<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2373521</hangar_id>
 <dok_id>GY02MJ294</dok_id>
 <rm>2010/11</rm>
 <beteckning>MJ294</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2010/11:MJ294 av Jens Holm m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V221</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>294</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-10-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-12-20 09:30:53</systemdatum>
 <publicerad>2010-10-26 19:18:16</publicerad>
 <titel>Biologisk mångfald</titel>
 <subtitel>av Jens Holm m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{54FF1E5A-D35C-448A-B101-2882BBCECEAE}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02MJ294/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02MJ294</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02MJ294</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2010/11:MJ294&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Jens Holm m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Biologisk mångfald&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V221&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Biologisk m&amp;aring;ngfald" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="si0708aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 20 Dec 2010 08:30:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_MJ_294.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175459" name="_Toc275175459"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245249" name="_Toc275245249"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245387" name="_Toc275245387"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336741" name="_Toc275336741"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338864" name="_Toc275338864"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433051" name="_Toc275433051"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971762"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Biologisk m&amp;aring;ngfald – livet p&amp;aring; jorden i sin helhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971763"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald (CBD)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971764"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En r&amp;auml;ttvisefr&amp;aring;ga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971765"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Access and benefit-sharing (ABS)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971766"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Naturen har ett v&amp;auml;rde – men inte p&amp;aring; b&amp;ouml;rsen!&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971767"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Resiliens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971768"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971769"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Jordbruk och livsmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971770"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Stimulera ekologiskt jordbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971771"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971772"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genetiskt modifierade organismer (GMO)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971773"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;rkning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971774"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971775"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971776"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kemikalier inom jordbruket&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971777"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971778"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;K&amp;ouml;ttkonsumtion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971779"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971780"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hav och fiske&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971781"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971782"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;verg&amp;ouml;dning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971783"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971784"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Farliga &amp;auml;mnen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971785"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fiske&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971786"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971787"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Havstransporter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971788"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971789"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Strandskydd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971790"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971791"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skog&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971792"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationellt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971793"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971794"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Rovdjur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971795"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc278971796"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc278971762" name="_Toc278971762"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett h&amp;aring;llbart jordbruk.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om GMO.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kemikalier inom jordbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en anpassning av fisket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om sj&amp;ouml;fartens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om strandskyddets betydelse f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;aring;tg&amp;auml;rder i skogen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en h&amp;aring;llbar rovdjursf&amp;ouml;rvaltning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 7 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175460" name="_Toc275175460"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245250" name="_Toc275245250"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245388" name="_Toc275245388"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336742" name="_Toc275336742"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338865" name="_Toc275338865"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433052" name="_Toc275433052"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971763" name="_Toc278971763"&gt;&lt;/a&gt;Biologisk m&amp;aring;ngfald – livet p&amp;aring; jorden i sin helhet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r alla beroende av tj&amp;auml;nster fr&amp;aring;n naturen. Dessa s&amp;aring; kallade ekosystem-tj&amp;auml;nster skapas och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs av den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Utan artrikedom f&amp;ouml;rsvinner grunden f&amp;ouml;r v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r variationen av arter inom ekosystemen som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r dessa tj&amp;auml;nster. Ekosystem kan vara mycket sm&amp;aring; (som en stubbe i skogen) eller mycket stora (som de stora haven). V&amp;auml;xter och djur i ekosystemen har utvecklats genom anpassning under &amp;aring;rtusendena f&amp;ouml;r att tillsammans bilda en fungerande helhet, en helhet som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att producera de tj&amp;auml;nster som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att vi som lever p&amp;aring; jorden idag ska &amp;ouml;verleva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I FN-studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) fr&amp;aring;n 2005 identifierar man fyra olika typer av ekosystemtj&amp;auml;nster med avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och v&amp;auml;lbefinnande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;1. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningstj&amp;auml;nster: &lt;/span&gt;varor s&amp;aring; som mat, tr&amp;auml;, fibrer, vatten m.m.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;2. Reglerande tj&amp;auml;nster: &lt;/span&gt;kontrollerar och reglerar klimat, regn och vatten (t.ex. &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar), avfall, spridning av sjukdomar samt pollinering av v&amp;aring;ra gr&amp;ouml;dor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;3. Kulturella tj&amp;auml;nster: &lt;/span&gt;rekreation, inspiration, sk&amp;ouml;nhet m.m. som bidrar till v&amp;aring;rt v&amp;auml;lbefinnande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;4. St&amp;ouml;dtj&amp;auml;nster: &lt;/span&gt;grundl&amp;auml;ggande tj&amp;auml;nster i ekosystemen s&amp;aring; som fotosyntes, jordm&amp;aring;nsbildning och biokemiska kretslopp. Dessa &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r alla andra ekosystemtj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag konsumerar vi m&amp;auml;nniskor resurser i en takt som m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger &amp;ouml;verskrider ekosystemens m&amp;ouml;jlighet att &amp;aring;terh&amp;auml;mta sig. Vi konsumerar dem &amp;auml;ven p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r vissa arters &amp;ouml;verlevnad. D&amp;aring; m&amp;aring;nga arter har en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig funktion f&amp;ouml;r ekosystemen som helhet &amp;auml;r detta ett stort hot mot systemen i stort. Hela 60 procent av jordens ekosystem har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats avsev&amp;auml;rt de senaste &amp;aring;ren. I m&amp;aring;nga fall &amp;auml;r detta o&amp;aring;terkalleliga processer, vilket inneb&amp;auml;r att vi inte kan &amp;aring;terskapa vad som g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rlorat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskans aktiviteter belastar jorden i s&amp;aring; h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning att ekosystemens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja framtida generationer inte l&amp;auml;ngre kan tas f&amp;ouml;r given. Fler arter d&amp;ouml;r ut &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare i jordens historia. Mellan 20 och 30&amp;nbsp;procent av alla landlevande v&amp;auml;xt- och djurarter riskerar att bli utrotade om temperaturen stiger med 1,5 till 2,5 grader. Ekosystemtj&amp;auml;nsterna och den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r s&amp;aring;ledes n&amp;auml;ra sammanl&amp;auml;nkad med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, men de st&amp;ouml;rsta hoten mot den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad markanv&amp;auml;ndning s&amp;aring; som intensifiering inom jordbruket d&amp;auml;r monokulturerna breder ut sig, urbanisering, &amp;ouml;verexploatering, f&amp;ouml;roreningar, jakt och invasiva fr&amp;auml;mmande arter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Millennium Ecosystem Assessment sker utrotningen av arter 100–1&amp;nbsp;000 g&amp;aring;nger snabbare &amp;auml;n vad som vore naturligt. Mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar av de s.k. ekosystemtj&amp;auml;nsterna, s&amp;aring;som pollinering, vattenrening och erosionskontroll, h&amp;aring;ller p&amp;aring; att f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ras eller utnyttjas p&amp;aring; ett oh&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Rapporten “The Economics of Ecosystems and Biodiversity” (European Communities, 2008) &amp;auml;ven kallad TEEB anger f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Korallreven utg&amp;ouml;r levebr&amp;ouml;d f&amp;ouml;r uppemot en halv miljard m&amp;auml;nniskor, men kommer att utpl&amp;aring;nas om inte utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser minskas. Omkring 30 procent av korallreven, som har h&amp;ouml;gre biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;auml;n tropiska skogar, har skadats allvarligt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket av jordens biologiska m&amp;aring;ngfald finns i skogar, men de senaste 300&amp;nbsp;&amp;aring;ren har arealen f&amp;ouml;r skog minskat med ca 40 procent v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver. I 25&amp;nbsp;l&amp;auml;nder har skogarna helt f&amp;ouml;rsvunnit och 29 l&amp;auml;nder har f&amp;ouml;rlorat mer &amp;auml;n 90&amp;nbsp;procent av sin skog.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan &amp;aring;r 1900 har omkring h&amp;auml;lften av alla v&amp;aring;tmarker i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;rsvunnit.