2430613 GXB352 2009 52 sou sou Statens offentliga utredningar 2009:52 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 52 0 2009-06-01 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2009-06-01 00:00:00 Staten och imamerna titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GXB352/text https://data.riksdagen.se/dokument/GXB352 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB352 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:616px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:61px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:429px;height:60px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:429px;height:60px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:494px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:494px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:231px;z-index:-1;width:220px;height:559px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:220px;height:559px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:354px;left:1px;z-index:-1;width:360px;height:288px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:360px;height:288px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:63px;z-index:-1;width:360px;height:288px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:360px;height:288px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:4px;z-index:-1;width:360px;height:288px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:360px;height:288px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:87px;left:63px;z-index:-1;width:361px;height:288px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:361px;height:288px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:84px;z-index:-1;width:360px;height:288px;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:360px;height:288px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:145px;left:105px;z-index:-1;width:312px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:312px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:242px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:466px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:427px;height:466px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:194px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:432px;height:194px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:246px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:431px;height:246px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:29px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:28px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:105px;z-index:-1;width:317px;height:524px;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:317px;height:524px;} #page_122 #inl_img1 {position:relative;width:13px;height:10px;} #page_122 #inl_img2 {position:relative;width:180px;height:10px;} #page_122 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:11px;} #page_122 #inl_img4 {position:relative;width:20px;height:10px;} #page_122 #inl_img5 {position:relative;width:13px;height:10px;} #page_122 #inl_img6 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img7 {position:relative;width:36px;height:11px;} #page_122 #inl_img8 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img9 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_122 #inl_img10 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_122 #inl_img11 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img12 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img13 {position:relative;width:29px;height:11px;} #page_122 #inl_img14 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img15 {position:relative;width:9px;height:11px;} #page_122 #inl_img16 {position:relative;width:29px;height:10px;} #page_122 #inl_img17 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img18 {position:relative;width:13px;height:11px;} #page_122 #inl_img19 {position:relative;width:17px;height:10px;} #page_122 #inl_img20 {position:relative;width:20px;height:10px;} #page_122 #inl_img21 {position:relative;width:39px;height:10px;} #page_122 #inl_img22 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_122 #inl_img23 {position:relative;width:13px;height:11px;} #page_122 #inl_img24 {position:relative;width:6px;height:10px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:413px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:84px;left:42px;z-index:-1;width:429px;height:41px;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:429px;height:41px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:518px;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:429px;height:518px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:552px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:499px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:55px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:429px;height:55px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:42px;z-index:-1;width:436px;height:584px;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:436px;height:584px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:63px;z-index:-1;width:434px;height:671px;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:434px;height:671px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:624px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:458px;height:624px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:59px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:262px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:221px;height:262px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;} .ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft17{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft31{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft35{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft38{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft49{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft51{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft74{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft88{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft89{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft94{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft95{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft96{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft101{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft102{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft104{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 14px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft109{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft110{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft111{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft112{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft113{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft114{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft115{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft117{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft118{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft119{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;} .ft120{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft121{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft122{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft123{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft124{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft125{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft127{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft128{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft129{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft130{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft131{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft133{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft134{font: 12px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 12px;} .ft135{font: 10px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 12px;} .ft136{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft137{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;position: relative; bottom: -3px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft140{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -3px;} .ft141{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft142{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft143{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft144{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft145{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft146{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft147{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft148{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft149{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft150{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 13px;} .ft151{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft152{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -3px;} .ft153{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 11px;} .ft154{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft155{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft156{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft157{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 16px;} .ft158{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft159{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft160{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 14px;} .ft161{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft162{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft163{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft164{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft165{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft166{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft167{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft168{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft169{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft170{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft171{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft172{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 467px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 500px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p84{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p173{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 