2435716 GXB383 2009 83 sou sou Statens offentliga utredningar 2009:83 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 83 0 2010-01-01 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2010-01-01 00:00:00 Miljömålen i nya perspektiv, del 1 titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GXB383/text https://data.riksdagen.se/dokument/GXB383 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB383 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:75px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:249px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:211px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:293px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:413px;height:293px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:574px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:413px;height:574px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:161px;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:413px;height:161px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:232px;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:413px;height:232px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:396px;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:413px;height:396px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_33 #id_4 {border:none;z:b;margin:43px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:278px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:303px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:426px;height:303px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:570px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:140px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:413px;height:140px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:221px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:413px;height:221px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:647px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:161px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:161px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:414px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:413px;height:414px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:106px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:413px;height:106px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:83px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:413px;height:83px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:130px;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:413px;height:130px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:188px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:69px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:413px;height:69px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:291px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:460px;height:675px;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:460px;height:675px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:495px;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:456px;height:495px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft21{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft22{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft32{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft33{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft36{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft42{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft43{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft52{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft53{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft56{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft60{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft65{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft66{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft67{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft69{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft79{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p21{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p71{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p109{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p144{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p163{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p176{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p184{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p218{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p252{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p254{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p256{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p273{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p275{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p283{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p308{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p314{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p317{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p321{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p327{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p347{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p349{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p350{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p358{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;} .td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 29px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 18px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 36px;} .tr7{heightzzz: 62px;} .tr8{heightzzz: 16px;} .tr9{heightzzz: 51px;} .tr10{heightzzz: 19px;} .tr11{heightzzz: 27px;} .tr12{heightzzz: 38px;} .tr13{heightzzz: 14px;} .tr14{heightzzz: 20px;} .tr15{heightzzz: 15px;} .tr16{heightzzz: 23px;} .tr17{heightzzz: 22px;} .tr18{heightzzz: 2px;} .tr19{heightzzz: 4px;} .t0{width: 456px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t4{width: 468px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 36px;f:12px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 467px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t9{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t10{width: 467px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t11{width: 469px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 3px;f:12px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB3831x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Miljömålen i nya perspektiv</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om miljömålssystemet</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2009</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft2">SOU 2009:83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p3 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p4 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p5 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p6 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p7 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p6 ft4">Omslag: Navigare</P> <P class="p8 ft3">Illustrationer till miljökvalitetsmålen: Tobias Flygar</P> <P class="p9 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p10 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p0 ft3">Stockholm 2009</P> <P class="p10 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-23290-3</NOBR></P> <P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft6">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p11 ft6">Miljödepartementet</P> <P class="p12 ft7">Regeringen beslutade den 17 juli 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets struktur och organisation. Generaldirektören Rolf Annerberg förordnades samma dag att vara särskild utredare.</P> <P class="p13 ft8">Utredningen har antagit namnet Utredningen om miljömålssystemet.</P> <P class="p14 ft7">Experter i utredningen har varit riksdagsledamoten Sofia Arkelsten, departementssekreteraren Mattias Ankarhem t.o.m. <NOBR>2009-06-01,</NOBR> avdelningschefen Mona Blomdin Persson fr.o.m. <NOBR>2009-04-06,</NOBR> miljöchefen Åsa Domeij, miljöchefen Jan Eksvärd, riksdagsledamoten Karin Granbom Ellison, departementssekreteraren Maria Ingelsson fr.o.m. <NOBR>2009-06-02,</NOBR> riksdagsledamoten <NOBR>Wiwi-Anne</NOBR> Johansson fr.o.m. <NOBR>2008-11-18,</NOBR> t.f. avdelningschefen Anders Johnson, ordföranden Mikael Karlsson, departementssekreteraren Elisabeth Lidbaum, riksdagsledamoten <NOBR>Liza-Maria</NOBR> Norlin fr.o.m. <NOBR>2009-02-03,</NOBR> riksdagsledamoten Carina Ohlsson, kanslirådet Harald Perby t.o.m. <NOBR>2009-01-09,</NOBR> riksdagsledamoten Sven Gunnar Persson t.o.m. <NOBR>2008-12-31,</NOBR> biträdande avdelningschefen Johanna Pivén, avdelningschefen <NOBR>Marie-Louise</NOBR> Rydén t.o.m. <NOBR>2009-04-05,</NOBR> chefen för <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> representation i Sverige Pierre Schellekens, skogspolitiska strategen Erik Sollander, miljöexperten Inger Strömdahl, departementssekreteraren Petronella Troselius fr.o.m. <NOBR>2009-01-10,</NOBR> riksdagsledamoten Claes Västerteg, miljöstrategen Ulrika Wennergren och miljöexperten Peter Wenster.</P> <P class="p15 ft7">Huvudsekreterare i utredningen har varit Siv Ericsdotter. Sekreterare har varit Pirjo Körsén fr.o.m. <NOBR>2008-09-01,</NOBR> Erika Budh fr.o.m. <NOBR>2008-10-06,</NOBR> Amanda Palmstierna fr.o.m. <NOBR>2008-10-27</NOBR> och Helena Bergström under perioderna <NOBR>2009-02-11</NOBR> till <NOBR>2009-06-12</NOBR> respektive <NOBR>2009-08-03</NOBR> till <NOBR>2009-09-30.</NOBR> Magnus Eriksson har bistått</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p16 ft7">sekretariatet med sammanställning av underlag och Eva Ahnland med språkgranskning.</P> <P class="p17 ft8">Utredaren överlämnade den 27 februari 2009 en lägesrapport (dnr M 2008:2/18). Utredningen överlämnar härmed betänkandet</P> <P class="p0 ft9">Miljömålen i nya perspektiv <SPAN class="ft7">(SOU 2009:83).</SPAN></P> <P class="p18 ft7">Stockholm den 30 september 2009</P> <P class="p19 ft7">Rolf Annerberg</P> <P class="p20 ft7"><SPAN class="ft7">/</SPAN><SPAN class="ft10">Siv Ericsdotter Helena Bergström Erika Budh</SPAN></P> <P class="p21 ft8">Pirjo Körsén Amanda Palmstierna</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft6">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p22 ft11">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft11">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft11">Uppdraget ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft7">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft12">Direktiven...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft7">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft12">Genomförande ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft12">Betänkandets disposition.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft13">Utgångspunkter och problemanalys..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft11">Måluppfyllelse och målstruktur....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft7">Ambitiösa men inte omöjliga mål...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft7">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft15">Tidsperspektivet en generation....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft7">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft7">Bedömningsgrund för måluppfyllelse .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft7">3.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft7">Omformulering av miljökvalitetsmålet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft12">Giftfri miljö...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft7">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft12">Målstrukturen...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft7">3.2.1 Grundläggande värden och övergripande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft12">miljömålsfrågor.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft7">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft12">Sexton miljökvalitetsmål ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft7">3.2.3 Generationsmålet – ett inriktningsmål för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft12">miljöpolitiken................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft7">3.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft12">Etappmål .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft7">3.2.5 Regionala och lokala mål samt sektorsmål för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft12">miljö...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft11">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft11">Ett effektivare miljömålssystem ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft11">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft16">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft17">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p27 ft11">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p22 ft13">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft11">rapportering ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p23 ft11">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p27 ft7">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p22 ft7">Kvalitetssäkrad och tillgänglig miljöinformation...................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft7"><SPAN class="ft7">5.2</SPAN><SPAN class="ft18">Naturvårdsverket får ansvar för att samordna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td2"><SPAN class="p29 ft7">miljömålsuppföljningen och dataförsörjningen .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p23 ft7">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft7">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft7">Uppföljning, utvärdering och rapportering............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft7">5.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p23 ft15">Årlig uppföljning...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft7">5.3.2 Fördjupad utvärdering – en problem- och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p23 ft12">gapanalys........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft7">5.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p23 ft7">Indikatorer för jämförelser...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p22 ft7">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td2"><SPAN class="p29 ft15">Gränsöverskridande miljöpåverkan.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p23 ft7">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p22 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p29 ft11">Ett effektivare miljöarbete ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p22 ft7">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p29 ft12">Utveckling av strategier ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft7">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft7">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p23 ft7">En parlamentarisk beredning........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft15">6.1.2 Att ta fram strategier ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p22 ft7">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td2"><SPAN class="p29 ft7">Miljöarbete inom ramar givna av regering och riksdag..........</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p23 ft7">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft7">6.2.1 Nationella myndigheter i miljömålssystemet..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p29 ft7">6.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p23 ft12">Regionalt ansvar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft7">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft7">6.2.3 Kommuner, företag och ideella organisationer...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft7">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p22 ft11">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p29 ft13">Oberoende riktad utvärdering av insatser.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft11">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p22 ft11">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td2"><SPAN class="p29 ft13">Konsekvenser av utredningens förslag...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td1"><SPAN class="p23 ft11">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft7">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft12">Statsfinansiella utgifter.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft7">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft12">Finansieringsförslag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td11"><SPAN class="p22 ft11">Särskilda yttranden ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft11">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td12"><SPAN class="p22 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p23 ft12">Kommittédirektiv ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td11"><SPAN class="p22 ft7"><SPAN class="ft9">Bilaga 2 </SPAN>Förteckning över promemorior i bilagedelen................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft16">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p31 ft7">Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv. Rollen för riksdagen, regeringen och myndigheterna preciseras när det gäller den samhällsomställning som behöver ske inom en generation. Vikten av det löpande miljöarbetet inom bl.a. myndigheter, kommuner och företag betonas.</P> <P class="p32 ft7">Utredningen föreslår en delvis förändrad bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Inom en generation, till år 2025, bör antingen miljökvaliteten eller förutsättningarna att nå miljökvaliteten vara uppnådda. Det betyder en mycket hög men inte omöjlig ambitionsnivå. Detta stämmer också väl överens med de intentioner som fanns när miljökvalitetsmålen ursprungligen beslutades.