2411098GXB399200999sousouStatens offentliga utredningar 2009:99Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9902010-01-01 00:00:002016-03-16 08:35:002010-01-01 00:00:00Vanvård i social barnavård under 1900-talettitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GXB399/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GXB399https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB399
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Vanvård i social barnavård under 1900-talet</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 196px 0px 75px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 379px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:618px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 528px 0px 105px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 333px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 446px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1170px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:314px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:417px;height:314px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:533px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:430px;height:533px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:68px;z-index:-1;width:385px;height:280px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:385px;height:280px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:152px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:404px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:286px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:410px;height:286px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:382px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:382px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:66px;z-index:-1;width:397px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:397px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:59px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:68px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:2px;z-index:-1;width:424px;height:89px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:424px;height:89px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:59px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:59px;z-index:-1;width:409px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:409px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:146px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:423px;height:146px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:59px;z-index:-1;width:385px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:385px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:259px;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:259px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:232px;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:413px;height:232px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:353px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:413px;height:353px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 129px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 111px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_378 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 121px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 319px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 319px;overflow: hidden;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:460px;height:675px;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:460px;height:675px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 133px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_380 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:628px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:457px;height:628px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 675px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:221px;height:1px;}
.ft0{font: 38px 'Arial';line-height: 49px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft12{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft13{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft19{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 336px;line-height: 0px;}
.ft21{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft22{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft23{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft24{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 110px;line-height: 0px;}
.ft27{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft28{font: bold 3px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft29{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft32{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft33{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft34{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft35{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft36{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft37{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft39{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft40{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft44{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft46{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft48{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft49{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft53{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft54{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft55{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft56{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft57{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft59{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft60{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft61{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft62{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft63{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft64{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft69{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft70{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft71{font: 10px 'MS PGothic';line-height: 10px;}
.ft72{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft73{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft74{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft77{font: 11px 'Verdana';color: #444444;line-height: 12px;}
.ft78{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft79{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft80{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft81{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft82{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft83{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft84{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft86{font: 11px 'Verdana';color: #444444;line-height: 13px;}
.ft87{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft88{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft89{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft90{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft91{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft92{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft93{font: bold 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft94{font: italic 11px 'MS PGothic';line-height: 11px;}
.ft95{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft96{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft97{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft101{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft102{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft103{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft104{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft105{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft106{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft107{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft108{font: 11px 'MS PGothic';line-height: 11px;}
.ft109{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft111{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft112{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft113{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft115{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft116{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft118{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft119{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft120{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft122{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft123{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft124{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft126{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft129{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft130{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft131{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft132{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft134{font: 2px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft135{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft136{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft137{font: 3px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft138{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft139{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft140{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft141{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft142{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft143{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft144{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft145{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft146{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft147{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft148{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft149{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft150{font: italic 13px 'Verdana';color: #333333;line-height: 16px;}
.ft151{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft152{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft154{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft155{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft156{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft157{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft158{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft159{font: 15px 'Times New Roman';color: #333333;line-height: 18px;}
.ft160{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft161{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft162{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft163{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft164{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft165{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 40px;line-height: 19px;}
.ft166{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft167{font: italic 13px 'Verdana';line-height: 16px;}
.ft168{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft169{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft170{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft171{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft172{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft173{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft174{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft175{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft176{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft177{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft178{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft179{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft180{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft181{font: italic 14px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft182{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft183{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft184{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft185{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft186{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft187{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft188{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft189{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft190{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft191{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft192{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft193{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft194{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft195{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft196{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft197{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft200{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft201{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft202{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft204{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft205{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 499px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-left: 258px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-left: 298px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p174{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 343px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 390px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p292{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 350px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 350px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 405px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 171px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: center;padding-left: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: center;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: center;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 423px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 308px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 316px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p484{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:11px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 319px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p567{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 393px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p605{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p635{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 333px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p659{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 370px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 318px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p711{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 332px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 332px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p751{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p752{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p753{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 112px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p758{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p759{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 114px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p764{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p765{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 674px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 151px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p809{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p814{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 110px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p837{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p841{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 565px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p907{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p933{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p935{text-align: left;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1011{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 278px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 103px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 375px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 495px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1081{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1091{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1099{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1102{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1105{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1111{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1115{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 152px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 50px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1136{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1142{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 353px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-right: 414px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-right: 358px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 29px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 37px;}
.tr8{height: 58px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 19px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 909px;}
.tr13{height: 0px;}
.tr14{height: 846px;}
.tr15{height: 36px;}
.tr16{height: 785px;}
.tr17{height: 477px;}
.tr18{height: 385px;}
.tr19{height: 51px;}
.tr20{height: 16px;}
.tr21{height: 50px;}
.tr22{height: 52px;}
.tr23{height: 32px;}
.tr24{height: 30px;}
.tr25{height: 53px;}
.tr26{height: 26px;}
.tr27{height: 3px;}
.tr28{height: 4px;}
.tr29{height: 73px;}
.tr30{height: 15px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 25px;}
.tr33{height: 56px;}
.tr34{height: 24px;}
.tr35{height: 6px;}
.tr36{height: 13px;}
.tr37{height: 7px;}
.tr38{height: 34px;}
.tr39{height: 31px;}
.tr40{height: 22px;}
.tr41{height: 5px;}
.tr42{height: 8px;}
.tr43{height: 12px;}
.tr44{height: 9px;}
.tr45{height: 23px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t2{width: 382px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 1070px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 734px;margin-left: 66px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 856px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t7{width: 415px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t8{width: 468px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t15{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 341px;margin-top: 27px;font: 6px 'Arial';}
.t17{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 432px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 427px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 366px;margin-left: 79px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 400px;margin-left: 6px;margin-top: 15px;font: 4px 'Arial';}
.t24{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 392px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 383px;margin-top: 22px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 398px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 434px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 47px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 434px;margin-left: 67px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 405px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 411px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 392px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 386px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB3991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Vanvård i social barnavård under <NOBR>1900-talet</NOBR></P>
<P class="p1 ft1">Delbetänkande av</P>
<P class="p2 ft1">Utredningen om vanvård i den sociala barnavården</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2009</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft2">SOU 2009:99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p8 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p2 ft3">Stockholm 2009</P>
<P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23331-3</NOBR></P>
<P class="p2 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft6">Till statsrådet Maria Larsson</P>
<P class="p11 ft7">Regeringen beslutade den 21 juni 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p12 ft7">Som särskild utredare förordnades utredaren Göran Johansson fr.o.m. den 15 september 2006.</P>
<P class="p13 ft7">Fr.o.m. den 1 januari 2007 förordnades 1:e arkivarie Lars Asklund, docent Marie Sallnäs, professor Bo Winnerljung, med. doktor Björn Wrangsjö och fil. doktor Carolina Överlien som experter i utredningen. Fr.o.m den 1 januari 2009 förordnades docent Ingrid Söderlind som expert i utredningen.</P>
<P class="p14 ft7">Utredningen har vid fyra tillfällen per år sammanträffat med en referensgrupp som bestått av ordförandena i föreningarna Sam- hällets styvbarn, Stulen barndom, Resandefolket Romanoa riks- förbund och Kvinnoföreningen för Romni. Därutöver har utred- ningen haft möten även med andra föreningar på området.</P>
<P class="p15 ft7">I utredningens sekretariat har följande personer arbetat: Utredningssekreterarna Anders Nyman och Petra Rinman fr.o.m 1 oktober 2006, utredningssekreteraren Johanna Sköld fr.o.m. 1 mars 2007, assistenten Christina Christoffersen fr.o.m. 1 juni 2007, utredningssekreterarna Lii Drobus och <NOBR>Per-Erik</NOBR> Åström fr.o.m. 1 september 2007, assistenten och senare utrednings- sekreteraren Johanna Hedström fr.o.m. 1 mars 2008 samt utredningssekreteraren Emma Foberg fr.o.m. 1 april 2009.</P>
<P class="p16 ft8">Utredningen har antagit namnet ”Utredningen om vanvård i den sociala barnavården” (S 2006:05).</P>
<P class="p17 ft7">Utredningen lämnade den 17 augusti 2007 en första delrapport till regeringen.</P>
<P class="p15 ft7">Härmed överlämnas betänkandet ”Vanvård i social barnavård under <NOBR>1900-talet.</NOBR> (SOU 2009:99). Betänkandet har tillkommit i samarbete med sekretariatet och experterna. Därför används orden ”jag”, ”vi” och ”våra” ofta vid referens till utredningen. Det innebär</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p18 ft7">dock inte att alla deltagit i utformningen eller delar alla synpunkter som förs fram. Jag är ensam ansvarig för analys, bedömningar och förslag som finns i rapporten.</P>
<P class="p19 ft7">I direktiven till utredningen uttryckte regeringen en förhopp- ning att utredningsrapporten skulle kunna ge upprättelse åt de drabbade.</P>
<P class="p20 ft7">Jag har skrivit ett brev till alla intervjupersoner och bifogat ett exemplar av utredningens delrapport. Det är mitt sätt att tacka alla som genom sina berättelser bidragit till utredningen. Utan deras mod, att kanske för första gången, berätta om en svår barndom hade det varit omöjligt att till Sverige förmedla bilden av försummelse och övergrepp. De 404 röster som återges räcker för att konstatera att samhället allvarligt brustit i omsorgen om dessa människor när de var barn.</P>
<P class="p21 ft7">Nu vilar ett stort ansvar på stat och kommun att inleda en process som kan leda till gottgörelse för de drabbade. Jag förväntar mig att regeringen tar nödvändiga initiativ.</P>
<P class="p21 ft8">Utredningens arbete fortsätter med att intervjua dem som som anmält sig. En slutrapport från utredningen kan förväntas under hösten 2011.</P>
<P class="p22 ft7">Stockholm i december 2009</P>
<P class="p23 ft7">/Göran Johansson</P>
<P class="p24 ft7">/Christina Christoffersen Lii Drobus Emma Foberg</P>
<P class="p25 ft7">Johanna Hedström Anders Nyman Petra Rinman Johanna Sköld <NOBR>Per-Erik</NOBR> Åström</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p26 ft9">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p27 ft9">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft9">1</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p28 ft9">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft9">avgränsningar ............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p27 ft9">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft7">1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft11">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft7">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft11">Uppdraget.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p29 ft7">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.3</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft11">Målgrupp ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft7">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p28 ft7">Minst 250 000 barn har någon gång varit i institution</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p30 ft11">eller fosterhem ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p27 ft7">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft7">1.3.1 Målgruppens avgränsningar – vilka personer</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p30 ft11">intervjuas? .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p27 ft7">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft7">Ansvarsfrågor och ekonomisk kompensation .......................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p27 ft7">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft7">1.4</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">Informationsinsatser................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p27 ft7">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.5</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft11">Utredningens sekretess ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft7">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.6</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft7">Psykologiskt stöd för intervjupersoner..................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft7">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.7</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft12">Utredningens organisation......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft7">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">1.8</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft11">Studiebesök i Norge och Irland ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft7">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p26 ft9">2</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p28 ft13">Lagregler om den sociala barnavården ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p27 ft9">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft7">2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft7">Barnavårdslagstiftningens förändring.....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p27 ft7">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p28 ft7">2.1.1 De första barnavårdslagarna 1902................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p27 ft7">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p28 ft7">2.1.2 1924 års lag om samhällets barnavård..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p27 ft7">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft11">2.1.3 1960 års Barnavårdslag..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p27 ft7">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p28 ft7">2.1.4 1980 Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p30 ft11">bestämmelser om vård av unga ....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p27 ft7">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p27 ft14">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft7"><SPAN class="ft7">2.2</SPAN><SPAN class="ft16">Hur har lagtexterna definierat fosterbarn och barn på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td6"><P class="p26 ft11">institution?................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p29 ft7">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p26 ft7">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p32 ft7">Institutioner inom den sociala barnavården................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p29 ft7">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p26 ft7">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p32 ft7">Åldersgränser för omhändertagna barn.......................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p29 ft7">60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Vilka regler har gällt för att få tillstånd att vårda andras</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p34 ft7">barn?</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p29 ft17">..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p29 ft7">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft7">2.3.1 ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p26 ft18">Fosterhem</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p29 ft7">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p29 ft19">2.3.2 .......................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p26 ft18">Barnavårdsanstalter</P></TD>
<TD class="tr13 td7"><P class="p29 ft19">63</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft18"><SPAN class="ft19">2.4</SPAN><SPAN class="ft20">Vem hade tillsynsansvar för fosterbarn respektive barn</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td11"><P class="p26 ft18">på barnavårdsanstalt? ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p29 ft19">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">Tillsynsansvar för fosterbarn........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">2.4.2 Tillsynsansvar för barn på barnavårdsanstalt...............</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft21">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft21">Utredningar i omvärlden..............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft22">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">Sammanfattning........................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.2</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">Norge</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">3.2.1 En nationell utredning – Befring rapporten ................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">3.2.2 Utredningar på kommunal nivå ...................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">Bergensundersökningen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">3.2.4</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">De övriga granskningsrapporterna...............................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">3.2.5 Några samlade slutsatser från de norska</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">utredningarna ................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">3.2.6</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">Ersättningssystem.........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.3</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft23">Island.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">Danmark ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.5</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft23">Irland.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">3.5.1</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">Bakgrund .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">3.5.2 Två organisationer för utredning och ersättning ........</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.6</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft23">Wales .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft18">3.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">Australien..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td11"><P class="p26 ft18">3.7.1 Bakgrund till utredningen om</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">ursprungsbefolkningen.................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft18">3.7.2</P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p29 ft19">Tillvägagångssätt och resultat.......................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p29 ft19">90</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft24">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft15">SOU 2009:99 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><P class="p26 ft7">3.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td15"><P class="p37 ft11">Kanada ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p27 ft7">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p37 ft7">3.8.1</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p32 ft11">Bakgrund .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p29 ft7">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p37 ft7">3.8.2</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p32 ft11">Tillvägagångssätt och resultat ......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p27 ft7">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td12"><P class="p26 ft9">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td15"><P class="p37 ft13">Vanvård ur ett historiskt perspektiv ..............................</P></TD>
<TD class="tr15 td16"><P class="p27 ft9">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p26 ft7">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><P class="p37 ft12">Vanvård ur ett historiskt perspektiv .......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p27 ft7">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft7">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p37 ft11">Aga ur ett historiskt perspektiv ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft7">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p37 ft7">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p32 ft11">Agaförbudens utveckling .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p27 ft7">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p37 ft7">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p32 ft11">Agaförbud i skola .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p27 ft7">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><P class="p37 ft7">4.2.3 Agaförbud i den sociala barnavården.........................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p27 ft7">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p37 ft7">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p32 ft11">Agaförbud i hemmen..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p27 ft7">102</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Attityder till och bruk av kroppsliga bestraffningar mot</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p37 ft7">barn</P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p29 ft19">.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p27 ft7">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft18">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td3"><P class="p26 ft18">Andra ....................................................bestraffningsformer</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft19">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.4.1 ................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18">Ungdomsinstitutioner</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p29 ft19">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.4.2 ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18">Barnhem</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft19">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft18">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td3"><P class="p26 ft18">Sexuella .................................................................övergrepp</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft19">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.5.1 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18"><NOBR>1864–1937</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p29 ft19">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.5.2 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18"><NOBR>1937–1965</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p29 ft19">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.5.3 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18"><NOBR>1965–1984</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p29 ft19">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">4.5.4 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18"><NOBR>1984–2005</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p29 ft19">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft18">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td3"><P class="p26 ft18">Sammanfattning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft19">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td3"><P class="p26 ft18">4.6.1 Lagstiftningens och föreskrifternas betydelse för</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p29 ft19">.................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p26 ft18">utredningen</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft19">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p26 ft21">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td3"><P class="p26 ft21">Vad är ........................................................vanvård?</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p27 ft22">117</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft18"><SPAN class="ft19">5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Försök att definiera vanvård, övergrepp och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr17 td22"><P class="p27 ft19">försummelse av barn ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td16"><P class="p29 ft19">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p27 ft19">5.2 Hur definieras begreppet vanvård?.......................................</P></TD>
<TD class="tr13 td16"><P class="p29 ft19">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p27 ft19">5.2.1 En officiell definition från <NOBR>2000-talet........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td16"><P class="p29 ft19">122</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft18"><SPAN class="ft19">5.3</SPAN><SPAN class="ft26">Ett barns lidande och utsatthet låter sig inte definieras</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td23"><P class="p26 ft18">av vilka synsätt som för tillfället varit förhärskande............</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p29 ft19">123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft24">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft7"><SPAN class="ft7">5.4</SPAN><SPAN class="ft16">En normativ definition av barns rättigheter –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td24"><P class="p41 ft11">Barnkonventionen..................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p29 ft7">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft12">Att kategorisera vanvård ur intervjuer..................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p41 ft7">5.5.1 Övergrepp och försummelse – definitioner ..............</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p26 ft9">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p41 ft13">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar........................</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p29 ft9">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft7">Struktur och miljö för intervjuerna.......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">6.1.1 Platser och villkor för de intervjuade.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.1.2</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Ljudupptagning...........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.1.3</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Intervjureferaten .........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft7">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft11">Ramar för intervjun................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p29 ft7">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">6.2.1 Intervjupersonerna anmäler sig själva........................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p41 ft7">6.2.2 En stödperson kan finnas med...................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.2.3</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Intervjun inleds ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft7">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft12">Intervjun – intervjutekniken..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p29 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p41 ft7">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft11">Öppna frågor...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Känslor.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p41 ft7">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft11">Tolkningar ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p41 ft7">6.3.4</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft11">Råd ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.3.5</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Stöd och återkoppling.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.3.6</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Avslutning ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft7">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft12">Ärendehanteringssystem och databas...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p29 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p41 ft7">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft11">Ärendehantering .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Databas ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft11">Arkivmaterial..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p41 ft7">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p32 ft11">Analys av arkivmaterialet............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p26 ft9">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p41 ft13">Försummelse och övergrepp – resultat ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p29 ft9">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Definitioner.................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft7">De 404 intervjupersonerna i delrapporten............................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft7">Antal placeringar och omflyttningar.....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">7.3.1 Intervjupersonerna om de många</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">omflyttningarna ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">154</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft14">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft15">SOU 2009:99 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><P class="p26 ft7">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td26"><P class="p29 ft7">Översikt av resultaten............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p29 ft7">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Placeringsform............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Typ av försummelse och övergrepp ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.4.3</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p43 ft7">Flera beskrivningar från samma fosterhem eller</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">institution....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td22"><P class="p26 ft7">7.5 Att synliggöra intervjupersonernas berättelser....................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft7">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.5.1</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft7">Kategorisering av vanvård – utredarens dilemma .....</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p26 ft7">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p27 ft11">Försummelse ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft7">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.6.1</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Definition....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Sammanfattning, försummelse ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.6.3</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Antal drabbade............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.6.4</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Spridning över tid .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.6.5</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Beskrivning av rapporterad försummelse..................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.6.6</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft12">Otillräcklig omvårdnad ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.6.7</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft12">Otillräcklig tillsyn.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.6.8</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Otillräcklig skolgång ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.6.9</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p29 ft11">Utpekade förövare......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft7">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td22"><P class="p26 ft7">7.7 Fysiskt våld med tillhygge.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft7">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.7.1</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Definition....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.2</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Sammanfattning, fysiskt våld med tillhygge .............</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.3</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Antal drabbade............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.7.4</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Spridning över tid .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.5</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Olika typer av våld med tillhygge..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.6</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Våld med tillhygge i fosterhem och institution........</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.7.7</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft7">Vilka tillhyggen användes att slå med?......................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.8</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Fastbunden..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.9</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft12">Barn som utsatts för livsfara ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.7.10</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Fått saker kastade på sig.............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.7.11</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p29 ft11">Utpekade förövare......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft7">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td26"><P class="p27 ft12">7.7.12 Kommentar .................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p26 ft7">7.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p27 ft7">Övrigt fysiskt våld .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p27 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.8.1</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Definition....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.8.2</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Sammanfattning, övrigt fysiskt våld..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.8.3</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft11">Antal drabbade............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.8.4</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft11">Spridning över tid .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p37 ft7">7.8.5</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft7">Beskrivning av övrigt fysiskt våld..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p27 ft7">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p37 ft7">7.8.6</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p27 ft7">Övrigt fysiskt våld i fosterhem och på institution ...</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p27 ft7">198</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft14">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2009:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p28 ft7">7.8.7</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p45 ft12">Var på kroppen blev barnen slagna?...........................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p29 ft7">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.8.8</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft11">Utpekade förövare ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">7.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p28 ft7">Hot och hotfulla situationer..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p29 ft7">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.1</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">Definition ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.2</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft7">Sammanfattning, hot och hotfulla situationer ..........</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.9.3</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft11">Antal drabbade ............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.4</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">Spridning över tid........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.5</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft7">Beskrivning av hot och hotfulla situationer ..............</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.9.6</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft7">Hot och hotfulla situationer i fosterhem och på</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">institutioner.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.7</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">Hotad till livet .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.9.8</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft7">Fysiska hot mot barnet/våldsamma situationer........</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.9</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft7">Bevittnat fysiska hot mot andra än sig själv ..............</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.10</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft7">Bevittnat fysiskt våld mot andra ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.9.11</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft7">Hot/försök till sterilisering eller kastrering..............</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.12</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft12">Hot om att bli ivägskickad .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p28 ft7">7.9.13</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">Ignorerad rädsla...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p28 ft7">7.9.14</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft11">Religiösa hot/ritualer ..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.9.15 Hot vid tillsynsbesök eller tvingats ljuga om</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft11">vanvård.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft11">7.9.16 Utpekade förövare ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft7">7.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p28 ft11">Utnyttjad i arbete...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p29 ft7">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft11">7.10.1 Definition ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.10.2 Sammanfattning, utnyttjad i arbete ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft11">7.10.3 Antal drabbade ............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.10.4 Utnyttjad i arbete och annan vanvård........................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft11">7.10.5 Spridning över tid........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft7">7.10.6 Olika sätt att bli utnyttjad i arbete.............................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.10.7 Utnyttjad i arbete i fosterhem och på institution.....</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft11">7.10.8 Utpekade förövare ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft7">7.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td32"><P class="p28 ft7">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor.............</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p29 ft7">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft11">7.11.1 Definition ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.11.2 Sammanfattning, integritetskränkning,</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft12">särbehandling och orättvisor ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft11">7.11.3 Antal drabbade ............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p28 ft7">7.11.4 Olika typer av integritetskränkning,</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p45 ft12">särbehandling och orättvisor ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p29 ft7">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p28 ft7">7.11.5 Integritetskränkning, särbehandling och</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p45 ft7">orättvisor i fosterhem och på institutioner ...............</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft7">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft14">10</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p26 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft15">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td22"><P class="p46 ft12">7.11.6 Negativ särbehandling................................................</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p47 ft7">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft7">7.11.7 Berövad/begränsad kontakt med närstående............</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.11.8 Kränkande tilltal .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.11.9 Berövad kulturell/politisk/religiös identitet.............</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.11.10</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p27 ft7">Kroppsligt integritetskränkt ................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.11.11 Förnedrad och orättvist behandlad .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.11.12 Socialt isolerad, begränsad rörelsefrihet..............</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.11.13</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p49 ft7">Kontrollerad kommunikation, dagbok,</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p27 ft11">telefon och post ....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.11.14 Berövad ägodel eller djur......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.11.15</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p27 ft12">Felaktigt diagnostiserad .......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p46 ft7">7.11.16</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p27 ft7">Tvångsabort och tvångssterilisering....................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.11.17</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p27 ft11">Utpekade förövare................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><P class="p27 ft11">7.12 Sexuella övergrepp .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p48 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft11">7.12.1 Definition....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.12.2 Sammanfattning, sexuella övergrepp.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.12.3 Antal drabbade............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft11">7.12.4 Spridning över tid .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.12.5 Sexuella övergrepp i fosterhem och på institution ...</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.12.6 Olika typer av sexuella övergrepp..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p47 ft7">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft7">7.12.7 Sexuella övergrepp och annan vanvård......................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft11">7.12.8 Utpekade förövare......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p47 ft7">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><P class="p27 ft11">7.13 Tvång, regler och straff..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p48 ft7">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.13.1 Definition....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft7">7.13.2 Sammanfattning, tvång, regler och straff ..................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.13.3 Antal drabbade............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.13.4 Spridning över tid .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft7">7.13.5 Olika typer av tvång, regler och straff.......................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft7">7.13.6 Tvång, regler och straff i fosterhem och på</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p27 ft7">institutioner ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p46 ft12">7.13.7 Tvång regler och straff i vardagen .............................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.13.8 Utpekade förövare......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p47 ft7">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><P class="p46 ft11">7.13.9 Absurd vanvård...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.13.10</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p27 ft11">Utpekade förövare................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p46 ft7">7.13.11</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p27 ft11">Bisarr vanvård .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p48 ft7">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p46 ft7">7.13.12</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p27 ft11">Utpekade förövare................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p48 ft7">276</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft14">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p26 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td37"><P class="p51 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p52 ft9">8</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p26 ft13">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun ........</P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p29 ft9">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p52 ft7">8.1</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p26 ft7">Tillsyn i teorin: lagstiftning och handböcker .......................</P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p29 ft7">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft7">8.1.1 En sammanfattning av tillsynsansvaret......................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p26 ft7">8.1.2 Frågeställningar och källor .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p26 ft7">8.1.3 Vad skulle tillsynen granska? .....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p26 ft7">8.1.4 Hur ofta skulle tillsynsbesöken genomföras?...........</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">282</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">8.2</SPAN><SPAN class="ft16">Tillsyn i praktiken: intervjupersonernas minnen och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr11 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td24"><P class="p41 ft11">arkivmaterial ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p29 ft7">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">8.2.1 Intervjupersonernas uppgifter om tillsyn..................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft7">Arkivmaterialets uppgifter om tillsyn...................................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">8.3.1 Vad berättar arkivmaterialet om tillsyn? ...................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">Undersökningen .........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p41 ft7">8.3.3</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft12">Exempel från arkivmaterialet......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft7">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft7">Övrigt bristfälligt myndighetsagerande................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p29 ft7">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">8.4.1 Myndigheterna separerade syskon och försvårade</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p32 ft11">kontakten med föräldrar.............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><P class="p41 ft7">8.4.2 Placeringar utfördes okänsligt och okunnigt ............</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p29 ft7">304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p41 ft7">8.4.3 Placerad på olämpliga institutioner............................</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p29 ft7">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft7">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p41 ft11">Sammanfattande kommentar.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p29 ft7">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p26 ft9">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p41 ft13">Intervjupersonernas kommentarer...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p29 ft9">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft7">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p41 ft11">Hur blev det sen? ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p29 ft7">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft12">Känslomässiga konsekvenser av vanvården ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft7">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p41 ft12">Intervjupersonernas överlevnadsstrategier ...........................</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p29 ft7">315</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft7">9.4</SPAN><SPAN class="ft16">Intervjupersonernas synpunkter på hur den sociala</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p54 ft7">barnavården hade kunnat göra annorlunda</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p29 ft17">...........................323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p26 ft9">10</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p54 ft13">Källkritiken och minnet – en diskussion ......................</P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p29 ft13">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p26 ft7">10.1</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p54 ft11">Att fråga och lyssna................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft7">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft7">10.2</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p54 ft11">Muntlig historia......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p29 ft7">332</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft14">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td41"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p29 ft15">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td43"><P class="p26 ft7">10.3</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p56 ft11">Källkritik.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr22 td42"><P class="p48 ft7">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft7">10.3.1 Hur kan frågan om pålitlighet besvaras?...................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft12">10.3.2 Beskrivs det som faktiskt hänt?.................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft12">10.3.3 Beroende och oberoende källor .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft11">10.3.4 Opartiska källor..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p26 ft7">10.4</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p56 ft12">Närhet, tid och plats - minnet...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p48 ft7">337</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft7">10.4.1 Minnet sviktar med tiden men vi minns det</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p57 ft11">dramatiska ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">337</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft11">10.4.2 Barndomsminnen........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p47 ft7">338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft11">10.4.3 Barndomsglömska ......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft11">10.4.4 Traumatiska minnen...................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft7">10.4.5 Underrapportering av misshandel och sexuella</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p57 ft11">övergrepp.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft7">10.4.6 Sammanfattning – forskningen om minnet ..............</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">342</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p26 ft9">11</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p56 ft9">Diskussion och förslag ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p48 ft9">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft7">11.1</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p56 ft11">Utredningens resultat............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p48 ft7">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft12">11.1.1 Försummelse och övergrepp......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft12">11.1.2 Liknande resultat i andra länder.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p47 ft7">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft7">11.1.3 Den sociala barnavården har inte följt lagar och</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p57 ft11">rekommendationer .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p48 ft7">346</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft11">11.1.4 Ett tungt ansvar ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft11">11.1.5 Vem bär ansvaret?.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p26 ft7">11.2</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p56 ft11">Offren kräver gottgörelse......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p48 ft7">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft7">11.2.1 Steg i riktning mot en gottgörelse.............................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p26 ft7">11.3</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p56 ft7">Hur kan man undvika liknande förhållanden i</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p56 ft11">framtiden?...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p48 ft7">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p56 ft7">11.3.1 Det är den lokala praktiken som behöver</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p57 ft11">förbättras.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p47 ft7">356</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p56 ft7">11.3.2 Följ lagarna och inför sanktioner...............................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p48 ft7">357</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p26 ft7">11.4</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p56 ft11">Slutord ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p47 ft7">358</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td41"><P class="p26 ft9">Referenser ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p48 ft9">361</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft14">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr20 td45"><P class="p26 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p26 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p29 ft28">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><P class="p52 ft9">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p52 ft7">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2006:75</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft17">...............................................371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p52 ft7">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p26 ft11">Tilläggsdirektiv 2007:167 .................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p29 ft7">377</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p52 ft7">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p26 ft11">Intervjuguide.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p29 ft7">379</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p4 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p11 ft7">I november 2005 sändes <NOBR>TV-dokumentären</NOBR> ”Stulen Barndom” där sex medelålders män berättade om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem. De berättade bland annat om systematiska kränkningar, våld och sexuella övergrepp. Detta var upptakten till en process som 2006 resulterade i att utredningen om vanvård tillsattes. Utredningen fick i uppdrag att intervjua personer som ansåg sig blivit vanvårdade under sin tid i den sociala barnavården. Samman- lagt kom 1 030 personer att anmäla sig till intervju innan slut- datumet den 1 mars 2009. Det innebar att de sista intervjuerna bokades in till slutet av februari 2011. Av direktiven framgår att utredningen även ska skriva en rapport och föreslå hur liknande förhållanden kan undvikas i framtiden.</P>
<P class="p60 ft29">Bristfällig tillsyn och uppföljning</P>
<P class="p61 ft7">Över 500 intervjuer har genomförts i december 2009 och nästan lika många väntar på att bli intervjuade. Resultaten av de första 404 intervjuerna presenteras i denna delrapport. Sammanfattningsvis kan utredningen konstatera att den sociala barnavården under den tid som utredningen omfattar har brustit i sitt tillsyns- och uppfölj- ningsansvar.</P>
<P class="p62 ft7">Utredningen har träffat människor som berättat om försum- melse och övergrepp under sina placeringar i fosterhem eller insti- tution. Det har exempelvis handlat om barn som ständigt varit hungriga, fått utstå kränkningar från fosterföräldrar eller personal på institution, blivit utsatta för såväl psykisk som fysisk miss- handel, som inte fått en ordentlig skolgång på grund av hårt arbete eller berövats kontakten med sin biologiska familj.</P>
<P class="p14 ft7">Det bör tilläggas att utredningen inte är representativ för hur samhällsvårdade barn i allmänhet haft det under sin placering.</P>
<P class="p63 ft14">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39916x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Delrapportens struktur och innehåll</P>
<P class="p65 ft7">Betänkandet inleds i kapitel 1 med en beskrivning av utredningens uppdrag och innehåll. Kapitel 2 och 4 utgör ett kunskapsunderlag. I kapitel 3 följer en genomgång av hur andra länder har hanterat frågan om övergrepp och försummelse i den sociala barnavården. Utredningens metod och källor presenteras i kapitel 5 och 6.</P>
<P class="p66 ft7">Resultaten från intervjuerna redovisas i kapitel 7. Inter- vjupersonernas berättelser kompletteras sedan med ett kapitel om lagregler kring tillsyn och vad intervjupersonerna själva minns av den. Tillsammans med utredningens granskning av barnavårds- och socialakter redovisas tillsynen i kapitel 8. I kapitel 9 återges inter- vjupersonernas kommentarer om hur det har gått för dem, hur de överlevde vanvården och hur samhället kunde ha gjort annorlunda.</P>
<P class="p67 ft8">Rapporten avslutas med två kapitel. I det tionde kapitlet för vi en källkritisk diskussion om minnet. Utredarens förslag och reflek- tioner återfinns i kapitel 11.</P>
<P class="p68 ft29">Utredningens ramar</P>
<P class="p69 ft7">Utredningen ska enligt direktivet granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barna- vården. Utredaren ska bjuda in till intervjuer och i samband med dem, erbjuda psykologiskt stöd samt hjälp med att beställa arkiv- material. Inbjudan till intervju omfattar även personal vid insti- tutioner och fosterhem som har erfarenhet av vanvård. Bakåt i tiden omfattar utredningen alla nu levande och framåt begränsas den av preskriptionstiderna för eventuella brott som begåtts. De är olika beroende på vilket brott det gäller.</P>
<P class="p70 ft7">Rapporten ska även beskriva om ”vanvården och övergreppen skiljt sig åt för flickor och pojkar beroende på bl.a. ålder, etniskt ursprung eller funktionshinder”.<A href="#page_16"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>I direktiven framhålls också upp- rättelseperspektivet. ”Syftet med uppdraget är en rapport som dels skall ge upprättelse åt de drabbade, dels ge lärdom för framtiden.”<A href="#page_16"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>Utredningens uppgifter om enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretess enligt Sekretessförordningens 3 §.</P>
<P class="p71 ft33"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft32">Dir. 2006:75, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft34">Dir. 2006:75, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39917x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft7">Deltagandet vid intervju måste vara helt frivilligt från den inter- vjuades sida och ingen uppsökande verksamhet av berörda personer får ske inom utredningens verksamhet.</P>
<P class="p13 ft7">I uppdraget ingår inte att överväga eventuella ansvarsfrågor i det enskilda fallet eller ekonomisk kompensation till drabbade.</P>
<P class="p15 ft8">Mer om utredningens uppdrag, sammansättning, avgränsningar och informationsinsatser finns att läsa om i kapitel 1, Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar<SPAN class="ft37">.</SPAN></P>
<P class="p75 ft29">Barnavårdslagar om tillsyn och ansvar</P>
<P class="p76 ft7">För att placera utredningens resultat i ett större sammanhang har vi ansett det viktigt att redogöra för de lagar och regler som gällde under respektive tidsperiod. Den vanvård som intervjupersonerna berättat om har skett under större delen av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Utredningen har dock bedömt att skillnader i lagar och värderingar om barn- uppfostran i förhållande till respektive tidsperiod saknar relevans för uppgiften att dokumentera och registrera vanvård, men det är angeläget att redovisa vilka regler som gällt i fråga om ansvar och tillsyn för fosterbarn och barn på institution.</P>
<P class="p77 ft7">Under den period utredningen kartlägger gällde 1924 års Lag om samhällets barnavård, 1960 års Barnavårdslag samt 1980 års Socialtjänst- lag (SoL) samt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).</P>
<P class="p78 ft38">Ansvarsfördelningen mellan placerande kommun och vistelsekommun</P>
<P class="p61 ft7">Eftersom barn ofta har placerats utanför sin hemkommun har det framstått som angeläget att utreda vilken kommun som har haft ansvar för den fortlöpande tillsynen.<A href="#page_17"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p17 ft7">Flera barnavårdsnämnder/socialnämnder har kunnat vara inblandade i ett barns placering, dels den placerande kommunen som omhändertog barnet, dels vistelsekommunen där barnet bodde under sin placering.</P>
<P class="p16 ft7">Utredningen har granskat både lagtexter och handböcker för att klargöra den placerande kommunens och vistelsekommunens ansvar.</P>
<P class="p79 ft33"><SPAN class="ft39">3 </SPAN>Utredningen tillämpar här ett vidare begrepp av tillsyn som inbegriper dels Länsstyrelsens individ och verksamhetstillsynsansvar, Socialstyrelsens tillsynsansvar samt den placerande kommunens socialtjänst/social barnavårdsansvar att följa upp och utvärdera placeringen av det enskilda barnet.</P>
<P class="p80 ft14">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39918x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">Sammanfattningsvis kan sägas att vistelsekommunernas barnavårds- nämnder har haft ett övergripande ansvar för tillsynen av placerade barn fram till 1980 års socialtjänstlag. Då överfördes ansvaret på den placerande kommunens socialnämnd. Men vistelsekommunen fortsatte att ha ett visst ansvar för att det anlitade fosterhemmet var lämpligt. Stockholm, och till en början även Malmö, hade från 1940 egna inspektörer som utförde tillsyn över barn som var placerade i andra kommuner. Stockholm har alltså själv alltid ansvarat för till- synen över de barn som kommunen har placerat.</P>
<P class="p82 ft38">Åldersgränser för placerade barn</P>
<P class="p83 ft7">Åldersgränserna har sett olika ut beroende på skälet till och typen av placering. I takt med att nya lagregler har ersatt de gamla har åldersgränserna för omhändertagna barn förskjutits.</P>
<P class="p66 ft7">Barnavårdslagen från 1924 gällde barn under 16 år såvida de inte hade omhändertagits för vanart<A href="#page_18"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A>. Då kunde de stå under barna- vårdsnämndens kontroll tills de fyllt 18 år.</P>
<P class="p84 ft7">I och med 1960 års barnavårdslag kunde fosterbarn stå under barna- vårdsnämndens tillsyn tills de var 19 år. Barnavårdsanstalterna var till för barn under 18 år. På ungdomsvårdsskolor kunde ungdomar hållas kvar tills de uppnått 21 års ålder.</P>
<P class="p85 ft7">Sedan SoL och LVU trädde i kraft 1982 måste vården upphöra vid 18 års ålder för barn och ungdom som vårdas för brister i hem- miljön. Barn och ungdomar som vårdas på grund av eget beteende kan vårdas längre. Sedan 1985 gäller att vård med stöd av LVU kan pågå tills att den unge fyller 21 år.</P>
<P class="p86 ft38">Tillstånd att vårda andras barn</P>
<P class="p65 ft7">Reglerna för att få tillstånd att vårda andras barn har också för- ändrats över tid.</P>
<P class="p66 ft7">När det gäller fosterbarnsvården har inget förhandstillstånd, så kallad koncession, krävts i Sverige förrän 1945. Fosterhem som tog emot barn som var under ett år skulle då godkännas av barnavårds- nämnden innan ett barn placerades där. Koncessionstvång för alla barn oavsett ålder infördes först 1960. Istället för koncession har fosterföräldrar haft anmälningsplikt, det vill säga att de har varit</P>
<P class="p87 ft35"><SPAN class="ft39">4 </SPAN>Äldre uttryck som ungefär motsvarar de som i dag omhändertas på grund av sitt beteende.</P>
<P class="p73 ft14">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">tvungna att anmäla att de har tagit emot fosterbarn till barnavårds- nämnden i den kommun där de var bosatta.</P>
<P class="p89 ft7">Koncessionstvång för barnavårdsanstalter infördes 1931. Till- stånd att inrätta barnavårdsanstalter, senare hem för vård och bo- ende, har under olika tidpunkter utfärdats av länsstyrelser och Social- styrelsen. Länsstyrelserna har haft detta ansvar under 1924 års barna- vårdslag och 1980 års Socialtjänstlag. En ändring av 1924 års lag som gjordes 1945 kom dock att föra över ansvaret på Socialstyrelsen. Denna ordning gällde till 1982, då socialtjänstlagen trädde i kraft.</P>
<P class="p14 ft7">I kapitel 2, Lagregler om den sociala barnavården<SPAN class="ft38">, </SPAN>ges en över- siktlig beskrivning av barnavårdslagstiftningens förändringar och reglerna om vård i fosterhem och institution.</P>
<P class="p23 ft29">Internationella utblickar</P>
<P class="p90 ft7">Fler länder än Sverige har tillsatt utredningar om vanvård i den sociala barnavården.</P>
<P class="p15 ft7">I syfte att ge ett perspektiv på den svenska granskningen har utredningen redogjort för hur tre nordiska länder Norge, Island och Danmark hanterat frågan om övergrepp och försummelse i den sociala barnavården. De norska erfarenheterna har fått störst utrymme eftersom det i Norge gjorts flera utredningar och att erfarenheterna från den första utredningen i Bergen påverkade både direktiven till och utformningen av denna utredning.</P>
<P class="p14 ft7">Dessutom beskrivs utredningar i Irland, Wales, Australien och Kanada. De refererade australiensiska och kanadensiska utred- ningarna har främst haft fokus på ursprungsbefolkningens barn. Ytterligare en utredning har skett i Australien med liknande arbets- sätt. Den nämns endast kortfattat i avsnittet om internationella utblickar.</P>
<P class="p16 ft7">Några utredningar hade som uppgift att granska ett antal i för- väg namngivna institutioner, andra att ta emot alla som ville berätta om sina upplevelser. En del utredningar ville ta del av både positiva och negativa erfarenheter. Andra har likt den svenska utredningen koncentrerat sig på övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p91 ft14">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Likheter mellan utredningarna</P>
<P class="p92 ft7">Det finns flera likheter mellan de utredningar om brister i omsorgen och övergrepp som hittills har gjorts. Utredningarna har startat som en följd av att offren för vanvård själva har börjat berätta om vanvården, ofta i olika medier. Därpå har regeringarna i respektive land tillsatt en utredning, med i stort sett samma uppdrag; att undersöka om det under en given tidsperiod har förekommit övergrepp och för- summelse inom den kommunala och/eller statliga barnavården.</P>
<P class="p93 ft7">En annan gemensam erfarenhet i de olika länderna är en stark önskan från de intervjuade om att någon officiellt ska ta ansvar för vanvården. De som intervjuats har krävt en offentlig ursäkt. I flera fall har det skett genom att premiärministern eller motsvarande vid en ceremoni bett de drabbade om ursäkt. I några länder kom ursäkten i ett tidigt skede i utredningsarbetet.</P>
<P class="p67 ft8">Samtliga utredningar har huvudsakligen hämtat sin information från intervjuer med de drabbade.</P>
<P class="p94 ft38">Norge</P>
<P class="p69 ft7">I Norge var det kommunerna som först började granska sina barn- hem. Bergen var den första kommunen som 2001 begärde att en oberoende granskningskommitté skulle tillsättas. Därefter har drygt hundra kommuner fattat beslut om att utforma en ”upp- rättelseordning” med regler om ersättning för dem som drabbats av missförhållanden på de olika barn- och ungdomsinstitutionerna.</P>
<P class="p95 ft7">År 2003 tillsatte den norska regeringen en nationell utredning. Granskningen gällde placeringar på institutioner under perioden <NOBR>1945–1980.</NOBR> Utredningen slog fast att det hade förekommit brist- fällig omsorg och övergrepp av delvis allvarlig karaktär. Det gällde i barnhem, skolhem och specialskolor, under hela den granskade peri- oden.</P>
<P class="p82 ft38">Irland</P>
<P class="p65 ft7">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> sändes det i den irländska televisionen en dokumentär som heter ”<SPAN class="ft38">States of Fear</SPAN>” och som beskrev vanvård av barn på barnhem (s.k. industrial schools) som i huvudsak drevs av katolska kyrkan. Dokumentären fick stort utrymme i media.</P>
<P class="p96 ft14">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft7">Den 11 maj 1999 bad den irländske premiärministern offentligt om ursäkt för vad de drabbade varit utsatta för.</P>
<P class="p98 ft7">Som en följd av ursäkten tillsattes en kommission, <SPAN class="ft38">The Com- mission to Inquire into Child Abuse </SPAN>(CICA), med uppdrag att ta emot redogörelser från dem som ansåg sig ha vanvårdats inom barnavården.</P>
<P class="p89 ft7">Efter nio års arbete presenterades kommissionens rapport i maj 2009. De inledande raderna i konklusionerna kan ses som en rubrik för deras slutsatser. ”Physical and emotional abuse and neglect were features of the institutions.” (Fysiska och psykiska övergrepp och försummelse var kännetecknande för institutionerna).</P>
<P class="p14 ft38"><SPAN class="ft7">År 2002 bildades </SPAN>Residential Institutions Redress Board <SPAN class="ft7">(RB)med uppdrag att handlägga ekonomiska ersättningar till de drabbade. I december 2005 stängdes möjligheten att ansöka om ersättning. Då hade RB fått in 14 584 ansökningar.</SPAN></P>
<P class="p78 ft38">Australien</P>
<P class="p76 ft7">Australien tillsatte 1995 en kommission med uppdrag att utreda över- grepp mot och tvångsomhändertagande av barn till den australienska urbefolkningen. Kommissionen tog emot vittnesmål från 535 personer med aboriginiskt ursprung. Australiens premiärminister, Kevin Rudd, bad offentligt aboriginerna om ursäkt i februari 2008. Den australi- ensiska regeringen tog det fulla ansvaret för de övergrepp och miss- gärningar som beslutsfattare och myndighetspersoner på olika nivåer under en lång tid hade utsatt urinnevånarna för.</P>
<P class="p14 ft7">Den 16 november 2009 bad samme premiärminister om ursäkt för de oförrätter ”de glömda australierna” och de brittiska barn som skickats iväg till institutioner i Australien, fått utstå på barn- hem och institutioner mellan <NOBR>1930–1970.</NOBR></P>
<P class="p99 ft8">Mer om dessa länders utredningar och ersättningssystem går att läsa i kapitel 3, Utredningar i omvärlden<SPAN class="ft37">. </SPAN>I kapitlet ingår även sammanfatt- ningar av utredningarna i Danmark, Wales, Kanada och på Island.</P>
<P class="p75 ft29">Aga och andra bestraffningsformer ur ett historiskt perspektiv</P>
<P class="p90 ft8">För att komplettera avsnittet om utvecklingen av barnavårdslagarna ges också en historisk bakgrund till när olika former av bestraff- ningar och övergrepp har passerat gränsen för acceptabla hand-</P>
<P class="p100 ft14">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">lingar samt när bestraffningar och övergrepp har förbjudits i lagtext och föreskrifter.</P>
<P class="p101 ft38">Agaförbud i den sociala barnavården sedan 1942</P>
<P class="p69 ft7">En genomgång av lagstiftningen visar att all kroppsaga som inter- vjupersoner vittnat om på skyddshem/ungdomsvårdsskolor sak- nade stöd i lagstiftningen efter 1946.</P>
<P class="p102 ft8">De som agades på barnavårdsanstalter efter 1948 utsattes för behandling som socialstyrelsen uttryckligen hade förbjudit.</P>
<P class="p103 ft7">All aga på ungdomsvårdsskolor och andra barnavårdsanstalter var förbjudna handlingar efter 1960.</P>
<P class="p103 ft7">Intervjupersoner som har berättat att de agades av barnavårds- nämnden efter 1942 utsattes för behandling som saknade stöd i lag- stiftningen. Detsamma gäller barn som fick utstå aga i fosterhem efter 1966.</P>
<P class="p85 ft7">Barn som fick lättare handgripliga tillrättavisningar i fosterhem efter 1979 utsattes för brottsliga handlingar.</P>
<P class="p103 ft7">Lagar och föreskrifter som gällt skyddshemmen och ungdoms- vårdsskolorna visar att bestraffningar visserligen har varit tillåtna men det har alltid uttryckligen stadgats att dessa inte får medföra men för ungdomarnas hälsa.</P>
<P class="p85 ft7">Nedskärningar eller indragning av måltider har aldrig varit ett tillåtet uppfostringsmedel.</P>
<P class="p66 ft7">Isolering har varit sanktionerat i stadgor och lagar, men strikt reglerat. Sex dygn har varit den längst tillåtna isoleringen men denna tidsrymd har begränsats i senare lagtext. Från 1946 fick ung- domar under 18 år hållas isolerade max tre dygn. Sedan revi- deringen av LVU 1990 gäller att ungdomar inte får hållas isolerade längre än 24 timmar.</P>
<P class="p93 ft7">När det gäller barn som var placerade på barnhem förbjöd Social- styrelsen olika bestraffnings- och tillrättavisningsmetoder 1948. Då blev det uttryckligen förbjudet att aga barn på barnhem.</P>
<P class="p66 ft7">På barnhemmen var det heller inte tillåtet att isolera, kall- eller tvångsduscha barnen, dra in måltider eller använda tvångsmatning efter 1948. Sådan behandling var oacceptabel även om den inte var brottslig i straffrättslig mening. Isolering på barnhem har varit reg- lerad i lagstiftningen sedan 1960. Barn över 15 år som varit isoler- ade i längre än tre dygn på barnhem har utsatts för oacceptabla handlingar.</P>
<P class="p104 ft14">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft7">De flesta sexuella övergrepp mot barn har under utredningens undersökningsperiod varit brottsliga handlingar. Med tiden har fler handlingar kommit att betraktas som straffvärda. En sådan är pro- duktion och spridning av barnpornografiskt material som klassades som brott 1980. 1999 kriminaliserades även innehav av sådant material.</P>
<P class="p16 ft7">I kapitel 4, Vanvård ur ett historiskt perspektiv, presenteras den lagstiftning och de föreskrifter som har reglerat misshandel, sexuella övergrepp och olika bestraffningar av omhändertagna barn under <NOBR>1900-talet.</NOBR></P>
<P class="p78 ft29">Val av metod och källor</P>
<P class="p106 ft7">Det är huvudsakligen via intervjuer som uppgifter om vanvård samlats in. För att ringa in relevanta frågeområden har en intervjuguide utar- betats. Merparten av intervjuerna har genomförts i utredningens lokaler i Stockholm. Ungefär en tredjedel av intervjuerna har skett på hotell i Göteborg eller i Malmö. I de fall intervjupersonerna har varit funktionshindrade eller av andra skäl inte kunnat lämna hem- met har intervjuerna genomförts i deras bostad. Telefonintervjuer har undvikits.</P>
<P class="p107 ft7">Utredningen har erbjudit intervjupersonerna att eftersöka arkiv- handlingar i den mån de inte själva redan gjort det vid tiden för intervjun. De tillfrågas även om de ger tillstånd för utredningen att ta del av aktmaterialet. I denna delrapport har arkivmaterial från 29 personer använts för att i ett slumpmässigt urval sammanställa uppgifter om tillsyn.</P>
<P class="p108 ft38">Utredningens definition av vanvård</P>
<P class="p109 ft41">Sedan början på <NOBR>1960-talet</NOBR> har flera försök gjorts nationellt och internationellt att vetenskapligt definiera <SPAN class="ft40">vanvård, övergrepp och försum- melse </SPAN>av barn. Inledningsvis hade definitionerna en huvudsaklig inrikt- ning på fysisk vanvård. Så småningom har vanvårdsbegreppet vidgats till att också numera omfatta barnets emotionella behov.</P>
<P class="p110 ft7">Den definition av vanvård som utredningen gör utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. Det bemötande av ett enskilt barn som i något avseende avviker från de rättigheter som stadgas i konventionen definieras som vanvård av utredningen. Barnets rättigheter har operationaliserats och kategoriserats för varje inter-</P>
<P class="p111 ft14">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">vjuperson. Den struktur som utredningen använder sorterar van- vård i två grupper, <SPAN class="ft38">försummelse och övergrepp.</SPAN></P>
<P class="p103 ft7"><SPAN class="ft38">Försummelse </SPAN>delas in i; otillräcklig omvårdnad i foster- hem/institution, otillräcklig tillsyn av fosterföräldrar eller insti- tutionspersonal samt bristfällig skolgång.</P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft37">Övergrepp </SPAN>delas in i; fysiskt/emotionella övergrepp och sexuella övergrepp.</P>
<P class="p103 ft7">Utredningen har inte funnit det meningsfullt att fullt ut skilja på fysiska övergrepp och emotionella övergrepp trots att flera försök har gjorts i den riktningen. Tanken är att alla övergrepp innehåller komponenter av emotionella kränkningar.</P>
<P class="p113 ft40">De fysiska/emotionella övergreppen <SPAN class="ft41">är indelade i; fysiskt våld med tillhygge, övrigt fysiskt våld, skadligt tvång, regler och straff, hot och hotfulla situationer, integritetskränkning, särbehandling och orättvisor.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft38">De sexuella övergreppen </SPAN>är indelade i hands on övergrepp som innebär beröring/ penetrering av offret och hands off övergrepp, där offret inte är utsatt för fysisk beröring.</P>
<P class="p85 ft7">En utförligare redovisning av vanvårdsbegreppet och defini- tioner av de åtta överkategorier som utredningen använder sig av i resultatsammanställningen, finns att läsa om i kapitel 5, Vad är van- vård? I kapitel 6, Källor – intervjuer och arkivhandlingar<SPAN class="ft38">, </SPAN>beskrivs intervjuerna och utredningens arbetssätt mer ingående.</P>
<P class="p82 ft29">Intervjugruppens sammansättning</P>
<P class="p92 ft7">Totalt ingår 404 personers berättelser om vanvård och övergrepp i denna rapport. 225 personer är kvinnor. 179 personer är män. Bland de 404 personerna ingår en som har bytt kön i vuxen ålder. 71 personer har uppgivit att de tillhör en svensk minoritet eller har utländsk bakgrund. 5 personer har uppgivit funktionshinder under barn- domen.</P>
<P class="p114 ft7">Utredningen har intervjuat personer i spridda åldrar. I praktiken har utredningen intervjuat personer som varit placerade från 1920- tal till sent <NOBR>1990-tal.</NOBR> Den äldsta var 86 år vid intervjutillfället. Den yngsta var 21 år. Den största gruppen är född under <NOBR>1950-talet,</NOBR> följd av <NOBR>1940-talet.</NOBR> Antalet födda under <NOBR>1960-talet</NOBR> minskar till knappt hälften jämfört med <NOBR>1940-talet.</NOBR> I ändarna av ålderskurvan är det få personer som intervjuats. De flesta intervjuade har haft flera placeringar under sin barndom. Sammanlagt har de 404 intervjupersonerna uppgivit 1 403 placeringar. Genomsnittet, räknat som medianen, är</P>
<P class="p115 ft14">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">4 placeringar. Intervjupersonerna uppger inte att de blivit utsatta för vanvård på alla placeringar, men många blev utsatta under flera placeringar.</P>
<P class="p23 ft29">Försummelse och integritetskränkning är vanligt</P>
<P class="p90 ft7">En stor majoritet av de intervjuade (87 procent) har berättat att de varit utsatta för försummelse. De vanligaste övergreppen handlar om integritetskränkning och övrigt fysiskt våld. Alla övergripande vanvårdskategorier utom fysiskt våld med tillhygge och hot har drabbat mer än hälften av alla intervjupersoner.</P>
<P class="p15 ft7">Personer med annan etnisk bakgrund är något överrepresen- terade när det gäller integritetskränkning under kategorin kränk- ande tilltal.</P>
<P class="p62 ft8">Sexuella övergrepp är den enda vanvårdskategori där kvinnor i avsevärt större utsträckning än män har varit drabbade.</P>
<P class="p17 ft7">Yngre personer har i något högre utsträckning än äldre rapport- erat om hot och hotfulla situationer.</P>
<P class="p23 ft38">Utpekade förövare</P>
<P class="p90 ft7">De förövare som utpekats i intervjupersonernas berättelser har främst varit fosterföräldrar och institutionspersonal. Det är i sig inget överraskande resultat då placeringarna oftare skett i foster- hem än institution.</P>
<P class="p117 ft7">Anmärkningsvärt är att representanter för social barnavård flera gånger återkommer som förövare när det gäller försummelse.</P>
<P class="p13 ft7">I några fall av hot har föreståndare eller chefer pekats ut som förövare.</P>
<P class="p17 ft8">Den vanvård där fostermodern i första hand har rapporterats vara förövare är fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvång/regler/straff.</P>
<P class="p13 ft7">Fosterfadern som förövare utmärker sig när det gäller våld med tillhygge.</P>
<P class="p89 ft7">Sexuella övergrepp är den vanvård där det i störst omfattning före- kommer olika kategorier av förövare; fosterföräldrar, institutions- personal, fostersyskon, andra placerade barn, släktingar och bekanta till fosterfamiljerna.</P>
<P class="p118 ft14">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Vanvård i fosterhem respektive institution</P>
<P class="p69 ft7">Av de 404 intervjupersonerna har 85 procent berättat om över- grepp och försummelse i fosterhem. 62 procent har berättat om övergrepp och försummelse i institution och 12 procent i andra placeringar.</P>
<P class="p119 ft7">Den typ av vanvård som endast förekommit i fosterhem är bisarr vanvård, en form av fysiskt och/eller psykiskt skadliga tvång, regler och straff med absurda inslag. Den vanvård som främst rapporterats från fosterhem är utnyttjad i arbete, integritetskräkning och sexuella över- grepp.</P>
<P class="p67 ft7">Ingen typ av vanvård utmärker sig särskilt för institutionerna. I ett första intryck verkar det som att vanvård främst skulle ha före- kommit i fosterhem. Resultatet kan bero på vilka personer utred- ningen har nått. Forskning har visat att barn- och ungdomar som placerats på institutioner som skulle korrigera deras beteende, t.ex. ungdomsvårdsskolor, uppvisar en högre överdödlighet och social utslagning än andra placerade barn. Resultatet kan således till viss del bero på vilka personer som har haft möjlighet att delta i utred- ningens intervjuer.</P>
<P class="p120 ft38">Berättelser från samma placeringar</P>
<P class="p121 ft7">Det är 13 fosterhem som förekommer i fler än en intervjupersons berättelse. I tio av dessa 13 fosterhem rör det sig om syskon som varit placerade tillsammans. 72 institutioner förekommer i fler än en intervjupersons berättelse.</P>
<P class="p86 ft38">Sammanfattande översikt av resultaten</P>
<P class="p65 ft8">Här följer nu en kortfattad genomgång av resultaten för de åtta huvud- rubriker av vanvård som utredningen använder sig av:</P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Försummelse</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Fysiskt våld med tillhygge</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Övrigt fysiskt våld</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">Hot och hotfull situation</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft42">Utnyttjad i arbete</SPAN></P>
<P class="p125 ft14">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft42">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft42">Sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft42">Fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvång/regler/straff</SPAN></P>
<P class="p128 ft7">Den kompletta sammanställningen av de 404 intervjuerna finns i kapitel 7, Försummelse och övergrepp – resultat<SPAN class="ft38">. </SPAN>Ett fullständigt tabellmaterial finns tillgängligt i <NOBR>pdf–format</NOBR> på utredningens hem- sida för den som är intresserad.</P>
<P class="p78 ft38">Försummelse</P>
<P class="p90 ft7">Knappt 90 procent av de intervjuade har berättat att de varit utsatta för någon form av försummelse. Detta behöver inte innebära att tio procent inte varit utsatta för försummelse, bara att det inte särskilt framhållits vid intervjutillfället. Försummelsekategorin är den allra mest frekvent förekommande i utredningsmaterialet.</P>
<P class="p129 ft7">Försummelse delas in i tre grupper av vanvårdskategorier:</P>
<P class="p130 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Otillräcklig omvårdnad i fosterhem/institution, exempelvis för- summad sjukvård/tandvård, illa klädd, undermålig hygien, omkost- nadsbedrägeri, undermåliga bostadsförhållanden, bristfällig kost- hållning.</SPAN></P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Otillräcklig tillsyn av fosterföräldrar eller institutionspersonal, exempelvis vistats i farliga miljöer, lämnad utan tillsyn, miss- bruk av droger och alkohol.</SPAN></P>
<P class="p132 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Otillräcklig skolgång, exempelvis hindrats i skolarbete, för- vägrats obligatorisk skola.</SPAN></P>
<P class="p133 ft7">Försummelse har i högre utsträckning rapporterats från fosterhem än från institutioner. Utpekade förövare har mestadels utgjorts av fosterföräldrar och institutionspersonal. Anmärkningsvärt är att även myndighetsrepresentanter i den sociala barnavården också beskrivits som förövare. Försummelsekategorin fördelar sig jämt över tid. Det föreligger ingen över- eller underrepresentation med avseende på kön, etnicitet eller funktionshinder.</P>
<P class="p134 ft14">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Fysiskt våld med tillhygge</P>
<P class="p65 ft7">Denna typ av vanvård har rapporterats från såväl fosterhem som institutioner, dock mer frekvent från fosterhem.</P>
<P class="p66 ft7">Nästan hälften av de intervjuade har uppgett att de blivit slagna med tillhygge. Det föreligger ingen avgörande skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Detta gäller även för den grupp med utländsk bakgrund eller gruppen som tillhör en etnisk minoritet, exempelvis resandefolket. De har inte varit mer drabbade än resten av intervjupersonerna.</P>
<P class="p93 ft7">Intervjupersonerna ger sammantaget exempel på hundratalet olika tillhyggen som använts i samband med fysiskt våld. De vanligast före- kommande är ris, livrem, mattpiska, käpp, sopkvast, vedträ och piska.</P>
<P class="p66 ft7">Utpekade förövare har främst varit fosterföräldrar, institutions- personal, fostersyskon och skolpersonal. Fysiskt våld med tillhygge förekommer i högre utsträckning före 1960 än efter.</P>
<P class="p66 ft7">Fysiskt våld med tillhygge kan delas in i tre övergripande kate- gorier: Våld i uppfostrande syfte, våld i affekt och sadistiskt våld.</P>
<P class="p101 ft38">Övrigt fysiskt våld</P>
<P class="p92 ft8">Drygt tre fjärdedelar av intervjupersonerna uppger att de varit utsatta för övrigt fysiskt våld.</P>
<P class="p103 ft7">Det föreligger ingen över- eller underrepresentation med avseende på kön eller etnicitet.</P>
<P class="p66 ft7">Övrigt fysiskt våld rapporteras från samtliga decennier som kartläggningen omfattar med viss stigande tendens för inter- vjupersoner födda under <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p66 ft7">Den mest förekommande formen av övrigt fysiskt våld utgörs av slag med öppen hand i ansiktet, s.k. örfil, lyft eller dragen, slagen med knuten hand, knuffad kastad, sparkad/trampad och nypt.</P>
<P class="p66 ft7">Övrigt fysiskt våld har rapporterats från såväl fosterhem som institution, med någon övervikt för fosterhem. Fosterföräldrar och institutionspersonal har pekats ut som förövare i de allra flesta fall.</P>
<P class="p102 ft7">I några fall har intervjupersonerna berättat om övrigt fysiskt våld som varit förenat med livsfara, exempelvis sparkar mot huvudet och kvävningsförsök.</P>
<P class="p55 ft14">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Hot och hotfulla situationer</P>
<P class="p136 ft7">Cirka 40 procent av de intervjuade har berättat att de varit utsatta för hot och hotfulla situationer.</P>
<P class="p137 ft7">Utredningen skiljer på nio olika typer av hot:</P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Hotad till livet</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Utsatt för fysiska hot</SPAN></P>
<P class="p138 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Bevittnat fysiska hot emot andra</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">Bevittnat våld emot andra</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft42">Utsatt för hot om kastrering/sterilisering.</SPAN></P>
<P class="p138 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft42">Utsatt för hot om att bli ivägskickad</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft42">Ignorerad rädsla</SPAN></P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft42">Utsatt för religiösa hot</SPAN></P>
<P class="p138 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft42">Hot i samband med tillsynsbesök</SPAN></P>
<P class="p139 ft7">Hot i samband med tillsynsbesök har mestadels varit förknippade med att tvingas förneka övergrepp och misshandel.</P>
<P class="p13 ft7">Trettio personer beskriver att de varit hotade till livet. Vid sådana tillfällen har det även förekommit skjutvapen, kniv, yxa, etc.</P>
<P class="p17 ft7">Hot och hotfulla situationer har i störst utsträckning förekom- mit i fosterhem. Ingen över eller underrepresentation föreligger med avseende på funktionshinder eller etnicitet. Nära dubbelt så många kvinnor som män har uppgett att de bevittnat fysiskt våld mot andra eller utsatts för hot om att bli ivägskickad. Fler män än kvinnor har rapporterat om hot om sterilisering eller kastrering.</P>
<P class="p14 ft8">Yngre personer rapporterar om hot och hotfulla situationer i något högre utsträckning än de äldre.</P>
<P class="p140 ft38">Utnyttjad i arbete</P>
<P class="p90 ft7">Drygt hälften av de intervjuade har berättat att de varit utnyttjade i hårt arbete, antingen i jordbruk/skogsbruk, hushållsarbete eller i annan näringsverksamhet. För många var arbetet tungt och förenat med risker. För barnen innebar det ofta att utbildning och hälsa äventyrades och eftersattes. Antalet utnyttjade i arbete har minskat</P>
<P class="p141 ft14">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">efter 1970. Det förekom även att fosterbarn lånades ut eller hyrdes ut till andra för att arbeta utan ersättning.</P>
<P class="p102 ft7">Utnyttjad i arbete förekom huvudsakligen i fosterhem. Såväl foster- fäder som fostermödrar pekas ut som förövare. Flickor utnyttjades oftare än pojkar i hushållsarbete och pojkar i större utsträckning än flickor i jordbruk/skogsbruk. Många kvinnor rapporterar dock om att de som unga flickor utnyttjades i hårt jordbruksarbete.</P>
<P class="p82 ft38">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</P>
<P class="p65 ft8">Rapporter om vanvård i detta avseende förekommer i nästan samt- liga intervjuer (86 procent). Vanvården i detta avsnitt redovisas under 11 rubriker.</P>
<P class="p142 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft44">Negativ särbehandling</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft44">Berövad/begränsad kontakt med närstående</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft44">Kränkande tilltal</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft44">Berövad kulturell/politisk/religiös identitet</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft44">Kroppsligt integritetskränkt</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft44">Förnedrad och orättvist behandlad</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft44">Socialt isolerad/begränsad rörelsefrihet</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft44">Kontroll av kommunikation/dagbok/telefon/post</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft44">Berövad ägodel eller djur</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft45">Felaktigt diagnostiserad</SPAN></P>
<P class="p123 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft45">Tvångsabort/steriliserad</SPAN></P>
<P class="p143 ft7">Huvuddelen av vanvård i detta avseende rapporteras från foster- hem. Det förekommer i siffermaterialet inga avgörande skillnader mellan män och kvinnor förutom att kvinnor i högre utsträckning än män varit utsatta för kränkande tilltal.</P>
<P class="p102 ft7">Personer med utländsk bakgrund eller som tillhör en etnisk minori- tet, som till exempel resandegruppen, är inte över- eller underrepresen- terade i förhållande till hela gruppen, utom när det gäller att vara utsatt för kränkande tilltal.</P>
<P class="p85 ft8">De som utpekats som förövare när det gäller denna kategori av vanvård har i huvudsak varit fosterföräldrar.</P>
<P class="p144 ft14">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Sexuella övergrepp</P>
<P class="p76 ft7">Drygt hälften av alla intervjupersoner har berättat om sexuella över- grepp. En större andel av kvinnorna (61 procent) än männen (42 pro- cent) berättar att de har utsatts för sexuella övergrepp.</P>
<P class="p15 ft7">Utpekade förövare av de sexuella övergreppen har främst varit fosterfäder, fostermödrar, institutionspersonal, fostersyskon, andra placerade barn, släktingar och bekanta till fosterfamiljerna.</P>
<P class="p15 ft7">Mer än dubbelt så många intervjupersoner har rapporterat om övergrepp i fosterhem, jämfört med uppgifterna om sexuella över- grepp på institutioner.</P>
<P class="p16 ft7">Förekomst av sexuella övergrepp har inte förändrats över tid, enligt intervjupersonernas uppgifter.</P>
<P class="p17 ft7">Flera olika typer av sexuella övergrepp har beskrivits; övergrepp med eller utan våldsinslag, övergrepp med eller utan fysisk berör- ing, övergrepp med eller utan någon form av ersättning, sexuella övergrepp i kombination med olika former av hot.</P>
<P class="p16 ft7">I de allra flesta fall berättar intervjupersonerna att de som barn inte berättade om övergreppen för någon. Anledningen till detta handlade ofta om att de skämdes och anklagade sig själva eller var hotade eller kände sig rädda för vad som skulle hända om de berättade. Flera försökte berätta men blev inte trodda.</P>
<P class="p78 ft38">Fysiskt och/eller psykiskt skadliga tvång/regler/straff</P>
<P class="p61 ft7">Cirka tre fjärdedelar av intervjupersonerna uppger att de varit utsatta för <SPAN class="ft38">skadligt tvång/regler straff. </SPAN>Ingen över- eller underrepresentation före- ligger med avseende på kön, etnicitet eller funktionshinder.</P>
<P class="p17 ft7">Rapporteringen av denna typ av vanvård är relativt konstant över de åtta decennier som utredningen omfattar.</P>
<P class="p89 ft7">De vanligast förekommande kategorierna av <SPAN class="ft38">skadligt tvång/reg- ler/straff </SPAN>har i intervjupersonernas berättelser varit: nekad mat och dryck, berövats ägodelar, straffarbete, kollektiva bestraffningar, tvingad att äta/annat än mat, inlåst/utelåst.</P>
<P class="p89 ft7">Särskild uppmärksamhet har ägnats åt olika bestraffningar för säng- vätning.</P>
<P class="p13 ft8"><SPAN class="ft37">Skadligt tvång/regler/straff </SPAN>har förekommit i såväl fosterhem som på institutioner.</P>
<P class="p13 ft7">I vissa fall har det tvång intervjupersonerna varit utsatta för beskrivits och uppfattats som så obegripliga och omotiverade att de</P>
<P class="p145 ft14">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">av utredningen definierats som <SPAN class="ft38">absurda</SPAN>. När en uppsättning av regler, mer eller mindre absurda, ofta i kombination med kontroll av kroppsfunktioner samt med övergrepp och annan försummelse, beskrivs som ”ständigt pågående” och totalt dominerade tillvaron för intervjupersonerna, har detta av utredningen definierats som <SPAN class="ft38">bisarr vanvård. </SPAN>Sammanlagt har 14 intervjupersoner beskrivit att de varit utsatta för bisarr vanvård<SPAN class="ft38">.</SPAN></P>
<P class="p146 ft7">Bisarr vanvård har endast förekommit i fosterhem.</P>
<P class="p147 ft29">Tillsyn enligt lagar, intervjupersoners berättelser och aktmaterial</P>
<P class="p83 ft7">Hur och om tillsyn har genomförts och vilket ansvar den sociala barnavården hade enligt lagen, har varit angelägna frågor att belysa för utredningen.</P>
<P class="p84 ft7">I kapitel 8 har vi redovisat hur myndigheterna borde ha utfört och hur de utförde sitt ansvar gentemot intervjupersonerna när de var omhändertagna barn. Det har handlat både om hur tillsyn skulle gå till enligt lagar och handböcker, hur tillsynen praktiserades enligt upp- gifter från de 404 intervjupersonerna och i 29 fall, av deras barnavårds och socialakter. Kapitlet beskriver också vad intervjupersonerna har berättat om hur myndigheterna i övrigt agerade.</P>
<P class="p95 ft7">Den sammantagna bilden är att den sociala barnavården har brustit i sitt tillsyns- och uppföljningsansvar.</P>
<P class="p101 ft38">Rekommendationer har inte följts</P>
<P class="p65 ft7">Under mycket lång tid har rekommendationen i bl.a. handböcker varit att minst två tillsynsbesök per år skulle göras i fosterhem. Det har inte följts. Det framgår både av intervjupersonernas egna upp- gifter och de studerade arkivhandlingarna. Bland intervjuper- sonerna är det endast ett fåtal som berättat om regelbunden tillsyn.</P>
<P class="p85 ft7">En femtedel uppger att de inte fick eller minns några till- synsbesök alls. Detta kan jämföras med de uppgifter som fram- kommit i den undersökning som utredningen gjort av 29 personers barnavårds- eller socialakter. I denna urvalsgrupp hade 13 av 29 personer inga anteckningar om tillsynsbesök i sina akter. Trots akt- studiens ringa storlek bekräftar den i stort sett intervjupersonernas erfarenheter av tillsyn.</P>
<P class="p148 ft14">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Övrigt bristfälligt agerande från den sociala barnavården</P>
<P class="p149 ft7">Den sociala barnavården har även agerat bristfälligt på andra sätt. Intervjupersonerna har framfört kritik mot att myndigheter sepa-</P>
<P class="p150 ft7">rerade syskon och försvårade kontakten med biologiska föräldrar, att myndigheterna utförde placeringar på ett okänsligt och okunnigt sätt samt att myndigheterna placerade barn i olämpliga miljöer.</P>
<P class="p15 ft7">Även i de fall där barnen själva rapporterat om missförhållanden, kunde det hända att myndigheten inte vidtog några åtgärder. Det mesta av den vanvård som utredningen har kartlagt ägde rum innanför institutionernas och fosterhemmens väggar. Men det var den ansvariga myndigheten inom den sociala barnavården, vanligen barnavårdsnämnden, som skulle ha förhindrat att det fick fortgå.</P>
<P class="p151 ft46">Intervjupersonernas kommentarer om konsekvenser i vuxenlivet, överlevnadsstrategier i barndomen och vad som borde ha gjorts annorlunda</P>
<P class="p152 ft7">Under intervjun har utredarna ställt frågor till intervjupersonerna om hur det gått för dem senare i livet i fråga om exempelvis utbild- ning, relationer, arbete, sjukdom, erfarenheter av vård och behand- ling, medicinering, missbruk, och kriminalitet. En särskild fråga handlar om självmordtankar och självmordsförsök. I kapitel 9 redovisas översiktligt en sammanställning av intervjupersonernas egna kommen- tarer. Den får ses som en preliminär sammanställning. Utredningen hoppas kunna presentera en utförligare beskrivning när samtliga personer intervjuats.</P>
<P class="p60 ft38">Utbildning</P>
<P class="p90 ft7">Spridningen mellan utbildningsnivåerna bland de intervjuade är mycket stor. Det är 315 av de 404 intervjupersonerna som har full- gjort folkskola eller grundskola, ibland genom kompletterande studier på t.ex. Komvux. Men 29 personer fullgjorde aldrig den gamla folkskolan och 51 personer fullgjorde aldrig grundskolan. Det är 106 personer som genomgått en gymnasieutbildning och 61 personer (15 procent) har uppgett att de studerat på högskola eller universitet. För nio av intervjupersonerna saknas uppgifter om grundutbildning. En person har sagt sig vara analfabet.</P>
<P class="p153 ft14">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Hälsa</P>
<P class="p121 ft7">Knappt hälften av intervjupersonerna uppger att de antingen är sjuk- skrivna eller förtidspensionerade. 169 personer uppger att de har arbetat fullständigt under sitt liv. Det är 99 personer (25 procent) som uppger sig lida av, eller har haft flera och återkommande, självmordstankar. 16 procent (64 personer) har vid ett eller flera tillfällen försökt ta livet av sig.</P>
<P class="p82 ft38">Kriminalitet och drogmissbruk</P>
<P class="p154 ft7">Bland intervjupersonerna har 13 procent erfarenhet av kriminalitet, 28 procent uppger att de har eller har haft alkohol- eller nar-</P>
<P class="p155 ft7">kotikaproblem.</P>
<P class="p101 ft38">Känslomässiga konsekvenser av vanvården</P>
<P class="p65 ft7">Intervjupersonerna har delat med sig av de känslomässiga svårigheter de upplevt vanvården vara upphov till. En stor andel beskriver att de lever med starka känslor av ensamhet. De har haft svårt att knyta an till andra vilket försvårat möjligheterna till nära relationer. Många har aldrig berättat om sina upplevelser från barn- domen för någon. Det är inte ovanligt att till och med den inter- vjuades partner har hållits ovetande. Orsakerna har varit flera men en återkommande faktor har varit skammen.</P>
<P class="p85 ft7">Flera av de intervjuade har berättat om känslor av skam och skuld som har följt dem genom livet. De anklagar sig själva för att inte ha lyckats frigöra sig från händelserna i barndomen och i vissa fall för att de som barn inte lyckades undgå den vanvård de blev utsatta för.</P>
<P class="p119 ft7">Flera talar om upplevelsen av att ha förlorat sin barndom. Utred- ningen har mött redogörelser av den sorg och smärta det innebär att ha vuxit upp utan att ha fått ”vara barn”.</P>
<P class="p93 ft7">Ett begrepp som man i liknande utredningar utomlands talar om är ”loss of opportunities”, eller förlorade möjligheter. De inter- vjuade berättar i stor utsträckning om förlorade möjligheter på de flesta av vuxenlivets arenor. Utredningen har också mött en mål- medvetenhet hos de som intervjuats. Flera har trotsat många svårigheter och nått den familje- och arbetsposition de har önskat.</P>
<P class="p156 ft14">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Överlevnadsstrategier</P>
<P class="p76 ft7">Hur kunde intervjupersonerna som barn överleva den vanvård de var utsatta för? Denna frågeställning har påfallande många inter- vjupersoner haft tydliga svar på.</P>
<P class="p16 ft7">Många minns och kan beskriva hur de som barn på olika sätt försökte hantera en mer eller mindre outhärdlig vardag. Många har beskrivit att de hanterade sin situation genom att dagdrömma, skapa sig fantasivärldar och låtsaskamrater, ta dag för dag, ägna sig åt fritidsintressen eller leva på hoppet. Vissa har beskrivit att de själva förstod att det var något som var fel i det sätt på vilket de blev behandlade. De anklagade inte sig själva för det som hände, kände ingen skuld eller skam eftersom det inte var deras fel. Den insikten var betydelsefull och avgörande för hur de bemästrade sin tillvaro. För andra var det inte så.</P>
<P class="p157 ft38">Hur kunde det ha gjorts annorlunda?</P>
<P class="p76 ft7">Ett av utredningens uppdrag är att bidra med erfarenheter så att lik- nande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden. För flera intervjupersoner har det varit en av de starkaste anledningarna till att delta i utredningen; att förhindra att andra barn utsätts för vanvård, nu och i framtiden.</P>
<P class="p110 ft7">Många har berättat om sina erfarenheter och åsikter om hur den sociala barnavården/socialtjänsten hade kunnat göra annorlunda. Deras förslag har handlat om både vad den sociala barnavården hade behövt göra när de var placerade och hur socialtjänstens arbete kan för- bättras idag.</P>
<P class="p89 ft7">Förslagen handlar exempelvis om fler oanmälda tillsynsbesök, att socialtjänstemannen ska skapa en förtroendefull relation till det placerade barnet som i högre utsträckning tar hänsyn till det pla- cerade barnets rättigheter, önskningar och behov. Dessutom fram- hålls hur viktigt det är med utbildning för personal och fosterför- äldrar samt hjälp med att upprätthålla kontakt med den biologiska familjen. Det är flera intervjupersoner som menar att de själva skulle kunna göra nytta när det gäller placerade barn idag. De skulle kunna vara med och stötta barn och även socialtjänsten som pla- cerar.</P>
<P class="p158 ft7">Den samlade beskrivningen av intervjupersonerna svårigheter och symtom, överlevnadsstrategier och förslag på hur samhället kunde ha</P>
<P class="p145 ft14">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">gjort annorlunda finns i kapitel 9, Intervjupersonernas kommen- tarer.</P>
<P class="p159 ft29">Vad kan människor minnas?</P>
<P class="p69 ft7">I kapitlet efter resultatsammanställningen förs ett källkritiskt resonemang kring intervjuerna om vad vi kan minnas och vad är det vi glömmer?</P>
<P class="p66 ft7">Den presenterade forskningen visar att vi i allmänhet har våra första minnen från ca tre och ett halvt års ålder. Det är troligt att människor glömmer neutrala händelser, som av olika anledningar inte kodats in från början eller förlorats längs vägen, för att de inte varit tillräckligt intressanta eller viktiga.</P>
<P class="p67 ft7">Det är lättare att minnas upprepade händelser och traumatiska upplevelser. Studier visar att människor som varit utsatta för miss- handel och övergrepp som barn, i de fall där övergreppen finns dokumenterade, <SPAN class="ft38">underrapporterar </SPAN>när de som vuxna ska berätta om sin barndom.</P>
<P class="p86 ft38">Muntlig historia som metod</P>
<P class="p83 ft7">Eftersom vi samlat in berättelser från förfluten tid har vi använt oss av muntlig historia, arbetsmetoder som använts i historisk forsk- ning. Inom muntlig historia är intervjun oftast den viktigaste källan då skriftligt material oftast saknas om från den grupp som ska undersökas. Försummelse och övergrepp har sällan dokumenterats i de sociala journalerna.</P>
<P class="p93 ft7">För fördjupning, se kapitel 10, Källkritiken och minnet <NOBR><SPAN class="ft47">-</SPAN>en</NOBR> diskus- sion<SPAN class="ft38">.</SPAN></P>
<P class="p101 ft29">Förslag och diskussion</P>
<P class="p65 ft7">I delrapportens sista kapitel diskuterar utredaren resultatet och ger ett antal förslag. Kortfattat innebär förslagen en gottgörelseprocess för de drabbade och att regeringen bör ta initiativ till att införa sanktioner mot den som äventyrar säkerheten för samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p160 ft14">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39937x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft7">Utredaren avslutar med en kort rekommendation till kommuner och stat: följ lagarna, tillämpa den kunskap som finns på området och inför sanktioner mot dem som äventyrar barnens säkerhet.</P>
<P class="p161 ft29">Förslag:</P>
<P class="p162 ft8">Regeringen bör ta initiativ till en gottgörelse för de drabbade som innebär:</P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft49">att tillstå svenska kommuners och myndigheters bristfälliga förmåga att skydda de samhällsvårdade barnen från försum- melser och övergrepp,</SPAN></P>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft50">att be de drabbade om ursäkt,</SPAN></P>
<P class="p165 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft49">att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försummelser och övergrepp inom den sociala barnavården inte ska kunna ske i framtiden,</SPAN></P>
<P class="p164 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft50">att vidta åtgärder för upprättelse,</SPAN></P>
<P class="p166 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft50">att vidta åtgärder för rehabilitering av dem som drabbats.</SPAN></P>
<P class="p167 ft29">Bristfälligt skydd från den sociala barnavården</P>
<P class="p106 ft7">De resultat som nu presenteras i den svenska granskningen av den sociala barnavården, har motsvarigheter i andra länder. Berättelser- na från Australien, Irland, Kanada och Norge skulle kunna vara hämtade från vår utredning.</P>
<P class="p78 ft38">Försummelse och övergrepp i samhällets regi</P>
<P class="p76 ft7">Samhället, i meningen kommunernas barnavårdsnämnder eller mot- svarande, tog hand om barnen för att de skulle skyddas. Det gjordes med stöd av de lagar som reglerade den sociala barna- vården. Det har varit praktiken som brustit, inte lagar, förordningar eller handböcker.</P>
<P class="p117 ft7">Intervjupersonerna har för utredningen berättat att de utsattes för övergrepp och försummelser som ofta var långt värre än den vanvård som hade motiverat själva omhändertagandet.</P>
<P class="p16 ft7">Utpekade förövare i de enskilda fallen var ofta personer som fått ett förtroendefullt uppdrag; att ta hand om och skydda andras barn,</P>
<P class="p168 ft14">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft7">som fosterförälder eller anställd. Det innebär att <SPAN class="ft38">de här barnen fick utstå övergrepp och försummelse i samhällets regi. </SPAN>Just detta är den stora etiskt/moraliska skillnaden jämfört med brott som begåtts mot barn av enskilda personer. Det är självklart ett misslyckande främst för den sociala barnavården; att intervjupersonerna som barn inte skyddades bättre, att säkerheten var så dålig. Det motiverar en gottgörelse från stat och kommun.</P>
<P class="p82 ft38">Vem bär ansvaret?</P>
<P class="p69 ft7">Staten har ansvarat för lagstiftning och tillsyn, samt drivit ung- domsvårdsskolor eller motsvarande. Landstingen har drivit olika institutioner inom den sociala barnavården. Kommunerna har haft huvudansvaret för att godkänna, anlita och följa vården i foster- hem, men har också drivit institutioner och köpt tjänster hos pri- vata institutioner.</P>
<P class="p67 ft8">Sammanfattningsvis leder detta fram till att vårt samhälle på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt har ansvaret för de försum- melser och övergrepp som beskrivits i intervjuerna.</P>
<P class="p68 ft38">Gottgörelseprocess</P>
<P class="p121 ft7">Att de 404 intervjupersonerna inte fick det skydd från samhället som de hade rätt till som placerade i den sociala barnavården, motiverar en gott- görelse från stat och kommun. Det bör ske genom en process som innebär upprättelse för i första hand offren. Gottgörelseprocessen bör samordnas nationellt av regeringen för att bl.a. få en enhetlig och värdig form.</P>
<P class="p82 ft29">Hur kan man undvika liknande förhållanden i framtiden?</P>
<P class="p69 ft7">Utredaren har också haft uppdraget ”att dokumentera de erfaren- heter som framkommer på ett sådant sätt att de kan bidra till att liknande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden”.</P>
<P class="p170 ft51">Utredaren kommenterar Barnskyddsutredningens förslag att social- nämnden vid varje omhändertagande ska utse en särskilt ansvarig social- sekreterare för varje barn, frikopplad från ansvaret för familjehemmet eller institutionen. Den socialsekreteraren ska ansvara för uppfölj-</P>
<P class="p94 ft14">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">ningen av barnets situation och vara skyldig att besöka barnet minst fyra gånger per år, samt att då föra enskilda samtal med barnet.</P>
<P class="p171 ft7">Även departementspromemorian om förändringar i Lex Sarah- bestämmelsen<A href="#page_39"><SPAN class="ft30">5</SPAN></A>, som bl.a. innebär en rapporteringsplikt om miss- förhållanden för alla anställda inom socialtjänsten, kommenteras av utredaren.</P>
<P class="p13 ft7">Både Barnskyddsutredningens och departementspromemorians förslag är steg i rätt riktning, om de leder till en bättre kommunal praktik.</P>
<P class="p89 ft7">Tidigare har utredningen visat att lagar, föreskrifter och råd på området under många decennier varit tillfyllest, men de har inte följts av den sociala barnavården. Den bristande efterlevnaden har inte heller lett till några sanktioner. Vad talar för att kommunerna nu, helt plötsligt, skulle prioritera säkerheten för de samhälls- vårdade barnen.</P>
<P class="p107 ft7">Det bör införas sanktioner som gör det kännbart för tjänstemän och politiker att äventyra säkerheten för samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p23 ft29">Slutord</P>
<P class="p61 ft7">Avslutningsvis riktar utredaren ett tack till alla intervjuade. Tack vare deras mod och beslutsamhet, att ibland för första gången under stor vånda, berätta sin historia har Sverige nu försetts med värdefulla doku- ment som kommer att bära vittnesbörd om utsatthet och överlev- nad och hur illa det kan gå när samhället gör fel. Under tiden sedan utredningen inleddes och fram till den här delrapporten har fem av de intervjuade avlidit.</P>
<P class="p172 ft52"><SPAN class="ft39">5 </SPAN><SPAN class="ft35">Ds 2009:33. </SPAN>Förändringar i Lex <NOBR>Sarah-bestämmelsen</NOBR> m.m.</P>
<P class="p80 ft14">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39940x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p173 ft54"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft53">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p174 ft55"><SPAN class="ft55">1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">I november 2005 sändes <NOBR>TV-dokumentären</NOBR> ”Stulen Barndom”, där sex medelålders män berättade om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem. De berättade bland annat om systematiska kränkningar, våld och sexuella övergrepp. Tidigare hade några organisationer och enskilda uppvaktat dåvarande folkhälso- och socialtjänstministern Morgan Johansson och framfört liknande erfarenheter.</P>
<P class="p16 ft7">Som en följd av diskussionen som uppstod fick Socialstyrelsen i december 2005 regeringens uppdrag att bland annat bedöma omfatt- ningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den sociala barnavården under åren <NOBR>1950–1980.</NOBR> I slutet av mars 2006 lämnade Socialstyrelsen sin rap- port. Den beskrev att det hade förekommit kränkningar, övergrepp och vanvård på institutioner i Sverige, men det gick inte att bedöma omfattningen av dessa.<A href="#page_40"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">Även i Norge hade förhållandena på olika barnhem och insti- tutioner undersökts. De norska studierna hade inte heller kunnat beskriva omfattningen av missförhållanden med stöd av tillgänglig dokumentation och forskning. Däremot visade de norska erfaren- heterna att det genom att intervjua före detta barnhemsbarn gick att sammanställa och systematisera missförhållandena och koppla dem till namngivna institutioner.</P>
<P class="p14 ft8">Socialstyrelsen föreslog i sin rapport att regeringen skulle till- sätta en oberoende kommitté eller myndighet för att granska över-</P>
<P class="p175 ft52"><SPAN class="ft39">1 </SPAN>Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950– 1980? <SPAN class="ft35">Socialstyrelsen, 2006.</SPAN></P>
<P class="p176 ft14">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39941x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft7">grepp och vanvård i <SPAN class="ft38">institutioner och familjehem </SPAN>inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p178 ft8">Regeringen beslutade den 21 juni 2006 att utredningen om van- vård i den sociala barnavården skulle tillsättas.</P>
<P class="p179 ft55"><SPAN class="ft55">1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Utredningens direktiv finns som bilaga 1. Sammanfattningsvis innebär uppdraget att utredningen ska granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p180 ft7">Den sociala barnavården avgränsas i direktiven genom hänvis- ning till de lagar som gällde vid olika tidpunkter; barnavårdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjänstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Utredningen har därutöver haft kontakt med några få personer som placerades innan 1924 års barnavårdslag trädde i kraft.</P>
<P class="p95 ft7">Utredaren ska bjuda in till intervjuer som kan kompletteras med studier av arkivmaterial. I anslutning till intervjuerna ska det erbjudas psykologiskt stöd. Det ska finnas beredskap för att ta emot samtal från drabbade per telefon. Personal vid institutioner och fosterhem som har erfarenhet av vanvård ska också bjudas in.</P>
<P class="p102 ft7">Utredaren ska dokumentera vad som framkommer vid inter- vjuerna och från eventuellt arkivmaterial. Utredaren ska i en rapport sammanställa och dokumentera de erfarenheter som framkommer på ett sådant sätt att de kan bidra till att liknande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden.<A href="#page_41"><SPAN class="ft30">2 3</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft8">I direktiven framhålls också upprättelseperspektivet. ”Syftet med uppdraget är en rapport som dels skall ge upprättelse åt de drabbade, dels ge lärdom för framtiden.”<A href="#page_41"><SPAN class="ft57">4</SPAN></A></P>
<P class="p31 ft55"><SPAN class="ft55">1.3</SPAN><SPAN class="ft56">Målgrupp</SPAN></P>
