpartiet vill att kvinnor&amp;ouml;relsens roll ska lyftas fram i arbetet med att st&amp;ouml;dja folkr&amp;ouml;relser i syd och i arbetet med att st&amp;auml;rka utbytet mellan folkr&amp;ouml;relser och frivilligorganisationer i syd och nord. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923415" name="_Toc274923415"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010876" name="_Toc275010876"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157073" name="_Toc275157073"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175024" name="_Toc275175024"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181128" name="_Toc275181128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331981" name="_Toc275331981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337558" name="_Toc275337558"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438284" name="_Toc275438284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438648" name="_Toc275438648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617605" name="_Toc275617605"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941642" name="_Toc275941642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666137" name="_Toc277666137"&gt;&lt;/a&gt;En handelspolitik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n och kvinnor p&amp;aring;verkas p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt av handelsregler och n&amp;auml;r dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, eftersom roller och ansvar i ekonomin generellt ser olika ut f&amp;ouml;r m&amp;auml;n och kvinnor. Det finns flera exempel p&amp;aring; att handelsliberaliseringar har betydligt mer negativa effekter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag &amp;auml;gda av kvinnor &amp;auml;n f&amp;ouml;retag &amp;auml;gda av m&amp;auml;n, p.g.a. att de kvinnliga f&amp;ouml;retagarna ofta har s&amp;auml;mre tillg&amp;aring;ngar till kapital och krediter. D&amp;auml;rigenom kan &amp;auml;ven handelspolitiken hota genomf&amp;ouml;randet av m&amp;aring;l 3 om &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan m&amp;auml;n och kvinnor. Trots detta beskrivs ofta handelspolitik som om den vore k&amp;ouml;nsneutral.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland med m&amp;aring;let att p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rhandlingar och nya handelsavtal internationellt s&amp;aring; att dessa inkluderar en analys av hur avtalen p&amp;aring;verkar kvinnor och de millenniem&amp;aring;l som ber&amp;ouml;r kvinnors situation. V&amp;auml;nsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet lyft fram behovet av att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att alla f&amp;ouml;rhandlingar om nya handelsavtal ska f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsanalys om hur handelsavtalen f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923416" name="_Toc274923416"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010877" name="_Toc275010877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157074" name="_Toc275157074"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175025" name="_Toc275175025"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181129" name="_Toc275181129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331982" name="_Toc275331982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337559" name="_Toc275337559"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438285" name="_Toc275438285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438649" name="_Toc275438649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617606" name="_Toc275617606"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941643" name="_Toc275941643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666138" name="_Toc277666138"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 4: Barnad&amp;ouml;dligheten ska minska med tv&amp;aring; tredjedelar till 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r FN:s millennietoppm&amp;ouml;te h&amp;ouml;lls I New York den 20–22 september i &amp;aring;r diskuterade v&amp;auml;rldens stats- och regeringschefer hur de &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len ska n&amp;aring;s. Man kom fram till att kvinnors och barns h&amp;auml;lsa &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att klara m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under m&amp;ouml;tet presenterade Ban Ki-Moon en satsning p&amp;aring; 40 miljarder dollar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barns och m&amp;ouml;drars h&amp;auml;lsa i fattiga l&amp;auml;nder de kommande &amp;aring;ren. Med detta hoppas v&amp;auml;rlden kunna r&amp;auml;dda livet p&amp;aring; miljontals kvinnor och barn och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; flera av millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;aring;let om minskad barnad&amp;ouml;dligheten har vissa framsteg gjorts. Sedan 1990 har d&amp;ouml;dligheten bland barn under 5 &amp;aring;r i utvecklingsl&amp;auml;nderna minskat med 28 procent. Globalt sett &amp;auml;r detta en minskning fr&amp;aring;n 12,5 miljoner 1990 till 8,8 miljoner 2008. Det betyder att det 2008 dog 10 000 f&amp;auml;rre barn varje dag &amp;auml;n det gjorde 1990. Det betyder ocks&amp;aring; att vi fortfarande, &amp;aring;r 2010, till&amp;aring;ter att 25&amp;nbsp;000 barn d&amp;ouml;r varje dag. Oftast i on&amp;ouml;dan, av orsaker som kan behandlas genom j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis enkla insatser s&amp;aring;som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, v&amp;auml;tskeers&amp;auml;ttning, insektsbehandlade myggn&amp;auml;t och vaccinationer. Tillsammans ansvarade de fyra sjukdomarna malaria, lunginflammation, aids och diarr&amp;eacute; f&amp;ouml;r hela 43 procent av alla d&amp;ouml;dsfall p&amp;aring; barn under 5 &amp;aring;r 2008. H&amp;auml;lften av den totala andelen d&amp;ouml;dsfall kan relateras direkt till undern&amp;auml;ring, brist p&amp;aring; rent vatten och d&amp;aring;liga sanit&amp;auml;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. S&amp;aring; mycket som en femtedel av alla d&amp;ouml;dsfall bland barn under fem &amp;aring;r som rapporteras &amp;aring;rligen orsakas av allvarliga diarr&amp;eacute;er, detta trots v&amp;auml;rldsomsp&amp;auml;nnande f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att minska d&amp;ouml;dligheten av diarr&amp;eacute;er. Ca 5&amp;nbsp;000 barn under 5 &amp;aring;r d&amp;ouml;r varje dag av diarr&amp;eacute;. Det &amp;auml;r 4 g&amp;aring;nger fler &amp;auml;n de som d&amp;ouml;r av hiv/aids.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur svenskt utvecklingsarbete tydligare kan kopplas till arbetet med att minska barnad&amp;ouml;dligheten. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175026" name="_Toc275175026"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181130" name="_Toc275181130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331983" name="_Toc275331983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337560" name="_Toc275337560"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438286" name="_Toc275438286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438650" name="_Toc275438650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617607" name="_Toc275617607"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941644" name="_Toc275941644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666139" name="_Toc277666139"&gt;&lt;/a&gt;Barn&amp;auml;ktenskap&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Unicef &amp;auml;r h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens flickor gifta vid 18 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Detta trots att barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudna i de flesta l&amp;auml;nder. Lagarna efterlevs inte och regeringarna i flera l&amp;auml;nder d&amp;auml;r lagarna inte &amp;aring;tf&amp;ouml;ljs tycks inte intresserade av att ta itu med problemet. Sverige f&amp;aring;r aldrig acceptera eller h&amp;aring;lla tyst om dessa grova &amp;ouml;vergrepp mot v&amp;auml;rldens flickor (se &amp;auml;ven avsnitt 5.3.1 St&amp;auml;rk kvinnor&amp;ouml;relserna i syd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av m&amp;aring;nga tragiska f&amp;ouml;ljder av dessa barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r att omkring 14&amp;nbsp;miljoner flickor mellan 15 och 19 &amp;aring;r barn varje &amp;aring;r tvingas f&amp;ouml;da barn. Det betyder att 40 000 ton&amp;aring;rsflickor f&amp;ouml;der barn varje dag. Varje &amp;aring;r d&amp;ouml;r 70&amp;nbsp;000 ton&amp;aring;rsflickor p&amp;aring; grund av komplikationer i samband med graviditeten eller f&amp;ouml;rlossningen. Enligt Unicef &amp;auml;r det fem g&amp;aring;nger vanligare att flickor som f&amp;ouml;der barn n&amp;auml;r de &amp;auml;r 15 &amp;aring;r eller yngre d&amp;ouml;r under f&amp;ouml;rlossningen eller i samband med graviditeten &amp;auml;n kvinnor som f&amp;ouml;der barn i tjugo&amp;aring;rs&amp;aring;ldern. Sverige m&amp;aring;ste i alla internationella forum tydligt verka f&amp;ouml;r att internationella och nationella lagar om barn&amp;auml;ktenskap efterlevs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare m&amp;aring;ste Sverige alltid i alla relevanta sammanhang v&amp;aring;ga kritisera de l&amp;auml;nder som inte efterlever f&amp;ouml;rbudet mot barn&amp;auml;ktenskap. