<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2698070</hangar_id>
 <dok_id>GY02Fi12</dok_id>
 <rm>2010/11</rm>
 <beteckning>Fi12</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2010/11:Fi12 av Peter Eriksson m.fl. (MP)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>MP26</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-05-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2011-05-23 14:18:58</systemdatum>
 <publicerad>2011-05-04 17:00:40</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2010/11:100 2011 års ekonomiska vårproposition</titel>
 <subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (MP)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{6A50E53E-3A94-4CEA-9021-1E91B7F20C68}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Fi12/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02Fi12</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02Fi12</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2010/11:Fi12&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Peter Eriksson m.fl. (MP)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2010/11:100 2011 års ekonomiska vårproposition&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;MP026&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2010/11:100 2011 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Agnetha Bostr&amp;ouml;m" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 23 May 2011 14:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_Fi_12.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc293473152" name="_Toc293473152"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na har en vision f&amp;ouml;r Sverige. Vi vill se ett h&amp;aring;llbart Sverige d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner sig delaktiga och trygga, ett Sverige som &amp;auml;r &amp;ouml;ppet mot omv&amp;auml;rlden och d&amp;auml;r alla kan utvecklas och ges m&amp;ouml;jligheter till ett gott liv.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill modernisera den svenska ekonomin s&amp;aring; att nya gr&amp;ouml;na h&amp;aring;llbara jobb skapas i v&amp;auml;xande f&amp;ouml;retag. Vi vill bygga ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan k&amp;auml;nna sig trygga och d&amp;auml;r unga kan v&amp;auml;xa och ta ansvar. Sverige ska vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare i omst&amp;auml;llningen till en h&amp;aring;llbar ekonomi och samh&amp;auml;llsutveckling. M&amp;auml;nniskors kreativitet och lust att skapa ska f&amp;aring; utvecklas och blomstra. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tar ansvar f&amp;ouml;r Sverige. Vi har en vision som skapar m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r framtiden. Klimat- och milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r v&amp;aring;r tids st&amp;ouml;rsta utmaning men ocks&amp;aring; en enorm m&amp;ouml;jlighet. Vi menar att det i dag finns tillr&amp;auml;ckligt med kunskap, teknik och engagemang f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla om samh&amp;auml;llet och f&amp;ouml;r att avveckla v&amp;aring;rt beroende av fossila br&amp;auml;nslen och icke f&amp;ouml;rnybar energi. Genom moderna l&amp;ouml;sningar, slutna materialfl&amp;ouml;den och f&amp;ouml;rnybar energi kan vi bygga en h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling d&amp;auml;r v&amp;aring;ra barn och barnbarn kan leva med rena hav och levande skogar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen inneb&amp;auml;r en strukturomvandling av svensk ekonomi som kommer att skapa nya gr&amp;ouml;na jobb. Jobben v&amp;auml;xer fram i tj&amp;auml;nstesektorn och milj&amp;ouml;teknikf&amp;ouml;retag samt inom den traditionella industrin genom investeringar i forskning och utveckling, i infrastruktur, i f&amp;ouml;rnybar energi och i h&amp;aring;llbara och energieffektiva bost&amp;auml;der. V&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse &amp;auml;r att det kr&amp;auml;vs mod och ledarskap. Feghet och tvekan bromsar utvecklingen och leder till stagnation. Milj&amp;ouml;partiet vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r entrepren&amp;ouml;rskap och f&amp;ouml;retagande, bl.a. genom att s&amp;auml;nka kostnaderna f&amp;ouml;r att anst&amp;auml;lla och genom att g&amp;aring; vidare med s&amp;auml;nkt tj&amp;auml;nstemoms. Det &amp;auml;r genom f&amp;ouml;rnyelse som Sverige utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett nyfiket kunskapssamh&amp;auml;lle &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen. Milj&amp;ouml;partiet vill att skolan ska ge unga m&amp;ouml;jligheter att utvecklas p&amp;aring; sina egna villkor till sin fulla potential. Kvaliteten i grundskolan, gymnasieskolan och h&amp;ouml;gskolan beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Nya v&amp;auml;gar m&amp;aring;ste skapas f&amp;ouml;r dem som saknar tillr&amp;auml;cklig utbildning och erfarenhet f&amp;ouml;r att p&amp;aring; egen hand ta sig in p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara tryggt och klyftorna mellan m&amp;auml;nniskor sm&amp;aring;. V&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse &amp;auml;r att trygga m&amp;auml;nniskor ocks&amp;aring; &amp;auml;r kreativa och &amp;ouml;ppna m&amp;auml;nniskor som v&amp;aring;gar och vill ta sig an nya utmaningar. Genom att bygga ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r vi lever tillsammans och tar hand om varandra skapar vi gemenskap och en vilja att hj&amp;auml;lpas &amp;aring;t. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tror att ett modernt, enkelt och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt trygghetssystem som omfattar fler &amp;auml;r en styrka f&amp;ouml;r ett land som vill utvecklas. Regeringens sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsreform har havererat. Tiotusentals m&amp;auml;nniskor som &amp;auml;r sjuka har kastats ut ur sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Detta &amp;auml;r oacceptabelt. Vi kr&amp;auml;ver omg&amp;aring;ende ett moratorium mot fortsatta utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. En individuell bed&amp;ouml;mning av arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan m&amp;aring;ste ers&amp;auml;tta dagens fasta tidsgr&amp;auml;nser. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fungerande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, barnomsorg och &amp;auml;ldreomsorg av h&amp;ouml;g kvalitet &amp;ouml;kar m&amp;auml;nniskors trygghet och g&amp;ouml;r att deras vardag fungerar. Milj&amp;ouml;partiet menar att investeringar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen och nya jobb g&amp;aring;r f&amp;ouml;re fortsatta skattes&amp;auml;nkningar. Genom en generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar som omfattar alla kan ocks&amp;aring; de ekonomiska klyftorna mellan m&amp;auml;nniskor minska. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige utvecklas n&amp;auml;r vi v&amp;aring;gar vara ett &amp;ouml;ppet land och ta intryck av andra m&amp;auml;nniskor och kulturer. Genom &amp;ouml;ppna gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r handel och migration har Sverige blivit ett rikt land b&amp;aring;de m&amp;auml;nskligt, kulturellt och ekonomiskt. V&amp;auml;gen till ett framtida h&amp;aring;llbart globalt samh&amp;auml;lle &amp;auml;r den &amp;ouml;ppna v&amp;auml;gen d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor, l&amp;auml;nder och regioner delar med sig av kunskap och erfarenhet. I en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r l&amp;auml;nder st&amp;auml;nger sig mot omv&amp;auml;rlden kommer vi aldrig att kunna l&amp;ouml;sa globala problem. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets vision om det &amp;ouml;ppna h&amp;aring;llbara samh&amp;auml;llet delas av allt fler f&amp;ouml;r var dag som g&amp;aring;r. M&amp;auml;nniskor, f&amp;ouml;retag och organisationer engagerar sig alltmer intensivt i s&amp;ouml;kandet efter en mer h&amp;aring;llbar ekonomi och samh&amp;auml;llsordning. F&amp;ouml;r att skapa kraft i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen kr&amp;auml;vs nu ett politiskt ledarskap som helt saknas hos regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;rvaltar det svenska folkets f&amp;ouml;rtroende och tar ansvar genom att vara ett konstruktivt parti som utan skygglappar s&amp;ouml;ker svar p&amp;aring; samh&amp;auml;llets utmaningar. V&amp;aring;r politik bottnar i insikten att det inte g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rhandla med naturen och att samarbete &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I 2011 &amp;aring;rs v&amp;aring;rbudgetmotion presenterar vi de utmaningar vi ser f&amp;ouml;r svensk ekonomi samt strategier och konkreta f&amp;ouml;rslag som kommer att leda Sverige, och d&amp;auml;rmed v&amp;auml;rlden, i en mer h&amp;aring;llbar riktning. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc293473153" name="_Toc293473153"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473152"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473153"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473154"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det ekonomiska l&amp;auml;get&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473155"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konjunkturen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473156"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;De offentliga finanserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473157"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 15.86mm; text-indent: -10.85mm;"&gt;1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;partiets bed&amp;ouml;mning av det ekonomiska l&amp;auml;get och de offentliga finanserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473158"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;ouml;n ekonomisk politik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473159"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ekonomi handlar om hush&amp;aring;llning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473160"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett bredare perspektiv p&amp;aring; ekonomisk utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473161"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-right: 1.29mm;"&gt;2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kunskapen finns redan h&amp;auml;r – nu handlar det om politiskt mod&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473162"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Gr&amp;ouml;na ekonomiska strategier f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473163"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning av samh&amp;auml;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473164"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;rt s&amp;auml;tt att leva m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473165"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;ll om energisystemet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473166"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;ll om transportsystemet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473167"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;ll om bostadssektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473168"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett globalt klimatansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473169"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473170"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fasa ut milj&amp;ouml;gifterna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473171"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett h&amp;aring;llbart jordbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473172"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En omst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r nya jobb&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473173"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya jobb i en h&amp;aring;llbar ekonomi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473174"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt; Ett nyfiket kunskapssamh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473175"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt; Fler v&amp;auml;gar till utbildning och jobb&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473176"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att v&amp;auml;xa och utvecklas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473177"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv kr&amp;auml;ver trygghet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473178"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett modernare arbetsliv med st&amp;ouml;rre flexibilitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473179"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett tryggare och m&amp;auml;nskligare samh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473180"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett m&amp;auml;nskligare trygghetssystem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473181"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473182"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minskade klyftor och trygga barn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473183"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett &amp;ouml;ppet och tolerant Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473184"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skatter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473185"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Investeringar viktigare &amp;auml;n s&amp;auml;nkta skatter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473186"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Effektiva styrmedel i klimat- och energipolitiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473187"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;auml;gre beskattning av h&amp;aring;llbar tj&amp;auml;nstekonsumtion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473188"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;auml;gre sociala avgifter f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473189"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;vriga skatter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473190"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inriktning per utgiftsomr&amp;aring;de&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473191"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 1 Rikets styrelse&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473192"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 4 R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473193"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 5 Internationell samverkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473194"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 6 F&amp;ouml;rsvaret&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473195"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 7 Internationellt bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473196"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 8 Migration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473197"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473198"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 15.86mm; text-indent: -10.85mm;"&gt;7.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473199"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 11 Ekonomisk trygghet vid &amp;aring;lderdom&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473200"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-right: -0.83mm;"&gt;7.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 12 Ekonomisk trygghet f&amp;ouml;r familjer och barn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473201"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473202"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473203"&gt;48&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 15 Studiest&amp;ouml;d&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473204"&gt;48&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 16 Utbildning och universitetsforskning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473205"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473206"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 15.86mm; text-indent: -10.85mm;"&gt;7.16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 18 Samh&amp;auml;llsplanering, bostadsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, byggande samt konsumentpolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473207"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.17&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 20 Allm&amp;auml;n milj&amp;ouml;- och naturv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473208"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.18&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 21 Energi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473209"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.19&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473210"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 15.86mm; text-indent: -10.85mm;"&gt;7.20&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 23 Areella n&amp;auml;ringar, landsbygd och livsmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473211"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.21&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 24 N&amp;auml;ringsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473212"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.22&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utgiftsomr&amp;aring;de 25 Allm&amp;auml;nna bidrag till kommuner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc293473213"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc291675325" name="_Toc291675325"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473154" name="_Toc293473154"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar om nya riktlinjer f&amp;ouml;r den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om indikatorer som f&amp;ouml;ljer den ekonomiska politikens l&amp;aring;ng- och kortsiktiga effekter p&amp;aring; ekologisk h&amp;aring;llbarhet (avsnitt 1.3).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om strategier f&amp;ouml;r en gr&amp;ouml;n ekonomisk utveckling (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om anv&amp;auml;ndningen av medel fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter (avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en svensk livsmedelsstrategi (avsnitt 3.8).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en strategi f&amp;ouml;r nya gr&amp;ouml;na jobb (avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om h&amp;ouml;gre kvalitet i h&amp;ouml;gskolan (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om slopade studieavgifter till universitet och h&amp;ouml;gskolor f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska studenter (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fler v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r unga att etablera sig p&amp;aring; arbetsmarknaden (avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett moratorium mot fortsatta utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar (avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en bred parlamentarisk skatte&amp;ouml;versyn (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att jobbskatteavdraget ska utv&amp;auml;rderas innan ytterligare steg tas (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning om en flygskatt (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om uttagsbeskattning av vindkraft (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en folkh&amp;auml;lsokommission (avsnitt 7.7).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utv&amp;auml;rdera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets- och diskriminerings&amp;aring;tg&amp;auml;rder (avsnitt 7.11).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning om l&amp;auml;rares administrativa arbete (avsnitt 7.14).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med ett klarg&amp;ouml;rande av hur de ut&amp;ouml;kade medlen till drift och underh&amp;aring;ll av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ska finansieras (avsnitt 7.19).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc291199653" name="_Toc291199653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473155" name="_Toc293473155"&gt;&lt;/a&gt;1&amp;#9;Det ekonomiska l&amp;auml;get&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;a id="_Toc291064148" name="_Toc291064148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199654" name="_Toc291199654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473156" name="_Toc293473156"&gt;&lt;/a&gt;1.1&amp;#9;Konjunkturen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska konjunkturen har v&amp;auml;nt upp&amp;aring;t efter den djupa finanskris som v&amp;auml;rlden och Sverige g&amp;aring;tt igenom. BNP v&amp;auml;xer enligt regeringens prognos med 4,6 % 2011, 3,8&amp;nbsp;% 2012 och 3,6 % 2013. Den globala ekonomin har &amp;aring;terh&amp;auml;mtat sig efter finanskrisen och ber&amp;auml;knas enligt Konjunkturinstitutet (KI) v&amp;auml;xa med 4,5 % de kommande tv&amp;aring; &amp;aring;ren, vilket &amp;auml;r i niv&amp;aring; med tillv&amp;auml;xttakten f&amp;ouml;re krisen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; V&amp;auml;rldsekonomin drivs framf&amp;ouml;r allt av en fortsatt mycket h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt i Kina, &amp;ouml;vriga Asien och Latinamerika. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064149" name="_Toc291064149"&gt;&lt;/a&gt;Hotande arbetskraftsbrist och stigande l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;shet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Syssels&amp;auml;ttningen &amp;ouml;kar och arbetsl&amp;ouml;sheten minskar, vilket &amp;auml;r mycket positivt. I den senaste arbetskraftsunders&amp;ouml;kningen &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten 7,9 % &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och syssels&amp;auml;ttningsgraden 64,6 %. KI bed&amp;ouml;mer att syssels&amp;auml;ttningen kommer att &amp;ouml;ka med ca 160 000 personer 2011–2012 och att syssels&amp;auml;ttningsgraden kommer att vara 76,3 % &amp;aring;r 2012, vilket &amp;auml;r den h&amp;ouml;gsta niv&amp;aring;n p&amp;aring; 20 &amp;aring;r.&lt;span style="font-size: 11.0pt;"&gt; &lt;/span&gt;Sammantaget ber&amp;auml;knar KI att arbetsl&amp;ouml;sheten kommer att minska m&amp;aring;ttligt till 7 % i slutet av 2012. Regeringen bed&amp;ouml;mer att arbetsl&amp;ouml;sheten kommer att sjunka ytterligare, till 5 %, i slutet av mandatperioden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden hotas av arbetskraftsbrist och d&amp;aring;lig matchning. Det r&amp;aring;der brist p&amp;aring; kvalificerad arbetskraft, samtidigt som stora pensionsavg&amp;aring;ngar v&amp;auml;ntar. I en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n Svenskt N&amp;auml;ringsliv&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; anger sju av tio f&amp;ouml;retag att rekryteringen har varit sv&amp;aring;r, och 20 % av dessa har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tvingats att tacka nej till order. S&amp;auml;rskilt inom byggbranschen, men ocks&amp;aring; inom omr&amp;aring;dena juridik och ekonomi, h&amp;aring;lls produktionen tillbaka p&amp;aring; grund av att man inte kunnat hitta personal med efters&amp;ouml;kt kompetens. Inom de flesta branscher l&amp;ouml;ser man problemet med att befintlig personal f&amp;aring;r arbeta mer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat stort problem &amp;auml;r att arbetsl&amp;ouml;sheten forts&amp;auml;tter att stiga inom vissa grupper som st&amp;aring;r mycket l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n arbetsmarknaden. Dels stiger arbetsl&amp;ouml;sheten bland dem som har mycket l&amp;aring;nga inskrivningstider (&amp;ouml;ver 730 dagar) p&amp;aring; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, dels syns inga tecken p&amp;aring; sjunkande arbetsl&amp;ouml;shet f&amp;ouml;r den grupp som saknar fullst&amp;auml;ndig gymnasieutbildning &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064150" name="_Toc291064150"&gt;&lt;/a&gt;Risker p&amp;aring; bostadsmarknaden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om den svenska konjunkturen f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas utvecklas starkt finns det betydande risker. En potentiell risk finns p&amp;aring; bostadsmarknaden. Skulds&amp;auml;ttningen i svenska hush&amp;aring;ll &amp;auml;r h&amp;ouml;g och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Priserna p&amp;aring; sm&amp;aring;hus har stigit kraftigt under en l&amp;auml;ngre tid. Utvecklingen beror i huvudsak p&amp;aring; l&amp;aring;ga bor&amp;auml;ntor, en kraftigt minskad fastighetsskatt, h&amp;ouml;gre disponibla inkomster p&amp;aring; grund av skattel&amp;auml;ttnader och en l&amp;aring;g niv&amp;aring; p&amp;aring; nyproduktionen som inte matchat befolknings&amp;ouml;kningen. Den beror ocks&amp;aring; p&amp;aring; att fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;ger sitt boende i dag p&amp;aring; grund av de senaste &amp;aring;rens omfattande ombildning fr&amp;aring;n hyresr&amp;auml;tter till bostadsr&amp;auml;tter.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid finansutskottets offentliga utfr&amp;aring;gning av centrala akt&amp;ouml;rer p&amp;aring; finansmarknaden &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; r&amp;aring;dde samst&amp;auml;mmighet om att vi inte &amp;auml;r inne i en fastighetsbubbla lik den vi hade i Sverige i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet. Den h&amp;ouml;ga skulds&amp;auml;ttningen kan dock utg&amp;ouml;ra en risk vid ett scenario med kraftiga r&amp;auml;nteh&amp;ouml;jningar. Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken bed&amp;ouml;mer dock att hush&amp;aring;llen i stor utstr&amp;auml;ckning klarar en r&amp;auml;nteh&amp;ouml;jning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska banksektorn, med sin relativa storlek och internationella exponering, &amp;auml;r ocks&amp;aring; s&amp;aring;rbar. Storleken och exponeringen mot omv&amp;auml;rlden g&amp;ouml;r sektorn mer beroende av konjunkturutvecklingen i omv&amp;auml;rlden, och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; riskerna f&amp;ouml;r den realekonomiska utvecklingen i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064151" name="_Toc291064151"&gt;&lt;/a&gt;En skakig omv&amp;auml;rld kan d&amp;auml;mpa konjunkturutvecklingen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan betydande risk f&amp;ouml;r svensk ekonomi &amp;auml;r utvecklingen i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Flera l&amp;auml;nder i euroomr&amp;aring;det har fortfarande problem med betydande budgetunderskott i de offentliga finanserna. Grekland, Irland och Portugal har varit tvungna att s&amp;ouml;ka n&amp;ouml;dl&amp;aring;n fr&amp;aring;n IMF, EU och &amp;ouml;vriga eurol&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att betala sina skulder. N&amp;ouml;dl&amp;aring;nen &amp;auml;r villkorade med att l&amp;auml;nderna ska genomf&amp;ouml;ra omfattande finanspolitiska saneringsprogram. F&amp;ouml;r att undvika framtida kriser i euroomr&amp;aring;det har EU-l&amp;auml;nderna ocks&amp;aring; beslutat om en permanent r&amp;auml;ddningsfacilitet och sk&amp;auml;rpningar i underskottsf&amp;ouml;rfarandet i den europeiska stabilitets- och tillv&amp;auml;xtpakten. Eurol&amp;auml;nderna har ocks&amp;aring; antagit en s.k. europakt. Kris&amp;aring;tg&amp;auml;rderna har inneburit krav p&amp;aring; finansiell &amp;aring;tstramning, med skrivningar om bl.a. den nationella l&amp;ouml;nebildningen, n&amp;aring;got som har v&amp;aring;llat stora protester fr&amp;aring;n bl.a. facken. Milj&amp;ouml;partiets h&amp;aring;llning i fr&amp;aring;gan har varit att regeringen m&amp;aring;ste driva kravet att lagstiftningen ska utformas s&amp;aring; att l&amp;ouml;nebildningen och valet av arbetsmarknadsmodell f&amp;ouml;rblir en nationell fr&amp;aring;ga. Milj&amp;ouml;partiet avvisar d&amp;auml;rmed tanken om en svensk anslutning till europakten. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget kan det fram&amp;ouml;ver bli sv&amp;aring;rt att bevara den finansiella stabiliteten i euroomr&amp;aring;det, vilket kan f&amp;aring; en negativ effekt p&amp;aring; konjunkturen i &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder, inte minst f&amp;ouml;r ett exportberoende land som Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det politiska l&amp;auml;get i norra Afrika och Mellan&amp;ouml;stern bidrar till os&amp;auml;kerheten i ekonomin, liksom konsekvenserna av jordb&amp;auml;vningen och tsunamin i Japan. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064152" name="_Toc291064152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199655" name="_Toc291199655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473157" name="_Toc293473157"&gt;&lt;/a&gt;1.2&amp;#9;De offentliga finanserna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige g&amp;aring;r ur finanskrisen med starka offentliga finanser i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till omv&amp;auml;rlden. Konjunkturinstitutet bed&amp;ouml;mer att det finansiella sparandet n&amp;aring;r balans 2011 och att det forts&amp;auml;tter att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras de kommande &amp;aring;ren, b&amp;aring;de i kronor och som andel av BNP. Statens budget uppvisar &amp;ouml;verskott b&amp;aring;de i &amp;aring;r och n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Som ett resultat av detta minskar statsskulden som andel av BNP under prognosperioden, fr&amp;aring;n 33,7 % &amp;aring;r 2010 till 29,2 % &amp;aring;r 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen bed&amp;ouml;mer att det finns ett visst reformutrymme under 2012 och att utrymmet kommer att &amp;ouml;ka successivt under mandatperioden; man vill dock &amp;auml;nnu inte uttala sig om storleken p&amp;aring; utrymmet. KI g&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen att det finns ett reformutrymme p&amp;aring; 5 miljarder kronor f&amp;ouml;r 2011 och 25 miljarder kronor f&amp;ouml;r 2012. Under de d&amp;auml;refter kommande &amp;aring;ren bed&amp;ouml;ms den ekonomiska politiken bli mer &amp;aring;tstramande. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064153" name="_Toc291064153"&gt;&lt;/a&gt;Kommunernas ekonomi&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomistyrningsverket bed&amp;ouml;mer att kommunerna och landstingen har god ekonomi under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. &amp;Auml;ven 2012–2015 ber&amp;auml;knas kommunsektorn klara balanskravet och redovisa positiva resultat, dock inte i niv&amp;aring; med god ekonomisk hush&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dock stora obalanser mellan kommunsektorn och landstingssektorn. Landstingens ekonomi &amp;auml;r generellt sett mer anstr&amp;auml;ngd &amp;auml;n kommunernas; SKL ber&amp;auml;knar att landstingen kommer att redovisa underskott redan fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2012. Variationen &amp;auml;r ocks&amp;aring; stor inom respektive sektor, d&amp;auml;r vissa kommuner och landsting g&amp;aring;r med stora vinster medan andra m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra neddragningar som en f&amp;ouml;ljd av underskott. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt kommer troligen kostnaderna f&amp;ouml;r sektorn att stiga i takt med att befolkningen &amp;aring;ldras och kraven p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rden v&amp;auml;xer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att 22 000 personer f&amp;aring;tt l&amp;auml;mna sina jobb i skolan, v&amp;aring;rden och omsorgen som en f&amp;ouml;ljd av den ekonomiska krisen, detta trots att regeringen betalade ut 17 miljarder kronor i tillf&amp;auml;lligt konjunkturst&amp;ouml;d till kommuner och landsting. Problemet var att pengarna kom f&amp;ouml;r sent och med f&amp;ouml;r kort varsel. Kommuner och landsting beh&amp;ouml;ver l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r sin planering och har sv&amp;aring;rt att anv&amp;auml;nda denna typ av kortsiktiga st&amp;ouml;d till anst&amp;auml;llningar, vilka kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktig finansiering.