468px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p183{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p203{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p207{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p209{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p210{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p211{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p213{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p219{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p220{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p236{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p247{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p249{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:35px;} .p250{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:84px;height:30px;} .p251{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:90px;height:38px;} .p252{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:94px;height:47px;} .p253{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:112px;height:35px;} .p254{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:88px;height:36px;} .p255{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:36px;} .p256{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:79px;height:10px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p278{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p303{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p322{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p342{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p349{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p372{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p385{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p410{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p447{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p448{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p456{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p458{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p504{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p509{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p536{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p537{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p539{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p570{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p571{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p607{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p622{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p624{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p666{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p670{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p673{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p675{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p693{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 462px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td38{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td39{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td40{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td41{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td42{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td43{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td44{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td45{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td46{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td47{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td48{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td49{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td50{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td56{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td59{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td63{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td64{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td65{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #7e7e7e;} .td66{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td69{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td72{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td73{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td75{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td76{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td77{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td78{border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td79{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td80{border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td81{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td82{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td83{border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td84{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td86{border-left: #000000 1px solid;border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td87{border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td88{border-left: #000000 1px solid;border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td89{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td90{border-left: #000000 1px solid;border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td91{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td94{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td98{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td99{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td104{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td132{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td133{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td134{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td135{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td136{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td137{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td138{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td139{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td140{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td141{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td144{border-right: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td145{border-right: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td148{border-right: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td149{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td150{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td151{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td153{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td154{border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td155{border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td156{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td157{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #cdcdcd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td158{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td159{border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td160{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td161{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td162{border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td163{border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td165{border-right: #7e7e7e 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td166{border-right: #808080 1px solid;border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td168{border-right: #7e7e7e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td170{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td171{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td175{border-right: #7e7e7e 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td176{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td177{border-right: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td178{border-right: #000000 1px solid;border-top: #cdcdcd 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #cdcdcd;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td180{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td188{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td194{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td196{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td197{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 467px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td221{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td222{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td223{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td224{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td225{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td226{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td227{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td228{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 38px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 17px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 57px;} .tr7{heightzzz: 29px;} .tr8{heightzzz: 27px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 51px;} .tr11{heightzzz: 22px;} .tr12{heightzzz: 23px;} .tr13{heightzzz: 14px;} .tr14{heightzzz: 20px;} .tr15{heightzzz: 6px;} .tr16{heightzzz: 13px;} .tr17{heightzzz: 19px;} .tr18{heightzzz: 24px;} .tr19{heightzzz: 12px;} .tr20{heightzzz: 4px;} .tr21{heightzzz: 5px;} .tr22{heightzzz: 25px;} .tr23{heightzzz: 33px;} .tr24{heightzzz: 8px;} .tr25{heightzzz: 15px;} .tr26{heightzzz: 7px;} .tr27{heightzzz: 9px;} .tr28{heightzzz: 10px;} .tr29{heightzzz: 11px;} .tr30{heightzzz: 30px;} .tr31{heightzzz: 36px;} .tr32{heightzzz: 39px;} .tr33{heightzzz: 32px;} .tr34{heightzzz: 40px;} .tr35{heightzzz: 46px;} .tr36{heightzzz: 34px;} .tr37{heightzzz: 50px;} .tr38{heightzzz: 112px;} .tr39{heightzzz: 45px;} .tr40{heightzzz: 41px;} .tr41{heightzzz: 26px;} .tr42{heightzzz: 35px;} .t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 452px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 468px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 29px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 361px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 20px;f:8px 'Verdana' !important;} .t9{width: 398px;margin-leftZ: 16px;margin-top: 32px;f:11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 356px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 26px;f:10px 'Verdana' !important;} .t11{width: 355px;margin-leftZ: 84px;margin-top: 24px;f:8px 'Verdana' !important;} .t12{width: 356px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 34px;f:10px 'Verdana' !important;} .t13{width: 348px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 22px;f:10px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 375px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 29px;f:10px 'Verdana' !important;} .t16{width: 317px;margin-leftZ: 125px;f:9px 'Verdana' !important;} .t17{width: 435px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:10px 'Verdana' !important;} .t18{width: 457px;f:7px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 469px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t21{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t22{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t24{width: 656px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t25{width: 116px;margin-top: 36px;f:19px 'Verdana' !important;} .t26{width: 212px;margin-top: 38px;f:19px 'Verdana' !important;} .t27{width: 212px;f:19px 'Verdana' !important;} .t28{width: 403px;f:19px 'Verdana' !important;} .t29{width: 116px;margin-top: 37px;f:19px 'Verdana' !important;} .t30{width: 218px;margin-leftZ: 209px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;} .t31{width: 467px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 5px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t32{width: 343px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t33{width: 535px;margin-leftZ: 10px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 469px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;} .t35{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 10px;f:italic 11px 'Verdana' !important;} .t36{width: 374px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 51px;f:11px 'Verdana' !important;} .t37{width: 369px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;} .t38{width: 475px;margin-leftZ: 67px;f:8px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB3521x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Staten och imamerna</P> <P class="p1 ft1">Religion, integration, autonomi</P> <P class="p2 ft2">Betänkande av Imamutbildningsutredningen</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2009</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft3">SOU 2009:52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p9 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft4">OMSLAGSBILD</P> <P class="p10 ft5">Bilden är hämtad från fasaden till Centralposthuset (1904), Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm, som är ritad av arkitekt Ferdinand Boberg <NOBR>(1860-1946).