<P class="p181 ft8">Fram till den 1 mars 2009 präglades utredningens planering av osäkerhet om hur många som skulle anmäla sig till intervju. Den första mars 2009 upphörde anmälningstiden. Sammanlagt kom 1 030 personer</P>
<P class="p182 ft33"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft32">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft32">Dir 2007:167, Tilläggsdirektiv 6 december 2007.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft34">Dir. 2006:75, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39942x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p26 ft58">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft7">att anmäla sig. Det innebar att de sista intervjuerna bokades in till slutet av februari 2011.</P>
<P class="p15 ft7">Osäkerheten om målgruppens storlek medförde också att reger- ingen redan i direktiven 2006 krävde att utredaren i en delrapport senast den 1 oktober 2007 skulle redovisa hur arbetet fortskred. Detta gjordes och därefter förlängdes utredningstiden.</P>
<P class="p185 ft9">Minst 250 000 barn har någon gång varit i institution eller fosterhem</P>
<P class="p152 ft7">Forskarna Marie Sallnäs och Bo Vinnerljung gjorde 2006 en beräk- ning av hur många som någon gång varit placerade i institutioner inom den sociala barnavården. Beräkningen finns återgiven i sin helhet i Socialstyrelsens rapport 2006.<A href="#page_42"><SPAN class="ft30">5 </SPAN></A>Forskarna hade då beräknat att minst 100 000 barn hade varit placerade i institution någon gång under tidsperioden <NOBR>1950–1980.</NOBR> Minst lika många hade varit placerade i fosterhem.</P>
<P class="p16 ft7">Vår utredning har andra tidsgränser både bakåt och framåt. Bakåt i tiden omfattar utredningen alla nu levande och framåt begränsas den av preskriptionstiderna, som är olika beroende på vilket brott det gäller.<A href="#page_42"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A>I praktiken har utredningen intervjuat personer som varit placerade från tidigt <NOBR>1920-tal</NOBR> till sent <NOBR>1990-tal.</NOBR></P>
<P class="p14 ft7">Sallnäs och Vinnerljungs underlag har utgjort grunden för vår beräkning av målgruppens storlek. Jämfört med Socialstyrelsens rapport har vår utredning en utökad tidsperiod. Därför har vi gjort bedömningen att fler barn, minst 250 000, varit placerade i foster- hem eller institution någon gång under tiden <NOBR>1920–1995.</NOBR></P>
<P class="p16 ft7">I gruppen med 250 000 placerade barn finns det stora skillnader. En del har varit placerade några dagar, andra har vuxit upp i foster- hem eller på institution. Utredningen har kontakt med drygt 1 000 personer som ska intervjuas innan arbetet är klart. Två förhållanden som kan synas självklara bör ändå påpekas: Utredningen är för det första inte representativ för hur samhällsvårdade barn i allmänhet haft det under sin placering och för det andra går det inte i efter- hand att få fram antal eller andel av de placerade som vanvårdats. Det senare konstaterades redan i Socialstyrelsens rapport.</P>
<P class="p79 ft62"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft60">Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950– 1980? </SPAN><SPAN class="ft61">Socialstyrelsen 2006.</SPAN></P>
<P class="p186 ft35"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft63">I kapitlet om Vanvård ur ett historiskt perspektiv redogörs för preskriptionstiderna för sexuella övergrepp. I övrigt hänvisas till brottsbalkens bestämmelser om preskriptionstider för olika brott.</SPAN></P>
<P class="p187 ft14">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39943x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Målgruppens avgränsningar – vilka personer intervjuas?</SPAN></P>
<P class="p189 ft29">Vanvårdad inom den sociala barnavården</P>
<P class="p65 ft7">Granskningen gäller personer som vårdats inom den sociala barna- vården. De ska också ha varit utsatta för vanvård eller övergrepp. Med stöd i utredningens direktiv formulerades inbjudan till inter- vju så här:</P>
<P class="p190 ft7">”Du som</P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">varit placerad av den sociala barnavården i fosterhem, barnhem eller andra institutioner, och</SPAN></P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">anser att du blivit vanvårdad och utsatt för övergrepp och/eller försummelse, fysiskt och/eller psykiskt under den tiden du varit placerad, och</SPAN></P>
<P class="p192 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">är minst 18 år och vars vård är avslutad och eventuella brott pre- skriberade, och</SPAN></P>
<P class="p193 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">vill berätta din historia, är välkommen att anmäla dig till intervju.</SPAN></P>
<P class="p194 ft7">Du som har arbetat på institution eller varit fosterförälder och vill berätta om dina erfarenheter av vanvård, är också välkommen att anmäla dig till intervju.”<A href="#page_43"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft7">Redan vid anmälan har vi gjort en preliminär bedömning om personen ifråga tillhör målgruppen. Berättar personen som ringer att det förekom vanvård, övergrepp eller försummelse kvalificerar det för att accepteras som intervjuperson.</P>
<P class="p85 ft7">När det gäller definitionen av vanvård för vi ett utförligt resone- mang i kapitel 5.</P>
<P class="p101 ft29">Vanvårdad utanför den sociala barnavården</P>
<P class="p65 ft7">Det har förekommit att personer kontaktat utredningen för att berätta om vanvård på sjukhus, barn- eller vuxenpsykiatriska kli- niker, vanvård i hemmet av adoptivföräldrar eller av ”foster- föräldrar” i privata placeringar. Att dokumentera sådan vanvård lig- ger utanför utredningens uppdrag.</P>
<P class="p85 ft8">Att utreda erfarenheter av vad som upplevts som orättvisa dom- slut, stigmatiserande läkarutlåtanden i sjukvården och orättfärdiga</P>
<P class="p195 ft35"><SPAN class="ft39">7 </SPAN>Webbsida, www.sou.gov.se/vanvard</P>
<P class="p73 ft14">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p26 ft58">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">omhändertagandebeslut i socialtjänsten, ligger också vid sidan av uppdraget.</P>
<P class="p89 ft7">Utredningen ska inte granska skälen för omhändertagandet, eller om själva omhändertagandet var motiverat. Samma sak gäller de beslut om hemtagning av barn från fosterhem eller institution som fattats av den sociala barnavården.</P>
<P class="p78 ft29">Adopterade</P>
<P class="p61 ft7">Utredningen har fram till början av 2009 intervjuat 15 personer som blivit placerade i fosterhem och sedan adopterats av sina fosterföräldrar. Intervjupersonerna har berättat om övergrepp och vanvård. I åtta av dessa intervjuer finns det minnen av vanvård från tiden då inter- vjupersonerna var fosterbarn, dvs. före adoptionen. Dessa har redo- visats bland de 404 intervjuerna i resultatsammanställningen. I några, icke redovisade fall, saknas minnen av tiden före adoptionen, men det finns allvarliga övergrepp från föräldrarna som inträffat senare.</P>
<P class="p108 ft29">Kontakt för annans räkning</P>
<P class="p61 ft7">Det har hänt att personer kontaktat utredningen för någon annans räkning. Det kan handla om egna omhändertagna barn, syskon eller partner. Då har vi gett beskedet att bara den som själv är drabbad kan anmäla sig till utredningen och få en intervjutid. Det har att göra med att vi har velat vara helt säkra på att personen ifråga helt frivilligt anmält sig till intervju och tänkt igenom vad det kan inne- bära.</P>
<P class="p196 ft29">Anställda</P>
<P class="p197 ft7">Av direktiven framgår att ”personer som har arbetat vid dessa insti- tutioner också kan ha viktig information och bör därför också omfattas av uppdraget.”</P>
<P class="p117 ft8">I de fall före detta personal har kontaktat utredningen har de intervjuats inom ramen för utredningsuppdraget. Deras uppgifter redovisas i särskild ordning i slutrapporten.</P>
<P class="p198 ft14">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Finska krigsbarn</P>
<P class="p69 ft7">När det gäller gruppen <SPAN class="ft38">finska krigsbarn </SPAN>som i stort antal togs emot i svenska familjer under andra världskriget fanns det från början inte uttryckliga regler om att de sociala myndigheterna skulle godkänna hemmen. Visserligen hade <SPAN class="ft38">Statens inspektör för fattigvård och barna- vård </SPAN>i ett brev till hjälpkommittén redan 1942 hävdat att de barn som bereddes vård i barnhem eller enskilda hem i Sverige i princip var att betrakta som fosterbarn enligt svensk lag. Men det var först 1944, i samband med hastigt påkomna och stora barntransporter, som det blev angeläget för staten att kontrollera tillstånd vid barn- hem och internat.<A href="#page_45"><SPAN class="ft30">8</SPAN></A></P>
<P class="p199 ft7">Under vinter- och fortsättningskriget flyttades många barn från Finland till de skandinaviska länderna, de flesta till Sverige. Av de 70 000 barn som sändes till Sverige återvände 55 000 till sitt hem- land efter krigets slut.</P>
<P class="p66 ft7">Under vinterkriget var det Centrala Finlandshjälpen och Nord- iska hjälpcentralen som organiserade barnförflyttningarna. De båda organisationerna bildades i december 1939 när kriget brutit ut. Den svenska organisationens uppgift var att ta emot de finska barnen i Sverige samt att ordna med bostad. Under vinterkriget var det bara friska barn som fick resa till Sverige, varför inga barnhem eller sjuk- hem upprättades. Den finska organisationens uppgift var att göra ett urval av de barn som fick åka. Barn under tolv år fick resa till Sverige under vinterkriget. De barn som var under tre år skulle resa med sina mödrar.</P>
<P class="p95 ft7">Under fortsättningskriget var det Hjälpkommittén för Finlands Barn och Socialministeriets barnförflyttningskommitté som ansvarade för för- flyttningarna. Hjälpkommitténs uppgift var att ta emot friska och sjuka barn. De friska placerades till stor del i enskilda hem men en del barn placerades på barnhem. De sjuka barnen skulle behandlas och placerades på sjukhus. <A href="#page_45"><SPAN class="ft30">9</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">Vår tolkning av skeendet innebär att om placeringen av ett krigsbarn skedde efter 1944 skulle barnavårdsnämnden godkänna de mottagande hemmen. Således omfattas erfarenheter av vanvård i dessa hem av utredningens uppdrag.</P>
<P class="p200 ft62"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft66">Rossi, Tapani, </SPAN>Räddade till livet: om en stor svensk hjälpinsats för Finlands barn <NOBR>1939–1949<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Tapani Rossi, Höör, 2008.</SPAN></P>
<P class="p201 ft35"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft34">Innala, Elin, </SPAN><SPAN class="ft52">Finska krigsbarn</SPAN>, Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhälls- vetenskap/Samhällsvetenskap, <NOBR>C-uppsats,</NOBR> Luleå, 2006.</P>
<P class="p195 ft14">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p26 ft58">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Kön, etniskt ursprung och funktionshinder</P>
<P class="p197 ft7">I direktiven framhålls särskilda förhållanden som utredningen ska granska. ”Rapporten skall beskriva om vanvården och övergreppen skiljt sig åt för flickor och pojkar beroende på bl.a. ålder, etniskt ursprung eller funktionshinder.”<A href="#page_46"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Under intervjun frågar vi om funktionshinder och om intervju- personen tillhör några av de svenska minoriteterna<A href="#page_46"><SPAN class="ft30">11 </SPAN></A>eller är invandrare. När det gäller funktionshinder vill vi betona att direktiven tolkats så att det gäller sådana funktionshinder som intervjupersonen hade som barn och som eventuellt kan ha påverkat behandlingen inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p108 ft9">Ansvarsfrågor och ekonomisk kompensation</P>
<P class="p197 ft7">Regeringen har i direktiven varit mycket tydlig vad gäller ansvars- frågor och ekonomisk kompensation: ”I uppdraget ingår inte att överväga eventuella ansvarsfrågor i det enskilda fallet eller eko- nomisk kompensation till drabbade.”<A href="#page_46"><SPAN class="ft30">12</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Utredningen antecknar de namn på förövare som intervju- personerna uppger, men utreder inte skuld- och ansvarsförhållanden i fosterhem eller institutioner som rör enskilda individer.</P>
<P class="p15 ft7">Inga frågor ställs i intervjuer eller i anmälan kring krav på eko- nomisk kompensation.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">1.4</SPAN><SPAN class="ft56">Informationsinsatser</SPAN></P>
<P class="p8 ft9">Inledande informationsinsatser</P>
<P class="p76 ft7">Utredningens hemsida har sedan hösten 2006 innehållit informa- tion om hur man anmäler sig till intervju.<A href="#page_46"><SPAN class="ft30">13 </SPAN></A>Dessutom kunde den som var intresserad där ta del av kontaktuppgifter, direktiv, den första delrapporten, rapporter från utredningar i Norge, uppgifter om expertgrupp, referensgrupp etc.</P>
<P class="p203 ft33"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft68">De svenska minoriteterna är samer, romer, tornedalingar, sverigefinnar och judar. Prop. 2008/09:158 </SPAN><SPAN class="ft62">Från erkännande till egenmakt. Regeringens strategi för de nationella minori- teterna.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft63">www.sou.gov.se/vanvard</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft7">Inledningsvis spreds också information om utredningen och möjlig- heten att bli intervjuad främst genom de föreningar som finns represen- terade i utredningens referensgrupp samt via utredningens hemsida.</P>
<P class="p66 ft7">Den delrapport som lämnades under hösten 2007 med prelimi- nära resultat från ett <NOBR>60-tal</NOBR> intervjuer och uppmärksamheten kring detta kan också sägas ha bidragit till informationsspridning.</P>
<P class="p101 ft9">Informationskampanj</P>
<P class="p69 ft7">Hösten 2008 fastställdes den 1 mars 2009 som slutdatum för att anmäla sig till intervju. I den första delrapporten hade utredningen aviserat att en informationskampanj bör pågå i cirka sex månader för att få genomslag och nå alla intresserade.</P>
<P class="p102 ft7">Informationskampanjen genomfördes med hjälp av en externt anlitad <NOBR>PR-byrå</NOBR> och den inriktades på att nå både eventuella intervjupersoner och personer i deras närhet, som exempelvis vårdpersonal, socialsekre- terare, kommunanställda och bekanta.</P>
<P class="p206 ft7">Pressmeddelandet som skickades ut den 15 oktober 2008 med information om sista anmälningsdatum, resulterade i flera radio- och <NOBR>TV-intervjuer,</NOBR> intervjuer i och/eller artiklar i de flesta lands- ortstidningarna samt notiser på många hemsidor.</P>
<P class="p93 ft7">En separat webbsida skapades där allmänheten fick hämta informa- tion i form av affischer och banners som de kunde sprida vidare. Från utredningen sändes ett brev till chefer för vård- och omsorg eller mot- svarande i varje kommun med en uppmaning om att föra informa- tionen vidare till sina anställda som kan tänkas träffa presumtiva intervjupersoner. Utredningen har också satt in annonser i tid- ningar och tidskrifter med social anknytning eller som når anställda i dessa verksamheter.</P>
<P class="p82 ft9">Föreläsningar, artiklar och framträdanden i media</P>
<P class="p92 ft7">Utredaren och sekretariatet har varit representerade i flera olika offent- liga sammanhang, föreläst om utredningsarbetet på konferenser och seminarier, årsmöten, etc. Media har ägnat utredningen stor uppmärk- samhet. Artiklar har publicerats i både rikspress och landsortspress och framträdanden i radio och TV har förekommit flera gånger under utredningstiden.</P>
<P class="p207 ft14">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p26 ft58">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft9">Har vi nått alla?</P>
<P class="p197 ft7">Utredningen får enligt direktiven inte söka upp berörda personer. Deltagandet vid intervju ska vara helt frivilligt. Det är troligt att det finns personer som fortfarande inte känner till utredningens arbete och som skulle vilja bli intervjuade. Det kan också finnas personer som känner till utredningen men som av olika skäl inte vill bli intervjuade. Den 1 mars 2009, sista anmälningsdagen till intervju, hade över 1 000 personer anmält sig.</P>
<P class="p16 ft7">Varje gång utredningen får uppmärksamhet i massmedia har nya personer hört av sig och önskat bli intervjuade. Det gällde särskilt efter delrapport 1 (2007) och under informationskampanjen hösten 2008. Sannolikt kommer det att upprepas även när denna delrap- port presenteras.</P>
<P class="p14 ft7">Det blir, en fråga för socialdepartementet att ta ställning till om, och i så fall hur, personer som anmält sig för sent ska intervjuas.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">1.5</SPAN><SPAN class="ft56">Utredningens sekretess</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Utredningens uppgifter om enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretess enligt Sekretessförordningens 3 §. Inga uppgifter om vilka personer som intervjuats eller ska intervjuas av utredningen har fått lämnas ut. Det har bl.a. också inneburit att ärendehanteringssystemet och databasen fått byggas utanför Regeringskansliets datanät. Utred- ningen har via extern konsult upphandlat egna system med hög säker- het.</P>
<P class="p117 ft7">Alla upprättade och inkomna handlingar som rör enskilda inter- vjupersoner, inklusive ljudupptagningar från intervjuerna, har antingen sparats digitalt i låsta filer, förvarats i kassaskåp eller i låst säkerhetsklassat utrymme under utredningstiden. De ska arkiveras sedan utredningen avslutats och är sekretessbelagda i 70 år.</P>
<P class="p117 ft7">All korrespondens som innehåller uppgifter om enskilds per- sonliga förhållanden har skett via rekommenderad post. Inga upp- gifter som rör individs personliga förhållanden har kommunicerats via <NOBR>e-post</NOBR> om inte intervjupersonen uttryckligen önskat det.</P>
<P class="p117 ft7">Intervjupersonerna är garanterade att de inte ska kunna identi- fieras i någon av utredningens rapporter.</P>
<P class="p209 ft14">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39949x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">1.6</SPAN><SPAN class="ft56">Psykologiskt stöd för intervjupersoner</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Erfarenheterna från bl.a. de norska granskningarna visade att inter- vjuerna kan väcka till liv känslor som är förknippade med de svåra upplevelser som intervjun berör. Frågan om att erbjuda psykolo- giskt stöd till de intervjupersoner som så önskar togs därför upp redan i direktiven till utredningen.</P>
<P class="p66 ft7">Inledningsvis diskuterade vi hur det psykologiska stödet skulle utformas. Utredningen hade kontakt med en av de psykologer som deltagit i den första granskningen av barnhem och specialskolor i Norge och som skedde i Bergen.<A href="#page_49"><SPAN class="ft30">14 </SPAN></A>Det gjordes också en utvärder- ing av den första utredningen i Bergen. Den blev också viktig för vår planering.<A href="#page_49"><SPAN class="ft30">15</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">De norska erfarenheterna pekade på att man borde, i nära anslutning till intervjuerna och med kort varsel, kunna erbjuda en serie stöd- samtal.</P>
<P class="p85 ft7">Vi tog ställning för att stödsamtalen skulle utföras av legitimer- ade psykoterapeuter. Eftersom utredningen inte bedriver hälso och sjukvård, bör den inte göra psykologiska behovsbedömningar. Stödet blev därför ett erbjudande till alla intervjuade.</P>
<P class="p102 ft7">Vi gjorde också sonderingar med experter inom hälso- och sjuk- vård, i socialdepartementet och inom Sveriges Kommuner och Lands- ting. Alla gjorde bedömningen att samhällets hälso- och sjukvård (läs landstingen) inte kunde klara kraven på tillgänglighet på ett tillfreds- ställande sätt. För att undvika en långdragen process om ansvar för stödsamtal till tidigare vanvårdade blev det nödvändigt för utred- ningen att både finansiera och upphandla tjänsten.</P>
<P class="p67 ft7">Uppdraget att tillhandahålla psykologiskt stöd till intervju- personerna gick till Förbundet S:t Lukas, som erbjuder ett nätverk av legitimerade psykoterapeuter över hela landet. Antalet stödsam- tal begränsades till åtta med syfte att bearbeta det som kom upp vid intervjun.</P>
<P class="p211 ft33"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft67">Skjerve, Jan, ”Granskning av barnevernsinstitusjoner i Bergen”, </SPAN><SPAN class="ft69">Norges barnevern </SPAN>nr 1, 2005.</P>
<P class="p212 ft73"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft70">Dyregrov, Atle & Heltne, Unni, </SPAN>Barnehjemsgranskning og mediefokusering <SPAN class="ft71">- </SPAN>deltagarnes opplevelser og vurderingar<SPAN class="ft72">, Rapport fra Senter for Krisepsykologi, Bergen 2004.</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p26 ft58">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">1.7</SPAN><SPAN class="ft56">Utredningens organisation</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Till sekretariatet rekryterades personal med erfarenhet från journa- listik, tidigare utredningsarbete, socialt arbete, psykoterapi och behandl- ing. Teamen sattes samman så att en man och en kvinna till största del skulle intervjua tillsammans. Från början fanns ett intervjuteam. Efter den första delrapporten hösten 2007 anställdes ytterligare ett.</P>
<P class="p89 ft7">En forskare med inriktning på historia och fosterbarnsvård rekry- terades tidigt för att främst förstärka utredningens forskningsmässiga kompetens och arbetet med arkivfrågor.</P>
<P class="p16 ft7">Utredningens arbete medför omfattande administrativa arbets- uppgifter omkring anmälan, genomförande av intervjuer, doku- mentation, råd och stöd per telefon och reseadministration mm. Utred- ningen hade från och med 2007 en assistent. Det utökades med en per- son våren 2008, som också kom att ansvara för utredningens informa- tionsinsats inför att möjligheten att anmäla sig till intervju skulle stängas. Under våren 2009 anställdes en arkivarie för att förstärka utredningens insamlande och analys av arkivmaterial.</P>
<P class="p157 ft9">Handledning för sekretariatet</P>
<P class="p214 ft7">Intervjuarbetet innebär stora känslomässiga påfrestningar för de anställda i sekretariatet. Därför bedömdes det som angeläget med professionell hjälp när det gällde att förstå och bearbeta informa- tionen från intervjupersonerna.</P>
<P class="p16 ft7">Känslomässigt krävande arbetsuppgifter ställer även krav på att medarbetarna tillåts bearbeta inbördes relationer. Det har också varit handledarens uppgift att hjälpa till med detta. Sekretariatet har fått handledning av samma handledare på både grupp- och individ- nivå. Handledningen startade efter cirka ett år och har sedan dess förekommit vid ett par tillfällen i månaden.</P>
<P class="p108 ft9">Expertgrupp</P>
<P class="p214 ft8">Expertgruppens uppgift har främst varit att ge utredningen råd och stöd om metodfrågor, avgränsningar och etik i utredningsarbetet.</P>
<P class="p17 ft7">Expertgruppen består av sex personer, varav fem är forskare från barn- och ungdomspsykiatri, barns behov och rättigheter, socialt arbete samt historia. En är arkivarie. Möten med expertgruppen har skett tre till fyra gånger per år.</P>
<P class="p215 ft14">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningens bakgrund, uppdrag, organisation och avgränsningar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft9">Referensgrupp</P>
<P class="p92 ft7">De senaste åren har flera intressegrupper skapats kring vanvård i den sociala barna- och ungdomsvården. Krav och påtryckningar från dessa grupper har också varit en del av bakgrunden till utred- ningen. För att hålla en kontinuerlig kontakt med dessa intressen bildades en referensgrupp med representanter för Föreningen Sam- hällets styvbarn, Föreningen Stulen barndom, Resandefolket Romanoa Riksförbund och Kvinnoföreningen för Romni.</P>
<P class="p67 ft7">Referensgruppens medlemmar har främst till uppgift att för- medla sina respektive medlemmars krav, behov och intressen till utredningen. De har också varit aktiva när det gällt att uppmuntra sina medlemmar att anmäla sig till utredningens intervjuer. Möten med referensgruppen har skett tre till fyra gånger per år.</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">1.8</SPAN><SPAN class="ft56">Studiebesök i Norge och Irland</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">För att tillvarata erfarenheter av liknande utredningar företogs två studieresor. Våren 2007 reste sekretariatet till Stavanger och sam- manträffade med representanter för den utredning som hade gjorts där i fylkesmannens regi.</P>
<P class="p102 ft7">Våren 2008 reste sekretariatet till Dublin för att träffa de två irländ- ska utredningarna som kartlagt omfattningen av övergrepp och försum- melser som förekommit i katolska barnhem.</P>
<P class="p85 ft8">Utredningen har också inhämtat information från det norska nationella kompetenscentret ”Projekt Oppreisning” vid ett besök i Stockholm hösten 2009.</P>
<P class="p217 ft14">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39952x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p218 ft54"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft53">Lagregler om den sociala barnavården</SPAN></P>
<P class="p219 ft7">Enligt direktiven omfattar utredningens uppdrag att kartlägga van- vård av pojkar och flickor som varit placerade i fosterhem och på institution med stöd av de lagar som har reglerat den sociala barna- vården sedan 1924.<A href="#page_52"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>I detta kapitel presenteras lagarna, något om bakgrunden till dem, samt hur lagstiftningen har reglerat foster- hemsvård och institutionsvård mer specifikt.</P>
<P class="p110 ft7">Långt ifrån alla aspekter av barnavårdslagstiftningen presenteras. Kapitlet belyser enbart lagstiftningen utifrån vad som har gällt för fosterhems- och institutionsplaceringar, eftersom det är vården under placeringarna som utredningen ska granska. Syftet är alltså att presentera vad lagtexterna stadgar om vård i fosterhem eller institution. Följande frågor har ställts till lagtexterna:</P>
<P class="p220 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Hur har lagtexterna definierat fosterbarn och barn på insti- tution?</SPAN></P>
<P class="p221 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Vilka regler har gällt för att få tillstånd att vårda andras barn?</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Vilka myndigheter har haft tillsynsansvar över fosterbarn res- pektive barn på barnavårdsanstalt?</SPAN></P>
<P class="p223 ft7">Kapitlet inleds med en översikt av barnavårdslagstiftningens för- ändring. Därefter besvaras ovanstående frågor.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">2.1</SPAN><SPAN class="ft56">Barnavårdslagstiftningens förändring</SPAN></P>
<P class="p224 ft8">Under hundra år har den sociala barnavården i Sverige varit reglerad i särskild lagtext. Utredningen om vanvård i den sociala barna- vården kartlägger en större del av denna tid. I det här avsnittet ges</P>
<P class="p3 ft35"><SPAN class="ft39">1 </SPAN>Dir. 2006:75.</P>
<P class="p80 ft14">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">en överblick över vilka lagar som har reglerat den sociala barna- vården och i vilka sammanhang de har tillkommit och förändrats.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft64">De första barnavårdslagarna 1902</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">De första lagar som specifikt reglerade den sociala barnavården antogs i Sverige 1902. Det var tre lagar som har kallats de första barnavårdslagarna:</P>
<P class="p66 ft38">Lag angående minderåriga förbrytare <SPAN class="ft7">som innebar att barn i åldrarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">15–18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> år som hade begått brott, kunde dömas till tvångs- uppfostran på anstalt istället för fängelsestraff.</SPAN></P>
<P class="p66 ft38">Lag om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn <SPAN class="ft7">som innebar att barn kunde skiljas från sina hem för tvångs- uppfostran och placeras antingen på institution eller i fosterhem. Lagen kom till på initiativ från skolvärlden som önskade kunna avskilja barn som uppfattades som bråkiga eller problematiska.</SPAN><A href="#page_53"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7"><SPAN class="ft38">Lag om fosterbarns vård </SPAN>som kom till som en konsekvens av att man börjat uppmärksamma överdödligheten bland små barn som vårdades i fosterhem. Genom att reglera fosterhemsvården och ställa högre krav på fosterföräldrarna hoppades staten komma till rätta med det som i samtiden kallades för fosterbarnsindustri. Följaktligen kom 1902 års lag att främst inrikta sig på barn under 7 år.<A href="#page_53"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">När de första barnavårdslagarna antogs 1902 var den kommunalt organiserade barnavården splittrad på tre kommunala myndigheter; fattigvården, hälsovårdsnämnden och skolrådet.<A href="#page_53"><SPAN class="ft30">4 </SPAN></A>Det var en anled- ning till att ny lagstiftning började diskuteras.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft64">1924 års lag om samhällets barnavård</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Vid ingången till <NOBR>1920-talet</NOBR> avslutades arbetet med en ny barna- vårdslag där ansvaret för barnavården skulle komma att centrali- seras. 1924 antogs <SPAN class="ft38">Lag (1924:361) om samhällets barnavård </SPAN>vilken innebar att varje kommun måste inrätta en barnavårdsnämnd som</P>
<P class="p229 ft62"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft66">Sundkvist, Maria, </SPAN>De vanartade barnen: mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barna- vårdsnämnd <NOBR>1903–1925<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Hjelm, Diss. Linköping : Univ.,Uppsala, 1994, s. 39ff.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft66">Sköld, Johanna, </SPAN>Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorder- ingsbyrån i Stockholm <NOBR>1890–1925<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006, s. 72.</SPAN></P>
<P class="p201 ft52"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft34">Runcis, Maija, </SPAN>Makten över barnen: [tvångsomhändertagande av barn i Sverige <NOBR>1928–1968]<SPAN class="ft35">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> Atlas, Stockholm, 2007, s. 47.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39954x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft7">fick ansvar för all kommunal barnavård.<A href="#page_54"><SPAN class="ft30">5 </SPAN></A>Det betydde bland annat att det nu var barnavårdsnämnden som avgjorde omhändertagande av barn som vanvårdades, var nödställda av fattigdom, var sjuka och värnlösa eller riskerade att bli vanartade. Det innebar även att barna- vårdsnämnden hade ansvar för att de barn som var placerade inom kom- munen, fick den vård de var berättigade till.</P>
<P class="p89 ft7">Barnavårdslagen från 1924 skilde mellan omhändertagande för skyddsuppfostran och samhällsvård. <SPAN class="ft38">Skyddsuppfostran </SPAN>innebar att barnavårdsnämnden kunde tvångsomhänderta barn som miss- handlades, som riskerade att bli vanartade eller som redan var van- artade.<A href="#page_54"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A><SPAN class="ft38">Samhällsvård </SPAN>innebar att barnen omhändertogs med för- äldrarnas eller vårdnadshavarens medgivande, t.ex. vid fattigdom eller sjukdom.<A href="#page_54"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft7">Lagen från 1924 kom att gälla till 1960 men med vissa för- ändringar. För barn som omhändertagits av den sociala barnavården och placerats i fosterhem eller på institution var det främst de lag- ändringar som gjordes 1945 som hade betydelse. Vad det innebar rent konkret redovisas i kommande avsnitt. Förändringarna tillkom på initiativ av den så kallade socialvårdskommittén som tillsatts 1937. Socialvårdskommittén hade till uppdrag att göra en översyn av svensk socialvårdslagstiftning.</P>
<P class="p16 ft7">I och med välfärdsstatens etablerande förändrades mycket på det socialpolitiska området. Sociala reformer som moderskapsunderstöd (1933), barnavårdscentraler (1937) och allmänna barnbidrag (1948) förändrade villkoren för barns uppväxt.<A href="#page_54"><SPAN class="ft30">8 </SPAN></A>Daghem, barnkolonier och fritidsaktivteter blev uppgifter för barnavårdsnämnderna. Med alla reformer fick barnavårdsnämnderna utökade ansvarsområden.<A href="#page_54"><SPAN class="ft30">9 </SPAN></A>Små kommuner visade sig dock ha svårt att kunna erbjuda medborgarna det sociala stöd som lagstiftningen gav dem rätt till. För att garantera en mer rättvis behandling gjordes en kommunsammanslagning 1952, som givetvis påverkade barnavårdsnämndernas verksamhet.<A href="#page_55"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p158 ft8">Samtidigt som det socialpolitiska arbetet pågick förändrades också synen på barn och hur de bäst skulle tas omhand. Målsättningen med</P>
<P class="p232 ft33"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft67">Runcis 2007, s. 48f.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft67">22 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft68">29 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p204 ft62"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft68">Holgersson, Leif, </SPAN>Socialtjänst: lagtexter med kommentar [i historisk belysning]: en analys av social-</P>
<P class="p233 ft62">vårdens värderingar från medeltiden fram till socialtjänstens lagar, SoL, LVM och LVU<SPAN class="ft61">, 7. rev. uppl., Tiden/Rabén Prisma, Stockholm, 1996</SPAN><SPAN class="ft77">, </SPAN><SPAN class="ft78">s. 150.</SPAN></P>
<P class="p204 ft78"><SPAN class="ft79">9</SPAN><SPAN class="ft80">Söderlind, Ingrid, ”Den sociala barnavården – i utkant av välfärdspolitiken”, i Astri Andresen m.fl,</SPAN></P>
<P class="p204 ft81">Barnen och väldfärdspolitiken. Nordiska barndomar <NOBR>1900–2000<SPAN class="ft78">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft78"> kommande 2010.</SPAN></P>
<P class="p204 ft83"><SPAN class="ft79">10</SPAN><SPAN class="ft82">Runcis 2007, s. 195f, 204.</SPAN></P>
<P class="p80 ft84">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">många av de nya reformerna var att understödja familjer så att barnen skulle kunna stanna hemma trots att föräldrarna var fattiga. Det gjordes tydligt att barnens plats var i det biologiska hemmet. Men ogifta mödrars barn ansågs fortfarande få en bättre uppväxt om de omhändertogs och placerades i fosterhem. På <NOBR>1930-talet</NOBR> fick psykiatrin ökad betydelse. Efter andra världskriget presenterades alltfler undersökningar som visade att barn hade psykiska problem som den sociala barnavården hade att hantera.<A href="#page_55"><SPAN class="ft30">11 </SPAN></A>Det fokus som tidigare hade legat på barns kroppsliga hälsa kompletterades med ett intresse för deras mentala status. Sammantaget ledde förändr- ingar i såväl socialpolitiken som uppfattningar av barns problem till att en ny barnavårdslag kom till stånd.</P>
<P class="p234 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft64">1960 års Barnavårdslag</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">År 1960 ersattes 1924 års barnavårdslag med <SPAN class="ft38">Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag). </SPAN>Den nya lagen byggde på samma huvudprinciper som tidigare när det gällde barna- vårdens organisation och ansvarsfördelning. Det nya i 1960 års barna- vårdslag var istället att samhället fick utökat mandat att ingripa i barn och ungdomars liv i förebyggande syfte. Med ökade befogenheter att ingripa följde att samhället tog ett ökat ansvar för barn och unga.<A href="#page_55"><SPAN class="ft30">12 </SPAN></A>Satsningar på fritidsverksamhet, boende för unga, yrkesrådgivning samt rådgivningsbyråer dit föräldrar, barn och unga kunde vända sig, var några av de förebyggande insatser som diskuterades.<A href="#page_55"><SPAN class="ft30">13</SPAN></A></P>
<P class="p235 ft7">Begreppet vanart avskaffades i och med 1960 års barnavårdslag. Den tidigare uppdelningen i skyddsuppfostran och samhällsvård avskaffades också. Istället föreskrev lagen att barn kunde omhändertas för sam- hällsvård (som var frivillig) eller för tvångsvård.<A href="#page_55"><SPAN class="ft30">14 </SPAN></A>En viktig skillnad gentemot tidigare lagstiftning var att barn som fyllt 15 år fick rätt att yttra sig om hur vården anordnades för dem.<A href="#page_56"><SPAN class="ft30">15</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">Dessutom rymde lagen möjligheter att förhindra det som kallades för skadliga förflyttningar av fosterbarn. Det innebar att</P>
<P class="p236 ft62"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft66">Söderlind kommande 2010; Jönsson, Ulf, </SPAN>Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rådgivningsbyrå i Stockholm <NOBR>1933–1950,</NOBR> <SPAN class="ft61">Linköpings Universitet, Diss. Linköping 1997, s. 213.</SPAN></P>
<P class="p237 ft62"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft66">Hamreby, Kerstin, </SPAN>Flickor och pojkar i den sociala barnavården: föreställningar om kön och sociala problem under <NOBR>1900-talet<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Umeå universitet, Diss. Umeå 2004, s. 54.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 1956:61 Barnavårdskommittén, </SPAN>Ny barnavårdslag: betänkande 2: förslag<SPAN class="ft61">, Stockholm, 1956, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">342–345.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft67">Hamreby 2004, s. 56; Runcis 2007, s. 229.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft63">Söderlind kommande 2010; Hamreby 2004, s. 56.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">barnavårdsnämnden kunde förbjuda föräldrar som var vårdnads- havare, att återta sina barn från fosterhem.<SPAN class="ft30">16 </SPAN>Föräldramakten för- svagades alltså.<SPAN class="ft30">17</SPAN></P>
<P class="p89 ft7">När barnavårdslagen antogs 1960 var det sociala arbetet uppdelat i tre områden som reglerades i skilda lagtexter; barnavård, nykterhets- vård och socialhjälp. Denna uppdelning började ifrågasättas alltmer, lik- som det faktum att lagarna byggde på en patriarkal människosyn där människor som uppbar samhälleligt stöd stigmatiserades och utsat- tes för tvångsåtgärder.</P>
<P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft64">1980 Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Efter många debatter och mer än tio års utredningsarbete antogs Socialtjänstlagen (SoL) 1980 som trädde i kraft 1982. Den samlade det förut uppdelade sociala arbetet under en lag.<A href="#page_56"><SPAN class="ft30">18 </SPAN></A>Barnavårds- nämnderna, liksom nykterhetsnämnderna och socialhjälpsnämnd- erna avskaffades och ersattes av en socialnämnd i varje kommun som skulle besluta om alla sociala frågor.</P>
<P class="p110 ft7">Utredningsarbetet som ledde fram till SoL syftade bl.a. till att komma till rätta med tvånget som hade en framskjuten plats i de gamla lagarna. Men en socialtjänst helt utan tvång ansågs inte möj- lig. Därför kompletterades SoL med två lagar som reglerade vård som inte kunde ske i samförstånd mellan vårdtagaren, vårdnads- havaren och socialtjänsten. De var Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (LVU) som trädde i kraft 1982. LVU ersattes 1990 med en ny lag med samma namn som med några smärre förändringar gäller idag.<SPAN class="ft30">19</SPAN></P>
<P class="p240 ft61"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft68">50 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag); </SPAN><SPAN class="ft62">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, Kungl. Socialstyrelsen, 1961:133, s. 119.</P>
<P class="p241 ft33"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft67">Runcis 2007, s. 210.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft67">Holgersson 1996, s. 243.</SPAN></P>
<P class="p242 ft72"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft85">LVU som trädde i kraft 1982 (LVU 1980:621) ersattes 1991 med LVU 1990:52. Om för- ändringen, se Lundström, Tommy, </SPAN><SPAN class="ft73">Tvångsomhändertagande av barn: en studie av lagarna,</SPAN></P>
<P class="p233 ft52">professionerna och praktiken under <NOBR>1900-talet,</NOBR> <SPAN class="ft35">Univ., Diss. Stockholm: Univ., Stockholm, 1993</SPAN><SPAN class="ft86">, </SPAN><SPAN class="ft83">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">76–79.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p176 ft84">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39957x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft88"><SPAN class="ft55">2.2</SPAN><SPAN class="ft87">Hur har lagtexterna definierat fosterbarn och barn på institution?</SPAN></P>
<P class="p121 ft7">Utredningen kartlägger vanvård som har drabbat barn som har varit placerade i fosterhem och på institution inom den sociala barna- vården. Det finns därför anledning att närmre undersöka hur fosterbarnsvård och institutionsvård har reglerats i de lagtexter som har presenterats. I detta avsnitt kommenteras vilka institutioner och vilka barn det handlade om.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Institutioner inom den sociala barnavården</SPAN></P>
<P class="p189 ft29">Begreppet barnavårdsanstalt</P>
<P class="p69 ft7">Länge användes begreppet barnavårdsanstalt i lagstiftningen. I rap- porten har vi valt att använda begreppet barnhem. Men under den period utredningen kartlägger har många olika institutioner räknats hit.</P>
<P class="p119 ft7">I 1924 års barnavårdslag inbegrep barnavårdsanstalterna barnhem för stadigvarande vård samt upptagningshem.<A href="#page_57"><SPAN class="ft30">20 </SPAN></A>I 1945 års ändring av denna lag nämndes fler typer av institutioner: spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem och barnhem för varaktig vård. Dessutom inbe- grep barnavårdsanstalter även barnkolonier och anstalter för halv- öppen barnavård (motsvarande dagens förskola).<A href="#page_57"><SPAN class="ft30">21 </SPAN></A>Uppräkningen gällde även för 1960 års barnavårdslag men denna lag inkluderade även elevhem till barnavårdsanstalterna.<A href="#page_57"><SPAN class="ft30">22</SPAN></A></P>
<P class="p199 ft7">När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 gjordes genomgripande förändringar för hela socialtjänstområdet i allmänhet och för barn- och ungdomsvården i synnerhet. Barnavårdsanstalter motsvaras i socialtjänstlagen av hem för vård eller boende (HVB). Det är insti- tutioner vars verksamhet inriktar sig på omvårdnad eller tillsyn, antingen under hela dygnet eller under en begränsad del av dagen.<A href="#page_57"><SPAN class="ft30">23</SPAN></A></P>
<P class="p244 ft33"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft67">39 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p245 ft61"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft66">39 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft67">55 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p230 ft52"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft34">Fahlberg, Gunnar, </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft35">, 13., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1984, s. 132.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39958x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Skyddshem, yrkesskola och ungdomsvårdsskola</P>
<P class="p197 ft7">Anstalter för ungdomar som omhändertagits på grund av eget bete- ende, det vill säga det som har kallats för vanart i äldre lagstiftning, samt för brottsliga handlingar, har ändrat beteckningar och huvud- män under den period som utredningen kartlägger.</P>
<P class="p15 ft7">I och med de första barnavårdslagarnas tillkomst 1902 inrättades tvångsuppfostringsanstalter och skyddshem för att kunna tvångs- omhänderta dels vanartade barn, dels unga brottslingar. Beteck- ningarna uppfostringsanstalt och skyddshem var dock inget nytt och hade använts på äldre institutioner.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">24</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">I och med 1924 års barnavårdslag där skyddsuppfostran hade skrivits in som en särskild form av omhändertagande fick staten ansvar för hur verksamheten på skyddshemmen skulle bedrivas.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">25 </SPAN></A>Men skyddshemmen kunde upprättas av landsting eller stad.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">26</SPAN></A></P>
<P class="p89 ft7">I början av <NOBR>1930-talet</NOBR> utbröt den så kallade skyddshemdebatten efter att missförhållanden på dessa institutioner hade avslöjats i pressen. Barn och ungdomar utsattes för en hård behandling och uppfostringsme- toderna liknade mer straff än vård. Dessutom riktades kritik mot att barnavårdsnämnderna misslyckats med att uppfostra de barn och ungdomar som tvångsvårdades på skyddshemmen till goda samhällsmedborgare.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">27</SPAN></A></P>
<P class="p246 ft7">1937 tog staten helt över ansvaret för skyddshemmen.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">28 </SPAN></A>1946 ändra- des beteckningen till skola tillhörande barna- och ungdomsvården. I och med 1960 års barnavårdslag fick dessa institutioner ännu ett nytt namn: ungdomsvårdsskola.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">29 </SPAN></A>Staten i egenskap av Socialstyrelsen var huvudman.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">30</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Efter en huvudmannaskapsreform som trädde i kraft 1983 över- gick ansvaret för de tidigare ungdomsvårdsskolorna, nu populärt kallade 12 <NOBR>§-hem,</NOBR> från staten till kommuner och landsting.<A href="#page_58"><SPAN class="ft30">31 </SPAN></A>Under en period av tio år drev inte staten några institutioner inom social- tjänsten, men 1993 återfördes ansvaret på staten. Då blev statens</P>
<P class="p247 ft62"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft68">Söderlind, Ingrid, </SPAN>Barnhem för flickor: barn, familj och institutionsliv i Stockholm <NOBR>1870–1920<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Stockholmia, Diss. Linköping : Univ., Stockholm, 1999, s. 63f.</SPAN></P>
<P class="p241 ft33"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft67">44 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård. Se även Runcis 2007, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft67">43 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft68">Runcis 2007, s. </SPAN><NOBR>124–127.</NOBR></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft68">Kungl. Maj:ts stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft68">Runcis 2007, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft68">64 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft63">Fahlberg 1984, s. 151.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39959x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">institutionsstyrelse huvudman för de särskilda ungdomshem som 12 <NOBR>§-hemmen</NOBR> nu kom att kallas.<A href="#page_59"><SPAN class="ft30">32</SPAN></A></P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Åldersgränser för omhändertagna barn</SPAN></P>
<P class="p248 ft8">Åldergränserna för omhändertagna barn har förskjutits över tid. Enligt 1924 års lag om samhällets barnavård utgjordes foster-</P>
<P class="p245 ft7">barnen av barn under 16 år som fostrades mot ersättning hos andra än föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare. Barnhemsbarn räknades också till gruppen fosterbarn oavsett om ersättning betalades för deras vård eller inte.<A href="#page_59"><SPAN class="ft30">33 </SPAN></A>När barnavårdslagen trädde i kraft 1926 innebar det en höjning av åldersgränsen för vilka fosterbarn som stod under tillsyn enligt lagen. Tidigare hade lagstiftningen endast gällt barn under 7 år. Höjningen till 16 års ålder skedde emellertid inte omgående utan successivt med en åldersgrupp per år. Det dröjde alltså till 1935 innan alla fosterbarn under 16 år stod under barnavårdsnämndernas tillsyn.<SPAN class="ft30">34</SPAN></P>
<P class="p93 ft7">I den ändring av 1924 års barnavårdslag som gjordes 1945 skildes barn på barnavårdsanstalt ut från fosterbarnen. Kontrollen över barn på barnavårdsanstalt och fosterbarn fick nu skilda bestämmelser. Ersätt- ningskriteriet för fosterbarnen togs bort. Fosterbarn var barn under 16 år som fostrades hos andra än föräldrarna eller särskilt förordnad för- myndare. Genom särskilt beslut kunde barnavårdsnämnden förskjuta åldergränsen två år och somliga fosterbarn kunde därmed stå under kontroll tills de hade fyllt 18 år.<A href="#page_59"><SPAN class="ft30">35</SPAN></A></P>
<P class="p70 ft7">Skyddshemmen var från och med 1924 års barnavårdslag avsed- da för barn som hade omhändertagits för skyddsuppfostran. Para- grafen om skyddsuppfostran innehöll två åldersgränser som var kopplade till skälen för omhändertagandet. Barn som omhänder- togs för misshandel eller vanvård i föräldrahemmet skulle vara under 16 år. Barn som omhändertogs för vanart skulle vara under 18 år.<A href="#page_59"><SPAN class="ft30">36 </SPAN></A>Skydds- hemmen reglerades i Kungl. Maj:ts stadga (1937:860) för skyddshem- men. Tillsynen över skyddshemmen utfördes av en skyddshemsin- spektör, tillförordnad av Kunglig Maj:t.</P>
<P class="p249 ft33"><SPAN class="ft59">32</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">2009-11-25</SPAN></NOBR> Nationalencyklopedin <NOBR>http://www04.sub.su.se:2057/lang/särskilda-ungdomshem</NOBR></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft67">1 mom 49 §, Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">34</SPAN><SPAN class="ft68">Söderlind kommande 2010.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft66">1 mom 49 §, Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om sam- hällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft63">22 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39960x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft7">I och med 1960 års lag om samhällets vård av barn och ungdom kunde tillsynen för fosterbarnen fortsätta högst tre år efter att barnet fyllt 16 år. Men barn i åldrarna <NOBR>16-19</NOBR> år benämndes inte som foster- barn.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">37 </SPAN></A>Barnavårdsanstalterna var till för barn under 18 år.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">38 </SPAN></A>På ung- domsvårdsskolor kunde ungdomar som var 18 år och äldre pla- ceras. De skulle då skrivas ut före 21 års ålder.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">39 </SPAN></A>Alltså såg ålders- gränserna lite olika ut för fosterbarn respektive barnhemsbarn och barn på ungdomsvårdsskola.</P>
<P class="p110 ft7">När SoL och LVU trädde i kraft 1982 togs själva begreppen fosterbarn och barn på barnavårdsanstalt bort ur lagstiftningen. Istället talade man om underåriga som togs emot för stadigvarande vård och fostran i annans hem. Underårig var person under 18 år. Unga som vårdades på grund av eget beteende kunde ges vård även efter 18 år enligt LVU. Som längst kunde vården pågå tills den unge var 20 år, 6 månader minus 1 dag.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">40 </SPAN></A>Denna åldersgräns försköts till 21 år 1985.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">41</SPAN></A></P>
<P class="p250 ft88"><SPAN class="ft55">2.3</SPAN><SPAN class="ft87">Vilka regler har gällt för att få tillstånd att vårda andras barn?</SPAN></P>
<P class="p251 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Fosterhem</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Sedan den första fosterbarnslagen inrättades i Sverige 1902 har det förts en livlig diskussion om huruvida blivande fosterföräldrar måste söka till- stånd, så kallad koncession, för att få ta emot andras barn i sin vård.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">42 </SPAN></A>1924 års lag om samhällets barnavård krävde endast att fosterför- äldrar skulle anmäla till barnavårdsnämnden i den kommun där de bodde att de hade tagit emot fosterbarn. Det skulle ske inom två dagar om hemmet var beläget i en stad eller köping, och inom åtta dagar om hemmet låg på landsbygden.<A href="#page_60"><SPAN class="ft30">43 </SPAN></A>Detta innebar att foster- hemmen inte behövde kontrolleras av myndigheterna innan barnen placerades där.</P>
<P class="p252 ft8">Koncession för fosterhem infördes för första gången 1945. Men det gällde bara om fosterföräldrarna tog emot ett spädbarn under</P>
<P class="p232 ft33"><SPAN class="ft59">37</SPAN><SPAN class="ft67">46 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft67">55 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">39</SPAN><SPAN class="ft68">67 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">40</SPAN><SPAN class="ft68">5 § Lag (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">41</SPAN><SPAN class="ft68">5 § Lag (1985:396) om ändring av lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">42</SPAN><SPAN class="ft68">Sköld 2006, s. </SPAN><NOBR>83–87.</NOBR></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">43</SPAN><SPAN class="ft63">1 mom 51 §, Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39961x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">ett års ålder. Fosterhemmet skulle då godkännas innan barnet pla- cerades där. För barn som var äldre än ett år gällde fortfarande anmälningsplikt. Anmälan från fosterföräldrarna skulle lämnas till barnavårdsnämnden en vecka innan barnet anlände till hemmet.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">44 </SPAN></A>Att försumma anmälningsplikten var ett brott som straffades med böter.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">45</SPAN></A></P>
<P class="p180 ft7">Först i och med barnavårdslagen 1960 infördes koncessions- tvång för alla barn oavsett ålder. Blivande fosterföräldrar blev nu tvungna att söka tillstånd för att få ta emot fosterbarn hos barna- vårdsnämnden i sin kommun.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">46 </SPAN></A>Ett förtydligande i handboken<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">47 </SPAN></A><SPAN class="ft38">Samhället och barnen, </SPAN>som riktades till praktikerna inom den sociala barnavården, visar att tillstånd i regel endast kunde utfärdas för ett namngivet barn. Barnavårdsnämnden kunde inte ge ett generellt godkännande till en familj som ville bli fosterfamilj.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">48</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">Genom en lagändring 1969 kunde barnavårdsnämnden göra en till- ståndsprövning utan att en formell ansökan inkommit från fosterför- äldrarna. Genom samma lagändring blev det möjligt för barnavårds- nämnden att inhämta ett förhandsbesked om fosterhemmet (t.ex. från annan barnavårdsnämnd). Förhandsbesked hade praktiserats informellt tidigare, men då fanns ingen möjlighet att överklaga. Systemet med förhandsbesked praktiserades framförallt då det var fråga om fosterhem/adoptivhem för utländska barn. Även om för- handsbeskedet förklarade fosterhemmet som lämpligt måste barna- vårdsnämnden ta ett nytt beslut om att ge tillstånd för det särskilda namngivna barnet.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">49</SPAN></A></P>
<P class="p253 ft7">I och med att socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 ändrades benämningen från tillstånd till medgivande. Medgivande att ta emot underårig utfärdas av vårdnadshavarens hemkommun (vistelsekom- munen) innan barnet placerades där.<A href="#page_61"><SPAN class="ft30">50 </SPAN></A>Koncession, tillstånd eller</P>
<P class="p254 ft61"><SPAN class="ft59">44</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">1–2</SPAN></NOBR> mom 51 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om sam- hällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">45</SPAN><SPAN class="ft66">73 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft59">46</SPAN><SPAN class="ft67">47 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft66">Vi har valt att i fortsättningen använda begreppet handbok för litteratur som har tolkat hur lagtexterna borde tillämpas i praktiken. Dessa böcker har också använts som undervisnings- litteratur och rådgivningslitteratur för yrkesfolk.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft66">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft61">, 7, [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1965, s. 234.</SPAN></P>
<P class="p255 ft72"><SPAN class="ft59">49</SPAN><SPAN class="ft70">47 § Lag (1969:151) om ändring i barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97). Se även Höjer, Karl J., </SPAN><SPAN class="ft73">Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj</SPAN>,</P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft72">10.</SPAN><SPAN class="ft32">uppl., Norstedt, Stockholm, 1971, s. 272.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">50</SPAN><SPAN class="ft63">25, 30 §§ Socialtjänstlag (1980:620).</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39962x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">medgivande att vårda fosterbarn har således alltid utfärdats av den kommun fosterhemmet var beläget i (vistelsekommun).</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft64">Barnavårdsanstalter</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Anmälningsplikten i 1924 års barnavårdslag gällde även barn som togs in på barnhem. Det hände att biologiska föräldrar, på grund av olika omständigheter, själva tvingades söka upp ett barnhem och lämna sina barn där. Föreståndaren eller föreståndarinnan skulle göra anmälan till barnavårdsnämnden om vilka barn som togs in på barnhemmet.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">51 </SPAN></A>Koncession för enskilda barnhem infördes 1931.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">52</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Barnhem kunde inrättas av kommun eller landsting. Själva inrättandet av ett barnhem skulle följas av en plan som skulle god- kännas av länsstyrelsen i det län där hemmet skulle ligga. Läns- styrelsen skulle pröva om barnen kunde få tillfredsställande vård med hänsyn till barnhemmets läge, dess utrymme och inredning.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">53</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">År 1945 genomfördes en landstingsreform. Det inverkade bland annat på bestämmelserna för barnavårdsanstalterna. Från och med 1945 blev landstingen eller med dem jämförbara städer huvudmän för barnavårdsanstalterna.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">54 </SPAN></A>Landstingen ansvarade för att det fanns ett tillräckligt antal barnhem av olika slag inom landstingsområdet. Tillstånd att inrätta barnhem skulle ges av Socialstyrelsen.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">55 </SPAN></A>Dessa bestämmelser återkom även i 1960 års lag om samhällets vård av barn och ungdom.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">56</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft7">I och med att SoL trädde i kraft 1982 blev det återigen läns- styrelserna som skulle ge tillstånd för inrättandet av anstalter för barn, det som numer kallas HVB.<A href="#page_62"><SPAN class="ft30">57 </SPAN></A>Tillstånd att inrätta barnavårds- anstalter har således under olika tidpunkter utfärdats av läns- styrelser och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p257 ft33"><SPAN class="ft59">51</SPAN><SPAN class="ft67">51 §, Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">52</SPAN><SPAN class="ft60">Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården </SPAN><NOBR>1950–1980?<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Socialstyrelsen, Stockholm, 2006, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft67">41 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft60">Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950– 1980?</SPAN><SPAN class="ft61">, Socialstyrelsen, Stockholm, 2006, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">55</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">40–41</SPAN></NOBR> §§ Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">56</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">56–57</SPAN></NOBR> §§ Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag); 6 § Kungl. Maj:ts stadga (1960:595) för barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">57</SPAN><SPAN class="ft63">68 § Socialtjänstlag (1980:620).</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft88"><SPAN class="ft55">2.4</SPAN><SPAN class="ft87">Vem hade tillsynsansvar för fosterbarn respektive barn på barnavårdsanstalt?</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Fosterbarn har många gånger bott i fosterhem som var belägna utanför den kommun som placerade barnen. Det gäller även många barn som placerades på anstalter. Flera barnavårdsnämnder har på så sätt varit inblandade i ett barns placering: å ena sidan den pla- cerande kommunens barnavårdsnämnd, å andra sidan vistelsekom- munens barnavårdsnämnd. En viktig fråga för utredningen är hur tillsynen av barnens placeringar skulle skötas och sköttes. En mer ingående undersökning av tillsynen redovisas i kapitel 8, ”Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun”. För att utredningen ska kunna säga något om vilka som har brustit i tillsyn är det viktigt att urskilja den placerande kommunens och vistelsekom- munens ansvarsområden, vilket görs i det här avsnittet.</P>
<P class="p95 ft7">Sammanfattningsvis kan sägas att vistelsekommunernas barna- vårdsnämnder har haft ett övergripande ansvar för tillsynen av pla- cerade barn fram till 1980 års socialtjänstlag. Då överfördes ansvaret på den placerande kommunens socialnämnd. Men vistelse- kommunen fortsatte att ha ett visst ansvar för att det anlitade foster- hemmet var lämpligt. Stockholm, och till en början även Malmö, hade egna inspektörer som utförde tillsyn över barn som var placerade i andra kommuner.</P>
<P class="p67 ft7">Lagstiftningen har reglerat tillsyn av barn i fosterhem och barn i barnavårdsanstalter olika. Därför är avsnittet disponerat så att först presenteras vad som har gällt för tillsyn av fosterhem och därefter vad som har gällt för barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft64">Tillsynsansvar för fosterbarn</SPAN></P>
<P class="p189 ft29">Vistelsekommunens ansvar <NOBR>1924-1960</NOBR></P>
<P class="p65 ft7">Den löpande tillsynen av fosterhemmen var vistelsekommunens barnavårdsnämnds ansvar fram till 1960. I 1924 års lag om sam- hällets barnavård stadgades att barnavårdsnämnden hade ansvar att tillse barn som vistades inom kommunen. I lagstiftningen påtalades att barnavårdsnämnden hade särskilt ansvar att utöva kontroll över fosterbarnsvården.<A href="#page_63"><SPAN class="ft30">58 </SPAN></A>Med det avsågs den fosterbarnsvård och barn- hemsvård som bedrevs inom kommunen.</P>
<P class="p87 ft35"><SPAN class="ft39">58 </SPAN>2, 52 §§ Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</P>
<P class="p73 ft14">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39964x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Det fanns särskilda bestämmelser som reglerade hur en barna- vårdsnämnd skulle förhålla sig om fosterbarn som placerats av annan kommun for illa i fosterhem inom vistelsekommunen. Då skulle vistelsekommunens barnavårdsnämnd rapportera detta till den pla- cerande kommunens barnavårdsnämnd. Om en sådan underrättelse inte ledde till åtgärd från den placerande kommunens sida skulle vistelsekommunens barnavårdsnämnd antingen själv agera (t.ex. genom att förflytta barnet) eller genom att anmäla problemet till länsstyrel- sen.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">59</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">Den placerande kommunens tillsynsansvar är inte uttalat i 1924 års lag om samhällets barnavård. Det enda som anges är att vissa barnavårdsnämnder, som hade ordnat ”betryggande anordningar för tillsyn av barn” utom den egna kommunen kunde ansöka om befrielse från lokal tillsyn.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">60 </SPAN></A>Det innebar att dessa barnavårds- nämnder själva övervakade de fosterhem de anlitat genom särskilt anställda inspektörer eller lokalombud.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">61 </SPAN></A>1940 hade Stockholm, Malmö och Allmänna barnhuset sådana inspektörer.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">62 </SPAN></A>Senare fanns resande fosterbarnsinspektörer endast i Stockholm.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">63</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft7">Vistelsekommunens ansvar för tillsynen kvarstod även efter den omarbetning av barnavårdslagen som gjordes 1945.<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">64 </SPAN></A>Av hand- böcker som skulle vägleda barnavårdens tjänstemän i deras arbete framgår också att tillsynen i praktiken främst skulle utföras av vistelse- kommunens barnavårdsnämnd. En formulering som återkommer i flera upplagor av handboken <SPAN class="ft38">Samhället och barnen </SPAN>är: ”Den enda nämnd, som kan utöva en effektiv tillsyn, är nämnden i den kommun, där fosterhemmet är beläget.”<A href="#page_64"><SPAN class="ft30">65 </SPAN></A>Författaren till <SPAN class="ft38">Samhället och barnen, </SPAN>Karl J Höjer, påpekade dock att den placerande kommunen ändå borde ta visst ansvar även om lagstiftningen endast tillskrev vistelsekom- munens ansvar för fosterbarnskontrollen:</P>
<P class="p260 ft11">… förefintligheten av denna fosterbarnskontroll minskar icke ansvaret för den barnavårdsnämnd, som själv omhändertagit barnet och placerat det i fosterhemmet eller barnhemmet i den andra kommunen. Då</P>
<P class="p232 ft33"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft67">58 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft67">60 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft68">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 40.</P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">62</SPAN><SPAN class="ft68">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn<SPAN class="ft61">, Norstedt, Stockholm, 1940, s. 213.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">63</SPAN><SPAN class="ft68">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn<SPAN class="ft61">, 3. uppl., Stockholm, 1950, s. 223.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">64</SPAN><SPAN class="ft68">53 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p242 ft72"><SPAN class="ft59">65</SPAN><SPAN class="ft85">Höjer 1940, s. 213; Höjer 1950, s. 222; Höjer, Karl J., </SPAN><SPAN class="ft73">Samhället och barnen: svensk lagstif- tning till skydd och stöd för barn och familj</SPAN>, 4. uppl., Norstedt, Stockholm, 1955, s. 282.</P>
<P class="p261 ft14">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39965x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft11">denna nämnd icke själv kan direkt fullgöra sin övervakning, bör den istället genom regelbundna förfrågningar hos barnavårdsnämnden i barnets vistelsekommun förvissa sig om att allting är som det ska vara.<A href="#page_65"><SPAN class="ft89">66</SPAN></A></P>
<P class="p263 ft46">Både vistelsekommunens och placerande kommunens ansvar <NOBR>1960–1982</NOBR></P>
<P class="p92 ft7">I 1960 års barnavårdslag och tillhörande kungörelse för foster- barnsvården var det fortfarande vistelsekommunens barnavårds- nämnd som hade ansvar att utföra tillsynen över alla fosterbarn inom kommunen.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">67 </SPAN></A>Men kraven på den placerande kommunens barna- vårdsnämnd, kallat befattningsnämnd, var mer uttalade än tidigare.</P>
<P class="p85 ft7">I det kapitel i barnavårdslagen som rörde omhändertagna barns behandling stadgades att det var barnavårdsnämnden som hade omhändertagit barnet och placerat det som skulle se till att barnet fick en god vård, fostran och utbildning.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">68 </SPAN></A>Om barnet for illa under sin placering var det den placerande kommunens ansvar att vidta åtgärder.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">69 </SPAN></A>I kapitlet som rör fosterbarnsvården angavs att den pla- cerande kommunen omedelbart skulle anmäla till vistelsekom- munen om ett barn hade placerats i fosterhem där.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">70 </SPAN></A>Den placer- ande kommunen skulle även lämna upplysningar till vistelsekom- munen som kunde underlätta tillsynen.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">71 </SPAN></A>Det var dock fortfarande vistelsekommunens ansvar att utföra fortlöpande tillsyn såvida pla- ceringskommunen inte hade beviljats befrielse från lokal tillsyn. Sådan befrielse beviljades, liksom tidigare, endast barnavårds- nämnder som kunde garantera att de kunde inspektera fosterhem på orter utanför den egna kommunen.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">72</SPAN></A></P>
<P class="p253 ft7">Fördelningen av ansvarsbördan mellan placerande kommun och vistelsekommun är inte helt tydlig i lagstiftningen. I Social- styrelsens <SPAN class="ft38">Råd och anvisningar, </SPAN>samt i handboken <SPAN class="ft38">Samhället och barnen </SPAN>fördelas dock ansvaret för tillsynen av fosterbarnen jämnt mellan placerande kommun och vistelsekommun.<A href="#page_65"><SPAN class="ft30">73 </SPAN></A>Dessa texter</P>
<P class="p210 ft33"><SPAN class="ft59">66</SPAN><SPAN class="ft67">Höjer 1940, s. 181.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">67</SPAN><SPAN class="ft67">49 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">68</SPAN><SPAN class="ft68">35 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">69</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">39–40</SPAN></NOBR> §§ Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">70</SPAN><SPAN class="ft68">52 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">71</SPAN><SPAN class="ft68">6 § Kungl. Maj:ts kungörelse (1960:594) om fosterbarnsvård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">72</SPAN><SPAN class="ft68">52 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p264 ft92"><SPAN class="ft59">73</SPAN><SPAN class="ft90">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft91">, 9. uppl., Norstedt, Stockholm, 1969, s. 253; Fahlberg, Gunnar & Widén, Kerstin, </SPAN>Samhället och barnen: svensk</P>
<P class="p68 ft14">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">tolkar lagen som att båda kommunerna hade tillsynsansvar. I <SPAN class="ft38">Råd och anvisningar </SPAN>uttrycktes detta så här:</P>
<P class="p265 ft11">Om fosterhemmet är beläget inom annan kommun än den, vars barna- vårdsnämnd har befattningen med barnet, faller tillsynsskyldighet på båda kommunernas nämnder. Den fortlöpande tillsyn, som ingår i befattningen med barnet, måste därvid i regel huvudsakligen utövas genom förmedling av den nämnd, som har fosterbarnstillsynen. Före- komsten av fosterbarnstillsynen minskar emellertid inte på något sätt det ansvar för barnet, som åtföljer befattningen med detsamma. På den nämnd, som har befattningen med barnet, faller sålunda helt skyldig- heten att vidtaga de praktiska och ekonomiska arrangemang, som kan visa sig nödvändiga, för att kravet på god vård och fostran och erford- erlig utbildning skall kunna anses uppfyllt.</P>
<P class="p266 ft7">Vistelsekommunen skulle alltså utföra tillsynen men det var den placerande kommunens ansvar att se till att tillsynen blev av.</P>
<P class="p23 ft29">Den placerande kommunens ansvar 1982 <NOBR><SPAN class="ft93">-</SPAN>och</NOBR> framåt</P>
<P class="p106 ft7">I och med att SoL och LVU trädde i kraft 1982 övergick det huvud- sakliga ansvaret för placerade barn till den placerande kommunen. Detta skiljer sig från tidigare lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden för att det barn som nämnden placerat i familjehem eller hem för vård och boende får god vård.<A href="#page_66"><SPAN class="ft30">74 </SPAN></A>I handboken <SPAN class="ft38">Sam- hället och barnen </SPAN>förstås detta som att: ”Det är den nämnd som har beslutat om placeringen som har ansvaret för barnet under den tid som placeringen pågår.”<A href="#page_66"><SPAN class="ft30">75 </SPAN></A>Men vistelsekommunens socialnämnd ansvarar ändå för att fosterhemmet barnet placeras i är lämpligt. Annat ansvar som tillkommer vistelsekommunen är att se till att placerade barn får åtnjuta samma service som andra barn i kom- munen, t.ex. när det gäller förskola, skola och fritidsinsatser.<A href="#page_66"><SPAN class="ft30">76 </SPAN></A>Pla- cerande kommun och vistelsekommun har alltså ett gemensamt ansvar för de placerade barnen.</P>
<P class="p267 ft73">lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft72">, 12 [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1977, s. 215; </SPAN>Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor<SPAN class="ft72">, Kungl. Socialstyrelsen, 1961:137, s. 39.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">74</SPAN><SPAN class="ft68">22 § Socialtjänstlag (1980:620); 5§ Lag (1980:621)med särskilda bestämmelser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">75</SPAN><SPAN class="ft67">Fahlberg 1984, s. 130.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">76</SPAN><SPAN class="ft63">Fahlberg 1984, s. 130f.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft64">Tillsynsansvar för barn på barnavårdsanstalt</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Tillsynen över barn på barnavårdsanstalt har skilt sig från tillsynen över fosterbarnen i flera avseenden. Den tillsyn som beskrivs i lag- text har främst varit inriktad på tillsyn av själva anstalterna, inte på de enskilda barnen. Dessutom har tillsynsansvaret vilat på andra instanser än barnavårdsnämnden. Såväl länsstyrelser som Social- styrelsen har haft betydande ansvar.</P>
<P class="p82 ft29"><NOBR>1924–1945</NOBR> Vistelsekommunens och länsstyrelsens ansvar</P>
<P class="p65 ft7">I 1924 års barnavårdslag var det vistelsekommunens barnavårds- nämnd som hade ett övergripande ansvar för de barn som vistades inom kommunen och som behövde vård och uppfostran.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">77 </SPAN></A>Barna- vårdsnämnden skulle ombesörja tillsynen över de verksamheter som ingick i fosterbarnsvården vilket inkluderade barnhemmen. Det var barnavårdsnämndens uppgift att undersöka att barnhem- men inom kommunen gav en tillfredsställande vård beträffande den materiella standarden och en trygg, utvecklande vistelsemiljö.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">78</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">Det låg även på vistelsekommunens ansvar att kontakta den placer- ande barnavårdsnämnden om missförhållanden upptäcktes.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">79 </SPAN></A>Barna- vårdsnämnden som placerat barnet i annan kommun, hade i sin tur anmälningsskyldighet och var därmed tvungen att anmäla placeringen till vistelsekommunen.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">80</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft7">Vid sidan om barnavårdsnämnderna så hade länsstyrelsen till- synsansvar över de barnhem som var belägna inom länet. Läns- styrelsen skulle även stötta barnavårdsnämnderna i deras verksam- het och biträddes i denna uppgift av särskilda barnavårdskon- sulenter.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">81 </SPAN></A>Om missförhållanden på barnhem upptäcktes, var det länsstyrelsens skyldighet att se till att de åtgärdades. Om det var nödvändigt, hade de befogenhet att förbjuda vidare vistelse för barn på barnhemmet ifråga.<A href="#page_67"><SPAN class="ft30">82</SPAN></A></P>
<P class="p199 ft8">Statens inspektör för fattigvård och barnavård ansvarade för att barnavårdens verksamheter utvecklades och genomfördes enligt gällande bestämmelser.<A href="#page_67"><SPAN class="ft57">83</SPAN></A></P>
<P class="p268 ft33"><SPAN class="ft59">77</SPAN><SPAN class="ft67">2 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">78</SPAN><SPAN class="ft67">59 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">79</SPAN><SPAN class="ft68">58 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">80</SPAN><SPAN class="ft68">34 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">81</SPAN><SPAN class="ft68">20 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">82</SPAN><SPAN class="ft68">42 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">83</SPAN><SPAN class="ft63">21 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39968x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29"><NOBR>1945–1960</NOBR> Fortsatt ansvar för vistelsekommun och länsstyrelse</P>
<P class="p197 ft7">Barnavårdsanstalter fick särskilda bestämmelser i 1945 års ändring av 1924 års barnavårdslag. Barn på barnavårdsanstalt bröts ut ur den allmänna fosterbarnskontrollen och behandlades i särskilda para- grafer.</P>
<P class="p16 ft7">Precis som med fosterbarnstillsynen var det vistelsekommunens barnavårdsnämnd som hade ansvar för den löpande tillsynen över barnavårdsanstalterna. Men det finns ingen uttalad skrivning i lag- texten om att det var de enskilda barnen på barnavårdsanstalter som barnavårdsnämnden skulle övervaka. Det var verksamheten på barnavårdsanstalterna som stod i fokus.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">84 </SPAN></A>Om det även inbegrep tillsyn av enskilda barn är svårt att utläsa.</P>
<P class="p99 ft7">En nyhet i lagändringen 1945 för fosterbarnens del var att barna- vårdsnämnden skulle se till att de fick en god och passande utbildning.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">85 </SPAN></A>Motsvarande skrivning för barn som vårdades på barnavårdsanstalt saknas. Men i handböckerna omfattas alla placerade barn, såväl barna- hemsbarn som fosterbarn, av kravet på väl tillgodosedd utbildning.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">86</SPAN></A></P>
<P class="p99 ft7">Länsstyrelsernas ansvar blev tydligare i och med ändringen av lagen 1945. Genom sina barnavårdsassistenter, skulle de samla in upp- gifter från barnhemmen om hur många och vilka barn som vårdats i sam- manlagt över ett år. Denna registrering skulle ske en gång i halvåret.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">87</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">1945 förstärktes det övergripande ansvaret över landets barna- vårdsanstalter med att Socialstyrelsen tilldelades tillsynsansvaret över barnavårdsanstalternas verksamhet.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">88 </SPAN></A>Dessutom fick Socialstyrelsen befogenhet att i vissa fall befria anstalter från barnavårdsnämndens till- syn.<A href="#page_68"><SPAN class="ft30">89 </SPAN></A>Statens inspektör för fattigvård och barnavård skulle biträda Socialstyrelsen i den rådgivande delen av tillsynsansvaret.</P>
<P class="p269 ft61"><SPAN class="ft59">84</SPAN><SPAN class="ft68">1 mom 42 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om sam- hällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">85</SPAN><SPAN class="ft68">53 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p241 ft33"><SPAN class="ft59">86</SPAN><SPAN class="ft67">Höjer 1950, s. 191.</SPAN></P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">87</SPAN><SPAN class="ft68">41 § 2 mom Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om sam- hällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">88</SPAN><SPAN class="ft67">Kungl. Maj:ts stadga (1945:506) om barnavårdsanstalter.</SPAN></P>
<P class="p12 ft35"><SPAN class="ft59">89</SPAN><SPAN class="ft63">42 § 2 mom Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om sam- hällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p176 ft14">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Lagregler om den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29"><NOBR>1960-1982</NOBR> Placerande kommun fick visst ansvar</P>
<P class="p65 ft7">Med den nya barnavårdslagen 1960 tilldelades den placerande kom- munen tillsynsansvar i egenskap av befattningsnämnd. Ansvarsför- delningen mellan placerande kommun och vistelsekommun var densamma som för fosterbarnen. Ansvaret för det placerade barnet kunde överflyttas till barnavårdsnämnden i vistelsekommunen om denna samtyckte.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">90 </SPAN></A>Vistelsekommunen hade dock fortfarande ansvar att utöva tillsyn över barnavårdsanstalterna i kommunen och att verksamheterna där bedrevs enligt gällande bestämmelser.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">91</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsansvar över barna- vårdsanstalterna hade inte genomgått några övergripande förändr- ingar i och med den nya barnavårdslagen.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">92 </SPAN></A>Det hade dock blivit tydligare krav på att barnhemmen skulle lämna uppgifter om barn som hade varit intagna där mer än ett halvt år till länsstyrelserna.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">93</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft29">1982 – Placerande kommuns och länsstyrelsens ansvar</P>
<P class="p69 ft7">Precis som påpekades i avsnittet om fosterbarnstillsynen fastslogs i socialtjänstlagen att det är den placerande kommunen som ansvarar för placerade barn.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">94 </SPAN></A>Detta gäller alltså även barn som vistas på anstalter, det som numera kallas HVB. Huvudmannen för HVB (landsting eller primärkommun) ansvarar för att vården fungerar på hemmet.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">95 </SPAN></A>Liksom tidigare kan ett ärende överflyttas till annan nämnd efter överenskommelse.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">96</SPAN></A></P>
<P class="p270 ft7">Alla HVB står under länsstyrelsens tillsyn.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">97 </SPAN></A>Ett HVB som inrättats av enskild person eller sammanslutning står även under löpande tillsyn av socialnämnden i vistelsekommunen.<A href="#page_69"><SPAN class="ft30">98</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft7">Socialstyrelsen har alltjämt det övergripande tillsynsansvaret för den vård som bereds unga i landet.</P>
<P class="p271 ft33"><SPAN class="ft59">90</SPAN><SPAN class="ft67">35 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">91</SPAN><SPAN class="ft67">61 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p245 ft61"><SPAN class="ft59">92</SPAN><SPAN class="ft66">Jämför </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> §§ Kung. Maj:ts stadga (1945:506) om barnavårdsanstalter med <NOBR>2–4</NOBR> §§ Kungl. Maj:ts stadga (1960:595) för barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p245 ft61"><SPAN class="ft59">93</SPAN><SPAN class="ft66">59 § Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag); 20 </SPAN><NOBR>§–22</NOBR> Kungl. Maj:ts stadga (1960:595) för barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">94</SPAN><SPAN class="ft68">22 § Socialtjänstlag 1980:620.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">95</SPAN><SPAN class="ft68">Fahlberg 1984, s. 132.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">96</SPAN><SPAN class="ft68">72 § Socialtjänstlag 1980:620.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">97</SPAN><SPAN class="ft68">68 § Socialtjänstlag 1980:620.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">98</SPAN><SPAN class="ft63">69 § Socialtjänstlag 1980:620.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<P class="p4 ft6">3 Utredningar i omvärlden</P>
<P class="p11 ft7">I syfte att ge ett perspektiv på den svenska granskningen av över- grepp och försummelse i den sociala barnavården presenterar vi här liknande utredningar från andra länder.</P>
<P class="p89 ft7">Vi redogör för hur tre nordiska länder Norge, Island och Dan- mark hanterat frågan om övergrepp och försummelse i den sociala barnavården. De norska erfarenheterna får störst utrymme efter- som det i Norge har gjorts många utredningar och att erfaren- heterna från den första utredningen i Bergen påverkade både direk- tiven till och utformningen av denna utredning. Dessutom beskrivs utredningarna i Irland, Wales, Australien och Kanada. De australi- ensiska och kanadensiska utredningarna som beskrivs har främst haft fokus på ursprungsbefolkningens barn.</P>
<P class="p14 ft7">Länderna hade delvis olika traditioner när det gällde omhänder- tagande av barn för samhällsvård. I katolska länder som Irland skedde främst placeringarna i institutioner. Norge, liksom Sverige hade en större andel fosterhemsplaceringar. Trots det ingick bara trettio fosterbarn i de norska granskningarna. Alla utredningar beskriver liknande typer av övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p15 ft7">Utredningen har besökt Stavanger och Dublin och informerats om de utredningarnas arbetssätt och resultat.</P>
<P class="p17 ft7">Vi har också träffat representanter för ett norskt nationellt resurs och kompetenscenter; Projekt Oppreisning, som arbetar med frågor om upprättelse och ekonomisk ersättning. Projektet finansieras av staten och ett antal kommuner och vänder sig till både enskilda och kommuner med vägledning och stöd.</P>
<P class="p14 ft7">Erfarenheterna från andra länders hantering av ersättnings- och försoningsprocessen skulle kunna vara intressant för den svenska regeringens fortsatta handläggning. Därför redovisar vi också vad som hänt efter de olika utredningarna i respektive land.</P>
<P class="p272 ft14">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">3.1</SPAN><SPAN class="ft56">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">Det finns flera likheter mellan de utredningsprocesser som beskrivs i kapitlet. Det har ofta börjat med att människor berättat om sina upplevelser av övergrepp och försummelse för media. Därefter har regeringen eller som i Norge, kommunens styrande, tagit initiativ till en oberoende granskning. Samma personer som berättat för media har ofta tidigare förgäves berättat om övergrepp och försum- melse för ansvariga myndigheter, men den myndighet som tagit emot klagomålen har också varit ansvarig för vanvården och därför avstått från att granska sitt eget ansvarsområde.</P>
<P class="p93 ft7">Några utredningar hade som uppgift att granska ett antal i för- väg namngivna institutioner, andra skulle ta emot alla som ville berätta om sina upplevelser. Några utredningar ville ta del av både posi- tiva och negativa erfarenheter. Andra har likt den svenska utredningen koncentrerat sig på övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p66 ft8">Alla utredningar har genom media informerat om sin existens. Intervjuerna har till största delen kompletterats med arkivmaterial.</P>
<P class="p103 ft7">I utredningsrapporterna har aldrig någon drabbad kunnat identi- fieras, i de flesta fall inte heller någon enskild förövare då brotten varit preskriberade. Det finns dock två undantag där utredningar har valt att skriva ut namnen på enskilda förövare. Den irländska utredningen identifierade utpekade och dömda förövare fram till och med 2005. I rapporten från Wales namngavs över 200 personer, däribland fanns utpekade och dömda pedofiler, samt tjänstemän som inte levt upp till sitt ansvar.</P>
<P class="p67 ft7">En gemensam erfarenhet i de olika länderna är en stark önskan från de intervjuade om att någon officiellt ska ta ansvar för van- vården. De som intervjuats har också önskat eller krävt en offentlig ursäkt. I flera fall har så också skett genom att premiärministern eller motsvarande vid en ceremoni bett de drabbade om ursäkt. I några länder kom ursäkten i ett tidigt skede i utredningsarbetet.</P>
<P class="p66 ft7">I Kanada och i en av de två australiensiska utredningarna är det framför allt barnen till ursprungsbefolkningen som har varit i fokus för utredningarna. I övriga länder är det ofta barn till samhällets fattiga eller till ensamstående mödrar.</P>
<P class="p85 ft7">Som en röd tråd genom ländernas rapporter går en beskrivning av rättslösa och utsatta barn. De har tvingats att arbeta hårt. I många fall har de blivit slagna, utnyttjade och plågade. Ofta har vardagen för dessa barn inneburit fysiska, psykiska och sexuella</P>
<P class="p273 ft14">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39972x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">kränkningar. De har levt under usla materiella förhållanden. Barnen har separerats från föräldrar, syskon, släkter och sammanhang.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">3.2</SPAN><SPAN class="ft56">Norge</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> började människor berätta i media om brist- fällig omsorg och övergrepp som de utsattes för under den tid de var placerade i barnhem och i andra institutioner. Det ledde till att flera kommuner och fylkeskommuner (landsting) begärde att fylkes- mannen (landshövdingen) skulle tillsätta en oberoende gransknings- kommitté.</P>
<P class="p110 ft7">Bergen var den första kommunen som 2001 begärde en gransk- ning av sina barnhem. Därefter följde ytterligare sex utredningar: Oslo, Rogaland, Trondheim, Finnmark och två utredningar i Vest- Agder (Kristiansand), varav den ena också omfattade kommuner i <NOBR>Aust-Agder.</NOBR></P>
<P class="p89 ft7">Alla granskningskommittéer arbetade i stort sett med samma upp- drag, nämligen att svara på frågan om det hade förekommit missför- hållanden på olika barn- och ungdomsinstitutioner. Slutsatserna blev också likartade. Det hade förkommit bristfällig omsorg och över- grepp på barnhemmen och institutionerna.</P>
<P class="p117 ft7">År 2003 tillsatte den norska regeringen en nationell utredning som 2004 lämnade sin rapport.<A href="#page_72"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Också den utredningen konsta- terade bristfällig omsorg och övergrepp inom den norska barna- vården.</P>
<P class="p274 ft7">Efter den andra granskningsrapporten från <NOBR>Vest-Agder</NOBR> som redovisades i mars 2009 har det inte startat någon ny granskning i Norge. Kommunerna väljer i stället att direkt arbeta med en kom- munal upprättelseordning. De medborgare som anser att de blivit utsatta för övergrepp och försummelse får i ett sådant system ansöka hos kommunen om upprättelse och ersättning. I september 2009 har 104 av Norges 430 kommuner antagit en kommunal opp- reisningsordning.<A href="#page_72"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></P>
<P class="p275 ft61"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft68">Norges offentlige utredninger (NOU) 2004:23, </SPAN><SPAN class="ft62">Barnehjem og specialskoler under lupen </SPAN><SPAN class="ft94">- </SPAN><SPAN class="ft62">Nasjonal kartlegging av omsorgssvikt og overgrep i barnevernsinstitusjoner </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">1945-1980</SPAN>,</NOBR> Oslo 2004.</P>
<P class="p276 ft35"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft63">Stene, Kai, Projektledare i Prosjekt Oppreisning, samtal den 23 september 2009.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">En nationell utredning – Befring rapporten</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">År 2003 tillsatte regeringen en nationell utredning som leddes av professor Edward Befring. Den skulle ta fram kunskap om brist- fällig omsorg och övergrepp på barn placerade av den norska barna- vården. Granskningen gällde placeringar på institutioner under perioden <NOBR>1945–1980.</NOBR> Utredningen använde sig av tre huvudkällor; arkivmaterial, information från personer som hade varit placerade i barnhem och i specialskolor, samt nationell och internationell forsk- ning.<A href="#page_73"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p277 ft29">Bristfällig omsorg och övergrepp</P>
<P class="p121 ft7">Utredningen slog fast att det hade förekommit bristfällig omsorg och övergrepp av delvis allvarlig karaktär. Det gällde i barnhem, skol- hem och specialskolor, under hela den granskade perioden. Utred- ningen konstaterade att vid många institutioner hade fysiska övergrepp, ibland av mycket allvarlig art, varit en del av vardagen.</P>
<P class="p85 ft7">Bristfällig omsorg och fysiska övergrepp hade varit mer omfat- tande än de sexuella övergreppen. Många barn hade upplevt att ingen hade brytt sig eller tyckt om dem. Utredningen påpekade att allvarlig fysisk misshandel som sparkar, slag och inlåsning i mörka rum, tycktes ha avtagit under periodens gång. Omsorgsnivån hade varierat mellan olika barnhem och mellan olika tidsperioder.<A href="#page_73"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A></P>
<P class="p82 ft29">Kontroll och tillsyn</P>
<P class="p69 ft7">Ansvaret för kontroll och tillsyn hade under tiden för gransk- ningen legat hos flera olika instanser; socialdepartementets barna- vårdsinspektörer, fylkesmannens barnavårdssekreterare och kom- munens barnavårdsnämnd eller annan särskilt utsedd. För special- skolorna hade kyrko- och undervisningsdepartementet under en period haft tillsynsansvaret.</P>
<P class="p67 ft8">Utredningen konstaterade att det på alla nivåer hade funnits brister när det gällde tillsynen.<A href="#page_73"><SPAN class="ft57">5</SPAN></A></P>
<P class="p278 ft33"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft32">NOU 2004:23, s 134.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft32">NOU 2004:23, s. 141.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft34">NOU 2004:23, s.146.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Utredningar på kommunal nivå</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Den första norska granskningen av övergrepp och försummelse vid barn- och ungdomsinstitutioner skedde i Bergen med start 2001.</P>
<P class="p89 ft7">Bergens kommun begärde hos fylkesmannen i Hordaland att det skulle tillsättas ett granskingsutvalg. Det fanns inte några tidig- are norska erfarenheter att ta stöd av.<A href="#page_74"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A>Rapporten från Bergen kom sedan att prägla metodval och arbete i de följande granskningarna i Norge. Den har också, tillsammans med en senare utvärdering av granskningen, haft betydelse för utformningen av den svenska utred- ningen. Det gällde bl.a. betoningen av psykologiskt stöd i samband med intervjuerna.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft64">Bergensundersökningen</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Kommittén i Bergen (granskingsutvalget) bestod av två advokater, varav den ena ledde utredningen, en forskare och en chefspsykolog. De knöt till sig ett sekretariat med tre anställda.</P>
<P class="p89 ft7">Kommittén fick i uppdrag att granska 11 namngivna privata och kommunala institutioner, som under perioden 1954 till 1980 hade använts av Bergens kommun.</P>
<P class="p15 ft7">Den tidsmässiga avgränsningen av kommitténs uppdrag hade att göra med hur ansvaret hade fördelats mellan kommun och stat. Fram till och med 1980 var det kommunerna som var ansvariga för institutionerna. Efter 1980 hade fylkeskommunerna (landstingen) ansvaret och från 1993 hade staten ansvaret.<A href="#page_74"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">Kommittén informerade i media om vilka institutioner som skulle ingå i utredningen.</P>
<P class="p89 ft7">I direktiven fastslogs att kommittén skulle granska om placerade barn hade blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp, bristfällig praktisk och/eller emotionell omsorg. Kommittén skulle också granska om det hade funnits brister i den kommunala och statliga tillsynen och om det hade förekommit placeringar av barn utan stöd i lagen.<A href="#page_74"><SPAN class="ft30">8 </SPAN></A>Kommittén hade inte mandat för att ta ställning i fråga om skuld, varken straffrättsligt eller skadeståndsmässigt.<A href="#page_74"><SPAN class="ft30">9</SPAN></A></P>
<P class="p280 ft62"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskningsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen. <SPAN class="ft61">Rapport till Fyl- kesmannen i Hordaland. Fagbokforlaget Vigmostad og Björke. Bergen 2003, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnehemmene i Finnmark<SPAN class="ft61">. Rapport till Fylkes- mannen i Finnmark 2008, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p241 ft69"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft33">, 2003, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p281 ft52"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft63">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft35">, 2003, s. 17.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Kommittén intervjuade 120 personer som hade varit placerade som barn. Det gick inte att med säkerhet säga hur många barn som varit placerade på de 11 institutionerna under den tidsperiod på 25 år som granskningen omfattade. Därför kunde man inte uttala sig om representativiteten.<A href="#page_75"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Situationen på en institution kan ha varierat under olika peri- oder. Men kommittén fick när det gällde enskilda institutioner så många och så samstämmiga uppgifter från flera barn att den ansåg sig kunna ha en uppfattning av omfattningen av övergrepp under en viss tidsperiod.<A href="#page_75"><SPAN class="ft30">11 </SPAN></A>Kommittén var också under arbetets gång mån om att redovisa både positiva och negativa synpunkter och beskrivningar.</P>
<P class="p283 ft7">Kommittén ansåg att det inte gick att få en fullständig bild av hur det hade sett ut med mindre än att den hade intervjuat alla inblandade. När det gällde sexuella övergrepp sade kommittén att det var tack vare att de som hade varit utsatta för övergrepp valde att berätta om dessa, som det kunde komma fram. Kommittén menade att den omständigheten att några av informanterna uppgav att de inte kände till att det hade förekommit övergrepp inte behövde innebära att det inte hade gjort det. Vidare konstaterade kommittén att vissa former av övergrepp och försummelse sker när bara offret och förövaren är närvarande.<A href="#page_75"><SPAN class="ft30">12</SPAN></A></P>
<P class="p120 ft29">Slutsatser från Bergensundersökningen</P>
<P class="p284 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft95">Utvalget </SPAN>konstaterade att omsorgsnivån vid flera institutioner och under förhållandevis långa perioder, avvek från det som stadgades i gällande lag.</P>
<P class="p192 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft95">Utvalget </SPAN>slog fast att några av de intervjuade hade upplevt all- varliga brister i den praktiska och den känslomässiga omsorg- en.<A href="#page_75"><SPAN class="ft57">13</SPAN></A></P>
<P class="p285 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft95">Utvalget </SPAN>slog fast att det i många fall hade funnits brister i den känslomässiga omsorgen, i vissa fall hade den i stort sett varit frånvarande.</P>
<P class="p286 ft69"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft33">, 2003, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p183 ft69"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft33">, 2003, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p183 ft62"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft61">, 2003, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p183 ft52"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft63">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft35">, 2003, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft96">Utvalget </SPAN>slog fast att det hade skett fysiska och sexuella över- grepp mot enskilda barn vid institutionerna.</P>
<P class="p288 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft97">Utvalget </SPAN>slog fast att det vid någon institution hade skett både fysiska och sexuella övergrepp mellan barn eller ungdomar som bodde på institutionen. Det betecknade utvalget som bristfällig omsorg.<A href="#page_76"><SPAN class="ft30">14</SPAN></A></P>
<P class="p289 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft97">Utvalget </SPAN>slog fast att flera barn hade blivit utsatta för sexuella övergrepp under deras tid inom barnavården. Förövarna var anställda och/eller ansvariga för institutionen, besökare till institutionen och någon gång hade övergreppen skett i samband med permission och hembesök.</P>
<P class="p290 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft96">Utvalget </SPAN>slog fast att det under hela den granskade perioden hade funnits en omfattande och allvarlig brist i barnavårds- nämndens tillsyn.</P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft96">Utvalget </SPAN>klandrade den tillsyn som skulle ha utförts av <SPAN class="ft37">Fylkes- mannen </SPAN>och socialdepartementet.<A href="#page_76"><SPAN class="ft57">15</SPAN></A></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft96">Utvalget </SPAN>fann inte annat än att det vid de flesta omhänder- taganden gjordes erforderliga utredningar och fattades erforder- liga beslut. Flertalet omhändertaganden hade skett i samför- stånd med barnets föräldrar.</P>
<P class="p291 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft97">Utvalget </SPAN>slog fast att det var Bergens kommun som var ansvarig för flera av de missförhållanden som man hade funnit. Detta i egenskap av sin funktion som arbetsgivare, resursförvaltare och som tillsynsmyndighet.</P>
<P class="p220 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft96">Utvalget </SPAN>var återhållsam i fråga om att dra generella slutsatser om omfattningen av olika missförhållanden.<A href="#page_76"><SPAN class="ft57">16</SPAN></A></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft64">De övriga granskningsrapporterna</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Utredningarna på lokal eller regional nivå i Norge har i stort sett haft samma uppdrag. Granskningarna genomförts efter mönster från Bergen. De har haft fokus på <SPAN class="ft38">institutioner</SPAN>, faktiska förhållanden, fysiska och sexuella övergrepp, samt brister i den praktiska och</P>
<P class="p293 ft69"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft33">, 2003, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p204 ft69"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft33">, 2003, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p204 ft52"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft63">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen<SPAN class="ft35">, 2003, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39977x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">emotionella omsorgen. Några utredningar hade inte i uppdrag att granska tillsynen.</P>
<P class="p66 ft7">Kommittén i Trondheim granskade också hur barn placerade i <SPAN class="ft38">fosterhem </SPAN>hade haft det. Kommittén i Kristiansand hade i sin rap- port ett särskilt kapitel om hur det hade sett ut för barnen till tatere (resande).</P>
<P class="p66 ft7">Samtliga utredningar konstaterade att det hade funnits brister i den praktiska och känslomässiga omsorgen. De konstaterade också att det hade förekommit både fysiska och sexuella övergrepp under alla granskade tidsperioder och på många av de granskade insti- tutionerna.</P>
<P class="p180 ft8">Förekomsten och omfattningen av vanvården hade varierat mellan såväl institutioner som olika tidsperioder.</P>
<P class="p103 ft7">Fyra av de sju kommittéerna granskade perioden <NOBR>1954–1992,</NOBR> Kristiansand till och med 1979. En kommitté granskade fram till och med 2004 och en till och med 1980.</P>
<P class="p66 ft7">Sammanlagt deltog 933 informanter i de norska granskningarna. Av dessa var 722 tidigare barnhemsbarn. 30 var tidigare fosterbarn och 148 var anställda eller motsvarande. 23 personer hade lämnat skriftliga redogörelser.<A href="#page_77"><SPAN class="ft30">17</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft29">Representativitet</P>
<P class="p69 ft7">Flera utredningar var mycket försiktiga med att hävda att deras resultat var representativa.<A href="#page_77"><SPAN class="ft30">18 </SPAN></A>Utredningen i Rogaland ansåg sig inte kunna säga att deras material var representativt för alla som bodde på institutioner under den granskade perioden. Det var inte heller deras uppgift att ta reda på detta. Däremot ansåg utredningen att deras material var representativt för de barn och unga som hade upplevt brister i den dagliga omsorgen och/eller övergrepp på insti- tutioner.<A href="#page_77"><SPAN class="ft30">19</SPAN></A></P>
<P class="p294 ft7">Flera av de norska utredningarna menade att deras urval var skevt eftersom det var utredarna som hade bjudit in eller rekryterat intervju- personer. De ansåg sig inte kunna säga något om representativiteten, dvs. i vilken mån informanternas redogörelser stämde överens med</P>
<P class="p228 ft33"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft67">Stene, Kai, Projektledare i Prosjekt Oppreisning, samtal den 23 september 2009.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft66">Norge. </SPAN>Barneverninstitusjoner benyttet av Oslo kommune <SPAN class="ft61">1954 – 1993. Rapport till Fylkes- mannen i Oslo og Akershus. Oslo 2005, s. 20</SPAN></P>
<P class="p295 ft52"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft34">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnevernsinstitusjoner i Rogaland<SPAN class="ft35">. Rapport till Fylkesmannen i Rogaland, Stavanger 2006, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39978x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">de erfarenheter som hela gruppen av före detta barnhemsbarn hade.<A href="#page_78"><SPAN class="ft30">20</SPAN></A></P>
<P class="p296 ft7">Flera utredningar konstaterade att det hade varit stora skillnader på antalet informanter som hörde hemma inom de olika tids- perioderna. Samma sak gällde för institutionerna. Några var väl- representerade medan det från andra institutioner kunde vara endast en person som lämnat vittnesmål.<A href="#page_78"><SPAN class="ft30">21</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Bland annat utredningen i Kristiansand konstaterade att den hade intervjuat få tidigare anställda. Den förde också ett resonemang om det var personer med de svåraste erfarenheterna som hade anmält sig till intervju.<A href="#page_78"><SPAN class="ft30">22</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft8">Flera utredningar hade uppdraget att intervjua människor med både positiva och negativa erfarenheter.<A href="#page_78"><SPAN class="ft57">23</SPAN></A></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft64">Några samlade slutsatser från de norska utredningarna</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Utredningen i <SPAN class="ft38">Oslo </SPAN>menade att det var fyra omständigheter som hade påverkat omfattningen och karaktären på de fysiska över- greppen:</P>
<P class="p221 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">typ av institution</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">institutionens storlek</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">personalresurser</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">vem som under olika perioder var ansvarig.</SPAN></P>
<P class="p139 ft7">Den slog också fast att de hade förekommit sexuella övergrepp mot barn på nästan alla typer av institutioner. Det hade i vissa fall handlat om enskilda övergrepp och i andra fall övergrepp som hade pågått under flera år.<A href="#page_78"><SPAN class="ft30">24</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Utredningen i <SPAN class="ft38">Rogaland </SPAN>menade att den bristfälliga omsorgen hade varit mest framträdande under <NOBR>1950–1970</NOBR> talen. Kritiken rikt- ades också mot ledningen. Barnen hade varit mycket beroende av</P>
<P class="p298 ft69"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnehjemmene i Finnmark<SPAN class="ft33">, 2008, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN><SPAN class="ft62">Omsorg og overgrep</SPAN>. Rapport till Fylkesmannen i <NOBR>Sör-Tröndelag.</NOBR> Trondheim 2007, s. 16.</P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget av barnehjem i Kristiansand<SPAN class="ft61">. Rapport till Fylkes- mannen i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Vest-Agder,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Kristiansand 2007, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p204 ft69"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Omsorg og overgrep, <SPAN class="ft33">2007, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p204 ft52"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft63">Norge. </SPAN>Barneverninstitusjoner benyttet av Oslo kommune <SPAN class="ft35">1954 – 1993, 2005, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Utredningar i omvärlden SOU 2009:99</P>
<P class="p112 ft7">vem som vid olika tidpunkter hade varit ansvarig för insti- tutionen.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">25</SPAN></A></P>
<P class="p299 ft7">De utredningar som undersökte frågan om <SPAN class="ft38">tillsyn </SPAN>fann att det hade varit stora brister, framför allt fram till <NOBR>1980-talet.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">26</SPAN></A></NOBR><A href="#page_79"><SPAN class="ft30"> </SPAN></A>Utred- ningen i Oslo ansåg att tillsynen till stor del hade varit så ytlig att varje enskilt barn inte fick den tillsyn det hade behövt. Oslos barna- vårdsnämnd hade inte varit den kontrollinstans som den var avsedd att vara.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">27 </SPAN></A>Dessutom fann Osloutredningen att varken socialdeparte- mentet eller fylkesmannen utövade någon tillsyn över barnavårds- institutionerna i Oslo. Samma kritik fanns i rapporterna från utred- ningarna i <SPAN class="ft38">Rogaland </SPAN>och i <SPAN class="ft38">Trondheim</SPAN>.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">28</SPAN></A></P>
<P class="p199 ft7">Utredningen i <SPAN class="ft38">Trondheim </SPAN>granskade hur barnen som hade varit placerade i <SPAN class="ft38">fosterhem </SPAN>hade haft det, 30 tidigare fosterbarn inter- vjuades. I rapporten framgick det att både bestraffningar och sexu- ella övergrepp hade förekommit i fosterhemmen i samma utsträck- ning som i barn- och skolhem.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">29</SPAN></A></P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft64">Ersättningssystem</SPAN></P>
<P class="p300 ft29">Stortingets ersättningsregler</P>
<P class="p69 ft7">Det tidigare namnet på Stortingets <SPAN class="ft38">rettferdsvederlag </SPAN>var billighets- erstatning. Det är en juridisk beteckning på en ekonomisk gott- görelse som kan ges i de fall någon inte kan få ersättning enligt andra lagar och regler. En ansökan om <SPAN class="ft38">rettferdsvederlag </SPAN>behandlas av Statens Sivilrettsforvaltning (tidigare Justissekretariatene). Rett- ferdsvederlaget är avsett att vara en sista möjlighet att få en eko- nomisk ersättning för den skada eller olägenhet som har uppstått till följd av kritikvärdiga förhållanden från det offentligas sida.<A href="#page_79"><SPAN class="ft30">30</SPAN></A></P>
<P class="p199 ft8">Frågan om huruvida ersättningen skall betalas ut baseras på en rimlighetsbedömning och dess storlek är också en bedömnings- fråga. Ersättningen skall ses som ett erkännande av att mottagaren</P>
<P class="p301 ft62"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft66">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnevernsinstitusjoner i Rogaland<SPAN class="ft61">. Rapport till Fylkesmannen i Rogaland, Stavanger 2006, s. 4.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft66">Norge. </SPAN>Gransking av skole- og barhnehjem i <NOBR>Aust-og</NOBR> <NOBR>vest-Agder<SPAN class="ft61">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Rapport till Fylkesmannen i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Vest-Agder,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Kristiansand 2009, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p238 ft69"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN>Barneverninstitusjoner benyttet av Oslo kommune <SPAN class="ft33">1954 – 1993, 2005, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft67">Norge. </SPAN><SPAN class="ft69">Omsorg og overgrep</SPAN>, 2007, s. 194.</P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. </SPAN><SPAN class="ft62">Omsorg og overgrep</SPAN>, 2007, s. 9.</P>
<P class="p230 ft35"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft34">Norge. Rettferdsvederlag. Tillgänglig <http://www.justissekretariatene.no/nb/> (okto- ber 2009).</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39980x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft7">har farit illa i förhållande till andra i samma situation.<A href="#page_80"><SPAN class="ft30">31 </SPAN></A>Vanligtvis är ersättningens övre gräns 200 000 norska kronor, men Stortinget gjorde 2005 ett tillägg till de allmänna reglerna för att de skulle anpassas till barn som hade varit placerade inom barnavården.<A href="#page_80"><SPAN class="ft30">32 </SPAN></A>Beviskraven sänktes när det gällde allvarliga övergrepp och det fastslogs att man skulle lägga större vikt vid en informants egen redogörelse. Den övre gränsen för ersättningsbeloppen sattes till 300 000 Nkr och ersättningen omfattade även de tidigare fosterhemsbarnen.</P>
<P class="p108 ft29">Kommunala ersättningsordningar</P>
<P class="p197 ft7">En <SPAN class="ft38">Kommunal oppreisningsordning </SPAN>är avsedd för de personer som fram till och med 1993 blev utsatt för omsorgssvikt eller övergrepp inom den norska barnavården.</P>
<P class="p117 ft7">För de flesta oppreisningsordinger gäller att man ska anmäla sig inom en viss tidsgräns. Den sökande ska inte tidigare ha mottagit ersättning från den ansvariga kommunen på samma grunder. Den sökande förbinder sig också att inte senare göra det.<A href="#page_80"><SPAN class="ft30">33</SPAN></A></P>
<P class="p15 ft7">Genom en kommunal oppreisning får den som drabbats en för- behållslös ursäkt från den kommun som var ansvarig för placer- ingen. Oftast sker det i form att ett personligt brev till den enskilde från kommunens ledning. Kommunen bekräftar också sitt ansvar genom att betala ut en ekonomisk ersättning. Ersättningsbeloppen ligger på mellan 200 000 och 725 000 Nkr beroende på vad den enskilde varit utsatt för.</P>
<P class="p110 ft7">Enskilda kommuner kan ha inrättat egna former av ekonomiska ersättningar. Så har till exempel Hamar kommun en kommunal billig- hetserstatning med ett högsta belopp på 100 000 Nkr med i undan- tagsfall möjlighet till ett belopp på 300 000 Nkr.</P>
<P class="p78 ft38">Stavangermodellen</P>
<P class="p90 ft8">Stavanger har utarbetat en modell för kommunal <SPAN class="ft37">oppreisning</SPAN>, som omfattar hela processen från ansökan till ersättning. Den har blivit förebild för flera kommuner.</P>
<P class="p302 ft61"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft68">Norge. Rettferdsvederlag. Tillgänglig <http://www.justissekretariatene.no/nb/> (okto- ber 2009).</SPAN></P>
<P class="p303 ft73"><SPAN class="ft59">32</SPAN><SPAN class="ft85">Norge. </SPAN>Erstatningsordningar for barn i barneheimar og spesialskular for barn med åtferds- vanskar<SPAN class="ft72">. Det kongelege Barne- og familiedepartementet. St.meld.nr 24 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">(2004–2005).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p281 ft52"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft63">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnehjemmene i Finnmark<SPAN class="ft35">, 2008, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Ett ärende behandlas av ett sekretariat som består av personer med kunskap inom det sociala och det juridiska området. Processen inleds med att den sökande fyller i ett ansökningsformulär och uppmanas att lämna en levnadsberättelse. Sekretariatet gör sedan en utredning som bygger på den sökandes egna uppgifter komplet- terat med övriga dokument. I sekretariatets bedömning spelar lev- nadsberättelsen en viktig roll.</P>
<P class="p95 ft7">I de fall den sökande inte har lämnat sin redovisning i en tidigare granskningskommitté har man även personliga samtal med den sökande. Sekretariatet utarbetar därefter ett utlåtande, som innehåller en motivering samt förslag till beslut som lämnas till ett utvalg där beslut sedan fattas. Ersättningsnivåerna varierar också här mellan 200 000 Nkr och 725 000 Nkr.</P>
<P class="p82 ft38">Andra kommunala modeller för ersättning</P>
<P class="p65 ft7">Kommunernas sentralförbund i Norge har på nationell nivå för- hållit sig avvaktande till att utforma rekommendationer om någon särskild ersättningsmodell. Däremot har Kommunernas sentralför- bund i några fylken arbetat fram en egen ordning. <NOBR>(KS-modellen)</NOBR> Man hänvisar till Stortingets beslut om en anpassad och utvidgad <SPAN class="ft38">rettferdsvederlagsordning </SPAN>för barn som har varit placerade i foster- hem och på olika institutioner. Det är ett par faktorer som avgör vilket ersättning det kan bli fråga om. Det är bland annat allvarlig- hetsgraden på den bristande omsorgen eller övergreppet, placer- ingens varaktighet och eventuella skador. Ersättningens övre gräns är 300 000 Nkr. I den här modellen förväntas också staten stå för en del av ersättningen, något som både den norska regeringen och Stortinget avvisat.<A href="#page_81"><SPAN class="ft30">34</SPAN></A></P>
<P class="p304 ft55"><SPAN class="ft55">3.3</SPAN><SPAN class="ft56">Island</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Landets premiärminister tillsatte den isländska utredningen. Nu, 2009, pågår diskussioner mellan regeringen och föreningen för före detta barnhemsbarn om ersättningen till de barn som har blivit</P>
<P class="p305 ft52"><SPAN class="ft39">34 </SPAN><SPAN class="ft35">Norge. </SPAN>Oppreisningsordning for tidligere barnehjemsbarn i Finnmark <NOBR><SPAN class="ft35">(29-04-2009)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> Karasjok kommune. Arkivsak </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">2009/183-1.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> Tillgänglig <http://www.karasjok.kommune.no/get- file.aspx/document/3/1120/pdf> (oktober 2009).</SPAN></P>
<P class="p306 ft14">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39982x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">utsatta för olika former av vanvård under tiden de var omhänder- tagna.</P>
<P class="p308 ft7">I fråga om ersättningens storlek anser regeringen att det är viktigt att utgå från det belopp som döms ut i domstolar för sexu- ella övergrepp mot barn. Det är högst 150 000 kronor. Ersätt- ningsreglerna vid sexuella övergrepp mot barn skulle kunna gälla i brist på andra prejudikat.</P>
<P class="p309 ft7">Enligt den föreslagna ordningen ska den klagande ansöka om ersättningen. Efter en värdering av allvaret i övergreppet bestäms ersättningsbeloppet. Följden blir att en del inte får någon ersätt- ning, andra får varierande belopp upp till maxbeloppet.</P>
<P class="p309 ft7">Föreningen för f.d. barnhemsbarn har i diskussionerna förkastat regeringens modell för ersättning. De förordar i stället en ersätt- ning utifrån hur länge de har varit placerade. Ersättningsbeloppet skulle bestämmas genom att beräkna den lön de borde ha haft under sin placeringstid. De flesta tvingades arbeta hårt under hela placeringen. Föreningens modell skulle innebära ett klart högre belopp i ersättning. Det har uppskattats till nära en miljon svenska kronor per individ.<A href="#page_82"><SPAN class="ft30">35</SPAN></A></P>
<P class="p310 ft55"><SPAN class="ft55">3.4</SPAN><SPAN class="ft56">Danmark</SPAN></P>
<P class="p311 ft7">Den danska regeringen har valt att ge bidrag till en förening för f.d. barnhemsbarn, Landsforeningen Godhavnsdrengene för att göra en undersökning om barn som varit placerade i barnhem under 1960- talet. Syftet med undersökningen är enligt deras hemsida att upp- lysa offentligheten om de förhållanden som barn på barnhem levde under, för att få en ursäkt och upprättelse.<A href="#page_82"><SPAN class="ft30">36</SPAN></A></P>
<P class="p309 ft7">Undersökningen startade i augusti 2009. Den leds av cand mag, Maria Rytter fra Omsorgsmuseet i Svendborg. Hon har en grupp, bestående av forskare och ledamöter i styrelsen, till sin hjälp. Det planeras också att knyta en referensgrupp till utredningen.</P>
<P class="p312 ft61"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft68">Avsnittet bygger på information från samtal med anställd vid premiärministerns sekretariat i augusti 2009.</SPAN></P>
<P class="p313 ft35"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft63">Danmark. Sekretariatet for börnehjemsundersögelsen. Tillgänglig <http://www.omsorgs- svigt.dk/> (oktober 2009).</SPAN></P>
<P class="p314 ft14">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">3.5</SPAN><SPAN class="ft56">Irland</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> sändes <NOBR>TV-dokumentären</NOBR> <SPAN class="ft38">States of Fear </SPAN>i den irländska televisionen. Den beskrev vanvård av barn på barnhem, s.k. <SPAN class="ft38">Industrial Schools</SPAN>, som i huvudsak drevs av katolska kyrkan för barn från tidig skolålder till vuxen ålder. Dokumentären fick stort utrymme i media.</P>
<P class="p102 ft7">Den första uppmärksamheten ledde till att många fler personer som varit utsatta för vanvård kontaktade media och berättade om sina erfarenheter. Flera personer började också med hjälp av jurister att driva olika ärenden om upprättelse och ersättning gentemot ansvar- iga för irländska barnhem.</P>
<P class="p85 ft8">Den 11 maj 1999 bad den irländske premiärministern offentligt om ursäkt för vad de drabbade hade varit utsatta för.</P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft64">Två organisationer för utredning och ersättning</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Som en följd av premiärministerns ursäkt tog regeringen 1999 ini- tiativ till bildandet av <SPAN class="ft38">The Commission to Inquire into Child Abuse</SPAN>, (CICA). Kommissionens uppdrag var att ta emot redogörelser från dem som ansåg sig ha vanvårdats inom barnavården.</P>
<P class="p85 ft38"><SPAN class="ft7">År 2002 bildades </SPAN>Residential Institutions Redress Board <SPAN class="ft7">(RB)med uppdrag att handlägga ekonomiska ersättningar. Vid den här tiden pågick liknande processer i Australien och Kanada. Samma religiösa grupperingar som fanns på Irland visade sig också ha varit inbland- ade i övergrepp i barnhem på andra håll i världen.</SPAN></P>
<P class="p82 ft29">CICA (The Commission to Inquire into Child Abuse)</P>
<P class="p189 ft38">Två delar i arbetet</P>
<P class="p121 ft7">Kommissionen skulle granska vanvård som hade inträffat på insti- tutioner under åren <NOBR>1940–1999.</NOBR> Kommissionen hade dock befogen- het att sträcka ut dessa ramar att omfatta såväl tiden före som efter denna period.</P>
<P class="p85 ft7">I maj 2000 hade CICA inrättats med två självständiga kom- mittéer; <SPAN class="ft38">The Investigation Committée </SPAN>(IC) och <SPAN class="ft38">The Confidential</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft7"><SPAN class="ft38">Committée</SPAN>.(CC) En sökande fick välja att träffa en av de två kom- mittéerna.<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">37</SPAN></A></P>
<P class="p17 ft7">Den sökande kunde antingen redogöra för sina erfarenheter i en intervjusituation med CC eller för IC som beskrivs här nedan. Rapporten från CC fick inte identifiera den intervjuade, en anklag- ad person eller en utpekad institution.<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">38</SPAN></A></P>
<P class="p89 ft7">CC:s intervjuer startade i september 2000 och pågick under fem år. De utfördes av fyra kvinnliga socialarbetare. Sammanlagt hördes över tusen personer som hade varit placerade under åren 1922– 2000.<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">39</SPAN></A></P>
<P class="p274 ft7">I den andra grenen av CICA, (IC) redogjorde man för sina erfaren- heter i en situation som liknade en rättegång. De 20 institutioner som hade flest anmälningar mot sig valdes ut för granskning. Varje insti- tution fick utse en representant att föra sin talan.<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">40 </SPAN></A>Den sökande fick möta denna representant och i vissa fall en enskild utpekad för- övare. Den sökande kunde få relevansen i sin historia ifrågasatt av den anklagades advokater. Det kunde vara upp till 20 personer när- varande vid en sådan rättegång. Målet ledde inte till ett domslut, men väl en skriftlig rapport i varje enskilt ärende där det slogs fast om det var troligt att övergrepp hade skett, eller inte.</P>
<P class="p157 ft38">Resultat</P>
<P class="p76 ft7">När tiden för anmälan gick ut den 31 juli 2001 hade 3 149 personer hört av sig till CICA:s båda kommittéer. Av dessa valde 1 192 per- soner att träffa CC och 1 957 att träffa IC.<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">41</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Efter nio års arbete presenterades kommissionens rapport i maj 2009. De inledande raderna i konklusionerna kan ses som en rubrik för deras slutsatser. ”Physical and emotional abuse and neglect were features of the institutions.” (Fysisk och känslomässig för- summelse var kännetecknande för institutionerna).<A href="#page_84"><SPAN class="ft30">42 </SPAN></A>Även sexuella övergrepp hade förekommit på många institutioner. Skolor drevs i avskildhet av en ledning med hård kontroll, som ofta styrde över</P>
<P class="p317 ft33"><SPAN class="ft59">37</SPAN><SPAN class="ft67">Irland. </SPAN><SPAN class="ft69">Third Interim Report. </SPAN>Commission to Inquire into Child Abuse (CICA) 2003, s. 1.</P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. </SPAN><SPAN class="ft62">Third Interim Report. </SPAN>Commission to Inquire into Child Abuse (CICA) 2003, s. 37.</P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">39</SPAN><SPAN class="ft67">Irland. CICA Report Vol.III Confidential Committe, 2009, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">40</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. CICA Report Vol.I Investigation Committe, 2009, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p12 ft61"><SPAN class="ft59">41</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. </SPAN><SPAN class="ft62">Third Interim Report</SPAN>, Commission to Inquire into Child Abuse (CICA) 2003, s. 12.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">42</SPAN><SPAN class="ft63">Irland. CICA Report Executive Summary, 2009, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39985x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft7">såväl barn som personal med en oresonlig och förtryckande discip- lin.<A href="#page_85"><SPAN class="ft30">43</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft7">Kommissionen konstaterade dessutom att utbildningsminister- iet hade haft en undfallande och foglig inställning till de olika reli- giösa församlingar som drev institutionerna. Den inställningen gjorde att tillsynen och styrningen av institutionerna inte skedde på det sätt som det borde ha gjorts.<A href="#page_85"><SPAN class="ft30">44</SPAN></A></P>
<P class="p82 ft38">Rekommendationer från CICA</P>
<P class="p121 ft7">Kommissionen gav flera rekommendationer, bland annat inrättan- det av ett minnesmärke. Inskriptionen skulle vara den ursäkt som premi- ärministern uttryckte i sitt tal i maj 1999. Dessutom skulle landet erkänna att vanvården kunde inträffa på grund av bland annat ett misslyckat system och en misslyckad politik.<A href="#page_85"><SPAN class="ft30">45</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Kommissionen föreslog utbildning och psykologisk stöd till de utsatta. Man skulle också fortsätta att hjälpa de drabbade med att hitta sina ursprungsfamiljer.</P>
<P class="p66 ft7">Kommissionen föreslog också åtgärder för att förhindra att övergrepp och försummelse ska kunna inträffa i den nutida barna- vården: Barnavården ska vara barncentrerad, med ett barnper- spektiv. En nationell syn på barnavården ska bli grundläggande och den ska ständigt utvärderas.<A href="#page_85"><SPAN class="ft30">46</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft29">Residential Institutions Redress Board, RB</P>
<P class="p121 ft7">Residential Institutions Redress Board (RB) inrättades 2002. I samma lag som låg till grund för RB angavs också i vilka insti- tutioner de sökande skulle ha varit placerade för att vara berättigade till ekonomisk kompensation.<A href="#page_85"><SPAN class="ft30">47 </SPAN></A>Myndigheten har 2009 cirka 50 anställda.</P>
<P class="p85 ft7">RB betalar ekonomiska ersättningar till människor som har blivit utsatta för vanvård. I december 2005 stängdes möjligheten att</P>
<P class="p278 ft33"><SPAN class="ft59">43</SPAN><SPAN class="ft67">Irland. CICA Report Executive Summary, 2009, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">44</SPAN><SPAN class="ft67">Irland. CICA Report Executive Summary, 2009, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">45</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. CICA Report Executive Summary, 2009, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">46</SPAN><SPAN class="ft66">Irland. CICA Report Executive Summary, 2009, s. 19. CICA Investigation Committee Report 2009.</SPAN></P>
<P class="p230 ft52"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft34">Irish Statute Book. S.I. No. 644/2002. </SPAN>Residential Institutions Redress Act. 2002 <SPAN class="ft35">(Section 33). Regulations 2002.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">ansöka om ersättning. Då hade RB fått 14 584 ansökningar. De ansökningar som nu återstår kommer att behandlas under 2009.<A href="#page_86"><SPAN class="ft30">48</SPAN></A></P>
<P class="p15 ft7">För bedömningen av ersättningsnivåerna finns ett <SPAN class="ft38">graderings- schema</SPAN>. Utgångspunkten är vilka personliga förluster en individ har gjort på grund av övergrepp och försummelse. Effekterna av upp- levelser och misshandel bedöms av en läkare. Därefter görs en hel- hetsbedömning av hur placering och eventuella medicinska effekter har påverkat den sökandes liv. Hela livserfarenheten vägs in i beslutet av ersättning.</P>
<P class="p117 ft7">Övergrepp från vuxna och från andra barn på institutionen bedöms som likvärdiga ur ersättningssynpunkt.</P>
<P class="p15 ft7">Den högsta ersättningen fastställdes till 300 000 €, men i vissa fall har 360 000 € utbetalats därför att det har handlat om extrem vanvård. Även avlidna har kunnat få ersättning som betalats ut till arvingarna.</P>
<P class="p319 ft38">Ersättningsnivåer</P>
<P class="p106 ft7">RB har fem olika nivåer för ersättning: Skada enligt den lägsta nivån ger ersättningsbelopp på upp till 50 000 €. Därefter följer beloppen: 50– 100 000 €, <NOBR>100–150</NOBR> 000 €, <NOBR>150–200</NOBR> 000 € och slutligen <NOBR>200–300</NOBR> 000 €. 50 % av de sökande har fått belopp på <NOBR>50–100</NOBR> 000 €.<A href="#page_86"><SPAN class="ft30">49</SPAN></A></P>