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc274923417" name="_Toc274923417"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275010878" name="_Toc275010878"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157075" name="_Toc275157075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175027" name="_Toc275175027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181131" name="_Toc275181131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331984" name="_Toc275331984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337561" name="_Toc275337561"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438287" name="_Toc275438287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438651" name="_Toc275438651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617608" name="_Toc275617608"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941645" name="_Toc275941645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666140" name="_Toc277666140"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 5: M&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minska med tre fj&amp;auml;rdedelar till 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniem&amp;aring;l 5 syftar till att minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten och &amp;auml;r det m&amp;aring;l som idag har minst utsikter att uppfyllas eftersom kvinnors h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter inte har prioriteras i utvecklingssamarbetet. Om m&amp;aring;let ska ha en m&amp;ouml;jlighet att uppn&amp;aring;s m&amp;aring;ste t.ex. de os&amp;auml;kra aborterna uppm&amp;auml;rksammas och &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. Kvinnors h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste f&amp;aring; h&amp;ouml;gre prioritet, b&amp;aring;de politiskt och ekonomiskt, och mer resurser m&amp;aring;ste l&amp;auml;ggas p&amp;aring; att st&amp;auml;rka organisationer som arbetar med kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;drah&amp;auml;lsan &amp;auml;r ett av de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r klyftan mellan rika och fattiga &amp;auml;r mest i&amp;ouml;gonfallande. Medan medicinsk personal assisterar vid n&amp;auml;stan alla f&amp;ouml;rlossningar i industril&amp;auml;nderna f&amp;aring;r mindre &amp;auml;n h&amp;auml;lften av kvinnorna i utvecklingsl&amp;auml;nderna professionell hj&amp;auml;lp n&amp;auml;r de ska f&amp;ouml;da. Allra farligast &amp;auml;r det f&amp;ouml;r en kvinna att f&amp;ouml;da barn i Sydasien och i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara. N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av alla d&amp;ouml;dsfall i samband med barnaf&amp;ouml;dande beror p&amp;aring; bl&amp;ouml;dningar eller h&amp;ouml;gt blodtryck. Ytterligare en stor del orsakas av os&amp;auml;kra aborter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gemensamt f&amp;ouml;r de flesta d&amp;ouml;dsfall i samband med graviditet eller barnaf&amp;ouml;dande &amp;auml;r att i princip alla skulle ha kunnat f&amp;ouml;rebyggas med r&amp;auml;tt utrustning och utbildad personal. L&amp;ouml;sningarna f&amp;ouml;r att n&amp;aring; minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r b&amp;aring;de f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis enkla och billiga. Enligt V&amp;auml;rldsbanken kan antalet kvinnor som d&amp;ouml;r i samband graviditet och f&amp;ouml;rlossning minska med &amp;ouml;ver 70 procent genom utbyggd m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd och om v&amp;auml;rldens kvinnor fick tillg&amp;aring;ng till akut f&amp;ouml;rlossningsv&amp;aring;rd. Bara tillg&amp;aring;ng till preventivmedel kan minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten med s&amp;aring; mycket som 25–35 procent. Trots detta har framstegen helt avtagit n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller delm&amp;aring;let om &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av preventivmedel. L&amp;auml;gst &amp;auml;r anv&amp;auml;ndningen av preventivmedel bland de fattigaste kvinnorna och de utan utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att n&amp;auml;stan all m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet allts&amp;aring; skulle ha g&amp;aring;tt att f&amp;ouml;rhindra med r&amp;auml;tt v&amp;aring;rd dog 360 000 kvinnor &amp;aring;r 2008 under graviditet eller f&amp;ouml;rlossning. Av dessa bor 99 procent i utvecklingsl&amp;auml;nder. Ytterligare 10 till 15 miljoner kvinnor lider av sv&amp;aring;ra eller l&amp;aring;ngvariga sjukdomar alternativt funktionshinder orsakade av komplikationer under graviditet eller f&amp;ouml;rlossning. Siffrorna f&amp;ouml;rblir allts&amp;aring; oacceptabelt h&amp;ouml;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010879" name="_Toc275010879"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157076" name="_Toc275157076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175028" name="_Toc275175028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181132" name="_Toc275181132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331985" name="_Toc275331985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337562" name="_Toc275337562"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438288" name="_Toc275438288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438652" name="_Toc275438652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617609" name="_Toc275617609"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941646" name="_Toc275941646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666141" name="_Toc277666141"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tten till abort – r&amp;auml;tten till den egna kroppen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den h&amp;ouml;ga d&amp;ouml;dligheten bland blivande m&amp;ouml;drar har l&amp;auml;nge funnits med p&amp;aring; den internationella agendan. Trots detta har allts&amp;aring; inga st&amp;ouml;rre framsteg gjorts, framf&amp;ouml;r allt inte i de v&amp;auml;rst drabbade regionerna. Varje &amp;aring;r d&amp;ouml;r fortfarande &amp;ouml;ver 70 000 kvinnor runt om i v&amp;auml;rlden varje &amp;aring;r p&amp;aring; grund av os&amp;auml;kra aborter, den &amp;ouml;verv&amp;auml;gande majoriteten i fattiga delar av v&amp;auml;rlden. Enligt WHO genomf&amp;ouml;rs n&amp;auml;stan 20 miljoner os&amp;auml;kra aborter &amp;aring;rligen, vilket motsvarar 48 procent av samtliga aborter. Hela 15 procent av samtliga fall av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet i v&amp;auml;rlden beror p&amp;aring; os&amp;auml;kert utf&amp;ouml;rda aborter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots detta lever, enligt Socialstyrelsens &amp;aring;rliga rapport fr&amp;aring;n 2010 (Aborter 2009), uppskattningsvis 37 procent av v&amp;auml;rldens kvinnor fortfarande i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abort &amp;auml;r helt f&amp;ouml;rbjuden eller f&amp;aring;r utf&amp;ouml;ras bara p&amp;aring; str&amp;auml;ng medicinsk indikation eller efter v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt. Runt 23 procent av v&amp;auml;rldens kvinnor lever i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abort f&amp;aring;r utf&amp;ouml;ras &amp;auml;ven p&amp;aring; socialmedicinsk eller social indikation och bara ungef&amp;auml;r 40 procent av kvinnorna i v&amp;auml;rlden lever i l&amp;auml;nder med fri abort. Olikheter i lagstiftning, sjukv&amp;aring;rdsrutiner och rutiner f&amp;ouml;r rapportering och registrering av aborter g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rt att g&amp;ouml;ra direkta j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser mellan l&amp;auml;nder vad g&amp;auml;ller abortstatistik, men detta &amp;auml;r vad Sveriges officiella statistik rapporterar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kert eller ej, lagligt eller ej, kvinnor kommer alltid att v&amp;auml;lja att genomf&amp;ouml;ra aborter, oavsett de sociala eller ekonomiska risker en abort kan medf&amp;ouml;ra och oavsett om risken f&amp;ouml;r det egna livet &amp;auml;r h&amp;ouml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten till abort, till sin egen kropp, till sin egen sexualitet &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och en av de absolut viktigaste r&amp;auml;ttvisefr&amp;aring;gorna men ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att m&amp;aring;l 5 om minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet ska n&amp;aring;s. Trots detta lever n&amp;auml;stan en fj&amp;auml;rdedel av jordens kvinnor i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abort &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudet, eller till&amp;aring;tet bara f&amp;ouml;r att r&amp;auml;dda deras liv. Rika kvinnor &amp;ouml;ver hela jorden har dock alltid m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra s&amp;auml;kra aborter. &amp;Auml;n en g&amp;aring;ng &amp;auml;r det de fattigaste och mest marginaliserade kvinnorna som offras. Att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla &amp;auml;ven dessa kvinnors r&amp;auml;tt att fritt best&amp;auml;mma tidpunkten f&amp;ouml;r och avst&amp;aring;ndet mellan sina graviditeter kr&amp;auml;ver en m&amp;aring;linriktad politik och adekvat finansiering f&amp;ouml;r olika insatser. Sverige &amp;auml;r ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland vad g&amp;auml;ller individens r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp och b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; prioritera kampen f&amp;ouml;r fri abort i resten av v&amp;auml;rlden. F&amp;aring; andra l&amp;auml;nder har de komparativa f&amp;ouml;rdelar Sverige har f&amp;ouml;r att driva abortfr&amp;aring;gan, i form av kunskap och erfarenheter samt en positiv hemmaopinion. Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda dessa f&amp;ouml;rdelar och profilera utrikes- och bist&amp;aring;ndspolitiken kring kvinnans r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja att g&amp;ouml;ra en abort. Sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rbli en av topprioriteterna i svenskt utvecklingssamarbete. V&amp;auml;nsterpartiet har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r drivit att 10 procent av bist&amp;aring;ndsbudgeten ska &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkas f&amp;ouml;r sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter. V&amp;auml;nsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet slagit fast att Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka andelen bi- och multilateralt bist&amp;aring;nd till SRHR-relaterad verksamhet med en inriktning mot 10 procent. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I oktober 2010 valde Europar&amp;aring;det att p&amp;aring; ett skr&amp;auml;mmande s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rsvaga kvinnors r&amp;auml;tt till sin egen kropp ytterligare. Europar&amp;aring;det beslutade d&amp;aring; om en resolution som inneb&amp;auml;r att anst&amp;auml;llda inom v&amp;aring;rden ska kunna v&amp;auml;lja att inte utf&amp;ouml;ra aborter. &amp;Auml;ven hela sjukhus ska kunna neka att utf&amp;ouml;ra abortverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r milt sagt starkt kritiskt till att den svenska regeringen g&amp;ouml;r s&amp;aring; lite f&amp;ouml;r att motarbeta de konservativa vindar som nu bl&amp;aring;ser genom Europa. Vi v&amp;auml;rnar dagens svenska abortlagstiftning och ser med fasa hur abortr&amp;auml;tten i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder &amp;auml;r starkt begr&amp;auml;nsad. Europar&amp;aring;dets resolution &amp;auml;r ett stort bakslag f&amp;ouml;r europeiska kvinnor. Sverige m&amp;aring;ste nu aktivt arbeta f&amp;ouml;r att upph&amp;auml;va resolutionen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare anser vi att Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd lagstiftning och efterlevnad av lagstiftning f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra och lagliga aborter i fler l&amp;auml;nder. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;lkomnar regeringens satsning p&amp;aring; FN:s nya j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsorganisation, UN Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women, med syfte att bland annat bidra till att minska m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten. &amp;Auml;ven FN:s befolkningsfond UNFPA spelar en central roll i arbetet med sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter och f&amp;ouml;r att m&amp;aring;l 5 ska uppfyllas. Regeringen har meddelat att det svenska st&amp;ouml;det till UNFPA &amp;ouml;kar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2010. Detta &amp;auml;r bra, anser V&amp;auml;nsterpartiet, men vi menar att regeringen b&amp;ouml;r ha som ambition att under kommande mandatperiod h&amp;ouml;ja st&amp;ouml;det till UNFPA. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010880" name="_Toc275010880"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157077" name="_Toc275157077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175029" name="_Toc275175029"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181133" name="_Toc275181133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331986" name="_Toc275331986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337563" name="_Toc275337563"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438289" name="_Toc275438289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438653" name="_Toc275438653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617610" name="_Toc275617610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941647" name="_Toc275941647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666142" name="_Toc277666142"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 6: Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter hiv &amp;auml;r tuberkulos fortfarande den n&amp;auml;st vanligaste d&amp;ouml;dsorsaken i v&amp;auml;rlden. N&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre framsteg f&amp;ouml;r att minska spridningen har dessv&amp;auml;rre inte gjorts de senaste &amp;aring;ren. D&amp;aring; det g&amp;auml;ller spridningen av hiv verkar den dock ha stabiliserats i de flesta regioner och fler smittade personer &amp;ouml;verlever l&amp;auml;ngre. Bara mellan 2003 och 2008 &amp;ouml;kade antalet personer som fick bromsmediciner tiofalt – fr&amp;aring;n 400 000 till 4 miljoner. Den &amp;ouml;verv&amp;auml;gande majoriteten av de m&amp;auml;nniskor som levde med hiv 2008 fanns i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010881" name="_Toc275010881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157078" name="_Toc275157078"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175030" name="_Toc275175030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181134" name="_Toc275181134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331987" name="_Toc275331987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337564" name="_Toc275337564"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438290" name="_Toc275438290"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438654" name="_Toc275438654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617611" name="_Toc275617611"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941648" name="_Toc275941648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666143" name="_Toc277666143"&gt;&lt;/a&gt;Avtal kring l&amp;auml;kemedel etc&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns det &amp;ouml;ver 40 miljoner hivsmittade m&amp;auml;nniskor i v&amp;auml;rlden. Av de 4&amp;nbsp;miljoner i utvecklingsl&amp;auml;nderna som numera f&amp;aring;r bromsmediciner skulle majoriteten ha varit d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mda utan behandling. Nu kan de leva vidare, f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sin familj och f&amp;aring; se sina barn v&amp;auml;xa upp. Detta har gjorts m&amp;ouml;jligt d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att kvalitativt bra och helt lagliga s&amp;aring; kallade generiska kopior av effektiva l&amp;auml;kemedel har produceras till en br&amp;aring;kdel av vad medicinerna ursprungligen kostade. P&amp;aring; mindre &amp;auml;n 10 &amp;aring;r har n&amp;auml;mligen l&amp;auml;kemedelskostnaden f&amp;ouml;r att behandla en person i ett helt &amp;aring;r sjunkit fr&amp;aring;n 10 000 till mindre &amp;auml;n 100 dollar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De allra flesta av dessa mediciner produceras i Indien d&amp;auml;r det finns s&amp;aring;v&amp;auml;l kompetenta l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;retag som en lagstiftning som fram till &amp;aring;r 2005 m&amp;ouml;jliggjorde detta. Efter Indiens medlemskap i WTO har dock l&amp;auml;kemedelstillverkningen f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rats. Men fortfarande &amp;auml;r s&amp;aring; mycket som 80 procent av all hivmedicin som anv&amp;auml;nds i det internationella bist&amp;aring;ndet generiska kopior producerade i Indien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver Indiens medlemskap i WTO s&amp;aring; hotas de fattigas m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till billig medicin &amp;auml;ven av andra avtal som r&amp;ouml;r upphovsr&amp;auml;tt och varum&amp;auml;rken. I Acta-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement), som &amp;auml;r under f&amp;ouml;rhandling, och d&amp;auml;r EU &amp;auml;r