</NOBR></P> <P class="p11 ft4">Den föreställer en tugra, kalligrafiskt monogram/sigill för turkiska härskare under</P> <P class="p12 ft4">det Osmanska imperiet. Den avbildade tugran tillhörde förmodligen Sultan Abdülhamid II, som regerade från den 31 augusti 1876 till den 27 april 1909.</P> <P class="p13 ft4">Det var i Centralposthuset som Imamutbildningsutredningen höll sin stora hearing med svenska imamer den 26 mars 2009.</P> <P class="p14 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p0 ft4">Stockholm 2009</P> <P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23221-7</NOBR></P> <P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft7">Till statsrådet Lars Leijonborg</P> <P class="p15 ft8">Regeringen beslutade den 22 maj 2008 att bemyndiga statsrådet Lars Leijonborg att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och analysera behov av utbildning för imamer i Sverige (dir. 2008:66).</P> <P class="p16 ft8">Med stöd av bemyndigandet förordnades Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, som särskild utredare.</P> <P class="p17 ft9">Utredningen har antagit namnet Imamutbildningsutredningen. Den 19 augusti 2008 förordnades följande personer att ingå som</P> <P class="p18 ft8">experter i utredningen: departementssekreteraren Mari Granath Lagercrantz, kanslirådet Göran Lindqvist och departementssekreteraren Kerstin Molander.</P> <P class="p16 ft8">Följande personer har ingått i utredningens referensgrupp: utredaren Hedda Gunneng, Högskoleverket; generalsekreteraren Jan- Erik Levy, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST; samt generalsekreteraren Britten <NOBR>Månsson-Wallin,</NOBR> Folkbildningsrådet.</P> <P class="p19 ft9">Den 1 september 2008 anställdes fil. dr Pia Brundin och docent Göran Larsson som sekreterare i utredningen.</P> <P class="p20 ft8">Imamutbildningsutredningen överlämnar härmed betänkandet</P> <P class="p18 ft10">Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi <SPAN class="ft9">(SOU 2009:52). Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</SPAN></P> <P class="p21 ft8">Stockholm den 1 juni 2009</P> <P class="p22 ft8">Erik Amnå</P> <P class="p23 ft8">/Pia Brundin</P> <P class="p24 ft8">Göran Larsson</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p0 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p25 ft11">Förkortningar.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p26 ft11">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p25 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p26 ft11">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft11">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p27 ft11">Utredningen ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p26 ft11">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Huvudfrågor.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Avgränsningar ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Utredningsarbetet....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p28 ft8">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Disposition...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p25 ft11">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p27 ft11">Ett Sverige i förändring ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p26 ft11">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p25 ft11">3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p27 ft11">Imamerna..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p26 ft11">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Islam och muslimer i Sverige...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Vem är imam?...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Hur blir man imam?.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft8">Imamers roller i församlings- och samhällsliv........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft13">Hur många imamer finns det i Sverige?..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Enkätundersökningen..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft13">3.6.1 Vilka är imamer i Sverige? ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft8">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft8">3.6.2 Synpunkter på en svensk imamutbildning ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Dialogerna ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p28 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p25 ft8">3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Sammanfattande diskussion ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p26 ft8">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p26 ft15">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2009:52</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p25 ft11">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p29 ft11">Utbildningen..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p28 ft11">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p29 ft13">Undervisning i svenska för invandrare, Sfi .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p28 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft8">Annan svenskundervisning vid högskolor..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft12">Folkbildningen .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft12">Högskolor och universitet.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p29 ft8">4.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft12">Svenska kyrkan..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p28 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p29 ft8">4.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p30 ft12">Frikyrkosamfunden ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p28 ft8">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p29 ft8">Utbildning för religiösa ledare inom andra samfund .............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p28 ft8">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft8">Statligt stöd till religiös ledarutbildning .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft8">Interreligiös ledarutbildning – ett norskt exempel.................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft12">Europeiska modeller.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">4.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft12">Sammanfattande diskussion.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">78</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p25 ft11">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p29 ft11">Överväganden.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p28 ft11">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p25 ft8">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p29 ft12">Integrationspolitik ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p28 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft12">Religionspolitik ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p29 ft8">5.2.1 Nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan ......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p28 ft8">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p29 ft8">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft12">Trossamfundens autonomi...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p28 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p29 ft8">5.2.3 Individens rätt att tillhöra och avstå från en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p30 ft12">religion...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p28 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p29 ft8">5.2.4 Religionsfriheten som en mänsklig rättighet ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p28 ft8">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p29 ft8">5.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p30 ft8"><NOBR>FN-konventioner</NOBR> och <NOBR>-deklarationer ..........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p28 ft8">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p29 ft8">Sammanfattande principiella riktmärken ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p28 ft8">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft15">6</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR height=0> <TD width=26px></TD> <TD width=27px></TD> <TD width=336px></TD> <TD width=98px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p28 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p25 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p27 ft11">Förslaget .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p32 ft11">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p25 ft8">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p28 ft12">Utredningens förslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p33 ft8">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p28 ft8">6.1.1 Att göra något särskilt................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p32 ft8">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p28 ft8">6.1.2 Att förbättra det som redan görs...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p32 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p28 ft8">6.1.3 Kostnads- och konsekvensanalys ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p32 ft8">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p25 ft11">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td8"><SPAN class="p25 ft17">Bilaga 1 <SPAN class="ft13">Kommittédirektiv dir. 2008:66</SPAN>.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p32 ft8">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p25 ft18">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p28 ft12">Enkät med följebrev..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p32 ft8">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p25 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p28 ft12">Möten 2008/2009..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p32 ft8">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p25 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p28 ft8">Imamutbildningar – en europeisk utblick .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p32 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft15">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p35 ft7">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">a.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Angivet arbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">EKMR</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Europeiska konventionen om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">mänskliga rättigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">FIFS</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Förenade islamiska församlingar i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">Europa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">IKUS</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Islamiska kulturcenterunionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft8">IS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">Islamiska samarbetsrådet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">ISS</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft13">Islamiska shiasamfunden i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p25 ft8">NAV</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft8">Nämnden för andlig vård i kri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">minalvården</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">OÖKER</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Ortodoxa och österländska kyr-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">kors ekonomiska råd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">RF</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Regeringsformen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p25 ft8">Sfi</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft8">Svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">Sfx</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Yrkesinriktade <NOBR>Sfi-utbildningar</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p25 ft8">SMF</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft8">Sveriges muslimska förbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p25 ft8">SIF</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft8">Svenska islamiska församlingar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft8">SST</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft8">Nämnden för statligt stöd till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft8">trossamfund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft15">9</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p0 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p37 ft8">Sverige förändras. Var femte svensk är antingen själv född utomlands, eller har åtminstone en förälder som är född utomlands. Fler än två hundra språkgrupper finns nu företrädda i Sverige.