2413725 GY02K265 2010/11 K265 mot Enskild motion mot Motion 2010/11:K265 av Eva Flyborg (FP) Motion Motion FP1226 KU 265 0 2010-10-20 00:00:00 2011-02-21 13:52:43 2010-10-25 14:26:38 Uppföljning av riksrevisionsreformen av Eva Flyborg (FP) Ank T {C9C045C0-7DFB-4575-A615-477492E69B7B} https://data.riksdagen.se/dokument/GY02K265/text https://data.riksdagen.se/dokument/GY02K265 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02K265 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">2010/11:K265</div> <div class="MotionarLista">av Eva Flyborg (FP)</div> <h1>Uppföljning av riksrevisionsreformen</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /> <meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /> <title>fp1226</title> <meta name="Description" content="Uppföljning av riksrevisionsreformen" /> <meta name="Author" content="Jonatan Ohlin" /> <meta name="Keywords" content="Motion2000 091126 1500 5.15b" />   <meta name="lastChanged" content="Mon, 21 Feb 2011 13:40:00 CET" />  <link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_K_265.motion.visual.css" /> </head> <body> <h1 class="Förslagsrubrik">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte snäva in Riksrevisionens uppdrag utan bibehålla den nuvarande formuleringen i 4 § revisionslagen om Riksrevisionens mandat och om att inrätta ett särskilt revisionsutskott i riksdagen.</p> <h1 class="heading 1">Motivering</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;">Den 1 juli 2003 bildades Riksrevisionen. Samtidigt lades både Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket ned. Den nya myndigheten fick ett utökat och stärkt granskningsmandat. Riksrevisionen, som är riksdagens kontrollorgan, ingår som del i den grundlagsstadgade kontrollmakten och regleras i regeringsformen. Riksrevisionen återfinns organisatoriskt som en myndighet under riksdagen, men är självständig.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Sverige har varit mycket sen med att göra revisionen av de statliga medlen självständig, faktiskt ett av de allra sista länderna i västvärlden.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">En helt ny och viktig reform, två helt olika organisationer som skulle slås samman till en enhet, nya chefer och ny ledning, ny styrelse och helt nya mandat skulle nu finna sina former. Det är självklart att en sådan viktig händelse måste få tid att hitta sina former, både den interna verksamheten och relationerna med riksdagen och yttervärlden i övrigt. Tyvärr tillsattes redan efter fyra år en utredning för att se över verksamheten. Det var enligt min mening alldeles för tidigt. Dags dato hade varit mer lämpligt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Utredningen har nu presenterat sina förslag vilka innebär ett antal förändringar, där ett av de mest långtgående handlar om Riksrevisionens granskningsmandat samt mottagandet och behandlingen av Riksrevisionens rapporter. I korthet innebär det att granskningsmandatet ska begränsas, styrelsen ska avvecklas och att rapporterna ska sändas direkt till ansvarigt utskott i riksdagen. För att säkerställa den parlamentariska kontrollen av och insynen i Riksrevisionen föreslås också att ett insynsråd tillsätts. Detta råd ska dock inte tilldelas några befogenheter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Utredningens förslag tillstyrks av riksdagsstyrelsen. Detta är bekymmersamt eftersom förslaget innebär att Riksrevisionen som kontrollinstrument försvagas i stället för att förstärkas och att riksdagens egen makt helt enkelt minskar. Därmed försvåras också riksdagens grundlagsenliga kontroll av regeringen. Detta är inte bra – oavsett vilken färg regeringen har.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Utredningen föreslår att Riksrevisionens granskningar i framtiden ska skickas direkt till berört utskott och att Riksrevisionen därtill ska se till att granska alla utskottens huvuddelar under året.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Detta förslag grundar sig tyvärr i en felaktig föreställning om hur revisionen av staten går till och vad själva kompetensen i revision egentligen innebär.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Fackutskotten behandlar regeringens politik och förslag till åtgärder.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Men Riksrevisionen har inte till uppgift att granska politiken som sådan. Riksrevisionen granskar om regeringens politik genomförs på det sätt som riksdagen beslutat och i enlighet med de mål, lagar och bestämmelser som riksdagen också beslutat om och som reglerar regeringens handlande. Det handlar också om huruvida regeringen har tillsett att myndigheterna styrs och prioriterar på ett sådant sätt att de fullföljer sin myndighetsutövning så att det samverkar till vad riksdagen har beslutat och regeringen ska verkställa. Det handlar också om olika myndigheters förmåga att leverera enligt de mål som satts upp. I slutänden handlar det också om hur väl regeringen förmår hålla riksdagen informerad på ett godtagbart sätt och att vi helt enkelt får valuta för våra skattepengar, en nog så ädel och viktig uppgift för varje riksdag och riksdagsledamot.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Riksrevisionens granskningar handlar alltså inte om ”om” utan om ”hur”.