p&amp;aring;drivande, hotas import och produktion av helt lagliga generika genom att dessa kan stoppas i transit fr&amp;aring;n Indien till exempelvis ett land i Afrika via EU med h&amp;auml;nvisning till misstanke om patentintr&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhandlingar om ett bilateralt frihandelsavtal mellan EU och Indien p&amp;aring;g&amp;aring;r i skrivande stund och EU driver i dessa p&amp;aring; f&amp;ouml;r att ett avtal ska inneh&amp;aring;lla &amp;aring;taganden som g&amp;aring;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n internationellt &amp;ouml;verenskomna regler. N&amp;aring;gra saker som diskuteras &amp;auml;r f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd patenttid (ut&amp;ouml;ver 20 &amp;aring;r) och krav p&amp;aring; generikaproducenter att g&amp;ouml;ra om utpr&amp;ouml;vning av redan konstaterat effektiva l&amp;auml;kemedel. Detta &amp;auml;r inte bara oetiskt utan f&amp;ouml;rdr&amp;ouml;jer och f&amp;ouml;rdyrar dessutom tillg&amp;auml;ngligheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;da ovann&amp;auml;mnda avtal hotar att helt strypa fattiga l&amp;auml;nders tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r en rimlig kostnad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att den svenska regeringen m&amp;aring;ste agera f&amp;ouml;r att EU ska dra tillbaka alla s&amp;aring;dana krav p&amp;aring; Indien som ytterligare f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar produktion, marknadsf&amp;ouml;ring och tillg&amp;aring;ng till kvalitetss&amp;auml;krade generikal&amp;auml;kemedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare anser V&amp;auml;nsterpartiet att en revidering av TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. En svensk regering b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att problemet kring begr&amp;auml;nsningen med den s.k. tv&amp;aring;ngslicensieringen f&amp;aring;r en l&amp;ouml;sning som inneb&amp;auml;r att &amp;auml;ven de fattigaste utvecklingsl&amp;auml;nderna kan s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en god tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kemedel, fattiga l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;aring; r&amp;auml;tt att b&amp;aring;de producera, k&amp;ouml;pa och s&amp;auml;lja mediciner som r&amp;auml;ddar liv. Tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet har V&amp;auml;nsterpartiet kr&amp;auml;vt att Sverige m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn av TRIPS-avtalet s&amp;aring; att det inte missgynnar de fattiga l&amp;auml;nderna bland annat vad g&amp;auml;ller tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kemedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;ka sina insatser f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver kunskap och teknologi f&amp;ouml;r uppbyggnaden av en starkare inhemsk produktion av mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg i utvecklingsl&amp;auml;nder. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;aring;dan kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring b&amp;ouml;r kompletteras med att vi utreder f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att erbjuda licenser &amp;aring;t svensk l&amp;auml;kemedelsindustri f&amp;ouml;r att tillverka generiska l&amp;auml;kemedel avsedda f&amp;ouml;r export till l&amp;auml;nder som saknar egen tillverkningskapacitet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen b&amp;ouml;r Sverige i alla sammanhang verka f&amp;ouml;r att nuvarande internationella regelverk och kommande revideringar av immateriella r&amp;auml;ttigheter av l&amp;auml;kemedel s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i fattiga l&amp;auml;nder att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till billiga livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga l&amp;auml;kemedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010882" name="_Toc275010882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157079" name="_Toc275157079"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175031" name="_Toc275175031"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181135" name="_Toc275181135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331988" name="_Toc275331988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337565" name="_Toc275337565"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438291" name="_Toc275438291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438655" name="_Toc275438655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617612" name="_Toc275617612"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941649" name="_Toc275941649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666144" name="_Toc277666144"&gt;&lt;/a&gt;Flickors utsatta roll&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kunskapen om hiv bland unga s&amp;aring; &amp;auml;r den fortfarande oacceptabelt l&amp;aring;g i de flesta l&amp;auml;nder. Mindre &amp;auml;n en tredjedel av unga m&amp;auml;n och mindre &amp;auml;n en femtedel av unga kvinnor i utvecklingsl&amp;auml;nder har grundl&amp;auml;ggande kunskaper om hiv. De l&amp;auml;gsta niv&amp;aring;erna (8 procent) st&amp;aring;r att finna bland unga kvinnor i norra Afrika. Gapet mellan kunskap om hiv och f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r gigantiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturella sedv&amp;auml;njor men &amp;auml;ven traditioner s&amp;aring;som barn&amp;auml;ktenskap s&amp;auml;tter flickor i riskzonen f&amp;ouml;r hivsmitta. Unders&amp;ouml;kningar har visat att fickor som hade sin sexuella debut f&amp;ouml;re 15 &amp;aring;rs &amp;aring;lder l&amp;ouml;per st&amp;ouml;rre risk att vara hivpositiv. Tyst social acceptans av v&amp;aring;ld mot kvinnor och flickor &amp;auml;r ett annat problem. I en unders&amp;ouml;kning gjord i fyra afrikanska l&amp;auml;nder rapporterade n&amp;auml;stan en av fyra unga kvinnor att deras f&amp;ouml;rsta erfarenhet av samlag tvingades fram. &amp;Auml;ven detta &amp;ouml;kar bevisligen risken att f&amp;aring; hiv. Faktum &amp;auml;r att allt fler bel&amp;auml;gg l&amp;auml;nkar k&amp;ouml;nsrelaterat v&amp;aring;ld med spridningen av hiv. Det pekar inte minst p&amp;aring; den stora vikten av social f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, s&amp;aring; att v&amp;aring;ld mot kvinnor och flickor i alla former behandlas med nolltolerans. Det faktum att flickor har mindre kontroll &amp;ouml;ver sitt sexualliv har bl.a. resulterat i att tv&amp;aring; tredjedelar av alla som drabbas av hiv i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r flickor. Sammantaget kan man konstatera att om millenniem&amp;aring;l 6, om att stoppa spridningen av hiv/aids, ska kunna n&amp;aring;s s&amp;aring; m&amp;aring;ste arbetet inkludera ett tydligt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. &amp;Auml;ven i detta fall har Unifem bedrivit ett viktigt arbete (se &amp;auml;ven avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan utsatt grupp &amp;auml;r m&amp;auml;n som har sex med m&amp;auml;n. I alltf&amp;ouml;r stora delar av v&amp;auml;rlden har denna grupp ignorerats och inte inkluderats i samh&amp;auml;llets insatser mot hiv/aids. Ett framg&amp;aring;ngsrikt arbete f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra spridning av hiv/aids m&amp;aring;ste inkludera strategier hur man m&amp;ouml;ter och arbetar med m&amp;auml;n som har sex med m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avg&amp;ouml;rande i arbetet med hiv/aids &amp;auml;r &amp;auml;ven att bek&amp;auml;mpa den stigmatisering och diskriminering som m&amp;aring;nga hivspositiva m&amp;ouml;ter. Denna stigmatisering kan handla om samh&amp;auml;llets attityder, men ocks&amp;aring; om lagstiftning. Tyv&amp;auml;rr ser vi att Sverige i detta sammanhang &amp;auml;r ett av de l&amp;auml;nder som diskriminerar hivpositiva genom den nuvarande smittskyddslagstiftningens informationsplikt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010883" name="_Toc275010883"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157080" name="_Toc275157080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175032" name="_Toc275175032"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181136" name="_Toc275181136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331989" name="_Toc275331989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337566" name="_Toc275337566"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438292" name="_Toc275438292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438656" name="_Toc275438656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617613" name="_Toc275617613"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941650" name="_Toc275941650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666145" name="_Toc277666145"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 7: En milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas till 2015&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010884" name="_Toc275010884"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157081" name="_Toc275157081"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175033" name="_Toc275175033"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181137" name="_Toc275181137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331990" name="_Toc275331990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337567" name="_Toc275337567"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438293" name="_Toc275438293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438657" name="_Toc275438657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617614" name="_Toc275617614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941651" name="_Toc275941651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666146" name="_Toc277666146"&gt;&lt;/a&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r ett stort och v&amp;auml;xande hot inte minst mot utvecklingsl&amp;auml;nder och ett enormt hinder f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna hotar alla m&amp;aring;lens genomf&amp;ouml;rande. Det sjunde m&amp;aring;let omfattar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gor. Till &amp;aring;r 2015 ska principerna om h&amp;aring;llbar utveckling ha integrerats i l&amp;auml;nders politik och trenden med minskande naturresurser v&amp;auml;nts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN:s klimatpanel &amp;auml;r det redan fattiga l&amp;auml;nder i syd som kommer att drabbas v&amp;auml;rst n&amp;auml;r effekterna av klimatp&amp;aring;verkan blir allt tydligare. I Afrika riskerar t.ex. produktionen av livsmedel att halveras fram till 2020. N&amp;auml;r den odlingsbara marken och s&amp;ouml;tvattensresurserna minskar kommer detta att skapa flyktingstr&amp;ouml;mmar och &amp;ouml;kad konkurrens, vilket i sin tur &amp;ouml;kar riskerna f&amp;ouml;r konflikter. Om inte nord tar sitt ansvar kommer konsekvenserna f&amp;ouml;r syd att bli enorma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett rikt land har vi b&amp;aring;de ett ansvar att st&amp;ouml;dja utvecklingsl&amp;auml;nderna i att utveckla f&amp;ouml;rnybar energi och att bidra med resurser f&amp;ouml;r anpassning till de konsekvenser av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna som vi vet kommer att ske. Bist&amp;aring;ndet till fattiga l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r klimats&amp;auml;kras. De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partierna har l&amp;auml;mnat tydliga besked p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de, f&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det ot&amp;auml;nkbart att finansiering av klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i fattiga l&amp;auml;nder g&amp;aring;r ut &amp;ouml;ver fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet beh&amp;ouml;vs mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom och skapa positiv utveckling i en v&amp;auml;rld som drabbas allt h&amp;aring;rdare av ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat. Detta &amp;auml;r ett avg&amp;ouml;rande st&amp;auml;llningstagande f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;rtroende fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;nderna i klimatf&amp;ouml;rhandlingarna. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd nya medel och finansieringsformer f&amp;ouml;r internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Resurser kan exempelvis komma fr&amp;aring;n en global handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter och/eller internationella avgifter p&amp;aring; utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n flyg och sj&amp;ouml;fart. Vi vill att Sverige verkar f&amp;ouml;r att s&amp;aring;dana l&amp;ouml;sningar kommer till st&amp;aring;nd. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka finansieringen av klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder har de tre r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partierna som reformambition att 2012 avs&amp;auml;tta 250 miljoner kronor f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010885" name="_Toc275010885"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157082" name="_Toc275157082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175034" name="_Toc275175034"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181138" name="_Toc275181138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331991" name="_Toc275331991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337568" name="_Toc275337568"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438294" name="_Toc275438294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438658" name="_Toc275438658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617615" name="_Toc275617615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941652" name="_Toc275941652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666147" name="_Toc277666147"&gt;&lt;/a&gt;Vatten och sanitet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av delm&amp;aring;len under millenniem&amp;aring;l 7 &amp;auml;r att halvera antalet m&amp;auml;nniskor som saknar tillg&amp;aring;ng till vatten och sanitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller delm&amp;aring;let att halvera andelen m&amp;auml;nniskor som saknar tillg&amp;aring;ng till rent dricksvatten s&amp;aring; kommer troligen m&amp;aring;let att n&amp;aring;s eller till och med &amp;ouml;vertr&amp;auml;ffas. &amp;Aring;r 2015 kommer uppskattningsvis 86 procent av befolkningen i utvecklingsl&amp;auml;nderna att ha tillg&amp;aring;ng till dricksvatten. Fyra regioner – Nordafrika, Latinamerika och Karibien, Ostasien och Sydostasien – har redan n&amp;aring;tt m&amp;aring;let. Precis som f&amp;ouml;r de &amp;ouml;vriga m&amp;aring;len &amp;auml;r det &amp;auml;ven denna g&amp;aring;ng framf&amp;ouml;r allt Afrika s&amp;ouml;der om Sahara som halkar efter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delm&amp;aring;let att halvera antalet personer utan tillg&amp;aring;ng till grundl&amp;auml;ggande sanitet, dvs. n&amp;aring;gon form av toalett och m&amp;ouml;jligheter att tv&amp;auml;tta h&amp;auml;nderna, kommer med nuvarande takt inte att uppn&amp;aring;s. Om man hade lyckats ta itu med denna oj&amp;auml;mlikhet skulle det att ha haft stor inverkan p&amp;aring; flera av millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2008 var det uppskattningsvis 2,6 miljarder m&amp;auml;nniskor som saknade s&amp;aring;dan grundl&amp;auml;ggande sanitet, eller 48 procent av befolkningen i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Om trenden h&amp;aring;ller i sig kommer siffran &amp;ouml;ka till 2,7 miljarder till &amp;aring;r 2015. Ut&amp;ouml;ver s&amp;ouml;dra Afrika &amp;auml;r det Sydasien som har st&amp;ouml;rst problem. I dessa b&amp;aring;da regioner saknar mellan 65 och 70 procent av befolkningen dessa basala n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheter. Skillnaderna mellan stad och landsbygd &amp;auml;r dock fortfarande stora.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010886" name="_Toc275010886"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157083" name="_Toc275157083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175035" name="_Toc275175035"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181139" name="_Toc275181139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331992" name="_Toc275331992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337569" name="_Toc275337569"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438295" name="_Toc275438295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438659" name="_Toc275438659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617616" name="_Toc275617616"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941653" name="_Toc275941653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666148" name="_Toc277666148"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;xande st&amp;auml;der – v&amp;auml;xande slum&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat delm&amp;aring;l under millenniem&amp;aring;l 7 &amp;auml;r att till &amp;aring;r 2020 f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;r minst 100 miljoner m&amp;auml;nniskor som bor i st&amp;auml;dernas slum. Framstegen som har gjorts &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att uppv&amp;auml;ga tillv&amp;auml;xten av nya slumbost&amp;auml;der. I absoluta tal &amp;ouml;kar antalet m&amp;auml;nniskor som bor i slum i utvecklingsl&amp;auml;nderna och kommer att forts&amp;auml;tta &amp;ouml;ka under den n&amp;auml;rmaste framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har befolkningstillv&amp;auml;xten p&amp;aring; landsbygden helt avstannat medan st&amp;auml;derna v&amp;auml;xer med en svindlande hastighet. Majoriteten av tillv&amp;auml;xten sker