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&amp;Ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r ekonomiskt bist&amp;aring;nd&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som en f&amp;ouml;ljd av regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen m&amp;aring;ste allt fler i st&amp;auml;llet s&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d fr&amp;aring;n kommunen. Drygt 40&amp;nbsp;% av dem som f&amp;aring;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa utan arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, och 20 % &amp;auml;r sjuka och saknar ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Allt fler unga tvingas ocks&amp;aring; s&amp;ouml;ka ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Enligt KI &amp;ouml;kade antalet personer som s&amp;ouml;ker ekonomiskt bist&amp;aring;nd fr&amp;aring;n 80&amp;nbsp;000 till 94&amp;nbsp;000 personer 2006–2010. KI bed&amp;ouml;mer att antalet kommer att &amp;ouml;ka ytterligare till 100&amp;nbsp;000 personer &amp;aring;r 2012.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Detta har lett till att kommunerna f&amp;aring;tt kraftigt &amp;ouml;kade kostnader. Kostnaderna f&amp;ouml;r ekonomiskt bist&amp;aring;nd har enligt regeringen &amp;ouml;kat med 20&amp;nbsp;% mellan 2005 och 2009.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064155" name="_Toc291064155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199656" name="_Toc291199656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473158" name="_Toc293473158"&gt;&lt;/a&gt;1.3&amp;#9;Milj&amp;ouml;partiets bed&amp;ouml;mning av det ekonomiska l&amp;auml;get och de offentliga finanserna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet bed&amp;ouml;mer att de offentliga finanserna troligen kommer att utvecklas v&amp;auml;l de kommande &amp;aring;ren, &amp;auml;ven om det r&amp;aring;der viss os&amp;auml;kerhet kring prognoserna. Sammantaget pekar utvecklingen p&amp;aring; att det kommer att uppst&amp;aring; ett reformutrymme under de kommande &amp;aring;ren. Milj&amp;ouml;partiet anser att detta utrymme i f&amp;ouml;rsta hand beh&amp;ouml;ver anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den svenska ekonomins l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;aring;llbarhet genom investeringar i en mer resurseffektiv och ekologiskt h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling. Milj&amp;ouml;partiet delar inte regeringens syn att det mest angel&amp;auml;gna f&amp;ouml;r svensk ekonomi &amp;auml;r fortsatt s&amp;auml;nkta skatter. Milj&amp;ouml;partiet menar att regeringens politik f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat arbetsutbud har varit alltf&amp;ouml;r ensidig och att det lett till &amp;ouml;kade klyftor i samh&amp;auml;llet. Riskerna &amp;auml;r stora att den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten hos vissa som st&amp;aring;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n arbetsmarknaden kommer att permanentas p&amp;aring; nya niv&amp;aring;er som &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n tidigare. Vi menar att det nu &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att i st&amp;auml;llet l&amp;auml;gga resurser p&amp;aring; andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som rustar svensk ekonomi inf&amp;ouml;r framtiden. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r jobbskatteavdrag prioriterar vi investeringar f&amp;ouml;r en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning och investeringar i m&amp;auml;nniskor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;ger vi nej till regeringens f&amp;ouml;rslag om ett femte jobbskatteavdrag och en h&amp;ouml;jd skiktgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r n&amp;auml;r statlig skatt tas ut. Vi kommer att &amp;aring;terkomma till h&amp;ouml;sten med ett helt&amp;auml;ckande f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; beskattning av arbetsinkomster som leder till minskade klyftor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om svensk ekonomi utvecklas starkt fram&amp;ouml;ver finns det betydande risker b&amp;aring;de i Sverige och i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Framf&amp;ouml;r allt beh&amp;ouml;vs &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vaksamhet &amp;ouml;ver utvecklingen p&amp;aring; bostadsmarknaden. De &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vidtagits hittills i syfte att d&amp;auml;mpa utvecklingen, s&amp;aring;som bol&amp;aring;netak och bankernas frivilliga rekommendationer om amorteringskrav, &amp;auml;r bra. D&amp;auml;remot r&amp;aring;der os&amp;auml;kerhet om de &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckliga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet st&amp;ouml;der regeringens ambitioner om h&amp;ouml;jda kapitalt&amp;auml;ckningsregler f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka de svenska bankernas motst&amp;aring;ndskraft mot internationell finansiell oro. Vi har ocks&amp;aring; varit positiva till de stabilitetsavgifter som inf&amp;ouml;rts och st&amp;ouml;der ett fortsatt reformarbete d&amp;auml;r banksektorn i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;aring;r betala f&amp;ouml;r de risker som skapas genom oansvarig utl&amp;aring;ning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till f&amp;ouml;ljd av att vi s&amp;auml;ger nej till det femte jobbskatteavdraget och den h&amp;ouml;jda skiktgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r n&amp;auml;r statlig skatt tas ut bed&amp;ouml;mer vi att utgiftstaket b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas med ungef&amp;auml;r 15 miljarder kronor under hela prognosperioden j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med de utgiftstak regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r. Vi kommer i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till h&amp;ouml;stbudget att &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; exakta niv&amp;aring;er p&amp;aring; utgiftstak f&amp;ouml;r de kommande tre &amp;aring;ren. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara statsfinanser &amp;auml;r att ekosystemen inte utarmas och att deras l&amp;aring;ngsiktiga b&amp;auml;rkraft inte &amp;ouml;verskrids. I dag saknas det indikatorer som f&amp;ouml;ljer upp det svenska och globala naturresursutnyttjandet. Milj&amp;ouml;partiet vill inf&amp;ouml;ra indikatorer som f&amp;ouml;ljer upp den ekonomiska politikens l&amp;aring;ng- och kortsiktiga effekter p&amp;aring; ekologisk h&amp;aring;llbarhet, liksom indikatorer som f&amp;ouml;ljer upp naturresursutnyttjandet i den svenska ekonomin. &lt;a id="_Toc291194481" name="_Toc291194481"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291194614" name="_Toc291194614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195563" name="_Toc291195563"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195652" name="_Toc291195652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291197541" name="_Toc291197541"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291194482" name="_Toc291194482"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291194615" name="_Toc291194615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195564" name="_Toc291195564"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195653" name="_Toc291195653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291197542" name="_Toc291197542"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291064157" name="_Toc291064157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199657" name="_Toc291199657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473159" name="_Toc293473159"&gt;&lt;/a&gt;2&amp;#9;Gr&amp;ouml;n ekonomisk politik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en annan vision f&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;n regeringen. Den gr&amp;ouml;na ekonomiska politiken &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktig och ansvarstagande och tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i kreativitet och skaparlust. Den utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en helhetssyn p&amp;aring; b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor, resurser och arbete. Marknadsekonomi och handel &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande i v&amp;aring;r moderna ekonomi, men Milj&amp;ouml;partiet vill ocks&amp;aring; vidga och modernisera synen p&amp;aring; vad som &amp;auml;r ekonomisk utveckling, hur vi m&amp;auml;ter v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och vad som utg&amp;ouml;r resurser. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064158" name="_Toc291064158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199658" name="_Toc291199658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473160" name="_Toc293473160"&gt;&lt;/a&gt;2.1&amp;#9;Ekonomi handlar om hush&amp;aring;llning &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom jordens resurser &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade m&amp;aring;ste vi i samh&amp;auml;llet hush&amp;aring;lla med dem p&amp;aring; ett ansvarsfullt och effektivt s&amp;auml;tt. En l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling inneb&amp;auml;r att vi inte kan ta ut mer resurser &amp;auml;n vad som nyskapas och att vi inte kan belasta jordens milj&amp;ouml; mer &amp;auml;n vad den klarar av att hantera och bryta ned. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I traditionella ekonomiska modeller ing&amp;aring;r inte kostnaderna f&amp;ouml;r den belastning som samh&amp;auml;llets produktion och konsumtion medf&amp;ouml;r p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. Ekosystemtj&amp;auml;nster, dvs. tj&amp;auml;nster som naturen skapar &amp;aring;t oss m&amp;auml;nniskor, – (t.ex. rent vatten, fotosyntes, syre och cirkulation av n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen), ing&amp;aring;r inte heller i de ekonomiska modellerna. N&amp;auml;r dessa faktorer inte ing&amp;aring;r skapas felaktiga drivkrafter, vi fattar beslut p&amp;aring; felaktiga grunder och oh&amp;aring;llbara ekonomiska strukturer byggs upp. N&amp;auml;r t.ex. kostnaderna f&amp;ouml;r koldioxidutsl&amp;auml;pp inte ing&amp;aring;r i investeringsbeslut som r&amp;ouml;r ny energiproduktion gynnas ny kolkraft, fast&amp;auml;n t.ex. vind eller solenergi &amp;auml;r billigare i ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv n&amp;auml;r alla kostnader f&amp;ouml;r energiproduktionen r&amp;auml;knas in. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den gr&amp;ouml;na ekonomiska politiken &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande naturvetenskapliga insikter om v&amp;aring;ra ekosystem och jordens begr&amp;auml;nsade naturresurser en naturlig bas f&amp;ouml;r ekonomin och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r politiken. Resursoptimering i den gr&amp;ouml;na ekonomin handlar om att s&amp;aring;v&amp;auml;l naturresurser som ekosystemtj&amp;auml;nster, arbetskraft och det kapital som m&amp;auml;nniskan producerat, s&amp;aring;som maskiner och byggnader, m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064159" name="_Toc291064159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199659" name="_Toc291199659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473161" name="_Toc293473161"&gt;&lt;/a&gt;2.2&amp;#9;Ett bredare perspektiv p&amp;aring; ekonomisk utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att ekonomisk utveckling m&amp;aring;ste ges ett nytt och bredare inneh&amp;aring;ll i en gr&amp;ouml;n ekonomi. I dag m&amp;auml;ter vi ekonomisk utveckling i bruttonationalprodukten (BNP), dvs. genom att m&amp;auml;ta hur mycket nya varor och tj&amp;auml;nster som ekonomin producerar under ett &amp;aring;r. Detta perspektiv &amp;auml;r f&amp;ouml;r smalt. Historiskt har en &amp;ouml;kad BNP ocks&amp;aring; lett till en &amp;ouml;kad milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring och &amp;ouml;kade utsl&amp;auml;pp av t.ex. koldioxid. Detta &amp;auml;r inte en h&amp;aring;llbar utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som vi inte kan sl&amp;ouml;sa bort naturresurser m&amp;aring;ste vi ta till vara alla m&amp;auml;nskliga resurser. I en gr&amp;ouml;n ekonomi skapas h&amp;aring;llbara jobb d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskors solidaritet, skaparkraft och engagemang f&amp;aring;r komma till sin fulla potential. D&amp;auml;r f&amp;aring;r m&amp;auml;nniskor plats att utvecklas och v&amp;auml;xa. D&amp;auml;r finns ocks&amp;aring; trygghet f&amp;ouml;r den som tillf&amp;auml;lligt inte kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig, och det finns nya chanser f&amp;ouml;r den som beh&amp;ouml;ver omskola sig, byta bransch eller b&amp;ouml;rja om i sitt yrkesliv. En m&amp;auml;nniska som inte f&amp;aring;r rehabilitering efter det att han eller hon varit sjuk m&amp;aring;r inte bara d&amp;aring;ligt utan medf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; en st&amp;ouml;rre kostnad f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet &amp;auml;n om han eller hon kan komma tillbaka till arbete. En ung m&amp;auml;nniska som hamnat snett och inte f&amp;aring;tt chansen att arbeta eller studera, och d&amp;auml;rmed att utvecklas, medf&amp;ouml;r p&amp;aring; sikt en st&amp;ouml;rre kostnad f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet &amp;auml;n om han eller hon f&amp;aring;tt hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven den offentliga ekonomin m&amp;aring;ste vara h&amp;aring;llbar och sk&amp;ouml;tas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inneb&amp;auml;r att vi inte l&amp;aring;ngsiktigt anv&amp;auml;nder mer resurser &amp;auml;n vad som nyskapas. De ekonomiska ramverk f&amp;ouml;r de offentliga finanserna som Sverige har tj&amp;auml;nar detta syfte v&amp;auml;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den gr&amp;ouml;na insikten stannar inte vid nationsgr&amp;auml;nsen. Ekosystemen och naturens kretslopp f&amp;ouml;ljer inte nationsgr&amp;auml;nserna utan kr&amp;auml;ver ett globalt perspektiv. En gr&amp;ouml;n ekonomi m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett h&amp;aring;llbart globalt resursuttag och l&amp;aring;ta detta vara styrande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ha en sn&amp;auml;v syn d&amp;auml;r bara l&amp;ouml;nearbete och produktion av varor och tj&amp;auml;nster p&amp;aring; marknaden r&amp;auml;knas vill Milj&amp;ouml;partiet vidga synen p&amp;aring; ekonomin. Vi menar t.ex. att mycket v&amp;auml;rdefullt arbete sker inom den ideella sektorn, s&amp;aring;som i idrottsklubbar, i ungdomsverksamhet, i socialt frivilligarbetet och i f&amp;ouml;reningslivet. Utan detta arbete skulle sammanh&amp;aring;llningen i samh&amp;auml;llet bli mindre och mycket annan ekonomisk verksamhet skulle fungera s&amp;auml;mre. Den sociala ekonomin fungerar som ett kitt som binder samman samh&amp;auml;llet; den g&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor tr&amp;auml;ffas och m&amp;ouml;ts &amp;ouml;ver sociala och kulturella gr&amp;auml;nser och skapar d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rst&amp;aring;else och nya n&amp;auml;tverk. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En gr&amp;ouml;n ekonomi &amp;auml;r ocks&amp;aring; en reglerad blandekonomi d&amp;auml;r privata f&amp;ouml;retag och marknader samt offentligt producerade och finansierade tj&amp;auml;nster kompletterar och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter varandra. Viss produktion sker effektivare genom att privata f&amp;ouml;retag konkurrerar med varandra och d&amp;auml;rmed skapar effektivitet, medan annan produktion kan beh&amp;ouml;va organiseras offentligt eller t.ex. i kooperativ eller ideell regi. Sociala f&amp;ouml;retag d&amp;auml;r ekonomiskt vinstintresse bara &amp;auml;r en av m&amp;aring;nga drivkrafter skapar i dag nya f&amp;ouml;retag och nya jobb. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064160" name="_Toc291064160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199660" name="_Toc291199660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473162" name="_Toc293473162"&gt;&lt;/a&gt;2.3&amp;#9;Kunskapen finns redan h&amp;auml;r – nu handlar det om politiskt mod &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tekniken, kunskapen och resurserna finns redan f&amp;ouml;r en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till en h&amp;aring;llbar gr&amp;ouml;n ekonomi. P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll &amp;auml;r ocks&amp;aring; omvandlingen verkligen p&amp;aring; g&amp;aring;ng. Runt om i v&amp;auml;rlden investeras det som aldrig f&amp;ouml;rr i en gr&amp;ouml;n ekonomisk utveckling:&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europa har l&amp;auml;nder som Tyskland och Spanien l&amp;auml;nge investerat kraftigt i h&amp;aring;llbar energi. Ett av fyrtio arbetstillf&amp;auml;llen i Europa &amp;auml;r redan i dag kopplat till milj&amp;ouml;n eller ekosystemtj&amp;auml;nster, och miljontals nya jobb f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas skapas de kommande &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kinas energipolitik har gjort landet till v&amp;auml;rldens n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta vindkraftsproducent och v&amp;auml;ldens st&amp;ouml;rsta producent av solcellspaneler. 10 % av de kinesiska hush&amp;aring;llen anv&amp;auml;nder solv&amp;auml;rme f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rma varmvatten, och en och halv miljon kineser jobbar inom branscher som arbetar med f&amp;ouml;rnybar energi. Av dessa 1&amp;nbsp;500&amp;nbsp;000 jobb skapades 300&amp;nbsp;000 under 2009.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Costa Rica t&amp;auml;cks i dag till 26 % av skyddade skogsomr&amp;aring;den, och ekoturismindustrin blomstrar och skapar nya jobb. Genom parkavgifter som bes&amp;ouml;karna betalar har fattigdomen minskat och arbetsl&amp;ouml;sheten sjunkit bland dem som lever i n&amp;auml;rheten av parkerna. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Sydkorea i sp&amp;aring;ren av finanskrisen lade fram ett ekonomiskt stimulanspaket var &amp;ouml;ver 80 % av investeringarna riktade mot den gr&amp;ouml;na sektorn i ekonomin. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att det h&amp;auml;nder mycket runt om i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r otvetydigt. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r nu en strategi d&amp;auml;r Sverige bejakar f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och tar t&amp;auml;ten i omst&amp;auml;llningen till en h&amp;aring;llbar v&amp;auml;rld.  &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064161" name="_Toc291064161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199661" name="_Toc291199661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473163" name="_Toc293473163"&gt;&lt;/a&gt;2.4&amp;#9;Gr&amp;ouml;na ekonomiska strategier f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r h&amp;auml;r strategier f&amp;ouml;r en aktiv och framtidsinriktad ekonomisk politik, en politik d&amp;auml;r vi moderniserar Sverige och p&amp;aring;b&amp;ouml;rjar en sp&amp;auml;nnande resa mot ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ekonomin ska vara h&amp;aring;llbar m&amp;aring;ste produktionsmetoder och produktionsresurser vara h&amp;aring;llbara. Bostadssektorn, energiproduktionen, transportinfrastrukturen samt de industriella processerna m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Investeringar &amp;auml;r en av de viktigaste nycklarna f&amp;ouml;r att lyckas med detta. Vad vi v&amp;auml;ljer att investera i skapar fundamentet f&amp;ouml;r hur ekonomin i framtiden kommer att fungera och vilken typ av milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan som den kommer att medf&amp;ouml;ra, vilket flera st&amp;ouml;rre studier styrker.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Politiskt finns goda m&amp;ouml;jligheter att styra de offentliga investeringarna. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r t.ex. stora nyinvesteringar i ett mer h&amp;aring;llbart transportsystem, liksom offentliga investeringar och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att minska energianv&amp;auml;ndningen. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att b&amp;aring;de privata och offentliga investeringar ska ske p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att det finns riktiga incitamentsstrukturer i ekonomin. Koldioxidskatt, energiskatt, utsl&amp;auml;ppshandel och konstg&amp;ouml;dselskatt &amp;auml;r exempel p&amp;aring; n&amp;aring;gra viktiga ekonomiska styrmedel som kan skapa korrekta drivkrafter f&amp;ouml;r privata investeringar om de anv&amp;auml;nds aktivt. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en kilometerskatt f&amp;ouml;r lastbilstransporter f&amp;ouml;r att v&amp;auml;gtrafikens kostnader b&amp;auml;ttre ska synas i priset p&amp;aring; transporter och d&amp;auml;rmed g&amp;ouml;ra andra alternativ &amp;auml;n v&amp;auml;gtransporter mer konkurrenskraftiga. Lika viktigt &amp;auml;r det att i ordnad takt avveckla subventioner som styr investeringsbeslut &amp;aring;t helt fel h&amp;aring;ll. M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, globalt och i EU, har i dag anstr&amp;auml;ngda offentliga finanser och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sv&amp;aring;rt att prioritera resurser till gr&amp;ouml;na investeringar. Genom att fasa ut oh&amp;aring;llbara subventioner inom fiske, energi, vatten och jordbruk kan vi globalt frig&amp;ouml;ra 1–2 % av BNP till gr&amp;ouml;na investeringar, samtidigt som tydliga incitament skapas f&amp;ouml;r privata investeringar. I dag subventioneras exempelvis k&amp;auml;rnkraften genom att dess ansvar f&amp;ouml;r olyckor &amp;auml;r begr&amp;auml;nsat. Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;auml;ndra detta och ut&amp;ouml;ka k&amp;auml;rnkraftsindustrins skyldighet att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig mot olyckor. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xten av gr&amp;ouml;na jobb &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r en gr&amp;ouml;n ekonomi. N&amp;auml;r produktionen st&amp;auml;lls om skapas nya gr&amp;ouml;na jobb samtidigt som gamla jobb f&amp;ouml;rsvinner. Den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen inneb&amp;auml;r en stor strukturomvandling av v&amp;aring;r ekonomi. Att m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner trygghet i omst&amp;auml;llningen &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att lyckas med detta. En annan viktig komponent i omvandlingen &amp;auml;r utbildning och kompetensutveckling. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att komplettera ofullst&amp;auml;ndiga studier f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom underl&amp;auml;tta omst&amp;auml;llningen p&amp;aring; arbetsmarknaden. Jobbfr&amp;aring;gan utvecklas ocks&amp;aring; i avsnittet ”En omst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r nya jobb”. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en h&amp;aring;llbar ekonomi m&amp;aring;ste materialfl&amp;ouml;den slutas i kretslopp. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;ndigt bryta nya metaller m&amp;aring;ste vi t.ex. l&amp;auml;ra oss att anv&amp;auml;nda de befintliga p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt, att &amp;aring;teranv&amp;auml;nda och &amp;aring;tervinna dessa i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att deponera dem. Dessa slutna materialfl&amp;ouml;den m&amp;aring;ste drivas av f&amp;ouml;rnybar energi som produceras p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Det handlar om att ta om hand solenergi i olika former, s&amp;aring;som vind-, v&amp;aring;g- och vattenkraft, solv&amp;auml;rme samt fotosyntes. De restprodukter som &amp;auml;nd&amp;aring; genereras m&amp;aring;ste vara s&amp;aring; sm&amp;aring; att de kan tas om hand och brytas ned, utan fara f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och utan att jordens l&amp;aring;ngsiktiga produktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga &amp;auml;ventyras. Framf&amp;ouml;r allt handlar det om att inte &amp;ouml;verutnyttja ekosystemtj&amp;auml;nsterna s&amp;aring; att de f&amp;ouml;rlorar sin funktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Milj&amp;ouml;partiet menar t.ex. att &amp;aring;teranv&amp;auml;ndning m&amp;aring;ste stimuleras och att kraven p&amp;aring; &amp;aring;tervinning st&amp;auml;ndigt m&amp;aring;ste sk&amp;auml;rpas. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En dynamisk gr&amp;ouml;n ekonomi kr&amp;auml;ver m&amp;aring;ngfald och ett stort m&amp;aring;tt av utbyte och experimentlusta. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram innovativa l&amp;ouml;sningar kr&amp;auml;vs det att vi v&amp;aring;gar experimentera och har ett stort utbyte av tankar, id&amp;eacute;er, teknik och metoder med andra. Ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle som bejakar m&amp;aring;ngfald skapar st&amp;ouml;rre kreativitet och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att finna nya l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; de problem vi har framf&amp;ouml;r oss. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De finansiella systemen m&amp;aring;ste uppmuntra l&amp;aring;ngsiktighet, rimliga avkastningsniv&amp;aring;er och riskspridning i det privata n&amp;auml;ringslivet. F&amp;ouml;rluster i bank- och finanssektorn som uppst&amp;aring;r t.ex. p&amp;aring; grund av oansvarig utl&amp;aring;ning m&amp;aring;ste finansieras inom sektorn. Det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling och en mer gr&amp;ouml;n ekonomi att stora offentliga investeringar utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n tydliga h&amp;aring;llbarhetskriterier. F&amp;ouml;rvaltning av t.ex. pensionsmedel m&amp;aring;ste underst&amp;auml;llas h&amp;aring;llbarhetskriterier. Milj&amp;ouml;partiet menar att pensionsinvesteringar &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktiga investeringar som inte kan bygga p&amp;aring; oh&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar. Vi anser att det inte &amp;auml;r h&amp;aring;llbart att AP-fonderna t.ex. g&amp;ouml;r stora investeringar i oljebolag och vapenindustrin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Entrepren&amp;ouml;rer, innovat&amp;ouml;rer och forskare m&amp;aring;ste f&amp;aring; mer utrymme. Forskare med sin nyfikenhet och experimentlusta &amp;ouml;ppnar upp f&amp;ouml;r nya m&amp;auml;nskliga framsteg som l&amp;ouml;ser samh&amp;auml;llsproblem. Innovat&amp;ouml;rer ser potentialen i forskarnas arbete och skapar tj&amp;auml;nster och produkter, och vi entrepren&amp;ouml;rer g&amp;ouml;r dessa varor och tj&amp;auml;nster tillg&amp;auml;ngliga p&amp;aring; marknaden. Milj&amp;ouml;partiet menar t.ex. att m&amp;ouml;jligheterna att kommersialisera forskning och innovationer m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hos kommunala bolag och f&amp;ouml;rvaltningar finns i dag en stor kunskap om konkreta systeml&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle. Det beh&amp;ouml;vs nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att denna kunskap ska kunna kommersialiseras i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning och d&amp;auml;rmed bli tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r fler, s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sverige som internationellt. Det kan t.ex. handla om att justera regelverk s&amp;aring; att kommunala bolag p&amp;aring; nya s&amp;auml;tt kan vara delaktiga i ekonomiska projekt utanf&amp;ouml;r kommunens gr&amp;auml;nser. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen utreder denna fr&amp;aring;ga och &amp;aring;terkommer till riksdagen med f&amp;ouml;rslag. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrin &amp;auml;r en nyckelakt&amp;ouml;r i en gr&amp;ouml;n ekonomi. Staten, n&amp;auml;ringsliv och fackf&amp;ouml;reningar m&amp;aring;ste arbeta tillsammans f&amp;ouml;r att utveckla industrin. Det handlar b&amp;aring;de om att hitta v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att ge m&amp;auml;nniskor st&amp;ouml;d i strukturomvandlingen och om att hitta strategiska samarbeten, t.ex. genom forsknings- och innovationssatsningar. Staten m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ta ett st&amp;ouml;rre &amp;ouml;vergripande ansvar och peka ut strategier och samla akt&amp;ouml;rer kring gemensamma m&amp;aring;l och visioner f&amp;ouml;r hur ett h&amp;aring;llbart n&amp;auml;ringsliv kan utvecklas. Milj&amp;ouml;partiet menar att det g&amp;aring;r att utveckla och bygga vidare p&amp;aring; det underlag som Milj&amp;ouml;teknikdelegationen tagit fram &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Det kr&amp;auml;ver emellertid att regeringen engagerar sig i fr&amp;aring;gan. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lantbruket och &amp;ouml;vriga gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringar &amp;auml;r viktiga akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;r en gr&amp;ouml;n ekonomisk utveckling. Vid t.ex. ekologisk odling begr&amp;auml;nsas l&amp;auml;ckaget av n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen som bidrar till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen. Genom ett h&amp;aring;llbart skogsbruk bevaras funktionen hos skogens ekosystemtj&amp;auml;nster. Att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att begr&amp;auml;nsa l&amp;auml;ckaget fr&amp;aring;n jordbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Perspektivet p&amp;aring; ekonomisk utveckling m&amp;aring;ste breddas och den ekonomiska analysen utvecklas. Det ekonomiska systemet m&amp;aring;ste spegla f&amp;ouml;rluster av ekosystemtj&amp;auml;nster och milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i dag. BNP r&amp;auml;cker inte som indikator p&amp;aring; hur v&amp;aring;r ekonomi utvecklas och m&amp;aring;r. Problemet med BNP &amp;auml;r givetvis inte m&amp;aring;ttet i sig sj&amp;auml;lvt. Problemet &amp;auml;r n&amp;auml;r m&amp;aring;ttet blir det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r politiken. I Sverige har vi st&amp;auml;llt upp m&amp;aring;nga andra m&amp;aring;l som politiken ska syfta till att n&amp;aring;. Milj&amp;ouml;m&amp;aring;l, klimatm&amp;aring;l och folkh&amp;auml;lsom&amp;aring;l &amp;auml;r n&amp;aring;gra viktiga m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar som inte per automatik n&amp;aring;s genom &amp;ouml;kad BNP. Embryon till ett arbete med att bredda den ekonomiska politiken finns framf&amp;ouml;r allt utanf&amp;ouml;r Sveriges gr&amp;auml;nser. EU-kommissionen har i meddelandet – &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Bortom BNP – att m&amp;auml;ta framsteg i en f&amp;ouml;r&amp;auml;nderlig v&amp;auml;rld&lt;/span&gt; till EU-parlamentet och r&amp;aring;det pekat ut att detta &amp;auml;r ett viktigt arbete framdeles. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Ett annat mycket viktigt arbete i denna riktning &amp;auml;r det som sker inom ramen f&amp;ouml;r TEEB-initiativet&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Det &amp;auml;r nu h&amp;ouml;g tid att &amp;auml;ven Sverige p&amp;aring; allvar engagerar sig i detta arbete. Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska r&amp;aring;det, Ekonomistyrningsverket, SCB, Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; viktiga institutioner som har kunskaper och erfarenheter som skulle vara mycket v&amp;auml;rdefulla f&amp;ouml;r detta arbete. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har ett v&amp;auml;rde i sig sj&amp;auml;lvt och &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskors frihet. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; centralt f&amp;ouml;r att samh&amp;auml;llets resurser anv&amp;auml;nds p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt. N&amp;auml;r f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; kvinnors och m&amp;auml;ns beteende begr&amp;auml;nsar v&amp;aring;ra livsval missar vi ocks&amp;aring; att anv&amp;auml;nda m&amp;auml;nskliga resurser p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt. Milj&amp;ouml;partiet har flera f&amp;ouml;rslag som leder till &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n att leva det liv som de sj&amp;auml;lva v&amp;auml;ljer. Att arbeta f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och minskad diskriminering &amp;auml;r en viktig v&amp;auml;g fram&amp;aring;t, liksom att arbeta f&amp;ouml;r ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt uttag av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom dessa strategier kan konkreta steg tas mot en mer h&amp;aring;llbar och gr&amp;ouml;n ekonomisk utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064162" name="_Toc291064162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199662" name="_Toc291199662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473164" name="_Toc293473164"&gt;&lt;/a&gt;3&amp;#9;En gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning av samh&amp;auml;llet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturen och dess ekosystem &amp;auml;r basen f&amp;ouml;r v&amp;aring;r ekonomi och v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle. Utan alla nyttigheter som naturen f&amp;ouml;rser oss med st&amp;aring;r vi m&amp;auml;nniskor oss sl&amp;auml;tt. Naturen &amp;auml;r ocks&amp;aring; en plats f&amp;ouml;r eftertanke och m&amp;ouml;jlighet att samla kraft. M&amp;aring;nga v&amp;auml;rdes&amp;auml;tter en skogspromenad efter jobbet eller en b&amp;aring;ttur p&amp;aring; helgen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globalt lever vi i dag l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver jordens reproduktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Effekterna av detta syns runt omkring oss. Det blir sv&amp;aring;rare att bada p&amp;aring; somrarna p&amp;aring; grund av algblomning, vi b&amp;ouml;r inte &amp;auml;ta fisk p&amp;aring; grund av h&amp;ouml;ga gifthalter och v&amp;aring;ra k&amp;auml;llare &amp;ouml;versv&amp;auml;mmas allt oftare. Om vi m&amp;auml;nniskor forts&amp;auml;tter med v&amp;aring;ra nuvarande produktions- och konsumtionsm&amp;ouml;nster kommer det enligt V&amp;auml;rldsnaturfonden att kr&amp;auml;vas tv&amp;aring; jordklot &amp;aring;r 2030. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se ett Sverige som tar t&amp;auml;ten i klimatomst&amp;auml;llningen och kraftigt minskar utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Vi vill se en kraftsamling f&amp;ouml;r att hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald och utarmningen av v&amp;aring;ra ekosystem. Vi anser att det &amp;auml;r politikens ansvar att peka ut riktningen. Vi vill bjuda in fler m&amp;auml;nniskor att delta i omst&amp;auml;llningen av samh&amp;auml;llet genom att g&amp;ouml;ra det enkelt och l&amp;ouml;nsamt att leva milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligt. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r investeringar i infrastruktur, bost&amp;auml;der och f&amp;ouml;rnybar energi som underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och f&amp;ouml;retag att g&amp;ouml;ra klimatsmarta val, samtidigt som nya jobb skapas. Villkoren f&amp;ouml;r den som vill producera sin egen el m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, och fastighets&amp;auml;gare och sm&amp;aring;hus&amp;auml;gare b&amp;ouml;r uppmuntras att energieffektivisera genom ett utvidgat och klimatanpassat ROT-avdrag. Milj&amp;ouml;partiet vill satsa p&amp;aring; &amp;ouml;kad produktion och distribution av biogas s&amp;aring; att fler kan k&amp;ouml;ra biogasbil. Sverige ska ocks&amp;aring; ta sitt ansvar globalt och g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder att delta i omst&amp;auml;llningsarbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill investera brett i att rusta upp det svenska milj&amp;ouml;arbetet, med s&amp;auml;rskilt fokus p&amp;aring; levande skogar och hav samt minskad spridning av milj&amp;ouml;gifter. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064163" name="_Toc291064163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199663" name="_Toc291199663"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473165" name="_Toc293473165"&gt;&lt;/a&gt;3.1&amp;#9;V&amp;aring;rt s&amp;auml;tt att leva m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla tecken pekar p&amp;aring; att vi m&amp;auml;nniskor lever p&amp;aring; ett oh&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt och att utvecklingen g&amp;aring;r &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Den 21 augusti f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret inf&amp;ouml;ll enligt Global Footprint Network ”Overshoot Day” – dagen d&amp;aring; hela &amp;aring;rets resurser av f&amp;ouml;rnybara tillg&amp;aring;ngar tagit slut. Det inneb&amp;auml;r att vi globalt sett, p&amp;aring; mindre &amp;auml;n nio m&amp;aring;nader, gjorde av med resurser som det tar ett helt &amp;aring;r f&amp;ouml;r naturen att &amp;aring;terskapa.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Den globala resursanv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelad; det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt den rika delen av v&amp;auml;rlden som f&amp;ouml;rbrukar mer &amp;auml;n vad som &amp;auml;r h&amp;aring;llbart. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globalt sett har redan planetens ekologiska ramar &amp;ouml;verskridits p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det g&amp;auml;ller bl.a. utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, f&amp;ouml;rlust av biologisk m&amp;aring;ngfald och rubbning av kv&amp;auml;vecykeln. Ocks&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kemikalier &amp;auml;r utsl&amp;auml;ppen f&amp;ouml;r stora. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att &amp;ouml;verblicka de l&amp;aring;ngsiktiga effekterna, men de kan bli stora. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r tydligt att det &amp;auml;r br&amp;aring;ttom att st&amp;auml;lla om samh&amp;auml;llet i en mer h&amp;aring;llbar riktning. I Sverige m&amp;aring;ste vi &amp;ouml;ka v&amp;aring;ra insatser f&amp;ouml;r att n&amp;aring; v&amp;aring;ra milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. Riksdagen beslutade f&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan att vi ska klara de stora milj&amp;ouml;utmaningarna p&amp;aring; en generation. F&amp;ouml;r tydlighetens skull har riksdagen delat upp detta &amp;aring;tagande i 16 milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. Halva tiden har nu g&amp;aring;tt, och enligt Naturv&amp;aring;rdsverket kommer endast 1 av dessa 16 m&amp;aring;l att n&amp;aring;s, n&amp;auml;mligen skydd av ozonlagret. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och den rika delen av v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; &amp;ouml;ka insatserna f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa och hantera klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Det r&amp;aring;der stor enighet om att de globala utsl&amp;auml;ppen beh&amp;ouml;ver minska med 80 % till 2050. Allt fler klimatforskare menar att det kan beh&amp;ouml;vas &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre minskningar. Om jordens medeltemperatur forts&amp;auml;tter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser. Vi kommer att f&amp;aring; v&amp;auml;nja oss vid allt kraftigare och ober&amp;auml;kneliga v&amp;auml;deromslag, stormar, torka, v&amp;auml;rmeb&amp;ouml;ljor och &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar. Ofta &amp;auml;r de l&amp;auml;nder som drabbas v&amp;auml;rst redan i dag ekonomiskt utsatta. V&amp;auml;rlden har hittills inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt att minska sina utsl&amp;auml;pp i den takt som beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har till &amp;aring;r 2020 som m&amp;aring;l att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige med 27 % j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Milj&amp;ouml;partiet har ett mer ambiti&amp;ouml;st m&amp;aring;l om att minska v&amp;auml;xthusgaserna med 45 %. Det m&amp;aring;let bygger p&amp;aring; den utsl&amp;auml;ppsminskning som forskning har visat &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med regeringens nuvarande takt i klimatarbetet blir det sv&amp;aring;rt att n&amp;aring; de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga m&amp;aring;len. Alla tecken pekar i st&amp;auml;llet p&amp;aring; att takten i milj&amp;ouml;- och klimatarbetet m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Att st&amp;auml;lla om samh&amp;auml;llet &amp;auml;r en tuff utmaning f&amp;ouml;r politiska ledare, f&amp;ouml;retag och m&amp;auml;nniskor runt om i v&amp;auml;rlden. Vi i Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om Sverige och v&amp;auml;rlden kan klara utmaningen. Utmaningen inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; en m&amp;ouml;jlighet d&amp;auml;r vi har chansen att st&amp;auml;lla om till en ekonomi d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor och ekosystem m&amp;aring;r bra, samtidigt som nya jobb skapas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064164" name="_Toc291064164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199664" name="_Toc291199664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473166" name="_Toc293473166"&gt;&lt;/a&gt;3.2&amp;#9;St&amp;auml;ll om energisystemet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gor &amp;auml;r intimt sammanbundna med v&amp;aring;r energianv&amp;auml;ndning. Milj&amp;ouml;partiets energipolitik bygger p&amp;aring; m&amp;aring;let att samh&amp;auml;llet ska ha ett s&amp;auml;kert och h&amp;aring;llbart energisystem. Det ska sj&amp;auml;lvklart vara tryggt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och ekosystemen. Risken f&amp;ouml;r olyckor och utsl&amp;auml;pp ska minimeras. Dessutom ska energisystemet vara p&amp;aring;litligt, b&amp;aring;de ekonomiskt och driftsm&amp;auml;ssigt. S&amp;aring; &amp;auml;r det inte i dag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med Milj&amp;ouml;partiets framtidsinriktade energipolitik &amp;auml;r det p&amp;aring; sikt m&amp;ouml;jligt att klara energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen helt utan fossila br&amp;auml;nslen och k&amp;auml;rnkraft, och &amp;auml;nd&amp;aring; ha en elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning i balans. Detta kan ske utan att det p&amp;aring;verkar m&amp;ouml;jligheten att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag best&amp;aring;r av en mix av &amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst m&amp;aring;ste energianv&amp;auml;ndningen effektiviseras, och dessutom m&amp;aring;ste produktionen av f&amp;ouml;rnybar energi &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor &amp;auml;r den b&amp;auml;rande delen i ett h&amp;aring;llbart energisystem. Sverige har bland de b&amp;auml;sta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna i v&amp;auml;rlden att bygga ut bioenergi, vindkraft och andra f&amp;ouml;rnybara och h&amp;aring;llbara energislag. Sverige &amp;auml;r ett relativt glesbefolkat land med en l&amp;aring;ng kust som l&amp;auml;mpar sig f&amp;ouml;r vind- och v&amp;aring;gkraft och med mycket skog som ger bioenergi. Dessutom har vi en industriell spetskompetens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ta vara p&amp;aring; dessa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi vill stimulera satsningar p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybar energi som underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och f&amp;ouml;retag att g&amp;ouml;ra klimatsmarta val, samtidigt som det skapar nya jobb. Vi vill skapa b&amp;auml;ttre incitament f&amp;ouml;r produktion av f&amp;ouml;rnybar energi och st&amp;ouml;tta sm&amp;aring;skaliga elproducenters m&amp;ouml;jligheter att leverera och s&amp;auml;lja milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig el p&amp;aring; eln&amp;auml;tet genom garantipris och nettom&amp;auml;tning. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan t.ex. en b&amp;auml;ttre marknadsetablering av solceller ske, vars utbyggnad hittills utvecklats d&amp;aring;ligt i Sverige j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med i andra liknande l&amp;auml;nder. Vi vill ocks&amp;aring; underl&amp;auml;tta investeringar i &amp;ouml;kad produktion och distribution av biogas, bl.a. genom att g&amp;ouml;ra en nystart f&amp;ouml;r Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som ger kommuner, f&amp;ouml;retag och andra akt&amp;ouml;rer ekonomiska m&amp;ouml;jligheter att satsa p&amp;aring; klimatv&amp;auml;nlig teknik. Produktion och distribution av biogas &amp;auml;r inte minst viktigt f&amp;ouml;r att kombinera m&amp;ouml;jligheterna till utveckling, f&amp;ouml;retagande och h&amp;aring;llbara transporter p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har ocks&amp;aring; goda m&amp;ouml;jligheter att effektivisera energianv&amp;auml;ndning inom s&amp;aring;v&amp;auml;l industrin som fastighets- och bostadssektorn. Sverige tillh&amp;ouml;r i dag de l&amp;auml;nder i EU som &amp;auml;r s&amp;auml;mst p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de; sl&amp;ouml;seriet &amp;auml;r omfattande. Enligt Energieffektiviseringsutredningen &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; kan anv&amp;auml;ndningen p&amp;aring; kort tid, och p&amp;aring; ett kostnadseffektivt s&amp;auml;tt, minska med 30 TWh per &amp;aring;r, motsvarande ca 20 % av energianv&amp;auml;ndningen i bostadssektorn. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt finns en betydligt st&amp;ouml;rre potential f&amp;ouml;r effektivisering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 2007 har regeringen minskat st&amp;ouml;det till energieffektivisering och f&amp;ouml;rnybar energi. Inga nya satsningar har &amp;auml;nnu presenterats. Ryckigheten skapar os&amp;auml;kerhet p&amp;aring; marknaden och g&amp;ouml;r att utvecklingen bromsas. Milj&amp;ouml;partiet vill genomf&amp;ouml;ra en rad nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda energieffektiviseringen. Energi- och koldioxidskatter &amp;auml;r b&amp;auml;rande delar av denna strategi, liksom v&amp;aring;ra st&amp;ouml;d till energieffektivisering i bost&amp;auml;der och fastigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens beslut att till&amp;aring;ta nya k&amp;auml;rnreaktorer &amp;auml;r ett steg i fel riktning. Det l&amp;aring;ser in Sverige i ett k&amp;auml;rnkraftsberoende fram till &amp;aring;r 2100. Vi anser att beslutet b&amp;ouml;r rivas upp. Det finns ingenting som tyder p&amp;aring; att nya reaktorer kommer att beh&amp;ouml;vas n&amp;auml;r de gamla faller f&amp;ouml;r &amp;aring;ldersstrecket, tv&amp;auml;rtom. Fram till 2020 ber&amp;auml;knas el&amp;ouml;verskottet bli hela 23 TWh, vilket n&amp;auml;stan motsvarar produktionen i fem av Sveriges tio reaktorer. Det &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jligt att ta ett par reaktorer ur drift redan denna mandatperiod utan att det p&amp;aring;verkar tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; el i Sverige. Med Milj&amp;ouml;partiets energipolitik kan vi p&amp;aring; sikt fasa ut k&amp;auml;rnkraften helt och &amp;auml;nd&amp;aring; klara den svenska elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064165" name="_Toc291064165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199665" name="_Toc291199665"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473167" name="_Toc293473167"&gt;&lt;/a&gt;3.3&amp;#9;St&amp;auml;ll om transportsystemet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill skapa ett tillf&amp;ouml;rlitligt, h&amp;aring;llbart och j&amp;auml;mst&amp;auml;llt transportsystem. Dagens transportsystem &amp;auml;r inte h&amp;aring;llbart. Det svenska transportsystemet &amp;auml;r starkt beroende av fossila br&amp;auml;nslen, och inrikes transporter svarar f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan en tredjedel av Sveriges totala utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. Inom transportsystemet st&amp;aring;r v&amp;auml;gtrafiken f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan 94 % av utsl&amp;auml;ppen, vilket kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med t&amp;aring;gtransporterna som endast st&amp;aring;r f&amp;ouml;r 0,4 % av utsl&amp;auml;ppen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Trots effektivare motorer och en &amp;ouml;kad andel f&amp;ouml;rnybar energi minskar inte utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken. F&amp;ouml;rklaringen ligger i att &amp;ouml;kad trafik tagit bort effekten av sn&amp;aring;lare fordon och en &amp;ouml;kad andel biobr&amp;auml;nslen. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens politik &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;r att klara omst&amp;auml;llningen inom transportsektorn. Att utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transporterna forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka &amp;auml;r en tydlig indikation p&amp;aring; detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska trafikens klimatp&amp;aring;verkan utan att samtidigt begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jligheter att resa beh&amp;ouml;vs en sammanh&amp;aring;llen politik. Milj&amp;ouml;partiet har en bred strategi f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla om transportsystemet. Det handlar dels om att utveckla samh&amp;auml;llsplaneringen f&amp;ouml;r att minska behovet av transporter, dels om att &amp;ouml;ka kollektivtrafikens andel av persontransporterna, f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver godstrafik till j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen, minska utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n bilar och minska flygresandet. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Moderna, snabba och h&amp;aring;llbara transporter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan mitten av 1990-talet har persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblats. Motsvarande &amp;ouml;kning f&amp;ouml;r godstrafiken &amp;auml;r mellan 20 och 30 %. De senaste tv&amp;aring; &amp;aring;ren har t&amp;aring;gresen&amp;auml;rer och f&amp;ouml;retag upplevt bl.a. kaosartade vintrar, med f&amp;ouml;rseningar och inst&amp;auml;llda t&amp;aring;g. Trafikverket konstaterar att l&amp;aring;ga niv&amp;aring;er av underh&amp;aring;ll och investeringar p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen riskerar att leda till fortsatta f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar i t&amp;aring;gtrafiken.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Den positiva trenden med fler resen&amp;auml;rer och mer gods p&amp;aring; sp&amp;aring;ren riskerar att brytas om t&amp;aring;get upplevs som ett os&amp;auml;kert och kr&amp;aring;ngligt transportmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning &amp;auml;r att f&amp;ouml;rdubbla dagens andel resande med kollektivtrafik till 2020 och &amp;ouml;ka andelen godstransporter p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g v&amp;auml;sentligt. F&amp;ouml;r att klara det vill vi kraftigt &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsunderh&amp;aring;llet, detta f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa de akuta problemen och f&amp;ouml;r att skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en robust t&amp;aring;gtrafik fram&amp;ouml;ver. F&amp;ouml;r att skapa en attraktiv t&amp;aring;gtrafik p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt vill vi ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra stora investeringar i ny kapacitet – b&amp;aring;de i form av &amp;ouml;kad kapacitet p&amp;aring; befintliga banor och genom satsningar p&amp;aring; nya str&amp;auml;ckningar och h&amp;ouml;ghastighetsbanor. Vi vill ocks&amp;aring; investera i en utbyggd cykel- och kollektivtrafik genom sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsutbyggnad, snabba bussl&amp;ouml;sningar och nya cykelbanor runt om i landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsningen p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen finansieras delvis med en kilometerskatt p&amp;aring; lastbilstransporter. En s&amp;aring;dan skatt internaliserar de delar av den tunga v&amp;auml;gtrafikens kostnader som inte t&amp;auml;cks in av koldioxidskatten, i form av t.ex. v&amp;auml;gslitage, olyckor och buller. Samtidigt minskar den snedvridning i konkurrens som finns mellan transporter p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och v&amp;auml;g i dag. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064167" name="_Toc291064167"&gt;&lt;/a&gt;Klimatanpassa fordonsflottan&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilen utg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga ett flexibelt och enkelt transportmedel. F&amp;ouml;r dem som lever utanf&amp;ouml;r st&amp;auml;derna och p&amp;aring; platser d&amp;auml;r det saknas kollektiva transporter &amp;auml;r bilen ofta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; vardagen att g&amp;aring; ihop. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att generella styrmedel s&amp;aring;som koldioxidskatt &amp;auml;r ett samh&amp;auml;llsekonomiskt effektivt s&amp;auml;tt minska utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transportsektorn. F&amp;ouml;r att koldioxidskatten ska fungera och f&amp;aring; legitimitet kr&amp;auml;vs dock att det ocks&amp;aring; finns alternativ. Politiken m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara betydligt bredare. Milj&amp;ouml;partiets viktigaste f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r en omst&amp;auml;llning av fordonsflottan presenteras nedan. Till h&amp;ouml;sten kommer vi att g&amp;aring; vidare och f&amp;ouml;rdjupa och specificera f&amp;ouml;rslagen.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortsatt forskning kring och utveckling av nya br&amp;auml;nslen. Det kommer inte att finnas ett br&amp;auml;nsle som p&amp;aring; egen hand kan ers&amp;auml;tta bensinen och oljan. Flera olika br&amp;auml;nslen kommer att beh&amp;ouml;vas, bl.a. f&amp;ouml;r att distributions- och produktionsf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna ser s&amp;aring; olika ut i olika delar av Sverige och v&amp;auml;rlden. Elbilar, biogasbilar och hybridfordon kommer att beh&amp;ouml;va komplettera varandra.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentliga st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r produktion och distribution av biogas. I Sverige finns mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av biogas. Ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r distribution och produktion av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen b&amp;ouml;r vara teknikneu&amp;shy;tralt s&amp;aring; att &amp;auml;ven andra br&amp;auml;nslen kan f&amp;aring; st&amp;ouml;d. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara att biogas eller andra klimatsmarta br&amp;auml;nslen finns tillg&amp;auml;ngliga d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor beh&amp;ouml;ver dem. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avgift eller bonus vid nybilsk&amp;ouml;p. Utvecklingen mot br&amp;auml;nslesn&amp;aring;la bilar g&amp;aring;r alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsamt. F&amp;ouml;r nya personbilar i Sverige 2009 var utsl&amp;auml;ppen i genomsnitt 164 g/km, vilket kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med snittet i EU p&amp;aring; 146 g/km. Koldioxidskatten beh&amp;ouml;ver kompletteras med incitament som ocks&amp;aring; styr n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor st&amp;aring;r i begrepp att k&amp;ouml;pa en ny bil. F&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka m&amp;auml;nniskor att v&amp;auml;lja ett sn&amp;aring;lt och energieffektivt fordon i ink&amp;ouml;ps&amp;ouml;gonblicket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Milj&amp;ouml;partiet en avgift vid ink&amp;ouml;p av nya br&amp;auml;nslet&amp;ouml;rstiga och energikr&amp;auml;vande fordon samtidigt som en bonus inf&amp;ouml;rs vid ink&amp;ouml;p av extra sn&amp;aring;la fordon. Detta ska g&amp;auml;lla b&amp;aring;de vid privat f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning och vid f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilar till f&amp;ouml;retag. Reglerna f&amp;ouml;r bonus respektive avgift b&amp;ouml;r kontinuerligt justeras. En komponent som styr mot f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen kan ocks&amp;aring; beh&amp;ouml;vas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riktade styrmedel i st&amp;auml;derna s&amp;aring;som tr&amp;auml;ngselavgifter. Den privata biltrafiken i st&amp;auml;derna m&amp;aring;ste minska, av s&amp;aring;v&amp;auml;l utrymmessk&amp;auml;l som milj&amp;ouml;- och klimatsk&amp;auml;l. Samtidigt finns ofta goda kollektivtrafiksalternativ till bil i st&amp;auml;derna. F&amp;ouml;r att styra &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n bil till kollektivtrafik &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rimligt att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nda riktade styrmedel s&amp;aring;som tr&amp;auml;ngselavgifter. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bygg ut alternativen. En v&amp;auml;l fungerande och utbyggd kollektivtrafik &amp;auml;r en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att bilisterna ska l&amp;auml;mna bilen hemma. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs stora satsningar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och bygga ut kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064168" name="_Toc291064168"&gt;&lt;/a&gt;Minska flygets klimatp&amp;aring;verkan &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flygresandet st&amp;aring;r i dag f&amp;ouml;r mellan 10 och 20 % av svenskarnas totala klimatp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp. Os&amp;auml;kerheten &amp;auml;r stor eftersom flygets utsl&amp;auml;pp av vatten&amp;aring;nga och kv&amp;auml;veoxider bidrar till klimatp&amp;aring;verkan. Den totala klimatp&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n flygets utsl&amp;auml;pp uppskattas vara mellan 1,9 och 5 g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n den som orsakas av enbart koldioxiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;sta &amp;aring;r inf&amp;ouml;rlivas flyget i handeln med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Som systemet &amp;auml;r utformat finns det en risk att det kommer att f&amp;aring; en h&amp;ouml;gst marginell p&amp;aring;verkan p&amp;aring; flygets totala kostnader. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att flyget ges en s&amp;auml;rskild utsl&amp;auml;ppsbubbla inom ramen f&amp;ouml;r EU:s handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. F&amp;ouml;r att ytterligare minska flygets klimatp&amp;aring;verkan skulle en &amp;aring;tg&amp;auml;rd kunna vara att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra flygets start- och landningsavgifter s&amp;aring; att de t&amp;auml;cker samh&amp;auml;llskostnaderna f&amp;ouml;r de klimatutsl&amp;auml;pp, ut&amp;ouml;ver koldioxid, som flyget st&amp;aring;r f&amp;ouml;r. Milj&amp;ouml;partiet anser att ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064169" name="_Toc291064169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199666" name="_Toc291199666"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473168" name="_Toc293473168"&gt;&lt;/a&gt;3.4&amp;#9;St&amp;auml;ll om bostadssektorn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bostadssektorn st&amp;aring;r f&amp;ouml;r runt 4 % av Sveriges koldioxidutsl&amp;auml;pp.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Utsl&amp;auml;ppen har minskat markant sedan b&amp;ouml;rjan av 1990-talet, vilket fr&amp;auml;mst beror p&amp;aring; att oljeuppv&amp;auml;rmningen till stora delar ersatts med andra energislag. Den totala anv&amp;auml;ndningen av energi i sm&amp;aring;hus, flerbostadshus och lokaler uppgick till 149&amp;nbsp;TWh &amp;aring;r 2009, vilket motsvarar drygt 40 % av Sveriges totala energianv&amp;auml;ndning. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges m&amp;aring;l f&amp;ouml;r energieffektivisering i bebyggelsen &amp;auml;r att den totala energianv&amp;auml;ndningen i bost&amp;auml;der och lokaler ska minska med 40 % till &amp;aring;r 2020 och med 50 % till &amp;aring;r 2050. Besparingen till &amp;aring;r 2020 motsvarar lika mycket energi som 60 000 normalstora flerbostadshus anv&amp;auml;nder. Under de kommande &amp;aring;ren m&amp;aring;ste s&amp;aring;v&amp;auml;l nybyggda som befintliga bost&amp;auml;der bli betydligt mer energieffektiva. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En minskning av bost&amp;auml;ders och fastigheters energianv&amp;auml;ndning ger vinster f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l klimatet som pl&amp;aring;nboken. Att pressa ned energianv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r villa&amp;auml;garen, bostadsr&amp;auml;ttsf&amp;ouml;reningen eller fastighetsf&amp;ouml;rvaltaren att minska sin k&amp;auml;nslighet f&amp;ouml;r sv&amp;auml;ngningar i elpriset. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill uppmuntra fastighets&amp;auml;gare och sm&amp;aring;hus&amp;auml;gare att energieffektivisera genom att klimatanpassa ROT-avdraget. Vi vill ocks&amp;aring; satsa p&amp;aring; att rusta upp bostadsbest&amp;aring;ndet i miljonprogramsomr&amp;aring;dena. Enligt Hyresg&amp;auml;stf&amp;ouml;reningen &amp;auml;r 650 000 l&amp;auml;genheter i miljonprogrammen i behov av omfattande renoveringar, s&amp;aring;som stambyte, energieffektivisering och fasadarbete. Dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r ocks&amp;aring; ofta i behov av upprustning av boendemilj&amp;ouml;erna. Att rusta upp dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r en viktig &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att folk som bor d&amp;auml;r ska kunna k&amp;auml;nna sig trygga och stolta &amp;ouml;ver sitt bostadsomr&amp;aring;de. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ocks&amp;aring; ett nytt ROT-st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r renovering och energieffektivisering av flerbostadshus samt upprustning av boendemilj&amp;ouml;erna i miljonprogramsomr&amp;aring;dena. F&amp;ouml;r att stimulera byggandet av fler energieffektiva hyresr&amp;auml;tter f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi dessutom ett statligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r nybyggnation med krav p&amp;aring; l&amp;aring;g energif&amp;ouml;rbrukning och rimliga boendekostnader.  &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064170" name="_Toc291064170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199667" name="_Toc291199667"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473169" name="_Toc293473169"&gt;&lt;/a&gt;3.5&amp;#9;Ett globalt klimatansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r klimatfr&amp;aring;gan en global &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga som h&amp;auml;nger intimt samman med utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Sverige har ett stort ansvar att visa ledarskap och ta ansvar f&amp;ouml;r klimatpolitiken. Detta kan vi g&amp;ouml;ra genom en ambiti&amp;ouml;s och framsynt klimatpolitik i Sverige och genom att konstruktivt delta i det internationella samarbetet. Sveriges och andra rika l&amp;auml;nders insatser f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen i utvecklingsl&amp;auml;nderna beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras radikalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen tar medel till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet. Detta &amp;auml;r djupt felaktigt. Bist&amp;aring;ndet beh&amp;ouml;vs mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom. Detta &amp;auml;r ett avg&amp;ouml;rande st&amp;auml;llningstagande f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;rtroende fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;nderna i klimatf&amp;ouml;rhandlingarna. Vi vill &amp;ouml;ronm&amp;auml;rka medel till internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i den nationella budgeten. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra &amp;ouml;kade medel till internationella klimatinvesteringar vill vi fr&amp;aring;n 2013 anv&amp;auml;nda de nya int&amp;auml;kter som Sverige f&amp;aring;r i och med auktioneringen av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter till detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ocks&amp;aring; att Sverige ska verka internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd nya medel och finansieringsformer f&amp;ouml;r internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Resurser kan exempelvis komma fr&amp;aring;n avgifter p&amp;aring; utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n internationell luft- och sj&amp;ouml;fart. Andra m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r att inf&amp;ouml;ra en internationell koldioxidskatt eller en skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner. Vi anser att de internationella klimatfonder som skapats inom ramen f&amp;ouml;r klimatkonventionen ska f&amp;ouml;rdela pengarna f&amp;ouml;r klimatarbete i fattiga l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064171" name="_Toc291064171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199668" name="_Toc291199668"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473170" name="_Toc293473170"&gt;&lt;/a&gt;3.6&amp;#9;Hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt liv och v&amp;auml;lbefinnande &amp;auml;r beroende av naturens g&amp;aring;vor eller, med ett modernare uttryck, ekosystemtj&amp;auml;nster. Det handlar om funktioner som &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r allt liv, s&amp;aring;som t.ex. syrets kretslopp, vattenreglering, produktionsv&amp;auml;rden som virke och b&amp;auml;r samt rekreation som f&amp;aring;r oss att m&amp;aring; bra. Dessa g&amp;aring;vor eller tj&amp;auml;nster &amp;auml;r beroende av den stora variation av arter, anlag och ekosystem som g&amp;aring;r under samlingsnamnet biologisk m&amp;aring;ngfald. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr h&amp;aring;ller den biologiska m&amp;aring;ngfalden i v&amp;auml;rlden och i Sverige p&amp;aring; att utarmas. Mellan 5 och 10 % av jordens arter &amp;auml;r akut hotade eller s&amp;aring;rbara. Det st&amp;ouml;rsta hotet &amp;auml;r att vi exploaterar mer och mer av jordens yta, vilket tr&amp;auml;nger ut djur och v&amp;auml;xter som funnits d&amp;auml;r tidigare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid FN:s m&amp;ouml;te om biologisk m&amp;aring;ngfald i oktober 2010 enades man om att &amp;ouml;verfisket ska stoppas, att skadliga subventioner som f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r biologisk m&amp;aring;ngfald ska fasas ut och att gr&amp;ouml;na r&amp;auml;kenskaper ska utvecklas. En m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning om att skydda 17 % av land- och vattenomr&amp;aring;dena fr&amp;aring;n exploatering sattes upp, liksom 10 % av kustomr&amp;aring;dena och de marina omr&amp;aring;dena. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste ta ansvar och leva upp till dessa m&amp;aring;l s&amp;aring; att ekosystemens b&amp;auml;rkraft s&amp;auml;kras. Regeringen har tyv&amp;auml;rr tagit flera steg &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Man har minskat medlen till biologisk m&amp;aring;ngfald och urholkat skogsskyddet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Sveriges biologiska m&amp;aring;ngfald finns i skogen. I dag &amp;auml;r drygt 2 000 av den svenska skogens arter hotade. Trots det har Sverige en mycket liten andel skyddad skog, b&amp;aring;de ur ett internationellt och ur ett biologiskt perspektiv. M&amp;auml;ngden skog med h&amp;ouml;ga naturv&amp;auml;rden – i f&amp;ouml;rsta hand gammelskog – minskar snabbt, och vi har i dag f&amp;ouml;r lite s&amp;aring;dan skog f&amp;ouml;r att kunna s&amp;auml;kra den biologiska m&amp;aring;ngfalden d&amp;auml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se en kraftsamling f&amp;ouml;r att hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald och utarmningen av v&amp;aring;ra ekosystem. Vi vill investera brett i att rusta upp det svenska milj&amp;ouml;arbetet, med s&amp;auml;rskilt fokus p&amp;aring; skogen. Vi prioriterar ett kraftigt &amp;ouml;kat skydd av resterna av gammelskog. Vi vill ocks&amp;aring; se en st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn i det konventionella skogsbruket och mer hyggesfritt skogsbruk. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver vill vi s&amp;auml;rskilt satsa p&amp;aring; sj&amp;ouml;ar, vattendrag, v&amp;aring;tmarker och annan s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefull natur. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Havets biologiska m&amp;aring;ngfald &amp;auml;r ocks&amp;aring; hotad. Torsken &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att &amp;aring;terh&amp;auml;mta sig i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n men &amp;ouml;verfiske &amp;auml;r fortfarande ett problem, s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sverige som internationellt. Vi vill avskaffa de omfattande milj&amp;ouml;skadliga subventionerna inom fisken&amp;auml;ringen och verka f&amp;ouml;r en mer ansvarsfull fiskepolitik p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064172" name="_Toc291064172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199669" name="_Toc291199669"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473171" name="_Toc293473171"&gt;&lt;/a&gt;3.7&amp;#9;Fasa ut milj&amp;ouml;gifterna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det beh&amp;ouml;vs ett systemskifte inom kemikaliepolitiken. H&amp;auml;nsyn beh&amp;ouml;ver tas till de konsekvenser kemikalier f&amp;aring;r, ensamma s&amp;aring;v&amp;auml;l som i kombination, p&amp;aring; ekosystem och m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa. Milj&amp;ouml;gifter m&amp;aring;ste kontrolleras i varor, inte bara i produktionen och milj&amp;ouml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;gifterna finns &amp;ouml;verallt, i v&amp;aring;r mat och i v&amp;aring;ra kl&amp;auml;der, m&amp;ouml;bler och hus. Larmrapporter som kopplar ihop &amp;ouml;kande folkh&amp;auml;lsoproblem, s&amp;aring;som koncentrationssv&amp;aring;righeter, cancer och allergier, med kemikalier duggar t&amp;auml;tt. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en mer offensiv politik f&amp;ouml;r en giftfri vardag, till skydd f&amp;ouml;r b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att anv&amp;auml;ndningen begr&amp;auml;nsas eller f&amp;ouml;rbjuds helt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller n&amp;aring;gra av de farligaste &amp;auml;mnen som f&amp;ouml;rekommer i v&amp;aring;r vardag, med speciellt fokus p&amp;aring; att skydda barn. Kemikalieinspektionens arbete m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkas och lagstiftningen i kemikaliefr&amp;aring;gor f&amp;ouml;rtydligas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc293473172" name="_Toc293473172"&gt;&lt;/a&gt;3.8&amp;#9;Ett h&amp;aring;llbart jordbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lantbruket &amp;auml;r en nyckelakt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att hejda klimat&amp;shy;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och f&amp;ouml;r att minska &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen i v&amp;aring;ra hav och sj&amp;ouml;ar. Det spelar ocks&amp;aring; en viktig roll i att begr&amp;auml;nsa gifterna i den mat vi &amp;auml;ter. Vid ekologisk odling begr&amp;auml;nsas l&amp;auml;ckaget av n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen som bidrar till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning. Att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att begr&amp;auml;nsa l&amp;auml;ckaget fr&amp;aring;n jordbruket. Milj&amp;ouml;partiet anser att en svensk livsmedelsstrategi som bygger p&amp;aring; &amp;ouml;kad h&amp;aring;llbarhet och &amp;ouml;kad produktion b&amp;ouml;r utarbetas. Jordbruket m&amp;aring;ste ses som en viktig komponent f&amp;ouml;r att b&amp;aring;de producera livsmedel och bidra till att l&amp;ouml;sa energi-, klimat- och milj&amp;ouml;problemen. Sverige ska ha beredskap att klara f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i ett l&amp;auml;ge med mycket h&amp;ouml;ga oljepriser. Sverige b&amp;ouml;r inta en mer aktiv roll f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka EU:s jordbrukspolitik. Syftet b&amp;ouml;r vara att omvandla den nuvarande jordbrukspolitiken till en politik f&amp;ouml;r omst&amp;auml;llning till ett ekologiskt uth&amp;aring;lligt lantbruk och f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra ekosystemtj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc291064173" name="_Toc291064173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199670" name="_Toc291199670"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473173" name="_Toc293473173"&gt;&lt;/a&gt;4&amp;#9;En omst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r nya jobb&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets grundl&amp;auml;ggande utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att alla m&amp;auml;nniskor har r&amp;auml;tt till arbete och egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Detta kr&amp;auml;ver ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskors kreativitet och skaparlust l&amp;auml;gger grunden f&amp;ouml;r nya jobb. Villkoren f&amp;ouml;r entrepren&amp;ouml;rskap och f&amp;ouml;retagande m&amp;aring;ste vara goda. Investeringar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras i forskning och utbildning, och m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste f&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter till utbildning och kompetensutveckling och d&amp;auml;rigenom f&amp;aring; f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att ta nya jobb. En god infrastruktur, bra kommunikationer och ett effektivt r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen &amp;auml;r centrala f&amp;ouml;r att nya jobb ska v&amp;auml;xa fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket viktigt arbete utf&amp;ouml;rs inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. En fungerande skola, barnomsorg och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle ska fungera. Nya arbeten skapas i dag ocks&amp;aring; inom den breda tj&amp;auml;nstesektorn som str&amp;auml;cker sig fr&amp;aring;n utbildning till f&amp;ouml;retagstj&amp;auml;nster och personliga tj&amp;auml;nster. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att nya jobb ska kunna skapas beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; effektiva v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att arbetstagare och arbetsgivare ska kunna finna varandra och f&amp;ouml;r att ge unga m&amp;auml;nniskor en r&amp;auml;ttvisande bild av hur arbetsmarknaden ser ut och vilka m&amp;ouml;jligheter som finns.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor som av olika anledningar inte kan arbeta och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lva ska ges hj&amp;auml;lp tillbaka till arbetslivet, men ocks&amp;aring; till en rimlig ekonomisk trygghet som g&amp;ouml;r att vardagen g&amp;aring;r ihop. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064174" name="_Toc291064174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199671" name="_Toc291199671"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473174" name="_Toc293473174"&gt;&lt;/a&gt;4.1&amp;#9;Nya jobb i en h&amp;aring;llbar ekonomi&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig motor f&amp;ouml;r nya jobb under de kommande &amp;aring;ren kommer att vara den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen till ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle, d&amp;auml;r en fortsatt strukturomvandling av den globala och den svenska ekonomin i h&amp;aring;llbar riktning kommer att skapa nya gr&amp;ouml;na jobb. Milj&amp;ouml;partiet ser tre omr&amp;aring;den som &amp;auml;r fortsatt h&amp;ouml;gprioriterade f&amp;ouml;r den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen och som samtidigt kommer att skapa nya jobb och exportm&amp;ouml;jligheter:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom utvecklingen av ny, renare och effektivare teknik som leder till en h&amp;aring;llbar omst&amp;auml;llning av produktionen kan n&amp;auml;ringslivet utvecklas och nya jobb, export och ekonomisk utveckling skapas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett b&amp;auml;ttre och mer ansvarsfullt nyttjande av Sveriges naturresurser leder till fler ekologiskt h&amp;aring;llbara jobb. Genom att f&amp;ouml;rvalta naturresurserna i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbruka dem kan vi skapa nya jobb inom traditionella gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringar som skogen och jordbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fortsatt ekologiskt h&amp;aring;llbar omst&amp;auml;llning av bost&amp;auml;der och energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning kommer att generera nya jobb samtidigt som ett h&amp;aring;llbarare samh&amp;auml;lle skapas. Moderna, snabba och h&amp;aring;llbara transporter bidrar till fler jobb och ett starkare n&amp;auml;ringsliv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkret handlar det om offentliga investeringar i forskning, utveckling och ny infrastruktur, om investeringar i h&amp;aring;llbara och energieffektiva bost&amp;auml;der och om en h&amp;aring;llbar omvandling av v&amp;aring;ra industriprocesser. Det handlar ocks&amp;aring; om att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r en v&amp;auml;xande tj&amp;auml;nstsektor d&amp;auml;r t.ex. material och produkter &amp;aring;tervinns och &amp;aring;teranv&amp;auml;nds i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att slitas och sl&amp;auml;ngas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Nya jobb med en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nya studier pekar p&amp;aring; att en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning kan vara en kraftfull jobbmotor i framtiden. I en ny studie fr&amp;aring;n Unep, FN:s milj&amp;ouml;organisation, modellber&amp;auml;knas de jobbskapande effekterna av en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning p&amp;aring; global niv&amp;aring; d&amp;auml;r 2 % av den globala bruttonationalprodukten &amp;aring;rligen investeras i omst&amp;auml;llning. Enligt detta investeringsscenario kan tv&amp;aring;gradersm&amp;aring;let&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; n&amp;aring;s till 2050, samtidigt som andra ekosystemrelaterade tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras avsev&amp;auml;rt och de globala ekologiska fotavtrycken minskar med drygt 50 % j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med ”business as usual”-alternativet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det intressanta med denna studie &amp;auml;r att den visar att det netto skapas fler jobb &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;rsvinner genom den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven i andra FN-studier lyfts fr&amp;aring;gan om jobbskapande effekter av en gr&amp;ouml;n omst&amp;auml;llning och en gr&amp;ouml;n ekonomi fram. I rapporten ”Green Jobs” visar rapportf&amp;ouml;rfattarna t.ex. att effekterna av en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett mer kretsloppsanpassat samh&amp;auml;lle troligen kommer att inneb&amp;auml;ra att m&amp;aring;nga nya jobb skapas. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vetenskapliga studier som redovisas i bl.a. Uneps rapporter pekar p&amp;aring; att nettoeffekterna p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen av en gr&amp;ouml;nare ekonomi kan vara att det skapas fler nya arbeten &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;rsvinner inom de ber&amp;ouml;rda sektorerna:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En studie visar att &amp;aring;tervinning och sortering av &amp;aring;tervinningsbara material kr&amp;auml;ver tio g&amp;aring;nger mer arbetskraft &amp;auml;n deponi eller f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av avfall.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Modellber&amp;auml;kningar visar att investeringar p&amp;aring; ca 0,3 % av den globala bruttonationalprodukten i h&amp;aring;llbara transporter kan minska anv&amp;auml;ndningen av fossila br&amp;auml;nslen med 80 % under ”business as usual” samtidigt som syssels&amp;auml;ttningen &amp;ouml;kar med 10 %. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn28"&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en Sikarapport bed&amp;ouml;ms en kilometerskatt p&amp;aring; lastbilstransporter minska transportbehovet samtidigt som syssels&amp;auml;ttningen i vissa branscher, t.ex. livsmedelsbranschen, &amp;ouml;kar p&amp;aring; grund av en omstrukturering d&amp;auml;r transporter ers&amp;auml;tts med arbete. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn29"&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; P&amp;aring; s&amp;aring; vis kan en kilometerskatt inneb&amp;auml;ra b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r lokalt f&amp;ouml;retagande. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett mer h&amp;aring;llbart jordbruk kan &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen i sektorn med 4 % de kommande &amp;aring;rtiondena enligt modellber&amp;auml;kningar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn30"&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &amp;Auml;ven empiriska studier ger samma resultat. En studie p&amp;aring; jordbruk i England och Irland visar att ekologiskt jordbruk har 1/3 fler anst&amp;auml;llda j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med motsvarande konventionella jordbruk.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn31"&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Empiriska studier av antalet jobb per producerad kilowattimme visar att investeringar i f&amp;ouml;rnybar energi &amp;auml;r mer syssels&amp;auml;ttningsintensiva &amp;auml;n investeringar i kol och olja.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn32"&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa studier &amp;auml;r inga allm&amp;auml;nna j&amp;auml;mviktsanalyser utan partiella studier &amp;ouml;ver effekterna p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen inom vissa sektorer. Slutsatsen m&amp;aring;ste &amp;auml;nd&amp;aring; bli att studierna st&amp;ouml;der resonemanget om att den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen kommer vara en betydande jobbmotor i framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sverige beh&amp;ouml;ver en nationell strategi f&amp;ouml;r de gr&amp;ouml;na jobben&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett tydligt exempel d&amp;auml;r gr&amp;ouml;na jobb, export, teknisk utveckling och f&amp;ouml;retagande g&amp;aring;r hand i hand &amp;auml;r uppv&amp;auml;rmning inom bostadssektorn. Globalt &amp;auml;r uppv&amp;auml;rmning den enskilt st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;llan till utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn33"&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I Sverige ligger vi, bl.a. p&amp;aring; grund av driftiga entrepren&amp;ouml;rer, h&amp;ouml;ga energiskatter, ett kallt klimat och framsynta kommunala bostadsbolag, l&amp;aring;ngt framme vad g&amp;auml;ller att bygga energieffektiva hus. I V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland har m&amp;aring;nga s.k. passivhus och l&amp;aring;genergihus byggts, och ett stort systemkunnande kring detta har utvecklats. Kunskap om hur stora m&amp;auml;ngder energi kan sparas inom uppv&amp;auml;rmning exporteras nu t.ex. till Kina och Frankrike. I andra delar av landet finns andra sektorer som v&amp;auml;xt sig starka och exporteras p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots m&amp;aring;nga goda exempel saknas dock fortfarande ett nationellt ledarskap och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta denna utveckling. I Sveriges milj&amp;ouml;teknikr&amp;aring;ds (tidigare Swentec) slutrapport och i dess delbet&amp;auml;nkanden finns konkreta f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; vad som beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras. R&amp;aring;det pekar bl.a. p&amp;aring; att det beh&amp;ouml;vs en tydlig vision f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;teknik och gr&amp;ouml;na jobb som samh&amp;auml;llets olika akt&amp;ouml;rer kan samlas kring och ett st&amp;auml;rkt politiskt ledarskap samt en institutionell struktur som g&amp;ouml;r att myndigheter och regeringen drar &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll i dessa fr&amp;aring;gor. Ett av delegationens f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r ett att expertr&amp;aring;d f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling inr&amp;auml;ttas direkt under regeringen, med uppgift att verka f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngsiktighet i regeringens arbete med dessa fr&amp;aring;gor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref34" name="fnref34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn34"&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att regeringen under l&amp;aring;ng tid f&amp;ouml;rsummat b&amp;aring;de milj&amp;ouml;tekniksektorn och den st&amp;ouml;rre fr&amp;aring;gan om en h&amp;aring;llbar omvandling av v&amp;aring;r ekonomi och att denna fr&amp;aring;ga nu m&amp;aring;ste ges h&amp;ouml;gsta prioritet. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064175" name="_Toc291064175"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199672" name="_Toc291199672"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473175" name="_Toc293473175"&gt;&lt;/a&gt;4.2&amp;#9;&amp;#9;Ett nyfiket kunskapssamh&amp;auml;lle&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett samh&amp;auml;lle i st&amp;auml;ndig utveckling beh&amp;ouml;ver ett v&amp;auml;l fungerande utbildningssystem. En grundskola, gymnasium och h&amp;ouml;gre utbildning av h&amp;ouml;g kvalitet g&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor kan v&amp;auml;xa och utvecklas. Detta &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r ett blomstrande n&amp;auml;ringsliv men ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna ta de nya jobb som skapas. Den svenska h&amp;ouml;gskolan har byggts ut kraftigt de senaste 10–20 &amp;aring;ren. Detta har skett genom att antalet utbildningsplatser &amp;ouml;kat. D&amp;auml;remot har satsningar p&amp;aring; &amp;ouml;kad kvalitet uteblivit. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan b&amp;ouml;rjan av 1990-talet har resurserna till grundutbildningen till och med minskat med omkring 30 %. Milj&amp;ouml;partiet menar att Sveriges h&amp;ouml;gskolor och universitet &amp;auml;r i behov av flera tydliga kvalitetssatsningar:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;ouml;ka antalet l&amp;auml;rarledda timmar p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan. P&amp;aring; s&amp;aring; vis kommer studenter att l&amp;auml;mna akademin f&amp;ouml;r arbetslivet med b&amp;auml;ttre kunskaper i bagaget. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill investera i fler doktorandtj&amp;auml;nster. Genom b&amp;auml;ttre studie- och anst&amp;auml;llningsvillkor f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r forskning av h&amp;ouml;g kvalitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill st&amp;auml;rka banden mellan arbetslivet och h&amp;ouml;gskolan och universiteten genom att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna till praktik p&amp;aring; universitets- och h&amp;ouml;gskoleutbildningar och genom satsningar p&amp;aring; m&amp;ouml;tesplatser i form av karri&amp;auml;rcentrum d&amp;auml;r studenter, n&amp;auml;ringsliv och myndigheter kan m&amp;ouml;tas och finna varandra.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra universitetens och h&amp;ouml;gskolornas resurstilldelningssystem s&amp;aring; att kvalitetskriterier i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n i dag styr anslagstilldelningen. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill slopa studieavgifterna till universitet och h&amp;ouml;gskolor f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska studenter. Inf&amp;ouml;randet av h&amp;ouml;ga avgifter har markant minskat antalet studenter som kommer till Sverige. Detta &amp;auml;r mycket olyckligt. Den impuls som kommer till svenska h&amp;ouml;gskolor genom internationella studenter &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r en h&amp;ouml;g kvalitetsniv&amp;aring; i utbildningen. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199673" name="_Toc291199673"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473176" name="_Toc293473176"&gt;&lt;/a&gt;4.3&amp;#9;&amp;#9;Fler v&amp;auml;gar till utbildning och jobb&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Just nu v&amp;auml;xer arbetsmarknaden och nya jobb skapas. Arbetsl&amp;ouml;sheten har v&amp;auml;nt ned&amp;aring;t f&amp;ouml;r personer med gymnasie- och h&amp;ouml;gskoleutbildning. F&amp;ouml;r personer med l&amp;auml;gre utbildningsniv&amp;aring; ser dock arbetsl&amp;ouml;sheten ut att ha permanentat sig p&amp;aring; en ny h&amp;ouml;gre niv&amp;aring;. Detta &amp;auml;r en mycket oroande utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande utbildning p&amp;aring; minst gymnasieniv&amp;aring; blir allt viktigare p&amp;aring; arbetsmarknaden. M&amp;aring;nga unga med oavslutade studier har i dag mycket sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; jobb. Arbetsl&amp;ouml;shet och l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r mycket kostsamt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och upplevs av de allra flesta m&amp;auml;nniskor som n&amp;aring;got mycket negativt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i b&amp;ouml;rjan av 2009 f&amp;ouml;reslog Milj&amp;ouml;partiet att riksdagen skulle besluta om extra insatser f&amp;ouml;r dem som saknar gymnasieutbildning. Regeringen valde dock att s&amp;auml;ga nej till detta, precis som de st&amp;auml;ngt d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r unga p&amp;aring; m&amp;aring;nga andra s&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett kraftfullt paket med &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r unga att f&amp;aring; kontakt och etablera sig i arbetslivet: &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom ett gymnasielyft tar vi ett krafttag f&amp;ouml;r de ungdomar som i dag inte har fullst&amp;auml;ndig gymnasiekompetens. Vi vill ge dessa unga en andra chans att l&amp;auml;sa in gymnasieskolan genom att avs&amp;auml;tta pengar till riktade platser p&amp;aring; folkh&amp;ouml;gskolorna och komvux. Kommunerna och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen har en stor roll i att slussa ungdomarna till dessa nya platser. Vi avs&amp;auml;tter ocks&amp;aring; pengar f&amp;ouml;r att studierna ska kunna ske med rimliga ekonomiska villkor f&amp;ouml;r studenterna. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unga beh&amp;ouml;ver fler m&amp;ouml;jligheter att ta sig vidare till h&amp;ouml;gre studier. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligheten att l&amp;auml;sa upp och komplettera sina gymnasiebetyg p&amp;aring; komvux f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Vi ser ocks&amp;aring; ett behov av att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att tillgodor&amp;auml;kna sig arbetslivserfarenhet vid intagning till h&amp;ouml;gskolan.  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Yrkesutbildningarna &amp;auml;r bra v&amp;auml;gar till jobb f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga unga. Myndigheten f&amp;ouml;r yrkesh&amp;ouml;gskolan bed&amp;ouml;mer att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att godk&amp;auml;nna dubbelt s&amp;aring; m&amp;aring;nga utbildningar som i dag, med bibeh&amp;aring;llen kvalitet, och fortfarande m&amp;ouml;ta en efterfr&amp;aring;gan. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en kraftig ut&amp;ouml;kning av antalet platser inom yrkesh&amp;ouml;gskolan. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag utnyttjar vi inte fullt ut den kompetens som invandrare har. F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre ta vara p&amp;aring; deras kunnande vill vi f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka arbetet med validering av utl&amp;auml;ndsk utbildning och arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;shet, &amp;auml;ven om den &amp;auml;r kortvarig, &amp;auml;r ett stort problem f&amp;ouml;r unga m&amp;auml;nniskor. Vi vill att Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen f&amp;aring;r ett mycket tydligare uppdrag att arbeta individuellt med unga m&amp;auml;nniskor redan fr&amp;aring;n dag ett i arbetsl&amp;ouml;shet. Det ska vara individens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som styr vilken hj&amp;auml;lp hon eller han ska f&amp;aring;. Om Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen t.ex. bed&amp;ouml;mer att utbildning eller praktik &amp;auml;r b&amp;auml;st s&amp;aring; ska detta kunna ges fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta dagen. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och kommunerna samarbetar f&amp;ouml;r att identifiera de unga som varken jobbar eller studerar. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att kravet p&amp;aring; allm&amp;auml;n beh&amp;ouml;righet efter avslutat yrkesf&amp;ouml;rberedande program &amp;aring;terinf&amp;ouml;rs. I den senaste gymnasiereformen togs den grundl&amp;auml;ggande beh&amp;ouml;righeten bort fr&amp;aring;n de yrkesf&amp;ouml;rberedande programmen p&amp;aring; gymnasieniv&amp;aring;. Effekterna av detta tycks nu bli att unga i mindre utstr&amp;auml;ckning s&amp;ouml;ker sig till yrkesf&amp;ouml;rberedande program eftersom de inte vill st&amp;auml;nga d&amp;ouml;rren till nya livschanser och karri&amp;auml;rm&amp;ouml;jligheter.  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning &amp;auml;r en investering i framtiden, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och f&amp;ouml;r individen. Genom de reformer som Milj&amp;ouml;partiet nu presenterar skapas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r fler unga, och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet, att v&amp;auml;xa, utvecklas och f&amp;ouml;rverkliga sig sj&amp;auml;lva.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064177" name="_Toc291064177"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199674" name="_Toc291199674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473177" name="_Toc293473177"&gt;&lt;/a&gt;4.4&amp;#9;F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att v&amp;auml;xa och utvecklas&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv kr&amp;auml;ver goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag att utvecklas och v&amp;auml;xa. Regelverken f&amp;ouml;r att starta och driva f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste vara enkla och begripliga, och on&amp;ouml;dig byr&amp;aring;krati och kr&amp;aring;ngliga regler utan syfte m&amp;aring;ste tas bort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser f&amp;ouml;retagande som en m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rverkliga id&amp;eacute;er och bidra till samh&amp;auml;llsutvecklingen och skapa fler jobb. Tre av fyra svenska privata f&amp;ouml;retag &amp;auml;r enmansf&amp;ouml;retag. Totalt har &amp;ouml;ver 95 % av alla svenska privata f&amp;ouml;retag f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda, och &amp;ouml;ver 99 % har f&amp;auml;rre &amp;auml;n 50 anst&amp;auml;llda. Milj&amp;ouml;partiet vill ge dessa sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;verleva i sv&amp;aring;ra tider och st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att expandera i goda tider. Vi vill att det ska vara l&amp;auml;tt och billigt att anst&amp;auml;lla och att beh&amp;aring;lla personal man anst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Milj&amp;ouml;partiet mots&amp;auml;tter sig inf&amp;ouml;rande av nya f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetskatter och anser att arbetsgivaravgifterna f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas s&amp;aring; att det s&amp;auml;rskilt gynnar mindre f&amp;ouml;retag. Genom s&amp;auml;nkt moms i delar av tj&amp;auml;nstesektorn vill vi underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r nya jobb inom framf&amp;ouml;r allt reparation, underh&amp;aring;ll och restaurang att v&amp;auml;xa fram. Detta &amp;auml;r arbetsintensiva sektorer som p&amp;aring; ett konkret s&amp;auml;tt skapar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en mer h&amp;aring;llbar livsstil. Vi vill bl.a. s&amp;auml;nka momsen f&amp;ouml;r reparation av cyklar, kl&amp;auml;der och textilier samt f&amp;ouml;r h&amp;aring;rfris&amp;ouml;rer. Genom s&amp;auml;nkt moms skapas ocks&amp;aring; b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r vita jobb inom dessa sektorer.