</P> <P class="p33 ft7">Generationsmålet för samhällsomställning formuleras om och lyfts in tydligare i miljömålsstrukturen. Utredningen föreslår att riksdagen beslutar om generationsmålet. De sexton miljökvalitetsmålen kvarstår och beslutas som hittills av riksdagen. De övergripande miljömålsfrågorna utgår som begrepp och målnivå. Tydliga etappmål för samhällsomställningen bör tas fram. De flesta av de cirka 70 delmål som finns i dag kan omvandlas till sådana etappmål. Etappmål kan även göras målövergripande. Begreppet delmål utgår. Etappmål beslutas av regeringen om de inte följer av <NOBR>EU-beslut</NOBR> eller regeringen bedömer det motiverat att de ska beslutas av riksdagen.</P> <P class="p34 ft7">Miljökvalitetsmålen måste ses i ett mer internationellt sammanhang och analysen av det internationella beroendet bör utvecklas i den fördjupade utvärderingen. I de strategier som tas fram för att nå miljökvalitetsmålen bör vid behov också ingå strategier för miljöarbetet inom EU och internationellt.</P> <P class="p33 ft7">Alla myndigheter inom miljömålssystemet – målansvariga, sektorsansvariga och länsstyrelser – får ett tydligare ansvar i sin instruktion att, inom sitt verksamhetsområde, verka för att målen nås.</P> <P class="p35 ft16">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft7">Naturvårdsverket får ett samordningsansvar för miljömålsuppföljningen. En särskild beredning med företrädare för riksdagspartierna föreslås få i uppgift att ge råd till regeringen om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Till beredningen knyts det nuvarande Miljömålsrådet som experter. Genom arbetsgrupper till beredningen kan <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer bli mer delaktiga i miljömålssystemet.</P> <P class="p37 ft7">Regeringen ger uppdrag till beredningen eller, när så är lämpligt, till myndigheter att utveckla strategier för att miljökvalitetsmålen ska nås med etappmål och styrmedel. De nuvarande fasta åtgärdsstrategierna utgår ur systemet.</P> <P class="p38 ft8">Systemet tillförs en funktion för oberoende, riktade utvärderingar av styrmedel och myndigheters miljöarbete.</P> <P class="p39 ft16">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p0 ft6">1 Uppdraget</P> <P class="p40 ft19"><SPAN class="ft19">1.1</SPAN><SPAN class="ft20">Direktiven</SPAN></P> <P class="p41 ft7">Utredningen om miljömålssystemet har haft i uppdrag att utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets struktur och organisation i syfte att förenkla och effektivisera systemet.</P> <P class="p42 ft7">Enligt uppdraget ska utredaren analysera och vid behov lämna förslag om bl.a. målnivåer, ansvarsfördelning, miljöövervakning, hur miljöproblemens internationella karaktär kan beaktas, hur näringslivets miljöarbete bättre kan tas till vara, hur de samhällsekonomiska analyserna kan utvecklas samt hur organisation och ansvarsfördelning bör utvecklas för en mer effektiv samordning och styrning av miljöarbetet. Utredaren ska också lämna förslag till en systematiserad uppföljning av vidtagna åtgärders samhällsekonomiska kostnadseffektivitet. Direktiven bifogas som bilaga 1.</P> <P class="p43 ft19"><SPAN class="ft19">1.2</SPAN><SPAN class="ft20">Genomförande</SPAN></P> <P class="p41 ft7">Utredningens referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna, Regeringskansliet, myndigheter, intresseorganisationer samt en expert från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har haft sammanlagt sju möten.</P> <P class="p42 ft7">Utredningen har genomfört ett stort antal intervjuer, möten och seminarier med ansvariga myndigheter, med representanter för kommuner, näringsliv och enskilda organisationer samt med forskare. Litteraturstudier och särskilda uppdrag har gett ytterligare underlag. En ekonomgrupp har bidragit till utredningens arbete med hur samhällsekonomiska konsekvensanalyser kan utvecklas inom miljömålssystemet.</P> <P class="p44 ft16">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft19"><SPAN class="ft19">1.3</SPAN><SPAN class="ft20">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Utredningens utgångspunkter och problemanalys presenteras i kapitel 2. Kapitel 3 innehåller överväganden och förslag beträffande miljökvalitetsmålen, bedömningsgrunden för måluppfyllelse och miljömålsstrukturen.</P> <P class="p47 ft7">Kapitel 4 behandlar övergripande utredningens förslag till förändringar av hur arbetet inom miljömålssystemet organiseras. I kapitel 5 redogörs för förändringar i arbetet med uppföljning, utvärdering och rapportering. Arbetet med strategier, etappmål och åtgärdsförslag behandlas i kapitel 6. I detta kapitel presenteras också utredningens syn på och förslag om olika aktörers ansvar för uppföljning, utvärdering och genomförande. I kapitel 7 finns ett förslag om att tillföra miljömålssystemet en oberoende riktad utvärdering av styrmedel och myndigheters miljöarbete. Konsekvenser av utredningens förslag redovisas i kapitel 8.</P> <P class="p48 ft7">I en särskild bilagedel till betänkandet redovisas utredningens författningsförslag samt de promemorior som utgjort underlag för utredningens förslag. I promemoriorna finns bakgrundsbeskrivningar, ytterligare analyser och överväganden samt, i flera fall, en diskussion om alternativa lösningar till de förslag som presenteras i betänkandet. Där bifogas även referenslistor.</P> <P class="p48 ft8">Som bilaga 2 i detta betänkande finns en förteckning där det framgår hur promemoriorna i bilagedelen är kopplade till de olika kapitlen i betänkandet.</P> <P class="p49 ft16">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p50 ft22"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft21">Utgångspunkter och problemanalys</SPAN></P> <P class="p51 ft7">Miljömålssystemet med 15 miljökvalitetsmål beslutades av riksdagen 1999 och ersatte cirka 170 olika miljömål. Systemet har senare utvecklats med delmål, åtgärdsstrategier och ett sextonde miljökvalitetsmål.</P> <P class="p33 ft7">Miljömålssystemet har ett starkt stöd på många håll i samhället. Samstämmigheten är stor om att systemet ger en gemensam målbild för miljöarbetet. Det har medfört samverkan och ökat engagemang hos aktörerna i systemet. Dessutom lyfts ofta den regelbundna uppföljningen av miljötillståndet fram som en styrka, liksom att systemet har en heltäckande struktur som visar miljöfrågornas olika aspekter.</P> <P class="p52 ft7">Det finns också kritik mot systemet. Det har framförts att dess syfte delvis är oklart, att systemet över tiden har blivit alltmer komplicerat och att den politiska styrningen kunde ha varit tydligare. Ambitionsnivån är för flera mål orealistiskt hög. Systemet är mer inriktat på uppföljning än på genomförande. Det är myndighetsfokuserat, och <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer kan ha svårt att finna sina roller. Det internationella beroendet har gjort att det blivit allt svårare att nå målen genom åtgärder enbart i Sverige.</P> <P class="p53 ft23">Oklart syfte</P> <P class="p54 ft7">Inledningsvis var syftet med miljömålssystemet att följa upp tillståndet i miljön. Kraven på att systemet även ska leverera konsekvensanalyserade förslag har successivt skärpts.</P> <P class="p42 ft8">Utredningen anser att miljömålssystemets syfte bör vara att följa upp miljötillståndet och att med utgångspunkt i denna uppföljning vidta åtgärder för att nå målen.</P> <P class="p55 ft16">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38312x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Utgångspunkter och problemanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft7">Myndigheterna i miljömålssystemet har också i uppgift att informera om tillståndet i miljön till en bred målgrupp, inklusive allmänheten. Självklart har alla ett ansvar för miljön. Men utredningen anser det inte givet att alla behöver känna till alla miljökvalitetsmål, än mindre hela miljömålssystemet.</P> <P class="p57 ft23">Komplicerat system</P> <P class="p46 ft7">Miljömålssystemet har många beståndsdelar och ett stort antal aktörer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p58 ft24">Beståndsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p59 ft24">Funktion</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p58 ft24">5 grundläggande värden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td17"><SPAN class="p22 ft25">Bas för allt miljöarbete, tjänar som utgångspunkt för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p22 ft24">formulera miljökvalitetsmål och delmål.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p58 ft24">1 generationsmål</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td17"><SPAN class="p22 ft27">Anger tidsperspektiv för när miljökvalitetsmålen ska vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p22 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p22 ft29">uppnådda, dvs. <NOBR>20–25</NOBR> år efter att de antogs.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p58 ft24">3 övergripande miljömåls-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td17"><SPAN class="p22 ft30">Tillgodoser de grundläggande värdena och är ett komple-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p58 ft24">frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p22 ft24">ment till miljökvalitetsmålen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p58 ft24">16 miljökvalitetsmål med</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p22 ft25">Definierar det tillstånd för den svenska miljön som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p58 ft24">preciseringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p22 ft25">miljöarbetet ska sikta mot i ett generationsperspektiv.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p22 ft24">Preciseringarna anger hur målen ska tolkas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p58 ft24">Drygt 70 delmål</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p22 ft25">Konkretiserar delar av miljökvalitetsmålet i ett kortare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p22 ft24">perspektiv.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p58 ft25">Regionala och lokala miljömål</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td17"><SPAN class="p22 ft25">Ger vägledning för regionalt och lokalt miljöarbete.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p58 ft24">3 åtgärdsstrategier</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p22 ft24">Bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p58 ft24">Cirka 100 indikatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td17"><SPAN class="p59 ft24">Används för att bedöma om målen nås.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td14"><SPAN class="p22 ft31">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p22 ft31">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft7">Miljöfrågorna är komplexa och berör många delar av samhället, vilket är ett skäl till att systemet har blivit komplicerat. Utredningen bedömer ändå att det finns utrymme för förenklingar.</P> <P class="p61 ft23">Orealistiska förväntningar</P> <P class="p62 ft7">Miljömålsrådet bedömer att ett av miljökvalitetsmålen – Skyddande ozonskikt – kan nås, medan övriga är svåra eller omöjliga att uppnå inom en generation. Det finns flera skäl till detta. Ett är att tolkningen av vad som ska vara uppnått inom en generation efter</P> <P class="p63 ft16">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p22 ft32">Utgångspunkter och problemanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft7">hand har skärpts. Ett annat skäl är att naturens återhämtning tar tid.</P> <P class="p65 ft7">För att målen ska nås behövs ett löpande åtgärdsarbete där ickestatliga aktörer har ett mycket stort ansvar. Dessutom innebär arbetet med att uppnå målen många svåra avvägningar där det behövs politiska initiativ och beslut om förändringar i mandat och styrmedel.</P> <P class="p66 ft23">Internationella perspektivet behöver preciseras</P> <P class="p41 ft7">För många miljömål, t.ex. Bara naturlig försurning, är Sverige beroende av att åtgärder vidtas inom EU och internationellt för att målen ska kunna nås. Under de tio år som miljömålssystemet funnits har det internationella arbetet intensifierats. Detta gynnar miljökvaliteten för alla som deltar i samarbetet. Stora delar av den svenska lagstiftningen inom miljöpolitiken utformas genom samarbetet i EU. Även det globala miljösamarbetet samordnas ofta inom EU. Dessa förhållanden behöver beaktas mer i miljömålssystemet.</P> <P class="p67 ft23">Förutsättningar för att ta fram effektiva åtgärder</P> <P class="p54 ft7">För uppföljning och utvärdering har Miljömålsrådet haft en samordnande roll i det löpande arbetet. När det gäller åtgärder har det varit svårare att få till stånd en tydlig och permanent samordning. Miljömålsrådet har konstaterat att ansvaret för att lämna förslag vad gäller förändringar av styrmedel behöver utvecklas och förtydligas ytterligare.</P> <P class="p68 ft7">Förslag till åtgärder och styrmedel tas fram samlat i den fördjupade utvärderingen vart fjärde år. Beställningen har inte varit särskilt preciserad. Detta har gjort att den fördjupade utvärderingen utvecklats till en omfattande uppgift där de ansvariga myndigheterna ska följa upp miljökvaliteten, analysera möjligheterna att nå målen samt ta fram konsekvensanalyserade förslag till åtgärder så att målen kan nås. Det är givetvis en fördel att många kan tillföra idéer och förslag. På grund av bl.a. tidsbrist i den fördjupade utvärderingen har det emellertid inte funnits tillräckligt utrymme för att analysera problemen på djupet och prioritera bland förslagen.</P> <P class="p69 ft16">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Utgångspunkter och problemanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p70 ft7"><SPAN class="ft9">Sammanfattningsvis </SPAN>konstaterar utredningen att miljömålssystemet har resulterat i en bra uppföljning och ett strukturerat och mer aktivt miljöarbete. Genom att utnyttja det utrymme för förbättringar som finns kan systemet få ökad trovärdighet och ge ett bättre underlag för politiska beslut. Detta kan öka engagemanget hos myndigheter och andra aktörer i systemet.</P> <P class="p71 ft16">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38315x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p72 ft6">3 Måluppfyllelse och målstruktur</P> <P class="p73 ft19"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Ambitiösa men inte omöjliga mål</SPAN></P> <P class="p74 ft23">Förslag</P> <P class="p75 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningsgrunden för måluppfyllelse ändras till:</SPAN></P> <P class="p76 ft7"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft34">Inom en generation ska den miljökvalitet som miljökvalitetsmålen uttrycker eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet vara uppnådda.</SPAN></P> <P class="p77 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Generationsmålet bör vara uppnått till år 2025. Basår är 1999, dvs. när miljökvalitetsmålen beslutades.</SPAN></P> <P class="p78 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö omformuleras och föreslås få följande lydelse:</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft34">Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.</SPAN></P> <P class="p80 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft36">Tidsperspektivet en generation</SPAN></P> <P class="p81 ft7">För många av miljökvalitetsmålen innebär utsläpp i andra länder eller lång återhämtningstid i naturen att det blir svårt eller omöjligt att nå dem inom en generation.</P> <P class="p82 ft7">År 1999 antog riksdagen femton långsiktiga miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). I propositionen föreslogs dessutom ett övergripande mål för miljöpolitiken. Detta mål var också utgångspunkt för miljö- och jordbruksutskottets beslut att tillstyrka miljökvalitetsmålen:</P> <P class="p83 ft16">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft12">Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.</P> <P class="p85 ft7">Till detta övergripande generationsmål anges i prop. 1997/98:145 genom fyra strecksatser vad den dåvarande regeringen ansåg skulle uppnås inom en generation:</P> <P class="p86 ft12">Då skall</P> <P class="p87 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft37">de svenska ekosystemen, som nu åtminstone delvis fortfarande är utsatta för alldeles för hög belastning av miljögifter, försurning, övergödning samt annan påverkan, vara på väg att återhämta sig,</SPAN></P> <P class="p87 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft37">den yttre miljöns skadliga påverkan på människors hälsa vara så nära noll som det är möjligt att komma,</SPAN></P> <P class="p88 ft38"><SPAN class="ft38">–</SPAN><SPAN class="ft39">jord- och skogsbruket drivas på ett ekologiskt hållbart sätt,</SPAN></P> <P class="p87 ft41"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft40">användningen av knappa resurser, både de som kan förnyas och de som inte kan förnyas, vara uthållig och effektiv.</SPAN></P> <P class="p89 ft7">Den första strecksatsen säger att ekosystemen inom en generation ska vara på väg att återhämta sig. En generation har i flera miljömålspropositioner angetts vara <NOBR>20–25</NOBR> år. Miljömålsrådet använder år 2020 som utgångspunkt för bedömningen om målen kan nås för alla miljökvalitetsmål utom för Begränsad klimatpåverkan. Ett skäl är att rådet i den fördjupade utvärderingen 2008 såg behov av ett bestämt målår som bedömningsgrund i samband med att nya och reviderade delmål togs fram.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen anser, liksom Miljömålsrådet och enligt etablerade målstyrningsteorier, att det bör finnas en tydlig tidpunkt att bedöma måluppfyllelse mot. Utredningen anser dock att år 2025, dvs. den senare delen av det tidsspann som angivits i olika propositioner, är mer i linje med vad som normalt anses vara en generation.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft36">Bedömningsgrund för måluppfyllelse</SPAN></P> <P class="p91 ft7">Regeringens intention när miljömålssystemet utvecklades var att <SPAN class="ft9">förutsättningarna </SPAN>för att miljökvalitetsmålen på sikt ska kunna nås ska vara på plats inom en generation. Detta uttrycks i formuleringen att ekosystemen ska vara på väg att återhämta sig. När miljökvalitetsmålen sedan beslutades av riksdagen fastställdes att det är den <SPAN class="ft9">miljökvalitet </SPAN>som miljökvalitetsmålen uttrycker som ska vara uppnådd inom en generation. Detta är också den tolkning som Miljömålsrådet använder när rådet bedömer om målen kan nås.