i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Uppskattningsvis kommer hela 95 procent av befolknings&amp;ouml;kningen i utvecklingsl&amp;auml;nder de n&amp;auml;rmaste 30 &amp;aring;ren att ske just i urbana omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet m&amp;auml;nniskor som bor i slum har redan idag passerat 1 miljard och ber&amp;auml;knas &amp;aring;r 2020 uppg&amp;aring; till 1,4 miljarder. H&amp;auml;lften av alla m&amp;auml;nniskor i st&amp;auml;der och de s.k. megast&amp;auml;derna (med fler &amp;auml;n 10 miljoner inv&amp;aring;nare) blir allt fler. Om n&amp;aring;gra &amp;aring;r f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas det finnas 20 megast&amp;auml;der, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna stora och exceptionellt snabba omf&amp;ouml;rdelning av befolkningen fr&amp;aring;n landsbygd till st&amp;auml;der sker framf&amp;ouml;r allt i Afrika, Asien och Latinamerika och inneb&amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart en stor omst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r de respektive l&amp;auml;nderna, vilket ger effekter p&amp;aring; bl.a. milj&amp;ouml;n, ekonomin och den sociala v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men v&amp;auml;xande st&amp;auml;der beh&amp;ouml;ver inte n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis vara negativt. Det finns n&amp;auml;mligen ett tydligt samband mellan h&amp;ouml;g urbaniseringsgrad och god ekonomi. Om urbaniseringens potential tillvaratas kan den inneb&amp;auml;ra f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter b&amp;aring;de f&amp;ouml;r st&amp;auml;der och f&amp;ouml;r landsbygd. Myten som s&amp;auml;ger att st&amp;auml;derna parasiterar p&amp;aring; landsbygden &amp;auml;r helt enkelt bara just en myt. I sj&amp;auml;lva verket finns det ett samband mellan h&amp;ouml;g urbaniseringsgrad och h&amp;ouml;g ekonomisk tillv&amp;auml;xt. Problemen uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r st&amp;auml;derna v&amp;auml;xer s&amp;aring; snabbt att infrastrukturen inte hinner med att tillgodose de nyinflyttade med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheter som vatten, sanitet, transporter etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bist&amp;aring;ndssammanhang &amp;auml;r det viktigaste att vara medveten om att fattigdomen i st&amp;auml;derna ser annorlunda ut &amp;auml;n den p&amp;aring; landsbygden. En avg&amp;ouml;rande skillnad &amp;auml;r att en fattig stadsbo &amp;auml;r helt beroende av pengar f&amp;ouml;r sin &amp;ouml;verlevnad. Andra utm&amp;auml;rkande drag f&amp;ouml;r urban fattigdom &amp;auml;r dyra och l&amp;aring;nga resor samt st&amp;ouml;rre otrygghet. Med s&amp;aring; uppenbara skillnader kan man om&amp;ouml;jligen till&amp;auml;mpa samma strategier f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsinsatserna i staden som p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en del l&amp;auml;nder har betydande offentliga satsningar p&amp;aring; slumomr&amp;aring;den lett till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor och f&amp;ouml;rhindrat att nya slumomr&amp;aring;den v&amp;auml;xt fram. I flera andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i st&amp;auml;derna splittrat p&amp;aring; lokala, regionala och centrala myndigheter, med helt olika l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r fattigdomsminskning, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortfarande &amp;auml;r det f&amp;aring; stora bist&amp;aring;ndsgivare som uppm&amp;auml;rksammar denna problematik och Sverige &amp;auml;r, genom Sida, i sammanhanget en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare inom omr&amp;aring;det. Avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att en h&amp;aring;llbar utveckling, med en i f&amp;ouml;rsta hand minskning av antalet sluminv&amp;aring;nare i v&amp;auml;rlden med 100 miljoner, ska kunna komma att n&amp;aring;s &amp;auml;r inf&amp;ouml;randet av integrerade strategier f&amp;ouml;r minskad fattigdom. F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring och f&amp;ouml;rebyggande av slumomr&amp;aring;den m&amp;aring;ste inf&amp;ouml;rlivas i nationella utvecklingsplaner och i bist&amp;aring;ndsstrategier. Sverige b&amp;ouml;r i alla landstrategier inkludera strategier f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l landbygd som urbana omr&amp;aring;den. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010887" name="_Toc275010887"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157084" name="_Toc275157084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175036" name="_Toc275175036"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181140" name="_Toc275181140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331993" name="_Toc275331993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337570" name="_Toc275337570"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438296" name="_Toc275438296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438660" name="_Toc275438660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617617" name="_Toc275617617"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941654" name="_Toc275941654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666149" name="_Toc277666149"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l 8: Globalt samarbete genom &amp;ouml;kat bist&amp;aring;nd, r&amp;auml;ttvisa handelsregler och l&amp;auml;ttade skuldb&amp;ouml;rdor i utvecklingsl&amp;auml;nderna&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010888" name="_Toc275010888"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157085" name="_Toc275157085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175037" name="_Toc275175037"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181141" name="_Toc275181141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331994" name="_Toc275331994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337571" name="_Toc275337571"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438297" name="_Toc275438297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438661" name="_Toc275438661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617618" name="_Toc275617618"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941655" name="_Toc275941655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666150" name="_Toc277666150"&gt;&lt;/a&gt;Uppfyll l&amp;ouml;ftena – &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig orsak till att sv&amp;auml;lten i v&amp;auml;rlden forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka &amp;auml;r att det &amp;aring;ttonde millenniem&amp;aring;let, som g&amp;auml;ller den rika v&amp;auml;rldens &amp;aring;taganden, tycks vara utom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll. Fr&amp;auml;mst handlar det om att v&amp;auml;rldens givarl&amp;auml;nder inte har &amp;ouml;kat bist&amp;aring;ndet till utlovade niv&amp;aring;er. Den rika v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste allts&amp;aring; se till att man n&amp;aring;r upp till de niv&amp;aring;er som man redan f&amp;ouml;rbundit sig till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var inf&amp;ouml;r FN:s v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;te 2005 som 15 EU-medlemmar lovade att &amp;ouml;ka sitt statliga bist&amp;aring;nd till 0,7 procent av BNI f&amp;ouml;re 2010, allt i enligt med millenniem&amp;aring;l 8. Under G 8-gruppens toppm&amp;ouml;te 2005 lovade dess medlemmar &amp;auml;ven en f&amp;ouml;rdubbling av sitt bist&amp;aring;nd till Afrika f&amp;ouml;re 2015. L&amp;ouml;ftena &amp;auml;r i dagsl&amp;auml;get l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n uppfyllda. I sj&amp;auml;lva verket r&amp;aring;der ett underskott p&amp;aring; 29 miljarder USD, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med gjorda utf&amp;auml;stelser. F&amp;ouml;rutom Sverige n&amp;aring;r idag fortfarande bara fyra l&amp;auml;nder upp till FN:s m&amp;aring;l f&amp;ouml;r statligt bist&amp;aring;nd, 0,7 procent av BNI.