<P class="p246 ft7">RB hade i maj 2009 hanterat 13 190 ärenden.<A href="#page_86"><SPAN class="ft30">50 </SPAN></A>Totalt hade 78 745 miljoner € betalts ut i ersättningar. Sex sökande hade inte godtagit sin ersättning. 754 ansökningar var återtagna, nekade eller gav inte ersätt- ning. Det genomsnittliga beloppet för de 12 436 ersättningarna var 63 320 €.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">3.6</SPAN><SPAN class="ft56">Wales</SPAN></P>
<P class="p320 ft51">Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> berättade några vuxna personer för media om övergrepp som de varit utsatta för inom barnavården i norra Wales. Det ledde bland annat till flera polisutredningar. 1996 tillsattes The North</P>
<P class="p321 ft61"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. Newsletter May 2009. Residential Institutions Redress Board. Tillgänglig </SPAN><A href="http://www.rirb.ie/">http://www.rirb.ie/ </A>(oktober 2009).</P>
<P class="p322 ft61"><SPAN class="ft59">49</SPAN><SPAN class="ft68">Irland. Newsletter May 2009. Residential Institutions Redress Board. Tillgänglig </SPAN><A href="http://www.rirb.ie/updates.asp">http://www.rirb.ie/updates.asp </A>(oktober 2009).</P>
<P class="p323 ft35"><SPAN class="ft59">50</SPAN><SPAN class="ft63">Irland. Newsletter May 2009. Residential Institutions Redress Board. Tillgänglig </SPAN><A href="http://www.rirb.ie/updates.asp">http://www.rirb.ie/updates.asp </A>(oktober 2009).</P>
<P class="p176 ft14">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">Wales Child Abuse Tribunal of Inquiry. Kommissionen kom att ledas av Sir Ronald Waterhouse. Den arbetade fram till maj 1998.</P>
<P class="p102 ft7">Waterhousekommissionen granskade barnavården under 1970 – <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under perioden januari 1997 och maj 1998 gav 264 vitt- nen muntliga vittnesmål. 311 personer lämnade skriftliga redo- görelser om övergrepp. De intervjuade fick professionellt stöd i samband med intervjuerna. När rapporten blev offentlig fick de inter- vjuade samtalsstöd via telefon. Även deras anhöriga eller närstående kunde använda sig av stödet.<A href="#page_87"><SPAN class="ft30">51</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">I rapporten <SPAN class="ft38">Lost in care</SPAN>, konstaterade kommissionen att upp till 650 barn hade blivit utsatta för fysiska, sexuella och emotionella övergrepp. Barnen var under tiden för vanvården omhändertagna av två counties, Gwynedd and Clwyd.<A href="#page_87"><SPAN class="ft30">52</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">I rapporten namngavs 200 personer; utpekade förövare, dömda förövare liksom olika tjänstemän som kritiserades för bristfälliga insatser. De intervjuade var skyddade av sekretess. Utredaren gav sammanlagt 72 rekommendationer i sin rapport. Flera inriktades på hur man ska minimera risken att övergrepp sker i dagens barnavård i Wales.</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">3.7</SPAN><SPAN class="ft56">Australien</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">I Australien har det gjorts två utredningar om vanvård av barn i institutioner och fosterhem. Den ena, som vi återger erfarenheter från i det följande, handlar om ursprungsbefolkningens barn.</P>
<P class="p102 ft7">Den andra utredningen har utrett vanvård i institutioner av barn som var placerade från <NOBR>1930-talet</NOBR> och fram till <NOBR>1970-talet.</NOBR> Storbri- tannien skickade också mellan 1930 och 1970 iväg omkring 7 000 barn från statliga institutioner till Australien, där många av dem mötte samma öde som ”De glömda australierna”. I slutskedet av arbetet med delrap- porten (november 2009) bad den Australiensiske premiärministern de drabbade om ursäkt.<A href="#page_87"><SPAN class="ft30">53 </SPAN></A>Båda utredningarna har arbetat på ett lik- artat sätt. I fortsättningen beskrivs arbetet i utredningen om ursprungsbefolkningens barn.</P>
<P class="p324 ft61"><SPAN class="ft59">51</SPAN><SPAN class="ft66">Wales. ”Paul Murphy publishes report of North Wales Child abuse Tribunal”. Tillgänglig </SPAN><NOBR><http://www.walesoffice.gov.uk/2000/02/15/paul-murphy-publishes-report-of-north-</NOBR> <NOBR>wales-child-abuse-tribunal/></NOBR> (oktober 2009), s. 2.</P>
<P class="p325 ft61"><SPAN class="ft59">52</SPAN><SPAN class="ft66">Wales. ”Paul Murphy publishes report of North Wales Child abuse Tribunal”. Tillgänglig </SPAN><NOBR><http://www.walesoffice.gov.uk/2000/02/15/paul-murphy-publishes-report-of-north-</NOBR> <NOBR>wales-child-abuse-tribunal/></NOBR> (oktober 2009) s. 2.</P>
<P class="p326 ft35"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft34">Australien. </SPAN><SPAN class="ft52">Forgotten Australians</SPAN>. A report on Australians who experienced institutional or <NOBR>out-of-home</NOBR> care as children. Commonwealth of Australia, 2004.</P>
<P class="p195 ft14">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39988x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft64">Bakgrund till utredningen om ursprungsbefolkningen</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Aboriginerna utgör i dag drygt 2 % av den totala befolkningen. De är från början inte en homogen grupp. I mitten av <NOBR>1700-talet</NOBR> fanns det ungefär en halv miljon aboriginer som levde i omkring 500 grupper med egna språk. I dag är de omkring 390 000 personer.</P>
<P class="p89 ft7">I och med att européerna kom till Australien började samhället omhänderta barn till ursprungsbefolkningen med våld från sina för- äldrar.<A href="#page_88"><SPAN class="ft30">54 </SPAN></A>Det var framför allt under en period av hundra år, från 1869 till 1969 som dessa omhändertaganden i stor skala ägde rum med tvång, hot eller under falska förespeglingar. Man räknar med att 100 000 barn tvångsomhändertogs och det innebar att flertalet aboriginiska familjer på något sätt berördes av detta.<A href="#page_88"><SPAN class="ft30">55 </SPAN></A>Under åren mellan 1910 och 1970, skildes uppemot 30 procent av samtliga barn till aboriginer från sina föräldrar.<A href="#page_88"><SPAN class="ft30">56</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">Barnen omhändertogs och placerades i barnhem och i fosterhem i vita familjer. Syftet med omhändertagandet var att barnen skulle assimileras in i det vita australiensiska samhället. Det fanns också ett rasbiologiskt syfte. Framför allt omhändertogs barn som hade en vit far och en aboriginisk mor.<A href="#page_88"><SPAN class="ft30">57</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Barnen skulle lära sig europeiska värderingar och arbetsmoral. Som omhändertagna kunde de bli bestraffade om de talade sitt eget språk och ofta fick de aldrig mer se sina biologiska föräldrar eller familjer.</P>
<P class="p327 ft7">Flickorna skulle arbeta som hushållerskor. Många blev utsatta för sexuella övergrepp av sin arbetsgivare. I de fall flickorna blev gravida togs barnen ofta ifrån dem.</P>
<P class="p117 ft8">De institutioner som fanns för de aboriginska barnen var under- finansierade, vilket innebar att det fanns ont om mat och dålig till- gång till sjukvård. Många barn dog i förtid.<A href="#page_88"><SPAN class="ft57">58</SPAN></A></P>
<P class="p328 ft33"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft67">Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith,</SPAN></P>
<P class="p233 ft62">Bringing them home: report of the national inquiry into the separation of Aboriginal and Torres Strait Islander children from their families<SPAN class="ft61">, Human Rights and Equal Opportunity Com- mission, Sydney, 1997, kap 2.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">55</SPAN><SPAN class="ft68">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige. <SPAN class="ft61">Opublicerat manuskript. Regeringskansliet, Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 40.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">56</SPAN><SPAN class="ft68">Rapport från UD: Mänskliga rättigheter i Australien 2006, Tillgänglig http://www.mansk- ligarattigheter.gov.se/> (oktober 2009), s. 10.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">57</SPAN><SPAN class="ft68">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige <NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 40.</SPAN></P>
<P class="p150 ft52"><SPAN class="ft59">58</SPAN><SPAN class="ft63">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige <NOBR><SPAN class="ft35">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> s. 42.</SPAN></P>
<P class="p176 ft14">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39989x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft64">Tillvägagångssätt och resultat</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Kommissionen genomförde <SPAN class="ft38">hearings </SPAN>i alla större städer samt i många regioner och mindre samhällen. De ekonomiska resurserna räckte inte till att söka upp varje plats där det fanns ursprungsbe- folkning och andra som ville bli hörda.</P>
<P class="p93 ft7">Offentliga vittnesmål togs emot från bland annat enskilda som utsatts för tvångsförflyttning, adoptiv- och fosterföräldrar, ursprungsbefolk- ningens organisationer, representanter för olika nationella och regio- nala parlament, från kyrkan och enskilda medborgare. Många män- niskor och organisationer gav både skriftliga och muntliga redogör- elser till utredningen.<A href="#page_89"><SPAN class="ft30">59</SPAN></A></P>
<P class="p82 ft29">Behov av stöd under och efter vittnesmålen</P>
<P class="p69 ft7">Många efterfrågade både personligt och psykologiskt stöd under och efter processen. Intervjuerna reaktiverade traumatiska upp- levelser. Mötet med okända människor vid intervjun var också en stressfaktor. Både intervjupersoner och läkare vittnade om den stress det innebar för de drabbade att konfronteras med sina traum- atiska upplevelser.</P>
<P class="p283 ft7">Kommissionen anlitade en socialarbetare och en psykolog med aboriginskt ursprung för att stödja de intervjuade. Kommissionen hade också stöd från lokala aboriginska hälso- och sjukvårdsen- heter under sina besök ute i landet. Många intervjuade betonade att deltagandet i utredningen hade bidragit till en läkningsprocess.</P>
<P class="p82 ft29">Vittnesmål och redogörelser</P>
<P class="p121 ft7">Mycket av det arkivmaterial som hade kunnat styrka vittnesmålen hade blivit förstört. Utredarna använde sig av självständiga informations- källor när det var möjligt. Kommissionens upptäckter, slutsatser och rekommendationer hade stärkts av tyngden i den stora mängd information som utredningen baserats på.<A href="#page_89"><SPAN class="ft30">60</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">Över 50 % av de tvångsomhändertagna barnen hade varit placerade på mer än ett ställe (institutioner och/eller fosterhem). Många barn fick höra att de var oönskade, förskjutna eller att deras föräldrar var döda. Många fick höra att föräldrarna var värdelösa.</P>
<P class="p329 ft33"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft67">Australien. </SPAN><SPAN class="ft69">Bringing them home, </SPAN>1997, kap. 1.</P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft63">Australien. </SPAN><SPAN class="ft52">Bringing them home</SPAN>, 1997, kap. 1.</P>
<P class="p73 ft14">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39990x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft7">De flesta intervjuade hade fått lära sig att allt aboriginskt var värdelöst.<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">61 </SPAN></A>De berättade om fattigdom, hunger, bestraffningar och inlåsningar. Både pojkar och flickor, ungefär 10 % av de inter- vjuade, hade utsatts för sexuella övergrepp.</P>
<P class="p23 ft29">Bestående lidanden</P>
<P class="p76 ft7">De genomförda tvångsförflyttningarna tillsammans med fysiskt och psykiskt våld samt sexuella övergrepp gav negativa konsekvenser senare i livet.<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">62</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Kommissionen beskrev behandlingen av de aboriginska barnen i termer av folkmord. Den hänvisade till FN:s konvention mot folk- mord. Att med tvång föra över barn från en folkgrupp till en annan med syfte att utplåna den ursprungliga folkgruppen inkluderas i begreppet folkmord.<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">63</SPAN></A></P>
<P class="p78 ft29">Fortsatt insamlande av vittnesmål</P>
<P class="p61 ft7">Kommissionen var medveten om att många människor av olika anledningar inte hade fått eller kunnat lämna sina vittnesmål. De menade att en läknings- och försoningsprocess dock krävde att man skulle fortsätta att ta emot och spela in vittnesmål och att detta måste göras på ett sätt som utifrån den intervjuandes syn- punkt blir så bra som möjligt. Kommissionen lyfte också fram ett förslag om ett inrättande av ett nationellt arkiv med syfte att ta emot muntliga berättelser från aboriginerna.<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">64</SPAN></A></P>
<P class="p108 ft29">Kommissionens rekommendationer</P>
<P class="p331 ft7">Kommissionen beräknade att det var uppemot 100 000 barn som hade tvångsomhändertagits.<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">65 </SPAN></A>Detta stred mot såväl FN:s konven- tion mot folkmord som mot brittisk <SPAN class="ft38">common law </SPAN>samt att abori-</P>
<P class="p332 ft33"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft67">Australien. </SPAN><SPAN class="ft69">Bringing them home</SPAN>, 1997, kap. 10.</P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">62</SPAN><SPAN class="ft67">Australien. </SPAN><SPAN class="ft69">Bringing them home</SPAN>, 1997, kap. 11.</P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">63</SPAN><SPAN class="ft68">Australien. </SPAN><SPAN class="ft62">Bringing them home, </SPAN>1997, kap. 13.</P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">64</SPAN><SPAN class="ft68">Australien. </SPAN><SPAN class="ft62">Bringing them home, </SPAN>1997, kap. 1.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">65</SPAN><SPAN class="ft63">Australien. </SPAN><SPAN class="ft52">Bringing them home, </SPAN>1997, kap. 1.</P>
<P class="p80 ft14">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Utredningar i omvärlden SOU 2009:99</P>
<P class="p112 ft7">giner och deras barn hade utsatts för systematisk rasdiskri- minering.<A href="#page_91"><SPAN class="ft30">66</SPAN></A></P>
<P class="p333 ft7">Kommissionen lämnade detaljerade förslag på hur samhällets olika myndigheter och förvaltningar ska bemöta och omhänderta barn och ungdomar till aboriginer.</P>
<P class="p85 ft7">Kommissionen föreslog att begreppet kompensation skulle tolkas som gottgörelse och föreslog att grunden för en sådan skulle bygga på <SPAN class="ft38">the van Boven Principles</SPAN>, en guide för omfattningen av en gottgörelse.<A href="#page_91"><SPAN class="ft30">67</SPAN></A></P>
<P class="p190 ft7">Enligt The van Boven Principles ska en gottgörelse innehålla:</P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">erkännande och ursäkt</SPAN></P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">garantier för att något inte ska upprepas</SPAN></P>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">åtgärder för upprättelse</SPAN></P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">åtgärder för rehabiliteringen</SPAN></P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft42">ekonomisk ersättning</SPAN></P>
<P class="p143 ft7">När det gällde en ekonomisk kompensation eller skadestånd till de drabbade rekommenderade kommissionen dels ett minimibelopp för alla som hade blivit tvångsomhändertagna och dels ett extra belopp för de som hade drabbats av en särskild skada.<A href="#page_91"><SPAN class="ft30">68</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft7">Regeringen avsatte 1997/98 pengar till projekt för aboriginer, vilka motsvarade en del av de rekommendationer som fanns i kom- missionens rapport. Det handlade bland annat om medel till olika former av stöd och terapi, centra för att hjälpa drabbade att söka sina rötter, kulturellt stöd, föräldrastödsprogram och stöd till pro- jekt om muntlig historia.<A href="#page_91"><SPAN class="ft30">69</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">Australiens regering bad genom sin premiärminister Kevin Rudd den 13 februari 2008 landets aboriginer och ”de förlorade generationerna” om ursäkt. Den australiensiska regeringen tog det fulla ansvaret för de övergrepp och missgärningar som beslutsfattare och myndighets- personer på olika nivåer under en lång tid hade utsatt ursprungs- befolkningen för.<A href="#page_91"><SPAN class="ft30">70</SPAN></A></P>
<P class="p335 ft62"><SPAN class="ft59">66</SPAN><SPAN class="ft66">Ericson, Maria. </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i <NOBR>Sverige<SPAN class="ft61">(2009-06-17)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 44.</SPAN></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft59">67</SPAN><SPAN class="ft67">Australien. </SPAN><SPAN class="ft69">Bringing them home, </SPAN>1997, Appendix 9.</P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">68</SPAN><SPAN class="ft66">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige <NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 45.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">69</SPAN><SPAN class="ft66">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige <NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 45.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft59">70</SPAN><SPAN class="ft63">Lintner, Bertil, ”Rodd bad aboriginer om ursäkt”, </SPAN><SPAN class="ft52">Svenska Dagbladet </SPAN><NOBR>(2008-02-13).</NOBR></P>
<P class="p73 ft14">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft51">När det gäller personliga ekonomiska ersättningar är det två regeringar som på federal nivå har avsatt medel till ekonomisk kompensation för offren; Tasmanien 2006 och Western Australia 2007.<A href="#page_92"><SPAN class="ft98">71</SPAN></A></P>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">3.8</SPAN><SPAN class="ft56">Kanada</SPAN></P>
<P class="p337 ft9"><SPAN class="ft9">3.8.1</SPAN><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p338 ft29">Ursprungsbefolkningen</P>
<P class="p90 ft7">I Kanada finns det en ursprungsbefolkning som består av tre grup- per; inuiter, indianer och mestiser. Deras levnadsförhållanden och möjligheter att tillvarata sina rättigheter är generellt sämre än de som gäller för den övriga befolkningen.<A href="#page_92"><SPAN class="ft30">72 </SPAN></A>Ursprungsbefolkningen är i förhållande till den övriga befolkningen överrepresenterad i statistiken när det gäller bl.a. arbetslöshet och självmord och de är missgynnade när det gäller frågor om utbildning och levnadsför- hållanden. Ansvaret för frågor som rör ursprungsbefolkningen ligger på federal nivå.<A href="#page_92"><SPAN class="ft30">73</SPAN></A></P>
<P class="p60 ft29">Residential schools</P>
<P class="p106 ft7">På <NOBR>1840-talet</NOBR> inrättades ett skolsystem med internatskolor, <SPAN class="ft38">Indian Residential schools</SPAN>. Det var olika kyrkor som tillsammans med staten fram till 1969 var ansvariga för skolorna. Därefter övertog staten ensam ansvaret. Systemet fanns kvar ända in på slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den sista skolan stängdes 1996.</P>
<P class="p117 ft7">Skolornas huvudsyfte var att kristna ursprungsbefolkningen, göra dem till bönder samt att integrera dem in i det övriga sam- hället.<A href="#page_92"><SPAN class="ft30">74 </SPAN></A>Barnen till ursprungsbefolkningen tvingades från sex års ålder att bo på internatskolorna. Tvånget togs bort 1948, men i praktiken fanns det kvar genom de hot om framför allt ekonomiska</P>
<P class="p152 ft62"><SPAN class="ft59">71</SPAN><SPAN class="ft68">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige <NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 46.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">72</SPAN><SPAN class="ft68">Rapport från UD: Mänskliga rättigheter i Kanada 2007. Tillgänglig <http://www.mansk- ligarattigheter.gov.se/>, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">73</SPAN><SPAN class="ft68">Rapport från UD: Mänskliga rättigheter i Kanada 2007. Tillgänglig <http://www.mansk- ligarattigheter.gov.se/>, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p339 ft69"><SPAN class="ft59">74</SPAN><SPAN class="ft67">Kanada. Walker, Julian, </SPAN>The Indian Residential Schools Truth and Reconciliation Com- mission <SPAN class="ft33">Legal and Legislative Affairs Division. Parliamentary information and research service of the library of parliment. PRB </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">-48E,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> 2009. Tillgänglig </SPAN><NOBR><A href="http://www2.parl.gc.ca/Content/LOP/ResearchPublications/prb0848-e.htm"><SPAN class="ft33"><http://www2.parl.gc.ca/Content/LOP/ResearchPublications/prb0848-e.htm></SPAN></A></NOBR><A href="http://www2.parl.gc.ca/Content/LOP/ResearchPublications/prb0848-e.htm"><SPAN class="ft33"> </SPAN></A><SPAN class="ft33">(november 2009), s. 6.</SPAN></P>
<P class="p340 ft14">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft7">sanktioner, som riktades mot föräldrar som inte sände sina barn till skolorna.<A href="#page_93"><SPAN class="ft30">75</SPAN></A></P>
<P class="p342 ft11">The Indian Residential Schools educational system was a cooperative effort between the Canadian government and Christian church organizations that saw perhaps more than 150 000 Aboriginal children taken to boarding schools, miles away from their families, to be ’civilized´, educated, and converted to Christianity.<A href="#page_93"><SPAN class="ft89">76</SPAN></A></P>
<P class="p343 ft7">Barnen fick inte prata sitt eget språk eller praktisera sin egen tro. Kon- takten med familjerna var bristfällig under placeringarna. Det skedde psykiska, fysiska och sexuella övergrepp på barnen. Skolorna var över- fyllda, hade dåliga sanitära förhållanden och brist på medicinsk vård. Det ledde till en hög dödlighet bland barnen, i bland annat tuberkulos. På vissa internatskolor var dödligheten uppemot 50 %.<A href="#page_93"><SPAN class="ft30">77</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">När barnen fick komma hem till sina familjer hade de i de flesta fall förlorat sin kulturella identitet och ofta sitt språk. Uppskatt- ningsvis 70 <NOBR>000–80</NOBR> 000 av ursprungsbefolkningens barn är i dag överlevande från internatskolorna.<A href="#page_93"><SPAN class="ft30">78</SPAN></A></P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">3.8.2</SPAN><SPAN class="ft64">Tillvägagångssätt och resultat</SPAN></P>
<P class="p300 ft29">Vittnesmål om övergrepp</P>
<P class="p121 ft7">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> började tidigare elever från internatskolorna berätta om övergrepp som de hade utsatts för under vistelsen på skolorna. Flera berättelser publicerades i media och några skade- ståndsmål öppnades. Den kanadensiska regeringen inrättade 1991 en kommission, <SPAN class="ft38">Royal Commission on Aboriginal Peoples </SPAN>(RCAP), med uppdrag att undersöka hur situationen för ursprungsbe- folkningen i förhållande till majoritetsbefolkningen skulle kunna bli mer jämbördig. Kommissionens rapport 1996, <SPAN class="ft38">Report of the Royal Com- mission on Aboriginal Peoples</SPAN>, lyfte bland annat fram problemet med internatskolorna.<A href="#page_93"><SPAN class="ft30">79</SPAN></A></P>
<P class="p301 ft62"><SPAN class="ft59">75</SPAN><SPAN class="ft66">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige<SPAN class="ft61">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 47.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">76</SPAN><SPAN class="ft66">Kanada. Walker, Julian. </SPAN>The Indian Residential Schools Truth and Reconciliation Com- mission<SPAN class="ft61">, 2009.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">77</SPAN><SPAN class="ft66">Kanada. Walker, Julian. </SPAN>The Indian Residential Schools Truth and Reconciliation Com- mission<SPAN class="ft61">, 2009, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p230 ft62"><SPAN class="ft59">78</SPAN><SPAN class="ft66">Kanada. Walker, Julian. </SPAN>The Indian Residential Schools Truth and Reconciliation Com- mission<SPAN class="ft61">, 2009, s. 1f.</SPAN></P>
<P class="p201 ft52"><SPAN class="ft59">79</SPAN><SPAN class="ft34">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i <NOBR>Sverige.<SPAN class="ft35">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> s. 47.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39994x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p26 ft36">Utredningar i omvärlden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Regeringens svar på kommissionens rapport</P>
<P class="p331 ft7">År 1998 antog regeringen en handlingsplan<A href="#page_94"><SPAN class="ft30">80 </SPAN></A>och bad samtidigt om ursäkt till dem som i skolorna hade utsatts för misshandel och sexuella övergrepp. En fond etablerades (<SPAN class="ft38">Aboriginal Healing Fund</SPAN>), som fick 350 miljoner dollar att använda till olika lokala stödpro- jekt för och tillsammans med tidigare internatskolelever.<A href="#page_94"><SPAN class="ft30">81</SPAN></A></P>
<P class="p15 ft7">Ett nytt departement hos den federala regeringen etablerades 2001, <SPAN class="ft38">Indian Residential Schools </SPAN>Resolution Canada (IRSRC). En uppgift blev att förhandla fram en uppgörelse mellan regeringen och alla som lämnat in skadeståndskrav. I slutet av 2003 presen- terades en process (<SPAN class="ft38">Alternative Dispute Resolution Process</SPAN>, <SPAN class="ft38">ADR</SPAN>) för att man skulle nå en uppgörelse utanför domstolarna och som skulle ge psykologiskt stöd och kompensation till de tidigare elev- erna på internatskolorna som hade varit utsatta för olika former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp.<A href="#page_94"><SPAN class="ft30">82</SPAN></A></P>
<P class="p108 ft29">Ursprungsbefolkningens reaktion</P>
<P class="p224 ft7">Representanter för Kanadas ursprungsbefolkning (<SPAN class="ft38">Assembly of First Nations</SPAN>, <SPAN class="ft38">AFN</SPAN>) svarade med att i november 2004 lämna en rapport i vilken de uttryckte vad de ansåg krävdes för att man skulle nå en rättvis uppgörelse. Bland annat krävde man ett schablonbelopp för alla offer/överlevande på 10 000 dollar för det första året man har bott på en internatskola och därutöver 3 000 dollar för varje ytter- ligare år, en tidigare utbetalning till äldre offer/överlevare, inrättan- det av en sanningskommission, en fond för stöd och helande, en fond till stöd för minnesceremonier och andra initiativ för att min- nas det förflutna, samt en mer allomfattande och rättvis process för att behandla skadeståndsanspråk.<A href="#page_94"><SPAN class="ft30">83</SPAN></A></P>
<P class="p344 ft62"><SPAN class="ft59">80</SPAN><SPAN class="ft68">Kanada. </SPAN>Gathering Strength: Canada´s Aboriginal Action Plan<SPAN class="ft61">. Minister or Indian Affairs and Northern Development Ottawa, 2000. Tillgänglig <http://www.inac.gc.ca/> (oktober 2009).</SPAN></P>
<P class="p345 ft62"><SPAN class="ft59">81</SPAN><SPAN class="ft68">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige<SPAN class="ft61">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 47.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">82</SPAN><SPAN class="ft68">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige<SPAN class="ft61">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> s. 47.</SPAN></P>
<P class="p346 ft52"><SPAN class="ft59">83</SPAN><SPAN class="ft63">Ericson, Maria, </SPAN>Rapport angående en eventuell Sanningskommission för romer och re- sande/resanderomer i Sverige<SPAN class="ft35">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">(2009-06-17),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> s. 48.</SPAN></P>
<P class="p176 ft14">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39995x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Utredningar i omvärlden</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">En uppgörelse</P>
<P class="p69 ft7">År 2006 nådde företrädare för AFN och den kanadensiska reger- ingen en uppgörelse där ursprungsbefolkningens samtliga krav fanns med. Det innebar bland annat att de drabbade hade tiller- känts både individuella skadestånd och kollektiva gottgörelser.</P>
<P class="p102 ft7">Alla som kan styrka att det har varit placerade på en federalt driven <SPAN class="ft38">Indian residential school </SPAN>i Kanada har rätt till en individuell ersätt- ning. En ansökan kan göras fram till och med september 2011.</P>
<P class="p66 ft7">År 2008 etablerades en sannings- och försoningskommission som under fem år ska undersöka och ta upp vittnesmål om erfaren- heterna från internatskolorna.</P>
<P class="p93 ft8">Den 11 juni 2008 bad den kanadensiska premiärministern Stephen Harper offentligt ursprungsbefolkningen och de 80 000 överlevande från internatskolorna boende i Kanada om ursäkt.<A href="#page_95"><SPAN class="ft57">84</SPAN></A></P>
<P class="p347 ft33"><SPAN class="ft39">84 </SPAN>”Kanada ber urbefolkning om ursäkt”, Sveriges Radio <NOBR>(2008-06-12).</NOBR> Tillgänglig <NOBR><http://www.sr.se/Ekot/sokresult.asp?first=1&last=18&from__date=1990-01-</NOBR> <NOBR>01+00%3A00%3A00&to_date=2009-11-30+10%3A12%3A14&page=</NOBR> 1&intUnitID=83&programID=83&nyheter=&Artikel=2128692&strSearch=Harper>.</P>
<P class="p73 ft14">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39996x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p348 ft54"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft53">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p349 ft7">Utredningen kartlägger vanvård av barn över en lång tidsperiod, från <NOBR>1920-talet</NOBR> fram till sent <NOBR>1990-tal.</NOBR> Synen på hur barn bör behandlas och uppfostras har förändrats under denna tid. Därför är det motiverat att som bakgrund till vad intervjupersonerna berättar återge hur samhällets inställning till aga, vanvård och misshandel har förändrats. I utredningens direktiv står att uppdraget är att kartlägga allvarliga övergrepp och vanvård. Redan i direktivet kon- stateras att vissa bestraffningar av omhändertagna barn har varit reglerade i den sociala barnavården sedan länge.<A href="#page_96"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">I det här kapitlet presenteras den lagstiftning och de föreskrifter som har reglerat misshandel, sexuella övergrepp och olika bestraff- ningar av omhändertagna barn under <NOBR>1900-talet.</NOBR> Dessutom ges exempel på hur allmänhetens inställning till fysisk bestraffning har förändrats. Kapitlet syftar till att visa hur länge olika bestraffningar och övergrepp som intervjupersonerna har berättat om har varit förbjudna och brottsliga handlingar.</P>
<P class="p14 ft7">Kapitlet inleds med en översikt om vanvård ur ett historiskt per- spektiv. Därefter behandlas hur kroppsaga har reglerats i lag- stiftning och föreskrifter samt hur attityder till kroppsaga har för- ändrats. Sedan följer ett avsnitt om hur andra bestraffningsformer har reglerats inom den sociala barnavården. Slutligen beskrivs för- ändringar i lagstiftning om sexuella övergrepp mot barn. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.</P>
<P class="p350 ft35"><SPAN class="ft39">1 </SPAN>Dir 2006:75, s. 3.</P>
<P class="p80 ft14">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39997x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">4.1</SPAN><SPAN class="ft56">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Vad som är att betrakta som barns bästa och vad som är till skada för barn omförhandlas ständigt. Till exempel har bruket av aga som uppfostringsmedel förändrats över tid. Dessutom har uppfatt- ningar om det riktiga i att aga barn varierat mellan klasser och geo- grafiskt i Sverige.<A href="#page_97"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>Samtidigt är det viktigt att betona att föreställ- ningar om vad som har varit orätt att göra mot barn har präglats av samstämmighet under lång tid.</P>
<P class="p85 ft7">I en studie av aga och barnmisshandel i Sverige från reforma- tionen till nutid visar historikern Eva Bergenlöv att kroppslig bestraffning har haft stöd i den allmänna rättsuppfattningen sedan <NOBR>1500-talet</NOBR> endast om den tillgripits som sista utväg, inte utdelats i affekt, inte orsakat synliga skador samt syftat till barnets bättring.<A href="#page_97"><SPAN class="ft30">3 </SPAN></A>Agan skulle utföras på ett visst sätt för att vara acceptabel.</P>
<P class="p85 ft7">Bergenlöv har studerat lagstiftning, rådgivningslitteratur i upp- fostringsfrågor och rättspraxis. Det är först med ett sådant mång- sidigt angreppssätt det går att komma åt vad som har ansetts som å ena sidan sanktionerat och å andra sidan oacceptabelt våld mot barn. Trots att det genom historien funnits lagar som påbjudit kroppslig bestraffning i uppfostringssyfte har viss misshandel av barn saknat stöd i en allmän rättsuppfattning. Trots att det länge saknades rättsliga förbud mot barnaga har all misshandel av barn inte varit accepterad.<A href="#page_97"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A></P>
<P class="p294 ft7">Eftersom lagtexter inte synliggör all oacceptabel behandling av barn är lagtexter inte heller någon lämplig utgångspunkt för att definiera vad som har varit att betrakta som vanvård ur ett historiskt perspektiv. Däremot kan lagtexterna tillföra ytterligare en dimension av den van- vård intervjupersonerna vittnar om i utredningen, nämligen att vissa handlingar vid en viss tidpunkt också har varit straffvärda. Inter- vjupersonerna har i de fallen inte enbart blivit utsatta för oacceptabel behandling utan också för brottsliga handlingar.</P>
<P class="p67 ft7">Vid sidan om lagtexterna finns stadgor, instruktioner och före- skrifter som exempelvis har reglerat hur vården i institutioner och barnhem skulle utföras. I dessa förekommer förbud mot olika bestraffningsmetoder av barn. Personal som bröt mot dessa förbud gjorde sig inte skyldig till brott, men likväl till oacceptabel behand-</P>
<P class="p351 ft62"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft66">Bergenlöv, Eva, </SPAN>Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nu- tid<SPAN class="ft61">. Nordic Academic Press, Lund 2009, s. 26.</SPAN></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft32">Bergenlöv 2009, s. 160.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft34">Bergenlöv 2009, s. </SPAN><NOBR>157–161.</NOBR></P>
<P class="p73 ft14">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39998x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">ling av barnen som skulle kunna ha lett till att han eller hon tvingats att lämna sin tjänst. Vanvård som intervjupersonerna har vittnat om kan alltså vara av flera slag; brottsliga handlingar, oac- ceptabla handlingar och slutligen sanktionerade handlingar som hade stöd i den allmänna rättsuppfattningen vid en viss tidpunkt.</P>
<P class="p317 ft55"><SPAN class="ft55">4.2</SPAN><SPAN class="ft56">Aga ur ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p337 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Agaförbudens utveckling</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Aga och kroppslig bestraffning var länge en metod för att upp- fostra barn, men är sedan 1979 totalförbjudet i Sverige. Denna lag- stiftning bygger på tanken att det är orätt att slå ett barn oavsett effekt eller motiv. Det är en normativ lag som totalförbjuder aga till skillnad från tidigare begränsningar av möjligheten att använda aga som skildras nedan. Agans avskaffande har skett i flera steg. Först avskaffades agan för vuxna, senare för barn. Förbuden mot barnaga har gått från att gälla äldre skolbarn till att omfatta också yngre barn i hemmet.</P>
<P class="p158 ft7">Vid <NOBR>1800-talets</NOBR> mitt började aga av vuxna regleras i lagstift- ningen. Husagan, det vill säga husbondens rätt att aga sina anställda, avskaffades för vuxet tjänstefolk 1858, men först 1920 för unga tjänare. 1864 års strafflag stadgade att misshandel kunde resultera i böter eller fängelse. Men detta gällde inte om misshandeln hade utdelats av någon som hade rätt att aga den drabbade och om skadan var ringa. Eftersom det 1864 främst var barn och unga som kunde agas gällde detta rättsskydd inte dem. Lagen upphävdes först 1957.<A href="#page_98"><SPAN class="ft30">5</SPAN></A></P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Agaförbud i skola</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">År 1918 förbjöds kroppslig bestraffning och kränkande behandling av elever på högre folkskolor och kommunala högre skolor<A href="#page_98"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A>och 1928 förbjöds aga på läroverken.<A href="#page_98"><SPAN class="ft30">7 </SPAN></A>På de särskilda läroverken för flickor, flickskolorna, var aga över huvud taget aldrig tillåtet.</P>
<P class="p353 ft33"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft67">Bergenlöv 2009, s. 59f.</SPAN></P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2001:18. Janson, Staffan, </SPAN>Barn och misshandel: en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av <NOBR>1900-talet<SPAN class="ft61">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Fritzes offentliga publikationer, Stock- holm, 2001, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p204 ft69"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft67">Qvarsebo, Jonas </SPAN>Skolbarnets fostran: enhetsskolan, agan och politiken om barnet <NOBR>1946–1962,</NOBR></P>
<P class="p233 ft35">Institutionen för tema, Tema Barn<SPAN class="ft52">, </SPAN>Linköpings universitet, Diss. Linköping: Linköpings uni- versitet, Linköping, 2006, s. 10. Qvarsebo hänvisar till SFS 1928:412.</P>
<P class="p176 ft14">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB39999x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">De första agaförbuden gällde ungdomar som studerade vid en högre utbildning än den gängse folkskolan. På <NOBR>1940-talet</NOBR> växte tanken stark om att alla barn, oavsett klass och kön, borde ha rätt till en likvärdig skolutbildning. När visionen om enhetsskolan skulle omsättas i praktik blev just agan något som representanter för olika skolformer var tvungna att enas kring. Det gjordes först efter mångåriga diskussioner.<A href="#page_99"><SPAN class="ft30">8</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">Den gamla strafflagen ersattes med en ny brottsbalk 1957 som likställde aga, som tilldelades av andra än <SPAN class="ft38">vårdnadshavare</SPAN>, med misshandel. Skolaga blev då synonymt med misshandel, vilket ledde till dess avskaffande.<A href="#page_99"><SPAN class="ft30">9 </SPAN></A>1958, 40 år efter agaförbudet på högre folk- skolor och högre kommunala skolor, blev det förbjudet att aga elever i folkskolan.<A href="#page_99"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft64">Agaförbud i den sociala barnavården</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Barn som omhändertogs inom den sociala barnavården riskerade inte bara att utsättas för aga i skolan och hemmet under <NOBR>1900-talets</NOBR> första hälft. Barnavårdsnämnderna hade också rätt att förordna och dela ut aga i uppfostringssyfte.</P>
<P class="p66 ft7">Barnavårdsnämndernas rätt att aga barn skrevs in i de första barnavårdslagarna 1902 och kvarstod i 1924 års <SPAN class="ft38">Lag om samhällets barnavård</SPAN>.<A href="#page_99"><SPAN class="ft30">11</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">På <NOBR>1940-talet</NOBR> ifrågasattes lämpligheten av att barnavårdsnämnd- erna agade barn. I och med att <SPAN class="ft38">Lag om samhällets barnavård </SPAN>omar- betades 1942 nämndes inte längre barnavårdsnämndernas rätt att aga barn. Den del som i <NOBR>1924-års</NOBR> lag uttryckte möjligheten att aga barn under femton år ströks. Det kan tolkas som att det efter 1942 saknades stöd i lag för att barnavårdsnämnderna skulle kunna aga barn.<A href="#page_99"><SPAN class="ft30">12</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">Barn som vårdades på skyddshem/ungdomsvårdsskolor och andra institutioner kom tidigare än barn i vanliga hem att skyddas från aga i lagtexten. 1946 avskaffades agan på ungdomsvårdsskolorna, de tidig-</P>
<P class="p182 ft33"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft32">Qvarsebo 2006.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft32">Qvarsebo 2006, s. 79.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft68">Qvarsebo 2006, s. 80.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft68">1 mom 23 §, Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p230 ft33"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft32">23 § Lag (1942:62) angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag). I propositionen till ny strafflag 1957:170 står det dock att i förslag till ny BvL i SOU 1956:61 ska man ta bort barnavårds- nämndens befogenhet att tukta omhändertaget barn. Därför är uppgiften osäker. Se Prop 1957:170, s. 17.</SPAN></P>
<P class="p354 ft14">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">are så kallade skyddshemmen. De tillrättavisningsmetoder som per- sonalen på dessa institutioner fick använda sig av från och med 1946 var inskränkning av friheter och förmåner, samt isolering. Däremot nämndes inte kroppsaga som varit tillåtet i en tidigare stadga från 1937.<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">13</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Inte heller 1937 fick kroppsaga utdelas hur som helst. Enligt skyddshemstadgan fick aga endast användas för att bestraffa ”över- våld mot befattningshavare samt misshandel av kamrater och djur, ävensom vid mera svårartat trots…”.<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">14 </SPAN></A>Aga var att betrakta som en sista utväg. Vissa barn och ungdomar fick inte agas enligt stadgan. Pojkar över 18 år och flickor över 15 år fick inte agas. Aga fick heller inte utdelas till barn som misstänktes vara psykiskt funk- tionshindrade.<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">15 </SPAN></A>Agan, liksom andra bestraffningsformer fick inte medföra men för elevens hälsa.<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">16 </SPAN></A>Verkställande av kroppslig bestraffning var alltså redan 1937 omgärdat av restriktioner.</P>
<P class="p252 ft7">1960 stadgades ett uttryckligt förbud mot att utsätta elever på ungdomsvårdsskolor för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling.<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">17 </SPAN></A>Samma år förbjöds även aga på barnhem. Aga hade då redan varit ett oacceptabelt uppfostringsmedel på dessa institu- tioner i drygt ett decennium. 1948 agerade nämligen Socialstyrelsen för att förhindra kroppsaga på barnavårdsanstalter (barnhem).</P>
<P class="p89 ft7">I <SPAN class="ft38">Råd och anvisningar </SPAN>nr 49 1948 står det: ”Bestraffning kan verka allvarligt skadligt på barnet. Den mest aggressiva formen, kropps- agan, d.v.s. den avsiktliga handgripligheten för att framkalla smärta <SPAN class="ft38">genom örfilar, stryk etc. är strängeligen förbjuden</SPAN>.”<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">18</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Slutligen infördes bestämmelser mot aga på barnavårdsanstalter. I 1960 års stadga för barnavårdsanstalter kan man läsa: ”Barn som är intaget i barnavårdsanstalt må icke utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling.”<A href="#page_100"><SPAN class="ft30">19</SPAN></A></P>
<P class="p355 ft61"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft68">Enligt 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen, var följande tillrätta- visningar tillåtna: förlust av företräden, inskränkning av friheter och förmåner (men indrag- ning eller inskränkning av måltidsportioner var inte tillåtet), isolering samt kroppsaga. När denna stadga ersattes av Kungl. Maj:ts Stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdomsvården nämndes endast inskränkning av friheter och förmåner samt isolering som tillåtna tillrättavisningsmetoder under samma paragraf.</SPAN></P>
<P class="p356 ft33"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft67">4 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft67">4 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft68">5 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft68">40 § Kungl. Maj:ts Stadga (1960:728) för ungdomsvårdsskolorna.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft60">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor </SPAN>nr 49, Kungl Socialstyrelsen, 1948, s. 10.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft63">15 § Kungl Maj:ts Stadga (1960:595) för barnavårdsanstalter.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft64">Agaförbud i hemmen</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">I hemmen var aga under vissa former tillåtet fram till 1979 då Sverige som första land i världen införde ett totalförbud mot barn- aga. Bland beslutsfattarna hade då diskussionerna om möjligheterna att införa ett agaförbud pågått i 30 år. I förarbetena till föräldra- balken som antogs 1949 gav departementschefen uttryck för att kroppsaga borde undvikas.<A href="#page_101"><SPAN class="ft30">20 </SPAN></A>Men i föräldrabalken stadgades att föräldrar fick använda de uppfostringsmedel som ”med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter fick anses lämpliga.”<SPAN class="ft30">21</SPAN></P>
<P class="p95 ft7">Ett steg mot att införa strängare bestämmelser mot barnaga gjordes när den gamla strafflagen från år 1864 arbetades om till en ny brotts- balk på <NOBR>1950-talet.</NOBR> 1957 upphävdes bestämmelsen att ringa skada på grund av aga inte skulle leda till påföljd. Aga som utfördes av andra än föräldrar eller annan vårdnadshavare likställdes med miss- handel.<A href="#page_101"><SPAN class="ft30">22</SPAN></A></P>
<P class="p180 ft7">Om ”annan vårdnadshavare” inbegrep fosterföräldrar är oklart. Med en modern tolkning av begreppet vårdnadshavare är aga som utfördes av fosterföräldrar efter 1957 likställt med misshandel. Om däremot föräldrar och fosterföräldrar ansågs ha samma förpliktelser när det gällde den dagliga vården av barnen är aga som utfördes av fosterförälder inte att anse som misshandel. Vi håller för troligt att det sistnämnda gäller.</P>
<P class="p85 ft7">Förändringen till följd av den nya brottsbalken gjorde det omöj- ligt att behålla skolagan eftersom den definierades som misshandel i den nya brottsbalken.<A href="#page_101"><SPAN class="ft30">23</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> hade barnmisshandel börjat uppmärksammas i medicinska sammanhang. Tidigare hade den medicinska forsk- ningen varit relativt outvecklad om vilka skador som misshandel kunde åsamka barnen och att det fanns föräldrar som slog sina barn så mycket att barnen fick bestående men eller till och med avled.</P>
<P class="p93 ft7">I USA hade barnröntgenologer och barnläkare kartlagt skall- och skelettskador på barn. Den första medicinska rapporten kom 1946. Men författaren, barnröntgenologen Caffey, slog inte fast <SPAN class="ft38">hur </SPAN>de allvarliga skador som barnen i hans undersökning hade drabbats av, hade uppkommit. Kopplingen mellan barnmisshandel och svåra skador</P>
<P class="p358 ft61"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 1978:10, </SPAN><SPAN class="ft62">Barnets rätt 1, Om förbund mot aga</SPAN>. Delbetänkande från Utredningen om barnets rätt, Liber Förlag/Allmänna förl., Stockholm, 1978, s. 13. Hänvisar till Prop 1949:93, s. 100.</P>
<P class="p359 ft33"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 1978:10, s. 15.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft67">Prop 1957:170, s. 16. Se även Bergenlöv 2009, s. 142.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft63">Qvarsebo 2006, s. 79.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">var fortfarande okänd. 1953 konstaterade ännu en amerikansk barnröntgenolog, Silverman, att skadorna hade orsakats av våld. Men <SPAN class="ft38">hur </SPAN>våldet uppkommit var fortfarande en obesvarad fråga.</P>
<P class="p15 ft7">Först 1955 fastslog läkarna Wolley och Evans att de skador som Caffey och Silverman hade upptäckt berodde på vårdnadshavarnas misshandel av barnen.</P>
<P class="p15 ft7">Att föräldrar och andra vårdnadshavare utsatte sina små barn för så kraftig misshandel var en nyhet som fick stor uppmärksamhet i amerikansk media.</P>
<P class="p13 ft7">Kunskapen om indikationer på barnmisshandel spreds till läkar- kåren 1961 i ett symposium för barnläkare om barnmisshandel. Symposiet leddes av dr Henry Kempe som senare lanserade begrep- pet ”The Battered Child Syndrome” i en artikel 1962.<A href="#page_102"><SPAN class="ft30">24</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">”The Battered Child Syndrome” angav en medicinsk definition på barnmisshandel. Nu fick läkare ett syndrom att förhålla sig till när barn med skelett- och hudskador, blödningar i hjärnan eller mjukdelssvullnader kom till sjukhusen. Att dessa skador kunde orsakas av misshandel var därmed klarlagt.<A href="#page_102"><SPAN class="ft30">25</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">I Sverige publicerades de första medicinska rapporterna om barnmisshandel i slutet av <NOBR>1950-talet.</NOBR> De baserades på undersökningar av svårt misshandlade barn som vårdats på sjukhus i Göteborg och Malmö. Hur kontroversiella rönen om barnmisshandel var illustre- ras av att olika myndigheter hade svårt att acceptera att sjukhusen ställde diagnosen barnmisshandel på dessa barn.</P>
<P class="p89 ft7">På ett barnläkarmöte i Göteborg 1960 drogs riktlinjer upp för hur fall av barnmisshandel skulle bedömas och vilka åtgärder man skulle vidta när sådana fall upptäcktes. Det har hävdats att detta möte bidrog till svenska läkares förmåga att upptäcka barnmiss- handel.<A href="#page_102"><SPAN class="ft30">26 </SPAN></A>Det ledde till en ökad registrering av barnmisshandelsfall, vilket påpekades i en artikel i <SPAN class="ft38">Läkartidningen </SPAN>1964 av dr Anders Frisk. Artikeln fick fart på debatten i Sverige. Den ledde till att föräldrars rätt att aga sina barn började diskuteras i riksdagen.<A href="#page_102"><SPAN class="ft30">27</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft7">Vid ingången till <NOBR>1960-talet</NOBR> hade aga förbjudits i skolor och på anstalter. Men föräldrabalken tillät fortfarande att vårdnadshavare agade sina barn. I och med att barnmisshandel hade fått en veten- skaplig medicinsk definition och att flera fall av barnmisshandel</P>
<P class="p360 ft72"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft85">Kempe, CH., Silverman, F.N., Steele, B.F., Droegemueller, W.& Silver, H.K. ”The Battered Child Syndrome”. </SPAN><SPAN class="ft73">Journal of the American Medical Association</SPAN>, 181, 1962, s. <NOBR>17–24.</NOBR></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft99">En utredning om barnmisshandel</SPAN>, Socialstyrelsen, Stockholm, 1969, s. <NOBR>10–15.</NOBR></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft60">En utredning om barnmisshandel</SPAN>, Socialstyrelsen, Stockholm, 1969, s. 15.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2001:18, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">hade rönt allmän uppmärksamhet hade riskerna med hård aga blivit kända.</P>
<P class="p103 ft7">År 1966 ändrades föräldrabalken och vårdnadshavares rätt att aga sina barn ströks. Aga sågs inte längre som en uppfostringsme- tod utan likställdes med misshandel. Nu föreskrev föräldrabalken endast att föräldrar skulle hålla sina barn ”under erforderlig upp- sikt”.<A href="#page_103"><SPAN class="ft30">28</SPAN></A></P>
<P class="p283 ft7">Ändringen 1966 innebar inte något totalt förbud mot barnaga. Det ledde till att gränsen mellan vad som var tillåten kroppslig till- rättavisning och vad som var misshandel blev oklar. Därför restes krav på ett totalförbud i ett par riksdagsmotioner 1972.<A href="#page_103"><SPAN class="ft30">29 </SPAN></A>Slutligen förbjöds aga i hemmen i föräldrabalken 1979. Det gjordes med följande tillägg: ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egen- art och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”<A href="#page_103"><SPAN class="ft30">30</SPAN></A></P>
<P class="p361 ft101"><SPAN class="ft55">4.3</SPAN><SPAN class="ft100">Attityder till och bruk av kroppsliga bestraffningar mot barn</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Vid olika tidpunkter har det i Sverige gjorts intervju- eller enkät- studier om personers attityder till och bruk av kroppsliga bestraff- ningar mot barn. Dessa studier visar att det har blivit allt mindre accepterat att aga barn efter ”antiagalagens” tillkomst 1979.</P>
<P class="p66 ft7">Opinionsundersökningar som har gjorts av SIFO och SCB visar att 1965 var drygt hälften av den svenska befolkningen (53 pro- cent) positiv till kroppslig bestraffning av barn. Efter att föräldra- balken hade skrivits om 1966 var 42 procent positiva till kroppslig bestraffning 1968. 1971, åtta år före totalförbudet mot aga, hade siffran sjunkit till 35 procent.</P>
<P class="p85 ft7">År 1981, när agaförbudet hade införts, sade sig 26 procent vara positiva till kroppslig bestraffning av barn. 1994 delades denna upp- fattning endast av 11 procent.<A href="#page_103"><SPAN class="ft30">31</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft8">Förmodligen speglar alla dessa undersökningar till viss del vad som har ansetts accepterat vid en viss tid. Det är ändå intressant att notera att aga som uppfostringsmetod saknade stöd hos knappt hälften av den</P>
<P class="p53 ft33"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 1978:10, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 1978:10, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2001:18, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p362 ft35"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft34">Durrant, Joan E. ”Evaluating the success of Sweden’s corporal punishment ban”. </SPAN><SPAN class="ft52">Child Abuse & Neglect</SPAN>, 23(5), 1999, s. 438.</P>
<P class="p195 ft14">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">svenska befolkningen 1965. För utredningens del innebär detta att kroppslig bestraffning av barn inte var något självklart vid 1960- talets mitt. Vilka attityder som rådde tidigare är inte undersökt.</P>
<P class="p13 ft7">Opinionsundersökningarna säger inget om hur vanligt det var att barn verkligen blev agade. Men några studier där föräldrar till- frågats om de har slagit sina barn kan berätta något om detta. Av de få studier som finns kan vi utläsa att aga genom enstaka slag har varit relativt vanligt in på <NOBR>1960-talet</NOBR> men därefter blivit allt mer sällsynt. Det finns flera problem med att generalisera resultat från dessa undersökningar. Dessa kommenteras nedan i samband med att undersökningarna presenteras.</P>
<P class="p110 ft7">I en långtidsstudie av barn födda 1954 i Solna uppgav 95 procent av barnens mödrar att de någon gång hade slagit sina barn. Alla barn i denna studie hade någon gång under uppväxten blivit slagna av sina föräldrar, enligt föräldrarnas egen uppgift.</P>
<P class="p16 ft7">Föräldrarna uppgav att de slog barnen oftare när de var mindre. 30 procent svarade att de slog sina barn dagligen när barnen var <NOBR>1–2</NOBR> år. Efter fyllda tio år utdelade föräldrarna slag mer sällan eller knappt alls. Hårdare kroppslig bestraffning, som i Solnastudien kallades för ”ett kok stryk”, drabbade däremot fler äldre barn. <NOBR>30–35</NOBR> procent av barnen i studien fick ett rejält kok stryk minst en gång om året när de var <NOBR>9–10</NOBR> år, enligt föräldrarnas uppgift. Studien visade att mödrar slog sina barn oftare än fäder, något som också är känt från internationella historiska undersökningar.<A href="#page_104"><SPAN class="ft30">32</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft7">Solnastudien visar hur arbetarklassen i en förort brukade kroppslig bestraffning. Eftersom attityder och bruk av aga har varierat mellan olika orter och i olika delar av landet, liksom mellan klasser, går det inte att säga att undersökningen speglar situationen för alla barn i Sverige. Enligt den brittiske barndomshistorikern Harry Hendrick har arbetarklassen varit mer benägen att bruka kroppslig bestraff- ning mot sina barn.<A href="#page_104"><SPAN class="ft30">33 </SPAN></A>Överfört på svenska förhållanden ger Solna- studien en bild av agan i den grupp där den var mest förekom- mande.</P>
<P class="p107 ft7">Efter antiagalagens tillkomst har flera nationella undersökningar om föräldrars inställning till fysisk bestraffning av barn gjorts. Den första genomfördes 1980 och baserades på intervjuer med 1 105 familjer (den så kallade <NOBR>SUSA-studien).</NOBR> En liknande intervjuunder-</P>
<P class="p363 ft61"><SPAN class="ft59">32</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2001:18, s. 41f. Se även Gordon, Linda, </SPAN><SPAN class="ft62">Heroes of their own lives: the politics and history of family violence</SPAN>: Boston <NOBR>1880–1960,</NOBR> Penguin Books, New York, 1989[1988].</P>
<P class="p186 ft35"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft63">Hendrick, Harry, </SPAN><SPAN class="ft52">Children, childhood and English society</SPAN>, <NOBR>1880–1990,</NOBR> Cambridge Univ. Press, Cambridge 1997, s. 22.</P>
<P class="p364 ft14">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft7">sökning genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel 2000. Underlaget utgjordes av telefonintervjuer med föräldrar till 1 609 barn. Jämförelser mellan de två undersökningarna visar att fysisk bestraffning var vanligare 1980, då 51,3 procent svarade ja på frågan om de hade använt fysisk bestraffning mot sitt barn det senaste året. År 2000 svarade endast 8,3 procent ja på denna fråga.<A href="#page_105"><SPAN class="ft30">34 </SPAN></A>De former av kroppslig bestraffning som föräldrarna sade sig ha använt 1980 var främst att de knuffat, huggit tag i eller ruskat sitt barn hårt (49,4 procent), samt slagit eller klappat till barnet (27,5 procent). Det var däremot sällsynt att föräldrarna 1980 hade kastat saker på barnet (3,6 procent), sparkat, bitit eller slagit med knytnävarna (3,2 procent), slagit barnet med något föremål (2,4 procent), gett barnet ”ett kok stryk” (3,0 procent), hotat med vapen (0,4 procent) samt använt vapen (0,4 procent). År 2000 var svarsfrekvensen färre än en procent på dessa mer ovanliga former av fysisk bestraffning.<A href="#page_105"><SPAN class="ft30">35</SPAN></A></P>
<P class="p365 ft7">Samtidens fördömande attityder gentemot barnaga kan ha påverkat hur föräldrarna svarade i intervjuerna. Kommittén mot barnmisshandel som har sammanställt jämförelsen mellan <NOBR>SUSA-studien</NOBR> och intervju- studien år 2000, håller dock för troligt att underrapporteringen i de båda studierna inte har varit så omfattande att resultaten är helt missvisande.<A href="#page_105"><SPAN class="ft30">36</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Sammanfattningsvis bekräftar de studier som har gjorts att många barn utsattes för kroppslig bestraffning någon gång under uppväxten på 1950- och <NOBR>1960-talen,</NOBR> men att det har blivit allt ovan- ligare med tiden. Det är dock skillnad på engångsföreteelser och på upprepad misshandel. Utredningen om vanvård i den sociala barna- vården har valt att fråga intervjupersonerna hur ofta de utsattes för olika former av övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">4.4</SPAN><SPAN class="ft56">Andra bestraffningsformer</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Förutom kroppsaga har andra former av fysisk och psykisk bestraffning använts på institutioner för barn och ungdomar. I detta avsnitt redogörs för de bestraffningar som har beskrivits i stadgor, anvisningar och lag- stiftning som reglerat institutionernas verksamhet. På så sätt syn- liggörs vilka bestraffningar som har varit sanktionerade i lag men också vilka som har varit förbjudna.</P>
<P class="p366 ft33"><SPAN class="ft59">34</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2001:18. s. 44.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2001:18. s. 45.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2001:18. s. 45.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft64">Ungdomsinstitutioner</SPAN></P>
<P class="p367 ft7">Barn och ungdomar som omhändertagits för så kallad ”vanart”<A href="#page_106"><SPAN class="ft30">37 </SPAN></A>kunde placeras på särskilda institutioner. Institutionerna kom under <NOBR>1900-talet</NOBR> att ändra beteckning flera gånger. Vi har valt samlingsbeteckningen <SPAN class="ft38">ungdomsinstitutioner </SPAN>i vår framställning.</P>
<P class="p89 ft8">Till en början kallades institutionerna för <SPAN class="ft37">skyddshem</SPAN>. I den första stadgan för de statliga skyddshemmen från 1937 fanns fyra tillrättavis- ningsmetoder uppräknade:</P>
<P class="p368 ft103"><SPAN class="ft11">1)</SPAN><SPAN class="ft102">förlust till större eller mindre del av förut jämlikt 19 § vunna före- träden;</SPAN></P>
<P class="p369 ft11"><SPAN class="ft11">2)</SPAN><SPAN class="ft104">inskränkning för kortare eller längre tid av de friheter och för- måner, som i allmänhet äro eleverna medgivna;</SPAN></P>
<P class="p370 ft11"><SPAN class="ft11">3)</SPAN><SPAN class="ft105">isolering; samt</SPAN></P>
<P class="p371 ft11"><SPAN class="ft11">4)</SPAN><SPAN class="ft104">lämplig kroppsaga, given av föreståndaren själv eller annan i hans närvaro</SPAN><A href="#page_106"><SPAN class="ft89">38</SPAN></A></P>
<P class="p139 ft7">Kroppsagan har tidigare kommenterats. De andra tillrättavisnings- åtgärderna diskuteras i det följande.</P>
<P class="p15 ft7">I fråga om inskränkning av friheter och förmåner var det inte tillåtet att dra in eller minska på elevens matportioner. Att bestraffa genom att inte ge barnen mat var således förbjudet från 1937.</P>
<P class="p89 ft7">Om bestraffningen innebar att man skilde eleven från kamrat- erna på fritiden fick detta inte pågå längre än sex dagar i sträck.<A href="#page_106"><SPAN class="ft30">39 </SPAN></A>Isolering på skyddshem fick inte användas mot elever under 15 år. En elev fick inte hållas isolerad längre än sex dygn i sträck. Upp till tre dagars isolering kunde föreståndaren själv besluta om, men för en längre period krävdes styrelsens ordförandes medgivande.</P>
<P class="p89 ft7">Hur själva isoleringen skulle gå till var strikt reglerat. Isolerings- rummet skulle ha full tillgång till dagsljus. Eleven skulle få ha sina egna kläder på dagen och få läsa, skriva eller ha tillgång till någon form av sysselsättning. Efter två eller tre dygn skulle eleven få vistas ute eller i en annan lokal någon tid varje dag.<A href="#page_106"><SPAN class="ft30">40</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft8">Föreståndaren var skyldig att föra journal över alla bestraff- ningar som utdelades. Dessa skulle granskas av styrelsen och av skyddshemsinspektören.<A href="#page_106"><SPAN class="ft57">41</SPAN></A></P>
<P class="p372 ft33"><SPAN class="ft59">37</SPAN><SPAN class="ft67">Ungefär: moraliskt eller sedligt förfall</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft67">1 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">39</SPAN><SPAN class="ft68">2 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft61"><SPAN class="ft59">40</SPAN><SPAN class="ft68">3 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">41</SPAN><SPAN class="ft63">6 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1937:860) för skyddshemmen.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft7">1946 trädde en ny stadga i kraft för <SPAN class="ft38">skolor som tillhörde barn- och ungdomsvården</SPAN>, som de tidigare skyddshemmen nu kom att kallas. I den nya stadgan nämndes inte aga som tillrättavisningsmedel. Förlust av förmåner, inskränkning av friheter och förmåner samt isolering kvarstod.<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">42 </SPAN></A>Liksom tidigare fick inskränkning av barnens mat- portioner inte användas som bestraffning och avskiljande från kamrater fick pågå längst i sex dagar.<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">43</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Reglerna för isolering liknade mycket dem i stadgan från 1937. Isolering fick endast tillgripas mot elever som hade fyllt 15 år. En nyhet var att elever under 18 år inte fick hållas isolerade längre än tre dygn. Elever som hade fyllt 18 år kunde hållas isolerade upp till sex dygn. Liksom tidigare krävdes styrelsens ordförandes godkän- nande för isolering som varade längre än tre dygn. Efter två dygns isolering skulle eleven få vistas utomhus minst en timme varje dag. Om vädret var dåligt skulle han eller hon få vistas i annan lokal minst en timme om dagen.<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">44 </SPAN></A>De tillrättavisningar som utdelades skulle antecknas i en journal.<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">45</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">1960, i samband med den nya barnavårdslagen, kom ännu en ny stadga att reglera verksamheten vid ungdomsinstitutionerna som nu hade fått beteckningen <SPAN class="ft38">ungdomsvårdsskolor</SPAN>. I denna stadga förbjöds kroppslig bestraffning och kränkande behandling, vilket nämndes i ett tidigare avsnitt. De övriga tillrättavisningsformerna från tidigare stadgor kvarstod. Matportionerna fick fortfarande inte indragas eller minskas<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">46 </SPAN></A>och isolering fick inte äga rum under längre tid än tre dygn om eleven var yngre än 18 år, max sex dygn om eleven var äldre. Till skillnad från tidigare öppnade 1960 års stadga för att barn under 15 år skulle kunna isoleras. Men då krävdes att institutionens rådgivande psykiatriker hade godkänt åtgärden.<A href="#page_107"><SPAN class="ft30">47</SPAN></A></P>
<P class="p374 ft51">När lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) trädde i kraft 1983 överfördes ungdomsvårdsskolorna till lands- tingen och kom då att byta namn till <SPAN class="ft106">hem för vård eller boende med sär- skild tillsyn, ungdomshem</SPAN>. I yrkeskåren kom de att kallas för § <NOBR>12-hem.</NOBR> Isolering, eller avskildhet som detta kom att kallas i den nya lagstift-</P>
<P class="p143 ft61"><SPAN class="ft59">42</SPAN><SPAN class="ft66">1 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdoms- vården.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">43</SPAN><SPAN class="ft66">2 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdoms- vården.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">44</SPAN><SPAN class="ft66">3 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdoms- vården.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">45</SPAN><SPAN class="ft66">6 mom 20 § Kungl. Maj:ts Stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdoms- vården.</SPAN></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft59">46</SPAN><SPAN class="ft67">46 § Kungl. Maj:ts Stadga (1960:728) för ungdomsvårdsskolorna.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft63">47 § Kungl. Maj:ts Stadga (1960:728) för ungdomsvårdsskolorna.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">ningen, reglerades först i socialtjänstförordningen 1980 och sedan i LVU 1990.<A href="#page_108"><SPAN class="ft30">48 </SPAN></A>Tidsgränsen för isolering hade begränsats till 24 tim- mar. Liksom 1960 års stadga tillåter den nya lagstiftningen att barn under 15 år hålls isolerade. Men för detta krävs ett läkarutlåtande.<A href="#page_108"><SPAN class="ft30">49</SPAN></A></P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft64">Barnhem</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Vården i barnhem reglerades i stadgor för barnavårdsanstalter och i föreskrifter från Socialstyrelsen, som var tillsynsmyndighet för barna- vårdsanstalterna från och med år 1945. Socialstyrelsen skulle ge före- skrifter för hur vården vid landets barnhem skulle ske.<A href="#page_108"><SPAN class="ft30">50</SPAN></A></P>
<P class="p99 ft106"><SPAN class="ft51">I ett nummer av </SPAN>Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor <SPAN class="ft51">1948 före- skrev Socialstyrelsen vad som skulle gälla vid behandling av barn på barnavårdsanstalter. </SPAN>Råd och anvisningar <SPAN class="ft51">hade stor spridning och just detta nummer delades ut till alla anordnare av barnavårdsanstalter.</SPAN><A href="#page_108"><SPAN class="ft98">51 </SPAN></A><SPAN class="ft51">Publikationen innehåller inte bara det tidigare nämnda förbudet mot kroppsaga, utan också förbud mot andra bestraffningsformer:</SPAN></P>
<P class="p356 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Att stänga in barnet eller isolera det i rum eller garderob</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Att kallduscha eller tvångsduscha barnet</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Att dra in måltider för barnet</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Att använda tvångsmatning vid matvägran</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Att tvinga barnet göra sådant som han/hon frivilligt borde göra dagligdags, t.ex. att tvinga barnet till sängs som straff</SPAN><A href="#page_108"><SPAN class="ft57">52</SPAN></A></P>
<P class="p133 ft7">Socialstyrelsen ville göra de som arbetade inom den sociala barna- vården uppmärksamma på att dessa bestraffningsmetoder kunde skada barnens psykiska hälsa. Om tvångsduschning skrev Social- styrelsen:</P>
<P class="p202 ft33"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft67">Lag (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">49</SPAN><SPAN class="ft68">27 § Socialtjänstförordningen (1981:750); 15 § c Lag (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">50</SPAN><SPAN class="ft68">21 § Ändring (1945:503) av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag). Tidigare saknades centraliserad tillsyn över barnavårdsan- stalterna som då stod under länsstyrelsernas uppsikt. Se SOU 1944:34. </SPAN><SPAN class="ft62">Utredning och förslag angående revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård</SPAN>. Socialvårds- kommitténs betänkande (Betänkande IX) s. 190.</P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">51</SPAN><SPAN class="ft68">I övrigt utdelades Råd och anvisningar till samtliga länsstyrelser, landsting, mödrahjälps- nämnder, förste provinsialläkare, fattigvårdsstyrelser, barnavårdsnämnder, fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt barnavårdsassistenter.</SPAN></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">52</SPAN><SPAN class="ft107">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, nr 49, Kungl. Socialstyrelsen 1944, s. 10f.</P>
<P class="p357 ft14">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">Tvångsduschning – en metod som väl endast tillgripes av mycket inkompetenta, ja sadistiska personer – kan skapa en för lång framtid bestående olust eller fruktan för bad och duschning.<A href="#page_109"><SPAN class="ft89">53</SPAN></A></P>
<P class="p376 ft7">Förutom uttryckliga förbud varnade Socialstyrelsen för metoder som kunde kränka barnet. Till dessa hörde:</P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Att tala nedsättande om barnet inför dess kamrater</SPAN></P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Att tillämpa kollektiv bestraffning</SPAN><A href="#page_109"><SPAN class="ft30">54</SPAN></A></P>
<P class="p377 ft7">Den enda bestraffningsmetod som Socialstyrelsen samtyckte till var det så kallade ”naturliga straffet”, det vill säga att barnet fick lära genom egna misstag. Som exempel nämns ett barn som trots tillsägelser leker med spisen och till slut bränner sig. I övrigt hävdade Socialstyrelsen att personalen på barnavårdsanstalterna skulle tala barnen till rätta men det skulle inte ske med tjat, gräl, förebråelser och hot.<A href="#page_109"><SPAN class="ft30">55</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">Användandet av positiv förstärkning och förmåga att få barnet att känna sig omtyckt kännetecknade en god fostrare. Personalen skulle inge trygghet och behandla barnen med respekt. Social- styrelsen avrådde från handlingar som skulle kunna rubba dessa mål. Som exempel nämndes:</P>
<P class="p378 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Att i onödan klandra barn för deras språk eller bordsskick som de lärt hemma, vilket i förlängningen kunde tolkas som kritik mot barnets familj</SPAN></P>
<P class="p192 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Att låsa in barnens leksaker i ett skåp och inte låta barnen begagna dem på sitt sätt i sina egna lekar</SPAN></P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Att olika personal tillät olika saker, det vill säga avsaknad av enhetlighet i personalgruppen</SPAN></P>
<P class="p379 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Att ha för många regler och förbud</SPAN></P>
<P class="p378 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Att använda uttryck som ”här har vi bara snälla barn”, ”om du är så där stygg, så får du inte stanna här”</SPAN><A href="#page_109"><SPAN class="ft57">56</SPAN></A></P>
<P class="p380 ft7">För barnhemmen saknades i lag reglerade bestraffningsformer fram till 1960. Då fanns endast Socialstyrelsens föreskrifter att tillgå.</P>
<P class="p178 ft7">År 1960 kom Kungl. Maj:ts stadga för barnavårdsanstalter. Den förbjöd kroppslig bestraffning och kränkande behandling. Stadgan</P>
<P class="p366 ft33"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft99">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, nr 49, Kungl. Socialstyrelsen 1944, s. 11.</P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft99">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, nr 49, Kungl. Socialstyrelsen 1944, s. 11.</P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">55</SPAN><SPAN class="ft60">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, nr 49, Kungl. Socialstyrelsen 1944, s. 11f.</P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">56</SPAN><SPAN class="ft107">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN>, nr 49, Kungl. Socialstyrelsen 1944, s. <NOBR>2<SPAN class="ft108">-</SPAN>6.</NOBR></P>
<P class="p73 ft14">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">nämner också isolering. Liksom vid ungdomsinstitutionerna fick isolering inte tillämpas mot barn under 15 år om inte läkare hade lämnat samtycke. På barnhemmen fick barn hållas isolerade högst i tre dygn.</P>
<P class="p317 ft55"><SPAN class="ft55">4.5</SPAN><SPAN class="ft56">Sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Sexuella övergrepp mot barn har aldrig varit tillåtet. Men lagstift- ningen kring sexuella övergrepp har ändå förändrats under den tid som utredningen kartlägger. Fram till 1864 jämställdes sexuellt umgänge med minderårig med våldtäkt.<A href="#page_110"><SPAN class="ft30">57 </SPAN></A>Därefter kom sexuella över- grepp mot barn att differentieras i lagstiftningen. Övergreppen fick olika straffvärde bl.a. beroende på barnets ålder och kön.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">1864–1937</SPAN></NOBR></P>
<P class="p76 ft7">1864 års strafflag reglerade sexualbrott fram till 1937 då en ny lag trädde i kraft. Både 1864 årslag och lagen från 1937 skilde på ”otukt” och ”tukt- och sedlighetssårande handlingar”. Med ”otukt” avsågs brott då det kunde bevisas att den ena partens könsdelar hade vidrört den andra partens kropp. Gick inte detta att bevisa rubricerades brottet som ”tukt- och sedlighetssårande handling” som gav betydligt mildare straff. Eftersom det var svårt att bevisa den beröring som krävdes för otuktsbrott kunde förövare som begått grova sexuella övergrepp mot barn dömas till lindriga straff, menar idéhistorikern Åsa Bergenheim. Hon har studerat det svenska rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot kvinnor och barn.<A href="#page_110"><SPAN class="ft30">58</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">I den äldre lagstiftningen fanns ett generellt förbud mot sexuellt umgänge med flickor under 15 år. Sedlighetsbrottet betraktades som mer allvarligt om flickan var yngre än 12 år. För det var straffen hårdare än om hon var mellan 12 och 15 år.</P>
<P class="p16 ft7">Lagen utgick från att offren var flickor och förövarna män. Om offret var en pojke behandlades brottet under den paragraf som gällde homosexualitet. Pojkar betraktades inte som lika oskyldiga i den sexu- ella umgängeshandlingen som flickor. Straffen för övergrepp på pojkar var därför betydligt mildare.<A href="#page_110"><SPAN class="ft30">59</SPAN></A></P>
<P class="p381 ft73"><SPAN class="ft59">57</SPAN><SPAN class="ft85">Bergenheim, Åsa, </SPAN>Brottet, offret och förövaren: vetenskapens och det svenska rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot kvinnor och barn <NOBR>1850–2000,</NOBR> <SPAN class="ft72">Carlsson, Stockholm 2005, s. 414.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">58</SPAN><SPAN class="ft67">Bergenheim, 2005, s. 59, 166.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft63">Bergenheim, 2005, s. 59.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">1937–1965</SPAN></NOBR></P>
<P class="p382 ft7">Med 1937 års lag inkluderades även sexuellt umgänge med pojkar i brottskategorin otukt med underårig. Lagen hade alltså ändrats så att den också synliggjorde och straffade sexuella övergrepp mot pojkar. Men fortfarande gjorde lagen en viss skillnad mellan kvinn- liga och manliga offer. Om offret var en flicka utdömdes, liksom tidigare, olika straff beroende på om hon var under 12 år eller mellan 12 och 15 år. För pojkar förekom inte någon sådan straffdifferentiering. Bergenheim har tolkat detta som att lagstiftaren fortfarande menade att flickor tog större skada än pojkar.<A href="#page_111"><SPAN class="ft30">60</SPAN></A></P>
<P class="p70 ft7">Andra nyheter i 1937 års lag var att den öppnade för att även kvinnor skulle kunna vara förövare samt att barn under 15 år som utsatts för incest var utan skuld till brottet. Tidigare hade incest betraktats som ett brott begånget av både den äldre och yngre parten och båda hade straffats.<A href="#page_111"><SPAN class="ft30">61</SPAN></A></P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">1965–1984</SPAN></NOBR></P>
<P class="p92 ft7">En ny brottsbalk trädde i kraft 1965. Bergenheim beskriver den rättspraxis som ledde fram till den nya lagstiftningen som en strävan efter ”att fler sexuella handlingar skulle betraktas som brottsliga, men att färre skulle bedömas som grova.”<A href="#page_111"><SPAN class="ft30">62 </SPAN></A>I den nya lagstiftningen tog sig detta uttryck i att den grövre brottskategorin ”otukt med barn” snävades in till ”könsligt umgänge” det vill säga samlag. Övriga sexuella övergrepp mot barn fördes till brottskategorin ”otuktigt beteende” som inte straffades lika hårt.</P>
<P class="p67 ft7">Dessutom ströks den paragraf som stadgade att otukt med barn under tolv år var att betrakta som särskilt allvarligt. Det var inte längre barnets ålder, utan omständigheterna vid brottet som skulle avgöra hur grovt det var.<A href="#page_111"><SPAN class="ft30">63 </SPAN></A>Till omständigheterna hörde hur aktivt barnet själv hade varit. Med den psykodynamiska teoribildningens allt större inflytande på barnpsykiatri och barnpsykologi följde en ökad tendens att se barnet som medagerande. Föreställningen om att barn kunde förföra vuxna slog rot på <NOBR>1950-talet.<A href="#page_111"><SPAN class="ft30">64</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p249 ft33"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft67">Bergenheim, 2005, s. 165.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft67">Bergenheim 2005, s. 165f.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">62</SPAN><SPAN class="ft68">Bergenheim 2005, s. 321.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">63</SPAN><SPAN class="ft68">Bergenheim 2005, s. </SPAN><NOBR>278–282.</NOBR></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">64</SPAN><SPAN class="ft63">Bergenheim 2005, s. </SPAN><NOBR>282–288,</NOBR> 334.</P>
<P class="p73 ft14">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">1984–2005</SPAN></NOBR></P>
<P class="p152 ft7">Sexualbrottslagstiftningen kom att ändras igen 1984. Det hade bak- grund ibland annat hur synen på sexualiteten hade förändrats, kvin- norörelsens och kvinnojourernas framväxt och upptäckten att misshandel och sexuella övergrepp drabbade både kvinnor och barn.</P>
<P class="p89 ft7">Sexualbrott mot barn delades nu in i fyra kategorier; ”sexuellt utnyttjande av underårig”, ”grovt sexuellt utnyttjande av under- årig”, ”sexuellt umgänge med barn” samt ”sexuellt ofredande”.</P>
<P class="p89 ft7">Den nya indelningen innebar att straffen skärptes för de brott som föll under ”grovt sexuellt utnyttjande av underårig” som tidig- are hade räknats till ”otukt”. Dessutom kunde handlingar som inte inbegrep beröring, till exempel pornografisk fotografering av barn, nu klassas som brott. De föll då under kategorin ”sexuellt ofred- ande”.<A href="#page_112"><SPAN class="ft30">65 </SPAN></A>1980 hade produktion och spridning av barnpornografiskt material kriminaliserats. 1999 kom även innehav av barnpornografi att definieras som brottslig handling. Båda brottsrubriceringarna krävde grundlagsförändringar eftersom produktion och innehav dessförinnan skyddades av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfri- hetsförordningen.<A href="#page_112"><SPAN class="ft30">66</SPAN></A></P>
<P class="p252 ft7">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes vissa ändringar av sexualbrottslagstift- ningen bland annat ströks kategorin ”sexuellt umgänge med barn” 1994.</P>
<P class="p16 ft7">Barnets delaktighet eller frivillighet skulle inte vägas in i bedöm- ningen av brottet. Istället kom allt sexuellt umgänge med barn att betraktas som ett utnyttjande och dessa handlingar rubricerades istället som ”sexuellt utnyttjande av underårig” eller ”grovt sexuellt utnyttjande av underårig”.</P>
<P class="p16 ft7">Preskriptionstiden för vissa sexualbrott mot barn förlängdes. Den skulle börja löpa först när barnet hade fyllt 15 år. I dag har denna ålder höjts till 18 år. Nu gäller följande preskriptionstider: 10 år för våldtäkt, 15 år för grov våldtäkt, 10 år för sexuellt utnyttjande av underårig, 10 år för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och 5 år för sexuellt ofredande.<A href="#page_112"><SPAN class="ft30">67</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">I den senaste sexualbrottslagstiftningen har man skilt på sexual- brott mot vuxna och sexualbrott mot barn. Där finns båda brotts- rubriceringarna ”våldtäkt” och ”våldtäkt mot barn”. För det senare brottet behöver varken våld, hot eller tvång ha använts. Lagstiftaren</P>
<P class="p337 ft33"><SPAN class="ft59">65</SPAN><SPAN class="ft67">Bergenheim 2005, s. 351f.</SPAN></P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">66</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2007:54. </SPAN>Barnet i fokus<SPAN class="ft61">. </SPAN>En skärpt lagstiftning mot barnpornografi<SPAN class="ft61">. Betänkande av 2005 års barnpornografiutredning, Stockholm 2007, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">74–75.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">67</SPAN><SPAN class="ft63">Bergenheim 2005, s. 353f.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">menar att sexuella övergrepp mot barn alltid innebär psykiskt våld och en ytterst allvarlig kränkning av barns integritet.<A href="#page_113"><SPAN class="ft30">68</SPAN></A></P>
<P class="p226 ft55"><SPAN class="ft55">4.6</SPAN><SPAN class="ft56">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p383 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft64">Lagstiftningens och föreskrifternas betydelse för utredningen</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">För vår utredning leder genomgången av lagstiftningen fram till att all kroppsaga som intervjupersoner vittnat om på skyddshem/ung- domsvårdsskolor saknade stöd i lagstiftningen efter 1946.</P>
<P class="p103 ft7">De som agades på barnavårdsanstalter efter 1948 utsattes för behandling som socialstyrelsen uttryckligen hade förbjudit.</P>
<P class="p103 ft8">All aga på ungdomsvårdsskolor och andra barnavårdsanstalter var förbjudna handlingar efter 1960.</P>
<P class="p103 ft7">Intervjupersoner som har berättat att de agades av barnavårds- nämnden efter 1942 utsattes för behandling som saknade stöd i lag- stiftningen. Detsamma gäller barn som fick utstå aga i fosterhem efter 1966.</P>
<P class="p103 ft8">Barn som fick lättare handgripliga tillrättavisningar i fosterhem efter 1979 utsattes för brottsliga handlingar.</P>
<P class="p84 ft7">När det gäller ungdomsinstitutioner är det viktigt att notera att ned- skärningar eller indragning av måltider aldrig har varit ett tillåtet upp- fostringsmedel. Isolering har varit sanktionerat i stadgor och lagar, men strikt reglerat. Sex dygn har varit den längst tillåtna isolering- en. Över tid har stadgorna och lagarna begränsat hur länge ung- domarna har fått hållas isolerade. Från 1946 fick ungdomar under 18 år hållas isolerade max tre dygn. Sedan revideringen av LVU 1990 gäller att ungdomar inte får hållas isolerade längre än 24 tim- mar. I dag är också isoleringen kringgärdad av stränga bestäm- melser om tillsyn av den unge.</P>
<P class="p95 ft7">Sedan 1937 har lagen krävt att de flesta bestraffningar skulle antecknas i journaler som skulle kunna granskas av institutionens styrelse eller till- synsmyndighet. Bestraffningar har under hela perioden inte fått med- föra men för ungdomarnas hälsa.</P>
<P class="p85 ft7">Barn som har agats på barnhem efter 1948 utsattes för behand- ling som var förbjuden enligt Socialstyrelsens föreskrifter. På barn- hemmen var det heller inte tillåtet att isolera, kall- eller tvångs- duscha barnen, dra in måltider eller använda tvångsmatning efter</P>
<P class="p384 ft35"><SPAN class="ft39">68 </SPAN>Bergenheim 2005, s. 353f.</P>
<P class="p73 ft14">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p26 ft36">Vanvård ur ett historiskt perspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft7">1948. Sådan behandling var illegitim även om den inte var brottslig i juridisk mening. Isolering på barnhem har varit reglerad i lag- stiftningen sedan 1960. Barn över 15 år som varit isolerade i längre än tre dygn på barnhem har utsatts för oacceptabla handlingar.</P>
<P class="p16 ft7">De flesta sexuella övergrepp mot barn har under utredningens undersökningsperiod varit brottsliga handlingar. Med tiden har fler handlingar kommit att betraktas som straffvärda sexuella över- grepp. Ett sådant är produktion och spridning av barnpornografiskt material som klassades som brott 1980. 1999 kriminaliserades även innehav av sådant material.</P>
<P class="p385 ft14">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft6">5 Vad är vanvård?</P>
<P class="p386 ft7">Utredningen ska enligt direktiven kartlägga ”handlingar som även vid tiden för händelsen skulle ha bedömts som allvarliga övergrepp och vanvård.”<A href="#page_115"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Redan från början har vi varit sysselsatta med att definiera vad som anses vara vanvård. Flera relativt fruktlösa försök har gjorts att koppla synen på barnuppfostran, inklusive aga och fysiska bestraffningar av barn med det som under en viss tidsperiod kunde anses vara ”normala” bestraffningar av barn.</P>
<P class="p14 ft7">I detta kapitel beskrivs först tidigare försök att definiera vanvård. Sedan redovisas hur utredningen valt att definiera vanvård, övergrepp och försummelser. Vi ger också en kort beskrivning av hur intervjupersonernas berättelser om vanvård, övergrepp och för- summelser har kategoriserats och analyserats. Slutligen ges defini- tioner av varje överordnad kategori av övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p387 ft88"><SPAN class="ft55">5.1</SPAN><SPAN class="ft87">Försök att definiera vanvård, övergrepp och försummelse av barn</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Många mer eller mindre framgångsrika försök har gjorts nationellt och internationellt att vetenskapligt definiera <SPAN class="ft38">vanvård, övergrepp och försummelse </SPAN>av barn.</P>
<P class="p15 ft7">När Henry Kempe 1962 skrev sin artikel på åtta sidor i Journal of American Medical Association, ”The Battered Child Syndrome”<A href="#page_115"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>var det första gången ett mer medicinskt/diagnostiskt perspektiv på främst fysisk vanvård av barn tillämpades. Tidigare hade allvarliga fysiska skador på små barn hänförts till vad som kallades för ”okänt trauma”. Kempe hade börjat misstänka att det kunde vara föräldrarna som hade förorsakat skador på barnen. Tillsammans med sina medarbetare gjorde han en landsomfattande</P>
<P class="p337 ft33"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p388 ft35"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft63">Kempe, CH., Silverman, F.N., Steele, B.F., Droegemueller, W,.&Silver, H.K. (1962) The Battered Child Syndrome. </SPAN><SPAN class="ft52">Journal of the American Medical Association</SPAN>, 181, <NOBR>17–24.</NOBR></P>
<P class="p364 ft14">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">studie i USA. Sjukhus och distriktsåklagare rapporterade i studien att många barn i undersökningsperioden uppvisade skador som var typiska för ”The battered Child Syndrome”, flera med dödlig utgång.</P>
<P class="p180 ft7">Med stöd av sin forskning menade Kempe att det han kallade ”The Battered Child Syndrome” skulle övervägas i samtliga fall där barn plötsligt avled eller inte utvecklades normalt, uppvisade frak- turer, inre blödningar, blåmärken eller svullnader.</P>
<P class="p66 ft7">Kempes pionjärarbete innebar också att han beskrev hur svårt det var att kliniskt verifiera ”The Battered Child Syndrome”. Han ansåg att det handlade om såväl de misstänkta förövarnas lögner, förnekande och omskrivningar, som de professionellas oförmåga och ovilja att umgås med tanken att även föräldrar och vårdnadsha- vare allvarligt misshandlar och skadar sina barn.</P>
<P class="p67 ft7">Att för första gången diagnostisera vanvård av barn som en ”psykisk sjukdom” bidrog till att problemet på allvar kom att upp- märksammas politiskt och professionellt. Ett nytt outforskat kun- skapsområde tillkom. Kempes upptäckt bidrog till engagemang och optimism kring att barns utsatthet i dessa avseenden var något som gick att behandla och åtgärda.</P>
<P class="p82 ft9">Olika stadier i definitionen av vanvård</P>
<P class="p300 ft7">Definitionen av vanvård har sedan passerat olika stadier.</P>
<P class="p103 ft7">När man på allvar började uppmärksamma vanvård av barn i mer vetenskapliga sammanhang på 1960 och <NOBR>1970-talen,</NOBR> beskrevs den främst via observationer i kliniskt arbete och fokuserade då på olika karakteristika när det gällde vanvårdade barn.</P>
<P class="p66 ft7">På <NOBR>1980-talet</NOBR> gjordes en del försök till att mer operationellt definiera vanvård, främst via observationer av vanvårdade barn i den sociala barnavården.<A href="#page_116"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7"><A href="#page_116">1993 gjorde National Research Council (NRC) i USA en en genomgång av forskningen kring behandling och förebyggande ar- bete av vanvårdade barn.</A><A href="#page_116"><SPAN class="ft30">4 </SPAN></A><A href="#page_116">Författarna tvingades konstatera att trots två decenniers ansträngningar och intensiv debatt hade man inte lyckats konstruera klara, tydliga, pålitliga och användbara definitio- ner av övergrepp och försummelse av barn. Det saknades fortfa-</A></P>
<P class="p268 ft33"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft32">Herrenkohl Roy C. The definition of Child Maltreatment: From Case Study to Construct,</SPAN></P>
<P class="p183 ft69">Child abuse and neglect <SPAN class="ft33">29 (5),(2005) </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">413–424.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p230 ft35"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft34">National Research Council (NRC), </SPAN><SPAN class="ft52">Understanding child abuse and neglect, </SPAN>National Aca- demy press, Washington DC 1993.</P>
<P class="p195 ft14">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft7"><A href="#page_116">rande konsensus kring vilket slags föräldraskap som är farligt eller oacceptabelt. Det fanns osäkerhet kring om vanvård ska definieras med hjälp av de vuxnas egenheter och beteenden, av hur barnen utvecklas, av hur de omgivande sammanhangen </A>ser ut eller med hjälp av olika kombinationer av dessa variabler.</P>
<P class="p15 ft7">I rapporten från NRC konstaterades att det inte gått att enas kring om man ska använda standardiserade kategorier av hot och skador för att definiera vanvård. Det är också osäkert om samma definitioner ska användas för kliniska, juridiska och vetenskapliga ändamål.</P>
<P class="p107 ft7">En brett upplagd studie i Storbritannien 2000 omfattade 2 869 personer mellan 18 och 24 år. Den ville kartlägga hur många brit- tiska barn som upplevt vanvård under sin barndom.<A href="#page_117"><SPAN class="ft30">5 </SPAN></A>Även här diskuteras hur svårt det är att definiera vanvård. Det går till exem- pel inte utan vidare att slå fast vilken slags vanvård som är skadlig. Barn är olika och det handlar också om i vilket sammanhang van- vården sker. Barn kan också skadas på så många fler sätt än vad som låter sig beskrivas med hjälp av vanvårdsbegreppet.</P>
<P class="p389 ft7">Ett ambitiöst försök att definiera vanvård har gjorts av Barnett et al.<A href="#page_117"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A>Författarna presenterar en modell (Maltreatment classifica- tion system) som i sin uppbyggnad påminner om den som vår utredning använt. Vanvård delas upp i:</P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">fysiska övergrepp</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">fysisk försummelse</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">emotionell vanvård</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft42">moralisk/juridisk/utbildningsmässig vanvård.</SPAN></P>
<P class="p390 ft7">I anslutning till redovisningen av vanvård under dessa kategorier menar författarna att också förövaren ska beskrivas, liksom fre- kvensen och placeringen.</P>
<P class="p89 ft7">Barnett et al föreslår också att man förutom vilken vanvård som skett anger under vilken av barnets nio utvecklingsperioder mellan 0 till 13 år som vanvården skedde. Dessutom bör en ”allvarlighets-</P>
<P class="p391 ft61"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft109">Child Maltreatment in the United Kingdom – a Study of the Prevalence of Child Abuse and Neglect, Pat Cawson, Corinne Wattman, Sue Brooker, Graham Kelly. NSPCC 2000.</SPAN></P>
<P class="p186 ft35"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft110">Douglas Barnett, Jody Todd Manly, Dante Cicchetti ”Defining Child maltreatment: the interface between Policy and Research”,i Cicchetti, Dante & Toth, Shere L. (red.), </SPAN><SPAN class="ft52">Child Abuse Child Development and Social Policy</SPAN>, Ablex, Norwood, N.J., 1993.</P>
<P class="p392 ft14">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">bedömning” mellan 1 och 5 (severity rating) göras i anslutning till varje kategori av vanvård som redovisas.</P>
<P class="p66 ft7">En sådan modell kan möjligen vara användbar för barnavårdande och rättsvårdande myndigheter för att bedöma graden av vanvård. Vår utredning syftar inte främst till att värdera den beskrivna van- vården, vi ska främst dokumentera och redovisa intervjupersoner- nas berättelser i de avseendena. Därför förefaller ett ambitiöst klas- sifikationssystem, som Barnett et al föreslår, bli otympligt att handskas med.</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">5.2</SPAN><SPAN class="ft56">Hur definieras begreppet vanvård?</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">Under utredningens arbete har vi försökt att definiera vanvård, övergrepp och försummelse. Det har varit en relativt lång process innan vi kom fram till den definition som redovisas senare i detta kapitel.</P>
<P class="p86 ft9">Direktiven talar om allvarliga övergrepp och vanvård</P>
<P class="p65 ft7">Det första utkastet till en definition fanns i utredningens direktiv som talar om; ”allvarliga övergrepp och vanvård”. Med det menas ”handlingar som även vid tiden för händelsen skulle ha bedömts som allvarliga övergrepp och vanvård”.<A href="#page_118"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft9">De norska utredningarnas definitioner</P>
<P class="p393 ft7">Den nationella utredningen,<A href="#page_118"><SPAN class="ft30">8 </SPAN></A>populärt omnämnd som Befring rap- porten, beskriver de rättsliga grunderna för när samhället ska ingripa och ta över omsorgen om ett barn; ”når barnet blir slik behandlet eller lever under slike forhold at dets helse <NOBR>(fysisk-psykisk)</NOBR> eller utvikling utsettes for skade eller alvorlig fare”. Man använder begreppen ”alvorlig omsorgssvikt og mishandling”.</P>
<P class="p85 ft8">De norska utredarna förklarar sedan begreppen omsorgssvikt och misshandel. De har utgått från lagstiftningen och liksom vår utredning också granskat olika internationella försök att definiera</P>
<P class="p394 ft33"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft32">Dir 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft32">Norges offentlige utredninger (NOU) 2004:23, </SPAN><SPAN class="ft69">Barnehjem og spesialskoler under lupen</SPAN>.</P>
<P class="p230 ft52">Nasjonal kartlegging av omsorgssvikt og overgrep i barnevernsinstitusjoner <NOBR>1945–1980<SPAN class="ft35">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> Oslo 2004.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">omsorgssvikt och övergrepp. Utredarna för en diskussion om aktiv <SPAN class="ft38">fysisk </SPAN>misshandel och aktiv <SPAN class="ft38">psykisk </SPAN>misshandel. Med det senare menas att barnets vårdare visar en fientlig hållning mot barnet. Det kan bland annat komma till uttryck genom nedvärdering, förlöj- liganden och hot. Den aktiva psykiska misshandeln är ofta av mer permanent karaktär än den fysiska. Den fysiska misshandeln är ofta situationsspecifik, som en reaktion mot att barnet bryter mot normer (som det ofta inte känner till).<A href="#page_119"><SPAN class="ft30">9</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Utredarna redogör också för hur sexuella övergrepp kan katego- riseras liksom undergrupper av omsorgssvikt och övergrepp som inte utvecklas här.</P>
<P class="p16 ft7">De norska lokala granskningarna som gjorts efter den nationella utredningen hänvisar till de definitioner som finns i Befring rap- porten. De lokala utredningarna utvecklar också vissa begrepp som sedan används vid granskningen. Exempelvis beskriver granskning- sutvalget för Trondheims kommun begreppen <SPAN class="ft38">praktisk omsorg, känslomässig omsorg, bestraffningar och fysiska övergrepp</SPAN>.<A href="#page_119"><SPAN class="ft30">10 </SPAN></A>Men även Trondheimsutredningen hänvisar till den nationella utredningen när man diskuterar fysiska övergrepp:</P>
<P class="p260 ft11">De fysiske eller kroppslige overgrepene besto hovedsakelig av en undertrykkende, straffeorientert praksis med bruk av ulike former for smerte- og fryktframkallende krenkelser og vold. Karakteriske eksempler her, med referanse till de nevnte söknadene om billig- hetserstatninger, fysiske og psykiske avstraffelser som pryl, mishand- ling, kvelertak, slag med stokk, utestenging i naken tillstand i vinter- kulde, påtvungen kald dusj, fastbinding i seng, tvangsarbeid uten mat, innelåsing i mörke kjellerrom, brenning med strykejern. Et sentralt element på dett punktet var altså anvendelse av smertefulle metoder og ulike former for frihetsberövelse. I dette bildet inngickk også mangel på beskyttelse av de yngre barna som kunne utsettes for mange former for overgrep fra de eldre.<A href="#page_119"><SPAN class="ft89">11</SPAN></A></P>
<P class="p395 ft33"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft67">NOU 2004:23, 9 kap.</SPAN></P>
<P class="p12 ft62"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft60">Omsorg og overgrep. Gransking av barnehjem, skolehjem og fosterhjem benyttet av Trondheim kommune fra </SPAN><NOBR>1930-årene</NOBR> till <NOBR>1980-årene<SPAN class="ft61">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Rapport fra granskingsutvalg oppnevnt av Fylkesmannen i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Sör-Tröndelag.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> Avgitt 8. mai 2007.</SPAN></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft63">NOU 2004:23, s </SPAN><NOBR>140–141.</NOBR></P>
<P class="p357 ft14">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft9">Barnaga i lag eller barnavårdens motiv för omhändertagande som grund för en definition av vanvård?</P>
<P class="p396 ft7">Ett fjärde försök att definiera vanvård är att relatera till utveck- lingen av den svenska lagstiftning som reglerar aga och fysisk be- straffning av barn. Det har vi gjort i kapitel 4. Där framgår att all aga som intervjupersonerna vittnat om på skyddshem/ungdoms- vårdsskolor saknade stöd i lagstiftningen efter 1946. All aga på andra barnavårdsanstalter, exempelvis barnhem, saknade lagligt stöd efter 1960. Efter 1942 saknade aga utförd av barnavårds- nämnden stöd i lagen. Detsamma gäller aga som barn utsattes för i fosterhem efter 1966.</P>
<P class="p199 ft7">Ytterligare ett sätt att undersöka synen på vanvård och över- grepp historiskt är att studera skälen till att barn omhändertogs av samhället under en viss tidsepok. Tyvärr finns det inte särskilt många konkreta exempel på omständigheter som ledde till att barn omhändertogs i den forskning som vi gått igenom. Därför blir lag- texten i sig de definitioner som vi får hålla oss till för att beskriva hur man såg på vanvård, försummelse och övergrepp i olika tider.</P>
<P class="p67 ft7">Om barnavårdsnämnden ansåg att de biologiska föräldrarna ut- satte sina barn för övergrepp, brist på omsorg och vanvård som var så allvarlig att det motiverade ett tvångsingripande vid en viss histo- risk tidpunkt, finns det starka skäl att anta att samma beteende ut- övat av fosterföräldrar eller institutionspersonal skulle ha ansetts som allvarlig vanvård.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">En officiell definition från </SPAN><NOBR>2000-talet</NOBR></P>
<P class="p65 ft7">Kommittén mot barnmisshandel gav i sitt slutbetänkande Barn- misshandel – att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72) en defini- tion av barnmisshandel. Underlaget hade tagits fram av docent Dagmar Lagerberg.<A href="#page_120"><SPAN class="ft30">12 </SPAN></A>Enligt kommittén skulle <SPAN class="ft38">barnmisshandel </SPAN>avse ”när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov”.<A href="#page_120"><SPAN class="ft30">13</SPAN></A></P>
<P class="p351 ft62"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft68">Lagerberg Dagmar. </SPAN>Definition av samhällelig omsorgsbrist och skadlig behandling av barn. <SPAN class="ft61">I SOU 2001:72</SPAN>, Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda<SPAN class="ft61">. Slutbetänkande av kommittén mot barnmisshandel. Bilagedel. Stockholm 2001.</SPAN></P>
<P class="p326 ft52"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft111">SOU 2001:72, </SPAN>Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda<SPAN class="ft35">. Slutbetänkande av kommittén mot barnmisshandel. Stockholm 2001, s. 120.</SPAN></P>
<P class="p397 ft14">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft7">Den följande propositionen<A href="#page_121"><SPAN class="ft30">14 </SPAN></A>behandlade bland annat frågan om att definiera barnmisshandel. Bland remissinstanserna motsatte sig flera kommitténs definition av barnmisshandel med motiveringen att termen <SPAN class="ft38">misshandel </SPAN>borde reserveras för sådana förfaranden som motsvarar misshandelsbrott i brottsbalken. Kommitténs förslag skulle kunna skapa förvirring och tillämpningssvårigheter. Därför motsvarar begreppet ”barn som far illa” bättre det som kommittén avsåg.</P>
<P class="p399 ft7">Regeringen bedömde att:</P>
<P class="p400 ft11">Så långt det är möjligt bör en gemensam syn skapas bland dem som i skilda sammanhang möter barn och unga under förhållanden där de far eller riskerar att fara illa. Ett barn riskerar att fara illa och barnets per- sonliga utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när den som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov.<A href="#page_121"><SPAN class="ft89">15</SPAN></A></P>
<P class="p133 ft7">Regeringen konstaterade också att det rådde stor enighet hos de yrkesgrupper som i olika sammanhang möter barn i utsatta situa- tioner om behovet av att på ett enhetligt sätt kunna beskriva under vilka förhållanden ett barn far illa. ”Att däremot fastställa en defi- nition är betydligt mer komplicerat. Meningarna om värdet av en definition är delade, både mellan och inom yrkesgrupper.”<A href="#page_121"><SPAN class="ft30">16</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Propositionen hänvisar fortsättningsvis till FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt till den artikel (19) som rör barnets rätt till skydd mot våld i familjen och till den svenska s.k. <NOBR>anti-aga</NOBR> para- grafen i 6 kap. 1 § föräldrabalken som innebär att ett barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand- ling.</P>
<P class="p401 ft88"><SPAN class="ft55">5.3</SPAN><SPAN class="ft87">Ett barns lidande och utsatthet låter sig inte definieras av vilka synsätt som för tillfället varit förhärskande</SPAN></P>
<P class="p402 ft8">Vårt arbete med definitionen av vanvård och övergrepp ledde fram till några strategiska ställningstaganden.</P>
<P class="p403 ft7"><SPAN class="ft38">För det första </SPAN>kan det inte ha betydelse för utredningens val av vanvårdskategorier om det finns en samsyn eller forskningsmässigt</P>
<P class="p221 ft69"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2002/03:53, </SPAN>Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.</P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 2002/03:53, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2002/03:53, s. 47.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">stöd för att övergreppen eller försummelsen skulle vara skadliga på kort eller lång sikt för det barn som varit utsatt. Sådana samband är nämligen ofta svåra att belägga och måste i detta sammanhang läm- nas därhän. Vi avstår således ifrån att vid registreringen av vanvård bedöma om exempelvis inlåsning är skadligare än aga eller om ett sexuellt övergrepp är skadligare än att ha blivit utnyttjad i hårt kroppsarbete under hela barndomen. Vi tar inte heller ställning till om det alls är skadligt för ett barn att aldrig få julklappar eller att bli kallad horunge av sina fosterföräldrar.</P>
<P class="p67 ft7"><SPAN class="ft38">För det andra </SPAN>skedde den vanvård som intervjupersonerna be- rättat om under olika tider. Lagar och allmänt rättsmedvetande, idéer om barnuppfostran, religion och samhälle skilde sig från da- gens värderingar. Vi har dock bedömt att detta saknar relevans för utredningens uppgift att dokumentera och registrera vanvård. Vi återger det som intervjupersonerna berättat om.</P>
<P class="p102 ft7"><SPAN class="ft38">För det tredje </SPAN>är det delvis en annan fråga att analysera och för- söka förstå vilka faktorer som gav förutsättningar för den vanvård som förekom. Sådant som tidsanda, synen på barn och barnupp- fostran, social isolering och brist på insyn i familj och institution är exempel på aspekter som kan ingå i en analys. Men vi vill betona att för vår bedömning av vad som ska betraktas och registreras som van- vård är det inte relevant. Den konkreta behandlingen av det enskilda barnet är huvudsaken.</P>
<P class="p67 ft8"><SPAN class="ft37">Slutligen </SPAN>ger FN:s konvention om barnets rättigheter ett till- räckligt gott underlag för att ange vilken behandling och bemö- tande av barn som utredningen ska dokumentera som vanvård.</P>
<P class="p404 ft88"><SPAN class="ft55">5.4</SPAN><SPAN class="ft87">En normativ definition av barns rättigheter – Barnkonventionen</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Arbetet med att definiera vanvård ledde fram till att vi antog ett modernt barnrättsbaserat perspektiv i stället för lagar, forsknings- resultat och analys av vid olika tidpunkter förhärskande idéer och värderingssystem. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barn- konventionen) blev vägledande. En uttalad vetenskaplig ansats fick således ge vika för en <SPAN class="ft38">barnpolitisk och normativ hållning </SPAN>i fråga om utredningens vanvårdsdefinitioner.</P>
<P class="p67 ft8">Här nedan redovisas 17 av de 41 sakartiklarna i Barnkon- ventionen som haft avgörande betydelse för den grundläggande</P>
<P class="p277 ft14">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">struktur för vanvårdskategorierna som sedan beskrivs i nästa avsnitt:</P>
<P class="p405 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer.</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn som inte kan bo med sin familj har rätt till särskilt skydd och stöd. I sådana fall ska man beakta kontinuiteten i barnets fostran, och ta hänsyn till barnets etniska, religiösa och språkliga bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regel- bunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering.</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk.</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Sta- ten ska främja utbildning och studiehandledning på andra stadiet samt förebygga avbrott i studierna.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn får inte utföra arbete som kan hindra dess utbildning eller äventyra dess hälsa och utveckling.</SPAN></P>
<P class="p407 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande.</SPAN></P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel.</SPAN></P>
<P class="p220 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym eller förned- rande bestraffning.</SPAN></P>
<P class="p291 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning.</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver.</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder eller anseende får inte kränkas.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter.</SPAN></P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mog- nadsgrad.</SPAN></P>
<P class="p179 ft55"><SPAN class="ft55">5.5</SPAN><SPAN class="ft56">Att kategorisera vanvård ur intervjuer</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">Utredningen har till denna delrapport och kommer även i det fort- satta arbetet att samla in ett unikt stort material i form av intervjuer och arkivmaterial.</P>
<P class="p410 ft7">För att det skulle bli möjligt att analysera vilken vanvård som tusen individer<A href="#page_124"><SPAN class="ft30">17 </SPAN></A>hade berättat om konstruerade vi en databas för att notera vanvården från varje intervju. Då blev det möjligt att ta fram resultat för varje kategori av övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p103 ft7">Kategorierna för vanvård i databasen är ordnade i en struktur där det överordnade begreppet vanvård är uppdelat i två underka- tegorier: <SPAN class="ft38">övergrepp och försummelse</SPAN>.</P>
<P class="p85 ft7">Övergreppen är i sin tur uppdelade på <SPAN class="ft38">fysiska/emotionella </SPAN>över- grepp och <SPAN class="ft38">sexuella </SPAN>övergrepp.</P>
<P class="p103 ft7">Vi har inte funnit det meningsfullt att fullt ut skilja på fysiska och <SPAN class="ft38">emotionella </SPAN>övergrepp trots att mer vetenskapliga försök har gjorts i den riktningen för att reda ut vanvårdsbegreppet. Tanken är att <SPAN class="ft38">alla övergrepp</SPAN>, fysiska och sexuella innehåller komponenter av emotionella kränkningar och övergrepp.</P>
<P class="p85 ft7">Att försöka skilja ut vilka slags gränsöverskridanden som är renodlat emotionella respektive fysiska/sexuella är inte menings- fullt inom ramen för utredningens uppdrag. En rimlig tanke är dock att en viss typ kränkningar kan beskrivas och uppfattas hu- vudsakligen på en känslomässig nivå. För att tillgodose behovet av att kunna kategorisera också denna typ av kränkningar återfinns rubriken ”kränkning av gränser och integritet” under kategorin ”Fysiskt/emotionella övergrepp”. Att till exempel bli kallad ”hor- unge”, att bli negativt särbehandlad i förhållande till biologiska barn, att få sina brev och dagböcker genomgångna och lästa faller under denna kategori.</P>
<P class="p411 ft35"><SPAN class="ft39">17 </SPAN>Över 1 000 personer hade anmält sig till intervju när tiden för anmälan gick ut. Denna del- rapport bygger på 404 intervjuer.</P>
<P class="p195 ft14">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft7">Efter <SPAN class="ft38">figur 1 </SPAN>följer en summarisk genomgång av rubrikerna i databasen över vanvård med exempel på de olika vanvårdskate- gorier som återfinns under respektive rubrik.</P>
<P class="p412 ft112">Figur 1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td61"><P class="p413 ft113">Vanvård</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td59"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p26 ft113">Övergrepp</P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p414 ft113">Försummelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td59"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td64"><P class="p415 ft114">Fysiska/emotionella</P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p26 ft114">Sexuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td65"><P class="p416 ft115">fys våld med tillhygge</P></TD>
<TD class="tr25 td62"><P class="p417 ft114">hands on</P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p418 ft115">omsorgssvikt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p419 ft114">övrigt fysiskt våld</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td62"><P class="p417 ft114">hands off</P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p420 ft115">tillsynsynssvikt ff/inst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td63"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td65"><P class="p416 ft115">tvång/regler/straff</P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p421 ft114">tillsynssvikt samh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td62"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td59"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td60"><P class="p422 ft114">hot</P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p420 ft115">eftersatt utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td59"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td62"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td65"><P class="p419 ft115">utnyttjad i arbete</P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td65"><P class="p416 ft115">integritetskränkning</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td59"><P class="p423 ft9">5.5.1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td66"><P class="p424 ft13">Övergrepp och försummelse – definitioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Här redovisas de resonemang som utgör bakgrunden till de definitioner av vanvård som utredningen använder sig av. Dessa definitioner återfinns i det följande.</P>
<P class="p75 ft29">Försummelse</P>
<P class="p197 ft7">Försummelse handlar i denna utredning dels om vårdnadshavarnas försummelser, dels om den försummelse myndigheterna gör sig skyldig till, i form av bristfälliga utredningar, utebliven tillsyn etc. Myndighetsförsummelse redovisas dock på annat håll, se kapitlet ”Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun”.</P>
<P class="p14 ft7">I redovisningen av vanvård i form av försummelse skiljer vi på <SPAN class="ft38">otillräcklig omvårdnad </SPAN>och <SPAN class="ft38">otillräcklig tillsyn </SPAN>av fosterföräldrar och</P>
<P class="p425 ft14">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft38"><SPAN class="ft7">institutionsperson och </SPAN>otillräcklig skolgång<SPAN class="ft7">. Med </SPAN>otillräcklig omvårdnad <SPAN class="ft7">avses sådant som fosterföräldrarna eller institutionsper- sonalen främst ansvarar för; att exempelvis inte ha fått medicin eller läkarvård vid sjukdom, inte ha fått gå till tandläkaren, inte haft tillgång till tvål och tandborste, inte kunnat äta sig mätt, fått gå i omoderna, trasiga, för kalla kläder, inte haft egen säng, etc.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Med <SPAN class="ft38">otillräcklig tillsyn avses </SPAN><SPAN class="ft118">att de </SPAN>som är satta att vårda barnet inte har haft uppsikt; barnet har fått visats i farliga miljöer, haft tillgång till alkohol och narkotika i placeringen, varit utsatt för mobbning och pennalism av andra barn, kunnat avvika i perioder utan att någon brytt sig, etc.</P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft38">Otillräcklig skolgång </SPAN>innebär till exempel att barnet inte kunnat fullgöra obligatorisk skola, nekats fortsatta studier efter folkskola/grundskola, inte fått stöd och hjälp med att sköta skolarbetet. Möjlighet att registrera otillräcklig skolgång på grund av skador/blåmärken till följd av misshandel finns också. Undermålig kvalitet på den undervisning som ibland bedrevs i skolor knutna till olika institutioner finns även som vanvård- skategori under denna rubrik.</P>
<P class="p96 ft38">Definition försummelse</P>
<P class="p65 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av eftersatt skolgång samt vård- nadshavares, underlåtenhet/oförmåga/ovilja att tillgodose barnets grundläggande behov, att garantera och befrämja barnets trygghet, säkerhet och utveckling i psykologiskt, medicinskt, socialt och fysiskt avseende.</P>
<P class="p86 ft29">Fysiskt våld med och utan tillhygge</P>
<P class="p83 ft7">Berättelser om avsiktligt fysiskt våld som riktats mot barnets kropp har delats in i två kategorier, <SPAN class="ft38">fysiskt våld med tillhygge </SPAN>och <SPAN class="ft38">övrigt fysiskt våld.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Om våldet utövades med tillhygge har det i databasen registrerats att barnet har var varit utsatt för avsiktligt våld mot kroppen, vilket slags tillhygge förövaren använt sig av om och mot vilken del av kroppen våldet har riktats och hur ofta detta har skett och vem som utövat våldet.</P>
<P class="p427 ft14">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Anledningen till denna förhållandevis höga detaljeringsgrad har att göra med att vi tycker att det är angeläget att redovisa den mängd olika tillhyggen som förekommit i intervjupersonernas berättelser. Att ange specifikt vilka olika tillhyggen som använts berättar något om skillnaderna mellan olika barns utsatthet. Det innebär väsentliga skillnader för ett enskilt barn att vid ett tillfälle få ett slag över handen med en disktrasa jämfört med att regel- bundet bli stucken i handen med synålar eller varje vecka under en sommar bli slagen över ryggen med en kratta eller skjuten efter med hagelgevär. Under övrigt fysiskt våld redovisas avsiktligt våld mot barnets kropp som utövats utan tillhygge.</P>
<P class="p157 ft38">Definition fysiskt våld med tillhygge</P>
<P class="p90 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt våld riktat mot barnets kropp där förövaren antingen höll i det tillhygge som användes för att utöva våldet, kastade föremål mot barnet, band barnet eller besköt barnet.</P>
<P class="p78 ft38">Definition övrigt fysiskt våld</P>
<P class="p224 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt våld riktat mot barnets kropp <SPAN class="ft38">utan tillhygge </SPAN>som kunde innebära: slagen med öppen eller knuten hand, sparkad/trampad/knäad, knuffad/kastad, skakad/fasthållen, nedtryckt, lyft/dragen, skallad, nypt, bespottad, kvävd, bränd, dränkt, skållad, kyld, biten, urinerad på, riven, skrubbad blodig.</P>
<P class="p117 ft7">Barn jagad med bil, hund som hetsades mot barn, barn som tvingades skada sig själv med exempelvis rakblad, är gränsfall men betraktas inte i detta sammanhang som <SPAN class="ft38">våld med tillhygge </SPAN>och faller således under denna kategori, <SPAN class="ft38">övrigt fysiskt våld.</SPAN></P>
<P class="p78 ft29">Hot/hotfulla situationer</P>
<P class="p106 ft7">Hot om våld, med eller utan åtbörder och åthävor i form av knutna nävar, knivar eller skjutvapen, är exempel på den typ av vanvård som hänförs till denna rubrik. Hot innebär även inter- vjupersonernas beskrivningar av situationer där hot ”legat i luften”, i form av stämningar, blickar, tonlägen. Att bli vittne till hur andra</P>
<P class="p408 ft14">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">barn misshandlas kan också ha uppfattats som hot. Hit räknas även hot om eller försök till kastrering/sterilisering, hot om att bli iväg- skickad, religiöst färgade hot samt hot i samband med tillsyns- besök. ”Ignorerad rädsla” registreras också som <SPAN class="ft38">hotfull situation.</SPAN></P>
<P class="p86 ft38">Definition hot/hotfulla situationer</P>
<P class="p65 ft8">Situationer under placeringsperioden, händelser, stämningar och hotelser, uttalade eller outtalade, där intervjupersonerna beskriver hur de som barn upplevt stark rädsla, oro eller förvirring.</P>
<P class="p68 ft29">Utnyttjad i arbete</P>
<P class="p69 ft7">Under denna rubrik registreras de rapporter om vanvård som inne- burit för hårt arbete i förhållande till barnets ålder eller som haft menligt inflytande på barnets hälsa och utveckling, möjligheter till fritid, lek och umgänge med kamrater, samt varit förödande för barnets möjligheter att delta i skolarbete på grundläggande nivå och/eller hindrat barnets möjligheter till studier på högre nivåer.</P>
<P class="p67 ft7">När det gäller utnyttjad i arbete registreras utnyttjad i hårt arbete som vanvård om intervjupersonen själv tar upp det. Beskrivs arbetet av intervjupersonen som i någon mening ”normalt” något som ”alla” barn förväntades utföra vid den tidpunkten, i det grann- skapet, registreras det inte som vanvård.</P>
<P class="p85 ft7">Särskild uppmärksamhet har vid intervjuerna fästs vid eventuell särbehandling, om det endast var de placerade barnen, någon eller några av dessa som förväntades arbeta. Eventuellt hamnar sådan typ av vanvård under ”integritetskränkning, särbehandling och orätt- visor.”</P>
<P class="p86 ft38">Definition utnyttjad i arbete</P>
<P class="p65 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av hur de som barn dagligen utnyttjades i hårt/tungt arbete i exempelvis jordbruk, skogsbruk, hushållsarbete eller annan verksamhet, på ett sådant sätt att det hade menlig inverkan på barnets hälsa, utveckling och skolarbete.</P>
<P class="p160 ft14">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p26 ft36">Vad är vanvård</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft29">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</P>
<P class="p429 ft7">Detta är en vanvårdskategori som omfattar intervjupersonernas berättelser om kränkningar, särbehandling och orättvisor. Det har för intervjupersonerna kunnat handla om att bli berövad sitt namn, inte få tala sitt språk, bli påtvingad religiös eller politisk uppfatt- ning. Att inte få äta med resten av familjen, att bli uppställd på led för att mönstras av blivande fosterföräldrar hör till sådant som registrerats här.</P>
<P class="p430 ft7">Att ha varit utsatt för nedsättande tillmälen, ”horunge”, ”miss- foster”, ”pissruska”, etc., registreras noggrant och på hög detalj- nivå. Vi anser att rapporterna om ett sådant språkbruk föremedlar omedelbara och effektiva bilder av den utsatthet utredningen fått i uppdrag att beskriva.</P>
<P class="p431 ft7">Denna kategori rymmer även berättelser om barn som berövats ägodelar, fått sina kontakter med omvärlden kontrollerade och socialt isolerats.</P>
<P class="p432 ft7">Även ”bevittnat våld mellan närstående”, registreras här trots att det rör sig om en form av traumatisk exponering som uppmärksammats först under senare år.</P>
<P class="p431 ft7">Att definiera en så vid och mångtydig kategori som <SPAN class="ft38">Integritets- kränkning, särbehandling och orättvisor </SPAN>som omfattar så många indi- vider och till så stor del bygger på subjektiva upplevelser och tolk- ningar, förutsätter att begreppen bryts ned och operationaliseras. Definitionen utgörs av 11 sådana nedbrutna och operationaliserade underkategorier.</P>
<P class="p433 ft38">Definition integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</P>
<P class="p434 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av att ha varit utsatt för något av följande.</P>
<P class="p435 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Negativ särbehandling,</SPAN></P>
<P class="p436 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad/begränsad kontakt med närstående,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft119">Kränkande tilltal,</SPAN></P>
<P class="p436 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad kulturell/politisk/religiös identitet,</SPAN></P>
<P class="p436 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft119">Kroppsligt integritetskränkt,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft119">Förnedrad och orättvis behandlad,</SPAN></P>
<P class="p436 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft119">Socialt isolerad/begränsad rörelsefrihet,</SPAN></P>
<P class="p204 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft119">Kontroll av kommunikation/dagbok/telefon/post,</SPAN></P>
<P class="p281 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad ägodel eller djur,</SPAN></P>
<P class="p204 ft7"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft120">Felaktigt diagnostiserad,</SPAN></P>
<P class="p281 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft120">Tvångsabort/tvångssteriliserad</SPAN></P>
<P class="p438 ft14">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Sexuella övergrepp</P>
<P class="p92 ft7">På samma sätt och med samma motivering som när det gäller fysiskt våld finns det i denna kategori möjligheter att beskriva över- greppen på en förhållandevis hög detaljnivå. Det föreligger stora skillnader i ett barns upplevelse av att vid ett tillfälle ha blivit kramad på ena bröstet av en fosterhemsinspektör och att ha varit utsatt för regel- bundna anala, genitala eller orala penetreringar under en tioårsperiod av sin fosterfar. I detta sammanhang har vi inte värderat eller rang- ordnat betydelsen för den enskilde eller skador kopplade till olika typer av sexuella övergrepp.</P>
<P class="p199 ft7">I den mån sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella och liknande sammanhang har rapporterats, har sådant förts till denna kategori. Det kan ha handlat om att engagera barn och unga i aktiviteter med avsikt att framställa barnpornografi, bedriva barn- prostitution eller ”erbjuda” barnet till flera förövare.</P>
<P class="p86 ft38">Definition sexuella övergrepp</P>
<P class="p83 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av handlingar eller situationer med sexuell innebörd där en vuxen eller ung person utnyttjade dem som barn för att tillfredsställa egna sexuella eller andra behov.</P>
<P class="p439 ft7">Sexuella övergrepp kan delas in i två olika typer:</P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Hands off, övergrepp utan fysisk kontakt kan innebära blott- ning, voyeurism,</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft30">18 </SPAN></A>”sexprat” samt exponering för pornografiskt material.</P>
<P class="p441 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Hands on, övergrepp med fysisk kontakt kan vara, ofrivillig kropps- lig närhet, beröring, kyssar, smekningar och omfamningar, beröring av brösten, genitalia och/eller anus, onani, oralsex, att föra in finger, föremål eller penis i anus eller vagina. Det kan också vara att barnet uppmuntras/tvingas att mot sin vilja beröra förövaren och/eller utöva sexuella handlingar på förövaren.</SPAN></P>
<P class="p442 ft35"><SPAN class="ft39">18 </SPAN>Fackuttryck för ”smygtittning”/fönstertittning.</P>
<P class="p73 ft14">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p4 ft15">SOU 2009:99 Vad är vanvård</P>
<P class="p135 ft29">Tvång, regler och straff</P>
<P class="p197 ft7">Under denna kategori redovisas vanvård som har att göra med rutiner och regler för barnets uppförande som beskrivits som i fysisk och/eller psykisk mening, skadliga.</P>
<P class="p89 ft38">Fysisk och/eller psykisk skadliga <SPAN class="ft7">är vår sammanfattning av pla- ceringsperiodens regler/tvång och straff som har beskrivits som ohälsosamma, livsfarliga, skrämmande, smärtsamma, kränkande, orätt- visa, inkonsekventa, obefogade, obegripliga, absurda och bisarra.</SPAN></P>
<P class="p15 ft7">Det har kunnat handla om sådana vardagsregler som att; inte få äta med resten av familjen, inte få vistas inomhus före klockan fem, inte få använda elektriskt ljus vid läxläsning. Också olika straff som intervjupersonerna har uppfattat som orimliga även om de inte direkt varit kopplade till fysiskt våld redovisas här, exempelvis; ute- låsning, inlåsning, sova i ladugården och indragna matportioner.</P>
<P class="p14 ft7">Till denna rubrik har också hänförts en typ av bisarrt tvång och absurda regler som för tankarna till psykisk ohälsa hos dem som utövar det, exempelvis extrem kontroll av kroppsfunktioner som; varit förbjuden att blinka, andas, urinera, dricka vatten, inte spola innan fostermodern kontrollerat avföringen, stå och sova, bara titta rakt fram, tvingats äta annat än mat eller otjänlig föda. I anslutning till den typ av bisarrt tvång det här är frågan om, att äta annat än mat/otjänlig föda ges också möjlighet att exakt registrera vad det intervjupersonerna berättar att de som barn blev tvingade att äta, exempelvis renträck, egna uppkastningar, mögligt bröd, djurfoder.</P>
<P class="p110 ft7">Kategorin ”bisarrt tvång” skiljer sig från övriga kategorier i så motto att det är en vanvårdskategori som inte i första hand är värderad och definierad av intervjupersonerna, utan av oss i samråd med psykologisk och psykiatrisk expertis. Ett samlingsbegrepp:, <SPAN class="ft38">”bisarr van- vård”, </SPAN>har införts som ett försök att definiera den här typen av upp- levelser. För en mer utförlig diskussion, se kapitlet Försummelse och övergrepp – resultat, avsnitt Fysiskt och/eller psykiskt skadliga tvång/regler/straff.</P>
<P class="p14 ft8">En sammanfattning av resonemanget ovan innebär följande definition:</P>
<P class="p443 ft14">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Vad är vanvård</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Definition fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvång, regler och straff</P>