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag upplever sjukl&amp;ouml;neansvaret som mycket betungande. Sjukl&amp;ouml;neansvaret inneb&amp;auml;r att arbetsgivaren betalar sjukl&amp;ouml;n de f&amp;ouml;rsta 14 dagarna under en sjukdomsperiod. Ett h&amp;ouml;gkostnadsskydd har inf&amp;ouml;rts, vilket g&amp;ouml;r att sjukl&amp;ouml;nen i dag kan uppg&amp;aring; till maximalt 3,75 % av l&amp;ouml;nekostnaden Det &amp;auml;r en betydande del av ett litet f&amp;ouml;retags totala kostnader och kan utg&amp;ouml;ra skillnaden mellan vinst och f&amp;ouml;rlust. Den genomsnittliga sjukl&amp;ouml;nekostnaden f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;retag utg&amp;ouml;r ca 1,5 % av l&amp;ouml;nekostnaden. Milj&amp;ouml;partiet vill se &amp;ouml;ver sjukl&amp;ouml;neansvaret med inriktningen att ta bort det helt f&amp;ouml;r mindre f&amp;ouml;retag med upp till 10 anst&amp;auml;llda. Vi kommer att studera olika l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r hur detta kan ske och &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till h&amp;ouml;sten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064178" name="_Toc291064178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199675" name="_Toc291199675"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473178" name="_Toc293473178"&gt;&lt;/a&gt;4.5&amp;#9;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv kr&amp;auml;ver trygghet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att ekonomisk trygghet &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r en fungerande och dynamisk arbetsmarknad. I dag &amp;auml;r tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;r liten. Dagens arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring fungerar inte. Inte ens h&amp;auml;lften av de arbetsl&amp;ouml;sa har i dag r&amp;auml;tt till ers&amp;auml;ttning. Ers&amp;auml;ttningen &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r l&amp;aring;g f&amp;ouml;r att vanliga l&amp;ouml;ntagare ska k&amp;auml;nna att de f&amp;aring;r en rimlig ers&amp;auml;ttning i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sin tidigare arbetsinkomst. &amp;Ouml;kad otrygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden g&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor mindre ben&amp;auml;gna att byta jobb och mindre &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Detta skapar i sin tur minskad dynamik p&amp;aring; arbetsmarknaden, och det blir sv&amp;aring;rare att st&amp;auml;lla om produktionen efter de nya behov som skapas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r kraftfulla f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av den ekonomiska tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden. V&amp;aring;r grundsyn &amp;auml;r att arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ska vara en omst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som omfattar alla, precis som sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Vi vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra a-kassan genom att h&amp;ouml;ja taket samt h&amp;ouml;ja ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n med en tydlig nedtrappning. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att differentieringen i a-kasseavgifterna, som sl&amp;aring;r h&amp;aring;rdast mot de mest utsatta yrkesgrupperna, tas bort. Inneb&amp;ouml;rden av detta blir att avgiften s&amp;auml;nks f&amp;ouml;r stora grupper som i dag har en mycket otrygg situation p&amp;aring; arbetsmarknaden och som &amp;auml;r i stort behov av en fungerande arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, samtidigt som avgifterna h&amp;ouml;js n&amp;aring;got f&amp;ouml;r grupper som i dag har liten risk f&amp;ouml;r att bli arbetsl&amp;ouml;sa. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064179" name="_Toc291064179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199676" name="_Toc291199676"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473179" name="_Toc293473179"&gt;&lt;/a&gt;4.6&amp;#9;Ett modernare arbetsliv med st&amp;ouml;rre flexibilitet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ge m&amp;auml;nniskor st&amp;ouml;rre makt &amp;ouml;ver sitt arbetsliv och sin tid. I dag k&amp;auml;nner m&amp;aring;nga att de har begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att sj&amp;auml;lva styra &amp;ouml;ver detta. Det finns m&amp;auml;nniskor som arbetar mer &amp;auml;n de &amp;ouml;nskar. &amp;Aring;tskilliga har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; ihop arbete, barn och fritid och k&amp;auml;nner stress &amp;ouml;ver att inte hinna med. Samtidigt &amp;auml;r det ett stort antal som jobbar betydligt mindre &amp;auml;n vad de skulle vilja. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets vision &amp;auml;r att det ska finnas en bra balans mellan arbete och fritid. Den ekonomiska utvecklingen under 1900-talet har inneburit stora strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av v&amp;aring;r ekonomi. Genom innovationer och effektiviseringar har nya s&amp;auml;tt att producera varor och tj&amp;auml;nster st&amp;auml;ndigt utvecklats. M&amp;auml;tt i BNP har Sverige blivit rikare. Vi har producerat allt mer med allt mindre arbete. Detta har historiskt lett till &amp;ouml;kad produktion men ocks&amp;aring; till att vi kunnat arbeta mindre. Vi studerar allt l&amp;auml;ngre och b&amp;ouml;rjar d&amp;auml;rmed jobba allt senare, vi lever l&amp;auml;ngre och vi har l&amp;auml;ngre semestrar och t.ex. l&amp;auml;ngre f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att vi kunnat jobba allt mindre &amp;auml;r givetvis positivt f&amp;ouml;r de allra flesta, och det har f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga upplevts som n&amp;aring;got efterstr&amp;auml;vansv&amp;auml;rt. N&amp;auml;r 40-tim&amp;shy;mars&amp;shy;veckan drevs igenom i Sverige var det en stor seger f&amp;ouml;r landets l&amp;ouml;ntagare. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortningen har sedan fortsatt avtalsv&amp;auml;gen, och m&amp;aring;nga har i dag en kortare avtalad arbetstid &amp;auml;n 40 timmar i veckan. &amp;Aring;r 2010 var den genomsnittliga faktiska arbetstiden per vecka 31,3 timmar medan den genomsnittliga &amp;ouml;verenskomna arbetstiden var 37,6 timmar i veckan. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref35" name="fnref35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn35"&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiets vision &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor om de s&amp;aring; &amp;ouml;nskar ska kunna arbeta mindre, t.ex. genom att ha en kortare arbetsvecka eller genom att under vissa delar av livet jobba mindre, samtidigt som det i andra skeden av livet ska vara m&amp;ouml;jligt att jobba mer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064180" name="_Toc291064180"&gt;&lt;/a&gt;Ett mer flexibelt arbetsliv&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det ska finnas st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;n i dag till en paus i arbetslivet, kanske f&amp;ouml;r att vidareutbilda sig eller starta f&amp;ouml;retag. Reformer som fri&amp;aring;r och &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att sj&amp;auml;lv p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggningen av sin arbetstid skapar dynamik, flexibilitet och r&amp;ouml;rlighet p&amp;aring; arbetsmarknaden, vilket &amp;auml;r bra b&amp;aring;de f&amp;ouml;r arbetsgivare och f&amp;ouml;r arbetstagare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns det stora problem p&amp;aring; arbetsmarknaden b&amp;aring;de med att m&amp;auml;nniskor jobbar mindre &amp;auml;n vad de &amp;ouml;nskar och med att m&amp;auml;nniskor jobbar mer &amp;auml;n vad de &amp;ouml;nskar. Till exempel &amp;auml;r deltidsarbetet i Sverige omfattande. N&amp;auml;stan en miljon personer arbetar deltid, och av dem &amp;auml;r det n&amp;auml;stan 300&amp;nbsp;000 som skulle vilja jobba mer. Deltidsanst&amp;auml;llningar &amp;auml;r mer vanliga bland kvinnor och i kvinnodominerade branscher. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref36" name="fnref36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn36"&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets m&amp;aring;l &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor ska f&amp;aring; st&amp;ouml;rre inflytande &amp;ouml;ver sin arbetstid, och vi menar att parterna p&amp;aring; arbetsmarknaden har ett stort ansvar f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r detta. Genom ett konstruktivt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer b&amp;ouml;r b&amp;aring;de den ofrivilliga deltiden och m&amp;auml;nniskors &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om att ha m&amp;ouml;jlighet att under delar av livet jobba mindre kunna l&amp;ouml;sas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att syssels&amp;auml;ttningen kan &amp;ouml;ka, samtidigt som m&amp;auml;nniskors inflytande &amp;ouml;ver sin arbetstid st&amp;auml;rks. Intressanta modeller d&amp;auml;r nya l&amp;ouml;sningar pr&amp;ouml;vas finns b&amp;aring;de hos offentliga och privata arbetsgivare. En modell som redan har pr&amp;ouml;vats i flera kommuner och landsting kallas ”&amp;ouml;nskad syssels&amp;auml;ttningsgrad” och inneb&amp;auml;r att den anst&amp;auml;llde har en heltidsanst&amp;auml;llning i botten men samtidigt har m&amp;ouml;jlighet att genom en &amp;ouml;verenskommelse med arbetsgivaren skapa en &amp;ouml;nskad tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ringsgrad. M&amp;aring;nga l&amp;aring;gavl&amp;ouml;nade i offentlig sektor har inte avtalsv&amp;auml;gen f&amp;aring;tt samma s&amp;auml;nkning av normalarbetstiden som de i privat sektor. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder som underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r kommuner och landsting som arbetsgivare att verka f&amp;ouml;r s&amp;auml;nkt veckoarbetstid beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser ocks&amp;aring; ett behov av en mjukare &amp;ouml;verg&amp;aring;ng mellan arbetslivet och pensionen. Vi vill underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r dem som n&amp;auml;rmar sig pensions&amp;aring;ldern att g&amp;aring; ned p&amp;aring; deltid. Samtidigt ska den som kan, vill och orkar ha m&amp;ouml;jlighet att jobba l&amp;auml;ngre &amp;auml;n till 67 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064181" name="_Toc291064181"&gt;&lt;/a&gt;Ett fungerande arbetsliv &amp;auml;ven f&amp;ouml;r sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars m&amp;ouml;jligheter till en vardag d&amp;auml;r tid f&amp;ouml;r familjen och barnen kan kombineras med arbete. Sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r en grupp som har s&amp;auml;rskilt sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; vardagen att g&amp;aring; ihop. Tv&amp;aring; tredjedelar av dem som har barn upp till fjorton &amp;aring;r upplever att vardagen &amp;auml;r mycket eller ganska stressig. Eftersom kvinnor oftast tar ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r hemmet upplever de denna stress i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n. M&amp;aring;nga ser deltidsarbete som en utv&amp;auml;g; hela 45 % av de arbetande kvinnorna med barn yngre &amp;auml;n sju &amp;aring;r arbetar deltid. Motsvarande siffra f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen &amp;auml;r 8 %. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref37" name="fnref37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn37"&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets f&amp;ouml;rslag om barntid utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna ska kunna kombinera familj och arbete och samtidigt &amp;ouml;ka livskvaliteten. Reformens utformning bygger p&amp;aring; att sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna deltar i arbetslivet i stor utstr&amp;auml;ckning. D&amp;auml;rmed &amp;auml;r det en b&amp;auml;ttre reform &amp;auml;n regeringens v&amp;aring;rdnadsbidrag som leder till att framf&amp;ouml;r allt kvinnor stannar hemma med barnen i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att arbeta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med barn under &amp;aring;tta &amp;aring;r r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned 25 % i arbetstid. Vi vill f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka denna r&amp;auml;ttighet med en ekonomisk ers&amp;auml;ttning, som vi kallar barntid, f&amp;ouml;r dem som v&amp;auml;ljer att g&amp;aring; ned i tid. Barntidsreformen g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r fler att f&amp;ouml;rkorta sin arbetstid medan barnen &amp;auml;r sm&amp;aring; och g&amp;ouml;r det d&amp;auml;rmed l&amp;auml;ttare att kombinera arbete och tid med barnen. Samtidigt f&amp;aring;r barnen m&amp;ouml;jlighet till b&amp;aring;de f&amp;ouml;rskola och mer tid med sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Barntid &amp;auml;r en pensionsgrundande ers&amp;auml;ttning som t&amp;auml;cker upp en del av inkomstbortfallet. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc291064185" name="_Toc291064185"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199677" name="_Toc291199677"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473180" name="_Toc293473180"&gt;&lt;/a&gt;5&amp;#9;Ett tryggare och m&amp;auml;nskligare samh&amp;auml;lle&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets vision &amp;auml;r ett h&amp;aring;llbart, r&amp;auml;ttvist och &amp;ouml;ppet Sverige. Det &amp;auml;r v&amp;aring;r fasta &amp;ouml;vertygelse att &amp;ouml;ppna l&amp;auml;nder, &amp;ouml;ppna kulturer och &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llen fungerar b&amp;auml;ttre. Vi vill ha ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r vi lever tillsammans, inte bara bredvid varandra. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r att alla ska kunna k&amp;auml;nna sig trygga, beh&amp;ouml;vda och delaktiga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ha en v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som &amp;auml;r till f&amp;ouml;r alla, med robusta trygghetssystem, en h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet, en v&amp;auml;rdig &amp;auml;ldreomsorg och en skola med h&amp;ouml;g kvalitet. Ingen ska begr&amp;auml;nsas i sin utveckling. Vi vill att alla – oavsett k&amp;ouml;n, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionsneds&amp;auml;ttning, &amp;aring;lder eller ursprung – ska kunna komma till sin fulla r&amp;auml;tt och ha samma m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra egna livsval. Stora ekonomiska klyftor h&amp;ouml;r inte hemma i ett s&amp;aring;dant samh&amp;auml;lle. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett bra land p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt. Alla som bor h&amp;auml;r f&amp;aring;r g&amp;aring; i gratis skola, och det finns studiemedel f&amp;ouml;r dem som vill l&amp;auml;sa vidare p&amp;aring; universitet. I Sverige finns trygghetssystem som ska f&amp;aring;nga upp oss n&amp;auml;r vi blir sjuka eller om vi mister v&amp;aring;rt jobb. Det g&amp;aring;r att kombinera jobb och familj genom barnomsorg och fritidsverksamhet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan den borgerliga regeringen kom till makten har dock v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och tryggheten f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats kraftigt. Sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ger inte l&amp;auml;ngre trygghet &amp;aring;t alla som beh&amp;ouml;ver den, arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen omfattar inte l&amp;auml;ngre alla de som jobbar och kvaliteten i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden har blivit s&amp;auml;mre. Samtidigt blir klyftorna mellan fattiga och rika st&amp;ouml;rre, och barnfattigdomen breder ut sig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa ett mer sammanh&amp;aring;llet, dynamiskt och &amp;ouml;ppet Sverige m&amp;aring;ste vi st&amp;auml;rka tryggheten. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och &amp;ouml;ka &amp;ouml;ppenheten. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064186" name="_Toc291064186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199678" name="_Toc291199678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473181" name="_Toc293473181"&gt;&lt;/a&gt;5.1&amp;#9;Ett m&amp;auml;nskligare trygghetssystem&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill skapa ett trygghetssystem som &amp;auml;r modernt, enkelt och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt. Alla ska veta vad som g&amp;auml;ller och vart man ska v&amp;auml;nda sig den dag man beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp – oavsett om man blivit arbetsl&amp;ouml;s eller sjuk eller om man tillf&amp;auml;lligt har f&amp;ouml;r l&amp;aring;g inkomst f&amp;ouml;r att klara sig. Dagens sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring &amp;auml;r ett lappt&amp;auml;cke av olika regler, ers&amp;auml;ttningar och bidrag. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att veta vad som g&amp;auml;ller, och m&amp;aring;nga har sv&amp;aring;rt att &amp;ouml;ver huvud taget f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning. M&amp;auml;nniskor hamnar ofta mellan stolarna och k&amp;auml;nner sig djupt frustrerade och felaktigt behandlade p&amp;aring; grund av hur regelverket ser ut. Vi har konkreta f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064187" name="_Toc291064187"&gt;&lt;/a&gt;Trygghetssystemen har havererat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemen med trygghetssystemen &amp;auml;r inte helt nya. Den borgerliga regeringen har under sin tid vid makten inf&amp;ouml;rt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i trygghetssystemen som har f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat dem, framf&amp;ouml;r allt inom arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. Resultatet &amp;auml;r att allt fler st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r trygghetssystemen. Till f&amp;ouml;ljd av kraftigt h&amp;ouml;jda avgifter har en halv miljon personer l&amp;auml;mnat a-kassan. En bortre gr&amp;auml;ns har inf&amp;ouml;rts i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, vilket har lett till att &amp;ouml;ver 41 000 personer har utf&amp;ouml;rs&amp;auml;krats. M&amp;aring;nga av de personer som utf&amp;ouml;rs&amp;auml;krats &amp;auml;r f&amp;ouml;r sjuka f&amp;ouml;r att arbeta eller ens s&amp;ouml;ka jobb. Under f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret &amp;aring;terv&amp;auml;nde &amp;ouml;ver en tredjedel till sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen efter tre m&amp;aring;nader hos Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref38" name="fnref38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn38"&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En stor andel av dem som nu l&amp;auml;mnats utanf&amp;ouml;r trygghetssystemen m&amp;aring;ste s&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d fr&amp;aring;n kommunen. Av dem som i dag f&amp;aring;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d &amp;auml;r drygt 40 % arbetsl&amp;ouml;sa som inte har a-kassa&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref39" name="fnref39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn39"&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och 20 % &amp;auml;r sjuka som inte f&amp;aring;r ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref40" name="fnref40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn40"&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bakom dessa siffror d&amp;ouml;ljer sig tusentals m&amp;auml;nnisko&amp;ouml;den som ber&amp;ouml;rt och uppr&amp;ouml;rt svenska folket. L&amp;auml;kare, handl&amp;auml;ggare, anh&amp;ouml;riga och kyrkan har protesterat och kr&amp;auml;vt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r var f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna stora p&amp;aring; de reformer som socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsminister Kristersson utlovat under v&amp;aring;ren. Den som hade hoppats p&amp;aring; stora f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar blev besviken. Regeringens nya f&amp;ouml;rslag handlar snarast om att lappa och laga i ett havererat system, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta itu med grundproblemen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet har n&amp;aring;tt v&amp;auml;gs &amp;auml;nde. Tiden &amp;auml;r mogen f&amp;ouml;r en rej&amp;auml;l ompr&amp;ouml;vning som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n individens behov av trygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden. De som redan &amp;auml;r drabbade kan emellertid inte v&amp;auml;nta p&amp;aring; en s&amp;aring;dan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring; d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste den om&amp;auml;nskliga behandlingen av sjuka m&amp;auml;nniskor stoppas nu. Milj&amp;ouml;partiet kr&amp;auml;ver ett moratorium med ett omedelbart stopp f&amp;ouml;r fortsatta utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar tills en rimlig ordning &amp;auml;r p&amp;aring; plats. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitt&amp;eacute; med uppdrag att se &amp;ouml;ver sjuk- och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. H&amp;auml;r finns en gyllene chans att under mandatperioden n&amp;aring; en bred politisk enighet om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av trygghetssystemen. Milj&amp;ouml;partiet kommer att s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d i kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i f&amp;ouml;rslaget om arbetslivstrygghet. V&amp;aring;r ambition &amp;auml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd flera konkreta steg under mandatperioden. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc275529840" name="_Toc275529840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc275530349" name="_Toc275530349"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc278264715" name="_Toc278264715"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291064188" name="_Toc291064188"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivstrygghet – en reform med fokus p&amp;aring; individen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att reglerna i trygghetssystemen beh&amp;ouml;ver anpassas s&amp;aring; att fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n i dag kan omfattas och ges trygghet den dag de beh&amp;ouml;ver det. Vi vill inf&amp;ouml;ra ett och samma trygghetssystem – arbetslivstrygghet – f&amp;ouml;r den som &amp;auml;r sjuk, arbetsl&amp;ouml;s eller s&amp;ouml;ker f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. M&amp;auml;nniskor ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och handl&amp;auml;ggare. De ska kunna veta vart de ska v&amp;auml;nda sig, och veta vilken ers&amp;auml;ttning som &amp;auml;r att v&amp;auml;nta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill skapa ”en d&amp;ouml;rr in” till trygghetssystemen genom att bilda en ny myndighet d&amp;auml;r F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen sl&amp;aring;s ihop. Den nya myndigheten ska ansvara f&amp;ouml;r utbetalning av sjukers&amp;auml;ttning och a-kassa och ta &amp;ouml;ver ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;det fr&amp;aring;n kommunerna. Ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n ska vara lika oavsett om man &amp;auml;r sjuk eller arbetsl&amp;ouml;s. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla ska tilldelas en handl&amp;auml;ggare oavsett huvudproblem – det ska inte finnas n&amp;aring;gon risk att man blir skickad runt. P&amp;aring; s&amp;aring; vis skapas en st&amp;ouml;rre tydlighet f&amp;ouml;r individen och ett effektivare arbetss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r myndigheten. Med en gemensam myndighet blir ocks&amp;aring; vikten av en helhetssyn p&amp;aring; individen och hans eller hennes problem tydligare f&amp;ouml;r handl&amp;auml;ggarna. Olika villkor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning kommer visserligen att kvarst&amp;aring; vid sjukdom och arbetsl&amp;ouml;shet, men de &amp;auml;r t&amp;auml;nkta att minska i omfattning, och sammansatta problem ska inte leda till uteslutning. Som steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen mot arbetslivstrygghet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ett antal f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och a-kassan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064189" name="_Toc291064189"&gt;&lt;/a&gt;P&amp;aring; v&amp;auml;g mot arbetslivstrygghet – f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet avvisar regeringens utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspolitik. Sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ska vara en f&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som f&amp;ouml;rs&amp;auml;krar &amp;auml;ven vid l&amp;aring;ngvarig sjukdom. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd sjukpenning slopas helt. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att en ers&amp;auml;ttning om 80 % ska utg&amp;aring; under hela sjukskrivningstiden och anser att regeln om pr&amp;ouml;vning av arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga mot hela arbetsmarknaden beh&amp;ouml;ver ses &amp;ouml;ver. Vi vill ocks&amp;aring; att en grunders&amp;auml;ttning inf&amp;ouml;rs i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. I dagsl&amp;auml;get finns en l&amp;auml;gsta niv&amp;aring; i arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttningen men motsvarande saknas f&amp;ouml;r sjukpenningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som &amp;auml;r redan &amp;auml;r drabbade av regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen kan inte v&amp;auml;nta p&amp;aring; en s&amp;aring;dan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring; d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste den om&amp;auml;nskliga behandlingen av sjuka m&amp;auml;nniskor stoppas nu. Milj&amp;ouml;partiet kr&amp;auml;ver ett moratorium med stopp nu f&amp;ouml;r fortsatta utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar tills en rimlig ordning &amp;auml;r p&amp;aring; plats. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ska vara en omst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som omfattar s&amp;aring; m&amp;aring;nga som m&amp;ouml;jligt. Vi vill h&amp;ouml;ja taket i arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen s&amp;aring; att det n&amp;auml;rmar sig ers&amp;auml;ttningsniv&amp;aring;n i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, med en avtrappning under tiden i arbetsl&amp;ouml;shet. F&amp;ouml;r att fler ska ha r&amp;aring;d att vara med i arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att differentieringen av avgifterna tas bort.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064190" name="_Toc291064190"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199679" name="_Toc291199679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473182" name="_Toc293473182"&gt;&lt;/a&gt;5.2&amp;#9;B&amp;auml;ttre kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att barnen och de &amp;auml;ldre fick betala en alltf&amp;ouml;r stor del av notan f&amp;ouml;r finanskrisen. Under kris&amp;aring;ren fick 22 000 personer l&amp;auml;mna sina jobb i skolan, v&amp;aring;rden och omsorgen. Mindre personal i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden leder till att unga l&amp;auml;mnar skolan utan den kunskap och det sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att de ska klara sig i arbetslivet. Det leder ocks&amp;aring; till att &amp;auml;ldre f&amp;aring;r mindre omsorg och att kvaliteten p&amp;aring; v&amp;aring;rden blir s&amp;auml;mre. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under krisen betalade regeringen ut ett tillf&amp;auml;lligt konjunkturst&amp;ouml;d till kommuner och landsting. Pengarna kom dock f&amp;ouml;r sent och med f&amp;ouml;r kort varsel. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kunde kommunerna inte undvika att s&amp;auml;ga upp folk, och de kunde inte heller nyanst&amp;auml;lla. Kommuner och landsting kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r sin planering och har sv&amp;aring;rt att anv&amp;auml;nda denna typ av kortsiktiga st&amp;ouml;d till anst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyligen kom rapporter fr&amp;aring;n Skolverket som visar att varje anst&amp;auml;lld p&amp;aring; fritis nu ansvarar f&amp;ouml;r 21,5 barn. Det &amp;auml;r 23 % fler barn &amp;auml;n &amp;aring;r 2000 och 150 % fler barn &amp;auml;n &amp;aring;r 1990. Samtidigt har var femte barngrupp i barnomsorgen fler &amp;auml;n 20 barn, vilket &amp;auml;r 20 % fler &amp;auml;n &amp;aring;r 2003. Skolverket konstaterar att utvecklingen mot allt fler stora grupper i f&amp;ouml;rskolan riskerar att kraftigt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra kvaliteten. M&amp;aring;nga f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rare och fritidspedagoger vittnar ocks&amp;aring; om en oh&amp;aring;llbar arbetssituation, d&amp;auml;r stress och buller &amp;auml;r en del av vardagen f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l barn som vuxna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r vi nu kommit ur finanskrisen beh&amp;ouml;ver vi anv&amp;auml;nda resurserna fram&amp;ouml;ver till att bygga upp det som krisen br&amp;ouml;t ned. Vi m&amp;aring;ste satsa p&amp;aring; att minska barngrupperna i f&amp;ouml;rskolan och fritis. Vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; satsa p&amp;aring; fler h&amp;auml;nder i v&amp;aring;rden och omsorgen s&amp;aring; att v&amp;aring;ra &amp;auml;ldre kan f&amp;aring; en v&amp;auml;rdig omsorg och kvaliteten i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Satsning p&amp;aring; &amp;ouml;kad kvalitet i grundskolan &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en vision om ett l&amp;auml;rande samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r vi rustar barn och unga med den kompetens som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att de s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt ska kliva ut i en global v&amp;auml;rld och etablera sig p&amp;aring; sina egna villkor. Den svenska skolan lider av d&amp;aring;lig sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla men &amp;auml;r inte, som det kan l&amp;aring;ta ibland, i fritt fall. &amp;Ouml;ver hela Sverige finns engagerade l&amp;auml;rare och passionerade pedagogiska ledare som levererar utbildning och undervisning av h&amp;ouml;gsta klass. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom &amp;ouml;kad forskningsanknytning kan vi st&amp;auml;rka likv&amp;auml;rdigheten och kvaliteten i skolan &amp;ouml;ver hela landet. Forskningen kring skolan ska vara relevant f&amp;ouml;r det som sker i klassrummen, och skolan beh&amp;ouml;ver tydligare strategier f&amp;ouml;r att jobba mer forskningsbaserat. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;ka den klassrumsn&amp;auml;ra forskningen och m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r fler l&amp;auml;rare att forska p&amp;aring; deltid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill tillvarata den enorma spr&amp;aring;kresurs som finns i Sverige. Att uppv&amp;auml;rdera modersm&amp;aring;let och bel&amp;ouml;na det p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som kunskaper i andra spr&amp;aring;k &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att st&amp;auml;rka sj&amp;auml;lvbilden och sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan hos en stor grupp unga i Sverige. Vi vill likst&amp;auml;lla studier i modersm&amp;aring;let med studier i moderna spr&amp;aring;k. Inom skolan vill vi se ut&amp;ouml;kade f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;let. F&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta vidare studier och f&amp;ouml;rbereda elever f&amp;ouml;r ett framtida yrkesarbete vill vi f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra studie- och yrkesv&amp;auml;gledningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291194519" name="_Toc291194519"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291194640" name="_Toc291194640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195039" name="_Toc291195039"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195377" name="_Toc291195377"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195486" name="_Toc291195486"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291195678" name="_Toc291195678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291197567" name="_Toc291197567"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291064191" name="_Toc291064191"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199680" name="_Toc291199680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473183" name="_Toc293473183"&gt;&lt;/a&gt;5.3&amp;#9;Minskade klyftor och trygga barn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det en sj&amp;auml;lvklarhet att ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle ocks&amp;aring; m&amp;aring;ste vara socialt h&amp;aring;llbart. Stor ekonomisk oj&amp;auml;mlikhet g&amp;ouml;r att otryggheten breder ut sig. Regeringens ekonomiska politik har &amp;ouml;kat klyftorna i samh&amp;auml;llet. De st&amp;ouml;rsta vinnarna &amp;auml;r m&amp;auml;n och f&amp;ouml;rlorarna &amp;auml;r kvinnor. De som har kommit mest i kl&amp;auml;m &amp;auml;r ensamst&amp;aring;ende kvinnor och deras barn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som har mycket har f&amp;aring;tt mer och de som har lite har f&amp;aring;tt mindre. Under den f&amp;ouml;rra mandatperioden fick den rikaste tiondelen mer &amp;auml;n vad den halva av befolkningen som tj&amp;auml;nar minst fick tillsammans. N&amp;auml;stan 60 % av skattes&amp;auml;nkningarna gick till m&amp;auml;n, samtidigt som kvinnor i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n drabbades av f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringarna i exempelvis sjuk- och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna. Nu l&amp;auml;gger regeringen fram skattef&amp;ouml;rslag som gynnar de rikaste &amp;auml;nnu mer; f&amp;ouml;rutom att inf&amp;ouml;ra ytterligare jobbskatteavdrag vill regeringen h&amp;ouml;ja skiktgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r statlig inkomstskatt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klyftorna mellan barnfamiljer har ocks&amp;aring; &amp;ouml;kat som en f&amp;ouml;ljd av regeringens ekonomiska politik. R&amp;auml;dda Barnen konstaterar i sin senaste rapport om barnfattigdom&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref41" name="fnref41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn41"&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; att d&lt;span style="font-family: &amp;quot;GaramondPremrPro&amp;quot;;"&gt;en rikaste tiondelen av Sveriges barnfamiljer i dag har det s&amp;aring; gott st&amp;auml;llt att en av dessa familjer skulle kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja drygt tre lika stora familjer. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2&lt;span style="font-family: &amp;quot;GaramondThree-SC&amp;quot;;"&gt;008 &lt;/span&gt;levde &lt;span style="font-family: &amp;quot;GaramondThree-SC&amp;quot;;"&gt;220 000 &lt;/span&gt;barn i fattigdom, dvs. &lt;span style="font-family: &amp;quot;GaramondThree-SC&amp;quot;;"&gt;11,5&amp;nbsp;%&lt;/span&gt; av alla barn i Sverige. Med fattigdom menas h&amp;auml;r antingen att ha l&amp;aring;g inkomststandard eller att ha f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d (socialbidrag). L&amp;aring;g inkomststandard definieras som inkomster som inte t&amp;auml;cker sk&amp;auml;liga levnadsomkostnader. Bland ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar har den relativa fattigdomen &amp;ouml;kat stort de senaste tjugo &amp;aring;ren, fr&amp;aring;n drygt 11&amp;nbsp;% 1991 till n&amp;auml;stan 30&amp;nbsp;% 2008. Att vara ”relativt fattig” inneb&amp;auml;r att man har lite pengar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra i samh&amp;auml;llet. Det speglar allts&amp;aring; den egna upplevelsen av fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r ingen ny trend, men den har f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkts av regeringens politik i kombination med finanskrisen. De som drabbats v&amp;auml;rst &amp;auml;r barn till ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med svag anknytning till arbetsmarknaden. Bland barn till ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r barnfattigdomen mer &amp;auml;n tre g&amp;aring;nger s&amp;aring; h&amp;ouml;g som bland barn till sammanboende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. N&amp;auml;stan vartannat barn till ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fattig familj f&amp;aring;r v&amp;auml;nda och vrida p&amp;aring; varenda slant. De lever ofta tr&amp;aring;ngbott och har d&amp;aring;lig h&amp;auml;lsa som f&amp;ouml;ljd av ekonomisk stress. Barn till fattiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar m&amp;aring;ste avst&amp;aring; det som f&amp;ouml;r andra barn &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklarheter. I R&amp;auml;dda Barnens rapport s&amp;auml;ger en ensamst&amp;aring;ende mamma med tv&amp;aring; barn att ”pengarna r&amp;auml;cker aldrig, i h&amp;ouml;stas k&amp;ouml;pte min dotter sj&amp;auml;lv en vinterjacka f&amp;ouml;r f&amp;ouml;delsedagspengarna”. En femton&amp;aring;rig kille s&amp;auml;ger att han ”hellre har mat p&amp;aring; bordet &amp;auml;n l&amp;auml;gger 100 kronor i en klasskassa”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattiga barn har dessutom s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jlighet till fritidsaktiviteter, t.ex. i form av lek och en meningsfull fritid, och de lever under betydligt mer otrygga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden &amp;auml;n andra barn. Detta g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att de har sv&amp;aring;rare att tillgodog&amp;ouml;ra sig undervisningen i skolan. Socialstyrelsen konstaterar i 2010 &amp;aring;rs sociala rapport att de inkomster barn kommer att ha som vuxna p&amp;aring;verkas av vilka inkomster deras f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar haft. Ju l&amp;auml;gre inkomster f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna haft, desto st&amp;ouml;rre &amp;auml;r risken att barnet som vuxen har en inkomst i de l&amp;auml;gre inkomstskikten. Detta &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt ett gr&amp;ouml;nt samh&amp;auml;lle. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en rad f&amp;ouml;rslag som leder till en mer j&amp;auml;mlik f&amp;ouml;rdelning i samh&amp;auml;llet. V&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av trygghetssystemen &amp;auml;r en v&amp;auml;sentlig del i detta. Ut&amp;ouml;ver det vill vi ocks&amp;aring; satsa p&amp;aring; riktade &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende med barn. N&amp;aring;gra centrala punkter &amp;auml;r att h&amp;ouml;ja underh&amp;aring;llsst&amp;ouml;det och att titta p&amp;aring; bostadsbidraget f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende. En v&amp;auml;l fungerande och flexibel barnomsorg &amp;auml;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska f&amp;aring; vardagen och ekonomin att g&amp;aring; ihop. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets skattepolitik bidrar ocks&amp;aring; till att omf&amp;ouml;rdela samh&amp;auml;llets resurser. Vi s&amp;auml;ger nej till en h&amp;ouml;gre skiktgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r statlig inkomstskatt eftersom m&amp;auml;nniskor med goda inkomster redan f&amp;aring;tt stora skattes&amp;auml;nkningar. Vi s&amp;auml;ger ocks&amp;aring; nej till fortsatta jobbskatteavdrag. Milj&amp;ouml;partiet anser inte att det finns behov av fler jobbskatteavdrag i detta l&amp;auml;ge. Vi vill i st&amp;auml;llet anv&amp;auml;nda pengarna till mer angel&amp;auml;gna reformer som att st&amp;auml;rka trygghetssystemen och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064192" name="_Toc291064192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199681" name="_Toc291199681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473184" name="_Toc293473184"&gt;&lt;/a&gt;5.4&amp;#9;Ett &amp;ouml;ppet och tolerant Sverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige v&amp;auml;xer och utvecklas som ett &amp;ouml;ppet land. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att alla m&amp;auml;nniskor ska k&amp;auml;nna sig v&amp;auml;lkomna till Sverige, oavsett om de kommer hit f&amp;ouml;r att de s&amp;ouml;ker skydd undan krig, f&amp;ouml;r att de vill arbeta, studera eller starta f&amp;ouml;retag eller f&amp;ouml;r att deras n&amp;auml;ra och k&amp;auml;ra finns i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r genom influenser fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder och andra kulturer och genom att Sverige f&amp;aring;r in nya erfarenheter och ny kunskap som utveckling sker. F&amp;ouml;r hundra &amp;aring;r sedan var Sverige ett underutvecklat och fattigt land. Genom &amp;ouml;ppna gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r handel och ekonomiskt utbyte och migration har Sverige blivit ett rikt land. Invandrade personer har i stor utstr&amp;auml;ckning bidragit till det v&amp;auml;lst&amp;aring;nd vi har i Sverige i dag. Alla har bidragit till sin egen och andras utveckling genom att komma hit till Sverige och forts&amp;auml;tta bygget av v&amp;aring;rt land. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt har svenskar som utvandrat bidragit till utvecklingen, s&amp;aring;v&amp;auml;l i sina nya heml&amp;auml;nder som i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det kommer nya m&amp;auml;nniskor hit skapas det ocks&amp;aring; nya jobb. Utan den stora migrationen fr&amp;aring;n och till Sverige hade m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag inte funnits. Dagens invandrare kan skapa morgondagens svenska storf&amp;ouml;retag. Forskning visar ocks&amp;aring; att handeln &amp;ouml;kar n&amp;auml;r migrationsstr&amp;ouml;mmarna &amp;ouml;kar, mycket p&amp;aring; grund av de personliga kontakter som d&amp;aring; skapas &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref42" name="fnref42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn42"&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige riksdag finns en mycket stor samsyn om det positiva med migration och &amp;ouml;ppna gr&amp;auml;nser. Unders&amp;ouml;kningar visar ocks&amp;aring; att svenskarna generellt sett blivit mer positiva till invandring.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref43" name="fnref43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn43"&gt;&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld syns trots det oroande tendenser till intolerans och fr&amp;auml;mlingsfientlighet; inte minst Sverigedemokraternas int&amp;aring;g i Riksdagen &amp;auml;r ett tecken p&amp;aring; detta.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r, och ska fortsatt vara, ledande i kampen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors fria r&amp;auml;tt att fly undan f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse och f&amp;ouml;rtryck, f&amp;aring; asyl och kunna leva ett liv i fred. Milj&amp;ouml;partiet har gjort en &amp;ouml;verenskommelse med regeringen om den fortsatta utvecklingen av migrationspolitiken under &amp;aring;ren fram t.o.m. 2014. Milj&amp;ouml;partiet har valt att samarbeta med regeringen i denna fr&amp;aring;ga eftersom vi vill styra politikens utveckling i en riktning mot &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet och frihet och bort fr&amp;aring;n intolerans och r&amp;auml;dsla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verenskommelsen &amp;ouml;ppnar upp fler v&amp;auml;gar in till Sverige f&amp;ouml;r den som vill arbeta, studera eller starta f&amp;ouml;retag h&amp;auml;r. Anh&amp;ouml;riginvandring kommer att underl&amp;auml;ttas, och fler familjer f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att &amp;aring;terf&amp;ouml;renas. G&amp;ouml;mda barn kommer att f&amp;aring; r&amp;auml;tt till skola, och g&amp;ouml;mda barn och vuxna kommer att f&amp;aring; r&amp;auml;tt till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och tandv&amp;aring;rd. Genom &amp;ouml;verenskommelsen kommer situationen att bli b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga av dem som &amp;auml;r mest utsatta i v&amp;aring;rt land.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064193" name="_Toc291064193"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199682" name="_Toc291199682"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473185" name="_Toc293473185"&gt;&lt;/a&gt;6&amp;#9;Skatter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets m&amp;aring;l f&amp;ouml;r skattepolitiken &amp;auml;r att de skatter som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att finansiera den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden ska tas in p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttvist och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert s&amp;auml;tt. Skatten ska ber&amp;auml;knas utifr&amp;aring;n b&amp;auml;rkraft och p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt undviker o&amp;ouml;nskade snedvridningar av ekonomin. Genom skatter p&amp;aring; milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsoskadliga varor ska samh&amp;auml;llskostnader som annars inte syns i priset synligg&amp;ouml;ras, f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt styra konsumtionen och investeringar i en mer h&amp;aring;llbar riktning. Skattepolitiken ska ocks&amp;aring; vara omf&amp;ouml;rdelande. Omf&amp;ouml;rdelningen i samh&amp;auml;llet sker genom de allm&amp;auml;nna socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna och skattesystemet tillsammans. Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r rimligt med en viss progressivitet i skattesystemet s&amp;aring; att de som tj&amp;auml;nar mest ocks&amp;aring; betalar en st&amp;ouml;rre andel av sin inkomst i skatt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De principer om enkelhet och likformighet som v&amp;auml;gledde den stora skattereformen f&amp;ouml;r tv&amp;aring; decennier sedan har tyv&amp;auml;rr i &amp;aring;tskilliga fall &amp;aring;sidosatts. Nya undantag, neds&amp;auml;ttningar och s&amp;auml;rl&amp;ouml;sningar har inf&amp;ouml;rts – s&amp;auml;kert med goda intentioner, men konsekvenserna har blivit ett kr&amp;aring;ngligare och mindre likformigt skattesystem. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att en ny bred parlamentarisk skatte&amp;ouml;versyn ska g&amp;ouml;ras. En s&amp;aring;dan bred skatte&amp;ouml;versyn beh&amp;ouml;ver f&amp;aring; ta tid och vissa mindre justeringar av skatter m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras i n&amp;auml;rtid, f&amp;ouml;r att det ska bli m&amp;ouml;jligt att n&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga klimat- och milj&amp;ouml;m&amp;aring;l och f&amp;ouml;r att kunna finansiera viktiga investeringar. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064194" name="_Toc291064194"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199683" name="_Toc291199683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473186" name="_Toc293473186"&gt;&lt;/a&gt;6.1&amp;#9;Investeringar viktigare &amp;auml;n s&amp;auml;nkta skatter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;rens skattes&amp;auml;nkningar har haft en tydlig slagsida &amp;aring;t m&amp;auml;nniskor som redan har det bra st&amp;auml;llt, samtidigt som trygghetssystemen urholkats f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som beh&amp;ouml;ver dem mest. Milj&amp;ouml;partiets syn p&amp;aring; de tidigare jobbskatteavdragen &amp;auml;r att dessa f&amp;ouml;rmodligen haft positiva effekter p&amp;aring; arbetsutbudet. Vi ser emellertid ocks&amp;aring; att de skapat en &amp;ouml;kad inkomstspridning och anser att de f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av trygghetssystemen som regeringen genomf&amp;ouml;rt f&amp;ouml;r att finansiera skattes&amp;auml;nkningarna har varit oacceptabla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen vill nu g&amp;aring; vidare med ytterligare skattes&amp;auml;nkningar i form av jobbskatteavdrag och h&amp;ouml;jd skiktgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r n&amp;auml;r man ska betala statlig skatt. B&amp;aring;da &amp;auml;r f&amp;ouml;rslag som ger mest &amp;aring;t dem som tj&amp;auml;nar mest. Milj&amp;ouml;partiet avvisar b&amp;aring;da f&amp;ouml;rslagen. De som i dag har h&amp;ouml;ga inkomster har redan f&amp;aring;tt stora skattes&amp;auml;nkningar. Milj&amp;ouml;partiet anser att det av f&amp;ouml;rdelningspolitiska sk&amp;auml;l &amp;auml;r orimligt att ytterligare s&amp;auml;nka skatterna f&amp;ouml;r dessa grupper. Vi anser ocks&amp;aring; att det finns mer angel&amp;auml;gna reformer just nu. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Effekterna av ytterligare jobbskatteavdrag &amp;auml;r ifr&amp;aring;gasatta. Kostnaden f&amp;ouml;r reformen beh&amp;ouml;ver utv&amp;auml;rderas och pr&amp;ouml;vas mot andra reformer som ger liknande effekter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref44" name="fnref44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn44"&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi menar ocks&amp;aring; att regeringens politik f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat arbetsutbud varit alltf&amp;ouml;r ensidig och att det nu &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att l&amp;auml;gga mer resurser p&amp;aring; att skapa nya jobb och p&amp;aring; andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring;som utbildning och rehabilitering, vilket skapar b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att ta de arbeten som nu i snabb takt v&amp;auml;xer fram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den h&amp;ouml;jda skiktgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r n&amp;auml;r man ska betala statlig skatt som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ger kraftiga skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r en relativt liten grupp med goda inkomster. De som i dag har h&amp;ouml;ga inkomster har redan f&amp;aring;tt stora skattes&amp;auml;nkningar, och Milj&amp;ouml;partiet anser av f&amp;ouml;rdelningspolitiska sk&amp;auml;l att det &amp;auml;r orimligt att ytterligare s&amp;auml;nka skatterna f&amp;ouml;r dessa grupper. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet kommer till h&amp;ouml;sten att &amp;aring;terkomma med ett helt&amp;auml;ckande f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; beskattning av arbetsinkomster som ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;r minskade ekonomiska klyftor. Ett s&amp;auml;tt att &amp;aring;stadkomma detta kan vara ett avtrappat jobbskatteavdrag i de h&amp;ouml;gre inkomstskikten. Vi vill ocks&amp;aring; titta p&amp;aring; andra modeller f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det mer l&amp;ouml;nsamt att arbeta. Om en person som i dag har f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d b&amp;ouml;rjar arbeta r&amp;auml;knas f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;det av krona f&amp;ouml;r krona mot arbetsinkomsten, vilket g&amp;ouml;r att det inte finns n&amp;aring;gra ekonomiska incitament att b&amp;ouml;rja jobba i mindre omfattning. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r behov av att titta p&amp;aring; l&amp;ouml;sningar som inneb&amp;auml;r att man i denna situation f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla den inkomstf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning som jobbskatteavdraget inneb&amp;auml;r. Detta skulle kunna minska marginaleffekterna kraftigt f&amp;ouml;r dem som har mycket l&amp;aring;ga inkomster. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064195" name="_Toc291064195"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199684" name="_Toc291199684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473187" name="_Toc293473187"&gt;&lt;/a&gt;6.2&amp;#9;Effektiva styrmedel i klimat- och energipolitiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klokt utformade ekonomiska styrmedel, som milj&amp;ouml;skatter som l&amp;aring;ter f&amp;ouml;rorenaren betala, &amp;auml;r erk&amp;auml;nt kostnadseffektiva verktyg. Det samh&amp;auml;llsekonomiskt mest effektiva styrmedlet i klimatpolitiken &amp;auml;r koldioxidskatten som b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av koldioxid och d&amp;auml;rmed skapa m&amp;ouml;jligheter att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len och begr&amp;auml;nsa den globala uppv&amp;auml;rmningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven andra klimat-, milj&amp;ouml;- och energiskatter m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett klokt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att internalisera andra samh&amp;auml;llskostnader &amp;auml;n de som orsakas av koldioxidutsl&amp;auml;pp. Till exempel ger den tunga v&amp;auml;gtrafiken upphov till v&amp;auml;gslitage, olyckor, buller m.m. som inte fullt ut t&amp;auml;cks av drivmedelsbeskattningen. En kilometerskatt p&amp;aring; lastbilstransporter i linje med klimatberedningens f&amp;ouml;rslag skulle kunna beakta dessa kostnader p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte skapar snedvridningar beroende p&amp;aring; om lastbilen tankas utomlands eller i Sverige, och som i motsats till drivmedelsbeskattningen kan differentieras geografiskt utifr&amp;aring;n olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flyget kommer fr&amp;aring;n &amp;aring;rsskiftet att ing&amp;aring; i EU:s utsl&amp;auml;ppshandel. Flyget har dock, ut&amp;ouml;ver koldioxidutsl&amp;auml;pp, &amp;auml;ven annan stor klimatp&amp;aring;verkan. F&amp;ouml;r att minska flygets klimatp&amp;aring;verkan skulle en &amp;aring;tg&amp;auml;rd kunna vara att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra flygets start- och landningsavgifter s&amp;aring; att de t&amp;auml;cker samh&amp;auml;llskostnaderna f&amp;ouml;r de klimatutsl&amp;auml;pp, ut&amp;ouml;ver koldioxid, som flyget st&amp;aring;r f&amp;ouml;r. Milj&amp;ouml;partiet anser att ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver s&amp;auml;rskilda punktskatter p&amp;aring; milj&amp;ouml;skadlig verksamhet finns det ocks&amp;aring; anledning att se &amp;ouml;ver inslag i v&amp;aring;rt skattesystem som motverkar milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga val. Uttagsbeskattningen av vindkraft &amp;auml;r ett s&amp;aring;dant exempel som snarast m&amp;aring;ste f&amp;aring; en l&amp;ouml;sning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att motverka &amp;ouml;vervinster inom vatten- och k&amp;auml;rnkraften, samt skapa utrymme f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbara investeringar i f&amp;ouml;rnybar energi, vill Milj&amp;ouml;partiet h&amp;ouml;ja effektskatten p&amp;aring; k&amp;auml;rnkraft och fastighetsskatten p&amp;aring; vattenkraftsanl&amp;auml;ggningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet kommer under mandatperioden att kontinuerligt utv&amp;auml;rdera och utveckla v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag till milj&amp;ouml;- och klimatskatter i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till vad som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064196" name="_Toc291064196"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199685" name="_Toc291199685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473188" name="_Toc293473188"&gt;&lt;/a&gt;6.3&amp;#9;L&amp;auml;gre beskattning av h&amp;aring;llbar tj&amp;auml;nstekonsumtion&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill styra om konsumtionen till h&amp;aring;llbara tj&amp;auml;nster. Arbete &amp;auml;r relativt h&amp;ouml;gt beskattat i Sverige, vilket g&amp;ouml;r att det &amp;auml;r relativt dyrt att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster. Skillnaden mellan vad man tj&amp;auml;nar efter skatt av en timmes arbete och hur mycket pengar det kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa en timmes arbete kallas skattekil. Ju h&amp;ouml;gre skattekil det &amp;auml;r p&amp;aring; arbete, desto dyrare blir det att k&amp;ouml;pa en timmes arbete fr&amp;aring;n n&amp;aring;gon annan. H&amp;ouml;ga skattekilar g&amp;ouml;r att svartarbete blir mer l&amp;ouml;nsamt och att vissa arbeten har sv&amp;aring;rt att utvecklas p&amp;aring; marknaden, trots att de efterfr&amp;aring;gas av m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor. Bland annat som ett resultat av h&amp;ouml;ga skattekilar &amp;auml;r det ofta dyrare att l&amp;aring;ta reparera saker &amp;auml;n att k&amp;ouml;pa nya, trots att m&amp;auml;nniskor kan k&amp;auml;nna att det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt on&amp;ouml;digt att sl&amp;auml;nga n&amp;auml;stan fungerande saker. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tj&amp;auml;nstesektorn syssels&amp;auml;tter i dag ca 80&amp;nbsp;% av dem som jobbar inom det privata n&amp;auml;ringslivet, och en v&amp;auml;xande andel av exporten utg&amp;ouml;rs i dag av tj&amp;auml;nster. Att generellt s&amp;auml;nka beskattningen p&amp;aring; tj&amp;auml;nster &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vare sig m&amp;ouml;jligt eller &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt. Riktade s&amp;auml;nkningar mot vissa arbetsintensiva delar av tj&amp;auml;nstesektorn &amp;auml;r d&amp;auml;remot &amp;ouml;nskv&amp;auml;rda, f&amp;ouml;r att stimulera h&amp;aring;llbar produktion och konsumtion av tj&amp;auml;nster, f&amp;ouml;r att skapa nya jobb inom tj&amp;auml;nstesektorn och f&amp;ouml;r att motverka svartarbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;reslog Milj&amp;ouml;partiet i valr&amp;ouml;relsen att Sverige skulle utnyttja den m&amp;ouml;jlighet till l&amp;auml;gre moms p&amp;aring; vissa tj&amp;auml;nster som nyligen skapats inom EU:s momsdirektiv&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref45" name="fnref45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn45"&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. En av de sektorer d&amp;auml;r det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att s&amp;auml;nka momsen &amp;auml;r restaurangsektorn. Detta f&amp;ouml;rslag blev ocks&amp;aring; ett r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;nt vall&amp;ouml;fte. Regeringen aviserar nu i v&amp;aring;rpropositionen att den avser att genomf&amp;ouml;ra s&amp;auml;nkt restaurangmoms fr&amp;aring;n &amp;aring;rsskiftet. Milj&amp;ouml;partiet st&amp;ouml;der detta f&amp;ouml;rslag, men vi vill g&amp;aring; l&amp;auml;ngre &amp;auml;n regeringen och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en fortsatt momss&amp;auml;nkning i fler sektorer. Detta skulle leda till l&amp;auml;gre kostnader f&amp;ouml;r reparationer av cyklar, skor, l&amp;auml;dervaror, kl&amp;auml;der och hush&amp;aring;llslinne samt f&amp;ouml;r fris&amp;ouml;rverksamhet. Genom l&amp;auml;gre kostnader f&amp;ouml;r dessa tj&amp;auml;nster kan branscherna v&amp;auml;xa, och vi stimulerar mer h&amp;aring;llbara konsumtionsm&amp;ouml;nster d&amp;auml;r vi i samh&amp;auml;llet reparerar mer i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att sl&amp;auml;nga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven i fr&amp;aring;ga om hemtj&amp;auml;nster, renovering och reparation av privata bost&amp;auml;der liksom f&amp;ouml;nsterputsning och st&amp;auml;dning g&amp;aring;r det att s&amp;auml;nka momsen. Dessa tj&amp;auml;nster har dock redan i dag l&amp;auml;gre beskattning genom ROT- och RUT-avdraget, som med ett samlingsnamn kallas husavdraget. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;RUT-tj&amp;auml;nsterna anv&amp;auml;nds i dag i stor utstr&amp;auml;ckning av &amp;auml;ldre och av barnfamiljer. Reformen upplevs som mycket positiv av de &amp;auml;ldre, d&amp;aring; de kan f&amp;aring; hj&amp;auml;lp med st&amp;auml;dning utan att beh&amp;ouml;va g&amp;aring; igenom en bist&amp;aring;ndspr&amp;ouml;vning, och av barnfamiljer, d&amp;aring; det hj&amp;auml;lper dem till en enklare vardag. &amp;Auml;ven ROT-delen i husavdraget har haft positiva effekter och uppskattas av m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Subventionen av dessa ROT- och RUT- tj&amp;auml;nster genom husavdraget &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n den neds&amp;auml;ttning som en l&amp;auml;gre momssats skulle inneb&amp;auml;ra. Milj&amp;ouml;partiet hade f&amp;ouml;redragit en l&amp;ouml;sning med l&amp;auml;gre moms &amp;auml;ven inom dessa sektorer. Detta hade gett ett enklare administrativt system och en mer rimlig subventionsgrad &amp;auml;n dagens 50-procentiga avdragsm&amp;ouml;jligheter. Husavdraget &amp;auml;r dock redan genomf&amp;ouml;rt, och &amp;auml;ven om konstruktionen &amp;auml;r annorlunda &amp;auml;n en momss&amp;auml;nkning s&amp;aring; &amp;auml;r effekterna likartade. Husavdraget leder till l&amp;auml;gre kostnader f&amp;ouml;r arbetsintensiva tj&amp;auml;nster och d&amp;auml;rmed fler nya jobb inom dessa sektorer och minskat svartarbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser, av de sk&amp;auml;l som n&amp;auml;mnts ovan, att husavdraget ska vara kvar. D&amp;auml;remot anser vi att regeringen misslyckats med klimat- och energistyrningen av ROT. Vi anser att ROT-avdraget beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras om s&amp;aring; att det tydligt styr mot l&amp;auml;gre energianv&amp;auml;ndning och minskade utsl&amp;auml;pp av koldioxid. Vi vill ocks&amp;aring; utvidga st&amp;ouml;det till att &amp;auml;ven g&amp;auml;lla flerfamiljshus d&amp;auml;r behoven av energieffektivisering och upprustning &amp;auml;r stora. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064197" name="_Toc291064197"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199686" name="_Toc291199686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473189" name="_Toc293473189"&gt;&lt;/a&gt;6.4&amp;#9;L&amp;auml;gre sociala avgifter f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det beh&amp;ouml;ver bli mer l&amp;ouml;nsamt att driva sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag och enmansf&amp;ouml;retag och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag s&amp;auml;nks. F&amp;ouml;r att stimulera forskning och utveckling i sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag vill vi se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheterna att genom skatteavdrag gynna s&amp;aring;dana investeringar. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064198" name="_Toc291064198"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199687" name="_Toc291199687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473190" name="_Toc293473190"&gt;&lt;/a&gt;6.5&amp;#9;&amp;Ouml;vriga skatter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen aviserar h&amp;ouml;jda skatter p&amp;aring; alkohol och tobak. Milj&amp;ouml;partiet hade i det r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na samarbetet ett mycket snarlikt f&amp;ouml;rslag och st&amp;ouml;der d&amp;auml;rmed regeringens ambition i detta. H&amp;ouml;jda skatter p&amp;aring; tobak och alkohol d&amp;auml;mpar konsumtionen och kommer att f&amp;aring; positiva effekter p&amp;aring; folkh&amp;auml;lsan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291064199" name="_Toc291064199"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291199688" name="_Toc291199688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473191" name="_Toc293473191"&gt;&lt;/a&gt;7&amp;#9;Inriktning per utgiftsomr&amp;aring;de&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;a id="_Toc291199689" name="_Toc291199689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766264" name="_Toc291766264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859531" name="_Toc291859531"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473192" name="_Toc293473192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291064200" name="_Toc291064200"&gt;&lt;/a&gt;7.1&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 1 Rikets styrelse&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den statliga f&amp;ouml;rvaltningen och tillsynsarbetet ska ske p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt, med h&amp;ouml;g integritet och medborgarnas b&amp;auml;sta f&amp;ouml;r &amp;ouml;gonen. Milj&amp;ouml;partiet vill st&amp;auml;rka l&amp;auml;nsstyrelsernas arbete inom naturv&amp;aring;rd och milj&amp;ouml;skydd, s&amp;auml;rskilt i fr&amp;aring;ga om milj&amp;ouml;m&amp;aring;lsarbetet och djurskyddet. Vi vill ocks&amp;aring; se &amp;ouml;ver andra delar av den statliga tillsynen, i synnerhet JO:s arbete. Det finns ocks&amp;aring; behov av ett st&amp;auml;rkt statligt arbete med bostadsutveckling, s&amp;aring;v&amp;auml;l i tillv&amp;auml;xtomr&amp;aring;den som i omr&amp;aring;den med svagare utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill v&amp;auml;rna de nationella minoriteterna i Sverige och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skyddet f&amp;ouml;r deras unika kultur och historia. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199690" name="_Toc291199690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766265" name="_Toc291766265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859532" name="_Toc291859532"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473193" name="_Toc293473193"&gt;&lt;/a&gt;7.2&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 4 R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskors upplevda otrygghet i samh&amp;auml;llet &amp;ouml;kar enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;dets nationella trygghetsunders&amp;ouml;kning 2010. S&amp;auml;rskilt otrygga k&amp;auml;nner sig kvinnor och invandrade, detta trots att polisen har f&amp;aring;tt kraftigt &amp;ouml;kade resurser p&amp;aring; senare &amp;aring;r. Milj&amp;ouml;partiets slutsats &amp;auml;r att satsningar p&amp;aring; fler poliser inte n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis leder till en &amp;ouml;kad k&amp;auml;nsla av trygghet. F&amp;ouml;r att minska kriminaliteten b&amp;ouml;r man l&amp;auml;gga st&amp;ouml;rre fokus p&amp;aring; d&amp;ouml;mdas rehabilitering och st&amp;ouml;d till ett normalt liv. Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; insatser f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad trygghet inom andra utgiftsomr&amp;aring;den &amp;auml;n r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets. Det kan handla om &amp;aring;tg&amp;auml;rder i boendemilj&amp;ouml;n och den fysiska planeringen, ut&amp;ouml;kat samarbete med frivilligsektorn och ett &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande arbete. Det handlar ocks&amp;aring; om att minska de ekonomiska klyftorna i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trygghet och s&amp;auml;kerhet handlar &amp;auml;ven om att enskilda ska k&amp;auml;nna att deras personuppgifter hanteras s&amp;auml;kert. Den &amp;ouml;kade &amp;ouml;vervakningen och lagringen av uppgifter om enskilda och f&amp;ouml;retag leder till &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att sprida k&amp;auml;nsliga uppgifter, i v&amp;auml;rsta fall f&amp;ouml;r helt otill&amp;aring;tna &amp;auml;ndam&amp;aring;l och till helt fel personer. Milj&amp;ouml;partiet ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett behov av &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat integritetsskydd. En samlad integritetsskyddsmyndighet best&amp;aring;ende av Datainspektionen, S&amp;auml;kerhets- och integritetsskyddsn&amp;auml;mnden och olika delar fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsvarsverksamheten kan vara en v&amp;auml;g fram&amp;aring;t. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brott som beg&amp;aring;s i hemmet &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt allvarliga. I dessa fall &amp;auml;r det ofta m&amp;auml;n som sl&amp;aring;r sina kvinnliga partner eller vuxna som sl&amp;aring;r sina barn. Milj&amp;ouml;partiet ser ett behov av att forts&amp;auml;tta arbetet mot v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer och &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r att fokus p&amp;aring; att st&amp;ouml;dja barn i utsatta milj&amp;ouml;er. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brotten mot milj&amp;ouml;n och arbetsmilj&amp;ouml;n hanteras p&amp;aring; ett splittrat s&amp;auml;tt med ett stort antal myndigheter inblandade, vilket leder till en l&amp;aring;g uppklarningsfrekvens. Milj&amp;ouml;partiet ser ett behov av f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad samordning och satsningar p&amp;aring; bek&amp;auml;mpning av dessa brott. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291766266" name="_Toc291766266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859533" name="_Toc291859533"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473194" name="_Toc293473194"&gt;&lt;/a&gt;7.3&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 5 Internationell samverkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationell samverkan handlar om fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller Sveriges f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till, och &amp;ouml;verenskommelser med, andra stater och internationella organisationer. M&amp;aring;let f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;det &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla Sveriges intressen i f&amp;ouml;rbindelserna med andra l&amp;auml;nder. Milj&amp;ouml;partiet anser att det beh&amp;ouml;vs mer moral i den svenska utrikespolitiken. Det g&amp;aring;r inte att &amp;aring; ena sidan s&amp;auml;lja vapen till diktaturer och &amp;aring; andra sidan hindra m&amp;auml;nniskor som flyr undan samma diktatur fr&amp;aring;n att s&amp;ouml;ka en fristad i Europa. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r f&amp;ouml;rbud mot vapenexport till diktaturer, nedrustning, fredsfr&amp;auml;mjande och konflikthantering prioriterade fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199691" name="_Toc291199691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766267" name="_Toc291766267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859534" name="_Toc291859534"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473195" name="_Toc293473195"&gt;&lt;/a&gt;7.4&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 6 F&amp;ouml;rsvaret&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudsyftet med Milj&amp;ouml;partiets f&amp;ouml;rsvarspolitik &amp;auml;r att skapa en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld. I enlighet med FN-stadgans principer har Sverige ett ansvar f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Milj&amp;ouml;partiet anser att Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt. Sverige fr&amp;auml;mjar inte v&amp;auml;rldsfreden genom att s&amp;ouml;ka medlemskap i Nato.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att Sveriges s&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste ses i ett bredare perspektiv &amp;auml;n enbart som ett eventuellt milit&amp;auml;rt hot mot v&amp;aring;rt land. De hot som Sverige och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga, och de &amp;auml;r gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa och komplexa till sin natur. De beh&amp;ouml;ver i f&amp;ouml;rsta hand inte vara av milit&amp;auml;r natur utan kan handla om milj&amp;ouml;- och klimatkatastrofer i olika former, grov brottslighet och terrorism. Hoten kan ocks&amp;aring; vara IT-relaterade i form av cyber&amp;shy;attacker. Sverige m&amp;aring;ste st&amp;aring; b&amp;auml;ttre rustat f&amp;ouml;r den typen av hotbilder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rsvarsmakten anv&amp;auml;nds i dag alltf&amp;ouml;r mycket pengar till fel verksamhet. Den nya personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsreformen &amp;auml;r underfinansierad och baserad p&amp;aring; gl&amp;auml;djekalkyler. Samtidigt vill F&amp;ouml;rsvarsmakten l&amp;auml;gga stora resurser p&amp;aring; nyanskaffning och vidmakth&amp;aring;llande av nya moderna vapensystem s&amp;aring;som nya JAS E/F och Black Hawk-helikoptrar, trots att de kan ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas utifr&amp;aring;n dagens hotbild. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser inte att denna prioritering &amp;auml;r rimlig. Milj&amp;ouml;partiet vill minska f&amp;ouml;rsvarets anslag och omf&amp;ouml;rdela resurserna s&amp;aring; att de p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt anv&amp;auml;nds till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten i ett bredare perspektiv och utifr&amp;aring;n den utvidgade hotbild som vi beskriver ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199692" name="_Toc291199692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766268" name="_Toc291766268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859535" name="_Toc291859535"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473196" name="_Toc293473196"&gt;&lt;/a&gt;7.5&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 7 Internationellt bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Solidaritet med v&amp;auml;rldens alla m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r en av grundstenarna i Milj&amp;ouml;partiets ideologi. Vi &amp;auml;r starkt medvetna om att jordens resurser &amp;auml;r &amp;auml;ndliga och dessutom mycket oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade mellan l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor. Vi arbetar f&amp;ouml;r en global utj&amp;auml;mning av dessa resurser. Stora ekonomiska klyftor skapar frustration och social oro och g&amp;aring;r emot universella principer om m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. &amp;Aring;r 2015 ska millenniem&amp;aring;len om en halvering av fattigdomen i v&amp;auml;rlden vara uppfyllda. Milj&amp;ouml;partiet ser att FN har en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar f&amp;ouml;r att dessa m&amp;aring;l ska kunna infrias. Sverige m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r l&amp;auml;gga mer kraft och resurser p&amp;aring; arbetet med att uppfylla millenniem&amp;aring;len. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill inte att Sverige ska minska sitt bist&amp;aring;ndsarbete, utan Sverige ska forts&amp;auml;tta att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r andra rika l&amp;auml;nder genom att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla enprocentsm&amp;aring;let. Vi vill ocks&amp;aring; att Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r att EU-bist&amp;aring;ndet i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning ska fokusera p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen tar bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r att bekosta flyktingmottagande med h&amp;auml;nvisning till Dacreglerna. Hela 7&amp;nbsp;% av bist&amp;aring;ndsbudgeten g&amp;aring;r till att finansiera flyktingmottagande. Milj&amp;ouml;partiet vill att avr&amp;auml;kningarna ska minska och att Sverige ska verka f&amp;ouml;r att Dacs regelverk ska sk&amp;auml;rpas och bli tydligare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen tar ocks&amp;aring; medel till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet. Detta &amp;auml;r djupt felaktigt. Bist&amp;aring;ndet beh&amp;ouml;vs mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom. Detta &amp;auml;r ett avg&amp;ouml;rande st&amp;auml;llningstagande f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;rtroende fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;nderna i klimatf&amp;ouml;rhandlingarna. Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;ouml;ronm&amp;auml;rka medel till internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i den nationella budgeten. Vi vill ocks&amp;aring; att Sverige ska verka internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd nya medel och finansieringsformer f&amp;ouml;r internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199693" name="_Toc291199693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766269" name="_Toc291766269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859536" name="_Toc291859536"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473197" name="_Toc293473197"&gt;&lt;/a&gt;7.6&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 8 Migration&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige v&amp;auml;xer och utvecklas n&amp;auml;r vi v&amp;aring;gar vara ett &amp;ouml;ppet land. F&amp;ouml;r 100 &amp;aring;r sedan var Sverige ett underutvecklat och fattigt land. Men genom &amp;ouml;ppna gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r handel och ekonomiskt utbyte och migration har Sverige blivit ett rikare land b&amp;aring;de ekonomiskt och kulturellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra ett Sverige som &amp;auml;r &amp;ouml;ppet och bejakar m&amp;aring;ngfald har Milj&amp;ouml;partiet gjort en ram&amp;ouml;verenskommelse med regeringen om migrationspolitiken fram t.o.m. med &amp;aring;r 2014. Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r samarbetet &amp;auml;r att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad f&amp;ouml;r dem som flyr undan f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse och f&amp;ouml;rtryck. Samtidigt ska den som vill komma till Sverige f&amp;ouml;r att arbeta kunna g&amp;ouml;ra det. Arbetskraftsinvandring ger enskilda m&amp;ouml;jligheter till ett b&amp;auml;ttre liv och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att utveckla den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens och Milj&amp;ouml;partiets gemensamma m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en human, r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker och ordnad migrationspolitik. Asylr&amp;auml;tten ska v&amp;auml;rnas och s&amp;auml;rskild h&amp;auml;nsyn ska tas till barns b&amp;auml;sta. Inom ramen f&amp;ouml;r den reglerade invandringen ska r&amp;ouml;rligheten &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna underl&amp;auml;ttas. Migrationens utvecklingseffekter ska tillvaratas b&amp;auml;ttre, och det internationella och europeiska samarbetet inom omr&amp;aring;det ska f&amp;ouml;rdjupas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199694" name="_Toc291199694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766270" name="_Toc291766270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859537" name="_Toc291859537"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473198" name="_Toc293473198"&gt;&lt;/a&gt;7.7&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska bygga mer p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande och h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande principer &amp;auml;n vad den g&amp;ouml;r i dag. De behov av, och d&amp;auml;rmed kostnader f&amp;ouml;r, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg som samh&amp;auml;llet har &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n givna. Med ett folkh&amp;auml;lsoperspektiv i fokus p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er och inom samtliga politikomr&amp;aring;den kan samh&amp;auml;llet n&amp;aring; en b&amp;auml;ttre sammantagen h&amp;auml;lsa och ett &amp;ouml;kat v&amp;auml;lm&amp;aring;ende, samtidigt som samh&amp;auml;llets kostnader minskar. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka folkh&amp;auml;lsoarbetet vill vi tills&amp;auml;tta en folkh&amp;auml;lsokommission.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Felaktig l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning kostar samh&amp;auml;llet ungef&amp;auml;r lika mycket som den totala l&amp;auml;kemedelsnotan, vilket orsakar lidande f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och on&amp;ouml;diga kostnader f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Vi vill st&amp;auml;rka arbetet med att minska den felaktiga l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndningen &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199695" name="_Toc291199695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766271" name="_Toc291766271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859538" name="_Toc291859538"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473199" name="_Toc293473199"&gt;&lt;/a&gt;7.8&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring &amp;auml;r ett lappt&amp;auml;cke av olika regler, ers&amp;auml;ttningar och bidrag. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att veta vad som g&amp;auml;ller, och m&amp;aring;nga har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning. M&amp;auml;nniskor hamnar ofta mellan stolarna och k&amp;auml;nner sig ofta djupt frustrerade och felaktigt behandlade p&amp;aring; grund av hur regelverket ser ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemen &amp;auml;r inte nya men har eskalerat kraftigt genom regeringens h&amp;aring;rdf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av regelverket. De sm&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &amp;auml;r fullst&amp;auml;ndigt otillr&amp;auml;ckliga. Regeringen talar ocks&amp;aring; om att man vill st&amp;auml;rka f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan samtidigt som man st&amp;auml;nger servicekontor och lokalkontor, vilket minskar m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp. Detta &amp;auml;r inte h&amp;aring;llbart och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsutskottet har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; initiativ fr&amp;aring;n MP, S och V gjort ett tillk&amp;auml;nnagivande om att regeringen ska &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur medborgarnas behov av att F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan &amp;auml;r tillg&amp;auml;nglig lokalt ska tillgodoses. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mring av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet har n&amp;aring;tt v&amp;auml;gs &amp;auml;nde. Tiden &amp;auml;r mogen f&amp;ouml;r en ompr&amp;ouml;vning som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n individens behov av trygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden. Milj&amp;ouml;partiet vill genomf&amp;ouml;ra en genomgripande reform i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen som vi kallar f&amp;ouml;r Arbetslivstrygghet. Reformen, och stegen dit, beskrivs n&amp;auml;rmare i avsnittet ”Ett m&amp;auml;nskligare trygghetssystem”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I v&amp;auml;ntan p&amp;aring; det kr&amp;auml;ver Milj&amp;ouml;partiet ett moratorium med ett omedelbart stopp f&amp;ouml;r fortsatta utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199696" name="_Toc291199696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766272" name="_Toc291766272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859539" name="_Toc291859539"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473200" name="_Toc293473200"&gt;&lt;/a&gt;7.9&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 11 Ekonomisk trygghet vid &amp;aring;lderdom&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor ska kunna k&amp;auml;nna ekonomisk trygghet &amp;auml;ven n&amp;auml;r de blir &amp;auml;ldre. Milj&amp;ouml;partiet st&amp;ouml;der regeringens aviserade f&amp;ouml;rslag till s&amp;auml;nkt skatt f&amp;ouml;r pension&amp;auml;rer. Vi vill ut&amp;ouml;ver att s&amp;auml;nka skatten ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;r dem som har s&amp;auml;mst ekonomi genom att s&amp;auml;nka boendekostnaden med hj&amp;auml;lp av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av bostadstill&amp;auml;gg och den sk&amp;auml;liga levnadsniv&amp;aring;n. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199697" name="_Toc291199697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766273" name="_Toc291766273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859540" name="_Toc291859540"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473201" name="_Toc293473201"&gt;&lt;/a&gt;7.10&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 12 Ekonomisk trygghet f&amp;ouml;r familjer och barn &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att b&amp;aring;de ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv och ett barnperspektiv beh&amp;ouml;ver vara i fokus f&amp;ouml;r hur den ekonomiska tryggheten f&amp;ouml;r familjer och barn utformas. Ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar har en mer pressad situation, b&amp;aring;de tidsm&amp;auml;ssigt och ekonomiskt. Milj&amp;ouml;partiet vill underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. N&amp;aring;gra centrala omr&amp;aring;den &amp;auml;r att h&amp;ouml;ja underh&amp;aring;llsst&amp;ouml;det och att titta p&amp;aring; bostadsbidraget f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende. En fungerande och flexibel barnomsorg &amp;auml;r en annan viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska f&amp;aring; vardagen och ekonomin att g&amp;aring; ihop. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill inf&amp;ouml;ra barntid som en ny reform i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. I dag har f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med barn under &amp;aring;tta &amp;aring;r r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned 25&amp;nbsp;% i arbetstid. Men det &amp;auml;r i realiteten en begr&amp;auml;nsad m&amp;ouml;jlighet, eftersom m&amp;aring;nga inte har r&amp;aring;d att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n inkomst. Vi vill se till s&amp;aring; att betydligt fler f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar kan f&amp;ouml;rkorta sin arbetstid medan barnen &amp;auml;r sm&amp;aring; genom att ge en ekonomisk pensionsgrundande ers&amp;auml;ttning som t&amp;auml;cker upp en del av inkomstbortfallet. Reformen ger fler m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;jlighet att minska sin arbetstid f&amp;ouml;r att vara med sina barn utan att f&amp;ouml;rlora kontakten med arbetsmarknaden. Milj&amp;ouml;partiet vill avskaffa regeringens reformer om v&amp;aring;rdnadsbidrag och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbonus; de har inte bidragit till ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; sikt vill vi inf&amp;ouml;ra en tredelad f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring s&amp;aring; att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten ut&amp;ouml;kas samtidigt som f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledigheten kan anpassas till barnets individuella behov. Det ger ocks&amp;aring; f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att det ska ses som lika sj&amp;auml;lvklart p&amp;aring; arbets&amp;shy;marknaden att m&amp;auml;n tar ut f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet som att kvinnor g&amp;ouml;r det. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199698" name="_Toc291199698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766274" name="_Toc291766274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859541" name="_Toc291859541"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473202" name="_Toc293473202"&gt;&lt;/a&gt;7.11&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet driver en politik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och lika r&amp;auml;ttigheter. Det demokratiska samh&amp;auml;llet bygger p&amp;aring; id&amp;eacute;n om alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. Det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att individers liv och villkor inte styrs och best&amp;auml;ms av olika f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar och krav, utan att varje m&amp;auml;nniska &amp;auml;r fri att g&amp;ouml;ra sina egna val utan att styras av begr&amp;auml;nsande, k&amp;ouml;nsbundna normer. Vi vill komma &amp;aring;t osynliga tr&amp;ouml;sklar och glastak. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskriminerings- och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik kan inte bara vara fina ord, det m&amp;aring;ste ge effekter i verkligheten ocks&amp;aring;. Milj&amp;ouml;partiet vill att de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som regeringen har vidtagit p&amp;aring; diskriminerings- och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsomr&amp;aring;dena ska utv&amp;auml;rderas f&amp;ouml;r att se vilka effekter politiken egentligen har f&amp;aring;tt. Vi vill ocks&amp;aring; avs&amp;auml;tta en pott f&amp;ouml;r mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner inom statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket av antidiskrimineringsarbetet &amp;auml;r lokalt. Staten har ett stort ansvar, inte minst f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja och f&amp;ouml;lja upp situationen i stort, men f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga sm&amp;aring; men viktiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt med ett lokalt engagemang. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ge antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att arbeta mot lokala myndigheter och f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199699" name="_Toc291199699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766275" name="_Toc291766275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859542" name="_Toc291859542"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473203" name="_Toc293473203"&gt;&lt;/a&gt;7.12&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets vision &amp;auml;r ett trygghetssystem som &amp;auml;r modernt, enkelt och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt. Enskilda m&amp;auml;nniskor ska veta vad som g&amp;auml;ller och vart man ska v&amp;auml;nda sig den dag man beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp – f&amp;ouml;r att man blivit arbetsl&amp;ouml;s eller sjuk eller f&amp;ouml;r att man tillf&amp;auml;lligt har f&amp;ouml;r l&amp;aring;g inkomst f&amp;ouml;r att klara sig. Milj&amp;ouml;partiet vill genomf&amp;ouml;ra en genomgripande reform i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen som vi kallar f&amp;ouml;r Arbetslivstrygghet. Reformen, och stegen dit, beskrivs n&amp;auml;rmare i avsnittet ”Ett m&amp;auml;nskligare trygghetssystem”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med situationen i &amp;ouml;vriga Europa har Sverige en h&amp;ouml;g ungdomsarbetsl&amp;ouml;shet. Milj&amp;ouml;partiet anser att utbildning &amp;auml;r en stor del av l&amp;ouml;sningen. Vi ser ett behov av fler typer av v&amp;auml;gar in till utbildning, inte minst f&amp;ouml;r ungdomar. All typ av utbildning – vid h&amp;ouml;gskolor och universitet, komvux, yrkesh&amp;ouml;gskolan, folkh&amp;ouml;gskolor eller studief&amp;ouml;rbund – ska uppmuntras. Ungdomar som inte n&amp;aring;r upp till eventuella intagningskrav ska kunna l&amp;auml;sa upp sig till r&amp;auml;tt beh&amp;ouml;righet, och m&amp;ouml;jligheterna till studiemedel f&amp;ouml;r alla typer av utbildningar ska vara gener&amp;ouml;sa. Vi vill att studenter ska inkluderas i trygghetssystemen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram riktade till l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sa och ungdomar &amp;auml;r positiva f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa dessa personer ut ur arbetsl&amp;ouml;shet, men programmen f&amp;aring;r inte bli ett &amp;auml;ndam&amp;aring;l i sig – kvaliteten m&amp;aring;ste vara i fokus. Det &amp;auml;r viktigt att riksdagen fortl&amp;ouml;pande utv&amp;auml;rderar effekterna av programmen, inte minst av fas&amp;nbsp;3 som f&amp;aring;tt mycket kritik, f&amp;ouml;r att kunna satsa vidare p&amp;aring; dem som &amp;auml;r mest kostnadseffektiva och verkningsfulla. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199700" name="_Toc291199700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766276" name="_Toc291766276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859543" name="_Toc291859543"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473204" name="_Toc293473204"&gt;&lt;/a&gt;7.13&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 15 Studiest&amp;ouml;d&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r internationellt sett ett av de mest f&amp;ouml;rm&amp;aring;nliga l&amp;auml;nderna att studera i. Men trots detta g&amp;aring;r det inte att leva p&amp;aring; studiemedlet, och svenska studenter tillh&amp;ouml;r de mest skuldsatta n&amp;auml;r de tar ut sin examen. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r fler att studera p&amp;aring; heltid och f&amp;ouml;r att skapa en mer rimlig f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;ouml;r studenter vill Milj&amp;ouml;partiet h&amp;ouml;ja studiemedlet genom bidragsdelen. Situationen f&amp;ouml;r studenter med barn ska ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Heltidsstuderande ska inte vara tvungna att jobba vid sidan om sina studier f&amp;ouml;r att f&amp;aring; sin vardagsekonomi att g&amp;aring; ihop. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199701" name="_Toc291199701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766277" name="_Toc291766277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859544" name="_Toc291859544"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473205" name="_Toc293473205"&gt;&lt;/a&gt;7.14&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 16 Utbildning och universitetsforskning &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pedagogik &amp;auml;r skolans fr&amp;auml;msta verktyg, och Milj&amp;ouml;partiet vill att det s&amp;aring; ska f&amp;ouml;rbli. Genom att ge mer utrymme f&amp;ouml;r det pedagogiska ledarskapet och satsa p&amp;aring; att h&amp;ouml;ja kompetensen hos verksamma l&amp;auml;rare vill vi &amp;ouml;ka kvaliteten i undervisningen. Vi vill m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r fler obeh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare att bli beh&amp;ouml;riga. Forskningen kring skolan ska vara relevant f&amp;ouml;r det som sker i klassrummen, och skolan beh&amp;ouml;ver tydligare strategier f&amp;ouml;r att jobba forskningsbaserat. Genom mer klassrumsn&amp;auml;ra forskning och utrymme f&amp;ouml;r fler l&amp;auml;rare att forska p&amp;aring; deltid ges m&amp;ouml;jlighet till fler karri&amp;auml;rv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r skolans pedagoger. En utredning om l&amp;auml;rarnas administrativa arbete ska genomf&amp;ouml;ras i syfte att skapa mer utrymme f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare att vara just l&amp;auml;rare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill skapa incitament f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad arbetsmilj&amp;ouml; i skolan genom ett skollokalslyft med syftet att renovera och energieffektivisera skollokaler.  L&amp;auml;randemilj&amp;ouml;n och arbetsmilj&amp;ouml;n i skolan h&amp;ouml;r samman, och svensk skola beh&amp;ouml;ver en satsning som minskar bullerniv&amp;aring;erna, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar luftkvaliteten, tillg&amp;auml;nglighetsanpassar lokalerna samt energieffektiviserar skolorna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ta vara p&amp;aring; den enorma spr&amp;aring;kresurs som finns i Sverige. Att uppv&amp;auml;rdera modersm&amp;aring;let och bel&amp;ouml;na det p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som kunskaper i andra spr&amp;aring;k &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att st&amp;auml;rka sj&amp;auml;lvbilden och sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan hos en stor grupp unga i Sverige. Vi vill likst&amp;auml;lla studier i modersm&amp;aring;let med studier i moderna spr&amp;aring;k. Inom skolan vill vi se fler f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetsmilj&amp;ouml;n vill vi f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka elevh&amp;auml;lsan och satsa p&amp;aring; en kuratorsgaranti.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges h&amp;ouml;gskolor och universitet &amp;auml;r i behov av en tydlig kvalitetssatsning. Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;ouml;ka antalet l&amp;auml;rarledda timmar p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan. Vi vill ocks&amp;aring; ge fler doktorander en fast anst&amp;auml;llning och slopa avgifterna f&amp;ouml;r internationella studenter som kommer till Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199702" name="_Toc291199702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766278" name="_Toc291766278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859545" name="_Toc291859545"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473206" name="_Toc293473206"&gt;&lt;/a&gt;7.15&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r ett rikt och m&amp;aring;ngfasetterat kulturliv en av nycklarna till m&amp;auml;nsklig livskraft. Kulturen ska vara dynamisk och ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttande. Frihet &amp;auml;r garantin f&amp;ouml;r ett levande kulturliv. Kulturen &amp;auml;r en del av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och demokratin, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llet skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett rikt kulturliv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturen tillh&amp;ouml;r alla. Alla ska ha m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rkovra sig i b&amp;aring;de kulturupplevelser och kulturskapande. Det inneb&amp;auml;r l&amp;aring;ga kostnader, stor fysisk tillg&amp;auml;nglighet och en str&amp;auml;van efter en stor spridning av kulturverksamhet i hela landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kreativa n&amp;auml;ringarna &amp;auml;r en bransch av stor vikt f&amp;ouml;r svensk ekonomi och en potentiell motor f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling i hela landet. Genom att kulturen stimuleras skapas ocks&amp;aring; fler arbetstillf&amp;auml;llen. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att ett rikt kulturliv ocks&amp;aring; kr&amp;auml;ver att de professionella kulturut&amp;ouml;varna har rimliga arbetsvillkor och trygghetssystem, d&amp;auml;r pensionerna &amp;auml;r en viktig del. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199703" name="_Toc291199703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766279" name="_Toc291766279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859546" name="_Toc291859546"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473207" name="_Toc293473207"&gt;&lt;/a&gt;7.16&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 18 Samh&amp;auml;llsplanering, bostadsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, byggande samt konsumentpolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora utmaningar inom bostadssektorn. Stora grupper st&amp;aring;r i dag utanf&amp;ouml;r den ordinarie bostadsmarknaden och saknar tillg&amp;aring;ng till egen bostad. Samtidigt finns det stora behov av att upprusta och energieffektivisera de s.k. miljonprogrammen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r fastighets&amp;auml;gare och sm&amp;aring;hus&amp;auml;gare att energieffektivisera genom att klimatanpassa ROT-avdraget och utvidga det s&amp;aring; att det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven flerbostadshus. Genom att energieffektiva renoveringar st&amp;ouml;ds skapas ocks&amp;aring; b&amp;auml;ttre allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att rusta upp miljonprogrammen och boendemilj&amp;ouml;n runt omkring fastigheterna. M&amp;auml;nniskor som bor d&amp;auml;r ska kunna k&amp;auml;nna sig trygga och stolta &amp;ouml;ver sitt bostadsomr&amp;aring;de. Arbetet m&amp;aring;ste ske i n&amp;auml;ra samarbete med boende och deras organisationer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill st&amp;auml;rka konsumenternas situation genom att p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt tillvarata Konsumentverkets expertis och erfarenhet. Vi vill att Konsumentverket ska f&amp;aring; i uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r att minska konsumtionens p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka verkets tillsynsroll och dess st&amp;ouml;dfunktion gentemot den kommunala konsumentv&amp;auml;gledningen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199704" name="_Toc291199704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766280" name="_Toc291766280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859547" name="_Toc291859547"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473208" name="_Toc293473208"&gt;&lt;/a&gt;7.17&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 20 Allm&amp;auml;n milj&amp;ouml;- och naturv&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid FN:s m&amp;ouml;te om biologisk m&amp;aring;ngfald i oktober 2010 enades man om att skydda 17&amp;nbsp;% av land- och vattenomr&amp;aring;dena fr&amp;aring;n exploatering, liksom 10&amp;nbsp;% av kustomr&amp;aring;dena och de marina omr&amp;aring;dena. Sverige m&amp;aring;ste ta ansvar och leva upp till dessa m&amp;aring;l s&amp;aring; att ekosystemens b&amp;auml;rkraft s&amp;auml;kras. Regeringen har tyv&amp;auml;rr tagit flera steg &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Man har minskat medlen till biologisk m&amp;aring;ngfald och urholkat skogsskyddet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Sveriges biologiska m&amp;aring;ngfald finns i skogen. Trots det har Sverige en liten andel skyddad skog, b&amp;aring;de ur ett internationellt och ur ett biologiskt perspektiv. Milj&amp;ouml;partiet vill se en kraftsamling f&amp;ouml;r att hejda f&amp;ouml;rlusten av biologisk m&amp;aring;ngfald och utarmningen av v&amp;aring;ra ekosystem. Vi vill investera brett i att rusta upp det svenska milj&amp;ouml;arbetet, med s&amp;auml;rskilt fokus p&amp;aring; skogen. Vi prioriterar ett kraftigt &amp;ouml;kat skydd av resterna av gammelskog. Vi vill ocks&amp;aring; satsa p&amp;aring; fl&amp;ouml;dande vattendrag och annan s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefull natur. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill satsa p&amp;aring; en mer offensiv politik f&amp;ouml;r en giftfri vardag, till skydd f&amp;ouml;r b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Vi vill begr&amp;auml;nsa, eller helt f&amp;ouml;rbjuda, anv&amp;auml;ndningen av n&amp;aring;gra av de farligaste &amp;auml;mnen som f&amp;ouml;rekommer i v&amp;aring;r vardag, med speciellt fokus p&amp;aring; att skydda barn ifr&amp;aring;n dessa kemikalier. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka Kemikalieinspektionens arbete och f&amp;ouml;rtydliga lagstiftningen i kemikaliefr&amp;aring;gor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens linje att klimatpolitiken fr&amp;auml;mst ska inriktas p&amp;aring; minskningar i andra l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste v&amp;auml;ndas. Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att minska Sveriges utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser och beroende av fossila br&amp;auml;nslen. Samtidigt vill vi &amp;ouml;ka st&amp;ouml;det till utvecklingsl&amp;auml;ndernas klimatarbete. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199705" name="_Toc291199705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766281" name="_Toc291766281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859548" name="_Toc291859548"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473209" name="_Toc293473209"&gt;&lt;/a&gt;7.18&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 21 Energi&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets energipolitik bygger p&amp;aring; m&amp;aring;let att samh&amp;auml;llet ska ha ett s&amp;auml;kert och h&amp;aring;llbart energisystem. Vi har en framtidsinriktad energipolitik som g&amp;ouml;r att det p&amp;aring; sikt &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att klara energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen helt utan fossila br&amp;auml;nslen och k&amp;auml;rnkraft och &amp;auml;nd&amp;aring; ha en elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning i balans. Detta kan ske utan att det p&amp;aring;verkar m&amp;ouml;jligheten att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;len. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag best&amp;aring;r av en mix av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som handlar om att dels minska behovet av energi genom energieffektivisering, dels &amp;ouml;ka produktionen av f&amp;ouml;rnybar energi. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att minska energianv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r det mest kostnadseffektiva s&amp;auml;ttet att g&amp;ouml;ra Sverige mindre beroende av icke f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen. Sverige tillh&amp;ouml;r i dag de l&amp;auml;nder i EU som &amp;auml;r s&amp;auml;mst p&amp;aring; energieffektivisering; sl&amp;ouml;seriet &amp;auml;r omfattande. Milj&amp;ouml;partiet vill genomf&amp;ouml;ra en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska energianv&amp;auml;ndningen. Energi- och koldioxidskatter &amp;auml;r viktiga delar av denna strategi liksom v&amp;aring;ra st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r energieffektivisering i bost&amp;auml;der och fastigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor &amp;auml;r den andra b&amp;auml;rande delen i ett h&amp;aring;llbart energisystem. Sverige har bland de b&amp;auml;sta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna i v&amp;auml;rlden att bygga ut bioenergi, vindkraft och andra f&amp;ouml;rnybara och h&amp;aring;llbara energislag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ta vara p&amp;aring; dessa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Vi vill bygga ut f&amp;ouml;rnybar energi genom att bl.a. inf&amp;ouml;ra garantiprissystem och nettom&amp;auml;tning f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;tta sm&amp;aring;skaliga elproducenters m&amp;ouml;jligheter att leverera och s&amp;auml;lja milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig el p&amp;aring; eln&amp;auml;tet. Vi vill ocks&amp;aring; investera i &amp;ouml;kad produktion och distribution av biogas, bl.a. genom att g&amp;ouml;ra en nystart f&amp;ouml;r Klimatinvesteringsprogrammet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199706" name="_Toc291199706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766282" name="_Toc291766282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859549" name="_Toc291859549"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473210" name="_Toc293473210"&gt;&lt;/a&gt;7.19&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se ett milj&amp;ouml;smart och h&amp;aring;llbart transportsystem. V&amp;aring;r m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning &amp;auml;r en f&amp;ouml;rdubbling av andelen resande med kollektivtrafik till 2020 och en &amp;ouml;verflyttning av godstrafik fr&amp;aring;n v&amp;auml;g till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. F&amp;ouml;r att klara det vill vi kraftigt &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; underh&amp;aring;ll, dels f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa de akuta problem som har visat sig under de senaste &amp;aring;rens t&amp;aring;gkaos, dels f&amp;ouml;r att skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en robust t&amp;aring;gtrafik fram&amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa en attraktiv t&amp;aring;gtrafik p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt vill Milj&amp;ouml;partiet ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra stora investeringar i ny kapacitet – b&amp;aring;de i form av &amp;ouml;kad kapacitet p&amp;aring; befintliga banor och genom satsningar p&amp;aring; nya str&amp;auml;ckningar och h&amp;ouml;ghastighetsbanor. Vi vill ocks&amp;aring; satsa p&amp;aring; en utbyggd cykel- och kollektivtrafik genom sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsutbyggnader, snabba bussl&amp;ouml;sningar och nya cykelbanor runt om i landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I v&amp;aring;rpropositionen aviserar regeringen 800 miljoner kronor extra till drift och underh&amp;aring;ll redan under 2011. Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;lkomnar dessa medel men menar att de &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckliga. Ytterligare 500 miljoner kronor beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att f&amp;aring; full finansiering av de akuta &amp;aring;tg&amp;auml;rder som Trafikverket anser &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga. Vi &amp;auml;r ocks&amp;aring; bekymrade &amp;ouml;ver att finansieringen av regeringens aviserade medel &amp;auml;r oklar. Pengarna syns inte som en post i v&amp;aring;r&amp;auml;ndringsbudgeten, och i v&amp;aring;rpropositionen ger regeringen ett otydligt besked. Milj&amp;ouml;partiet yrkar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett klarg&amp;ouml;rande av hur de ut&amp;ouml;kade medlen till drift och underh&amp;aring;ll av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ska finansieras. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199707" name="_Toc291199707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766283" name="_Toc291766283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859550" name="_Toc291859550"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473211" name="_Toc293473211"&gt;&lt;/a&gt;7.20&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 23 Areella n&amp;auml;ringar, landsbygd och livsmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill p&amp;aring;skynda omst&amp;auml;llningen av jordbruket till ett h&amp;aring;llbart ekologiskt jordbruk. Vid ekologisk odling begr&amp;auml;nsas l&amp;auml;ckaget av n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen som bidrar till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dningen. Att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att begr&amp;auml;nsa l&amp;auml;ckaget fr&amp;aring;n jordbruket. Medlen fr&amp;aring;n skatten b&amp;ouml;r &amp;aring;terf&amp;ouml;ras till n&amp;auml;ringen i form av st&amp;ouml;d till milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi vill ocks&amp;aring; ut&amp;ouml;ka st&amp;ouml;den till ekologiskt jordbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av den biologiska m&amp;aring;ngfald som hotas i Sverige ber&amp;ouml;rs direkt av de areella n&amp;auml;ringarna. &amp;Ouml;verfisket &amp;auml;r fortfarande stort. Milj&amp;ouml;partiet vill avskaffa de omfattande fiskesubventionerna och verka f&amp;ouml;r en mer ansvarsfull fiskepolitik p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att de omfattande EU-st&amp;ouml;den i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska anv&amp;auml;ndas till att st&amp;auml;lla om de areella n&amp;auml;ringarna. Samtidigt m&amp;aring;ste negativa konsekvenser f&amp;ouml;r livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i fattiga l&amp;auml;nder undvikas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har monterat ned delar av den svenska djurskyddspolitiken. Milj&amp;ouml;partiet vill st&amp;auml;rka l&amp;auml;nsstyrelsernas djurskyddsarbete genom att tillf&amp;ouml;ra medel till anslaget under utgiftsomr&amp;aring;de 1. Vi vill ocks&amp;aring; se &amp;ouml;ver andra s&amp;auml;tt att st&amp;auml;rka det svenska djurskyddet liksom forskningen kring alternativ till djurf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k. Skogsskyddet beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kade medel och skogsbruket &amp;ouml;kad milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199708" name="_Toc291199708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766284" name="_Toc291766284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859551" name="_Toc291859551"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473212" name="_Toc293473212"&gt;&lt;/a&gt;7.21&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 24 N&amp;auml;ringsliv&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett dynamiskt n&amp;auml;ringsliv kr&amp;auml;ver goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag att utvecklas och v&amp;auml;xa. Regelverken f&amp;ouml;r att starta och driva f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste vara enkla och begripliga, och on&amp;ouml;dig byr&amp;aring;krati och kr&amp;aring;ngliga regler utan syfte m&amp;aring;ste tas bort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ge de sm&amp;aring; f&amp;ouml;retagen b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;verleva i sv&amp;aring;ra tider och st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att expandera i goda tider. Vi vill att det ska vara l&amp;auml;tt och billigt att anst&amp;auml;lla och att beh&amp;aring;lla personal man anst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Milj&amp;ouml;partiet vill ocks&amp;aring; underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag att v&amp;auml;xa och utvecklas genom s&amp;auml;nkta arbetsgivaravgifter och borttagande av sjukl&amp;ouml;neansvar. Genom s&amp;auml;nkt moms i delar av tj&amp;auml;nstesektorn underl&amp;auml;ttar vi f&amp;ouml;r nya jobb inom framf&amp;ouml;r allt reparation och underh&amp;aring;ll att v&amp;auml;xa fram.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc291199709" name="_Toc291199709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291766285" name="_Toc291766285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc291859552" name="_Toc291859552"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc293473213" name="_Toc293473213"&gt;&lt;/a&gt;7.22&amp;#9;Utgiftsomr&amp;aring;de 25 Allm&amp;auml;nna bidrag till kommuner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill satsa p&amp;aring; h&amp;ouml;jd kvalitet bl.a. i skolan. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r riktade bidrag till kommunerna inom flera olika omr&amp;aring;den. Kommunsektorns ekonomi &amp;auml;r p&amp;aring; kort sikt relativt god men kommer troligen att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras de kommande &amp;aring;ren. Milj&amp;ouml;partiet avser att &amp;aring;terkomma till h&amp;ouml;sten med en bed&amp;ouml;mning av de framtida behoven i kommunsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 maj 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Wetterstrand (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Eriksson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jabar Amin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Stina Bergstr&amp;ouml;m (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta B&amp;ouml;rjesson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Magnus Ehrencrona (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Ferm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gustav Fridolin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Annika Lillemets (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta Luttropp (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Valter Mutt (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lise Nordin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kew Nordqvist (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&amp;Aring;sa Romson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Konjunkturinstitutet (2011). Konjunkturl&amp;auml;get mars 2011.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 8.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen (2011). Arbetskraftsunders&amp;ouml;kningen februari 2011.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 8.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Svenskt N&amp;auml;ringsliv (2011). Mismatch – det ekonomiska l&amp;auml;get.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 8.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Proposition 2010/11:100 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;2011 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 8.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Konjunkturinstitutet (2011). Konjunkturl&amp;auml;get mars 2011.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Riksdagens finansutskott 2011-01-20.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SKL (2010). Ekonomirapporten. December 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SKL (2011). G&amp;ouml;r r&amp;auml;tt fr&amp;aring;n dag ett.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Konjunkturinstitutet (2011). Konjunkturl&amp;auml;get – Mars 2011. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Finansdepartementet (2011). Skr. 2010/11:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Exemplen &amp;auml;r h&amp;auml;mtade fr&amp;aring;n Unep, 2010 &amp;aring;rs rapport m.fl.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Till exempel Tim Jackson (2009) Prosperity without Growth och Unep (2011) Towards a Green Economy.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Detta m&amp;aring;ste dock g&amp;ouml;ras utan att kommuninv&amp;aring;narnas skattepengar &amp;auml;ventyras.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Slutbet&amp;auml;nkande av Sveriges milj&amp;ouml;teknikr&amp;aring;d N2008:2&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se KOM(2009) 433 slutlig, 20.8.2009. Sedan dess har arbetet fortsatt p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll. Se t.ex. Monitoring economic performance, quality of life and sustainability.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; TEEB st&amp;aring;r f&amp;ouml;r The Economics of Ecosystems and Biodiversity, se www.teebweb.org/. &lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Global Footprint Network 2010-08-21, http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/earth_overshoot_day/. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Nature 2009-09-24. ”A safe operating space for humanity”. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOU 2008:11. V&amp;auml;gen till ett energieffektivare Sverige. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket (2010). Utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige 1990–2009 fr&amp;aring;n transporter.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Trafikverket (2010). PM med titeln Of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken trots stor minskning av nya bilars br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Trafikverket (2011). Situationen i det svenska j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturv&amp;aring;rdsverket (2009). Utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige 1990–2008 uppdelat per sektor.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 10.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Energimyndigheten (2010). Energil&amp;auml;get i siffror 2010. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Tv&amp;aring; graders uppv&amp;auml;rmning har l&amp;auml;nge bed&amp;ouml;mts som den maximala uppv&amp;auml;rmning som kan klaras utan att alltf&amp;ouml;r stora kostnader uppst&amp;aring;r f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet (ny forskning tyder dock p&amp;aring; att detta kan vara en f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g niv&amp;aring;).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Unep (2011). Towards a green economy. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Unep m.fl. (2008). Green Jobs – Towards decent work in a sustainable, low-carbon world. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Unep (2011). Towards a green economy. &lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn28" name="fn28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref28"&gt;[29]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ibid. &lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn29" name="fn29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref29"&gt;[30]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Sika (2007). Rapport 2007:2 Kilometerskatt f&amp;ouml;r lastbilar – Effekter p&amp;aring; n&amp;auml;ringar och regioner.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn30" name="fn30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref30"&gt;[31]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ibid.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn31" name="fn31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref31"&gt;[32]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Unep m.fl. (2008). Green Jobs – Towards decent work in a sustainable, low-carbon world.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn32" name="fn32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref32"&gt;[33]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Kammen D.M. m.fl. (2006). Putting Renewables to Work, University of California. Andra studier &amp;ouml;ver driften visar en delvis annan bild d&amp;auml;r f&amp;ouml;rnybart i vissa fall kan vara lika syssels&amp;auml;ttningseffektivt som kol och olja (se Unep 2008). &lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn33" name="fn33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref33"&gt;[34]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Unep (2011).Towards a green economy. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn34" name="fn34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref34"&gt;[35]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Slutbet&amp;auml;nkande av Sveriges milj&amp;ouml;teknikr&amp;aring;d N2008:2.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn35" name="fn35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref35"&gt;[36]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Arbetskraftsunders&amp;ouml;kningen december 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn36" name="fn36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref36"&gt;[37]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ibid. Tre fj&amp;auml;rdedelar av de deltidsarbetande &amp;auml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn37" name="fn37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref37"&gt;[38]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Arbetskraftsunders&amp;ouml;kningen december 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn38" name="fn38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref38"&gt;[39]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan (2011). M&amp;aring;nadsrapport – sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen 2011-03-16. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn39" name="fn39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref39"&gt;[40]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SKL (2010). Ekonomirapporten december 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn40" name="fn40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref40"&gt;[41]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SKL (2011). G&amp;ouml;r r&amp;auml;tt fr&amp;aring;n dag ett.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn41" name="fn41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref41"&gt;[42]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; R&amp;auml;dda Barnen (2010). Barnfattigdom i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn42" name="fn42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref42"&gt;[43]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Fores (2010). Lyckad invandring.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn43" name="fn43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref43"&gt;[44]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. SOM-institutet (2009). Svensk h&amp;ouml;st. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn44" name="fn44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref44"&gt;[45]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Bland andra L&amp;aring;ngtidsutredningen (SOU 2011:11) belyser att reformen b&amp;ouml;r utv&amp;auml;rderas innan fler steg tas.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn45" name="fn45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref45"&gt;[46]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r: renovering och reparation av privata bost&amp;auml;der, dock ej material som utg&amp;ouml;r en betydande del av den tillhandah&amp;aring;llna tj&amp;auml;nstens v&amp;auml;rde; f&amp;ouml;nsterputsning och st&amp;auml;dning i privata hush&amp;aring;ll; mindre reparationer av cyklar, skor, l&amp;auml;dervaror, kl&amp;auml;der och hush&amp;aring;llslinne (inbegripet lagning och &amp;auml;ndring); hemtj&amp;auml;nster s&amp;aring;som hemhj&amp;auml;lp och v&amp;aring;rd av barn, gamla, sjuka eller personer med funktionshinder samt fris&amp;ouml;rverksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar om nya riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om indikatorer som följer den ekonomiska politikens lång- och kortsiktiga effekter på ekologisk hållbarhet (avsnitt 1.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategier för en grön ekonomisk utveckling (avsnitt 2.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om användningen av medel från försäljning av utsläppsrätter (avsnitt 3.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en svensk livsmedelsstrategi (avsnitt 3.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en strategi för nya gröna jobb (avsnitt 4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om högre kvalitet i högskolan (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopade studieavgifter till universitet och högskolor för utländska studenter (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler vägar för unga att etablera sig på arbetsmarknaden (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett moratorium mot fortsatta utförsäkringar (avsnitt 5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en bred parlamentarisk skatteöversyn (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att jobbskatteavdraget ska utvärderas innan ytterligare steg tas (avsnitt 6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om en flygskatt (avsnitt 6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsbeskattning av vindkraft (avsnitt 6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en folkhälsokommission (avsnitt 7.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvärdera jämställdhets- och diskrimineringsåtgärder (avsnitt 7.11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om lärares administrativa arbete (avsnitt 7.14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett klargörande av hur de utökade medlen till drift och underhåll av järnvägen ska finansieras (avsnitt 7.19).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2011-05-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2011-05-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<namn>Maria Wetterstrand</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0157062733618</intressent_id>
<namn>Jonas Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0849219210615</intressent_id>
<namn>Jabar Amin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0401968752713</intressent_id>
<namn>Stina Bergström</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0139948283718</intressent_id>
<namn>Agneta Börjesson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0266627143525</intressent_id>
<namn>Magnus Ehrencrona</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0462699892622</intressent_id>
<namn>Maria Ferm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0238588409223</intressent_id>
<namn>Gustav Fridolin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0172220256016</intressent_id>
<namn>Annika Lillemets</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0919433006307</intressent_id>
<namn>Agneta Luttropp</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>20</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0280087199210</intressent_id>
<namn>Valter Mutt</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>21</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0828198456420</intressent_id>
<namn>Lise Nordin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>22</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0427695165918</intressent_id>
<namn>Kew Nordqvist</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>23</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0951854268017</intressent_id>
<namn>Åsa Romson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>24</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>25</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2010/11:100</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GY02Fi12</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:13:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02Fi12</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_fi_12.docx</filnamn>
<filstorlek>114050</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2010/11:100 2011 års ekonomiska vårproposition</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E812FC8C-0D18-42C5-BECE-2F15887AFF23</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02Fi12</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_fi_12.pdf</filnamn>
<filstorlek>612547</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201011_fi_12</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/57F4DAFA-8A7F-4C9D-A172-E88CD286820C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>