</P> <P class="p19 ft8">En växande andel av de som bor i Sverige har en muslimsk kulturell bakgrund och identitet. För sextio år sedan bildades den första muslimska församlingen i Sverige. I och med <NOBR>1960-talets</NOBR> arbetskraftsinvandring och de följande årtiondenas flyktingpolitik växte antalet muslimer kraftigt. Precis som för andra med religiös bakgrund är en del muslimer aktivt troende och bekännande, medan andra har en mer sekulär samhällssyn, livstolkning och livsstil. På samma sätt som gällt och alltjämt gäller för de kristna samfunden finns också bland muslimer i Sverige organisatorisk splittring och lärostrider. Kontroverserna gäller uttolkningen av de religiösa urkunderna, inte minst hur och huruvida man som troende ska kunna upprätthålla och praktisera islam inom olika världsliga regimer. I många avseenden känns även själva frågorna igen från såväl den allmänna svenska kyrkohistorien som de diskussioner som nu pågår runtom i Europa.</P> <P class="p38 ft8">En imam är vanligtvis församlingarnas religiösa ledare. Han förrättar fredagsbönen och arbetar som själasörjare. Han är inte sällan också församlingens och enskilda medlemmars ombud och rådgivare i kontakt med myndigheter. Han kan vägleda enskilda i frågor om hur han anser att de kan leva sina liv som muslimer i Sverige. I princip är alla imamer män. Endast manliga imamer kan förrätta fredagsbönen, medan kvinnliga imamer kan leda kvinnor i bön. De flesta imamer har en religiös utbildning från universitet i länder dominerade av islamiska seder och bruk, företrädesvis från Balkan, Turkiet och Mellanöstern. Bland de <NOBR>250–300</NOBR> imamer som arbetar i Sverige uppbär den stora majoriteten lön från annan sysselsättning och arbetar på sin fritid som imamer. Flertalet svenska imamer har varit här i tio år eller mer.</P> <P class="p39 ft15">11</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft8">Utredningen har tagit fasta på imamers eventuella betydelse för den kulturella integrationen av invandrare. Även om imamer uppvisar stora variationer sinsemellan när det gäller bakgrund, utbildning och tid i Sverige saknar många tillräckliga kunskaper i svenska språket, samt om svensk lagstiftning och samhällsorganisation. Det är brister som många av dem gärna vill åtgärda för att kunna spela en fortsatt roll som församlingsledare. Utan en sådan förtrogenhet riskerar de på sikt att förlora i trovärdighet, framför allt bland yngre generationer.</P> <P class="p41 ft8">Utredningen konstaterar att det på kort sikt kan finnas ett utbildningsbehov av <NOBR>icke-konfessionell</NOBR> natur bland i Sverige arbetande imamer som staten skulle kunna möta. Deras betydelse som religiösa ledare och företrädare för vissa invandrare skulle därmed ges ett offentligt erkännande i paritet med andra religiösa ledare.</P> <P class="p42 ft8">Men det finns ändå flera starka skäl som talar emot en särbehandling för att möta imamers utbildningsbehov, såväl av konstitutionellt, politiskt som av praktiskt slag. Ett slags statlig auktorisation av somliga religiösa ledare skulle innebära en inblandning i inre församlings- och samfundsangelägenheter som inte står i samklang med principen om statens konfessionella neutralitet. Det skulle knappast heller harmoniera med samhällets och samfundens principer om föreningsfrihet och autonomi mellan stat och organisationer. Staten skulle vidare riskera att göra imamrollen större eller till något annat än vad församlingar och muslimer förväntar sig av en imam. Det bör dock samtidigt framhållas att bara en del av landets ”muslimer”, i bemärkelsen människor med muslimsk kulturell bakgrund, önskar bli förknippade med islam; många har flytt från länder med totalitära styrelseskick utan demokrati och religionsfrihet. Demokratin inkluderar makten att såväl gå in i kulturer man vill vara en del av som att lämna de kulturer som man inte önskar tillhöra. Staten måste skydda sina medborgare från religiöst förtryck. Redan av det skälet är integration via imamer varken en helt önskvärd eller möjlig generell väg. Utredningen har inte heller övertygats om att det existerar vare sig några verkliga incitament att delta eller någon tillräckligt samstämmig efterfrågan på innehållet i en sådan utbildning inom målgruppen ifråga. I förhållande till andra religiösa ledare med utländsk bakgrund ter sig en särbehandling av det slaget dessutom både omotiverat utpekande och står inte heller i samklang med principen om en jämlik behandling av landets trossamfund.</P> <P class="p43 ft15">12</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p25 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft8">Istället har utredningen stannat för att förorda att imamers vidareutbildningsbehov för att kunna verka i Sverige bör tillgodoses inom det generella utbildningssystemet, omfattande såväl Sfiutbildning som utbildning i språk och samhällskunskap vid landets folkbildningsinstitutioner, högskolor och universitet, där det för övrigt övervägs flera initiativ riktade specifikt mot imaner. Myndigheter och institutioner inom bland annat sjukvård, socialtjänst, skola och kriminalvård som har behov av specialutbildade imamer med särskilda uppgifter bör själva tillgodose dessa inom ramen för principen om likabehandling.</P> <P class="p45 ft8">På lång sikt kan man rimligen anta att imamer i Sverige i växande utsträckning kommer att rekryteras bland dem som efter uppväxt och skola i Sverige skaffar sig akademisk, teologisk utbildning vid några av de talrika utländska utbildningsinstitutionerna. Kanske väljer de i stället att, som kristna fria trossamfund gjort, bygga upp egna utbildningsinstitutioner som konfessionella komplement till de statliga lärosätenas religionsvetenskapliga utbildningar.</P> <P class="p46 ft8">För övrigt menar utredningen att principerna om likabehandling respektive konfessionell neutralitet också talar för religionsvetenskapliga utbildningar som är öppna för en mångfald av religion och kultur liksom för kritiska religionsvetenskapliga perspektiv. På så sätt kan inte bara imamers utan alla slags ledares, lärares och medborgares utbildningsbehov inom de områdena bäst tillgodoses. Sådana universitet och högskolor som präglas av mångkulturalism torde ha goda möjligheter att främja religionsmöten och kulturella dialoger som, oberoende av kön, etnicitet, klass och syn på religion, utvecklar alla medborgares uppslutning kring våra grundlagsskyddade värden om ”respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet” (1 kap 2 § Regeringsformen, RF). Att det globaliserade svenska samhället är mångkulturellt betyder med andra ord inte att staten ska utplåna sina etiska referensramar genom att acceptera en total värderelativism.</P> <P class="p47 ft15">13</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft8">Ett mångkulturellt samhälle handlar inte heller bara om värden och åsikter utan också om makt och jämlikhet för att alla ska kunna påverka sina liv och i praktisk handling vara med om att utforma samhället: ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden ...” (1 kap 2 § RF). En fortsatt utveckling av den generella välfärdspolitiken framstår som det mest verkningsfulla instrumentet för att öka jämlikheten mellan människor och därigenom undanröja socialt, ekonomiskt och politiskt utanförskap.</P> <P class="p48 ft15">14</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35212x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft7">1 Utredningen</P> <P class="p49 ft8">I takt med att andelen svenska medborgare som bekänner sig till islam har ökat, har vid skilda tillfällen även frågan om huruvida en svensk utbildning för imamer bör inrättas väckts av olika muslimska organisationer och föreningar. Bland de konkreta förslag som diskuterats på senare år återfinns ett förslag från Svensk Islamisk Samling 2007 om inrättandet av en muslimsk motsvarighet till diakoniutbildning vid en svensk högskola.<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>Studieförbundet Ibn Rushd framhöll i en skrivelse till regeringen år 2007 behovet av en svensk påbyggnadsutbildning för imamer, och presenterade även en skiss över projektet Imamutbildningsforum, vars syfte var att samla de olika muslimska samfunden i Sverige för att gemensamt diskutera och utarbeta en kompletterande utbildning av imamer i Sverige.<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>Slutligen överlämnade Sjöviks folkhögskola och dess filial Kista folkhögskola våren 2008 ett förslag till regeringen om en svensk imamutbildning på folkhögskola.<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A></P> <P class="p50 ft8">Delvis mot bakgrund av ovan nämnda förfrågningar<A href="#page_12"><SPAN class="ft20">4 </SPAN></A>fann regeringen det motiverat att tillsätta en utredning för att undersöka förutsättningarna för att inrätta en svensk utbildning för imamer. Det bör dock framhållas att frågan om en svensk utbildning för imamer har varit aktuell sedan länge, och under flera olika regeringar. I utredningens direktiv framhölls vikten av att utredningen för en dialog med landets muslimska organisationer och samfund kring frågan om en svensk utbildning för imamer, vilket också har skett (en utförligare redovisning av detta arbete återfinns under avsnitt 1.3).</P> <P class="p51 ft23"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft22">Skrivelse </SPAN><NOBR>2007-01-24,</NOBR> Dnr U 2008:06/2009/4.</P> <P class="p52 ft23"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft22">Skrivelse till Kulturdepartementet </SPAN><NOBR>2007-03-30,</NOBR> Dnr U 2008:06/2009/5.</P> <P class="p52 ft25"><SPAN class="ft21">3</SPAN><SPAN class="ft24">Skrivelse </SPAN><NOBR>2008-04-01,</NOBR> överlämnad till utredningen Dnr. 2008/7.</P> <P class="p18 ft28"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft26">Se exempelvis Moussa, Hassan (2005) ”Svenska staten bör anställa imamerna”, </SPAN><SPAN class="ft27">Expressen </SPAN>17 juni; och <SPAN class="ft27">Svenska Dagbladet </SPAN>(2005) ”Jag tror att en statlig imamutbildning vore bra”, intervju med integrationsminister Jens Orback den 1 december.</P> <P class="p53 ft15">15</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft8">I föreliggande kapitel presenteras utredningens huvudfrågor, samt de avgränsningar som gjorts inom ramen för utredningens uppdrag. Därefter redogörs för utredningens arbetsmetoder, innefattande den dialogprocesss med muslimska organisationer och samfund som eftersträvats, liksom för utredningsarbetet i övrigt. Slutligen presenteras betänkandets disposition.