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Bara för att fackutskotten är något av experter på den politik som ligger inom deras ansvarsområde finns inga garantier för att de har kompetens att bedöma revisionsfrågor. Tvärtom, det ligger i sakens natur att ett utskott inte både vill förorda en viss politik och sedan kritisera densamma. Inte heller finns det i dag någon egentlig tid för den seriösa granskning som Riksrevisionens rapporter förtjänar. Jag är mycket skeptisk till att utskotten ska hinna med det mer i framtiden än nu. Inte ens EU-frågorna hinns med på ett sätt som kan kallas tillfredsställande tyvärr. Där måste vi lägga än mer tid i framtiden.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Utöver detta vill jag även anföra att jag anser att Riksrevisionens granskningsmandat även bör omfatta viss uppdragstagning av granskning på begäran av kommuner, landsting eller annan verksamhet utöver den statliga.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Det kan till exempel röra sig om en särskilt begärd granskning av kommunala/regionala bolag där Riksrevisionens särskilda kompetens bör kunna utnyttjas även i dessa fall. Riksrevisionen har en särskild avdelning inom effektivitetsrevisionen kallad BSG (Bolag Särskild Granskning) som besitter en sådan nödvändig kompetens.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Vill vi att riksdagen ska kunna sköta sin kontrollfunktion på ett bra sätt vore det mycket bättre att införa den modell som den breda majoriteten av EU-länder valt – den med ett särskilt mottagande revisionsutskott. Det skapar kontinuitet i kontrollfunktionen och ger förutsättningar för utskottets ledamöter och kansli att bygga upp den kompetens och erfarenhet som behövs för att granskningsarbetet ska fungera effektivt. Med erfarenhet och kompetens kan man dessutom göra de i många fall oerhört viktiga men svåra crossover-analyser som den mer breda och samlade kunskapen ger. Detta är viktigt i alla sammanhang, men än viktigare just här där syntesen är själva kärnan i beslutet. Det bredare anslaget ger ovärderliga insikter och lärdomar för nya beslut och dessutom en mer välfungerande statsapparat med betydande vinster för både ekonomin och demokratin. Till ett sådant utskott skulle man knyta erfarna och revisionsintresserade politiker med förmåga att höja sig över dagspolitiken.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Många av rapporterna är också sådana att de berör flera områden. Ska då samtliga berörda utskott hantera samma rapport eller ska endast ett utskott ta del av och hantera kunskapen?</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Här, liksom på många andra ställen dessvärre, saknas de grundläggande resonemangen om hur och varför man har kommit fram till de slutsatser som man presenterar. Det är därför ofta svårt, ibland omöjligt, att dela utredningens insikter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Dessvärre vittnar utredningen om stora kunskapsluckor i hur de faktiska förhållandena egentligen är i riksdagens revisionsverksamhet. Alltför många egendomliga slutsatser och direkta sakfel står att finna i utredningens rapporter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Rekommendationer som utredningen ger om Riksrevisionens internationella uppdrag visar också på en bristande insikt i hur de internationella sammanhangen och uppdragen fungerar och vilken vikt de bör ges. I detta sammanhang blir utredningens förslag direkt improduktiva och till nackdel för Sverige i det fortsatta internationella arbetet. Det krav på full kostnadstäckning som finns för internationella revisionsuppdrag försvårar för Riksrevisionen och där borde vi kunna hitta ett nytt och bättre system.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Riksrevisionen ska ägna sig åt relevanta och väsentliga problem, men att avgöra vad detta är måste vara upp till den fristående och oberoende revisionens omdöme. Detta oberoende som vi äntligen har fått igenom i Sverige ska nu inte snävas in.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;">Underlaget för riksdagen att fatta beslut på, Riksrevisionsutredningens samtliga rapporter, kan inte anses vara tillfyllest, varför förslaget måste avslås. En återremittering av förslaget till riksdagsstyrelsen för vidare diskussion är lämpligt. Riksdagsstyrelsen kan sedan återkomma till riksdagen med nytt förslag där ovanstående är beaktat.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 20 oktober 2010</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter">Eva Flyborg (FP)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 0 0 Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte snäva in Riksrevisionens uppdrag utan bibehålla den nuvarande formuleringen i 4 § revisionslagen om Riksrevisionens mandat och om att inrätta ett särskilt revisionsutskott i riksdagen. Avslag, Avslag Avslag 2010/11:KU2 ? Röstning INL Inlämning 2010-10-25 00:00:00 inträffat 13 hantering NUM Numrering 2010-10-28 00:00:00 inträffat 7 hantering 0401150407611 Eva Flyborg FP 1 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion 2014-11-22 19:22:10 statustext statustext Ärendet är avslutat GY02K265 2017-10-18 14:14:20 tilldelat Tilldelat Konstitutionsutskottet 2014-11-22 19:22:10 GY02K265 av Eva Flyborg (FP) mot_201011_k_265.docx 47090 docx Uppföljning av riksrevisionsreformen https://data.riksdagen.se/fil/4B7D2BAE-F2A3-4F8C-95F0-AD95A92C67E1 GY02K265 av Eva Flyborg (FP) mot_201011_k_265.pdf 141347 pdf Bilaga: mot_201011_k_265 https://data.riksdagen.se/fil/8240174E-1A80-40CC-8561-3DBE2AFE17B6