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De tv&amp;aring; senaste &amp;aring;rtiondena har 35 procent av all mangrove f&amp;ouml;rsvunnit. Vissa l&amp;auml;nder har mist upp till 80 procent av sin mangrove. Orsaken &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt odlingen av j&amp;auml;tter&amp;auml;kor som sedan exporteras till v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175461" name="_Toc275175461"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245251" name="_Toc275245251"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245389" name="_Toc275245389"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336743" name="_Toc275336743"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338866" name="_Toc275338866"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433053" name="_Toc275433053"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971764" name="_Toc278971764"&gt;&lt;/a&gt;Konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald (CBD)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen presenterades p&amp;aring; FN:s konferens om milj&amp;ouml; och h&amp;aring;llbar utveckling i Rio de Janeiro 1992. Konventionens tre huvudsakliga m&amp;aring;l &amp;auml;r att bevara den biologiska m&amp;aring;ngfalden, nyttja de genetiska resurserna p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt samt r&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;rdela nyttan av de genetiska resurserna. &amp;Aring;r 2002 satte man ett m&amp;aring;l om att hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald till COP 10 m&amp;ouml;tet i Nagoya i oktober 2010. Trots en l&amp;aring;ngsam positiv trend som visar p&amp;aring; att anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att hejda f&amp;ouml;rlusten &amp;ouml;kar s&amp;aring; &amp;ouml;kar &amp;auml;ven den negativa p&amp;aring;verkan. Vi har allts&amp;aring; blivit b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att b&amp;aring;de skydda och f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra den biologiska m&amp;aring;ngfalden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175462" name="_Toc275175462"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245252" name="_Toc275245252"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245390" name="_Toc275245390"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336744" name="_Toc275336744"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338867" name="_Toc275338867"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433054" name="_Toc275433054"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971765" name="_Toc278971765"&gt;&lt;/a&gt;En r&amp;auml;ttvisefr&amp;aring;ga&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en obalans mellan de l&amp;auml;nder som drar nytta av tj&amp;auml;nsterna och de l&amp;auml;nder som tillhandah&amp;aring;ller dem. De som drar nytta av ekosystemtj&amp;auml;ns&amp;shy;terna &amp;aring;terfinns oftast i rika delar av v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r konsumtionen och efter&amp;shy;fr&amp;aring;gan &amp;auml;r h&amp;ouml;g, men de l&amp;auml;nder som har h&amp;ouml;gst artrikedom och producerar ekosystemtj&amp;auml;nster &amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger de fattigaste l&amp;auml;nderna. Effekten blir att ekosystemen utarmas och de fattiga, som &amp;auml;r beroende av fungerande s&amp;aring;dana, f&amp;aring;r ta konsekvenserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc278971766" name="_Toc278971766"&gt;&lt;/a&gt;Access and benefit-sharing (ABS)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av konventionen CBD:s tre ben &amp;auml;r hur nyttan av de genetiska resurserna ska f&amp;ouml;rdelas r&amp;auml;ttvist (Access and benefit-sharing, ABS). Fr&amp;aring;gan initierades under 1980-talet och handlar mer om en r&amp;auml;ttvisefr&amp;aring;ga &amp;auml;n om biologisk m&amp;aring;ngfald. Anledningen till inf&amp;ouml;randet av ABS-protokollet &amp;auml;r viljan att stoppa upphovsintr&amp;aring;nget, eller ”biopiracy” (bioprospektering), av l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;retag, agrokemif&amp;ouml;retag och andra intressenter. F&amp;ouml;retagen har i dessa fall till&amp;auml;gnat sig biologiska resurser och/eller traditionell kunskap f&amp;ouml;r kommersiellt syfte utan att nyttan kommer f&amp;ouml;r&amp;auml;dlarna, lokalbefolkningen eller ”upphovsm&amp;auml;nnen” av kunskapen till del. Fr&amp;aring;gan handlar &amp;auml;ven om hur l&amp;aring;ngt tillbaka i tiden regleringen ska g&amp;auml;lla samt hur kunskap ska m&amp;auml;tas och ers&amp;auml;ttas. Ytterligare en viktig fr&amp;aring;ga &amp;auml;r den om teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring fr&amp;aring;n den industrialiserade v&amp;auml;rlden till utvecklingsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175464" name="_Toc275175464"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245254" name="_Toc275245254"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245392" name="_Toc275245392"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336746" name="_Toc275336746"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338869" name="_Toc275338869"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433056" name="_Toc275433056"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971767" name="_Toc278971767"&gt;&lt;/a&gt;Naturen har ett v&amp;auml;rde – men inte p&amp;aring; b&amp;ouml;rsen!&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd &amp;auml;r helt beroende av tillfl&amp;ouml;det av ekosystem&amp;shy;tj&amp;auml;nster. Men dessa tj&amp;auml;nster &amp;auml;r utan vare sig marknader eller priser och inkluderas inte i det ekonomiska systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I rapporten TEEB har man r&amp;auml;knat ut ur mycket jordens ekosystemtj&amp;auml;nster &amp;auml;r v&amp;auml;rda – det vill s&amp;auml;ga hur mycket det skulle kosta om vi var utan dem. Om ingenting g&amp;ouml;rs kommer enbart f&amp;ouml;rlusten av landbaserade ekosystemtj&amp;auml;nster att uppg&amp;aring; till 7 procent av v&amp;auml;rldens samlade BNP till 2050. Samtidigt kom rapporten fram till f&amp;ouml;ljande h&amp;auml;pnadsv&amp;auml;ck&amp;shy;ande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande: f&amp;ouml;r varje satsad krona p&amp;aring; bevarande kommer 100 kronor att &amp;aring;terf&amp;aring;s i form av de tj&amp;auml;nster som de bevarade ekosystemen kom&amp;shy;mer att tillf&amp;ouml;ra b&amp;aring;de idag och i framtiden. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rmed en fantastisk investeringsm&amp;ouml;jlighet! Det kan l&amp;aring;ta m&amp;auml;rkligt och otroligt, men begrunda att korallreven tillhandah&amp;aring;ller mat f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver 500 miljoner m&amp;auml;nniskor och att den svenska skogen producerar v&amp;auml;rden upp till 25 miljarder kronor per &amp;aring;r. Ytterligare ett exempel &amp;auml;r bins pollinering. Bin &amp;ouml;kar lantbrukarnas sk&amp;ouml;rdar i Sverige med 190 till 325 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;auml;tt att komma tillr&amp;auml;tta med detta enorma problem som hotar allas v&amp;aring;r framtid och m&amp;ouml;jligheten till v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och v&amp;auml;lbefinnande &amp;auml;r att b&amp;ouml;rja inkludera kostnaderna f&amp;ouml;r dessa tj&amp;auml;nster i r&amp;auml;kenskaperna. F&amp;ouml;r att klara detta kr&amp;auml;vs ett detaljerat ramverk f&amp;ouml;r ekonomisk v&amp;auml;rdering av ekosystemets tj&amp;auml;nster. Till exempel &amp;auml;r skogens tj&amp;auml;nster (s&amp;aring; som t.ex. &amp;ouml;versv&amp;auml;mningsskydd, rekreationsv&amp;auml;rde, erosionsskydd och koldioxidupptag) minst tre g&amp;aring;nger s&amp;aring; v&amp;auml;rdefulla som skogens v&amp;auml;rde i timmer och br&amp;auml;nsler&amp;aring;vara. V&amp;auml;rdet av ekosystemets tj&amp;auml;nster &amp;auml;r allts&amp;aring; m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det v&amp;auml;rde som kan tillskrivas den l&amp;ouml;pande produktionen av varor och tj&amp;auml;nster. Experter menar att vi har n&amp;aring;tt ett v&amp;auml;gsk&amp;auml;l d&amp;auml;r v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd inte l&amp;auml;ngre begr&amp;auml;nsas av bristen p&amp;aring; konventionellt ekonomiskt kapital utan av brist p&amp;aring; naturkapital. Vi lever upp v&amp;aring;rt naturkapital ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att leva av r&amp;auml;ntan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175465" name="_Toc275175465"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245255" name="_Toc275245255"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245393" name="_Toc275245393"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336747" name="_Toc275336747"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338870" name="_Toc275338870"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433057" name="_Toc275433057"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971768" name="_Toc278971768"&gt;&lt;/a&gt;Resiliens&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturen beter sig inte lika under st&amp;ouml;rning &amp;ouml;ver tid. En gradvis negativ milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan leder inte alltid till en gradvis f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Ett ekosystem kan buffra och klara av att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en balans under en begr&amp;auml;nsad period tills det g&amp;aring;r &amp;ouml;ver i ett nytt tillst&amp;aring;nd och effekterna kan bli o&amp;aring;terkalleliga. Ett exempel &amp;auml;r sj&amp;ouml;ar med klart vatten som till synes inte p&amp;aring;verkas av &amp;ouml;kade n&amp;auml;ringshalter tills de n&amp;aring;r ett tr&amp;ouml;skelv&amp;auml;rde och sj&amp;ouml;n pl&amp;ouml;tsligt blir &amp;ouml;verg&amp;ouml;dd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret presenterade forskare Johan Rockstr&amp;ouml;m fr&amp;aring;n Stockholm Resilience Center tillsammans med andra ledande forskare p&amp;aring; omr&amp;aring;det en slutsats om nio planet&amp;auml;ra gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden (utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, uttunning av ozonlagret, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad markanv&amp;auml;ndning, vattenanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rlust av biologisk m&amp;aring;ngfald, f&amp;ouml;rsurning av haven, tillf&amp;ouml;rsel av kv&amp;auml;ve och fosfor, aerosoler i atmosf&amp;auml;ren samt spridning av milj&amp;ouml;gifter) f&amp;ouml;r hur mycket m&amp;auml;nsklig aktivitet milj&amp;ouml;n klarar av. Dessa nio gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden &amp;auml;r mycket n&amp;auml;ra sammanl&amp;auml;nkade, dvs. om ett gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde passeras kommer det mycket sannolikt att p&amp;aring;verka de andra omr&amp;aring;dena negativt. Om vi d&amp;auml;remot befinner oss inom gr&amp;auml;nserna kan vi leva vidare med stabila f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &amp;Ouml;verstigande av gr&amp;auml;nserna riskerar dramatiska tr&amp;ouml;skeleffekter s&amp;aring; som att Amazonas regnskogar brinner upp och ers&amp;auml;tts av torr savann, att v&amp;auml;xthusgasen metan i Sibirien sl&amp;auml;pps ut i atmosf&amp;auml;ren och att &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre delar av havsbottnarna blir syrefria och d&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bevara och v&amp;auml;rna den biologiska m&amp;aring;ngfalden kr&amp;auml;vs omfattande insatser inom en m&amp;auml;ngd olika omr&amp;aring;den. Det handlar om allt fr&amp;aring;n att skydda v&amp;auml;rdefull skog och anpassa jordbruket och fisket till att minimera f&amp;ouml;rekomsten av kemikalier. I grunden handlar det om att prioritera l&amp;aring;ngsiktiga investeringar framf&amp;ouml;r kortsiktiga vinster.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175466" name="_Toc275175466"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245256" name="_Toc275245256"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245394" name="_Toc275245394"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336748" name="_Toc275336748"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338871" name="_Toc275338871"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433058" name="_Toc275433058"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971769" name="_Toc278971769"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den biologiska m&amp;aring;ngfalden m&amp;aring;ste integreras inom alla ber&amp;ouml;rda politikomr&amp;aring;den p&amp;aring; ett mycket bredare plan &amp;auml;n vad som sker i dagsl&amp;auml;get.