</P> <P class="p54 ft29"><SPAN class="ft29">1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Huvudfrågor</SPAN></P> <P class="p55 ft9">Enligt utredningens direktiv (Dir. 2008:66, se bilaga 1) har utredningen tre huvudsakliga uppgifter. Den särskilde utredaren ska:</P> <P class="p56 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">kartlägga och analysera de behov av utbildning för imamer i Sverige som olika muslimska församlingar och organisationer har påtalat,</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">kartlägga och analysera behovet för blivande och verksamma imamer av såväl olika typer av utbildningsinsatser vad gäller till exempel svenska språket och svenska samhällsförhållanden som eventuell teologisk utbildning i Sverige inom högskolan eller folkbildningen,</SPAN></P> <P class="p57 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">bedöma vilka möjligheter som i dag finns inom det svenska utbildningssystemet till en sådan utbildning och analysera hur eventuella utbildningsbehov bäst kan hanteras inom detta system.</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Härutöver ska utredaren också ta del av och belysa hur andra länder i Europa har löst utbildningsfrågan för imamer.</P> <P class="p59 ft29"><SPAN class="ft29">1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Avgränsningar</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Enligt direktiven ska utgångspunkterna för utredningsarbetet vara de principer som finns för det existerande statliga stödet till trossamfund i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. ”Principerna innebär att samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på, att det är stabilt och att det har en egen livskraft.” En avgränsning som har fått göras i utredningens arbete gäller huruvida fokus ska läggas på utbildning för imamer på kort eller lång sikt. Medan det kortsiktiga utbildningsperspektivet tar fasta på den efterfrågan som</P> <P class="p61 ft15">16</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p25 ft19">Utredningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">finns på utbildning för redan verksamma imamer, handlar utbildning för imamer på lång sikt om ett eventuellt inrättande av en hel teologisk utbildning i islam inom det svenska utbildningsväsendet. Utredningen har valt att fokusera särskilt på frågan om utbildning för imamer på kort sikt, även om den dialog som har förts med muslimska församlingar/föreningar har innefattat diskussioner kring utbildning både på kort och lång sikt.</P> <P class="p63 ft8">Utifrån utredningens horisont har det vidare funnits en klar ambition under arbetets gång att arbeta så öppet och inkluderande som möjligt med olika muslimska organisationer och samfund, vilket beskrivs närmare i följande avsnitt. Utredningen har främst haft kontakt med de muslimska organisationer och samfund som har knutits till Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST. Skälet till denna avgränsning är i första hand att det, lika lite som för andra trosinriktningar, saknas ett komplett register över landets muslimska organisationer och samfund. I många fall utgör organisationerna på lokal nivå små, temporära sammanslutningar, vilket gör dem svåra att nå. Då utredningen har arbetat under en begränsad tid, och med begränsade resurser till sitt förfogande, har det inte ansetts praktiskt genomförbart att göra en fullständig inventering av landets muslimska samfund. I anslutning härtill bör också framhållas att flera muslimska organisationer och trossamfund av olika skäl själva har valt att inte ha kontakt med staten genom att exempelvis ansöka om bidrag för sin verksamhet, och att det därför också kan anses rimligt att utredningen i egenskap av statlig myndighet respekterar detta val.</P> <P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">1.3</SPAN><SPAN class="ft30">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p7 ft18">Dialog med muslimska församlingar/föreningar</P> <P class="p65 ft8">I direktiven betonas vikten av att utredningen utförs i dialogform: ”De precisa utbildningsbehoven och deras omfattning är oklara. Det behövs därför en dialog med muslimska organisationer för att belysa behoven och klarlägga hur de kan tillgodoses inom det svenska utbildningssystemet.” Legitimiteten för en eventuell utbildning är givetvis mycket central, eftersom den som all annan vuxenutbildning bygger på frivillighet. Därför har det varit viktigt att de organisationer som själva påtalat behovet av en utbildning, liksom deras systerorganisationer, fått komma till tals under utred-</P> <P class="p66 ft15">17</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35215x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">ningsarbetets gång. Mot bakgrund härav har ett drygt tjugotal möten hållits med företrädare från sunnisåväl som shiamuslimska grupper från olika delar av landet, liksom de organisationer som knutits till SST. Mötena har till övervägande delen skett i utredningens egna lokaler i Stockholm, men även i Malmö, Uppsala och Göteborg. I Göteborg har även hållits en hearing om utredningens uppdrag med ledare för och representanter från lokala muslimska församlingar och föreningar, liksom Enheten för mångkulturell utveckling i Göteborgs kommun. Härutöver har en offentlig paneldiskussion med forskare såväl som representanter för muslimska samfund arrangerats vid Örebro universitet. Utredningen har vidare mött Sveriges Unga Muslimer, för att ta del av deras synpunkter angående inrättandet av en eventuell utbildning för imamer i Sverige. Ett möte har även hållits vid Turkiska Ambassaden, som en följd av att Turkiet redan har ett eget utbildningssystem för turkiska imamer som verkar utomlands, genom religionsdepartementet Diyanet. Slutligen har utredningen även mött företrädare för medborgare med muslimsk kulturell bakgrund, som av olika skäl har valt att lämna islam.<A href="#page_15"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P> <P class="p68 ft8">En enkät bland imamer tillhörande församlingar som är berättigade till bidrag hos SST genomfördes av utredningen under våren 2009. Syftet med enkäten var att undersöka hur imamerna själva ser på idén om en svensk utbildning för imamer, samt hur en sådan utbildning bör organiseras och vad den bör innehålla. Resultaten av enkäten finns sammanställda i betänkandets kapitel 3, och presenterades också på en hearing våren 2009, då utredningens preliminära slutsatser diskuterades med inbjudna imamer som deltagit i enkäten, liksom andra intresserade.</P> <P class="p69 ft8">Förutom muslimska församlingar/föreningar har utredningen även mött utbildningsanordnare som är intresserade av att diskutera frågan om utbildning för imamer. Till dem hör bland annat <NOBR>Ersta-Sköndals</NOBR> Högskola, Teologiska högskolan i Stockholm, Sjöviks folkhögskola i Kista samt studieförbundet Ibn Rushd. Härutöver har utredningen även träffat Högskoleverkets granskningsgrupp för teologiska och religionsvetenskapliga utbildningar.</P> <P class="p70 ft28"><SPAN class="ft34">5 </SPAN>En fullständig förteckning över de möten och samtal som utredningen genomfört återfinns i betänkandets bilaga 3.</P> <P class="p71 ft15">18</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p25 ft19">Utredningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft18">Utredningsarbetet i övrigt</P> <P class="p73 ft8">Utöver dialogen med muslimska organisationer har utredningen även vinnlagt sig om att presentera sina frågeställningar i andra sammanhang. Bland annat arrangerades en hearing för svenska myndigheter och andra som på olika sätt kommer i kontakt med muslimska församlingar/föreningar, och som också har ett intresse av att nyttja de kunskaper som landets imamer besitter. I hearingen deltog representanter från Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Kriminalvården, Nämnden för andlig vård i kriminalvården (NAV) samt Sveriges Kristna Råd, Migrationsverket och Socialstyrelsen.</P> <P class="p74 ft8">Ett internationellt forskarseminarium arrangerades också under hösten 2008, för att ta del av hur utbildning för imamer organiserats i andra länder. Vid denna hearing deltog forskare från Holland, Tyskland och Danmark men även från svenska högskolor och universitet (Uppsala, Södertörn, Dalarna, Göteborg och Stockholm).</P> <P class="p63 ft8">En representant från utredningen har deltagit i en <NOBR>EU-konferens</NOBR> om ett projekt för utbildning av religiösa ledare inom civilsamhället (Integration: A Multifaith Approach (IAMA)) i Helsingfors, januari 2009. En närmare beskrivning av nämnda <NOBR>EU-projekt</NOBR> återfinns i kapitel 4.</P> <P class="p75 ft8">Vidare har utredningen mött företrädare för katolska kyrkan, liksom företrädare för Svenska kyrkan samt de frikyrkliga trossamfunden. Utredningen har även presenterat sig själv och sina frågeställningar vid ett antal universitetsanknutna seminarier. Två seminarier har hållits vid Göteborgs universitet, och ytterligare två seminarier vid Örebro universitet. Därtill har ett seminarium hållits på Centrum för Mellanösternkunskap vid Lunds universitet.</P> <P class="p63 ft8">Utredningen har i sitt arbete biståtts av en expertgrupp, bestående av tjänstemän från vardera Utbildningsdepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet. Dessutom har en referensgrupp upprättats, vars ledamöter består av representanter från SST, Högskoleverket och Folkbildnings– rådet. Vid sammanträdena med expertgrupp och referensgrupp har utredningsarbetet i dess olika skeden presenterats, och frågor med relevans för ledamöternas sakkunskap ventilerats. Ledamöterna i</P> <P class="p76 ft15">19</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p77 ft8">expertgruppen och referensgruppen har även deltagit i den hearing som anordnades för landets imamer. Härutöver har SST varit behjälplig bland annat med att förmedla faktaupplysningar och siffror av intresse för utredningen liksom kontakter med företrädare för muslimska samfund, samt att tillhandahålla adresser till utredningens enkätundersökning.</P> <P class="p54 ft29"><SPAN class="ft29">1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Disposition</SPAN></P> <P class="p78 ft8">Betänkandet är disponerat enligt följande. I kapitel 2 tecknas bak– grunden till utredningens frågeställningar genom en beskrivning av Sveriges utveckling mot ett mångreligiöst samhälle. I kapitel 3 beskrivs resultaten av dels den frågeundersökning som utförts, dels de dialoger som förts med företrädare för muslimska organisa– tioner och samfund, samt de överläggningar som hållits med myndigheter, utbildningsinstitutioner och andra relevanta samhälls– aktörer. I kapitel 4 redogörs för de befintliga vägar som finns för att utbilda religiösa ledare inom det svenska utbildningssystemet, både vad gäller folkbildningen samt på högskolor och universitet. En internationell utblick görs också över hur utbildning för imamer organiseras, dels i våra nordiska grannländer, dels på europeisk nivå. Slutligen redogörs för hur andra trossamfund i Sverige utformar utbildningen av sina religiösa ledare. I kapitel 5 beskrivs först integrationspolitiken och därefter, med utgångspunkt i den svenska lagstiftningen, Europakonventionen för mänskliga rättigheter liksom centrala <NOBR>FN-dokument,</NOBR> hur religionsfriheten skyddas samt hur statens relation till religiösa samfund utvecklats under senare år. Dessa principiella perspektiv och överväganden har fungerat som utgångs– punkter för utredningens förslag, vilka slutligen presenteras i betänkandets kapitel 6.