<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2375278</hangar_id>
 <dok_id>GY02C311</dok_id>
 <rm>2010/11</rm>
 <beteckning>C311</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2010/11:C311 av Irene Oskarsson (KD)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>KD558</tempbeteckning>
 <organ>CU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>311</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-10-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2011-02-11 11:05:40</systemdatum>
 <publicerad>2010-10-27 13:30:46</publicerad>
 <titel>Levande landsbygd</titel>
 <subtitel>av Irene Oskarsson (KD)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{A067F9F5-8AD7-4551-BD1D-524619FB0A31}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02C311/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GY02C311</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GY02C311</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2010/11:C311&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Irene Oskarsson (KD)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Levande landsbygd&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;kd558&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Levande landsbygd" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="mn0521aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 101012 1500 5.24" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 11 Feb 2011 11:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201011_C_311.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913365" name="_Toc279913365"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913496"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;gander&amp;auml;tten &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913497"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;auml;ttare att k&amp;ouml;pa och s&amp;auml;lja fast egendom&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913498"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvisa vid expropriation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913499"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;auml;rk &amp;auml;gander&amp;auml;tten vid mineralutvinning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913500"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Allemansr&amp;auml;tten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913501"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett livskraftigt n&amp;auml;ringsliv p&amp;aring; landsbygden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913502"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;retagsklimatet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913503"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.2&amp;#9;Minska regelkr&amp;aring;nglet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913504"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.3&amp;#9;Underl&amp;auml;tta kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913505"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.4&amp;#9;Tryggheten f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913506"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.5&amp;#9;Hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913507"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.6&amp;#9;&amp;Ouml;kade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r kvinnligt f&amp;ouml;retagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913508"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.7&amp;#9;Entrepren&amp;ouml;rskap i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913509"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.8&amp;#9;S&amp;auml;nkt arbetsgivaravgift&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913510"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.9&amp;#9;Jordbruket – modern&amp;auml;ringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913511"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.10&amp;#9;Skogsn&amp;auml;ringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913512"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.11&amp;#9;Energin&amp;auml;ringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913513"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.12&amp;#9;Bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913514"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.13&amp;#9;H&amp;auml;stn&amp;auml;ringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913515"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4.14&amp;#9;L&amp;aring;ngsiktig planering av markanv&amp;auml;ndningen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913516"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.15&amp;#9;G&amp;ouml;r landsbygden mer attraktiv f&amp;ouml;r akademiker&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913517"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;God tillg&amp;aring;ng till service&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913518"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Posten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913519"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.2&amp;#9;E-f&amp;ouml;rvaltning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913520"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.3&amp;#9;Samverkan mellan lokalsamh&amp;auml;llets akt&amp;ouml;rer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913521"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.4&amp;#9;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r lanthandlarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913522"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.5&amp;#9;Fler apotek p&amp;aring; landsbygden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913523"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5.6&amp;#9;Underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r barnfamiljer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913524"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&amp;#9;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tillg&amp;aring;ngen till skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913525"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Myndigheternas roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913526"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&amp;#9;Lokalt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913527"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r en landsbygdskonsekvensbed&amp;ouml;mning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913528"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.2&amp;#9;Lokal f&amp;ouml;rvaltning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913529"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.3&amp;#9;Revidera kommunallagen f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad samverkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913530"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.4&amp;#9;&amp;Ouml;kad flexibilitet i EU:s strukturfonder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913531"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.5&amp;#9;Delade vinster&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913532"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.6&amp;#9;Det statliga st&amp;ouml;det till Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913533"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7.7&amp;#9;Utveckla den ideella sektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913534"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.8&amp;#9;Ett r&amp;ouml;rligt liv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913535"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den lokala kulturen och kulturarvet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913536"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skogens kulturl&amp;auml;mningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913537"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2&amp;#9;Kulturen n&amp;auml;rmar sig medborgarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913538"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.3&amp;#9;St&amp;auml;rk amat&amp;ouml;rkulturen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913539"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.4&amp;#9;Biblioteken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913540"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.5&amp;#9;Bevara kulturbyggnader&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913541"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.6&amp;#9;De allm&amp;auml;nna samlingslokalernas betydelse&amp;#9;&lt;a href="#_Toc279913542"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc279913496" name="_Toc279913496"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att fastighets&amp;auml;garna ska ges m&amp;ouml;jlighet att fritt s&amp;auml;lja mark och bilda nya fastigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den enskilde som f&amp;aring;tt ingrepp i sin &amp;auml;gander&amp;auml;tt ska f&amp;aring; del i vinsten n&amp;auml;r expropriation sker f&amp;ouml;r att tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring; privata f&amp;ouml;retags vinstintressen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att mark&amp;auml;garens r&amp;auml;ttigheter ska st&amp;auml;rkas i samband med prospektering och utvinning av mineraler.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en tidsgr&amp;auml;ns b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r hur l&amp;aring;ng tid det f&amp;aring;r ta fr&amp;aring;n att n&amp;aring;gon ans&amp;ouml;ker om koncession till dess att mineralutvinning f&amp;aring;r p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av tydligare regler f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra missbruk av allemansr&amp;auml;tten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att forts&amp;auml;tta arbetet med att minska regelkr&amp;aring;nglet f&amp;ouml;r mindre f&amp;ouml;retag.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka m&amp;ouml;jligheterna till kvinnligt f&amp;ouml;retagande p&amp;aring; landsbygden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en l&amp;aring;ngsiktig finansiering av sn&amp;ouml;skoterlederna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillg&amp;auml;ngligheten med kollektivtrafik till viktiga turistm&amp;aring;l b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;aring;ngsiktiga planer f&amp;ouml;r strategisk markanv&amp;auml;ndning b&amp;ouml;r skapas s&amp;aring; att olika typer av verksamheter kan samexistera.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda m&amp;ouml;jligheterna att skriva ned studieskulderna f&amp;ouml;r personer som flyttar till st&amp;ouml;domr&amp;aring;de A.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att postlagstiftningen ska f&amp;ouml;rtydligas s&amp;aring; att det inte blir m&amp;ouml;jligt att i praktiken ha olika priser eller villkor f&amp;ouml;r boende i stad respektive p&amp;aring; landsbygd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att medborgarnas servicekrav, inte f&amp;ouml;retagsekonomiska l&amp;ouml;nsamhetskrav, m&amp;aring;ste vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r den rikst&amp;auml;ckande postservicen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det offentliga v&amp;auml;l definierar sitt &amp;aring;tagande vad g&amp;auml;ller v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, service och skydd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r lanthandlarna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att till&amp;auml;mpningen av de dispensm&amp;ouml;jligheter som finns n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att starta en friskola med l&amp;auml;gre elevantal i glesbygdsomr&amp;aring;den b&amp;ouml;r vara gener&amp;ouml;sa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som bibeh&amp;aring;llen kvalitet kan garanteras.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kommunerna b&amp;ouml;r ges &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att skapa flexibla l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r att uppfylla skolplikten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att f&amp;ouml;rtydliga kraven p&amp;aring; samarbete mellan l&amp;auml;nsstyrelserna och &amp;ouml;vriga statliga myndigheter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vikten av att de viktigaste statliga myndigheterna, fr&amp;auml;mst polisen, F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen, finns i varje kommun.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att samordna offentlig service i lokala servicecenter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Posten b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att tillhandah&amp;aring;lla mobila servicepunkter till dem som bor utefter lantbrevb&amp;auml;rarlinjer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att pr&amp;ouml;va krav p&amp;aring; landsbygdskonsekvensbed&amp;ouml;mning i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utveckla lokal f&amp;ouml;rvaltning p&amp;aring; olika h&amp;aring;ll i landet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kommunernas m&amp;ouml;jligheter att samverka med varandra ska ut&amp;ouml;kas.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att g&amp;ouml;ra st&amp;ouml;den som ges genom EU:s strukturfonder mer schabloniserade.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utveckla instrument f&amp;ouml;r att lokalsamh&amp;auml;llet ska kunna dela p&amp;aring; vinsterna fr&amp;aring;n olika verksamheter som etableras i omr&amp;aring;det.