</P> <P class="p63 ft16">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft32">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft7">Sammantaget har detta lett till att miljökvalitetsmålen är mycket ambitiösa.</P> <P class="p32 ft7">Utredningen anser att miljömål naturligtvis ska vara ambitiösa och utmanande men att de inte bör vara omöjliga att nå. Det kan leda till minskad trovärdighet och svårigheter att få till stånd effektiva åtgärder.</P> <P class="p92 ft7">Vad gäller tidpunkten för när miljökvaliteten kan vara uppnådd har utredningen bett de målansvariga att göra en bedömning för respektive mål. Svaren visar att detta varierar stort mellan målen. För vissa miljökvalitetsmål, t.ex. Säker strålmiljö, gäller att målet kan nås till år 2020 om ytterligare åtgärder vidtas. För andra mål gäller att de inte kan nås inom en generation även om kraftfulla åtgärder vidtas, eftersom återhämtningstiden i naturen är lång. Levande skogar behöver <NOBR>50–80</NOBR> år innan miljökvaliteten bedöms kunna nås.</P> <P class="p93 ft7">Utredningen konstaterar, med utgångspunkt i det material som ansvariga myndigheter har redovisat, att det för flertalet miljökvalitetsmål är svårt att avgöra när de kan komma att vara uppnådda. Osäkerheter i bedömningsunderlaget och förändringar på grund av t.ex. ny forskning är några av orsakerna till denna svårighet. Utredningen föreslår därför i stället att bedömningsgrunden för måluppfyllelse i generationsperspektivet ändras från</P> <P class="p94 ft12">den miljökvalitet som miljökvalitetsmålen uttrycker ska vara uppnådd inom en generation</P> <P class="p95 ft7">till</P> <P class="p96 ft12">den miljökvalitet som målen uttrycker eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet ska vara uppnådda inom en generation, dvs. år 2025.</P> <P class="p97 ft7">Detta betyder att man går tillbaka till den utgångspunkt för miljömålsarbetet som formulerades i prop. 1997/98:145.</P> <P class="p14 ft7">När det gäller vad som ska uppnås anser utredningen att miljökvalitetsmålen bör uttrycka den <SPAN class="ft9">miljökvalitet </SPAN>som miljöarbetet ska leda till. Tillståndet i miljön bör följas och bedömas mot målformuleringarna och målens preciseringar.</P> <P class="p33 ft7">Bedömningen av om <SPAN class="ft9">förutsättningarna </SPAN>för att nå målen är uppnådda till år 2025 bör bygga på en värdering av hur genomförda insatser inom miljöpolitiken i dess helhet påverkar miljökvalitetsmålen. Stora delar av den svenska lagstiftningen inom miljöpolitiken utformas genom samarbetet i EU. Globalt miljösamarbete, t.ex. när det gäller klimatfrågan, samordnas ofta inom</P> <P class="p98 ft16">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p99 ft7">FN. Resultatet av sådant samarbete bör således ingå i bedömningen, liksom hur internationella överenskommelser följs. Målet bör bedömas som möjligt att uppnå om analysen visar <SPAN class="ft9">antingen </SPAN>att den miljökvalitet som målet uttrycker kan nås <SPAN class="ft9">eller </SPAN>att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda till år 2025.</P> <P class="p38 ft7">Denna bedömningsgrund innebär att miljökvalitetsmålen blir mycket ambitiösa men inte omöjliga att nå. Många myndigheter, företag och kommuner har påpekat att det inte uppfattas som konstruktivt att miljömålsuppföljningen signalerar att vi kommer längre och längre från att nå miljömålen trots att betydande resurser läggs ned på miljöarbetet och att tillståndet i miljön har förbättrats för flera av miljökvalitetsmålen, enligt den fördjupade utvärderingen 2008.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft36">Omformulering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</SPAN></P> <P class="p91 ft7">Utredningen har inte granskat utformningen av miljömålen i sak. Det har emellertid framförts i många sammanhang att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i sin nuvarande formulering inte kan uppnås. Den nuvarande formuleringen för Giftfri miljö är:</P> <P class="p100 ft12">Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.</P> <P class="p85 ft7">Formuleringen ”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller …” gör målet näst intill omöjligt att uppnå oavsett om mycket stora resurser skulle sättas in. Efter diskussion med Kemikalieinspektionen lämnar utredningen därför följande förslag till ändrad formulering:</P> <P class="p101 ft12">Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.</P> <P class="p85 ft7">Eftersom kunskaperna om hur ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället påverkar hälsa och miljö är ofullständiga behöver den första meningen i den nya målformuleringen förtydligas genom de två följande meningarna. Med denna nya formulering blir målet</P> <P class="p102 ft16">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38319x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft32">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft7">mer precist och mer rimligt att uppnå, men fortfarande mycket ambitiöst.</P> <P class="p104 ft19"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Målstrukturen</SPAN></P> <P class="p74 ft23">Förslag</P> <P class="p75 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Målstrukturen ändras till:</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">Miljökvalitetsmål </SPAN>som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen beslutas av riksdagen.</P> <P class="p76 ft7"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">Generationsmål </SPAN>som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Beslut om målet tas av riksdagen.</P> <P class="p105 ft7"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">Etappmål </SPAN>som är steg på vägen till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Huvudinriktningen är att etappmål beslutas av regeringen. Om det är uppenbart att riksdagen bör besluta, eller om regeringen anser att det är lämpligt, beslutas etappmål av riksdagen. Begreppet delmål utgår.</P> <P class="p106 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Det övergripande generationsmålet får följande formulering: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. </SPAN><SPAN class="ft9">Detta förutsätter en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang och betyder att</SPAN></P> <P class="p107 ft8"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft35">ekosystemen är på väg att återhämta sig, </SPAN><SPAN class="ft43">och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad</SPAN></P> <P class="p79 ft9"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">människors hälsa utsätts för så liten negativ miljöpåverkan som möjligt samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas</SPAN></P> <P class="p76 ft9"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">den biologiska mångfalden bevaras och främjas och natur- och kulturmiljön brukas varsamt</SPAN></P> <P class="p79 ft9"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft42">kretsloppen är resurssnåla och så långt som möjligt fria från farliga kemikalier</SPAN></P> <P class="p108 ft45"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft44">andelen förnybar energi ökar fortlöpande och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön</SPAN></P> <P class="p109 ft16">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38320x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft47"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft46">konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad.</SPAN></P> <P class="p111 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">De övergripande miljömålsfrågorna utgår som begrepp och målnivå ur miljömålssystemet.</SPAN></P> <P class="p112 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömålsansvariga myndigheter efter samråd med länets regionala självstyrelse- eller samverkansorgan.</SPAN></P> <P class="p113 ft8">Riksdagen fastställde i samband med 2001 års miljöpolitiska beslut (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) följande målstruktur:</P> <P class="p114 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft48">Miljökvalitetsmålen som definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot. Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen som även skall fastställa eventuella ändringar av och tillägg till miljökvalitetsmålen.</SPAN></P> <P class="p115 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft48">Delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation. Även delmålen skall fastställas av riksdagen.</SPAN></P> <P class="p116 ft7">Utredningen föreslår vissa förändringar i målstrukturen.</P> <P class="p117 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Grundläggande värden och övergripande miljömålsfrågor</SPAN></P> <P class="p91 ft7">När miljömålssystemet beskrivs anges ofta även de grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna som målnivåer inom systemet. De grundläggande värdena anger vad miljöpolitiken ska syfta till, nämligen att</P> <P class="p118 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">främja människors hälsa</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">värna den biologiska mångfalden och naturmiljön</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena</SPAN></P> <P class="p120 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">trygga en god hushållning med naturresurserna.</SPAN></P> <P class="p121 ft16">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft32">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft7">Grundläggande värden fastställdes av riksdagen genom 1991 års miljöpolitiska beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:373).</P> <P class="p123 ft7">Värdena är en utgångspunkt för miljöpolitiken och miljömålssystemet snarare än en del av systemet. Utredningens tolkning är därför att dessa inte ska ingå som en beståndsdel i miljömålssystemet. Utredningen har därmed inte heller behandlat de grundläggande värdenas innehåll och funktion.</P> <P class="p32 ft7">I miljömålssystemet finns tre övergripande miljömålsfrågor: hälsofrågor, kulturmiljön samt fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader. Behovet av de övergripande miljömålsfrågorna som ett särskilt begrepp och en målnivå i miljömålssystemet har ifrågasatts. De bidrar till systemets komplexitet utan att öka förståelsen för de aspekter de täcker in. Samtliga tre myndigheter med ansvar för de övergripande miljömålsfrågorna har emellertid till utredningen framfört att de anser att frågorna fyller en funktion i systemet. Framför allt anser myndigheterna att de övergripande miljömålsfrågorna tillför ett humanistiskt och geografiskt perspektiv till miljömålssystemet samt ger ett utpekat ansvar att tillföra kompetens inom dessa områden.</P> <P class="p124 ft7">Genom de grundläggande värdena är klargjort att kulturmiljö och hälsa ingår i miljöpolitiken. Utredningen anser därför att de tre övergripande miljömålsfrågorna inte behövs som särskilt begrepp eller målnivå i systemet. För att tydliggöra det fortsatta behovet av aspekterna hälsa och kulturmiljö i miljömålssystemet föreslår utredningen att dessa aspekter integreras i definitionen av generationsmålet och utvecklas vidare inom det särskilda sektorsansvaret för miljöarbetet.</P> <P class="p43 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Sexton miljökvalitetsmål</SPAN></P> <P class="p125 ft7">De sexton miljökvalitetsmålen har en bred förankring i samhället och är antagna av en enig riksdag. De är heltäckande och synliggör de miljöproblem som måste lösas. Utredningen anser därför att de sexton miljökvalitetsmålen ska kvarstå. Målen är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,</P> <P class="p126 ft16">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.</P> <P class="p47 ft7">Utredningen har diskuterat möjligheten att begränsa antalet mål och har övervägt flera alternativ, t.ex. att integrera de aspekter som behandlar utsläpp i målen för naturtyper eller att sammanföra vissa av miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p38 ft7">Utredningen anser att fördelarna med att behålla de etablerade sexton miljökvalitetsmålen överväger de eventuella fördelar som ett mindre antal mål skulle kunna medföra. Flera av miljömålssystemets aktörer har framfört att betydande tid och resurser har lagts ned på att förankra de sexton miljökvalitetsmålen och att anpassa det egna arbetet till dem. Förändringar skulle därför medföra betydande omställningskostnader och ta tid från åtgärdsarbetet.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft36">Generationsmålet – ett inriktningsmål för miljöpolitiken</SPAN></P> <P class="p128 ft7">Generationsmålet som det definierades när miljökvalitetsmålen först föreslogs är viktigt, eftersom det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljömålen ska kunna nås (se avsnitt 3.1.1). Detta övergripande mål har dock ingen egentlig plats i målstrukturen. Utredningen föreslår att generationsmålet får en tydligare plats och funktion i miljömålssystemet. Det kan som ett inriktningsmål för miljöpolitiken bidra till att visa den samhällsomställning som krävs inom en generation, dvs. till år 2025, för att miljökvalitetsmålens kvalitet ska kunna nås.</P> <P class="p48 ft7">Målet bör föras in i målstrukturen mellan miljökvalitetsmålen och etappmålen eftersom det är ett mål på medellång sikt, dvs. år 2025, i förhållande till miljökvalitetsmålens ofta längre tidsperspektiv och etappmålen i det kortare perspektivet. Utredningen föreslår att beslut om generationsmålet tas av riksdagen.</P> <P class="p48 ft7">Målet behöver dock uppdateras och anpassas till de förändringar som skett under de gångna tio åren – framför allt genom miljöpolitikens ökade internationalisering. Utredningen föreslår följande generationsmål:</P> <P class="p129 ft12">Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Detta förutsätter en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang och betyder att</P> <P class="p130 ft16">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft32">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">ekosystemen är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad</SPAN></P> <P class="p132 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">människors hälsa utsätts för så liten negativ miljöpåverkan som möjligt samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas</SPAN></P> <P class="p133 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">den biologiska mångfalden bevaras och främjas och natur- och kulturmiljön brukas varsamt</SPAN></P> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">kretsloppen är resurssnåla och så långt som möjligt fria från farliga kemikalier</SPAN></P> <P class="p132 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">andelen förnybar energi ökar fortlöpande och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön</SPAN></P> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft49">–</SPAN><SPAN class="ft50">konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad.</SPAN></P> <P class="p135 ft7">Att miljökvalitetsmålen inte kan nås enbart med insatser i Sverige betonas i generationsmålet genom formuleringen att Sverige behöver bedriva en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Genom den sista strecksatsen tillförs systemet ytterligare en global aspekt.</P> <P class="p136 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft36">Etappmål</SPAN></P> <P class="p137 ft7">Miljömålssystemet har skapat ett systematiskt och strukturerat miljöarbete, bl.a. genom den regelbundna uppföljningen, som ger grunden för ett strategiskt åtgärdsarbete. I miljömålssystemet finns drygt 70 delmål. De togs i huvudsak fram när systemet utvecklades och har därefter ändrats i begränsad utsträckning. Delmålens funktion är delvis oklar. Vissa har karaktären av preciseringar till miljökvalitetsmålet, andra är utformade mer som etappmål. Delmålen är kopplade till enskilda miljökvalitetsmål och inte målövergripande. Det har medfört att vissa övergripande frågor inte identifierats och att de mest effektiva åtgärderna, som bidrar till att nå flera miljökvalitetsmål, inte utvecklats. Utredningen anser att delmålen behöver bli mer inriktade på den samhällsomställning som behövs i ett generationsperspektiv. Det är även önskvärt med en större flexibilitet i systemet så att mål kan revideras efter hand vid behov.</P> <P class="p34 ft7">Utredningen föreslår att delmål ersätts av etappmål som i större utsträckning kan vara målövergripande. Etappmål ska vara steg på vägen för att inom en generation skapa förutsättningar för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål. De konkretiserar också gene-</P> <P class="p138 ft16">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p139 ft7">rationsmålets strecksatser och kan ange att en viss omställning ska vara genomförd eller att en viss kvalitet ska vara uppnådd. De flesta av nuvarande delmål anger steg på vägen och bör kunna benämnas etappmål. Begreppet delmål, som är oklart till innebörden, kan därmed utgå ur systemet.</P> <P class="p140 ft7">Etappmål kan tillföras miljömålssystemet på olika sätt. Det kan t.ex. ske genom att mål som beslutas inom EU eller genom internationella överenskommelser införlivas i miljömålssystemet. Det gäller t.ex. mål eller normer för utsläpp och halter av kväveföreningar och partiklar som härrör från EU:s direktiv om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar, som finns under miljökvalitetsmålet Frisk luft. Ett annat exempel är mål som berör Ingen övergödning, dvs. utsläpp av kväve- och fosforföreningar till vatten, och som härrör från överenskommelsen inom Helsingforskonventionen.</P> <P class="p141 ft7"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> som innehåller bestämmelser om att ett visst resultat ska uppnås ska på lämpligt sätt införlivas i den nationella rättsordningen. Detta sker antingen genom riksdagsbeslut eller genom att regeringen beslutar om att föra in bestämmelsen i förordningar eller föreskrifter. Genom att införliva mål som härrör från EU eller internationella överenskommelser i miljömålssystemet ges målet en systematiserad uppföljning och ingår på ett naturligt sätt i miljöarbetet.