<P class="p65 ft7">Uttalad eller outtalad ordning för barnets beteende/uppförande och dagliga livsföring som av IP beskrivits som fysiskt och/eller psykiskt skadlig, eventuellt åtföljda av bestraffningar som av IP beskrivits som psykisk och/eller fysiskt skadliga.</P>
<P class="p444 ft14">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p445 ft54"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft53">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</SPAN></P>
<P class="p349 ft7">I detta kapitel redogörs först för hur intervjuerna har genomförts. Sedan beskrivs vilket arkivmaterial som har samlats in och hur det gått till. Kapitlet handlar således om arbetsmetod.</P>
<P class="p16 ft7">Eftersom ingen tidigare har gjort en liknande statlig utredning i vårt land har frågor om arbetssätt och metoder beskrivits mer ingå- ende än vad som är brukligt. Uppbyggnaden och genomförandet av utredningen kan ses som en del av resultatet, dvs. hur man gör för att utreda försummelser och övergrepp i förfluten tid när det är ett okänt antal personer som själva ska höra av sig för att delta med sin berättelse. Tillsättningen av utredningen kan också ses som ett första försök från staten till en upprättelse för de drabbade.</P>
<P class="p110 ft7">Redan i direktiven antyds några förhållningssätt och metoder som utredningen bör tillämpa.<A href="#page_133"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Ingen uppsökande verksamhet får ske, utan utredaren ska ”intervjua alla som frivilligt kontaktar utredningen och dokumentera intervjuerna. De intervjuade ska erbjudas psykolog- iskt stöd i anslutning till intervjuerna.”<A href="#page_133"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></P>
<P class="p317 ft55"><SPAN class="ft55">6.1</SPAN><SPAN class="ft56">Struktur och miljö för intervjuerna</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Det är huvudsakligen via intervjuer som uppgifter om vanvård samlas in. Därför har vi lagt ner stort arbete och omsorg på att utforma och genomföra intervjuerna.</P>
<P class="p16 ft7">Beslutet att delta i intervjun kan för den enskilde vara förenat med stor vånda och ambivalens. För många innebär intervjuerna ett risktagande, att kanske första gången dela med sig av upplevelser som de helst har velat glömma och i en del fall inte ens benämnt tidigare.</P>
<P class="p213 ft33"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft63">Dir. 2007:167.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft7">Intervjuerna genomförs i regel av två utredare. En person ställer frågor och en person för anteckningar.</P>
<P class="p178 ft8">För att ringa in relevanta frågeområden har en intervjuguide utarbetats. Guiden finns som bilaga 3.</P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft9">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft64">Platser och villkor för de intervjuade</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">282 (70 procent) av de intervjuer som redovisas i denna delrapport har hållits i Regeringskansliets utredningslokaler i Stockholm. 51 intervjuer (13 procent) har genomförts på hotell i Göteborg och 39 (10 procent) i Malmö för intervjupersoner från de regionerna.</P>
<P class="p66 ft8">Utredningen har stått för resekostnaderna för intervjuperson och eventuell medföljande stödperson.</P>
<P class="p103 ft7">I de fall intervjupersonerna har varit funktionshindrade eller av andra skäl inte kunnat lämna hemmet har intervjuerna genomförts i deras bostad. Vi har också intervjuat personer som av olika skäl inte kunnat resa till Stockholm, Göteborg eller Malmö på andra orter i landet. I flera fall har utredningen disponerat länsstyrelselokaler.</P>
<P class="p85 ft7">Intervjuer har annars genomförts i fängelser, rättspsykiatriska kliniker, sjukhus, äldreboenden, psykiatriska kliniker, och kom- munala förvaltningslokaler.</P>
<P class="p66 ft7">Telefonintervjuer har undvikits och har endast skett i ett fall, på intervjupersonens uttryckliga begäran.</P>
<P class="p101 ft29">Intervjurummen i Stockholm</P>
<P class="p92 ft7">För att intervjupersonerna ska känna sig välkomna har inter- vjurummen inretts omsorgsfullt. Rummen är cirka 15 m², ljussatta med dagsljus från fönster, takarmatur och punktbelysning. Exempelvis ingår gröna växter, fruktkorg och dryck i miljön. Dörrar och väggar har förstärkt ljudisolering. Ett intervjuteam består av två personer, en som intervjuar och en som antecknar.</P>
<P class="p85 ft7">Intervjuare och intervjuperson sitter halvt vända mot varandra med ett litet bord mellan sig. Där finns pappersnäsdukar, vatten, bandspelare och en klocka.</P>
<P class="p66 ft8">På ena väggen finns en vit skrivtavla, där uppgifter om pla- ceringar antecknas i tidsföljd.</P>
<P class="p103 ft7">Bredvid intervjupersonen finns en stol för medföljande stöd- person. Den som antecknar under intervjun sitter bredvid inter-</P>
<P class="p125 ft14">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft58">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">vjuaren men lite avsides från såväl intervjuare som intervjuperson. De flesta antecknar med hjälp av dator, några för hand. Från början var intervjuarna tveksamma till att använda den tekniken, men intervjuarnas erfarenhet efter att ha genomfört femhundra inter- vjuer är att tekniken inte varit störande.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft64">Ljudupptagning</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Intervjuerna har, med något enstaka undantag, spelats in på digital bandspelare. Filerna sparas i utredningens digitala arkiv. Syftet med rutinen har varit att vid behov kunna gå tillbaka till källan när inter- vjuerna dokumenteras skriftligt. Cirka tio personer har önskat att få en kopia av ljudfilen, vilket utredningen ordnat.</P>
<P class="p14 ft7">Intervjupersonerna tillfrågas om de ger sitt tillstånd till att inter- vjun bandas innan bandspelaren sätts igång.</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft64">Intervjureferaten</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Efter intervjun sammanställs ett referat av den utredare som fört anteckningar under intervjun. Referatet är det som utredningen sedan baserar sin rapportering om förekommen vanvård på. Därför är det viktigt att referaten i möjligaste mån är korrekta. Referatets syfte är också att den som blivit intervjuad ska få en bekräftelse på att det som berättats har blivit rätt uppfattat. Det som intervjuper- sonen tryckt på som viktigt under intervjun ska återfinnas i refe- ratet, även om det inte har med direkt vanvård att göra. Det kanske inte heller uteslutande handlar om upplevelser som har med barn- domen att göra.</P>
<P class="p107 ft7">Intervjupersonen kan bifoga eget material till referatet. Det kan vara levnadsbeskrivningar, dikter, tidningsartiklar, bilder eller annat med personlig anknytning.</P>
<P class="p16 ft7">Referatet undertecknas av intervjuarna och skickas i två exemp- lar till intervjupersonen med rekommenderad post för godkän- nande och underskrift. Det av intervjupersonen undertecknade referatet sänds sedan åter till utredningen med rekommenderad post. Utredningen står för alla kostnader för korrespondensen. Därefter skannas den undertecknade kopian och sparas digitalt.</P>
<P class="p447 ft14">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Skulle intervjupersonen inte vara nöjd med sammanställningen görs rättelser, tillägg och strykningar. Dessa åtgärdas och intervju- personen får en ny version av referatet.</P>
<P class="p66 ft7">Kontakten med intervjupersonen är inte avslutad förrän sam- manställningen är undertecknad av både utredare och intervjuper- son. Då sänds ett tackbrev till intervjupersonen.</P>
<P class="p66 ft7">Om intervjupersonerna dröjer med att returnera samman- ställningen får de efter några månader ett brev med påminnelse och ett erbjudande om att få nya kopior.</P>
<P class="p226 ft55"><SPAN class="ft55">6.2</SPAN><SPAN class="ft56">Ramar för intervjun</SPAN></P>
<P class="p65 ft8">Här följer en kommenterad genomgång av centrala aspekter i inter- vjuprocessen.</P>
<P class="p103 ft7">Intervjusituationen ställer stora krav på intervjuteamen när det gäller professionalitet och lyhördhet inför den intervjuades behov, känslomässiga status samt beredskap att kunna dela med sig av sina erfarenheter.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Intervjupersonerna anmäler sig själva</SPAN></P>
<P class="p382 ft7">Intervjupersonerna anmäler sig alltid själva till intervjun, vanligtvis per telefon eller <NOBR>e-post.</NOBR> Utredningen får inte bedriva någon uppsökande verksamhet. Om intervjupersonen önskar att bli intervjuad enbart av män eller enbart av kvinnor har utredningen försökt tillmötesgå dessa önskemål. Det vanliga är dock att intervjuteamet består av en man och en kvinna.</P>
<P class="p67 ft7">När de anmält sig får intervjupersonerna alltid ett välkomstbrev där tid och plats bekräftas. Några veckor före intervjun får de ett påminnelsebrev. I de fall intervjuerna genomförs på annan ort än i Stockholm bekräftas oftast intervjuerna med telefonsamtal någon dag före.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">En stödperson kan finnas med</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Intervjupersonen har rätt att ta med sig en stödperson till inter- vjun. Möjligheten till stödperson är så viktig att vi har rekom- menderat detta vid bokningen av intervjun och i inbjudningsbrevet.</P>
<P class="p125 ft14">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft58">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Intervjupersonen bestämmer helt själv hur stödpersonen ska använ- das. Stödpersonen kan sitta med i rummet under hela eller delar av intervjun eller vänta utanför och sluta upp när intervjun är avslutad. För de som har en tidsmässigt lång resa till Stockholm har det fun- nits möjlighet till övernattning.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft64">Intervjun inleds</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">I normalfallet möts intervjupersonerna med eventuellt sällskap på utsatt tid vid dörren eller i hotellobbyn och eskorteras till inter- vjurummet.</P>
<P class="p327 ft7">Intervjuare och antecknare presenterar sig och sina respektive roller och arbetsuppgifter. Intervjuaren är den som huvudsakligen ställer alla frågor. Antecknaren ber om kompletteringar och förtyd- liganden, beskriver hanteringen av intervjusammanställningen och hur den fortsatta kontakten kring denna kommer att se ut.</P>
<P class="p16 ft7">Eventuell stödperson välkomnas också. Därefter får intervjuper- sonen frågan om stödpersonen ska sitta med i rummet. Stödpersonens relation till intervjupersonen klargörs. Intervjuaren informerar om att stödpersonens roll i första hand är att vara stödjande och endast i mycket begränsad omfattning svara på eller kommentera de frågor som ställs.</P>
<P class="p14 ft8">Intervjupersonen får inledningsvis information om utredningen, bakgrund, syfte, hur intervjun kommer att gå till och ges möjlighet att ställa frågor kring detta.</P>
<P class="p75 ft29">1 ½ till tre timmars semistrukturerad intervju</P>
<P class="p90 ft7">Intervjuerna tar i allmänhet 1 ½ till 3 timmar med avbrott för even- tuella pauser.</P>
<P class="p15 ft7">Intervjuaren följer tämligen noggrant en intervjuguide och för- söker täcka av samtliga frågeområden. Men det finns också möjlig- heter att improvisera, till utvikningar, eftergifter och avslut. Det beror på hur intervjun utvecklar sig. Vi har valt att definiera detta som en semistrukturerad intervju.</P>
<P class="p449 ft14">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Intervjuguiden</P>
<P class="p65 ft7">För att ringa in för utredningen relevanta frågeområden har en intervjuguide utarbetats. Den har under utredningstiden förelegat i flera versioner allteftersom erfarenheter vunnits och utvärderats. En sammanfattande mer resonerande beskrivning följer nedan. För den mer exakta versionen hänvisas till bilaga 3.</P>
<P class="p86 ft38">Personuppgifter</P>
<P class="p83 ft7">Intervjupersonerna får inledningsvis frågan om hur de kommit i kontakt med utredningen om de har tagit ut arkivmaterial och om de önskar utredningens hjälp att eftersöka arkivmaterial.</P>
<P class="p103 ft7">Frågor följer sedan kring aktuella personliga förhållanden, boende, civilstånd, sysselsättning, utbildningsbakgrund och upp- gifter om eventuella barn och barnbarn. Intervjupersonen tillfrågas även om han/hon tillhör någon av de fem svenska minoriteterna eller har utländskt ursprung.</P>
<P class="p93 ft8">Därefter får intervjupersonen svara på frågor om var placeringar i barndomen har skett, när i tiden och hur länge de har pågått. Detta åskådliggörs med hjälp av en barndomslinje som ritas upp och fylls i.</P>
<P class="p68 ft38">Minnen från barndom och placeringar</P>
<P class="p92 ft7">Intervjupersonen får därefter berätta om sin barndom, om sina bio- logiska föräldrar, om syskon, tiden före första placeringen, om anled- ningen till placeringen och sina första minnen.</P>
<P class="p93 ft7">Placeringarna gås igenom en i taget. Intervjupersonen berättar om den vanvård, övergrepp och försummelse som förevarit. Så detaljerat som möjligt berättas vad det var som hände, hur många gånger och vem som var förövare.</P>
<P class="p66 ft7">Särskild uppmärksamhet ägnas i denna del åt frågor om kontakt med den biologiska familjen under placeringstiden, om tillsyn från de sociala myndigheterna förekommit, hur ofta den har skett och hur den gått till.</P>
<P class="p85 ft7">Intervjupersonerna får också frågan om hur de värderar sina upplevelser och vad som i deras ögon var det värsta som hände. Intervjuarna ställer också frågor kring överlevnadsstrategier<SPAN class="ft38">, </SPAN>hur intervjupersonen gjorde för att stå ut och överleva den vanvård de var utsatta för.</P>
<P class="p120 ft14">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft58">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Reflektioner</P>
<P class="p106 ft7">Avslutningsvis uppmanas intervjupersonerna att reflektera över sina barndomsupplevelser och hur detta har påverkat dem. Dess- utom ber vi dem att sammanfatta sina tankar om hur det skulle kunna ha varit annorlunda, vilka fel som begicks och hur alterna- tiven skulle kunna ha sett ut.</P>
<P class="p78 ft38">Avslutning</P>
<P class="p224 ft7">Innan intervjun avslutas erbjuds intervjupersonen samtalsstöd från S:t Lukas. Samtliga får ett kort med kontaktuppgifter med vart de ska vända sig för att beställa tid.</P>
<P class="p15 ft7">Till sist tillfrågas de om hur intervjun har upplevts och upp- manas att ge återkoppling till intervjuarna, deras sätt att genomföra intervjun och hur de tycker att de blivit bemötta.</P>
<P class="p23 ft29">Barndomslinjen – ett hjälpmedel för att dokumentera minnen</P>
<P class="p106 ft7">Den del av intervjun som handlar om antal placeringar, när de skedde, hur länge de varade och hos vem, genomförs med hjälp av en s.k. barn- domslinje. Vi har valt att kalla den barndomslinje i stället för livslinje eftersom den är koncentrerad till vad som hänt under den tid den sociala barnavården var aktuell.</P>
<P class="p89 ft7">Intervjuaren ritar en linje tvärs över den vita skrivtavlan på väggen framför intervjupersonen. På denna linje anges årtal för viktiga händ- elser, som när syskon föddes, föräldrars eventuella frånfälle, flytt- ningar och placeringar. På barndomslinjen anges också namn och orter för fosterhem, fosterföräldrar, institutioner och institutions- personal. Mer summariskt finns också föräldrars och foster- föräldrars yrke och sysselsättning. Barndomslinjen avslutas med årtalet när den sociala barnavården upphörde.</P>
<P class="p110 ft7">Sedan följer frågor om minnen från de olika platserna, män- niskorna och årtalen som finns på tavlan. Då har intervjuarna fokus på vanvård, övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p117 ft8">Skulle inte alla frågor hinnas med vid ett tillfälle finns det möj- lighet att komplettera med fler intervjutillfällen. Åtta personer har intervjuats vid <NOBR>2–3</NOBR> tillfällen.</P>
<P class="p450 ft14">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">6.3</SPAN><SPAN class="ft56">Intervjun – intervjutekniken</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Öppna frågor</SPAN></P>
<P class="p121 ft7">Intervjuaren försöker så långt möjligt ställa öppna frågor; ”Kan du berätta vad du minns från tiden hos Anderssons?” Sedan kan inter- vjuaren ställa följdfrågor; ”vad menar du med ofta, varje dag eller…? Du säger att du fick stryk, hur slog hon dig, med öppen hand, med knuten hand, var träffade slagen? Använde hon något tillhygge?”</P>
<P class="p85 ft7">När intervjuaren går in så mycket i detalj brukar detta motiveras med att det är för att det tydligt ska framgå vad det var som barn kunde råka ut för.</P>
<P class="p66 ft7">Detaljnivån gäller också frågor om sexuella övergrepp. Då till- frågas intervjupersonen innan frågorna ställs, om han eller hon accepterar mer detaljerade frågor om vad förövaren gjorde.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft64">Känslor</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">För att undvika att intervjun ska få mer psykoterapeutiska dimen- sioner än vad som avses, <SPAN class="ft38">ställs inte </SPAN>frågor av typen: ”Hur kändes det?” när intervjupersonen exempelvis beskriver att bli lämnad ensam, att se sin lillebror bli misshandlad eller att bli inlåst i en mörk skrubb.</P>
<P class="p119 ft8">Avsikten är att intervjupersonen så långt möjligt bara ska beskriva händelserna.</P>
<P class="p103 ft7">Det går inte att undvika att intervjupersoner invaderas av smärt- fyllda minnen. Många ger på olika sätt uttryck för detta i rummet. En del kan få fysiska symtom, må illa eller börja gråta. Då är inter- vjuteamen tillåtande och stödjande. Intervjuarna avvaktar till dess att intervjupersonen återhämtat sig och förhör sig noga om inter- vjupersonen orkar att gå vidare.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft64">Tolkningar</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Intervjuarna har med några undantag avstått från tolkningar av vad som berättats under intervjuerna.</P>
<P class="p66 ft7">I några fall, när det handlat om berättelser om övergrepp, har intervjupersonen själv tagit på sig ansvaret för det som hänt. En drabbad kan exempelvis ha anklagat sig själv för att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp; ”det var mitt eget fel, jag skulle ha</P>
<P class="p451 ft14">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft58">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft7">sprungit därifrån.” Då har det varit på sin plats att som intervjuare påpeka att ”du hade ju inget val. Hur ska ett litet barn kunna förstå vad som är rätt och fel i en sådan situation? Det är väl ändå den vuxnes ansvar?”</P>
<P class="p89 ft7">Det är inte, enligt vår uppfattning, etiskt försvarbart att som utredare låta uppenbara självanklagelser passera. Att på så sätt förmedla förståelse för det utsatta barnets situation, befrämjar också kontakt och för- troende i intervjuprocessen.</P>
<P class="p89 ft7">Ibland har intervjupersonen vid berättelser om övergrepp blivit upptagen av förövarens motiv och bevekelsegrunder och efterlyser ett svar på frågan; ”hur kan man göra så emot ett barn?” Då kan det vara på sin plats att som intervjuare kommentera detta, exempelvis: ”Efter vad du berättat för mig, låter det som om han hade allvarliga psykiska problem.”</P>
<P class="p110 ft7">När intervjupersonerna uttrycker osäkerhet om vad som kan defini- eras som vanvård, övergrepp eller försummelse är intervjuarna noga med att inför intervjupersonen bekräfta att det som beskrivs verkligen var ett övergrepp. Intervjupersonen kan t.ex. uttrycka sig så här:</P>
<P class="p15 ft7">”Hon ville att jag skulle ligga bredvid henne och hålla handen på hennes underliv, om man nu kan kalla det för övergrepp.”</P>
<P class="p452 ft8">”Det kallar i alla fall jag för övergrepp,” svarar intervjuaren. Utredningen ger sig själv tolkningsföreträde i förhållande till</P>
<P class="p233 ft7">intervjupersonen, särskilt när det gäller sexuella övergrepp. Vi definierar således vad som är övergrepp.</P>
<P class="p15 ft7">Vidhåller intervjupersonen att det som beskrivs inte kan betrak- tas som övergrepp noteras detta i intervjusammanställningen men förs ändå in som övergrepp i databasen.</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft64">Råd</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Intervjuerna ger också omfattande inblickar i intervjupersonernas nuvarande liv. Intervjupersonerna tar upp livsfrågor och livsval där det som intervjuare kan ligga nära tillhands att vilja kommentera och ge råd. Men intervjuarna avhåller sig i möjligaste mån från detta.</P>
<P class="p16 ft7">Den enda anledningen till att ge råd uppstår när intervju- personen ger uttryck för självdestruktiva tankar. Då kan inter- vjuarna ge rådet att söka akut stöd och har i sällsynta fall även hjälpt till med detta.</P>
<P class="p453 ft14">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft64">Stöd och återkoppling</SPAN></P>
<P class="p382 ft7">Uppmuntran förekommer tämligen frekvent under intervjun. Med ärligt uttryckta kommentarer som; ”det gjorde du rätt i, det var modigt av dig,” visar intervjuaren sin empati.</P>
<P class="p85 ft7">Flera intervjupersoner har en tendens att diskvalificera sig själv i intervjusituationen: ”Jag är så dålig på att beskriva, jag har så svårt för att minnas, det här låter säkert inte klokt.” Då kan intervjuaren ge ärlig återkoppling: ”Jag är imponerad av din förmåga att minnas detaljer. Du kan verkligen berätta levande.”</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft64">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Innan intervjun avslutas finns det möjlighet att gå igenom delar av det arkivmaterial intervjupersonen haft med sig och kontrollera vissa detaljer. Ibland har intervjupersonerna med sig bilder, foto- grafier och tidningsartiklar som de vill att intervjuarna ska ta del av.</P>
<P class="p93 ft7">Intervjupersonernas egna bidrag till utredningen kopieras. Rese- räkningen skrivs och vid behov skriver intervjupersonen på en full- makt för utredningen att söka efter arkivmaterial. Ett erbjudande om stödsamtal på S:t Lukas lämnas och det ges möjlighet att reflektera över intervjusituationen; hur det kommer att bli att lämna intervjun.</P>
<P class="p85 ft7">Därefter uppmuntras intervjupersonen att ge återkoppling till intervjuteamet kring bemötande och genomförande av intervjun.</P>
<P class="p226 ft55"><SPAN class="ft55">6.4</SPAN><SPAN class="ft56">Ärendehanteringssystem och databas</SPAN></P>
<P class="p329 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft64">Ärendehantering</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">Eftersom utredningens dokumentation om enskilda personer av sekre- tesskäl inte fick inrymmas i Regeringskansliets datasystem tvingades vi att ägna tid och kraft åt att med hjälp av en extern konsult bygga ett separat system.</P>
<P class="p93 ft7">Det konstruerades ett databaserat ärendehanteringssystem för utredningen. Systemet har använts för att hålla reda på all information som rört intervjupersoner och intervjutillfällen, telefon och korrespon- dens med intervjupersoner, resor, övernattning, utlägg, ekonomi samt övrig administration.</P>
<P class="p454 ft14">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft58">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft64">Databas</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Redan i intervjureferatet sker en koppling till vad som sedan registreras som vanvård. Formuleringarna i referatet anpassas till databasens kate- gorier för att arbetet med att föra in uppgifterna ska kunna gå smidigt. Databasens kategorier har sitt ursprung i intervjuerna och de mer teoretiska övervägandena som vi tidigare redogjort för.</P>
<P class="p15 ft7">Konstruktionen av vanvårdskategorier i databasen är en dynam- isk process. I praktiken kan det fortfarande förekomma att utred- ningen, efter mer än femhundra genomförda intervjuer, i undan- tagsfall upptäcker en ny vanvårdskategori eller registrerar ett nytt tillhygge för fysiskt våld.</P>
<P class="p129 ft7">Det kan exempelvis se ut så här i ett referat:</P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">slagen med knuten hand mot bål och extremiteter vid flera till- fällen av institutionsföreståndare</SPAN></P>
<P class="p455 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">utsatt för försök till sexuellt övergrepp vid flera tillfällen av grupper av barn i lokalsamhället</SPAN></P>
<P class="p276 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">utsatt för religiöst färgade hot av fostermor, ofta</SPAN></P>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">skadad/sjuk utan att få vård, vid ett tillfälle, fosterfar, fostermor</SPAN></P>
<P class="p456 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">själv anmält missförhållande till myndighetsrepresentant utan resul- tat, vid flera tillfällen.</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Den vanvård som intervjupersonerna har berättat om kopplas till de olika placeringstillfällena. Också uppgifter om utbildning och arbetsliv liksom sviterna av vanvården noteras.</P>
<P class="p372 ft55"><SPAN class="ft55">6.5</SPAN><SPAN class="ft56">Arkivmaterial</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Redan i de ursprungliga direktiven stod det att intervjuerna kan kompletteras med studier av arkivmaterial. I praktiken innebär det att utredningen erbjuder intervjupersonerna att eftersöka arkiv- material i den mån de inte själva redan gjort det vid tiden för inter- vjun. Samtliga intervjupersoner uppmanas också att ta med sig even- tuellt arkivmaterial till utredningen. De tillfrågas regelmässigt om de ger sitt tillstånd till utredningen att kopiera och arkivera det arkivmaterial de själva har med sig alternativt det material som för deras räkning rekvireras av utredningen.</P>
<P class="p457 ft14">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källor – Intervjuer och arkivhandlingar</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft7">Arkivmaterialet används för att jämföra och komplettera informa- tion från intervjuerna. Framför allt gäller det uppgifter om tillsyn och mer exakta uppgifter om placeringar när det gäller var de skedde, tid- punkten för dem och placeringarnas varaktighet. Att hjälpa till med att ur svenska arkiv rekvirera intervjupersonernas arkivmaterial har också setts som en kostnadsfri och värdefull tjänst för de inter- vjuade.</P>
<P class="p458 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft64">Analys av arkivmaterialet</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">I denna rapport har vi gjort ett urval ur arkivmaterialet. Det har använts i en analys av noteringar om tillsyn och uppföljning av pla- ceringarna. Uppgifterna har sedan jämförts med intervjupersoner- nas berättelser om tillsynsbesök under deras placeringar.</P>
<P class="p459 ft14">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p204 ft6"><SPAN class="ft6">7</SPAN><SPAN class="ft121">Försummelse och övergrepp</SPAN></P>
<P class="p460 ft6">– resultat</P>
<P class="p461 ft7">Den försummelse och de övergrepp som intervjupersonerna berättat om beskrivs i detta kapitel. Först presenteras hur gruppen 404 intervjupersoner i denna rapport ser ut med hänsyn till kön, etnicitet och funktionshinder. Därefter redovisas resultaten, dvs. vilka försummelser och övergrepp intervjupersonerna har berättat om.</P>
<P class="p462 ft7">Resultatredovisningen följer den indelning av vanvård i försum- melse och övergrepp som redogjorts för i kapitel 5. Ett fullständigt tabellmaterial finns tillgängligt i <NOBR>pdf-format</NOBR> och kan rekvireras av den som är intresserad.</P>
<P class="p129 ft7">Redovisningen inleds med några definitioner.</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definitioner</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Med <SPAN class="ft38">vanvårdskategori </SPAN>avses en viss typ av vanvård, exempelvis slagen med ris. Sammanlagt har utredningen registrerat drygt 400 vanvårdskategorier. Vanvårdskategorierna finns sorterade under nio överkategorier, som följer indelningen som tidigare beskrivits i kapitel 4. Överkategorierna är också rubriker för de olika avsnitten i resultatredovisningen. Med <SPAN class="ft38">intervjuperson eller person </SPAN>avses de 404 personer som utredningens resultat bygger på.</P>
<P class="p110 ft7">Utredningen använder sig också av begreppen placeringsperiod och förövare. Med placeringsperiod avses den tid som intervjupersonen till- bringade i ett visst fosterhem eller institution. Om exempelvis vistelsen på en institution avbröts för en fosterhemsplacering och intervjupersonen sedan återkom till samma institution igen, regist- reras det som två placeringsperioder. Med förövare avses av inter- vjuperson utpekad förövare. Benämningen förövare har använts genomgående i tabeller och rubriker även när det gäller sådan typ</P>
<P class="p463 ft14">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">av vanvård när det kan ligga närmre till hands att använda en annan benämning. Begreppet förövare är vanligtvis associerat med den som förövar brottsliga handlingar, ex misshandel och våldtäkt. Att kalla någon förövare som inte låter ett barn sitta med vid mid- dagsbordet, eller som hindrar ett barn från fortsatt skolgång är för- stås inte helt korrekt, enligt gängse språkbruk. Ansvarig hade varit att föredra i sådana sammanhang. Vi har dock för enkelhetens och överblickens skull avstått från att laborera med två olika begrepp. I löpande text har vi dock utan att vara fullständigt konsekventa för- sökt att modifiera användningen av förövarbegreppet till förmån för det mer korrekta, ansvarig. Det har i detta sammanhang ingen som helst betydelse huruvida personen har blivit lagförd eller inte.</P>
<P class="p199 ft7">Hur många personer som drabbats av en viss vanvårdskategori säger inget om <SPAN class="ft38">hur ofta </SPAN>eller vid <SPAN class="ft38">hur många placeringar </SPAN>personen exempelvis blev slagen med ris. Eftersom vi enbart redovisar antal personer som drabbats av en vanvårdskategori framgår det inte om det skett vid en eller flera placeringar för den personen. Det fram- går inte heller om det i ett visst fosterhem har skett dagligen eller en enstaka gång.</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">7.2</SPAN><SPAN class="ft56">De 404 intervjupersonerna i delrapporten</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">I det följande avsnittet redovisas sammansättningen av undersöknings- gruppen, fördelat på kön, etnicitet, funktionshinder, ålder och vilka kom- muner som har placerat dem. Det förs också en kort diskussion om representativitet; hur intervjupersonerna avviker från hela gruppen samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p86 ft29">Kön</P>
<P class="p121 ft7">Totalt ingår 404 personers berättelser om försummelse och över- grepp i denna delrapport. 225 (56 procent) är kvinnor och 179 (44 pro- cent) är män. Bland de 404 personerna ingår en som har bytt kön i vuxen ålder.</P>
<P class="p85 ft7">När vi funnit det adekvat, i meningen att det finns skillnader eller likheter som bör återges, redovisas resultaten för exempelvis en viss typ av vanvård med särskild hänsyn tagen till kön.</P>
<P class="p464 ft14">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft29">Etnicitet</P>
<P class="p466 ft7">71 personer (18 procent) har uppgett annan etnicitet än ”svensk” dvs. tillhör någon av de svenska minoriteterna<A href="#page_147"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>eller att minst en av föräldrarna har utländsk bakgrund. Hur intervjupersonernas etni- citet/nationalitet fördelar sig redovisas i följande tabell.</P>
<P class="p467 ft112">Tabell 7.1 Intervjupersonernas etnicitet fördelat på kvinnor och män. Antal och andel (%)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr10 td69"><P class="p468 ft112">Etnicitet/nationalitet</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p469 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p470 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p471 ft112">Total</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p472 ft112">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td64"><P class="p468 ft112">”Svensk”, ej minoritet</P></TD>
<TD class="tr30 td74"><P class="p473 ft112">185</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p471 ft112">148</P></TD>
<TD class="tr30 td75"><P class="p473 ft112">333</P></TD>
<TD class="tr30 td76"><P class="p43 ft112">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p468 ft112">Resandefolket</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p473 ft112">16</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p471 ft112">19</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">35</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p43 ft112">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p468 ft112">Samisk</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p471 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p43 ft112">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p468 ft112">Judisk</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p471 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p43 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p468 ft112">Finsk</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p473 ft112">13</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p471 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">18</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p43 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p468 ft112">Övriga Norden</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p473 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p471 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p43 ft112">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p468 ft112">Övriga Europa</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p473 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p471 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">8</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p43 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p468 ft112">Utom Europa</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p471 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p43 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td64"><P class="p468 ft112">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p473 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p471 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">404</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p43 ft112">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td69"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td72"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td73"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft7">I gruppen finsk ingår i den här redovisningen sverigefinnar och finska krigsbarn.</P>
<P class="p475 ft7">Den största gruppen med annan etnicitet är resandefolket. 35 personer eller 9 procent av dem som intervjuats i delrapporten till- hör resandefolket. Det är en betydligt högre siffra än vad som mot- svarades av deras uppskattade andel av den svenska befolkningen.</P>
<P class="p476 ft7">När vi funnit det adekvat, i meningen att det finns skillnader eller likheter som bör återges, redovisas resultaten med särskild hänsyn till etnicitet. I slutrapporten har vi för avsikt göra en djup- are analys av hur människor med annat etniskt ursprung än svensk och de svenska minoriteterna har drabbats av vanvård.</P>
<P class="p477 ft29">Funktionshinder</P>
<P class="p478 ft8">Enligt utredningsdirektiven ska försummelse och övergrepp också redovisas med hänsyn till funktionshinder. Definitionen av funktions- hinder i detta sammanhang innebär att personen ska ha varit funktions-</P>
<P class="p479 ft35"><SPAN class="ft39">1 </SPAN>De svenska minoriterna är romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar. Resande- folket tillhör den romska minoriteten men särredovisas.</P>
<P class="p480 ft14">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">hindrad under tiden hon eller han var placerad i den sociala barna- vården.</P>
<P class="p84 ft7">Endast 5 personer har uppgett något funktionshinder under barn- domen. Utredningen har mött personer som berättat att de felaktigt pekats ut som funktionshindrade i barndomen, genom felaktiga diag- noser eller utredningar och felaktigt placerats i olämpliga insti- tutioner. De har inte registrerats som funktionshindrade i denna rapport.</P>
<P class="p481 ft8">Utredningen har också mött personer som haft olika funk- tionshinder vid tiden för intervjun.</P>
<P class="p103 ft7">Det finns inget i resultaten som tyder på att funktionshinder har spelat någon roll i den vanvård som intervjupersonerna utsattes för som barn. Därför särredovisas inte några resultat i fortsättningen med hänsyn till funktionshinder.</P>
<P class="p86 ft29">Intervjupersonernas ålder</P>
<P class="p69 ft8">Utredningen har intervjuat personer i spridda åldrar. Den äldsta var 86 år vid intervjutillfället, den yngsta 21 år.</P>
<P class="p84 ft7">Utredningen intervjuar enligt direktiven endast vuxna personer. Det innebär att intervjupersonen måste ha fyllt 18 år vid tidpunkten för anmälan till intervju.</P>
<P class="p66 ft7">Den följande tabellen visar under vilket decennium inter- vjupersonerna är födda.</P>
<P class="p482 ft14">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft112">Tabell 7.2 Antal kvinnor, män samt totalt antal och andel (%) intervjuade fördelat på födelsedecennium</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td77"><P class="p468 ft112">Decennium</P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p470 ft123">Kvinnor Antal</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p484 ft123">Män Antal</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p485 ft112">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p486 ft112">Totalt %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p468 ft124">Före 1930</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p487 ft124">6</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p488 ft124">0</P></TD>
<TD class="tr9 td83"><P class="p472 ft124">6</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p43 ft124">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1930–39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p487 ft112">19</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p488 ft112">24</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p472 ft112">43</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p43 ft112">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1940–49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p487 ft112">68</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p488 ft112">48</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p472 ft112">116</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p43 ft112">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1950–59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p487 ft112">80</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p488 ft112">69</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p472 ft112">149</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p43 ft112">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1960–69</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p487 ft112">33</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p488 ft112">29</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p472 ft112">62</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p43 ft112">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1970–79</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p487 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p488 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p472 ft112">26</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p43 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td81"><P class="p468 ft112"><NOBR>1980–89</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p487 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p488 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td83"><P class="p472 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p43 ft112">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td81"><P class="p468 ft112">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p487 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p488 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr2 td83"><P class="p472 ft112">404</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p43 ft112">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td79"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td80"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">Den största gruppen är född under <NOBR>1950-talet,</NOBR> följd av <NOBR>1940-talet.</NOBR> Två av tre intervjupersoner är födda under dessa två decennier. Inter- vjupersoner födda under <NOBR>1960-talet</NOBR> utgör knappt hälften så många som de som var födda på <NOBR>1940-talet.</NOBR> I ändarna av ålderskurvan är det få per- soner som har intervjuats.</P>
<P class="p477 ft29">Fördelning av kommuner som placerat intervjupersonerna</P>
<P class="p490 ft8">De 404 intervjupersonerna har varit placerade av sammanlagt 130 kom- muner.</P>
<P class="p491 ft7">Fram till <NOBR>1980-års</NOBR> socialtjänstlag var det <SPAN class="ft38">vistelsekommunen </SPAN>dvs. kommunen där fosterhemmet eller institutionen var belägen, som hade huvudansvaret för att godkänna och följa upp placeringen, inte <SPAN class="ft38">placeringskommunen</SPAN>. Se kapitel 2.</P>
<P class="p492 ft7">Stockholms stad var, genom en särskild förordning, det enda undan- taget från regeln om vistelsekommunens uppföljningsansvar. Stock- holm ansvarade för uppföljning och tillsyn av sina placeringar redan före socialtjänstlagen trädde i kraft och under hela den tid som utred- ningen granskat. Uppgifterna om placeringskommun säger således inget om vilken kommun som hade uppföljningsansvaret, annat än för Stockholm.</P>
<P class="p493 ft7">Utredningen kan konstatera att den bristande uppföljningen av fosterhemmen är ett <SPAN class="ft38">kommunalt ansvar</SPAN>, men det är ett omfattande analysarbete att peka ut <SPAN class="ft38">vilken kommun </SPAN>som haft ansvaret för upp- följning och tillsyn i det enskilda fallet. I slutrapporten har vi för avsikt att presentera en analys av vilka kommuner som ansvarade</P>
<P class="p494 ft14">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft7">för uppföljning och kontroll av de placerade barn som ingår i utred- ningen.</P>
<P class="p103 ft8">Följande kommuner har placerat minst sex av de personer som rapporterat om vanvård till utredningen:</P>
<P class="p230 ft7">Stockholm (81), Göteborg (59), Malmö (20), Gävle (9), Norr- köping (8), Linköping (7), Nacka (6), Södertälje (6) och Umeå (6).</P>
<P class="p66 ft7">De tre storstäderna har placerat 40 procent av dem som inter- vjuats. Att en liten kommun kan ha förhållandevis många pla- ceringar med vanvård kan ibland förklaras av att en stor syskon- grupp intervjuats.</P>
<P class="p86 ft29">Representativitet</P>
<P class="p69 ft7">I tidigare kapitel har vi beskrivit hur gruppen intervjupersoner anmält sig till granskningen av försummelse och övergrepp i den sociala barnavården.</P>
<P class="p85 ft7">De som placeras i den svenska barnavården är en selekterad grupp. Dessutom är det enbart personer som anser sig varit van- vårdade som sökt sig till utredningen. Det innebär inte att dessa människors beskrivningar kan negligeras, endast att vi inte kan dra några generella slutsatser om den sociala barnavården. Gruppen är således inte representativ för samhällsvårdade barn utan bara för de 404 personer som ingår i rapporten. För att understryka detta följer några väsentliga fakta om undersökningsgruppen. Syftet med att redovisa detta i inledningen av resultatrapporten är att <SPAN class="ft38">vi inte vill medverka till felaktiga tolkningar av ett mycket tungt material</SPAN>.</P>
<P class="p120 ft38">Undersökningsgruppen</P>
<P class="p496 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">De som ansett sig ha blivit utsatta för försummelse och/eller över- grepp under sin placering i den sociala barnavården har inbjudits till intervju.</SPAN></P>
<P class="p497 ft7">Det är således ingen ”normalpopulation” av de minst 250 000 barn, som någon gång under den tid vi undersökt, har varit i fosterhem eller institution. De som <SPAN class="ft38">inte </SPAN>ansett sig ha blivit vanvårdade har således <SPAN class="ft38">inte </SPAN>bjudits in till intervju.</P>
<P class="p378 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Genom forskningen känner vi till att det finns </SPAN><SPAN class="ft37">överdödlighet </SPAN>i gruppen samhällsvårdade barn som dessutom ökar över tiden,</P>
<P class="p397 ft14">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">dvs. i takt med att personerna blir äldre är det fler som har dött jämfört med en normalbefolkning.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p223 ft8">Således finns det ett okänt antal individer som kan ha motsvarat utredningens första krav, men som inte är i livet.</P>
<P class="p499 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Risken för att utredningen inte nått alla som skulle ha velat bli inter- vjuade är uppenbar, trots de informationsinsatser som beskrivits tidigare.</SPAN></P>
<P class="p500 ft7">Det är okänt hur många personer det kan gälla. Människor bor på olika håll, i och utanför vårt land. Flera har kanske inte tillgång till de medier som frekvent rapporterat om utredningen. Efter det att utredningen stängde möjligheten att anmäla sig till intervju hade drygt 20 personer hört av sig till den 15 november 2009. Alla sade vid kontakten att de inte känt till utredningen förrän det var för sent att anmäla sig.</P>
<P class="p501 ft8"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft76">Det finns också personer som känner till utredningen men som av olika orsaker inte vill bli intervjuade.</SPAN></P>
<P class="p500 ft8">Vi vet att den gruppen finns genom att flera personer ringt till utredningen och bl.a. diskuterat sina motiv för att inte intervjuas, men det är omöjligt att uppskatta hur många personer det gäller.</P>
<P class="p372 ft55"><SPAN class="ft55">7.3</SPAN><SPAN class="ft56">Antal placeringar och omflyttningar</SPAN></P>
<P class="p224 ft7">De flesta intervjuade har varit föremål för flera placeringar under sin barndom. Sammanlagt har de 404 intervjupersonerna uppgett 1 403 placeringar.</P>
<P class="p137 ft7">I det följande diagrammet visas antal placeringar per person.</P>
<P class="p502 ft61"><SPAN class="ft39">2 </SPAN>Vinnerljung Bo & Ribe, Martin, ”Mortality after care among young adult foster children in Sweden”. <SPAN class="ft62">International Journal of Social Welfare</SPAN>, 10(3), 2001;Vinnerljung, Bo & Sallnäs, Marie, ”Into adulthood: a <NOBR>follow-up</NOBR> study of 718 youths who were placed in <NOBR>out-of-home</NOBR> care during their teens”. <SPAN class="ft62">Journal of Child and Family Social Work</SPAN>, 13, 2008; Hjern, A, Vinnerljung, B & Lindblad F, ”Avoidable mortality among child welfare recipients and inter- country adoptees: an national cohort study”. <SPAN class="ft62">Journal of Epidemiology and Community Helath</SPAN>, 58(5), 2004.</P>
<P class="p408 ft14">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft112">Diagram 7.1 Antal placeringar per person</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p503 ft125">80</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td86"><P class="p503 ft125">70</P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p503 ft125">60</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr33 td85"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p504 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p504 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:23px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p504 ft126"><![endif]>personer</P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p503 ft125">50</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"><P class="p503 ft125">40</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td16"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td2"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td16"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td16"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td16"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td16"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td85"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p505 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:15px;" class="p505 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p505 ft126"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr34 td86"><P class="p503 ft125">30</P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td16"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td27"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td2"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td16"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td27"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td16"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td16"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td27"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td16"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td86"><P class="p503 ft125">20</P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p503 ft125">10</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p503 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td85"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td86"><P class="p29 ft125">1</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p29 ft125">3</P></TD>
<TD class="tr30 td16"><P class="p29 ft125">5</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p29 ft125">7</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p29 ft125">9</P></TD>
<TD class="tr30 td2"><P class="p29 ft125">11</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p29 ft125">13</P></TD>
<TD class="tr30 td16"><P class="p29 ft125">15</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p29 ft125">17</P></TD>
<TD class="tr30 td16"><P class="p29 ft125">19</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p29 ft125">21</P></TD>
<TD class="tr30 td16"><P class="p29 ft125">23</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p29 ft125">25</P></TD>
<TD class="tr30 td16"><P class="p29 ft125">27</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p29 ft125">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft126">A nta l place ringar</P>
<P class="p507 ft127">Diagrammet redovisar antalet placeringar som intervjupersonerna uppgivit. Medianpersonen har varit med om fyra placeringar.</P>
<P class="p66 ft127">Det är få personer i vårt material som endast haft en placering. 15 procent av kvinnorna och 9 procent av männen uppgav att de endast haft en placering.</P>
<P class="p103 ft127">Flera uppbrott är det vanligaste för intervjupersonerna. Knappt 44 procent av männen och drygt 39 procent av kvinnorna uppgav att de hade haft 5 eller flera placeringar. Drygt 8 procent av inter- vjupersonerna hade haft 10 eller flera placeringar.</P>
<P class="p85 ft128">Alla intervjupersoner har inte uppgett att de blivit utsatta för vanvård under alla placeringar, men många blev utsatta under flera placeringar.</P>
<P class="p31 ft129"><SPAN class="ft129">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft130">Intervjupersonerna om de många omflyttningarna</SPAN></P>
<P class="p69 ft127">Många barn förstod aldrig varför de flyttades. Ett genomgående tema är att barnen inte fick information vid omhändertagandet och inte heller vid omplaceringarna. Flera ser omflyttningarna som en orsak till att de senare i livet har känt sig rotlösa.</P>
<P class="p115 ft84">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft7">I det följande återges ett antal exempel från intervjureferaten.</P>
<P class="p233 ft38">För att ingen person ska kunna identifieras har namnen fingerats. Det gäller i fortsättningen för samtliga utdrag ur intervjuerna som redo- visas i rapporten.</P>
<P class="p16 ft7">Många intervjupersoner berättar att de inte förstod varför de flytta- des. De fick ingen information. I några referat beskrivs detta så här:</P>
<P class="p509 ft11">När fosterföräldrarna av någon anledning inte ville ha Brita kvar, fick hon flytta, utan att förstå varför. <SPAN class="ft131">Ur referat person 38, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p510 ft11">Syskonskaran splittrades och ingen från personalen eller barnavården informerade Conny om vart och varför de flyttades. <SPAN class="ft131">Ur referat person 604, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket</SPAN>.</P>
<P class="p223 ft7"><NOBR>Lars-Erik</NOBR> berättar att han flyttades om tio gånger under de första åren i livet och hur det påverkade honom senare.</P>
<P class="p265 ft11">”Jag blev totalförstörd under de första två åren.” <NOBR>Lars-Erik</NOBR> berättar att han förflyttades tio gånger under den här tiden. Han fick inte en chans att knyta an till någon vuxen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 15, man född på 1950- talet.</SPAN></P>
<P class="p511 ft7">En annan person hade sina saker i en banankartong för att ha något med sig till nästa ställe.</P>
<P class="p400 ft11">”De få saker jag hade förvarade jag i en banankartong så att jag snabbt skulle kunna flytta med mig den. Jag rotade mig aldrig, var alltid på väg. Än i dag lever jag ett liv där mycket är packat och klart för avfärd.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 18, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p266 ft7">Att ofta tvingas att byta skola och kamrater med försämrade möj- ligheter till studier, eller att skolan helt försummades återkommer i flera intervjuer.</P>
<P class="p117 ft8">Här följer ett exempel från ett referat på extremt många flytt- ningar.</P>
<P class="p512 ft11">Per gick i 18 olika skolor under sin skoltid men har inte fullgjord grundskola, (7,5 år). Per konstaterar att han och hans syskon har räknat ut att de sammanlagt bott på 125 olika ställen. Av alla de per- soner som tagit hand om dem är det hitintills ingen som hört av sig och undrat hur det gått för dem, hur de mår eller hur de har det. Detta menar Per är det värsta, att ingen egentligen har brytt sig och att han hela tiden längtade efter sin familj och inte fick veta var de fanns och hur det gick för dem. <SPAN class="ft131">Ur referat person 436, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p513 ft14">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Karin tar upp många flyttningar utifrån ett annat perspektiv. Hen- nes fosterfamilj flyttade många gånger.</P>
<P class="p514 ft11">Fosterfamiljen flyttade nästan varje år och det tyckte Karin var mycket besvärligt. Hon tvingades byta skola och kamrater varje gång. Karin berättar att hon aldrig gått mer än ett år i varje klass, trots detta har det gått ganska bra för henne i skolan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 454, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p376 ft7">En intervjuperson berättar om hur fosterföräldrarna skyllde omflytt- ningarna på henne. Att det skulle bero på att hon var ett stört barn.</P>
<P class="p515 ft11">”Dom (fosterföräldrarna) berättade också att jag var ett socialt stört barn som hade en massa misslyckande placeringar bakom mig som berodde på mina svårigheter att kunna anpassa mig. Så jag skulle vara tacksam att dom tagit emot ett sådant stört barn. Jag skulle snart få se att dom minsann hade metoder för att kunna bota sådana dumheter.”</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 6, kvinna född på 1950- talet.</P>
<P class="p278 ft55"><SPAN class="ft55">7.4</SPAN><SPAN class="ft56">Översikt av resultaten</SPAN></P>
<P class="p329 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft64">Placeringsform</SPAN></P>
<P class="p227 ft8">Utredningen har valt att skilja mellan placeringsformerna <SPAN class="ft37">fosterhem</SPAN>, <SPAN class="ft37">institution </SPAN>och <SPAN class="ft37">annan </SPAN>placeringsform.</P>
<P class="p84 ft7">Begreppet familjehem gäller i lag från 1982. Under lång tid dess- förinnan hette det fosterhem. Begreppet är allmänt känt och används i dagligt tal av allmänhet och i internationell litteratur. Fosterhemsbe- greppet har också använts frekvent i intervjupersonernas berättelser. Därför används begreppen fosterhem och fosterförälder i stället för familjehem och familjehemsförälder.</P>
<P class="p66 ft7">Till fosterhem har också räknats sommarhemsplaceringar som barnavårdsnämnden, annan kommunal nämnd eller en förening arrangerat.</P>
<P class="p102 ft7">Med institutioner avses institutioner inom den sociala barnavården. De har genom decennierna haft många olika benämningar; barnhem, flick- eller pojkhem, ungdomsvårdskolor, skolhem, yrkesskolor, HVB mm.</P>
<P class="p85 ft8">Andra placeringar kan ha skett inom barnpsykiatrin, vuxen- psykiatrin, sjukhus, lanthushållsskolor, etc.</P>
<P class="p516 ft14">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">Många intervjupersoner har haft flera placeringsformer under sin tid i den sociala barnavården. Alla 404 intervjupersoner i rap- porten har berättat om vanvård vid minst en placering.</P>
<P class="p518 ft112">Tabell 7.3 Personer som berättat om vanvård i fosterhem, institution och andra placeringar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p519 ft112">Fosterhem</P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p424 ft112">Institution</P></TD>
<TD class="tr10 td89"><P class="p520 ft132">Andra placeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p468 ft124">Antal</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p521 ft124">343</P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p522 ft124">249</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p520 ft132">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td82"><P class="p468 ft112">Andel</P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p49 ft112">85</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p523 ft112">62</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p520 ft132">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td78"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">Av de 404 intervjupersonerna har 85 procent berättat om försummelse och övergrepp i fosterhem. 62 procent har berättat om försummelse och övergrepp i institution och 12 procent i andra placeringar. Antalet per- soner som berättar om vanvård i de tre placeringsformerna är fler än de intervjuade eftersom samma person kan ha varit utsatt för vanvård i mer än en placeringsform.</P>
<P class="p476 ft7">Beskrivningar om vanvård kommer i störst utsträckning från fosterhem. Här följer en kortare sammanställning av hur vanvården och övergreppen har fördelat sig inom respektive placeringsform.</P>
<P class="p524 ft29">Fosterhem</P>
<P class="p478 ft7">De 404 intervjupersonerna har uppgett att de har bott i sammanlagt 792 fosterhem. Det förekom inte vanvård i alla fosterhem enligt intervjupersonerna. 343 personer av de 404 har rapporterat om van- vård i 513 fosterhem.</P>
<P class="p525 ft7">Av de intervjupersoner som berättat om vanvård i fosterhem är 200 kvinnor (89 procent av kvinnorna) och 143 män (80 procent). 65 intervjupersoner tillhör någon etnisk minoritet eller har utländsk här- komst. 5 personer hade något funktionshinder under tiden för sin pla- cering.</P>
<P class="p475 ft7">Antalet fosterhem är större än antalet intervjupersoner eftersom många har varit placerade i fler än ett fosterhem där vanvård före- kom. Men utredningen har noterat att intervjupersonerna har rap- porterat betydligt fler incidenter av vanvård under sina foster- hemsplaceringar än under institutionsplaceringarna.</P>
<P class="p526 ft8">Barn från storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö har med få undantag placerats i fosterhem <SPAN class="ft37">utanför </SPAN>den egna kommunen, ofta på landsbygden. Bland sammanlagt 792 fosterhem som 404 intervjuper-</P>
<P class="p527 ft14">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">soner rapporterar om finns endast 13 i Stockholm, 15 i Göteborg och 11 i Malmö.</P>
<P class="p101 ft29">Institutioner</P>
<P class="p65 ft7">De 404 intervjupersonerna har uppgett att de har bott på samman- lagt 452 institutioner. Det förekom inte vanvård i alla institutioner enligt intervjupersonerna. 249 personer av de 404 har rapporterat att det förekommit vanvård i 241 av dessa 452 institutioner.</P>
<P class="p93 ft7">129 kvinnor (57 procent av alla kvinnor) och 120 män (67 procent) har vittnat om vanvård på institution.</P>
<P class="p101 ft29">Andra placeringar</P>
<P class="p92 ft7">De 404 intervjupersonerna har uppgett att de har varit placerade i sam- manlagt 159 andra placeringsformer. 50 personer har rapporterat att det förekommit vanvård i 51 av dessa andra placeringar.</P>
<P class="p85 ft7">Det ingår inte i utredningens uppdrag att beskriva vanvården vid placeringar utanför den sociala barnavården. Därför har jag valt att endast kortfattat redovisa att intervjupersonerna berättat om van- vård i andra placeringsformer under den tid som de var omhänder- tagna inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p82 ft29">Kommentar</P>
<P class="p65 ft7">Av 404 intervjupersoner har således 343 rapporterat om försum- melse och övergrepp i fosterhem</P>
<P class="p528 ft7">Forskning har visat att barn- och ungdomar som placerats på insti- tutioner som skulle korrigera deras beteende, t.ex. ungdomsvårdsskolor, uppvisar en högre överdödlighet och social utslagning än andra pla- cerade barn. Resultatet kan till viss del ha och göra med detta.<A href="#page_156"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p529 ft61"><SPAN class="ft39">3 </SPAN>Vinnerljung Bo & Ribe, Martin, ”Mortality after care among young adult foster children in Sweden”. <SPAN class="ft62">International Journal of Social Welfare</SPAN>, 10(3), 2001;Vinnerljung, Bo & Sallnäs, Marie, ”Into adulthood: a <NOBR>follow-up</NOBR> study of 718 youths who were placed in <NOBR>out-of-home</NOBR> care during their teens”. <SPAN class="ft62">Journal of Child and Family Social Work</SPAN>, 13, 2008; Hjern, A, Vinnerljung, B & Lindblad F, ”Avoidable mortality among child welfare recipients and inter- country adoptees: an national cohort study”. <SPAN class="ft62">Journal of Epidemiology and Community Helath</SPAN>, 58(5), 2004.</P>
<P class="p120 ft14">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft64">Typ av försummelse och övergrepp</SPAN></P>
<P class="p530 ft8">I kapitel 5 redovisas hur vanvårdskategorierna arbetats fram och förhåller sig till varandra. De har i denna redovisning delats in i följande huvud- rubriker:</P>
<P class="p531 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Försummelse</SPAN></P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft44">Fysiskt våld med tillhygge</SPAN></P>
<P class="p533 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft44">Övrigt fysiskt våld</SPAN></P>
<P class="p533 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft44">Hot och hotfulla situationer</SPAN></P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utnyttjad i arbete</SPAN></P>
<P class="p533 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft44">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</SPAN></P>
<P class="p533 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Fysiskt och/eller psykiskt skadliga tvång/regler/straff</SPAN></P>
<P class="p534 ft7">Intervjupersonerna har rapporterat över 400 olika vanvårdskate- gorier. Hur försummelse och övergrepp fördelar sig över de olika huvudrubrikerna vid kategorisering av vanvård redovisas i följande diagram.</P>
<P class="p535 ft112">Diagram 7.2 Antal kvinnor och män som rapporterat viss vanvård</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p27 ft125">400</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p27 ft125">350</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p27 ft125">300</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p27 ft125">250</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td93"><P class="p27 ft125">200</P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p536 ft125">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td104"><P class="p536 ft133">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p27 ft125">150</P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p27 ft125">100</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p27 ft125">50</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td93"><P class="p27 ft125">0</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td102"><P class="p537 ft133">ff</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td96"><P class="p538 ft115">p</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td103"><P class="p537 ft133">e</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td104"><P class="p537 ft133">t</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td94"><P class="p537 ft134">e l</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td94"><P class="p537 ft115">s</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p537 ft133">e</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td95"><P class="p537 ft135">nin</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p537 ft133">g</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr39 td96"><P class="p537 ft135">t v</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td98"><P class="p539 ft135">å</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td100"><P class="p540 ft134">l</P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p540 ft135">d</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td95"><P class="p537 ft135">tr a</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr39 td97"><P class="p537 ft115">rb</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td98"><P class="p537 ft135">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td100"><P class="p537 ft136">t</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p537 ft133">e</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td96"><P class="p538 ft134">r e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td100"><P class="p537 ft134">p</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr39 td97"><P class="p537 ft135">h y</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td94"><P class="p537 ft115">g</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">g</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td94"><P class="p537 ft135">H</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">o</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td93"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td94"><P class="p537 ft135">m</P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td94"><P class="p537 ft133">k</P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">s</P></TD>
<TD class="tr27 td102"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td100"><P class="p541 ft134">g</P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td103"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td104"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr40 td96"><P class="p537 ft136">m</P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr40 td97"><P class="p537 ft135">r ä</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">n</P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">k</P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td94"><P class="p537 ft115">h</P></TD>
<TD class="tr37 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td98"><P class="p537 ft135">a</P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr40 td95"><P class="p540 ft135">v e</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td98"><P class="p537 ft114">r</P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr40 td96"><P class="p537 ft115">til</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td100"><P class="p537 ft115">l</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr11 td95"><P class="p537 ft135">s u</P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr11 td98"><P class="p537 ft135">k</P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr11 td98"><P class="p537 ft135">s</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td96"><P class="p537 ft115">is</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr11 td98"><P class="p537 ft135">o</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td94"><P class="p537 ft115">c</P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr11 td94"><P class="p537 ft115">d</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td94"><P class="p537 ft133">i</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td93"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td102"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td94"><P class="p539 ft115">ö</P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td94"><P class="p537 ft115">d</P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td103"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td104"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td94"><P class="p537 ft134">ö r</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td96"><P class="p537 ft136">ts</P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td96"><P class="p537 ft136">fy</P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td97"><P class="p537 ft135">e r</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td97"><P class="p537 ft135">tj a</P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td96"><P class="p537 ft135">l a</P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td98"><P class="p537 ft135">e</P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr10 td93"><P class="p542 ft133">F</P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td96"><P class="p537 ft135">ite</P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td96"><P class="p537 ft135">g t</P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td96"><P class="p537 ft115">gl</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td96"><P class="p537 ft136">yt</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td94"><P class="p537 ft135">el</P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td94"><P class="p537 ft135">m</P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td98"><P class="p537 ft114">r</P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td94"><P class="p537 ft115">ri</P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td98"><P class="p537 ft135">e</P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td96"><P class="p537 ft135">t n</P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td98"><P class="p537 ft135">u</P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td101"><P class="p537 ft133">ld</P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td97"><P class="p537 ft135">e g</P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td99"><P class="p538 ft133">v</P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td98"><P class="p537 ft114">r</P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td98"><P class="p537 ft137">U</P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td94"><P class="p537 ft133">x</P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td98"><P class="p538 ft134">å</P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td97"><P class="p537 ft134">I n t</P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td101"><P class="p540 ft135">n g</P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td96"><P class="p537 ft137">Se</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td97"><P class="p537 ft136">t v</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p543 ft135">Ö</P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr0 td94"><P class="p537 ft136">T</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td100"><P class="p537 ft134">v</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td94"><P class="p538 ft135">å</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td96"><P class="p538 ft135">is</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td98"><P class="p537 ft135">k</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr37 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td100"><P class="p537 ft134">s</P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td102"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr43 td96"><P class="p542 ft135">y</P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td103"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td102"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td100"><P class="p541 ft134">F</P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td103"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td102"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td101"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td97"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td103"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td98"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td99"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td102"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td96"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td103"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td98"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft84">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft7">Av diagrammet framgår att de överkategorier som flest personer rap- porterat om är försummelse (353 personer, 87 procent) och integritets- kränkning (346 personer, 86 procent).</P>
<P class="p102 ft7">Alla överkategorier utom fysiskt våld med tillhygge (49 pro- cent) och hot och hotfulla situationer (41 procent) har rapporterats av mer än hälften av intervjupersonerna. Det är 54 procent av inter- vjupersonerna som uppgett att de utnyttjats i arbete och 53 procent att de utsatts för sexuella övergrepp. Det enda område som visar stora skillnader mellan kvinnor och män är rapporteringen om sexuella över- grepp. 61 procent av kvinnorna i jämförelse med 42 procent av män- nen har berättat att de varit utsatta för sexuella övergrepp.</P>
<P class="p545 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft64">Flera beskrivningar från samma fosterhem eller institution</SPAN></P>
<P class="p300 ft29">Fosterhem</P>
<P class="p65 ft7">Det är 13 fosterhem som förekommer i fler än en intervjupersons berättelse. I tio av dessa 13 fosterhem rör det sig om syskon som varit placerade tillsammans. För sju av dessa tio fosterhem har upp- gifterna lämnats av syskon som har intervjuats samtidigt eller när- varat under varandras intervjuer. För tre fosterhem har uppgifterna lämnats av minst två personer som inte var syskon. De har berättat om vanvård oberoende av varandra.</P>
<P class="p82 ft29">Institutioner</P>
<P class="p121 ft7">72 institutioner förekommer i fler än en intervjupersons berättelse. Från 32 institutioner har mer än tre personer berättat om vanvård. I tabellbilagan redovisas vilka institutioner som förekommit i tre eller flera personers berättelse om vanvård. Här redovisas de institutioner som förekommit i minst 10 av de 404 intervjupersonernas berättelser.</P>
<P class="p546 ft112">Tabell 7.4 Institutioner i minst tio personers berättelse om vanvård</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr10 td105"><P class="p28 ft112">Institution</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p48 ft112">Antal personer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td107"><P class="p28 ft112">Vidkärrs barnhem</P></TD>
<TD class="tr30 td108"><P class="p547 ft112">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td107"><P class="p28 ft112">Nybodahemmet</P></TD>
<TD class="tr2 td108"><P class="p548 ft112">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p28 ft112">Skärsbo</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p547 ft112">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td105"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td106"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft14">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">Vidkärrs barnhem i Göteborg och Nybodahemmet i Stockholm var Sveriges största barnhem på sin tid. När de var som störst fanns det 200<A href="#page_159"><SPAN class="ft30">4 </SPAN></A>platser på Vidkärr och 264<A href="#page_159"><SPAN class="ft30">5 </SPAN></A>i Nybodahemmet. Dit kom många barn som sedan placerades ut i fosterhem eller kom åter till sina föräldrar. Många vistades därför kort tid på dessa institutioner.</P>
<P class="p89 ft8">En så pass liten institution som Skärsbo förekommer i 11 personers berättelse. När Skärsbo var som störst hade pojkhemmet 18 platser.<A href="#page_159"><SPAN class="ft57">6</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft7">Det är flera personer som berättar om försummelser och över- grepp vid samma institution. Dessutom pekar flera personer ut samma förövare. Även om vi har tillgång till namnen har vi inte befogenhet att föra uppgifterna om förövare i det enskilda fallet vidare.</P>
<P class="p274 ft7">Alla typer av försummelser och övergrepp förekommer i de insti- tutioner som har många rapporter om vanvård. Utpekade förövare är i de flesta fall institutionspersonal inklusive ledning. Det förekommer också att andra placerade barn, vanligen äldre barn, har begått över- grepp mot yngre barn.</P>
<P class="p550 ft38">Vidkärr</P>
<P class="p76 ft7">Det är 37 intervjupersoner som berättar om sina erfarenheter från Vidkärr. De flesta beskrivningarna kommer från personer födda under 1940- och <NOBR>1950-talen.</NOBR> Vid en granskning av referaten från 11 per- soner som är födda under <NOBR>1950-talet</NOBR> och som alla varit på Vidkärr framgår följande:</P>
<P class="p117 ft7">Flera vittnar om <SPAN class="ft38">våld </SPAN>som brukades från personalen mot barnen. Två personer har berättat att de kastades ut för en trappa. Andra vittnar om att de blev ryckta i öronen och fick smäll på stjärten med öppen hand.</P>
<P class="p15 ft8">Flera personer har också uppgett att personalen var hårdhänt vid tvätt och tvagning. Som straff kunde de duschas med kallt vatten.</P>
<P class="p13 ft8">Det finns många beskrivningar om att det rådde ett hårt klimat mellan barnen. Det kunde hända att äldre barn utsatte yngre barn för övergrepp, både sexuella och fysiska.</P>
<P class="p551 ft61"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft68">Barnhemmet byggdes för barn </SPAN><NOBR>1-16</NOBR> år med 176 platser och en isoleringsavdelning med 24 platser. Vidkärr drevs mellan 1935 och 1976. Källa: <SPAN class="ft62">Göteborgs kommunalkalender</SPAN>, Stads- kansliet, Göteborg, diverse årgångar.</P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft68">Antalet platser har varierat. Från början fanns det plats för 215 barn, 1946 var 264 barn inskrivna samtidigt och i början av </SPAN><NOBR>1960-talet</NOBR> hade hemmet 191 platser. Källa: <SPAN class="ft62">Stockholms kommunalkalender</SPAN>, Stockholms stadsledningskontor, Stockholm <NOBR>1938-67.</NOBR></P>
<P class="p551 ft35"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft63">Skärsbo drevs av Stiftelsen Skärsbo barnhem under tiden </SPAN><NOBR>1950-1955,</NOBR> från 1955 till 1977 var barnavårdsnämnden i Göteborg ansvarig. Källa: <SPAN class="ft52">Göteborgs kommunalkalender</SPAN>, Stadskansliet, Göteborg, <SPAN class="ft83">diverse årgångar.</SPAN></P>
<P class="p392 ft84">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Personalen har av många beskrivits som känslokalla. Att barnen aldrig blev tröstade utan istället lämnades åt sitt eget öde.</P>
<P class="p102 ft7">Det finns flera beskrivningar av att barnen blev inlåsta, som straff. Två personer har berättat att de låstes in i sina rum på nätterna. En person menar att han och andra barn ”utvecklades till djur” på Vidkärr genom det våld och den utsatthet som de drabbades av.</P>
<P class="p102 ft7">Många vittnar om att barnen skulle <SPAN class="ft38">äta upp maten </SPAN>på Vidkärr. Åt de inte upp den kunde de tvångsmatas av personalen. Spydde barnen tvingades de att äta upp sina egna spyor. Kom barnen för sent till en måltid straffades de med att bli utan mat.</P>
<P class="p85 ft7">En person skiljer ut sig när det gäller beskrivningen om maten. Han anser att maten var bra.</P>
<P class="p103 ft7">Barnen hade inga egna <SPAN class="ft38">kläder </SPAN>utan dessa låstes in och barnen fick bära barnhemskläder med märkningen <SPAN class="ft38">VB</SPAN>. Flera har vittnat om att när de rymt har det varit enkelt för polisen att se varifrån de kommit.</P>
<P class="p180 ft7">Flera har berättat om ”Slussen”, dit barnen fördes efter rym- ning. Då blev de <SPAN class="ft38">inlåsta/isolerade </SPAN>i några dagar upp till två veckor. Tre kvinnor har vittnat om att de tvingats genomgå gynekologisk undersökning efter rymningar.</P>
<P class="p85 ft7">Ett par intervjupersoner har berättat att på våren fick pojkarna ställa sig på rad utomhus. Där fick de stå med bar överkropp och bönder kom dit för att klämma på deras muskler och granska deras hälsa. Bönderna hade kommit för att ta barn som <SPAN class="ft38">arbetskraft</SPAN>.</P>
<P class="p85 ft7">Flera personer har namngivit en läkare som arbetade vid insti- tutionen som ordinerade dem för mycket <SPAN class="ft38">mediciner</SPAN>. De blev slöa av medicineringen och har särskilt poängterat detta vid intervjun.</P>
<P class="p102 ft7">Två personer skiljer ut sig från den här beskrivningen. En kvinna som säger att känslan från Vidkärr är positiv men hon har inte några konkreta minnen därifrån då hon var så liten. En annan person säger att Vidkärr ”inte var så dåligt” då hon förstått att det var värre innan hon kom dit.</P>
<P class="p86 ft38">Nybodahemmet</P>
<P class="p65 ft7">Det är 16 personer som berättat om sin tid på Nybodahemmet i Stockholm. Mer än hälften är födda på 1940 talet och några är födda på 1930- respektive <NOBR>1950-talen.</NOBR> Detta är en kort samman- ställning av vad de har berättat om sina upplevelser på barnhemmet.</P>
<P class="p104 ft14">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft7">Flera berättar att de blivit inlåsta som straff och örfilade. Det förekommer också flera beskrivningar om matsituationer där de tvingats äta upp maten eller sina egna spyor. Fler har berättat om hur presumtiva fosterföräldrar kom till barnhemmet och att barnen tvingades ställa upp sig på led, för att eventuellt bli utvalda.</P>
<P class="p552 ft41">Det är flera som uppgett att de varit ensamma och rädda och att de inte fanns någon vuxen att ty sig till. Två av de äldre intervjuper- sonerna har uppgett att de fick bära barnhemskläder på Nybodahemmet.</P>
<P class="p117 ft7">Ett par personer har uppgett att de vistades som tonåringar på Nyboda. I deras beskrivningar har personalen saknat kontroll över barnen. Den ena uppger att barnen slogs utan att personalen lyckades stävja våldet medan den andra beskriver att hon och andra kunde röra sig i riskmiljöer utanför Nyboda utan att någon i per- sonalgruppen ingrep.</P>
<P class="p108 ft38">Skärsbo</P>
<P class="p90 ft7">Det är 11 män som har berättat om sina erfarenheter från barn- hemmet Skärsbo. De flesta beskrivningar kommer från personer födda på 1940- och <NOBR>1950-talen.</NOBR> Detta är en kort sammanställning av deras berättelser.</P>
<P class="p89 ft7">Majoriteten har vittnat om <SPAN class="ft38">våld </SPAN>på barnhemmet. Personalen har beskrivits som hård och militärisk. Flera intervjupersoner har berättat att våldet tillhörde vardagen. De har berättat att de blivit slagna med öppen hand och med tillhyggen som käppar och krattor.</P>
<P class="p89 ft7">Två personer har berättat om att pojkarna kastades upp i luften och fick falla fritt ner till golvet. Personalen uppmanade även barnen att slå varandra, berättar andra.</P>
<P class="p15 ft7">Flera intervjupersoner har uppgett att de tvingades till <SPAN class="ft38">menings- löst arbete</SPAN>, ibland som gruppbestraffning. De kunde tvingas plocka pinnar i skogen, kratta löv som var täckta med snö, arbeta i träd- gården eller kratta en grusgång som redan var krattad.</P>
<P class="p117 ft7">Sex personer har rapporterat om sexuella övergrepp. I fem fall har personal pekats ut som förövare och i ett fall en annan placerad pojke. Flera intervjupersoner anger samma förövare. Det finns också en ögonvittnesskildring från en person av ett sexuellt över- grepp mot en annan intervjuperson. Den som drabbades har i en annan intervju berättat om övergrepp, men kände inte till att någon sett det.</P>
<P class="p553 ft14">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">7.5</SPAN><SPAN class="ft56">Att synliggöra intervjupersonernas berättelser</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">I följande nio avsnitt redovisas utredningens resultat. Dessa nio avsnitt motsvarar den sortering av vanvårdskategorier som utred- ningen gjort. Redovisningen bygger på vad intervjupersonerna har berättat och presenteras i form av tabeller, siffermaterial och löp- ande text. För att göra intervjupersonernas erfarenheter rättvisa och verkligheten bakom siffermaterialet synlig krävs också illustra- tioner och exempel.</P>
<P class="p481 ft7">De exempel som i denna text återger händelser och upplevelser av vanvård har inte valts för att de är ”typiska” eller sensationella. De är unika.</P>
<P class="p93 ft7">Även om berättelserna av och till påminner om varandra, mönster och likheter låter sig anas är de unika på det sättet att det handlar om något som enligt intervjupersonerna utspelade sig just där och just då och just på det sättet, många gånger berättat för första gången, inte sällan med stor vånda och mycket smärta.</P>
<P class="p93 ft7">För att som läsare kunna stå ut med de verkligheter som intervju- personernas berättelser rymmer, kunna förstå och dra slutsatser på en mer generell nivå krävs därför inte bara ett, utan flera exempel.</P>
<P class="p103 ft7">Att bespara läsaren detaljerade och omfattande konkreta bilder av vad som rapporterats kan vara vällovligt. Det bidrar dock, enligt min mening samtidigt till att lägga locket på, värna tystnaden och hemlighetsmakeriet kring sådant som hittills varit hänvisade till det glömda och fördolda. Jag vill inte bidra till detta.</P>
<P class="p93 ft7">Exemplen är samtliga hämtade ur det referat som gjorts efter varje intervju och avidentifierade med avseende på bland annat, egennamn och platser. Varje exempel är noga utvalt för att illustrera en eller flera viktiga aspekter av att som barn inom ramen för den sociala barna- vården vara utsatt för försummelse och övergrepp.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft64">Kategorisering av vanvård – utredarens dilemma</SPAN></P>
<P class="p554 ft11">”Sten var under fyra år placerad som fosterbarn hos familjen Lind- ström som hade två egna biologiska barn, Eva och Lars. Sten kissade regelbundet i sängen. För detta blev Sten straffad och hånad. Foster- föräldrarna gned hans kissiga pyjamas i ansiktet på honom, kallade honom ”pissunge” och som straff fick han gå och lägga sig utan att titta på TV. Dessutom blev han sämre behandlad än de biologiska barnen.”</P>
<P class="p516 ft14">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">Sten blev alltså straffad för sängvätning, utsatt för kränkande tilltal och sämre behandlad än de biologiska barnen.</P>
<P class="p98 ft7">För en utredare ställer detta till metodiska problem när det gäller att kategorisera den vanvård som har förekommit under rätt rubrik. Ska den behandling Sten blev utsatt för hamna under <SPAN class="ft38">integritetskränkning</SPAN>,</P>
<P class="p388 ft38">övrigt fysiskt våld<SPAN class="ft7">, </SPAN>tvång<SPAN class="ft7">, </SPAN>regler<SPAN class="ft7">, </SPAN>straff<SPAN class="ft7">, eller </SPAN>försummelse<SPAN class="ft7">? Vi rör oss här med vanvårdskategorier som överlappar varandra. Att försöka skilja den ena slags vanvården från den andra blir en omöjlig upp- gift. Det går inte att hitta rubriker och kategorier som skapar per- fekt ordning och överblick i den oreda som verkligheten utgör.</SPAN></P>
<P class="p117 ft7">Det som blir angeläget är att Stens upplevelse av hur han blev behandlad inte försvinner. <SPAN class="ft38">Att den redovisas blir en viktigare uppgift än att den blir entydigt definierad</SPAN>.</P>
<P class="p16 ft7">Den vanvård som redovisas under exempelvis ”Inte- gritetskränkning” avser i huvudsak intervjupersonernas subjektiva upplevelser av kränkning och orättvisor.” I övriga kapitel som exempelvis övrigt fysiskt våld redovisas i huvudsak intervju- personernas beskrivning av konkreta händelser. I avsnittet om för- summelse handlar det om operationaliserade beskrivningar av vad som definieras som försummelse. Att åstadkomma en kategori- sering som effektivt skiljer den ena upplevelsen från den andra, det ena slags bemötande från det andra låter sig inte göras med absolut exakthet. Jämfört med verklighetens på samma gång subtila och kaotiska komplexitet riskerar utredarens analysinstrument ofta att framstå som alltför trubbiga och otympliga och resultatet får betraktas mer som ett någorlunda hyggligt stöd för tanken än som objektiva sanningar. En typ av vanvård kan passa under flera rub- riker och vissa rubriker täcker inte helt vad som kan ha uttryckts i intervjupersonens berättelse.</P>
<P class="p555 ft14">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">7.6</SPAN><SPAN class="ft56">Försummelse</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definition</SPAN></P>
<P class="p556 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av eftersatt skolgång samt vård- nadshavares, underlåtenhet/oförmåga/ovilja att tillgodose barnets grund- läggande behov, att garantera och befrämja barnets trygghet säkerhet och utveckling i psykologiskt medicinskt, socialt och fysiskt avseende.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft64">Sammanfattning, försummelse</SPAN></P>
<P class="p227 ft8">Knappt 90 procent av de intervjuade har berättat att de varit utsatta för någon form av försummelse.</P>
<P class="p557 ft7">Försummelse delas in i tre kategorier:</P>
<P class="p103 ft7">Otillräcklig <SPAN class="ft38">omvårdnad </SPAN>i fosterhem/institution, exempelvis för- summad sjukvård/tandvård, illa klädd, undermålig hygien, omkost- nadsbedrägeri, undermåliga bostadsförhållanden, bristfällig kost- hållning.</P>
<P class="p85 ft38"><SPAN class="ft7">Otillräcklig </SPAN>tillsyn av fosterföräldrar eller institutionspersonal<SPAN class="ft7">, exempelvis vistats i farliga miljöer, lämnad utan tillsyn, missbruk av droger och alkohol.</SPAN></P>
<P class="p103 ft7">Otillräcklig <SPAN class="ft38">skolgång</SPAN>, exempelvis hindrats i skolarbete, för- vägrats obligatorisk skola.</P>
<P class="p102 ft7">Försummelse har i högre utsträckning rapporterats från fosterhem än från institutioner. Utpekade förövare har mestadels utgjorts av fosterföräldrar och institutionspersonal. Anmärkningsvärt är att även myndighetsrepresentanter i den sociala barnavården har beskrivits som förövare. Intervjupersonerna har rapporterat om försummelse från hela perioden som utredningen kartlägger. Det föreligger ingen över- eller underrepresentation med avseende på kön eller etnicitet.</P>
<P class="p271 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.3</SPAN><SPAN class="ft64">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">Det är 353 personer av 404 personer som berättat om att de blivit utsatta för försummelse. Det innebär att 87 procent av de inter- vjuade har utsatts för försummelse. 194 av dem som har blivit utsatta för försummelse är kvinnor (86 procent av alla kvinnor i materialet), 159 är män (88 procent av alla män). Personer med annan etnicitet än svensk tycks inte vara överrepresenterade. Oavsett om</P>
<P class="p397 ft14">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">intervjupersonerna har varit utnyttjade i arbete, varit offer för sexu- ella övergrepp eller inte kunnat gå i skolan, har detta av de allra flesta varit förenat med försummelse. Anledningen att denna kate- gori förekommer ”för sig” hänger ihop med alla de beskrivningar av försummelse som förekommit per se, som i intervjupersonernas berättelser inte direkt har varit knutna till annan vanvård. I utred- ningsmaterialet rapporterar 87 procent av intervjupersonerna om försummelse. I konsekvens med ovanstående resonemang betyder detta alltså inte att återstående 13 procent inte varit utsatt för för- summelse. I de allra flesta fall är det också så att försummelse har rymts i andra berättelser.</P>
<P class="p203 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft64">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Intervjupersonerna från alla decennier har rapporterat om försum- melse. Över 80 procent i varje åldersgrupp säger att de har blivit utsatta för försummelse ända sedan slutet av <NOBR>1920-talet.</NOBR> Samtliga sjuttiotalister och åttiotalister uppger att de har blivit försummade.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.5</SPAN><SPAN class="ft64">Beskrivning av rapporterad försummelse</SPAN></P>
<P class="p338 ft29">Olika typer av försummelse</P>
<P class="p136 ft7">Den försummelse som utredningen har noterat kan delas in i tre grupper av vanvårdskategorier. Dessa är:</P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Otillräcklig omvårdnad i fosterhem/institution</SPAN></P>
<P class="p204 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft119">Otillräcklig tillsyn av fosterföräldrar eller institutionspersonal</SPAN></P>
<P class="p281 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Otillräcklig skolgång</SPAN></P>
<P class="p558 ft7">I följande tabell listas frekvensen av dessa olika grupper av försum- melse.</P>
<P class="p559 ft14">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<P class="p4 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat SOU 2009:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td109"><P class="p26 ft112">Tabell 7.5</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td110"><P class="p26 ft123">Antal och andel (%) personer som rapporterat om viss typ av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td91"><P class="p26 ft112">försummelse</P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td111"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr42 td114"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td115"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td116"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td118"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr44 td113"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td119"><P class="p28 ft112">Försummelse</P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p560 ft132">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p41 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p424 ft112">Totalt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td120"><P class="p561 ft112">Totalt %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td111"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td114"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td119"><P class="p28 ft112">Otillräcklig omvård-</P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p562 ft112">176</P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p563 ft132">132</P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p564 ft112">308</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p43 ft112">76</P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p28 ft123">nad i foster-</P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td111"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td119"><P class="p28 ft124">hem/institution</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td119"><P class="p28 ft112">Otillräcklig tillsyn av</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p562 ft112">65</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p563 ft132">42</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p564 ft112">107</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p43 ft112">26</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td111"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td119"><P class="p28 ft124">föräldrar eller inst.</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p28 ft112">personal</P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td119"><P class="p28 ft112">Otillräcklig skolgång</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p562 ft112">90</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p563 ft132">90</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p564 ft112">180</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p43 ft112">45</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td111"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td119"><P class="p28 ft112">Totalt antal inter-</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p562 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p563 ft132">179</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p564 ft112">404</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td111"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p28 ft124">vjuade</P></TD>
<TD class="tr9 td121"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td111"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr27 td71"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td122"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td116"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p26 ft117"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft7">Den vanligaste gruppen av vanvårdskategorier av försummelse är otillräcklig omvårdnad i fosterhem eller institution. 308 av de 404 intervjupersonerna (76 procent) har berättat att de fått otillräcklig omvårdnad. 180 personer har uppgivit att de erhöll otillräcklig skolgång under sina placeringar. Även om berättelser om otillräcklig skolgång har rapporterats från lika många män som kvinnor så har en större andel män (50 procent av männen) än kvinnor (40 procent av kvinnorna) berättat att de drabbats av detta. 107 personer fick otillräcklig till- syn av fosterföräldrar eller institutionspersonal. Kvinnor drabbades något oftare av detta än män.</P>
<P class="p120 ft29">Försummelse i fosterhem och på institution</P>
<P class="p181 ft7">Intervjupersonerna har berättat om försummelse vid både foster- hem och på institution. 285 personer har berättat om denna vanvård i fosterhem. 153 personer har berättat om försummelse på institution. Nästan dubbelt så många har berättat om denna vanvård i fosterhem jämfört med placering på institution. De olika varianterna av försum- melse kommer att kommenteras i enskilda avsnitt.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.6</SPAN><SPAN class="ft64">Otillräcklig omvårdnad</SPAN></P>
<P class="p121 ft7">Det är 308 personer (76 procent) som har berättat att de på olika sätt utsattes för otillräcklig omvårdnad under sina placeringar. I följande tabell listas olika former av otillräcklig omvårdnad som intervju- personerna berättat att de har utsatts för.</P>
<P class="p397 ft14">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft112">Tabell 7.6 Antal personer som rapporterat olika former av otillräcklig omvårdnad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Otillräcklig omvårdnad</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td124"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td123"><P class="p28 ft112">Utebliven/Förhindrad vård, tandläkarvård,</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p567 ft112">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td123"><P class="p28 ft124">medicinering</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td123"><P class="p28 ft112">Otillräckliga, smutsiga eller avvikande kläder</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p567 ft112">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Otjänliga eller bristfälliga boendeför-</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td123"><P class="p28 ft112">hållanden</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">För lite mat/ensidig kost/undernärd</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Missbruk/Kriminalitet/Psykisk sjukdom före-</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td123"><P class="p28 ft112">kom i institution/fosterfamilj</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Ignorerad</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td123"><P class="p28 ft112">Bristande hygien</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p567 ft112">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Fick inte lära sig vardagskunskaper</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Självskador/självmordsförsök utan att vuxna</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td123"><P class="p28 ft112">ingrep</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Barnet fick ta vuxenansvar</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td123"><P class="p28 ft112">Bjuden på tobak/alkohol</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p567 ft112">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Firade inte jul/födelsedag</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">Utslängd från fosterhem/institution</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td123"><P class="p28 ft112">Omkostnadsbedrägeri</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p567 ft112">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td123"><P class="p28 ft112">För lång skolväg</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p567 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td124"><P class="p28 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr10 td89"><P class="p567 ft112">404</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft7">Flest personer har vittnat om att de fick gå i otillräckliga, smutsiga eller avvikande kläder (154 personer) samt att sjukvård, tandvård eller medicinering uteblev eller förhindrades (117 personer). En dryg fjärdedel (113 personer) har också berättat att de ignorerades, antingen känslomässigt, verbalt eller genom att traumatiska händelser hanter- ades på ett okänsligt sätt.</P>
<P class="p430 ft7">Det förtjänar att påpekas att rimligen många fler har känt sig ignorerade under sina placeringar, men att de inte har uppgett detta specifikt under intervjun.</P>
<P class="p569 ft7">Fördelningen mellan könen är relativt jämn när det gäller beskriv- ningar om otillräcklig omvårdnad. En större andel kvinnor än män har rapporterat om att det förekom missbruk/kriminalitet eller psykisk sjukdom under deras placeringar men skillnaderna är inte så stora.</P>
<P class="p570 ft7">Personer med annan etnisk bakgrund än svensk eller svensk minori- tet är något överrepresenterade när det gäller utebliven/förhindrad vård,</P>
<P class="p571 ft14">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">tandläkarvård, medicinering. Av intervjupersonerna med annan etnisk bakgrund än svensk eller svensk minoritet har 35 procent berättat att detta drabbade dem. Det kan jämföras med att utebliven/för- hindrad vård, tandläkarvård, medicinering har rapporterats av 29 pro- cent av samtliga intervjuade.</P>
<P class="p86 ft29">Utebliven sjukvård och tandvård</P>
<P class="p65 ft7">Det är 117 personer som uppger att de inte fått vård när de varit sjuka eller skadat sig, inte fått gå till tandläkaren, blivit fråntagna ordinerade mediciner, haft springmask under hela uppväxten utan åtgärd eller nekats glasögon, trots dålig syn.</P>
<P class="p66 ft7">Uppgifterna skiljer sig inte särskilt åt mellan placeringsform eller tidsperiod. En återkommande beskrivning är att ”ingen brydde sig”. Det sjuka eller skadade barnet var tvunget att hantera situa- tionen helt själv. En del fick dessutom ingen mat, vissa var tvungna att arbeta trots sjukdom, någon fick bestående skador för att ingen läkare kontaktades och några berättar att de inte blev trodda när de sa att de inte mådde bra.</P>
<P class="p67 ft7">Här följer några exempel på hur intervjupersonerna berättar att de behandlades som barn:</P>
<P class="p572 ft11">När Hans var sjuk låg han i flera dagar utan att någon brydde sig om honom. Han kunde ligga med hög feber utan att få febernedsättande medicin eller mat. <SPAN class="ft131">Ur referat person 587, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p573 ft11">När Kristina var tio år fick hon mycket ont i magen. Fostermodern trodde henne inte utan menade att så små barn inte kunde få så ont i magen. Senare visade det sig att Kristina hade kraftig magkatarr. <SPAN class="ft131">Ur referat person 260, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p574 ft11">Lennart berättar att han fick springmask i lågstadiet. Detta åtgärdades inte förrän tio år senare. Fostermodern, säger Lennart, sa till honom att ”det är bara inbillning”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 257, man född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p575 ft11">Samuel och Karl berättar om sina erfarenheter från olika barnhem. Samuel slog vid ett tillfälle sitt huvud så illa att han blev medvetslös i flera minuter. Trots det, skickade inte föreståndaren honom till sjuk- hus. När Karl fick stora rivsår på armen var det ingen i personalen som brydde sig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 244, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> och person 460, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p576 ft14">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">Marianne berättar att hon aldrig fick läkarvård om hon var sjuk. ”Då fick man några droppar. Man fick inte vara pjoskig.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 256, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p139 ft7">Flera intervjupersoner berättar om att de inte fick göra några besök hos tandläkaren. I vissa fall hade de inte ens en tandborste vilket för en del resulterat i dåliga tänder i vuxen ålder.</P>
<P class="p400 ft11">Margareta berättar att hon inte hade någon tandborste och fick inte gå till tandläkaren. Det resulterade i att hon senare fick dra ut alla tänder. ”Jag har haft löständer sedan jag var ung.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 367, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p578 ft8">Det finns personer som berättar att de inte fick sina ordinerade mediciner när de kom till ett nytt fosterhem.</P>
<P class="p512 ft11">I Markkus fall var det fosterföräldrarna som vägrade honom de medi- ciner han åt. Till följd av det fick Markku väldiga abstinensbesvär. <SPAN class="ft131">Ur referat person 321, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Intervjupersoner berättar om att de inte fått glasögon trots att de hade dålig syn. En intervjuperson berättar att hon fick ett par glas- ögon men med begränsad funktionalitet.</P>
<P class="p579 ft11">Alexandra fick ett par glasögon efter att gått flera månader utan. Efter att till och med skolan påtalat Alexandras behov av glasögon, köpte fostermodern ett par. Alexandra fick dock inte vara med och prova ut dem vilket ledde till att bågarna satt väldigt illa. <SPAN class="ft131">Ur referat person 500, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Otillräckligt med kläder</P>
<P class="p106 ft7">Den vanligaste rapporterade formen av försummelse var att barnen fick otillräckligt med kläder. Det kunde handla om för lite kläder, smutsiga, trasiga, för stora eller för små kläder. Det kunde också vara omoderna eller för kalla kläder.</P>
<P class="p15 ft7">Intervjupersonerna berättar att de i flera fall, från tidig ålder, har fått tvätta sina egna kläder för att de inte skulle vara alltför smutsiga.</P>
<P class="p17 ft8">En intervjuperson född på <NOBR>1950-talet,</NOBR> berättar att hon fick gå med träskor året om.</P>
<P class="p17 ft8">Kläderna kunde upplevas som avvikande. Barnhemskläder har beskrivits i flera intervjupersoners berättelser som trasiga och begag- nade. Dessutom kände sig intervjupersonerna udda i dem. En person</P>
<P class="p581 ft14">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">berättar att tanken var att man skulle känna igen barnen. ”Om vi rymde skulle det synas varifrån vi kom.” <SPAN class="ft38">Ur referat person 12, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p66 ft7">En annan person beskriver hur han skämdes för sina kläder som hans fostermor sydde till honom. Den enda gången han fick köpta kläder var när representanten från den sociala barnavården skulle komma på besök. <SPAN class="ft38">Ur referat person 282, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p582 ft7">Gunnar fick dåligt med kläder under sina tre år i fosterhem:</P>
<P class="p514 ft11">De enda kläder han fick under åren i fosterhemmet var ett par byxor, ett par strumpor och ett par skor. Gunnar berättar att han hade samma kalsonger när han åkte från fosterhemmet som när han kom. <SPAN class="ft131">Ur referat person 382, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft29">Bristfälliga boendeförhållanden</P>
<P class="p65 ft7">Utredningen har fått ta del av flera olika exempel på hur intervju- personerna tvingades att bo som barn.</P>
<P class="p103 ft7">Flera har berättat att de inte ens hade en ordentlig säng. De har exempelvis fått dela säng med syskon eller fosterföräldrar, fått ligga på golvet på en madrass eller i en sovsäck. En person har berättat att två fåtöljer ställdes ihop för att sova i.</P>
<P class="p66 ft7">Flera hade inget eget rum utan fick sova i köket eller i hallen. Det finns även uppgifter om hur barn tvingats att sova i garde- rober.</P>
<P class="p119 ft7">Givetvis spelar tidsaspekten roll här. Egen säng har inte varit någon självklarhet för alla barn under <NOBR>1900-talets</NOBR> första hälft. Men i handböcker som riktade sig till tjänstemän inom den sociala barna- vården har vikten av att barnet skulle ha en egen sängplats fram- hållits under hela den period som utredningen kartlägger. Krav på att barnen skulle få eget rum i fosterhem restes i handböckerna först på <NOBR>1970-talet.<A href="#page_170"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p85 ft7">Intervjupersonerna uppger också att de haft sina sovplatser på andra ställen än i boningshuset. Det kunde vara på kallvinden, i källaren eller i ladugården. Dessa platser saknade ofta värme.</P>
<P class="p85 ft8">Här följer några exempel på under vilka förhållanden intervju- personer tvingades att bo som barn:</P>
<P class="p583 ft11">Björn fick bo på en ladugårdsvind under större delen av året. Han var tvungen att sova på en halmmadrass. Bara under den riktigt kalla års-</P>
<P class="p584 ft35"><SPAN class="ft39">7 </SPAN>Sköld, Johanna, ”Det goda föräldraskapet <SPAN class="ft108">- </SPAN>krav på fosterföräldrar under hundra år”, kom- mande artikel.</P>
<P class="p195 ft14">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">tiden fick han bo i ett litet rum i huset. <SPAN class="ft131">Ur referat person 296, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p510 ft11">Mårten berättar att han fick sova i ett litet uthus med dörr utan hand- tag. Där hade han bara en säng. Elementet stängde fostermodern av så han fick ligga utan värme. På vintern var Mårten tvungen att skotta ut snön som ibland blåste in. <SPAN class="ft131">Ur referat person 247, man född på 1960- talet.</SPAN></P>
<P class="p585 ft11">Trots att familjen hade ett rymligt sovrum fick inte Gerda och hennes bror några egna sängar. Brodern sov med fostermodern och Gerda sov med fosterfadern. <SPAN class="ft131">Ur referat person 271, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p23 ft29">För lite mat</P>
<P class="p106 ft7">Nästan en femtedel (19 procent) av intervjupersonerna uppger att de inte fått tillräckligt med mat. Dock har en större andel kommenterat mat- situationerna under sina placeringar. Matsituationerna kunde förknip- pas med hot, straff eller kränkningar. Dessa beskrivs närmare i avsnitten som följer om hot och integritetskränkningar. Intervju- personer har också berättat att de tvingades äta annat än mat vilket återges i avsnittet om tvång, regler och straff.</P>
<P class="p117 ft7">I detta avsnitt kommenteras endast uppgifter om att intervju- personerna fick för lite mat, ensidig kost samt mat av dålig kvalitet.</P>
<P class="p15 ft7">Att barn fick ensidig mat, för lite mat eller dålig mat verkar inte skilja sig mellan fosterhem och institution. Flera vittnar om hur de serverades kall gröt eller gröt med klumpar i, hur de tvingades att äta skämd mat, att de aldrig fick frukt eller grönsaker och att de i regel fick klara sig på kaffe och knäckebröd. Britta berättar att hon i fosterhemmet kunde få mögligt bröd. ”Vi åt samma mat som hundarna.” <SPAN class="ft38">Ur referat person 308, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p16 ft7">Vissa var tvungna att äta upp maten, annars fick de samma mat nästa dag. Mikael, som bodde i fosterhem, tvingades att äta fläsk med svål som håren var kvar på. Åt han inte upp kom samma mat in nästa dag till dess att den var slut <SPAN class="ft38">Ur referat person 562, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p16 ft8">Många är de som beskriver den ständiga hunger de kände och hur de försökte äta av det som naturen erbjöd. I följande två exempel berättar några personer om sin hunger och längtan efter annan mat:</P>
<P class="p579 ft11">Stina berättar att hon hela tiden var hungrig när hon var i foster- hemmet. Till frukost, innan skolan, fick hon ett hårt bröd med lite flott på och en kopp kaffe. Middag fick hon ingen och till kvällen</P>
<P class="p408 ft14">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">kunde det vara en bulle och en kopp kaffe. <SPAN class="ft131">Ur referat person 421, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p573 ft11">”Personalen åt vid ett särskilt bord och åt grönsaker och gott medan vi fick en liten portion och aldrig grönsaker. Vi satt och tittade och längt- ade.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 386, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p573 ft11">Martin tvingades gå ensam till skolan en mil fram och åter varje dag. Som matsäck fick han en knäckebrödsmacka som skulle räcka hela dagen. Han fick ingen annan mat. Han tvingades plocka kålrötter och andra grönsaker för att få något att äta. <SPAN class="ft131">Ur referat person 514, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p574 ft11">Linus berättar att han aldrig fick äta sig mätt. Fosterföräldrarna gav vad de ansåg vara lagom för honom. ”Jag var smal och ville ha mer men det fick jag inte. Jag gick ofta hungrig. Jag fick absolut inte gå och ta mat.” Middagen serverades vid fyra och därefter fick han bara ett äpple. Fosterföräldrarna menade att det inte var bra att gå och lägga sig mätt, då kunde man drömma mardrömmar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 302, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p94 ft29">Bristande hygien</P>
<P class="p69 ft7">Många (56 personer) har berättat att de inte fick hjälp med eller hade möjlighet att sköta sin hygien. Den här typen av försummelse har i stort sett bara rapporterats från fosterhem.</P>
<P class="p102 ft7">I intervjupersonernas redogörelser finns otaliga exempel på de bristfälliga hygienförhållanden som rådde. De återger en bild av ett barn som luktade illa av ingrodd smuts och som hade begränsad och reglerad tillgång till tvättvatten. Om de någon gång fick bada kunde det vara så att familjen badade i samma badvatten och fosterbarnet fick bada sist i det smutsiga vattnet.</P>
<P class="p67 ft8">Det var inte bara den personliga hygienen som blev lidande. Hemmet i sig kunde också vara smutsigt. Så här berättar två per- soner om de hygieniska förhållandena i deras respektive fosterhem:</P>
<P class="p586 ft11">Fosterhemmet var mycket smutsigt, berättar Petri. Det var flugor överallt. Det var svårt att hålla efter sin personliga hygien. ”Tvätta oss gjorde vi i ladugården i en balja.” Familjen hade utedass och om nätt- erna användes en hink för att uträtta behoven i. Hinken spred en hemsk lukt. <SPAN class="ft131">Ur referat person 240, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk</SPAN>.</P>
<P class="p574 ft11">”När jag var liten fick jag bada en gång i veckan. När jag blev äldre fick jag smyga om jag ville bada. När hon [fostermodern, utredarens anmärkning] var iväg på sykurs en gång i veckan fick jag i smyg tvätta</P>
<P class="p120 ft14">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p587 ft11">håret. Utöver detta fick jag tvätta håret varje söndag och duscha var- annan vecka.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 434, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p588 ft29">Missbruk, kriminalitet, psykisk sjukdom förekom i institution/fosterfamilj</P>
<P class="p106 ft7">Det är 91 personer (23 procent) som berättar att missbruk eller krimi- nalitet förekom antingen i institution eller fosterfamilj; att psykisk sjuk- dom förekom i institution eller fosterfamilj; att fosterföräldrar gjorde suicidförsök. Någon har berättat om att ha varit tvungen att åka med alkoholpåverkad fosterförälder i bil. Det är 27 procent av kvinnorna och 17 procent av männen som rapporterar detta. Flertalet rapporter gäller fosterhem.</P>
<P class="p14 ft7">Berättelserna om kriminalitet är den kategori som är relativt jämt fördelad mellan vårdformerna. Det har handlat om att inter- vjupersonerna utfört stölder eller snatterier på uppdrag av eller med fosterförälders respektive institutionspersonalens vetskap.</P>
<P class="p400 ft11">Torgny beskriver det som att han ”lärde sig” kriminalitet vid den här tiden. Enligt honom visste föreståndaren om att han gjorde småstölder och föreståndaren tog ibland själv hand om stöldgodset. <SPAN class="ft131">Ur referat person 540, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Självskador/självmordsförsök utan att vuxna ingrep</P>
<P class="p224 ft7">Av intervjupersonerna har 14 personer berättat om att de skadat sig själva eller försökt suicidera, utan att någon vuxen eller personal ingrep. 11 personer blev bjudna på alkohol eller erbjöds cigaretter under sin placering av antingen fosterföräldrar eller institutionsper- sonal.</P>
<P class="p400 ft11">Berit berättar att hon vid ett tillfälle tog en massa huvudvärkstabletter. När de började verka talade hon om för fosterföräldrarna vad hon gjort. Reaktionen hon fick var att hon själv fick ta sig till doktorn. Där spydde hon upp tabletterna. <SPAN class="ft131">Ur referat person 451, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p589 ft11">Solveig berättar att hon lärde sig att dricka alkohol tillsammans med fosterpappan. Han hembrände också sprit och bjöd på. <SPAN class="ft131">Ur referat person 553, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p590 ft14">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Fick ta vuxenansvar, eller fick inte lära sig vardagskunskaper</P>
<P class="p121 ft7">En del av intervjupersonerna berättar att de fick ta vuxenansvar för antingen syskon i familjen eller fosterförälder. Det har varit beskrivningar av att fosterföräldrarna har åkt på semester och lämnat barnen hemma. De äldre fick då ta hand om de yngre. Även motsatsen har förekommit. Andra har inte ens fått lära sig det mest basala. Katrin berättar hur hon upplevde det:</P>
<P class="p591 ft11">Katrin säger att fostermodern gjorde allting. Så länge Katrin bodde i fosterhemmet hade hon aldrig fått hälla upp mjölk, bre en smörgås, öppna lock, tvätta sitt hår, ha på tandkräm på tandborsten. Hon fick knappt ta på sig sina kläder själv. <SPAN class="ft131">Ur referat person 357, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> judisk.</SPAN></P>
<P class="p94 ft29">Ignorerad</P>
<P class="p65 ft7">En dryg fjärdedel av intervjupersonerna uppger att de blev ignore- rade i någon form under sina placeringar. De flesta har berättat om dessa upplevelser från fosterhem. Beskrivningar av att ingen talade till dem, avsaknaden av närhet och känslan av att inte räknas har varit påtagliga. En del personer minns särskilt att de inte fick något emotionellt stöd efter traumatiska upplevelser. Det här känslomäs- siga stödet saknades i ungefär lika stor utsträckning i fosterhem som på institution. Här följer några exempel på intervjuperson- ernas berättelser:</P>
<P class="p554 ft11">Rita behandlades som om hon inte fanns, ingen pratade med henne eller lade märke till henne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 45, kvinna född på 1930- talet, finsk.</SPAN></P>
<P class="p592 ft11">Joakims beskrivning är representativ för många intervjupersoners upp- levelser. ”Här försvann all värme” berättar Joakim, ”det var känslokallt i fosterhemmet.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 247, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p592 ft11">Gunilla berättar att hon blev placerad på barnhem efter att hennes mamma avlidit. Ingen talade med henne om vad som skulle hända. På barnhemmet bemöttes Gunillas sorg med ett konstaterande, ”nu är hon död. Nu ska du stanna här och veta hut!”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 527, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1920-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p593 ft51">Det är 17 personer som uppger att de inte blev firade på sin födelsedag eller firade jul. En del firade jul men fick inga presenter. Flera av dem som</P>
<P class="p594 ft14">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">fick julklappar berättar att det oftast var strumpor eller andra nytto- saker. Leksaker var sällsynt förekommande. De flesta berättelserna utspelar sig i fosterhem.</P>
<P class="p509 ft11">I Lars fall fick han ibland en godispåse i julklapp. Den tog foster- modern ifrån honom. Lars födelsedag firades aldrig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 323, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p580 ft29">Utslängd från fosterhem/institution</P>
<P class="p224 ft7">Det är 14 personer som har berättat om att de har blivit utslängda. Det har i flera fall handlat om fosterföräldrar som kastat ut barnen från hemmet antingen utan uppgiven anledning eller med argu- mentet att barnet kostat för mycket. Intervjupersonerna har där- efter fått klara sig själva, med eller utan den sociala barnavårdens hjälp. En av de 14 personerna beskriver situationen så här:</P>
<P class="p595 ft11">Lena berättar att fosterfadern vid flera tillfällen tvingade henne att packa en väska och sedan slängde han ut den på gården tillsammans med Lena. Efter en stund eller timmar fick hon komma in igen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 312, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft29">Omkostnadsbedrägeri</P>
<P class="p106 ft7">Det är 18 personer som har uppmärksammat att deras fosterför- äldrar fick pengar från barnavårdsnämnden eller socialförvaltningen för kostnader de hade till följd av att intervjupersonerna bodde där. Intervjupersonerna har berättat om att fosterföräldrarna gjorde anspråk på ersättningar för större utlägg, saker som intervjuperson- erna aldrig fick.</P>
<P class="p595 ft11">Marita berättar att fosterföräldrarna bad om extra pengar för bland annat extra kläder, ridutrustning och en cykel, saker som hon aldrig såg till. <SPAN class="ft131">Ur referat person 439, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.7</SPAN><SPAN class="ft64">Otillräcklig tillsyn</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Det är 107 personer som har berättat om otillräcklig tillsyn från fosterföräldrar eller institutionspersonal under sina placeringar. Dessutom har intervjupersonerna rapporterat om myndigheternas otillräckliga tillsyn. Det kommenteras i kapitlet Tillsyn och övrigt</P>
<P class="p425 ft14">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">agerande från stat och kommun. I nästa tabell listas olika former för otillräcklig tillsyn från fosterföräldrar och institutionspersonal som intervjupersonerna berättat att de har utsatts för.</P>
<P class="p596 ft112">Tabell 7.7 Antal kvinnor och män som rapporterat om otillräcklig tillsyn</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr10 td125"><P class="p468 ft112">Otillräcklig tillsyn</P></TD>
<TD class="tr10 td126"><P class="p597 ft123">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p598 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p567 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td129"><P class="p468 ft112">Lämnad utan tillsyn/övergiven</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><P class="p597 ft112">16</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p598 ft112">7</P></TD>
<TD class="tr30 td29"><P class="p567 ft112">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td129"><P class="p468 ft112">Vistas i farliga miljöer</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p597 ft112">13</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p598 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p567 ft112">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td129"><P class="p468 ft112">Levt helt utan vuxenomsorg</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p597 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p598 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p567 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td129"><P class="p468 ft112">Vuxna ingrep ej när barn var i fara trots</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p597 ft112">45</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p598 ft112">22</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p567 ft112">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td129"><P class="p468 ft112">kännedom</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td129"><P class="p468 ft123">Missbruk av alkohol/droger i barngruppen</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p597 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p598 ft112">12</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p567 ft112">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td129"><P class="p468 ft112">utan att vuxna ingrep</P></TD>
<TD class="tr30 td13"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td29"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td129"><P class="p468 ft123">Vuxna anmälde ej övergrepp/brott till polisen</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p597 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p598 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p567 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td125"><P class="p468 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr10 td126"><P class="p597 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p598 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p567 ft112">404</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft7">Det är 67 personer som har berättat att vuxna inte ingrep när de som barn var i fara, trots att de vuxna kände till detta. Det kunde handla om att vuxna inte ingrep i slagsmål mellan barn, att vuxna inte ingrep när barnet blev sexuellt utnyttjat av andra barn eller av en annan vuxen. Slagsmål mellan barn då ingen vuxen ingrep skedde nästan bara på institution. Det kunde även handla om situa- tioner då barnet råkade illa ut men nekades vuxenhjälp. Stinas berättelse fångar en sådan situation.</P>
<P class="p600 ft11">Stina och hennes fostermor var vid ett tillfälle ute i skogen. Plötsligt ramlade Stina ner i ett hål och föll längre och längre ner. Fostermodern stod bredvid och gjorde ingenting. Stina lyckades till slut dra sig upp själv. <SPAN class="ft131">Ur referat person 388, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p601 ft7">Kristian och Gustav berättar hur de blev behandlade på institution:</P>
<P class="p514 ft11">Kristian blev utsatt för övergrepp av en äldre kille på hemmet. När han berättade om övergreppen för personalen ville de inte kännas vid det och tyckte att han fick hantera det själv. Han fick inget stöd av dem. ”Sveket var ju från personalen också.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 544, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p602 ft11">Gustav berättar att barnen slogs mycket med varandra. Personalen gjorde inte något för att stoppa det utan vände blicken åt ett annat håll. <SPAN class="ft131">Ur referat person 81, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p603 ft14">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft7">Det är 23 personer, de flesta kvinnor, som har berättat att de lämnades utan tillsyn eller var helt övergivna under sina placeringar. Att barnen känt sig övergivna handlar i detta fall mestadels om att barn blev lämnade ensamma i fosterhemmet när den övriga familjen åkte iväg. Det kunde vara korta stunder, helger eller till och med under flera veckor. Ingen tillsyn kunde också innebära, som i Sigrids fall, att hon tilläts åka och bada trots att hon inte var simkunnig. <SPAN class="ft38">Ur referat person 71, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p14 ft8">På institution kunde barnet bli bortglömt efter att blivit tillsagd att vara på en viss plats. Svante berättar:</P>
<P class="p512 ft11">”Om man inte var tyst i sovsalen så åkte man ut och fick sitta i kor- ridoren. Det blev svinkallt att sitta där. Det hände att de glömde av mig. Då fick jag sitta hela natten”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 208, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p184 ft7">”Ingen brydde sig om vart barnet var” karaktäriseras av ett totalt ointresse för barnets välbefinnande. Flera har berättat att de kunde vara borta från fosterhemmet eller institutionen på nätter och ibland veckor utan att vårdaren uppmärksammade det. Thomas beskriver hur det var för honom:</P>
<P class="p400 ft11">När Thomas var i tonåren rymde han under en av fosterfamiljens semestrar utomlands. Han liftade ensam tillbaka till Sverige och för- sörjde sig sedan på diverse jobb. Ingen i familjen verkade bry sig om vart han tagit vägen. Thomas var borta i mer än fyra veckor. <SPAN class="ft131">Ur referat person 282, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p133 ft7">Fler män än kvinnor har vittnat om att missbruk av alkohol eller droger förekom i barngruppen utan att vuxna ingrep. Detta pågick främst på institutioner. Flera har vittnat om att de kunde använda narkotika, alkohol eller andra droger utan att personalen reagerade.</P>
<P class="p117 ft7">18 personer, främst kvinnor, har uppgett att de vistades i farliga miljöer utan att någon ingrep. Deras berättelser handlar mycket om fyllefester i fosterhemmen eller under rymningar. Det finns även uppgifter om att en fosterförälder tände eld på huset. En person har rapporterat att fosterföräldrarna inte hjälpte till att anmäla ett våldtäktsförsök som intervjupersonen berättade om.</P>
<P class="p595 ft11">Efter att ha rymt från barnhemmet, bodde Miranda en period på Centralen i Stockholm. Hon säger själv att hon har haft tur som klarat sig eftersom hon under sina rymningar ”bodde i de mest vidriga miljöer hos folk”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 327, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p513 ft14">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.8</SPAN><SPAN class="ft64">Otillräcklig skolgång</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">180 personer har berättat om otillräcklig skolgång under sina placeringar. Från 1945 framhålls utbildning som en viktig del i det placerade barnets, särskilt fosterbarn, tillvaro i såväl lagstiftning som handböcker. Därför är det anmärkningsvärt att nästan hälften av intervjupersonerna har erfarenheter av bristande skolgång. I följande tabell listas olika hinder för intervjupersonernas skolgång.</P>