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda m&amp;ouml;jligheterna att vara folkbokf&amp;ouml;rd i mer &amp;auml;n en kommun.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att s&amp;auml;kra tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; bokbussar och bokbilar samt m&amp;ouml;jligheten till fj&amp;auml;rrl&amp;aring;n.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka inom EU f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att bevara kulturbyggnader.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 3, 4, 6, 7, 14, 22, 25 och 26 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 5 och 23 h&amp;auml;nvisade till MJU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 8, 9, 12, 13 och 21 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 11, 16 och 17 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkande 15 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkandena 18–20 och 24 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkande 27 h&amp;auml;nvisat till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt; Yrkandena 28 och 29 h&amp;auml;nvisade till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913367" name="_Toc279913367"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913497" name="_Toc279913497"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;gander&amp;auml;tten &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att leva som en f&amp;ouml;rnuftig, fri och social varelse beh&amp;ouml;ver m&amp;auml;nniskan kunna f&amp;ouml;rfoga &amp;ouml;ver egendom som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ett ordnat, tryggt och v&amp;auml;rdigt liv f&amp;ouml;r henne sj&amp;auml;lv och hennes n&amp;auml;rst&amp;aring;ende. M&amp;auml;nniskan har r&amp;auml;tt till sitt arbetes frukter och arvsr&amp;auml;tt till frukterna av hennes f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars arbete och f&amp;ouml;rvaltande. &amp;Auml;gander&amp;auml;tten m&amp;aring;ste erk&amp;auml;nnas som en fundamental princip som m&amp;aring;ste beaktas vid alla politiska beslut. I j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med andra v&amp;auml;steuropeiska l&amp;auml;nder har Sverige ett s&amp;auml;mre lagligt skydd f&amp;ouml;r &amp;auml;gander&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rvaltarskapstanken &amp;auml;r en av h&amp;ouml;rnstenarna i den kristdemokratiska ideologin. &amp;Auml;gander&amp;auml;tt och f&amp;ouml;rvaltarskap &amp;auml;r tv&amp;aring; best&amp;aring;ndsdelar som b&amp;auml;r upp samh&amp;auml;llet och utg&amp;ouml;r kompletterande delar i en helhet. Allt &amp;auml;gande medf&amp;ouml;r en moralisk skyldighet att f&amp;ouml;rvalta och bruka det &amp;auml;gda p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r f&amp;ouml;renligt med det gemensamma b&amp;auml;sta. Ett spritt &amp;auml;gande inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor inte &amp;auml;r totalt beroende av privata kapital&amp;auml;gare, av bankerna eller av staten. De st&amp;aring;r ekonomiskt p&amp;aring; fri grund. Detta &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande inte bara f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans ekonomiska frihet och relativa oberoende, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r hennes politiska frihet. Ju fler medborgare som &amp;auml;r ekonomiskt fria, desto friare blir de i ut&amp;ouml;vandet av sina politiska r&amp;auml;ttigheter. Denna &amp;auml;gandets dimension av frihet och oberoende kommer till starkast uttryck i det enskilda &amp;auml;gandet av fastigheter, jord, skog och realkapital. Ett utbrett och v&amp;auml;l spritt &amp;auml;gande av jord och skog &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bara ett kvitto p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r vars och ens r&amp;auml;tt till egendom. Det utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; den optimala grunden f&amp;ouml;r ett i genuin mening fritt samh&amp;auml;lle. Att st&amp;ouml;dja enskilt &amp;auml;gande av jord och skog ligger d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i hela samh&amp;auml;llets intresse. Staten har d&amp;auml;rmed inte bara en skyldighet att skydda det privata &amp;auml;gandet. Staten b&amp;ouml;r &amp;auml;ven st&amp;ouml;dja spridandet av ett konkret enskilt &amp;auml;gande till s&amp;aring; m&amp;aring;nga som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913368" name="_Toc279913368"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913498" name="_Toc279913498"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;ttare att k&amp;ouml;pa och s&amp;auml;lja fast egendom&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har avskaffat f&amp;ouml;rk&amp;ouml;pslagen, som gav kommunen f&amp;ouml;rtur vid mark&amp;ouml;verl&amp;aring;telser. Lagen innebar orimliga administrativa kostnader samtidigt som den f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rat f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar av mark mellan olika &amp;auml;gare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett fungerande &amp;auml;gande &amp;auml;r beroende av en effektiv kapitalmarknad med l&amp;aring;ga r&amp;auml;nte- och transaktionskostnader. &amp;Auml;ven kostnaden f&amp;ouml;r fastighetsbildning b&amp;ouml;r vara l&amp;aring;g. L&amp;aring;ngt in p&amp;aring; 1980-talet styrde staten med j&amp;auml;rnhand vem som kunde k&amp;ouml;pa en jordbruksfastighet och hur mycket man fick betala (prispr&amp;ouml;vning). I&amp;nbsp;mitten av 1990-talet skedde en uppmjukning s&amp;aring; att st&amp;ouml;rre fastigheter kunde bildas och att &amp;auml;ven mindre bitar jordbruks- och skogsmark kunde l&amp;auml;ggas till bostadsfastigheter. Likv&amp;auml;l upplevs proceduren fortfarande som kr&amp;aring;nglig. Det beh&amp;ouml;vs enklare regler f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven i praktiken genomf&amp;ouml;ra en fri jorddelning. Fastigheter skall b&amp;aring;de kunna delas upp och l&amp;auml;ggas ihop utifr&amp;aring;n olika mark&amp;auml;gares behov. Fastighets&amp;auml;garna b&amp;ouml;r ges m&amp;ouml;jlighet att fritt s&amp;auml;lja mark och bilda nya fastigheter. Detta skulle leda till att nytt kapital investeras i mindre skogsfastigheter och att nya akt&amp;ouml;rer s&amp;ouml;ker sig till landsbygden. Genom marknadsmekanismerna kan d&amp;auml;rigenom fastigheter bildas som &amp;auml;r &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga och ekonomiskt b&amp;auml;rkraftiga. D&amp;aring; det &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om att &amp;auml;ndra markanv&amp;auml;ndningen, t.ex. f&amp;ouml;r bebyggelse, beh&amp;ouml;ver givetvis n&amp;aring;gon form av reglering finnas kvar i plan- och bygglagen, milj&amp;ouml;balken och angr&amp;auml;nsande lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913369" name="_Toc279913369"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913499" name="_Toc279913499"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvisa vid expropriation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har tagit ett viktigt steg mot st&amp;auml;rkt &amp;auml;gander&amp;auml;tt genom de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i expropriationslagen som genomf&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n och med den 1 augusti 2010. Man h&amp;ouml;jer den ers&amp;auml;ttning som betalas vid expropriation och andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder d&amp;auml;r fastigheter tas i anspr&amp;aring;k med tv&amp;aring;ng. Ers&amp;auml;ttningen ska i forts&amp;auml;ttningen motsvara marknadsv&amp;auml;rdet plus ett p&amp;aring;slag p&amp;aring; 25 procent. Detta &amp;auml;r ett viktigt steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka &amp;auml;gander&amp;auml;tten. Men mer &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra. Det &amp;auml;r l&amp;auml;mpligt att den enskilde som f&amp;aring;tt ingrepp i sin &amp;auml;gander&amp;auml;tt skall f&amp;aring; del i vinsten n&amp;auml;r expropriation sker f&amp;ouml;r att tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring; privata f&amp;ouml;retags vinstintressen. En mark&amp;auml;gare ska inte komma i en s&amp;auml;mre sits efter en expropriation f&amp;ouml;r kommersiella &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;n vad denne skulle ha haft efter en frivillig uppg&amp;ouml;relse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till skillnad fr&amp;aring;n vad som g&amp;auml;ller vid domstol &amp;auml;r mark&amp;auml;gares m&amp;ouml;jligheter att bitr&amp;auml;das av ombud vid lantm&amp;auml;terif&amp;ouml;rr&amp;auml;ttningar starkt beskurna. Detta ger resursstarka bolag ett &amp;ouml;vertag gentemot den enskilde mark&amp;auml;garen. Det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras en r&amp;auml;tt till r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r mark&amp;auml;gare vid lantm&amp;auml;terif&amp;ouml;rr&amp;auml;ttningar i samband med expropriation f&amp;ouml;r kommersiella &amp;auml;ndam&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913370" name="_Toc279913370"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913500" name="_Toc279913500"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk &amp;auml;gander&amp;auml;tten vid mineralutvinning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minerallagen tar f&amp;ouml;r lite h&amp;auml;nsyn till &amp;auml;gander&amp;auml;tten. I Australien, som &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta producenter av mineraler, kr&amp;auml;vs alltid fastighets&amp;auml;garens tillst&amp;aring;nd innan arbeten f&amp;aring;r p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas p&amp;aring; privat mark. Exploat&amp;ouml;ren m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst sluta avtal med mark&amp;auml;garen om ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r intr&amp;aring;ng och skada eller l&amp;ouml;sa in marken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mark&amp;auml;gare b&amp;ouml;r ges r&amp;auml;tt att yttra sig innan unders&amp;ouml;kningstillst&amp;aring;nd beviljas. Idag &amp;auml;r det myndigheten Bergsstaten som f&amp;aring;r avg&amp;ouml;ra &amp;auml;renden om beviljande av unders&amp;ouml;kningstillst&amp;aring;nd utan att n&amp;aring;gon annan sak&amp;auml;gare &amp;auml;n s&amp;ouml;kanden f&amp;aring;r tillf&amp;auml;llet att yttra sig. Vidare b&amp;ouml;r en arbetsplan uppr&amp;auml;ttas i de fall fastighets&amp;auml;gare och sak&amp;auml;gare kr&amp;auml;ver att en s&amp;aring;dan uppr&amp;auml;ttas. Det &amp;auml;r orimligt att koncessionshavaren inte beh&amp;ouml;ver betala n&amp;aring;gon avgift till fastighets&amp;auml;garen. Den os&amp;auml;kerhet som fastighets&amp;auml;garen f&amp;ouml;rs&amp;auml;tts i b&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttas i n&amp;aring;gon form.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minerallagsutredningen (SOU 2000:89) f&amp;ouml;reslog att avgiften skall vara 1&amp;nbsp;procent av prisbasbeloppet per hektar de fem f&amp;ouml;rsta &amp;aring;ren och d&amp;auml;refter 2&amp;nbsp;procent. Detta f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r rimligt, bland annat eftersom fastighetens affektionsv&amp;auml;rde kan p&amp;aring;verkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Koncessionsinnehavaren b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ers&amp;auml;tta skada som f&amp;ouml;ranleds av att en bearbetningskoncession beviljas. Oavsett den tid som f&amp;ouml;rflutit efter det att bearbetningskoncession beviljats skall fastighets&amp;auml;gare kunna beg&amp;auml;ra inl&amp;ouml;sen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ett problem att &amp;ouml;verklagandeprocesserna kan ta l&amp;aring;ng tid. Det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en tidsgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r hur l&amp;aring;ng tid det f&amp;aring;r ta fr&amp;aring;n att n&amp;aring;gon ans&amp;ouml;ker om koncession till dess att mineralutvinning f&amp;aring;r p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913371" name="_Toc279913371"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913501" name="_Toc279913501"&gt;&lt;/a&gt;Allemansr&amp;auml;tten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allemansr&amp;auml;tten &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r det r&amp;ouml;rliga friluftslivet och f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans k&amp;auml;nsla av samh&amp;ouml;righet med naturen. I m&amp;aring;nga fall missbrukas emellertid allemansr&amp;auml;tten genom att tr&amp;auml;d f&amp;auml;lls, sopor l&amp;auml;mnas kvar och &amp;aring;verkan g&amp;ouml;rs p&amp;aring; natur eller odlingar. Detta &amp;auml;r visserligen redan f&amp;ouml;rbjudet, men sv&amp;aring;rt att beivra. Dessa &amp;ouml;vertramp sker ofta i samband med att n&amp;aring;gon utnyttjar annans mark f&amp;ouml;r att bedriva kommersiell verksamhet, exempelvis vildmarksturism eller ridkurser. Det beh&amp;ouml;vs ett tydligare regelverk f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra s&amp;aring;dant missbruk av allemansr&amp;auml;tten. F&amp;ouml;r att allm&amp;auml;nheten ska ha r&amp;auml;tt f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av allemansr&amp;auml;tten &amp;auml;r det viktigt att skolorna undervisar p&amp;aring; ett tydligt s&amp;auml;tt b&amp;aring;de om de r&amp;auml;ttigheter och om de skyldigheter som f&amp;ouml;ljer av allemansr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913372" name="_Toc279913372"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913502" name="_Toc279913502"&gt;&lt;/a&gt;Ett livskraftigt n&amp;auml;ringsliv p&amp;aring; landsbygden&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913373" name="_Toc279913373"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913503" name="_Toc279913503"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;retagsklimatet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landsbygden har p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i Sverige s&amp;auml;rskilt goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att skapa ett gott f&amp;ouml;retagsklimat. Det sociala kapitalet och det h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;rtroende mellan inv&amp;aring;narna i n&amp;auml;rsamh&amp;auml;llet skapar en kultur d&amp;auml;r man litar p&amp;aring; varandra och d&amp;auml;r man l&amp;auml;tt kan f&amp;aring; ig&amp;aring;ng aff&amp;auml;rer. Samspelet mellan civilsamh&amp;auml;llet och f&amp;ouml;retagandet skapar starka bygder. S&amp;aring;dana starka bygder &amp;auml;r viktiga att bevara och utveckla f&amp;ouml;r framtiden. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller samverkan inom exempelvis omsorg beh&amp;ouml;ver vi ge &amp;ouml;kad betydelse &amp;aring;t f&amp;ouml;reningsliv och civilsamh&amp;auml;lle. D&amp;auml;rigenom kan det sociala kapitalet v&amp;auml;xa till &amp;auml;ven i nya geografiska omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913374" name="_Toc279913374"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913504" name="_Toc279913504"&gt;&lt;/a&gt;Minska regelkr&amp;aring;nglet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid valet 2006 satte Kristdemokraterna tillsammans med &amp;ouml;vriga allianspartier upp ett m&amp;aring;l om att minska de administrativa kostnaderna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen med 25&amp;nbsp;procent till 2010. Alliansregeringen har jobbat h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let men det &amp;aring;terst&amp;aring;r fortfarande en bit tills vi n&amp;aring;r m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har inr&amp;auml;ttat ett regelr&amp;aring;d som granskar b&amp;aring;de nya och gamla regler. R&amp;aring;det st&amp;auml;ller fr&amp;aring;gorna: Beh&amp;ouml;vs denna regel? &amp;Auml;r den utformad p&amp;aring; r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt? L&amp;ouml;ser den det problem som den ska? Vilken kostnad inneb&amp;auml;r den f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;retag? Utifr&amp;aring;n detta har man f&amp;ouml;renklat eller avskaffat ett antal olika regler som belastar f&amp;ouml;retagarna. Bland annat kan n&amp;auml;mnas m&amp;ouml;jligheten att redovisa moms kvartalsvis i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r m&amp;aring;nadsvis, slopat krav p&amp;aring; att anm&amp;auml;la lediga platser till Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen samt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra avdrag f&amp;ouml;r inventarier. Revisionsplikten f&amp;ouml;r 250 000 sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag har slopats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De st&amp;ouml;rsta minskningarna av regelkr&amp;aring;nglet har skett inom jordbruksomr&amp;aring;det. D&amp;auml;r har regelf&amp;ouml;renklingarna inneburit en kostnadsminskning p&amp;aring; totalt 3&amp;nbsp;miljarder kronor f&amp;ouml;r jordbruksf&amp;ouml;retagen i Sverige. Landsbygdsdepartementet b&amp;ouml;r arbeta p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt med &amp;ouml;vriga verksamheter i samverkan med &amp;ouml;vriga departement.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913375" name="_Toc279913375"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913505" name="_Toc279913505"&gt;&lt;/a&gt;Underl&amp;auml;tta kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att skapa ytterligare arbetstillf&amp;auml;llen bygger p&amp;aring; tillg&amp;aring;ngen till riskkapital. Bankernas ben&amp;auml;genhet att l&amp;aring;na ut pengar till landsbygdsf&amp;ouml;retag har minskat i takt med att befolkningsutvecklingen varit negativ. P&amp;aring; landsbygden bed&amp;ouml;ms s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r l&amp;aring;n inte utifr&amp;aring;n samma v&amp;auml;rderingsprinciper som i st&amp;ouml;rre samh&amp;auml;llen. Det &amp;auml;r viktigt att det finns kapitalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;ouml;r alla olika typer av f&amp;ouml;retagsamhet, &amp;auml;ven kooperativ och f&amp;ouml;reningsdrivna f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen presenterade i mars 2010 en proposition, ”F&amp;ouml;retagsutveckling – statliga insatser f&amp;ouml;r finansiering och r&amp;aring;dgivning”, som inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;rslag om riktlinjer f&amp;ouml;r statens insatser f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsfinansiering, information och r&amp;aring;dgivning riktad till befintliga och blivande f&amp;ouml;retagare. Riktlinjerna syftar till att &amp;ouml;ka effektiviteten i fr&amp;auml;mjandesystemet inom dessa omr&amp;aring;den och renodla statens roll inom f&amp;ouml;retagsfr&amp;auml;mjandet. Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r statliga insatser f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja f&amp;ouml;retagsutveckling &amp;auml;r att staten vill kompensera f&amp;ouml;r brister i marknadens funktionss&amp;auml;tt som kan h&amp;auml;mma n&amp;auml;ringslivets utvecklingsm&amp;ouml;jligheter och d&amp;auml;rmed konkurrenskraften. F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;ta de behov som finns av kvalificerade r&amp;aring;dgivningstj&amp;auml;nster l&amp;auml;ggs en st&amp;ouml;rre del av insatserna p&amp;aring; m&amp;auml;klarfunktioner, t.ex. mentorskap och m&amp;ouml;tesplatser d&amp;auml;r r&amp;aring;dgivning sker f&amp;ouml;retagare till f&amp;ouml;retagare. Statliga f&amp;ouml;retagsfr&amp;auml;mjande insatser ska mer regelbundet f&amp;ouml;ljas upp och utv&amp;auml;rderas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagen om f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsr&amp;auml;tt vid konkurs har reviderats f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen p&amp;aring; landsbygden att f&amp;aring; l&amp;aring;n till sin utveckling. Det &amp;auml;r dock fortsatt viktigt att belysa situationen f&amp;ouml;r de mindre n&amp;auml;ringsidkare som inte &amp;auml;ger mark eller annat fast kapital som kan st&amp;auml;llas som s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r l&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enskilda individer b&amp;ouml;r ges m&amp;ouml;jlighet att skattebefriat spara p&amp;aring; ett konto p&amp;aring; upp till 100&amp;nbsp;000 kronor per &amp;aring;r. Dessa pengar ska enbart anv&amp;auml;ndas till exempelvis k&amp;ouml;p av nyemitterade aktier i onoterade bolag, samt grundkapital till att starta ett eget f&amp;ouml;retag. Reduktionen ska &amp;auml;ven g&amp;auml;lla k&amp;ouml;p av aktier i egna och n&amp;auml;rst&amp;aring;endes f&amp;aring;mansf&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De frist&amp;aring;ende sparbankerna med lokalk&amp;auml;nnedom utg&amp;ouml;r en viktig kapitalk&amp;auml;lla f&amp;ouml;r landsbygdsf&amp;ouml;retagen. Nya sparbanker f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker hitta samverkan &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nserna men st&amp;ouml;ter p&amp;aring; problem. Det &amp;auml;r viktigt att nationell s&amp;auml;rlagstiftning inte l&amp;auml;gger hinder i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r ett gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande ekonomiskt gr&amp;auml;srotssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913376" name="_Toc279913376"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913506" name="_Toc279913506"&gt;&lt;/a&gt;Tryggheten f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen arbetar med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tryggheten f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare. Fr&amp;aring;n och med den 1 juli 2010 inf&amp;ouml;rdes d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett antal f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som &amp;ouml;kar tryggheten. F&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n anst&amp;auml;llning till f&amp;ouml;retagande inf&amp;ouml;rs ett uppbyggnadsskede p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r i sjuk- och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen f&amp;ouml;r egenf&amp;ouml;retagare. I dag finns inte reglerat i f&amp;ouml;reskrifter hur den sjukpenninggrundande inkomsten ska ber&amp;auml;knas under ett uppbyggnadsskede utan F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan g&amp;ouml;r en bed&amp;ouml;mning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tryggheten i arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen st&amp;auml;rks genom att den som startar ett f&amp;ouml;retag under de f&amp;ouml;rsta tv&amp;aring; &amp;aring;ren efter start kan f&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning baserad p&amp;aring; den inkomst som f&amp;ouml;retagaren hade som anst&amp;auml;lld f&amp;ouml;re starten. Reglerna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagarnas f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning och tillf&amp;auml;llig f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning blir r&amp;auml;ttvis i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till vad som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda. Det blir enklare att g&amp;ouml;ra uppeh&amp;aring;ll i n&amp;auml;ringsverksamheten och f&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning utan att verksamheten avvecklas. Inkomstgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r att bedriva n&amp;auml;ringsverksamhet som bisyssla till arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning tas bort. Arbetsgivaren f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan f&amp;ouml;r sjukl&amp;ouml;nekostnader som &amp;ouml;verstiger tv&amp;aring; och en halv g&amp;aring;nger den genomsnittliga sjukl&amp;ouml;nekostnaden som samtliga arbetsgivare har f&amp;ouml;r sina anst&amp;auml;llda.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913377" name="_Toc279913377"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913507" name="_Toc279913507"&gt;&lt;/a&gt;Hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; skattereduktion f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster, det s&amp;aring; kallade RUT-avdraget, skapar f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsm&amp;ouml;jligheter och breddar basen f&amp;ouml;r befintliga f&amp;ouml;retag. RUT-avdraget inneb&amp;auml;r att man kan f&amp;aring; skattereduktion p&amp;aring; halva arbetskostnaden f&amp;ouml;r husarbeten men h&amp;ouml;gst 50 000 kronor per &amp;aring;r. N&amp;auml;r RUT-avdraget inf&amp;ouml;rdes 2007 var det en viktig framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r Kristdemokraterna, som l&amp;auml;nge arbetat i motvind f&amp;ouml;r att f&amp;aring; igenom denna m&amp;ouml;jlighet till vidgad arbetsmarknad. &amp;Auml;ven ROT-avdraget &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r arbetsmarknaden p&amp;aring; landsbygden. Genom att utf&amp;ouml;ra olika typer av tj&amp;auml;nster kan den enskilde f&amp;ouml;retagaren skaffa sig en bredare bas f&amp;ouml;r sin verksamhet och d&amp;auml;rmed st&amp;auml;rka sin ekonomi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den krets av tj&amp;auml;nster som ber&amp;auml;ttigar till skattereduktion b&amp;ouml;r vidgas. Detta skulle stimulera att fler tj&amp;auml;nster g&amp;aring;r fr&amp;aring;n svarta till vita och &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r dem som verkar p&amp;aring; landsbygden att kombinera olika tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r att klara sin f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913378" name="_Toc279913378"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913508" name="_Toc279913508"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r kvinnligt f&amp;ouml;retagande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen lyfter i budgetpropositionen fram m&amp;ouml;jligheterna till kvinnligt f&amp;ouml;retagande. Goda m&amp;ouml;jligheter till kvinnligt f&amp;ouml;retagande p&amp;aring; landsbygden &amp;auml;r idag viktigare &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin om vi ska ha en levande landsbygd d&amp;auml;r alla kan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig och leva. Dessa m&amp;ouml;jligheter b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att l&amp;auml;gga ut mer arbete inom v&amp;aring;rd och omsorg p&amp;aring; entreprenad &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande i glesbygden. Framf&amp;ouml;r allt g&amp;auml;ller detta kvinnors m&amp;ouml;jligheter att starta v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retag. &amp;Auml;ven det sociala f&amp;ouml;retagandet, d&amp;auml;r samverkan sker mellan privat och ideell sektor och offentlig verksamhet, har stor framtida utvecklingspotential. Inf&amp;ouml;randet av lagen om valfrihetssystem (LOV) inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter inte minst f&amp;ouml;r kvinnor att starta och driva f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913379" name="_Toc279913379"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913509" name="_Toc279913509"&gt;&lt;/a&gt;Entrepren&amp;ouml;rskap i skolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan ska ge insikt i och kunskap om f&amp;ouml;reningsliv och entrepren&amp;ouml;rskap. Genom Kristdemokraternas medverkan i regeringen har entrepren&amp;ouml;rskap integrerats i skolans undervisning. F&amp;ouml;r elever som saknar kontakt med f&amp;ouml;retagare i sin sl&amp;auml;kt eller omedelbara n&amp;auml;rhet kan det k&amp;auml;nnas avl&amp;auml;gset att t&amp;auml;nka sig att bli egen f&amp;ouml;retagare. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r skolans roll s&amp;aring; viktig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913380" name="_Toc279913380"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913510" name="_Toc279913510"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;nkt arbetsgivaravgift&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har s&amp;auml;nkt arbetsgivaravgifterna generellt med en procentenhet och halverat den f&amp;ouml;r ungdomar under 25 &amp;aring;r under denna mandatperiod. Ytterligare steg b&amp;ouml;r tas. N&amp;aring;gon form av s&amp;auml;nkning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att gynna sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagande och nyanst&amp;auml;llningar. Det skulle &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r bonden att anst&amp;auml;lla den som ska ta &amp;ouml;ver g&amp;aring;rden, f&amp;ouml;r den som g&amp;ouml;r egen ost att anst&amp;auml;lla en medhj&amp;auml;lpare och s&amp;aring; vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913381" name="_Toc279913381"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913511" name="_Toc279913511"&gt;&lt;/a&gt;Jordbruket – modern&amp;auml;ringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett levande jordbruk h&amp;aring;ller landskapet &amp;ouml;ppet. N&amp;auml;stan alla svenskar anser att det skulle vara en stor f&amp;ouml;rlust om jordbrukslandskapet v&amp;auml;xte igen. Det &amp;ouml;ppna landskapet har ocks&amp;aring; stor betydelse f&amp;ouml;r turistn&amp;auml;ringen och annat f&amp;ouml;retagande p&amp;aring; landsbygden. Ett inhemskt svenskt jordbruk inneb&amp;auml;r en f&amp;ouml;rs&amp;auml;kring om att livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen skall kunna fungera i hela landet &amp;auml;ven om Sverige blir avskuret fr&amp;aring;n omv&amp;auml;rlden. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste en rimlig kapacitet f&amp;ouml;r jordbruksproduktion uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas inom landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska jordbruket har ocks&amp;aring; en viktig roll i den globala livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. V&amp;auml;rldsbefolkningen &amp;ouml;kar i antal, och ber&amp;auml;knas uppg&amp;aring; till 9&amp;nbsp;miljarder vid seklets mitt. &amp;Auml;ndrade matvanor med mer k&amp;ouml;tt medf&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; jordbruksmark f&amp;ouml;r foder. V&amp;auml;rldens b&amp;ouml;nder m&amp;aring;ste n&amp;auml;stan f&amp;ouml;rdubbla sin produktion av mat, foder och fiber till 2050 f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta en v&amp;auml;xande efterfr&amp;aring;gan. I takt med den befarade klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen kan vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta oss att jordbruket i de tempererade l&amp;auml;nderna kommer att spela en st&amp;ouml;rre roll f&amp;ouml;r livsmedelsproduktionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna &amp;auml;r p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att lyfta av den ”ryggs&amp;auml;ck” med skatter och p&amp;aring;lagor som inneb&amp;auml;r en konkurrensnackdel f&amp;ouml;r de svenska b&amp;ouml;nderna i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till sina kollegor inom EU. Alliansregeringen har avskaffat skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel fr.om. 1 januari 2010. Uppburen skatt p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel och bek&amp;auml;mpningsmedel &amp;aring;terf&amp;ouml;rs till jordbruksn&amp;auml;ringen t.o.m. 2011. Medlen anv&amp;auml;nds liksom tidigare till i f&amp;ouml;rsta hand till&amp;auml;mpad forskning, utvecklingsverksamhet och r&amp;aring;dgivning f&amp;ouml;r &amp;auml;ndam&amp;aring;l som fr&amp;auml;mjar en h&amp;aring;llbar utveckling av svenskt jordbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tack vare maktskiftet 2006 utbetalas EU:s g&amp;aring;rdsst&amp;ouml;d under r&amp;auml;tt kalender&amp;aring;r. Tidigare S-regeringar tog sig friheten att l&amp;aring;na de svenska b&amp;ouml;ndernas pengar f&amp;ouml;r att trixa med redovisningen av statsbudgeten. Det b&amp;ouml;r fastst&amp;auml;llas att 1&amp;nbsp;december ska vara deadline f&amp;ouml;r n&amp;auml;r g&amp;aring;rdsst&amp;ouml;det skall betalas ut till de svenska lantbrukarna. Alliansregeringen har initierat en l&amp;aring;ngsiktig satsning p&amp;aring; milj&amp;ouml;anpassat jordbruk d&amp;auml;r det ekologiska jordbruket har en viktig roll. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r kortsiktiga st&amp;ouml;d vill vi initiera en l&amp;aring;ngsiktig satsning p&amp;aring; milj&amp;ouml;anpassat jordbruk d&amp;auml;r konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk kan samexistera inom samma f&amp;ouml;retag. B&amp;aring;de det ekologiska och det konventionella jordbruket beh&amp;ouml;vs i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket har ett ansvar att l&amp;aring;ngsiktigt f&amp;ouml;rvalta odlingsmark, vatten, flora och fauna s&amp;aring; att dessa inte utarmas av ensidiga produktionsmetoder. Viktiga n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen som kv&amp;auml;ve och fosfor ska vara i balans f&amp;ouml;r att minimerar l&amp;auml;ckage till vattendrag och den k&amp;auml;nsliga &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Genom fr&amp;auml;mst frivilliga vattenv&amp;aring;rdsinsatser kan jordbruket medverka till att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len i EU:s vattendirektiv. Att bevara den biologiska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt, och h&amp;auml;r kan det konventionella jordbruket l&amp;auml;ra av det ekologiska. Jordbrukets fr&amp;auml;msta roll kommer alltid att vara att producera livsmedel som efterfr&amp;aring;gas av konsumenterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekologiskt jordbruk medf&amp;ouml;r oftast en mindre belastning p&amp;aring; milj&amp;ouml;n vad g&amp;auml;ller v&amp;auml;xtn&amp;auml;rings&amp;auml;mnen. Den ekologiska modellen f&amp;ouml;r jordbruk har en rad andra f&amp;ouml;rdelar, exempelvis &amp;ouml;kad biodiversitet i jordbrukssystemet, och underl&amp;auml;ttar d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; m&amp;aring;len i EU:s vattendirektiv. Den kunskap som uppst&amp;aring;r inom det ekologiska jordbruket kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka h&amp;aring;llbarheten ocks&amp;aring; inom det konventionella jordbruket. F&amp;ouml;r att stimulera till ekologiskt jordbruk s&amp;aring;v&amp;auml;l som konventionellt kr&amp;auml;vs ett f&amp;ouml;renklat regelsystem och en &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s landsbygdsprogram har nu ett klart fokus p&amp;aring; de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna, n&amp;aring;got som Kristdemokraterna sedan tidigare kr&amp;auml;vt. Naturv&amp;aring;rdens v&amp;auml;rde f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet skall lyftas fram genom att resurser ur landsbygdsprogrammet anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att ocks&amp;aring; marknadsf&amp;ouml;ra dessa v&amp;auml;rden som en tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ringen. Behovet av st&amp;ouml;d till mindre gynnade omr&amp;aring;den &amp;auml;r fortfarande mycket stort. Investeringsst&amp;ouml;dets andel av landsbygdsutvecklingsprogrammet b&amp;ouml;r &amp;ouml;kas. Det &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt att v&amp;auml;rna om sm&amp;aring;skaliga jordbruk i glesbygden och fj&amp;auml;lljordbruket. St&amp;ouml;d till sm&amp;aring;skalighet b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt beaktas inom ramen f&amp;ouml;r landsbygdsutvecklingsprogrammet liksom i anslutning till det s&amp;auml;rskilda st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r Norrlandsjordbruket. Jordbrukets ekonomibyggnader b&amp;ouml;r &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vara befriade fr&amp;aring;n krav p&amp;aring; bygglov.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att EU &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis skall ha en gemensam jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att detta st&amp;ouml;d skall vara likv&amp;auml;rdigt &amp;ouml;ver hela unionen och inte leda till att orimliga skillnader uppst&amp;aring;r i f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna mellan de olika medlemsl&amp;auml;nderna. Starka milj&amp;ouml;- och djurh&amp;aring;llningskrav, som inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kade produktionskostnader, m&amp;aring;ste f&amp;aring; leda till h&amp;ouml;gre priser eller ekonomisk kompensation. De milj&amp;ouml;- och landskapsv&amp;aring;rdande inslagen, som &amp;auml;r en ”kollektiv nyttighet”, m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; betalas av alla. Som konsumenter m&amp;aring;ste vi betala detta antingen via skattsedeln eller i butiken. Den europeiska jordbrukspolitiken b&amp;ouml;r reformeras i riktning mot &amp;ouml;kad kund- och marknadsanpassning i ett tempo som biologiska och ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar t&amp;aring;l, med bibeh&amp;aring;llna krav p&amp;aring; god milj&amp;ouml; och livsmedelskvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913382" name="_Toc279913382"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913512" name="_Toc279913512"&gt;&lt;/a&gt;Skogsn&amp;auml;ringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna har inom regeringsarbetet gjort det m&amp;ouml;jligt att avs&amp;auml;tta ers&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r naturv&amp;aring;rdsavtal och reservatsbildning till en periodiseringsfond, samt skapat m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r att skattefritt &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra beh&amp;aring;llningen p&amp;aring; skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med att alliansregeringen uppfyller m&amp;aring;let om att skydda 400&amp;nbsp;000 hektar v&amp;auml;rdefull skogsmark, kommer ers&amp;auml;ttningsmark att f&amp;ouml;rdelas fr&amp;aring;n Sveaskog till ett antal ber&amp;ouml;rda mark&amp;auml;gare f&amp;ouml;r att de ska kunna bedriva skogsbruk ocks&amp;aring; i forts&amp;auml;ttningen. Sveaskog &amp;auml;r statens skogsbolag och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r l&amp;auml;mpligt att anv&amp;auml;nda en del av bolagets markinnehav f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Samtidigt har alliansregeringen beslutat att Sveaskog ska fokusera sin verksamhet p&amp;aring; skogsbruk utan egna stora intressen som slutanv&amp;auml;ndare av skogsr&amp;aring;vara. Detta skapar en sundare marknadssituation f&amp;ouml;r skogsf&amp;ouml;retagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skogs&amp;auml;garnas vilja att bidra till utveckling och bevarande av naturv&amp;auml;rden ska erk&amp;auml;nnas och uppmuntras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har regeringen uppdragit &amp;aring;t ber&amp;ouml;rda myndigheter att ta fram nya former och riktlinjer f&amp;ouml;r till&amp;auml;mpning av naturv&amp;aring;rdsavtal. De nya riktlinjerna inneb&amp;auml;r bland annat att ers&amp;auml;ttningen till mark&amp;auml;garna h&amp;ouml;js med 25 procent. Avtalstiderna ska ocks&amp;aring; bli mer flexibla och i princip best&amp;auml;mmas av mark&amp;auml;garen. F&amp;ouml;rhoppningsvis kan vi med dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder komma bort ifr&amp;aring;n den &amp;ouml;verhetsattityd som den tidigare S-regeringen och dess myndigheter ofta har haft mot skogs&amp;auml;gare i samband med naturv&amp;aring;rds&amp;auml;renden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913383" name="_Toc279913383"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913513" name="_Toc279913513"&gt;&lt;/a&gt;Energin&amp;auml;ringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som landsbygden &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nslig f&amp;ouml;r drivmedelspriserna har landsbygden stor betydelse f&amp;ouml;r framtidens drivmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Odling och f&amp;ouml;r&amp;auml;dling av biobr&amp;auml;nslen fr&amp;aring;n &amp;aring;kern och skogen &amp;auml;r en framtidsbransch som inneb&amp;auml;r arbetstillf&amp;auml;llen p&amp;aring; landsbygden. Biogas, etanol och rapsolja &amp;auml;r allt vanligare br&amp;auml;nslen f&amp;ouml;r svenska fordon och arbetsmaskiner. Redan idag st&amp;aring;r bioenergin f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver 120 TWh per &amp;aring;r, vilket motsvarar en fj&amp;auml;rdedel av Sveriges energianv&amp;auml;ndning. Potentialen bed&amp;ouml;ms vara n&amp;auml;stan dubbelt s&amp;aring; stor och bioenergins andel v&amp;auml;xer med 2–4 TWh varje &amp;aring;r. En &amp;ouml;kad inhemsk produktion av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen inneb&amp;auml;r en m&amp;ouml;jlighet till nya verksamheter och arbetstillf&amp;auml;llen p&amp;aring; landsbygden. F&amp;ouml;r att dessa n&amp;auml;mnda lovv&amp;auml;rda svenska initiativ skall lyckas beh&amp;ouml;vs det en m&amp;aring;lmedveten och genomt&amp;auml;nkt politisk strategi. De b&amp;auml;sta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en dynamisk utveckling f&amp;aring;r vi om politikerna s&amp;auml;tter l&amp;aring;ngsiktiga och teknikneutrala spelregler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom forskning och utveckling kan nya marknader &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r jordbruket inom en milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig energisektor i god samverkan med livsmedelsproduktionen. &amp;Ouml;kat fokus ska inriktas mot forskning och utveckling av milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga br&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913384" name="_Toc279913384"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913514" name="_Toc279913514"&gt;&lt;/a&gt;Bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt resurserna f&amp;ouml;r bolaget Visit Sweden AB f&amp;ouml;r att marknadsf&amp;ouml;ra Sverige som rese- och turistland. Regeringen g&amp;ouml;r dessutom en satsning f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja turistn&amp;auml;ringen inom ramen f&amp;ouml;r Landsbygdsprogrammet. Regeringen har ocks&amp;aring; beslutat att satsa 190 miljoner kronor under fyra &amp;aring;r p&amp;aring; att lansera Sverige som det nya matlandet. Kristdemokraternas f&amp;ouml;rslag om att s&amp;auml;nka momsen p&amp;aring; liftkort fr&amp;aring;n 12 till 6 procent har genomf&amp;ouml;rts. Vidare har alliansregeringen best&amp;auml;mt att det ska bli en st&amp;ouml;rre flexibilitet vad g&amp;auml;ller exempelvis f&amp;ouml;retagsnamn p&amp;aring; v&amp;auml;gskyltar. Regeringen har ocks&amp;aring; i budgetpropositionen uttalat som en reformambition att s&amp;auml;nka restaurangmomsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har &amp;ouml;ppnat f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att bilda fiskev&amp;aring;rdsomr&amp;aring;den &amp;auml;ven i vissa kustomr&amp;aring;den. Detta &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att st&amp;auml;rka fisketurismen. Fisketurism utg&amp;ouml;r ett relativt nytt turistomr&amp;aring;de d&amp;auml;r det finns m&amp;ouml;jligheter till f&amp;ouml;retagande. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att m&amp;ouml;jligheterna till entrepren&amp;ouml;rskap inom fisketurism f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Det &amp;auml;r viktigt med en balanserad utveckling d&amp;auml;r turismen kan utvecklas som ett komplement till de bofastas fiske.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sn&amp;ouml;skoter&amp;aring;kning har under de senaste decennierna blivit allt mer popul&amp;auml;r. Antalet fordon uppgick &amp;aring;r 2007 till cirka 260 000. M&amp;aring;nga skoterf&amp;ouml;reningar och ledbolag har knappa resurser f&amp;ouml;r att klara av underh&amp;aring;ll och preparering av leder. Man kan se att det finns ett behov av en l&amp;aring;ngsiktig finansiering f&amp;ouml;r att sn&amp;ouml;skoterleder ska kunna uppr&amp;auml;ttas och underh&amp;aring;llas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reglerna p&amp;aring; arbetsmarknaden beh&amp;ouml;ver anpassas till de s&amp;auml;rskilda krav som finns inom bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ringen. God turistservice kr&amp;auml;ver bemanning i princip dygnet runt. Turistn&amp;auml;ringen &amp;auml;r ocks&amp;aring; i h&amp;ouml;g grad s&amp;auml;songsbetonad, varf&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilda anst&amp;auml;llningsregler kan kr&amp;auml;vas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillg&amp;auml;ngligheten med kollektivtrafik b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras till viktiga turistm&amp;aring;l, inte minst j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik till v&amp;aring;ra viktigaste alpina resm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913385" name="_Toc279913385"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913515" name="_Toc279913515"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;stn&amp;auml;ringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;stn&amp;auml;ringen &amp;auml;r en av de viktigaste framtidsn&amp;auml;ringarna p&amp;aring; landsbygden. Sedan maktskiftet 2006 har reglerna f&amp;ouml;r h&amp;auml;sttransporter och veterin&amp;auml;rmedverkan vid ryttart&amp;auml;vlingar f&amp;ouml;renklats, vilket &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som Kristdemokraterna har drivit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ridning &amp;auml;r inte en skattefri motionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;n, vilket de flesta andra idrotter &amp;auml;r. N&amp;aring;gra f&amp;aring; idrotter &amp;auml;r undantagna och skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar ut&amp;ouml;vandet. Till dessa h&amp;ouml;r ridsporten. Det &amp;auml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att ridsporten, som &amp;auml;r en av v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rsta folksporter, inte ska kunna ut&amp;ouml;vas och v&amp;auml;rderas p&amp;aring; lika villkor som andra motionsformer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r &amp;auml;ven ridsporten vara avdragsgill n&amp;auml;r den bedrivs i motionssyfte och &amp;auml;r en friskv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rm&amp;aring;n som bekostas av arbetsgivaren. En annan fr&amp;aring;ga som vi vill lyfta fram &amp;auml;r att f&amp;ouml;reningsdrivna ridskolor b&amp;ouml;r vara befriade fr&amp;aring;n moms, i likhet med &amp;ouml;vrig ideell fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att sl&amp;aring; vakt om den svenska halvblodsaveln borde ett st&amp;ouml;d utg&amp;aring; i form av uppf&amp;ouml;darpremier. En m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g att finansiera uppf&amp;ouml;darpremierna &amp;auml;r de svenska EU-medlen eller via de medel som svenskt h&amp;auml;stspel genererar. M&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r finansiering av uppf&amp;ouml;darpremier b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kas. Det beh&amp;ouml;vs satsningar p&amp;aring; den hippologiska h&amp;ouml;gskoleutbildningen, hovslagarutbildningen och utbildningen av ridinstrukt&amp;ouml;rer inom ungh&amp;auml;stutbildningen om vi skall kunna dra full nytta av h&amp;auml;stn&amp;auml;ringens expansion.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913386" name="_Toc279913386"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913516" name="_Toc279913516"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;aring;ngsiktig planering av markanv&amp;auml;ndningen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att olika n&amp;auml;ringsgrenar skall kunna samexistera &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att de inte inkr&amp;auml;ktar negativt p&amp;aring; varandras verksamheter. Exempelvis &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att kombinera flygturism i fj&amp;auml;llen med turister som vill ha tystnad. I finska Lappland har man lyckats skapa ett helhetst&amp;auml;nkande och en balans mellan skydds- och bevarandeintresset och viljan att utnyttja unika naturmilj&amp;ouml;er bl.a. f&amp;ouml;r en omfattande satsning p&amp;aring; turism. I grunden &amp;auml;r svensk och finsk lagstiftning lika n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller markanv&amp;auml;ndning och milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Skillnaderna uppst&amp;aring;r i sj&amp;auml;lva planf&amp;ouml;rfarandet. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r angel&amp;auml;get att ocks&amp;aring; svenska kommuner utvecklar ett mera vision&amp;auml;rt syns&amp;auml;tt och skapar l&amp;aring;ngsiktiga planer f&amp;ouml;r strategisk markanv&amp;auml;ndning. &amp;Ouml;versiktsplaneringen m&amp;aring;ste samordnas med regional och lokal utredningsplanering (RUP, LUP) s&amp;aring; att vi f&amp;aring;r en h&amp;aring;llbar utveckling p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913387" name="_Toc279913387"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913517" name="_Toc279913517"&gt;&lt;/a&gt;G&amp;ouml;r landsbygden mer attraktiv f&amp;ouml;r akademiker&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;ouml;verger m&amp;aring;nga yngre personer landsbygden n&amp;auml;r de skaffat sig en h&amp;ouml;gre utbildning. Detta g&amp;ouml;r det inte bara sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och kommuner att rekrytera nya medarbetare, det bidrar ocks&amp;aring; till den befolkningsminskning som inneb&amp;auml;r sv&amp;aring;ra p&amp;aring;frestningar f&amp;ouml;r kommunernas ekonomi och m&amp;ouml;jligheten att beh&amp;aring;lla en god service f&amp;ouml;r dem som bor kvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av att g&amp;ouml;ra det mer attraktivt f&amp;ouml;r unga akademiker att flytta till, och ta jobb i, en landsbygdskommun efter avslutad examen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r den som flyttar till st&amp;ouml;domr&amp;aring;de A stegvis f&amp;aring; sina studieskulder nedskrivna efter det att man bott i omr&amp;aring;det i minst fem &amp;aring;r i rad. Nedskrivningen b&amp;ouml;r sedan forts&amp;auml;tta f&amp;ouml;r varje ytterligare &amp;aring;r som man bor kvar. En utredning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras om m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra ett s&amp;aring;dant system f&amp;ouml;r neds&amp;auml;ttning av studieskulder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913388" name="_Toc279913388"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913518" name="_Toc279913518"&gt;&lt;/a&gt;God tillg&amp;aring;ng till service&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913389" name="_Toc279913389"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913519" name="_Toc279913519"&gt;&lt;/a&gt;Posten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uttrycket ”som ett brev p&amp;aring; posten” anv&amp;auml;ndes tidigare f&amp;ouml;r att beskriva n&amp;aring;got som var s&amp;auml;kert, n&amp;aring;got som man tryggt kunde lita p&amp;aring;. Idag kan uttrycket snarast uppfattas som n&amp;aring;got os&amp;auml;kert, n&amp;aring;got som kanske kommer eller kanske inte kommer. Post och lantbrevb&amp;auml;rare utg&amp;ouml;r en viktig funktion som i m&amp;aring;nga bygder inneb&amp;auml;r en v&amp;auml;rdefull social kontakt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre och en omistlig hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare. N&amp;auml;r post- och bankkontor l&amp;auml;ggs ner &amp;ouml;kar behovet av alternativa former f&amp;ouml;r post- och kassatj&amp;auml;nster p&amp;aring; s&amp;aring;dana orter. D&amp;aring; det nya servicen&amp;auml;tet f&amp;ouml;r post- och paketbefordran inf&amp;ouml;rdes &amp;aring;r 2002 &amp;ouml;kade antalet servicest&amp;auml;llen totalt i landet med &amp;ouml;ver 40 procent. &amp;Ouml;kningen skedde dock i t&amp;auml;torterna medan det i glesbygden och landsbygden faktiskt innebar en minskning av antalet servicepunkter. F&amp;ouml;r kassatj&amp;auml;nsterna minskade antalet servicest&amp;auml;llen med 13&amp;nbsp;procent i t&amp;auml;torterna och 20 procent i glesbygden och landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 2006 har Posten tillsammans med sina postombud &amp;ouml;kat tillg&amp;auml;ngligheten i servicen&amp;auml;tet. En omprofilering har skett av postombuden. D&amp;auml;rigenom har det f&amp;ouml;rtydligats vilka post&amp;auml;renden som g&amp;aring;r att utr&amp;auml;tta p&amp;aring; respektive st&amp;auml;lle. Privatpersoner kan idag utf&amp;ouml;ra alla posttj&amp;auml;nster hos drygt 1&amp;nbsp;600 postombud och k&amp;ouml;pa frim&amp;auml;rken hos 2&amp;nbsp;200 frim&amp;auml;rksombud. Samtidigt har ett f&amp;ouml;renklat sortiment inf&amp;ouml;rts f&amp;ouml;r privatkunderna. F&amp;ouml;r mindre f&amp;ouml;retag har Posten 380 f&amp;ouml;retagscenter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Posten g&amp;ouml;r i dag omstruktureringar vad g&amp;auml;ller b&amp;aring;de f&amp;ouml;retagscenter och indragningar av lantbrevb&amp;auml;rare och kontor. P&amp;aring; vissa h&amp;aring;ll vill Posten samla brevl&amp;aring;dorna s&amp;aring; att en del kommer att f&amp;aring; orimligt l&amp;aring;ngt till dem. Vill man ha posten hemskickad erbjuds man att betala en hutl&amp;ouml;s extraavgift. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att familjer och f&amp;ouml;retag p&amp;aring; landsbygden m&amp;aring;ste betala tusentals kronor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; posten hem till fastigheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska lagstiftningen f&amp;ouml;rtydligas s&amp;aring; att det inte blir m&amp;ouml;jligt att kringg&amp;aring; kravet p&amp;aring; icke-diskriminerande priser eller villkor. Ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rtydligande f&amp;ouml;resl&amp;aring;s av den statliga postlagsutredningen, som dock tyv&amp;auml;rr inte diskuterar vad som &amp;auml;r ett rimligt avst&amp;aring;nd mellan brevl&amp;aring;da och bostad. Fr&amp;aring;gan om vad som &amp;auml;r ett rimligt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n bostaden till postl&amp;aring;dan utreddes av Post- och telestyrelsen (PTS) 2006, som ocks&amp;aring; framf&amp;ouml;rde ett par f&amp;ouml;rslag till l&amp;ouml;sningar med inneb&amp;ouml;rden att avst&amp;aring;ndet skulle begr&amp;auml;nsas till max 1&amp;nbsp;000 meter. Regeringen har tyv&amp;auml;rr inte g&amp;aring;tt vidare med n&amp;aring;got av f&amp;ouml;rslagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Posten har &amp;aring;lagts att tillhandah&amp;aring;lla de samh&amp;auml;llsomfattande tj&amp;auml;nsterna p&amp;aring; postomr&amp;aring;det. Det &amp;auml;r viktigt att Posten finns &amp;ouml;verallt och utf&amp;ouml;r den samh&amp;auml;llsservice som man som medborgare har r&amp;auml;tt att kr&amp;auml;va. Samma villkor f&amp;ouml;r postutdelning skall g&amp;auml;lla i hela landet. Det skall inte vara vissa r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r medborgare i Stockholm och andra r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r medborgare i Dorotea.