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera aktivt och p&amp;aring;drivande s&amp;aring; att internationella konventioner utformas p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttvist s&amp;auml;tt som lyfter fram de fattigas r&amp;auml;tt till s&amp;aring;v&amp;auml;l ers&amp;auml;ttning som tillg&amp;aring;ng till ekosystemtj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordens resurser m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rdelas inom ramarna f&amp;ouml;r ett r&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme d&amp;auml;r den som f&amp;ouml;rbrukar mest &amp;auml;r den som ska st&amp;auml;lla om mest.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumtions- och produktionsm&amp;ouml;nstrens negativa effekter globalt b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksammas och v&amp;aring;ra ekologiska fotavtryck tydligg&amp;ouml;ras. En handlingsplan f&amp;ouml;r hur dessa ska minskas b&amp;ouml;r tas fram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella m&amp;aring;l f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald b&amp;ouml;r utformas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som stimulerar n&amp;auml;ringslivet att p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt integrera dessa fr&amp;aring;gor i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xten m&amp;aring;ste underst&amp;auml;llas en utveckling som &amp;auml;r ekologiskt h&amp;aring;llbar. En jakt p&amp;aring; produktions&amp;ouml;kningar kan i sig aldrig vara ett sj&amp;auml;lv&amp;auml;ndam&amp;aring;l. En tillv&amp;auml;xt som sker i kombination med effektiviseringar och begr&amp;auml;nsade naturresursuttag &amp;auml;r ett samh&amp;auml;lle att str&amp;auml;va efter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;BNP &amp;auml;r inget bra verktyg f&amp;ouml;r att m&amp;auml;ta v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Det beh&amp;ouml;vs ett nytt begrepp som inkluderar flera olika aspekter av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden som t.ex. den biologiska m&amp;aring;ngfalden och statusen f&amp;ouml;r andra delar av naturkapitalet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Subventioner som &amp;auml;r skadliga f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n b&amp;ouml;r avvecklas omg&amp;aring;ende.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r fortsatt st&amp;ouml;dja processen f&amp;ouml;r den globala panelen f&amp;ouml;r forskning och kunskap om biologisk m&amp;aring;ngfald (IPBES).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om biologisk m&amp;aring;ngfald b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna motion tas politikomr&amp;aring;den upp d&amp;auml;r stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att minska f&amp;ouml;rlusten av den biologiska m&amp;aring;ngfalden och ekosystemtj&amp;auml;nster. Varje stycke &amp;auml;r uppdelat i en bakgrund som f&amp;ouml;rklarar omr&amp;aring;dets problem samt p&amp;aring;verkan p&amp;aring; den biologiska m&amp;aring;ngfalden f&amp;ouml;ljt av V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175467" name="_Toc275175467"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245257" name="_Toc275245257"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245395" name="_Toc275245395"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336749" name="_Toc275336749"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338872" name="_Toc275338872"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433059" name="_Toc275433059"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971770" name="_Toc278971770"&gt;&lt;/a&gt;Jordbruk och livsmedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket spelar en stor och viktig roll vad g&amp;auml;ller bevarandet av arter och uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av ekosystemens balans. N&amp;auml;rmare tv&amp;aring; tredjedelar av Sveriges r&amp;ouml;dlistade v&amp;auml;xter och arter &amp;auml;r knutna till odlingslandskapet. Betesmarker, &amp;auml;ngar och &amp;aring;krar bist&amp;aring;r med biotoper som &amp;auml;r livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r dessa arter. Ett rikt v&amp;auml;xt- och djurliv &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r skapande av de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga ekosystemtj&amp;auml;nsterna s&amp;aring; som bland annat kols&amp;auml;nkor, pollinering, biologisk kontroll av skadeg&amp;ouml;rare och landskap f&amp;ouml;r rekreation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att jordbruket har blivit allt mer specialiserat och effektiviserat har tillg&amp;aring;ngen till dessa omr&amp;aring;den minskat. Anv&amp;auml;ndningen av handelsg&amp;ouml;dsel har resulterat i att djurh&amp;aring;llningen inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r g&amp;ouml;dslingen av jordbruksmarker varf&amp;ouml;r djurh&amp;aring;llningen har koncentrerats till f&amp;auml;rre och st&amp;ouml;rre jordbrukare och m&amp;aring;nga viktiga betesmarker v&amp;auml;xer d&amp;auml;rmed igen. Anv&amp;auml;ndning av bek&amp;auml;mpningsmedel samt &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till jordbruk med s&amp;aring; kallade monokulturer (odling av allt f&amp;auml;rre gr&amp;ouml;dor) utarmar den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Ett tydligt exempel &amp;auml;r att artrikedomen inom det ekologiska jordbruket &amp;auml;r 30&amp;nbsp;procent h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i det konventionella jordbruket i och med v&amp;auml;xtf&amp;ouml;ljdsvariation, uteslutande av bek&amp;auml;mpningsmedel och en st&amp;ouml;rre balans mellan v&amp;auml;xtodling och djurh&amp;aring;llning. Jordbruket spelar s&amp;aring;ledes en stor roll i arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra problemet med utarmningen av biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r jordbruket en av de st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;llorna till utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning i sj&amp;ouml;ar, hav och vattendrag, l&amp;auml;ckage av kemikalier samt utarmande av den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Andra negativa p&amp;aring;verkansfaktorer inom jordbruket &amp;auml;r det farliga avfallet som genereras inom n&amp;auml;ringen s&amp;aring;som plast, f&amp;ouml;rpackningar, metallskrot och spillolja.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn m&amp;aring;ste tas till bevarande av den biologiska m&amp;aring;ngfalden inom jordbruket. En allt f&amp;ouml;r storskalig jordbruksproduktion som t&amp;auml;r p&amp;aring; artrikedomen skapar inte bara stora f&amp;ouml;rluster av den biologiska m&amp;aring;ngfalden utan &amp;auml;r &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt samh&amp;auml;llsekonomiskt ol&amp;ouml;nsam i och med f&amp;ouml;rlusten av ekosystemtj&amp;auml;nster. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r satsa p&amp;aring; en &amp;ouml;kad biologisk m&amp;aring;ngfald inom jordbrukslandskapet bland annat genom bevarande av betesmarker.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175468" name="_Toc275175468"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245258" name="_Toc275245258"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245396" name="_Toc275245396"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336750" name="_Toc275336750"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338873" name="_Toc275338873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433060" name="_Toc275433060"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971771" name="_Toc278971771"&gt;&lt;/a&gt;Stimulera ekologiskt jordbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ekologiska jordbruket &amp;auml;r en viktig komponent f&amp;ouml;r att minska utarmningen av arter. Det baseras p&amp;aring; ett kretslopp av lokala och f&amp;ouml;rnyelsebara resurser med &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av n&amp;auml;ringen till maten och jorden. Inom det ekologiska jordbruket f&amp;ouml;rekommer varken handelsg&amp;ouml;dsel eller bek&amp;auml;mpningsmedel varf&amp;ouml;r milj&amp;ouml;belastningen minskar. Ekologiskt jordbruk skapar merv&amp;auml;rden s&amp;aring; som h&amp;ouml;g artrikedom, sm&amp;aring;skaliga lantbruk och nya jobb d&amp;aring; arbetsinsatserna &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i det konventionella jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175469" name="_Toc275175469"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245259" name="_Toc275245259"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245397" name="_Toc275245397"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336751" name="_Toc275336751"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338874" name="_Toc275338874"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433061" name="_Toc275433061"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971772" name="_Toc278971772"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra ett m&amp;aring;l om att den ekologiska produktionen ska f&amp;ouml;rdubblas till 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra ett m&amp;aring;l om att konsumtionen av ekologisk mat inom den offentliga sektorn ska uppg&amp;aring; till minst 25 procent 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU b&amp;ouml;r Sverige agera f&amp;ouml;r att EU ska till&amp;aring;ta l&amp;auml;gre moms p&amp;aring; ekologiska livsmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill se en mer milj&amp;ouml;anpassad offentlig sektor som nyttjar en st&amp;ouml;rre andel lokalproducerade och ekologiska livsmedel samt erbjuder vegetariska alternativ i &amp;ouml;kad omfattning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s jordbrukspolitik inneb&amp;auml;r fortsatta subventioner till aktiviteter som motverkar biologisk m&amp;aring;ngfald och andra milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. Politiken m&amp;aring;ste &amp;auml;ndras i grunden och omvandlas till en politik f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rder och landsbygdsutveckling. Inom ramen f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsokontrollen av CAP vill vi omvandla jordbruksst&amp;ouml;det till en ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rder d&amp;auml;r bland annat mark&amp;auml;garens arbete f&amp;ouml;r att bevara biologisk m&amp;aring;ngfald ing&amp;aring;r liksom &amp;auml;ven omst&amp;auml;llning till och merkostnader f&amp;ouml;r certifierad ekologisk produktion.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anges om ett h&amp;aring;llbart jordbruk b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175470" name="_Toc275175470"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245260" name="_Toc275245260"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245398" name="_Toc275245398"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336752" name="_Toc275336752"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338875" name="_Toc275338875"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433062" name="_Toc275433062"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971773" name="_Toc278971773"&gt;&lt;/a&gt;Genetiskt modifierade organismer (GMO)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genteknik inneb&amp;auml;r att arvsanlagen hos en v&amp;auml;xt har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats p&amp;aring; konstgjord v&amp;auml;g f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade egenskaper. Exempelvis kan en GMO-gr&amp;ouml;da ha en inbyggd t&amp;aring;lighet mot vissa bek&amp;auml;mpningsmedel eller en f&amp;ouml;rsvarsmekanism fr&amp;aring;n en bakterie som producerar ett giftigt protein f&amp;ouml;r vissa insektsarter s&amp;aring; att ingen besprutning av gr&amp;ouml;dan beh&amp;ouml;vs. F&amp;ouml;respr&amp;aring;karna f&amp;ouml;r GMO h&amp;auml;vdar att tekniken kan &amp;ouml;ka sk&amp;ouml;rdarna och minska anv&amp;auml;ndningen av bek&amp;auml;mpningsmedel, men kunskapsbristen om riskerna och konsekvenserna med GMO &amp;auml;r mycket stora.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag odlas det GMO-gr&amp;ouml;dor framf&amp;ouml;r allt i USA, Argentina, Brasilien, Kanada och Kina. Marknaden domineras av n&amp;aring;gra enstaka akt&amp;ouml;rer vilka f&amp;aring;r en allt starkare kontroll &amp;ouml;ver v&amp;auml;rldens livsmedelsproduktion. Amerikanska Monsanto st&amp;aring;r till exempel f&amp;ouml;r drygt 90 procent av marknaden. Eftersom GMO-gr&amp;ouml;dor &amp;auml;r patenterade m&amp;aring;ste en licens betalas till f&amp;ouml;retagen som s&amp;auml;ljer dem. Jordbrukare som b&amp;ouml;rjat anv&amp;auml;nda sig av GMO blir d&amp;auml;rf&amp;ouml;r uppbundna av att betala avgifter f&amp;ouml;r licenserna. GMO-gr&amp;ouml;dor med s.k. terminator-gen inneb&amp;auml;r att v&amp;auml;xten blir steril och att jordbrukarna m&amp;aring;ste k&amp;ouml;pa nytt uts&amp;auml;de av f&amp;ouml;retagen till varje s&amp;aring;dd. Detta kan inneb&amp;auml;ra stora ekonomiska sv&amp;aring;righeter f&amp;ouml;r jordbrukare i fattiga l&amp;auml;nder och reser &amp;auml;ven fr&amp;aring;gor om livsmedelss&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med de stora oklarheterna kring GMO:s h&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;risker &amp;auml;r det mycket viktigt att f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen ska r&amp;aring;da i beslut om GMO. Denna princip inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rsiktighetsm&amp;aring;tt ska vidtas s&amp;aring; snart det finns sk&amp;auml;l att anta att en &amp;aring;tg&amp;auml;rd kan skada m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa eller milj&amp;ouml;n. Verksamhetsut&amp;ouml;vare kan p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt inte urs&amp;auml;kta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning f&amp;ouml;r att skada uppkommer. F&amp;ouml;rsiktighetsprincipen f&amp;ouml;rekommer i den svenska lagen uttryckt i 2 kap. 3 &amp;sect; milj&amp;ouml;balken (1998:808).