</P> <P class="p79 ft8">I utredningens bilagor återfinns därefter, förutom, kommittédirektivet, enkätformuläret med följebrev. Vidare följer en mötesförteckning liksom en internationell kunskapsöversikt över utbildning för imamer, främst utifrån ett europeiskt perspektiv.</P> <P class="p80 ft15">20</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft7">2 Ett Sverige i förändring</P> <P class="p37 ft18">Vad ska vi då göra för att slippa undan det obehagliga valet mellan en globalisering som ignorerar den kulturella mångfalden och de inåtvända gemenskapernas skrämmande realitet?<A href="#page_18"><SPAN class="ft35">1</SPAN></A></P> <P class="p81 ft8">Sedan slutet av andra världskriget har Sverige förändrats från att ha varit ett i huvudsak etniskt och religiöst homogent land till att bli ett mångreligiöst och mångkulturellt land. Tillsammans med globaliseringen och internationaliseringen har invandringen från länder utanför Europa inneburit att den kulturella, religiösa, etniska och språkliga kartan har förändrats mycket snabbt. Kring <NOBR>1900-talets</NOBR> början uppgick andelen personer födda utomlands till 0,7 procent av befolkningen och vid <NOBR>2000-talets</NOBR> början var siffran för andelen födda utomlands och deras barn drygt 20 procent.<A href="#page_18"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>Sammansättningen av den svenska befolkningen har framför allt förändrats på grund av invandring från utomnordiska länder.</P> <P class="p82 ft8">Som en följd av invandringen finns många religiösa traditioner tillgängliga. Oberoende av enskilda individers uppfattningar om religion och invandring är den religiösa och kulturella mångfalden ett faktum som både staten och medborgarna måste förhålla sig till och det finns ett behov av att skapa hållbara strategier för byggandet av ett gemensamt samhälle som är öppet för alla människor.</P> <P class="p83 ft8">Genom Uppsala möte 1593 beslutades att alla svenskar skulle vara lutheraner och medlemmar i Svenska kyrkan. Vid denna tidpunkt fanns det inget alternativ eller utrymme för avvikande uppfattningar om religion eller samfundstillhörighet och samhället hölls samman av en förståelse som byggde på tanken om ”ett land, ett folk, en religion”. Vid kyrkomötet i Uppsala betonades att kyrkan hade som uppgift att utrota och bekämpa alla former av kätteri och villfarelser som hotade Sverige. Trots denna ideologi har det</P> <P class="p84 ft23"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft22">Touraine, Alain (2002) </SPAN><SPAN class="ft36">Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika</SPAN>. Göteborg: Daidalos.</P> <P class="p85 ft28"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft26">Andersson, Daniel och Åke Sander (2005) ”Ingång”, i Andersson, Daniel och Åke Sander (Red.) </SPAN><SPAN class="ft27">Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring</SPAN>. Lund: Studentlitteratur, s. 9.</P> <P class="p86 ft15">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Ett Sverige i förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">alltid funnits oppositionella grupper och minoriteter som har utmanat den homogena bilden. Under <NOBR>1600-talet</NOBR> invandrade till exempel hantverkare från Vallonien och Skottland till Sverige för att bygga upp den begynnande industrin och bidra till landets ekonomiska tillväxt. Till skillnad från svenskarna var dessa invandrare bland annat kalvinister, anglikaner och katoliker.</P> <P class="p88 ft8">Under <NOBR>1700-talet</NOBR> kom också upplysningen att påverka Sverige och från slutet av detta århundrade fick judar vissa rättigheter att etablera sig i landet. År 1774 anlände stämpel- och sigillgravören Aron Isak till Stockholm och den 2 maj 1775 utfärdas ett skyddsbrev för judar. Fyra år senare, 1779, utarbetades ett judereglemente som reglerade judars rätt att bedriva handel inom landets gränser. Som en följd av dessa processer startades den första judiska församlingen i Sverige, och vid <NOBR>1800-talets</NOBR> början fanns det omkring 800 judar i Sverige. Den 8 april 1870 gavs judar fullständiga medborgerliga rättigheter.<A href="#page_19"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A></P> <P class="p89 ft8">Från slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> utmanades det svenska enhetssamhället också av pietistiska väckelserörelser och framväxten av ett flertal frikyrkosamfund som ifrågasatte Svenska kyrkans monopol. Dessa samfund var nödgade att söka alternativa vägar för att bygga upp sina egna strukturer och organisera sig på ett sätt som fungerade för de berörda samfunden. En viktig del i denna process var att starta utbildningar för pastorer och etablera egna principer för hur auktoritet och kunskap skulle traderas,</P> <P class="p90 ft8">För att ge en rättvis bild av historien är det också viktigt att betona att drygt hälften av landets befolkning (1,3 miljoner) lämnade Sverige mellan 1850 och 1930 för att söka utkomst i andra delar av världen. Det var först under andra halvan av <NOBR>1900-talet</NOBR> och med arbetskraftsinvandringen som Sverige på allvar blev ett invandrarland.</P> <P class="p42 ft8">Ett flertal processer under 1800- och <NOBR>1900-talet</NOBR> har bidragit till att Sverige förändrats från ett relativt homogent land till att bli ett mer pluralistiskt samhälle. Sverige genomgick under denna tid en tilltagande urbanisering och industrialisering. Genom särskilt arbetarrörelsens framväxt kom religionen att ifrågasättas. I skolan förlorade kristendomen sin särställning och under andra hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> förändrades undervisningen till att inkludera andra religioner än kristendom. Skolans uppgift var inte längre att förmedla eller övertyga elever om att Svenska kyrkans eller den lutherska</P> <P class="p91 ft28"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Groth, Bente (2002) <SPAN class="ft27">Judendom. Kultur, historia, tradition</SPAN>. Stockholm: Natur & Kultur, s. <NOBR>262–266.</NOBR></P> <P class="p71 ft15">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p25 ft19">Ett Sverige i förändring</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">kristendomens lära var den enda sanna och korrekta utan att stimulera ett kritiskt och självständigt tänkande. År 1951 antogs lagen om religionsfrihet; en lagstiftning som gav individen dels rätten att fritt utöva sin religion, dels friheten att slippa bli påtvingad en specifik religiös övertygelse eller ett medlemskap i ett samfund. Att bejaka eller förneka religionen en plats i individens liv blev med andra ord i större utsträckning ett aktivt val. Samtidigt kom Svenska kyrkan och de fria samfunden att förlora en del av sin betydelse i och med utbyggnaden av den svenska välfärden. Behovet av att förlita sig på kyrkors omsorg minskade också med införandet av socialbidrag, åldringsvård och en modernisering av sjukvården.</P> <P class="p46 ft8">Precis som många andra länder i Europa kom Sveriges etniska, språkliga och religiösa karta att förändras under <NOBR>1960-talet</NOBR> med den begynnande arbetskraftsinvandringen. Förutom en omfattande invandring från de nordiska länderna (speciellt från Finland) kom Sverige att ta emot en betydande andel människor från länder kring Medelhavet. Mellan 1966 och 1969 förändrades förutsättningarna och arbetskraftsinvandringen reglerades, och med oljekrisen 1973 anlände de flesta som anhöriginvandrare eller som flyktingar.<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">4 </SPAN></A>Utöver en ökad andel människor med muslimsk kulturell bakgrund kom också ett växande antal människor till Sverige med bakgrund i länder dominerade av katolska traditioner (bland annat från Latinamerika och Östeuropa) och ortodoxa och österländska kristna traditioner (bland annat från Anatolien i Turkiet). I Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd, OÖKER, ingick år 2006 femton medlems– kyrkor som betjänade drygt 100 000 individer.<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">5 </SPAN></A>Trots sitt relativt betydande antal är de kyrkor som ingår i OÖKER ofta marginalis– erade i samhället. Det är till exempel vanligt att medlemmar från dessa kyrkor uppfattas som muslimer av det omgivande samhället samtidigt som de Ortodoxa och österländska kyrkorna inte heller passar in i den svenska frikyrkorörelsen.<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">6</SPAN></A></P> <P class="p93 ft8">Idag finns det i Sverige cirka 18 000 individer med judisk härkomst<A href="#page_20"><SPAN class="ft20">7</SPAN></A>. De judiska församlingar som i dag är samlade under paraply– organisationen Judiska Centralrådet betjänar 9 365 individer.</P> <P class="p94 ft23"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft22">Lundh, Christer (2005) </SPAN><SPAN class="ft36">Invandringen till Sverige</SPAN>. Stockholm: SNS Förlag.</P> <P class="p52 ft36"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft22">Årsbok 2008. </SPAN>Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund<SPAN class="ft23">. Stockholm: SST, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">23–24.</SPAN></NOBR></P> <P class="p95 ft39"><SPAN class="ft21">6</SPAN><SPAN class="ft37">Berntson, Martin (2005) ”Ortodoxa, österländska och katolska kyrkor i Sverige”, i Andersson, Daniel och Åke Sander (Red.) </SPAN><SPAN class="ft38">Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring.</SPAN></P> <P class="p52 ft25">Lund: Studentlitteratur, s. <NOBR>385–386.</NOBR></P> <P class="p52 ft28"><SPAN class="ft21">7</SPAN><SPAN class="ft26">Groth, Bente (2002) a.a. s. 297.</SPAN></P> <P class="p96 ft15">23</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Ett Sverige i förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p97 ft8">Vid sidan av de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) finns även anhängare av buddhistiska, sikhiska, hinduiska, zoroastriska och andra religiösa traditioner representerade i Sverige.<A href="#page_21"><SPAN class="ft20">8 </SPAN></A>Till antalet är dessa utövare färre, men allt fler traditioner gör sig i dag påminda i det offentliga rummet. På flera platser i Sverige finns tempel och gurdwaras (sikhiska tempel) uppförda och de <NOBR>icke-abrahamitiska</NOBR> religionerna börjar också ta plats i diskussionen om det mångreligiösa Sverige. Ett exempel är Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd som beviljades statsbidrag 2005. Rådet fungerar som en paraplyorganisation för buddhistiska grupper i Sverige. Här ingår representanter från Buddhistiska Vihara– föreningen, Stockholm Zen center, Thailändska Buddhistiska Föreningen och Samfundet för tibetansk buddhism. År 2006 betjänade organisationerna 4 477 personer.<A href="#page_21"><SPAN class="ft20">9</SPAN></A></P> <P class="p98 ft8">Sammanställningen visar att Sverige på en mycket kort tid har genomgått ett antal processer som har bidragit till att förändra Sverige från ett relativt homogent land till ett mångkulturellt och mångreligiöst land. Det är ett socialt fenomen som pockar på politisk handling, eftersom det skapar kulturmöten som aktualiserar och utmanar de grundläggande riktlinjerna för våra relationer, ”värden som säger något om vårt ansvar och våra skyldigheter gentemot varandra i en mångkulturell och pluralistisk värld – men också om vilka rättigheter vi har gentemot grupper och kulturer som försöker styra över oss”.<A href="#page_21"><SPAN class="ft20">10 </SPAN></A>Utredningens uppdrag ska således ses i ljuset av dessa utvecklingslinjer och dessa värden.</P> <P class="p99 ft25"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft41">För en utförlig diskussion om buddhistiska, hinduiska och sikhiska traditioner i Sverige se Andersson och Sander 2005.</SPAN></P> <P class="p100 ft36"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft42">SST (2008) </SPAN>Årsbok 2008, Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund.</P> <P class="p101 ft27"><SPAN class="ft21">10</SPAN><SPAN class="ft43">Lidskog, Rolf och Deniz, Fuat (2009) </SPAN>Mångkulturalism – Socialt fenomen och politisk utmaning<SPAN class="ft28">. Malmö: Liber, s. 166.</SPAN></P> <P class="p71 ft15">24</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft7">3 Imamerna</P> <P class="p102 ft8">För att utreda behovet av en imamutbildning i Sverige är det först nödvändigt att diskutera vad som avses med en imam. Vem är imam? Vilka arbetsuppgifter förväntas en imam uppfylla och hur ser hans arbetssituation ut?</P> <P class="p103 ft8">Det är också nödvändigt att ha en kort historisk bakgrund till invandringen till Sverige från länder dominerade av islam. Medan den första delen främst bygger på litteraturstudier, baseras kapitlets andra del på intervjuer och möten med muslimska ledare för församlingar och föreningar. Dessutom redovisas resultat från den enkät som distribuerades under våren 2009 till lokalförsamlingar knutna till de fem stora muslimska riksorganisationerna i Sverige.</P> <P class="p104 ft29"><SPAN class="ft29">3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Islam och muslimer i Sverige</SPAN></P> <P class="p65 ft8">Även om islam framför allt kom till Sverige som en följd av 1960- och <NOBR>1970-talens</NOBR> arbetskraftsinvandring har Sverige och svenskarna betydligt äldre förbindelser med den muslimska världen. Arkeologiska fynd, diplomatiska dokument och handel vittnar om kontakter redan under vikingatiden. Betydelsen och djupet av dessa möten är dock oklar och källfynden säger väldigt lite om hur muslimer uppfattades.<A href="#page_22"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A></P> <P class="p74 ft8">Eftersom det inte förs någon statistik över religionstillhörighet i Sverige är det svårt att beräkna antalet muslimer i landet, och det finns flera olika sätt att definiera vem som ska räknas som muslim.<A href="#page_22"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>I den sista tillåtna religionsräkningen som genomfördes 1930 upp-</P> <P class="p105 ft23"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft22">Se till exempel Ådahl, Karin, Unge Sörling, Suzanne och Wessel, Viveca (2002, Red.)</SPAN></P> <P class="p52 ft36">Sverige och den islamiska världen. Ett svenskt kulturarv<SPAN class="ft23">. </SPAN>Stockholm<SPAN class="ft23">: Wahlström & Widstrand.</SPAN></P> <P class="p18 ft28"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft26">Metod och definitionsproblem diskuteras utförligt i Brown, Mark (2000) ”Quantifying the Muslim population in Europe: Conceptual and data issues”, </SPAN><SPAN class="ft27">International Journal of Social Research Metodology, </SPAN>Vol 3, No. 2.</P> <P class="p53 ft15">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p106 ft8">gav endast 15 personer att de var muslimer.<A href="#page_23"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>I dag uppskattas antalet människor med muslimsk kulturell bakgrund till någonstans mellan 350 000 och 400 000, men merparten av dessa tycks inte regelbundet praktisera sin religion. Enligt SST uppskattas antalet praktiserande muslimer till cirka 100 000, men denna siffra är förmodligen lågt räknad eftersom alla muslimer inte är anslutna till de organisationer/föreningar som mottar statsbidrag via SST. Antalet praktiserande muslimer kan vara omkring 150 000 eller fler<A href="#page_23"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A>. Fram till mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> dominerades invandringen från ”muslimska länder” av turkar. Numera uppvisar dock den muslimska populationen i Sverige en hög grad av heterogenitet och den språkliga, etniska, utbildningsmässiga och teologiska variationen är stor.<A href="#page_23"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P> <P class="p69 ft8">Precis som i den övriga världen tillhör merparten av muslimer i Sverige den <NOBR>sunni-muslimska</NOBR> grenen. Förutom interna variationer bland <NOBR>sunni-muslimer</NOBR> i form av bland annat olika teologiska, geografiska och politiska riktningar finns även <NOBR>shia-muslimer,</NOBR> ahmadi- <NOBR>yya-muslimer</NOBR> och olika <NOBR>sufi-ordnar</NOBR> representerade i Sverige. Även internationella politiska, teologiska och ideologiska strömningar som Muslimska brödraskapet, turkiska rörelser som Süleymanci och Milli Gürüs, och wahhabitiska/salafitiska strömningar finns representerade i Sverige. Den första muslimska församlingen i Sverige bildades 1949 av tatarer som hade kommit till Stockholm via Finland efter andra världskrigets slut.<A href="#page_23"><SPAN class="ft20">6 </SPAN></A>Merparten av de individer som kom till Sverige från slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> och början av <NOBR>1970-talet</NOBR> som arbetskraftsinvandrare förväntades inte stanna permanent i landet. Grundtanken var att arbetskraftsmigranten (som oftast var en man) skulle stanna i mottagarlandet så länge som det fanns ett behov av hans arbetskraft. Därefter skulle han återvända till sin familj och sitt ursprungsland.<A href="#page_23"><SPAN class="ft20">7 </SPAN></A>Hur många av arbetskraftsmigranterna som var av muslimsk kulturell bakgrund är oklart, men eftersom det fanns få muslimska organisationer vid</P> <P class="p107 ft25"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft41">Svanberg, Ingvar och David Westerlund (1999, Red.) </SPAN><SPAN class="ft44">Blågul islam? Muslimer i Sverige. </SPAN>Nora: Nya Doxa, s. 13.</P> <P class="p108 ft25"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft41">En mer utförlig diskussion om den muslimska befolkningens etniska sammansättning finns i Sander, Åke och Göran Larsson (2002) ”The Moblisation of Islam in Sweden </SPAN><NOBR>1990–2000.</NOBR> From Green to Blue and Yellow Islam”, i Shadid, W.A.R. och P.S. van Koningsveld (eds.)</P> <P class="p109 ft44">Religious Freedom and the Neutrality of the State: The Position of Islam in the European Union<SPAN class="ft25">. Leuven: Peeters, s. 107.</SPAN></P> <P class="p100 ft23"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft42">Sander, Åke och Göran Larsson a.a.(2002).</SPAN></P> <P class="p108 ft39"><SPAN class="ft21">6</SPAN><SPAN class="ft45">Se Otterbeck, Jonas (1998) “The Baltic Tatars: the first Muslim group in modern Sweden”, I Junefeld, Karin och Martin Peterson (eds.) </SPAN><SPAN class="ft38">Cultural encounters in East Central Europe. </SPAN>Stockholm: Swedish Council for Planning and Coordination of Research, s. <NOBR>145–153.</NOBR></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft43">Lundh, Christer (2005) a.a. s. 47.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35224x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">denna tidpunkt var de som ville utöva sin religion hänvisade till det privata rummet.</P> <P class="p113 ft8">Under perioden 1966 till 1969 förändrades dock möjligheterna till invandring av både ekonomiska och politiska skäl. Precis som i de flesta andra europeiska länder påverkades Sverige av oljekrisen 1973, och med ökad arbetslöshet sågs arbetskraftsinvandringen som en potentiell källa till problem på arbetsmarknaden.<A href="#page_24"><SPAN class="ft20">8 </SPAN></A>Samtidigt som arbetskraftsinvandringen reglerades öppnades för en möjlighet till familjeinvandring eller så kallad anhöriginvandring. De som tidigare hade anlänt kunde nu hämta hit sina släktingar och familjemedlemmar för att starta ett nytt liv.<A href="#page_24"><SPAN class="ft20">9 </SPAN></A>Med en ökad invandring av kvinnor och barn kom också nya frågor och problem att väckas. Hur kan föräldrar garantera att deras barn behåller sin religions och kulturs värderingar och ideal i en situation som domineras av ickemuslimska uppfattningar? Det är från denna tidpunkt som behovet av moskéer och islamiska/muslimska föreningar aktualiseras.<A href="#page_24"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A></P> <P class="p114 ft18"><SPAN class="ft8">År 1974 startades </SPAN>Förenade islamiska församlingar i Sverige</P> <P class="p115 ft8">(FIFS), Sveriges första muslimska paraplyorganisation. Denna paraplyorganisation splittrades redan 1982 och ur den framträdde <SPAN class="ft18">Sveriges muslimska förbund </SPAN>(SMF) som den andra rikstäckande organisationen. I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> bildades också <SPAN class="ft18">Islamiska kulturcenterunionen </SPAN>(IKUS) som var påverkad av den turkiska <NOBR>Süleymançi-rörelsen.</NOBR> År 2002 bildades <SPAN class="ft18">Svenska islamiska församlingar </SPAN>(SIF), den fjärde paraplyorganisationen som godkändes för statsbidrag. Därefter har även <SPAN class="ft18">Islamiska shiasamfunden i Sverige</SPAN></P> <P class="p116 ft8">(ISS) blivit godkända. Detta är den första svenska paraplyorganisationen för <NOBR>shia-muslimer.</NOBR> Våren 2009 är dessa fem riksorganisationer berättigade till statsbidrag från staten via SST.<A href="#page_25"><SPAN class="ft20">11 </SPAN></A>Förutom ovan nämnda finns också ett antal <NOBR>icke-registrerade</NOBR> sammanslutningar för muslimer. Merparten av dessa är lokala församlingar/föreningar och många har inga anspråk på att bli erkända eller berättigade till statsbidrag. Flera av dem – till exempel</P> <P class="p117 ft23"><SPAN class="ft21">8</SPAN><SPAN class="ft22">Lundh 2005, a.a. s. </SPAN><NOBR>29–33.</NOBR></P> <P class="p52 ft23"><SPAN class="ft21">9</SPAN><SPAN class="ft22">Lundh 2005, a.a. s. </SPAN><NOBR>48–49.</NOBR></P> <P class="p115 ft25"><SPAN class="ft21">10</SPAN><SPAN class="ft24">En genomgång av islams historia och etableringen av muslimska organisationer återfinns till exempel i Svanberg och Westerlund (1999, Red.), s. </SPAN><NOBR>9–29.</NOBR> Se även Larsson, Göran och Åke Sander (2008). <SPAN class="ft44">Islam and muslims in Sweden: Integration or fragmentation?: A contextual study. </SPAN>Berlin och Münster: <NOBR>Lit-Verlag.</NOBR></P> <P class="p52 ft28"><SPAN class="ft21">11</SPAN><SPAN class="ft46">Årsbok 2008</SPAN>. Stockholm: Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST).</P> <P class="p96 ft15">27</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35225x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft16">Imamerna SOU 2009:52</P> <P class="p58 ft8"><NOBR>ahmadiyya-muslimer</NOBR> – skulle också av teologiska skäl inte accepteras av majoriteten av muslimer.<SPAN class="ft20">12</SPAN></P> <P class="p59 ft29"><SPAN class="ft29">3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Vem är imam?</SPAN></P> <P class="p60 ft8">På arabiska betyder ordet imam kort och gott ”den som står framför” vilket syftar på den som leder de troende i bön. För majoriteten av världens <NOBR>sunni-muslimer</NOBR> syftar ordet imam först och främst på den person som har det övergripande ansvaret för bönen och inte på ett specifikt ”prästerskap”.<A href="#page_25"><SPAN class="ft20">13 </SPAN></A>Inom islam finns inte något vigningssystem som kan jämföras med de kristna kyrkornas präster som vigs till sitt ämbete. Detta betyder att det egentligen inte krävs någon formell utbildning för att leda församlingen i bön, men vissa samfund ställer krav på att imamen har gått specifika utbildningar. Detta gäller till exempel de turkiska moskéer som är knutna till Diyanet och Bosniska församlingar som lyder under stormuftin i Sarajevo. De muslimska grupperna är inte organiserade på ett sätt som motsvarar Svenska kyrkan, den katolska kyrkan eller de ortodoxa kyrkorna och det finns inte någon ärkebiskop, påve eller patriark som har legitimitet att tala för alla muslimer i landet. Det finns med andra ord inte något organiserat eller centraliserat samfund för muslimer som ”viger” eller utfärdar legitimation/certifikat till imamer. Det är först och främst de lokala församlingarna/föreningarna (i form av moskéstyrelser, ledamöter eller ordföranden) som utser och tillsätter dem som ska verka som imam.