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913390" name="_Toc279913390"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913520" name="_Toc279913520"&gt;&lt;/a&gt;E-f&amp;ouml;rvaltning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tt anv&amp;auml;nd kan e-f&amp;ouml;rvaltning avsev&amp;auml;rt minska den administrativa b&amp;ouml;rdan och skapa effektivitetsvinster. E-f&amp;ouml;rvaltning inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter till &amp;ouml;kad delaktighet, f&amp;ouml;rdjupad f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av de offentliga processerna och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen f&amp;ouml;rdjupad demokrati. Regeringen avser att tydligg&amp;ouml;ra kommunernas roll genom att kommunernas planeringsansvar tydligg&amp;ouml;rs genom att kopplingen till infrastruktur f&amp;ouml;r elektroniska kommunikationer st&amp;auml;rks i plan- och bygglagen. I regeringens bredbandsstrategi beskrivs regeringens planer p&amp;aring; att initiera ett bredbandsforum f&amp;ouml;r samverkan och dialog om utbyggnad av bredband. Post- och telestyrelsen f&amp;ouml;resl&amp;aring;s ocks&amp;aring; f&amp;aring; i uppdrag att bl.a. utreda hur l&amp;auml;mpliga frekvensband f&amp;ouml;r elektroniska kommunikationer kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet i omr&amp;aring;den som saknar tillg&amp;aring;ng till bredband eller har bredband med l&amp;aring;g kapacitet och kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913391" name="_Toc279913391"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913521" name="_Toc279913521"&gt;&lt;/a&gt;Samverkan mellan lokalsamh&amp;auml;llets akt&amp;ouml;rer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samverkan beh&amp;ouml;vs mellan olika offentliga akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;r att klara samh&amp;auml;llets service. Stat och kommun samt det kommersiella n&amp;auml;ringslivet skall st&amp;ouml;tta, hj&amp;auml;lpa, och samverka med civilsamh&amp;auml;llet s&amp;aring; att de b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga l&amp;ouml;sningarna kan skapas utifr&amp;aring;n bygdens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Kommunerna skall s&amp;auml;rskilt utnyttja de samordningsvinster som kan uppn&amp;aring;s genom samverkan med de mindre livsmedelsbutikerna p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett fritt samh&amp;auml;lle har varje medborgare r&amp;auml;tt att fritt bos&amp;auml;tta sig i landet. I&amp;nbsp;v&amp;aring;rt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle har dessutom det offentliga en skyldighet att tillgodose oss med grundl&amp;auml;ggande trygghet och samh&amp;auml;llsservice. Det g&amp;aring;r inte att blunda f&amp;ouml;r att det ibland finns en mots&amp;auml;ttning mellan frihet &amp;aring; ena sidan och trygghet och service &amp;aring; andra sidan. De offentliga finanserna &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att det offentliga v&amp;auml;l definierar sitt &amp;aring;tagande vad g&amp;auml;ller v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, service och skydd. Utanf&amp;ouml;r den niv&amp;aring; som man kan kr&amp;auml;va att det offentliga tillhandah&amp;aring;ller, kan medborgarna sj&amp;auml;lva ta sitt personliga ansvar. De delar av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och service som stat och kommun inte helt kan svara f&amp;ouml;r m&amp;aring;ste fyllas av de fria och ansvarstagande medborgarnas initiativ och samh&amp;auml;llsanda. H&amp;auml;r skall stat och kommun samt det kommersiella n&amp;auml;ringslivet st&amp;ouml;tta, hj&amp;auml;lpa, samverka och vara smidiga s&amp;aring; att de b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga l&amp;ouml;sningarna kan skapas utifr&amp;aring;n g&amp;auml;llande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom samverkan med privata utf&amp;ouml;rare, exempelvis kooperativ eller privata f&amp;ouml;retag, kan olika delar av den kommunala servicen beh&amp;aring;llas p&amp;aring; orten och drivas rationellt. Ett exempel &amp;auml;r &amp;Aring;mbackens servicekooperativ som sk&amp;ouml;ter &amp;auml;ldreboende och hemtj&amp;auml;nsten i &amp;Aring;msele i Vindelns kommun. Ett annat exempel p&amp;aring; n&amp;auml;r samh&amp;auml;llsansvaret sl&amp;aring;r igenom &amp;auml;r Holm&amp;ouml;n utanf&amp;ouml;r Ume&amp;aring;, d&amp;auml;r &amp;ouml;borna startat ett kooperativt servicehus och en kooperativ aff&amp;auml;r. F&amp;ouml;r att optimera m&amp;ouml;jligheterna att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla goda servicefunktioner beh&amp;ouml;vs ofta samverkan mellan s&amp;aring;v&amp;auml;l offentliga som ideella och kommersiella akt&amp;ouml;rer. Lanthandlarna har en viktig roll att fylla som samordnare och ombud f&amp;ouml;r annan service, s&amp;aring;som apotek, Systembolaget, m.m. De mindre landsbygdsbutikerna spelar d&amp;auml;rigenom en viktig roll ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r den offentliga servicen. I J&amp;auml;mtlands l&amp;auml;n &amp;ouml;kar nu antalet bensinmackar tack vare att man samverkar kring bensink&amp;ouml;p.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913392" name="_Toc279913392"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913522" name="_Toc279913522"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r lanthandlarna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungef&amp;auml;r en miljon m&amp;auml;nniskor i Sverige k&amp;ouml;per sina dagligvaror i en landsbygdsbutik. Allt fler orter upplever nu att deras sista aff&amp;auml;r sl&amp;aring;r igen. N&amp;auml;r butiken f&amp;ouml;rsvinner, f&amp;ouml;rsvinner samtidigt ofta andra servicefunktioner eftersom aff&amp;auml;ren &amp;auml;r ombud f&amp;ouml;r exempelvis systembolag, post och apotek. Kommunerna kan genom utformningen av sina upphandlingsanbud p&amp;aring;verka livsbetingelserna f&amp;ouml;r landsbygdsbutikerna. Det finns ett behov av upphandlingsmodeller som gynnar de lokala sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen och den lokala milj&amp;ouml;n. Bland annat kan man minska kraven p&amp;aring; det sortiment som anbudsgivarna m&amp;aring;ste priss&amp;auml;tta och kunna leverera. Informationsteknikens utveckling har stor potential att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r de mindre lanthandlarna. Genom att kunden kan best&amp;auml;lla sina varor p&amp;aring; n&amp;auml;tet och f&amp;aring; dem hemk&amp;ouml;rda kan ink&amp;ouml;pen v&amp;auml;sentligt rationaliseras. Hemk&amp;ouml;rning av kundernas varor kan samordnas med hemk&amp;ouml;rning av mat till &amp;auml;ldre, postutdelning eller andra befintliga transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913393" name="_Toc279913393"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913523" name="_Toc279913523"&gt;&lt;/a&gt;Fler apotek p&amp;aring; landsbygden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den omreglering av apoteksmarknaden, som Kristdemokraterna har drivit igenom, inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter till etableringar av fler apotek, inte minst i landsbygdsomr&amp;aring;den. I Norge, d&amp;auml;r en liknande reform genomf&amp;ouml;rts, har 15&amp;nbsp;kommuner, som tidigare aldrig haft ett apotek, nu f&amp;aring;tt ett apotek. &amp;Auml;ven den fria f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av receptfri medicin utanf&amp;ouml;r apoteken underl&amp;auml;ttar livet f&amp;ouml;r dem som bor p&amp;aring; landsbygden. Man kan &amp;aring;ka till lanthandeln f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa v&amp;auml;rktabletter i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att beh&amp;ouml;va &amp;aring;ka flera mil till n&amp;auml;rmaste st&amp;ouml;rre t&amp;auml;tort.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913394" name="_Toc279913394"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913524" name="_Toc279913524"&gt;&lt;/a&gt;Underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r barnfamiljer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnen och deras behov av sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r kristdemokratisk famil-jepolitik. Vi vill underl&amp;auml;tta barnfamiljernas vardag genom att skapa en barnomsorg som pr&amp;auml;glas av valfrihet och flexibilitet. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att sl&amp;aring; vakt om tillg&amp;auml;ngligheten till familjedaghem och &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;rskola p&amp;aring; landsbygden, d&amp;auml;r avst&amp;aring;ndet till n&amp;auml;rmaste f&amp;ouml;rskola kan vara l&amp;aring;ngt. Alliansregeringen har inf&amp;ouml;rt en barnomsorgspeng, som inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att v&amp;auml;lja och etablera barnomsorg p&amp;aring; landsbygden och att anpassa denna efter barns och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars behov. Barnomsorgspengen skapar b&amp;aring;de en valfrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och nya m&amp;ouml;jligheter till f&amp;ouml;retagande som inte minst p&amp;aring; landsbygden kan vara extra v&amp;auml;rdefullt. H&amp;ouml;jningen av flerbarnstill&amp;auml;gget, som alliansregeringen beslutat om, inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r landsbygdens familjer att klara sitt vardagsliv med rimliga ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fungerande barnomsorg &amp;auml;r inte minst viktig f&amp;ouml;r utvecklingen av f&amp;ouml;retag p&amp;aring; landsbygden. S&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r landsbygdsbefolkningens del &amp;auml;r det viktigt att familjepolitiken tar h&amp;auml;nsyn till det fall d&amp;auml;r b&amp;aring;da f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna arbetar i anslutning till hemmet. Det &amp;auml;r helt orimligt att, som m&amp;aring;nga socialistiskt styrda kommuner g&amp;ouml;r, straffa dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ekonomiskt f&amp;ouml;r att de inte utnyttjar den kommunala barnomsorgen. F&amp;ouml;r att skapa verklig valfrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna vill vi att alla kommuner ska erbjuda ett v&amp;aring;rdnadsbidrag s&amp;aring; att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna kan f&amp;aring; st&amp;ouml;d till sin barnomsorg &amp;auml;ven n&amp;auml;r de tar hand om sina egna barn.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913395" name="_Toc279913395"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913525" name="_Toc279913525"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tillg&amp;aring;ngen till skolor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r en skola l&amp;auml;ggs ner i glesbygd inneb&amp;auml;r det i regel l&amp;auml;ngre avst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r eleverna. Naturligtvis kan inte krav st&amp;auml;llas p&amp;aring; att kommunen ska forts&amp;auml;tta driva en byskola med alltf&amp;ouml;r f&amp;aring; elever utan att de f&amp;aring;r specialdestinerade resurser f&amp;ouml;r byskolan. F&amp;ouml;r att bevara bygdeskolorna b&amp;ouml;r kommunerna ta tillvara m&amp;ouml;jligheten att ha fler &amp;aring;rskullar i skolan. F&amp;ouml;r att undvika l&amp;aring;nga resv&amp;auml;gar till skolan f&amp;ouml;r barnen kan det vara ett alternativ att starta en frist&amp;aring;ende skola. Enligt Skolverkets regler m&amp;aring;ste antalet barn i en friskola vara minst 20 om inte s&amp;auml;rskilda sk&amp;auml;l f&amp;ouml;religger. Till&amp;auml;mpningen av de dispensm&amp;ouml;jligheter som finns n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att starta en friskola med l&amp;auml;gre elevantal i glesbygdsomr&amp;aring;den b&amp;ouml;r vara gener&amp;ouml;sa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som bibeh&amp;aring;llen kvalitet kan garanteras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunerna b&amp;ouml;r ges &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att skapa flexibla l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r att uppfylla skolplikten, exempelvis skolundervisning fyra dagar i veckan f&amp;ouml;r mindre barn med l&amp;aring;ng resv&amp;auml;g. I gr&amp;auml;nsomr&amp;aring;dena mot Finland och Norge finns det behov av att i vissa fall kunna ordna skolundervisning som &amp;ouml;verskrider nationsgr&amp;auml;nserna. Det &amp;auml;r on&amp;ouml;digt att skjutsa ett barn &amp;aring;tta mil till en skola i Sverige om det finns en skola i Finland p&amp;aring; tre mils avst&amp;aring;nd. Bl.a. Pajala och Haparanda kommun har &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om ett s&amp;aring;dant samarbete med finska kommuner. Idag hindrar g&amp;auml;llande regelverk att en skola tar emot elever fr&amp;aring;n tv&amp;aring; l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913396" name="_Toc279913396"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913526" name="_Toc279913526"&gt;&lt;/a&gt;Myndigheternas roll&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En levande landsbygd f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter en v&amp;auml;l fungerande samordning av de statliga myndigheternas agerande och ett gott samarbete mellan stat, region eller landsting och kommun. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra denna samordning &amp;auml;r det viktigt att l&amp;auml;nsstyrelsernas uppdrag att samordna det statliga agerandet regional och lokalt f&amp;ouml;rtydligas. Kristdemokraterna har i regeringen arbetat f&amp;ouml;r att driva arbetet med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad samordning och mer samlad l&amp;auml;nsf&amp;ouml;rvaltning fram&amp;aring;t. Just nu arbetar en s&amp;auml;rskild utredare med att se &amp;ouml;ver hur den statliga regionala f&amp;ouml;rvaltningens utformning kan g&amp;ouml;ras tydligare, mer samordnad och &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenlig. Utredningen omfattar s&amp;aring;v&amp;auml;l l&amp;auml;nsstyrelseorganisationen som hur l&amp;auml;nsstyrelsens uppgift att samordna olika samh&amp;auml;llsintressen och statliga myndigheters insatser i l&amp;auml;net ska vidareutvecklas och st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla statliga myndigheter har idag en skyldighet att samr&amp;aring;da med l&amp;auml;nsstyrelserna n&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar ska genomf&amp;ouml;ras. Idag fungerar dessa samr&amp;aring;d d&amp;aring;ligt och myndigheter underl&amp;aring;ter m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger att samr&amp;aring;da med l&amp;auml;nsstyrelserna i de l&amp;auml;n som ber&amp;ouml;rs av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r kraven p&amp;aring; samr&amp;aring;d med l&amp;auml;nsstyrelserna f&amp;ouml;rtydligas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har r&amp;auml;tt till en god offentlig service oavsett var i landet man bor. Kristdemokraterna har i regeringen arbetat f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra den lokala servicen och drivit p&amp;aring; arbetet med att bygga upp lokala servicekontor d&amp;auml;r flera myndigheter samarbetar f&amp;ouml;r att ge medborgare och f&amp;ouml;retag en god service.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rslag som framf&amp;ouml;rts av regeringens utredare Lars H&amp;ouml;gdahl b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras. Det b&amp;ouml;r i varje kommun finnas minst ett servicecenter dit medborgare och f&amp;ouml;retag kan v&amp;auml;nda sig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; b&amp;aring;de kommunal och statlig service. Som komplement till servicecentren b&amp;ouml;r det finnas servicepunkter som drivs i samarbete med det lokala n&amp;auml;ringslivet och det civila samh&amp;auml;llet. En servicepunkt kan exempelvis finnas i biblioteket, lanthandeln eller bygdeg&amp;aring;rden. D&amp;auml;r ska det finnas information och kunddatorer f&amp;ouml;r personlig kontakt med myndigheternas p&amp;aring; distans samt personal som genomg&amp;aring;tt en grundl&amp;auml;ggande utbildning f&amp;ouml;r att kunna fungera som serviceguider. Dessutom b&amp;ouml;r Posten ges i uppdrag att tillhandah&amp;aring;lla mobila servicepunkter till dem som bor utefter lantbrevb&amp;auml;rarlinjer. Den lokala servicen ska utformas i samr&amp;aring;d med kommunen, och l&amp;auml;nsstyrelsen ska &amp;aring;l&amp;auml;ggas ansvaret f&amp;ouml;r att samordna kommunernas och statens serviceutveckling och ge regeringen underlag f&amp;ouml;r styrning av serviceutvecklingen. L&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ha ett ansvar f&amp;ouml;r att se till s&amp;aring; att samverkan mellan myndigheterna kommer till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De viktigaste statliga myndigheterna, fr&amp;auml;mst Polisen, F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen, ska finnas representerade i alla kommuner. Genom samverkan, som beskrivits ovan, &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna att uppfylla detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913397" name="_Toc279913397"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913527" name="_Toc279913527"&gt;&lt;/a&gt;Lokalt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913398" name="_Toc279913398"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913528" name="_Toc279913528"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en landsbygdskonsekvensbed&amp;ouml;mning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I England finns ett system med s.k. rural proofing, vilket inneb&amp;auml;r att departement och myndigheter systematiskt skall bed&amp;ouml;ma hur deras olika f&amp;ouml;rslag och insatser p&amp;aring;verkar landsbygden och hur landsbygdens behov skulle kunna m&amp;ouml;tas i det aktuella fallet. Englands motsvarighet till Glesbygdsverket har uppdraget att f&amp;ouml;lja upp hur systemet efterlevs. Tanken &amp;auml;r inte att hindra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, utan att st&amp;ouml;dja den st&amp;auml;ndigt p&amp;aring;g&amp;aring;ende strukturomvandlingen. Ett s&amp;aring;dant system b&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vas i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913399" name="_Toc279913399"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913529" name="_Toc279913529"&gt;&lt;/a&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lokal f&amp;ouml;rvaltning &amp;auml;r ett fenomen som pr&amp;ouml;vats p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll de senaste &amp;aring;ren. Inneb&amp;ouml;rden &amp;auml;r att det lokala samh&amp;auml;llet ges en &amp;ouml;kad autonomi &amp;ouml;ver sina naturresurser. Det som &amp;auml;r aktuellt att f&amp;ouml;rvalta lokalt &amp;auml;r bl.a. skog och mark, jakt, fiske, renbete och kommunikationer (v&amp;auml;gar, skoterleder, m.m.). Ett gott exempel p&amp;aring; lokal f&amp;ouml;rvaltning &amp;auml;r ”Byskogsforum” i norra och v&amp;auml;stra Dalarna d&amp;auml;r lokala krafter arbetar f&amp;ouml;r att skapa utkomstm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r den lokala befolkningen. De stora arealer av skyddsv&amp;auml;rd skog som regeringen under kommande &amp;aring;r t&amp;auml;nker undanta fr&amp;aring;n skogsproduktion i form av reservat och nationalparker, kan med en n&amp;aring;got annorlunda satsning skapa nya utkomstm&amp;ouml;jligheter genom lokal tillsyn och f&amp;ouml;rvaltning med inslag av turistisk verksamhet av vildmarkstyp. Genom att f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rda vattendrag &amp;aring;terskapas och ger nya m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; fiskets omr&amp;aring;de, kan nya arbetstillf&amp;auml;llen i turistn&amp;auml;ringen skapas. Anv&amp;auml;ndningen av lokal f&amp;ouml;rvaltning b&amp;ouml;r utvecklas p&amp;aring; olika h&amp;aring;ll i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913400" name="_Toc279913400"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913530" name="_Toc279913530"&gt;&lt;/a&gt;Revidera kommunallagen f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad samverkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunallagen l&amp;auml;gger ibland hinder i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r kommunernas samarbete. Kommunernas m&amp;ouml;jligheter att samverka med varandra b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. D&amp;auml;remot skall kommunerna inte utanf&amp;ouml;r den egna kommunen s&amp;auml;lja tj&amp;auml;nster som tillhandah&amp;aring;lls av privata akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913401" name="_Toc279913401"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913531" name="_Toc279913531"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad flexibilitet i EU:s strukturfonder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionerna b&amp;ouml;r ges ett &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver EU:s strukturfonder. F&amp;ouml;r att st&amp;ouml;den b&amp;auml;ttre skall matchas mot de behov som finns, f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att st&amp;ouml;den g&amp;ouml;rs mer schabloniserade och betalas ut till regionen som en klumpsumma.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913402" name="_Toc279913402"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913532" name="_Toc279913532"&gt;&lt;/a&gt;Delade vinster&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Instrument beh&amp;ouml;ver utvecklas f&amp;ouml;r att lokalsamh&amp;auml;llet ska kunna dela p&amp;aring; vinsterna fr&amp;aring;n olika verksamheter som etableras i omr&amp;aring;det. Exempel p&amp;aring; hur vinsterna kan f&amp;ouml;rdelas &amp;auml;r den s.k. bygdepeng som m&amp;aring;nga vindkraft&amp;auml;gare delar ut till lokalsamh&amp;auml;llet. Ofta f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras eller f&amp;ouml;rhindras nya verksamheter av att vinnarna &amp;auml;r f&amp;aring;, men det &amp;auml;r m&amp;aring;nga som anser sig uppleva f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar (&amp;auml;ven sm&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar) till f&amp;ouml;ljd av den nya verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913403" name="_Toc279913403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913533" name="_Toc279913533"&gt;&lt;/a&gt;Det statliga st&amp;ouml;det till Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;det och de m&amp;aring;nga lokala utvecklingsgruppernas arbete &amp;auml;r bra exempel p&amp;aring; hur lokal demokrati kan skapa tillv&amp;auml;xt &amp;auml;ven p&amp;aring; landsbygden och de mindre orterna. Det statliga st&amp;ouml;det till Folkr&amp;ouml;relser&amp;aring;dets kansli skars ner kraftigt under de sista &amp;aring;ren med socialdemokratiskt regeringsinnehav. Kristdemokraterna har varit p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att &amp;aring;terst&amp;auml;lla detta st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913404" name="_Toc279913404"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913534" name="_Toc279913534"&gt;&lt;/a&gt;Utveckla den ideella sektorn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ideella sektorn verkar i gr&amp;auml;nszonen mellan privat och offentlig sektor. Organisationerna inom den ideella sektorn fungerar ofta som samh&amp;auml;llets k&amp;auml;nselspr&amp;ouml;t. De &amp;auml;r de f&amp;ouml;rsta att hitta or&amp;auml;ttvisor, uppt&amp;auml;cka kantigheter, kartl&amp;auml;gga nya omr&amp;aring;den och anta nya utmaningar. Detta g&amp;ouml;r den ideella sektorn till ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att f&amp;aring;nga upp m&amp;ouml;jligheter att v&amp;auml;nda en ned&amp;aring;tg&amp;aring;ende trend i en bygd. Det arbete som p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades av den borgerliga regeringen i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja och utveckla den ideella sektorn har &amp;aring;terupptagits under den nuvarande alliansregeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2007 initierade alliansregeringen en dialog om relationen mellan staten och den ideella sektorn. Processen har p&amp;aring;g&amp;aring;tt sedan dess och syftar bland annat till att erk&amp;auml;nna de id&amp;eacute;burna organisationernas viktiga roll som opinionsbildare, intresseorganisation och utf&amp;ouml;rare av sociala tj&amp;auml;nster. Alliansregeringen har ut&amp;ouml;kat de ideella akt&amp;ouml;rernas m&amp;ouml;jligheter att samtidigt fungera som utf&amp;ouml;rare av tj&amp;auml;nster och som r&amp;ouml;st och opinionsbildare, inte minst f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i utanf&amp;ouml;rskap. Kristdemokraternas f&amp;ouml;rslag om att inf&amp;ouml;ra avdragsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r ideella g&amp;aring;vor, som regeringen nu uttalar som en reformambition, kommer att ytterligare st&amp;auml;rka den ideella sektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913405" name="_Toc279913405"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913535" name="_Toc279913535"&gt;&lt;/a&gt;Ett r&amp;ouml;rligt liv&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi g&amp;aring;r mot en &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet s&amp;aring;v&amp;auml;l geografiskt som yrkesm&amp;auml;ssigt. I dagens och framtidens landsbygd blir det allt vanligare att vi bor p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle, arbetar p&amp;aring; ett annat och tillbringar v&amp;aring;r fritid p&amp;aring; ett tredje. Dagens strukturer f&amp;ouml;r lokal demokratisk p&amp;aring;verkan utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att vi endast &amp;auml;r verksamma p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle. Unders&amp;ouml;kningar visar att allt fler v&amp;auml;ljer att bo mer eller mindre permanent p&amp;aring; mer &amp;auml;n en plats. Fritidshus anv&amp;auml;nds ofta under stora delar av &amp;aring;ret p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med permanentboende. Det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en utredning som kan g&amp;ouml;ra en bred &amp;ouml;versyn av m&amp;ouml;jligheter och sv&amp;aring;righeter med bos&amp;auml;ttning p&amp;aring; mer &amp;auml;n en ort. Exempelvis b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att kunna vara folkbokf&amp;ouml;rd i mer &amp;auml;n en kommun utredas. Detta &amp;auml;r redan idag m&amp;ouml;jligt i Finland.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913406" name="_Toc279913406"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913536" name="_Toc279913536"&gt;&lt;/a&gt;Den lokala kulturen och kulturarvet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturarvet p&amp;aring; landsbygden tar sig uttryck i tre huvudriktningar som &amp;ouml;msesidigt samverkar: kulturlandskapet, de lokala kulturtraditionerna och kulturbyggnaderna. Vi har en stor variation inom alla dessa omr&amp;aring;den &amp;ouml;ver hela v&amp;aring;rt land och alla tre p&amp;aring;verkar v&amp;aring;r identitet och v&amp;aring;r historia.