<P class="p546 ft112">Tabell 7.8 Antal kvinnor och män som rapporterat olika hinder för skolgång</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p28 ft112">Otillräcklig skolgång</P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p598 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p473 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p604 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft123">Inte fått tid att läsa läxor (på grund av krav på</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p598 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p473 ft112">24</P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p604 ft112">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft112">arbete)</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft112">Vägrats gå i skola (obligatorisk skola)</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p605 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">12</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td134"><P class="p28 ft112">Särbehandlad i skolan</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p598 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p473 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p604 ft112">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft112">Inte fått hjälp med att läsa läxor</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">22</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft112">Hindrats att läsa vidare efter folk-</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">13</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft112">skolan/grundskolan</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft112">Mobbad utan att vuxna ingrep</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">48</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">40</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td134"><P class="p28 ft112">Bristande kvalitet i institutionens skola</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p598 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p473 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft123">Hindrats att delta i gymnastiken på grund av</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft112">blåmärken</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft123">Skolarbetet försvårat t.ex. genom förbud mot</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft112">lampa, fick ej böcker</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft123">Vuxna ingrep ej när barnet avbröt skolgången i</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p28 ft112">förtid</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td104"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td134"><P class="p28 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p598 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p473 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p567 ft112">404</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td131"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td132"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td133"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft7">Merparten av de personer som berättat om brister i sin skolgång var vid tillfället placerade i fosterhem. 88 personer har berättat om att de mobbades i skolan utan att vuxna ingrep. 41 personer, något fler män än kvinnor, har vittnat om att de inte fick tid att läsa läxor på grund av det arbete de tvingades utföra i fosterhem eller på insti- tution. Det finns också exempel på att skolarbetet försvårades genom att barnen inte fick tillgång till lampa eller böcker när de skulle göra sina läxor. 39 personer har rapporterat de inte fick hjälp med läxor. Såhär kunde det vara:</P>
<P class="p554 ft11">Samuel var tvungen att arbeta i ladugården innan han gick till skolan. Efter skolan likaså. Detta innebar att i kombination med att han inte fick något skolstöd av fosterföräldrarna, att Samuel hade stora svårig-</P>
<P class="p125 ft14">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft11">heter att hänga med i skolarbetet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 325, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p607 ft11">Om Sara ville ha hjälp med läxorna sade fostermodern att hon var en ”jävla idiot” om Sara inte förstod hennes förklaringar. Det gjorde att Sara inte vågade be om hjälp. <SPAN class="ft131">Ur referat person 581, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p88 ft7">En del hindrades att gå i skola. Särskilt anmärkningsvärt är att 23 personer har vägrats gå i obligatorisk skola. 19 personer hindrades att läsa vidare. Ytterligare skäl till otillräcklig skolgång har varit sär- behandling i skolan (9 personer), bristande kvalité i institutionens skola (1 person), att barnet hindrats att delta i gymnastik på grund av blåmärken (2 personer) samt att vuxna inte ingrep när barnet avbröt sin skolgång i förtid (2 personer). Här följer några exempel:</P>
<P class="p595 ft11">Fosterföräldrarna hindrade Claes att gå i skolan flera veckor per säsong för att arbeta i jordbruket. Detta var under hela skoltiden. <SPAN class="ft131">Ur referat person 501, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p607 ft11">Bertil var placerad i fosterhem och kontaktade de sociala myndig- heterna för att få en utbildning. Istället för en utbildningsplats skick- ades han till psyket för utredning och tester ett par dagar. ”Jag fick aldrig någon utbildning.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 242, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p607 ft11">Marie fick inget stöd i sin skolgång av fosterföräldrarna. Läxor fanns det knappt tid till på grund av alla sysslor hon skulle utföra på gården och i hushållet. Marie berättar att hon till slut gav upp när det gällde skolgången. De gånger hennes lärare undrade varför hon inte var i skolan sa hennes fosterföräldrar bara att hon var lat. <SPAN class="ft131">Ur referat person 439, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p608 ft11">Nils berättar att han tyckte institutionens skola var undermålig. ”Vi ritade, spelade bordtennis och spelade schack.” Rosa har liknande erfarenheter från samma institution ”Vi satt bara i ett rum och rökte och pratade.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 202, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket och person 358, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p609 ft14">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.6.9</SPAN><SPAN class="ft64">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">I detta avsnitt kommenteras vilka intervjupersonerna pekat ut som ansvariga för otillräcklig omvårdnad, otillräcklig tillsyn samt otill- räcklig skolgång.</P>
<P class="p68 ft29">Otillräcklig omvårdnad</P>
<P class="p65 ft7">Det är 308 personer (76 procent) som har rapporterat om otillräck- lig omvårdnad.</P>
<P class="p66 ft7">Vanvården har framförallt rapporterats från fosterhem. Därför har fosterföräldrar rapporterats som ansvariga för det mesta av den otillräckliga omvårdnaden som intervjupersonerna fick utstå. Kvin- nor har rapporterat fostermödrar som ansvariga i större utsträck- ning än män. Män har rapporterat fosterfäder och fostermödrar som ansvariga ungefär lika ofta.</P>
<P class="p66 ft7">Institutionspersonal och föreståndare finns också med som utpekade som ansvariga.</P>
<P class="p102 ft7">Särskilt anmärkningsvärt är att tjänstemän i social barnavård har rapporterats som ansvariga i 17 beskrivningar och förtroendevald i social barnavård har utpekats som ansvariga för otillräcklig omvårdnad i 2 beskrivningar. De har nekat/förhindrat barn vård, tandläkarvård eller medicinering; gett barn otillräckliga, smutsiga eller avvikande kläder; de har placerat barn där det förekom missbruk, krimi- nalitet, psykisk sjukdom; ignorerat barnen; tillåtit bristande hygien, inte ingripit när barn skadat sig själv eller försökt begå självmord. Kvinnor har rapporterat representanter för den sociala barnavården som ansvariga i fler fall än män.</P>
<P class="p610 ft11">Charlotta blev under tiden hos fosterfamiljen allvarligt skadad i en bil- olycka. Hennes tänder blev till stora delar helt utslagna. Foster- mamman och barnavården tyckte att det ”räckte” med att hon fick lös- tänder. På grund av olyckan har Charlotta haft problem med sina tänder långt upp i vuxen ålder. <SPAN class="ft131">Ur referat person 308, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft29">Otillräcklig tillsyn</P>
<P class="p65 ft8">Det är 107 personer (26 procent) som har rapporterat om otillräck- lig tillsyn. Otillräcklig tillsyn har rapporterats både från insti- tutioner och från fosterhem. De utpekade förövarna sprider sig</P>
<P class="p397 ft14">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">därmed ganska jämnt mellan fostermödrar, fosterfäder och insti- tutionspersonal. Representanter för den sociala barnavården har rapporterats som ansvariga i 12 beskrivningar av otillräcklig tillsyn. De har då angetts som ansvariga för att intervjupersonerna vistades i farliga miljöer eller levde helt utan vuxenomsorg men framförallt för att de inte ingrep trots att de kände till att barn var i fara.</P>
<P class="p595 ft11">Hannas pojkvän var välkänd hos socialen. Enligt henne visste de också om att hon missbrukade och hon tycker det är konstigt att de inte rea- gerade. ”Det tycker jag är vanvård, att man låter det ske.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 358, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Otillräcklig skolgång</P>
<P class="p106 ft7">180 personer (45 procent) har rapporterat om otillräcklig skolgång. Då mobbing har angetts som en av de främsta orsakerna till otillräcklig skolgång finns många barn med bland förövarna. I 48 beskrivningar är skolpersonal förövare. De har underlåtit att hindra mobbingen eller själva mobbat barnen.</P>
<P class="p612 ft11">Jane berättar om sin skollärarinna. ”Hon tyckte att barnhemsungar var horungar, tattarungar, man blev särbehandlad och mobbad i skolan”.</P>
<P class="p137 ft131">Ur referat person 1225, kvinna född på <NOBR>1940-talet,</NOBR> resandefolket.</P>
<P class="p390 ft7">I övrigt är det fosterföräldrar som främst har rapporterats som ansvariga. De har framförallt tvingat intervjupersonerna att arbeta så mycket att de inte hann läsa läxor eller underlåtit att hjälpa till med läxläsningen.</P>
<P class="p78 ft29">7.6.10 Kommentar</P>
<P class="p106 ft7">Nästan alla intervjupersoner har berättat att de utsattes för någon typ av försummelse under sin tid inom den sociala barnavården. Oavsett tidsperiod har försummelse varit en genomgående vanvård för över 80 procent av de intervjuade i delrapporten.</P>
<P class="p16 ft7">Att placerade barn inte fått en rimlig standard beträffande hygien och läkarvård, mat, kläder och boende samt av olika anledningar varit tvungna att försumma skolgången, är vanvård som konstant genom- syrar barnens tillvaro och välbefinnande. Att ständigt vara hungrig, att hela tiden vara smutsig eller gå i trasiga kläder, att vara tvungen att sova på vinden utan värme, att inte få läkarvård vid behov eller</P>
<P class="p408 ft14">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">vara tvungen att jobba på gården istället för att ägna sig åt skol- arbete, har snarare varit regel än undantag för de personer som utredningen träffat.</P>
<P class="p66 ft7">Utöver ovanstående kategorier av försummelse har det i inter- vjupersonernas berättelser framkommit åtskilligt fler varianter. Så många som 113 personer beskriver saknaden av känslomässigt engagemang och närhet från sina vårdare. ”Ett kärlekslöst hem” är en återkommande beskrivning av hur intervjupersonerna upplevt fosterföräldrarna. Nästan en fjärdedel av intervjupersonerna har uppgett att de blev mobbade utan att någon vuxen ingrep. Från- varon av de vuxnas agerande då barn befunnit sig i fara har även i andra sammanhang varit anmärkningsvärt.</P>
<P class="p613 ft14">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">7.7</SPAN><SPAN class="ft56">Fysiskt våld med tillhygge</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Här redovisas först vanvårdskategorin fysiskt våld med tillhygge. I nästa avsnitt följer en redovisning av övrigt fysiskt våld. Frågan varför det är meningsfullt att redovisa våld mot barn under två kategorier, <SPAN class="ft38">våld med tillhygge </SPAN>och <SPAN class="ft38">övrigt fysiskt våld </SPAN>är förstås befogad. Idén om ”våld som våld” har sitt berättigande.</P>
<P class="p16 ft7">Inledningsvis, när vanvårdskategorierna konstruerades och defi- nierades fanns i utredningen en föreställning om att våld med till- hygge riktat mot ett barn i någon mening skulle vara ”värre”, grym- mare och mer brutalt än våld utan tillhygge. Vid resultatsamman- ställningen, efter att ha tagit del av intervjupersonernas berättelser, förstår vi att så inte varit fallet. Det våld som beskrivs under respektive kategori är i högsta grad jämförbart, ur barnets perspektiv.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definition</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt våld riktat mot barnets kropp där förövaren antingen höll i det tillhygge som användes för att utöva våldet, kastade föremål mot barnet, band barnet eller besköt barnet.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft64">Sammanfattning, fysiskt våld med tillhygge</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Fysiskt våld med tillhygge har rapporterats från såväl fosterhem som från institutioner, mer frekvent i fosterhem.</P>
<P class="p17 ft7">Nästan hälften av de intervjuade har uppgett att de blivit slagna med tillhygge. Det föreligger ingen avgörande skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Detta gäller även för gruppen som tillhör en etnisk minoritet eller har utländsk bakgrund. De har inte varit mer drabbade än resten av intervjupersonerna.</P>
<P class="p15 ft8">Cirka hundratalet tillhyggen har använts. De vanligast förekom- mande är ris, livrem, mattpiska, käpp, sopkvast, vedträ, piska.</P>
<P class="p13 ft7">Utpekade förövare har främst varit fosterhemsföräldrar, insti- tutionspersonal, fostersyskon och skolpersonal. Fysiskt våld med tillhygge har rapporterats i högre utsträckning före 1960 än efter.</P>
<P class="p89 ft7">Fysiskt våld med tillhygge kan grovt delas in i tre kategorier: Våld i uppfostrande syfte, våld i affekt och sadistiskt våld.</P>
<P class="p450 ft14">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.3</SPAN><SPAN class="ft64">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">197 personer av 404 har berättat att de utsattes för våld med till- hygge. Det innebär att 49 procent av de intervjuade har blivit utsatta för våld med tillhygge under sina placeringar.</P>
<P class="p85 ft7">I fråga om kön och etnicitet har vi inte sett några betydelsefulla skillnader.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.4</SPAN><SPAN class="ft64">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Fysiskt våld med tillhygge är vanligare i äldre intervjupersoners berättelser än i yngre2.</P>
<P class="p66 ft7">Det drabbade fem av de sex intervjupersoner som var födda under <NOBR>1920-talet.</NOBR> Omkring hälften av de intervjupersoner som är födda på <NOBR>1930-talet</NOBR> och på <NOBR>1950-talet</NOBR> har blivit utsatta för våld med tillhygge under sina placeringar. Så många som 60 procent av inter- vjupersonerna som är födda på <NOBR>1940-talet</NOBR> har uppgett att de utsatts för våld med tillhygge. Omkring en tredjedel av sextiotalisterna (35 procent) och sjuttiotalisterna (31 procent) har vittnat om fysiskt våld med tillhygge. Ingen av de två intervjupersoner som är födda på <NOBR>1980-talet</NOBR> har uppgett att de utsattes för fysiskt våld med till- hygge.</P>
<P class="p614 ft7">Här följer två exempel på våld med tillhygge. De är från <NOBR>1940-talet,</NOBR> respektive <NOBR>1960-talet,</NOBR> men skulle ha kunna vara hämtade både före och efter de decennierna. I fallet från <NOBR>1940-talet</NOBR> kan också den etniska bakgrunden ha haft betydelse.</P>
<P class="p572 ft11">Fosterfadern band även Åke för att han inte skulle kunna springa iväg när det var dags för stryk. Han blev fastbunden i en bjälke och piskad med hästpiska. Fosterfadern skulle slå Åke svensk och kallade honom för tattardjävel. Fosterfadern drog igång jordbruksmaskiner som skulle dränka ljuden från misshandeln. Fostermodern vädjade till sin man att sluta slå Åke, men då fick hon själv stryk. Misshandeln av Åke upp- repade sig minst en gång i veckan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 138, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p615 ft8">Lena svarar på frågan från intervjuarna vad hon särskilt minns från fosterhemmet.</P>
<P class="p616 ft11">”Att hon slog mig varje dag. Det var Karin (fostermodern) som slog mig varje dag med en mattpiskare i plast.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 434, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p549 ft14">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.5</SPAN><SPAN class="ft64">Olika typer av våld med tillhygge</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Till fysiskt våld med tillhygge räknas situationer där barn har blivit slagna med tillhyggen, fastbundna, beskjutna eller fått saker kastade på sig.</P>
<P class="p16 ft7">Nära hälften av alla intervjuade (47 procent) har blivit slagna med till- hygge någon gång under sina placeringar. Andelen män som drab- bats (50 procent) är något större än andelen kvinnor (44 procent). 20 personer har berättat att de blev fastbundna (5 procent av alla intervjuade). Två kvinnor har berättat att de blev beskjutna och nio personer har uppgett att de har fått saker kastade på sig.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.6</SPAN><SPAN class="ft64">Våld med tillhygge i fosterhem och institution</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">Fysiskt våld med tillhygge har förekommit i fosterhem och på institution. Den här typen av vanvård har enligt intervjuper- sonernas berättelser varit vanligare i fosterhem än på institution.</P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.7</SPAN><SPAN class="ft64">Vilka tillhyggen användes att slå med?</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Det är 189 personer (47 procent) som har berättat om att de har blivit slagna med tillhyggen. Många av dem har uppgett flera olika tillhyggen som de blev slagna med. Intervjupersonerna har berättat att de som barn blev slagna med allt från livremmar och olika slags piskor till diverse jordbruksredskap. I vissa fall har tillhyggena preparerats för att göra så stor skada som möjligt. Mattpiska med nålar i skaftet, liksom ris doppat i saltlake, planka med spik, kokt bogserlina med knutar, är exempel på detta.</P>
<P class="p16 ft7">Det vanligaste tillhygget har varit ris. Därnäst följer livrem, matt- piska, käpp, sopkvast, vedträ och piska, ridpiska etc.</P>
<P class="p13 ft8">I de följande utdragen ur intervjuer berättar två personer om vilka tillhyggen som användes vid misshandeln.</P>
<P class="p13 ft7">I Virpis fall användes flera tillhyggen. Hon beskriver foster- modern som psykiskt sjuk. Virpi vet inte varför hon blev straffad.</P>
<P class="p400 ft11">”Hon hade en bok där hon skrev upp allt jag gjorde och gav mig straff.” Fostermodern slog Virpi med vått björkris, livrem, strigel<A href="#page_185"><SPAN class="ft89">8</SPAN></A>, mattpiska och käppar, oftast på rygg och ben men ibland även i huvudet. Fostermodern slog även Virpi med knytnävarna. Detta skedde regelbundet. Fostermodern stack även Virpi med knappnålar</P>
<P class="p8 ft35"><SPAN class="ft39">8 </SPAN>En strigel är en läderrem som användes till att slipa rakknivar.</P>
<P class="p357 ft14">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">och säkerhetsnålar i benen som hon alltid hade i beredskap i kjortel- fållen. Det skedde flera gånger i veckan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 463, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p143 ft7">Gunnars fosterfar brukade slå honom med en kvast. Det hände ungefär en gång i månaden. Det hade börjat med en kvast och när den gick sönder fortsatte det med en gren som var tjockare och kvistigare än kvasten. I referatet beskrivs detta.</P>
<P class="p572 ft11">Det gjorde ännu mer ont att få slag med grenen. Gunnar brukade skyla ansiktet med armen och har fått hela armen förstörd av slagen. Han har fått en knoge sönderslagen, handleden förstörd och armbågen krossad. En gång träffade kvasten Gunnar i pannan. Han har fort- farande ärr efter detta. Han fick söka läkarvård för misshandeln vid 18 års ålder, men sa aldrig att skadorna berodde på att fosterfadern hade slagit honom. <SPAN class="ft131">Ur referat person 382 , man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p617 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.8</SPAN><SPAN class="ft64">Fastbunden</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Det är 20 personer har berättat om att de blivit fastbundna på olika sätt. 10 personer har preciserat hur de blev fastbundna. Sex av dem hölls fastbundna med ett band eller bälte i sängen, vilket enbart förekom på institution. En hölls fastbunden med munkavle. En person uppger att hon blev lagd i tvångströja och en person har berättat om hur hon blev fastbunden och lagd bland myror. Slutligen har en man berättat om att han blev fastbunden och sedan fick kroppen utdragen.</P>
<P class="p618 ft7">Det finns flera nyanser av vanvårdskategorin <SPAN class="ft38">fastbunden</SPAN>. Sam- mantaget gäller att det är intervjupersonernas beskrivning av sin upp- levelse av att på det ena eller andra sättet vara fjättrad som har varit avgör- ande för utredningens beslut att registrera det som vanvård eller inte. En del intervjupersoner har berättat om att de på olika sätt varit fastbundna vid sina sängar, antingen som straff, eller för att de har varit oroliga, för att de inte ska falla ur, för att de hade eksem som de inte skulle riva på.</P>
<P class="p199 ft8">I det följande återges några berättelser från personer som har varit fastbundna. I Elisabeths fall har det handlat om sadistisk, mer tortyrliknande vanvård.</P>
<P class="p515 ft11">Det hände att fosterfadern band Elisabeth vid ett träd i skogen bland en massa myror om han var missnöjd med henne. Där kunde hon få stanna en hel natt. <SPAN class="ft131">Ur referat person 215, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p619 ft14">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">Erik har berättat att han i många år under sin uppväxt blev fast- bunden i hundens löplina ute på gården.</P>
<P class="p265 ft11">Den räckte inte till gungan eller till kranen med vatten i köket. Om Erik var ensam med fostermodern kunde han få leka fritt, men så snart fosterfadern kom hem fästes han vid löplinan. Om fostermodern hade släppt lös Erik blev hon misshandlad av fosterfadern. Erik berättar att han långt upp i tonåren släppte hundar fria om han såg att de var kopp- lade i en löplina. <SPAN class="ft131">Ur referat person 495, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p298 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.9</SPAN><SPAN class="ft64">Barn som utsatts för livsfara</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Två kvinnor har berättat om att de har blivit beskjutna med vapen. En av dem blev beskjuten med luftgevär. Den andra kvinnan blev beskjuten med ett hagelgevär. Båda dessa händelser inträffade i fosterhem.</P>
<P class="p16 ft7">Att bli skjuten efter med hagelbössa utgör som van- vårdskategori ett <SPAN class="ft38">extremt undantag</SPAN>. Kvinnan har berättat att hon var livrädd för fosterfaderns vapen som ofta stod framme.</P>
<P class="p13 ft7">Utöver de två personer som berättat att de blivit beskjutna har flera intervjupersoner berättat att de utsatts för livsfara. De andra beskrivningarna finns i avsnitten Tvång, regler och straff, Fysiskt våld med tillhygge och Övrigt fysiskt våld.</P>
<P class="p15 ft7">Några personer har berättat att de blivit sparkade i huvudet, utsatts för kvävningsförsök som inte upphörde förrän det började svartna för ögonen, fått huvudet nedsänkt i toalett eller vattenfyllt kar.</P>
<P class="p462 ft7">Andra har beskrivit att de blivit kastade in i element, betong- väggar och ner för trappor. Ytterligare andra har berättat att våldet slutade med att de svimmade eller blev liggande i flera dagar upp till ett par veckor för att såren skulle läka.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.10</SPAN><SPAN class="ft141">Fått saker kastade på sig</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Nio personer har berättat att saker har kastats mot dem. Exempel på vad som har kastats är bajsblöja, nyckelknippa, tallrikar och stolar. Åtta av de nio utsattes för denna vanvård i fosterhem.</P>
<P class="p89 ft7">Att kasta föremål efter någon oavsett om det träffar eller inte är i detta material undantagslöst förenat med stark affekt och verkar i intervjupersonernas berättelser många gånger ha handlat om okon-</P>
<P class="p620 ft14">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">trollerade impulsgenombrott från den utpekade förövarnas sida snarare än planerade bestraffningar. Denna typ av våld har regel- mässigt varit förenat också med annan typ av våld, slag, ned- sättande omdömen, hot etc.</P>
<P class="p93 ft7">Barbro och <NOBR>Gun-Britt</NOBR> berättar i det följande om hur de fått föremål kastade mot sig. Barbro misshandlades av både av en fosterbror som var i <NOBR>30-årsåldern</NOBR> och av fostermodern. När fostermodern inte orkade längre tog fosterbrodern vid.</P>
<P class="p572 ft11">Han slog henne och kastade henne in i väggar och skåp, precis som fostermodern gjorde. ”Jag flög som en vante.” Han slog med öppen och knuten hand. ”Ibland använde han tillhyggen, till exempel skor, som han kastade på mig.” Men, berättar Barbro, "Fostermodern bara njöt av detta.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 483, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p376 ft7"><NOBR>Gun-Britt</NOBR> berättar att fostermodern brukade slå henne men ibland även kasta föremål på henne;</P>
<P class="p514 ft11">När hon inte åt upp maten slängde fostermodern tallrikar i ansiktet på henne. Om de gick sönder sa hon till fosterfadern att det var Gun- Britt som hade haft sönder dem och så fick hon stryk igen. Foster- fadern använde livrem. Då fick <NOBR>Gun-Britt</NOBR> ta av sig kläderna medan han slog henne. Det hände att hon svimmande av smärtan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 197, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p621 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.11</SPAN><SPAN class="ft141">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p227 ft8">Det är 197 personer som har berättat om att de utsattes för våld med tillhygge.</P>
<P class="p103 ft7">Förövarna i de flesta fall av våld med tillhygge har rapporterats vara fosterfäder, men även fostermödrar förekommer.</P>
<P class="p84 ft7">Det finns en tydlig skillnad mellan vem som har utsatt flickor respektive pojkar. De <SPAN class="ft38">kvinnor </SPAN>som har uppgett att de utsattes för våld med tillhygge som barn har främst angett <SPAN class="ft38">fostermödrar </SPAN>som för- övare. De <SPAN class="ft38">män </SPAN>som har berättat om våld med tillhygge har främst angett <SPAN class="ft38">fosterfäder </SPAN>som förövare.</P>
<P class="p85 ft7">På institutioner har det mesta våld med tillhygge utövats av <SPAN class="ft38">institutionspersonal</SPAN>. Men även föreståndare eller chefer förekom- mer som förövare i intervjupersonernas berättelser. Så här berättar en person från en institutionsplacering:</P>
<P class="p622 ft11">De värsta minnena har Krister från barnhemmet. Det var fruktansvärt. Han fick stryk varannan dag, alla fick det, ofta med en käpp eller en</P>
<P class="p623 ft14">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">kratta, rakt över ryggen. Föreståndaren var en envåldshärskare, enligt Krister. Ingen annan i personalen vågade protestera eller göra något mot honom. <SPAN class="ft131">Ur referat person 63, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa</SPAN>.</P>
<P class="p624 ft9"><SPAN class="ft9">7.7.12</SPAN><SPAN class="ft141">Kommentar</SPAN></P>
<P class="p214 ft8">Bruket av tillhyggen för att utöva fysiskt våld mot barn kan förstås på flera sätt.</P>
<P class="p17 ft7">Tillhygget kan ges en rent <SPAN class="ft38">instrumentell funktion</SPAN>, att öka för- övarens räckvidd, kraften och effektiviteten i det våld som ska utövas. Därmed ökas också smärtan, hotet, rädslan och skräcken hos den som drabbas.</P>
<P class="p15 ft7">Bruket av ett visst tillhygge kan också ges en <SPAN class="ft38">symbolisk funktion</SPAN>. Låter man pinoredskapet, riset eller spiskroken hänga framme, vilket flera berättat om, utgör det en ständig påminnelse om vad som väntar den som faller i onåd.</P>
<P class="p89 ft7">Vissa bestraffningar som intervjupersonerna berättar om kan också <SPAN class="ft38">ritualiseras </SPAN>effektivare med hjälp av tillhyggen, liksom för- nedringen. Att själv få gå ut och hämta riset är exempel på en sådan förnedring, liksom att tvingas tacka och niga för den som utdelar bestraffningen.</P>
<P class="p462 ft7">Sammantaget gäller att oavsett hur våld med tillhygge gått till, vid vilken tidpunkt eller med vilka avsikter det utövats, har det stått i strid mot anvisningar från den ansvariga tillsynsmyndigheten. Det har ofta utövats i strid med gällande lagstiftning på området, råd- ande rättsuppfattning, normer och värderingar om barns fostran.</P>
<P class="p108 ft29">Våldet kan delas in i tre grupper</P>
<P class="p90 ft7">Efter att ha tagit del av intervjupersonernas berättelser kan ett mönster skönjas.</P>
<P class="p15 ft7">Det våld som intervjupersonerna berättar att de har blivit utsatta för som barn kan grovt delas in i tre grupper. Detta gäller för övrigt också kategorin övrigt fysiskt våld som beskrivs i nästa avsnitt. Det är våldet mot barnet som är indelat i dessa tre grupper, inte de utpekade förövarna.</P>
<P class="p625 ft14">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Våld i uppfostrande syfte</P>
<P class="p69 ft7">I kapitlet Vanvård ur ett historiskt perspektiv beskrivs hur våld i uppfostrande syfte under lång tid haft stöd i en allmän rättsuppfattning, förutsatt att det tillgripits som sista utväg, inte utdelats i affekt, inte orsakat synliga skador samt syftat till barnets bättring. Men redan 1948 förbjöd Socialstyrelsen detta våld i institutionerna och efter 1979 finns det ett totalförbud i landet mot aga.</P>
<P class="p481 ft7">Våld i uppfostringssyfte har precis som mer sadistiskt präglat våld mot barn innehållit inslag av planerad förnedring och beskrivs ibland, som svart pedagogik.<A href="#page_190"><SPAN class="ft30">9</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft8">I det följande återges tre exempel på våld i uppfostringssyfte som två kvinnor och man berättat att de blivit utsatta för.</P>
<P class="p626 ft11">Först skulle Boel gå till skogen och plocka björkris. Sedan skulle hon lägga sig på föreståndarens knä med neddragna byxor och sedan slog föreståndaren henne upprepade gånger. Efteråt skulle Boel niga och tacka föreståndaren. Gjorde hon inte detta blev hon straffad på nytt.</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 44, kvinna född på <NOBR>1950-talet<SPAN class="ft11">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p592 ft103">Riset hängde både i deras sovrum och på spiselkransen som ett hot. <SPAN class="ft142">Ur referat person 592, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p602 ft11">”En vanlig bestraffning var att dom smällde en på fingrarna med rågummiband eller lyfte en i öronen, eller vanliga örfilar, om man hade gjort något bus. Det var rektorn som var värst”. Rektorn slog Sven med en gummislang över ryggen. Han fick ligga på magen i 14 dagar med sår över hela ryggen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 74, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft38">Våld i affekt</P>
<P class="p65 ft7">Våld i affekt avser oplanerat våld, där förövaren i intervju- personernas berättelser drabbats av ett mer eller mindre okontrol- lerat raseri. Detta har ibland skett i samband med berusning. Den utpekade förövaren har misshandlat barnet, med eller utan till- hygge, ibland även utan synbar anledning, åtminstone ur barnets perspektiv.</P>
<P class="p627 ft52"><SPAN class="ft39">9 </SPAN><SPAN class="ft35">Miller, Alice, </SPAN>Det självutplånande barnet och sökandet efter en äkta identitet<SPAN class="ft35">, Omarb. och utök. [uppl.], Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1995.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft7">Börje blev utsatt för fosterfaderns okontrollerade raseri när han misslyckades med mjölkningen.</P>
<P class="p629 ft11">En gång blev Börje slagen med gummislangen till en mjölkmaskin i nacken. Den har rör i båda ändar av koppar. Börje blev så illa slagen att han var hemma från skolan i tre veckor. Då försökte barnavårds- mannen kontrollera hemmet, men fosterföräldrarna ljög för henne och hon fick inte komma in. <SPAN class="ft131">Ur referat person 359, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft38">Sadistiskt våld</P>
<P class="p90 ft7">Sadistiskt våld utgörs i intervjupersonernas berättelser av våld som vi menar utövas på ett utstuderat och planerat sätt, för att åstad- komma största möjliga fysiska skada eller så effektivt som möjligt förödmjuka och förnedra barnet.</P>
<P class="p117 ft7">Ritualer och tillhyggen utgör en typisk inramning för det sad- istiska våldet.</P>
<P class="p15 ft7">I det följande beskriver Jocke, Malena och Bengt hur det var för dem. Det sadistiska våldet kan även vara riktat emot barnets kön, som i Malenas fall.</P>
<P class="p400 ft11">En gång när Malena satt i isoleringsrummet kom föreståndarinnan in och sa att hon skulle ta tempen på Malena. ”Hon stack termometern med all kraft upp i underlivet.”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 332, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p630 ft11">Det var alltid fosterfadern som slog honom och det var alltid stryk med en särskild ritual. Fosterfadern tog alltid på sig en svart handske på den hand som höll i mattpiskaren innan han slog Jocke. Foster- fadern hade ibland en närmast ursäktande förklaring till varför han skulle slå, ”det gör ont att behöva slå dig på din namnsdag.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 804, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p608 ft11">Bengt berättar att han fick gå upp i skogen och plocka riset själv. Före- ståndaren drog av bladen så att det skulle göra ondare. Sedan fick man gå in i klädförrådet, klä av sig på underkroppen och föreståndaren slog tills man var röd. Bengt berättar att föreståndaren alltid hade vit fradga i mungiporna efter att han hade piskat en elev. <SPAN class="ft131">Ur referat person 244, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p631 ft14">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">7.8</SPAN><SPAN class="ft56">Övrigt fysiskt våld</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definition</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt våld riktat mot bar- nets kropp <SPAN class="ft38">utan tillhygge </SPAN>som kunde innebära; slagen med öppen eller knuten hand, sparkad/trampad/knäad, knuffad/kastad, ska- kad/fasthållen, nedtryckt, lyft/dragen, skallad, nypt, bespottad, kvävd, bränd, dränkt, skållad, kyld, biten, urinerad på, riven, skrub- bad blodig.</P>
<P class="p283 ft7">Barn jagad med bil, hund som hetsades mot barn, barn som tvingades skada sig själv med exempelvis rakblad, är gränsfall men betraktas inte i detta sammanhang som <SPAN class="ft38">våld med tillhygge </SPAN>och faller således under denna kategori, <SPAN class="ft38">övrigt fysiskt våld</SPAN>.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.2</SPAN><SPAN class="ft64">Sammanfattning, övrigt fysiskt våld</SPAN></P>
<P class="p300 ft7">Drygt tre fjärdedelar av intervjupersonerna uppger att de varit utsatta för</P>
<P class="p36 ft38">övrigt fysiskt våld<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Det föreligger ingen över- eller underrepresentation med avseende på kön eller etnicitet.</P>
<P class="p66 ft7">Övrigt fysiskt våld rapporteras från samtliga decennier som kartläggningen omfattar med viss stigande tendens för inter- vjupersoner födda under <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p102 ft7">Den mest förekommande formen av övrigt fysiskt våld utgörs av slag med öppen hand i ansiktet, s.k. örfil, därefter lyft eller dragen, slagen med knuten hand, knuffad kastad, sparkad/trampad, nypt.</P>
<P class="p103 ft7">Övrigt fysiskt våld har rapporterats från såväl fosterhem som från institution, med någon övervikt för fosterhem. Fosterföräldrar och institutionspersonal har pekats ut som förövare i de allra flesta beskrivna situationerna.</P>
<P class="p93 ft8">I några fall har intervjupersonerna berättat om övrigt fysiskt våld som varit förenat med livsfara, exempelvis sparkar mot huvudet och kvävningsförsök.</P>
<P class="p31 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.3</SPAN><SPAN class="ft64">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">Det är 306 personer av de 404 intervjuade som har berättat att de drabbats av övrigt fysiskt våld. Det innebär att 76 procent har rap- porterat om denna vanvård.</P>
<P class="p82 ft14">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Det finns inte några signifikanta skillnader i fråga om kön och etnicitet när det gäller intervjupersoner som berättat att de utsatts för övrigt fysiskt våld. Däremot har män rapporterat om att de blivit slagna med knuten näve och duschade/badade med kallt vatten i större utsträckning än kvinnor. Dessutom har 6 män berättat att de varit med om att vuxna uppmanat barn till våld. Ingen kvinna har berättat om detta.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.4</SPAN><SPAN class="ft64">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Andelen intervjupersoner som berättar om att de blivit utsatta för övrigt fysiskt våld varierar från 67 procent bland dem som är födda under <NOBR>1930-talet</NOBR> till 88 procent bland dem som är födda under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Det är således flertalet intervjuade från de olika decen- nierna som uppgett att de varit utsatta för övrigt fysiskt våld. Inter- vjupersonernas rapportering om övrigt fysiskt våld har varit störst i gruppen född under <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.5</SPAN><SPAN class="ft64">Beskrivning av övrigt fysiskt våld</SPAN></P>
<P class="p632 ft29">Olika typer av övrigt fysiskt våld</P>
<P class="p61 ft7">I den följande tabellen listas alla typer av övrigt fysiskt våld som intervjupersonerna har berättat om. Tabellen visar hur många per- soner som rapporterat om övrigt fysiskt våld men säger inget om hur ofta våldet drabbat dem.</P>
<P class="p633 ft14">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<P class="p4 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat SOU 2009:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112">Tabell 7.9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td137"><P class="p634 ft123">Antal personer som berättat om övrigt fysiskt våld</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr42 td138"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td139"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td122"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td118"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td140"><P class="p28 ft112">Typ av fysiskt våld</P></TD>
<TD class="tr30 td141"><P class="p635 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p636 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p503 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td138"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td139"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td140"><P class="p28 ft112">Slagen med öppen hand</P></TD>
<TD class="tr30 td141"><P class="p605 ft112">120</P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p598 ft112">99</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p605 ft112">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft132">Lyft eller dragen</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">61</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">41</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td140"><P class="p28 ft112">Slagen med knuten hand</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p605 ft112">29</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p598 ft112">41</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p605 ft112">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft123">Knuffad/kastad</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">27</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">18</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Sparkad/trampad</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p28 ft112">Nypt</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p605 ft112">21</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p598 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p605 ft112">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Dusch/bad med kallt vatten</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">12</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112">Fasthållen</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td140"><P class="p28 ft112">Utsatt för pennalism</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p598 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p605 ft112">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Omruskad eller skakad</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Bränd eller skållad m avsikt</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p28 ft112">Spottad på</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p598 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p605 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft143">Kvävningsförsök</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Huvudet nedsänkt i toalett/kar/dike</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td140"><P class="p28 ft112">Vuxna uppmanade barn till våld</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p605 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p598 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p605 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p28 ft112">Nersmetad med gödsel/avföring etc.</P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112">Biten</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p605 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p598 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p605 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td138"><P class="p28 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p598 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p598 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p605 ft112">404</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft7">I tabellen redovisas övrigt fysiskt våld som drabbat minst fyra intervjupersoner. Den vanligaste rapporteringen av övrigt fysiskt våld är slagen med öppen hand och därefter de som berättat om att de blivit lyfta eller dragna. Flera av de 102 personer som har berättat om att bli lyft eller dragen har rapporterat att detta våld drabbade dem på flera olika sätt. 93 personer har uppgett att de blivit lyfta eller dragna i håret, 29 i öronen, 11 i armarna och två personer i könsorganen.</P>
<P class="p85 ft7">Så här berättar Gunilla om hur hon i sin tid i fosterhem utsattes för övrigt fysiskt våld:</P>
<P class="p572 ft11">Gunilla berättar att hon växte upp i ett fosterhem där hennes foster- pappa regelbundet slog henne med öppen hand på stjärten och drog henne i öronen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 267, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p638 ft7">Det är 70 personer som har berättat att de blivit slagna med knuten näve.</P>
<P class="p639 ft7">Att bli <SPAN class="ft38">knuffad eller kastad </SPAN>har rapporterats av sammanlagt 45 per- soner. Vanligast är knuffad/kastad <SPAN class="ft38">mot element eller vägg</SPAN>. Därnäst</P>
<P class="p611 ft14">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">följer knuffad/kastad <SPAN class="ft38">nerför trappa</SPAN>. En annan form av våld, som rapporterats är att bli <SPAN class="ft38">kastad upp i luften för att falla fritt mot mark eller golv</SPAN>.</P>
<P class="p15 ft7">Det är 6 personer som har berättat att de utsatts för kvävnings- försök. Två har berättat att de utsattes för detta många gånger. Caroline beskriver en sådan händelse.</P>
<P class="p400 ft11">Caroline berättar att hon låg i en säng med metallfjäderresår i botten. Den gnisslade och rasslade när hon vände sig i den. Detta irriterade sig fosterfadern på och kom in hennes rum om kvällarna och nätterna och la handen för Carolines mun och näsa så hon inte kunde andas. Inte förrän hennes fäktande och sparkande efter luft hade upphört och det började svartna för ögonen tog han bort handen och sa åt henne att hon inte fick väsnas så att han inte kunde sova. <SPAN class="ft131">Ur referat person 159, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p640 ft7">Utöver det som redovisas i den föregående tabellen har intervjuper- sonerna berättat om att de blivit; lyfta/hållna utanför fönster, skallade, rivna, fått huvudet nedtryckt i spyor, hällts urin på eller kissats på och tvingats att skära sig själv med rakblad.</P>
<P class="p509 ft11">Per berättar att hans fostermamma straffade honom på olika sätt. Flera gånger tvingade hon honom att skära sig i sina fingrar med ett rakblad. Fostermamman stod samtidigt bredvid och kontrollerade att det kom blod. <SPAN class="ft131">Ur referat person 186, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket</SPAN>.</P>
<P class="p223 ft7">Två personer har berättat att de blivit skrubbade blodiga med rot- borste och två har berättat att de tvingats till abort utan bedövning.</P>
<P class="p400 ft11">Karin utsattes för sexuella övergrepp av sin fosterpappa. Hon blev gra- vid i unga tonår. Hon förstod inte själv att hon var gravid och gravidi- teten gick så långt att socialstyrelsen fick ta beslut om abort. När hon väl var på sjukhuset visste Karin fortfarande inte varför hon var där. Hon blev nekad smärtstillande från personalen med orden ”Det ska kännas av att man dödar ett barn.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 191, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p641 ft7">Andra har berättat om att de fått huvudet nedtryckt i mat, tvingats springa framför en bil, blivit jagade, tvingats rida och bli avkastad, varit utsatt för simundervisning med våldsinslag samt att en hund hetsades att bita intervjupersonen.</P>
<P class="p595 ft11">Gunnar har berättat att han var placerad på en institution i flera år. Vid ett tillfälle rymde han. När han senare greps av personalen tvingade de honom att springa framför deras bil. <SPAN class="ft131">Ur referat person 329, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p642 ft14">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Flera intervjupersoner har också berättat att de blivit tvångsmedi- cinerade som barn, ofta med lugnande medel.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.6</SPAN><SPAN class="ft64">Övrigt fysiskt våld i fosterhem och på institution</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Övrigt fysiskt våld har förekommit vid fosterhem och insti- tutioner. 225 personer har berättat om övrigt fysiskt våld i foster- hem och 127 personer från institution.</P>
<P class="p93 ft7">Övrigt fysiskt våld har främst rapporterats från fosterhem, men några former har utmärkt sig som ”institutionsvåld”, nämligen duschad/badad i kallt vatten och pennalism. Per berättar om sin tid i ett barnhem:</P>
<P class="p591 ft11">Ett vanligt straff var att han skulle gå tio gånger genom en kall dusch. ”Vi skulle lära oss att veta hut”, berättar Per. Han sa också att en åter- kommande kommentar från personalen, efter att han blivit bestraffad var ”Nu är du inte så tuff längre.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 204, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p638 ft7">Gunnar berättar att han utsattes för pennalism flera gånger efter det att han rymt.</P>
<P class="p572 ft11">Gunnar rymde från barnhemmet flera gånger. Varje gång råkade han ut för olika typer av straff. Bland annat uppmanade föreståndaren andra pojkarna att slå Gunnar. Efter att de misshandlat Gunnar berättade pojkarna att de inte hade velat slå honom men att föreståndaren hade sagt: ”Om ni inte får ordning på den där tattaren får ni aldrig mer per- mission.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 138, man, född på 1940 talet, resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p617 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.7</SPAN><SPAN class="ft64">Var på kroppen blev barnen slagna?</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Utredarna har frågat intervjupersonerna var på kroppen de har blivit slagna. Här följer en redovisning av detta. Det vanligaste när det gäller <SPAN class="ft38">slagen med knuten hand </SPAN>är slag <SPAN class="ft38">mot huvudet</SPAN>. Därnäst följer slag <SPAN class="ft38">mot bålen</SPAN>.</P>
<P class="p572 ft11">Martin berättar att det var vanligt med våld från personalen på barn- hemmet. ”En gång när han gick hem själv från skolan fick han stryk för det av personalen. Det var vanligt med kraftiga örfilar, att de slet i håret och ryckte i öronen.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 144, man född på 1950- talet.</SPAN></P>
<P class="p643 ft14">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">När det gäller <SPAN class="ft38">sparkad</SPAN>, <SPAN class="ft38">trampad</SPAN>, <SPAN class="ft38">knäad </SPAN>förekommer också upp- gifter om att detta riktats <SPAN class="ft38">mot huvudet</SPAN>. Annars har detta våld rap- porterats vanligtvis riktat <SPAN class="ft38">mot bålen</SPAN>. Några intervjupersoner har berättat att de svimmat av under det våld som deras fosterföräldrar utsatte dem för. Den här mannen berättar att han ofta blev slagen och misshandlad i fosterhemmet av fostermodern.</P>
<P class="p595 ft11">”Hon var en jävel.” Fostermamman slog honom mer eller mindre varje dag, drog honom i håret och i öronen. Oftast slog hon honom i ansiktet. Ibland var smällarna så hårda att han åkte in i väggen. När han blev äldre slog hon honom med knytnäven i ansiktet och sparkade på honom. Ibland var det så mycket stryk att han svimmade av. <SPAN class="ft131">Ur referat person 393, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">7.8.8</SPAN><SPAN class="ft64">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Det är 306 personer som har rapporterat om övrigt fysiskt våld. Fosterföräldrar och institutionspersonal inklusive förestånd- are/chefer för institutioner är de mest frekventa utpekade för- övarna när det gäller övrigt fysiskt våld. Därnäst följer andra pla- cerade barn och biologiska barn i fosterhemmet. Skolpersonal respektive sjukvårdspersonal förekommer i drygt tjugo rapporterade fall vardera.</P>
<P class="p107 ft7">Niklas berättar om ett fosterhem där han vanvårdades av båda foster- föräldrarna.</P>
<P class="p400 ft11">Han beskriver sin fosterpappa som mycket aggressiv och oberäknelig. Niklas nämner bland annat att fosterpappan ofta drog och lyfte honom i håret. Han ska också ha slängt Niklas in i ett element vid ett tillfälle. Niklas berättar också att fostermamman spottade på honom vid ett tillfälle. <SPAN class="ft131">Ur referat person 470, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p133 ft7">Kvinnor har rapporterat fostermödrar som förövare i större utsträckning än män. Motsatsen gäller för vanvård som rapport- erats av män. De har rapporterat fosterfäder oftare än mödrar. Män har i flest fall rapporterat institutionspersonal som förövare. Greta beskriver hur fostermodern brukade duscha henne.</P>
<P class="p645 ft11">Greta berättar att när hon var liten brukade fostermamman duscha henne med ömsom kallt vatten och ömsom skållhett vatten. Det ingick i fostermammans tvagning av henne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 463, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p646 ft14">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">7.9</SPAN><SPAN class="ft56">Hot och hotfulla situationer</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definition</SPAN></P>
<P class="p65 ft8">Situationer under placeringsperioden, händelser, stämningar och hotelser, uttalade eller outtalade, där intervjupersonerna beskriver hur de som barn upplevt stark rädsla, oro eller förvirring.</P>
<P class="p31 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft64">Sammanfattning, hot och hotfulla situationer</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Cirka 40 procent av de intervjuade har berättat att de varit utsatta för <SPAN class="ft38">hot och hotfulla situationer</SPAN>.</P>
<P class="p103 ft7">Utredningen skiljer på nio olika typer av hot: hotad till livet, utsatt för fysiska hot, bevittnat fysiska hot emot andra, bevittnat våld emot andra, utsatt för hot om kastrering/sterilisering, utsatt för hot om att bli ivägskickad, ignorerad rädsla, utsatt för religiösa hot och hot i samband med tillsynsbesök.</P>
<P class="p66 ft8">Hot i samband med tillsynsbesök har mestadels varit för- knippade med att tvingas ljuga om försummelse och övergrepp.</P>
<P class="p103 ft7">Trettio personer beskriver att de varit hotade till livet. Vid såd- ana tillfällen har det även förekommit skjutvapen, kniv, yxa, etc.</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft38">Hot och hotfulla situationer </SPAN>har rapporterats i störst utsträckning från fosterhem. Nära dubbelt så många kvinnor som män har upp- gett att de bevittnat fysiskt våld mot andra eller utsatts för hot om att bli ivägskickad. Fler män än kvinnor har rapporterat om hot om sterilisering eller kastrering och tre av dessa åtta tillhör resande- folket.</P>
<P class="p481 ft7">Yngre personer rapporterar om <SPAN class="ft38">hot och hotfulla situationer </SPAN>i något högre utsträckning än de äldre.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.3</SPAN><SPAN class="ft64">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">167 av 404 personer har berättat att de utsatts för hot eller hotfulla situationer. Det innebär att 41 procent av intervjupersonerna rap- porterat om denna vanvård. 100 är kvinnor och 67 män. 29 inter- vjupersoner tillhör någon etnisk minoritet eller har utländsk här- komst.</P>
<P class="p647 ft14">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.4</SPAN><SPAN class="ft64">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p649 ft7">En större andel av de yngre intervjupersonerna har rapporterat om hot och hotfulla situationer.</P>
<P class="p650 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.5</SPAN><SPAN class="ft64">Beskrivning av hot och hotfulla situationer</SPAN></P>
<P class="p651 ft29">Olika typer av hot och hotfulla situationer</P>
<P class="p652 ft7">Vi har valt att presentera hot och hotfulla situationer i nio grupper av vanvårdskategorier. Dessa är:</P>
<P class="p653 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Hotad till livet</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft119">Fysiska hot mot barnet/våldsamma situationer</SPAN></P>
<P class="p655 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft119">Bevittnat fysiska hot mot andra (än sig själv)</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft119">Bevittnat våld mot andra</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft119">Hot/försök till sterilisering/kastrering</SPAN></P>
<P class="p655 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft119">Hot om att bli ivägskickad</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft119">Ignorerad rädsla</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft119">Religiösa hot</SPAN></P>
<P class="p656 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft119">Hot vid tillsynsbesök eller tvingats ljuga om vanvård</SPAN></P>
<P class="p657 ft7">I den följande tabellen listas hur många intervjupersoner som rap- porterat om de olika grupperna av vanvårdskategorier.</P>
<P class="p658 ft112">Tabell 7.10 Antal kvinnor och män som rapporterat om hot och hotfulla situationer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr10 td143"><P class="p468 ft112">Typ av hot och hotfulla situationer</P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p604 ft123">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p659 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td145"><P class="p604 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td146"><P class="p468 ft112">Hotad till livet</P></TD>
<TD class="tr30 td29"><P class="p469 ft112">18</P></TD>
<TD class="tr30 td147"><P class="p660 ft112">12</P></TD>
<TD class="tr30 td148"><P class="p635 ft112">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Fysiska hot mot barnet/våldsamma situationer</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">33</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p660 ft112">27</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td146"><P class="p468 ft112">Bevittnat fysiska hot mot andra än barnet</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p469 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td147"><P class="p660 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p635 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Bevittnat fysiskt våld mot andra</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">42</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p660 ft112">25</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Hot/försök till sterilisering/kastrering</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p660 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td146"><P class="p468 ft112">Hot om att bli ivägskickad</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p469 ft112">31</P></TD>
<TD class="tr2 td147"><P class="p660 ft112">14</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p635 ft112">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Ignorerad rädsla</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p660 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Religiösa hot/ritualer</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">8</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p660 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td146"><P class="p468 ft143">Hot vid tillsynsbesök eller tvingats ljuga om vanvård/övergrepp</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p469 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr2 td147"><P class="p660 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p635 ft112">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td146"><P class="p468 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p469 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p636 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p635 ft112">404</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td143"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td144"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td145"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft14">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft7">Det är 167 personer som under intervjuerna berättat om hot och hotfulla situationer. Det vanligaste är att intervjupersonerna berättar att de som barn bevittnat våld mot andra än dem själva (67 personer). Därefter kommer berättelser om hotfulla och eller våldsamma situationer som de själva varit utsatta för (60). 45 personer har hotats med att bli ivägskickade från fosterhemmet eller institutionen till ett ”värre” ställe.</P>
<P class="p82 ft29">Kön och etnicitet</P>
<P class="p65 ft7">Nära dubbelt så många kvinnor som män har uppgett att de bevitt- nat fysiskt våld mot andra eller utsatts för hot om att bli iväg- skickad. 6 män har rapporterat om hot om sterilisering eller kast- rering. Två kvinnor uppgett att de hotats med sterilisering. Av de åtta personer som hotats med sterilisering tillhör tre resandefolket.</P>
<P class="p662 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.6</SPAN><SPAN class="ft64">Hot och hotfulla situationer i fosterhem och på institutioner</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Hot och hotfulla situationer har i beskrivningarna främst utspelat sig i fosterhem. Det som särskilt utmärkt sig är rapporter om att; barnet har bevittnat fysiska hot mot andra än sig själv; att barnet hotats om att bli ivägskickad; att barnet hotats vid tillsynsbesök eller tvingats ljuga om försummelse och övergrepp. Ingen rap- porterad vanvård som presenteras i detta avsnitt har rapporterats i större utsträckning från institution.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.7</SPAN><SPAN class="ft64">Hotad till livet</SPAN></P>
<P class="p227 ft8">Det är 30 personer som har berättat att de hotades till livet med eller utan vapen.</P>
<P class="p103 ft7">Lika många män som kvinnor har blivit hotade med vapen men dubbelt så många kvinnor (12 ) än män (6) har berättat om att de blivit hotade till livet. Ungefär hälften av de 30 personerna har upp- gett att hotet har drabbat dem vid ett tillfälle, några har uppgett att de drabbats flera gånger och tre personer att det drabbat dem ofta.</P>
<P class="p85 ft7">En intervjuperson har berättat att han blivit jagad av sin foster- far med yxa, en annan att fostermodern hotade med att hugga henne i handen med en kniv, flera har vittnat om att blivit hotade</P>
<P class="p82 ft14">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">med skjutvapen. Merparten av intervjupersonerna som uppger att de som säger sig ha blivit hotade till livet har rapporterat detta från fosterhem.</P>
<P class="p23 ft38">Hotad till livet</P>
<P class="p663 ft11">Birgitta bodde i ett fosterhem ett par år. Birgitta berättar att hon fick utstå hugg och slag både med och utan tillhygge av fostermamman. Vid ett tillfälle ska fostermamman ha sagt till sin make, så att Birgitta hörde: ”I morgon slår jag ihjäl henne”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 199, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa.</SPAN></P>
<P class="p580 ft38">Hotad till livet med vapen</P>
<P class="p664 ft11">Christer bodde fem år i ett fosterhem. Han berättar att det var de värsta åren under hans barndom. Han berättar att vid ett tillfälle mord- hotades han och de andra barnen i familjen. Fosterfadern hade ställt upp dem på gårdsplanen och stod med en laddad älgstudsare och för- klarat att han skulle skjuta dem. Fosterfadern lugnade så småningom ner sig och fyrade inte av några skott. <SPAN class="ft131">Ur referat person 353, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p665 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.8</SPAN><SPAN class="ft64">Fysiska hot mot barnet/våldsamma situationer</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Det är 60 personer som har berättat att de utsattes för fysiska hot eller våldsamma situationer. Det handlar alltså om vanvård som varit direkt eller indirekt riktat mot det enskilda barnet. Kvinnor har berättat om fler hot i fosterhem och männen om fler hot under placeringar på institutioner. Majoriteten av de 60 intervjupersoner har rapporterat om att de blivit slagna av institutionspersonal eller fosterföräldrar där de bodde. För många fanns alltså erfarenheter av att hoten kunde övergå i fysiskt våld.</P>
<P class="p108 ft38">Hot om våld vid läxläsning</P>
<P class="p666 ft11">Lotta bodde många år i ett fosterhem. Hon berättar att hennes foster- mor regelbundet slog henne. Fostermodern var mycket sträng när hon skulle förhöra Lotta på läxorna. Om hon svarade fel fick hon stryk.</P>
<P class="p425 ft14">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p667 ft11">Lotta berättar att hon ständigt var rädd när hon skulle göra sina läxor.</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 196, kvinna född på <NOBR>1970-talet<SPAN class="ft11">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p668 ft7">Det finns även intervjupersoner som berättat om ”fejkade” slag. Björns erfarenhet får skildra detta:</P>
<P class="p101 ft38">Hot om våld/straff på institution</P>
<P class="p669 ft11">I början av <NOBR>1960-talet</NOBR> bodde Björn på ett barnhem. Han berättar att han blev bestraffad för olika saker, till exempel om han kom hem för sent. Ett av straffen var att han fick ett ”fejkat” slag. ”Personalen höll sin ena hand nära Björns ansikte och slog sedan med hård kraft den andra näven i handen.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 524, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p670 ft8">Fyra personer har berättat att de utsatts för hot om sexuella över- grepp. Astrids berättelse får beskriva hur en sådan utsatt situation kunde te sig.</P>
<P class="p515 ft11">Astrid har berättat att hon levde under ett ständigt hot om att hennes fosterfar skulle utsätta henne för sexuella övergrepp. Hon berättade att hennes syster regelbundet blev utsatt. När systern flyttade ifrån fosterhemmet lyckades Astrid på olika sätt komma undan fosterfadern men hotet om övergreppen låg över henne under flera år. <SPAN class="ft131">Ur referat person 253, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p670 ft7">Andra personer har vittnat om att någon vuxen har slagit vilt omkring sig, blivit hotade med annat tillhygge än vapen och en per- son har berättat om att fosterfadern sköt okontrollerat omkring sig.</P>
<P class="p671 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.9</SPAN><SPAN class="ft64">Bevittnat fysiska hot mot andra än sig själv</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Det är sex personer som har berättat om att de bevittnat fysiska hot mot andra. Intervjupersonerna har beskrivit hur fosterföräldrar hotat med att ta sina liv eller att döda barnets djur. Alla rapporter om upplevelser om fysiska hot mot andra kommer från fosterhem. Exemplet nedan visar hur hot mot andra drabbat intervjupersonens livsutrymme.</P>
<P class="p672 ft14">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Biologisk morfar mordhotad</P>
<P class="p664 ft11">Mattias bodde under ett år i ett fosterhem. Han kommenterar foster- föräldrarna på följande vis ”De var riktiga svin, riktiga as.” Mattias berättar att han ofta blev slagen och bestraffad av fosterföräldrarna. Efter en tid fick han besök av sina morföräldrar. Morfadern påtalade de missförhållanden som Mattias utsattes för i fosterhemmet. Detta ledde till att fosterfadern mordhotade morfadern. <SPAN class="ft131">Ur referat person 528, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft7">Detta exempel visar hur intervjupersonens möjlighet att kommuni- cera sin situation med vuxna i omvärlden begränsades. Mattias för- stod att det var förenat med livsfara att berätta om hur han hade det. När det gäller exemplet med Mattias kom han ganska snart ifrån det fosterhem som beskrivits ovan.</P>
<P class="p117 ft8">Tre intervjupersoner har vittnat om att deras fosterföräldrar hotat med att ta sitt liv. Här följer ett exempel.</P>
<P class="p140 ft38">Fosterfar hotade att ta sitt liv</P>
<P class="p666 ft11">Ulla berättar att hennes fosterfar ofta reste i tjänsten. ”Han var hemma på helgerna och då var det bäst då han var onykter. Då var han rolig.” Om han däremot var nykter kunde han få fruktansvärda raserianfall och hotade ibland med att hänga sig. ”Han blev rasande för minsta småsak medan han kunde ignorera större saker”, berättar Ulla. <SPAN class="ft131">Ur referat person 553, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.10</SPAN><SPAN class="ft141">Bevittnat fysiskt våld mot andra</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Det är 67 personer som har berättat att de bevittnat fysiskt våld mot andra. Fler kvinnor än män har berättat om detta. Det finns också fler beskrivningar om denna vanvård från fosterhem än från institution. Ofta handlade det om att intervjupersonerna tvingats bevittna personalens eller fosterföräldrarnas våld och bestraffningar mot andra barn.</P>
<P class="p673 ft38">Fysiskt våld mot fostersyster</P>
<P class="p674 ft11">Som tonåring placerades Marianne i ett fosterhem där det bodde andra fosterbarn. Fosterhemmet hade en besynnerlig regel att inte spola i toaletten på morgonen för då skulle fostermodern störas. Vid ett till-</P>
<P class="p581 ft14">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">fälle tröttnade ett annat fosterbarn på detta och spolade. Foster- modern kom då nedrusande från övervåningen och slog till henne så att hon fick en skärskada i pannan.”, berättar Marianne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 292, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p638 ft8">Flera intervjupersoner har berättat att de sett andra barn bli utsatta för fysiskt våld. Här följer en beskrivning från <NOBR>1930-talet.</NOBR></P>
<P class="p94 ft38">Institutionspersonal slog andra barn</P>
<P class="p675 ft11">Arja berättar om sina minnen av ett barnhem i slutet av <NOBR>1930-talet.</NOBR> Hon beskriver att barnen hölls isolerade från de andra barnen på orten. På barnhemmet förekom fysiska bestraffningar av barnen och då oftast med ris. Hon var själv lite äldre och slapp undan riset men såg andra barn på barnhemmet bestraffas med ris. Däremot minns Arja att hon längtade därifrån för det var inte någon som ”brydde sig” om henne.</P>
<P class="p557 ft131">Ur referat person 141, kvinna född på <NOBR>1930-talet,</NOBR> finskt krigsbarn<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p676 ft7">Det är 42 personer som har beskrivit våld mellan barn. Detta pågick utan att personalen visste om det eller ingrep. Ibland hände det med per- sonalens goda minne eller som när personalen uppmuntrade våld mellan barnen. Detta har beskrivits utförligare i avsnittet ”Övrigt fysiskt våld”. <NOBR>Britt-Marie</NOBR> vittnar om ett barnhem där flickor ur barngruppen slog andra barn:</P>
<P class="p86 ft38">Barn slog andra barn</P>
<P class="p677 ft11">Som tonåring bodde Marie några år på ett barnhem. Hon beskriver att det var några flickor på barnhemmet som styrde. Personalen hade tap- pat kontrollen. Marie blev ofta slagen av de här flickorna och blev vittne till hur de slog andra flickor. <SPAN class="ft131">Ur referat person 121, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p621 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.11</SPAN><SPAN class="ft141">Hot/försök till sterilisering eller kastrering</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Hot om och försök till sterilisering eller kastrering förekommer i 8 personers berättelse. 6 män och 2 kvinnor har berättat om att de blivit utsatta för hot eller försök till sterilisering eller kastrering. 3 personer tillhör resandefolket. Läkare eller sjukhus har varit inkop-</P>
<P class="p148 ft14">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">plat vid merparten av dessa hot. De personer som berättat om detta är födda under <NOBR>1930-,</NOBR> 1940- och <NOBR>1950-talet,</NOBR> inte senare.</P>
<P class="p17 ft7">Det uppskattas att under åren 1935 - 1975 steriliserades nästan 63 000 personer i Sverige. Enligt den statliga steriliseringsutred- ningen var tvång och tvångsliknande situationer vanligast förekom- mande under de första tjugo åren <NOBR>(1935-1955)</NOBR> då Sverige hade steriliseringslagar. Därefter ökade antalet frivilliga steriliseringar för att helt dominera de sista tio- femton åren fram till 1975.<A href="#page_205"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft7">Flera intervjupersoner har berättat att det ställts krav om steri- lisering för att få lämna institutionen. Detta har drabbat personer både från resandefolket och andra svenskar. Det finns också inter- vjupersoner som berättat att de blivit steriliserade. Detta redogörs för i avsnittet Integritetskränkning. Ingmar fick beskedet att låta sterilisera sig så skulle han få lämna institutionen, men han valde att vara kvar.</P>
<P class="p678 ft11">Ingmar hade bott både på institution och i fosterhem innan han kom till ett skolhem. Han förstod på en gång att det var en skola för för- ståndshandikappade barn. Ingmar trodde att det var hans resande- bakgrund som gjorde att han placerades här. Han hade tidigare blivit illa behandlad av både fosterföräldrar och läkare på grund av sitt ursprung. Denna läkare försökte så småningom att övertala Ingmar om att han skulle sterilisera sig. ”Du kommer fortare härifrån då”, hade läkaren sagt. Ingmar nekade till detta och blev istället kvar i flera år på skolhemmet med de förståndshandikappade barnen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 138, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p679 ft8">Utredningen har också tagit del av en berättelse om ett plötsligt infall av en fosterförälder som tänkte kastrera sitt fosterbarn.</P>
<P class="p512 ft11">Christer har varit placerad i olika fosterhem. I ett av dem drabbades han av försök till kastrering. Han berättar att fosterfadern, som beskrevs som mycket våldsam, höll på att kastrera griskultingar på gården. Plötsligt slet han av Christers byxor och tänkte kastrera honom också. Övergreppet avbröts genom att en granne kom till und- sättning. <SPAN class="ft131">Ur referat person 420, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p680 ft52"><SPAN class="ft39">10 </SPAN><SPAN class="ft35">SOU 2000:20, </SPAN>Steriliseringsfrågan i Sverige <NOBR>1935-1975:</NOBR> historisk belysning, kartläggning, intervjuer<SPAN class="ft35">. Slutbetänkande från 1997 års steriliseringsutredning, Fritzes offentliga publika- tioner, Stockholm, 2000, s. 32.</SPAN></P>
<P class="p392 ft14">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.12</SPAN><SPAN class="ft141">Hot om att bli ivägskickad</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Det är 45 personer, 31 kvinnor och 14 män, som har berättat att de hotades med att bli ivägskickade, eller att aldrig få komma hem till sin biologiska familj igen. Några hotades om att spärras in på insti- tution eller mentalsjukhus om de inte skötte sig. I de flesta fall kommer hoten från fosterföräldrar.</P>
<P class="p591 ft11">Gabriella växte upp i ett fosterhem. Hon utsattes för mycket hugg och slag under åren i hemmet. Dessutom hotade fosterföräldrarna med att skicka iväg henne från fosterhemmet, som hon bott i så länge hon kunde minnas. <SPAN class="ft131">Ur referat person 434, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p670 ft8">En man har berättat om sina erfarenheter från ett fosterhem där fostermodern uttryckte att han var omtyckt men fosterfadern ville skicka honom tillbaka till det barnhem han kom ifrån.</P>
<P class="p515 ft11">”Fosterfadern ville nog inte ha mig. Han sa flera gånger det kommer inte att bli något av den här pojken.” Flera gånger föreslog foster- fadern att de skulle skicka tillbaka Gösta till det barnhem han kom ifrån vilket fostermodern motsatte sig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 487, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p621 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.13</SPAN><SPAN class="ft141">Ignorerad rädsla</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Fyra personer har berättat om att de har fått utstå viss rädsla eller oro under sina placeringar. Tre av dem är kvinnor. Dessa personer har uttryckligen sagt att deras rädsla för något ignorerades, vilket inte betyder att de 400 andra intervjupersonernas rädsla bemöttes på ett bra sätt. Dessa 4 personer menar att just rädslan ignorerades var en särskild form av vanvård som får exemplifieras av Ingrid som var placerad på ett barnhem i slutet av <NOBR>1930-talet.</NOBR></P>
<P class="p591 ft11">Ingrid beskriver att en kvinna ur personalgruppen satte på sig ett lakan och spökade för barnen. ”Jag kunde inte sova på nätterna därför att jag alltid var rädd för henne.” Den rädslan har förföljt Ingrid i livet. ”När jag berättar blir jag ett litet barn som är rädd igen.” Ingrid berättar också att samma biträde alltid ville att hon skulle gunga trots att Ingrid var rädd för det. ”Ju mer jag skrek desto roligare hade hon. En gång ramlade jag av gungan och slog mig.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 386, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p681 ft14">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.14</SPAN><SPAN class="ft141">Religiösa hot/ritualer</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">Rapporter om att ha blivit utsatta för religiösa hot eller ritualer har kommit från 13 personer. Det är i huvudsak från fosterhem och det är fler kvinnor än män som berättat om detta.</P>
<P class="p75 ft38">Exorcisten</P>
<P class="p666 ft11">Fostermodern hade fått för sig att Eva och hennes syster hade demoner i sig och de skulle drivas ut. Vid ett tillfälle kom det hem en frikyrklig bekant till fostermodern. Han förhörde Eva och hennes syster på bibeln och sedan slog han och fostermodern barnen. De slog Eva och henne syster med något som såg ut som en linjal, hårt på rygg och ben. Dagen efter hade båda syskonen oerhörda smärtor. Eva fick feber. <SPAN class="ft131">Ur referat person 253, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket</SPAN>.</P>
<P class="p75 ft38">Satans barn</P>
<P class="p632 ft7"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> inledde sin intervju med dessa ord;</P>
<P class="p682 ft11">”Min historia är så overklig så jag känner att berättar jag tar jag en risk, att det jag berättar ska vändas emot mig, att jag tillintetgörs genom att jag berättar. Jag har en mycket dålig erfarenhet av myndigheter. Jag har funnit ett sätt att hantera livet genom att inte berätta, att utsätta mig för risken att inte bli trodd.”</P>
<P class="p683 ft8">Här följer ett utdrag ur intervjun med <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> där hon berättar om hur fostermodern lägger all skuld för det onda på henne.</P>
<P class="p512 ft11"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> växte upp i ett fosterhem. När hon var liten förde hennes fostermor fram henne till kaminen. Fostermodern öppnade kaminluckan och visade elden och sa ”du är satans barn och du har för- stört mitt liv.” Fostermodern ska också ha sagt att innan Ann- Charlotte kom till familjen var hon en god människa. ”Nu hade hon fått satans avkomma i sitt hus och hon var förpassad från himmelriket. Vad de än gjorde med henne kom det inte att spela någon roll. Satans gener skulle slå igenom.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 20, kvinna född på 1950- talet.</SPAN></P>
<P class="p684 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.15</SPAN><SPAN class="ft141">Hot vid tillsynsbesök eller tvingats ljuga om vanvård</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">Det är 12 personer, 9 kvinnor och 3 män, som har uppgett att de blivit hotade inför eller vid tillsynsbesök. Med tillsynsbesök avses den ansvariga kommunens uppföljning av en placering. I kapitel 8</P>
<P class="p581 ft14">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun går att läsa vid- are om intervjupersonernas erfarenheter om tillsyn.</P>
<P class="p66 ft7">Samtliga 12 intervjupersoner som uppgett hot i samband med tillsynsbesök var placerade i fosterhem. Med denna redovisning menar vi inte att alla andra intervjupersoner har känt sig fria i rela- tion till tillsynspersonalen. En majoritet av de personer vi mött har vittnat om att de inte vågat berättar för tillsynspersonal eller annan vuxen person om den vanvård som de utsattes för men de har inte uppgivit att de blivit hotade.</P>
<P class="p85 ft7">Många var rädda för vad som skulle hända, att de skulle bli kvar och att misshandeln skulle accentueras, eller de skulle skickas till något som var ännu värre. Andra var osäkra på vad som väntade om de skulle berätta om vanvården. De flesta har också uppgivit att de inte trodde att någon skulle lyssna på dem.</P>
<P class="p85 ft8">Här följer utdrag från två personers berättelser där de sagt att de blev hotade inför eller under tillsynsbesöket.</P>
<P class="p94 ft38">Hotad inför besöken</P>
<P class="p685 ft11">Carina växte upp i ett fosterhem. Hon har berättat att hon blev utsatt för ständigt våld, kränkande tillmälen och inlåsningar. Inför tillsynsbe- söken berättar hon följande. ”Jag blev hotad av fosterföräldrarna innan de skulle komma. Jag fick inte säga något. De satt bredvid mig i sof- fan.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 434, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft38">Fosterfadern tryckte sin skospets i ryggen som varning</P>
<P class="p685 ft11">Bertil berättar om sina erfarenheter från ett fosterhem där han bodde i flera år. Det kom representanter från den sociala barnavården en gång om året, alltid förannonserat. När representanten från barnavårdsmyn- digheten frågade om han hade det bra i fosterhemmet då fick Bertil fosterpappans skospets i ryggen. Fosterföräldrarna hotade honom med att mentalsjukhus var det enda alternativet om han inte ville stanna i fosterhemmet, så Bertil höll tyst. <SPAN class="ft131">Ur referat person 587, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p686 ft7">En person har berättat att hon tvingades ljuga om den vanvård som hon utsattes för i fosterhemmet.</P>
<P class="p687 ft14">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft11">Fosterföräldrarna tog med henne till sjukhus efter att deras våld hade lett till att hon brutit armen. Då tvingade fosterföräldrarna henne att säga att hon brutit armen då hon spelat brännboll. <SPAN class="ft131">Ur referat person 197, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p298 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.16</SPAN><SPAN class="ft141">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Intervjupersonerna har berättat att det främst var fosterföräldrar som utsatte dem för hot och hotfulla situationer. Kvinnor har pekat ut fostermödrar som förövare i större utsträckning och män fosterfäder. På institutioner är det främst personal som pekats ut som förövare, men i 10 rapporterade fall har förövarna varit föreståndare eller chefer. Flera intervjupersoner har pekat ut barn som förövare.</P>
<P class="p688 ft14">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">7.10</SPAN><SPAN class="ft144">Utnyttjad i arbete</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.1</SPAN><SPAN class="ft141">Definition</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Intervjupersonernas beskrivning av hur de som barn dagligen utnyttjades i hårt/tungt arbete i exempelvis jordbruk, skogsbruk, hushållsarbete eller annan verksamhet, på ett sådant sätt att det hade menlig inverkan på barnets hälsa, utveckling och skolarbete.</P>
<P class="p85 ft7">Observera att endast de som själva har uppgett i intervjun att de <SPAN class="ft38">utnyttjades i arbete </SPAN>har tagits med i vår resultatsammanställning. De som uppgett att de fått arbeta, men exempelvis kommenterat det med att ”det fick ju alla barn göra vid den tiden”, har inte noterats som utnyttjade i arbete.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.2</SPAN><SPAN class="ft141">Sammanfattning, utnyttjad i arbete</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Drygt hälften av de intervjuade har berättat att de varit utnyttjade i hårt arbete, antingen i jordbruk/skogsbruk, hushållsarbete eller i annan näringsverksamhet.</P>
<P class="p66 ft7">För många var arbetet tungt och förenat med risker. För barnen innebar det ofta att utbildning och hälsa äventyrades och efter- sattes.</P>
<P class="p481 ft7">Antalet personer som rapporterat om utnyttjade i arbete har minskat efter 1970.</P>
<P class="p103 ft7">Vi har också tagit emot beskrivningar om att fosterbarn lånades ut, hyrdes ut till andra för att arbeta utan ersättning.</P>
<P class="p66 ft7">Rapporter om utnyttjad i arbete kommer huvudsakligen från fosterhem. Såväl fosterfäder som fostermödrar pekas ut som för- övare. Flickor utnyttjades oftare än pojkar i hushållsarbete och pojkar i större utsträckning än flickor i jordbruk/skogsbruk. Många kvinnor rapporterar dock om att de som flickor utnyttjades i hårt jordbruksarbete.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.3</SPAN><SPAN class="ft141">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p69 ft8">217 personer av de 404 intervjupersonerna har berättat om att de blivit utnyttjade i arbete. Det innebär att 54 procent av intervjuper- sonerna har berättat om denna vanvård.</P>
<P class="p689 ft14">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.4</SPAN><SPAN class="ft141">Utnyttjad i arbete och annan vanvård</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Personer som berättat att de utnyttjats i arbete har även rapporterat om annan vanvård.</P>
<P class="p15 ft7">Intervjupersonerna berättar att de utnyttjades som arbetskraft i en omfattning som äventyrade deras hälsa, utveckling och skol- undervisning. Så var exempelvis fallet för Per som beskrivs i följ- ande exempel:</P>
<P class="p400 ft11">Per började besväras av utslag och blåsor på händer och armar under tiden i fosterfamiljen. När han gick till skolsköterskan visade det sig vara ’kokoppor’ och han förbjöds att arbeta i ladugården. Detta gjorde fosterfadern rasande och hans utbrott blev alltfler när han inte fick den hjälp han behövde. Per gick vid den här tiden också till skolans kurator och pratade om hur han hade det, men fick ingen hjälp. Kuratorn ringde hem till fosterfadern för att kontrollera de uppgifter Per lämnat, vilket gjorde fosterfadern än mer rasande. Då rymde Per men blev hittad och hämtad av polisen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 436, man född på 1960 talet, resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p684 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.5</SPAN><SPAN class="ft141">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Stora andelar av de intervjupersoner som är födda från <NOBR>1920-talet</NOBR> fram till och med <NOBR>1970-talet</NOBR> har berättat att de som barn utnytt- jades i arbete. Andelen av de intervjuade som utnyttjades var som störst för dem som var födda 1920 – 1959, mellan 83 och 53 pro- cent, men rapporter om detta har även kommit från de yngre inter- vjupersonerna. Drygt 40 procent av dem som är födda under 1960- och <NOBR>1970-tal</NOBR> har berättat att de utnyttjades i arbete.</P>
<P class="p117 ft7">Utnyttjandet i arbete pågick under lång tid och kunde se olika ut i förhållande till när det skedde, men det är mer miljön, i hushåll samt jord- och skogsbruk som är typisk, inte under vilket årtionde det skedde.</P>
<P class="p16 ft7">I Esters berättelse som följer här förekommer också en egen- händigt författad levnadsberättelse som hon lämnat till inter- vjuarna. Ester berättar hur hon tvingades arbeta sju dagar i veckan med hårt jordbruksarbete. Bland annat bar hon tunga säckar på ryggen.</P>
<P class="p690 ft11">”Allt förekommande arbete både inomhus som utomhus i jordbruket fick jag delta i. Eftersom ingen s.k. dräng var möjligt att anställa av ekonomiska skäl blev jag både dräng och piga.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 271, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p691 ft14">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Elin berättar hur hon fick lämna barnhemmet, sätta sig på ett tåg och fara till fosterhemmet.</P>
<P class="p514 ft11">Fosterfadern hämtade upp henne vid stationen. ”Det var fruktansvärt att komma dit. När jag kom fick jag lägga mig ner och knäskura köks- golvet. Andra arbetsuppgifter var att ansvara för hönshuset, hjälpa till och vaka över suggor som skulle grisa, plocka sten och gallra morötter m.m.” Av detta fick Elin ont i ryggen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 258, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft8">Ända in på <NOBR>1970-talet</NOBR> finns det berättelser om hur fosterbarnen utnyttjades som arbetskraft främst i jord- och skogsbruk. Här följer utdrag ur två personers berättelser.</P>
<P class="p515 ft11">”Dagen bestod av att man först skulle upp klockan fem för att mocka skit i ladugården. Det fanns kanske 20 kor. Till det kom kalvar, kvigor och tjurar. Det var kanske 80 djur. Det var vi fosterbarn som fick arbeta för att sköta gården.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 335, man född på 1960- talet.</SPAN></P>
<P class="p692 ft11">Per skulle arbeta i skogen och kom ihåg när han i kortbyxor, svårt bränd av solen inte fick avbryta arbetet och gå hem trots smärtan när den solsvedda huden revs sönder av ris och buskar. Han minns att han den dagen låg i solfeber när kvällen kom. ”Det var slavarbete”, säger han, ”man skulle kvista och barka, släpa timmerstockar, hämta ved och vatten, rensa rabatter, sätta potatis, köra, hö…” I skolan luktade han illa, minns han, dels på grund av bristande hygien och för att han var tvungen att arbeta i ladugården innan han gick till skolan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 436, man född på 1960 talet, resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p693 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.6</SPAN><SPAN class="ft141">Olika sätt att bli utnyttjad i arbete</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Totalt har 217 personer av de 404 intervjuade berättat att de blev utnyttjade i arbete.</P>
<P class="p103 ft7">Hårt arbete i jordbruk och skogsbruk tillsammans med hårt arbete i hushåll dominerar berättelserna om hur intervjupersonerna blivit utnyttjade i arbete. 80 män (45 procent av de intervjuade männen) och 68 kvinnor (30 procent) rapporterar att de blev utnyttjade i jordbruk/skogsbruk.</P>
<P class="p67 ft7">69 kvinnor (31 procent) rapporterar att de ofta fick arbeta hårt och omfattande i hushållet, vanligen jordbrukshushåll.</P>
<P class="p102 ft7">Ofta utnyttjades flickorna i hårt arbete både i hushåll och i jord- bruksarbete.</P>
<P class="p144 ft14">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft7">Intervjupersonerna har också uppgett att de fick arbeta hårt eller omfattande i andra verksamheter än jord- och skogsbruk eller hus- håll (10 kvinnor och 6 män rapporterar detta). 6 personer har berättat att de fick göra fosterföräldrarnas eller institutionspersonalens arbete. 8 kvinnor och 6 män lånades eller hyrdes ut till arbete av fosterföräldrar eller institutionspersonal. En person har berättat att han fick arbeta med farliga kemikalier.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.7</SPAN><SPAN class="ft141">Utnyttjad i arbete i fosterhem och på institution</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">Berättelserna om hur personerna utnyttjades i arbete har främst rapporterats från fosterhem. Berättelserna från institutionerna är färre, men Jan beskriver hur han på <NOBR>1960-talet</NOBR> hyrdes ut till arbete.</P>
<P class="p368 ft11">Under tiden på ungdomsvårdsskolan blev Jan utplacerad i olika pro- jekt. De byggde bland annat vägar. Han blev också utplacerad hos flera bönder som dräng. Han tycker att han utnyttjades i arbete. <SPAN class="ft131">Ur referat person 329, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p694 ft7">Många intervjupersoner har uttryckt att det främsta skälet till att deras fosterföräldrar tog fosterbarn var att de fick ekonomisk ersättning och billig arbetskraft till jordbruket. Dessutom fick familjen fosterlön från kommunen.</P>
<P class="p509 ft11">”De var inte intresserade av barn. De ville ha arbetskraft.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 100, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p607 ft11">”De hade tagit mig för att få en gratis dräng. Dessutom fick de 300 kr om året i fosterlön.” Karl fick endast en krona för allt arbete han utförde på gården i alla år. Det var efter att han återvände från en rym- ning. Karls arbete var hårt, han gjorde många tunga lyft. Han berättar att han som <NOBR>12-åring</NOBR> bar <NOBR>25-kilossäckar</NOBR> med grisfoder, som <NOBR>13-åring</NOBR> <NOBR>50-kilossäckar</NOBR> och vid 14 år bar han <NOBR>90-kilossäckar.</NOBR> ”När jag satte ner säcken var det som om kroppen svävade upp.” Om Karl klagade över ont i ryggen fick han bara höra att det skulle han inte gnälla om. <SPAN class="ft131">Ur referat person 382, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p695 ft11">Solveig berättar att hon hörde en bonde på trakten som berättade att han hade ringt till Stockholms barnavårdsnämnd och bett om ”stora starka sängvätare, för dom får jag bra betalt för”. Och då slapp han dessutom att betala för en dräng. <SPAN class="ft131">Ur referat person 36, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p696 ft14">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">”Det var nog att man inte fick någon respons på allt det jobb man la ner, att man hela tiden skulle utnyttjas, att det inte fanns tillstymmelse till värme eller empati. Deras egna barn fick aldrig stryk eller behövde arbeta. Det var orättvist. Dessutom hindrade de mig från att läsa vidare i skolan. Jag skulle ha kommit in i realskolan men det var inte att tänka på, jag skulle arbeta. Jag hade börjat i musikskola som jag bekostade själv genom att arbeta som blombud, inte heller det fick jag fortsätta med. Jag hade också läst en termin engelska men det gick heller inte att fortsätta med.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 9, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p693 ft9"><SPAN class="ft9">7.10.8</SPAN><SPAN class="ft141">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Det är 217 personer som rapporterat om att de blivit utnyttjade i arbete. Eftersom det främst var i fosterhem som intervjupersonerna rapporterat att de utnyttjades i arbete är det fosterföräldrar som utgör den stora majoriteten av förövarna. Fostermödrarna tycks ha styrt flickornas arbete och fosterfäderna pojkarnas. Fostermodern angavs oftare som förövare av kvinnor, medan fosterfadern oftare angavs av män.</P>
<P class="p697 ft14">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p698 ft88"><SPAN class="ft55">7.11</SPAN><SPAN class="ft145">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</SPAN></P>
<P class="p699 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.1</SPAN><SPAN class="ft141">Definition</SPAN></P>
<P class="p652 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av att ha varit utsatt för något av följande.</P>
<P class="p653 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Negativ särbehandling</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad begränsad kontakt med närstående</SPAN></P>
<P class="p655 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft119">Kränkande tilltal</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad kulturell/politisk/religiös identitet</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft119">Kroppsligt integritetskränkt</SPAN></P>
<P class="p655 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft119">Förnedrad och orättvist behandlad</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft119">Socialt isolerad/begränsad rörelsefrihet</SPAN></P>
<P class="p654 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft119">Kontroll av kommunikation/dagbok/telefon/post</SPAN></P>
<P class="p656 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft119">Berövad ägodel eller djur</SPAN></P>
<P class="p700 ft7">10.Felaktigt diagnostiserad</P>
<P class="p701 ft7">11.Tvångsabort/steriliserad</P>
<P class="p702 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.2</SPAN><SPAN class="ft141">Sammanfattning, integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</SPAN></P>
<P class="p703 ft7">Rapporter om vanvård i detta avseende förekommer i nästan samt- liga intervjuer (86 procent). Vanvården i detta avsnitt redovisas under 11 rubriker:</P>
<P class="p704 ft7">Negativ särbehandling, berövad/begränsad kontakt med närstå- ende, kränkande tilltal, berövad kulturell/politisk/religiös identitet, kroppsligt integritetskränkt, förnedrad och orättvist behandlad, socialt isolerad/begränsad rörelsefrihet, kontroll av kommunika- tion/dagbok/telefon/post, berövad ägodel eller djur, felaktigt diag- nostiserad, tvångsabort/steriliserad.</P>
<P class="p705 ft7">Huvuddelen av vanvård i detta avseende rapporteras från foster- hem snarare än institutioner. Kvinnor har rapporterat om kränk- ande tilltal i större utsträckning än män. Annars föreligger inte några större skillnader mellan könen. Personer med utländsk bak- grund eller som tillhör en etnisk minoritet är överrepresenterade när det gäller att vara utsatt för kränkande tilltal. Här utmärker sig främst gruppen resandefolket. De som utpekats som förövare när det gäller denna kategori av vanvård har i huvudsak varit foster- föräldrar.</P>
<P class="p706 ft14">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.3</SPAN><SPAN class="ft141">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">346 personer av 404 har uppgett att de blivit integritetskränkta, sär- behandlade och utsatta för orättvisor. Det innebär att 86 procent av alla intervjupersoner har rapporterat om denna vanvård. 196 av dessa personer är kvinnor, 150 är män. 61 intervjupersoner tillhör någon etnisk minoritet eller har utländsk bakgrund.</P>
<P class="p86 ft29">Kommentar</P>
<P class="p181 ft7">Oavsett om intervjupersonerna har varit utnyttjade i arbete, varit offer för sexuella övergrepp eller inte kunnat gå i skolan, har detta av de allra flesta varit förenat med också en känsla av att ha blivit kränkt och orättvist behandlad. Anledningen att denna kategori före- kommer ”för sig” hänger ihop med alla de beskrivningar av orättvist och kränkande bemötande, per se, som i intervjupersonernas berättelser inte direkt har varit knutna till annan vanvård. I utrednings- materialet rapporterar 86 procent av intervjupersonerna om kränk- ande behandling och orättvisor. I konsekvens med ovanstående resonemang betyder detta alltså inte att återstående 14 procent inte upplevt kränkningar och orättvisor. I de allra flesta fall är det nog så att kränkningarna och orättvisorna då har rymts i andra berättel- ser.</P>
<P class="p707 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.4</SPAN><SPAN class="ft141">Olika typer av integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</SPAN></P>
<P class="p396 ft7">Under denna rubrik har ett drygt trettiotal vanvårdskategorier med upplevelser av kränkande behandling sorterats in i elva olika grup- per av vanvårdskategorier. Dessa introduceras översiktligt i det följande. Av kapitlets tabell framgår med större noggrannhet vilken sortering som gjorts. Indelningen följer samma ordning som i den tidigare redovisade definitionen.</P>
<P class="p67 ft8">I den följande tabellen listas frekvensen av dessa olika grupper av vanvårdskategorier av integritetskränkning, särbehandling och orättvisor.</P>
<P class="p708 ft14">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p709 ft15">SOU 2009:99 Försummelse och övergrepp – resultat</P>
<P class="p710 ft112">Tabell 7.11 Antal män och kvinnor som har rapporterat om olika typer av integritetskränkning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr10 td149"><P class="p468 ft123">Typ integritetskränkning, särbehandling och orättvisor</P></TD>
<TD class="tr10 td118"><P class="p503 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p711 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td151"><P class="p604 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td152"><P class="p468 ft112">Negativ särbehandling</P></TD>
<TD class="tr30 td112"><P class="p503 ft112">82</P></TD>
<TD class="tr30 td153"><P class="p711 ft112">66</P></TD>
<TD class="tr30 td59"><P class="p604 ft112">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Berövad/begränsad kontakt med närstående</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">82</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">51</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p468 ft112">Kränkande tilltal</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p503 ft112">134</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p711 ft112">74</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p604 ft112">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Berövad kulturell/politisk/religiös identitet</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">42</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">28</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Kroppsligt integritetskränkt</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">22</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p468 ft112">Förnedrad och orättvist behandlad</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p503 ft112">59</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p711 ft112">41</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p604 ft112">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Socialt isolerad/begränsad rörelsefrihet</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">85</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">62</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Kontroll av kommunikation, telefon, dagbok, post</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">40</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">20</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p468 ft112">Berövad ägodel eller djur</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p503 ft112">34</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p711 ft112">22</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p604 ft112">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Felaktigt diagnostiserad</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><P class="p468 ft112">Tvångsabort/steriliserad</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p503 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr5 td153"><P class="p711 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p604 ft112">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p468 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p503 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p711 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p604 ft112">404</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td149"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td118"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td150"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td151"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">De vanligast förekommande typerna av integritetskränkning i denna uppställning är kränkande tilltal, negativ särbehandling och social iso- lering/begränsad rörelsefrihet.</P>
<P class="p712 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.5</SPAN><SPAN class="ft141">Integritetskränkning, särbehandling och orättvisor i fosterhem och på institutioner</SPAN></P>
<P class="p713 ft7">Det är 294 personer som har berättat om integritetskränkning, sär- behandling och orättvisor i fosterhem. 137 personer har berättat om integritetskränkning, särbehandling och orättvisor på insti- tution. Rapporterna om integritetskränkning handlar alltså i de flesta fall om fosterhem.</P>
<P class="p525 ft7">Privatfamiljers dysfunktionalitet, egendomliga attityder och värder- ingar när det gäller barnuppfostran kan kanske lättare döljas för omgiv- ningen än vad som låter sig göras inom institutionsvärlden. Därmed inte sagt att motsvarande vanvård inte har skett inom ramen för institutionsvård. Utredningsmaterialet ger ett flertal belägg för detta. Här följer tre exempel från institutionsvärlden.</P>
<P class="p714 ft14">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Tvingad att använda barnhemskläder</P>
<P class="p685 ft11">Modern och några bekanta frågade föreståndarinnan vid ett besök. ”varför får inte <NOBR>Inga-Lill</NOBR> använda sina riktiga, fina kläder?” Då först fick <NOBR>Inga-Lill</NOBR> använda sina riktigt fina kläder, när modern och vän- nerna skulle ta med henne till stan för en utflykt. När modern och vännerna farit därifrån tvingades <NOBR>Inga-Lill</NOBR> att använda barnhems- kläderna igen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 48, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft38">Brun gröt med klumpar</P>
<P class="p675 ft11">Maten på barnhemmet var enkel och ensidig. Indragen mat var en vanlig form av bestraffning. Roger berättar att han och den andra ”tat- tarungen” som var där fick en brun gröt med klumpar i. De andra barnhemsbarnen fick en vit gröt. ”Vi skulle straffas av föreståndaren.”</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 166, man född på <NOBR>1940-talet,</NOBR> resandefolket.</P>
<P class="p148 ft38">Smetade bajs i ansiktet</P>
<P class="p685 ft11">Gunnar berättar att han på barnhemmet ”gjorde i byxorna”. Då tog personalen och smetade in bajs i ansiktet på honom. <SPAN class="ft131">Ur referat person 206, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p278 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.6</SPAN><SPAN class="ft141">Negativ särbehandling</SPAN></P>
<P class="p92 ft7">Här handlar det om upplevelser av att ha behandlats sämre i jäm- förelse med andra barn, inte ha fått sitta med vid måltider, inte ha fått presenter i samma utsträckning som andra barn, serverats sämre mat, osv. 148 personer av 404 (36 procent) har berättat att de blev negativt särbehandlade under sina placeringar. Maria var en av dem och Lisa en annan.</P>
<P class="p82 ft38">Hörde inte till familjen</P>
<P class="p610 ft11">Maria bodde i ett rum på första våningen i villan och hon upplevde sig som utstött och isolerad från resten av familjen. ”Jag var utanför övriga och fick inte vara med i familjegemenskapen, t.ex. fika, mid-</P>
<P class="p120 ft14">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">dagar, resor, utflykter m.m. Hon fick t ex inte se på TV med de andra. Istället skulle hon gå ut med hunden ”och vara i mitt rum utan att höras ut. Det vill säga, ingen musik eller telefon.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 465, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> judisk.</SPAN></P>
<P class="p140 ft38">Hänvisade till sitt rum</P>
<P class="p666 ft11">Lisa berättar att hon och hennes syster blev negativt särbehandlade; när sonen fick ett stort påskägg fick flickorna ingenting. Flickorna fick aldrig äta med resten av familjen. De fick sitta på sitt rum och vänta tills de hade ätit färdigt. Då fick de komma ner och äta rester. Även på julafton och födelsedagar fick de sitta på rummet. Enda gången de fick titta på TV var när den första månlandningen ägde rum sommaren 1969. Då fick de komma in i finrummet. De fick alltid gå i trasiga kläder, samma kläder i två och ett halvt år, kläder som deras mamma hade köpt. <SPAN class="ft131">Ur referat person 337, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.7</SPAN><SPAN class="ft141">Berövad/begränsad kontakt med närstående</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Detta handlar till exempel om syskon som skiljts åt, biologiska för- äldrar, anhöriga och närstående som inte tillåtits besöka sina barn och tvärtom, undanhållande av information och lögner gällande ursprung och närståendes liv och hälsa. Hit har även räknats berättelser om att inte få kalla de biologiska föräldrarna mor och far eller barn som tvingats kalla fosterföräldrarna för mamma och pappa.</P>
<P class="p110 ft8">133 av 404 (33 procent) personer har berättat att de på olika sätt berövades kontakt med eller endast fick ha begränsad kontakt med närstående under sina placeringar. Så var det för <NOBR>Ann-Charlotte.</NOBR></P>
<P class="p75 ft38">Lögn om moderns död</P>
<P class="p666 ft11"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> hade så gott som ingen kontakt med sin familj efter att hon hade kommit till fosterhemmet. Tvärtom trodde hon fram tills att hon var 13 år gammal att modern var död eftersom det var vad foster- föräldrarna berättade för henne. Fosterföräldrarna förklarade för Ann- Charlotte att det var socialen som hade sagt åt dem att säga det till henne. När <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> var 13 år sökte hennes mamma upp henne på skolan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 20, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p715 ft14">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.8</SPAN><SPAN class="ft141">Kränkande tilltal</SPAN></P>
<P class="p382 ft7">Här registreras intervjupersonernas berättelser om vilka öknamn och nedsättande tilltal de fått utstå, dels för egen del och dels vad nära anhöriga har kallats. 208 personer har berättat att de på olika sätt kränktes verbalt under sina placeringar. Det föreligger en skillnad mellan män och kvinnor under kategorin kränkande tilltal. 60 procent av kvinnorna uppger att de har varit utsatta för detta jämfört med cirka 40 procent av männen.</P>
<P class="p67 ft7">De vanligaste varianterna av tillmälen i utredningsmaterialet är ”hora” och andra tillmälen med anknytning till kvinnligt kön, i huvud- sak riktat mot kvinnor. Skall detta förstås som att flickor varit mer utsatta för nedsättande tilltal än män, just för att de är flickor eller är det så att motsvarande tilltal när det gäller pojkar, t.ex. ”ungjävel”, ”tattarjävel” eller ”horunge” inte har upplevts lika kränkande och inte rapporterats i lika stor utsträckning?</P>
<P class="p67 ft7">Det kan ligga nära till hands att tolka detta sexualiserade ned- sättande omdöme i förhållande till rådande patriarkala föreställ- ningar och förakt för flickors sexualitet, bland annat uttryckta i idéerna om flickors, inte pojkars, ”sexuella utespring”, ursprung- ligen kritiskt beskrivet av en av pionjärerna inom den sociala barn- och ungdomsvården, Gustav Jonsson.<A href="#page_220"><SPAN class="ft30">11</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft38">Vilka tillmälen har använts?</P>
<P class="p121 ft7">En genomgång av de tillmälen som använts ger vid handen att det sammanlagt rör sig om ett hundratal olika slags nedsättande omdömen, några använda mer frekvent än andra. Gemensamt för de flesta tillmälen är att de använts för att på olika sätt håna och förklena.</P>
<P class="p85 ft8">Det kan ha handlat om barnets <SPAN class="ft37">utseende</SPAN>; ”ditt snedvridna hel- vete”, ”långöra”, ”tjockis”, ”fula ögon”, ”feta rumpan”, ”sten- ansikte”, ”negerläpp”, ”gummifejs” och ”svankrygg”.</P>
<P class="p515 ft11">De talade alltid om för mig hur ful jag var, att jag var tjock, att jag såg ut som en slampa, för att jag hade mörkt hår och bruna ögon. Jag är svankryggig så att min bak står ut. Det försummade dom aldrig att påpeka, hur ful jag var för att jag såg ut så”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 155, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p716 ft35"><SPAN class="ft39">11 </SPAN>Jonsson, Gustav, <SPAN class="ft52">Flickor på glid: en studie i kvinnoförakt</SPAN>, Tiden, Stockholm, 1980.</P>
<P class="p73 ft14">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft11">Fostermodern kallade Berit och hennes syster ”tattare och könor”. Könor är ett småländskt ord för hora. Hon sa att Berit hade fula ögon.</P>
<P class="p137 ft131">Ur referat person 386, kvinna född på <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p717 ft7">eller om barnets <SPAN class="ft38">bakgrund, härkomst</SPAN>;</P>
<P class="p629 ft11">”tattarunge”, ”barnhemsunge”, ”horunge”, ”hittebarn”, ”bastard”, ”oäkting”, ”stockholmsunge” eller ”finnunge”.</P>
<P class="p22 ft7">och om barnets <SPAN class="ft38">begåvning</SPAN>;</P>
<P class="p400 ft11">”idiot”, ”dum i huvudet”, ”efterbliven”, ”hjärnskadad” och ”sinnesför- virrad”.</P>
<P class="p223 ft7">Olika varianter av <SPAN class="ft38">religiösa anspelningar </SPAN>som satans barn, djävulens avkomma har förekommit:</P>
<P class="p400 ft11">Erika berättar att fosterfadern sa att hon var ”satans avkomma” och ”djävulens barn”. Fostermodern kallade henne vid dessa ord och skvallrade för fosterfadern om Erika gjort något som hon inte fick, t.ex. skrattade, sjöng osv. Detta följdes alltid av ett straff av något slag. Fosterföräldrarna kallade också Erikas mamma för hora och Erika blev kallad horunge. <SPAN class="ft131">Ur referat person 198, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p718 ft7">Tillmälen med <SPAN class="ft38">sexuell innebörd</SPAN>, ”fittunge”, ”hora”, ”luder”, ”slampa”, ”slyna”, ”surfitta” och ”karltokig”, har förekommit i riklig omfattning. Samtliga av dessa tillmälen har uteslutande använts mot flickor.</P>
<P class="p17 ft7">Nedsättande tilltal med anknytning till <SPAN class="ft38">djur </SPAN>har varit frekvent före- kommande. Barn har till exempel blivit kallade för ”padda”, ”sugga”, ”gris”, ”apskaft”, ”blodigel”, ”gris”, ”råtta”, ”Jösse harpalt” och ”sorkjävel”.</P>
<P class="p117 ft7"><SPAN class="ft38">Sängvätning </SPAN>har också varit föremål för nedsättande omdömen; exempelvis ”pissråtta”, ”pissruska”, ”pissunge” och ”kisselisa”.</P>
<P class="p15 ft7">Innebörden av vissa <SPAN class="ft38">dialektala uttryck </SPAN>som ”könor” och ”klofsa” har ibland inte kunnat förstås fullt ut av de barn som varit föremål för dessa tillmälen, men har upplevts som obehagliga och nedsätt- ande:</P>
<P class="p719 ft11">Fosterföräldrarna sade hela tiden åt Anna att hon var en usel människa och att hon skulle vara glad och tacksam för att de tagit hand om henne. ”Klofsa” kallade de henne. De sade att hon skulle tänka på var- ifrån hon kom. Det var ständiga tillmälen berättar Anna. Hon fick aldrig beröm om hon gjorde något bra. När det gäller den psykiska terrorn kom den från båda fosterföräldrarna. Anna berättar att när hon första gången fick sin menstruation ställde hon sig bakom en dörr och grät, hon var rädd och förstod inte vad som hade hänt. ”Vad står du där och bäler för?” <SPAN class="ft131">Ur referat person 360, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p720 ft14">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.9</SPAN><SPAN class="ft141">Berövad kulturell/politisk/religiös identitet</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Det är 70 intervjupersoner som har berättat om hur de som barn i fosterhem och på institutioner har påtvingats religionsutövning, tvingats in i trossamfund, pådyvlats religiösa sedvänjor och ritualer mot sin vilja. En del har fått uppleva hur deras namn och identitet har bytts ut och några beskriver hur de varit förbjudna att tala sitt modersmål. Ett par personer säger sig ha blivit berövade sitt med- borgarskap.</P>
<P class="p481 ft7">Flera intervjupersoner berättar om hur de på olika sätt beröv- ades sitt ursprung och därmed viktiga delar av sin identitet. Inte bara berövades, i så motto att man inte fick tala sitt eget språk, eller heta sitt namn. De har också fått höra att det varit ett ”dåligt” språk, eller ett ”dåligt” namn som i någon mening, som barnen för- stås inte förstod, var mindre värt.</P>
<P class="p67 ft7">Att inte få heta det man heter, tala det språk man är uppvuxen med, höra till sin familj och sin kultur är allvarliga angrepp på en människas integritet och skapar dramatiska avbrott i identitets- utvecklingen och den egna livsberättelsen.</P>
<P class="p86 ft38">Berövad sitt namn</P>
<P class="p181 ft7">En person som vi kallar Lovisa berättar om hur fosterföräldrarna berövade henne både för- och efternamnet. Alla namn i exemplet är som i samtliga fall fingerade.</P>
<P class="p572 ft11">Fosterföräldrarna tyckte inte om hennes namn, Lovisa, och man kal- lade henne därför för Birgit Lundqvist. Så hette hon också i skolan. Lovisa hade också en docka som hon kallade Klara, efter biologiska mammans namn, men fostermamman avskydde att hon kallade dockan för Klara och förbjöd det namnet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 79, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p721 ft38">Berövad sitt finska medborgarskap</P>
<P class="p669 ft11">Fosterföräldrarna ansökte om svenskt medborgarskap åt Jussi. Varken han själv eller hans mamma hade något att säga till om. Jussi minns inte när detta skedde, men han kommer ihåg att han gick i skolan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 240 , man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p722 ft14">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Berövad sitt språk</P>
<P class="p666 ft11">Marja berättar att fostermodern var mycket rasistisk. Hon sa att Marja hade ”dumma gener” och att finska språket var ”hedniskt”. Hon för- bjöd Marja att tala finska och hon fick stryk om hon gjorde det. Fostermodern kallade Marja ”finnunge”, ”dum i huvudet” och ”erotisk unge”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 463, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p718 ft127">Att som barn bli anklagad för att vara syndig för att man sjunger, visslar, spelar fia eller att tvingas bevittna hur vuxna människor talar i tungor, att få höra att man är besatt av djävulen, är djävulens avkomma, osv. skapar förvirring och rädsla hos de flesta. Flera intervjupersoner berättar om hur de varit utsatta för detta, för det mesta i hägn av frikyrkliga församlingar. Tillsammans med tvånget att gå i kyrkan, be knästå- ende, till och med underkasta sig olika former av djävulsutdrivning, har det även förkommit rikligt med religiöst färgade hot om att hamna i helvetet och liknande. Sådana redovisas och kommenteras i avsnittet om hot och hotfulla situationer. Följande tre exempel illustrerar upplevelser av hur det religiösa tvånget kunde se ut.</P>
<P class="p208 ft146">Fick inte spela fia</P>
<P class="p664 ft148">Fosterföräldrarna var medlemmar i en frikyrka och var djupt religiösa. Lena var tvungen att gå i kyrkan varje onsdag och söndag. Hon fick inte dansa och inte spela fiaspel. Lena berättar att det ibland var böne- möte i fosterhemmet. Som ny i fosterhemmet blev hon rädd när hon genom väggen hörde människorna skrika och tala i tungor. <SPAN class="ft147">Ur referat person 363, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p723 ft146">Fick inte sjunga</P>
<P class="p664 ft148">”De var hyperreligiösa”. Fosterfadern påstod att han var lärjunge till Jesus. Inom kyrkan var han särskilt utsänd och satt alltid nära prästen i kyrkan. Barnen i familjen fick inte skratta på söndagar. Under påsken fick de mycket lite att äta och de fick inte sjunga. Familjen hade inte heller någon TV under den första hälften av Emelies placering. <SPAN class="ft147">Ur referat person 198, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft146">Hin håle</P>
<P class="p664 ft148">Fostermodern var religiös. Hon tvingade Ragnhild att be bön flera gånger om dagen, före och efter maten, samt att läsa verser vid säng- gående. På fredagskvällarna skulle de lyssna på helgmålsbönen i radion</P>
<P class="p724 ft84">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">och på söndagarna på högmässan. Då skulle Ragnhild sitta still som ett ljus, orörlig. Fostermodern talade mycket om synd. Det tog sig uttryck på flera sätt. Bland annat fick inte Ragnhild låna böcker i skolan. Hon sa att Ragnhild var ”hin håle själv”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 369, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.10</SPAN><SPAN class="ft141">Kroppsligt integritetskränkt</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Fysiska bestraffningar med eller utan tillhygge och sexuella över- grepp utgör förstås allvarliga kränkningar av den fysiska integri- teten, men vi har valt att presentera dem i andra avsnitt. Här pre- senteras sådant som påtvingade, okänsligt genomförda gyneko- logiska undersökningar, tvångsklippningar, kroppsvisitationer och påtvingat naket umgänge med andra, dock utan uppenbar sexuell innebörd.</P>
<P class="p283 ft8">28 personer har berättat att de på olika sätt har blivit kroppsligt integritetskränkta under sina placeringar. I det följande ges några exempel på hur detta kunde gå till.</P>
<P class="p68 ft38">Ful flicka</P>
<P class="p610 ft11">Så fort Sara kom till ungdomshemmet tvingades hon att genomgå en gynekologisk undersökning för att hon var en ”ful flicka”. De skulle undersöka om hon var oskuld. Detta hade hennes barnavårdsman beslutat. Sara berättar att läkaren som hon besökte skämdes över att behöva genomföra undersökningen. Sara kunde heller inte förstå vad det var hon hade gjort. ”Jag kände mig verkligen pestsmittad.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 418, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa.</SPAN></P>
<P class="p94 ft38">Gynekologiskt tvångsundersökt</P>
<P class="p610 ft11">Flickor som rymde tvingades göra gynekologiska undersökningar sedan de återkommit. De fick göra syfilis- och gonorréprov på det så kallade ”sociala huset” inne i Göteborg: ”Det var väldigt otäckt. Ingen sa något eller förklarade varför.” Elin säger att hon bara har vaga min- nen av hur undersökningarna gick till: ”Jag vet att det sved och gjorde ont.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 358, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p725 ft14">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.11</SPAN><SPAN class="ft149">Förnedrad och orättvist behandlad</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Det är 100 personer som har berättat att de på olika sätt har blivit förnedrade och orättvist behandlade under sina placeringar. Det finns flera olika varianter av denna kategori. De flesta har berättat att de blev felaktigt beskyllda eller utpekade som syndabockar. Många har också berättat om förnedringen när de på institutioner blev uppställda på led för att presumtiva fosterföräldrar skulle få välja ut viket barn de skulle ta. Andra har berättat om hur de för- nedrades inför andra barn t.ex. genom att få stryk offentligt. Ytter- ligare några har berättat om att de blev förlöjligade eller utsatta för lögner, svek och falska förhoppningar. I det följande presenteras några exempel på hur intervjupersonerna har berättat.</P>
<P class="p157 ft38">Falska förhoppningar om sjömansskola</P>
<P class="p726 ft11">Föreståndaren hade lovat att han skulle ordna så att Kurt kunde gå i sjömansskola efter avslutad folkskola, vilket var Kurts önskan. Men det blev inget av det. Istället bestämde föreståndaren att Kurt skulle börja i lantbruksskola och så blev det. <SPAN class="ft131">Ur referat person 229, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft38">Uppställd på led för presumtiva fosterföräldrar</P>
<P class="p90 ft7">Flera berättelser handlar om hur det kändes att ställa upp sig på rad på barnhemmet för att väljas ut av fosterföräldrar.</P>
<P class="p89 ft7">Någon berättar om hur barnen regelbundet fick gå ner i källaren och sätta sig framför en kvartslampa inför besöken. Det gällde att barnen hade fin färg och såg friska ut om de skulle bli valda. ”Det var bara de gulligaste som blev valda först”, kommenterar en av intervjuper- sonerna. Det här kunde vara de enda tillfällena när barnen kläddes upp, flickorna fick rosetter i håret.</P>
<P class="p117 ft7">Någon berättar hur pojkarna fick ta av sig på överkroppen när de radades upp, för att eventuella fosterföräldrar skulle se om de hade muskler tillräckligt för hårt arbete. En del berättar om hur de hoppades att bli valda och andra om hur de gjorde för att inte bli valda, som Caroline.</P>
<P class="p400 ft11">”En gång i månaden kom det fint folk i pälsar och tittade på oss, för att se om det var någon de ville ha.” Caroline minns att hennes syster sa åt henne att peta sig i näsan, dra ut rosetten i håret eller släppa en fis så att de inte skulle välja henne. ”Vi var så rädda att de skulle sära på</P>
<P class="p724 ft14">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft11">oss. Ingen berättade om vad som hänt med mor och far. <SPAN class="ft131">Ur referat person 34, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p143 ft8">Beskrivningar av orättvisa beskyllningar har förekommit i riklig omfattning. Vanligtvis har det handlat om att ha stulit något, pengar, mat eller godis som i följande exempel:</P>
<P class="p515 ft11">Under den här perioden fick jag och min syster våra första och enda cyklar. Vi hade långt till skolan och vi var väldigt glada för våra cyklar. En dag var min cykel borta och efter ytterligare en tid försvann syrrans cykel. Vi blev anklagade för att ha sålt våra egna cyklar. Vi var väldigt besvikna. <SPAN class="ft131">Ur referat person 337, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN><SPAN class="ft150">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p728 ft148">De satte till och med fram karameller och sa åt mig att jag fick äta och när jag sedan tog, anklagade de mig för att stjäla och sa att jag nu hade bevisat att jag var en tjuv. Då hade dom stått och lurpassat på mig. Till slut ville jag att dom skulle slå ihjäl mig säger Mona, för att då skulle det åtminstone bli ett slut på det. <SPAN class="ft147">Ur referat, person 156, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p729 ft127">Intervjupersonerna har också berättat om att de har varit den ständiga syndabocken när något har gått sönder eller försvunnit eller att få skulden för något som någon annan hade gjort.</P>
<P class="p85 ft128">Ibland har beskyllningarna handlat om den egna kroppens högst normala sätt att fungera, som i Kristinas fall.</P>
<P class="p616 ft148">När Kristina fick mens hävdade fostermodern att hon hade legat med pojkar. ”Då dängde hon till mig ordenligt. Hon slog tills blod rann i rumpan.” Sedan ringde fostermodern runt till Kristinas alla manliga klasskamrater och till grannbyarna intill. <SPAN class="ft147">Ur referat person 369, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p179 ft129"><SPAN class="ft129">7.11.12</SPAN><SPAN class="ft151">Socialt isolerad, begränsad rörelsefrihet</SPAN></P>
<P class="p69 ft127">Det är 147 personer som har berättat att de på olika sätt hindrades från att umgås med andra under sina placeringar. Många gånger handlade det om att de skulle arbeta istället. I flera fall har intervju- personerna också rapporterat om hur de varit hänvisade till sär- skilda utrymmen i bostadshuset eller uthus, med uttalade förbud att överträda vissa fysiska gränser och områden i huset och på går- den. Det kan också ha handlat om förbud att närvara vid högtider och bjudningar eller att följa med på skolresa. Åtskilliga berättelser har handlat om att känna sig utanför, att inte höra till resten av familjen och att inte få umgås med andra jämnåriga.</P>
<P class="p721 ft84">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Vi skulle inte synas</P>
<P class="p664 ft11">Per och Monika kommer ihåg att de aldrig fick sitta med vid mat- bordet när det kom besök till familjen ”Vi skulle inte synas.” Inte heller fick han ta hem kompisar och han var förbjuden att umgås utan- för hemmet med andra barn. Per minns att han under de år som han bodde hos familjen var hos kamrater tre gånger. Dessutom skulle de gå och lägga sig senast klockan 19.00 varje kväll, även om andra barn var på besök och fick vara uppe. Att få titta på TV var det inte tal om, än mindre att familjen kvällsfikade tillsammans. <SPAN class="ft131">Ur referat person 323, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket samt referat person 316, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p135 ft38">Fick inte umgås med jämnåriga</P>
<P class="p224 ft7">Flera intervjupersoner berättar om att de hölls isolerade från kon- takter med andra barn och normala fritidsaktiviteter som bio, dans, sport. Många gånger förstod de inte varför. Här följer två exempel på detta.</P>
<P class="p400 ft11">”Jag fick inte umgås med vänner. Från <NOBR>1-6</NOBR> gick jag i Källunge skola, sedan i Borrby. Jag fick aldrig åka på skoldanser, men jag rymde ut genom fönstret på andra våningen och liftade in till Borrby. Men de åkte och letade reda på mig och då fick jag åka hem och fick utegångs- förbud.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 256, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p730 ft11">Solveig berättar om hur hon hindrades att umgås med sina kamrater på ett normalt sätt och hon minns särskilt när hon stoppades från att följa med klassen på en skolresa till Stockholm på grund av att det var ”synd”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 49, kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p731 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.13</SPAN><SPAN class="ft149">Kontrollerad kommunikation, dagbok, telefon och post</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Att få sin post öppnad och att inte kunna prata ostört i telefon har hört till vardagen i barndomen, berättar flera intervjupersoner. Några har även berättat att deras dagböcker har blivit lästa. Även kontroll av övrig kommunikation, vid till exempel tillsyns- eller släktingbesök har förekommit i olika varianter. Detta skedde van- ligtvis med hot om straff om barnet avslöjade något ofördelaktig om den vård som bedrevs. Om hot och hotfulla situationer kan läsas i ett särskilt avsnitt.</P>
<P class="p696 ft14">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p732 ft7">60 personer har berättat att de på olika sätt utsattes för den här typen av kontroll under sina placeringar. Solveig var en av dem:</P>
<P class="p514 ft11">”Jag fick inte ringa, inte skriva brev, men jag lyckades i alla fall smuggla ut ett brev som jag skickade till mamma där jag berättade om hur dom behandlade mig och att jag ville att hon skulle hjälpa mig”. Solveig visar brevet. Hon har ritat fostermor som slår henne med en sopkvast. Solveig berättar att hon skrev brevet i omgångar, när hon fick tid, och gömde det under madrassen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 155, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p617 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.14</SPAN><SPAN class="ft141">Berövad ägodel eller djur</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Berättelser om att julklappar och födelsedagspresenter har gömts undan, givits bort eller förstörts har varit tämligen vanligt före- kommande. I några fall har även avhållna husdjur, försvunnit, sålts eller dödats. Berättelser om hur intervjupersonerna berövades ägo- delar som straff finns också återgivna senare i avsnittet om tvång, regler och straff. 56 personer har berättat att de berövades ägodelar eller djur under sina placeringar. Jenny är en av dem.</P>
<P class="p195 ft38">Fostermodern tog smycke</P>
<P class="p610 ft11">Jenny minns särskilt ett tillfälle då fostermodern tog ett smycke från henne för att sälja det. Smycket, som Jenny fått av sin biologiska mor, skulle säljas och pengarna skickas ”till Afrikas barn”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 455, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p143 ft7">Några berättelser har handlat om presenter som barnen fått ta emot med stor glädje den ena dagen och som sedan har tagits ifrån dem, nästa dag. Flera intervjupersoner berättar hur de hittat undan- stuvade leksaker och presenter som anhöriga har skickat, hur gåvor från anhöriga beslagtagits, sålts eller skänkts till andra barn. Inte sällan är berättelserna i det närmaste identiska, trots att de lämnats av olika personer, som varit placerade vid olika tidpunkter, i olika delar av landet. Detta gäller de två följande exemplen.</P>