</P> <P class="p142 ft7">Etappmål kan också utvecklas på uppdrag av regeringen. I avsnitt 6.1.1 föreslår utredningen att regeringen tillsätter en beredning med huvuduppgift att på beställning av regeringen ta fram beslutsunderlag med bl.a. alternativa ambitionsnivåer för etappmål med tillhörande styrmedel. Regeringen kan dessutom ge myndigheter i uppdrag att utveckla etappmål med tillhörande beslutsunderlag. Därefter behövs politiska beslut för att avgöra vilka etappmål som ska antas, vilken ambitionsnivå ett visst etappmål ska ha samt vilket urval av styrmedel som ska användas. Vilken instans, riksdag eller regering, som bör besluta om etappmålet blir på så sätt beroende av vilka styrmedel som antas.</P> <P class="p143 ft7">Riksdagen har naturligtvis alltid möjlighet att diskutera, debattera och besluta om etappmålen, t.ex. genom motioner. Men huvudinriktningen bör vara att etappmål beslutas av regeringen. Riksdagen bör besluta om långsiktiga, strategiska frågor, medan detaljfrågor kan beslutas av regeringen. Genom att regeringen ges större utrymme att besluta om etappmål ökar flexibiliteten i</P> <P class="p144 ft16">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft32">Måluppfyllelse och målstruktur</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft7">miljömålssystemet. I beslut om etappmål måste det vara tydligt vilken myndighet som har ansvar för att följa upp etappmålet.</P> <P class="p146 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft36">Regionala och lokala mål samt sektorsmål för miljö</SPAN></P> <P class="p147 ft7">De nationella miljökvalitetsmålen är en utgångspunkt för att följa upp och rapportera miljötillståndet i ett regionalt perspektiv. Utredningen anser att regionala mål även fortsättningsvis kan formuleras efter behov och med hänsyn till regionala förutsättningar.</P> <P class="p93 ft7">Regionala mål beslutas av länsstyrelsen respektive Skogsstyrelsen för Levande skogar. Målen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, t.ex. kommuner, företag och ideella organisationer. Denna breda samverkan bör fortsätta, eftersom den ger förutsättningar för kunskapsutbyte och engagemang.</P> <P class="p42 ft7">Utredningen anser emellertid att den regionala politiska förankringen bör stärkas, och föreslår därför att beslut om regionala miljömål ska ske efter samråd med länets regionala självstyrelse- eller samverkansorgan. Detta bör framgå av instruktionerna till de beslutande myndigheterna. Genom samrådet skapas förutsättningar för politisk förankring på såväl regional som lokal nivå.</P> <P class="p13 ft7">Många av landets kommuner ser de nationella och regionala miljömålen som en tillgång. Merparten av kommunerna har, på frivillig basis, anpassat målen till den lokala nivån. Det lokala arbetet med miljömålen är värdefullt, eftersom det kommunala engagemanget är väsentligt för att miljömålen ska kunna nås.</P> <P class="p33 ft8">De sektorsmål för miljö som finns inom andra samhällsområden bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Dessa mål bör uppmärksammas mer i arbetet inom miljömålssystemet.</P> <P class="p148 ft16">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38326x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft6">4 Ett effektivare miljömålssystem</P> <P class="p149 ft23">Förslag</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Pågående miljöarbete inom givna ramar som bedrivs av myndigheter, kommuner och näringsliv lyfts fram än mera i miljömålssystemet.</SPAN></P> <P class="p151 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Uppföljning och utvärdering utgör grunden i miljömålssystemet.</SPAN></P> <P class="p152 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Baserat på den grunden utvecklas strategier och åtgärdsförslag på särskilda uppdrag från regeringen av en beredning och av myndigheterna i systemet.</SPAN></P> <P class="p151 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Systemet tillförs en oberoende riktad utvärdering av styrmedel och myndigheters miljöarbete.</SPAN></P> <P class="p153 ft7">Det kontinuerliga miljöarbete som bedrivs av såväl statliga som <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer inom givna ramar har, och kommer alltid att ha, en avgörande betydelse för möjligheterna att nå miljömålen(se vidare avsnitt 6.2).</P> <P class="p33 ft7">Att följa miljötillståndet har länge varit en viktig myndighetsuppgift, där Miljömålsrådet har haft en samordnande roll. Uppgiften att ta fram förslag till nya styrmedel och åtgärder har successivt vuxit in i det myndighetsbaserade miljömålssystemet. Dock saknas en permanent plattform för och strategisk styrning av åtgärdsarbetet.</P> <P class="p33 ft7">Enligt utredningen är genomförande av politiska beslut, uppföljning och utvärdering en uppgift för myndigheter. För att få fram ett mer preciserat beslutsunderlag om förslag till prioriteringar eller nya styrmedel krävs ofta initiativ från regeringen. Det finns många former för detta. Det kan ske inom Regeringskansliet,</P> <P class="p154 ft16">27</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljömålssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">genom att tillkalla kommittéer eller genom uppdrag till myndigheter.</P> <P class="p155 ft7">Utredningen föreslår att uppgiften att regelbundet följa upp tillståndet i miljön och utvärdera möjligheterna att nå målen med redan beslutade insatser utförs skilt ifrån uppgiften att utveckla strategier med konsekvensbedömda åtgärdsförslag. Utredningen anser att strategiarbetet bör ta utgångspunkt i uppföljningen. Men till skillnad från uppföljningen underlättas arbetet med att ta fram strategier av en tydlig beställning med utgångspunkt i politiska prioriteringar. Genom en uppdelning i tid och organisation kan förutsättningar skapas för både en kvalitativt god uppföljning och utvärdering och ett effektivare åtgärdsarbete.</P> <P class="p156 ft7">Därutöver behöver ett effektivt miljömålssystem en oberoende riktad utvärdering av myndigheters miljöarbete och styrmedels samhällsekonomiska kostnadseffektivitet.</P> <P class="p157 ft16">28</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38328x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p158 ft22"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft21">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN></P> <P class="p159 ft23">Förslag</P> <P class="p160 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Naturvårdsverket tar över Miljömålsrådets roll som samordnare av miljömålsuppföljningen samt får en stärkt samordningsfunktion för att ta fram miljödata och annat underlag för uppföljningen.</SPAN></P> <P class="p78 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Naturvårdsverket, Konsumentverket och SCB följer och i relevanta fall deltar i det arbete som pågår inom EU med att ta fram data och beräkningar om konsumtionens miljöpåverkan globalt.</SPAN></P> <P class="p161 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">En årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen redovisas till regeringen, som därefter kan ge en årlig information till riksdagen. Uppföljningen bör vara webbaserad och presenteras på Miljömålsportalen.</SPAN></P> <P class="p160 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen görs en gång per mandatperiod, dvs. vart fjärde år. En samlad rapport tas fram av Naturvårdsverket i samråd med berörda myndigheter. Rapporten lämnas till regeringen som underlag för redovisning till riksdagen.</SPAN></P> <P class="p162 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Nästa fördjupade utvärdering föreslås redovisas första kvartalet 2014, dvs. i slutet av nästa mandatperiod.</SPAN></P> <P class="p163 ft16">29</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft19"><SPAN class="ft19">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Kvalitetssäkrad och tillgänglig miljöinformation</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Grunden för att bedöma om miljökvalitetsmålen nås är tillgång till kvalitetssäkrade data. Utredningens genomgång visar att miljömålsuppföljningen fungerar förhållandevis bra. Ett ständigt arbete pågår för att ta fram och kvalitetssäkra data. För flera av miljökvalitetsmålen saknas dock en del data.</P> <P class="p47 ft7">Det pågår många initiativ för att kvalitetssäkra och göra miljödata mer tillgängliga. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> arbetar t.ex. med ett system som avser att knyta ihop nuvarande datainsamling och alla informationsflöden som gäller miljödata inom EU, SEIS (Shared Environmental Information System).</P> <P class="p38 ft7">Miljöövervakningen, dvs. undersökningar och mätningar som syftar till att regelbundet följa tillståndet i utomhusmiljön, kan inte leverera alla miljödata som behövs för att följa upp miljökvalitetsmålen. Därför behöver underlag hämtas även från andra källor. Denna information finns framför allt hos mål- och sektorsansvariga myndigheter, i den officiella statistiken inklusive miljöräkenskaperna, i internationell rapportering och inom forskningen. Utredningen anser att samordningen av dataförsörjningen inom miljöområdet behöver stärkas.</P> <P class="p156 ft7">Statistiska centralbyrån (SCB) har till utredningen lämnat ett förslag om att utveckla ett sammanhållet statistiskt system inom miljöområdet. Miljöövervakningen och miljömålsuppföljningen innehåller stora dataunderlag. De aktörer som hanterar data presenterar statistik och miljöinformation på olika sätt. Ett miljöstatistiskt system skulle kunna bidra till att samordna den tillgängliga miljöinformationen och ge underlag för förbättringar och förslag till utveckling av statistik och sambandsbeskrivningar. Systemet kan också bidra till ökat fokus på möjliga förenklingar i uppgiftslämnandet. Utredningen anser att ett sådant system kan vara ändamålsenligt. Naturvårdsverket kan inom sitt samordningsansvar för dataförsörjning och miljömålsuppföljning framöver föreslå hur ett sådant sammanhållet statistiskt system inom miljöområdet på lämpligt sätt kan utvecklas. Systemet bör samverka med de ekonomistatistiska respektive socialstatistiska system som utvecklas vid SCB.</P> <P class="p164 ft16">30</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p22 ft32">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft52"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft51">Naturvårdsverket får ansvar för att samordna miljömålsuppföljningen och dataförsörjningen</SPAN></P> <P class="p147 ft7">Utredningen anser att det finns behov av att inrätta en samordningsfunktion med en bred inriktning för dataförsörjning för miljömålen. Miljöinformationen bör även omfatta den officiella statistiken inklusive miljöräkenskaperna, den internationella rapporteringen och geografiska data.</P> <P class="p33 ft7">Naturvårdsverket föreslås ta över Miljömålsrådets roll som samordnare av miljömålsuppföljningen samt få en stärkt nationell samordningsfunktion för dataförsörjning. Samordningsfunktionen bör innehålla uppgifterna att</P> <P class="p166 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft35">koordinera underlagen till miljömålsuppföljningen, dvs. uppdatera indikatorer och samordna den årliga uppföljningen och de fördjupade utvärderingarna av miljökvalitetsmålen</SPAN></P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">formulera policyrelevanta frågor gällande dataförsörjning för miljöinformation, bl.a. i fråga om datasekretess och kostnader för data</SPAN></P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">fastställa behov av utveckling av miljödata med särskilt fokus på uppföljning av miljökvalitetsmålen även regionalt och lokalt</SPAN></P> <P class="p168 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">utreda hur miljöinformationen ska lagras, dokumenteras och tillgängliggöras, t.ex. i form av databaser och webblösningar, inklusive att härbärgera Miljömålsportalen</SPAN></P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">bevaka miljöinformationens intressen i fråga om internationella rapporteringar via direktiv och konventioner</SPAN></P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">fungera som informationsförmedlare i internationella sammanhang gällande dataförsörjning och miljöinformation.</SPAN></P> <P class="p169 ft7">Underlag för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen behöver som hittills tas fram av mål- och sektorsansvariga myndigheter och länsstyrelser samt vid behov av andra organisationer. Ansvariga myndigheter behöver vara överens om prognoser och kriterier för att bedöma måluppfyllelsen liksom om den samlade problembilden. Bedömningarna bör därför göras i samråd mellan berörda myndigheter.</P> <P class="p52 ft8">En grupp lik Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning kan här bistå Naturvårdsverket. Myndigheter och organisationer som har miljöinformation av betydelse för miljö-</P> <P class="p170 ft16">31</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">målsuppföljningen bör ingå. Framför allt behöver mål- och sektorsansvariga myndigheter samt SCB, Lantmäteriet och SMHI delta. I en sådan grupp bör även ingå representanter för <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer, dvs. näringsliv, kommuner och ideella organisationer.</P> <P class="p38 ft7">Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med de förslag om att förstärka miljöövervakningen som lades av Utredningen om Naturvårdsverket i betänkandet <SPAN class="ft9">Myndighet för miljön – en granskning av Naturvårdsverket </SPAN>(SOU 2008:62), men går dock något längre. Förslaget omfattar dataförsörjning ur ett bredare perspektiv än de data som samlas in inom miljöövervakningen. Resursbehovet för denna förstärkning framgår av utredningens konsekvensanalys.</P> <P class="p171 ft19"><SPAN class="ft19">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Uppföljning, utvärdering och rapportering</SPAN></P> <P class="p172 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Årlig uppföljning</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Naturvårdsverket bör redovisa en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen till regeringen, som därefter kan ge en årlig information till riksdagen. Rapporteringen bör vara webbaserad och presenteras på Miljömålsportalen i form av uppdaterade bedömningstexter och indikatorer. Detta betyder att de <NOBR>Facto-rapporten</NOBR> kan upphöra, både som tryckt rapport och som webbaserad rapport.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Fördjupad utvärdering – en problem- och gapanalys</SPAN></P> <P class="p91 ft7">Den fördjupade utvärderingen bör vara en samlad bedömning av utvecklingen i miljön i förhållande till miljökvalitetsmålen. Utvärderingen bör göras en gång per mandatperiod. Den ska kunna fungera som underlag för regeringen och för en bred offentlig debatt, bl.a. inför riksdagsvalen. Nästa fördjupade utvärdering bör därför överlämnas första kvartalet 2014, dvs. i slutet av kommande mandatperiod. Regeringen bör presentera de fördjupade utvärderingarna för riksdagen.</P> <P class="p48 ft7">Utvärderingen bör innehålla en analys av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. I analysen behöver synergimöjligheter och målkonflikter behandlas. En värdering av inom vilka områden ytterligare insatser behövs bör också ingå.</P> <P class="p102 ft16">32</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p22 ft32">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Indikatorer för jämförelser</SPAN></P> <P class="p54 ft7">Indikatorerna inom miljömålssystemet utvecklas ständigt i takt med att dataförsörjningen blir bättre. Den förändrade bedömningsgrunden för miljömålsuppföljningen bedöms inte innebära ökade krav på dataförsörjningen. Samtidigt gäller att valet av indikatorer som följer upp målen kan fokuseras mer på indikatorer som visar samhällsomställning och balanseras mot dem som visar miljötillstånd. Det har i flera sammanhang, t.ex. i den fördjupade utvärderingen 2008, uttryckts önskemål om att utveckla indikatorer som kan användas för att jämföra miljöarbetet mellan länder, regioner och kommuner. Ett exempel på ett set av indikatorer som kan göra sådana jämförelser möjliga har tagits fram av SCB</P> <P class="p174 ft9">(Miljöindikatorer för omställning och rådighet över miljökvalitetsmålen) <SPAN class="ft7">på utredningens uppdrag i samarbete med Miljömålsrådet.</SPAN></P> <P class="p146 ft19"><SPAN class="ft19">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Gränsöverskridande miljöpåverkan</SPAN></P> <P class="p41 ft7">Miljömålssystemet är inriktat på att följa upp tillståndet i den svenska miljön. Sveriges miljö påverkas av gränsöverskridande utsläpp och aktiviteter i andra länder samtidigt som produktion och konsumtion i Sverige påverkar andra länders miljö.</P> <P class="p42 ft7">Inom EU pågår för närvarande arbete med att synliggöra samt ta fram data och beräkningar av konsumtionens globala miljöpåverkan, t.ex. inom ramen för EU:s integrerade produktpolitik, EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och en hållbar industripolitik, Europeiska miljöbyråns arbete med en resursstrategi, forskningsprojektet EIPOT (Environmental Impacts of Trade) och <NOBR>EU-projektet</NOBR> REAP (Resources and Energy Analysis Programme). Utredningen föreslår att Naturvårdsverket, Konsumentverket och SCB i samråd följer och i relevanta fall deltar i detta arbete som utgångspunkt för en diskussion om hur den globala miljöpåverkan från svensk konsumtion av varor och tjänster kan mätas inom det svenska miljömålssystemet. Övriga relevanta aktörer, t.ex. från myndigheter, organisationer och näringsliv, bör ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Utredningen anser att uppgiften att delta i och följa pågående arbete ingår i</P> <P class="p175 ft8"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft35">det särskilda ansvar för miljöarbetet som Konsumentverket har inom sitt verksamhetsområde</SPAN></P> <P class="p176 ft16">33</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38333x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Miljömålsuppföljning och utvärdering med tillhörande rapportering</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">det ansvar för nationalräkenskaperna som SCB har</SPAN></P> <P class="p178 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">det samordningsansvar för miljömålsuppföljning som utredningen föreslår att Naturvårdsverket ska få.