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De EU-l&amp;auml;nder som &amp;auml;r medlemmar i OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute; Dac kom &amp;aring;r 2005 &amp;ouml;verens om att kollektivt uppn&amp;aring; en bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring; motsvarande 0,56&amp;nbsp;procent av EU:s sammanlagda BNI, med en miniminiv&amp;aring; om 0,51 procent f&amp;ouml;r det enskilda landet. Men inte heller dessa m&amp;aring;l har h&amp;aring;llits. Frankrike bidrar med 0,45&amp;nbsp;procent av BNI, Tyskland med 0,4 och Grekland och Italien med 0,2&amp;nbsp;procent av sina BNI. F&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna n&amp;aring;gra av de andra l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan 2000 och 2005 &amp;ouml;kade v&amp;auml;rldens officiella utvecklingsbist&amp;aring;nd (Official development assistance, ODA) fr&amp;aring;n 0,22 procent av BNI till 0,3 procent, vilket fr&amp;auml;mst berodde p&amp;aring; stora skuldavskrivningar till framf&amp;ouml;r allt Irak och Nigeria samt humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd efter tsunamin. F&amp;ouml;r n&amp;auml;stan 60 procent av v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder antingen minskade bist&amp;aring;ndet eller l&amp;aring;g det p&amp;aring; ungef&amp;auml;r samma niv&amp;aring; mellan 2001 och 2005 (UNDP). Under 2009 uppgick nettoutbetalningar av utvecklingsbist&amp;aring;ndet till 119,6 miljarder USD, eller 0,31 procent av de utvecklade l&amp;auml;ndernas BNI. Summan kan exempelvis j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med de 144 miljarder USD som enligt Wall Street Journal kommer att betalas ut i bonusar p&amp;aring; Wall Street i &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt OECD &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst tveksamt om de l&amp;auml;nder som tog p&amp;aring; sig att f&amp;ouml;rdubbla bist&amp;aring;ndet till Afrika samt h&amp;ouml;ja bist&amp;aring;ndet till 0,7 procent av BNI kommer att infria sina l&amp;ouml;ften till utsatt tid. Om detta ska ske m&amp;aring;ste stora &amp;ouml;kningar g&amp;ouml;ras i reda pengar. Det r&amp;auml;cker inte att n&amp;aring;gra enstaka l&amp;auml;nder &amp;ouml;kar sina insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att det &amp;auml;r Sveriges skyldighet att trycka p&amp;aring; de rika l&amp;auml;nder som inte lever upp till de gemensamt satta m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna. Inte minst g&amp;auml;ller detta f&amp;ouml;r l&amp;auml;nderna inom EU. Sverige b&amp;ouml;r inom EU och andra internationella forum aktivt verka f&amp;ouml;r att de m&amp;aring;l som satts upp f&amp;ouml;r det internationella bist&amp;aring;ndet inom ramen f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;lens uppfyllande blir verklighet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010889" name="_Toc275010889"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157086" name="_Toc275157086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175038" name="_Toc275175038"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181142" name="_Toc275181142"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331995" name="_Toc275331995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337572" name="_Toc275337572"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438298" name="_Toc275438298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438662" name="_Toc275438662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617619" name="_Toc275617619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941656" name="_Toc275941656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666151" name="_Toc277666151"&gt;&lt;/a&gt;Bist&amp;aring;nd och avskrivningar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan viktig orsak till att m&amp;aring;l 8 tycks utom r&amp;auml;ckh&amp;aring;ll &amp;auml;r att den rika v&amp;auml;rlden, inklusive Sveriges regering, forts&amp;auml;tter att &amp;aring;rligen g&amp;ouml;ra osk&amp;auml;liga avskrivningar p&amp;aring; det faktiska bist&amp;aring;ndet. Det inneb&amp;auml;r att pengar som borde ha kommit v&amp;auml;rldens fattiga till godo inte g&amp;ouml;r det. F&amp;ouml;r Sveriges del handlade det i &amp;aring;r om avskrivningar p&amp;aring; s&amp;aring; mycket som 4,7 miljarder kronor. P&amp;aring; pappret uppfyller Sverige i dag enprocentsm&amp;aring;let men i sj&amp;auml;lva verket g&amp;aring;r allts&amp;aring; en stor del av pengarna till skuldavskrivningar, internt flyktingmottagande och annat ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r till fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett huvudsakligt problem &amp;auml;r att Dac, samordnare av de internationella bist&amp;aring;ndsgivarnas rapportering, till&amp;aring;ter denna typ av avskrivningar, n&amp;aring;got som den svenska regeringens f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare g&amp;auml;rna och ofta l&amp;aring;ter p&amp;aring;minna om. V&amp;auml;nsterpartiet anser dock att Sverige ska ta kampen mot fattigdom p&amp;aring; allvar och se till att bist&amp;aring;ndspengar g&amp;aring;r till r&amp;auml;tt &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Om man trixar med redovisningarna &amp;auml;r det i slut&amp;auml;ndan &amp;auml;nd&amp;aring; bara de fattiga som drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att d&amp;aring;liga best&amp;auml;mmelser b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras p&amp;aring;. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vid flera tillf&amp;auml;llen motionerat om att Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka skrivningar i Dacs regelverk som till&amp;aring;ter att bist&amp;aring;ndspengar kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r skuldavskrivningar och flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet har vi sagt att Sverige m&amp;aring;ste verka f&amp;ouml;r att Dacs regelverk blir s&amp;aring; klart och tydligt att ett &amp;ouml;verutnyttjande om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010890" name="_Toc275010890"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157087" name="_Toc275157087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175039" name="_Toc275175039"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181143" name="_Toc275181143"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331996" name="_Toc275331996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337573" name="_Toc275337573"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438299" name="_Toc275438299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438663" name="_Toc275438663"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617620" name="_Toc275617620"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941657" name="_Toc275941657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666152" name="_Toc277666152"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvis handel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Se &amp;auml;ven avsnitt 5.3.2 En handelspolitik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;r en r&amp;auml;ttvis handel viktigare &amp;auml;n bist&amp;aring;nd. Idag existerar dock varken fri eller r&amp;auml;ttvis handel. N&amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna har utformat regler f&amp;ouml;r internationell handel har de sett till att skydda och prioritera sina egna och storf&amp;ouml;retagens ekonomiska intressen. Om internationell handel ska kunna ske p&amp;aring; r&amp;auml;ttvisa villkor m&amp;aring;ste man erk&amp;auml;nna att olika parter &amp;auml;r olika starka och man m&amp;aring;ste ge de svagare parterna f&amp;ouml;rdelar. Utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;aring;ste helt enkelt f&amp;aring; st&amp;ouml;rre utrymme att sj&amp;auml;lva utforma sin handelspolitik och sj&amp;auml;lva avg&amp;ouml;ra n&amp;auml;r och i vilken grad deras marknader ska &amp;ouml;ppnas upp mot transnationella bolag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige m&amp;aring;ste driva p&amp;aring; reformeringsarbetet inom EU och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) s&amp;aring; att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att utforma en handelspolitik som st&amp;ouml;djer landets egen utvecklingsstrategi. Handelspolitiken f&amp;aring;r inte motverka uppfyllandet av millenniem&amp;aring;len, varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse att handelsavtal beaktar hur v&amp;auml;l de n&amp;aring;r FN:s m&amp;aring;l om halverad fattigdom till &amp;aring;r 2015.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet sagt att Sveriges handelspolitik beh&amp;ouml;ver samverka med alla andra politikomr&amp;aring;den och att handel beh&amp;ouml;ver bidra till att minska klyftorna i v&amp;auml;rlden och fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och en h&amp;aring;llbar utveckling i linje med Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring; l&amp;auml;nge WTO styrs av de rika l&amp;auml;nderna kommer reglerna att forts&amp;auml;tta gynna v&amp;auml;sts ekonomiska intressen och motverka de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas. Om de rika l&amp;auml;nderna p&amp;aring; allvar vill st&amp;ouml;tta de fattiga m&amp;aring;ste en l&amp;aring;ngt st&amp;ouml;rre v&amp;auml;lvilja visas &amp;auml;n vad som gjorts hittills. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att WTO:s handelsavtal ers&amp;auml;tts av handelsavtal som tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utveckling och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare vill V&amp;auml;nsterpartiet, Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att EU genomf&amp;ouml;r sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge utvecklingsl&amp;auml;nderna tull- och kvotafritt tilltr&amp;auml;de till EU:s inre marknad och att EU:s jordbrukssubventioner fasas ut. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275010891" name="_Toc275010891"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275157088" name="_Toc275157088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175040" name="_Toc275175040"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275181144" name="_Toc275181144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275331997" name="_Toc275331997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275337574" name="_Toc275337574"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438300" name="_Toc275438300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275438664" name="_Toc275438664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275617621" name="_Toc275617621"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275941658" name="_Toc275941658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc277666153" name="_Toc277666153"&gt;&lt;/a&gt;Skuldavskrivningar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare en viktig orsak till att det ser f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis m&amp;ouml;rkt ut f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpningen &amp;auml;r m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nders h&amp;ouml;ga skulds&amp;auml;ttning. Flera l&amp;auml;nder tvingas spendera mer resurser p&amp;aring; r&amp;auml;ntor och amorteringar &amp;auml;n p&amp;aring; utbildning, sjukv&amp;aring;rd och infrastruktur, vilket kraftigt begr&amp;auml;nsar m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r dessa l&amp;auml;nder att sj&amp;auml;lva g&amp;ouml;ra satsningar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda denna utveckling &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra omfattande skuldavskrivningar. Vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar bland annat att skulderna f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens 50 fattigaste l&amp;auml;nder skrivs av. Skuldavskrivningar handlar inte om att vara sn&amp;auml;ll mot fattiga l&amp;auml;nder. P&amp;aring; grund av h&amp;ouml;ga r&amp;auml;ntor har utvecklingsl&amp;auml;nderna i m&amp;aring;nga fall betalat tillbaka sina l&amp;aring;n flera g&amp;aring;nger om och i m&amp;aring;nga fall &amp;auml;r skulderna dessutom att betrakta som illegitima. Vi menar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att skuldavskrivning snarast handlar om att bryta &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen av pengar fr&amp;aring;n syd till nord.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet sagt att Sverige beh&amp;ouml;ver verka f&amp;ouml;r ytterligare skuldavskrivningar f&amp;ouml;r de fattigaste l&amp;auml;nderna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 27 oktober 2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Torbj&amp;ouml;rn Bj&amp;ouml;rlund (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jens Holm (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Sj&amp;ouml;stedt (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige tydligt måste koppla allt utvecklingsarbete till millenniemålens uppfyllande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att en förändring av EU:s uppförandekoder kommer till stånd så att dessa blir mer restriktiva.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ny krigsmaterielutredning bör tillsättas, med syftet att arbeta fram en ny krigsmateriellagstiftning som kan presenteras för riksdagen under denna mandatperiod.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur svenskt utvecklingsarbete i större utsträckning ska bidra till att fler barn får rätt till utbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett tredje mål som omfattar ett könsmaktsperspektiv ska utvecklas inom den svenska globala utvecklingspolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att under kommande mandatperiod ha som ambition att väsentligt höja stödet till FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnorörelsens roll ska lyftas fram i arbetet med att stödja folkrörelser i syd och i arbetet med att stärka utbytet mellan folkrörelser och frivilligorganisationer i syd och nord.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal ska föregås av en jämställdhetsanalys om hur handelsavtalen förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på hur svenskt utvecklingsarbete tydligare kan kopplas till arbetet med att minska barnadödligheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i alla internationella forum tydligt måste verka för att internationella och nationella lagar om barnäktenskap efterlevs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige alltid i alla relevanta sammanhang vågar kritisera de länder som inte efterlever förbudet mot barnäktenskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör öka andelen bi- och multilateralt bistånd till SRHR-relaterad verksamhet med en inriktning mot 10 %.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphäva Europarådets resolution som inskränker den fria aborträtten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör stödja arbetet för att få till stånd lagstiftning och efterlevnad av lagstiftning för säkra och lagliga aborter i fler länder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att under kommande mandatperiod ha som ambition att höja stödet till UNFPA.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen måste agera för att EU ska dra tillbaka alla krav på Indien som ytterligare försvårar produktion, marknadsföring och tillgång till kvalitetssäkrade generikaläkemedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige måste verka för en översyn av TRIPS-avtalet så att det inte missgynnar de fattiga länderna, bl.a. vad gäller tillgång till läkemedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör öka sina insatser för att föra över kunskap och teknologi för uppbyggnaden av en starkare inhemsk produktion av mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg i utvecklingsländer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förutsättningarna att erbjuda licenser åt svensk läkemedelsindustri för att tillverka generiska läkemedel avsedda för export till länder som saknar egen tillverkningskapacitet bör utredas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att nuvarande internationella regelverk och kommande revideringar av immateriella rättigheter till läkemedel säkerställer möjligheten för människor i fattiga länder att få tillgång till billiga livsnödvändiga läkemedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i alla landstrategier bör inkludera strategier för fattigdomsbekämpning för såväl landsbygd som urbana områden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU och andra internationella forum aktivt ska verka för att de mål som satts upp för det internationella biståndet inom ramen för millenniemålens uppfyllande blir verklighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige måste verka för att Dacs regelverk blir så klart och tydligt att ett överutnyttjande omöjliggörs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges handelspolitik behöver samverka med alla andra politikområden och att handeln behöver bidra till att minska klyftorna i världen och främja jämställdhet och en hållbar utveckling i linje med Sveriges politik för global utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU genomför sitt löfte vad gäller att ge utvecklingsländerna tull- och kvotafritt tillträde till EU:s inre marknad och att EU:s jordbrukssubventioner fasas ut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver verka för ytterligare skuldavskrivningar för de fattigaste länderna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2010-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2010-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<namn>Torbjörn Björlund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<namn>Jens Holm</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0383111552218</intressent_id>
<namn>Jonas Sjöstedt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:03:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GY02U298</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:17:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:03:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02U298</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_u_298.docx</filnamn>
<filstorlek>76435</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Millenniemålen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4850DCDD-C790-46ED-9795-CADE98C14FB4</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02U298</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_u_298.pdf</filnamn>
<filstorlek>350960</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201011_u_298</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2672E816-428F-48C2-A82D-F7D26E8CBE51</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>