<P class="p195 ft38">Hittade docka på vinden</P>
<P class="p669 ft11">”Jag slutade fylla år när jag var åtta år” säger Monika. Fosterföräldrarna nämnde aldrig hennes födelsedag efter åtta års ålder. Vid ett tillfälle då Monika blev inlåst på vinden hittade hon en docka. Det visade sig att den var skickad av en moster. Hon hade aldrig sett dockan tidigare.</P>
<P class="p68 ft14">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft11">Fostermodern gömde konsekvent presenterna som släkten hade skickat. <SPAN class="ft131">Ur referat person 131, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p23 ft38">Hittade leksaker på vinden</P>
<P class="p664 ft11">Barnen fick regelbundet presenter och julklappar sända från sina äldre syskon. De såg aldrig skymten av dessa. De kände inte till dem förrän de en dag lekte på vinden. Där hittade de julklappar och presenter oup- packade med sina namn på. När fostermodern kom på dem fick de stryk. <SPAN class="ft131">Ur referat person 253, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p133 ft7">Evas berättelse är ett exempel på att sadistiska teman återfinns under denna rubrik. Hon hade långt vackert lockigt hår när hon kom till fosterhemmet. Detta klippte fostermodern av och på jul- afton hittade hon i det enda paketet som var till henne, den sax som fostermodern hade klippt av henne håret med.</P>
<P class="p645 ft11">”Det var tydligt menat som ett skämt för de skrattade våldsamt åt mig när jag öppnade paketet,” berättar Eva. ”De julklappar jag fick hem- ifrån förstörde de framför näsan på mig, här ser du hur tosig din mamma är som skickar dig sådana här dumheter sa fosterfadern till henne och kastade in hennes julklappsdocka i spisen”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 155, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.15</SPAN><SPAN class="ft149">Felaktigt diagnostiserad</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Ett fåtal har berättat om att de som barn blev betraktade som utvecklingsstörda, av ingen anledning alls eller på grund av lyte eller fysiskt handikapp som talsvårigheter eller nedsatt hörsel. De placerades i skolor och på institutioner för utvecklingsstörda barn, där de inte hörde hemma. I vuxen ålder har det visat sig att diag- nosen varit felaktig. En kvinna har berättat att hon föddes med gomspalt och hade ett allvarligt talfel och uppfattades därför som utvecklingsstörd och fick inte börja i den vanliga folkskolan.</P>
<P class="p110 ft7">En annan kvinna har berättat att hon i sitt arkivmaterial läst att hon skulle ”hört röster” och därför placerades på mentalsjukhus. Av sjukhusjournalerna framgår även att hon som ung betraktades som ”dement”. Hon menar att med tanke på hennes studieresultat, skicklighet i korsordslösning och aktiva föreningsengagemang, kan detta inte stämma. På samma sätt beskriver en man att han åter- funnit i sitt arkivmaterial uppgifter från ett intelligenstest han genomgick som barn som utvisar att han skulle vara underbegåvad.</P>
<P class="p733 ft14">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Han menar att detta inte kan stämma med tanke på det han till- ägnat sig och uträttat senare i livet.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.16</SPAN><SPAN class="ft141">Tvångsabort och tvångssterilisering</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Ett tiotal personer har berättat att hur de på olika sätt manipulerats för att gå med på sterilisering eller aborter mot sin vilja. I några fall har steriliseringarna utförts i annan regi än den sociala barn- och ungdomsvården, när intervjupersonerna var i <NOBR>20-årsåldern.</NOBR> 5 av de 7 som blivit tvångssteriliserade är kvinnor. En person tillhör resande- folket och en har samiskt ursprung. Två intervjupersoner berättar att de kompenserats ekonomiskt av staten för steriliseringsin- greppen. Så här berättar Maja om hur det var när hon placerades på sinnesslöanstalt:</P>
<P class="p554 ft11">”De lockade med jobb, jag fick blåklänning och vitförkläde, trodde jag skulle jobba men blev intagen på sinnesslöanstalt, sitta och väva, ibland satte dom på mig tvångströja. Där fanns en som hette Birgit. Hon hade skägg och såg ut som ett djur. Kände mig rädd, säger Maja. Det var där dom tvingade mig att skriva på ett papper att jag gick med på att steri- liseras. Dom höll ihop min hand om pennan”, Maja visar hur de med våld förde hennes hand över papperet. Hon fick höra om en lands- tingsman och skrev till honom. Han kom dit och hälsade på henne och sade då ”Hon ska inte vara här.” ”Och så hjälpte jag en till att komma därifrån” <SPAN class="ft131">Ur referat person 97, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1920-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p497 ft8">6 kvinnor har dessutom berättat att de genomgått aborter under sin tid som placerade. 4 av dessa 6 kvinnor hade blivit gravida efter att ha blivit våldtagna av sina fosterfäder.</P>
<P class="p68 ft9">7.11.17 Utpekade förövare</P>
<P class="p69 ft7">Intervjupersonerna har berättat att de främst var fosterföräldrar som utsatte dem för kränkningar, särbehandlingar och orättvisor. I en tiondel av rapporterna har institutionspersonal och före- ståndare/chef rapporterats som förövare. Förtroendevald i social barnavård har rapporterats vid ett trettiotal tillfällen. Några färre rapporter finns även där fosterbror, fostersyster, sjukvårdspersonal och män/pojkar i lokalsamhället pekas ut som förövare.</P>
<P class="p734 ft14">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">7.12</SPAN><SPAN class="ft144">Sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p735 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.1</SPAN><SPAN class="ft152">Definition</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Intervjupersonernas beskrivningar av handlingar eller situationer med sexuell innebörd där en vuxen eller ung person utnyttjade dem som barn för att tillfredsställa egna eller andras sexuella behov.</P>
<P class="p129 ft7">Sexuella övergrepp kan delas in i två olika typer:</P>
<P class="p736 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Hands off, övergrepp utan fysisk kontakt kan innebära blott- ning, voyeurism</SPAN><A href="#page_231"><SPAN class="ft30">12</SPAN></A>, ”sexprat” samt exponering för pornografiskt material.</P>
<P class="p737 ft7"><SPAN class="ft74">•</SPAN><SPAN class="ft75">Hands on, övergrepp med fysisk kontakt kan vara, ofrivillig kroppslig närhet, beröring, kyssar, smekningar och omfam- ningar, beröring av brösten, </SPAN><SPAN class="ft38">genitalia och/eller anus, onani, oral- sex, att föra in finger, föremål eller penis i </SPAN>anus eller vagina. Det kan också vara att barnet uppmuntras/tvingas att mot sin vilja beröra förövaren och/eller utöva sexuella handlingar på för- övaren.</P>
<P class="p738 ft7">Ytterligare en typ av sexuella övergrepp är sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella och liknande sammanhang. Det kan vara att engagera barn och unga i aktiviteter med avsikt att fram- ställa barnpornografi, utöva barnprostitution eller ”erbjuda” barnet till flera förövare. I den mån sexuell kommersiell exploatering före- kommit i intervjupersonernas berättelser har sådan redovisats under kategorin ”såld för sexuella aktiviteter”.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.2</SPAN><SPAN class="ft141">Sammanfattning, sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Drygt hälften av alla intervjupersoner har berättat om sexuella övergrepp. En större andel av kvinnorna (61 procent) än männen (42 procent) berättar att de har utsatts för sexuella övergrepp.</P>
<P class="p117 ft7">Utpekade förövare av de sexuella övergreppen har främst varit fosterfäder, fostermödrar, institutionspersonal och fostersyskon.</P>
<P class="p15 ft7">Mer än dubbelt så många intervjupersoner har rapporterat om övergrepp i fosterhem, jämfört med uppgifterna om sexuella över- grepp på institutioner.</P>
<P class="p15 ft7">Intervjupersonerna har rapporterat om sexuella övergrepp från alla decennier och rapporteringen har inte förändrats över tid.</P>
<P class="p717 ft35"><SPAN class="ft39">12 </SPAN>Fackuttryck för att smygtitta/fönstertittning</P>
<P class="p357 ft14">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Flera olika typer av sexuella övergrepp har beskrivits; övergrepp med eller utan våldsinslag, övergrepp med eller utan fysisk berör- ing, övergrepp med eller utan någon form av ersättning, och sexu- ella övergrepp i kombination med olika former av hot.</P>
<P class="p93 ft7">I de allra flesta fall berättar intervjupersonerna att de som barn inte berättade om övergreppen för någon. Anledningen till detta handlade ofta om att de skämdes och anklagade sig själva eller var hotade eller kände sig rädda för vad som skulle hända om de berättade. Flera för- sökte berätta men blev inte trodda.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.3</SPAN><SPAN class="ft64">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">213 personer av de 404 intervjupersonerna har berättat om sexuella övergrepp. Det innebär att 53 procent av de intervjuade har blivit utsatta för någon form av sexuellt övergrepp under sina placeringar.</P>
<P class="p101 ft29">Kön, etnicitet och funktionshinder</P>
<P class="p83 ft7">Det finns skillnader i de intervjuade kvinnornas respektive män- nens berättelser om hur många som har utsatts för sexuella över- grepp. 138 av dem som har blivit utsatta är kvinnor, 75 är män. Det innebär att 61 procent av de intervjuade kvinnorna och 42 procent av de intervjuade männen uppger att de har utsatts för sexuella övergrepp. 38 intervjupersoner tillhör någon etnisk minoritet eller har utländsk bakgrund.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.4</SPAN><SPAN class="ft141">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Sexuella övergrepp har förekommit under hela den tidsperiod som utredningen omfattar. Intervjupersonerna rapporterar att 56 pro- cent av de som var födda på <NOBR>1930-talet</NOBR> drabbades, 62 procent av de som var födda på <NOBR>1940-talet</NOBR> och 53 procent på <NOBR>1950-talet</NOBR> drabbades av sexuella övergrepp.</P>
<P class="p93 ft7">I det följande återges tre berättelser om sexuella övergrepp som inter- vjupersoner rapporterat om, först två födda på <NOBR>1930-talet.</NOBR> Holger berättar från sin tid i ett fosterhem:</P>
<P class="p739 ft11">Under beredskapsåren utnyttjades han ibland sexuellt av soldaterna som låg i beredskap på orten. Han minns att han kunde få 5 öre för att</P>
<P class="p148 ft14">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft11">onanera åt en värnpliktig ute i buskarna. <SPAN class="ft131">Ur referat person 502, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p741 ft7">Gudrun och Bosse är syskon och bodde i ett fosterhem. Gudrun berättar:</P>
<P class="p742 ft11">Trots att familjen hade ett rymligt sovrum fick inte Gudrun och Bosse några egna sängar. Bosse sov med fostermodern och Gudrun sov med fosterfadern. Från första dagen, då hon var ca 4 år, utnyttjade foster- fadern Gudrun sexuellt. ”Det var fruktansvärt. Jag fick inte vara ifred. Han höll på med mitt underliv varje kväll.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 271, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p743 ft7">En kvinna född på <NOBR>1980-talet</NOBR> berättar om fosterfaderns sexuella övergrepp som skedde när hon och fosterfadern var ensamma hemma.</P>
<P class="p744 ft11">”En dag gick han över gränsen”, berättar Linda. Hennes fosterfar tog henne på brösten, innanför kläderna. ”Det var när han och jag var ensamma hemma. Vi hade varit sjuka, hostat och ätit hostmedicin. […] ”Jag fick lova att inte säga något” till fostermodern, berättar Linda. ”Och så skyllde han på hostmedicinen, att han hade gjort närmanden.”</P>
<P class="p745 ft131">Ur referat person 384, kvinna född på <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p746 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.5</SPAN><SPAN class="ft152">Sexuella övergrepp i fosterhem och på institution</SPAN></P>
<P class="p747 ft7">Det är 154 personer som har berättat om sexuella övergrepp i fosterhem. 114 av dessa är kvinnor, 40 är män.</P>
<P class="p748 ft7">71 personer har berättat om sexuella övergrepp på institution.</P>
<P class="p709 ft7">31 av dessa är kvinnor, 40 är män.</P>
<P class="p749 ft7">Hur de rapporterade övergreppen fördelat sig på de olika pla- ceringsformerna redovisas i följande tabell.</P>
<P class="p750 ft112">Tabell 7.12 Antal kvinnor och män som rapporterat om sexuella övergrepp, fördelat på placeringsform</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td10"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td154"><P class="p468 ft112">Typ av övergrepp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td155"><P class="p751 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p29 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td10"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td157"><P class="p597 ft123">Fosterhem</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td158"><P class="p597 ft123">Institution</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td130"><P class="p560 ft132">Fosterhem</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td159"><P class="p604 ft123">Institution</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td10"></TD>
<TD class="tr44 td154"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td10"></TD>
<TD class="tr27 td160"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td162"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td156"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"></TD>
<TD class="tr9 td154"><P class="p468 ft124"><NOBR>Hands-on</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p752 ft124">107</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p752 ft124">27</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p473 ft124">33</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p634 ft124">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p468 ft112"><NOBR>Hands-off</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p752 ft112">44</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p752 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p473 ft112">13</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p634 ft112">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p468 ft123">Totalt antal drabbade personer</P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p752 ft112">114</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p752 ft112">31</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p471 ft112">40</P></TD>
<TD class="tr5 td159"><P class="p634 ft112">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td10"></TD>
<TD class="tr31 td160"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td162"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td127"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td156"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">Tabellen visar att hands on övergreppen har varit vanligare än hands off övergrepp, oavsett placeringsform.</P>
<P class="p753 ft14">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Fler män än kvinnor har blivit utsatta för sexuella övergrepp på institution. Fler kvinnor än män har varit utsatta för sexuella över- grepp i fosterhem. Nästan tre gånger så många kvinnor som män har berättat om övergrepp i fosterhem.</P>
<P class="p86 ft38">Utnyttjad på institution av personal</P>
<P class="p610 ft11">Det fanns en man i personalgruppen som tog hem Axel under helger och lov. Han fick en starköl om han rensade rabatter. Han fick också titta på fotboll eller så hemma hos den här personalen. Han tvingades sedan till oralsex med honom. Detta hände nästan varje helg. Axel berättade om detta för andra intagna och blev av dem kallad mytoman: ”Drogerna underlättade att stå ut.” Axel tror att andra i per- sonalgruppen kände till övergreppen men att de inte gjorde något. <SPAN class="ft131">Ur referat person 118, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p68 ft38">Utnyttjad på institution av andra barn och ungdomar</P>
<P class="p610 ft11">På ungdomshemmet blev <NOBR>Ann-Britt</NOBR> många gånger, under flera års tid, utsatt för sexuella övergrepp av killar som var placerade där. Förövarna var upp till 15 år gamla. Det var både gruppvåldtäkter och enskilda pojkar. Personalen kände till detta utan att de försökte stoppa dem. <NOBR>Ann-Britt</NOBR> berättar om ett tillfälle när hon i duschen samtidigt blev utsatt för vaginal och oral våldtäkt av två pojkar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 499, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p94 ft38">I sommarhem</P>
<P class="p610 ft11">Fosterfadern vidrörde Gunvors underliv. Han gjorde också våld- täktsförsök på henne. Hon berättar att hon lyckade slita sig loss, tog sig ut och fick med sig systern på att avvika från sommarhemmet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 368, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.6</SPAN><SPAN class="ft64">Olika typer av sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p754 ft7">Utredningen redovisar resultaten i två delar:</P>
<P class="p755 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Hands on, som är sexuella övergrepp som innebär beröring eller penetrering.</SPAN></P>
<P class="p183 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Hands off, som är sexuella övergrepp utan beröring.</SPAN></P>
<P class="p454 ft14">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Hands on övergrepp</P>
<P class="p106 ft7">Det är 190 personer som har berättat att de på olika sätt utsattes för hands on övergrepp under sina placeringar.</P>
<P class="p13 ft7">De mest förekommande hands on övergreppen som intervjuper- sonerna har berättat om är anal/genital penetrering, vilket kan inne- bära penetrering av genitalia/anus med finger/fingrar, föremål eller penis.</P>
<P class="p89 ft7">18 procent av intervjupersonerna har blivit utsatta för analt/genitalt övergrepp under sina placeringar. Det är främst kvinnor som har drab- bats. 26 procent av de intervjuade kvinnorna har utsatts för analt eller genitalt övergrepp. Det kan jämföras med 8 procent av männen.</P>
<P class="p15 ft7">I regel har en större andel kvinnor än män berättat om sexuella hands on övergrepp. Men när det gäller ”tvingats onanera åt för- övaren” är andelen manliga offer något större.</P>
<P class="p552 ft41">17 procent av intervjupersonerna har blivit kyssta, smekta eller kram- ade mot sin vilja. Andelen intervjuade kvinnor som har berättat om denna form av övergrepp är dubbelt så stor som andelen intervjuade män.</P>
<P class="p15 ft8">Hands on övergreppen har varit vanligare än hands off över- greppen oavsett placeringsform.</P>
<P class="p13 ft7">I den följande tabellen listas de olika hands on övergreppen som intervjupersonerna har utsatts för. Eftersom det är stora skillnader mellan vad kvinnor och män berättat redovisas deras svar fördelat på kön i procent.</P>
<P class="p756 ft14">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p757 ft112">Tabell 7.13 Andel kvinnor och män som rapporterar sexuella <NOBR>hands-on</NOBR> övergrepp</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td163"><P class="p28 ft112">Övergrepp <NOBR>hands-on</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft132">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p711 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p560 ft112">Total</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p562 ft123">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td10"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td29"><P class="p598 ft124">%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td164"><P class="p660 ft124">%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td165"><P class="p486 ft124">%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td166"><P class="p759 ft124">totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td10"></TD>
<TD class="tr37 td163"><P class="p26 ft153"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td10"></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td170"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td10"></TD>
<TD class="tr30 td163"><P class="p28 ft112">Kysst, smekt eller kramad mot sin vilja</P></TD>
<TD class="tr30 td29"><P class="p758 ft112">23</P></TD>
<TD class="tr30 td164"><P class="p604 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr30 td165"><P class="p503 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr30 td166"><P class="p567 ft112">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats smeka förövarens kropp</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p28 ft143">Berört/penetrerat barnets könsorgan med hand/tunga</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft112">17</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p604 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p503 ft112">14</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p567 ft112">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft123">Berört/penetrerat barnets könsorgan med föremål</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats ta förövarens könsorgan i munnen</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats onanera åt förövaren</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p604 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p503 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p567 ft112">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Utsatt för analt/genitalt övergrepp</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">26</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">8</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">18</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats utföra sexuella handlingar med djur</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats bada/bli tvättad</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Tvingats delta i perversa aktiviteter</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p28 ft123">Tvingad att ta annan kroppsdel (än könsorgan) i</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p503 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p567 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p28 ft124">munnen</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p26 ft155"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p26 ft155"> </P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p26 ft155"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p26 ft155"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p28 ft112">Tryckt/gnuggat sig mot barnet</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p503 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p567 ft112">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Försök till sexuellt övergrepp</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">7</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft123">Tvingats till fysisk kontakt med onanerande förövare</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p28 ft112">Tvingad till sexaktiviteter med annat barn</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p758 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td164"><P class="p604 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p503 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p567 ft112">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p28 ft112">Ip har ej uppgett närmare detaljer</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p758 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p604 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p503 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p567 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td10"></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
<TD class="tr31 td170"><P class="p26 ft154"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft29">Utdrag ur intervjuer</P>
<P class="p83 ft7">Här följer några utdrag ur intervjuerna som illustrerar olika hands on övergrepp som intervjupersonerna berättat om. I det första berättar Rolf hur han blev utnyttjad av sin fostermor när foster- fadern var på möten två gånger i månaden.</P>
<P class="p572 ft11">Fostermodern tvingade honom till oralsex genom att sätta sig på honom. Detta tyckte Rolf var äckligt, hade svårt att andas och trodde att han skulle kvävas. <SPAN class="ft131">Ur referat person 204, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p760 ft7">Det följande exemplet handlar om hur en väninna till foster- modern brukade utnyttja en placerad pojke.</P>
<P class="p572 ft11">Det var när hon var onykter. Då skulle hon klämma på mig, mellan benen och i rumpan. Vid ett tillfälle skulle jag suga på hennes bröst. Fosterföräldrarna satt bara och skrattade. <SPAN class="ft131">Ur referat person 208, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p721 ft14">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">Malin utsattes under lång tid för vaginala våldtäkter. Hon gjorde också en polisanmälan som inte ledde till något åtal.</P>
<P class="p579 ft11">Efter ett halvår började fosterfadern göra närmanden. ”Det utveck- lades till våldtäkter i tre år, fullbordade samlag. Det hände mellan 30- 50 gånger. Fosterfadern hotade mig med att ”det var ingen djävel som ville ha mig. Det gjorde han klart för mig första gången han våldtog mig. Jag vågade inte göra någonting. Till slut inser man att man är värdelös.”</P>
<P class="p761 ft11">Det som gjorde att jag fick nog var att de sålde min häst, berättar Malin. Hon skulle då få en ny häst. Som betalning krävde han oralsex. ”Jag gjorde polisanmälan 1982 och jag hade fört dagbok, men över hälften av sidorna i min dagbok hade rivits ut, troligen av fosterför- äldrarna.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 472, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> samisk.</SPAN></P>
<P class="p140 ft38">Tvingas att onanera</P>
<P class="p224 ft7">Sofia var placerad i ett fosterhem där fosterfadern var dömd för försök till mordbrand. Han satt i fängelse, men kom hem på per- mission många helger. Under permissionerna ”försvann” alltid fostermodern. Fosterfadern brukade sova i en soffa och han ville att Sofia skulle krypa ner i samma soffa. Hon förstod inte vad som hände.</P>
<P class="p690 ft11">Sofia beskriver denna tid som att hon var helt i fosterfaderns våld och hon berättar att hon flera gånger tvingades onanera åt honom under permissionerna. Efter ett tag övergick han till rena våldtäkter och den då <NOBR>10-åriga</NOBR> Sofia minns hur han låg ovanpå henne så att hon ”höll på att kvävas”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 500, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft29">Hands off övergrepp</P>
<P class="p90 ft7">Det är 82 personer som har berättat att de på olika sätt utsattes för hands off övergrepp under sina placeringar. 55 är kvinnor, 27 är män. I den följande tabellen listas vilka hands off övergrepp som intervjupersonerna berättat om.</P>
<P class="p762 ft14">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p763 ft112">Tabell 7.14 Antal kvinnor och män som rapporterar sexuella hands off övergrepp</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr10 td171"><P class="p28 ft112">Övergrepp <NOBR>hands-off</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p43 ft123">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p470 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p659 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p28 ft124">Tvingats bevittna sexuella aktiviteter</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p764 ft124">9</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p486 ft124">4</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p636 ft124">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p28 ft112">Blottat sig för barnet</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p764 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p486 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p636 ft112">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Förevisat pornografiskt material</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p764 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p486 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p636 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Tvingats medverka i framställning av</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p28 ft124">pornografiskt material</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p764 ft124">2</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p486 ft124">0</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p636 ft124">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Utsatts för "sexprat"</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p764 ft112">18</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p486 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p636 ft112">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Tvingats exponera sig</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p764 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p486 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p636 ft112">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p28 ft123">Tvingats se på sexuella handlingar med</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p764 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p598 ft112">4</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p660 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p28 ft124">djur</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p28 ft143">Närstående utsatt för sexuella kränkningar</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p764 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p486 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p660 ft112">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft123">Sett/hört att barn i int/ff blivit utsatta för</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p28 ft124">sexuella övergrepp</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p764 ft124">17</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p486 ft124">8</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p636 ft124">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Såld för sexuella aktiviteter</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p764 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p486 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p636 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p28 ft112">Utsatt för smygtittning</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p764 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p486 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p636 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td171"><P class="p28 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p765 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p486 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p636 ft112">404</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">Det är 20 personer som har berättat att de blivit utsatta för ”sex- prat” och nästan lika många, 19 personer, hade drabbats av en eller flera blottare.</P>
<P class="p102 ft7">Det vanligaste hands off övergreppet är ”sett/hört att andra/annat barn i fosterhemmet eller på institutionen blivit utsatt för sexuella över- grepp.” Vid närläsning av referaten från dessa intervjuer framgår att det till en del handlar om att intervjupersonerna berättat att de bevitt- nat hur ett annat barn/andra barn blivit utsatt för sexuella över- grepp.</P>
<P class="p481 ft7">Övergreppen kan ha genomförts framför ögonen på inter- vjupersonen eller så har de rapporterat om att de av en slump råkat få syn på ett pågående övergrepp eller kan ha hört ”genom väggen” att ett övergrepp genomfördes. 11 av de 25 personerna under denna kategori har i denna mening bevittnat pågående övergrepp.</P>
<P class="p67 ft7">I övriga 13 fall har det handlat om att intervjupersonerna på olika sätt, vanligtvis av andra placerade barn, underrättats om att annat barn/andra barn blivit sexuellt utnyttjade. I de flesta av dessa 13 fall har det handlat om att det varit ”allmänt känt” i barngruppen att äldre barn utnyttjat yngre, vilket ibland personal eller foster- föräldrar känt till men inte gjort något för att förhindra.</P>
<P class="p115 ft14">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft7">Kvinnor och män har vittnat något olika om hands off över- grepp. Endast kvinnor har berättat om att de förevisats porno- grafiskt material, tvingats medverka i framställning av pornograf- iskt material eller sålts för sexuella aktiviteter. Betydligt fler kvin- nor än män har berättat om att de varit utsatta för ”sexprat”. 4 män har vittnat om att de tvingats se på sexuella handlingar med djur. Ungefär lika många män som kvinnor blev utsatta för blottare.</P>
<P class="p14 ft7">Här följer några utdrag ur intervjuerna med exempel på hands off övergrepp.</P>
<P class="p23 ft38">Förevisades pornografi</P>
<P class="p663 ft11">Sara berättar att fostermoderns bror brukade visa henne pornografiska bilder och läsa högt ur porrtidningar när han och Sara var ensamma hemma. Han läste även ur en pornografisk bok med motiveringen att ”alla” läser sådant. Detta skedde när Sara gick i mellanstadiet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 379, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft38">Vittne till tidelag</P>
<P class="p664 ft11">En man som varit på institution berättar att han och några andra pojkar såg gårdens rättare begå tidelag med en av korna. Rättaren<A href="#page_239"><SPAN class="ft89">13 </SPAN></A>fick sparken, men ryktet spred sig snabbt. Kurt berättar att flera andra elever var i ladugården och stack in kvastskaft i kornas slidor efter detta. ”Det var bara sånt där sjukt hela tiden.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 244, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p766 ft38">Lillebror utnyttjades</P>
<P class="p664 ft11">Bertils lillebror Rickard blev utsatt för regelbundna sexuella övergrepp av fostermodern. Han kommenderades att ”tvätta brösten” på henne och Bertil berättar att Rickard skulle ligga mellan makarna i deras dub- belsäng. <SPAN class="ft131">Ur referat person 422, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft38">Lillasyster utsattes</P>
<P class="p663 ft11">På sommarhemmet blev Rosmaris syster utsatt för sexuella övergrepp. Övergreppen skedde bakom ett hönshus. Rosmaris syster ville att de skulle rymma men Rosmari vågade inte. Barnen i fosterfamiljen ägnade</P>
<P class="p767 ft35"><SPAN class="ft39">13 </SPAN>Rättare = förman i jordbruk.</P>
<P class="p357 ft14">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">sig åt mycket sexlekar, märkte Rosmari. Hon försökte hela tiden att dra sig undan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 286, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft38">Utsatt för sexprat</P>
<P class="p610 ft11">När Doris var tio år fick hon boken ”I trädgudarnas land” av Jan Fridegård, som handlade om vuxensexualitet, av fostermodern. Efter detta började fostermodern berätta om sina egna och släktingars sex- vanor, sin mans älskarinnor och senare om sina egna barns sexualitet för Doris. Fostermodern skickade även Doris till en av fosterfaderns älskarinnor med ett meddelande. Doris berättar att hon blev behandlad som fostermoderns väninna: ”Jag var fan en slav. Jag hade förvandlats till en avfallskvarn med tankarna om hennes problem ständigt malande i huvudet. Jag blev hennes förtrogna intima väninna”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 553, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p64 ft38">Såld för sexuella aktiviteter</P>
<P class="p65 ft7">En av intervjupersonerna berättar om att hon blivit såld till andra män för sexuella ändamål av en äldre, också placerad flicka. Denna vanvårdskategori redovisas under hands off, trots att det i detta fall i allra högsta grad handlar om fysisk kontakt.</P>
<P class="p85 ft7">I flera intervjuer har intervjupersoner vittnat om att de före- visats, ”erbjudits” till andra, misstänkt, men inte varit säkra på att det förekommit betalning eller ersättning till den som ”erbjudit” dem till andra för sex. I flera fall har barnen dock fått ta emot små gåvor, pengar eller godis direkt av förövarna.</P>
<P class="p86 ft38">Ingers historia</P>
<P class="p669 ft11">Inger berättar om situationen på ett barnhem. Det fanns en flicka som var föreståndarens favorit som var <NOBR>16-17</NOBR> år: ”Hon styrde med järn- hand”. Flickan begick tillsammans med andra barn övergrepp på Inger och andra flickor, genom att till exempel stoppa in fingrarna i deras underliv. I barnhemmets källarvåning såldes också Inger av samma flicka till tre unga män, som alla var i 18 års åldern. När killarna kom dit våldtog de Inger. <SPAN class="ft131">Ur referat person 547, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p768 ft14">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.7</SPAN><SPAN class="ft152">Sexuella övergrepp och annan vanvård</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Sammantaget gäller för hela utredningsresultatet att den vanvård som redovisats för den enskilde under respektive kategori nästan undantagslöst förekommit i kombination med annan vanvård som då återfinns under andra vanvårdsrubriker. Detta gäller även för sexuella övergrepp.</P>
<P class="p99 ft7">Förutom de sexuella övergreppen har den enskilde också i vari- erad utsträckning fått utstå annan vanvård som fysiskt våld med tillhygge, övrigt fysiskt våld, fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvång/regler/straff, hot/hotfull situation, utnyttjad i arbete, integritetskränkning, särbe- handling och orättvisor, samt försummelse. Nedan följer två exempel på hur sådana kombinationer har kunnat se ut.</P>
<P class="p78 ft38">Sexuella övergrepp, elstötar och hot</P>
<P class="p663 ft11">Fosterfadern utsatte Stig för oral och anal penetration och han tving- ade Stig att onanera åt honom. Ibland begicks övergreppen i närheten av olika elstängsel varvid Stig fick el i sig. Så fort fosterfadern såg ett tillfälle skulle han ”röra vid” och ”krama” Stig. Omfattningen av över- greppen var <NOBR>2-3</NOBR> gånger i veckan under 8½ år. ”Berättade jag detta skulle han använda slaktmasken och göra som han brukade göra på jul- grisen”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 319, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p75 ft38">Våldtagen, sövd och skjuten med luftgevär</P>
<P class="p664 ft11">Fostersonen har utsatt Britt för våldtäkter, sedan <NOBR>5-6</NOBR> års ålder. ”Det började nästan med en gång när jag kom dit. Jag fick inte vara ifred någonstans. Jag berättade aldrig för någon om våldtäkterna i foster- hemmet, för sonen hotade att döda mig om det kom ut. Han sövde mig med eter flera gånger och sköt också på mig med luftgevär och jag träffades. Jag tror inte att föräldrarna har förstått detta. Jag sade det till sonen i vuxen ålder. Då sa han att våldtäkt inte finns, man är själv med på det.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 261, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p75 ft29">Kommentarer</P>
<P class="p224 ft7">Ungefär hälften i den undersökta gruppen rapporterar om sexuella övergrepp, ofta i kombination med annan vanvård. Många intervju- personer berättar också om hur svårt eller omöjligt det har varit att berätta om övergreppen för någon, inte bara som barn, utan även i</P>
<P class="p769 ft14">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">vuxen ålder. Anledningen har ofta varit att personen skämts eller anklagat sig själv för det som hänt, varit rädd för konsekvenserna, att bli utskälld, utskämd eller tvingas flytta. Andra har sagt att man för att skydda sig själv, orka överleva, helt enkelt ”glömt bort” övergreppen. Om de försökt att berätta har de många gånger inte blivit trodda, blivit anklagade och fått skulden för det inträffade. De har blivit hånad och fått utstå nedsättande tilltal.</P>
<P class="p67 ft7">I intervjumaterialet ges en lång rad exempel på olika aspekter av att som barn bli utsatt för sexuella övergrepp. Det kan handla om att inte bli trodd, att få skulden för det som hänt, att anklaga sig själv eller att nöja sig med att det var det enda sättet att bli bekräf- tad. Här följer några av dem.</P>
<P class="p86 ft38">”Du ljuger din slyna”</P>
<P class="p669 ft11">Ett av Marias tidigaste minnen från fosterhemmet är att hon ligger i fosterföräldrarnas dubbelsäng mellan dem. Hon utsattes för sexuella övergrepp av fosterfadern och fosterbrodern fram tills hon blev ton- åring. När Maria var 14 år sade hon åt honom att sluta med över- greppen, annars skulle hon polisanmäla honom. Med detta upphörde övergreppen. Vid två tillfällen blev Maria, 10 år gammal, våldtagen av en man som målade familjens sommarstuga. Hon blev även utsatt för sexuella övergrepp av en granne. Maria berättade om detta för foster- modern när hon var i <NOBR>14-års</NOBR> åldern ”Det är inte sant, du ljuger din slyna” skrek fostermodern och gav Maria en örfil. Maria berättade för en präst om övergreppen men han tycktes inte heller tro på henne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 94, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p73 ft38">Hot om att flytta till barnhem</P>
<P class="p669 ft11">Berit blev våldtagen vid flera tillfällen av sin fosterfar. Det skedde alltid i sommarstugan. Detta skedde när Berit var i <NOBR>12-13</NOBR> års ålder och våld- täkterna fortsatte fram till att Berit var 15 år. Fosterfadern hotade att skicka Berit till barnhem om hon berättade. Vid ett tillfälle kom en granne förbi och knackade på dörren. Fosterfadern höll då ett hårt grepp om Berit och höll också handen över hennes mun för att hon inte skulle kunna skrika. <SPAN class="ft131">Ur referat person 79, kvinna född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p770 ft14">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Inte bli trodd/anklagad</P>
<P class="p771 ft11">När hon antydde för fostermodern att hon utsatts för övergrepp av fosterfadern fräste hon att ”det var säkert du själv som ville!” <SPAN class="ft131">Ur referat person 159, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet</SPAN><SPAN class="ft35">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p23 ft38">Anklaga sig själv</P>
<P class="p664 ft11">På prästgården bodde också en pastorsadjunkt. Han förgrep sig sexu- ellt på Anna. Han fotograferade även hennes underliv. Anna tror att han hotade henne till tystnad. Övergreppen pågick under <NOBR>8-10</NOBR> måna- der. Fostermodern upptäckte vad som pågick inne på pastors- adjunktens rum. Hon hämtade ut Anna och gav henne smisk på stjärten. Anna förbjöds att gå till pastorsadjunktens rum och hon skickades en tid till fostermoderns väninna. När Anna kom hem igen var pastorsadjunkten borta. ”För mig blev det skuldbelagt”, säger Anna. Hon tror att detta var enda sättet för hennes fostermor att hant- era situationen. Hon kunde inte ta skammen som var förknippad med att en pedofil bodde i hennes hem. <SPAN class="ft131">Ur referat person 258, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p772 ft29">Kommentar</P>
<P class="p76 ft7">Flera intervjupersoner, såväl män som kvinnor, vittnar om att de som barn, när de sexuella övergreppen inte var förenade med våld och smärta, upplevde att de fick något av den bekräftelse de så intensivt längtade efter och behövde, men inte fick på annat sätt.</P>
<P class="p16 ft7">”Det var ju den enda gången han var snäll. Det var ju enda gången jag kände att jag betydde något,” säger någon. En annan person berättar om att det var det enda sättet att få lite fickpengar, godis eller annan form av belöning eller uppskattning, att känna att man dög någonting till.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">7.12.8</SPAN><SPAN class="ft152">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p632 ft29">Hands on övergrepp</P>
<P class="p773 ft8">Det är 190 personer som har rapporterat om hands on övergrepp. Sexuella hands on övergrepp har framförallt begåtts av män eller</P>
<P class="p4 ft7">pojkar.</P>
<P class="p403 ft8">Fosterfäder, fosterbröder, vuxna manliga bekanta eller släkt- ingar till fosterfamiljen, andra placerade pojkar samt män eller</P>
<P class="p774 ft14">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">pojkar i lokalsamhället har pekats ut som förövare till många av de övergrepp som intervjupersonerna har vittnat om. Därtill kommer pojkar i skolan och grupp av pojkar som i några enstaka fall pekats ut som förövare för sexuella hands on övergrepp.</P>
<P class="p66 ft7">När det gäller det hands on övergrepp som flest intervju- personer vittnat om, analt eller genitalt övergrepp, har förövarna nästan uteslutande varit män.</P>
<P class="p85 ft7">De kvinnliga förövarna har främst kysst, smekt eller kramat intervjupersonen mot hans eller hennes vilja, berört eller penetrerat barnets könsorgan med hand eller tunga eller tvingat intervju- personen att smeka kvinnans kropp. Offren för de kvinnliga för- övarna har i lika många fall varit kvinnor som män.</P>
<P class="p66 ft7">Fostermödrar har pekats ut som förövare i 24 av 418 rapporter om hands on övergrepp. Det förekommer även andra enstaka kvin- nor eller flickor i materialet: vuxen kvinnlig bekant eller släkting till fosterfamiljen, annan placerad flicka, grupp av flickor, kvinnor eller flickor i lokalsamhället.</P>
<P class="p93 ft7">Institutionspersonal och föreståndare eller chefer på insti- tutioner utgör också en betydande grupp bland förövarna. I 48 beskriv- ningar har institutionspersonal angetts som förövare och i 13 har insti- tutionsföreståndare eller chefer angetts som förövare.</P>
<P class="p66 ft7">Även andra personer, med uppgift att vårda eller se till barnen, har angetts som förövare så som skolpersonal, tjänsteman i social barnavård, sjukvårdspersonal och en polis som utsatte en flicka för ett sexuellt hands on övergrepp.</P>
<P class="p85 ft7">I det följande återges några berättelser där intervjupersonerna anger förövare.</P>
<P class="p101 ft38">En bonde</P>
<P class="p669 ft11">”En bonde som skulle passa oss uppmuntrade sina pojkar att dra ner våra trosor och stoppa upp fingrarna i underlivet på oss. De tvingade oss också till samlag.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 47, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p125 ft38">En barnavårdsman</P>
<P class="p65 ft8">En man som var placerad i ett barnhem har kompletterat sin berät- telse med en skriftlig redogörelse för hur en barnavårdsman utnytt- jade honom sexuellt.</P>
<P class="p451 ft14">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">Han berättar att barnavårdsmannen tog på hans penis: ”I en lägenhet som jag minns tydligt blev jag utsatt för sexuella övergrepp och psykisk terror av barnavårdsmannen.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 218, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p766 ft38">En vaktmästare</P>
<P class="p775 ft8">Beda berättar om en vaktmästare som jobbade på barnhemmet och begick sexuella övergrepp på henne.</P>
<P class="p682 ft11">Han tvingade henne att onanera åt honom och till oralsex. Det hände ofta. Vägrade Beda eller om han såg att hon försökte smita undan, anklagade han henne för att ha gjort det ena eller det andra inför annan personal vilka sedan gav henne stryk. Beda tror att han begick över- grepp på flera av barnen. Hon berättar att hennes känsla var att det var ett brott att bli placerad. Hon och de andra barnen hade inget värde, därför var det ingen ide att berätta för någon om övergreppen eller att protestera. <SPAN class="ft131">Ur referat person 380, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p75 ft38">Lärare</P>
<P class="p771 ft11">Av en manlig snickerilärare blev han också sexuellt utnyttjad. Och det hände flera gånger att han var tvungen att onanera åt läraren eller att han tvingades utföra oralsex med honom. <SPAN class="ft131">Ur referat person 540, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p23 ft38">Jämnåriga på barnhem</P>
<P class="p664 ft11">Gustav berättar hur han och några andra byggde kojor i skogen. De ”hyrdes ut” mot tjänster eller pengar. De var framför allt de äldre pojk- arna som förgrep sig på flickor och yngre pojkar i de här kojorna. Barn fick visa sig nakna annars hotades de med att någon skulle gå till per- sonalen och anklaga honom eller henne för att ha gjort något dumt. Gustav berättar att några av de äldre pojkarna tvingade honom och andra pojkar att sitta i en ring och onanera tillsammans med dem. Gustav berättar också att yngre pojkar tvingades till att onanera äldre pojkar. ”Personalen hade ingen koll på oss där uppe i skogen.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 15, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p776 ft14">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Utpekade förövare hands off</P>
<P class="p154 ft7">Det är 82 personer som har rapporterat om hands off övergrepp. Män och pojkar har angetts som förövare i merparten av fallen.</P>
<P class="p230 ft7">Fosterfäder har angetts som förövare i drygt dubbelt så många fall som fostermödrar.</P>
<P class="p66 ft7">Materialet visar att det var nästan lika vanligt att fostermödrar begick hands off övergrepp som hands on övergrepp. Fosterfäder har däremot pekats ut som förövare tre gånger så ofta i hands on övergrepp jämfört med hands off övergrepp.</P>
<P class="p86 ft29">Lovligt byte i lokalsamhället</P>
<P class="p181 ft7">Flera intervjupersoner, i huvudsak kvinnor, berättar om hur de i lokalsamhället runt fosterhemmet kom att betraktas som någon sorts ”lovligt byte” i sexuell mening. Ryktesspridning om en tvivel- aktig bakgrund, avvikande klädsel, frisyr, dialekt, eller endast det förhållandet att de kom från stadsmiljö kunde vara tillräckligt för att legi- timera sexuella gränsöverskridanden, inte bara i familjen. Intervju- personerna berättar att lärare, prästen, grannar, barn i skolan och deras pappor uppträdde som om det var ”fritt fram” att på olika sätt sexuellt trakassera dessa flickor.</P>
<P class="p82 ft38">Kallades horans dotter</P>
<P class="p669 ft11">Jag tror att de tog på mig för att jag var min mammas dotter, ”horans dotter”. Då kunde jag inte säga nej men det kan jag i dag. När jag gick på fest blev jag illa behandlad av de ”fina flickornas” pojkvänner. Jag var allmän egendom. Jag kunde inte säga nej. Alla kände alla och alla var släkt. Hur skulle jag kunna säga nej till 10 killar i ett gäng. Jag för- sökte bara komma undan så enkelt som möjligt. <SPAN class="ft131">Ur referat person 20, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p68 ft38">Jämnåriga pojkar och deras pappor</P>
<P class="p65 ft8">När fosterbarnet Eva kom i puberteten blev hon utsatt för otillbör- liga närmanden av jämnåriga pojkar och deras pappor. Till och med en lärare närmade sig henne på det viset.</P>
<P class="p777 ft103">Hon berättar att en som hette Bertil som bodde i byn tog henne med på en fisketur. ”Han band fast mig i ett träd men då var det en kill-</P>
<P class="p623 ft14">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft11">kompis pappa, som fick syn på mig och hjälpte mig att komma loss. Sen försökte han två gånger tafsa på mig. Jag var beredd att gå till hans fru och berätta”, säger Eva. Vid ett annat tillfälle försökte en lärare att tafsa på henne när de var i ett mörkrum i skolan och arbetade med foto. <SPAN class="ft131">Ur referat person 401, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p778 ft14">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p779 ft55"><SPAN class="ft55">7.13</SPAN><SPAN class="ft144">Tvång, regler och straff</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.1</SPAN><SPAN class="ft64">Definition</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Uttalad eller outtalad ordning för barnets beteende/uppförande och dagliga livsföring som av intervjupersonen beskrivits som fys- iskt och/eller psykiskt skadlig, eventuellt åtföljda av bestraffningar som av intervjupersonen beskrivits som psykiskt och/eller fysiskt skadliga.</P>
<P class="p671 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.2</SPAN><SPAN class="ft141">Sammanfattning, tvång, regler och straff</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Ca tre fjärdedelar av intervjupersonerna uppger att de varit utsatta för <SPAN class="ft38">tvång/regler och straff. </SPAN>Ingen över- eller underrepresentation föreligger med avseende på kön etnicitet eller funktionshinder.</P>
<P class="p103 ft7">Rapporteringen av denna typ av vanvård är relativt konstant över de 8 decennier som utredningen omfattar.</P>
<P class="p113 ft7">Det vanligast förekommande rapporterna om <SPAN class="ft38">tvång/regler och straff är</SPAN>: nekad mat och dryck, berövats ägodelar, straffarbete, kollektiva bestraffningar, tvingad att äta/annat än mat, och inlåst/utelåst.</P>
<P class="p66 ft8">Särskild uppmärksamhet har ägnats åt bestraffningar för säng- vätning.</P>
<P class="p103 ft7"><SPAN class="ft38">Tvång/regler och straff </SPAN>har förekommit i såväl fosterhem som på institutioner. Fostermödrar och institutionspersonal har pekats ut som de största förövargrupperna när det gäller tvång, regler och straff. Därefter kommer fosterfäder.</P>
<P class="p103 ft7">I vissa fall har det tvång intervjupersonerna varit utsatta för beskrivits och uppfattats som så obegripliga och omotiverade att de av utredningen definierats som <SPAN class="ft38">absurda</SPAN>. När en uppsättning av reg- ler, mer eller mindre absurda, ofta i kombination med övergrepp och annan försummelse beskrivs som ”ständigt pågående”, totalt dominerade tillvaron för intervjupersonerna, har detta av utred- ningen definierats som <SPAN class="ft38">bisarr vanvård. </SPAN>Sammanlagt har 14 inter- vjupersoner beskrivit att de varit utsatta för det som utredningen definierat som <SPAN class="ft38">bisarr vanvård.</SPAN></P>
<P class="p780 ft7"><SPAN class="ft38">Bisarr vanvård </SPAN>har endast förekommit i fosterhem.</P>
<P class="p781 ft14">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.3</SPAN><SPAN class="ft152">Antal drabbade</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">299 personer av 404 har berättat om att de blivit utsatta för fysiskt och eller psykiskt skadligt tvång, regler och straff. Det innebär att 74 procent av de intervjuade har utsatts för denna vanvård.</P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.4</SPAN><SPAN class="ft152">Spridning över tid</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Intervjupersoner har berättat om fysiskt och eller psykiskt skadligt tvång, regler och straff från åtta decennier. Rapporteringen har varit relativt konstant. Det har drabbat många intervjupersoner oavsett när de var placerade.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.5</SPAN><SPAN class="ft152">Olika typer av tvång, regler och straff</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Denna vanvård presenteras i elva grupperingar av vanvårds- kategorier. Dessutom hänförs viss vanvård till en kategori vi valt att kalla bisarr vanvård. Denna definieras som en uppsättning av regler, mer eller mindre absurda, ofta i kombination med övergrepp och annan försummelse beskrivet som ”ständigt pågående” och även omfattade kontroll av kroppsfunktioner och som , totalt dominerat tillvaron för intervjupersonerna<SPAN class="ft38">.</SPAN></P>
<P class="p14 ft7">I den följande tabellen listas hur många av intervjupersonerna som drabbats av de 11 grupperna av tvång, regler och straff.</P>
<P class="p782 ft14">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat SOU 2009:99</P>
<P class="p125 ft112">Tabell 7.15. Antal kvinnor och män som rapporterat om tvång, regler och straff</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr10 td173"><P class="p28 ft112">Typ tvång, regler och straff</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p598 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p765 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p472 ft112">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td175"><P class="p28 ft112">Nekats mat och eller dryck</P></TD>
<TD class="tr30 td75"><P class="p473 ft112">30</P></TD>
<TD class="tr30 td109"><P class="p485 ft112">24</P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p598 ft112">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft123">Berövad ägodelar och presenter</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">39</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">22</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p486 ft112">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td175"><P class="p28 ft112">Kollektiva straff och straffarbete</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p485 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p598 ft112">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft112">Tvingad att äta/dricka/röka</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">78</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">58</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p486 ft112">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft112">Straffad för sängvätning</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">24</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">15</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p598 ft112">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td175"><P class="p28 ft112">Inlåst</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">101</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p485 ft112">89</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p598 ft112">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft112">Utelåst</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">23</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">14</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p598 ft112">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft123">Kroppskontroll och hygienkontroll</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">23</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p598 ft112">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td175"><P class="p28 ft112">Absurda vardagsregler</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p473 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p485 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p598 ft112">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft112">Absurda lekar</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p598 ft112">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td175"><P class="p28 ft112">Absurda aktiviteter med djur</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p473 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p485 ft112">8</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p598 ft112">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td173"><P class="p28 ft112">Totalt antal intervjuade</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p473 ft112">225</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p485 ft112">179</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p486 ft112">404</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft7">Vissa former av tvång, regler och straff har rapporterats i större utsträckning än andra. Knappt hälften av alla intervjupersoner (190) har blivit utsatta för inlåsning. En tredjedel av alla intervjuade (136 personer) har tvingats att äta, dricka eller röka något mot sin vilja. 54 intervjupersoner har uppgett att de nekats mat och/eller dryck under sina placeringar. Några fler (61 personer) har berättat om att de berövades presenter eller ägodelar.</P>
<P class="p85 ft7">Kvinnor och män har rapporterat att de varit utsatta för denna vanvård i ungefär samma omfattning. Kvinnor har rapporterat om kroppskontroll och hygienkontroll i större utsträckning än män. Skadligt tvång, regler och straff tycks inte ha drabbat personer med annan etnicitet än svensk eller de svenska minoriteterna på något utmärkande sätt.</P>
<P class="p783 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.6</SPAN><SPAN class="ft64">Tvång, regler och straff i fosterhem och på institutioner</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Det är 181 personer som har berättat att de utsatts för skadligt tvång, regler och straff i fosterhem och 166 på institution.</P>
<P class="p66 ft7">Inlåsning är den vanligaste regeln/straffet som intervjuper- sonerna uppger oavsett placeringsform. En betydligt större andel av de personer som vanvårdats på institution hade drabbats av inlås- ning.</P>
<P class="p277 ft14">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft7">Fler personer på institutioner än i fosterhem uppger att de tvingats att dricka och/eller äta eller röka.</P>
<P class="p13 ft7">Absurda tvång och vardagsregler, kroppskontroll och lekar har rapporterats främst från fosterhem. Absurda aktiviteter med djur förekom enbart i fosterhem.</P>
<P class="p117 ft8">Bisarr vanvård har enbart beskrivits från fosterhem. Beskriv- ningen av bisarr vanvård följer efter avsnitten om absurd vanvård.</P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.7</SPAN><SPAN class="ft152">Tvång regler och straff i vardagen</SPAN></P>
<P class="p632 ft29">Nekats mat och eller dryck</P>
<P class="p197 ft7">Det är 54 personer eller 13 procent av alla intervjupersoner som har rapporterat om att de nekades mat och dryck som regel eller straff. Socialstyrelsen föreskrev redan 1948 att det var förbjudet att dra in måltider för barnet. Detta går att läsa mer om i kapitel 4 ”Vanvård ur ett historiskt perspektiv”.</P>
<P class="p16 ft7">Intervjupersonerna som berättat om att de nekats mat och dryck <SPAN class="ft38">som straff </SPAN>redovisas här. De intervjupersoner som rapporterat om att de fått för lite mat, utan att ha uppgett att det var som straff, rapporteras i resultatavsnittet <SPAN class="ft38">försummelse</SPAN>.</P>
<P class="p16 ft7">Intervjupersonerna har beskrivit många olika varianter av mat- bestraffningar. Vissa fosterföräldrar satte i system att om barnet kom för sent hem från skolan eller inte skötte sina uppgifter resul- terade detta i indragna matportioner. Flera har rapporterat om sam- ma regler från institutioner och barnhem. Här följer några exempel på hur det kunde gå till. Först är det Britta som berättar om ett barnhem och därefter Lotta från ett fosterhem.</P>
<P class="p260 ft11">Om man inte hjälpte till att städa blev man inlåst i ett mörkt rum. Man fick inte heller mat i så fall. Om man skrek och var rädd fick man sitta inlåst ännu längre, säger Britta om tiden på ett barnhem. <SPAN class="ft131">Ur referat person 50, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p730 ft11">Lotta berättar att det var vanligt med matbestraffningar i det foster- hem där hon bodde. Hon somnade alltid hungrig om kvällarna. <SPAN class="ft131">Ur referat person 203, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p784 ft14">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Berövad ägodelar och presenter som straff</P>
<P class="p69 ft7">Det är 61 personer som har rapporterat att de berövades ägodelar och presenter som straff. Det fanns många olika beskrivningar av hur det gick till.</P>
<P class="p66 ft7">Många barn levde på hoppet om att få något eller höra något från sina släktingar. Vissa gick hela barndomen och trodde att de var bortglömda av sin familj och släkt. Några fick först i vuxen ålder veta att de hade skickat paket till dem i barndomen. Dessa hade de som barn aldrig sett. Intervjupersonerna har berättat att institutionspersonal eller fosterföräldrar tagit paketen.</P>
<P class="p85 ft7">Andra har berättat om fina presenter som nådde dem, men som de senare berövades. De kunde få presenter eller gåvor vid besök från familjemedlemmar eller släktingar. Dessa presenter och gåvor blev mycket viktiga för barnet. En kvinna berättar om en släkting som tog med sig en banan till barnhemmet. Någon berättar om en tröja som hon fått i present eller som en intervjuperson berättade; hennes mamma hade tappat ett hårstrå vid besöket. Hon lade sedan hårstrået i byrån vid sängen och tog fram det ibland som ett minne och en påminnelse om sin mamma.</P>
<P class="p199 ft7">De saker som intervjupersonerna fick från släkt och familj kom många gånger att representera deras hopp om ett annat liv, på en annan plats. I det följande beskriver intervjupersonerna hur foster- föräldrar och institutionspersonal berövade dem både presenterna och banden till världen utanför. Här följer ett exempel från en institution.</P>
<P class="p785 ft11">En pojke bodde på en institution tillsammans med sin bror. Deras pappa sände julklappar och presenter till barnen. Om institutionsper- sonalen tyckte att de hade skött sig fick de ta emot presenterna, annars lade personalen beslag på den. <SPAN class="ft131">Ur referat person 81, man född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p786 ft8">Flera intervjuade har berättat om samma erfarenheter från fosterhem.</P>
<P class="p616 ft11">När Hans träffade sina fosterföräldrar för första gången uppmanade fosterfadern honom att han måste göra sig av med sitt gosedjur innan de åkte till fosterhemmet. Hans hade bara gosedjuret och det var honom kärt. Han ville inte göra sig av med det. Fosterfadern tvingade honom då att gräva ner det och påstod att gosedjuret var sjukt och inte skulle klara den långa resan till fosterhemmet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 566, man, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa.</SPAN></P>
<P class="p273 ft14">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft11">Vid flera tillfällen blev Peter fråntagen de kläder och pengar han fått av sina biologiska föräldrar. De här kläderna fick istället de biologiska barnen i fosterhemmet. Peter och hans syster fick istället gå i ärvda kläder. <SPAN class="ft131">Ur referat person 470, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p787 ft8">Ibland har den intervjuade först i vuxen ålder fått reda på att hon blev fråntagen gåvor från sina anhöriga.</P>
<P class="p512 ft11">Britt berättar att vid bouppteckningen efter hennes biologiska mamma blev det klart att fostermodern hade tagit alla presenter som hennes biologiska mamma hade sänt. Allt utom en trumslagarpojke: ”När jag fick trumslagarpojken skrattade jag mycket. Det var enda gången jag minns att jag skrattade som barn.” Men till slut hade fostermodern tagit också trumslagarpojken och gjort sönder den. <SPAN class="ft131">Ur referat person 483, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p766 ft29">Kollektiva straff och straffarbete</P>
<P class="p224 ft7">Det är 20 personer som har rapporterat om kollektiva straff och straffarbete, både från institution och fosterhem. Flera har berättat att de aldrig förstod varför de skulle straffas med arbete. Andra har berättat om meningslöst straffarbete på institution som att plocka pinnar eller kratta grusgången om och om igen. Några exempel på hur detta kunde gå till följer här:</P>
<P class="p595 ft11">Martin berättar om sina minnen av matsituationerna på ett barnhem. Innan barnen fick gå in i matsalen så kontrollerades deras hygien av institutionspersonalen. Om inte händerna och naglarna var tvättade skickades den pojken tillbaka för att tvätta sig. Under tiden fick alla andra pojkar vid hans bord vänta med att gå in i matsalen. Maten som serverades var ok. Däremot tvingades pojkarna att äta det som lades upp på tallrikarna. Om ett barn vid bordet inte åt upp fick alla sitta kvar tills det att maten var uppäten. I praktiken kunde alla få sitta i flera timmar. Martin berättar att han och de andra barnen oftast tving- ade i sig maten för att annars skulle de bli slagna av sina ”kamrater” för att de fick sitta kvar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 209, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p679 ft7">En person beskriver kollektiv bestraffning från ett barnhem där hon var placerad.</P>
<P class="p400 ft11">Hon och några andra ungdomar var inne i en närliggande stad. En av pojkarna i gruppen kom tillbaka till barnhemmet berusad. Då straff- ades alla barn med att städa huset. Generellt utsattes barn för straff på detta barnhem. Utan någon särskild anledning kunde barn väckas tidigt på morgonen och tvingas att städa trappor och toaletter, detta</P>
<P class="p425 ft14">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft11">med minimal utrustning. ”Vi skulle tröttas ut!” <SPAN class="ft131">Ur referat person 432, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p148 ft29">Tvingad att äta, dricka eller röka</P>
<P class="p65 ft7">Det är 136 personer som har rapporterat om att de har tvingats äta, dricka eller röka mot sin vilja.</P>
<P class="p102 ft7">Att tvingas äta och eller dricka har inneburit att barn har tvingats äta mat eller blivit tvångsmatade, tvingats äta otjänlig mat eller tvingats äta annat än mat.</P>
<P class="p103 ft7">Det är 16 personer som har uppgett att de blivit tvångsmatade på institution och 3 i fosterhem.</P>
<P class="p103 ft7">Flera har rapporterat om att de skulle äta upp även om de inte ville. Fosterföräldrarna tog fram maten igen vid nästa måltid och så kunde det fortgå. Maten som serverades skulle ätas upp.</P>
<P class="p85 ft8">Flera har berättat om hot. Om de inte åt upp sin mat väntade ett straff. Här följer några exempel från intervjupersoner som berättat om detta:</P>
<P class="p68 ft38">Tvångsmatad med välling</P>
<P class="p610 ft11">August berättar om sina erfarenheter av ett barnhem. Föreståndaren jämförde han med en överste i ett militärläger ”Hon hade pli på alla tjejerna som skulle vara barnskötare.” August berättar att han blev tvångsmatad med välling i två års tid. <SPAN class="ft131">Ur referat person 220, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p125 ft38">Tvångsmatad på barnhem</P>
<P class="p669 ft11">På barnhemmet serverades mat som Gunnar inte hade kommit i kon- takt med tidigare. Han vägrade att äta den men detta gjorde han bara en gång. När Gunnar vägrade kom en ur personalen och höll i hans armar bakom ryggen på honom medan en annan ur personalgruppen böjde hans huvud bakåt, tvingade upp hans mun och pressade ner maten i strupen på honom. Gunnar berättar att det var flera av barnen på barnhemmet som fick genomgå den behandlingen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 412, man, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p788 ft14">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Fasthållen i samband med måltid</P>
<P class="p664 ft11">Pontus berättar att han och hans bror placerades på ett barnhem i mitten av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Han berättar att det var hemskt där. Han blev fasthållen av personal vid måltiderna och tvingad att äta saker som han inte tyckte om. Pontus känner än idag obehag och rädsla i samband med måltider. <SPAN class="ft131">Ur referat person 355, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft38">Tvingad att äta i fosterhem</P>
<P class="p664 ft11">Björn berättar att han alltid var tvungen att äta upp den mat som ser- verades i det fosterhem där han bodde. Om han inte gjorde det vänt- ade bestraffning och ”ibland var det bättre att ta stryk för maten var så äcklig.” Att själv ta mat ur kylskåpet när man var hungrig var helt otänkbart, förbjudet och förenat med bestraffning. <SPAN class="ft131">Ur referat person 470, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft29">Tvingats äta och dricka annat än mat</P>
<P class="p106 ft7">Av de 136 intervjupersoner som tvingats att äta, dricka eller röka har 46 uppgett att de tvingats äta eller dricka annat än mat. Deras beskrivningar redovisas här. 31 personer har berättat att de tving- ades äta sina egna spyor. Många har rapporterat att de tvingades äta upp sin mat trots att de spytt upp den på tallriken igen. Här följer ett exempel:</P>
<P class="p595 ft11">Ellinor berättar att fostermodern straffade henne med maten. Ellinor fick t.ex. ofta äta efter att de andra i familjen hade ätit klart. Foster- modern tvingade henne också att äta upp sina egna spyor om hon kräktes upp maten. Hon tvingades även i mat som hon inte ville äta. Bland annat tog fostermodern upp mat från soppåsen och lade på Ellinors tallrik. Fostermodern gick så långt att hon brukade ställa en djup tallrik bredvid som Ellinor kunde spy i. Ellinor gick dessutom ofta hungrig då fostermodern låste dörren till köket. Ellinor började därför stjäla mat i skolan och i affärer som hon sedan gömde för att kunna äta vid behov. <SPAN class="ft131">Ur referat person 409, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1980-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft8">Fyra personer har uppgett att de tvingades äta djurfoder. Två per- soner har tvingats dricka urin. En intervjuperson har lurats att äta upp sitt eget husdjur.</P>
<P class="p579 ft11">Joakim bodde i ett fosterhem med en mycket våldsam fosterfar. Han hade ett gevär stående vid sin plats vid köksbordet: ”Han kunde, mitt i en måltid, rikta vapnet ut mot gårdsplanen och skjuta en trast eller något annat djur.” Joakim berättar att fosterfadern sköt hans katt,</P>
<P class="p691 ft14">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">framför ögonen på honom. Joakim hade också en kanin. Fosterfadern tyckte inte att Joakim skötte kaninen ordentligt och slog därför ihjäl den med en skiftnyckel. Vid middagen samma dag fnissade familje- medlemmarna. När måltiden var avslutad fick Joakim reda på att han hade ätit av sin egen kanin. Han minns hur ledsen och förtvivlad han kände sig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 325, man, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p125 ft29">Inlåst</P>
<P class="p65 ft7">Det är 190 personer som har berättat om att de har blivit inlåsta på olika sätt, antingen som straff eller för att det var någon regel som skulle följas. Nära hälften (47 procent) av alla intervjuade har således blivit inlåsta under sina placeringar.</P>
<P class="p85 ft7">En del har blivit hänvisade till en plats som straff för något men långt ifrån alla har preciserat var de blev inlåsta. Av dem som mer ingående beskrivit inlåsningen hade 48 personer stängts in i kor- ridor, mörk skrubb, pannrum, bastu, jordkällare eller liknande. Här följer ett exempel på detta:</P>
<P class="p591 ft11"><NOBR>Sven-Åke</NOBR> berättade att han ofta blev inlåst. På våren, sommaren och hösten blev han inlåst i vedboden och på vintern blev han inlåst i en jordkällare utan vare sig lyse eller dagsljus. Han uttryckte tacksamhet över att fosterföräldrarna var snälla som på vintern låste in honom i jordkällaren och inte i vedboden så att han inte skulle frysa ihjäl. <SPAN class="ft131">Ur referat person 319, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft7">Andra platser som intervjupersonerna har nämnt i samband med inlåsning är hönshus, uthus eller ladugård, vedbod, torkrum med värmen påslagen.</P>
<P class="p102 ft7">Det är 7 personer som har berättat att de blev hänvisade till ett hörn av ett rum, där de fick ligga på golvet eller bara stå mot väggen. Att på detta sätt bli hänvisad till en viss plats har i resultatredovisningen jämställts med inlåsning. Här följer ett exempel på hänvisad till ett hörn av ett rum:</P>
<P class="p616 ft11"><NOBR>Sven-Ove</NOBR> berättar att flera gånger i veckan blev utsatt för straff. Han fick sitta på en stol i barnhemmets dagrum och titta in i väggen. De andra barnen lekte bakom hans rygg. Det var som en sorts skamvrå.</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 200, man född på <NOBR>1950-talet.</NOBR></P>
<P class="p194 ft8">Många som bott på institution och rymt har berättat att personalen ofta haft som rutin att låsa in barnen när de återkommit till insti- tutionen. De har isolerats under en kortare eller längre tid. Inlås-</P>
<P class="p82 ft14">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">ningar och isolering har till viss del genom åren sanktionerats av lagar och förordningar. Läs mer om detta i kapitel 4 ”Vanvård ur ett historiskt perspektiv”.</P>
<P class="p400 ft11">Bengt var placerad i ett barnhem. Han berättar att han när han kom tillbaka efter en rymning blev han inlåst. Bengt kom först till det som kallades ”Slussen”. Detta var som en arrest, med en säng, en stol och ett bord. Fönstren var låsta. Inlåsningen kunde vara mellan en och sju dagar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 15, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p500 ft7">Andra på institution har berättat att de blivit inlåsta i en garderob eller skrubb efter att ha gjort något som personalen inte tyckt om. Flera har berättat att de låsts in i mörker, ibland i timmar utan att veta hur länge de skulle sitta där. Många gånger blev de utan mat i samband med inlåsningen.</P>
<P class="p16 ft7">Ytterligare några har blivit inlåsta utan att förstå vad anled- ningen till inlåsningen har varit. Slutligen har flera berättat att de oavsett vad de gjort blivit inlåsta av personal eller fosterföräldrar.</P>
<P class="p89 ft7">En intervjupersons berättelse, att en representant från den sociala barnavården uppmanat fosterföräldrarna att låsa in och bestraffa henne, är anmärkningsvärd.</P>
<P class="p512 ft11">Eivor minns att personerna i personalgruppen på barnhemmet var mycket stränga. En typ av bestraffning var att låsa in barnen i en skrubb. Barnen straffades med inlåsning om de inte hade ätit upp maten eller gjort något som personalen inte tyckte om.</P>
<P class="p789 ft156">Vid ett par tillfällen kom Eivors pappa på besök . Eivor minns hur hon vid ett sådant tillfälle blev jätteglad och klängde sig fast vid pap- pan. För detta blev hon inlåst i skrubben. Hon skulle, enligt per- sonalen ”lära sig hålla sig i skinnet”.</P>
<P class="p790 ft11">Eivor kom sedan till ett fosterhem. Hon berättar att hon där utsat- tes för ständiga bestraffningar av fosterföräldrarna. Eivor menar att det till viss del berodde på uppmaningar från representanten från den soci- ala barnavården. Hon minns första kvällen i fosterhemmet. Barna- vårdsmannen stannade över middagen. Vid måltiden beskrev barna- vårdsmannen vilka bestraffningar som barnhemspersonalen använt sig av. Eivor tolkade det som att fosterföräldrarna blev uppmanade att fortsätta med samma behandling. Fosterföräldrarna började omedel- bart bestraffa henne på olika sätt, för minsta företeelse. Det räckte med att fosterföräldrarna tyckte att hon var ”för långsam” för att hon skulle låsas in i en klädgarderob. Båda fosterföräldrarna var mycket stränga, men mest bitter är hon på fostermodern. Det räckte med att hon skrattat eller råkat prutta för att hon skulle bli inlåst i skrubben. Olika former av matbestraffningar var också vanliga i familjen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 79, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p791 ft14">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">Det här är det enda beskrivna samtalet mellan fosterföräldrar och en representant från den sociala barnavården där fosterföräldrarna uppmanas att straffa barnet. Vi kan inte dra några slutsatser av detta men intressant är ändå att intervjupersonernas rapportering av inlåsning är som störst under <NOBR>1940-talet</NOBR> (63 personer) och 1950- talet (72 personer). Detta var under samma tid som Eivor var pla- cerad.</P>
<P class="p277 ft29">Utelåst</P>
<P class="p69 ft7">Det är 37 personer som har berättat att de har blivit utelåsta. Ute- låsningar har enligt intervjupersonernas berättelser förekommit under alla årtionden. Vissa har berättat om enstaka utelåsning, andra om flera utelåsningar som straff.</P>
<P class="p66 ft7">Det finns också rapporter om personer som ofta blev utelåsta som regel. De fick som barn inte vistas inomhus under vissa tider av dagen. Flera har berättat om att de blivit nerkylda, rädda, kiss- nödiga under utelåsningarna utan att någon av fosterföräldrarna, eller i färre fall, institutionspersonalen, brytt sig om detta.</P>
<P class="p67 ft7">En person berättar om att han vid ett par tillfällen blev utelåst på balkongen i det fosterhem där han bodde.</P>
<P class="p572 ft11">En gång var han på balkongen och då bad hans fostermor honom att komma in. Christer gjorde inte det. Då låste hon honom ute och drog för gardinerna: ”En annan gång var när jag hade badat och ville springa omkring naken och råkade springa ut på balkongen. Då låste foster- modern mig ute. Jag började gråta och skrika helt vilt så att grannarna tittade för att se vad som stod på.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 275, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa.</SPAN></P>
<P class="p324 ft8">En kvinna berättar att hon och hennes bror ofta skickades ut för att leka under de år de växte upp i fosterhemmet.</P>
<P class="p792 ft11">De fick inte komma in i huset utan tillåtelse från sin fostermor, även om de behövde gå på toaletten. Susanne minns hur de frös när de tvingades vara ute på vintern med nedkissade kläder. <SPAN class="ft131">Ur referat person 159, kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">60-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p94 ft29">Straffad för sängvätning</P>
<P class="p83 ft7">Hur många av intervjupersonerna som varit sängvätare som barn är okänt men 39 personer har berättat att de har blivit straffade eller förnedrade för att de var sängvätare. Bland annat har de blivit gnug-</P>
<P class="p82 ft14">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">gade med sina egna nedkissade lakan eller underbyxor. Siri blev sängvätare när hon kom till barnhemmet. Hon berättar att när hon lämnades av sin mamma var hon så otroligt ledsen att hon kissade på sig. Hon blev då genast örfilad av personalen. Därefter var hon sängvätare.</P>
<P class="p400 ft11">På nätterna kom därför personalen och drog upp Siri för att hon skulle kissa. ”Väckningen skedde inte sällan med slag i ansiktet.” Om hon trots detta hade kissat i sängen gnuggade personalen hennes kissvåta byxor i hennes ansikte. Siri utsattes även många gånger för inlåsning i en skrubb på grund av att hon kissat på sig. Skrubben låg i källaren, var mörk och full med råttor. <SPAN class="ft131">Ur referat person 396, kvinna född på 1920- talet.</SPAN></P>
<P class="p641 ft7">Andra har rapporterat om att de tvingats ligga i sina blöta och ned- kissade lakan nästkommande natt eller flera nätter, tvingats tvätta sina lakan och kläder själva, blivit inlåsta som straff, blivit utelåsta och tvingats sova i ladugården, slagna eller hånade inför andra.</P>
<P class="p15 ft7">En person har berättat att fosterfadern brukade kissa på honom när han hade kissat i sängen. Fosterfadern menade att han borde gilla det eftersom han själv hade kissat i sin säng.</P>
<P class="p117 ft7">Beskrivningar om straff för sängvätning har tagits emot från personer födda under <NOBR>1920-talet</NOBR> fram till och med <NOBR>1960-talet.</NOBR> Där- efter finns inga rapporter om straff för sängvätning. De flesta rap- porterna kommer från personer födda på 1940- och <NOBR>1950-talet.</NOBR></P>
<P class="p117 ft7">Flera har berättat att de varit sängvätare under hela pla- ceringstiden och fått utstå diverse straff. Så snart de lämnat foster- hemmet eller institutionen har de slutat att kissa i sängen. En per- son har berättat att det värsta som drabbade henne var att bli hånad för sängvätning:</P>
<P class="p400 ft11">”Jag kissade fortfarande i sängen då när jag var hemma, men på barn- hemmet blev det varje natt. Då stod jag bredvid sängen och väntade på att syster Asta skulle komma och skälla ut mig inför alla barnen. Asta var en anställd med grå knut i nacken. Det var förfärligt skämmigt för en liten flicka att få skäll inför andra. Jag kan i dag fortfarande bli för- bannad för detta. Så ska man inte behandla barn och det är min uppgift att berätta för andra att så får man inte behandla barn.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 385, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p793 ft14">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.8</SPAN><SPAN class="ft64">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Fostermödrar och institutionspersonal har pekats ut som de största förövargrupperna när det gäller tvång, regler och straff. Därefter kommer fosterfäder.</P>
<P class="p66 ft7">Det är i huvudsak kvinnorna som rapporterat fostermödrar som förövare. Männen har rapporterat fosterfäder och fostermödrar i ungefär samma utsträckning.</P>
<P class="p66 ft7">Intervjupersonerna har också rapporterat föreståndare eller chef som förövare ett tjugotal gånger. Därefter kommer några enstaka rapporter om andra förövare; fosterbror, män eller pojkar i lokal- samhället, kvinnor eller flickor i lokalsamhället, tjänsteman i social barnavård och läkare eller sjukvårdspersonal. Rapporterna om för- övarna skiljer sig åt beroende på vilken vanvård som beskrivits.</P>
<P class="p67 ft7">När det gäller ”nekats mat och/eller dryck”, ”berövats ägodelar och presenter”, ”utelåsning” och ”straffad för sängvätning” har intervjupersonerna till största del rapporterat fosterföräldrar som förövare. Därefter kommer institutionspersonal och några fall har även chef/institutionspersonal rapporterats som förövare. Här följer två exempel:</P>
<P class="p591 ft11">Om fostermodern inte var hemma tvingades Margareta stå ute och vänta på henne. Detta hände sammanlagt <NOBR>12-13</NOBR> gånger att hon kom hem och fosterhemmet var låst. Värst var det under kalla vinterdagar. Då var också vedboden och ladugården låsta. Det hände att Margareta vid sådana tillfällen gick till någon av grannarna i grannskapet som var snälla. Men hon fick alltid aga av fostermodern efteråt. När hon varit på besök hos någon tant hände det att fostermodern kroppsvisiterade henne. Margareta fick stå naken medan fostermodern genomsökte alla hennes kläder. Om fostermodern hittade en peng som Margareta fått fick hon stryk. <SPAN class="ft131">Ur referat person 369, kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p794 ft11">Peter bodde i ett barnhem. Han har tydliga minnen av den vitklädda personalen med höga mössor och hårda nypor. Han minns att han fick örfilar, att han pratade dåligt för sin ålder och att personalen gjorde narr av honom för det. Peter kissade också i sängen på nätterna och minns att han blev bestraffad för detta med örfilar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 18, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft7">Kollektiva straff och straffarbete har främst rapporterats från insti- tutioner. Institutionspersonal och föreståndare/chef har angetts som förövare. I några fall har även fosterföräldrar angetts som för- övare av kollektiva straff.</P>
<P class="p156 ft14">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Även inlåsning har rapporterats i större utsträckning från insti- tution än från fosterhem. När det gäller rapporterade fall av inlås- ning har föreståndare/chef utmärkt sig. Här följer ett exempel som kan beskriva detta:</P>
<P class="p400 ft11">Gunnar berättar att han och andra barn blev inlåsta på sina rum om de varit ”dumma” eller sagt något ofördelaktigt om föreståndaren. Väl i rummet tog de av barnen alla kläder förutom underkläderna och så låstes dörren: ”Då kunde man få sitta där till nästa dag.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 412, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p795 ft7">I några fall har även fosterföräldrar uppgetts som förövare.</P>
<P class="p400 ft11">Lotta berättade att hennes fostermors främsta bestraffningsmetod var att låsa in henne i hennes rum, i källaren och på toaletten. Detta skedde regelbundet. Under inlåsningarna i andra rum fick hon ofta inte lov att gå på toaletten. Om Lotta kissade på sig fick hon själv tvätta sina kläder. Som längst kunde Lotta få sitta inlåst i <NOBR>3-4</NOBR> dygn. Vid ett tillfälle blev hon också inlåst i hönshuset under ett dygn. <SPAN class="ft131">Ur referat person 409, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1980-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.9</SPAN><SPAN class="ft152">Absurd vanvård</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">I detta avsnitt rapporteras vanvård som innehåller absurd kropps- och hygienkontroll, absurda vardagsregler, absurda lekar och aktiviteter med djur.</P>
<P class="p15 ft7">Det är 67 personer som berättat om vanvård från 70 olika pla- ceringar som presenteras i detta avsnitt. Beskrivningen av van- vården kommer från 43 kvinnor och 24 män varav 11 personer till- hör någon etnisk minoritet eller har utländsk härkomst. Majori- teten av de 67 personerna har berättat om att de varit utsatta för en eller ett par olika varianter av absurd vanvård.</P>
<P class="p14 ft7">Av dessa personer har 14 beskrivit en vardag fylld med absurda regler och rutiner i kombination med övrig försummelse och över- grepp. Detta har utredningen valt att beskriva som ”bisarr vanvård”. Deras berättelser kommer att beskrivas i ett eget avsnitt efter detta.</P>
<P class="p796 ft14">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Absurd kropps- och hygienkontroll</P>
<P class="p69 ft7">Det är 34 personer som har berättat om att de utsatts för ingående kroppskontroll och hygienkontroll. Varianterna är många. I de flesta fall gick det ut på att någon kontrollerade när och hur barnen kissade eller bajsade.</P>
<P class="p66 ft8">Det är 12 personer som har berättat att de inte fick kissa ifred, 11 personer att de inte fick bajsa ifred.</P>
<P class="p103 ft7">I dessa berättelser ingår beskrivningar av hur vårdarna styrt barnens tillträde till toaletten. De har hindrats att kissa/bajsa när de själva har önskat. De har även tvingats be om lov för att göra sina behov eller så har själva toalettbesöket granskats in i minsta detalj. Här följer två av intervjupersonernas beskrivningar av detta:</P>
<P class="p591 ft11">Eva och hennes bror fick inte gå på toaletten när de ville. De skulle ligga kvar i sängen till dess att de blev tillsagda att gå upp. De hände att barnen tvingades att kissa på golvet för att de inte kunde hålla sig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 357, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p497 ft7">Några intervjupersoner har berättat att deras kroppar utsattes för en extrem hygienkontroll. 4 personer har berättat att deras köns- organ inspekterades ingående, 2 personer har berättat att de tving- ades dra isär skinkorna för att någon skulle inspektera deras anal- öppning.</P>
<P class="p283 ft7">Kontroll av barnens rörelsemönster ingick även i kropps- kontrollen. En person har berättat att hon var tvungen att titta rakt fram. 3 personer har berättat att de inte fick röra kroppen. 2 per- soner tvingades gå med ett träkors/krycka fastbunden på ryggen för att öva in en bättre hållning.</P>
<P class="p591 ft11">Camillas fostermor tillät inte henne att gråta. Fostermodern kunde säga saker som: ”En regel vi har i huset är att här gråter vi inte. Våga ta mig fan inte att gråta – stå still!!! För varje gång du gråter ger jag dig ett nytt straff.” Camilla visste att hon skulle bli slagen om hon grät och slutade därför att gråta. <SPAN class="ft131">Ur referat person 277, kvinna född på 1970- talet.</SPAN></P>
<P class="p797 ft7">Några har också uppgett att de har hindrats att sova, tvingats till vattenlavemang, tvingats sova med plasthandskar eller blivit tvätt- ade med såpa i munnen. Två syskon som tillbringade sin uppväxt i ett fosterhem berättar:</P>
<P class="p572 ft11">De fick inte prata med varandra. Gjorde de det fick de ha en hel tvål i munnen. Syskonen utvecklade under tiden i fosterhemmet ett hemligt teckenspråk för att kunna kommunicera med varandra. <SPAN class="ft131">Ur referat</SPAN></P>
<P class="p623 ft14">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p587 ft131">person 107, kvinna född på <NOBR>50-talet</NOBR> och person 399, man född på 1950- talet.</P>
<P class="p23 ft29">Absurda vardagsregler</P>
<P class="p90 ft7">Det är 16 personer som har berättat om att de varit utsatta för var- dagsregler som var överdrivna och kränkande. Varianterna av var- dagsregler är många. Vi kallar dessa regler för absurda vardags- regler. Intervjupersonerna har berättat att det kunde handla om att de inte hade tillträde till vissa ställen i huset eller att de inte fick synas. 6 personer har vittnat om att de inte fick använda badrum- met eller toaletten där de bodde. Så här var det för Holger:</P>
<P class="p595 ft11">När Holger placerades i fosterhemmet fanns inget varmvatten indraget och behoven fick uträttas på ett utedass. Så småningom byggde foster- föräldrarna ut och fick badrum med dusch och toalett. Holger fick inte använda badrummet och för att kontrollera att han inte gjorde det spred fostermodern potatismjöl i badrummet när hon gick hemifrån. Holger fick inte borsta tänderna, det tyckte fostermodern var onödigt, men han fick tvätta sig men då bara i kallt vatten. <SPAN class="ft131">Ur referat person 319, man, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p500 ft7">En annan person har berättat att hon inte fick använda huvud- entrén utan fick gå in till sitt fosterhem genom källaringången eller genom ett fönster.</P>
<P class="p400 ft11">Anna berättar att hon aldrig fick använda fosterhemmets huvudingång. Fosterfadern hindrade henne från det. Hon skulle alltid klättra in genom ett fönster. Anna förstod inte varför det var på det sättet:. ”Vi skulle tvätta våra kläder själva, rummen skulle vara minutiöst ren- gjorda, varje dag. Han skrek ner oss om han inte var nöjd. Han skrek så att ådrorna stod i pannan på honom.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 337 kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p641 ft7">Fem personer har berättat att de inte fick se på TV och två per- soner har inte fått läsa böcker. Detta har någon löst genom att i hemlighet ligga med ficklampa och läsa under täcket. Böckerna var för många livlinan och drömmen om ett annat liv. Läsandet var en flykt från den extrema verklighet som de berättat om. Åsa berättar om sin situation:</P>
<P class="p690 ft11">Åsa var isolerad på olika sätt. Fostermodern tillät inte henne att röra sig fritt i huset. När de hade besök skulle hon vara på sitt rum. Hon fick inte läsa tidningar, inte läsa böcker som handlade om kärlek och heller inte se på TV såvida det inte var ett naturprogram. Hon fick då</P>
<P class="p463 ft14">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft11">sitta på mattan på golvet, inte i soffan. Åsa fick inte heller svara eller prata i telefonen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 357, kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft7">En person har berättat att hon var tvungen att invänta straff på en särskild plats varje kväll och hon fick inte riktig mat utan tvingades låtsas att hon åt mat samtidigt som den övriga familjen åt riktig mat.</P>
<P class="p798 ft7">Andra absurditeter kunde vara att tvingas erkänna falska lögner.</P>
<P class="p101 ft29">Absurda lekar</P>
<P class="p65 ft7">Det är 15 personer som har berättat att de utsattes för absurda skämt eller tvingades att leka absurda lekar. De har berättat att de blev skrämda med avsikt, skrämda med verklighetsförvanskning och under hot tvingats att utföra nonsensaktiviteter. En person har berättat att hon tvingades delta i olika lekar med anknytning till kiss och att hon användes som fotboll. En person har berättat att han uppmanades att skjuta sin fosterfar med gevär.</P>
<P class="p67 ft7">”Lekarna” är extrema och intervjupersonerna har berättat hur de har förhållit sig på olika sätt till denna behandling. Någon förstod att fostermodern var ”konstig”. Han skaffade sig andra referens- ramar i skolan och fick perspektiv på det som hänt när han blev äldre.</P>
<P class="p180 ft7">Andra har beskrivit situationen som skrämmande, oförståelig och utsatt.</P>
<P class="p66 ft8">Här följer några av intervjupersonernas berättelser. Peter berättar om att han och hans fosterbror tvingades till nonsenslekar av sin fostermor.</P>
<P class="p515 ft11">”Ibland fick hon för sig att vi skulle spela fotboll,” berättar han. ”Då tog hon fram en boll och så skulle vi springa fram och tillbaka med den. Det hela var en nonsenslek. Det gick inte ut på att spela fotboll utan att enbart springa. Vi fick inte stanna. Man såg hur hennes glasögon blänkte bakom fönsterrutan när hon kontrollerade att vi inte stannade. När vi inte såg glasögonen vågade vi stanna och hämta andan”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 152, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft7">En kvinna berättar om hur hon växte upp i ett fosterhem som hon beskriver som psykisk terror.</P>
<P class="p66 ft7">Det hände flera gånger att hennes fosterföräldrar skrämde henne. Ofta hotades hon med att hon skulle lämnas bort till ett barnhem. Vid ett tillfälle skrämde fosterfadern henne genom att</P>
<P class="p799 ft14">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">lämna av henne på ett barnhem och sa att om hon hade tur kanske han kom och hämtade henne igen. Senare samma dag hämtades hon och då ska föreståndaren ha sagt till fosterfadern att han inte fick upprepa detta. Samma kvinna har också berättat att fostermodern spelade död.</P>
<P class="p719 ft11">Hennes fostermor spelade död flera gånger för att skrämma henne. Hon kände sig både övergiven och skyldig och anklagade sig själv för fostermoderns beteende. <SPAN class="ft131">Ur referat person 79, kvinna född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p800 ft29">Absurda aktiviteter med djur</P>
<P class="p106 ft7">Det är 18 personer som har berättat att de utsatts för absurda aktiviteter med djur. Flera intervjupersoner har rapporterat om att det tvingats bevittna djurplågeri och några personer har berättat att de fått sina huvuden nedtryckta i djuravföring eller i baken på ett djur. En per- son har blivit nedsmetad med djuravföring. En person har fått sina kläder fyllda med småkryp och en person har fått en hund kastad på sig. Här följer ett exempel:</P>
<P class="p595 ft11">Fosterfadern gick och samlade allahanda småkryp som fästingar och spindlar. Han tog sedan tag i Gunillas nacke och la krypen innanför hennes kläder. Gunilla var jätterädd och hon berättar att han njöt av det han gjorde. Han skrattade när han såg henne rädd. Det här hände flera gånger. <SPAN class="ft131">Ur referat person 418, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">50-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Europa.</SPAN></P>
<P class="p624 ft9"><SPAN class="ft9">7.13.10</SPAN><SPAN class="ft149">Utpekade förövare</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Fostermödrar har rapporterats som förövare i de flesta fall av absurd vanvård. Därefter kommer fosterfäder och institutionsper- sonal. Några har rapporterat föreståndare/chef som förövare. Kvin- nor har rapporterat fostermödrar som förövare i större utsträck- ning än män. Fostermödrar som förövare har exemplifierats genom flera tidigare beskrivningar men i rapporter om absurda aktiviteter med djur nämns fosterfäder som förövare i större utsträckning än fostermödrar.</P>
<P class="p801 ft14">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Andra förövare</P>
<P class="p65 ft7">I några enstaka fall har även fosterbror, fostersyster, annan placerad pojke och läkare/sjukvårdspersonal pekats ut som förövare. Följ- ande exempel kan ge en bild av ”annan placerad pojke” som för- övare.</P>
<P class="p802 ft11">De minnen Rikard har från barnhemmet var att han var livrädd för de andra barnen. De plågade honom. Bland annat hängde de ut honom från fönster och balkonger för att få hans godis efter att han hade haft besök av hans mormor och morfar. Rikards ständiga rädsla för de andra barnen gjorde att han försökte hålla sig undan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 528, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p574 ft11">Fosterfaderns besinningslösa våldsamheter drabbade även djuren på gården och David berättar hur fosterfadern vid ett tillfälle slog en ko upprepade gånger med sådan kraft att kon var tvungen att avlivas. David blev vittne till detta grymma djurplågeri. Vid ett annat tillfälle kastade fosterfadern en av familjens två hundar rakt ut genom en fönsterruta för att den inte ville äta maten ur hundskålen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 470, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p94 ft9">7.13.11 Bisarr vanvård</P>
<P class="p227 ft7">Det händer ibland att bilder av vardagen i intervjupersonernas berättelser i någon mening lämnar sans och vett. Den verklighet som då beskrivs framstår som overklig, i meningen att rimlig logik och konsekvens inte längre tycks existera. Vi har konfronterats med bilder av en vardag, som så in i minsta detalj varit dominerad av vanvård, att vi har tyckt oss skönja konturerna av en galen ord- ning för hur barnen skulle uppföra sig och bli behandlade.</P>
<P class="p85 ft7">Intervjupersonerna har berättat om hur de som barn blivit utsatta för extrem kontroll, absurda regler och annan vanvård, tillämpade på ett sådant sätt att de helt kommit att dominera deras vardag under en hel placeringsperiod eller delar av den, ofta förenat med skräck, smärta och ångest.</P>
<P class="p67 ft7">Vid ett första möte med den här typen av bisarra vardagsbilder väcks en rad frågor som handlar om detta verkligen kan ha hänt. Kan vuxna människor utsätta barn för denna typ av vanvård? Det handlade inte bara om en enstaka historia utan berättelserna har återkommit. Den här typen av berättelser kommer från olika årtionden och från olika delar av landet. De har berättats av män</P>
<P class="p803 ft14">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">och kvinnor, äldre och yngre. När berättelserna läggs bredvid var- andra blir det tydligare att de påminner om varandra.</P>
<P class="p13 ft8">Vad är det som förmedlas? Och hur ska dessa bilder av verk- ligheten kunna beskrivas någorlunda begripligt?</P>
<P class="p17 ft7">Vi har försökt att på olika sätt finna ett samlingsnamn för vad det är vi uppfattat att intervjupersonerna försökt förmedla. ”Skräckens hus”, ”skräckvälde”, har prövats och övergetts med motiveringen att de kan ge oönskade associationer till fantasi och fiktion. Begrepp som ”terror” och ”tortyr” har använts på försök, men befunnits vara behäftade med föreställningar kring mer polit- iskt färgad misshandel.</P>
<P class="p62 ft7">Försöket att på detta sätt systematisera och definiera dessa per- soners berättelser om upplevelser och erfarenheter ”bortom sans och vett” är påbörjade och långt ifrån avslutade. Vi nöjer oss dock i denna delrapport med att för tillfället sätta punkt efter den defini- tion som vi så här långt valt att använda oss av; ”bisarr vanvård”.</P>
<P class="p117 ft7">Intervjupersonernas berättelser för utan tvekan tanken till någon form av psykisk störning hos den som de pekar ut som för- övare. Men det kan vi förstås inte veta. Vi avstår från försök att i detta sammanhang förklara och förstå vad det är vi tagit del av.</P>
<P class="p117 ft7">I normalfallet nöjer vi oss i denna resultatsammanställning med att återge intervjupersonernas beskrivning av den vanvård de varit utsatta för med deras egna ord. I detta avseende gör vi således ett undantag. När vi på det här sättet ”döper” intervjupersonernas upplevelse till <SPAN class="ft38">bisarr vanvård </SPAN>med <SPAN class="ft38">absurda </SPAN>inslag ägnar vi oss åt vad som skulle kunna kallas för indirekt diagnostik. Detta medför att vi noga behöver redovisa hur vi har gått tillväga.</P>
<P class="p110 ft7">Vi påstår inte att vi här presenterar ”det värsta” som inter- vjupersonerna i denna utredning har fått utstå. Vi avstår medvetet från att göra den typen av värderingar av enskilda personers upp- levelser. Vi menar däremot att dessa berättelser skiljer ut sig från den vanvård som har presenterats tidigare i kapitlet. I berättelserna om bisarr vanvård tycker vi oss se ett kvalitativt språng från enskilda absurda vanvårdshändelser till ett helt system av vanvård. Ur det enskilda barnets perspektiv kan den bisarra vanvården innebära att verklighetsuppfattningen gradvis går förlorad. Det sker när en alltmer outhärdlig och onormal verklighet till slut uppfattas som normal. Barnen har tvingats att hitta överlevnadsstrategier i en värld som har varit obegriplig, galen och fullständigt oförutsägbar.</P>
<P class="p252 ft7">Det som tillkommer och står ut när det gäller det vi kallar för bisarr vanvård är att övergreppen och försummelserna, som tidigare</P>
<P class="p408 ft14">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">påpekats, tycks ingå i något slags vanvettigt ”system” och dess- utom, utan paus, totalt tycks ha dominerat vardagen för barnen. 14 personers berättelser om vanvård som de varit utsatta för har defi- nierats som bisarr vanvård.</P>
<P class="p85 ft8">Den bisarra vanvården har beskrivits uteslutande från fosterhem med antingen den ena fosterföräldern som mer aktiv eller med båda i samförstånd.</P>
<P class="p68 ft29">Definition av bisarr vanvård</P>
<P class="p65 ft7">För att utredningen ska definiera en intervjupersons beskrivning av sina upplevelser som ”bisarr vanvård” krävs att intervjupersonens berättelse om sina erfarenheter har uppfyllt minst tre av följande kriterier:</P>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Extrem kontroll och utsatthet</SPAN></P>
<P class="p183 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Kontroll av kroppsfunktioner</SPAN></P>
<P class="p183 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Kombination av våld, hot, integritetskränkning och sadism</SPAN></P>
<P class="p755 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Att denna behandling har genomsyrat vardagen, varit ständigt pågående, rutin- och regelmässig, om inte under hela placerings- tiden, så under en period där vardagen har präglats av detta.</SPAN></P>
<P class="p804 ft7">Definitionen av bisarr vanvård utgår inte enbart från barnets upplevelse, d.v.s. vad barn kan ha upplevt som bisarr vanvård, utan baseras på vår tolkning av den miljö och de övergrepp som intervju- personerna vittnat om. I frågan om hur bisarr vanvård ska defini- eras har såväl psykologisk som psykiatrisk expertis konsulterats.</P>
<P class="p67 ft7">I det följande avsnittet presenteras några intervjupersoners beskrivningar av fosterhem där de utsattes för bisarr vanvård. Vi har valt att återge beskrivningar som illustrerar vart och ett av de fyra kriterierna som ingår i definitionen.</P>
<P class="p86 ft29">Ständigt pågående vanvård</P>
<P class="p591 ft11">Gunilla har berättat om sina åtta år i ett fosterhem där hon bodde med sin syster. Hon har berättat att de fick utstå psykisk och fysisk miss- handel. Fostermodern tvingade dem ofta att be om ursäkt för saker de inte gjort. När de bett om ursäkt spottade fostermodern dem i ansiktet.</P>
<P class="p805 ft11">Gunilla beskriver sin fostermor som psykopat. Hon upplevde att hon och systern blev behandlade som hennes ”marionettdockor”.</P>
<P class="p806 ft14">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft11">Fosterhemmet var som ett fängelse och omgärdades av fostermoderns totala kontroll av allt från rörelser, hygien, toalettbesök, kontakt med varandra till den mängd mat de fick äta.</P>
<P class="p807 ft156">Fostermoderns främsta kontrollinstrument var att begränsa barnens mat eller att ofta helt ta bort maten. Gunilla gick nästan alltid hungrig. Det hände att hon åt av kattmaten och drack deras grädde. Rädd- ningen var skolmaten.</P>
<P class="p808 ft11">Flickorna fick inte gå fritt i huset och de gjorde nästan bara saker på order av fostermodern. När de hade gjort en uppgift väntade de på nästa. Om flickorna inte gjorde som fostermodern sa blev de bestraff- ade på olika sätt.</P>
<P class="p789 ft11">De fick aldrig prata i telefon, öppna kylskåpet, inte använda inne- toaletten utan hänvisades till utedasset. De fick inte duscha utan till- delades en halv hink med vatten i veckan för att tvätta sig med. De fick inte byta underkläder när de ville.</P>
<P class="p789 ft156">Syskonen förbjöds också att prata med varandra. De enda gånger de kunde viska till varandra var när de var utanför huset. Det upptäckte fostermodern snart och förbjöd dem att ha ryggen mot huset när de var ute på gården.</P>
<P class="p790 ft11">En daglig rutin var att flickorna skulle ta in familjens katter på kväll- arna. Fostermodern var mörkrädd och beordrade ut dem i skogen för att leta. För att flickorna inte skulle kunna prata med varandra tving- ades de gå åt olika håll i mörkret. En gång glömde fostermodern att de var ute och låste dörren. <SPAN class="ft131">Ur referat person 243, kvinna född på 1960- talet.</SPAN></P>
<P class="p809 ft38">Kommentar</P>
<P class="p106 ft7">Exemplet illustrerar kriteriet <SPAN class="ft38">ständigt pågående vanvård</SPAN>. Det kanske är det mest kännetecknande för den bisarra vanvården; att aldrig bli lämnad i fred, att ständigt ha fostermor eller fosterfar på lur. Att aldrig hinna tänka en egen tanke eller ta ett eget steg utan att någon påpekar att du gjort fel, att aldrig kunna slappna av, känna sig lugn och säker utan istället vara förberedd på det oförberedda.</P>
<P class="p108 ft29">Kontroll av kroppsfunktioner</P>
<P class="p674 ft11">Två syskon som bodde tillsammans i ett fosterhem har berättat att fostermodern utsatte dem för daglig fysisk och psykisk misshandel och tortyr. Båda beskriver sin fostermor som sadist.</P>
<P class="p808 ft11">På kvällen låste fostermodern dörren så att pojken inte kunde gå på toaletten. Så han hade ingen annan utväg än att kissa i krukor och prydnadssaker och sen hälla ut det genom fönstret. När fostermoderna upptäckte detta satte hon lås på fönstret.</P>
<P class="p810 ft14">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p811 ft11">Sängvätning som straff för hindrade fostermodern syskonen från att sova ordentligt på nätterna. ”Det var värre innan vi börjat skolan. Då hade man ingen flyktväg”, säger brodern. Fostermodern kom ständigt in och väckte dem genom att sticka nålar i dem eller låta dem ligga på ett kallt golv och sova utan täcke. Denna tortyr pågick i <NOBR>7-9</NOBR> år, enligt intervjupersonerna.</P>
<P class="p812 ft11">Barnen tillämpade strategin att sova i skift så att en av dem kunde hålla koll på fostermodern. Fostermodern sov med fönstret öppet även om det var mitt i vintern. Barnen turades om att lägga sig på samma fläck på golvet, för att hålla värmen. ”Hade vi tur kunde vi sova <NOBR>1-2</NOBR> timmar”.</P>
<P class="p813 ft11">Barnen berättar också att fostermodern använde en mattpiska med stoppnålar i skaftet som hon stack dem med under natten, för att de inte skulle sova.</P>
<P class="p812 ft11">Syskonen har också beskrivit att de inte fick sitta ner i foster- hemmet, annat än när de gjorde sina läxor. Vid måltiderna fick de stå och äta vid bänken medan fostermodern satt vid köksbordet. När fosterfadern var hemma kunde de få sitta vid bordet och äta.</P>
<P class="p812 ft11">De har också berättat att fostermodern utsatte dem för olika typer av fysisk misshandel så som att skålla barnens händer. De fick lägga händerna på diskbänken och hon slog med baksidan av en kniv. Britta tyckte att det värsta var att fostermodern tvingade henne att slå sin egen bror. <SPAN class="ft131">Ur referat person 107, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> och person 399, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p68 ft38">Kommentar</P>
<P class="p83 ft7">Exemplet illustrerar <SPAN class="ft38">kontroll av kroppsfunktioner. </SPAN>I Britta och Pers fall har fostermodern kontrollerat deras sömn och toalettbesök. De fick inte ens sitta ner när de själva ville. Sådan kontroll har flera intervjupersoner vittnat om. Andra har beskrivit att de inte fått blinka, andas eller dricka vatten vid behov.</P>
<P class="p86 ft29">Kombination av våld, hot, integritetskränkning och sadism</P>
<P class="p65 ft7">Martin berättar om sina erfarenheter ifrån ett fosterhem som han var placerad i under drygt tio år. Han beskriver sin fosterfar som psykopat och sadist, men också som en allmänbildad man med ett bra arbete.</P>
<P class="p481 ft7">Martin berättar att han var som familjens slav. Han fick göra alla sysslor i hemmet. Han fick äta först efter det att familjen hade ätit. Då fick han ofta annan mat. Under åren i fosterhemmet fick han utstå brutala sadistiska övergrepp fyra till fem gånger i veckan.</P>
<P class="p594 ft14">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">Martin berättar att varje kväll kom fosterfadern in till honom för att kontrollera hans hygien.</P>
<P class="p265 ft11">”Han sökte anledning till att få slå mig och tortera mig. Jag tvättade mig så noga för att han inte skulle hitta några fel och då hittade han på andra anledningar.” Vid hygienkontrollen skulle Martin ligga på rygg och då kontrollerade fosterfadern hans könsorgan. Detta kunde pågå i flera minuter. Han fick inte säga något för då kunde han bli slagen av fosterfadern. Därefter tvingades han vända sig om och då skulle hans stjärt kontrolleras. Denna kontroll kunde också pågå i flera minuter.</P>
<P class="p814 ft41">Martin har också berättat att hygienkontrollen kunde gå över i brutal misshandel. Fosterfadern gjorde även kvävningsförsök på Martin.</P>
<P class="p815 ft11">Fosterpappan sträckte då ut sin arm och tvingade Martin att sätta huvudet straxt nedanför sin axel sedan drog han in armen så att han inte fick luft. Han höll så länge att Martin svimmade. <SPAN class="ft131">Ur referat person 375, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft38">Kommentar</P>
<P class="p90 ft38"><SPAN class="ft7">Exemplet illustrerar </SPAN>kombinationen av våld, hot, integritetskränk- ning och sadism.</P>
<P class="p15 ft7">Martins beskrivningar av sadism återkommer i flera av intervjupersonernas beskrivningar som vittnat om bisarr vanvård. Några har också nämnt att sexuella övergrepp varit en del av deras bisarra vardag.</P>
<P class="p78 ft29">Extrem kontroll och utsatthet</P>
<P class="p816 ft11">Christer bodde i tio år i ett fosterhem som han benämner ”fängelse</P>
<P class="p817 ft11">med regler för allt”.</P>
<P class="p818 ft157">”Reglerna handlade om allt som hade med det dagliga livet att göra. När man skulle gå upp, hur länge man skulle sitta på toa- letten hur mycket man skulle göra ifrån sig på toaletten, när man skulle leka, vad man skulle leka med, hur man skulle ligga i sängen, osv., osv., osv.”</P>
<P class="p819 ft158">Om Christer inte följde reglerna blev fostermodern ”tokig”.</P>
<P class="p820 ft157">”Hon drog oss i håret, slog oss med händer och knytnävar över hela kroppen. Hon satte mitt huvud mellan sina knän när hon slog och höll för munnen så att det inte skulle höras hur man skrek. Jag slutade gråta innan jag var sju”, säger han.</P>
<P class="p821 ft11">Christer berättar också om extrem kontroll av sina toalettbesök. ”På morgonen lade hon papper i toaletten för att se hur mycket vi gjorde ifrån oss därinne. Hade vi inte åstadkommit tillräckligt fick vi</P>
<P class="p425 ft14">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft11">sitta där till dess vi hade gjort mer och hon var nöjd. Man skulle stånka högt också, annars gillades det inte. Hon stod utanför och lyssnade. Efteråt skulle vi stå på alla fyra när hon skulle kolla att vi hade torkat oss ordentligt. Dessutom var det förbjudet att tända lyset på toaletten. Det vi gjorde därinne skulle ske i mörker.”</P>
<P class="p812 ft11">Fostermodern påstod att Christer skulle vara tacksam att det fanns någon som över huvud taget ville ta hand om honom. Christer menar att han var så hjärntvättad av fostermoderns regler och kontroll att han trodde på henne. Han berättar att detta gjorde att han aldrig vågade säga något till den tillsynspersonal som kom till fosterhemmet. Där- emot har han som vuxen funderat på hur det kunde vara möjligt att representanter från den sociala barnavården var på besök utan att för- stå att det inte stod rätt till i fosterhemmet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 152, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p823 ft7">Camilla har berättat att hon blev utsatt för psykisk och fysisk miss- handel såväl dag som natt i det fosterhem där hon tillbringade några år under sin uppväxt. Det var främst fostermodern som var förövare, men hela familjen deltog i trakasserierna av Camilla. Hon har beskrivit en vardag fylld med absurda regler, straff och över- grepp.</P>
<P class="p283 ft7">Ett av de första minnena som Camilla har från sitt fosterhem är hur hon fick en nyckel av fostermodern när hon skulle ut och leka. Efter en stund ropade fostermodern tillbaka henne för att, som hon sa, känna efter om nyckeln låg kvar i flickans jackficka. I själva verket tog fostermodern nyckeln.</P>
<P class="p66 ft7">När Camilla ropades tillbaka en andra gång uppdagades att nyckeln inte låg kvar på sin plats. Den här bisarra leken eskalerade och Camilla tvingades ut att leta efter nyckeln flera gånger. Om hon inte hade den med sig in så skulle hon inte få komma in.</P>
<P class="p66 ft7">Efter ett tag kunde fostermodern säga att ”Du letar mycket bättre om jag får dina vantar”. Varje gång som Camilla kallades in för att höra om hon hittat nyckeln och inte hade den straffades hon med att ett nytt klädesplagg plockades av henne. När Camilla inte hittade nyckeln straffades hon ibland med att klä av sig helt och hållet och tvingas gå ut och ställa sig i snön.</P>
<P class="p67 ft7">Den bisarra nyckelleken skedde så många gånger att Camilla till slut började klä av sig själv och ställde sig i snön. En gång kom fosterfadern hem och hittade Camilla ute, fullständigt nedkyld. Då hade han sagt till fostermodern att hon inte fick låta Camilla stå ute så länge. Han var rädd att de skulle få barnavårdsnämnden på sig.</P>
<P class="p85 ft7">Camilla har också uppgett att hon alltid var rädd när hon skulle gå och lägga sig för att fostermodern ofta kom in och skrämde</P>
<P class="p144 ft14">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p26 ft36">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">henne på nätterna genom att stå bakom gardinerna och prata, skaka hennes säng och vid ett tillfälle satte hon på en bandspelare med nedvärderande kommentarer om henne. Camilla uppgav under intervjun att hon som barn ibland inte förstod om det var foster- modern eller någon annan som skrämde henne på nätterna.</P>
<P class="p824 ft159">Camilla har också berättat att hon utsattes för dagliga straff. Bland annat skulle hon som regel befinna sig på samma plats varje kväll för att invänta sitt ”kvällsstraff”. Här utdelade fostermodern olika typer av straff.</P>
<P class="p825 ft159">Fostermodern styrde även hennes möjlighet att röra sig fritt och att ha tillgång till toaletten efter behov. Hon fick inte gå på toaletten när hon önskade utan tvingades att hålla sig tills hon fick tillåtelse från fostermodern att gå. Camilla har också berättat att fostermodern tvingade henne till att erkänna falska lögner.</P>
<P class="p17 ft127">Vid ett tillfälle önskade Camilla att gå på toaletten. Då ska fostermodern ha sagt: ”Erkänn att du ljög om att du ska kissa”. Camilla fick inte besöka toaletten på flera timmar och kissade på sig. Detta hände många gånger. <SPAN class="ft146">Ur referat person 277, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft146">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p78 ft146">Kommentar</P>
<P class="p90 ft127">Exemplen illustrerar <SPAN class="ft146">extrem kontroll och utsatthet</SPAN>. Intervju- personerna som berättat om bisarr vanvård har nämnt fosterför- äldrarnas extrema kontroll som på olika sätt styrt deras vardag. Christer beskrev sitt fosterhem som ett fängelse fyllt med regler för allt. Fostermodern styrde hans vardag så till den grad att den bisarra vanvården kom att bli vardag. <SPAN class="ft146">Kontrollen och utsattheten </SPAN>gjorde att han som han själv beskriver det, ”hjärntvättades”.</P>
<P class="p117 ft127">Den extrema kontrollen går också igen i Camillas beskrivning. Fostermodern fick henne att självmant klä av sig sina kläder och ställa sig utomhus. Hon visste att detta straff var följden av att hon inte hade hittat den nyckel som hon, fostermodern hade gömt.</P>
<P class="p117 ft127">Camilla har också förmedlat att det som barn var svårt att veta vad som var verklighet, att hon hade svårt att förstå att det var hennes fostermor som stod bakom gardinen och skrämde henne om nätterna.</P>
<P class="p826 ft84">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Försummelse och övergrepp – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft9">7.13.12 Utpekade förövare</P>
<P class="p227 ft7">De utpekade förövarna till den bisarra vanvården är till största del fostermödrar och fosterfäder. I ett fall har också fostersyskon varit aktiva i ett system av bisarr vanvård.</P>
<P class="p66 ft7">Flera personer har berättat att fosterfadern fanns i foster- hemmet men att han var undfallande och osynlig. I några fall har han gjort små försök att hindra fostermoderns behandling av barnet.</P>
<P class="p481 ft7">Det har i de flesta exemplen varit en person som beskrivits som den ”värsta”, men vanvården har beskrivits som så omfattande att ingen människa kan ha levt i samma hem utan att på ett aktivt eller passivt sätt accepterat behandlingen av barnet.</P>
<P class="p827 ft14">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p828 ft54"><SPAN class="ft6">8</SPAN><SPAN class="ft53">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</SPAN></P>
<P class="p219 ft7">Ett av flera nödvändiga verktyg för att förhindra övergrepp och försummelser mot placerade barn är en verkningsfull tillsyn.<A href="#page_275"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Den räcker inte för att garantera säkerheten, men tillsynen och en med- veten uppföljning av placeringarna bidrar till att minska riskerna.</P>
<P class="p89 ft7">I detta kapitel redovisas hur tillsyn och uppföljning av placerade barn har varit utformad i teori och praktik, eller i lagstiftning och den praktik som intervjupersonerna har berättat om. Dessutom kommenteras övrigt agerande från den sociala barnavården som intervjupersonerna har nämnt under intervjuerna.</P>
<P class="p129 ft7">Kapitlet är indelat i tre delar.</P>
<P class="p15 ft7">Först redovisas vad tillsynen skulle omfatta enligt gällande lag- stiftning under perioden <NOBR>1924–1980,</NOBR> samt i de handböcker som skulle tjäna som vägledning för barnavårdsnämndernas och social- tjänstens arbete.</P>
<P class="p89 ft7">Därefter följer en undersökning av hur tillsynen av inter- vjupersonernas placeringar praktiserades. Praktiken har studerats dels genom vad intervjupersonerna har berättat att de minns av till- synen, dels genom vad några intervjupersoners barnavårds- och socialakter berättar om tillsynen ur ett myndighetsperspektiv.</P>
<P class="p16 ft8">Slutligen redovisas vad intervjupersonerna har berättat om övrigt agerande från den sociala barnavården som de har farit illa av.</P>
<P class="p829 ft33"><SPAN class="ft39">1 </SPAN>Utredningen tillämpar här ett vidare begrepp av tillsyn och inbegriper dels Länsstyrelsens individ och verksamhetstillsynsansvar, Socialstyrelsens tillsynsansvar samt den placerande kommunens socialtjänst/socialbarnavårdsansvar att följa upp och utvärdera placeringen av det enskilda barnet.</P>
<P class="p357 ft14">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft55"><SPAN class="ft55">8.1</SPAN><SPAN class="ft56">Tillsyn i teorin: lagstiftning och handböcker</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft64">En sammanfattning av tillsynsansvaret</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Tillsyn inom den sociala barnavården har varit, och är fortfarande, tre olika instansers ansvar. En detaljerad genomgång av tillsynsan- svaret återfinns i kapitel 2, men sammanfattas kort här.</P>
<P class="p528 ft7">Barnavårdsnämnderna, och senare socialtjänsten, har haft till uppgift att utöva tillsyn över både fosterbarn och barnhemsbarn, i kommunen. Fram till att socialtjänstlagen trädde i kraft 1982, vilade det främsta tillsynsansvaret på vistelsekommunen. Därefter fick den placerande kommunen det övergripande ansvaret men vistelsekommunen ansvarade fortfarande för att fosterhemmen var lämpliga.</P>
<P class="p93 ft7">Länsstyrelser har haft till uppgift att dels övervaka att barnavårds- nämnderna följer sina åtaganden, dels att kontrollera barnavårds- anstalter, senare HVB, och ingripa om missförhållanden förelåg.</P>
<P class="p85 ft7">Slutligen har Socialstyrelsen ansvarat för att övervaka barna- vården i landet. Det har bland annat inneburit att denna myndighet har haft till uppgift att ge ut föreskrifter om hur vården skulle bedrivas samt att utöva tillsyn över barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft64">Frågeställningar och källor</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">I det här avsnittet undersöks vilka konkreta krav som har ställts på tillsynen i lagstiftning och i handböcker. Med handbok menar vi litteratur som har tolkat hur lagtexterna borde tillämpas i prakt- iken. Två frågor har varit vägledande för sammanställningen:</P>
<P class="p830 ft7"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft42">Vad skulle tillsynen granska enligt lagstiftning och hand- böcker?</SPAN></P>
<P class="p831 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft49">Hur ofta skulle tillsyn ske enligt lagstiftning och handböcker? Hur, när och vem som skulle utöva tillsynen av placerade barn</SPAN></P>
<P class="p264 ft51">har reglerats i lagstiftning men ofta konkretiserats i handböcker. Underlaget för denna studie utgörs dels av de lagar som reglerat den sociala barnavården sedan 1924, dels av vägledande litteratur som riktade sig till länsstyrelser, barnavårdsnämnder och andra socialvård- ande instanser. Vi har inventerat Socialstyrelsens <SPAN class="ft106">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor</SPAN><A href="#page_276"><SPAN class="ft160">2</SPAN></A>, åtta upplagor av handboken <SPAN class="ft106">Samhället och barnen</SPAN><A href="#page_276"><SPAN class="ft160">3</SPAN></A></P>
<P class="p497 ft61"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft66">Vi har använt upplagor som behandlat den sociala barnavården från åren 1946, 1961, 1969, 1981 och 1982.</SPAN></P>
<P class="p201 ft35"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft161">Samhället och barnen </SPAN>har getts ut i 13 upplagor. Vi har använt upplagorna från 1940, 1950, 1955, 1965, 1969, 1971, 1977 och 1984.</P>
<P class="p195 ft14">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">som var ett slags översiktsverk gällande svenska lagstiftning om barn som gavs ut mellan <NOBR>1940–1984</NOBR> samt en handbok som gavs ut av Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet 1931. Eftersom syftet med dessa lagtolkningsböcker var att vägleda de sociala vård- instanserna i deras arbete, utgår vi ifrån att dessa handböcker säger något om hur tillsynen borde ha utförts.</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft64">Vad skulle tillsynen granska?</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Tillsyn beskrivs på olika sätt i lagar och handböcker. De konkreta kraven på vad tillsynen skulle omfatta, återfinns främst i handböck- erna. I lagtexterna är tillsynsbegreppets innebörd mer en övergripande beskrivning av vad som förväntades av de barnavårdande instanserna. Rekommendationer om vad tillsynen skulle granska har skilt sig något åt för fosterhem och barnavårdsanstalter. Därför redovisas tillsyn av fosterhem och barnavårdsanstalter i separata avsnitt. Det är dock viktigt att komma ihåg att barn på barnavårdsanstalt räkna- des som fosterbarn i lagstiftningen fram till 1945 (se kapitel 2 Lag- regler om den sociala barnavården).</P>
<P class="p77 ft7">Handböckerna konkretiserar lagtexten. Det framgår inte av lagarna <SPAN class="ft38">hur </SPAN>tillsynen skulle ske, men <SPAN class="ft38">att </SPAN>den skulle ske. I 1924 års lag om samhällets barnavård sägs följande om tillsynen: ”Barnavårdsnämnden skall noggrant tillse att fosterbarn komma i åtnjutande av tillfreds- ställande vård och fostran…”<A href="#page_277"><SPAN class="ft30">4 5 </SPAN></A>I handboken <SPAN class="ft38">Tillsyn över fosterbarnsvården </SPAN>(1931), konstaterades att barnavårdsnämnden hade utrymme att själva tolka vad ”tillfredsställande vård” innebar eftersom lagen inte var mer specifik än så.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p14 ft7">I handböckerna är det mer tydligt vad tillsynen skulle innehålla. I samtliga handböcker och rådgivningsskrifter som har bearbetats för den här studien har det framhållits att personliga besök i foster- hem eller på barnhem är det enda sättet att åstadkomma en verk- ningsfull tillsyn. Ett annat påpekande som återkommer i dessa texter är vikten av att inspektören försökte vinna såväl fostrarnas som barnets förtroende. Det kan förstås som att det alltid har varit påtalat att inspektören ska tala enskilt med barnet vid besöken. Dessa råd kring enskilda samtal gavs i handboken från 1931:</P>
<P class="p213 ft33"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft67">52 § Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft67">Vid den här tiden räknades även barnhemsbarnen in i fosterbarnsbegreppet.</SPAN></P>
<P class="p233 ft35"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft63">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft52">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 46.</P>
<P class="p364 ft14">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft11">”I ombudets [inspektörens, vår anmärkning] intresse bör ligga att komma till tals på tu man hand med barnet självt, då det hunnit en ålder, som möjliggör detta. Samtalet bör då anordnas helt naturligt genom att t.ex. följa barnet ut i det fria till en lekplats o. dyl. Äger man barnets förtroende, yppar sig lätt ett tillfälle att få det att tala ut, berätta hur det trivs, hur det anser sig behandlat o.s.v. Under sådana samtal är emellertid av vikt att icke ställa till detsamma rent suggestiva frågor, vilka liksom lägga svaren i barnets mun, t.ex. ’Här har du det ju riktigt trevligt eller hur?’ ”<A href="#page_278"><SPAN class="ft89">7</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft29">Tillsyn av fosterhem</P>