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913407" name="_Toc279913407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913537" name="_Toc279913537"&gt;&lt;/a&gt;Skogens kulturl&amp;auml;mningar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturlandskapet har formats av m&amp;auml;nniskan och det &amp;auml;r viktigt att ta tillvara det &amp;ouml;ppna landskapet, utsikterna, sj&amp;ouml;arna och vattendragen som ger oss harmoni. Samtidigt m&amp;aring;ste en avv&amp;auml;gning g&amp;ouml;ras mot en effektiv resursanv&amp;auml;ndning. De enskilda skogs&amp;auml;garnas kunskaper och intresse f&amp;ouml;r kulturl&amp;auml;mningarna i skogen &amp;auml;r en stor tillg&amp;aring;ng. Men dagens skogs&amp;auml;gare m&amp;aring;ste p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som tidigare generationer ha r&amp;auml;tten att bruka sin mark effektivt. Det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en m&amp;ouml;jlighet till intr&amp;aring;ngsers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r inskr&amp;auml;nkningar i nyttjandet av mark som innefattar st&amp;ouml;rre fornl&amp;auml;mningar och kulturl&amp;auml;mningar. Den enskildes kostnader vid arkeologiska unders&amp;ouml;kningar m&amp;aring;ste vara rimliga.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913408" name="_Toc279913408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913538" name="_Toc279913538"&gt;&lt;/a&gt;Kulturen n&amp;auml;rmar sig medborgarna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturen kan inte och ska inte styras uppifr&amp;aring;n utan utvecklas bland m&amp;auml;nniskor i olika och milj&amp;ouml;er och livssituationer. Det offentligas uppgift &amp;auml;r att skapa m&amp;ouml;tesplatser och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kulturen ska kunna frodas bland m&amp;auml;nniskor i hela landet. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda satsningar p&amp;aring; den regionala teater-, dans- och musikverksamheten. Genom en spridning av de kulturpolitiska satsningarna skapas en m&amp;aring;ngfald som berikar &amp;auml;ven nationalscenerna. Riksteatern och Rikskonserter har ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r att i samarbete med de regionala teater- och musikf&amp;ouml;reningarna stimulera till &amp;ouml;kat och breddat utbud av teater- och musikverksamhet i hela landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med utg&amp;aring;ngspunkt i att kulturens frihet ska v&amp;auml;rnas och fr&amp;auml;mjas har Alliansen genomf&amp;ouml;rt en oml&amp;auml;ggning av kulturpolitiken. Kulturen f&amp;ouml;rs n&amp;auml;rmare medborgarna, och det lokala och regionala engagemanget i kulturfr&amp;aring;gor fr&amp;auml;mjas. Civilsamh&amp;auml;llets roll f&amp;ouml;r ett vitalt kulturliv betonas liksom betydelsen av kulturpolitikens samspel med andra politikomr&amp;aring;den. Detta inneb&amp;auml;r en ny modell f&amp;ouml;r statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet. Med denna modell f&amp;aring;r regionerna eller landstingen ansvar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelningen av en stor del av det statliga kulturst&amp;ouml;det, liksom f&amp;ouml;r att utforma kulturpolitiken i dialog med stat och kommun samt kulturlivets akt&amp;ouml;rer och civilsamh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913409" name="_Toc279913409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913539" name="_Toc279913539"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;auml;rk amat&amp;ouml;rkulturen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom kulturf&amp;ouml;reningar, teater-, dans- och musikgrupper, studie- och l&amp;auml;secirklar med mera f&amp;aring;r hundratusentals m&amp;auml;nniskor runt om i landet tillg&amp;aring;ng till kulturella upplevelser. Det &amp;auml;r en verksamhet som aldrig kan ers&amp;auml;ttas av professionella satsningar. Amat&amp;ouml;rkulturen b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas. Lika v&amp;auml;l som amat&amp;ouml;rkulturen &amp;auml;r beroende av den professionella kulturen f&amp;ouml;r att stimuleras och utvecklas &amp;auml;r de professionella beroende av den livskraft och det engagemang som frodas inom amat&amp;ouml;rkulturen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913410" name="_Toc279913410"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913540" name="_Toc279913540"&gt;&lt;/a&gt;Biblioteken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Biblioteken &amp;auml;r v&amp;aring;r mest spridda kulturinstitution och utnyttjas p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n andra kulturinstitutioner av m&amp;auml;nniskor i alla olika &amp;aring;ldrar och sociala grupper. I en utveckling av kunskapssamh&amp;auml;llet &amp;auml;r biblioteken en given partner och akt&amp;ouml;r. Tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; bokbussar och bokbilar samt m&amp;ouml;jligheten till fj&amp;auml;rrl&amp;aring;n beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913411" name="_Toc279913411"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913541" name="_Toc279913541"&gt;&lt;/a&gt;Bevara kulturbyggnader&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; landsbygden finns en m&amp;auml;ngd olika kulturbyggnader. exempelvis slott, herrg&amp;aring;rdar, kyrkor, ekonomibyggnader, industrier och &amp;auml;ngslador. M&amp;aring;nga kan anv&amp;auml;ndas men kr&amp;auml;ver oftast stor kunskap och speciella material f&amp;ouml;r att inte f&amp;ouml;rvanskas. Det uppst&amp;aring;r kulturella merkostnader som l&amp;auml;nsantikvarien ibland blott delvis kan t&amp;auml;cka med sitt alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ga anslag. Inom EU b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta inf&amp;ouml;randet av reducerad moms p&amp;aring; renovering av historiskt v&amp;auml;rdefulla byggnader. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att det medges skattem&amp;auml;ssigt avdrag f&amp;ouml;r de kulturhistoriska merkostnaderna. Samtidigt &amp;auml;r det viktigt att h&amp;ouml;ja kulturobjektens status genom utbildning och kurser. P&amp;aring; int&amp;auml;ktssidan kan man d&amp;aring; f&amp;aring; en &amp;ouml;kad kulturturism som kan bidra till drift och underh&amp;aring;ll. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skydda v&amp;aring;ra gamla g&amp;aring;rdar som &amp;auml;r en viktig del av kulturarvet. Sj&amp;auml;lvfallet ska staten ocks&amp;aring; ta ett ansvar f&amp;ouml;r bevarandet av kyrkobyggnader.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc279913412" name="_Toc279913412"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc279913542" name="_Toc279913542"&gt;&lt;/a&gt;De allm&amp;auml;nna samlingslokalernas betydelse&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De allm&amp;auml;nna samlingslokalerna &amp;auml;r av stor betydelse f&amp;ouml;r boende p&amp;aring; landsbygden. Om demokratin – det offentliga lokala samtalet –- ska frodas m&amp;aring;ste det finnas tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;mpliga lokaler p&amp;aring; rimligt avst&amp;aring;nd. Det var inte s&amp;auml;llan p&amp;aring; IOGT-logen, i frikyrkan eller i Folkets hus som det demokratiska intresset f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga vaknade en g&amp;aring;ng i tiden. Detta arv &amp;auml;r v&amp;auml;rt att f&amp;ouml;rvalta och f&amp;ouml;ra vidare. Ofta utg&amp;ouml;r samlingslokalen ocks&amp;aring; ett centrum f&amp;ouml;r kulturell verksamhet av olika slag. I en tid av rotl&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r inte minst nykterhetsr&amp;ouml;relsens alkoholfria milj&amp;ouml;er en positiv samlingsplats f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra ungdomar. De ekonomiska betingelserna f&amp;ouml;r allm&amp;auml;nna samlingslokaler &amp;auml;r idag k&amp;auml;rva. Verksamheten &amp;auml;r oftast ideellt driven och lokalt engagerade m&amp;auml;nniskor bidrar med m&amp;aring;nga frivilliga arbetstimmar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs &amp;ouml;kade anslag till allm&amp;auml;nna samlingslokaler, kulturlokaler och till trossamfundens lokaler.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 26 oktober 2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Irene Oskarsson (KD)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fastighetsägarna ska ges möjlighet att fritt sälja mark och bilda nya fastigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:CU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den enskilde som fått ingrepp i sin äganderätt ska få del i vinsten när expropriation sker för att tillmötesgå privata företags vinstintressen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:CU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att markägarens rättigheter ska stärkas i samband med prospektering och utvinning av mineraler.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en tidsgräns bör införas för hur lång tid det får ta från att någon ansöker om koncession till dess att mineralutvinning får påbörjas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av tydligare regler för att förhindra missbruk av allemansrätten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att fortsätta arbetet med att minska regelkrånglet för mindre företag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka möjligheterna till kvinnligt företagande på landsbygden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att säkerställa en långsiktig finansiering av snöskoterlederna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillgängligheten med kollektivtrafik till viktiga turistmål bör förbättras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att långsiktiga planer för strategisk markanvändning bör skapas så att olika typer av verksamheter kan samexistera.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:CU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att skriva ned studieskulderna för personer som flyttar till stödområde A.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att postlagstiftningen ska förtydligas så att det inte blir möjligt att i praktiken ha olika priser eller villkor för boende i stad respektive på landsbygd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att medborgarnas servicekrav, inte företagsekonomiska lönsamhetskrav, måste vara vägledande för den rikstäckande postservicen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det offentliga väl definierar sitt åtagande vad gäller välfärd, service och skydd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förbättra förutsättningarna för lanthandlarna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillämpningen av de dispensmöjligheter som finns när det gäller att starta en friskola med lägre elevantal i glesbygdsområden bör vara generösa så länge som bibehållen kvalitet kan garanteras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunerna bör ges ökade möjligheter att skapa flexibla lösningar för att uppfylla skolplikten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förtydliga kraven på samarbete mellan länsstyrelserna och övriga statliga myndigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att de viktigaste statliga myndigheterna, främst polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, finns i varje kommun.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att samordna offentlig service i lokala servicecenter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Posten bör få i uppdrag att tillhandahålla mobila servicepunkter till dem som bor utefter lantbrevbärarlinjer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:TU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva krav på landsbygdskonsekvensbedömning i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla lokal förvaltning på olika håll i landet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunernas möjligheter att samverka med varandra ska utökas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra stöden som ges genom EU:s strukturfonder mer schabloniserade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla instrument för att lokalsamhället ska kunna dela på vinsterna från olika verksamheter som etableras i området.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att vara folkbokförd i mer än en kommun.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:SkU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att säkra tillgången på bokbussar och bokbilar samt möjligheten till fjärrlån.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom EU för att öka möjligheterna att bevara kulturbyggnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2010-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2010-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0743081365718</intressent_id>
<namn>Irene Oskarsson</namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:48:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GY02C311</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:13:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Civilutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:48:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02C311</dok_id>
<subtitel>av Irene Oskarsson (KD)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_c_311.docx</filnamn>
<filstorlek>71175</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Levande landsbygd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DDC3F8FC-D05F-490B-94F8-FD1F811746DA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GY02C311</dok_id>
<subtitel>av Irene Oskarsson (KD)</subtitel>
<filnamn>mot_201011_c_311.pdf</filnamn>
<filstorlek>307995</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201011_c_311</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F0B6CF9F-6069-4446-93D0-42D46D7C895A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>