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs mer grundforskning om effekterna med GMO vad g&amp;auml;ller milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa, och den b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ljas upp och utv&amp;auml;rderas i ett l&amp;aring;ngsiktigt perspektiv. I dag &amp;auml;r det ofta samma bioteknikf&amp;ouml;retag som s&amp;auml;ljer genmodifierade gr&amp;ouml;dor som &amp;auml;ven st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en betydande del av forskningen. Enligt Naturv&amp;aring;rdsverket kan det totala kunskapsl&amp;auml;get om ekologiska effekter av GMO betecknas som otillfredsst&amp;auml;llande i Sverige, och j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra l&amp;auml;nder (t.ex. Danmark, Frankrike och Storbritannien) &amp;auml;r bristen p&amp;aring; svensk forskning p&amp;aring;taglig. Ytterligare ett stort problem &amp;auml;r sv&amp;aring;righeten att avgr&amp;auml;nsa GMO och f&amp;ouml;rhindra genspridning. Eftersom GMO-gr&amp;ouml;dor kan sprida sig och blandas in i annan odling vid uts&amp;auml;desproduktionen, vid odlingen, vid transport och lagring eller vid tillverkning av livsmedel &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att sp&amp;aring;ra och kontrollera. &amp;Auml;ven de b&amp;ouml;nder som ofrivilligt f&amp;aring;r inblandning av GMO blir skadest&amp;aring;ndskyldiga till f&amp;ouml;retaget som innehar patenten p&amp;aring; gr&amp;ouml;dan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175471" name="_Toc275175471"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245261" name="_Toc275245261"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245399" name="_Toc275245399"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336753" name="_Toc275336753"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338876" name="_Toc275338876"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433063" name="_Toc275433063"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971774" name="_Toc278971774"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;rkning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r mycket viktigt att man som konsument har m&amp;ouml;jlighet att veta huruvida varor och produkter inneh&amp;aring;ller GMO. Enligt EU-lagstiftning ska genetiskt modifierade organismer och produkter m&amp;auml;rkas och kunna sp&amp;aring;ras l&amp;auml;ngs med hela livsmedelskedjan, men lagstiftning har dock vissa brister. Mj&amp;ouml;lk, k&amp;ouml;tt eller &amp;auml;gg som kommer fr&amp;aring;n djur som har &amp;auml;tit genetiskt modifierat foder beh&amp;ouml;ver inte m&amp;auml;rkas. Den st&amp;ouml;rre delen av GMO-gr&amp;ouml;dorna som produceras i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r djurfoder avsedda f&amp;ouml;r export i-l&amp;auml;nder varf&amp;ouml;r mj&amp;ouml;lk, k&amp;ouml;tt och &amp;auml;gg fr&amp;aring;n svenska k&amp;ouml;ttproducenter som k&amp;ouml;pt in GMO-foder inte beh&amp;ouml;ver m&amp;auml;rkas upp. Det enda s&amp;auml;ttet att som konsument veta att animalieprodukter &amp;auml;r producerade utan GMO &amp;auml;r att k&amp;ouml;pa ekologiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245262" name="_Toc275245262"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245400" name="_Toc275245400"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336754" name="_Toc275336754"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338877" name="_Toc275338877"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433064" name="_Toc275433064"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971775" name="_Toc278971775"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill st&amp;auml;rka den nationella forskningen om GMO:s p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen b&amp;ouml;r i en demokratisk process ge riksdagen m&amp;ouml;jlighet att ta st&amp;auml;llning i grundl&amp;auml;ggande GMO-fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla varor p&amp;aring; marknaden som inneh&amp;aring;ller GMO m&amp;aring;ste f&amp;aring; en tydlig m&amp;auml;rkning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etablera en ekonomisk fond f&amp;ouml;r att kompensera f&amp;ouml;r de skador som spridning av GMO f&amp;ouml;rorsakar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De regler kring f&amp;ouml;rsiktighets&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r de GMO-gr&amp;ouml;dor som finns i jordbruket idag och som inf&amp;ouml;rts under den borgerliga regeringen &amp;auml;r f&amp;ouml;r svaga och beh&amp;ouml;ver sk&amp;auml;rpas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att inget land ska tvingas &amp;ouml;ppna upp f&amp;ouml;r GMO-gr&amp;ouml;dor som l&amp;auml;nderna i fr&amp;aring;ga inte vill ha.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett regelverk om hur inblandning av GMO i livsmedel ska kunna sp&amp;aring;ras m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det kan kr&amp;auml;vas nya s&amp;auml;rskilda regler f&amp;ouml;r ansvar och skadest&amp;aring;nd n&amp;auml;r en GMO-gr&amp;ouml;da har spridits. Vi anser att skadest&amp;aring;ndsansvaret m&amp;aring;ste ligga p&amp;aring; i f&amp;ouml;rsta hand tillverkaren, i andra hand brukaren av GMO d&amp;auml;r en obligatorisk ansvarsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kran kan kr&amp;auml;vas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anges om GMO b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175472" name="_Toc275175472"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245263" name="_Toc275245263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245401" name="_Toc275245401"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336755" name="_Toc275336755"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338878" name="_Toc275338878"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433065" name="_Toc275433065"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971776" name="_Toc278971776"&gt;&lt;/a&gt;Minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbrukets intensifiering och specialisering, d&amp;auml;r djurh&amp;aring;llningen skiljs fr&amp;aring;n v&amp;auml;xtodling, har lett till brutna kretslopp med &amp;ouml;kad tillf&amp;ouml;rsel och utsl&amp;auml;pp av &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande &amp;auml;mnen. L&amp;auml;ckage av &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande &amp;auml;mnen, fr&amp;auml;mst kv&amp;auml;ve och fosfor, p&amp;aring;verkar sj&amp;ouml;ar, hav och vattendrag mycket negativt. Varje &amp;aring;r tillf&amp;ouml;rs marken 15 000 ton fosfor fr&amp;aring;n det svenska jordbruket och 200 000 ton kv&amp;auml;ve varav det mesta kommer fr&amp;aring;n handelsg&amp;ouml;dsel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verg&amp;ouml;dningen inneb&amp;auml;r ett stort hot mot v&amp;aring;ra sj&amp;ouml;ar, hav och vattendrag, ett hot som p&amp;aring;verkar ekosystemen mycket negativt. I och med att jordbruket &amp;auml;r den enskilt st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;llan till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning m&amp;aring;ste l&amp;auml;ckaget av n&amp;auml;rsalter minska. Ett effektivt styrmedel f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l var skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska l&amp;auml;ckaget av n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; musselodlingar, kortade avst&amp;aring;nd mellan v&amp;auml;xtodling och djurh&amp;aring;llning, kv&amp;auml;vesparande &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring; som f&amp;aring;nggr&amp;ouml;dor, anl&amp;auml;ggande av skyddszoner samt v&amp;aring;rbearbetning. &amp;Ouml;kade incitament f&amp;ouml;r inhemsk odling av djurfoder kan ocks&amp;aring; bidra till minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175473" name="_Toc275175473"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245265" name="_Toc275245265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245403" name="_Toc275245403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336756" name="_Toc275336756"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338879" name="_Toc275338879"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433066" name="_Toc275433066"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971777" name="_Toc278971777"&gt;&lt;/a&gt;Kemikalier inom jordbruket&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom jordbruket anv&amp;auml;nds kemikalier inom det konventionella jordbruket i form av bek&amp;auml;mpningsmedel f&amp;ouml;r att minimera skadeangrepp samt att styra tillv&amp;auml;xten hos v&amp;auml;xter. Direkt eller indirekt exponering av dessa kemikalier kan resultera i stora negativa konsekvenser hos s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;auml;nniska som milj&amp;ouml;. Ofta anv&amp;auml;nds en blandning av olika bek&amp;auml;mpningsmedel vars sammanlagda ”cocktaileffekter” inte &amp;auml;r k&amp;auml;nda. Jordbruket &amp;auml;r, efter industrin, den st&amp;ouml;rsta konsumenten av bek&amp;auml;mpningsmedel och st&amp;aring;r f&amp;ouml;r drygt 18 procent av den totala f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen i Sverige. Enligt SCB slog f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av bek&amp;auml;mp-ningsmedel alla rekord under 2008 d&amp;aring; jordbrukarna k&amp;ouml;pte medel f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver 5&amp;nbsp;miljarder hektardoser. &amp;Auml;ven anv&amp;auml;ndningen av svampmedel &amp;ouml;kade rekordartat. &amp;Ouml;ver 50 procent mer fungicider anv&amp;auml;ndes under 2008 &amp;auml;n under 2007. Detta trots att 2008 inte var s&amp;auml;rskilt besv&amp;auml;rligt ur svampsynpunkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Os&amp;auml;kerheten kring m&amp;aring;nga kemikaliers risker &amp;auml;r stor, mindre &amp;auml;n fem procent av de drygt 100 000 kemikalier som finns p&amp;aring; den europeiska marknaden idag har testats i n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning. I och med denna os&amp;auml;kerhet vet vi &amp;auml;nnu inte vilka konsekvenser anv&amp;auml;ndningen av kemikalier inom jordbruket kommer att f&amp;aring;. Det vi d&amp;auml;remot vet &amp;auml;r att kemikalier p&amp;aring;verkar livsvillkoren p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som vi inte vet och kan styra varf&amp;ouml;r det utg&amp;ouml;r ett hot mot den naturliga balansen mellan v&amp;auml;xt- och djurliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r den borgerliga regeringen slopade handelsg&amp;ouml;dselskatten togs &amp;auml;ven skatten p&amp;aring; kadmium bort. Kadmium &amp;auml;r en mycket giftig tungmetall som bland annat kan orsaka hormonrubbningar, cancer, njurskador och bensk&amp;ouml;rhet. Nya forskningsresultat har visat att kadmium &amp;auml;r farligare &amp;auml;n man tidigare trott, vilket resulterat i att det europeiska livsmedelsverket EFSA har s&amp;auml;nkt de rekommenderade gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena med tv&amp;aring; tredjedelar. Kadmium finns i olika h&amp;ouml;ga halter i handelsg&amp;ouml;dsel och tillf&amp;ouml;rs s&amp;aring;ledes jorden vid g&amp;ouml;dsling. Gr&amp;ouml;da som odlas i jord med kadmium tar upp tungmetallen via rotsystemet varf&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r i sig kadmium fr&amp;auml;mst genom maten. Skatten p&amp;aring; kadmium resulterade i h&amp;ouml;gre priser p&amp;aring; g&amp;ouml;dsel med h&amp;ouml;ga kadmiumhalter och d&amp;auml;rmed mindre spridning av denna typ av g&amp;ouml;dsel. I och med att denna skatt nu &amp;auml;r borta finns en risk att m&amp;auml;ngden kadmium i svenska livsmedel kommer att &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245266" name="_Toc275245266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245404" name="_Toc275245404"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336757" name="_Toc275336757"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338880" name="_Toc275338880"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433067" name="_Toc275433067"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971778" name="_Toc278971778"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill utreda en differentiering av bek&amp;auml;mpningsmedelsskatten utifr&amp;aring;n bek&amp;auml;mpningsmedlens farlighet f&amp;ouml;r milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r inom EU vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade kontroller, utfasning av &amp;auml;mnen och f&amp;ouml;r s&amp;auml;nkta gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r hur mycket bek&amp;auml;mpningsmedel som f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas inom jordbruket. Inom ramen f&amp;ouml;r EU:s bek&amp;auml;mpnings-medelsf&amp;ouml;rordning b&amp;ouml;r Sverige ha som inriktning att inte godk&amp;auml;nna nya bek&amp;auml;mpningsmedel med hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen, samt att d&amp;auml;r s&amp;aring; &amp;auml;r l&amp;auml;mp-ligt ompr&amp;ouml;va redan godk&amp;auml;nda produkter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anges om kemikalier inom jordbruket b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc241031853" name="_Toc241031853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241031959" name="_Toc241031959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241032894" name="_Toc241032894"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241037849" name="_Toc241037849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241037913" name="_Toc241037913"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241641149" name="_Toc241641149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241641178" name="_Toc241641178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242430676" name="_Toc242430676"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242507629" name="_Toc242507629"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242514887" name="_Toc242514887"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242514916" name="_Toc242514916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175474" name="_Toc275175474"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245267" name="_Toc275245267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245405" name="_Toc275245405"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336758" name="_Toc275336758"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338881" name="_Toc275338881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433068" name="_Toc275433068"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971779" name="_Toc278971779"&gt;&lt;/a&gt;K&amp;ouml;ttkonsumtion&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumtionen av animaliskt livsmedel &amp;ouml;kar explosionsartat i v&amp;auml;rlden. Enligt en forskningsrapport fr&amp;aring;n SIK (Institutet f&amp;ouml;r livsmedel och bioteknik) har k&amp;ouml;ttkonsumtionen i Sverige &amp;ouml;kat med 50&amp;nbsp;procent fr&amp;aring;n 1990 till 2005. Fr&amp;auml;mst &amp;auml;ter vi mycket mer importerat k&amp;ouml;tt och utvecklingen g&amp;ouml;r att v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen och f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;ttindustrin st&amp;aring;r idag f&amp;ouml;r drygt 18 procent av v&amp;auml;rldens alla utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. Det &amp;auml;r lika mycket som alla transporter runt om i v&amp;auml;rlden. Ytterligare en aspekt som b&amp;ouml;r beaktas g&amp;auml;llande k&amp;ouml;ttkonsumtionen &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;aring;ngen p&amp;aring; den begr&amp;auml;nsade jordbruksmark v&amp;auml;rlden har att tillg&amp;aring;. 70 procent av jordens jordbruksmark g&amp;aring;r idag &amp;aring;t f&amp;ouml;r att odla foder till k&amp;ouml;ttdjur. F&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra ytor f&amp;ouml;r betande k&amp;ouml;ttdjur sk&amp;ouml;vlas regnskog, vilket &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande ur s&amp;aring;v&amp;auml;l milj&amp;ouml;-, klimat- som r&amp;auml;ttvisesynpunkt. Summerat s&amp;aring; g&amp;aring;r det &amp;aring;t 10 g&amp;aring;nger s&amp;aring; mycket resurser f&amp;ouml;r att producera 1 kilo k&amp;ouml;tt som till att producera 1 kilo vegetabilier med samma proteininneh&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245268" name="_Toc275245268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245406" name="_Toc275245406"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336759" name="_Toc275336759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338882" name="_Toc275338882"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433069" name="_Toc275433069"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971780" name="_Toc278971780"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredning b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas om inf&amp;ouml;rande av ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r att minska livsmedelskedjans, inklusive animalieproduktionens, p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimat och milj&amp;ouml;. Vi vill inf&amp;ouml;ra ett nytt m&amp;aring;l om en minskning av k&amp;ouml;ttkonsumtionen med 25 procent till 2020 i Sverige och EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumentens makt b&amp;ouml;r &amp;ouml;kas genom b&amp;auml;ttre m&amp;auml;rkning av mat. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra ursprungsm&amp;auml;rkning av alla k&amp;ouml;ttslag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturbetesk&amp;ouml;tt &amp;auml;r b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att branschen borde agera s&amp;aring; att konsumenter ges m&amp;ouml;jlighet att se vilket k&amp;ouml;tt som &amp;auml;r naturbetesk&amp;ouml;tt. F&amp;ouml;r detta kr&amp;auml;vs b&amp;auml;ttre information i hela livsmedelskedjan, fr&amp;aring;n jordbrukaren via aff&amp;auml;ren och restaurangen till konsumenten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera i EU f&amp;ouml;r ett slutdatum d&amp;aring; kontraproduktiva subventioner som st&amp;ouml;der k&amp;ouml;tt- och mejeriindustrin ska vara utfasade.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;kad andel vegetabilier i kosten &amp;auml;r inte bara bra ur milj&amp;ouml;synpunkt utan fr&amp;auml;mjar &amp;auml;ven h&amp;auml;lsan. Livsmedelsverket rekommenderar att det alltid ska finnas ett vegetariskt alternativ i skolan som alla elever f&amp;aring;r ta av. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen ska verka f&amp;ouml;r att kommuner b&amp;ouml;r uppmuntra vegetarisk kost genom att alltid servera en vegetarisk r&amp;auml;tt. Ett annat alternativ &amp;auml;r att inf&amp;ouml;ra en vegetarisk dag i veckan. Detta minskar klimatbelastningen s&amp;aring;v&amp;auml;l som p&amp;aring;verkan p&amp;aring; ekosystem och den biologiska m&amp;aring;ngfalden. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.35mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Se &amp;auml;ven v&amp;aring;r motion om minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175475" name="_Toc275175475"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245269" name="_Toc275245269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245407" name="_Toc275245407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336760" name="_Toc275336760"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338883" name="_Toc275338883"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433070" name="_Toc275433070"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971781" name="_Toc278971781"&gt;&lt;/a&gt;Hav och fiske&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175476" name="_Toc275175476"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245270" name="_Toc275245270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245408" name="_Toc275245408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336761" name="_Toc275336761"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338884" name="_Toc275338884"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433071" name="_Toc275433071"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971782" name="_Toc278971782"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Havet p&amp;aring;verkas av dess omgivning – b&amp;aring;de landbaserade verksamheter och havsbaserade. F&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med de stora milj&amp;ouml;problem &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r idag och hejda f&amp;ouml;rlusten av arter i haven kr&amp;auml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett integrerat nyttjande och skydd av havsmilj&amp;ouml;erna. F&amp;ouml;r att ta ett n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt helhetsgrepp p&amp;aring; havsmilj&amp;ouml;politiken m&amp;aring;ste alla relevanta akt&amp;ouml;rer inkluderas. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste s&amp;aring;ledes ske inom alla ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;den – nationellt s&amp;aring;v&amp;auml;l som internationellt, i alla ber&amp;ouml;rda sektorer – fr&amp;aring;n fiske till jordbruk. S&amp;aring; som havsmilj&amp;ouml;arbetet bedrivs idag pekar det mesta mot ett of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat eller t.o.m. f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrat tillst&amp;aring;nd om ett eller ett par decennier. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att utveckla nya verktyg f&amp;ouml;r att samordna de skilda behoven f&amp;ouml;r nyttjande och skydd och skapa tydlighet i ansvarsfr&amp;aring;gorna. Detta kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att undvika on&amp;ouml;diga konflikter mellan olika n&amp;auml;ringar. Fisk och fiskefr&amp;aring;gor kan t.ex. inte separeras fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga havsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175477" name="_Toc275175477"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245271" name="_Toc275245271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245409" name="_Toc275245409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336762" name="_Toc275336762"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338885" name="_Toc275338885"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433072" name="_Toc275433072"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971783" name="_Toc278971783"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verg&amp;ouml;dning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;rings&amp;auml;mnen fr&amp;aring;n jordbruk och avlopp &amp;ouml;verg&amp;ouml;der haven, vilket resulterar i att m&amp;auml;ngden organiskt material (s&amp;aring; som alger och v&amp;auml;xtplankton) &amp;ouml;kar. &amp;Auml;ven trafikens och sj&amp;ouml;fartens kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;pp har en stor p&amp;aring;verkan p&amp;aring; &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring; &amp;ouml;verproduktion av organiskt material &amp;ouml;verstiger den normala konsumtionen r&amp;auml;cker inte syret till f&amp;ouml;r att bryta ned det organiska materialet. Resultatet blir syrebrist och slutligen d&amp;ouml;da bottnar. &amp;Ouml;verg&amp;ouml;dningen leder &amp;auml;ven till igenvuxna vikar och krympande vattenytor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245272" name="_Toc275245272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245410" name="_Toc275245410"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336763" name="_Toc275336763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338886" name="_Toc275338886"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433073" name="_Toc275433073"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971784" name="_Toc278971784"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inr&amp;auml;tta odlingsfria zoner mot angr&amp;auml;nsade vattenmilj&amp;ouml;er. Detta har s&amp;aring; stor betydelse f&amp;ouml;r den hotande vattenmilj&amp;ouml;n att det ber&amp;auml;ttigar f&amp;ouml;r inf&amp;ouml;rande av en lagstiftning g&amp;auml;llande skyddszoner av odlingar n&amp;auml;ra vattnet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom de satsningar som m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att stoppa utsl&amp;auml;ppen vid k&amp;auml;llan, b&amp;ouml;r satsningar g&amp;ouml;ras p&amp;aring; andra reningsmetoder. Odling av bl&amp;aring;musslor har visat sig vara mycket effektivt b&amp;aring;de ur ekologisk och ekonomisk synvinkel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras till att fr&amp;auml;mst gynna omst&amp;auml;llningen till ekologiska jordbruk och djurh&amp;aring;llning (som s&amp;auml;kras mot n&amp;auml;ringsl&amp;auml;ckage) samt att det inf&amp;ouml;rs ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska n&amp;auml;ringsl&amp;auml;ckaget till havsmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275338887" name="_Toc275338887"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433074" name="_Toc275433074"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971785" name="_Toc278971785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175478" name="_Toc275175478"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245273" name="_Toc275245273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245411" name="_Toc275245411"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336764" name="_Toc275336764"&gt;&lt;/a&gt;Farliga &amp;auml;mnen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Farliga &amp;auml;mnen &amp;auml;r antingen &amp;auml;mnen som inte finns naturligt eller &amp;auml;mnen som har en l&amp;aring;ngt h&amp;ouml;gre koncentration &amp;auml;n vad som finns naturligt. Exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dana &amp;auml;r dioxiner, hexaklorbensen och PCB. Dessa &amp;auml;mnen bildas bland annat vid industriprocesser, vid f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av t.ex. sopor och kol samt kommer fr&amp;aring;n deponier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Belastningen av de h&amp;auml;r &amp;auml;mnena har lyckligtvis minskat under de senaste 20–30 &amp;aring;ren men de utg&amp;ouml;r fortfarande ett stort hot mot &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Dessa &amp;auml;mnen kan finnas kvar i havsmilj&amp;ouml;n under mycket l&amp;aring;ng tid eftersom de ackumuleras i den marina n&amp;auml;ringsv&amp;auml;ven. Resultaten &amp;auml;r bland annat f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad fortplantningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, h&amp;ouml;jda halter av f&amp;ouml;roreningarna i matfisk samt s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsostatus hos de marina arterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med dessa utsl&amp;auml;pp kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder vid k&amp;auml;llan och p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt minskad spridning av dessa &amp;auml;mnen. I denna motion behandlas kemikalier i jordbruket. Andra f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur m&amp;auml;ngden kemikalier kan minskas presenteras i v&amp;aring;r motion om kemikalier.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275338888" name="_Toc275338888"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433075" name="_Toc275433075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971786" name="_Toc278971786"&gt;&lt;/a&gt;Fiske&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring; fiskarterna &amp;ouml;verfiskas rubbas havens k&amp;auml;nsliga ekosystem. I dag &amp;auml;r s&amp;aring; mycket som 88 procent av alla fiskarter inom EU hotade av &amp;ouml;verfiske. N&amp;auml;r vissa arter &amp;ouml;verfiskas rubbas balansen i havens ekosystem och kan utl&amp;ouml;sa oanade effekter och kedjereaktioner i n&amp;auml;ringskedjan. Ett problem &amp;auml;r att de kvoter som fastst&amp;auml;llts av EU inte har baserats p&amp;aring; forskarnas r&amp;aring;d om t&amp;aring;liga fiskebest&amp;aring;nd. Ytterligare ett problem &amp;auml;r att storleken p&amp;aring; fiskeflottan &amp;auml;r l&amp;aring;ngt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n vad best&amp;aring;nden t&amp;aring;l. Ut&amp;ouml;ver det tillkommer problemet med illegalt fiske. Effektivisering av fiskeflottan och fiskeredskapen m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre f&amp;aring;ngster &amp;auml;n vad som tidigare var m&amp;ouml;jligt. Subventioner av br&amp;auml;nsle g&amp;ouml;r det &amp;auml;ven ekonomiskt m&amp;ouml;jligt att vara ute l&amp;auml;ngre p&amp;aring; haven. Det g&amp;aring;r till exempel &amp;aring;t 8 liter diesel f&amp;ouml;r att f&amp;aring;nga 1 kilo havskr&amp;auml;ftor, vilket inte skulle vara m&amp;ouml;jligt utan subventionerna. Detta resulterar &amp;auml;ven i betydande klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n fiskeflottan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bottentr&amp;aring;lningen &amp;auml;r ett stort hot mot k&amp;auml;nsliga och ofta relativt ok&amp;auml;nda havsmilj&amp;ouml;er och ekosystem. De flesta arter som lever i djuphaven har en l&amp;aring;ngsam tillv&amp;auml;xt- och reproduktionstakt, vilket g&amp;ouml;r att det tar mycket l&amp;aring;ng tid innan m&amp;auml;ngden fisk som tas upp kan ers&amp;auml;ttas. Extremt tunga redskap anv&amp;auml;nds som river upp skadliga stoftmoln och &amp;ouml;del&amp;auml;gger livet p&amp;aring; bottnarna. P&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns bottnar finns i dag dumpade stridsmedel och p&amp;aring; m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den finns gifter och kemikalier lagrade i bottensedimenten som kan frig&amp;ouml;ras vid bottentr&amp;aring;lning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bottentr&amp;aring;lning medverkar &amp;auml;ven till att fosfor frig&amp;ouml;rs ur sedimenten och bidrar till &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning. Ett f&amp;ouml;rbud mot bottentr&amp;aring;lning skulle medf&amp;ouml;ra att m&amp;auml;ngden utkast av fisk (fisk som kastas &amp;ouml;verbord f&amp;ouml;r att den inte &amp;auml;r &amp;ouml;nskad) minskas. Data fr&amp;aring;n Fiskeriverket visar p&amp;aring; s&amp;aring; mycket som 27 procent utkast av ungtorsk fr&amp;aring;n bottentr&amp;aring;lningsfiske j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 3 procent fr&amp;aring;n n&amp;auml;tfiske efter torsk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fisk och skaldjur &amp;auml;r nyttiga livsmedel och det &amp;auml;r viktigt att dessa nyttjas p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Vi menar att fiskeripolitiken beh&amp;ouml;ver integreras i milj&amp;ouml;politiken och fisken m&amp;aring;ste ses som en del av ekosystemen. En investering i livskraftiga best&amp;aring;nd &amp;auml;r l&amp;ouml;nsam och till gagn f&amp;ouml;r alla parter. Uppbyggnad av fiskvandringsv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att stimulera tillv&amp;auml;xten av fiskarter beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att fisken som resurs, och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r fisketurism, ska v&amp;auml;rnas och uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas p&amp;aring; livskraftiga niv&amp;aring;er i v&amp;aring;ra vattendrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill v&amp;auml;rna fiskebest&amp;aring;nden globalt, inte enbart p&amp;aring; v&amp;aring;ra egna vatten. Idag m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r EU:s gemensamma fiskeripolitik utnyttjande av fattiga l&amp;auml;nders fiskebest&amp;aring;nd. Detta rovfiske f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r inte bara havsmilj&amp;ouml;n utan &amp;auml;ven livsvillkoren f&amp;ouml;r lokalbefolkningen som blir bestulen p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l livsmedel som arbetstillf&amp;auml;llen. Ungef&amp;auml;r 40 procent av EU-flottans f&amp;aring;ngster ber&amp;auml;knas komma fr&amp;aring;n fiskevatten utanf&amp;ouml;r EU.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245274" name="_Toc275245274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245412" name="_Toc275245412"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336765" name="_Toc275336765"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338889" name="_Toc275338889"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433076" name="_Toc275433076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971787" name="_Toc278971787"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiskekvoterna ska vara baserade p&amp;aring; forskarnas rekommendationer och vara n&amp;aring;got som man f&amp;ouml;rhandlar om med beaktande av all kunskap om milj&amp;ouml;ns tillst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r fiskestopp p&amp;aring; alla hotade arter och best&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiskeflottans kapacitet ska anpassas till best&amp;aring;nden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att de fiskeavtal som EU tecknar med utvecklingsl&amp;auml;nder, vilka bidrar till rovdrift och f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r livsvillkoren f&amp;ouml;r lokalbefolkningen, omedelbart stoppas. Nya avtal ska baseras p&amp;aring; folkr&amp;auml;ttsliga principer och respekt f&amp;ouml;r inv&amp;aring;narna i avtalsl&amp;auml;nderna. EU:s framtida fiskeriavtal ska garantera att fisket i tredje lands vatten sker p&amp;aring; verkliga &amp;ouml;verskottsresurser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra flera skyddade marina omr&amp;aring;den och fiskefria omr&amp;aring;den. Fredade fiskefria omr&amp;aring;den kan fungera som barnkammare f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kommersiella fiskarter och andra arter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om fiske b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175479" name="_Toc275175479"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245275" name="_Toc275245275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245413" name="_Toc275245413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336766" name="_Toc275336766"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338890" name="_Toc275338890"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433077" name="_Toc275433077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971788" name="_Toc278971788"&gt;&lt;/a&gt;Havstransporter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transporter p&amp;aring; havet har m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rdelar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med transporter p&amp;aring; land. Br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukningen och utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r l&amp;auml;gre, investeringar i vattenv&amp;auml;gar &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt l&amp;aring;ga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar och trafiks&amp;auml;kerheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g. D&amp;auml;remot p&amp;aring;verkar sj&amp;ouml;farten milj&amp;ouml;n negativt i och med de kemiska &amp;auml;mnen som l&amp;auml;cker – eller sl&amp;auml;pps ut, utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n avlopp samt olycksrisker och oljeutsl&amp;auml;pp. Hittills svaga milj&amp;ouml;krav f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten har gjort att den &amp;auml;r betydligt s&amp;auml;mre milj&amp;ouml;anpassad &amp;auml;n vad den borde vara. Till exempel finns det inget krav p&amp;aring; katalysator f&amp;ouml;r att minska kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen. Det finns idag v&amp;auml;l bepr&amp;ouml;vad katalysatorteknik som tar bort 90 procent av kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen. EU har &amp;auml;ven ber&amp;auml;knat att de stora fartygen &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att bli den st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppsk&amp;auml;llan av svaveloxid (f&amp;ouml;rsurning och h&amp;auml;lsoproblem) och kv&amp;auml;veoxider (&amp;ouml;verg&amp;ouml;dning och h&amp;auml;lsoproblem) i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt EU:s energiskattedirektiv ska medlemsstaterna bevilja skattebefrielse f&amp;ouml;r br&amp;auml;nsle f&amp;ouml;r fiskefartyg p&amp;aring; gemenskapens vatten. Direktivet medger d&amp;auml;remot en m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra nationella undantag och variationer, men alla fiskenationer runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har n&amp;aring;gon form av skattebefrielse f&amp;ouml;r br&amp;auml;nsle avsett f&amp;ouml;r fiskefartyg. Dessa subventioner bidrar inte bara till utfiskningen av v&amp;aring;ra fiskebest&amp;aring;nd utan &amp;auml;ven till v&amp;auml;xthuseffekten och f&amp;ouml;roreningar i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fritidsb&amp;aring;tar med tv&amp;aring;taktsmotorer st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en del av de gifter som sl&amp;auml;pps ut i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Alkylatbensin minskar utsl&amp;auml;ppen av det farliga kolv&amp;auml;tet PAH med 80–90 procent och kv&amp;auml;veoxider med 30– 60 procent. Alkylatbensin anv&amp;auml;nds idag endast i liten utstr&amp;auml;ckning, vilket i princip beror p&amp;aring; tv&amp;aring; orsaker. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta finns alkylatbensin p&amp;aring; pump endast l&amp;auml;ttillg&amp;auml;ngligt i vissa delar av landet, framf&amp;ouml;rallt i Stockholms sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd. I &amp;ouml;vriga landet &amp;auml;r konsumenterna h&amp;auml;nvisade till ink&amp;ouml;p av br&amp;auml;nslet i dunkar till ett mycket h&amp;ouml;gre pris. F&amp;ouml;r det andra &amp;auml;r efterfr&amp;aring;gan mycket svag i de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r den &amp;auml;r l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig. De flesta b&amp;aring;t&amp;auml;gare k&amp;auml;nner inte till alkylatbensinens stora f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att p&amp;aring;verka konsumenters attityd och Sj&amp;ouml;fartsverket arbetar med en informationsstrategi f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda detta. Men vi ser att det &amp;auml;ven finns ett behov av att anv&amp;auml;nda ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av alkylatbensin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns det ca 200 000 tv&amp;aring;taktsmotorer i bruk. De stora utsl&amp;auml;ppen p&amp;aring;verkar livet i haven. Stora m&amp;auml;ngder giftiga kolv&amp;auml;ten g&amp;aring;r d&amp;auml;rmed direkt ut i vattnet. Full gas med en tv&amp;aring;taktsmotor p&amp;aring; 70 hk i 25 timmar inneb&amp;auml;r att 300&amp;nbsp;liter bensin h&amp;auml;llts ut i havet. K&amp;ouml;r du ett dygn med 70–80 hk tv&amp;aring;taktsmotor spyr den ut ett badkar med oanv&amp;auml;nd bensin.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245276" name="_Toc275245276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245414" name="_Toc275245414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336767" name="_Toc275336767"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338891" name="_Toc275338891"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433078" name="_Toc275433078"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971789" name="_Toc278971789"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r aktivt driva en kraftig h&amp;ouml;jning av sanktionerna f&amp;ouml;r oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill inf&amp;ouml;ra ett krav p&amp;aring; att alla fartyg som trafikerar EU:s vatten ska ha katalysator.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokus f&amp;ouml;r utvecklingen av fartyg ska ligga p&amp;aring; skrov, propellrar och motorer som &amp;auml;r milj&amp;ouml;anpassade.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera aktivt f&amp;ouml;r att EU ska &amp;auml;ndra energiskattedirektivet s&amp;aring; att br&amp;auml;nslesubventionerna avvecklas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om sj&amp;ouml;fartens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275433079" name="_Toc275433079"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275175480" name="_Toc275175480"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245277" name="_Toc275245277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245415" name="_Toc275245415"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336768" name="_Toc275336768"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338892" name="_Toc275338892"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971790" name="_Toc278971790"&gt;&lt;/a&gt;Strandskydd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strandzonerna &amp;auml;r av mycket stor betydelse f&amp;ouml;r den biologis&amp;shy;ka m&amp;aring;ngfalden. M&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra fiskarter &amp;auml;r helt beroende av den skyddade och n&amp;auml;ringsrika milj&amp;ouml;n vid stranden. Str&amp;auml;n&amp;shy;derna &amp;auml;r &amp;auml;ven h&amp;aring;llplatser f&amp;ouml;r flyttf&amp;aring;glar d&amp;auml;r de kan fylla sina n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga energireserver. N&amp;auml;stan en tredjedel av Sveri&amp;shy;ges hotade eller missgynnade arter &amp;auml;r knutna till strand- el&amp;shy;ler vattenmilj&amp;ouml;er. En restriktiv inst&amp;auml;llning till att bygga vid vatten har &amp;auml;ven f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad bety&amp;shy;delse f&amp;ouml;r att minska negativa effekter av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;shy;arna i form av &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar, ras och erosion.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245278" name="_Toc275245278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245416" name="_Toc275245416"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336769" name="_Toc275336769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338893" name="_Toc275338893"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433080" name="_Toc275433080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971791" name="_Toc278971791"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha ett differentierat strandskydd som st&amp;auml;rks i exploaterade omr&amp;aring;den och l&amp;auml;ttas i oexploaterade omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; beslutsunderlag n&amp;auml;r omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r landsbygdsutveckling ska inr&amp;auml;ttas. En kartl&amp;auml;ggning av kommunens omr&amp;aring;den m&amp;aring;ste redovisa natur&amp;shy;v&amp;auml;rden och friluftsaspekter och inneh&amp;aring;lla kartmaterial som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att bed&amp;ouml;ma tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; olika strandmilj&amp;ouml;er.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om strandskydd b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175481" name="_Toc275175481"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245279" name="_Toc275245279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245417" name="_Toc275245417"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336770" name="_Toc275336770"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338894" name="_Toc275338894"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433081" name="_Toc275433081"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971792" name="_Toc278971792"&gt;&lt;/a&gt;Skog&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige best&amp;aring;r till ungef&amp;auml;r tv&amp;aring; tredjedelar av skog. P&amp;aring; ca 95 procent av dessa marker bedrivs skogsbruk. Skogen betyder mycket f&amp;ouml;r Sveriges v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Skogen betyder &amp;auml;ven mycket i form av produktion av biobr&amp;auml;nsle som kan ers&amp;auml;tta fossila br&amp;auml;nslen och bidra till att motverka klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. N&amp;auml;r skogen v&amp;auml;xer binds koldioxid, n&amp;auml;r uttaget &amp;ouml;kar frig&amp;ouml;rs koldioxid. Utveckling och satsning p&amp;aring; skogsbruket &amp;auml;r en viktig del i en gr&amp;ouml;n och h&amp;aring;llbar omst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens skogsbruk beh&amp;ouml;ver dock f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och f&amp;ouml;rnyas. Samtidigt som efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; r&amp;aring;varan &amp;ouml;kar lever en stor m&amp;auml;ngd v&amp;auml;xt- och djurarter i v&amp;aring;ra skogar under hot. P&amp;aring; r&amp;ouml;dlistan i Sverige klassas f&amp;ouml;r tillf&amp;auml;llet n&amp;auml;stan 2 000 arter som missgynnade eller hotade. Vid uttag av biomassa m&amp;aring;ste ansvarstagande f&amp;ouml;r skogens biologiska m&amp;aring;ngfald tas. Det &amp;auml;r mycket viktigt att skogsv&amp;aring;rds-lagens j&amp;auml;mst&amp;auml;llda produktionsm&amp;aring;l och milj&amp;ouml;m&amp;aring;l balanseras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Levande skogar inneb&amp;auml;r att skogens och skogsmarkens v&amp;auml;rde f&amp;ouml;r biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska m&amp;aring;ngfalden bevaras samt kulturmilj&amp;ouml;v&amp;auml;rden och sociala v&amp;auml;rden v&amp;auml;rnas. Dessv&amp;auml;rre bed&amp;ouml;ms inte m&amp;aring;let n&amp;aring;s till 2020. Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsr&amp;aring;det menade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i den senaste utv&amp;auml;rderingen (2009) att det br&amp;aring;dskar med att vidta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rer om m&amp;aring;let ska vara m&amp;ouml;jligt att n&amp;aring; p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt. M&amp;auml;ngden d&amp;ouml;d ved, gammal skog och &amp;auml;ldre l&amp;ouml;vrik skog har &amp;ouml;kat, men samtidigt forts&amp;auml;tter biologiskt och kulturellt v&amp;auml;rdefulla milj&amp;ouml;er att utarmas. Fortfarande avverkas v&amp;auml;rdefull skog i Sverige. Under perioden 2004–2008 avverkades 12 600 ha oskyddade v&amp;auml;rdek&amp;auml;rnor, vilket motsvarade en femtedel av de v&amp;auml;rdek&amp;auml;rnor som erh&amp;aring;llit skydd under perioden. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen av det brukade produktions-landskapet forts&amp;auml;tter genom den tilltagande intensifieringen med nya brukningsmetoder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2008 f&amp;ouml;reslog Milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsr&amp;aring;det ett nytt delm&amp;aring;l om en total skyddsniv&amp;aring; p&amp;aring; 2,6 miljoner ha f&amp;ouml;rdelat p&amp;aring; 6,7 procent formellt skyddad och 4,2 procent frivilligt. Kostnaden f&amp;ouml;r ink&amp;ouml;p av skog f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let ligger i intervallet 18–22,5 miljarder kronor. P&amp;aring; 10 &amp;aring;rs sikt skulle kostnaderna s&amp;aring;ledes bli 1,8–2,2 miljarder kronor per &amp;aring;r. P&amp;aring; 15 &amp;aring;r skulle kostnaderna bli 1,2–1,5 miljarder kronor &amp;aring;rligen. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let p&amp;aring; 20 &amp;aring;rs sikt skulle kostnaderna bli 0,9–1,1 miljarder &amp;aring;rligen. En l&amp;aring;ngsammare m&amp;aring;luppfyllelse riskerar att leda till att v&amp;auml;rdek&amp;auml;rnor hotas av avverkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r mycket angel&amp;auml;get att g&amp;ouml;ra en genomg&amp;aring;ng av l&amp;auml;get f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden utanf&amp;ouml;r skyddade omr&amp;aring;den. B&amp;aring;de skogsbruket och f&amp;ouml;rvaltningen av omr&amp;aring;den med formellt skydd beh&amp;ouml;ver ta st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Ytterligare ett problem &amp;auml;r efterlevnaden av skogsv&amp;aring;rdslagen. Skogsstyrelsens inventering fr&amp;aring;n 2006 visar att ungef&amp;auml;r en fj&amp;auml;rdedel av alla avverkningar inte lever upp till lagens krav. F&amp;ouml;r privata skogs&amp;auml;gare l&amp;aring;g andelen underk&amp;auml;nda avverkningar p&amp;aring; hela 32 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175482" name="_Toc275175482"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245280" name="_Toc275245280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245418" name="_Toc275245418"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336771" name="_Toc275336771"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338895" name="_Toc275338895"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433082" name="_Toc275433082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971793" name="_Toc278971793"&gt;&lt;/a&gt;Internationellt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt hot mot den biologiska m&amp;aring;ngfalden v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver &amp;auml;r exploatering av skog. Illegala skogsavverkningar i fattigare l&amp;auml;nder &amp;auml;r ett enormt stort problem. Avskogning i utvecklingsl&amp;auml;nder initierad genom m&amp;auml;nsklig aktivitet motsvarar dessutom ungef&amp;auml;r 20&amp;nbsp;procent av de globala v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen. EU:s omfattande import av illegalt avverkade skogsprodukter fr&amp;aring;n tredje v&amp;auml;rlden leder till sk&amp;ouml;vlad regnskog, utarmad biologisk m&amp;aring;ngfald och allvarliga kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Detta drabbar fattiga m&amp;auml;nniskor och i synnerhet kvinnor h&amp;aring;rt.&lt;a id="_Toc241925681" name="_Toc241925681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241926914" name="_Toc241926914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241941283" name="_Toc241941283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc241941353" name="_Toc241941353"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242017174" name="_Toc242017174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242274795" name="_Toc242274795"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242274868" name="_Toc242274868"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242274940" name="_Toc242274940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242275014" name="_Toc242275014"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242275088" name="_Toc242275088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242275161" name="_Toc242275161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242275379" name="_Toc242275379"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242277008" name="_Toc242277008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242277080" name="_Toc242277080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242277152" name="_Toc242277152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242509715" name="_Toc242509715"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245281" name="_Toc275245281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245419" name="_Toc275245419"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336772" name="_Toc275336772"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338896" name="_Toc275338896"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433083" name="_Toc275433083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971794" name="_Toc278971794"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer skog beh&amp;ouml;ver skyddas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inga skogar med h&amp;ouml;ga naturv&amp;auml;rden ska avverkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndra skogsv&amp;aring;rdslagstiftningen och inf&amp;ouml;r hyggesfritt skogsbruk som ett alternativt skogsbruk.