</SPAN></P> <P class="p85 ft7">Utredningen har också övervägt hur de svenska miljökvalitetsmålens internationella samband kan bli mer synliga. När målen följs upp och utvärderas bör de internationella faktorer som påverkar möjligheterna att nå målen beskrivas. Utredningen har bett SCB att undersöka om det finns indikatorer som speglar dessa samband. I den följande tablån framgår vilka indikatorer som SCB har identifierat. De bör kunna användas i uppföljningen för att illustrera det internationella beroendet och hur det förändras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p179 ft24">Miljökvalitetsmål</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p22 ft24">Indikator</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p179 ft24">Begränsad klimatpåverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p22 ft30">Utsläpp av växthusgaser per person och land, ton.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p179 ft24">Frisk luft</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p22 ft25">Länders andel av totala halter av t.ex. svavel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p22 ft25">dioxid, kvävedioxid, ozon och partiklar för de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p22 ft25">länder som bidrar till belastningen i Sverige.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p179 ft24">Bara naturlig försurning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p22 ft25">Länders andel av totalt nedfall av svaveldioxid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p22 ft25">och kväveoxider för de länder som bidrar till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p22 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p22 ft24">belastningen i Sverige.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft24">Säker strålmiljö</P> <P class="p180 ft24">Ingen övergödning</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft55">Antal incidenter kopplade till kärnsäkerhet i länder som bidrar till belastningen i Sverige. Länders andel av totala utsläpp av kväve- och fosforföreningar till Östersjön. Om möjligt fördelat per person och per hektar.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p0 ft24">Hav i balans samt levande kust och skärgård</P> <P class="p181 ft25">För övriga mål är det svårt att ge exempel på indikatorer.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p0 ft24">Länders andel av totala fiskfångster i Östersjön.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft16">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38334x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft6">6 Ett effektivare miljöarbete</P> <P class="p182 ft7">Åtgärder för att nå miljömålen vidtas på olika nivåer. Det krävs effektiva insatser från berörda myndigheter och en samverkan med kommuner och näringsliv.</P> <P class="p123 ft7">En effektiv miljöpolitik ställer krav på nya eller förändrade styrmedel. Dessa förutsätter politiska beslut, ofta även förhandlingar inom EU och internationellt. Beslut om styrmedel kan innebära politiska avvägningar mellan olika miljömål och gentemot andra samhällsintressen. Dessutom medför miljöpolitiken stora investeringar och satsningar från såväl statliga som <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer. Därför behövs kontinuitet, långsiktighet och en bred politisk samsyn. Här kan en instans med tydligt politiskt mandat, som tar fram väl genomlysta och konsekvensanalyserade förslag där olika perspektiv beaktas, ha ett betydande värde.</P> <P class="p183 ft7">Ett intensifierat miljöarbete handlar alltså om att utveckla dels strategier med nya eller förändrade styrmedel samt underlag för arbete inom EU och internationellt, dels det nationella åtgärdsarbetet inom ramen för befintliga mandat.</P> <P class="p136 ft19"><SPAN class="ft19">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Utveckling av strategier</SPAN></P> <P class="p184 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft36">En parlamentarisk beredning</SPAN></P> <P class="p185 ft23">Förslag</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">För att effektivisera arbetet med åtgärder i miljömålssystemet tillkallas en parlamentarisk beredning med huvuduppgift att ge råd till regeringen och på beställning från regeringen utveckla strategier.</SPAN></P> <P class="p151 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Miljömålsrådets ledamöter och experter blir rådgivande till beredningen.</SPAN></P> <P class="p186 ft16">35</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38335x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Beredningen organiserar arbetsgrupper som tar fram underlag för beredningens förslag. I arbetsgrupperna kan ingå företrädare för myndigheter, näringsliv, ideella organisationer, den regionala och lokala nivån samt forskare.</SPAN></P> <P class="p111 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Myndigheterna i miljömålssystemet har en viktig roll i beredningens arbete, bl.a. genom att lämna underlag. Liksom hittills kan myndigheterna naturligtvis, inom befintligt mandat eller på uppdrag av regeringen, utveckla strategier och lämna förslag.</SPAN></P> <P class="p188 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Beredningen har ett kansli om cirka åtta årsarbetskrafter, som bl.a. fungerar som sekretariat i arbetsgrupperna.</SPAN></P> <P class="p189 ft7">Utredningen anser att det är angeläget att öka effektiviteten i arbetet med att ta fram nya och utveckla befintliga åtgärder och styrmedel för att nå miljömålen. För detta ändamål har utredningen övervägt olika alternativ.</P> <P class="p47 ft7">Utredningen föreslår att en permanent beredning tillkallas med företrädare för riksdagspartierna. Hur representationen ska se ut avgörs givetvis av regeringen. Beredningens huvuduppgift bör vara att ge råd till regeringen om hur arbetet med att uppnå miljömålen ska bedrivas, med utgångspunkt i uppdrag från regeringen. Utredningen bedömer att beredningen kan hantera miljöproblem som är särskilt angelägna för att stora värden står på spel. Det kan även röra sig om miljöområden som karaktäriseras av konflikter med andra samhällsintressen som därigenom kräver svåra politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet. Beredningen kan också arbeta med frågor som är aktuella för internationella förhandlingar eller inför en svensk proposition.</P> <P class="p190 ft7">Den avgörande skillnaden mellan det nuvarande myndighetsbaserade miljömålssystemet och en parlamentarisk beredning är att de ger utrymme för olika grad av löpande politisk diskussion och prövning av möjliga handlingsalternativ. En kommitté under regeringen kan ha en kontinuerlig diskussion med riksdagen och Regeringskansliet. Eftersom stora samhällsekonomiska värden berörs är långsiktighet och en bred politisk samsyn värdefulla. En parlamentariskt sammansatt beredning kan också stimulera till debatt om miljöfrågor och om de avvägningar gentemot andra samhällsintressen som ibland krävs för att nå miljömålen. Närheten till det politiska beslutsfattandet kan motivera <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer</P> <P class="p191 ft16">36</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38336x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p22 ft32">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft7">att medverka i större utsträckning, vilket skulle kunna medföra bättre genomlysta förslag.</P> <P class="p123 ft7">Regeringen kan givetvis som hittills lägga uppdrag om att utveckla strategier till myndigheter när så bedöms lämpligt. Myndigheterna i miljömålssystemet har även en viktig roll i beredningens arbete, bl.a. genom att på beställning av beredningen lämna underlag. Myndigheterna kan naturligtvis också lägga förslag på eget initiativ inom givet mandat. Dessutom förtydligas myndigheternas ansvar för att, inom sina verksamhetsområden och befintliga mandat, verka för att miljömålen nås genom att vidta åtgärder. (Se vidare avsnitt 6.2.1.)</P> <P class="p192 ft7">Det forum för samverkan mellan myndighetschefer som Miljömålsrådet utgjort har varit en tillgång för miljöarbetet, enligt många som utredningen varit i kontakt med. Det anses bl.a. bero på att miljöfrågorna fått större tyngd inom berörda myndigheter eftersom de högsta cheferna är engagerade. Även medverkan i rådet av företrädare för kommuner, näringsliv och ideella organisationer har ansetts vara värdefull. Utredningen föreslår därför att representationen av generaldirektörer för berörda myndigheter och experter från olika organisationer tas tillvara genom att dessa blir experter i beredningen.</P> <P class="p193 ft7">Utredningen föreslår att beredningen organiserar arbetet genom att inrätta tillfälliga arbetsgrupper. Arbetsgruppernas uppgift är att förse beredningen med ett underlag med olika handlingsalternativ, så att beredningen kan stimulera till debatt och lämna råd till regeringen om handlingsalternativen. Sammansättningen i arbetsgrupperna beror på vilka problem som ska lösas. En bred representation bör eftersträvas, genom t.ex. företrädare för mål- och sektorsmyndigheter, näringsliv, ideella organisationer och den regionala och lokala nivån samt forskare. Beredningens kansli medverkar i arbetsgrupperna, t.ex. som sekretariat.</P> <P class="p43 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft36">Att ta fram strategier</SPAN></P> <P class="p185 ft23">Förslag</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">De tre åtgärdsstrategierna utgår ur miljömålssystemet. De ersätts med strategier som tas fram med utgångspunkt i politiska prioriteringar.</SPAN></P> <P class="p194 ft16">37</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38337x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Strategierna bör sikta mot ett eller flera miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv samt innehålla tydliga etappmål, förslag till styrmedel och, vid behov, underlag för förhandlingsarbete inom EU och internationellt.</SPAN></P> <P class="p111 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Konjunkturinstitutet får i uppdrag att samordna en myndighetsgemensam plattform med forskaranknytning för att utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i strategiarbetet.</SPAN></P> <P class="p195 ft23">Flexibla strategier</P> <P class="p46 ft7">För närvarande finns inom miljömålssystemet en fast indelning i åtgärdsstrategier, nämligen <SPAN class="ft9">Effektivare energianvändning och transporter </SPAN>(EET), <SPAN class="ft9">Giftfria och resurssnåla kretslopp </SPAN>(GRK) och <SPAN class="ft9">Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö </SPAN>(HUM).</P> <P class="p47 ft7">Beställningen till den fördjupade utvärderingen 2008 resulterade i närmare tusen förslag till åtgärder som skulle sorteras och prioriteras genom myndighetssamverkan i strategierna. Även om strategiarbetet har förbättrat myndigheternas samarbete har strategiarbetsgrupperna själva konstaterat att de haft svårt att prioritera, hantera målkonflikter, hitta synergier och uppnå ett tillräckligt djup i analysen av drivkrafterna bakom problemen. Ett otydligt politiskt mandat och snäv tidsram har angetts som skäl till detta. Andra svagheter har varit att avgränsningen mellan strategierna delvis dolt konflikter och att dialogen med <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer varit begränsad.</P> <P class="p196 ft7">Utredningen föreslår mot denna bakgrund att den fasta indelningen i strategierna EET, GRK och HUM utgår ur systemet, till förmån för strategier som tas fram med utgångspunkt i politiska prioriteringar.</P> <P class="p47 ft7">Beställningar av strategier till beredningen och myndigheterna kan ges vid tidpunkter som är anpassade till regeringens planering. Genom att konkreta beställningar fördelas över tid ges större utrymme att ta fram mer genomarbetade förslag än i dagens system.</P> <P class="p37 ft8">När strategier tas fram på beställning av regeringen blir det politiska mandatet tydligt samtidigt som möjligheterna förbättras till avvägningar både mellan olika miljömål och i förhållande till</P> <P class="p197 ft16">38</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p22 ft32">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft7">andra samhällsintressen. Transparensen ökar och förutsättningarna för <NOBR>icke-statligt</NOBR> deltagande förbättras.</P> <P class="p199 ft23">Generationsmål och etappmål samt styrmedel och underlag för arbete inom EU och internationellt</P> <P class="p137 ft7">Strategierna bör sikta mot ett eller flera miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv samt innehålla tydliga etappmål, förslag till styrmedel och, vid behov, underlag för förhandlingsarbete inom EU och internationellt. Etappmålen är steg på vägen, dvs. de ska spegla väsentliga förändringar. Etappmålen ska ange vad som ska uppnås, men inte hur denna förändring ska gå till eftersom detta ofta kan göras på olika sätt. Etappmål har dimensionerna <SPAN class="ft9">resultat, </SPAN>dvs. vad ska uppnås, och <SPAN class="ft9">tid, </SPAN>dvs. när ska resultatet vara uppnått. Det är en politisk fråga vad som är en lämplig avvägning mellan tillgänglig tid och resultat, eftersom det beror på vilka åtgärder och styrmedel som används för att nå resultatet. Ambitionsnivån i etappmålen måste spegla de resurser som kan användas i ett givet tidsperspektiv. Ett ambitiöst mål kräver större resurser ju närmare i tiden måluppfyllelsen ska ske och tvärt om.</P> <P class="p124 ft7">För att öka kvaliteten i underlaget för politiska beslut bör arbetsgrupperna till beredningen redovisa ett konsekvensanalyserat beslutsunderlag med t.ex. alternativa ambitionsnivåer för etappmål med tillhörande styrmedel. Underlag för förhandlingsarbete inom EU och internationellt bör tas fram vid behov. Alltså ingår en samhällsekonomisk konsekvensanalys samt en analys av konsekvenserna för statsbudgetens inkomster och utgifter i det underlag som lämnas till beredningen. Åtgärdsarbetet har i huvudsak samhällsekonomiska kostnader. I den mån förslagen innebär ökade utgifter för staten ska finansieringsförslag alltid finnas med. I de fall ett uppdrag till beredningen omfattar flera av statsbudgetens utgiftsområden kan finansieringsförslagen självfallet omfatta berörda områden.</P> <P class="p200 ft16">39</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft23">Samhällsekonomiska konsekvensanalyser – en del i strategiarbetet</P> <P class="p91 ft7">Konsekvensanalyserna i miljömålssystemet har blivit allt bättre över tiden. Tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljöarbetet bör fortsätta att utvecklas.</P> <P class="p38 ft7">De utvecklingsbehov som utredningen har identifierat är metodutveckling för flera av stegen i en konsekvensanalys, entydig användning av begrepp, transparenta metoder och arbetssätt för att öka jämförbarheten mellan olika förslag. Det behövs dessutom en utveckling av verktyg för att väga av hur mycket arbete som är lämpligt att lägga ned på en specifik konsekvensanalys i ett givet sammanhang samt viss modellutveckling.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen föreslår att Konjunkturinstitutet får i uppdrag att samordna en myndighetsgemensam plattform med forskaranknytning för att löpande utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i strategiarbetet. Konjunkturinstitutet har inget formellt ansvar för miljöpolitikens genomförande, men är redan på flera sätt involverat i miljömålssystemet genom olika uppdrag och har i övrigt god kompetens för att genomföra uppdraget. Plattformen behöver en bas av miljöekonomisk kompetens och knyter naturvetenskaplig och annan sakkompetens till sig i aktuella frågeställningar.</P> <P class="p202 ft57"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft56">Miljöarbete inom ramar givna av regering och riksdag</SPAN></P> <P class="p46 ft7">I miljömålssystemet finns nationellt och regionalt miljömålsansvariga myndigheter och myndigheter med sektorsansvar för miljöarbetet. Därtill har kommuner, näringsliv, regionala självstyrelse- och samverkansorgan och ideella organisationer en avgörande roll i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p203 ft16">40</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38340x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p22 ft32">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Nationella myndigheter i miljömålssystemet</SPAN></P> <P class="p205 ft23">Förslag</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Myndigheterna i miljömålssystemet får ett tydligare ansvar i sina instruktioner att verka för att miljökvalitetsmålen nås.</SPAN></P> <P class="p206 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">”Särskilt sektorsansvar för miljöarbetet” ersätter ”särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet” som begrepp, och likalydande formulering förs in i instruktionerna för berörda myndigheter.</SPAN></P> <P class="p207 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Banverket, Boverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksantikvarieämbetet, Sida, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens skolverk, Tillväxtverket, Transportstyrelsen och Vägverket får ett särskilt sektorsansvar för miljöarbetet.</SPAN></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Boverkets särskilda sektorsansvar för miljöarbetet vidgas till att även gälla samhällsplanering. Riksantikvarieämbetets sektorsansvar utvecklas till att också omfatta kulturmiljöfrågor av typen förebyggande arbete, och Socialstyrelsen får återigen ett särskilt sektorsansvar för miljöarbetet.</SPAN></P> <P class="p208 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ett rapporteringsansvar förs in i sektorsmyndigheternas instruktioner.</SPAN></P> <P class="p209 ft7">Utredningen föreslår att berörda myndigheter får ett tydligare ansvar i sina instruktioner för att verka för att miljömålen nås. Åtgärder ska vidtas dels inom ramen för myndighetens verksamhet, dels genom att verka samlande, stödjande och pådrivande gentemot de aktörer som finns inom myndighetens verksamhetsområde. Verksamhetsområdet beskrivs av de styrdokument som definierar myndighetens ansvar.