<P class="p121 ft7">När det gällde tillsyn av fosterhem har granskning av barnets kläder och sängplats varit ett återkommande tema för tillsynen, åtminstone fram till <NOBR>1980-talet.</NOBR> Förutom att kläderna skulle vara hela och rena gjordes anmärkningen i handboken från 1931 att fosterbarnets kläder inte skulle skilja sig från plagg som bars av ortens jämnåriga.<A href="#page_278"><SPAN class="ft30">8 </SPAN></A>Men att endast granska klädernas beskaffenhet har inte ansetts som till- räckligt. Mellan 1940 och 1965 betonades i handboken <SPAN class="ft38">Samhället och barnen </SPAN>att inspektören inte skulle låta sig nöjas med att kon- statera att barnet hade en ordentlig säng och bra kläder. Tvärtom kunde ett minutiöst rent fosterhem vara sämre än ett mer oordent- ligt om de vuxna i det senare hade bättre hand med barn.<A href="#page_278"><SPAN class="ft30">9</SPAN></A>En annan omständighet som inspektörerna skulle granska var om barnen fick tillräckligt med närande föda samt sjukvård vid behov.<A href="#page_278"><SPAN class="ft30">10 </SPAN></A>Från och med 1945 års ändring av 1924 års lag om samhällets barnavård framhölls även fosterbarnens utbildning som en viktig uppgift för barnavårds- nämnden att bevaka. I <SPAN class="ft38">Samhället och barnen </SPAN>från 1950, och därefter följande upplagor, beskrivs hur tillsynspersonalen skulle informera sig om barnens skolgång. Inspektören skulle förhöra sig om hur det gick i skolan och om barnet utvecklades normalt. Om barnet hade särskilda anlag eller intresse för ett visst yrke eller utbildning skulle inspektören meddela detta till barnavårdsnämnden så att man kunde ordna lämplig utbildning för barnet.<A href="#page_278"><SPAN class="ft30">11 </SPAN></A>Vikten av foster-</P>
<P class="p335 ft61"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft66">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 29.</P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft66">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 29.</P>
<P class="p238 ft69"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft32">Se t.ex. Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn,</P>
<P class="p255 ft73"><SPAN class="ft72">Norstedt, Stockholm, 1940, s. 217; Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj, <SPAN class="ft72">7., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1965 s. 244.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 28.</P>
<P class="p295 ft52"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft34">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn, <SPAN class="ft35">3. uppl., Stockholm, 1950, s. 231.</SPAN></P>
<P class="p195 ft14">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">barnens skolgång och utbildning har alltså sedan 1945 haft en fram- skjuten plats i såväl lagtext som i handböcker.</P>
<P class="p23 ft29">Tillsyn av barnavårdsanstalter</P>
<P class="p106 ft7">När det gäller tillsynen av barnavårdsanstalter ger de flesta texter som har inventerats för den här studien inte lika konkret vägled- ning som vid tillsyn av fosterhem. Men i handboken från 1931 finns en utförlig redogörelse för vad tillsynen över barn på barnavårdsanstalt skulle inbegripa. Här nämns bland annat kontroll av kläder, hygien, sovtider, måltider och tid för lek och fritid.<A href="#page_279"><SPAN class="ft30">12 </SPAN></A>Dessutom upp- manades barnavårdsnämnden att särskilt iaktta och prata med varje enskilt barn och inte nöja sig med en allmän överblick:</P>
<P class="p260 ft11">”Det ligger ofta nära till hands att iakttaga barnen i ett barnhem snarare som en grupp än som skilda individer.[…] En sådan allmän uppfattning får icke anses vara tillfyllest. Den kan för övrigt vara ganska missvisande. Även barnen i en anstalt skola naturligtvis betraktas och behandlas som skilda personligheter, vilka barnavårdsnämnden och dess ombud böra känna väl till var för sig.”<A href="#page_279"><SPAN class="ft89">13</SPAN></A></P>
<P class="p500 ft7">Den mest utförliga beskrivningen av hur tillsyn av barnavårdsanstalter borde gå till har återfunnits i den statliga utredningen <SPAN class="ft38">Barn på anstalt </SPAN>från 1965.<A href="#page_279"><SPAN class="ft30">14 </SPAN></A>I den utredningen finns en beskrivning av vad Social- styrelsen borde uppmärksamma när de skulle inspektera barna- vårdsanstalter. Det handlade bland annat om en omfattande genomgång av den materiella standarden på barnavårdsanstalten, och även innehållet och utförandet av verksamheten. Här ges en detaljerad uppräkning av att Socialstyrelsen bland annat skulle kontrollera hygieniska för- hållanden, möblering, personalvillor, rådgivning. Dessutom anges att ”en stor del av inspektionen ägnas åt barnen.”<A href="#page_279"><SPAN class="ft30">15</SPAN></A></P>
<P class="p832 ft61"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft68">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården, </SPAN>Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 32f.</P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft68">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft62">Tillsyn över fosterbarnsvården, </SPAN>Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 32.</P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1965:55 Barnanstaltsutredningen, </SPAN>Barnanstaltsutredningens betänkande. 2, Barn på anstalt, <SPAN class="ft61">Stockholm, 1965, s.154.</SPAN></P>
<P class="p356 ft35"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 1965:55, s. 154.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft64">Hur ofta skulle tillsynsbesöken genomföras?</SPAN></P>
<P class="p189 ft29">Lagregler</P>
<P class="p556 ft51">Varken 1924 års lag om samhällets barnavård, 1945 års ändring av 1924 års barnavårdslag, 1960 års barnavårdslag samt den kungörelse om fosterbarnsvård som tillhör denna lag eller 1980 års Socialtjänstlag (SoL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) innehåller några bestämmelser om hur ofta placerade barn ska besökas för tillsyn. Istället har det varit upp till barnavårdsnämnden/socialnämnden att bestämma när tillsyn har behövts. 1945 formulerades detta så här:</P>
<P class="p833 ft11">”Barnavårdsnämnden har att öva noggrann tillsyn över alla fosterhem inom kommunen i syfte att trygga, att fosterbarn komma i åtnjutande av tillfredsställande vård och uppfostran samt, i händelse av sjukdom, den särskilda vård, som omständigheterna påkalla. […] I den mån så finnes påkallat har nämnden att låta verkställa undersökning av förhållandena i fosterhem.”<A href="#page_280"><SPAN class="ft89">16</SPAN></A></P>
<P class="p638 ft7">1960 förespråkades oanmälda besök i fosterhem men lagen säger inte något om hur ofta dessa borde göras:</P>
<P class="p514 ft11">”För utövandet av tillsynen har fosterbarnsinspektören att i den omfattning, som med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall finnes påkallad, avlägga personliga besök i hemmet. Dylika besök böra äga rum även på tider, som ej i förväg tillkännagivits.”<A href="#page_280"><SPAN class="ft89">17</SPAN></A></P>
<P class="p343 ft7">Enligt LVU som trädde i kraft 1982 ska vård av unga som vårdas på grund av eget beteende omprövas var sjätte månad.<A href="#page_280"><SPAN class="ft30">18 </SPAN></A>Vid omprövning är det rimligt att anta att barnen ska besökas eller vidtalas. Men lag- texten ger inget stöd för att omprövningen förutsätter tillsyn i samband med omprövningen. Därför saknas det fortfarande i lagtext bestäm- melser om hur ofta tillsynsbesök borde göras.</P>
<P class="p82 ft29">Handböcker</P>
<P class="p65 ft7">Även om lagstiftningen inte har konkretiserat hur ofta tillsyns- besök i <SPAN class="ft38">fosterhem </SPAN>bör göras så har detta tagits upp i handböcker som riktat sig till barnavårdsnämnderna. Hur ofta besöken ska göras har inte varit självklart. I handboken från 1931 sägs att för</P>
<P class="p236 ft61"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft66">53 § Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</SPAN></P>
<P class="p238 ft33"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft67">9 § Kungl. Maj:ts kungörelse (1960:594) om fosterbarnsvård.</SPAN></P>
<P class="p72 ft35"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft63">5 § Lag (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p834 ft7">späda barn kan besök vara nödvändiga flera gånger i veckan eller rent av dagligen:</P>
<P class="p265 ft11">”Att avgöra, när besök i ett fosterhem bör företagas, är ej alltid lätt. Det är icke sagt, att tillsyn bittida och sent är det rätta, stundom kan skäl föreligga att lämna hemmet någon tid utan inblandning, vid åter andra tillfällen kunna besök vara nödvändiga flera gånger i veckan, ja dagligen, t.ex. när det är fråga om ett spätt eller klent barn.”<A href="#page_281"><SPAN class="ft89">19</SPAN></A></P>
<P class="p139 ft7">En genomgång av handboken <SPAN class="ft38">Samhället och barnen </SPAN>visar att första gången minst två besök per år i fosterhem rekommenderas är i upp- lagan från 1950. Där står det:</P>
<P class="p400 ft11">”Omfattningen av besöken beror på omständigheterna, men besöken bör vara tätare ju yngre barnet är. Mindre än en gång i halvåret bör under inga förhållanden besök göras.”<A href="#page_281"><SPAN class="ft89">20</SPAN></A></P>
<P class="p500 ft7">Rekommendationen att göra minst ett tillsynsbesök var sjätte månad kvarstår sedan till och med 1977 års upplaga av <SPAN class="ft38">Samhället och barnen. </SPAN>I nästa upplaga, som kom ut 1984, finns inte längre någon sådan rekom- mendation.</P>
<P class="p16 ft7">En annan typ av handbok är Socialstyrelsens <SPAN class="ft38">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor. </SPAN>Där finns ingen tydlig rekommendation om hur ofta tillsynsbesöken borde avläggas: ”Något visst antal besök per tidsenhet föreskrevs icke.”<A href="#page_281"><SPAN class="ft30">21 </SPAN></A>Men det framhålls att besöken inte fick vara sällsynta om fosterbarnsinspektören skulle kunna ”göra sig förtrogen med barnets förhållanden” såsom lagen föreskrev, samt att nyplacerade barn skulle besökas oftare och att barnavårds- nämndens första besök skulle ske inom en månad:</P>
<P class="p260 ft11">”Besök kan behövas göras oftare, då ett barn är nyplacerat i fosterhemmet, än då barnet vuxit in i fosterhemsmiljön. Det första besöket i foster- hemmet, efter det att barnet kommit dit, bör göras senast en månad efter barnets ankomst. Där förhållandena i fosterhemmet befunnits vara goda och barnet är väl anpassat, kan besök göras i mindre utsträckning än i fosterhem, där i något avseende problem föreligger. Att besöken även i de fall, då inga särskilda problem förefinnes, icke skall vara alltför sällsynta följer av att fosterbarnsinspektören enligt 9 § 1 st. skall göra sig väl förtrogen med barnets förhållanden samt med uppmärksamhet följa dess utveckling.”<A href="#page_281"><SPAN class="ft89">22</SPAN></A></P>
<P class="p317 ft33"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft67">Barkman & Jundell & Stéenhoff, </SPAN><SPAN class="ft69">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Stockholm 1931, s. 26f.</P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft68">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn<SPAN class="ft61">, 3. uppl., Stockholm, 1950, s. 231.</SPAN></P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft99">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor </SPAN>nr 137, Kungl. Socialstyrelsen 1961, s. 44.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft107">Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor </SPAN>nr 137, Kungl. Socialstyrelsen 1961, s. 44.</P>
<P class="p357 ft14">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">När det gäller <SPAN class="ft38">barnavårdsanstalterna </SPAN>var fler instanser än barna- vårdsnämnden inblandade i tillsynen. Hur ofta tillsynsbesök på barnavårdsanstalter skulle göras har dock inte framgått i handböck- erna. Men i den statliga utredningen <SPAN class="ft38">Barn på anstalt </SPAN>från 1965 anges att Socialstyrelsen skulle besöka varje barnhem en gång vartannat år.<A href="#page_282"><SPAN class="ft30">23</SPAN></A></P>
<P class="p835 ft88"><SPAN class="ft55">8.2</SPAN><SPAN class="ft87">Tillsyn i praktiken: intervjupersonernas minnen och arkivmaterial</SPAN></P>
<P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft64">Intervjupersonernas uppgifter om tillsyn</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Utredningens material omfattar intervjuer med 404 personer som sammanlagt har varit placerade 1 846 gånger. Dessa gånger kallar vi för placeringsperioder. Vi har frågat vad intervjupersonerna minns av tillsyn från barnavårdsnämnd/socialtjänst under sina placerings- perioder.</P>
<P class="p95 ft7">Det kan givetvis diskuteras huruvida intervjupersonerna haft möjlighet att minnas alla tillsynsbesök. Därför har vi inte frågat om antal tillsynsbesök utan mer intresserat oss för om intervjuper- sonerna alls har något minne av att någon från barnavårdsnämnd- en/socialtjänsten besökte fosterhemmet eller institutionen. Givet- vis kan de som inte minns några tillsynsbesök ändå ha haft viss tillsyn. Representanter från barnavårdsnämnd eller socialtjänst kan ha besökt fosterhemmet eller institutionen utan att barnen visste om det eller tog intryck av det. Vi vill dock framhålla att det är anmärk- ningsvärt i sig om tillsynsbesöken gjorde så lite avtryck att intervjuper- sonerna inte kan erinra sig att någon frågade eller brydde sig om hur de hade det under placeringarna.</P>
<P class="p836 ft112">Tabell 8.1 Intervjupersonernas uppgifter om tillsynsbesök under varje placeringsperiod</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr2 td178"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td179"><P class="p634 ft123">Antal placeringsperioder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td180"><P class="p28 ft112">Tillsyn skedde aldrig</P></TD>
<TD class="tr30 td181"><P class="p837 ft112">584</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><P class="p28 ft112">Tillsyn skedde någon gång eller flera gånger</P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p837 ft112">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><P class="p28 ft112">Uppgifter om tillsyn saknas</P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p837 ft112">962</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td180"><P class="p28 ft112">Summa</P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p838 ft112">1 846</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td178"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td179"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft35"><SPAN class="ft39">23 </SPAN>SOU 1965:55, s. 154.</P>
<P class="p73 ft14">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">Endast för 300 placeringsperioder (16 procent) har intervju- personerna kunnat bekräfta att tillsyn skedde. De flesta besök intervjupersonerna minns gjordes mycket sällan och inte alls med de intervaller som rekommenderades i handböckerna.</P>
<P class="p117 ft7">För drygt hälften av placeringsperioderna saknas uppgifter om tillsyn. Det beror främst på att intervjupersonerna uttryckte att de saknat minnen från dessa placeringsperioder. En annan orsak är att intervjupersonerna inte har kunnat specificera sina uppgifter om hur tillsynen såg ut under enskilda placeringsperioder. Ibland har utredarna sammanfattat tillsynen i referaten på ett sätt som inte går att härleda till enskilda placeringsperioder. Av Lovisas referat fram- går att vissa kontakter med den sociala barnavården förekom, men hon saknar minnen av dessa:</P>
<P class="p260 ft11">”Lovisa har under sin barndom och uppväxt haft många kontakter med den sociala barnavården men har inga minnen av verklig tillsyn eller att tillsynspersonalen brydde sig om henne. Det värsta var, berättar Lovisa, att alltid vara ensam och övergiven.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 203, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p266 ft7">Att uppgifter om tillsyn saknas för de enskilda placeringsperi- oderna innebär alltså inte att det helt saknas information om hur intervjupersonerna har beskrivit tillsynen.</P>
<P class="p117 ft7">Under 584 placeringsperioder (32 procent) förekom ingen till- syn alls, enligt intervjupersonerna. En närmare granskning visar att av de 404 personer som ingår i denna delrapport har 79 uppgett att tillsyn inte förekom på någon av deras placeringar, eller att de inte kan minnas någon som helst tillsyn. Minst en femtedel av intervju- personerna saknar alltså helt erfarenheter och minnen av tillsyns- besök.</P>
<P class="p196 ft29">Ingen tillsyn under lång tid</P>
<P class="p224 ft7">Hur ofta, eller sällan, tillsynsbesöken skedde bör relateras till hur länge placeringsperioderna varade. De placeringsperioder där inter- vjupersonerna uppgett att ingen tillsyn förekom alls hade i allmän- het varat längre än i ett år.</P>
<P class="p839 ft14">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun SOU 2009:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112">Tabell 8.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td182"><P class="p26 ft123">Varaktighet bland placeringsperioder där inga tillsynsbesök</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td136"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td183"><P class="p26 ft123">gjordes enligt intervjupersonerna</P></TD>
<TD class="tr30 td184"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr42 td185"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr42 td186"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr44 td27"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td187"><P class="p28 ft112">Placeringsperiodens varaktighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td188"><P class="p840 ft112">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td186"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr27 td27"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td136"><P class="p28 ft112">Under 1 år</P></TD>
<TD class="tr30 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td184"><P class="p841 ft112">195</P></TD>
<TD class="tr30 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112"><NOBR>1–2</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p841 ft112">128</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p28 ft112"><NOBR>2–5</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td184"><P class="p841 ft112">125</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112"><NOBR>5–10</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p838 ft112">41</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td136"><P class="p28 ft112">10 år och mer</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p838 ft112">15</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><P class="p28 ft112">Summa</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td184"><P class="p841 ft112">504</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td186"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr27 td27"><P class="p26 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p842 ft162">Anmärkning: Uppgifter om placeringsperiodens längd saknas för 80 av de 584 placerings- perioder där intervjupersonerna har uppgett att tillsyn aldrig gjordes. Därför baseras ovanstående tabell på 504 placeringsperioder.</P>
<P class="p843 ft7">Särskilt anmärkningsvärt är att barn tycks ha varit placerade i flera år utan att något tillsynsbesök gjordes, som de kan erinra sig. 56 placeringsperioder varade i 5 år och mer, och under den tids- rymden gjorde barnavårdsnämnden/socialtjänsten inga besök, enligt intervjupersonerna.</P>
<P class="p66 ft7">Som nämndes tidigare har 79 personer uppgett att någon tillsyn aldrig gjordes under någon av deras placeringar. De flesta av dem hade varit placerade på flera ställen, under flera år.<A href="#page_284"><SPAN class="ft30">24</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft8">Bo var placerad fem gånger under loppet av 12 år. De flesta pla- ceringsperioder varade ett år eller mer:</P>
<P class="p583 ft11">Bo berättar att det aldrig någon gång, på något ställe, förekom något tillsynsbesök. <SPAN class="ft131">Ur referat person 417, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p143 ft8">Många är de som helt saknar minnen av att någon från barnavårds- nämnden eller socialtjänsten brydde sig om dem. <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> som var placerad sex gånger under knappt tio år är en av dessa:</P>
<P class="p515 ft11"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> minns inte ett enda ansikte från någon socialtjänst, hon säger att det är totalt blankt. Det fanns ingen tillsyn värd namnet. Det var ingen som pratade med henne.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 286, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p442 ft35"><SPAN class="ft39">24 </SPAN>55 av dessa 79 personer hade varit placerade under minst två placeringsperioder.</P>
<P class="p73 ft14">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Brister i den tillsyn som gjordes</P>
<P class="p106 ft7">Drygt hälften av intervjupersonerna, 210 personer, har bekräftat att tillsyn skedde någon gång under deras tid inom den sociala barna- vården även om långt ifrån alla deras placeringar besöktes. Endast ett fåtal intervjupersoner har berättat om regelbunden tillsyn. Det framkommer av intervjupersonernas berättelser att den tillsyn som gjordes har varit behäftad med många brister.</P>
<P class="p108 ft38">Föranmälda och styrda tillsynsbesök</P>
<P class="p106 ft7">Flera (59) personer har sagt att tillsynsbesöken var föranmälda. De vittnar om hur fosterhemmen har städats, barnen klätts upp och instruerats om vad de fick och inte fick säga till tillsynspersonalen. Anna har berättat hur det kunde gå till på <NOBR>1930-talet:</NOBR></P>
<P class="p400 ft11">När det var inspektion gick det som en löpeld bland fosterfamiljerna i byarna. ”Då kom dockorna och leksakerna fram. När inspektionen var över åkte man ut i ladugården igen för att jobba.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 175, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1920-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p694 ft7">De föranmälda besöken återkommer även i yngre intervjupersoners berättelser. Jenny har berättat hur det gick till i hennes och broderns fosterhem på <NOBR>1970-talet</NOBR> där de, enligt Jenny, blev slagna, kränkta och utnyttjade i arbete:</P>
<P class="p400 ft11">När det gäller tillsynen ringde barnavårdsnämnden till fosterhemmet och förvarnade om besöken. Då skulle allt vara putsat och städat och fostermodern berättade för dem att allt var så bra och att Jenny och Roger var så duktiga. <SPAN class="ft131">Ur referat person 439, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p694 ft8">I Jennys fall dröjde det tills hon var omkring 15 år innan hon fick börja prata med barnavårdsnämndens representanter i enrum och först då kunde hon berätta hur det var i fosterhemmet.</P>
<P class="p75 ft38">Ovanligt med enskilda samtal med barnet</P>
<P class="p90 ft7">Samtal med barnen har framhållits som den viktigaste kompo- nenten i tillsynen under hela den <NOBR>70-årsperiod</NOBR> som utredningen kartlägger. Detta visades i avsnittet om hur tillsynen borde gå till enligt lagstiftning och handböcker.</P>
<P class="p844 ft14">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft7">Många intervjupersoner (126) har berättat om tillsynsbesök där tillsynspersonalen inte talade enskilt med barnen. Det ledde till att barnen aldrig fick en chans att säga hur de hade det. I Johnnys referat finns en sådan beskrivning:</P>
<P class="p572 ft11">Socialnämnden följde inte upp något, berättar Johnny. En gång gjorde de ett besök i fosterhemmet. Då satt de allihop tillsammans och Johnny vågade inte säga något om hur han hade det. Han var rädd för att komma till ett annat ställe som kanske skulle vara ändå värre. <SPAN class="ft131">Ur referat person 247, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p670 ft7">Flera intervjupersoner har sagt att tillsynspersonalen verkade mer intresserad av att prata och umgås med fosterföräldrarna eller insti- tutionspersonalen än med barnen. Sven har berättat hur det gick till när barnavårdsnämnden skulle göra en inspektion på det barnhem där han bodde efter att anmälningar om vanvård kommit till barna- vårdsnämnden:</P>
<P class="p591 ft11">Barnen blev uppklädda i söndagskläder och fick pomada i håret, berät- tar Sven. Inspektören tillbringade hela dagen tillsammans med före- ståndarinnan och träffade sedan barnen i 4 minuter och frågade dem hur de hade det. <SPAN class="ft131">Ur referat person 348, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p343 ft7">I ett graverande fall har intervjupersonen uppgett att tillsynspersonalen drack alkohol med fosterföräldrarna under tillsynsbesöket.</P>
<P class="p101 ft38">Myndigheter agerade inte trots kännedom om brister i vården</P>
<P class="p65 ft7">En del intervjupersoner tog som barn själva kontakt med myndig- hetspersoner med anmälningsplikt för att få hjälp. Det kunde inne- bära att de berättade om vanvård för tillsynspersonal, kontaktade barnavårdsnämnden, eller berättade för en lärare eller skolsköter- ska. Andra har sagt att myndigheterna fick kännedom om brister i vården genom anmälningar som gjordes av omgivningen. Långt ifrån alla säger sig ha fått hjälp efter att myndigheterna fick känne- dom om förhållandena.</P>
<P class="p95 ft7">68 personer har berättat att myndigheterna inte agerade trots att de hade kännedom om brister i vården. De flesta som har vittnat om att de på detta sätt inte ha fått vanvården och sin berättelse tagen på allvar är kvinnor (44).</P>
<P class="p85 ft7"><NOBR>Gun-Britt</NOBR> har berättat att hon bodde några månader i ett foster- hem där hon fick sova på kallvinden, arbeta hårt i hushållet samt</P>
<P class="p277 ft14">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft7">utstå särbehandling. Hon försökte få hjälp både av sina föräldrar och av den sociala barnavården:</P>
<P class="p265 ft11">Hon ringde regelbundet hem och till den sociala barnavården för att be om att bli flyttad från fosterhemmet men det var inte någon som kom och besökte henne för att reda ut hur hon hade det. <SPAN class="ft131">Ur referat person 547, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p694 ft7">Först efter att <NOBR>Gun-Britts</NOBR> pappa kommit på besök och sett hur Gun- Britt behandlades i fosterhemmet, blev hon förflyttad.</P>
<P class="p845 ft7">Flera personer har redogjort för den desperation som de kände när de berättade och inte blev trodda. Katarina är en av dem. Hen- nes berättelse innehåller grova sexuella övergrepp som begicks av fosterfadern under flera år. När hon polisanmälde våldtäkterna vid 15 års ålder slutade det med att socialtjänsten anmälde henne för förtal:</P>
<P class="p690 ft11">”Fostermodern klagade hos socialen att jag for med lögner. Då kom socialen till mig och sedan gjorde de en anmälan till polisen. Även socialen sa att jag skulle sluta ljuga. I stället för att bli trodd om våld- täkterna blev jag anklagad för förtal av socialen. […] Det är aldrig någon som pratat med mig. Det står bara hur dåligt min fostermor mår. Man lyssnade bara på de vuxna. Det står ingenstans något om mig, bara att jag ljuger och hittar på.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 472, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> samiskt ursprung.</SPAN></P>
<P class="p641 ft7">Ytterligare två personer har likt Katarina berättat om att de blev hotade eller övertalade av myndigheter att ta tillbaka anmälningar om övergrepp. Dessutom har en handfull personer sagt att de inte fick något stöd från socialtjänst eller rättsväsende att föra sin talan om övergrepp.</P>
<P class="p117 ft7">Flera intervjupersoner har uppgivit att omgivningen reagerade på missförhållandena. Anmälningar till den sociala barnavården gjordes av anhöriga, grannar och vänner till fosterfamiljerna. Ändå hände inget. I Kalles fall anmälde grannarna hans fosterföräldrar:</P>
<P class="p400 ft11">Kalle berättar under intervjun att fosterfamiljen anmäldes för miss- förhållanden, främst på grund av alkoholvanorna, av grannarna. Kalle minns tillsynen av barnavården som passiv i samband med anmälningarna. Ingen pratade med honom om hur det var. <SPAN class="ft131">Ur referat person 325, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p631 ft14">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Långsam och byråkratisk handläggning</P>
<P class="p121 ft7">När den sociala barnavården faktiskt gjorde insatser efter att tjänste- männen hade fått kännedom om missförhållanden kunde det dröja innan barnen fick flytta. Exempel finns på intervjupersoner som uppger att de fick vänta upp till en månad på ett nytt hem. De berättar att de fick utstå fortsatt misshandel och kränkningar under den tiden. En av dessa intervjupersoner menar att detta var ett fruktansvärt svek från den ansvariga myndigheten som han fortfarande plågas av. <SPAN class="ft38">Ur referat person 152, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p235 ft7">Det hände även, enligt några intervjupersoner, att barnavårds- nämnder bollade ärenden mellan sig och sade sig vara oförmögna att agera eftersom de inte hade placerat barnet. Mot bakgrund av att vistelsekommunen har varit ansvarig för fosterbarnsvården inom kommunen har sådana resonemang varit felaktiga fram till att Socialtjänstlagen trädde i kraft 1982. Barn som var placerade av Stock- holms kommun var dock undantagna från denna tillsyn av vistelsekom- munen eftersom Stockholm hade egna fosterbarnsinspektörer som skulle resa runt i landet. Byråkratin medverkade till att barnen inte fick den hjälp de behövde. Eva, som var placerad i fosterhem i en norrländsk kommun, har berättat för utredningen att skolpersonal gjorde tre eller fyra anmälningar till barnavårdsnämnden:</P>
<P class="p610 ft11">Men de svarade bara att de inte hade med Evas ärende att göra efter- som hon var ett ”Stockholmsbarn”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 369, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p143 ft7">Bland de berättelser som intervjupersonerna har lämnat finns även exempel på att kommuner har placerat barn i fosterhem som andra kommuner hade förflyttat barn ifrån. Detta kommenteras mer ingående i avsnittet om arkivmaterialets uppgifter om tillsynen.</P>
<P class="p86 ft38">Att inte våga berätta</P>
<P class="p65 ft7">Intervjupersonerna har påpekat att tillsynspersonal måste vara oer- hört lyhörd för att uppfatta signaler om missförhållanden. Även om tillsynspersonalen hade talat enskilt med barnen vid tillsynsbe- söken är det många som säger att de inte hade vågat berätta. Britt- Marie fick tala med kvinnan från barnavårdsnämnden i enrum men vågade inte säga rakt ut hur det var i fosterhemmet:</P>
<P class="p846 ft14">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p847 ft11">Hon minns att hon visade kvinnan sitt fotoalbum, med sin familj. ”Jag var väldigt maktlös. Albumet var mitt sätt att säga hur jag vantrivdes.”</P>
<P class="p137 ft131">Ur referat person 333, kvinna född på <NOBR>1950-talet.</NOBR></P>
<P class="p128 ft7">Flera intervjupersoner har uppgett att de blev direkt eller indirekt hotade inför eller under ett tillsynsbesök. Dessa hot beskrivs mer ingående under avsnittet om hot och hotfull situation. Hoten gjorde det i sig omöjligt för en del att berätta:</P>
<P class="p400 ft11">”Jag vet inte om jag hade vågat berätta om någon vuxen hade frågat. Jag var ju så hotad av honom. Det är svårt att veta idag. Jag blev ju hjärntvättad av honom. Jag tordes ju inte ens berätta för min mamma trots att jag då var långt ifrån honom.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 50, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p500 ft7">Att det är viktigt att tillsynspersonalen använder bra metoder för att fråga hur barnen har det på sina placeringar framgick redan i handböcker på <NOBR>1930-talet.</NOBR> Det har visats i ett tidigare avsnitt. Inter- vjupersoner som utredningen har träffat har själva haft förslag på hur tillsynspersonalen bör agera. En person har gett följande råd:</P>
<P class="p595 ft11">Dom ska inte försöka prata med barnen i samma miljö som dom bor i. Det ska vara en barnvänlig miljö. Man [tillsynspersonalen, vår anm] kan inte lita på vad fosterföräldrarna säger. Det finns ju en anledning för dem att förtiga sanningen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 130, man född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p766 ft38">Då myndigheterna kom till undsättning</P>
<P class="p106 ft7">Utredningen har tagit emot några berättelser som ändå visar att barna- vårdsnämnd eller socialtjänst lyssnade på barnen och avbröt placeringar med vanvård. Mats bodde i ett sommarhem på <NOBR>1970-talet</NOBR> där han blev utelåst. Han lyckades ringa till barnavårdsnämnden och berätta om incidenten. Vad som sedan hände beskrivs i hans referat:</P>
<P class="p595 ft11">De trodde inte på detta så han bad dem komma. I samband med detta blev fosterfadern upprörd över de kompisar som Mats har tagit med sig på gården och de hamnade i ett bråk. Fosterfadern ska ha sagt ” du ska inte släpa hit några kriminella typer hit”. Fosterfadern ska precis till att slå Mats då representanten från den sociala barnavården kom. Hon lät då Mats bo hos några kamraters familjer under sommaren. <SPAN class="ft131">Ur referat person 487, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p848 ft14">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft7">Ett annat exempel på att samhället till slut agerade har getts av Susanne som tillsammans med sin bror under 12 år var placerad i ett fosterhem där de utsattes för sexuella övergrepp och det vi har valt att kalla för bisarr vanvård. Tillsynsbesöken hade under flera år inte avslöjat någon vanvård eftersom barnen var förbjudna av fosterföräldrarna att säga något. Men i tonåren vågade Susanne berätta för en kurator hur det var i fosterhemmet. Då agerade myndigheterna:</P>
<P class="p591 ft11">När Susanne gick på högstadiet berättade hon för en skolkurator vad hon var utsatt för. Kuratorn ringde socialtjänsten som omedelbart avbröt placeringen. Båda barnen hämtades på väg hem från skolan och behövde aldrig mer återvända. […]Ingen av fosterföräldrarna anmäldes, eller åtalades. <SPAN class="ft131">Ur referat person 159, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p94 ft29">Alla visste men ingen gjorde något</P>
<P class="p92 ft7">Förutom att intervjupersonerna har gett beskrivningar av sällsynt och bristfällig tillsyn har många berättat att människor i lokalsam- hället kände till att de for illa, att de blev slagna och sämre behand- lade än andra barn, men att ingen gjorde något. Här är det inte bara myndigheterna som bär ansvar utan även omgivningen som inte rea- gerade.</P>
<P class="p67 ft8">En intervjuperson har berättat att hela byn kände till hur hon blev behandlad men att det inte var någon som vågade anmäla.</P>
<P class="p616 ft11">”Alla var rädda för fosterfar.” Fosterfadern hade varit polis men fick lämna sitt arbete på grund av alkoholmissbruk. Han satt dessutom själv med i socialnämnden. <SPAN class="ft131">Ur referat person 260, kvinna född på 1940- talet.</SPAN></P>
<P class="p112 ft7">Ett annat exempel på en omgivning som inte reagerade har getts av Rickard som växte upp i ett frikyrkligt fosterhem under 1960- och <NOBR>1970-talen.</NOBR> Han har beskrivit hur församlingen, där fosterfadern var pastor, blundade för vanvården.</P>
<P class="p850 ft11">Rickard berättar att ”alla” visste hur han hade det i familjen, att foster- fadern var våldsam, men att ingen reagerade. ”Skolkuratorn och skol- sköterskan visste, men ingen gjorde något. Det stannade alltid hos rektorn.” Alla i Rickards och familjens omgivning var med i församlingen, eller var gifta med någon i församlingen. <SPAN class="ft131">Ur referat person 282, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p851 ft14">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p852 ft7">Vid sidan om de här personerna har flera vittnat om att deras foster- föräldrar hade en stark ställning i lokalsamhället där de var väl ansedda, välutbildade, en del satt med i barnavårdsnämnden eller social- nämnden. Samtidigt skedde grov misshandel och vanvård innanför fosterhemmets väggar. Liselott var placerad i en överklassfamilj där hon bland annat utsattes för sexuella övergrepp av fosterfadern:</P>
<P class="p645 ft11">”Det skulle nog ha varit väldigt svårt att i en utredning ha upptäckt honom. Det var en så fin fasad.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 351, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p694 ft7">En intervju som utredningen har gjort med en man som själv inte var placerad av den sociala barnavården, men som växte upp i ett lokalsamhälle där flera fosterbarn var placerade, vittnar om dels hur personer med stark ställning i samhället inte blev ifrågasatta trots att de slog sina fosterbarn, dels att vuxna inte agerade trots att de kände till missförhållanden. I ett utdrag från referatet från den här intervjun berättar mannen, som vi har valt att kalla Mårten, om en fosterfamilj där fosterbarnen fick jobba på en grisfarm:</P>
<P class="p595 ft11">Han berättar att ”snacket gick” att de biologiska barnen inte behövde arbeta med grisfarmen på helgerna medan fosterbarnen fick jobba hårt. Det var en slags tyst acceptans bland de vuxna. Mårten kommer ihåg att han som barn tyckte att det var jobbigt att veta hur fosterbarnen hade det, ”jag visste ju inte vad problemet var, bara att det var annor- lunda på något sätt”. Ur <SPAN class="ft131">referat person 600, ej vårdad i den sociala barna- vården.</SPAN></P>
<P class="p644 ft55"><SPAN class="ft55">8.3</SPAN><SPAN class="ft56">Arkivmaterialets uppgifter om tillsyn</SPAN></P>
<P class="p735 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Vad berättar arkivmaterialet om tillsyn?</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Utredningen har fått ta del av många berättelser om att tillsynen inte har fungerat som den skulle.</P>
<P class="p15 ft7">I tidigare avsnitt har vi redogjort för vad lagar och handböcker säger om myndighetsansvaret för tillsynen av placerade barn, samt vad intervjupersonerna själva har berättat om tillsynen.</P>
<P class="p89 ft7">För att få en uppfattning om hur tillsynen hanterades ur ett myndig- hetsperspektiv, har vi genomfört en undersökning av några inter- vjupersoners arkivmaterial. Undersökningen baseras på barnavårds eller socialakter eftersom det är i detta material uppgifter om tillsyn kan finnas. Utredningen tar även del av annat material om inter- vjupersonerna, när de har gett oss sin tillåtelse, såsom barnhems-</P>
<P class="p425 ft14">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">journaler, inskrivningsliggare etc. Det materialet innehåller dock oftast inte uppgifter om tillsyn.</P>
<P class="p101 ft29">Beställning av arkivmaterial</P>
<P class="p121 ft7">Utredningen har, i samband med intervjun, tillhandahållit en service att beställa intervjupersonernas arkivmaterial. För att göra det har utredningen behövt tillstånd i form av en fullmakt från intervju- personerna. Intervjupersonen bestämmer själv vilken typ av arkiv- material utredningen ska beställa. Det handlar oftast om barnavårds- akten men ibland kan intervjupersonen ha önskemål om material från exempelvis ett specifikt barnhem. Barnavårds- och socialakter är i första hand beställda från den placerande kommunen. En del per- soner har själva beställt sitt material eller inte haft någon önskan om att ta del av sitt arkivmaterial. Dessa personer har inte lämnat någon fullmakt till utredningen.</P>
<P class="p623 ft29">Urval</P>
<P class="p65 ft7">404 personer ingår i delrapporten. Av dessa har 229 personer lämnat en fullmakt till utredningen för att beställa deras arkiv- material. Vi har gjort ett obundet slumpmässigt urval om 58 per- soner ur denna grupp. Av dessa personer uppfyllde 29 personer kriterierna att a) utredningen beställt barnavårds- eller socialakt, b) att materialet inkommit till utredningen. Av de 29 personer som ingår i undersökningen är 16 kvinnor och 13 män. Merparten hade varit placerade såväl i fosterhem som på institution. Självklart kan inte ett sådant litet och selekterat urval användas för att dra några generella slutsatser men det kan ändå ge en bild av hur myndig- heterna rapporterade om tillsyn.</P>
<P class="p96 ft29">Bortfall</P>
<P class="p65 ft7">I urvalet föll 29 personer bort av olika anledningar. Orsakerna var följande, att:</P>
<P class="p853 ft106">Utredningen inte har beställt barnavårds- eller socialakter (15 per- soner): <SPAN class="ft51">innebär att intervjupersonen antingen velat ha utredningens hjälp att beställa arkivmaterial som inte var barnavårds- eller socialakt (ex specifikt barnhem) eller tagit ut barnavårds- eller socialakt innan</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">kontakten med utredningen påbörjades. Eventuellt har intervju- personen överlämnat delar av akten till utredningen. Det materialet ger dock inte en fullständig bild vid granskning.</P>
<P class="p15 ft38">Personerna har inte hört till målgruppen (2 personer): <SPAN class="ft7">innebär att personer som varit på intervju och velat ha hjälp med arkivmaterial vid närmare granskning inte omfattades av utredningens direktiv.</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">Intervjupersonen har fått materialet direkt hem till sig (4 personer): <SPAN class="ft7">innebär att utredningen har beställt arkivmaterialet men inte fått ta del av det då intervjupersonen önskat att få det direkt hemskickat till sig.</SPAN></P>
<P class="p15 ft38">Arkivmaterial har ej inkommit (6 personer): <SPAN class="ft7">innebär att utred- ningen har beställt arkivmaterial men att arkiven ej har skickat det ännu.</SPAN></P>
<P class="p16 ft37">Barnavårds- eller socialakt saknas (2 personer): <SPAN class="ft8">innebär att vid beställ- ning av arkivmaterial har det inte stått att finna någon barnavårds- eller socialakt hos berört arkiv.</SPAN></P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft64">Undersökningen</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Vi har vid genomläsning av arkivmaterialet utgått från frågan: hur många tillsynsbesök har skett under en individs samtliga placeringar?</P>
<P class="p23 ft29">Beskrivning av materialet</P>
<P class="p61 ft7">Det är i barnavårds- eller socialakten som anteckningar om tillsyns- besök borde vara nedtecknat, då det i rådgivningsböckerna före- språkas att barnavårdsnämnden ska göra dessa anteckningar. Materialet skiljer sig mycket i omfång och innehåll. Det kan bero på att olika arkiv har hanterat materialet på olika sätt. Det är också en konsekvens av att materialet är nedtecknat vid olika tidpunkter i olika kommuner. Ärendehanteringen inom den sociala barnavården har givetvis förändrats under den <NOBR>70-årsperiod</NOBR> som utredningen kartlägger.</P>
<P class="p107 ft7">Men ett samlat intryck är att det oftast är uppgifter som ligger till grund för placeringen som finns arkiverade medan uppgifter om kontakten med barnet under själva placeringen saknas eller, om de finns, är ganska knapphändiga.</P>
<P class="p854 ft14">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Att definiera tillsynsbesök</P>
<P class="p69 ft7">Att försöka räkna antalet tillsynsbesök utifrån aktmaterial reser flera svårigheter. Det kan ifrågasättas om alla tillsynsbesök ned- tecknades. Handböckerna för verksamheten har dock varit tydliga på denna punkt: anteckningar om tillsynsbesök skulle skrivas.</P>
<P class="p190 ft7">Ett annat problem är hur man ska veta vad det är man letar efter</P>
<P class="p855 ft7">– vad utgör definitionen av ett rapporterat tillsynsbesök? Vi har definierat rapporterade tillsynsbesök som tydligt utskrivna anteck- ningar om att besök skett på plats. De tillsynsaktiviteter som går förlorade i redovisningen blir telefonsamtal till fosterföräldrar alterna- tivt institutionspersonal, förfrågningar om barnet mellan placerande och vistelsekommun (om det inte uttryckligen står hembesök i anteck- ningarna), och andra kontakter mellan socialassistenten och den placerade som exempelvis byråbesök.</P>
<P class="p82 ft29">Avgränsningar av tiden i den sociala barnavården</P>
<P class="p65 ft7">En individs totala placeringstid är avgränsad efter arkivmaterialets uppgifter om när samhällsvården började respektive upphörde. Saknas sådan uppgift har den första och sista anteckningen om pla- cering registrerats.</P>
<P class="p85 ft7">Vi uppger bara det totala antalet tillsynsbesök under hela pla- ceringstiden inom den sociala barnavården. Flera besök kanske gjordes på en placering och inget på en annan. Vi tar inte hänsyn till sådana skillnader i den här framställningen.</P>
<P class="p384 ft112">Tabell 8.3 Antal tillsynsbesök under placeringstiden i aktmaterialet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr10 td191"><P class="p28 ft112">Antal tillsynsbesök</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p856 ft112">Antal personer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td193"><P class="p28 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr30 td194"><P class="p548 ft112">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><P class="p28 ft112"><NOBR>1–5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td194"><P class="p548 ft112">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td193"><P class="p28 ft112"><NOBR>6–10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p548 ft112">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td193"><P class="p28 ft112"><NOBR>11–15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p548 ft112">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><P class="p28 ft112"><NOBR>16–20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td194"><P class="p548 ft112">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td193"><P class="p28 ft112">Summa</P></TD>
<TD class="tr5 td194"><P class="p548 ft112">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td191"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr31 td192"><P class="p26 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft7">Tabellen om tillsynsbesök visar att 13 personer av 29 inte fick några tillsynsbesök alls under sin placeringstid, enligt aktmaterialet. Den genomsnittliga placeringstiden för dessa personer är sex år. Tre</P>
<P class="p144 ft14">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">personer fick mellan sex och tio besök och endast en person mellan 16 och 20 besök. Denna tabell har inte tagit hänsyn till placerings- tidens längd i förhållande till antal tillsynsbesök. Frånvaron av till- synsnoteringar blir givetvis mer allvarlig ju längre placeringstiden har varit.</P>
<P class="p78 ft29">Uppgifter om tillsyn ur arkivmaterialet</P>
<P class="p338 ft38">Följer inte rekommendationerna</P>
<P class="p61 ft7">Eftersom vi inte gör någon skillnad på vårdform i denna undersök- ning, utan utgår från hela placeringstiden, har utgångspunkten varit handböckernas rekommendation för tillsyn i fosterhem. Det slump- mässiga urvalet av akter påvisar att nästan hälften av dessa intervju- personer inte fick ett enda tillsynsbesök under sin placeringstid. Ingen person fick tillsynsbesök motsvarande rekommendationen på två per år, enligt uppgifter ur aktmaterialet.</P>
<P class="p108 ft38">Nyanserad bild</P>
<P class="p90 ft7">Efter att ha läst de anteckningar om tillsyn som finns för dessa per- soner börjar en nyanserad bild av tillsynen att träda fram. Även om de noterade tillsynsbesöken borde ha varit fler per person och pla- ceringstid, har barnavårdsnämnden i flera fall haft mer aktivitet kring den placerade än vad som kan ha uppfattats av barnet.</P>
<P class="p89 ft7">Av flera akter har det framgått att den ansvarige tjänstemannen engagerat sig kring det placerade barnet i form av kontakter med fosterhemmet eller barnhemmet, den biologiska familjen eller andra samt kontakter med barnavårdsnämnden i den kommun som barnet vistas i. Dessa övriga kontakter som barnavårdsnämnden/social- tjänsten har noterat att de tog, har troligen skett utan barnets vet- skap.</P>
<P class="p107 ft7">Ur de placerade barnens perspektiv är det dock inte svårt att förstå om de kände sig bortglömda och inte kommer ihåg några kontakter med barnavårdsnämnden. Vid tillsynsbesöken har samtal med barnet snarare varit undantag än regel, enligt aktmaterialet.</P>
<P class="p826 ft14">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Tillsyn oftare i fosterhem</P>
<P class="p65 ft7">Noteringar om tillsynsbesök i urvalsgruppen har förekommit oftare när barnen varit placerade i fosterhem än i barnavårds- anstalter. Detta kanske kan förklaras av att lagstiftning och hand- böcker är förhållandevis otydliga beträffande tillsyn för barn på anstalt.</P>
<P class="p857 ft38">Agerande vid missförhållanden</P>
<P class="p65 ft7">I flera fall har det funnits anteckningar om missförhållanden i fosterhem i det undersökta materialet.</P>
<P class="p66 ft7">Anteckningarna visar att barnavårdsnämnd och socialtjänst varit försiktiga att agera när de fick kännedom om att allt inte stod rätt till. Om inga uppenbara missförhållanden förelåg, har tjänsteman- nen bedömt situationen som en acceptabel vistelsemiljö för barnet. Åtgärder i form av omplacering av barnet har dragit ut på tiden eller inte skett alls.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft64">Exempel från arkivmaterialet</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">I det följande ges några exempel på hur och vad barnavårdsnämnd- erna skrev om tillsyn. En iakttagelse från materialet är att anteck- ningarna har varit mer fylliga när det gäller placerade flickor. Om det speglar en generell tendens eller om det bara är ett mönster i just denna urvalsgrupp kan vi inte uttala oss om. Det har i alla fall fått konsekvensen att de flesta exempel är hämtade från kvinnliga intervjupersoners akter.</P>
<P class="p82 ft29">Tillsyn på flera sätt</P>
<P class="p181 ft7">Av materialet framgår det att barnavårdsnämnderna också anteck- nade andra kontakter än rena tillsynsbesök, som av dem, kanske betraktades som tillsyn. Det kunde förekomma telefonsamtal till foster- föräldrarna eller institutionen, förfrågningar till vistelsekommunen om barnets förhållanden och ibland även vårdkonferenser om barnets situation med barnavårdsnämnd, institution och sjukvård.</P>
<P class="p516 ft14">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Annas barnavårdsakt- berättar om en tillsyn som tycks ha genom- förts efter rådande bestämmelser. Tillsynsbesöken borde dock varit fler i förhållande till placeringsperioden.</P>
<P class="p15 ft7">Anna fick, enligt aktmaterialet, 11 tillsynsbesök under sina 17 år i samma fosterfamilj. I hennes aktmaterial finns anteckningar om såväl föranmälda som oanmälda hembesök. Däremellan har förfråg- ningar från den placerande kommunen till vistelsekommunen före- kommit ungefär en gång om året. Av anteckningarna framgår det att den placerande kommunen också har gjort hembesök i foster- familjen, trots att familjen bodde i en annan stad. Även telefonsam- tal till fosterföräldrarna har förekommit. <SPAN class="ft38">Person 434, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p110 ft7">Sigrid var placerad under ett år, dels på ett jourhem, dels på ett barnhem. Under denna tid förekom det, enligt aktmaterialet, inte ett enda tillsynsbesök. I Sigrids fall var det främst hennes mamma som hade kontakt med barnavårdsnämnden. Det förekom flera besök och telefonsamtal till den biologiska mamman och kontakter mellan barna- vårdsnämnden och barnhemmet. Dessutom anordnades det kon- ferenser på barnhemmet om Sigrids situation. Vid några tillfällen var hon med, andra inte, enligt anteckningarna. <SPAN class="ft38">Person 432, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p108 ft29">Inga anteckningar om tillsynsbesök</P>
<P class="p106 ft7">Det är anmärkningsvärt att det i flera akter helt saknas anteck- ningar om tillsynsbesök. I vissa fall kan anledningen vara att barna- vårdsnämnden utfört tillsynsbesök men inte antecknat dem. Det är i sig anmärkningsvärt. Ett sådant fall kan man utläsa av Gretas arkivmaterial. I barnhemmets anteckningar finns ett besök av en tjänsteman från den sociala barnavården nedtecknat men motsvarande besök finns inte att hitta i barnavårdsnämndens anteckningar. <SPAN class="ft38">Person 28, kvinna, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p110 ft7">För Katarina var anledningen en annan: av anteckningarna i barna- vårdsakten framgår att den placerande kommunen kontaktat vistelse- kommunen angående Katarinas placering. Men den placerande kom- munen fick inget svar. I ett dokument från barnavårdsnämnden i vistelsekommunen, bekräftas de uteblivna uppgifterna om Katarina. Anledningen var att den ansvariga tjänstemannen flyttat och Katarinas ärende hade hamnat mellan stolarna.</P>
<P class="p844 ft14">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft11">”Av förbiseende synes ärendet därvid ej ha överförts som aktuellt och följaktligen fallit i glömska”. <SPAN class="ft131">Person 38, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft29">Anteckningar om missförhållanden</P>
<P class="p69 ft7">I flera personers akter finns anteckningar som visar att barnavårds- nämnden hyste tveksamheter om fosterhemmens lämplighet. I andra fall har direkta missförhållanden skrivits ner.</P>
<P class="p102 ft7">I anteckningarna om Rigmor, kan man följa hur barnavårds- nämnden hanterat ett ärende om missförhållanden. För henne dröjde det över ett år, från det att barnavårdsnämnden först fick kännedom om hemmets olämplighet, innan omplacering skedde. Rigmor placerades i ett fosterhem vid sju års ålder. Drygt ett år senare skedde det första tillsynsbesöket, enligt aktmaterialet. Året därpå fick den placerande barnavårdsnämnden information om att fosterhemmet inte var helt utan anmärkningar. Detta skedde genom ett samtal med ordför- anden i barnavårdsnämnden i vistelsekommunen. Därefter dröjde det cirka ett halvår innan ett nytt tillsynsbesök företogs. Efter besöket kon- staterades att det inte var ett stimulerande hem för ett barn att bo i: ”Man kan [dock] inte anse hemmet sådant, att man gärna vill ha flickan kvar där någon längre tid”.</P>
<P class="p253 ft7">Barnavårdsnämnden beslutade dock att inte vidta någon åtgärd förrän de fått skriftliga anmärkningar om hemmet. Ytterligare ett halvår passerade innan Rigmor blev omplacerad på barnhem. <SPAN class="ft38">Person 38, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p102 ft7">Anteckningarna om Lisa vittnar om svårigheterna för tjänste- männen inom den sociala barnavården att bedöma fosterför- äldrarnas lämplighet. ”Svårt att bedöma detta hem, ibland verkar det trivsamt och kärleksfullt, ibland snarast fientlig atmosfär”. Denna anteckning gjordes när Lisa bott i familjen i sju år. Vid flera till- synsbesök, av såväl vistelsekommunens som placerande kommuns barnavårdsnämnd, framkom det tveksamheter kring fostermodern. Under följande femårsperiod blev tjänstemännen mer kritiska till fostermoderns beteende och de blev också varse om att hon ljugit för dem. Lisa blev vid ett tillfälle erbjuden ett annat fosterhem men valde att stanna kvar till slut. Lisa bodde i fosterfamiljen i 14 år.</P>
<P class="p858 ft38">Person 439, kvinna född på <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p66 ft7">Enligt aktmaterialet hade Andreas varit i fosterhemmet i två år när det antecknades att PBU (psykiska barna- och ungdoms- vården) kände till att en annan kommun flyttat och omplacerat ett</P>
<P class="p125 ft14">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">barn som hade bott i fosterhemmet. Deras bedömning var dock att Andreas hade sin trygghet i familjen och dessutom hade inga andra klagomål inkommit från vare sig grannar, skola eller socialkontor. Två månader senare gjordes ett hembesök i fosterfamiljen då den pla- cerande barnavårdsmannen och representanter från PBU var med. De kom fram till samma slutsats som tidigare. ”Hemmet är kanske inte toppenbra men inte dåligt heller”. <SPAN class="ft38">Person 526, man född på 1960- talet.</SPAN></P>
<P class="p108 ft29">Anteckningar om misshandel</P>
<P class="p106 ft7">I Saras aktmaterial finns det anteckningar om att hon blivit slagen av fostermodern. Barnavårdsnämnden flyttade Sara. Det framgår dock inte om hennes omplacering berodde på att fostermodern blev utslängd från hemmet av maken, eller på misshandeln av Sara. Utifrån anteck- ningarna i akten blev Sara omplacerad omgående (i förhållande till dateringen av anteckningen). Det framgår inte vart hon placerades då, men efter drygt två månader finns det anteckningar om att hon bodde i ett nytt fosterhem. <SPAN class="ft38">Person 28, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p157 ft29">Anmälan mot fosterhemmet</P>
<P class="p859 ft7">I Roberts aktmaterial finns anteckningar från både den placerande kom- munen och vistelsekommunen om att missförhållanden hade anmälts av hans lärare. Läraren gav en utförlig beskrivning av Roberts bristande omvårdnad som han hade uppmärksammat. Läraren kom med ett förslag som innebar att Robert bara skulle vistas i fosterhemmet på helgerna. Detta förslag godkändes av de båda inblandade barna- vårdsnämnderna. <SPAN class="ft38">Person 526, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p108 ft29">Samma placering, skilda arkivmaterial</P>
<P class="p106 ft7">I urvalet finns det exempel på två personer som har varit placerade i samma fosterhem och dessutom under en period tillsammans. Robert och Niklas var placerade av olika kommuner. I Roberts aktmaterial finns det anteckningar om missförhållanden i fosterfamiljen medan Niklas aktmaterial helt saknar anteckningar om tillsyn i foster- familjen. Missförhållanden som hade uppmärksammats av utom- stående, ledde inte till några direkta åtgärder från barnavårds-</P>
<P class="p810 ft14">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">nämnden som hade placerat Robert. Robert ansågs må bättre av att bo kvar i fosterfamiljen än att ryckas upp från sin tillvaro. Niklas fick inte ett enda tillsynsbesök under sin placeringstid och inne- hållet i hans barnavårdsakt består mest av underlag för placering- arna och ekonomiska ersättningar. <SPAN class="ft38">Person 526, man född på 1960- talet och person 152, man, född </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p860 ft46">Intervjupersonernas berättelser i jämförelse med anteckningarna från den sociala barnavården</P>
<P class="p227 ft7">I detta avsnitt jämförs uppgifterna från de 29 personernas akter med vad de har berättat om tillsynen vid intervjun. Syftet är inte att kontrollera intervjupersonernas eller aktmaterialets beskrivningar av verkligheten utan att ge en bild av tillsynen ur olika perspektiv. Det är intervjupersonernas berättelser som ligger till grund för utredningen och aktmaterialet är endast komplement till dessa. I detta sammanhang vill vi dock understryka att aktmaterialet har skapats av samma myndigheter som ansvarar de övergrepp och den försummelse som intervjupersonerna anklagar dem för. Akterna kan inte användas för att påstå att intervjupersonerna minns fel.</P>
<P class="p70 ft7">När man jämför uppgifterna från akterna med intervju- personernas berättelser visar det sig att de flesta som fick många tillsynsbesök enligt akten minns att de fick besök flera gånger. De personer som fick få tillsynsbesök enligt akten har berättat att de mycket sällan eller aldrig fick tillsynsbesök. Uppgifterna om tillsyn som dessa intervjupersoner lämnat till utredningen bekräftas således någor- lunda av deras arkivmaterial.</P>
<P class="p85 ft7">Men det finns också exempel på uppgifter från intervju- personerna och aktmaterialet som står helt i konflikt med varandra. Några personer har sagt att de aldrig eller sällan fick tillsynsbesök, men deras akter visar en annan bild. Enligt aktmaterialet gjordes flera sådana besök.</P>
<P class="p93 ft7">Det finns flera orsaker till de olika beskrivningarna av hur det var. Ålder är en viktig faktor. Intervjupersoner som placerades när de var mycket små har rimligen haft svårt att minnas tillsynsbesök. En annan orsak är att intervjupersonerna kan ha varit ovetande om att barnavårdsnämnden gjorde tillsynsbesök. I materialet finns exempel på att tillsynsbesök i fosterhemmen gjordes när barnen var i skolan. Om barnavårdsnämndens representant inte talade med barnet,</P>
<P class="p549 ft14">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">även om han eller hon var hemma vid besökstillfället, kan det också har varit svårt för det enskilda barnet att minnas ett sådant besök.</P>
<P class="p15 ft7">Ett exempel på denna motsägande bild är Markus, som enligt aktmaterialet fick 9 tillsynsbesök. Enligt honom förekom det dock aldrig några tillsynsbesök under hela hans placeringstid på 14 år. I anteckningarna kan man utläsa att vid hembesöken har tjänste- mannen från den sociala barnavården fått information <SPAN class="ft38">om </SPAN>honom, främst från fostermodern. De få gånger det finns anteckningar om att Markus har kommit till tals är när en tjänsteman hade pratat med honom vid besök i skolan. Det kan vara så att han uppfattade tjänstemannen som skolpersonal. Med andra ord kanske han inte ens förstod att det var ett tillsynsbesök. <SPAN class="ft38">Person 540, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p293 ft55"><SPAN class="ft55">8.4</SPAN><SPAN class="ft56">Övrigt bristfälligt myndighetsagerande</SPAN></P>
<P class="p224 ft7">Det har framkommit anmärkningar mot myndigheternas agerande i intervjupersonernas berättelser i andra avseenden än när det gäller tillsynen.</P>
<P class="p89 ft7">Det finns de som har berättat om att sociala utredningar eller under- sökningar om dem har lagts ned (9), att de av barnavårdsnämnd eller socialtjänst tvingats välja mellan fosterföräldrar och biologiska föräld- rar (3). Tre andra teman är att myndigheter separerade syskon och försvårade kontakten med biologiska föräldrar, att myndigheterna utförde placeringar okänsligt och okunnigt samt att myndigheterna placerade barn på olämpliga institutioner.</P>
<P class="p861 ft9"><SPAN class="ft9">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft64">Myndigheterna separerade syskon och försvårade kontakten med föräldrar</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Utredningen har mött många personer som berättat att de separerats från syskon utan att myndigheterna informerade om varför och vart de skulle hamna. De har också sagt att de inte fick någon hjälp med att upprätthålla kontakten. 81 personer har berättat att myndigheterna separerade dem från deras syskon vid omhändertagande eller omplacering. Detta har för många inneburit en livslång familjetragedi. Några personer med resande bakgrund har uppgett att de blev separerade från sina föräldrar och sina syskon av den anledningen att de var resande.</P>
<P class="p862 ft14">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft7">Lennarts bror flyttades från det barnhem där de båda bodde utan att varken Lennart eller pojkarnas pappa informerades. Episoden beskrivs så här i Lennarts referat:</P>
<P class="p572 ft11">En dag hade Lennarts bror flyttats ifrån barnhemmet. Lennart och hans pappa fick inte veta vart. Vid något tillfälle så tog sig Lennart in i ett personalrum och läste sig till information om brodern. Han ringde sedan och informerade sin pappa. <SPAN class="ft131">Ur referat person 81, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p797 ft7">Att omhändertagna barn skildes från sina föräldrar är självklart, men några personer menar att myndigheterna särskilt försvårade kontakten med föräldrarna. I Yvonnes fall sa hennes fosterföräldrar att de blivit uppmuntrade av den sociala barnavården att undanhålla henne information om hennes biologiska familj:</P>
<P class="p863 ft11">Yvonne hade så gott som ingen kontakt med sin familj efter att hon hade kommit till fosterhemmet. Tvärtom trodde hon fram tills att hon var 13 år gammal att modern var död eftersom det var vad fosterföräldrarna berättade för henne. Fosterföräldrarna förklarade för Yvonne att det var socialen som hade sagt åt dem att säga det till henne. När Yvonne var 13 år sökte hennes mamma upp henne på skolan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 360, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p31 ft9"><SPAN class="ft9">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft64">Placeringar utfördes okänsligt och okunnigt</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">En väsentlig kritik som intervjupersonerna har haft mot myndig- heterna är hur själva omhändertagandena och omplaceringarna gick till. Många menar att de utfördes okänsligt och okunnigt. 12 per- soner har vittnat om att deras placeringar skedde med våld. Jerry har berättat hur det gick till när han och ytterligare sex syskon omhändertogs på <NOBR>1950-talet.</NOBR> Barnen tillhörde resandefolket.</P>
<P class="p591 ft11">”Det värsta minnet är när de kommer och hämtar oss. Jag fick en obe- haglig känsla redan innan det hände”. Jerry berättar att det kom ett par polisbilar och några andra personbilar. Utöver polisen kom en läkare och någon socialarbetare. Jerry berättar att deras mamma skrek till barnen att de skulle springa och alla som kunde sprang. Jerry som var tio rusade till skogs men kom inte långt. En polis tog tag i hans nacke och lyfte upp honom och sa ”Du tattarunge du ska inte tro att du kan springa härifrån”. Sju barn omhändertogs. […] Barnen togs med i bilarna och fördes till en sjukstuga. Jerry berättar att ”här undersöktes vi som om vi var hundar som skulle på utställning”. De mätte deras huvudomfång, längd och vikt och sedan fick de genomgå ett intelli- genstest. Därefter fördes barnen vidare till ett barnhem. <SPAN class="ft131">Ur referat person 248, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p64 ft14">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">106 personer, ungefär lika många män som kvinnor, har uppgett att deras placeringar skedde utan information. De visste inte varför de blev omhändertagna eller varför de skulle omplaceras. Många har uppgett att de heller inte visste vart de skulle hamna när de satt i bilen eller på tåget som skulle ta dem till deras nya hem. Signe, som kom från en mycket fattig familj med många barn, fick höra att hon skulle bli omhändertagen av en klasskamrat i skolan:</P>
<P class="p595 ft11">Nästa morgon kom det en barnavårdsman och sex barn fick åka iväg i taxi utan att någon visste vart de var på väg. Mamman var tvingad att skriva på, menar Signe. Hon minns att barnavårdsmannen sa att ”Nu får ni säga adjö till mamma och pappa”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 124, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p133 ft8">Berättelser om dålig information vid omhändertagandet återfinns även för senare tid. Mikael togs in på en institution på <NOBR>1980-talet</NOBR> efter att ha skolkat mycket och börjat ta droger.</P>
<P class="p579 ft11">”Istället för att kontakta mina föräldrar kom ett brev indimpandes om att jag skulle infinna mig på ett skolhem.” Mikael berättar att han blev omedelbart omhändertagen och att det i brevet stod att om han inte infann sig skulle polisen komma och hämta honom. Mikael anlände i polisbil. När han kom till skolhemmet blev han fråntagen sina skor. <SPAN class="ft131">Ur referat person 403, man född </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p864 ft8">5 personer har uppgett att de fick åka till en placering utan vuxen följe- slagare. Kents historia får illustrera detta:</P>
<P class="p865 ft11">Kent reste från Stockholm med tåg till Småland med en lapp om halsen där det stod ett nummer. I Jönköping fick fosterfadern skriva på ett papper att han mottagit Kent. ”Som ett kolli, det var hemskt.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 114, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft64">Placerad på olämpliga institutioner</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Flera (19) intervjupersoner berättar att de placerades på institution- er som var olämpliga för barn eller som inte var anpassade efter deras behov. Det rör sig om allt från mentalsjukhus till ungdoms- vårdsskolor som inte lämpade sig för intervjupersonerna. Eller barn som placerades på institutioner för funktionshindrade trots att de saknade funktionshinder. Kurt säger att han felplacerades på detta sätt:</P>
<P class="p866 ft14">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft11">Kurt berättar att han kände sig felplacerad. Det var många handikap- pade barn där, de flesta autistiska. Kurt kände sig inte alls hemma, han hade inga kamrater och rymde ofta in i skogarna. <SPAN class="ft131">Ur referat person 509, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p638 ft8">I de yngre tonåren fick Veiron tillbringa tio månader på ett mental- sjukhus för vuxna. Han har berättat om den tiden så här:</P>
<P class="p616 ft11">Veiron försökte rymma flera gånger men lyckades inte. Vid något till- fälle fick han frigång en halvtimme men för att gå ut behövde han gå ner för en trappa och han hade fått så mycket medicin så att han inte kunde gå. Veiron minns inte vad det var för medicin han fick. Efter tio månader fick Veiron hjälp med att komma ifrån mentalsjukhuset. Det var en lärare som såg till att han fick komma därifrån. Veiron blev skickad till en ungdomsvårdsskola. <SPAN class="ft131">Ur referat person 604, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p867 ft8">Olli placerades på en ungdomsvårdsskola som bedrev djurskötsel trots att han var astmatiker.</P>
<P class="p616 ft11">Han berättar att han en gång i veckan tvingades åka till sjukhus därför att han inte kunde andas. På sjukhuset fick han Cortison. <SPAN class="ft131">Ur referat person 497, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p601 ft7">För dessa personer har själva felplaceringarna i sig varit en vanvård.</P>
<P class="p226 ft55"><SPAN class="ft55">8.5</SPAN><SPAN class="ft56">Sammanfattande kommentar</SPAN></P>
<P class="p121 ft7">I det här kapitlet har vi undersökt hur myndigheterna borde ha utfört och hur de utförde sitt ansvar gentemot intervjupersonerna när de var omhändertagna barn. Det har handlat både om hur tillsyn skulle gå till enligt lagar och handböcker, hur tillsynen praktiserades enligt upp- gifter från de 404 intervjupersonerna och 29 av dessas barnavårds- och socialakter. Det har också handlat om vad intervjupersonerna har berättat om hur myndigheterna i övrigt agerade.</P>
<P class="p67 ft8">Den sammantagna bilden är att den sociala barnavården har brustit i sitt tillsynsansvar av de intervjuade.</P>
<P class="p868 ft14">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Samma rekommendation då som nu har inte följts</P>
<P class="p76 ft7">Rekommendationen i handböckerna har under mycket lång tid varit minst två tillsynsbesök per år av fosterhem. Dessa rekommendationer har inte följts. Det framkommer av såväl intervjupersonernas egna uppgifter som några personers aktmaterial.</P>
<P class="p89 ft7">Handböckerna har förespråkat enskilda samtal med de placerade barnen vid tillsynsbesök. Inte heller dessa rekommendationer verkar ha följts i intervjupersonernas fall. Tillsynsbesöken för de placerade barnen borde ha varit fler och tjänstemän från den sociala barnavården borde oftare ha talat enskilt med barnet.</P>
<P class="p14 ft7">Bland intervjupersonerna är det endast ett fåtal som berättat om regelbunden tillsyn.</P>
<P class="p89 ft7">En femtedel uppger att de inte fick eller minns några tillsyns- besök alls. Detta kan jämföras med de uppgifter som framkommit i den undersökning som har gjorts av 29 personers barnavårds- eller socialakter. I denna urvalsgrupp hade 13 av 29 personer inga anteck- ningar om tillsynsbesök i sina akter. Trots aktstudiens ringa storlek bekräftar den i stort sett intervjupersonernas erfarenheter av tillsyn.</P>
<P class="p16 ft7">Det är problematiskt att dra för långtgående slutsatser av akt- studien eftersom den har utförts på ett mycket begränsat och selekterat material. Men det borde vara självklart att kontakten med den sociala barnavården, som ibland är den enda länken mellan barnet och dess nya vårdare skulle ha varit mer regelbunden och närvarande i barnets tillvaro än vad som framkommit.</P>
<P class="p117 ft7">Många intervjupersoner har vittnat om att tillsynsbesöken var föranmälda. Det var också ovanligt att tillsynspersonalen talade enskilt med barnen, enligt flertalet intervjupersoner. Ibland blev de också hotade inför besöken och vågade därför inte berätta hur de hade det.</P>
<P class="p319 ft38">Försummelser och övergrepp har kunnat fortgå</P>
<P class="p106 ft7">En konsekvens av den bristfälliga tillsynen har i flera fall varit att pla- cerade barn känt sig övergivna. Om tillsynen försummas minskar också möjligheten att upptäcka missförhållanden. Det har bidragit till att de övergrepp och den försummelse intervjupersonerna berättar att de har blivit utsatta för, kunde fortgå under lång tid.</P>
<P class="p447 ft14">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft38">Passivitet från den sociala barnavården trots kännedom om missförhållanden</P>
<P class="p65 ft7">Flera intervjupersoner menar att myndigheterna hade kännedom om missförhållanden, men underlät att agera. Anmälningar gjordes av barnen själva, deras föräldrar och omgivningen. I intervjuper- sonernas berättelser har myndigheterna agerat påfallande passivt. Beslut om åtgärder och omplaceringar har dragit ut på tiden och intervjupersonerna har berättat att de under tiden blivit ytterligare utsatta för vanvård i fosterhem eller på institutioner.</P>
<P class="p93 ft7">De barnavårds- och socialakter utredningen granskat påvisar ett snarlikt mönster men ur ett myndighetsperspektiv. Det finns anteck- ningar av tjänstemän som var undrande inför hur det egentligen stod till i fosterhemmen men som har haft svårt att avgöra hur förhållandena verkligen var. Istället för att ifrågasätta och undersöka om det fanns någon grund för dessa tveksamheter, har tjänstemännen låtit placeringarna fortgå.</P>
<P class="p85 ft7">Av aktmaterialet går det även att utläsa att många kontakter togs med fosterföräldrar, institutionspersonal eller andra personer i barnets närhet men anteckningar om enskilda samtal med barnen är oerhört sällsynta. I de akter där det framgått att missförhållanden upptäckts, har agerandet från den sociala barnavården varit för- siktigt och långdraget.</P>
<P class="p95 ft7">För en person som vi berättat om har just denna process utmärkt sig som ett svek som fortfarande gör sig påmind i vuxen ålder. Ur detta perspektiv är det därför viktigt att hela tiden komma ihåg den utsatt- het barn känner och som situationen som placerad ger upphov till. Det byråkratiska beslutfattandet kan uppfattas av barnet som en oändlig tid. Exemplen som getts i detta kapitel visar hur oerhört viktigt det är att myndigheterna tar barns rop på hjälp på allvar. Utredningen har mött alltför många personer som har försökt påkalla myndigheternas uppmärksamhet men blivit avfärdade. Tillsynspersonal måste våga ställa frågor till barnen och vara beredd att lyssna på svaren. Han eller hon måste också förmedla att barnets röst är viktig och att myndighetspersonerna kommer att agera om det behövs. Ett barn behöver känna förtroende och trygghet för att våga berätta.</P>
<P class="p870 ft14">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td176"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p26 ft36">Tillsyn och övrigt agerande från stat och kommun</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Övrigt bristfälligt agerande från den sociala barnavården</P>
<P class="p149 ft7">Den sociala barnavården har även agerat bristfälligt på andra sätt. Intervjupersonerna har framfört kritik mot att myndigheter sepa-</P>
<P class="p150 ft7">rerade syskon och försvårade kontakten med biologiska föräldrar, att myndigheterna utförde placeringar på ett okänsligt och okunnigt sätt samt att myndigheterna placerade barn på olämpliga institutioner. Det mesta av den vanvård som utredningen har kartlagt ägde rum innanför institutionernas och fosterhemmens väggar. Men det var den ansvariga myndigheten inom den sociala barnavården, vanligen barnavårdsnämnden, som skulle ha förhindrat att det fick fortgå.</P>
<P class="p871 ft14">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<P class="p872 ft164"><SPAN class="ft6">9</SPAN><SPAN class="ft163">Intervjupersonernas kommentarer</SPAN></P>
<P class="p873 ft7">Intervjupersonerna har under intervjuerna ombetts att kommentera och reflektera över hur deras tid som placerade har påverkat dem och vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter.</P>
<P class="p16 ft7">I detta kapitel redovisas först intervjupersonernas förhållande till utbildning, arbete, hälsa och sociala förhållanden. Därpå redo- visas intervjupersonernas beskrivningar av hur barndomens upp- levelser påverkat dem känslomässigt. Sedan beskrivs olika överlev- nadsstrategier som intervjupersonerna tillämpat. Slutligen återges deras svar på frågan om vad samhället borde ha gjort i stället. Hur skulle man ha förhindrat att de utsattes för vanvård?</P>
<P class="p279 ft55"><SPAN class="ft55">9.1</SPAN><SPAN class="ft56">Hur blev det sen?</SPAN></P>
<P class="p224 ft7">Utredarna har ställt frågor om hur det gått senare i livet, efter den sociala barnavården.</P>
<P class="p23 ft29">Om utbildning och utbildningsnivåer</P>
<P class="p224 ft7">Forskningen om barn i den sociala barnavården har visat att utbild- ning och hälsa är de viktigaste faktorerna för hur barnen lyckas senare i livet.</P>
<P class="p15 ft7">Det är 315 av de 404 intervjupersonerna som har fullgjort folk- skola eller grundskola, ibland genom kompletterande studier på t.ex. Komvux. Men 29 personer fullgjorde aldrig den gamla folk- skolan och 51 personer fullgjorde aldrig grundskolan. 80 personer (20 procent) saknar således den mest grundläggande utbildningen. För nio av intervjupersonerna saknas uppgifter om grundutbild- ning.</P>
<P class="p457 ft14">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p874 ft7">En person i vårt material har sagt sig vara analfabet.</P>
<P class="p103 ft7">Det är 106 personer (26 procent) som genomgått en gymnasie- utbildning och 61 personer (15 procent) har uppgett att de studerat på högskola eller universitet.</P>
<P class="p85 ft7">Spridningen mellan utbildningsnivåerna bland de intervjuade är således mycket stor.</P>
<P class="p101 ft29">Om arbete, sjukdom och förtidspension</P>
<P class="p83 ft7">Det är 189 personer (47 procent) som vid intervjutillfället uppgav att de antingen var sjukskrivna eller sedan flera år förtidspension- erade, även om de vid intervjutillfället var ålderspensionärer.</P>
<P class="p103 ft7">När det gäller intervjupersonernas sysselsättning efter den sociala barnavården har vi ställt frågor om hur mycket de har för- värvsarbetat och kategoriserat svaren i tre mycket grova kategorier, fullständigt, delvis eller aldrig.</P>
<P class="p93 ft7">Det är 212 av de 404 intervjupersonerna (52 procent) som har upp- gett att de delvis har arbetat under sitt vuxna liv. 2 procent säger att de aldrig har arbetat. 169 personer (42 procent) uppger att de arbetat fullständigt under sitt liv, undantaget för studier, barnledighet etc.</P>
<P class="p86 ft29">Om kriminalitet, missbruk av alkohol och narkotika</P>
<P class="p92 ft8">Det är 13 procent av intervjupersonerna (53 av 404) som uppger att de begått kriminella handlingar och/eller har suttit i fängelse.</P>
<P class="p103 ft8">Drygt 16 procent uppger i intervjuerna att de har eller har haft alkoholproblem. Drygt 12 procent av de intervjuade säger sig ha haft narkotikaproblem.</P>
<P class="p68 ft29">Om självmord och självmordsförsök</P>
<P class="p121 ft8">Det är 99 personer (25 procent) som uppger sig lida av, eller har haft flera och återkommande, självmordstankar. 16 procent (64 personer) har vid ett eller flera tillfällen försökt ta livet av sig.</P>
<P class="p875 ft14">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">9.2</SPAN><SPAN class="ft56">Känslomässiga konsekvenser av vanvården</SPAN></P>
<P class="p224 ft7">Förutom de data som redovisas ovan har intervjupersonerna berättat om vilka känslor de burit på under sitt vuxna liv. Många anser att dessa känslor är en följd av den vanvård de utsattes för i sin barndom.</P>
<P class="p319 ft29">Utanför och ensam</P>
<P class="p197 ft7">Många berättar om en bestående känsla av att vara utanför, att inte duga och av att inte passa in. Det är känslor som förföljt dem både i arbetslivet och i umgänget med andra människor.</P>
<P class="p117 ft7">De beskriver att de haft svårt att knyta an vilket försvårat möj- ligheterna till nära relationer. Många har aldrig berättat om sina upplevelser från barndomen för någon. Det är inte ovanligt att till och med den intervjuades partner har hållits ovetande. Orsakerna har varit flera, men en återkommande förklaring har varit skam.</P>
<P class="p78 ft29">Skuld och skam</P>
<P class="p106 ft7">Flera intervjuade har berättat om känslor av skuld och skam som följt dem genom livet. De anklagar sig själva för att inte ha lyckats frigöra sig från händelserna i barndomen och i vissa fall för att de som barn inte lyckades undgå den vanvård som de utsattes för av vuxna de var beroende av.</P>
<P class="p117 ft7">Flera personer berättar att de under lång tid har antagit att ingen skulle kunna, eller vilja tro dem om de skulle välja att berätta vad de varit utsatta för. De har levt med en rädsla att inte bli trodda. Några har försökt berätta för exempelvis sjukvårdspersonal och då mötts av oförståelse och misstro.</P>
<P class="p108 ft29">Misstro mot myndigheter och samhälle</P>
<P class="p106 ft7">Personer som varit utsatta för vanvård inom den sociala barna- vården har på ett brutalt sätt fått erfara hur myndigheterna svikit dem. Många intervjupersoner har berättat att de som vuxna har haft svårt för att lita på olika myndighetspersoner, inte minst på barna- vården och socialtjänsten, när det har handlat om att söka stöd för sina egna barn.</P>
<P class="p876 ft14">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Förlorad barndom</P>
<P class="p69 ft7">Flera talar om upplevelsen av att ha förlorat sin barndom. Utred- ningen har mött redogörelser för den sorg och smärta det innebär att ha vuxit upp utan att ha fått vara barn i den bemärkelse som man i allmänhet menar, när man talar om att vara barn.</P>
<P class="p66 ft7">Intervjupersonerna har också berättat om hur de satsat mycket av sin kraft på att försöka vara goda föräldrar, trots att de inte har haft någon erfarenhet av hur en god förälder ska vara.</P>
<P class="p102 ft7">När de själva, efter många år i den sociala barnavården, blev myndiga klipptes alla band med den tidigare fosterfamiljen. Som unga vuxna hade de ingen att vända sig till för att be om råd eller få stöd.</P>
<P class="p85 ft7">Ytterligare en aspekt av den förlorade barndomen är förlusten av den biologiska familjen och den biologiska släkten. En del har berättat hur de först i samband med en bouppteckning efter en bio- logisk förälder har fått kännedom om halvsyskon och andra släkt- ingar.</P>
<P class="p277 ft29">Förlorade möjligheter</P>
<P class="p92 ft7">I liknande utredningar utomlands talar man om ”loss of opportunities”, eller förlorade möjligheter. Det är också något som många intervjuade redogör för. Förlorade möjligheter berör de flesta av vuxenlivets arenor. Det handlar om förlorade möjligheter till utbildning, arbete och inkomst. Många av intervjupersonerna berättar om en mycket pressad ekonomisk situation som de hänför till den bristande skol- gång de fick under tiden i den sociala barnavården.</P>
<P class="p95 ft7">En stor majoritet av de intervjuade har nämnt de flesta av de ovan- nämnda konsekvenserna av en förlorad barndom. En mindre andel av intervjupersonerna anser inte att barndomsupplevelserna har satt spår i vuxenlivet.</P>
<P class="p102 ft7">Utredningens fokus är att beskriva vanvård, men vi har också mött människor som oerhört målmedvetet trotsat många svårigheter och nått den position i arbetet och familjelivet som de eftersträvat. Många nämner att de har barn och barnbarn och vilken lycka det har inne- burit för dem. Många har engagerat sig i föreningsliv.</P>
<P class="p85 ft8">Med andra ord finns det människor som överlevt mot många odds och på många sätt lever ett gott liv.</P>
<P class="p42 ft14">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">9.3</SPAN><SPAN class="ft165">Intervjupersonernas överlevnadsstrategier</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Intervjupersonerna har mot slutet av intervjuerna ombetts att berätta om hur de som barn överlevde den vanvård de var utsatta för. Med överleva menar vi i detta sammanhang; ”bemästra”, ”klara av” och ”hantera”.</P>
<P class="p15 ft7">Påfallande många har haft något att säga om detta, trots att svaret sällan har varit något färdigtänkt eller färdigformulerat innan frågan ställdes. Många minns och kan beskriva hur de som barn på olika sätt försökte hantera en mer eller mindre outhärdlig vardag.</P>
<P class="p117 ft7">I det följande har vi försökt att gruppera några av de vanligast förekommande överlevnadsstrategierna, som de har beskrivits av intervjupersonerna. Vi har också illustrerat beskrivningarna med exempel på hur intervjupersoner har formulerat sig kring detta.</P>
<P class="p78 ft29">Flera olika strategier</P>
<P class="p8 ft7">Marja beskriver hur hon använt sig av flera strategier.</P>
<P class="p265 ft11">Idrotten har betytt mycket för henne. Hon har varit bra i både fri- idrott och att paddla kanot. Marja berättar att hon alltid fick tävla med pojkarna för det fanns inte några flickor som kunde tävla mot henne. En annan överlevnadsstrategi var att göra sig osynlig vilket hon gjorde hos fosterfamiljen. En tredje strategi var att slå tillbaka då fostermamman slog. <SPAN class="ft131">Ur referat person 454, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> resandefolket.</SPAN></P>
<P class="p809 ft29">Att bli en ”tapeteliont” eller att göra sig osynlig</P>
<P class="p90 ft7">En person berättar att han ibland föreställde sig att han försvann in i tapeten, när det var som svårast. Han beskriver, liksom många andra en känsla av att lämna kroppen, se sig själv utifrån. I hans fall rörde det sig om ett sätt att överleva regelbundna sexuella över- grepp.</P>
<P class="p327 ft7">Andra besläktade strategier, som kan anses vara grannar med ”tapet- elionten” har uttryckts som att stänga av, blunda för det som sker, drömma om att tiden ska gå fort.</P>
<P class="p16 ft7">Att fantisera och dagdrömma har också varit strategier som många har tillämpat. Flera har berättat hur de konstruerat fantasivärldar och låtsaskamrater, lekt med händer och skuggor i brist på leksaker och verkliga vänner.</P>
<P class="p877 ft14">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">En kvinna berättar att hon hade en särskild sten i ett stenröse som hon kallade Ylva, som hon gick och pratade med och anför- trodde sig åt.</P>
<P class="p66 ft7">Ett annat exempel är Maud som var fosterbarn i en familj där hon berättar att hon utsattes för ”psykisk terror” och heller inte fick nog med mat.</P>
<P class="p572 ft11">Maud skapade <NOBR>”låtsas-Maud”</NOBR> som ”tog över” när misshandeln och den psykiska tortyren blev allt för outhärdlig. När hon kom hem till sin mamma skapade hon en fantasivärld där fosterföräldrarna fanns med. I fantasivärlden var det Maud som slog fosterföräldrarna och vägrade dem mat. När hon började må bättre försvann fantasivärlden, liksom <NOBR>”låtsas-Maud”.</NOBR> <SPAN class="ft131">Ur referat person 277, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p878 ft7">Flera intervjupersoner berättar om hur svårt de hade med verk- lighetsuppfattningen:</P>
<P class="p514 ft11">”När man är liten är livet som ett töcken” säger Katarina. ”Det kändes som att det som hände inte hände. Det var som en konstig dröm.“ <SPAN class="ft131">Ur referat person 94, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p592 ft11">”Man fanns inte i kroppen, försvann, fanns någon annanstans.” Kaj berättar att det kändes som att han lämnade ett skal och var någon annan. <SPAN class="ft131">Ur referat person 195, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p879 ft7">Flera personer beskriver hur de utvecklade strategier för att vara till lags, inte ställa till besvär, aldrig be om något, göra sig osynliga för att inte väcka irritation och missnöje i sin omgivning. Att för- söka vara duktig i skolan eller arbeta hårt kunde vara ett sätt, om detta var något som ansågs viktigt, vilket det inte alltid var.</P>
<P class="p591 ft11"><NOBR>Anna-Maria</NOBR> menar att hon överlevde genom att vara duktig. Hon skötte sig både hemma och i skolan. Hon tror också att en överlev- nadsstrategi var att hålla sig undan och läsa mycket. Hon berättar att hon också gick till en granne och spelade piano. <SPAN class="ft131">Ur referat person 446, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft29">Bita ihop</P>
<P class="p65 ft7">Att inte visa hur man känner sig har för flera hängt ihop med före- ställningar om att ”bara stå ut, inte låta dom knäcka mig” ibland parat med föreställningar om att ”minsann visa dom”, alternativt, ”ge tillbaka” och i vissa fall även hämnas.</P>
<P class="p115 ft14">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft7">En mer uppgiven variant av att bita ihop har uttryckts som att det gällde att ”ta en dag i taget, försöka överleva en dag i sänder, jag trodde det var normalt, osv.”</P>
<P class="p23 ft29">Duktig i skolan</P>
<P class="p224 ft7">Skolan har av flera, framför allt av de med studiebegåvning, beskrivits som en fristad, någon slags ”asyl från helvetet”, där de har kunnat känna sig betydelsefulla och kompetenta.</P>
<P class="p400 ft11"><NOBR>Anna-Greta</NOBR> var duktig i skolan och trivdes där trots att hon inte hade några kamrater. Hon behövde inte plugga för att bli duktig, säger hon. ”Jag lärde mig att bli uppmärksam och lyssna, eftersom jag visste att jag inte fick öppna läxböckerna hemma.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 69, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1920-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Glatt humör</P>
<P class="p106 ft8">Mentala egenskaper som envishet, kaxighet, tuffhet, inre styrka, glatt humör, humor och begåvning, har av flera nämnts som viktiga tillgångar när det gällt överlevnaden.</P>
<P class="p75 ft29">Intressen</P>
<P class="p76 ft7">Påfallande ofta har olika intressen och specialbegåvningar nämnts som något som fått intervjupersonerna att stå ut. Flera beskriver musikens betydelse. Ibland nämns en speciell artist. En kvinna berättar hur hon blev hjälpt av sin kärlek till Elvis Presley. Någon beskriver hur hon genom att alltid sjunga och hitta på egna sånger kunde göra tillvaron lite mer uthärdlig. För andra har det handlat om att idrotta.</P>
<P class="p274 ft7">Djur har också varit betydelsefulla. I intervjuerna har det hänt att flera personer också varit noga med att nämna namnet på en häst, hund eller katt som stod dem nära. Ibland har intervjupersonerna berättat om naturen och naturupplevelser som har gett dem möjligheter att freda sig, att få distans och sinnesro.</P>
<P class="p14 ft7">Här följer några exempel på hur olika intressen och förmågor har haft betydelse.</P>
<P class="p646 ft14">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Sjunga</P>
<P class="p880 ft166">Solveig berättar om en sång hon brukade sjunga ”om pappas bil som var så fin och alla andras var så jävla fula”.</P>
<P class="p514 ft11">Den sången gav henne kraft, inte minst för att den innehöll en för- bjuden svordom. Det var en ”straffsång” säger hon. Hon menar att hon också var hjälpt av att hon genomskådade fostermodern, förstod att hon var elak, att hon lurades, att hon inte skulle lita på någon, lärde sig hur hon skulle undkomma henne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 307, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p603 ft38">Musiken</P>
<P class="p189 ft7">Katarina tror att hennes piano kanske var en räddning för henne.</P>
<P class="p572 ft11">”Mina bröder överlevde inte och de var ju inte musikaliska. Det är ett uttryck för känslor. Jag hade en kanal att sitta och spela. Det är ju en fattig kanal, men musikalitet kan ha varit mitt enda sätt att uttrycka mig. Det kan ha varit mitt andrum”. <SPAN class="ft131">Ur referat person 357, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> judisk.</SPAN></P>
<P class="p611 ft38">Idrotten</P>
<P class="p189 ft7">Terje säger att han överlevde mycket tack vare sitt idrottsintresse.</P>
<P class="p572 ft11">Han ordnade tävlingar i spjut, löpning, längdhopp osv. på lördagsefter- middagarna och på det sättet fick han också kompisar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 381, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft38">Djuren</P>
<P class="p189 ft7">Lilly berättar att hon hade djuren som vänner.</P>
<P class="p572 ft11">Lilly säger också att hon fäste sig vid djur. Hon gillade en katt och matade en tam ekorre i hemlighet. <SPAN class="ft131">Ur referat person 463, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p881 ft14">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Läsa böcker, rita och måla</P>
<P class="p106 ft8">Att läsa böcker, skriva egna texter, rita och måla har haft stor betydelse för flera intervjupersoner, vilket i flera fall också hängt med senare i livet. <NOBR>Maj-Lis</NOBR> klarade sig mycket genom att läsa böcker.</P>
<P class="p368 ft11">”Jag läste böcker om ryska krigsfångar. Kände mig som dem. Det var bara en annan miljö.” Slutligen har hennes livsinställning inverkat. <NOBR>Maj-Lis</NOBR> berättar att hon tänkte ”Jag ska bli något och komma bort härifrån.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 243, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Leva på hoppet</P>
<P class="p224 ft7">Flera berättelser handlar om att nära hoppet om en annan tillvaro, att någon en dag ska komma och ta intervjupersonerna därifrån, att det som plågar dem ska ta slut, att de en dag får ge sig iväg till ett bättre liv. Att sitta i fönstret, eller stå vid grinden och vänta har varit ett sätt att hålla hoppet vid liv.</P>
<P class="p400 ft11">På frågan hur hon har överlevt svarar Sirkka att hon tror att hon måste haft det bra i Finland. Hennes biologiska mamma skickade alltid små presenter till jul och födelsedagar som luktade av hennes parfym, 4711. Det gav henne hopp, säger hon. Hoppet övergav aldrig henne och där- för överlevde hon. <SPAN class="ft131">Ur referat person 47, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p580 ft29">Vara med andra</P>
<P class="p61 ft7">Grannar, kamrater, syskon, lärare och idrottsledare har haft betyd- else och gjort skillnad för många. För de som varit ensamma och isolerade har sådana kontakter varit avgörande för att behålla ett perspek- tiv på vad som är normalt och inte. De har kunnat förmedla något slags hopp om att vara värd något, att bli omtyckt och uppskattad och att världen också har en ljusare sida.</P>
<P class="p117 ft7">Att skriva dagbok har ibland beskrivits som en variant av att vara tillsammans med någon man litar på och anförtror sig åt, som lyssnar och förstår. ”Den har gjorde mig lite mindre ensam”, har någon sagt.</P>
<P class="p882 ft14">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Kompisar</P>
<P class="p65 ft7">Harald fick stöd från kompisar. Kompisarna har betytt mycket för honom. Han fick ett värde av att vara stor och stark och ha mycket humor. Harald har vetat att kompisarna och någon av deras för- äldrar har förstått att han hade det svårt hemma. Han njöt av att vara hemma hos kompisar. Där fick han en bild av hur det skulle kunnat vara.</P>
<P class="p785 ft11">Harald säger att han alltid har fått höra att han har en spirit och en glädje. Han hade en slags självtillit därför att han hade kompisar, humor och förmågan att slå ifrån sig. Han tänkte att det måste finnas en utväg ur det här och ”dit vill jag gå.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 407, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p883 ft38">Syskon</P>
<P class="p324 ft8">Både Arvid och Stina säger att de aldrig hade överlevt tiden i foster- hemmet om de hade bott där själva.</P>
<P class="p616 ft11">”Jag skulle inte ha vetat att det var sant”, säger Arvid. Det är väsentligt att de har haft varandra. <SPAN class="ft131">Ur referat person 107, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p376 ft8">Susanne berättar att hon länge trodde att alla barn hade det som hon. Hon och systern var dessutom vana vid att klara sig själva.</P>
<P class="p616 ft11">”Det var bara att tänka att här anpassar jag mig tills det är över.” Susanne säger att hon överlevt dels genom att hon hade sin syster, de utvecklade egna strategier för att klara vardagen i fosterhemmet, dels genom att hon fick bekräftelse i skolan, att det fanns en lärare som såg henne. <SPAN class="ft131">Ur referat person 413, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p611 ft38">Grannar</P>
<P class="p189 ft7">Den här personen sökte stöd hos grannarna och en kompis; Sture.</P>
<P class="p572 ft11">”Det var grannarna och det var Sture. När t.ex. farbror Daniel i grann- gården såg mig i hans lada nickade han bara och jag fick vara där. Jag ritade mycket och skrev i mina böcker. Jag byggde egna hem i skogen. [……] Där hade jag allt från bakpulver till allt det andra som jag såg i köket. Jag sökte mig till snälla farbröder. Jag konstruerade också min egen värld. <SPAN class="ft131">Ur referat person 483, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p96 ft14">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft38">Lekis</P>
<P class="p666 ft11">Ett annat skäl till att Maria överlevde tror hon har att göra med att hon gick på lekis. På lekis lade Maria märke till att människor inte behöver vara arga jämt. <SPAN class="ft131">Ur referat person 277, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p800 ft38">Gud</P>
<P class="p90 ft7">För några har en stark och positiv gudstro i barndomen haft betyd- else när det gällt att känna sig mindre ensam och utsatt. Tron och regelbundna böner samt vetskapen om att någon god makt till- handahöll en vakande hand har kunnat förmedla hopp, ljus och en känsla av trygghet.</P>
<P class="p595 ft11">Bosse berättar att hans gudstro har hjälpt honom, och hans humor. <SPAN class="ft131">Ur referat person 319, man, född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p607 ft11"><NOBR>Inga-Lisa</NOBR> berättar att hon tidigt som barn hade fastnat för ett avsnitt i Nya testamentet där Jesus säger att ”de fattiga och barnen tillhör mitt rike”. ”Det hade jag med mig som bild från frälsningsarméns barntim- mar när jag bodde hemma.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 459, kvinna född på 1950- talet.</SPAN></P>
<P class="p884 ft29">Förstå att något är fel</P>
<P class="p106 ft7">Vissa har beskrivit det som självklart att det var något som var fel i det sätt på vilket de blev behandlade. För andra vad det inte så. Flera inter- vjupersoner insåg detta på egen hand. På det sättet hjälpte de sig själva med att stå ut. De anklagade inte sig själva för det som hände, kände ingen skuld eller skam eftersom det inte var deras fel. Den insikten var betydelsefull och avgörande för hur de bemästrade sin tillvaro.</P>
<P class="p108 ft38">Anklagade inte sig själv</P>
<P class="p224 ft7">Rolf tror att han klarade sig för att han såg var problemen låg. Han anklagade inte sig själv. Han la problemen hos fosterföräldrarna.</P>
<P class="p885 ft14">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft38">Fostermodern var tokig</P>
<P class="p324 ft7">Axel resonerar kring hur det kommer sig att han trots allt över- levde och inte gick under.</P>
<P class="p572 ft11">Han tror att det berodde på att han var begåvad nog att förstå att fostermodern var tokig, att det var en tokig värld han levde i och att det fanns en annan normal värld därute. [……..] I någon mån höll han ett psykologiskt avstånd, identifierade sig aldrig helt med den tokiga världen. Axel ägnade sig också åt att teckna, måla och skriva som ett sätt att bearbeta och hantera den orimliga livssituation han befann sig i. <SPAN class="ft131">Ur referat person 152, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> finsk.</SPAN></P>
<P class="p125 ft29">Älskad</P>
<P class="p69 ft7">På frågan om hur intervjupersonerna överlevde har vi i ibland fått svar som lyder ungefär så här ”Jag visste att jag var älskad av mina föräldrar och det kunde de aldrig ta ifrån mig.” Flera intervju- personer har i grunden haft en tillräckligt god tidig barndom, som gett dem styrka att inte tvivla på sitt värde oavsett den behandling de blev utsatta för.</P>
<P class="p283 ft8">”Jag tror att jag fick mycket kärlek av mamma och pappa under dom första åren av mitt liv och att det räddade mig”, säger någon.</P>
<P class="p94 ft29">Destruktivitet</P>
<P class="p121 ft7">I några fall beskriver intervjupersonerna hur de rymt, missbrukat alko- hol och narkotika, sniffat lösningsmedel, varit våldsamma, kriminella och självdestruktiva som ett desperat sätt att överleva. En kvinna beskriver hur hon blev promiskuös och försökte ligga med så många män som möjligt, som en slags hämnd på sin fosterfar och det han hade utsatt henne för.</P>
<P class="p591 ft148">”Jag stängde av och var rätt destruktiv. Jag började dricka när jag var tretton och umgicks med dem som var äldre. Det gick inget vidare i skolan. Det som var konstigt var att ingen märkte något där heller. Ingen ringde hem om jag inte var där.” <SPAN class="ft147">Ur referat person 312, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">70-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p768 ft84">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Ren tur</P>
<P class="p106 ft8">”Det var ren tur”, menar en man, att han trots allt överlevde den van- vård han utsattes för. För flera har slump och tillfälligheter avgjort intervjupersonernas överlevnad.</P>
<P class="p886 ft88"><SPAN class="ft55">9.4</SPAN><SPAN class="ft87">Intervjupersonernas synpunkter på hur den sociala barnavården hade kunnat göra annorlunda</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">I slutet av varje intervju har vi ställt frågan: Hur hade den sociala barnavården/socialtjänsten kunnat göra annorlunda? Här följer en sammanställning av de åsikter som intervjupersonerna fört fram. Det handlar dels om vad de menar att den sociala barnavården hade behövt göra när de var placerade och dels om förslag till social- tjänstens arbete idag. Många har berättat om sina erfarenheter för utredningen för att försöka bidra till att förhindra att det händer igen.</P>
<P class="p196 ft29">Oanmälda tillsynsbesök</P>
<P class="p106 ft8">Intervjupersonerna har fört fram vikten av oanmälda tillsynsbesök. Många har berättat om att fosterhemmet arrangerades inför besöket. Hemmet skurades och barnen kläddes i de finaste kläderna.</P>
<P class="p579 ft11">”Det måste också vara oannonserade besök så att familjen inte hinner sätta upp en snygg fasad.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 174, kvinna född på 1970- talet.</SPAN></P>
<P class="p607 ft11">”Socialen skulle ha gjort oanmälda besök mycket oftare.” Anna under- stryker vikten av att tala med barnet enskilt. ”Socialen måste förklara för barnet att man kan komma ifrån och att vi tror på dig. Berätta att man ska skydda barnen till vilket pris som helst.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 243, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p887 ft14">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">God relation mellan tillsynspersonalen och barnet</P>
<P class="p65 ft7">För att barn ska våga berätta om sina upplevelser av vanvård krävs en god relation till den hon eller han ska berätta för. Många inter- vjupersoner har fört fram att tillsynspersonalen hade behövt komma ofta, flera gånger per år och ägnat tid åt att prata med dem och skapa en relation. För att barnet ska våga berätta måste till- synspersonen ställa direkta frågor, hävdar flera intervjupersoner. Många har istället vittnat om att tillsynspersonalen kom för att prata med fosterföräldrarna, inte för att tala med dem.</P>
<P class="p888 ft11">”Tillsynen har inte brytt sig om mig. Jag kunde lika gärna ha varit en tapet på väggen.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 243, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1960-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p148 ft29">Samtala på ostörd plats</P>
<P class="p121 ft7">Många av intervjupersonerna har fört fram vikten av att få tala med tillsynspersonalen på en ostörd plats. De menar att de hade känt sig fri- are att tala om inte fosterföräldrar eller institutionspersonal lyssnade till samtalet. Gunilla berättar om hur hon anser att socialtjänsten borde göra.</P>
<P class="p591 ft11">”Barnet borde stå i fokus och fosterföräldrarna bör inte få sitta med när man frågar barnet om hur det trivs.” Vidare anser Gunilla att socialtjänsten borde ha studerat samspelet i familjen och inte gjort besöken på dagtid när barnen var i skolan och fosterpappan på sitt arbete. Det var ju han som var det stora problemet och honom träffade socialtjänsten aldrig. <SPAN class="ft131">Ur referat person 284, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p125 ft29">Tilltro till barnet</P>
<P class="p83 ft7">Det finns intervjupersoner som har beskrivit att de berättat för till- synspersonal om att de farit illa utan att bli tagna på allvar. Tillsyns- personalen har inte trott att barnet talat sanning och inte heller ställt följdfrågor till vare sig barnet, fosterföräldrar eller till någon i dess omgivning.</P>
<P class="p572 ft11">Gunnar säger att de som skulle bevaka hans intressen inte gjorde det. Grannarna runt fosterhemmet och hans morfar anmälde flera gånger till barnavårdsnämnden att Gunnar for illa men det hände ingenting.</P>
<P class="p104 ft14">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p587 ft11">Han anser att det är vikigt att man pratar med barnen och lyssnar och tror på dem. <SPAN class="ft131">Ur referat person 433, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1940-talet</SPAN><SPAN class="ft167">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p140 ft29">Vad händer om jag berättar?</P>
<P class="p90 ft7">Många har vittnat om att de aldrig skulle ha vågat berätta om för- summelse och övergrepp eftersom de inte visste vad som skulle hända. De var rädda för att hamna på en ännu sämre plats eller bli straffade av fosterföräldrarna för att de berättade om vanvården de utsattes för. Intervjupersonerna har fört fram starka krav på att till- synspersonalen måste lyssna på barnen och ta dem på allvar. De måste få vetskap om att myndigheterna kommer att agera om de får information om missförhållanden.</P>
<P class="p889 ft11">”Börjar ett barn berätta om missförhållande är det viktigt att barnet får en försäkran dels att det ska få komma därifrån, dels att detta inte kommer fram till fosterföräldrarna.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 307, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Stöd av oberoende person/mentor</P>
<P class="p90 ft7">Det har kommit förslag till utredningen om att barn ska få sin egen mentor/kontaktperson; en oberoende person som bara skulle fin- nas till för barnet. Någon som barnet skulle kunna kontakta, ringa och som enbart skulle intressera sig för barnet och dess utveckling.</P>
<P class="p595 ft11">Katarina föreslår att placerade barn skulle få ha en utomstående men- tor som inte är direkt knuten till socialtjänsten, för att undvika att socialtjänsten och fosterföräldrarna allierar sig med varandra. Det ska vara neutrala möten där fosterföräldrarna inte närvarar. Vidare menar hon att socialtjänsten inte ska slarva med överlämningar och göra regelbundna utvärderingar. <SPAN class="ft131">Ur referat person 357, kvinna född på 1960- talet, judisk.</SPAN></P>
<P class="p890 ft29">Tydligare information</P>
<P class="p90 ft8">En genomgående kritik har varit bristande information till barnet från den sociala barnavårdens sida om anledningen till omhänder- tagandet, vart barnet ska föras och för hur lång tid. Många har</P>
<P class="p891 ft14">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">berättat att ingen informerade dem om varför de fick flytta vidare från ett fosterhem till ett annat.</P>
<P class="p102 ft7">Dessutom har många berättat att de skilts från föräldrarna i hemmet eller från syskon på barnhem utan att de fick veta vad som skulle hända. Ovissheten har följt många och plågat dem under barn- domen och senare i livet.</P>
<P class="p591 ft11">”Karin framhåller hur viktigt det är att bygga upp ett förtroende med de barn som placeras för att man ska kunna följa dem, få veta vad som händer med dem. Hon poängterar också hur viktigt det är att barnen förbereds på vad som ska hända med dem, att de får veta alla steg, att man inte bara flyttar barn utan förvarning.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 307, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1970-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p125 ft29">Hjälp med att upprätthålla kontakt med biologisk familj</P>
<P class="p83 ft7">Många har skiljts från sina föräldrar och syskon. Stora syskon- skaror har flyttats till olika landsändar utan att det funnits någon ambition att de skulle kunna upprätthålla någon kontakt. Många barn har också tvingats bryta med sin biologiska familj, släkt och vänner då de placerats. Den sociala barnavården har inte gjort något för att kontakten skulle kunna upprätthållas.</P>
<P class="p93 ft7">Flera intervjupersoner har berättat att deras fosterföräldrar aktivt hindrat dem från kontakt med sin biologiska släkt genom bland annat telefon- och brevcensur. I vissa fall har även den sociala barna- vården/socialtjänsten förhindrat kontakt mellan placerade barn och deras föräldrar och syskon.</P>
<P class="p572 ft11">Vera berättar att hon först vid 70 års ålder förstod att hennes far hade velat ha hem henne igen. Detta läste hon sig till i de journaler som hon fått hem från ett arkiv. Hon blev placerad på ett barnhem för att fadern var arbetslös. Modern hade sedan tidigare lämnat hemmet. Där- efter hörde Vera inget från sin far. Hon trodde att han övergivit henne och träffade honom aldrig mer. I journalerna har hon kunnat läsa att han skrivit flera brev till den sociala barnavården och önskat hem sin dotter. Han beskriver hur hans förutsättningar för att ta hem dottern har blivit bättre, att han träffat en kvinna och skaffat sig ett arbete. Vera fick aldrig veta detta som barn. <SPAN class="ft131">Ur referat person 494, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1930-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p875 ft14">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft29">Håll ihop syskongrupper</P>
<P class="p106 ft7">Intervjupersonerna har erfarenheter av att separeras från sina syskon. De kom till olika fosterhem och ingen hjälpte dem att upprätthålla kon- takten med varandra. Flera tar upp detta som något av det värsta, att inte få vara tillsammans med den enda tryggheten. Även om de inte kunde komma till samma fosterhem hade de kanske kunnat placeras i samma stad så att en kontakt hade kunnat upprätthållas.</P>
<P class="p595 ft11">”Man ska inte skilja syskonen åt. De behöver inte vara tillsammans med föräldrarna, men man måste försöka förstå var barnen har sin anknytning. Den var till mina syskon. Jag borde ha fått vara ihop med någon av dem.” <SPAN class="ft131">Ur referat person 459, kvinna född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p580 ft29">Våga ifrågasätta en snygg fasad</P>
<P class="p90 ft7">Inte sällan har intervjupersoner berättat om fosterföräldrar med gedigen utbildning och som varit väl ansedda i samhället, samtidigt som de utsatt fosterbarnet för försummelse och övergrepp. Social- tjänsten måste därför våga leta efter vanvård i de till synes ”väl- fungerande” hemmen.</P>
<P class="p16 ft8">En man inledde sin intervju med att säga att han inte kan förstå att en stat eller en kommun faktiskt inte kontrollerar vilka människor som de placerar barn hos.</P>
<P class="p579 ft11">Den person som placerade honom lovade att komma tillbaka efter fjorton dagar. Han såg inte någon från den sociala barnavården på många år. Fosterfadern var väl ansedd samtidigt som han utsatte pojken för brutala sadistiska övergrepp. <SPAN class="ft131">Ur referat person 375, man född på 1960 talet.</SPAN></P>
<P class="p884 ft29">Stödjande team</P>
<P class="p61 ft7">En kvinna har skrivit en egen text, som skickats till utredningen, om hur socialtjänsten skulle kunna arbeta med fosterhemsplacerade barn. Hon menar att ett placerat barn befinner sig i en akut kris och kan behöva ett helt team omkring sig. Detta är en del av hennes text.</P>
<P class="p400 ft11">Konsekvenserna av en familjehemsplacering, oavsett om det är en kortsiktig eller långsiktig placering, måste göras så lindriga som möj- ligt. Oftast har de placerade barnen ett litet eller ett obefintligt socialt</P>
<P class="p892 ft14">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft156">skyddsnät. Det är därför viktigt att samhället erkänner och bekräftar att barnen befinner sig i en akut kris och agerar utefter detta. Det torde därför, enligt min erfarenhet, vara bra att utveckla någon form av team kring barnen som kan agera i stället för det övriga avsaknade sociala skyddsnätet av t.ex. syskon, föräldrar och vänner. Ett team av professionella personer som kan göra en adekvat objektiv bedömning av den uppkomna situationen, vilka skall finnas till hands för både fosterbarnet och fosterfamiljen under hela placeringen. Genom skärpt kontroll, ökat stöd till familjehemmen, handledning till socialsekre- terarna, men även ett erkännande från samhället till de familjehem där det fungerar bra, att de gör en fantastisk insats, samt att dra erfaren- heter av den unika kompetens och egenskap som dessa föräldrar besitter, då kan fosterbarnens rättigheter kanske lättare säkerställas.</P>
<P class="p893 ft131">Ur referat person 434, kvinna född på <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p148 ft29">Stöd till biologiska föräldrar</P>
<P class="p65 ft8">Många menar också att större insatser hade kunnat göras hemma, innan de placerades. Om deras föräldrar hade fått ett bättre stöd och hjälp hade de kanske sluppit att bli placerade.</P>
<P class="p68 ft29">Gedigen utredning av fosterfamiljer/familjehem</P>
<P class="p65 ft7">Det finns krav från majoriteten av intervjupersonerna att foster- familjerna måste utredas på ett bättre sätt. Det måste ställas höga krav på dessa familjer. Många kan inte förstå hur de kunde bli pla- cerade i de familjer de kom till. De menar att det knappast kunde ha gjorts någon ordentlig utredning av fosterhemmet. Några menar att det borde ställas samma krav på fosterfamiljer som det ställs när en familj ska adoptera ett barn.</P>
<P class="p514 ft11">”Rickard tror att många familjehem rekryteras av personer på social- tjänsten med en naiv inställning. De tror att det räcker med att män- niskor vill ta emot barn i sina hem för att det ska vara tillräckligt bra.”</P>
<P class="p439 ft131">Ur referat person 519, man född på <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p668 ft7">Det har också förts fram krav på att den sociala barnavården borde söka en egen uppfattning om fosterhemmet.</P>
<P class="p572 ft11">”De måste höra med andra socialkontor som placerat barn tidigare eller har barn på hemmet ifråga.” Man måste vara medveten om, säger Lars, att fosterfamiljerna är duktiga på att dupera och man måste ha</P>
<P class="p156 ft14">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p26 ft36">Intervjupersonernas kommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p587 ft131"><SPAN class="ft11">något slags skydd mot detta. </SPAN>Ur referat person 575, man född på 1970- talet, övriga Europa.</P>
<P class="p800 ft29">Centralt register över fosterhem</P>
<P class="p106 ft7">Utredningen har fått förslag om att det borde inrättas ett nationellt register där anmälningar och ”svartlistning” av fosterhem kan noteras. Det får inte vara möjligt att en familj som utsatt ett barn för vanvård kan ta emot nya barn.</P>
<P class="p78 ft29">Matchning</P>
<P class="p106 ft7">Flera intervjupersoner tycker att socialtjänsten skulle lägga mer tid och energi på att matcha barn med fosterfamilj. Dels handlar det om att barn från städer placerats hos familjer på landsbygden, dels att barn har flyttats från en landsända till en annan där dialekten var så bred att de hade svårt att förstå vad deras fosterföräldrar sa. En annan aspekt är att bli placerad i ett religiöst hem när barnen själva inte var religiösa.</P>
<P class="p196 ft29">Utbildning</P>
<P class="p61 ft7">Flera personer har betonat vikten på utbildning och stöd när det gäller personal och fosterföräldrar.</P>
<P class="p265 ft11">”Personalen hade ingen utbildning”, säger Styrbjörn. ”Dom var arbets- skadade. Utbildning är det enda som hjälper, att vården bedrivs av skickliga, yrkeserfarna människor. ” <SPAN class="ft131">Ur referat person 599, man född på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">1950-talet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> övriga Norden.</SPAN></P>
<P class="p800 ft29">Ta vara på våra erfarenheter</P>
<P class="p106 ft7">Det är flera intervjupersoner som menar att de själva skulle kunna göra nytta när det gäller placerade barn idag. De skulle t.ex. kunna vara med och stötta barn men även socialtjänsten. Detta för att undvika att det som hände dem inte ska drabba andra barn idag.</P>
<P class="p894 ft14">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399327x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p895 ft54"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft168">Källkritiken och minnet – en diskussion</SPAN></P>
<P class="p896 ft7">I detta kapitel fördjupar vi diskussionen om utredningens metoder med särskild koppling till vad människor kan minnas.</P>
<P class="p89 ft7">Kapitlet inleds med en beskrivning av vårt förhållningssätt till de berättelser som vi har lyssnat till, för att sedan diskutera hur ett traditionellt källkritiskt perspektiv går att tillämpa på dessa. Där- efter ser vi på utredningens erfarenheter och metoder i ljuset av den forskningstradition som kommit att kallas oral history, muntlig historia.</P>
<P class="p462 ft7">Kapitlet avslutas med ett källkritiskt resonemang kring en viktig del i vår utredning; tidiga och traumatiska minnen. Vad säger aktu- ell forskning om vad vi minns och vad är det vi glömmer?</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">10.1</SPAN><SPAN class="ft144">Att fråga och lyssna</SPAN></P>
<P class="p90 ft8">Intervjuer med enskilda och studier av arkivmaterial är de metoder för datainsamling som utredningen har använt sig av.</P>
<P class="p13 ft7">Varje persons berättelse om vanvård utgör en del av det resultat som redovisas. Direktiven uttrycker också en förhoppning om att utredningens rapport ska ge upprättelse åt de drabbade och lärdom för framtiden.<A href="#page_327"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A></P>
<P class="p17 ft7">Upprättelseperspektivet har präglat utredningen redan från planer- ingen. Att <SPAN class="ft38">fråga och lyssna </SPAN>har varit förhållningssättet i intervjuerna, inte <SPAN class="ft38">ifrågasätta </SPAN>eller <SPAN class="ft38">förhöra.</SPAN></P>
<P class="p117 ft7">I den första delrapporten 2007 diskuterade vi begreppet narrativ sanning och hävdade att det som berättas vid intervjutillfället ”är den sanning vi ska dokumentera, sammanställa och förmedla till våra uppdragsgivare.”<A href="#page_327"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></P>
<P class="p232 ft33"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft67">Dir. 2006:75.</SPAN></P>
<P class="p281 ft52"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft107">Delrapport 1 från Utredningen om vanvård i den sociala barnavården</SPAN><SPAN class="ft35">, Stockholm 2007, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Narrativet utgörs inte enbart av människors återberättande av en händelse, utan ska också ses som människans försök att kon- struera och rekonstruera sin verklighet.</P>
<P class="p66 ft7">Intervjupersonernas berättelser om sina upplevelser från barn- domen och reflektionerna över hur de har påverkat deras liv, har dokumenterats i referaten utan att ifrågasättas. Eftersom vi samlar in berättelser om händelser i det förflutna, har vi tillämpat arbets- metoder som också används i historisk forskning.</P>
<P class="p228 ft55"><SPAN class="ft55">10.2</SPAN><SPAN class="ft144">Muntlig historia</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">Muntlig historia, på engelska ”oral history”, är ett redskap för att tolka berättelser om det förflutna. Det är också en metod för att skapa nytt källmaterial, inte sällan kring bortglömda eller negli- gerade grupper. Oftast är intervjuer den viktigaste källan för dem som sysslar med muntlig historia.</P>
<P class="p591 ft11">”Den muntliga historien byggs upp kring människor. Den ger själva historien liv och vidgar dess horisonter. Den medger hjältar, inte enbart bland ledarna utan också bland de många i folkets djupa led […] Den bidrar till värdighet och självförtroende bland de mindre pri- vilegierade, i synnerhet de gamla.” <A href="#page_328"><SPAN class="ft89">3</SPAN></A></P>
<P class="p670 ft7">Intervjuerna är betydelsefulla därför att allt som skett i det för- flutna inte går att undersöka med hjälp av skriftligt material i arkiv. Dessutom har vissa händelser och företeelser som skett i det för- flutna, framförallt vissa gruppers perspektiv inte dokumenterats i källorna, alternativt att dokumentationen är knapphändig.<A href="#page_328"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft7">Muntlig historia växte sig stark under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Nya rörelser upp- märksammade arbetarklass, kvinnor och etniska minoriteter. Det blev möjligt att bättre förstå de studerades livssituation och historia.<A href="#page_328"><SPAN class="ft30">5 </SPAN></A>Vår utredning har uppmärksammat många individer vars lidande tidig- are har varit osynligt för omgivningen. Genom att samla berättelser som inte funnits nedtecknade har vanvården i den sociala barna- vården kunnat beskrivas.</P>
<P class="p67 ft7">I de skriftliga källorna saknas som regel barnavårdens försum- melser. Det har blivit tydligt i takt med att vi intervjuat alltfler per-</P>
<P class="p358 ft62"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft66">Thompson, Paul, </SPAN>Det förgångnas röst: den muntliga historieforskningens grunder<SPAN class="ft61">, Gidlund, Stockholm, 1980, s. 32.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft66">Thor, Malin, ”Muntliga källor och källkritik”, i Hanson, Lars & Thor, Malin (red), </SPAN><SPAN class="ft62">Muntlig historia</SPAN>, Studentlitteratur, Lund, 2006, s. 22.</P>
<P class="p359 ft72"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft70">Thor, 2006, s. </SPAN><NOBR>8-9;</NOBR> Thor, Malin, ”Oral history – mer än en metod”. <SPAN class="ft73">Historisk tidskrift</SPAN>, 2001:3, s. <NOBR>326-328.</NOBR></P>
<P class="p68 ft14">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399329x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft36">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft7">soner och tagit del av de journalanteckningar etc. som finns om dem. Endast i några enstaka fall har det funnits journalanteckningar om att barnen vanvårdats eller utsatts för övergrepp. Arkivmaterial och dess innehåll ger en historia återgiven med myndigheternas språk, men genom intervjuer har myndighetsperspektivet komplet- terats med intervjupersonernas berättelser.</P>
<P class="p117 ft7">Vårt material kommer att omfatta mer än 1 000 intervjuer innan utredningen är klar. Vi har främst genomfört en kvantitativ analys av informationen i intervjuerna.</P>
<P class="p15 ft7">Muntlig historia som metod har använts i liknande utredningar som har gjorts runtom i världen; Norge, Irland, Kanada och Australien.</P>
<P class="p202 ft55"><SPAN class="ft55">10.3</SPAN><SPAN class="ft144">Källkritik</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Den klassiska källkritiken granskar källans äkthet, beroende, av påverkan utifrån, tendens och tidsrymden mellan händelsen som källan berättar om och källans tillkomst (minnet). Den bedömer om källan är vad den utger sig för att vara.<A href="#page_329"><SPAN class="ft30">6 </SPAN></A>För vår utredning blir främst frågan om tids- rymden mellan händelsen och det källan (intervjupersonen) berät- tar om särskilt intressant. Senare i detta kapitel finns en mer utför- lig diskussion om <SPAN class="ft38">minnet.</SPAN></P>
<P class="p110 ft7">Klassisk källkritik anger kriterier för att analysera källor. För muntliga källor ska det tydligt framgå vem som intervjuat, var intervjun ägt rum och vem som skrivit ner intervjun. Helst ska intervjun spelas in. Det gör det möjligt att gå tillbaka till ursprungskällan. Tidigare har vi beskrivit hur utredningens intervjuer gått till och hur noga vi varit med att följa dessa punkter när det gäller att dokumentera intervju- erna.</P>
<P class="p897 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft141">Hur kan frågan om pålitlighet besvaras?</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">I den klassiska källkritiken används i regel två metoder för att besvara frågan om pålitlighet. Dels kan intervjupersonernas berät- telser jämföras med skriftliga källor, dels kan flera personers berät- telser jämföras med varandra. <A href="#page_329"><SPAN class="ft30">7</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Intervjupersonernas arkivmaterial kan användas för att precisera tiden då de var placerade. Ibland använder intervjupersonerna själva</P>
<P class="p898 ft33"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft67">Thor, 2006, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft63">Thor, 2006, s. 26.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">journalerna som hjälp och stöd under intervjun i beskrivningen av sin placeringshistoria.</P>
<P class="p84 ft7">I den historiska forskningen saknas det många gånger skriftligt material från den grupp som undersöks. Om det finns material är det mycket möjligt att det har skapats av personer som bidragit till att margi- nalisera eller förtrycka gruppen som står i fokus för undersökningen. Därför ger sådant material en annan bild av det som hände, hävdar historikern Malin Thor.<A href="#page_330"><SPAN class="ft30">8 </SPAN></A>Resonemanget går att överföra till utred- ningen. Det är t.ex. mycket troligt att vanvård aldrig dokumen- terades i den sociala barnavårdens material eftersom mycket få per- soner frågade barnen. Det finns också flera exempel på att tjänste- män och politiker kände till förhållandena utan att de dokumen- terades. De skriftliga källorna är därför inte tillförlitliga när det gäller vanvård.</P>
<P class="p199 ft7">Psykologen <NOBR>Sven-Åke</NOBR> Christianson förespråkar i <SPAN class="ft38">Traumatiska minnen </SPAN>metoder för att ta reda på om människor berättar det som faktiskt skett. Man kan kontrollera källan gentemot dokument, men även med syskon eller föräldrar.<A href="#page_330"><SPAN class="ft30">9 </SPAN></A>Men det är inte helt enkelt. Syskon, föräldrar eller andra närstående minns inte alltid en händ- else på samma sätt.<A href="#page_330"><SPAN class="ft30">10</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Utredningsmaterialet uppvisar skillnader mellan det som inter- vjupersonerna berättar och de rapporter som barnavårdsnämnden skrivit vid hembesök. En intervjuperson kan berätta om en utsatt situation med försummelse och övergrepp, medan det i rapporten står att ”barnet verkar utvecklas väl”.</P>
<P class="p67 ft8">I materialet finns också en annan möjlighet att jämföra med skriftliga dokument. Några ärenden har lett till åtal och dom. Inter- vjuer om vanvård kan då jämföras med domar i samma ärende.</P>
<P class="p899 ft33"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft32">Thor, 2006, s. 27.</SPAN></P>
<P class="p230 ft61"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft66">Christianson, </SPAN><NOBR>Sven-Åke,</NOBR> <SPAN class="ft62">Traumatiska minnen</SPAN>, 3. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2002, s. 110.</P>
<P class="p295 ft35"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft34">Hardt, Jochen & Rutter, Michael, "Validity of adult retrospective reports of adverse child- hood experiences: review of the evidence</SPAN><SPAN class="ft52">”</SPAN>. <SPAN class="ft52">Journal of Child Psychology and Psychiatry </SPAN>45:2, 2004, s. 266; Christianson, 2002, s. 110.</P>
<P class="p306 ft14">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft36">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p900 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft141">Beskrivs det som faktiskt hänt?</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Vår utredning har tagit emot intervjupersonernas berättelser oemotsagda. Vi har inte ”förhört” eller ifrågasatt. Intervjuper- sonernas berättelser återges så exakt som möjligt. Sedan har både intervjupersonen och intervjuarna undertecknat det sammanfatt- ande referatet.</P>
<P class="p89 ft7">Ett sätt att närma sig frågan om intervjupersonerna beskrivit vad som faktiskt hänt är att <SPAN class="ft38">jämföra olika personers berättelser </SPAN>med var- andra. För fosterhemsplaceringar är möjligheten begränsad efter- som vi mer sällan har träffat personer som varit i samma fosterhem. Det finns dock i vårt material berättelser om händelser i <SPAN class="ft38">samma fosterhem </SPAN>eller från <SPAN class="ft38">samma barnhem </SPAN>som på det sättet validerar, det vill säga bekräftar, varandra. Exempelvis har tre män oberoende av var- andra berättat hur de utsatts för sexuella övergrepp av en anställd i ett barnhem. Dessutom finns återkommande berättelser om utsatthet, ensamhet, att aldrig vara något värd etcetera, som går igen i majori- teten av berättelserna.</P>
<P class="p252 ft7">Det som skiljer vår utredning från andra ”oral history” projekt är främst mängden berättelser. Vi redovisar mer än <SPAN class="ft38">fyrahundra intervjuer </SPAN>i denna delrapport. När vi avslutat vårt arbete kommer mer än 1 000 intervjuer ha genomförts och dokumenterats. Detta är för svenska förhållanden ett mycket stort och helt unikt material.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft141">Beroende och oberoende källor</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Enligt den klassiska källkritiken ska en berättande källa vara obero- ende av påverkan utifrån. Värdet av en källa minskar om det inte är första gången som historien berättas.<A href="#page_331"><SPAN class="ft30">11</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">De individer vi träffat och deras livsöden skiljer sig mycket från varandra. En del berättar för första gången om vanvård och över- grepp. Andra har talat om sina erfarenheter tidigare. En del har gått i terapi, bearbetat och sökt förklaringar till det som hänt. Ytter- ligare andra har engagerat sig i föreningar för att driva frågan om ersättning och upprättelse. Olika förutsättningar påverkar graden av berättelsernas oberoende och beroende. Det går inte att undvika i en utredning som i efterhand granskar sociala förhållanden i ett samhälle.</P>
<P class="p901 ft35"><SPAN class="ft39">11 </SPAN>Thor, 2006, s. 29.</P>