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra en naturv&amp;aring;rdsavgift f&amp;ouml;r avverkning av skog. Avgiften b&amp;ouml;r kopplas till virkesuttag och kommer s&amp;aring;ledes att vara proportionell mot den &amp;aring;rliga avverkningen i Sverige och direkt kopplad till den milj&amp;ouml;belastning p&amp;aring; naturmilj&amp;ouml;n som skogsbruk utg&amp;ouml;r. Int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n naturv&amp;aring;rdsavgiften b&amp;ouml;r &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkas f&amp;ouml;r formellt skogsskydd, markinl&amp;ouml;sen och intr&amp;aring;ngsers&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;auml;rk milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsynen i produktionsskog.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r sanktioner mot &amp;ouml;vertr&amp;auml;delse av skogsv&amp;aring;rdslagen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r en bindande lagstiftning och ett regelverk som stoppar importen av illegalt avverkad skog inom Sverige och EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver en nationell strategi f&amp;ouml;r bioenergi f&amp;ouml;r att klara en &amp;ouml;kad produktion utan att minska den biologiska m&amp;aring;ngfalden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten m&amp;aring;ste bedriva ett aktivt f&amp;ouml;rvaltarskap &amp;ouml;ver sina skogsomr&amp;aring;den. Det statliga &amp;auml;gandet av skogsomr&amp;aring;den b&amp;ouml;r samlas i ett bolag. Det nya skogsbolaget b&amp;ouml;r inte ha avkastning som fr&amp;auml;msta m&amp;aring;l, utan en h&amp;aring;llbar anv&amp;auml;ndning av skogens resurser. Parallellt med det b&amp;ouml;r bolaget &amp;aring;l&amp;auml;ggas att avs&amp;auml;tta st&amp;ouml;rre arealer till skyddade naturomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder i skogen b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275175484" name="_Toc275175484"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245284" name="_Toc275245284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245422" name="_Toc275245422"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336773" name="_Toc275336773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338897" name="_Toc275338897"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433084" name="_Toc275433084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971795" name="_Toc278971795"&gt;&lt;/a&gt;Rovdjur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rovdjuren utg&amp;ouml;r en viktig faktor d&amp;aring; de som toppredatorer st&amp;aring;r &amp;ouml;verst i n&amp;auml;ringssystemet och s&amp;aring;ledes har en mycket viktig roll i ekosystemet. Forskning visar dessutom att rovdjurens betydelse f&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r l&amp;aring;ngt viktigare &amp;auml;n vad man tidigare bed&amp;ouml;mt vara fallet. Utd&amp;ouml;endet av en enda toppredator kan f&amp;aring; ett helt ekosystem att kollapsa, speciellt om artrikedomen &amp;auml;r l&amp;aring;g. Bristen p&amp;aring; rovdjur kan g&amp;ouml;ra att v&amp;auml;xt&amp;auml;tare som hjort och &amp;auml;lg &amp;ouml;kar i antal, med f&amp;ouml;ljden att v&amp;auml;xtarter betas ner och f&amp;ouml;rsvinner. D&amp;aring; minskar den energiproduktion som utg&amp;ouml;r basen f&amp;ouml;r hela ekosystemet, vilket i sin tur utl&amp;ouml;ser en kaskad av effekter upp&amp;aring;t i n&amp;auml;ringskedjan. Om balansen mellan betesdjur och rovdjur rubbas och antalet betesdjur &amp;ouml;kar leder detta till negativa effekter f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Ett resultat av en s&amp;aring;dan obalans &amp;auml;r t.ex. en l&amp;aring;g niv&amp;aring; p&amp;aring; f&amp;ouml;ryngringen av l&amp;ouml;vtr&amp;auml;d samt problem med betningsskador inom skogsbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De stora rovdjuren har varit h&amp;aring;rt utsatta av jakt under &amp;aring;ren och till slut ans&amp;aring;gs det bara finnas en spillra kvar av dem. I dag ser dock utvecklingen f&amp;ouml;r bj&amp;ouml;rnstammen positiv ut d&amp;aring; arten n&amp;aring;tt gynnsam bevarandestatus b&amp;aring;de i alpin och boreal region. Detsamma g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r kungs&amp;ouml;rnen. Dessv&amp;auml;rre ser det m&amp;ouml;rkare ut f&amp;ouml;r varg, j&amp;auml;rv och lo. F&amp;ouml;r lodjuren har m&amp;aring;let om en miniminiv&amp;aring; p&amp;aring; 300 f&amp;ouml;ryngringar inte uppn&amp;aring;tts. Varg och j&amp;auml;rv har en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; en gynnsam bevarandestatus. Vargstammen lider &amp;auml;ven av sv&amp;aring;ra inavelsproblem i och med att alla vargar i Skandinavien h&amp;auml;rstammar fr&amp;aring;n ynka tre individer. Det &amp;auml;r en missuppfattning att vargens tillv&amp;auml;xttakt varit h&amp;ouml;g och explosionsartad. Faktum &amp;auml;r att tillv&amp;auml;xten har halverats under 2000-talet och framtidsprognosen &amp;auml;r os&amp;auml;ker i och med inavelsproblemen och os&amp;auml;kerhet om resultaten av den naturliga invandringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rovdjurspolitiken &amp;auml;r s&amp;aring;ledes en komplicerad fr&amp;aring;ga. Djuren r&amp;ouml;r sig &amp;ouml;ver stora omr&amp;aring;den varf&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs en nationell &amp;ouml;versyn &amp;ouml;ver nationens rovdjursf&amp;ouml;rvaltning. Det har visat sig att en central f&amp;ouml;rvaltning av dessa arter &amp;auml;r b&amp;auml;st fungerande eftersom de lever i glesa populationer, spridda &amp;ouml;ver stora omr&amp;aring;den och &amp;auml;ven &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med ekonomiska och sociala konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dock &amp;auml;r en majoritet av svenska folket, inklusive de boende i rovdjurst&amp;auml;ta omr&amp;aring;den, &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande positiva till rovdjur samt rovdjursf&amp;ouml;rvaltningen. Samtidigt visar forskningen att det p&amp;aring; rovdjurst&amp;auml;ta orter finns betydande minoriteter som &amp;auml;r kritiska till rovdjurspolitiken. I medierna framkommer ocks&amp;aring; ofta ett stort missn&amp;ouml;je. Helt klart finns det betydande &amp;aring;siktsskillnader om rovdjurspolitiken mellan olika samh&amp;auml;llsgrupper. Problemen med samexistensen mellan vissa grupper och rovdjuren &amp;auml;r s&amp;aring;ledes en fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste tas p&amp;aring; st&amp;ouml;rsta allvar. I dag finns det en utbredd tendens att ta lagen i egna h&amp;auml;nder, vilket har resulterat i att s&amp;aring; mycket som 50 procent av alla vargar som d&amp;ouml;r, d&amp;ouml;r av illegal jakt. Polisen har stora sv&amp;aring;righeter med att reda upp brotten d&amp;aring; de &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att utreda och man har mycket begr&amp;auml;nsat med bevismaterial.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av anledningarna till detta (enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det [Br&amp;aring;]) &amp;auml;r att j&amp;auml;gare, ren&amp;auml;gare och lantbrukare anser att statsmakterna inte tar ett tillr&amp;auml;ckligt ansvar f&amp;ouml;r rovdjurspolitikens negativa sidor och att besluten tas l&amp;aring;ngt fr&amp;aring;n de platser d&amp;auml;r problemen sedan uppst&amp;aring;r. Detta &amp;auml;r ett av grundproblemen f&amp;ouml;r den omfattande illegala jakten p&amp;aring; rovdjur och den tysta acceptansen f&amp;ouml;r jaktbrott i rovdjurst&amp;auml;ta omr&amp;aring;den. Br&amp;aring; anger att det kr&amp;auml;vs en dialog om rovdjurspolitiken f&amp;ouml;r att acceptansen inom dessa grupper ska kunna &amp;ouml;ka. V&amp;auml;nsterpartiet inst&amp;auml;mmer i att det kr&amp;auml;vs en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad dialog f&amp;ouml;r att acceptansen f&amp;ouml;r rovdjurspolitik ska &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc275245285" name="_Toc275245285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275245423" name="_Toc275245423"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275336774" name="_Toc275336774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275338898" name="_Toc275338898"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275433085" name="_Toc275433085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278971796" name="_Toc278971796"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag&lt;/h2&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen licensjakt p&amp;aring; hotade arter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rovdjursf&amp;ouml;rvaltningen ska baseras p&amp;aring; vetenskapliga bel&amp;auml;gg och djurens naturliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kade satsningar p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder som t.ex. rovdjursst&amp;auml;ngsel och information.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturlig invandring av varg b&amp;ouml;r underl&amp;auml;ttas, men flyttning/inplantering ska enbart ses som ett andra alternativ utifall den naturliga invandringen inte lyckas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Miniminiv&amp;aring;n p&amp;aring; 300 f&amp;ouml;ryngringar av lo b&amp;ouml;r kvarst&amp;aring; och ej s&amp;auml;nkas till 250 stycken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rovdjursf&amp;ouml;rvaltningen &amp;auml;r en nationell angel&amp;auml;genhet och ska d&amp;auml;rmed beslutas p&amp;aring; nationell niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;auml;llf&amp;aring;ngst ska f&amp;ouml;rbjudas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om vikten av en h&amp;aring;llbar rovdjursf&amp;ouml;rvaltning b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 24 oktober 2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jens Holm (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Sj&amp;ouml;stedt (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Torbj&amp;ouml;rn Bj&amp;ouml;rlund (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om biologisk mångfald.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett hållbart jordbruk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om GMO.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kemikalier inom jordbruket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om övergödning i Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en anpassning av fisket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sjöfartens miljöpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strandskyddets betydelse för den biologiska mångfalden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder i skogen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en hållbar rovdjursförvaltning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2010-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2010-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<namn>Jens Holm</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0383111552218</intressent_id>
<namn>Jonas Sjöstedt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<namn>Torbjörn Björlund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:17:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GY02MJ294</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:14:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:17:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02MJ294</dok_id>
<subtitel>av Jens Holm m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_mj_294.docx</filnamn>
<filstorlek>71184</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Biologisk mångfald</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B4428372-BA7F-44AB-95A8-C375195CA66C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02MJ294</dok_id>
<subtitel>av Jens Holm m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_mj_294.pdf</filnamn>
<filstorlek>322356</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201011_mj_294</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FCFD62B7-3128-41CE-B9E6-4CA3C5698CAF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>