</P> <P class="p210 ft7">Myndigheterna ska även fortsättningsvis rapportera uppföljning och bedömningar, men nu till Naturvårdsverket. Myndigheterna bör också, vid förfrågan, lämna underlag till den parlamentariska beredningen.</P> <P class="p92 ft8">Utredningen föreslår att tydligare och likalydande uppdragsbeskrivning skrivs in i målrespektive sektorsmyndigheternas instruktioner för att säkerställa att miljöarbetet prioriteras.</P> <P class="p211 ft16">41</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38341x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft23">Miljömålsansvariga myndigheter</P> <P class="p46 ft7">Utredningen föreslår inga förändringar i fördelningen av miljömålsansvar mellan myndigheterna.</P> <P class="p213 ft58">Sektorsansvar och myndigheter med ett särskilt sektorsansvar för miljöarbetet</P> <P class="p128 ft7">Sektorsansvaret är sedan länge ett centralt inslag i miljöpolitiken. Då utredningen anser att allt miljöarbete är arbete för att uppnå miljömålen föreslås att begreppet särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet ersätts av särskilt sektorsansvar för miljöarbetet. Utredningen definierar sektor som en myndighets ordinarie verksamhetsområde.</P> <P class="p37 ft7">Skillnaden mellan det allmänna sektorsansvaret och det särskilda sektorsansvaret för miljöarbetet är att det senare även omfattar rapportering för uppföljning och utvärdering samt ett ansvar för att bidra till utvecklingen av strategier och förslag inom miljömålssystemet. Det allmänna sektorsansvaret berörs inte av utredningens förslag.</P> <P class="p48 ft7">Särskilt sektorsansvar för miljöarbetet bör ges till nitton myndigheter. Det handlar om både sektorer med stor miljöpåverkan och sektorer som kan arbeta förebyggande inom sin egen sektor eller bidra till lösningar inom andra sektorer. Eftersom de övergripande miljömålsfrågorna utgår ur miljömålssystemet vidgas Boverkets sektorsansvar för miljöarbetet till att också gälla samhällsplanering. Riksantikvarieämbetets sektorsansvar utvecklas till att även omfatta kulturmiljöfrågor. Förslaget innebär vidare att Socialstyrelsen återfår ett sektorsansvar för miljöarbetet.</P> <P class="p214 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Regionalt ansvar</SPAN></P> <P class="p215 ft23">Förslag</P> <P class="p111 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Länsstyrelsen får ett tydligare ansvar i instruktionen att verka för att miljömålen nås.</SPAN></P> <P class="p112 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Länsstyrelsernas nuvarande samarbete om miljömålsuppföljning utvidgas till att även omfatta samverkan kring åtgärder.</SPAN></P> <P class="p216 ft16">42</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38342x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p22 ft32">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">I förordningen om regionalt tillväxtarbete preciseras att miljökvalitetsmålen utgör den miljömässiga dimensionen av hållbar regional tillväxt, och att samordning bör ske med miljömålsarbetet.</SPAN></P> <P class="p218 ft23">Regionalt miljömålsansvariga myndigheter</P> <P class="p41 ft7">De regionalt miljömålsansvariga myndigheterna är nyckelaktörer i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen genom sin uppgift att verka för att målen får genomslag i länen. Länsstyrelserna är regionalt ansvariga för femton av miljömålen och Skogsstyrelsen för Levande skogar.</P> <P class="p92 ft7">De regionala målen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen. Detta är naturligtvis värdefullt eftersom det ger förutsättningar för delaktighet. Genom utredningens förslag att beslut om regionala miljömål ska fattas efter samråd med länets regionala självstyrelse- eller samverkansorgan (se avsnitt 3.2.5) kan samrådet med politiskt tillsatta organ förbättras.</P> <P class="p33 ft7">Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har ett omfattande miljöansvar och gör viktiga insatser för att nå miljömålen i det reguljära myndighetsarbetet. Det gäller t.ex. naturskydd, kulturmiljö och myndighetsutövning enligt miljöbalken och andra lagar. Detta ständigt pågående arbete är naturligtvis centralt i det regionala arbetet för att nå miljömålen.</P> <P class="p13 ft7">För att nå målen behövs även insatser inom områden där myndigheterna har begränsat formellt inflytande. De främsta redskapen är då information och initiativ för att överföra kunskaper och erfarenheter som kan leda till åtgärder på frivillighetens grund. Det handlar i huvudsak om åtgärder som kan vara gynnsamma både för miljön och för kommuner och företag. Av bl.a. resursskäl är det angeläget att koncentrera sådana insatser till områden som är särskilt angelägna från miljösynpunkt och där de ansvariga aktörerna ser en potential i att utveckla sitt miljöarbete. Det finns exempel på län som tillämpat ett sådant arbetssätt, vilket har uppskattats av företag och kommuner.</P> <P class="p192 ft7">Länsstyrelserna ska enligt regleringsbrevet för år 2009 utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen. Utredningen anser emellertid att ansvaret för att bedriva åtgärder bör vara kontinuerligt och att det därför är lämpligare att det förs in i instruktionen. Vidare anser utredningen att det bör framgå av läns-</P> <P class="p219 ft16">43</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p99 ft7">styrelsens instruktion att myndigheten bör genomföra såväl egna åtgärder som insatser för att stimulera andra regionala och lokala aktörers miljöarbete.</P> <P class="p47 ft7">Utredningen föreslår att det nuvarande samarbetet mellan länsstyrelserna om miljömålsuppföljning (RUS, Regionalt UppföljningsSystem) utvidgas till att även omfatta ett erfarenhetsutbyte kring åtgärder. Den samverkan om åtgärder som finns i dag sker framför allt mellan grannlän, och länsstyrelserna har efterfrågat ett utökat samarbete. Genom ett utvidgat RUS har länsstyrelserna bättre förutsättningar att utveckla en systematik i åtgärdsarbetet, och samordningsvinster kan nås. Även Skogsstyrelsen bör kunna delta i ett utvecklat RUS. Ett utvidgat RUS bör också kunna vara länk till åtgärdsarbetet på nationell nivå.</P> <P class="p63 ft23">Hållbar regional tillväxt</P> <P class="p91 ft7">Det regionala tillväxtarbetet har stor betydelse för hur miljötillståndet i länen utvecklas, och omställningen till ett hållbart samhälle kan utgöra en drivkraft för regional tillväxt. Enligt den nationella strategin för regional konkurrenskraft ska synergier mellan regional tillväxt och miljöhänsyn premieras, och balanserade avvägningar göras vid motstående intressen. Behandlingen av miljöaspekter kan ofta förbättras. OECD har i rapporten <SPAN class="ft9">Environmental Performance Review of Sweden 2004 </SPAN>rekommenderat Sverige att förstärka miljö- och hållbarhetsaspekterna i utvecklingsprogrammen för regioner och landsbygd. Behovet av att integrera miljöaspekterna i den regionala utvecklingen har tidigare tagits upp i miljömålspropositioner och av Miljömålsrådet.</P> <P class="p220 ft7">Utredningen anser att det bör anges i förordningen om regionalt tillväxtarbete att miljökvalitetsmålen utgör den miljömässiga dimensionen av hållbar regional tillväxt. Det kan jämföras med att miljökvalitetsmålen i dag är en av utgångspunkterna inom transportplaneringen. Utredningen anser även att det bör tydliggöras i förordningen att samordning bör eftersträvas mellan det regionala tillväxtarbetet och miljömålsarbetet. I förordningen sägs i dag att samordning ska eftersträvas med bl.a. kommunernas översiktsplanering och strukturfondsprogrammet.</P> <P class="p221 ft16">44</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38344x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p22 ft32">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft36">Kommuner, företag och ideella organisationer</SPAN></P> <P class="p185 ft23">Bedömning</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Miljöarbetet hos kommuner, regionala självstyrelse- och samverkansorgan, företag och ideella organisationer är avgörande för att nå miljömålen.</SPAN></P> <P class="p151 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Aktörerna ges bättre förutsättningar för delaktighet i miljömålssystemet nationellt och regionalt.</SPAN></P> <P class="p222 ft7">Miljöarbetet hos företag, kommuner, regionala självstyrelse- och samverkansorgan och ideella organisationer är avgörande för att nå miljömålen. Aktörernas lagstadgade ansvar inom miljöområdet utgör en miniminivå, men många aktörer går långt utöver denna nivå. Detta påskyndar omställningen till ett hållbart samhälle.</P> <P class="p32 ft7">Som exempel kan nämnas att företag kan utveckla varor och tjänster där ny teknik kombineras med bättre miljöprestanda, arbeta med resurshushållning och vidta åtgärder för att minska föroreningar i alla produktionsled. Ideella organisationer driver på i miljöarbetet genom offentlig debatt, remissyttranden, mediakontakter och deltagande i samråd, och de kan bedriva operativt arbete, såsom t.ex. att utveckla miljömärkningen. Kommuner och regionala självstyrelse- och samverkansorgan kan bidra till uppfyllelsen av miljömålen inom de egna verksamheterna och i sina roller som politiska aktörer samt genom samverkan med företag, organisationer och andra aktörer.</P> <P class="p223 ft7">Miljökvalitetsmålen kan utgöra ett stöd för aktörernas miljöarbete. Andra stöd är verktyg som miljöledningssystem eller livscykelanalyser. Miljömålen används av många <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer i det egna miljöarbetet, och företrädare för kommuner, företag och ideella organisationer är positiva till att riksdagen fastställt långsiktiga mål på miljöområdet. Samtidigt har önskemål framförts om större möjligheter att delta i arbetet inom miljömålssystemet.</P> <P class="p52 ft7">Utredningen bedömer att de föreslagna ändringarna sammantaget ger <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer bättre möjlighet till delaktighet i miljömålssystemet och att det skapas bättre förutsättningar för engagemang.</P> <P class="p224 ft16">45</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft23">Bättre förutsättningar för engagemang och delaktighet</P> <P class="p225 ft7">Arbetet med att revidera de nationella miljömålen och ta fram åtgärder sker inom en snäv tidsram med en temporärt hög arbetstopp för myndigheterna. Tidsbristen gör det svårt för myndigheterna att erbjuda andra aktörer delaktighet. Den nya arbetsfördelningen med uppföljning respektive utveckling av åtgärdsförslag i olika faser ger bättre förutsättningar för att involvera <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer.</P> <P class="p37 ft7">Miljömålen bedöms bli mer motiverande genom att bedömningsgrunden ändras så att målen blir ambitiösa men inte omöjliga att nå. Företag, kommuner och andra aktörer har i flera sammanhang påpekat att det inte upplevs som konstruktivt att miljömålsuppföljningen signalerar att miljötillståndet försämras, trots att utfört miljöarbete har medfört förbättringar. Bättre förutsättningar ges för engagemang i arbetet med miljömålen även genom att strategierna tar utgångspunkt i politiska prioriteringar. Forskning visar att nationella politiska prioriteringar har betydelse för vilka frågor som sätts högt i den lokala politiken.</P> <P class="p226 ft7">I det nuvarande miljömålssystemet deltar företrädare för ickestatliga aktörer som experter i Miljömålsrådet. De ges i det förändrade systemet möjlighet att delta som experter i den parlamentariska beredningen. Aktörerna ingår i dag i en beredningsgrupp för miljömålsuppföljning och ges möjligheter till detta även fortsättningsvis.</P> <P class="p38 ft7">Kommuner och företag efterfrågar ett mer fokuserat och avgränsat arbete och mer utvecklade konsekvensanalyser. De fasta strategierna ersätts av strategier för prioriterade frågor. Beredningens arbetsgrupper, där <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer kan ingå, utarbetar underlag till strategierna. Det förändrade arbetssättet bedöms ge aktörerna bättre möjlighet till delaktighet.</P> <P class="p47 ft7">Många <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer i länen deltar i det regionala miljömålsarbetet och ser arbetet som ett stöd, men det finns även önskemål om utökad delaktighet. Det tydliggörs därför att länsstyrelsen bör stimulera regionala och lokala aktörers miljöarbete för att nå målen.</P> <P class="p37 ft7">Den regionala och lokala politiska förankringen stärks också, som framgått, genom att beslut om nya miljömål på denna nivå fattas efter samråd med regionala självstyrelse- eller samverkansorgan.</P> <P class="p227 ft16">46</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38346x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p228 ft22"><SPAN class="ft6">7</SPAN><SPAN class="ft21">Oberoende riktad utvärdering av insatser</SPAN></P> <P class="p229 ft23">Förslag</P> <P class="p150 ft8"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Statskontoret gör riktade utvärderingar av dels styrmedel, dels myndigheters miljöarbete.</SPAN></P> <P class="p209 ft7">Ett målstyrningssystem kräver en oberoende riktad utvärdering för att bli effektivt. Miljömålssystemets aktörer genomför redan årlig uppföljning och vart fjärde år en bred fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå målen. Dock saknas en oberoende riktad utvärdering av enskilda insatser. Ett urval av styrmedel liksom olika myndigheters miljöarbete behöver utvärderas i ett lärande och utvecklande syfte.</P> <P class="p33 ft7">En riktad utvärdering innebär normalt en nulägesbeskrivning, förklaring av orsakssamband och bedömning av utfallet mot förväntat resultat. Ibland ges även förslag till förändringar. För att verifiera om resultatet blivit det önskade eller om förändringar kan göras för att öka effektiviteten går en riktad utvärdering in i detalj med enskilda insatser eller processer. Den fördjupade utvärderingen och uppföljningen, som utförs av myndigheterna inom miljömålssystemet, kan utgöra underlag för riktade utvärderingar.</P> <P class="p193 ft7">Statskontoret har i dag inget ansvar i miljömålssystemet och är därför oberoende i förhållande till systemet. Myndigheten har god kompetens för utvärderingar. Dess uppdrag omfattar alla politikområden som har beröring med miljömålssystemet. Dock finns i den befintliga verksamheten inget särskilt fokus på miljöfrågor. För uppgiften med riktade utvärderingar av insatser inom miljömålssystemet behövs viss förstärkning med miljöekonomisk kompetens. Statskontoret bör successivt ges tidsbegränsade uppdrag från regeringen om vilka utvärderingar myndigheten ska genomföra. Därigenom sker över tid en systematisk genomgång av styrmedel och myndigheters miljöarbete.</P> <P class="p230 ft16">47</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <P class="p231 ft22"><SPAN class="ft6">8</SPAN><SPAN class="ft21">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p232 ft7">Den föreslagna fördelningen av arbetsuppgifterna i systemet för myndigheter och den parlamentariska beredningen ger bättre utrymme för en kvalitativt god, regelbunden uppföljning och för utvärdering av möjligheterna att nå målen, liksom ett effektivare miljöarbete hos såväl myndigheter som <NOBR>icke-statliga</NOBR> aktörer.</P> <P class="p136 ft19"><SPAN class="ft19">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Statsfinansiella utgifter</SPAN></P> <P class="p233 ft8">De statsfinansiella kostnader som redovisas nedan är konsekvenser av de förslag som utredningen redovisat i kapitlen 5, 6 och 7.</P> <P class="p234 ft23">Den parlamentariska beredningen</P> <P class="p137 ft7">Utredningen anser att kansliet till den parlamentariska beredningen behöver personalresurser på cirka 6 mnkr/år. Dessutom krävs utredningsresurser om cirka <NOBR>2–3</NOBR> mnkr/år för att ta fram underlag till beredningen och arbetsgrupperna.</P> <P class="p235 ft23">Naturvårdsverket</P> <P class="p41 ft7">Naturvårdsverket övertar en stor del av de arbetsuppgifter som Miljömålsrådets kansli har utfört samt ges ett förstärkt samordningsansvar för miljödataförsörjning och miljömålsuppföljning. Samtidigt utgår det administrativa samordningsansvaret för strategiarbetet, vilket frigör resurser på Naturvårdsverket. Genom att Naturvårdsverket tar över samordningsfunktionen för miljömålsuppföljningen kan en integrering ske med den samordnings-</P> <P class="p236 ft16">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">funktion som finns på Naturvårdsverket för <NOBR>EEA-arbetet</NOBR> (Europeiska miljöbyrån), vilket bör leda till en effektivisering. Dessutom kan i så fall den internationella rapporteringen i större utsträckning koordineras med och användas för rapporteringar inom miljömålssystemet och vice versa. Utredningen bedömer att personalresurser motsvarande cirka fyra årsarbetskrafter behövs för att fullgöra samordningen av miljömålsuppföljningen och det utökade ansvaret för miljödataförsörjning.</P> <P class="p48 ft7">I dag beslutar Miljömålsrådet årligen om fördelning av anslaget Miljöövervakning m.m. Utredningen förutsätter att Naturvårdsverket även fortsättningsvis kommer att besluta om motsvarande medel till miljömålssystemets aktörer.</P> <P class="p57 ft23">Konjunkturinstitutet</P> <P class="p62 ft7">Utredningens förslag ligger i linje med ett tidigare förslag från Statskontoret om att inrätta ett miljöekonomiskt råd vid Konjunkturinstitutet (Statskontoret 2009:3). Statskontoret föreslår en förstärkning av Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, men poängterar att denna förstärkning inte får ske på bekostnad av det miljöekonomiska arbete som utförs vid Naturvårdsverket och SCB.</P> <P class="p57 ft23">Statskontoret</P> <P class="p62 ft7">Utredningen bedömer att Statskontoret behöver tillföras cirka 2 mnkr/år på förvaltningsanslaget för att genomföra riktade utvärderingar av insatserna i miljömålssystemet.