<P class="p357 ft14">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Själva intervjun skapas tillsammans av intervjupersonen, den som intervjuar och den som antecknar. Intervjuns struktur och miljö, frågorna, våra personligheter, ålder och kön har också betyd- else för den berättelse som kommer fram. Intervjun i utredningen har därför, som tidigare beskrivits, fått en tydlig struktur för att varje intervjusituation ska vara så lika som möjligt.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft141">Opartiska källor</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">En god källa ska, enligt klassisk källkritik, helst vara helt opartisk. Men det är sällan sådana källor finns. Den som har intresse i en sak och är part i målet, kan misstänkas för att vara otillförlitlig, ten- densiös. Man kan överdriva eller underdriva, eller utesluta fakta eller använda ett vilseledande språk.<A href="#page_332"><SPAN class="ft30">12</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft7">Vi kartlägger vanvård. Intervjupersonernas berättelser står oemot- sagda. Utredningsdirektiven ger oss, till skillnad från de norska gransk- ningarna, inte möjlighet att kalla in förövare eller vittnen, även om sådana finns. Ingen uppsökande verksamhet får bedrivas. Utred- ningen har inga befogenheter att kalla folk till intervju och förövare får inte pekas ut i det enskilda fallet.</P>
<P class="p93 ft7">I en del fall har berättelserna styrkts av andra personer från insti- tutioner, fosterhem, social barnavård och närsamhället. Vi har också tagit emot berättelser från en handfull personer som tidigare arbet- at på olika institutioner. De har bekräftat den bild som intervjuper- sonerna förmedlat.</P>
<P class="p67 ft7">I vårt uppdrag har inga löften om ersättning funnits med. Det är en skillnad gentemot en del av de utredningar som gjorts i t.ex. Norge och Irland. Hade utredningen haft löften om ersättningar kopplat till vad som framkommit under intervjun, hade förmod- ligen tendensen varit mer problematisk.</P>
<P class="p93 ft7">Många intervjupersoner har motiverat sitt deltagande i inter- vjuerna med att det är ett första steg i riktning mot en upprättelse, att få berätta för en statlig utredning som lyssnar och dokument- erar. Upprättelseperspektivet har ofta varit kombinerat med en för- hoppning om att deras berättelse ska medverka till att dagens barn inte ska drabbas av samma sak. Det finns också de som i inter- vjuerna betonat behovet av ekonomisk kompensation till de drabbade.</P>
<P class="p159 ft35"><SPAN class="ft39">12 </SPAN>Thor, 2006, s. 35.</P>
<P class="p73 ft14">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft36">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft55"><SPAN class="ft55">10.4</SPAN><SPAN class="ft144">Närhet, tid och plats - minnet</SPAN></P>
<P class="p61 ft7">Utredningen tar emot berättelser om händelser som skett från <NOBR>1920-talet</NOBR> fram till slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Personerna var barn då de var placerade i den sociala barnavården. Är det rimligt att de kan minnas vad de varit med om efter så lång tid?</P>
<P class="p317 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft141">Minnet sviktar med tiden men vi minns det dramatiska</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Kunskap från de senaste årens forskning har ökat förståelsen för hur minnet kodas, lagras och återskapas. Man skiljer på det semant- iska minnet (det vi vet) och det episodiska minnet (det vi gjort, våra erfarenheter). Generellt kommer det episodiska minnet i fokus när det gäller minnen från barndomen.<A href="#page_333"><SPAN class="ft30">13</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Forskare verkar också ense om att minnen inte är en historia som rullas upp som en film i verklig tid utan en rekonstruktion. Den är påverkad av vad som hänt senare i livet och egna fantasier om vad som skedde. Psykoanalytikern Susanne Kaplan hävdar att minnesforskare är överens om att:</P>
<P class="p902 ft170">”vi inte lagrar objektiva ögonblicksbilder av våra tidigare erfarenheter utan snarare bibehåller betydelsen, stämningen och känslorna som dessa upplevelser ger oss. Samtidigt är de också överens om att även om återgivna minnen kan vara en omstrukturerad psykisk verklighet så återspeglar de en ’kärna’ av yttre verklighet, av de historiska händelser som ägt rum.”<A href="#page_333"><SPAN class="ft169">14</SPAN></A></P>
<P class="p139 ft7">Psykologen Svein Magnusson har skrivit en artikel för den norska nationella granskningen av barnhemmen. Han påpekar att sådant som vi gjort många gånger som barn är lättare att minnas än enstaka vardagshändelser. Minnet lagras efter människans eget för- hållningssätt till händelsen. Mycket av det vi tror är glömt är sådant som vi inte lade märke till, sådant som vi aldrig kodat in.<A href="#page_333"><SPAN class="ft30">15</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Minnet sviktar med tiden, några händelser försvinner snabbt ur minnet medan andra bleknar långsamt. Detta är det typiska för var-</P>
<P class="p903 ft61"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft68">Maughan, Barbara & Rutter, Michael, “Retrospective reporting of childhood adversity: Issues in assessing </SPAN><NOBR>long-term</NOBR> recall<SPAN class="ft62">”</SPAN>. <SPAN class="ft62">Journal of Personality Disorders</SPAN>. 11(1), 1997, s. 22.</P>
<P class="p233 ft62"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft68">Kaplan, Suzanne, </SPAN>Barn under Förintelsen - då och nu: affekter och minnesbilder efter extrem traumatisering<SPAN class="ft61">, Natur och kultur, Stockholm, 2003.</SPAN></P>
<P class="p904 ft35"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft63">Magnussen Svein, </SPAN><SPAN class="ft52">Selvbiografisk langtidshukommelse</SPAN>, bilaga 2 i Norges offentlige utred- ninger (NOU) 2004:23, <SPAN class="ft52">Barnehjem og specialskoler under lupen – Nasjonal kartlegging av omsorgssvikt og overgrep i barnevernsinstitusjoner </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">1945-1980</SPAN>,</NOBR> Oslo 2004, s. 174.</P>
<P class="p392 ft14">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">dagliga händelser medan vi bättre minns händelser som var ovänt- ade, spännande eller dramatiska.<A href="#page_334"><SPAN class="ft30">16</SPAN></A></P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft141">Barndomsminnen</SPAN></P>
<P class="p248 ft8">Är det då möjligt att komma ihåg sin barndom efter lång tid? Maughan och Rutter visar att man generellt kan säga att män-</P>
<P class="p230 ft7">niskans berättelser om sin barndom är rätt stabil. De refererar till en studie där samma personer intervjuades vid 30, 47 och 70 års ålder om sina liv och det var inte några större förändringar i deras berättelser. Samtidigt påvisar de att minnen med tiden suddas ut till viss del.<A href="#page_334"><SPAN class="ft30">17</SPAN></A></P>
<P class="p180 ft7">Det finns en allmänt skeptisk hållning till vad vuxna egentligen kan minnas av sin barndom. Men Christianson skriver att modern forskning visar att misstroendet mot barndomsminnen är betydligt överdrivet. I sin bok <SPAN class="ft38">Traumatiska minnen </SPAN>har han gått igenom forskning och delat med sig av sina egna erfarenheter och slut- satser. Tidiga barndomsminnen är oftast tillförlitliga även om glömska, snedvridning och förvrängning förstås kan ha inträffat. Minnet är ganska korrekt och då speciellt när händelserna är unika, oväntade eller har fått personliga konsekvenser för en person. Där- emot kan negativa minnen vara svåra att få fram, men det kan avhjälpas med stöd av ledtrådar.<A href="#page_334"><SPAN class="ft30">18</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">Personer har kommit till utredningen och berättat att de har besökt ett gammalt barnhem eller träffat en person från förfluten tid. Det har fått dem att minnas mer av sin barndom.</P>
<P class="p85 ft7">Arkivmaterialet från den sociala barnavården har också väckt minnen till liv. Fosterföräldrarnas namn kommer fram och platser som de bott på blir mer tydliga när intervjupersonerna har tagit del av materialet.</P>
<P class="p85 ft7">Personer har ringt eller skrivit till oss efter intervjun och berättat att de börjat minnas fler händelser och detaljer. Under själva intervjun har det också hänt att de kommit på sådant som de trodde var glömt. Intervjun har aktiverat minnet.</P>
<P class="p905 ft33"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft67">Magnussen, 2004, s. </SPAN><NOBR>173-75.</NOBR></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft67">Maughan & Rutter, 1997, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft63">Christianson, 2002, s 108.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft36">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft141">Barndomsglömska</SPAN></P>
<P class="p152 ft7">Det är sällan som intervjupersonerna berättar om erfarenheter som inträffat före tre - fyra års ålder. Någon enstaka person har tagit upp erfarenheter från ett till två års ålder.</P>
<P class="p16 ft7">Forskarna är ganska eniga om att människan i regel inte kan minnas sina första två till tre år. De första minnesbilderna har vi i allmänhet från cirka tre och ett halvt års ålder, men det är först från cirka fem års ålder som vi har mer kontinuerliga minnen.<A href="#page_335"><SPAN class="ft30">19 </SPAN></A>Christianson menar dock att människor som berättar om minnen före två års ålder inte behöver avfärdas. Händelserna kan ha skett senare i livet. Med andra ord; det som intervjupersonerna säger är minnen från ett till två års ålder kan ha hänt, men att det skett då de var lite äldre.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.4</SPAN><SPAN class="ft141">Traumatiska minnen</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Många av intervjupersonerna berättar om upplevelser av traumatisk karaktär.</P>
<P class="p906 ft7">Psykologen R.J. McNally gör i sin bok ”Remembering Trauma”<A href="#page_335"><SPAN class="ft30">20 </SPAN></A>en genomgång av stora delar av den forskning som finns runt frågor om minnen och trauman. Bland många andra resultat redovisas forskning som visar att det är ovanligt att man över tid minns traumatiska händelser som inträffat före fyra års ålder. Om barnet har kunnat verbalisera händelserna vid den tidpunkt de inträffat tycks dock minnen från tidigare ålder kunna återges. En hög grad av stress i samband med en händelse tycks också öka det antal detaljer barnet efter fem år har av minnet. Trots att forskning således visar att händelser upplevda i <NOBR>två-tre</NOBR> års ålder i regel inte kan återges fem år senare tycks dock vissa händelser överleva den tidiga barndomens glömska.<A href="#page_335"><SPAN class="ft30">21</SPAN></A></P>
<P class="p252 ft7">McNally skriver också att en person som har varit utsatt för ett trauma och som har hög grad av verbal förmåga kan ha det lättare för att återge en komplett narrativ berättelse samt ha större kogni- tiva resurser för att komma över effekterna av ett trauma.<A href="#page_335"><SPAN class="ft30">22</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">En annan aspekt av traumatiska minnen är hur ofta händelserna inträffade. ”Minnen från emotionellt traumatiska händelser, liksom</P>
<P class="p907 ft33"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft67">Christianson, 2002 s. </SPAN><NOBR>102-103,</NOBR> <NOBR>107-108;</NOBR> Maughan & Rutter, 1997, s. 31.</P>
<P class="p233 ft61"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft68">McNally, Richard J., </SPAN><SPAN class="ft62">Remembering trauma</SPAN>, Belknap Press of Harvard University Press, Cambridge, MA, 2003.</P>
<P class="p204 ft33"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft67">McNally,2003, s. 61.</SPAN></P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft63">McNally, 2003, s. 135.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">extrema upprepade traumata, är ofta mer korrekta än minnen från enstaka traumatiska händelser.”<A href="#page_336"><SPAN class="ft30">23</SPAN></A></P>
<P class="p84 ft7">Magnussen anser att utifrån dagens forskningsresultat är det typiskt att man minns traumatiska minnen från barndomen länge och möjlig- heterna att minnas ökar med traumats allvarlighetsgrad.<A href="#page_336"><SPAN class="ft30">24 </SPAN></A>Han refererar till en undersökning där tidigare koncentrationslägerfångar fick beskriva sin vardag. Deras beskrivningar jämfördes sedan med material från ett arkiv. Resultaten visade att intervjupersonerna hade mycket gott minne av detaljer kring vardagen cirka 50 år efter händelsen. Det visade sig också att de mer extrema händelserna fanns tydligare kvar i minnet än vardagliga händelser.<A href="#page_336"><SPAN class="ft30">25</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft7">Magnussen skriver att alla minnen, vardagliga som traumatiska, påverkas av yttre omständigheter, våra egna förväntningar och värder- ingar. Han menar att det är ett fundamentalt problem att man faktiskt inte kan veta exakt vad som har hänt. Minnen är inte kopior av det som hänt, utan är ofta förändrade och i många fall sammanblandade med varandra. <A href="#page_336"><SPAN class="ft30">26</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft7">Flera intervjupersoner har svårt att ange <SPAN class="ft38">när </SPAN>olika händelser har inträffat. Innebär det att deras berättelser blir mindre trovärdiga för det? Hardt och Rutter menar att människor oftast minns en händ- else, men har svårare att sätta in den i rätt tidsram. Det betyder inte att berättelsen är mindre trovärdig, utan att det är svårare för män- niskor att minnas i vilken ordning händelserna skett.<A href="#page_336"><SPAN class="ft30">27</SPAN></A></P>
<P class="p908 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.5</SPAN><SPAN class="ft141">Underrapportering av misshandel och sexuella övergrepp</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><NOBR>Carl-Göran</NOBR> Svedin och Christina Back har undersökt barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. De visar hur barn tenderar att tränga bort minnen av dessa händelser.</P>
<P class="p572 ft11">”Det första som blir påtagligt är att inget barn har själv spontant berättat för någon. Under alla år av övergrepp har barnen hållit tyst och därefter under många år efteråt. […] Det andra som blir tydligt i undersökningen är att barn inte vill minnas eller ibland till och med trängt bort sina tidigare upplevelser. Först vid frågor och senare vid</P>
<P class="p304 ft33"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft67">Kaplan, 2003, s. 256.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft67">Magnussen, 2004, s. 177.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft68">Magnussen, 2004, s. 176.</SPAN></P>
<P class="p183 ft61"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft68">Magnussen, 2004, s. 178.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft63">Hardt & Rutter 2004, s. 260.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399337x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p26 ft36">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p587 ft11">visning av bilder och videofilmer kan de tillstå att det har hänt. Detta väcker då oftast starka känslor av olust.”<A href="#page_337"><SPAN class="ft89">28</SPAN></A></P>
<P class="p133 ft7">Hardt och Rutter har gjort en genomgång av studier om män- niskors återberättande av minnen från att de blivit sexuellt utnytt- jade, fysiskt misshandlade samt fysiskt och psykiskt negligerade. Studierna i deras material gjordes mellan 1980 och 2001.</P>
<P class="p16 ft7">En studie handlar om 129 kvinnor vilka som barn blev utsatta för sexuella övergrepp och efter övergreppen fått behandling på ett sjukhus. Kvinnorna intervjuades efter cirka 17 år. De fick informa- tion om att det var en uppföljning av den medicinska vård de fått på sjuk- huset. De kände inte till att det var en jämförande studie. Det visade sig att enbart 62 procent rapporterade om de sexuella övergreppen, 38 pro- cent gjorde det inte.</P>
<P class="p14 ft7">I en annan studie som refereras av Hardt och Rutter redovisas att män som blivit utsatta för sexuella övergrepp rapporterar om detta i än mindre utsträckning.</P>
<P class="p17 ft7">Hardt och Rutter redovisar också studier där vuxna intervjuats cirka 20 år efter det att de blivit misshandlade som barn. Misshandeln fanns dokumenterad. När de 20 år senare intervjuades var det enbart 60 procent av informanterna som berättade om misshandeln från barn- domen.<A href="#page_337"><SPAN class="ft30">29</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Hart och Rutter menar att tillgänglig bevisning om övergrepp och försummelse indikerar att när människor berättar om att detta ägt rum, är det förmodligen korrekt. De understryker samtidigt att internationella undersökningar visar att människor som i sin barn- dom varit utsatta för misshandel, övergrepp och försummelse undervärderar detta som vuxna. Så många som en tredjedel berättar inte om detta när de får frågor om just misshandel, övergrepp och vanvård.<A href="#page_337"><SPAN class="ft30">30</SPAN></A></P>
<P class="p909 ft62"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft68">Svedin, Carl Göran & Back, Christina, </SPAN>Varför berättar de inte?: om att utnyttjas i barn- pornografi<SPAN class="ft61">, 1. uppl., Rädda barnen, Stockholm, 2003.</SPAN></P>
<P class="p241 ft33"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft67">Hardt & Rutter, 2004 s. </SPAN><NOBR>262-64.</NOBR></P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft63">Hardt & Rutter, 2004, s. 270.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Källkritien och minnet - en diskussion</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.6</SPAN><SPAN class="ft141">Sammanfattning – forskningen om minnet</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Sammanfattningsvis visar den presenterade forskningen om minnet att vi har våra första minnen från cirka tre och ett halvt års ålder.</P>
<P class="p66 ft7">Det är troligt att människor glömmer neutrala händelser, som av olika anledningar inte kodats in från början eller förlorats längs vägen, för att de inte varit tillräckligt intressanta eller viktiga.</P>
<P class="p103 ft7">Det är lättare att minnas upprepade händelser och traumatiska upplevelser.</P>
<P class="p66 ft8">Studier visar att människor som varit utsatta för misshandel och övergrepp som barn (övergreppen finns dokumenterade) <SPAN class="ft37">underrap- porterar </SPAN>när de som vuxna ska berätta om sin barndom.</P>
<P class="p910 ft14">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<P class="p4 ft6">11 Diskussion och förslag</P>
<P class="p911 ft7">Utredningens intervjuer har blottlagt övergrepp och försummelser med ett allvar och en omfattning som tidigare inte har skett i Sverige. Många av dem som utsatts för övergrepp och försum- melser har fått försöka klara sig, trots svåra trauman från barn- domen.</P>
<P class="p62 ft7">Det är ett svårt och viktigt uppdrag att ta emot och förmedla dessa berättelser om vanvård i den sociala barnavården. Arbetet liknar inget annat jag gjort.</P>
<P class="p15 ft7">I det här kapitlet kommenteras först utredningens resultat. Sedan konstateras att ett tungt ansvar vilar på samhället, i meningen stat och kommun.</P>
<P class="p15 ft7">Ansvaret innebär för det första, att se till att det inter- vjupersonerna berättar om inte upprepas i nutid och för det andra att se till att de drabbade gottgörs.</P>
<P class="p117 ft8">Kapitlet avslutas med diskussion och förslag om hur den sociala barnavården i framtiden ska kunna förbättra säkerheten för de omhändertagna barnen.</P>
<P class="p372 ft55"><SPAN class="ft55">11.1</SPAN><SPAN class="ft144">Utredningens resultat</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Utredningen om vanvård i den sociala barnavården kommer när den är färdig att ha intervjuat cirka 1 000 personer. Den här delrap- porten redovisar resultaten från 404 intervjuer.</P>
<P class="p117 ft7">Det är minst 250 000 personer som har varit placerade av den sociala barnavården under de åtta decennier utredningen omfattar. De som har bjudits in till intervju är personer som anser att de varit utsatta för övergrepp och/eller försummelse, dvs. vanvård, under sin placering i den sociala barnavården. De intervjuade är alltså inte representativa för alla samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p450 ft14">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Deras berättelser visar dock vad som kan hända när den sociala barnavårdens fosterföräldrar och anställda i institutioner vanvårdar och förgriper sig på barn, när andra instanser inom den sociala barnavården inte utför sin uppgift på det sätt den ska, eller hur illa det kan gå när det blir fel. I den meningen kan utredningen betrak- tas som en ”haverikommission”.</P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft141">Försummelse och övergrepp</SPAN></P>
<P class="p912 ft7">I kapitel 7 redovisas den vanvård som intervjupersonerna beskrivit. Jag kan konstatera att 225 kvinnor och 179 män berättat om en vardag i den sociala barnavården, som präglades av nöd, utsatthet och grymhet. För första gången i vårt land är dessa erfarenheter nu</P>
<P class="p155 ft7">sammanställda.</P>
<P class="p102 ft7">De 404 personerna har varit placerade av sammanlagt 130 kom- muner. Det är flera kommuner som varit berörda som vistelsekom- muner eftersom många intervjupersoner varit placerade långt hemifrån och därtill i flera fosterhem och institutioner under sina uppväxtår. Utredningen berör således en mycket stor del av landets kommuner.</P>
<P class="p82 ft29">Alla berättar om försummelse och övergrepp</P>
<P class="p65 ft7">Av resultatkapitlet framgår att av de 404 intervjupersonerna har 343 personer (85 procent) berättat om övergrepp och försummelse i fosterhem. 249 personer (62 procent) har berättat om övergrepp och försummelse i institution. Många personer har berättat om vanvård i både fosterhem och institutioner.</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft38">Omplaceringarna </SPAN>och bristen på information till barnen i sam- band med dessa, har varit så vanligt förekommande att de kan karaktäriseras som en särskild form av vanvård. Flera uppbrott under tiden i den sociala barnavården har de flesta råkat ut för. Knappt 44 procent av männen och drygt 39 procent av kvinnorna uppgav att de hade haft 5 eller flera placeringar. Drygt 8 procent av intervjupersonerna hade haft 10 eller flera placeringar. Det genom- snittliga värdet (räknat som medianen) är fyra placeringar.</P>
<P class="p67 ft7">Alla övergripande kategorier av vanvård utom fysiskt våld med tillhygge (49 procent) och hot och hotfulla situationer (41 pro- cent) har rapporterats av mer än hälften av intervjupersonerna. 353 personer (87 procent) har rapporterat om försummelse. När det</P>
<P class="p611 ft14">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">gäller övergrepp är den vanligaste övergripande kategorin integri- tetskränkning (346 personer, 86 procent).</P>
<P class="p89 ft7"><SPAN class="ft38">Sexuella övergrepp </SPAN>är det enda området som visar stora skillnader mellan könen. 61 procent av kvinnorna i jämförelse med 42 procent av männen har berättat att de har varit utsatta för sexuella över- grepp.</P>
<P class="p327 ft7"><SPAN class="ft38">Sammanfattningsvis </SPAN>har intervjupersonerna berättat att de utsatts för många omplaceringar, fysiskt våld med olika tillhyggen, övrigt fysiskt våld, skadligt tvång, regler och straff, hot och hotfulla situationer, integritetskränkningar, utnyttjats i arbete samt utsatts för sexuella övergrepp och försummelse.</P>
<P class="p16 ft8">I kapitel 7 har utredningen detaljerat redovisat resultat från inter- vjuerna.</P>
<P class="p140 ft29">Det har krävts mod och känslomässiga uppoffringar</P>
<P class="p197 ft7">Utredningens viktigaste uppgift är att intervjua alla som vill berätta om försummelse och övergrepp som de utsatts för under pla- ceringar i den sociala barnavården.</P>
<P class="p15 ft7">Det har krävts mod och i många fall känslomässiga uppoffringar av intervjupersonerna för att berätta om det som nu föreligger som utredningens resultat. Flera personer har tidigare inte ens berättat för sina närmaste.</P>
<P class="p15 ft7">Många intervjupersoner har uttryckt tillfredsställelse med att en statlig utredning lyssnar och dokumenterar deras berättelse. Flera hoppas att deras beskrivning ska bidra till att dagens barn inte ska drabbas av samma övergrepp och att det för dem personligen ska bli en senkommen upprättelse för vad de fick utstå i barndomen.</P>
<P class="p14 ft8">De flesta önskar att stat och kommun inleder en gott- görelseprocess av det slag som liknande utredningar i andra länder lett fram till.</P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft9">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft141">Liknande resultat i andra länder</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">De resultat som nu presenteras i den svenska granskningen av den sociala barnavården har motsvarigheter i andra länder. Berättelserna från Australien, Irland, Kanada och Norge skulle kunna vara hämtade från vår utredning.</P>
<P class="p913 ft14">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Sammantaget finns det flera likheter när man jämför vår utredning med internationella motsvarigheter:</P>
<P class="p914 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">De placerade barnen har i de flesta fall varit avskurna från andra vuxna än de som vårdat dem.</SPAN></P>
<P class="p192 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">Barnen har varit maktlösa gentemot fosterföräldrar och insti- tutionspersonal inom den sociala barnavården, liksom i förhåll- ande till tjänstemän och politiker i densamma. Maktlösheten har inneburit att barnen sällan talats med eller blivit trodda när de berättat om missförhållanden.</SPAN></P>
<P class="p915 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Maktlösheten gäller också när de biologiska föräldrarna, som antingen med tvång eller ”frivilligt” fått sina barn omhänder- tagna, berättat om missförhållanden under barnens placeringar.</SPAN></P>
<P class="p192 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">I flera länder har det funnits ett bristande intresse från omvärl- den, grannar, skola, hälso- och sjukvård, rättsvårdande myn- digheter etc. att ingripa till skydd för de samhällsvårdade barnen.</SPAN></P>
<P class="p916 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">De som har haft det direkta ansvaret för placering och uppfölj- ning (den sociala barnavården) har inte gjort sin del av arbetet.</SPAN></P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Säkerheten för de samhällsvårdade barnen har varit underordnad andra prioriteringar hos stat och kommun.</SPAN></P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Det har sällan inneburit konsekvenser för förövarna att förgripa sig på samhällsvårdade barn. (Få förövare är lagförda)</SPAN></P>
<P class="p192 ft8"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft65">Det är medias avslöjanden – inte tillsynsmyndigheters – som gjort det politiskt nödvändigt att granska berättelser om en för- lorad barndom.</SPAN></P>
<P class="p917 ft9"><SPAN class="ft9">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft141">Den sociala barnavården har inte följt lagar och rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p754 ft29">Högre medvetenhet förr om risker i samhällsvården</P>
<P class="p83 ft7">Det fanns tidigt under <NOBR>1900-talet</NOBR> en medvetenhet om riskerna med placeringar av barn, särskilt i fosterhem. Därför har bl.a. täta besök från inspektörerna rekommenderats.</P>
<P class="p66 ft7">Någonstans på vägen tycks medvetenheten om riskerna i sam- hällsvården bytts mot en mer godtrogen inställning till kontroll och uppföljning av placeringarna. Den senare hållningen verkar,</P>
<P class="p82 ft14">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">enligt tillsynsrapporter och utredningar, fortfarande prägla delar av den sociala barnavården. Barnskyddsutredningen<A href="#page_343"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>har därför ansett det nödvändigt att rekommendera lagstiftning på området för att kommunerna på ett bättre sätt ska garantera säkerheten för de av samhället vårdade barnen.</P>
<P class="p117 ft8">På <NOBR>1930-talet</NOBR> stod det att läsa i handböckerna att inspektören skulle göra återkommande besök och tala enskilt med barnen som var placerade i fosterhem:</P>
<P class="p579 ft11">I ombudets [inspektörens, vår anmärkning] intresse bör ligga att kom- ma till tals på tu man hand med barnet självt, då det hunnit en ålder, som möjliggör detta. Samtalet bör då anordnas helt naturligt genom att t.ex. följa barnet ut i det fria till en lekplats o. dyl. Äger man barnets förtroende, yppar sig lätt ett tillfälle att få det att tala ut, berätta hur det trivs, hur det anser sig behandlat o.s.v. Under sådana samtal är emellertid av vikt att icke ställa till detsamma rent suggestiva frågor, vilka liksom lägga svaren i barnets mun, t.ex. ’Här har du det ju riktigt trevligt eller hur?’<A href="#page_343"><SPAN class="ft89">2</SPAN></A></P>
<P class="p918 ft8">Motsvarande råd fanns om hur inspektören skulle tala med barn som var placerade i institutioner.</P>
<P class="p17 ft7">På senare år, sextio år efter handbokens råd, har många inom den sociala barnavården talat om behovet av att utveckla kunskap om samtal med barn, bl.a. vid besök i fosterhem och institutioner. Dessutom fick kommuner utvecklingsmedel från staten till detta ända in på <NOBR>2000-talet.</NOBR> Det ansågs vara något nytt. Vad hände med den äldre kunskapen?</P>
<P class="p108 ft29">Uppföljning och tillsyn har nonchalerats</P>
<P class="p197 ft7">Många intervjupersoner minns inga besök alls från den sociala barnavården och flera har berättat att tjänstemannen inte talade med dem alls när det förekom tillsyn och uppföljning. I de fall barnen kom till tals var det ovanligt att någon litade på deras berättelser. Det gällde också när någon biologisk förälder slog larm om missförhållanden i fosterhem eller institution.</P>
<P class="p110 ft8">Lagar, råd och handböcker har rekommenderat regelbundna åter- kommande uppföljningar liksom enskilda samtal med barnen. I kon- trast mot detta står den kommunala praktiken.</P>
<P class="p898 ft69"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2009:68, </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), <SPAN class="ft33">2009.</SPAN></P>
<P class="p388 ft35"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft63">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, </SPAN><SPAN class="ft52">Tillsyn över fosterbarnsvården</SPAN>, Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Stockholm, 1931, s. 29.</P>
<P class="p364 ft14">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399344x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Kommunerna har genom decennier och in i modern tid kriti- serats för att inte klara elementära lagstiftade krav på säkerhet för de samhällsvårdade barnen. Flera utredningar, senast Barnskydds- utredningen har påpekat detta. Den skriver i sitt betänkande som remissbehandlades under hösten 2009:</P>
<P class="p572 ft11">Problemet att barn och unga inte besöks eller kommer till tals med sina socialsekreterare har återkommande rapporterats. De förklaringar som givits till situationen är personalomsättning, resursbrist och att familjehemsfrågorna inte prioriteras tillräckligt i kommunerna.<A href="#page_344"><SPAN class="ft89">3</SPAN></A></P>
<P class="p670 ft7">Hur illa det kan gå när samhället inte prioriterar säkerhet för sam- hällsvårdade barn har 404 drabbade personer berättat om i den här utredningen.</P>
<P class="p66 ft7">När det gäller den tillsyn, uppföljning och kontroll som skulle ha kunnat minska riskerna för övergrepp och försummelser fram- går det av intervjuer och arkivstudier följande:</P>
<P class="p919 ft7">De flesta minns inget tillsynsbesök under många placeringar. De som minns besök kom oftast inte till tals med inspektören. De som kom till tals blev oftast inte trodda.</P>
<P class="p85 ft7">Lagar och handböcker har sagt en sak. Den sociala praktiken har varit en annan.</P>
<P class="p102 ft7">Utredningen har intervjuat människor som varit födda från <NOBR>1920-talet</NOBR> och fram till och med <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det innebär att några intervjupersoners placeringar också sträckt sig in i <NOBR>1990-talet.</NOBR> Barn- skyddsutredningen<A href="#page_344"><SPAN class="ft30">4 </SPAN></A>har diskuterat dagens brister i den sociala barna- vården och föreslagit skärpningar av lagar och rutiner. Sammantaget leder den tidigare beskrivningen tillsammans med Barnskyddsutredningens arbete fram till att jag tvingas konstatera att; de säkerhetsbrister i den sociala barnavården som bidragit till försummelser och över- grepp historiskt, finns kvar än i dag.</P>
<P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">11.1.4</SPAN><SPAN class="ft141">Ett tungt ansvar</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Samhället, i meningen kommunernas barnavårdsnämnder eller mot- svarande, tog hand om barnen för att de skulle skyddas. Det gjordes med stöd i de lagar som reglerade den sociala barnavården. Intervjupersonerna har för utredningen berättat att de utsattes för övergrepp och försummelser som ofta var långt värre än den van-</P>
<P class="p920 ft69"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft32">SOU 2009:68, </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), <SPAN class="ft33">s. 467. 2009.</SPAN></P>
<P class="p72 ft52"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 2009:68, </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), <SPAN class="ft35">2009.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">vård som hade motiverat själva omhändertagandet. Ibland skedde också detta frivilligt, på den ena eller båda föräldrarnas begäran.</P>
<P class="p15 ft7">Förövarna i de enskilda fallen var ofta personer som fått ett för- troendefullt uppdrag; att ta hand om och skydda andras barn, som fosterförälder eller anställd. Det innebär att <SPAN class="ft38">de här barnen fick utstå övergrepp och försummelse i samhällets regi. </SPAN>Just detta är den stora etiskt/moraliska skillnaden jämfört med brott som begåtts mot barn av enskilda personer. När samhället inte kan garantera säker- heten för de samhällsvårdade barnen, vilka konsekvenser får det?</P>
<P class="p117 ft7">Det är självklart ett misslyckande, främst för den sociala barna- vården, att intervjupersonerna som barn inte skyddades bättre, att säkerheten var så dålig. Det motiverar en gottgörelse från stat och kommun.</P>
<P class="p89 ft7">Att barnen inte skyddades mot försummelser och övergrepp är också ett misslyckande för det samhälle som omgav den sociala barnavården. Intervjupersonerna har berättat för oss att det fanns vuxna; släktingar, grannar, lärare, läkare, sjuksköterskor, präster, åklagare, poliser m.fl. som kände till vad de utsattes för som barn, men som inte handlade för att stoppa försummelse och övergrepp.</P>
<P class="p14 ft7">Min slutsats av resonemanget ovan är att en upprättelseprocess i första hand berör offren. Det finns också andra som kan behöva försonas med sin historia, förövarna och de som gav dem upp- draget att ta hand om barnen, de som visste men inte gjorde vad de borde och alla andra som litade på den sociala barnavården. Kort sagt, hela vår nation påverkas av denna process.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft9">11.1.5</SPAN><SPAN class="ft141">Vem bär ansvaret?</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Enligt direktiven ingår det inte i mitt uppdrag att peka ut enskilda förövare. Däremot har jag beskrivit samhällets, i meningen kom- mun, landsting och stat, samlade ansvar.</P>
<P class="p16 ft7">Helt kort har ansvarsfördelningen varit så, att staten har ansvarat för lagstiftning och tillsyn samt drivit ungdomsvårds- skolor eller motsvarande. Landstingen har drivit institutioner inom den sociala barnavården. Kommunerna har haft huvudansvaret för att godkänna, anlita och följa vården i fosterhem, men har också drivit institutioner och köpt tjänster hos privata institutioner.</P>
<P class="p921 ft14">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399346x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Att fördela ansvaret på enskilda kommuner är svårare då ansvarsfördelningen mellan placerande kommun och vistelsekom- mun har förändrats över tid.<A href="#page_346"><SPAN class="ft30">5</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft7">Det är möjligt att efter en analys av var fosterhem och insti- tutioner varit belägna, och när i tid barnet var placerat, fördela ansvaret mellan placeringskommun och vistelsekommun. Det blir då en fråga om en ansvarsfördelning mellan de 130 kommuner som placerat de 404 intervjuade och det okända antal kommuner där fosterhem och institutioner varit belägna. Jag har inte ansett det vara meningsfullt att i detta läge fördela ansvaret mellan olika kom- muner. Om svenska kommuner, var för sig, likt de norska, skulle ta på sig ansvaret att kompensera offren, kan frågan bli aktuell.</P>
<P class="p67 ft7">Sammanfattningsvis leder mitt resonemang fram till att det mest rimliga är att vårt samhälle på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt tar på sig ansvaret för de försummelser och övergrepp intervjupersonerna beskrivit.</P>
<P class="p228 ft55"><SPAN class="ft55">11.2</SPAN><SPAN class="ft144">Offren kräver gottgörelse</SPAN><A href="#page_346"><SPAN class="ft171">6</SPAN></A></P>
<P class="p922 ft29">Förslag:</P>
<P class="p923 ft7">Regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att, i samarbete med kommuner och landsting, be de drabbade om ursäkt. Att be om ursäkt bör ske både offentligt och i ett personligt brev till varje person och omfatta alla som varit utsatta för övergrepp och för- summelse vid placeringar inom den sociala barnavården, oavsett om de valt att delta i utredningens intervjuer.</P>
<P class="p924 ft7">Utredningen har utvecklat sitt arbetssätt med ambitionen att utredningen ska kunna vara ett första steg i en gottgörelse för de drabbade. Hur utredarna bemöter dem som anmäler sig till intervju, hur intervjun genomförs, det psykologiska stödet den enskilde får för att bearbeta sina upplevelser och inte minst hur</P>
<P class="p83 ft61"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft66">Ansvarsfördelningen mellan placeringskommun och vistelsekommun för tillsynen av fosterhem respektive institutioner har tidigare beskrivits i kapitel 2.</SPAN></P>
<P class="p925 ft72"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft70">Begreppet gottgörelse är hämtat från internationell rätt och definieras inom </SPAN><NOBR>FN-systemet.</NOBR> Det är ett vidare begrepp än upprättelse, som kan ses som en del av en gottgörelse. I kort sammanfattning bör en gottgörelse innebära erkännande, ursäkt, garantier för att något inte ska upprepas, upprättelse, rehabilitering och ekonomisk kompensation.</P>
<P class="p68 ft14">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">utredningen ger rättvisa åt berättelsen i intervjureferat och utredningsrapporter är ett uttryck för denna ambition.</P>
<P class="p767 ft29">Utpekade förövare med samhälleligt förtroende</P>
<P class="p214 ft7">Alla intervjupersoner togs som barn omhand av samhället. Det skedde med tvång eller ibland på uppdrag av föräldrar, som av olika skäl inte kunde ta hand om sina barn.</P>
<P class="p16 ft7">Grymheterna, som intervjupersonerna berättar om, har ofta utförts av människor som varit betrodda av samhället. Många var godkända som fosterföräldrar, således arvoderade medarbetare i kommunernas barnavård, andra hade fått anställning i barnavårdens olika institutioner. Kommunerna, landstingen och staten hade således, efter utredning och urval inom sitt ansvarsområde, beslutat att delegera sitt ansvar för de samhällsvårdade barnen till dem som senare kom att pekas ut som förövare.</P>
<P class="p117 ft7">De personer som utpekats som förövare har, med få lagförda undantag, gått helt fria.</P>
<P class="p15 ft7">Men samhället, i meningen stat, landsting och kommun, kan inte moraliskt svära sig fri eller hänvisa till en okänd förövare. Bristfälliga utredningar, dålig uppföljning, tillsyn och kontroll måste samhällsrepresentanter på alla nivåer ta ansvar för. Det gäller också vilka som anställs eller utses till förtroendefulla uppdrag.</P>
<P class="p900 ft9"><SPAN class="ft9">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft141">Steg i riktning mot en gottgörelse</SPAN></P>
<P class="p926 ft29">Förslag:</P>
<P class="p162 ft7">Regeringen bör ta initiativ till en gottgörelse för de drabbade som innebär:</P>
<P class="p927 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">att tillstå svenska kommuners och myndigheters bristfälliga förmåga att skydda de samhällsvårdade barnen från försum- melser och övergrepp,</SPAN></P>
<P class="p928 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">att be de drabbade om ursäkt,</SPAN></P>
<P class="p927 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försummelser och övergrepp inom den sociala barnavården inte ska kunna ske i framtiden,</SPAN></P>
<P class="p929 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">att vidta åtgärder för upprättelse,</SPAN></P>
<P class="p930 ft7"><SPAN class="ft48">•</SPAN><SPAN class="ft44">att vidta åtgärder för rehabilitering av dem som drabbats.</SPAN></P>
<P class="p620 ft14">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft7">Den här rapporten är, som jag ser det, <SPAN class="ft38">ett andra steg </SPAN>i riktning mot en gottgörelse för dem som varit utsatta för övergrepp och för- summelser i den sociala barnavården. <SPAN class="ft38">Det första steget </SPAN>togs när regeringen tillsatte utredningen. Det beslutet blev för många en bekräftelse på att övergrepp och försummelser hade skett och att man vågade berätta om det. Nu skulle vanvården kartläggas och beskrivas.</P>
<P class="p618 ft7">Det finns olika modeller för hur en gottgörelse kan ske och erfarenheterna kan hämtas ur de utredningar utomlands som tidigare beskrivits. Erfarenheterna är allmängiltiga för sannings- kommissioner och försoningsprocesser. Förutom de förslag som finns i rutan ovan brukar också ekonomisk kompensation till de drabbade ingå som ett led i en gottgörelseprocess. Det har exempelvis skett till följd av utredningarna i Norge, Irland, Australien och Kanada.</P>
<P class="p93 ft7">Tidigare har jag föreslagit att processen inleds med att samhället, i meningen stat och kommun, officiellt tillstår att vanvården skett och att samhället tar på sig ansvaret för detta. Det bör följas av att representanter för det svenska samhället ber de drabbade om ursäkt. Många intervjupersoner har hävdat att en ursäkt från samhällets ansvariga är ett första viktigt steg.</P>
<P class="p67 ft7">Ett flertal intervjupersoner har betonat att de vill medverka till att säkerheten för de samhällsvårdade barnen garanteras. För sam- hällets del blir det fråga om att genom lag och praxis garantera säkerheten för samhällsvårdade barn framåt i tiden.</P>
<P class="p66 ft7">Många intervjupersoner har behov av rehabilitering, medicinskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt, ofta i kombination. Jag anser att regeringen bör överväga åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv på varje individs behov. Många intervjupersoner har redovisat hur en splittrad vård och rehabiliteringsorganisation ställt sig oförstående till deras behov. Därför behövs det också stödpersoner med upp- draget att lotsa dem till rätt ställe för att få nödvändig vård och rehabilitering.</P>
<P class="p283 ft8">Enligt direktiven till utredningen ska jag inte överväga eko- nomisk kompensation till de drabbade.</P>
<P class="p931 ft14">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399349x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p932 ft88"><SPAN class="ft55">11.3</SPAN><SPAN class="ft145">Hur kan man undvika liknande förhållanden i framtiden?</SPAN></P>
<P class="p933 ft7">Direktiven uppmanar utredaren att svara på den rubricerade frågan. Utredningens fokus har varit att intervjua och rapportera miss- förhållanden som skett under <NOBR>1900-talet.</NOBR> Det är således mer än tio år från de yngsta intervjupersonernas erfarenheter och till nutid. Det tidsmässiga glappet mellan intervjuerna om gårdagens praktik och nutidens sociala barnavård har bl.a. fått överbryggas genom studier av utredningar och uppföljningar under senare år. Tillsam- mans med erfarenheterna från intervjuerna är det bakgrunden till</P>
<P class="p934 ft51">mina förslag om hur framtidens sociala barnavård kan förbättras. Många intervjupersoner har själva önskat bidra med sina erfarenheter</P>
<P class="p12 ft7">och förslag så att nutidens barn inte ska drabbas av samma elände som drabbade dem. Intervjupersonernas förslag finns beskrivna tidigare i kapitel 9. Här återges de mycket kort.</P>
<P class="p89 ft7">Sammanfattningsvis finns det förslag om ökad säkerhet för barnen som handlar om att bygga upp en förtroendefull relation till barnet, ökad tillsyn och kontroll, samtal med barnen, garantier om att få hjälp om man anmäler missförhållanden och att ha en obero- ende person som mentor.</P>
<P class="p15 ft7">En annan grupp av förslag syftar till att förbättra själva vården, att bättre informera barnet om vad som ska hända, att inte splittra syskongrupper, att ge ordentligt stöd och utbildning till fosterför- äldrar och personal på institutioner etc.</P>
<P class="p117 ft7">En del intervjupersoner har också erbjudit sig att vara rådgivare. Socialtjänsten skulle kunna ta vara på erfarenheterna från dem.</P>
<P class="p89 ft7">Det finns också förslag på hur socialtjänsten en tid efter att pla- ceringen upphört kunde utvärdera vården i samarbete med den som varit placerad.<A href="#page_349"><SPAN class="ft30">7 </SPAN></A>Det ska ske när den unge känner sig trygg och inte kan drabbas av repressalier från fosterföräldrar, institutionsper- sonal eller den som placerat den unge. Unga vuxna som varit pla- cerade borde kunna kontaktas för att utvärdera placeringen efteråt.</P>
<P class="p935 ft35"><SPAN class="ft39">7 </SPAN>Det pågår i dag i exempelvis Karlstad.</P>
<P class="p357 ft14">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft29">Samordnad och tydlig tillsyn i socialtjänsten</P>
<P class="p65 ft7">Vid årsskiftet 2009/2010 träder ny lagstiftning i kraft om en sam- ordnad och tydlig tillsyn.</P>
<P class="p102 ft7">I propositionen som föregick beslutet (Prop. 2008/09:160) behand- lades bland annat frågan om förstärkt tillsyn av den sociala barnavården med ett barnrättsorienterat perspektiv. Flera av de frågor som bland annat intervjupersonerna i den här utredningen kritiserat togs upp. Barnrättsperspektivet innebär exempelvis att barn och unga ska ha rätt att komma till tals i frågor som rör dem.</P>
<P class="p591 ft11">Det är viktigt att barn och unga som får vård inom socialtjänst och hälso- och sjukvård blir synliga och att deras erfarenheter tillmäts betydelse. Regeringen anser därför att barns och ungas möjligheter att framföra hur de upplever förhållandena inom socialtjänst och hälso- och sjukvård måste underlättas.<A href="#page_350"><SPAN class="ft89">8</SPAN></A></P>
<P class="p670 ft7">Dessutom betonas behovet av information till de placerade och deras föräldrar. Det blir en fråga för tillsynsmyndigheten att ta fram relevant information som riktar sig såväl till barn och unga som till vårdnadshavare.</P>
<P class="p572 ft11">Informationen bör innehålla uppgifter om barns och ungas rättigheter, om tillsynsmyndighetens uppgift och om vem som ansvarar för till- synen. Informationen bör också innehålla uppgift om att tillsynsmyn- digheten vid tillsynsbesök kan genomföra samtal med barn utan att vårdnadshavaren är närvarande eller har samtyckt till åtgärden, att kon- takt kan tas med tillsynsmyndigheten vid andra tillfällen än vid myn- dighetens tillsynsbesök och uppgift om hur man kan komma i kontakt med tillsynsmyndigheten. Kommunerna och Statens institutions- styrelse (SiS) bör distribuera sådan information. En bestämmelse om detta bör införas i socialtjänstförordningen och i förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.<A href="#page_350"><SPAN class="ft89">9</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft29">Barnskyddsutredningens förslag</P>
<P class="p936 ft7">Barnskyddsutredningen<A href="#page_350"><SPAN class="ft30">10 </SPAN></A>föreslog bland annat att socialnämnden vid varje omhändertagande ska utse en särskilt ansvarig social- sekreterare för varje barn, frikopplad från ansvaret för familjehem- met eller institutionen. Den socialsekreteraren ska ansvara för upp- följningen av barnets situation och vara skyldig att besöka barnet</P>
<P class="p920 ft69"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft32">Prop. 2008/09:160, </SPAN>Samordnad och tydlig tillsyn i socialtjänsten<SPAN class="ft33">, s. 61.</SPAN></P>
<P class="p183 ft33"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft172">Prop. 2008/09:160, s. 65.</SPAN></P>
<P class="p183 ft35"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2009:68.</SPAN></P>
<P class="p73 ft14">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399351x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">minst fyra gånger per år samt att då föra enskilda samtal med barnet.</P>
<P class="p62 ft7">I förhållande till nuvarande lag, men framförallt bristfällig praxis, innebär förslaget steg mot att förbättra kontakten med barnet. Förslaget syftar till att angripa den gemensamma interna- tionella erfarenheten, nämligen att de placerade barnen har varit avskurna från andra vuxna än dem som vårdat dem. Om Barn- skyddsutredningens förslag blir kommunal praktik bör det bidra till att säkerheten för samhällsvårdade barn höjs.</P>
<P class="p14 ft7">Jag instämmer i förslagen från Barnskyddsutredningen. Men jag anser också, med bakgrund i vår utredning, andra utredningar och tillsynsrapporter, att det behövs sanktioner mot dem som bryter mot reglerna.</P>
<P class="p78 ft29">Utökad vakandeplikt och rapporteringsskyldighet</P>
<P class="p106 ft7">I departementspromemorian ”Förändringar i Lex <NOBR>Sarah-bestäm-</NOBR> melsen m.m.”<A href="#page_351"><SPAN class="ft30">11 </SPAN></A>föreslås att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten, enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller som är verksam inom Statens insti- tutionsstyrelses (SiS) institutioner ska vaka över att de insatser som genomförs är av god kvalitet och genast rapportera missförhållan- den.</P>
<P class="p690 ft11">Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och som uppmärksam- mar eller får kännedom om ett missförhållande, eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten, ska genast rapportera detta till socialnämnden. I yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska rap- porteringsskyldigheten fullgöras till den som bedriver verksamheten. En kopia på rapporten ska även skickas till socialnämnden. I verksam- het som rör enskilds vistelse vid en SiS institution ska rapporterings- skyldigheten fullgöras till SiS ledning och missförhållandet ska avse enskilds vistelse vid institutionen.<A href="#page_351"><SPAN class="ft89">12</SPAN></A></P>
<P class="p266 ft8">Genom att varje anställd får ansvar för att vaka över kvalitetsbrister och rapportera missförhållanden är förslagen steg i rätt riktning för att bättre skydda samhällsvårdade barn, främst på institutioner.</P>
<P class="p897 ft69"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft67">Ds 2009:33. </SPAN>Förändringar i Lex <NOBR>Sarah-bestämmelsen</NOBR> m.m.</P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft63">Ds 2009:33, s. 35.</SPAN></P>
<P class="p357 ft14">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">Liksom när det gäller Barnskyddsutredningens förslag inne- håller inte heller departementspromemorian några förslag på sank- tioner mot dem som inte följer den föreslagna lagen.</P>
<P class="p226 ft9"><SPAN class="ft9">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft141">Det är den lokala praktiken som behöver förbättras</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Utredningen har, med stöd av 404 intervjuer, studier av arkivhand- lingar, studier av lagar, föreskrifter, råd och handböcker samt andra offentliga utredningar, visat att det funnits och fortfarande finns stora brister i främst den lokala praktiken när det gäller säkerheten för samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p85 ft7">Den uppföljning och tillsyn som intervjupersoner och arkiv- material beskriver har också, när den förekommit, demonstrerat olika förhållningssätt till inspektörens<A href="#page_352"><SPAN class="ft30">13 </SPAN></A>uppdrag och den informa- tion om barnet som skulle hämtas in. Den godtrogne inspektören kanske hade ambitionen att fullgöra uppdraget att garantera säker- heten för barnet, men blev lurad. Det fanns inspektörer som verkar ha accepterat missförhållandena och det fanns de som inte alls visade intresse för barnen. De beskrivna förhållningssätten har alla bidragit till att förövare kunnat fortsätta med försummelser och övergrepp mot barn.</P>
<P class="p614 ft7">Det har funnits rekommendationer i lag och rådgivnings- litteratur under större delen av den tid utredningen omfattar. Trots det har de intervjuade sällan fått tala med socialtjänstemän och till- synspersonal.</P>
<P class="p857 ft29">Inför sanktioner</P>
<P class="p65 ft7">Jag har i den här utredningen visat att det varit praktiken som brustit, inte lagar, förordningar eller handböcker. Om praktiken, dvs. kommunerna, ska tvingas prioritera säkerheten för samhälls- vårdade barn fordras något annat än de lagar som reglerat detta under hela den period som granskats.</P>
<P class="p85 ft7">Det är besvärande att som utredare tvingas konstatera att lagarna under lång tid varit tillfyllest, men att de inte har följts av de ansvariga. Den bristande efterlevnaden har i sin tur inte lett till sanktioner. Jag anser, med bakgrund i utredningens erfarenheter,</P>
<P class="p670 ft35"><SPAN class="ft39">13 </SPAN>Med inspektör avser jag här den person som hade uppdraget att följa upp och kontrollera barnets placering. De har genom åren haft olika yrkestitlar men likartat uppdrag, social- sekreterare, barnavårdsman, fosterbarnsinspektör, m.m.</P>
<P class="p306 ft14">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">att regeringen bör utforma sanktioner som gör det kännbart för tjänstemän och politiker att äventyra säkerheten för samhällsvård- ade barn.</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft9">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft141">Följ lagarna och inför sanktioner</SPAN></P>
<P class="p937 ft29">Förslag:</P>
<P class="p938 ft7">Genomför Barnskyddsutredningens förslag att socialnämnden vid varje omhändertagande ska utse en särskilt ansvarig social- sekreterare för varje barn, frikopplad från ansvaret för familje- hemmet eller institutionen.</P>
<P class="p939 ft7">Genomför Barnskyddsutredningens förslag att den ansvarige för uppföljningen av barnets situation ska vara skyldig att besöka barnet <SPAN class="ft38">minst </SPAN>fyra gånger per år, samt att då föra enskilda samtal med barnet.</P>
<P class="p940 ft7">Genomför förslagen i departementspromemorian Ds 2009:33 om en utökning av bestämmelserna i Lex Sarah så att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande, eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan kom- ma ifråga för insatser inom socialtjänsten, genast ska rapportera detta till socialnämnden.</P>
<P class="p941 ft8">Inför sanktionsbestämmelser mot enskilda personer, privata verksamheter och kommuner som nonchalerar barnens säkerhet genom att bryta mot de ovan föreslagna reglerna.</P>
<P class="p942 ft7">Den allt överskuggande och viktiga frågan är att samhällsvårdade barns säkerhet måste garanteras. Jag har svårt att se ett mer ange- läget område för kommunala och statliga prioriteringar.</P>
<P class="p16 ft7">De samhällsvårdade barnen har rätt till en barnrättsorienterad tillsyn. Den måste bygga på nationell och internationell kunskap om riskerna med institutions- och familjehemsvård. Socialtjänsten måste organisera och genomföra verksamheten med den medveten- heten som grund. Den som ansvarar för verksamheten ska också se till att det finns resurser för uppföljning och tillsyn. Den som även- tyrar säkerheten för de samhällsvårdade barnen bör kunna ställas till ansvar. Framtida generationer av samhällsvårdade barn ska inte behöva uppleva samma fasor som de 404 intervjuade rapporterat om.</P>
<P class="p943 ft14">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Diskussion och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Uppföljning och tillsyn måste bygga på en förtroendefull kon- takt med det placerade barnet. Barnet måste få information om vart det kan vända sig vid missförhållanden och vid behov nå den kon- takten omgående. Varje placerat barn (och deras föräldrar) bör exempelvis få en broschyr med information om vart hon eller han kan vända sig vid missförhållanden i fosterhemmet eller på insti- tutionen. En ökat säkerhetsmedvetande bör genomsyra hela verk- samheten för samhällsvårdade barn.</P>
<P class="p85 ft7">Barnets rättigheter måste sättas i centrum och följas upp vid varje tillsynsbesök. Besöken ska inte kunna prioriteras bort på grund av personalomsättning, resursbrist eller att familjehemsfråg- orna inte prioriteras i kommunerna. På den punkten instämmer jag i Barnskyddsutredningens beskrivning och förslag.</P>
<P class="p85 ft7">Jag har tidigare redogjort för att utredningar och tillsynsrap- porter under en tidsperiod av snart <NOBR>30-år</NOBR> visat att den sociala barna- vården inte på ett tillfredsställande sätt sköter säkerheten för de samhällsvårdade barnen. Vem kan då leda i bevis, eller ens göra tro- värdigt, att kommunerna nu plötsligt skulle prioritera den här verk- samheten, utan att det införs sanktioner som drabbar de tjänstemän och förtroendevalda som negligerar säkerheten?</P>
<P class="p85 ft7">Den här utredningen får inte, enligt min mening, bli en i raden som föreslår verkningslösa insatser eller leder till passivitet hos ansvariga. Det skulle i så fall uppfattas som hånfullt mot de per- soner som med en förlorad barndom fått ta konsekvenserna av dålig säkerhet.</P>
<P class="p283 ft7">Sammanfattningsvis kan min rekommendation till kommuner och stat skrivas i en mening: Följ lagarna, tillämpa den kunskap som finns på området och inför sanktioner mot dem som äventyrar barnens säkerhet.</P>
<P class="p228 ft55"><SPAN class="ft55">11.4</SPAN><SPAN class="ft144">Slutord</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till alla intervjuade. En särskild tanke går till de fem intervjupersoner som avlidit innan denna rap- port färdigställts och deras anhöriga.</P>
<P class="p93 ft7">Jag kan konstatera att utredningen har sammanställt ett unikt material. När den är färdig kommer det att finnas över tvåtusen tim- mar ljudupptagningar med människors autentiska berättelser. Redan nu finns det mer än femtusen sidor där dessa berättelser har nedtecknats.</P>
<P class="p273 ft14">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p26 ft58">Diskussion och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft7">Dessutom finns det arkivhandlingar och en databas där vanvård kategoriserats med en detaljrikedom ner på ”kall vällingnivå”.</P>
<P class="p15 ft7">Tack vare de personer som bestämt sig för att med stort mod och beslutsamhet, ibland för första gången under stor vånda, berätta sin historia har Sverige nu försetts med värdefulla doku- ment som kommer att bära vittnesbörd om utsatthet och överlev- nad och hur illa det kan gå när samhället gör fel.</P>
<P class="p944 ft14">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<P class="p4 ft6">Referenser</P>
<P class="p945 ft7">I huvudsak utgörs källorna för denna delrapport av intervjuer med 404 personer samt deras arkivhandlingar. Intervjuerna genomfördes under åren <NOBR>2006<SPAN class="ft173">-</SPAN>2008.</NOBR></P>
<P class="p75 ft55">Offentligt tryck</P>
<P class="p8 ft9">Svensk författningssamling</P>
<P class="p632 ft7">Lag (1924:361) om samhällets barnavård.</P>
<P class="p946 ft7">Kungl. Maj:ts stadga (1937:860) för skyddshemmen.</P>
<P class="p947 ft7">Lag (1945:503) angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).</P>
<P class="p948 ft7">Kungl. Maj:ts stadga (1945:506) om barnavårdsanstalter.</P>
<P class="p947 ft7">Kungl. Maj:ts stadga (1946:582) för skolor tillhörande barn- och ungdomsvården.</P>
<P class="p949 ft7">Lag (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom (barna- vårdslag).</P>
<P class="p950 ft174">Kungl. Maj:ts kungörelse (1960:594) om fosterbarnsvård. Kungl. Maj:ts stadga (1960:595) för barnavårdsanstalter. Kungl. Maj:ts stadga (1960:728) för ungdomsvårdsskolorna. Socialtjänstlag (1980:620).</P>
<P class="p951 ft174">Lagen (1980:621) med särskilda bestämmer om vård av unga. Socialtjänstförordningen (1981:750).</P>
<P class="p952 ft7">Lag (1985:396) om ändring av lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</P>
<P class="p948 ft7">Lagen (1990:52) med särskilda bestämmer om vård av unga.</P>
<P class="p453 ft14">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Referenser</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft9">Statens offentliga utredningar</P>
<P class="p953 ft38"><SPAN class="ft7">SOU 1944:34 </SPAN>Utredning och förslag angående revision av lagstift- ningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård<SPAN class="ft7">. Socialvårds- kommitténs betänkande (Betänkande IX).</SPAN></P>
<P class="p954 ft7">SOU 1956:61 <SPAN class="ft38">Ny barnavårdslag. </SPAN>Betänkande av barnavårdskom- mittén (Betänkande II).</P>
<P class="p954 ft7">SOU 1965:55 <SPAN class="ft38">Barn på anstalt</SPAN>. Barnanstaltsutredningens betänkande (Betänkande II).</P>
<P class="p954 ft176"><SPAN class="ft175">SOU 1978:10 </SPAN>Barnets rätt. 1, Om förbud mot aga. <SPAN class="ft175">Delbetänkande från Utredningen om barnens rätt, LiberFörlag/Allmänna förl., Stockholm, 1978.</SPAN></P>
<P class="p954 ft176"><SPAN class="ft175">SOU 2000:20, </SPAN>Steriliseringsfrågan i Sverige <NOBR>1935<SPAN class="ft177">-</SPAN>1975:</NOBR> historisk belysning, kartläggning, intervjuer. <SPAN class="ft175">Slutbetänkande från 1997 års steriliseringsutredning, Fritzes offentliga publikationer, Stock- holm, 2000.</SPAN></P>
<P class="p955 ft178"><SPAN class="ft12">SOU 2001:18 Janson, Staffan</SPAN>, Barn och misshandel: en rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av <NOBR>1900-talet<SPAN class="ft12">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2001.</SPAN></P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">SOU 2001:72 </SPAN>Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda<SPAN class="ft7">. Slut- betänkande av kommittén mot barnmisshandel, Stockholm, 2001.</SPAN></P>
<P class="p957 ft38"><SPAN class="ft7">SOU 2007:54 </SPAN>Barnet i fokus. En skärpt lagstiftning mot barnporno- grafi. <SPAN class="ft7">Betänkande av 2005 års barnpornografiutredning, Stock- holm, 2007.</SPAN></P>
<P class="p101 ft9">Propositioner</P>
<P class="p953 ft7">Prop. 1957:170 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i strafflagen m.m.</P>
<P class="p958 ft7">Prop. 2002/03:53, Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.</P>
<P class="p959 ft7">Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt. Regeringens strategi för de nationella minoriteterna.</P>
<P class="p960 ft14">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td199"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p961 ft9">Direktiv från regeringen</P>
<P class="p962 ft7">Dir. 2006:75 Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården.</P>
<P class="p963 ft7">Dir 2007:167. Tilläggsdirektiv till Utredningen om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp inom den sociala barnavården (S 2006:05).</P>
<P class="p964 ft9">Publikationer från Socialstyrelsen</P>
<P class="p965 ft7">ROA 1946:37. Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, Kungl. Socialstyrelsen.</P>
<P class="p966 ft7">ROA 1944:49. Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, Kungl. Socialstyrelsen.</P>
<P class="p966 ft7">ROA 1948:49. Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, Kungl. Socialstyrelsen.</P>
<P class="p966 ft7">ROA 1961:133. Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, Kungl. Socialstyrelsen.</P>
<P class="p966 ft7">ROA 1961:137. Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, Kungl. Socialstyrelsen.</P>
<P class="p967 ft174"><SPAN class="ft179">En utredning om barnmisshandel, </SPAN>Socialstyrelsen, Stockholm, 1969. ARS 1982:2. Allmänna råd från socialstyrelsen, Socialstyrelsen. ARS 1981:2. Allmänna råd från socialstyrelsen, Socialstyrelsen.</P>
<P class="p968 ft38">Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården <NOBR>1950<SPAN class="ft180">-</SPAN>1980?,</NOBR> <SPAN class="ft7">Socialstyrelsen, Stockholm, 2006.</SPAN></P>
<P class="p961 ft9">Utredningar i omvärlden och internationella förhållanden</P>
<P class="p969 ft175">Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith, <SPAN class="ft176">Bringing them home: report of the national inquiry into the separation of Aboriginal and Torres Strait Islander children from their families</SPAN>, Human Rights and Equal Oppor- tunity Commission, Sydney, 1997.</P>
<P class="p970 ft7">Australien. The Senate Community Affairs References Committee.</P>
<P class="p971 ft40">Forgotten Australians: A report on australians who experienced institutional or <NOBR>out-of-home</NOBR> care as children, <SPAN class="ft41">Canberra, 2004.</SPAN></P>
<P class="p972 ft14">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Referenser</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p973 ft7">Australien. Rapport från UD: Mänskliga rättigheter i Australien 2006. Tillgänglig <http://www.manskligarattigheter.gov.se/> (oktober 2009).</P>
<P class="p974 ft7">Danmark. Sekretariatet for børnehjemsundersøgelsen. Tillgänglig <http://www.omsorgssvigt.dk/> (oktober 2009).</P>
<P class="p956 ft7">Irland. Irish Statute Book. S.I. No. 644/2002. Residential Institutions Redress Act. 2002 (Section 33). Regulations, 2002.</P>
<P class="p956 ft7">Irland. Third Interim Report. Commission to Inquire into Child Abuse (CICA), 2003.</P>
<P class="p975 ft174">Irland. CICA Report Vol.I Investigation Committe, 2009. Irland. CICA Report Vol.III Confidential Committe, 2009. Irland. CICA Report Executive Summary, 2009.</P>
<P class="p954 ft7">Irland. Newsletter May 2009. Residential Institutions Redress Board. Tillgänglig <http://www.rirb.ie/>(oktober 2009).</P>
<P class="p956 ft7">Irland. Newsletter May 2009. Residential Institutions Redress Board. Tillgänglig <http://www.rirb.ie/updates.asp>(oktober 2009).</P>
<P class="p976 ft7">Kanada. Gathering Strength: Canada´s Aboriginal Action Plan. Minister or Indian Affairs and Northern Development Ottawa, 2000. Tillgänglig <http://www.inac.gc.ca/> (oktober 2009).</P>
<P class="p974 ft7">Kanada. Rapport från UD: Mänskliga rättigheter i Kanada 2007. Tillgänglig <http://www.manskligarattigheter.gov.se/> (okto- ber 2009).</P>
<P class="p977 ft175">”Kanada ber urbefolkning om ursäkt”, Sveriges radio <NOBR>(2008-06-12).</NOBR> Tillgänglig http://www.sr.se/Ekot/sokresult.asp?first=1&last=18&from_ <NOBR>date=1990-01-01+00%3A00%3A00&to_date=2009-11-</NOBR> 30+10%3A12%3A14&page=1&intUnitID=83&programID= 83&nyheter=&Artikel=2128692&strSearch=Harper (november 2009).</P>
<P class="p959 ft175">Kanada. Walker, Julian, The Indian Residential Schools Truth and Reconciliation Commission Legal and Legislative Affairs Division. Parliamentary information and research service of the library of parliment. PRB <NOBR>-48E,</NOBR> 2009. Tillgänglig < http://www2.parl.gc.ca/Content/LOP/ResearchPublications/pr <NOBR>b0848-e.htm></NOBR> (november 2009).</P>
<P class="p978 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskningsutvalget for barneverninstitusjoner i Bergen. <SPAN class="ft7">Rapport till Fylkesmannen i Hordaland. Fagbokforlaget Vigmostad og Björke. Bergen, 2003.</SPAN></P>
<P class="p687 ft14">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td199"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p979 ft12">Norges offentlige utredninger (NOU) 2004:23, <SPAN class="ft178">Barnehjem og specialskoler under lupen – Nasjonal kartlegging av omsorgssvikt og overgrep i barnevernsinstitusjoner </SPAN><NOBR><SPAN class="ft178">1945</SPAN><SPAN class="ft181">-</SPAN><SPAN class="ft178">1980,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft178"> </SPAN>Oslo, 2004.</P>
<P class="p4 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Barneverninstitusjoner benyttet av Oslo kommune <NOBR>1954<SPAN class="ft180">-</SPAN>1993.</NOBR></P>
<P class="p817 ft7">Rapport till Fylkesmannen i Oslo og Akershus. Oslo, 2005.</P>
<P class="p947 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Erstatningsordningar for barn i barneheimar og spesialskular for barn med åtferdsvanskar<SPAN class="ft7">. Det kongelege Barne- og familie- departementet. St.meld.nr 24, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">(2004–2005).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p980 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnevernsinstitusjoner i Rogaland. <SPAN class="ft7">Rapport till Fylkesmannen i Rogaland, Stavanger, 2006.</SPAN></P>
<P class="p980 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Omsorg og overgrep. Gransking av barnehjem, skolehjem og fosterhjem benyttet av Trondheim kommune fra <NOBR>1930-årene</NOBR> till <NOBR>1980-årene.</NOBR> <SPAN class="ft7">Rapport till Fylkesmannen i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">Sör-Tröndelag,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Trond- heim, 2007.</SPAN></P>
<P class="p981 ft40"><SPAN class="ft41">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget av barnehjem i Kristiansand<SPAN class="ft41">. Rapport till Fylkesmannen i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Vest-Agder,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> Kristiansand, 2007.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Rapport fra Granskingsutvalget for barnehemmene i Finn- mark<SPAN class="ft7">. Rapport till Fylkesmannen i Finnmark, 2008.</SPAN></P>
<P class="p4 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Gransking av skole- og barnehjem i <NOBR>Aust-og</NOBR> <NOBR>vest-Agder.</NOBR></P>
<P class="p137 ft7">Rapport till Fylkesmannen i <NOBR>Vest-Agder,</NOBR> Kristiansand, 2009.</P>
<P class="p2 ft38"><SPAN class="ft7">Norge. </SPAN>Oppreisningsordning for tidligere barnehjemsbarn i Finnmark</P>
<P class="p982 ft7"><NOBR>(29-04-2009)</NOBR> Karasjok kommune 2009. Tillgänglig <http://www.karasjok.kommune.no/getfile.aspx/document/3/ 1120/pdf> (oktober 2009).</P>
<P class="p4 ft7">Norge. Rettferdsvederlag.</P>
<P class="p983 ft7">Tillgänglig <http://www.justissekretariatene.no/nb/> (oktober 2009).</P>
<P class="p984 ft182">Wales. ”Paul Murphy publishes report of North Wales Child abuse Tribunal”, 2000. <NOBR>Tillgänglig<http://www.walesoffice.gov.uk /2000/02/15/paul-murphy-publishes-report-of-north-wales-</NOBR> <NOBR>child-abuse-tribunal/></NOBR> (oktober 2009).</P>
<P class="p985 ft9">Otryckta och muntliga källor</P>
<P class="p986 ft183">Delrapport 1 från Utredningen om vanvård i den sociala barna- vården, Stockholm 2007. Tillgänglig http://www.sou.gov.se /vanvard/dokument/070817%20Delrapport%201.pdf (november 2009).</P>
<P class="p987 ft14">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Referenser</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p973 ft7">Ericson, Maria, Rapport angående en eventuell Sanningskom- mission för romer och resande/resanderomer i Sverige. Opubli- cerat manuskript. Regeringskansliet, Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 <NOBR>(2009-06-17).</NOBR></P>
<P class="p954 ft7">Samtal med anställd vid Islands premiärministers sekretariat i augusti 2009.</P>
<P class="p956 ft7">Stene, Kai, Projektledare i Prosjekt Oppreisning, samtal den 23 september 2009.</P>
<P class="p68 ft9">Litteratur</P>
<P class="p953 ft7">Barkman, Lars, Jundell, Isak & Stéenhoff, Gotthilf, <SPAN class="ft38">Tillsyn över fosterbarnsvården, </SPAN>Svenska fattigvårds- och barnavårdsför- bundet, Stockholm, 1931.</P>
<P class="p954 ft38"><SPAN class="ft7">Bergenheim, Åsa, </SPAN>Brottet, offret och förövaren: vetenskapens och det svenska rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot kvinnor och barn <NOBR>1850<SPAN class="ft184">-</SPAN>2000,</NOBR> <SPAN class="ft7">Carlsson, Stockholm, 2005.</SPAN></P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">Bergenlöv, Eva, </SPAN>Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid<SPAN class="ft7">, Nordic Academic Press, Lund, 2009.</SPAN></P>
<P class="p974 ft38"><SPAN class="ft7">Cawson, Pat (red.), </SPAN>Child maltreatment in the United Kingdom: a study of the prevalence of child abuse and neglect<SPAN class="ft7">, NSPCC, London, 2000.</SPAN></P>
<P class="p974 ft7">Christianson, <NOBR>Sven-Åke,</NOBR> <SPAN class="ft38">Traumatiska minnen</SPAN>, 3. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2002.</P>
<P class="p956 ft7">Douglas Barnett, Jody Todd Manly, Dante Cicchetti, ”Defining Child maltreatment: the interface between Policy and Research”, i Cicchetti, Dante & Toth, Sheree L. (red.), <SPAN class="ft38">Child abuse, child development, and social policy</SPAN>, Ablex, Norwood, N.J., 1993.</P>
<P class="p988 ft7">Durrant, Joan E. ”Evaluating the success of Sweden’s corporal punishment ban”. <SPAN class="ft38">Child Abuse & Neglect, </SPAN>23(5), 1999.</P>
<P class="p956 ft7">Dyregrov, Atle & Heltne, Unni, <SPAN class="ft38">Barnehjemsgranskning og medie- fokusering – deltagarnes opplevelser og vurderingar</SPAN>, Rapport fra Senter for Krisepsykologi, Bergen, 2004.</P>
<P class="p974 ft7">Fahlberg, Gunnar & Widén, Kerstin, <SPAN class="ft38">Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj, </SPAN>12., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1977.</P>
<P class="p42 ft14">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td199"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p989 ft38"><SPAN class="ft7">Fahlberg, Gunnar, </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj, <SPAN class="ft7">13., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1984.</SPAN></P>
<P class="p990 ft38"><SPAN class="ft7">Gordon, Linda, </SPAN>Heroes of their own lives: the politics and history of family violence<SPAN class="ft7">: Boston </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">1880</SPAN><SPAN class="ft185">-</SPAN><SPAN class="ft7">1960,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Penguin Books, New York, 1989[1988].</SPAN></P>
<P class="p948 ft38">Göteborgs kommunalkalender<SPAN class="ft7">, Stadskansliet, Göteborg.</SPAN></P>
<P class="p980 ft38"><SPAN class="ft7">Hamreby, Kerstin, </SPAN>Flickor och pojkar i den sociala barnavården: föreställningar om kön och sociala problem under <NOBR>1900-talet,</NOBR></P>
<P class="p817 ft7">Umeå universitet, Diss. Umeå, 2004.</P>
<P class="p947 ft7">Hardt Jochen and Rutter Michael, ”Validity of adult retrospective reports of adverse childhood experiences: review of the evidence”. <SPAN class="ft38">Journal of Child Psychology and Psychiatry</SPAN>, 45(2), 2004.</P>
<P class="p991 ft38"><SPAN class="ft7">Hendrick, Harry, </SPAN>Children, childhood and English society<SPAN class="ft7">, </SPAN>1880- 1990<SPAN class="ft7">, Cambridge Univ. Press, Cambridge, 1997.</SPAN></P>
<P class="p949 ft7">Herrenkohl Roy C. ”The definition of Child Maltreatment: From Case Study to Construct<SPAN class="ft38">”, Child abuse and neglect, </SPAN>29(5), 2005.</P>
<P class="p949 ft7">Hjern, A, Vinnerljung, B & Lindblad F, ”Avoidable mortality among child welfare recipients and intercountry adoptees: an national cohort study”. <SPAN class="ft38">Journal of Epidemiology and Community Health</SPAN>, 58(5), 2004.</P>
<P class="p990 ft38"><SPAN class="ft7">Holgersson, Leif, </SPAN>Socialtjänst: lagtexter med kommentar [i historisk belysning] : en analys av socialvårdens värderingar från medeltiden fram till socialtjänstens lagar<SPAN class="ft7">, SoL, LVM och LVU, 7., rev. uppl., Tiden/Rabén Prisma, Stockholm, 1996.</SPAN></P>
<P class="p990 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft7">, 7., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1965.</SPAN></P>
<P class="p992 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft7">, 10. uppl., Norstedt, Stockholm, 1971.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn, <SPAN class="ft7">Norstedt, Stockholm, 1940.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn, <SPAN class="ft7">3. uppl., Stockholm, 1950.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj, <SPAN class="ft7">4. uppl., Norstedt, Stockholm, 1955.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj, <SPAN class="ft7">9. uppl., Norstedt, Stockholm, 1969.</SPAN></P>
<P class="p913 ft14">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Referenser</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft38"><SPAN class="ft7">Höjer, Karl J., </SPAN>Samhället och barnen: svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn och familj<SPAN class="ft7">, 10. uppl., Norstedt, Stockholm, 1971.</SPAN></P>
<P class="p956 ft7">Innala, Elin, <SPAN class="ft38">Finska krigsbarn</SPAN>, Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap, <NOBR>C-uppsats,</NOBR> Luleå, 2006.</P>
<P class="p974 ft38"><SPAN class="ft7">Jonsson, Gustav, </SPAN>Flickor på glid: en studie i kvinnoförakt<SPAN class="ft7">, Tiden, Stockholm, 1980.</SPAN></P>
<P class="p994 ft178"><SPAN class="ft12">Jönson, Ulf, </SPAN>Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rådgivningsbyrå i Stockholm <NOBR>1933<SPAN class="ft181">-</SPAN>1950,</NOBR></P>
<P class="p439 ft7">1. uppl., Tema, Univ., Diss. Linköping : Univ., Linköping, 1997.</P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">Kaplan, Suzanne, </SPAN>Barn under Förintelsen <SPAN class="ft180">- </SPAN>då och nu: affekter och minnesbilder efter extrem traumatisering, <SPAN class="ft7">Natur och kultur, Stockholm, 2003.</SPAN></P>
<P class="p954 ft7">Kempe, CH., Silverman, F.N., Steele, B.F., Droegemueller, W.& Silver, H.K. ”The Battered Child Syndrome”. <SPAN class="ft38">Journal of the American Medical Association, </SPAN>181, 1962.</P>
<P class="p974 ft7">Lagerberg Dagmar. ”Definition av samhällelig omsorgsbrist och skadlig behandling av barn” i SOU 2001:72, <SPAN class="ft38">Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. </SPAN>Slutbetänkande av kommittén mot barn- misshandel, Bilagedel. Stockholm, 2001.</P>
<P class="p954 ft7">Lintner, Bertil, ”Rodd bad aboriginer om ursäkt”, <SPAN class="ft38">Svenska Dagbladet </SPAN><NOBR>2008-02-13.</NOBR></P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">Lundström, Tommy, </SPAN>Tvångsomhändertagande av barn: en studie av lagarna, professionerna och praktiken under <NOBR>1900-talet,</NOBR> <SPAN class="ft7">Univ., Diss. Stockholm: Univ., Stockholm, 1993.</SPAN></P>
<P class="p995 ft12">Magnussen Svein, ”Selvbiografisk langtidshukommelse”, bilaga 2 i Norges offentlige utredninger (NOU) 2004:23, <SPAN class="ft178">Barnehjem og specialskoler under lupen – Nasjonal kartlegging av omsorgssvikt og overgrep i barnevernsinstitusjoner </SPAN><NOBR><SPAN class="ft178">1945</SPAN><SPAN class="ft181">-</SPAN><SPAN class="ft178">1980,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft178"> </SPAN>Oslo, 2004.</P>
<P class="p974 ft7">Maughan Barbara and Rutter Michael, “Retrospective reporting of childhood adversity: Issues in assessing <NOBR>long-term</NOBR> recall”.</P>
<P class="p557 ft38">Journal of Personality Disorders<SPAN class="ft7">, 11(1), 1997.</SPAN></P>
<P class="p959 ft7">McNally, Richard J., <SPAN class="ft38">Remembering trauma</SPAN>, Belknap Press of Harvard University Press, Cambridge, MA, 2003.</P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">Miller, Alice, </SPAN>Det självutplånande barnet och sökandet efter en äkta identitet, <SPAN class="ft7">Omarb. och utök. [uppl.], Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1995.</SPAN></P>
<P class="p974 ft7">National Research Council (NRC), <SPAN class="ft38">Understanding child abuse and neglect, </SPAN>National Academy press, Washington DC, 1993.</P>
<P class="p956 ft38"><SPAN class="ft7">Qvarsebo, Jonas, </SPAN>Skolbarnets fostran: enhetsskolan, agan och politiken om barnet <NOBR>1946<SPAN class="ft180">-</SPAN>1962<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Institutionen för tema, Tema</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td199"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p996 ft7">Barn, Linköpings universitet, Diss. Linköping: Linköpings universitet, Linköping, 2006.</P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Rossi, Tapani, </SPAN>Räddade till livet: om en stor svensk hjälpinsats för Finlands barn <NOBR>1939–1949<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Tapani Rossi, Höör, 2008.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Runcis, Maija, </SPAN>Makten över barnen: [tvångsomhändertagande av barn i Sverige <NOBR>1928<SPAN class="ft180">-</SPAN>1968],</NOBR> <SPAN class="ft7">Atlas, Stockholm, 2007.</SPAN></P>
<P class="p4 ft175">Skjerve, Jan, ”Granskning av barnevernsinstitusjoner i Bergen.</P>
<P class="p817 ft38">Norges barnevern <SPAN class="ft7">nr 1, 2005.</SPAN></P>
<P class="p980 ft38"><SPAN class="ft7">Sköld, Johanna, </SPAN>Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm <NOBR>1890<SPAN class="ft184">-</SPAN>1925<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm,: Stockholms universitet, 2006.</SPAN></P>
<P class="p949 ft7"><SPAN class="ft38">Stockholms kommunalkalender</SPAN>, Stockholms stadsledningskontor, Stockholm, <NOBR>1938<SPAN class="ft173">-</SPAN>67.</NOBR></P>
<P class="p990 ft38"><SPAN class="ft7">Sundkvist, Maria, </SPAN>De vanartade barnen: mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd <NOBR>1903<SPAN class="ft184">-</SPAN>1925<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Hjelm, Diss. Linköping : Univ., Uppsala, 1994.</SPAN></P>
<P class="p980 ft7">Svedin, Carl Göran & Back, Christina, <SPAN class="ft38">Varför berättar de inte?: om att utnyttjas i barnpornografi, </SPAN>1. uppl., Rädda barnen, Stockholm, 2003.</P>
<P class="p990 ft7">Söderlind, Ingrid, ”Den sociala barnavården – i utkant av välfärds- politiken”, i Astri Andresen m.fl., <SPAN class="ft38">Barnen och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1900</SPAN><SPAN class="ft184">-</SPAN><SPAN class="ft38">2000,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>kommande 2010.</P>
<P class="p980 ft38"><SPAN class="ft7">Söderlind, Ingrid, </SPAN>Barnhem för flickor: barn, familj och institutionsliv i Stockholm <NOBR>1870<SPAN class="ft184">-</SPAN>1920<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Stockholmia, Diss. Linköping : Univ., Stockholm, 1999.</SPAN></P>
<P class="p949 ft38"><SPAN class="ft7">Thompson, Paul, </SPAN>Det förgångnas röst: den muntliga historieforsk- ningens grunder<SPAN class="ft7">, Gidlund, Stockholm, 1980.</SPAN></P>
<P class="p949 ft7">Thor, Malin, ”Muntliga källor och källkritik”, i Hanson, Lars & Thor, Malin (red), <SPAN class="ft38">Muntlig historia</SPAN>, Studentlitteratur, Lund, 2006.</P>
<P class="p997 ft7">Vinnerljung Bo & Ribe, Martin, ”Mortality after care among young adult foster children in Sweden”. <SPAN class="ft38">International Journal of Social Welfare, </SPAN>10(3), 2001.</P>
<P class="p998 ft7">Vinnerljung, Bo & Sallnäs, Marie, ”Into adulthood: a <NOBR>follow-up</NOBR> study of 718 youths who were placed in <NOBR>out-of-home</NOBR> care during their teens”. <SPAN class="ft38">Journal of Child and Family Social Work, </SPAN>13, 2008.</P>
<P class="p999 ft14">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399365x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1000 ft15">Bilaga 1</P>
<P class="p1001 ft6">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr45 td201"><P class="p468 ft186">Utredning om dokumentation och stöd till</P></TD>
<TD class="tr45 td141"><P class="p32 ft186">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p468 ft187">enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård</P></TD>
<TD class="tr11 td141"><P class="p32 ft186">2006:75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td202"><P class="p468 ft186">inom den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1002 ft127">Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 2006</P>
<P class="p1003 ft188">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p1004 ft127">En särskild utredare skall granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården. Uppdraget syftar till att kartlägga allvarliga övergrepp och vanvård av flickor och pojkar som varit placerade i familjehem/fosterhem eller vid institutioner inom den sociala barnavården. Uppdraget omfattar kvinnor och män som varit placerade i familjehem eller vid institutioner med stöd av barnavårdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjänstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Utredaren skall bjuda in till intervjuer och i anslutning till dessa erbjuda psykologiskt stöd. Intervjuerna kan kompletteras med studier av arkivmaterial. Utre- daren skall ha beredskap för att ta emot samtal från drabbade per telefon.</P>
<P class="p1005 ft127">Utredaren skall dokumentera vad som framkommer vid intervju- erna och från eventuellt arkivmaterial. Utredaren skall i en rapport sammanställa och dokumentera de erfarenheter som framkommer på ett sådant sätt att de kan bidra till att liknande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden.</P>
<P class="p1006 ft127">Utredaren skall i en delrapport senast den 1 oktober 2007 redo- visa hur arbetet fortskrider.</P>
<P class="p1007 ft127">Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2008.</P>
<P class="p1008 ft84">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft29">Bakgrund</P>
<P class="p189 ft38">Uppdraget till Socialstyrelsen</P>
<P class="p65 ft7">I december 2005 kom det till regeringens kännedom att det under åren <NOBR>1950–1980</NOBR> förekommit att barn som var placerade vid vissa institutioner inom den sociala barnavården for illa p.g.a. regel- bundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård. Många av de personer som under barndomen utsattes för sådana kränkningar har i dag behov av hjälp och stöd. Samtidigt framstod det som angeläget att dessa förhållanden uppmärksammades så att de inte upprepas. Regeringen hade tagit del av de erfarenheter som Norge har av liknande förhållanden och kunnat konstatera att det handlar om grannlaga uppgifter där bl.a. noggranna forsknings- metodologiska och etiska överväganden måste göras.</P>
<P class="p1009 ft7">Regeringen gav i december 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att utifrån befintlig forskning och annan relevant dokumentation och erfarenheterna från Norge bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institu- tioner inom den sociala barnavården under åren <NOBR>1950–1980.</NOBR> Social- styrelsen skulle vidare undersöka vilken dokumentation i form av t.ex. tillsynsrapporter och journaler som finns tillgänglig från samma tidsperiod och föreslå åtgärder i syfte att stödja de utsatta samt föreslå hur deras erfarenheter kan dokumenteras. I uppdraget ingick inte att överväga eventuella ansvarsfrågor eller ekonomisk kompensation till drabbade. Uppdraget redovisades till regeringen den 29 mars 2006.</P>
<P class="p1010 ft7">I telefonsamtal och brev till Socialstyrelsen uppger många perso- ner att de har blivit utsatta för brister i omsorgen, fysiska bestraff- ningar och sexuella övergrepp i den sociala barnavården. Även intresseorganisationer, forskare, journalister och författare som utredningen haft kontakt med konstaterar att det inte råder någon tvekan om att övergrepp och kränkningar har förekommit vid institutioner under den period som utredningen avser. Motsva- rande erfarenheter finns i Norge och det har inte framkommit några omständigheter som tyder på att de svenska förhållandena skilt sig från de norska i något avgörande avseende. De övergrepp och kränkningar som framkommit kan enligt Socialstyrelsen inte sägas ha varit accepterade uppfostringsmetoder under perioden <NOBR>1950–1980.</NOBR> Sexuella övergrepp har aldrig varit accepterat och bestraffningar av barn boende på institution är tydligt reglerade</P>
<P class="p159 ft14">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td203"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1011 ft7">från 1937. Socialstyrelsen skrev 1948 i Råd och anvisningar Nr 49 att: ”Bestraffningar kan verka allvarligt skadligt på barnet. Den mest aggressiva formen, kroppsagan, d.v.s. den avsiktliga handgrip- ligheten för att framkalla smärta genom örfilar, stryk etc. är strängeligen förbjuden”.</P>
<P class="p1012 ft7">Socialstyrelsen menar att <NOBR>1950-talet</NOBR> utgjorde en brytningstid i synen på aga som barnuppfostran. År 1960 kom den nya stadgan för barnavårdsanstalter där det tydligt formulerades att barnen inte fick utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling. De förhållanden som nu kommit till regeringens kännedom var alltså inte en accepterad eller sanktionerad del av den sociala barn- och ungdomsvården.</P>
<P class="p1013 ft7">Socialstyrelsen konstaterar att det inte med nuvarande kunskap går att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den svenska sociala barnavården under de aktuella åren. Socialstyrelsen har studerat erfarenheterna från Norge. Inte heller där går det att bedöma omfattningen av missförhållandena med stöd i tillgänglig dokumentation och forskning.</P>
<P class="p1013 ft7">Däremot visar de norska erfarenheterna att det genom att inter- vjua tidigare barnhemsbarn går att sammanställa och systematisera missförhållandena och koppla dem till namngivna institutioner.</P>
<P class="p1013 ft7">Det är enligt Socialstyrelsen ytterst sällsynt med anteckningar om missförhållanden vid institutionerna. Däremot fyller arkivmate- rialet en viktig funktion för att identifiera, beskriva och förstå de olika institutionernas verksamhet och villkor. Det är också viktigt för tidigare barnhemsbarn att få tillgång till dokumentationen både om institutionen och om sig själva.</P>
<P class="p108 ft29">Uppdraget</P>
<P class="p338 ft38">Omfattning</P>
<P class="p90 ft7">Uppdraget syftar till att kartlägga allvarliga övergrepp och vanvård av flickor och pojkar som varit placerade i familjehem/fosterhem eller vid institutioner inom den sociala barnavården. Det bör såle- des vara handlingar som även vid tiden för händelsen skulle ha bedömts som allvarliga övergrepp och vanvård.</P>
<P class="p1013 ft8">Uppdraget omfattar kvinnor och män som varit placerade i familjehem eller vid institutioner med stöd av barnavårdslagen</P>
<P class="p877 ft14">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">(1924:361, 1960:97), socialtjänstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Per- soner som har arbetat vid dessa institutioner kan också ha viktig information och bör därför också omfattas av uppdraget.</P>
<P class="p1014 ft7">Övergrepp och vanvård som inträffat så nyligen att de faller inom ramen för åtal skall inte omfattas av uppdraget. Utredaren skall i sådana fall verka för att de blir behandlade inom rättsväsen- det och tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p1014 ft7">I uppdraget ingår inte att överväga eventuella ansvarsfrågor i det enskilda fallet eller ekonomisk kompensation till drabbade.</P>
<P class="p101 ft38">Uppdragets genomförande</P>
<P class="p69 ft7">Att granska den sociala barnavården för att upptäcka missförhål- landen i familjehem och vid institutioner tillbaka i tiden är en omfattande, grannlaga och tidskrävande uppgift.</P>
<P class="p1014 ft7">Traumatiska upplevelser kan reaktiveras när uppmärksamheten fokuseras på barnhemsvistelsen. Det är därför, enligt Socialstyrel- sen, nödvändigt att organisera bl.a ett psykologiskt stöd för dem som intervjuats direkt efter intervjuerna.</P>
<P class="p1015 ft7">De norska erfarenheterna pekar mot att granskningen i sig, till- sammans med den massmediala uppmärksamheten, reaktiverar upplevelser från tiden i barnhem. De norska erfarenheterna visar att många har glömt upplevelser som nu kommer åter i medvetandet. I samtal till Socialstyrelsen har tidigare barnhemsbarn påpekat att de mått mycket dåligt sedan de via mediernas rapportering blivit påminda om sin barndom. Vid en granskning, där de som varit i barnhem eller familjehem inbjuds att berätta sin historia, är det nödvändigt att erbjuda psykologiskt stöd i anslutning till intervju- erna för att ta hand om de svåra upplevelser som kan reaktiveras.</P>
<P class="p1009 ft7">Utredaren får i uppdrag att bjuda in till intervjuer och i anslut- ning till dessa erbjuda psykologiskt stöd. Intervjuerna kan kom- pletteras med studier av arkivmaterial. Deltagandet vid intervjun måste vara helt frivilligt från den intervjuades sida och ingen upp- sökande verksamhet av berörda personer får ske inom ramen för utredningens verksamhet.</P>
<P class="p1016 ft7">Utredaren skall ha en organisation som möjliggör att drabbade får tillgång till råd och stöd per telefon.</P>
<P class="p1015 ft7">Utredaren bör samråda med och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns hos organisationer, forskare och myndigheter.</P>
<P class="p144 ft14">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td203"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft38">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p90 ft7">Utredaren skall dokumentera vad som framkommer vid varje inter- vju och redovisa tillgängligt arkivmaterial. Denna individuella dokumentation skall upprättas i två likalydande exemplar varav det ena överlämnas till den intervjuade.</P>
<P class="p1017 ft7">Utredaren skall i en rapport sammanställa och dokumentera de erfarenheter som framkommer på ett sådant sätt att de kan bidra till att liknande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden. Dessutom bör rapporten utformas så att den ger information och underlag för dem som inte deltar i granskning- ens intervjuer men som varit placerade på en viss institution. Där- med blir rapporten betydelsefull för andra som inte har intervjuats. Rapportens syfte är inte primärt att ge en uttömmande bild när det gäller omfattningen av vanvård och övergrepp. Syftet med uppdra- get är en rapport som dels skall ge upprättelse åt de drabbade, dels ge lärdom för framtiden. Rapporten skall beskriva om vanvården och övergreppen skiljt sig åt för flickor och pojkar beroende på bl.a. ålder, etniskt ursprung eller funktionshinder.</P>
<P class="p1018 ft7">Utredaren skall i en delrapport till regeringen senast den 1 oktober 2007 redovisa hur arbetet fortskrider.</P>
<P class="p1019 ft7">Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 2008.</P>
<P class="p1020 ft7">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1021 ft14">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399370x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1000 ft15">Bilaga 2</P>
<P class="p1001 ft6">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr45 td46"><P class="p468 ft129">Tilläggsdirektiv till Utredningen om dokumen-</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p468 ft186">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><P class="p468 ft186">tation och stöd till enskilda som utsatts för</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p468 ft186">2007:167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td46"><P class="p468 ft186">övergrepp inom den sociala barnavården</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td204"><P class="p468 ft186">(S 2006:05)</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p26 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1002 ft127">Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007</P>
<P class="p1003 ft188">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1022 ft127">Den tidigare regeringen beslutade den 21 juni 2006 att tillkalla en särskild utredare för att granska allvarliga övergrepp och vanvård vid institutioner och fosterhem/familjehem inom den sociala barnavården. Uppdraget omfattar dem som varit placerade med stöd av barnavårdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjänstlagen (1980:620) eller lagen (1980:621, 1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga. Utredaren ska intervjua alla som frivilligt kontaktar utredningen och dokumentera intervjuerna. Intervjuerna ska kompletteras med uppgifter ur arkivmaterial. De intervjuade ska erbjudas psykologiskt stöd i anslutning till intervjuerna. Utre- daren ska sammanställa och dokumentera de erfarenheter som framkommer på ett sådant sätt att de kan bidra till att liknande för- hållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden. Utredaren ska enligt direktiven lämna en delrapport senast den 1 oktober 2007 och slutredovisa uppdraget senast den 1 juni 2008.</P>
<P class="p1023 ft127">I delrapporten som lämnades den 17 augusti 2007 redovisar utredaren erfarenheterna av det dryga sextiotal intervjuer som genomförts fram till halvårsskiftet 2007. Utredningens målsättning är att alla som vill komma till tals genom en intervju ska få tillfälle till det. Det framgår av rapporten att det inte är möjligt att uppnå det målet inom den tidigare givna tidsramen. En slutlig analys av vad som kommit fram i intervjuerna kan inte göras förrän samtliga intervjuer genomförts. Utredaren begär därför förlängning av utredningstiden.</P>
<P class="p1024 ft84">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1025 ft29">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p1026 ft8">Utredningstiden förlängs och utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 december 2009.</P>
<P class="p1027 ft7">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1028 ft14">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<P class="p1000 ft15">Bilaga 3</P>
<P class="p1002 ft6">Intervjuguide</P>
<P class="p1029 ft55"><SPAN class="ft55">1.1</SPAN><SPAN class="ft189">Introduktion/presentation</SPAN></P>
<P class="p1030 ft7">Om det finns en stödperson med inleder vi med att fråga intervju- personen, om han eller hon vill att stödpersonen ska vara med i rummet, vänta utanför eller möta upp efteråt. Det är också OK att stödpersonen lämnar intervjun och väntar utanför under vissa delar av intervjun.</P>
<P class="p1031 ft8">Efter detta ställer vi frågan: Hur känns/är det att vara här, och erbjuder kaffe.</P>
<P class="p1032 ft9">Vi berättar därefter om utredningens uppdrag</P>
<P class="p1033 ft7">Syftet med intervjun, att uppdraget går ut på att samla kunskap, dokumentera, blottlägga det som länge varit dolt. Ett av syftena med utredningen är att dra slutsatser från intervjupersonernas berättelser på ett sådant sätt så att man kan undvika att upprepa missförhållanden i dagens sociala barnavård. Utredningen har tyst- nadsplikt. Intervjupersonens avidentifierade historia kommer att bli en del av den rapportering som sker till regeringen. Intervju- personerna informeras om att de kommer att erhålla ett exemplar av de betänkanden som färdigställs.</P>
<P class="p1034 ft9">Vi går igenom ramarna</P>
<P class="p1033 ft7">Vi har avsatt tre timmar, men det är inte säkert att vi kommer att behöva hela den tiden. Vi talar om att vi har en intervjuguide som hjälp för att komma ihåg vad som ska gås igenom så att intervju- erna genomförs på ett likartat sätt. Intervjupersonen får infor- mation om att en i teamet intervjuar och den andre antecknar. Vi informerar om att ett referat kommer att skickas hem till</P>
<P class="p1035 ft14">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">intervjupersonen för godkännande eller kommentar. Vi ber om tillstånd att använda bandspelare och förklarar syftet med att använda en sådan, att den som skriver ska kunna gå tillbaka och kontrollera om det uppstår osäkerhet vid skrivandet.</P>
<P class="p86 ft9">Vi informerar intervjupersonen om att hon/han kan tala fritt!</P>
<P class="p69 ft7">Det är OK om hon eller han vill ändra sig, lägga till och dra ifrån uppgifter, under eller efter intervjun. Det är också OK att inte vilja svara på alla frågor. Det är intervjupersonen som bestämmer. Det finns inga planerade pauser utan intervjupersonen eller intervju- teamet säger till om det finns önskemål om paus. Har intervju- personen några frågor innan intervjun inleds?</P>
<P class="p216 ft55"><SPAN class="ft55">1.2</SPAN><SPAN class="ft190">Inledande frågor</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">När bandspelaren sätts på ber vi intervjupersonen att uppge sitt namn och personnummer. Om det finns en stödperson med i rummet tillfrågas denne om namn och vilken relation som intervjupersonen och stödpersonen har till varandra? Sedan följer tre inledande frågor.</P>
<P class="p1036 ft8">Hur har intervjupersonen fått information om utredningen? Har intervjupersonen tagit ut sitt arkivmaterial?</P>
<P class="p103 ft7">Om intervjupersonen gjort detta kommer vi överens om vi får ta emot det för kopiering eller själv rekvirera det. Vi frågar intervjupersonen om det finns önskemål om att få utredningens hjälp att eftersöka (ytterligare) arkivmaterial. Finns sådant önske- mål informerar vi om att en fullmakt för detta undertecknas innan vi skiljs åt.</P>
<P class="p85 ft8">Tillhör intervjupersonen någon av de svenska minoriteterna; resande, tornedalingar, sverigefinnar, samer eller judar? Har för- äldrarna något annat ursprung utanför Sverige?</P>
<P class="p68 ft9">1.2.1 Personuppgifter</P>
<P class="p69 ft8">Kan du berätta lite om hur du lever i dag? Var bor du? Vem som bor i ditt hus? Har du några barn? Vad har du för utbildning? Vad har du jobbat med? Vad är du sysselsatt med i dag? På en skala ett</P>
<P class="p125 ft14">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td203"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p26 ft36">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">till fem, hur mycket skulle du uppskatta att du arbetat/varit syssel- satt under ditt vuxna liv?</P>
<P class="p23 ft9">1.2.2 Omhändertagen placerad</P>
<P class="p197 ft7">Här gör vi en barndomslinje tillsammans med intervjupersonen på en whiteboard eller på blädderblock. Vi gör en historisk genom- gång från födseln och det första omhändertagandet till den sista placeringen inom den sociala barnavården (alt myndighetsålder).</P>
<P class="p1037 ft7">Vi börjar med att ställa frågor om ursprungsfamiljen: Var är du född?</P>
<P class="p137 ft7">Hur såg din familj ut?</P>
<P class="p1038 ft7">Hur många syskon hade du? Vad arbetade dina föräldrar med? Var de gifta/sammanboende?</P>
<P class="p17 ft7">Efter detta ställer vi frågor om när intervjupersonen omhänder- togs första gången, var hon eller han placerades. Hur var det med syskon? Blev de också placerade? Vart kom de? Om de blev kvar hemma, stannade de där under hela uppväxten?</P>
<P class="p15 ft7">Var placerades du? Hur länge bodde du där? Vart kom du sedan osv. Vi frågar också efter namn på fosterföräldrar, institutioner och myndighetspersoner som funnit med vid omhändertaganden och uppföljning. Vilken var den ansvariga placeringskommunen?</P>
<P class="p15 ft7">Fanns det andra barn i fosterfamiljen? Hur försörjde sig fosterföräldrarna? Om det gäller institutioner tar vi uppgift om institutionens storlek, var den låg, etc.</P>
<P class="p117 ft8">När basfakta finns om varje placering går vi över till att fråga vad intervjupersonen minns av vanvård från varje plats.</P>
<P class="p140 ft9">1.2.3 Minnen från placeringstiden</P>
<P class="p197 ft7">Här återgår vi till tiden före det första omhändertagandet. Hur var det hemma? Vad var anledningen till att du omhändertogs? Minns du detta? Kan du beskriva? När du kom till den första platsen, hur var det där? Hur var personalen? Hur många barn fanns där? Hur såg din vardag ut?</P>
<P class="p117 ft7">Intervjupersonen uppmanas att berätta om den vanvård som förekom i samband med placeringen. Här gås olika områden igenom. Hur var det med: boendet, rummet, sängen, maten,</P>
<P class="p862 ft14">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p26 ft15">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft7">matsituationen, kläderna, hygienen, fritiden, lek, nöjen, skolan, skolvägen, läxläsning, högtider, födelsedagar, umgänge med bekanta till familjen/kamrater/ syskon/fostersyskon/anhöriga, bemötandet, läkarvård, sjukvård, tandvård, arbete, sysselsättning, ordningsregler, disciplin, bestraffningar. Fanns det någon vuxen du kunde anförtro dig till?</P>
<P class="p85 ft7">Här ber vi intervjupersonen att återge minnen av övergrepp, misshandel och försummelse. Intervjupersonen kanske behöver hjälp med följdfrågor: hur ofta, vad hände, hur gick det till, vem var med, var hände det, när hände det och vem visste? Vågade du berätta detta för någon? Om ja, vad hände då? Fick du någon hjälp?</P>
<P class="p86 ft9">1.2.4 Tillsyn</P>
<P class="p69 ft8">Kommer du ihåg om det skedde någon tillsyn på de platser du var? Hur gick tillsynsbesöken till?</P>
<P class="p94 ft9">1.2.5 Vad var det värsta som hände dig?</P>
<P class="p69 ft7">När vi lyssnar på vad du har att berätta skapar vi förstås vår upp- fattning om hur det måste ha varit för dig, vad du tyckte var allra mest plågsamt och svårt att stå ut med, men det kanske inte alls överensstämmer med vad du själv anser? Vad tycker du var det värsta som hände dig?</P>
<P class="p86 ft9">1.2.6 Hur överlevde du?</P>
<P class="p65 ft7">Efter att ha lyssnat på din historia undrar vi hur du klarade dig, hur du gjorde för att stå ut?</P>
<P class="p101 ft9">1.2.7 Hur har placeringarna påverkat ditt liv?</P>
<P class="p69 ft7">Hur tror du att dessa upplevelser har påverkat dig, hur ofta tänker du på det som hänt? Har du berättat om detta för någon? Har du besökt platserna där det hände eller tagit kontakt med förövarna? Skulle du kunna tänka dig att göra det? Hur har du bearbetat min- nena? Har du gått igenom någon behandling? Har dina utbild- ningsmöjligheter påverkats? Har du skrivit eller tecknat? Många</P>
<P class="p594 ft14">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td203"><P class="p26 ft15">SOU 2009:99</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p26 ft36">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">som har varit med om det du beskrivit för oss i dag har hamnat i drogmissbruk, brottslighet, psykisk sjukdom, medicinering eller suicidförsök. Har detta drabbat dig? Hur har din kontakt med din ursprungsfamilj påverkats av att du blev placerad?</P>
<P class="p78 ft9">1.2.8 Reflexioner</P>
<P class="p76 ft7">Hur skulle det kunna ha varit annorlunda? Hur hade din tid i den sociala barnavården kunnat bli bättre? Hade myndigheterna kunnat handla annorlunda och i sådant fall på vilket sätt? Hur kan man undvika att andra barn drabbas? Vad hade hänt dig tror du om du inte blivit placerad?</P>
<P class="p317 ft55"><SPAN class="ft55">1.3</SPAN><SPAN class="ft189">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Om det inte gjorts tidigare, tittar vi igenom arkivmaterial och annat som intervjupersonen kan ha tagit med sig, foton, minnessaker, tidningsartiklar, dikter, skriverier.</P>
<P class="p89 ft7">Hur har det varit att prata om de här minnena? Vi vet av erfa- renhet att det kan vara jobbigt att gå härifrån. Intervjun kan väcka starka minnen. Vi informerar om S:t Lukas och erbjuder möjlighe- ten att få åtta stödsamtal hos en psykoterapeut i närheten av bostads- orten, under den tid utredningen pågår.</P>
<P class="p117 ft7">Det kan vara så att du kommer på saker som du glömde att berätta för oss. Du får då gärna ringa oss eller skriva ned komplet- terande uppgifter och skicka de till oss.</P>
<P class="p117 ft7">Pappersarbete klaras av, reseräkning och kvittenser av arkivma- terial, fullmakt för beställning av arkivmaterial.</P>
<P class="p15 ft7">Avslutningsvis tillfrågas intervjupersonen: Hur tror du att det kommer att kännas/bli att gå härifrån? Har du någon du kommer att prata med som kan stödja dig? Hur tycker du att du har blivit bemött av oss? Är det något som vi skulle kunna göra annorlunda?</P>
<P class="p1039 ft14">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft191">Statens offentliga utredningar 2009</P>
<P class="p1040 ft5">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1041 ft83"><SPAN class="ft192">1.</SPAN><SPAN class="ft193">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brotts- bekämpningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1042 ft83"><SPAN class="ft192">2.</SPAN><SPAN class="ft193">Nya nät för förnybar el. N.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft83"><SPAN class="ft192">3.</SPAN><SPAN class="ft193">Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft83"><SPAN class="ft192">4.</SPAN><SPAN class="ft193">Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1045 ft83"><SPAN class="ft192">5.</SPAN><SPAN class="ft193">Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1045 ft83"><SPAN class="ft192">6.</SPAN><SPAN class="ft193">Återkrav inom välfärdssystemen.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft83">– Förslag till lagstiftning. Fi.</P>
<P class="p1047 ft83"><SPAN class="ft192">7.</SPAN><SPAN class="ft193">Den svenska administrationen av jord- bruksstöd. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1048 ft83"><SPAN class="ft192">8.</SPAN><SPAN class="ft193">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produk- tion. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft83"><SPAN class="ft192">9.</SPAN><SPAN class="ft193">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">10.</SPAN><SPAN class="ft82">Miljöprocessen. M.</SPAN></P>
<P class="p1050 ft83"><SPAN class="ft192">11.</SPAN><SPAN class="ft82">En nationell cancerstrategi för framtiden. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">12.</SPAN><SPAN class="ft82">Skatt i retur. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft83"><SPAN class="ft192">13.</SPAN><SPAN class="ft82">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokal- försörjning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft83"><SPAN class="ft192">14.</SPAN><SPAN class="ft82">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">15.</SPAN><SPAN class="ft82">Kraftsamling!</SPAN></P>
<P class="p1046 ft83">– museisamverkan ger resultat.</P>
<P class="p1046 ft83">+ Bilagor. Ku.</P>
<P class="p1053 ft83"><SPAN class="ft192">16.</SPAN><SPAN class="ft82">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys</SPAN></P>
<P class="p1054 ft83">Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.</P>
<P class="p1055 ft83"><SPAN class="ft192">17.</SPAN><SPAN class="ft82">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft83"><SPAN class="ft192">18.</SPAN><SPAN class="ft82">Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">19.</SPAN><SPAN class="ft82">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">20.</SPAN><SPAN class="ft82">Mer järnväg för pengarna. N.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft83"><SPAN class="ft192">21.</SPAN><SPAN class="ft82">Redovisning av kommunal med- finansiering. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p204 ft83"><SPAN class="ft192">22.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny alkohollag. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">23.</SPAN><SPAN class="ft82">Olovlig tobaksförsäljning. S.</SPAN></P>
<P class="p1057 ft83"><SPAN class="ft192">24.</SPAN><SPAN class="ft82">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft83"><SPAN class="ft192">25.</SPAN><SPAN class="ft82">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">26.</SPAN><SPAN class="ft82">Det växande vattenbrukslandet. Jo.</SPAN></P>
<P class="p281 ft83"><SPAN class="ft192">27.</SPAN><SPAN class="ft82">Ta klass. U.</SPAN></P>
<P class="p1059 ft83"><SPAN class="ft192">28.</SPAN><SPAN class="ft82">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">29.</SPAN><SPAN class="ft82">Fritid på egna villkor. IJ.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">30.</SPAN><SPAN class="ft82">Skog utan gräns? Jo.</SPAN></P>
<P class="p1060 ft83"><SPAN class="ft192">31.</SPAN><SPAN class="ft82">Effektiva transporter och samhälls- byggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">32.</SPAN><SPAN class="ft82">Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.</SPAN></P>
<P class="p1061 ft83"><SPAN class="ft192">33.</SPAN><SPAN class="ft82">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. Fi.</SPAN></P>
<P class="p281 ft83"><SPAN class="ft192">34.</SPAN><SPAN class="ft82">Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">35.</SPAN><SPAN class="ft82">Moderna hyreslagar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">36.</SPAN><SPAN class="ft82">Främja, Skydda, Övervaka</SPAN></P>
<P class="p1062 ft83">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.</P>
<P class="p1063 ft83"><SPAN class="ft192">37.</SPAN><SPAN class="ft82">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft83"><SPAN class="ft192">38.</SPAN><SPAN class="ft82">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">39.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">40.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">41.</SPAN><SPAN class="ft82">Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.</SPAN></P>
<P class="p281 ft83"><SPAN class="ft192">42.</SPAN><SPAN class="ft82">Vattenverksamhet. M.</SPAN></P>
<P class="p1059 ft83"><SPAN class="ft192">43.</SPAN><SPAN class="ft82">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. U.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">44.</SPAN><SPAN class="ft82">Integritetsskydd i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p1065 ft83"><SPAN class="ft192">45.</SPAN><SPAN class="ft82">Områden av riksintresse och Miljö- konsekvensbeskrivningar. M.</SPAN></P>
<P class="p1066 ft83"><SPAN class="ft192">46.</SPAN><SPAN class="ft82">Försenad årsredovisning och bokförings- brott, m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">47.</SPAN><SPAN class="ft82">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">48.</SPAN><SPAN class="ft82">Koncessioner för el- och gasnät. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1067 ft83"><SPAN class="ft192">49.</SPAN><SPAN class="ft82">Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och social- försäkring. S.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft83"><SPAN class="ft192">50.</SPAN><SPAN class="ft82">Nytt pensionssystem för den statsunder- stödda scenkonsten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">51.</SPAN><SPAN class="ft82">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</SPAN></P>
<P class="p1068 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Ku.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">52.</SPAN><SPAN class="ft82">Staten och imamerna.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft83">Religion, integration, autonomi. U.</P>
<P class="p1069 ft83"><SPAN class="ft192">53.</SPAN><SPAN class="ft82">Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. Jo.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">54.</SPAN><SPAN class="ft82">Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">55.</SPAN><SPAN class="ft82">Ett effektivare smittskydd. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">56.</SPAN><SPAN class="ft82">Den nya migrationsprocessen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">57.</SPAN><SPAN class="ft82">Myndighet för hållbart samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p1046 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">en granskning av Boverket. M.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">58.</SPAN><SPAN class="ft82">Skatteförfarandet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1070 ft83"><SPAN class="ft192">59.</SPAN><SPAN class="ft82">Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1071 ft83"><SPAN class="ft192">60.</SPAN><SPAN class="ft82">Återvändandedirektivet och svensk rätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p281 ft83"><SPAN class="ft192">61.</SPAN><SPAN class="ft82">Modernare adoptionsregler. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">62.</SPAN><SPAN class="ft82">Skatt på fluorerade växthusgaser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">63.</SPAN><SPAN class="ft82">Totalförsvarsplikt och frivillighet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft83"><SPAN class="ft192">64.</SPAN><SPAN class="ft82">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? U.</SPAN></P>
<P class="p1072 ft83"><SPAN class="ft192">65.</SPAN><SPAN class="ft82">Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">66.</SPAN><SPAN class="ft82">Signalspaning för polisiära behov. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">67.</SPAN><SPAN class="ft82">Försvarsmaktens helikopter 4</SPAN></P>
<P class="p1073 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">frågan om vidmakthållande eller av- veckling. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1074 ft83">68.Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) + bilaga. S.</P>
<P class="p1075 ft83"><SPAN class="ft192">69.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny ransonerings- och prisregleringslag. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1070 ft83"><SPAN class="ft192">70.</SPAN><SPAN class="ft82">Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">71.</SPAN><SPAN class="ft82">EU, Sverige och den inre marknaden</SPAN></P>
<P class="p1076 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">En översyn av horisontella bestämmel- ser inom varu- och tjänsteområdet. UD.</SPAN></P>
<P class="p1077 ft83"><SPAN class="ft192">72.</SPAN><SPAN class="ft82">Insyn och integritet i brottsbekämp- ningen – några frågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">73.</SPAN><SPAN class="ft82">Vägval för filmen. Ku.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">74.</SPAN><SPAN class="ft82">Höghastighetsbanor</SPAN></P>
<P class="p1076 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. N.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">75.</SPAN><SPAN class="ft82">Folkbokföringen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1078 ft83"><SPAN class="ft192">76.</SPAN><SPAN class="ft82">Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p204 ft83"><SPAN class="ft192">77.</SPAN><SPAN class="ft82">EU:s Viseringskodex. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">78.</SPAN><SPAN class="ft82">Ökad säkerhet i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">79.</SPAN><SPAN class="ft82">Några begravningsfrågor. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1079 ft196"><SPAN class="ft192">80.</SPAN><SPAN class="ft195">Kriminalvården – ledning och styrning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1080 ft196"><SPAN class="ft192">81.</SPAN><SPAN class="ft195">Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. N.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft83"><SPAN class="ft192">82.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny postlag. N.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft83"><SPAN class="ft192">83.</SPAN><SPAN class="ft82">Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. M.</SPAN></P>
<P class="p1082 ft198"><SPAN class="ft192">84.</SPAN><SPAN class="ft197">Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård. S.</SPAN></P>
<P class="p356 ft83"><SPAN class="ft192">85.</SPAN><SPAN class="ft82">Gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P>
<P class="p1083 ft196"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft199">hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret. U.</SPAN></P>
<P class="p1084 ft196"><SPAN class="ft192">86.</SPAN><SPAN class="ft195">Strategi för myndigheternas arbete med </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi</P>
<P class="p1081 ft83"><SPAN class="ft192">87.</SPAN><SPAN class="ft82">En ny kameraövervakningslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1085 ft196"><SPAN class="ft192">88.</SPAN><SPAN class="ft195">Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade- ståndsansvar. M.</SPAN></P>
<P class="p1086 ft198"><SPAN class="ft192">89.</SPAN><SPAN class="ft197">Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsätt- ningar för arbete/Försörjningsförmåga. S.</SPAN></P>
<P class="p1087 ft201"><SPAN class="ft192">90.</SPAN><SPAN class="ft200">Tredje sjösäkerhetspaketet. Hamnstatskontrolldirektivet, Övervakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet. N.</SPAN></P>
<P class="p204 ft83"><SPAN class="ft192">91.</SPAN><SPAN class="ft82">Fingeravtryck i uppehållstillstånd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1088 ft196"><SPAN class="ft192">92.</SPAN><SPAN class="ft195">Se medborgarna – för bättre offentlig service. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft83"><SPAN class="ft192">93.</SPAN><SPAN class="ft82">Inkluderande arbetsliv. A.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft83"><SPAN class="ft192">94.</SPAN><SPAN class="ft82">Att nå ut och nå ända fram.</SPAN></P>
<P class="p1089 ft198">Hur tillgången till policyinriktad ut- värdering och forskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodoses. U.</P>
<P class="p1090 ft198"><SPAN class="ft192">95.</SPAN><SPAN class="ft197">Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P>
<P class="p1091 ft83"><SPAN class="ft192">96.</SPAN><SPAN class="ft82">En utvidgad trafikförsäkring. S.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft83"><SPAN class="ft192">97.</SPAN><SPAN class="ft82">Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet. A.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft192">98.</SPAN><SPAN class="ft82">Resningsförfarandet i brottmål</SPAN></P>
<P class="p1093 ft83"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft194">återupptagande av förundersökning och rätt till biträde. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft83"><SPAN class="ft192">99.</SPAN><SPAN class="ft82">Vanvård i social barnavård under </SPAN><NOBR>1900-talet.</NOBR> S.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399379x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft191">Statens offentliga utredningar 2009</P>
<P class="p1040 ft5">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft202">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1095 ft83">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]</P>
<P class="p948 ft83">Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]</P>
<P class="p1096 ft83">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- ning. [13]</P>
<P class="p1097 ft83">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]</P>
<P class="p1098 ft83">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]</P>
<P class="p1099 ft196">Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]</P>
<P class="p1100 ft83">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]</P>
<P class="p1101 ft83">Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. [46]</P>
<P class="p1102 ft198">Den nya migrationsprocessen. [56] Återvändandedirektivet och svensk rätt. [60] Modernare adoptionsregler. [61] Signalspaning för polisiära behov. [66]</P>
<P class="p1103 ft83">Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. [70]</P>
<P class="p2 ft203">Insyn och integritet i brottsbekämpningen</P>
<P class="p1019 ft83">– några frågor. [72]</P>
<P class="p1104 ft83">Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. [76]</P>
<P class="p1105 ft196">EU:s Viseringskodex. [77] Ökad säkerhet i domstol. [78]</P>
<P class="p1106 ft201">Kriminalvården – ledning och styrning. [80] En ny kameraövervakningslag. [87]</P>
<P class="p946 ft83">Fingeravtryck i uppehållstillstånd. (91)</P>
<P class="p1107 ft83">Resningsförfarandet i brottmål – åter- upptagande av förundersökning och rätt till biträde. [98]</P>
<P class="p8 ft204">Utrikesdepartementet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft202">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1108 ft83">Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]</P>
<P class="p948 ft83">Totalförsvarsplikt och frivillighet. [63]</P>
<P class="p948 ft83">Försvarsmaktens helikopter 4</P>
<P class="p1109 ft83">– frågan om vidmakthållande eller av- veckling. [67]</P>
<P class="p1110 ft83">En ny ransonerings- och prisregleringslag. [69]</P>
<P class="p10 ft202">Socialdepartementet</P>
<P class="p1111 ft83">En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]</P>
<P class="p1112 ft196">Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]</P>
<P class="p1113 ft205">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvars- fördelning inom socialtjänsten. [38]</P>
<P class="p1114 ft83">Bättre samverkan. Några frågor kring sam- spelet mellan sjukvård och socialför- säkring. [49]</P>
<P class="p1115 ft83">Ett effektivare smittskydd. [55]</P>
<P class="p1116 ft83">Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). + Bilaga. [68]</P>
<P class="p1117 ft83">Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och</P>
<P class="p1118 ft83">integration i specialiserad öppenvård. [84]</P>
<P class="p1119 ft83">Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsätt- ningar för arbete/Försörjningsförmåga.</P>
<P class="p1120 ft83">[89]</P>
<P class="p1115 ft83">En utvidgad trafikförsäkring. [96]</P>
<P class="p1121 ft83">Vanvård i social barnavård under <NOBR>1900-talet.</NOBR> S.</P>
<P class="p10 ft202">Finansdepartementet</P>
<P class="p1122 ft83">Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. [4]</P>
<P class="p948 ft83">Återkrav inom välfärdssystemen.</P>
<P class="p1118 ft83">– Förslag till lagstiftning. [6]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p4 ft83">EU, Sverige och den inre marknaden</P>
<P class="p1123 ft83">– En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. [71]</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p1124 ft83">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]</P>
<P class="p948 ft83">Skatt i retur. [12]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1125 ft83">Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]</P>
<P class="p1126 ft83">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]</P>
<P class="p1127 ft83">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. [33]</P>
<P class="p948 ft83">Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]</P>
<P class="p1128 ft83">Nytt pensionssystem för den statsunder- stödda scenkonsten. [50]</P>
<P class="p2 ft83">Skatteförfarandet. [58]</P>
<P class="p1129 ft83">Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. [59]</P>
<P class="p948 ft83">Skatt på fluorerade växthusgaser. [62]</P>
<P class="p1130 ft83">Moderniserade skatteregler för ideell sektor. [65]</P>
<P class="p948 ft83">Folkbokföringen. [75]</P>
<P class="p1131 ft198">Strategi för myndigheternas arbete med <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [86]</P>
<P class="p1132 ft196">Se medborgarna – för bättre offentlig service. [92]</P>
<P class="p795 ft202">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p2 ft83">Ta klass. [27]</P>
<P class="p1133 ft83">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]</P>
<P class="p948 ft83">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]</P>
<P class="p1134 ft83">Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. [52]</P>
<P class="p1135 ft83">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? [64]</P>
<P class="p1136 ft201">Gymnasial lärlingsutbildning – hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret. [85] Att nå ut och nå ända fram.</P>
<P class="p1137 ft198">Hur tillgången till policyinriktad ut- värdering och forskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodoses. [94]</P>
<P class="p10 ft202">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1138 ft83">Den svenska administrationen av jordbruks- stöd. [7]</P>
<P class="p948 ft83">Trygg med vad du äter – nya myndigheter</P>
<P class="p1139 ft83">för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]</P>
<P class="p1140 ft196">Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]</P>
<P class="p1095 ft83">Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. [53]</P>
<P class="p948 ft83">Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft202">Miljödepartementet</P>
<P class="p948 ft83">Miljöprocessen. [10]</P>
<P class="p948 ft83">Vattenverksamhet. [42]</P>
<P class="p1141 ft83">Områden av riksintresse och Miljö- konsekvensbeskrivningar. [45]</P>
<P class="p946 ft83">Myndighet för hållbart samhällsbyggande</P>
<P class="p1142 ft206">– en granskning av Boverket. [57] Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. [83] Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade-</P>
<P class="p1143 ft83">ståndsansvar. [88]</P>
<P class="p795 ft202">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1144 ft196">Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]</P>
<P class="p1145 ft83">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]</P>
<P class="p948 ft83">Effektiva transporter och samhällsbyggande</P>
<P class="p1146 ft83">– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]</P>
<P class="p1147 ft83">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Koncessioner för el- och gasnät. [48]</P>
<P class="p946 ft83">Höghastighetsbanor.</P>
<P class="p1148 ft83">Ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. [74]</P>
<P class="p1149 ft196">Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. [81]</P>
<P class="p1121 ft83">En ny postlag. [82]</P>
<P class="p1150 ft201">Tredje sjösäkerhetspaketet. Hamnstatskontrolldirektivet, Över- vakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet. [90]</P>
<P class="p1151 ft198">Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning. [95]</P>
<P class="p8 ft202">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p948 ft83">Fritid på egna villkor. [29]</P>
<P class="p2 ft83">Främja, Skydda, Övervaka</P>
<P class="p1152 ft83">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]</P>
<P class="p795 ft202">Kulturdepartementet</P>
<P class="p2 ft83">Kraftsamling!</P>
<P class="p1152 ft83">– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]</P>
<P class="p1153 ft83">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB399381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft83">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</P>
<P class="p1154 ft83">– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. [51]</P>
<P class="p1155 ft196">Vägval för filmen. [73] Några begravningsfrågor. [79]</P>
<P class="p795 ft202">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1156 ft196">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40] Integritetsskydd i arbetslivet. [44]</P>
<P class="p948 ft83">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]</P>
<P class="p1157 ft196">Inkluderande arbetsliv. [93] Marknadsorienterade styrmedel på arbets-</P>
<P class="p1120 ft83">miljöområdet. [97]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GXB399SOU_2009__99.pdf3408737pdfVanvård i social barnavård under 1900-talethttps://data.riksdagen.se/fil/CA401107-7800-4442-A55E-1BE00F73298D