</P> <P class="p61 ft23">Länsstyrelserna</P> <P class="p62 ft7">Länsstyrelserna tilldelas årligen cirka 11,5 miljoner i projektmedel av Miljömålsrådet ur anslaget för miljöövervakning. Utredningen föreslår att projektmedlen utökas med ytterligare cirka 1,5 miljoner årligen för <NOBR>RUS-utveckling.</NOBR></P> <P class="p237 ft16">50</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p22 ft59">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft19"><SPAN class="ft19">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Finansieringsförslag</SPAN></P> <P class="p137 ft7">Naturvårdsverket, Statskontoret och delar av beredningen kan finansieras genom förvaltningsanslag för dels Miljömålsrådets kansli dels genom överföring mellan Naturvårdsverkets sak- och förvaltningsanslag, i enlighet med ett tidigare förslag från Utredningen om Naturvårdsverket (SOU 2008:62). Beredningen kan i övrigt finansieras via kommittéanslaget. Länsstyrelserna tillförs ytterligare 1,5 mnkr/år från anslaget för miljöövervakning genom avvecklingen av uppföljningsrapporten de Facto.</P> <P class="p68 ft8">Utredningen har även övervägt andra finansieringsformer men funnit denna kombination mest lämplig.</P> <P class="p238 ft16">51</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38350x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p239 ft17">Bilaga 1</P> <P class="p240 ft6">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p241 ft60">Översyn av miljömålssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td33"><SPAN class="p242 ft60">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p242 ft60">2008:95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p22 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p22 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft62">Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008</P> <P class="p243 ft63">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p244 ft62">En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets struktur och organisation. Syftet är att förenkla och effektivisera systemets struktur och organisation, bl.a. för att få en ökad samhällsekonomisk effektivitet.</P> <P class="p245 ft62">I uppdraget ingår att lämna förslag som innebär att miljöproblemens internationella karaktär beaktas och att näringslivets miljöarbete bättre tas tillvara i miljömålssystemet. I uppdraget ingår också att analysera och vid behov föreslå förbättringar av rapporteringen av tillståndet i miljön.</P> <P class="p246 ft62">Utredaren ska analysera och lämna förslag till en förenkling av ansvars- och rollfördelningen inom miljömålsarbetet med avseende på det lokala och regionala miljömålsarbetet. Utredaren ska även lämna förslag till en systematiserad uppföljning av vidtagna åtgärders kostnadseffektivitet.</P> <P class="p245 ft62">Utredaren bör knyta till sig en referensgrupp där representanter för riksdagspartierna ingår.</P> <P class="p247 ft64">Ett delbetänkande avseende förslagens ekonomiska konsekvenser ska redovisas senast den 1 mars 2009. Uppdraget i sin helhet ska redovisas senast den 30 september 2009.</P> <P class="p248 ft63">Bakgrund</P> <P class="p249 ft62">I propositionen Svenska miljömål <SPAN class="ft65">- </SPAN>Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) föreslog regeringen en ny struktur för arbetet med miljömål med ett antal nationella s.k. miljökvalitetsmål som fastställs av riksdagen. Miljökvalitetsmålen anger vilket miljö-</P> <P class="p250 ft66">61</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">tillstånd som ska uppnås inom en generation, t.ex. att luften vi andas ska vara så ren att människors hälsa, djur och växter och kulturvärden inte skadas. Riksdagen har fastställt 16 miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183 och prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). Av dessa ska 15 uppnås inom en generation. Ett miljökvalitetsmål, <SPAN class="ft9">Begränsad klimatpåverkan, </SPAN>ska vara uppnått 2050. Riksdagen fastställer även delmål på förslag av regeringen.</P> <P class="p38 ft7">I maj 1998 beslutade regeringen om direktiv för en parlamentarisk beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45 och dir. 1996:96). Beredningens huvudsakliga uppgift var att göra en samlad översyn av vilka delmål som behövs för att Sveriges miljökvalitetsmål ska kunna nås inom en generation (miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft9">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>undantaget). Beredningens betänkande Framtidens miljö <SPAN class="ft67">- </SPAN>allas vårt ansvar (SOU 2000:52) överlämnades i juni 2000 och låg till grund för propositionen Svenska miljömål <SPAN class="ft67">- </SPAN>delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) som regeringen beslutade i april 2001. I propositionen föreslog regeringen att den nya miljömålsstrukturen ersätter de miljömål som riksdagen tidigare antagit.</P> <P class="p251 ft7">I propositionen Svenska miljömål <SPAN class="ft67">- </SPAN>ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) gjordes en fördjupad utvärdering av systemet med miljökvalitetsmål och delmål samt de tre åtgärdsstrategier som föreslogs i 2001 års proposition. Regeringens uppfattning var att den nya miljömålstrukturen effektiviserar mål- och resultatstyrningen av arbetet med att lösa de stora miljöproblemen, främst p.g.a. att systemet inkluderar ett tydligt uppföljningssystem. Systemet används därför bl.a. för styrning av de statliga myndigheternas arbete med miljöfrågor.</P> <P class="p37 ft7">I rapporten Miljömålsrapporteringen <SPAN class="ft67">- </SPAN>för mycket och för lite (RiR 2005:1) redovisade Riksrevisionen slutsatserna av sin granskning av rapporteringen från uppföljningen av de då 15 nationella miljökvalitetsmålen. I rapporten framhölls att det vid revisionstillfället fanns brister, vilket föranledde Riksrevisionen att lämna ett par rekommendationer till regeringen respektive Miljömålsrådet om utvecklingen av miljömålsarbetet.</P> <P class="p47 ft7">Regeringen har låtit en särskild utredare analysera Naturvårdsverkets verksamhet. Utredarens förslag redovisas i betänkandet Myndighet för miljön <SPAN class="ft67">- </SPAN>en granskning av Naturvårdsverket (SOU 2008:62). Förslagen innebär bl.a. betydande förändringar av miljömålsarbetets utformning och organisation.</P> <P class="p191 ft16">62</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft23">Behov av översyn</P> <P class="p54 ft7">Det är regeringens uppfattning att en tydlig målstruktur kombinerad med ett uppföljningssystem och ett väldefinierat ansvar möjliggör en effektiv styrning och utveckling av miljöpolitiken nationellt, regionalt och lokalt.</P> <P class="p13 ft7">Miljömålsrådet inrättades 2002 för att samordna det nationella arbetet med miljökvalitetsmålen. Rådet lämnar årligen en redovisning till regeringen om utvecklingen av tillståndet i miljön och möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen med delmål. Vart fjärde år genomför rådet dessutom en fördjupad utvärdering. Den senaste fördjupade utvärderingen lämnades till regeringen i april 2008 (Miljömålen <SPAN class="ft67">- </SPAN>nu är det bråttom!). Rådets analys visar att ju närmare vi kommer tidpunkten för måluppfyllelse av generationsmålen, desto tydligare står det klart att ett flertal mål kommer att bli svåra eller rent av omöjliga att nå. Det gäller trots att utvecklingen i flera fall går åt rätt håll och att insatta åtgärder har gett effekt.</P> <P class="p93 ft7">Det finns flera orsaker till att miljökvalitetsmålen blir svåra att nå, vilket Miljömålsrådet uppmärksammar i sin fördjupade utvärdering. Först och främst beror det på att miljökvalitetsmålen är mycket ambitiöst formulerade. Att uppnå målen kan bli oerhört kostsamt på marginalen. Systemet hanterar inte prioriteringar mellan olika mål och åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Vidare avgörs möjligheten att nå målen till viss del av den allmänna samhällsutvecklingen i Sverige och i vår omvärld. Vi kan inte alltid själva styra måluppfyllelsen p.g.a. miljöproblemens gränsöverskridande karaktär. I andra fall är det inte möjligt att nå målen eftersom det tar lång tid för naturen att återhämta sig ifrån skador. I vissa fall är det bristen på åtgärder som är orsaken till att målen inte kommer att kunna nås.</P> <P class="p223 ft7">Hur samhället förändras och hur det internationella arbetet utvecklas, t.ex. det genomslag olika konventioner får, ambitionen i EU:s miljölagstiftning och andra internationella överenskommelser, spelar stor roll för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Även hur enskilda länder i vår omvärld utformar sin miljöpolitik är av stor betydelse. Miljökvalitetsmålen måste därför ses i ett internationellt sammanhang och anpassas till det internationella miljöarbetets utveckling.</P> <P class="p52 ft8">Sedan det nuvarande miljömålssystemet lades fast har Sveriges miljöarbete inom EU och internationellt intensifierats. Erfaren-</P> <P class="p230 ft16">63</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">heter har också vunnits av det arbete som bedrivs av samhällets olika aktörer och genom Miljömålsrådet.</P> <P class="p47 ft7">I sin fördjupade utvärdering pekar Miljömålsrådet på ett antal svagheter i miljömålssystemet. Rådet föreslår en översyn av bl.a. sektorsansvaret samt ansvaret för att vidta åtgärder, kommunernas roll och näringslivets användning av miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p47 ft7">Det finns delar av miljömålssystemet som gör det svårt att överblicka och styra. Fem grundläggande värden utgör basen i systemet. Det finns 16 miljökvalitetsmål, 70 delmål och tre åtgärdsstrategier. Vidare finns tre övergripande miljömålsfrågor och ett regionalt miljömålsarbete. Det är regeringens uppfattning att systemets komplexitet leder till en oönskad otydlighet och brist på flexibilitet.</P> <P class="p253 ft7">Även ansvarsfördelningen i systemet är komplex. Miljömålsrådet är ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Rådet ansvarar bl.a. för samlad uppföljning, utvärdering och rapportering till regeringen. Därtill finns det sju myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål, tre myndigheter med ansvar för de övergripande miljömålsfrågorna samt 18 myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Ansvaret för de tre åtgärdsstrategierna är delat mellan flera myndigheter. Det regionala mål- och uppföljningsarbetet har länsstyrelserna ansvar för. Regeringen bedömer att ansvarsfördelningen behöver förenklas för att skapa ett överblickbart system.</P> <P class="p48 ft7">Kommunerna är viktiga i arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Utifrån de nationella och regionala målen fastställer kommunerna lokala mål. Kommunerna ansvarar dessutom för verksamheter som är av avgörande betydelse för både kortsiktig och långsiktig miljöpåverkan.</P> <P class="p47 ft7">En nyckelfaktor för att nå miljökvalitetsmålen är ett aktivt och engagerat näringsliv som bidrar till att förena hållbar tillväxt med minskad miljöpåverkan. Regeringen anser att näringslivet därför bör involveras mer i miljömålsarbetet. Ett system som bättre hanterar miljöarbetets internationella karaktär är viktigt också utifrån denna aspekt.</P> <P class="p48 ft7">Mot denna bakgrund är det motiverat att nu genomföra en översyn av miljömålssystemet och miljömålsarbetet för att göra det mer flexibelt, effektivt och ändamålsenligt. I det ingår att säkerställa att insatserna för att nå miljökvalitetsmålen genomförs på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.</P> <P class="p195 ft16">64</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft23">Uppdraget</P> <P class="p54 ft7">Utredaren ska analysera miljömålssystemets struktur med avseende på målnivåer (övergripande mål, miljökvalitetsmål, delmål och de grundläggande värdena) och lämna förslag till ett förenklat och mer effektivt system. Detta kan bl.a. ske genom en mer ändamålsenlig utformning och användning av målen. Utredaren ska också utreda hur miljömålssystemets organisation och ansvarsfördelning bör utvecklas för att få en ökad och mer effektiv samordning och styrning av miljöarbetet. I uppdraget ingår att beskriva och lämna förslag till hur miljömålsarbetet bättre kan kopplas till en samlad beskrivning av miljötillståndet i Sverige med utgångspunkt i den svenska miljöövervakningen. Vid behov ska förslag lämnas på hur rapporteringen av utvecklingen i miljön kan effektiviseras.</P> <P class="p183 ft7">För att nå så hög kostnadseffektivitet som möjligt på insatserna ska utredaren analysera hur de samhällsekonomiska analyserna kan utvecklas, bl.a. utifrån Miljömålsrådets förslag på denna punkt. Utredaren ska också lämna förslag till en systematiserad utvärdering av vidtagna åtgärders samhällsekonomiska kostnadseffektivitet.</P> <P class="p92 ft7">Utredaren ska analysera och lämna förslag till hur miljömålssystemet kan utvecklas för att hantera aspekter såsom naturens långsamma återhämtningsförmåga och miljöproblemens gränsöverskridande karaktär. Utredaren ska analysera hur samordningen mellan det nationella miljömålsarbetet och Sveriges internationella miljöarbete kan stärkas och hur internationella miljöfrågor kan få ökat genomslag i miljömålsprocessen. Även andra mål för Sveriges internationella miljöarbete bör beaktas vid analysen av miljömålssystemet.</P> <P class="p93 ft7">Utredaren ska analysera näringslivets roll i miljömålsarbetet och lämna förslag till hur näringslivets insatser kan tas tillvara på ett tydligare sätt i miljömålsarbetet.</P> <P class="p13 ft7">Utredaren ska vid behov lämna förslag för att stärka, förenkla och förtydliga det regionala och lokala miljömålsarbetet, inklusive roller och ansvarsfördelning.</P> <P class="p123 ft7">Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med miljömålsarbetets aktörer såsom miljömåls- och sektorsansvariga myndigheter, regionala och lokala aktörer samt näringsliv och miljöorganisationer.</P> <P class="p33 ft7">Riksrevisionens rapport Miljömålsrapporteringen <SPAN class="ft67">- </SPAN>för mycket och för lite (RiR 2005:1) samt betänkandet Myndighet för miljön <SPAN class="ft67">-</SPAN></P> <P class="p254 ft16">65</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2009:83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft7">en granskning av Naturvårdsverket (SOU 2008:62) bör beaktas under utredningsarbetet.</P> <P class="p255 ft8">Utredaren bör knyta till sig en referensgrupp där representanter för riksdagspartierna ingår.</P> <P class="p255 ft7">Utredaren ska lämna ett delbetänkande senast den 1 mars 2009 avseende de ekonomiska konsekvenser som utredningens förslag har. I de fall förslagen har ekonomiska konsekvenser ska utredaren lämna förslag till finansiering. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2009.</P> <P class="p256 ft7">(Miljödepartementet)</P> <P class="p257 ft16">66</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38356x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p239 ft17">Bilaga 2</P> <P class="p258 ft22">Förteckning över promemorior i bilagedelen</P> <P class="p259 ft7">Av tablån framgår vilka promemorior som finns i bilagedelen och hur de är kopplade till de olika kapitlen i betänkandet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p58 ft24">Promemoria</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p22 ft24">Betänkandekapitel</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft24"><SPAN class="ft30">1.</SPAN><SPAN class="ft68">Miljömålssystemets tillkomst och utveckling</SPAN></P> <P class="p261 ft24"><SPAN class="ft30">2.</SPAN><SPAN class="ft68">Miljömålssystemet i ett styrningsperspektiv</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR height=0> <TD width=18px></TD> <TD width=6px></TD> <TD width=266px></TD> <TD width=137px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p241 ft25">3.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td40"><SPAN class="p262 ft24">Miljömålssystemets struktur samt måluppfyllelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td1"><SPAN class="p241 ft25">4.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p262 ft24">Miljömålssystemet i internationellt perspektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 3, 4, 5 och 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td1"><SPAN class="p241 ft25">5.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td40"><SPAN class="p262 ft24">Global miljöpåverkan av svensk konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 3 och 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td1"><SPAN class="p241 ft25">6.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p262 ft24">Miljömålsuppföljning och miljödataförsörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 4 och 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td1"><SPAN class="p241 ft25">7.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p262 ft24">Rapportering i miljömålssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td1"><SPAN class="p241 ft25">8.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td40"><SPAN class="p262 ft24">Utveckling av strategier i miljömålssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 4 och 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td1"><SPAN class="p241 ft25">9.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p262 ft24">Samhällsekonomiska konsekvensanalyser</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td42"><SPAN class="p241 ft25">10.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p262 ft25">Nationella myndigheters ansvar i miljömålssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 5 och 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td42"><SPAN class="p241 ft25">11.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p262 ft24">Regionalt ansvar i miljömålssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 3, 5 och 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td42"><SPAN class="p241 ft25">12.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p262 ft24">Kommuner, företag och ideella organisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 3, 5 och 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td42"><SPAN class="p241 ft25">13.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p262 ft24">Oberoende riktad utvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 4 och 7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td44"><SPAN class="p241 ft25">14.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p262 ft24">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p22 ft69">Kapitel 8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft16">67</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38357x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft70">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p264 ft5">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p265 ft73"><SPAN class="ft71">1.</SPAN><SPAN class="ft72">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p266 ft73"><SPAN class="ft71">2.</SPAN><SPAN class="ft72">Nya nät för förnybar el. N.</SPAN></P> <P class="p267 ft73"><SPAN class="ft71">3.</SPAN><SPAN class="ft72">Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.</SPAN></P> <P class="p268 ft73"><SPAN class="ft71">4.</SPAN><SPAN class="ft72">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. Fi.</SPAN></P> <P class="p266 ft73"><SPAN class="ft71">5.</SPAN><SPAN class="ft72">Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.</SPAN></P> <P class="p266 ft73"><SPAN class="ft71">6.</SPAN><SPAN class="ft72">Återkrav inom välfärdssystemen.</SPAN></P> <P class="p269 ft73">– Förslag till lagstiftning. Fi.</P> <P class="p270 ft73"><SPAN class="ft71">7.</SPAN><SPAN class="ft72">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. Jo.</SPAN></P> <P class="p271 ft73"><SPAN class="ft71">8.</SPAN><SPAN class="ft72">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion. Jo.</SPAN></P> <P class="p272 ft73"><SPAN class="ft71">9.</SPAN><SPAN class="ft72">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">10.</SPAN><SPAN class="ft74">Miljöprocessen. M.</SPAN></P> <P class="p274 ft73"><SPAN class="ft71">11.</SPAN><SPAN class="ft74">En nationell cancerstrategi för framtiden. S.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">12.</SPAN><SPAN class="ft74">Skatt i retur. Fi.</SPAN></P> <P class="p276 ft73"><SPAN class="ft71">13.</SPAN><SPAN class="ft74">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Ju.</SPAN></P> <P class="p277 ft73"><SPAN class="ft71">14.</SPAN><SPAN class="ft74">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">15.</SPAN><SPAN class="ft74">Kraftsamling!</SPAN></P> <P class="p269 ft73">– museisamverkan ger resultat.</P> <P class="p269 ft73">+ Bilagor. Ku.</P> <P class="p278 ft73"><SPAN class="ft71">16.</SPAN><SPAN class="ft74">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys</SPAN></P> <P class="p279 ft73">Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.</P> <P class="p280 ft73"><SPAN class="ft71">17.</SPAN><SPAN class="ft74">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.</SPAN></P> <P class="p281 ft73"><SPAN class="ft71">18.</SPAN><SPAN class="ft74">Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">19.</SPAN><SPAN class="ft74">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">20.</SPAN><SPAN class="ft74">Mer järnväg för pengarna. N.</SPAN></P> <P class="p282 ft73"><SPAN class="ft71">21.</SPAN><SPAN class="ft74">Redovisning av kommunal medfinansiering. Fi.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p283 ft73"><SPAN class="ft71">22.</SPAN><SPAN class="ft74">En ny alkohollag. S.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">23.</SPAN><SPAN class="ft74">Olovlig tobaksförsäljning. S.</SPAN></P> <P class="p284 ft73"><SPAN class="ft71">24.</SPAN><SPAN class="ft74">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.</SPAN></P> <P class="p285 ft73"><SPAN class="ft71">25.</SPAN><SPAN class="ft74">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">26.</SPAN><SPAN class="ft74">Det växande vattenbrukslandet. Jo.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">27.</SPAN><SPAN class="ft74">Ta klass. U.</SPAN></P> <P class="p286 ft73"><SPAN class="ft71">28.</SPAN><SPAN class="ft74">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">29.</SPAN><SPAN class="ft74">Fritid på egna villkor. IJ.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">30.</SPAN><SPAN class="ft74">Skog utan gräns? Jo.</SPAN></P> <P class="p287 ft73"><SPAN class="ft71">31.</SPAN><SPAN class="ft74">Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">32.</SPAN><SPAN class="ft74">Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.</SPAN></P> <P class="p288 ft73"><SPAN class="ft71">33.</SPAN><SPAN class="ft74">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. Fi.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">34.</SPAN><SPAN class="ft74">Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">35.</SPAN><SPAN class="ft74">Moderna hyreslagar. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">36.</SPAN><SPAN class="ft74">Främja, Skydda, Övervaka</SPAN></P> <P class="p289 ft73">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.</P> <P class="p290 ft73"><SPAN class="ft71">37.</SPAN><SPAN class="ft74">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p291 ft73"><SPAN class="ft71">38.</SPAN><SPAN class="ft74">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">39.</SPAN><SPAN class="ft74">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">40.</SPAN><SPAN class="ft74">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">41.</SPAN><SPAN class="ft74">Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">42.</SPAN><SPAN class="ft74">Vattenverksamhet. M.</SPAN></P> <P class="p286 ft73"><SPAN class="ft71">43.</SPAN><SPAN class="ft74">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. U.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">44.</SPAN><SPAN class="ft74">Integritetsskydd i arbetslivet. A.</SPAN></P> <P class="p292 ft73"><SPAN class="ft71">45.</SPAN><SPAN class="ft74">Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. M.</SPAN></P> <P class="p293 ft73"><SPAN class="ft71">46.</SPAN><SPAN class="ft74">Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">47.</SPAN><SPAN class="ft74">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">48.</SPAN><SPAN class="ft74">Koncessioner för el- och gasnät. N.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p294 ft73"><SPAN class="ft71">49.</SPAN><SPAN class="ft74">Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. S.</SPAN></P> <P class="p295 ft73"><SPAN class="ft71">50.</SPAN><SPAN class="ft74">Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten. Fi.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">51.</SPAN><SPAN class="ft74">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</SPAN></P> <P class="p296 ft73"><SPAN class="ft71">–</SPAN><SPAN class="ft74">men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Ku.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">52.</SPAN><SPAN class="ft74">Staten och imamerna.</SPAN></P> <P class="p269 ft73">Religion, integration, autonomi. U.</P> <P class="p297 ft73"><SPAN class="ft71">53.</SPAN><SPAN class="ft74">Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. Jo.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">54.</SPAN><SPAN class="ft74">Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">55.</SPAN><SPAN class="ft74">Ett effektivare smittskydd. S.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">56.</SPAN><SPAN class="ft74">Den nya migrationsprocessen. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">57.</SPAN><SPAN class="ft74">Myndighet för hållbart samhällsbyggande</SPAN></P> <P class="p269 ft73"><SPAN class="ft71">–</SPAN><SPAN class="ft74">en granskning av Boverket. M.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">58.</SPAN><SPAN class="ft74">Skatteförfarandet. Fi.</SPAN></P> <P class="p298 ft73"><SPAN class="ft71">59.</SPAN><SPAN class="ft74">Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. Fi.</SPAN></P> <P class="p297 ft73"><SPAN class="ft71">60.</SPAN><SPAN class="ft74">Återvändandedirektivet och svensk rätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">61.</SPAN><SPAN class="ft74">Modernare adoptionsregler. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">62.</SPAN><SPAN class="ft74">Skatt på fluorerade växthusgaser. Fi.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">63.</SPAN><SPAN class="ft74">Totalförsvarsplikt och frivillighet. Fö.</SPAN></P> <P class="p282 ft73"><SPAN class="ft71">64.</SPAN><SPAN class="ft74">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? U.</SPAN></P> <P class="p299 ft73"><SPAN class="ft71">65.</SPAN><SPAN class="ft74">Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Fi.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">66.</SPAN><SPAN class="ft74">Signalspaning för polisiära behov. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">67.</SPAN><SPAN class="ft74">Försvarsmaktens helikopter 4</SPAN></P> <P class="p300 ft73"><SPAN class="ft71">–</SPAN><SPAN class="ft74">frågan om vidmakthållande eller avveckling. Fö.</SPAN></P> <P class="p301 ft73">68.Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) + bilaga. S.</P> <P class="p302 ft73"><SPAN class="ft71">69.</SPAN><SPAN class="ft74">En ny ransonerings- och prisregleringslag. Fö.</SPAN></P> <P class="p298 ft73"><SPAN class="ft71">70.</SPAN><SPAN class="ft74">Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">71.</SPAN><SPAN class="ft74">EU, Sverige och den inre marknaden</SPAN></P> <P class="p303 ft73"><SPAN class="ft71">–</SPAN><SPAN class="ft74">En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. UD.</SPAN></P> <P class="p304 ft73"><SPAN class="ft71">72.</SPAN><SPAN class="ft74">Insyn och integritet i brottsbekämpningen – några frågor. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">73.</SPAN><SPAN class="ft74">Vägval för filmen. Ku.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">74.</SPAN><SPAN class="ft74">Höghastighetsbanor</SPAN></P> <P class="p303 ft73"><SPAN class="ft71">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. N.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">75.</SPAN><SPAN class="ft74">Folkbokföringen. Fi.</SPAN></P> <P class="p305 ft73"><SPAN class="ft71">76.</SPAN><SPAN class="ft74">Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. Ju.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p283 ft73"><SPAN class="ft71">77.</SPAN><SPAN class="ft74">EU:s Viseringskodex. Ju.</SPAN></P> <P class="p273 ft73"><SPAN class="ft71">78.</SPAN><SPAN class="ft74">Ökad säkerhet i domstol. Ju.</SPAN></P> <P class="p275 ft73"><SPAN class="ft71">79.</SPAN><SPAN class="ft74">Några begravningsfrågor. Ku.</SPAN></P> <P class="p306 ft76"><SPAN class="ft71">80.</SPAN><SPAN class="ft75">Kriminalvården – ledning och styrning. Ju.</SPAN></P> <P class="p307 ft78"><SPAN class="ft71">81.</SPAN><SPAN class="ft77">Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. N.</SPAN></P> <P class="p308 ft73"><SPAN class="ft71">82.</SPAN><SPAN class="ft74">En ny postlag. N.</SPAN></P> <P class="p309 ft73"><SPAN class="ft71">83.</SPAN><SPAN class="ft74">Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. M.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38359x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft70">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p264 ft5">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft79">Justitiedepartementet</P> <P class="p310 ft73">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]</P> <P class="p11 ft73">Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]</P> <P class="p311 ft73">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. [13]</P> <P class="p312 ft73">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]</P> <P class="p313 ft73">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]</P> <P class="p314 ft76">Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]</P> <P class="p315 ft73">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]</P> <P class="p316 ft73">Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. [46]</P> <P class="p317 ft76">Den nya migrationsprocessen. [56] Återvändandedirektivet och svensk rätt. [60] Modernare adoptionsregler. [61] Signalspaning för polisiära behov. [66]</P> <P class="p318 ft73">Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. [70]</P> <P class="p11 ft73">Insyn och integritet i brottsbekämpningen</P> <P class="p319 ft73">– några frågor. [72]</P> <P class="p320 ft73">Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. [76]</P> <P class="p321 ft76">EU:s Viseringskodex. [77] Ökad säkerhet i domstol. [78]</P> <P class="p322 ft73">Kriminalvården – ledning och styrning. [80]</P> <P class="p9 ft79">Utrikesdepartementet</P> <P class="p8 ft73">EU, Sverige och den inre marknaden</P> <P class="p323 ft73">– En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. [71]</P> <P class="p9 ft79">Försvarsdepartementet</P> <P class="p324 ft73">Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]</P> <P class="p11 ft73">Totalförsvarsplikt och frivillighet. [63]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft73">Försvarsmaktens helikopter 4</P> <P class="p325 ft73">– frågan om vidmakthållande eller avveckling. [67]</P> <P class="p326 ft73">En ny ransonerings- och prisregleringslag. [69]</P> <P class="p9 ft79">Socialdepartementet</P> <P class="p327 ft76">En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]</P> <P class="p328 ft76">Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]</P> <P class="p329 ft80">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. [38]</P> <P class="p330 ft73">Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. [49]</P> <P class="p8 ft73">Ett effektivare smittskydd. [55]</P> <P class="p331 ft73">Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). + Bilaga. [68]</P> <P class="p9 ft79">Finansdepartementet</P> <P class="p332 ft73">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. [4]</P> <P class="p11 ft73">Återkrav inom välfärdssystemen.</P> <P class="p333 ft73">– Förslag till lagstiftning. [6]</P> <P class="p334 ft73">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]</P> <P class="p11 ft73">Skatt i retur. [12]</P> <P class="p335 ft73">Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]</P> <P class="p336 ft73">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]</P> <P class="p332 ft73">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. [33]</P> <P class="p11 ft73">Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]</P> <P class="p337 ft73">Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten. [50]</P> <P class="p11 ft73">Skatteförfarandet. [58]</P> <P class="p338 ft73">Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. [59]</P> <P class="p11 ft73">Skatt på fluorerade växthusgaser. [62]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB38360x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p339 ft73">Moderniserade skatteregler för ideell sektor. [65]</P> <P class="p11 ft73">Folkbokföringen. [75]</P> <P class="p9 ft79">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p8 ft73">Ta klass. [27]</P> <P class="p340 ft73">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]</P> <P class="p11 ft73">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]</P> <P class="p341 ft73">Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. [52]</P> <P class="p342 ft73">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? [64]</P> <P class="p9 ft79">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p343 ft73">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. [7]</P> <P class="p11 ft73">Trygg med vad du äter – nya myndigheter</P> <P class="p344 ft73">för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]</P> <P class="p345 ft76">Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]</P> <P class="p346 ft73">Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. [53]</P> <P class="p11 ft73">Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54]</P> <P class="p10 ft79">Miljödepartementet</P> <P class="p347 ft73">Miljöprocessen. [10] Vattenverksamhet. [42]</P> <P class="p348 ft73">Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. [45]</P> <P class="p11 ft73">Myndighet för hållbart samhällsbyggande</P> <P class="p349 ft81">– en granskning av Boverket. [57] Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. [83]</P> <P class="p6 ft79">Näringsdepartementet</P> <P class="p350 ft73">Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]</P> <P class="p351 ft73">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]</P> <P class="p11 ft73">Effektiva transporter och samhällsbyggande</P> <P class="p352 ft73">– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]</P> <P class="p353 ft76">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Koncessioner för el- och gasnät. [48]</P> <P class="p11 ft73">Höghastighetsbanor.</P> <P class="p354 ft73">Ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. [74]</P> <P class="p355 ft78">Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. [81]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft73">En ny postlag. [82]</P> <P class="p10 ft79">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p11 ft73">Fritid på egna villkor. [29]</P> <P class="p8 ft73">Främja, Skydda, Övervaka</P> <P class="p356 ft73">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]</P> <P class="p9 ft79">Kulturdepartementet</P> <P class="p8 ft73">Kraftsamling!</P> <P class="p356 ft73">– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]</P> <P class="p357 ft73">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]</P> <P class="p358 ft73">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</P> <P class="p359 ft73">– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. [51]</P> <P class="p11 ft73">Vägval för filmen. [73]</P> <P class="p11 ft73">Några begravningsfrågor. [79]</P> <P class="p10 ft79">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p347 ft73">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40] Integritetsskydd i arbetslivet. [44]</P> <P class="p360 ft73">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GXB383 SOU_2009__83_d1.pdf 715146 pdf Miljömålen i nya perspektiv, del 1 https://data.riksdagen.se/fil/7058B798-6D56-4C5E-9E9E-93CCBBD93068 GXB383d2 SOU_2009__83_d2.pdf 2906611 pdf Miljömålen i nya perspektiv, del 2 https://data.riksdagen.se/fil/0B85F7C7-C40F-4B8D-9344-E512DE152784