<A href="#page_26"><SPAN class="ft20">14</SPAN></A></P> <P class="p118 ft8">Ordet imam kan också avse kvinnor som leder bönen för kvinnor. Dessa tituleras som imama vilket är den feminina formen av imam. I islams tidiga historia förknippades imamuppgiften också med de första kaliferna och ordet imam kan därför också användas som en hederstitel. För <NOBR>shia-muslimer</NOBR> har imam en något annorlunda betydelse och syftar här framför allt på specifika egenskaper</P> <P class="p119 ft25"><SPAN class="ft21">12</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Ahmadiyya-muslimer</SPAN></NOBR> har en annorlunda syn på profetskapet och Jesu död jämfört med sunni- och <NOBR>shia-muslimer.</NOBR> En kort presentation av <NOBR>ahmadiyya-islam</NOBR> i Sverige finns i Svanberg och Westerlund (1999, Red.).</P> <P class="p120 ft25"><SPAN class="ft21">13</SPAN><SPAN class="ft41">Se Wehr, Hans (1979) A </SPAN><SPAN class="ft44">Dictionary of Modern Written Arabic </SPAN>(edited by J. Milton Cowan, Fourth Edition). Wiesbaden: Otto Harrassowitz, s. 32.</P> <P class="p121 ft39"><SPAN class="ft21">14</SPAN><SPAN class="ft45">Mohammad M. Ghaly från Leidens universitet skriver: ”...imams are usually employed on the basis of a written, or a </SPAN><NOBR>non-written</NOBR> contract with the board of the mosque against a very low salary and under precarious legal conditions. With the first conflict with the board, they can be easily dismissed without any legal protection.” Ghaly, Mohammad M. (2008) ”The Academic Training of Imams. Recent Discussions and Initiatives in the Netherlands”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.) <SPAN class="ft38">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. </SPAN>Leiden: Leiden university press, s. 375.</P> <P class="p122 ft15">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35226x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">att uttolka och förstå det religiösa budskap som återfinns i Koranen. Dessa egenskaper har imamerna förvärvat genom sitt släktskap med Muhammad via dennes dotter Fatima som också var gift med Muhammads kusin Ali. Inom shiitisk islam används ordet ”imam” såväl om de tolv ofelbara av Alis släkt som för att beteckna böneledare (fredagsbönsimamer). Därför har ordet imam en något annorlunda betydelse för <NOBR>shia-muslimer</NOBR> jämfört med <NOBR>sunni-musli-</NOBR> mer. Förutom imam kan en muslimsk religiös ledare också tituleras som en <SPAN class="ft18">alim </SPAN>(plural <SPAN class="ft18">ulama</SPAN>) eller som en <SPAN class="ft18">hoja </SPAN>(denna term används främst av <NOBR><SPAN class="ft18">shia</SPAN>-muslimer,</NOBR> men också av <NOBR>sunni-muslimer</NOBR> med turkisk bakgrund).<A href="#page_26"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A></P> <P class="p124 ft29"><SPAN class="ft29">3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Hur blir man imam?</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Trots att det inte finns ett formellt system som skulle kunna motsvara en ”prästvigning” av imamer är kunskap och lärande centrala aspekter i islams historia. I både Koranen och profettraditionen <NOBR>(<SPAN class="ft18">hadith</SPAN>-litteraturen)</NOBR> betonas att de troende måste söka efter kunskap och utbilda sig för att veta vad som är rätt och fel i livet.<SPAN class="ft20">16 </SPAN>Enligt den islamiska historieskrivningen markeras människans behov av att söka kunskap redan i den första uppenbarelsen i Koranen.</P> <P class="p126 ft12">LÄS I din Herres namn, Han som har skapat – skapat människan av en grodd som växer fast! Läs! Din Herre är den Störste av de frikostiga, som har lärt pennans bruk, lärt människan vad hon inte visste! (Koranen, sura <NOBR>96:1-5).</NOBR></P> <P class="p127 ft8">Det är Gud som har lärt människan pennans bruk och vad hon inte visste – två utgångspunkter som har utgjort grunden till framväxten av islamiska utbildningsinstitutioner, islamiskt inspirerad vetenskap och muslimska bildningstraditioner.</P> <P class="p83 ft8">Under islams första århundraden fanns inga specifika institutioner för utbildning, och den undervisning som förekom var förlagd till moskén. I denna miljö etablerades dock informella strukturer för lärande, och studenter valde att samlas kring en lärd person som berättade vad han kunde om islamisk teologi. Det var utifrån dessa diskussioner och ”föreläsningar” som de olika islamiska vetenska-</P> <P class="p125 ft25"><SPAN class="ft21">15</SPAN><SPAN class="ft24">Framför allt används ordet </SPAN><SPAN class="ft44">ulama </SPAN>för att beteckna de religionslärde inom islam. Detta ord härleds från ordet <SPAN class="ft44">ilm </SPAN>vilket betyder kunskap på arabiska.</P> <P class="p128 ft28"><SPAN class="ft21">16</SPAN><SPAN class="ft26">En detaljerad introduktion till islam och kunskapstraditioner återfinns i Rosenthal, Franz (1970) </SPAN><SPAN class="ft27">Knowledge triumphant: The concept of knowledge in medieval Islam. </SPAN>Leiden: Brill.</P> <P class="p86 ft15">29</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35227x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">perna sedan växte fram och det var här som grunderna till den islamiska teologin fastställdes. Men från och med <NOBR>1000-talet</NOBR> etableras en ny institution för undervisning och vid denna tidpunkt öppnar till exempel Nizam <NOBR>al-Mulk</NOBR> en <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-skola</NOBR> i Bagdad. Denna och liknande skolor startades först och främst som en god gärning i religionens namn eller som en manifestation av politisk makt. Samtidigt är det viktigt att betona att statsmakten sällan eller aldrig var den drivande kraften bakom etableringen av dessa institutioner.<A href="#page_27"><SPAN class="ft20">17 </SPAN></A>Tillsättningen av lärartjänster eller innehållet i undervisningen överlämnades vanligtvis till de religionslärdes kontroll och den sittande politiska makten förhöll sig neutral till hur skolorna fungerade i praktiken.<A href="#page_27"><SPAN class="ft20">18 </SPAN></A>De religiösa stiftelser som finansierade och stöttade <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-skolorna</NOBR> förändrade egentligen inte förutsättningarna för kunskapsöverföring utan i mångt och mycket är dessa institutioner en fortsättning på tidigare former av undervisning. Även i denna miljö var relationen mellan lärare och elev informell och merparten av undervisning och examination var baserad på en individuell och frivillig basis.</P> <P class="p129 ft12">No medieval madrasa had anything approaching a set curriculum, and no system of degrees was ever established. Indeed, medieval Muslims themselves seem to have been remarkably uninterested in <SPAN class="ft47">where </SPAN>an individual studies. The only thing that mattered was with whom one had studies, a qualification certified not by an institutional degree but by a personal license (ijaza) issued by a teacher to his pupil. Whether lessons took place in a new madrasa, or in an older mosque, or for that matter in someone’s living room, was a matter of supreme indifference.<A href="#page_28"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A></P> <P class="p130 ft8">Ur detta perspektiv är <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-institutionen</NOBR> inte speciellt olik de miljöer som hade etablerats i islams tidigaste skede i moskéer runt om i den muslimska världen.</P> <P class="p88 ft8">Till skillnad från de flesta nutida religiösa institutioner för utbildning i den muslimska världen inkluderades här både teologiska och <NOBR>icke-teologiska</NOBR> ämnen i studiet. Under medeltiden vilade utbildningen oftast på en uppdelning mellan <NOBR><SPAN class="ft18">al-ulum</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">al-islamiya</SPAN></NOBR></P> <P class="p60 ft25"><SPAN class="ft21">17</SPAN><SPAN class="ft41">Ordet </SPAN><SPAN class="ft44">madrasa </SPAN>(pluralis <SPAN class="ft44">madaaris</SPAN>) översätts vanligtvis med ”a religious boarding school associated with a mosaque”, men ordet kan också användas för skola i allmänhet. Madrasa bildas av de arabiska rötterna <NOBR>d-r-s</NOBR> som kopplas till studier i allmänhet eller till lektion (både religiös och sekulär), se Wehr 1979, s. 321.</P> <P class="p131 ft39"><SPAN class="ft21">18</SPAN><SPAN class="ft45">Berkey, Jonathan P. (2007) ”Madrasas Medieval and Modern: Politics, Education, and the Problem of Muslim Identity”, i Hefner, Robert W. och Muhammad Qasim Zaman (eds.)</SPAN></P> <P class="p109 ft44">Schooling Islam: The Culture and Politics of Modern Muslim Education<SPAN class="ft25">. Princeton: Princeton University Press, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">44–45.</SPAN></NOBR></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft21">19</SPAN><SPAN class="ft26">Berkey, Jonathan P. (2007) a.a. s. 43.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">(de islamiska vetenskaperna) och ”de gamles vetenskaper”, det vill säga arvet från antiken. Till den första kategorin räknas främst studiet av Koranen och dess läsningar (recitation, koranutläggning), profettraditionerna <SPAN class="ft18">(hadith)</SPAN>, juridiken (etik, praktisk teologi, regelsystem, etc.) samt <SPAN class="ft18">kalam </SPAN>(den systematiska teologin, inkluderat apologetiken). Utöver dessa ämnen betonades också studiet av det arabiska språket och dess grammatik. Till den andra kategorin räknades ämnen som logik, fysik, medicin, metafysik, politik, optik och astronomi. I mångt och mycket vilade ”de gamles vetenskaper” på Aristoteles studier och skrifter. Vid sidan av Aristoteles spelade även Platon, Galenos och Hippokrates en betydande roll.<A href="#page_28"><SPAN class="ft20">20 </SPAN></A>Samtidigt som de historiska rötterna till de muslimska utbildningsinstitutionerna inte ska negligeras är det viktigt att förhålla sig kritisk till en allt för stark betoning av en oavbruten kontinuitet.<A href="#page_28"><SPAN class="ft20">21</SPAN></A></P> <P class="p45 ft8">Från <NOBR>1800-talet</NOBR> och den muslimska världens möte med västvärlden kom frågan om utbildning och kunskap att skifta fokus och förändras. Dels växte ett flertal nya utbildningsinstitutioner fram med rötter i västerländska traditioner, dels betonade flera muslimska reformatorer (bland annat Muhammad Abduh och Muhammad Rashid Rida i Egypten) att utbildning var den säkraste vägen till ett nytt blomstrande islamiskt samhälle. Precis som i västvärlden kom utbildning att ses som en nyckel till framgång och positiv förändring snarare än som ett medel för traditionsförmedling och bildning. Den nya kunskapssyn som växte fram utgjorde ett tydligt brott mot det synsätt som dominerade under medeltiden. I det moderna samhället förväntades utbildning leda till sociala, politiska och ekonomiska förändringar och nyttan med skolning blir instrumentell snarare än ett kunskapssökande med ett egenvärde.<A href="#page_29"><SPAN class="ft20">22</SPAN></A></P> <P class="p132 ft8"><A href="#page_29">Samtidigt som flera skolor i den muslimska världen under 1900- talet valde att betona de västerländska </A><NOBR><A href="#page_29">icke-konfessionella</A></NOBR><A href="#page_29"> ämnena kom också flera muslimska utbildningsinstitutioner att renodla sina teologiska utbildningar. Detta innebar bland annat att det medeltida studiet av både teologi och </A><NOBR><A href="#page_29">icke-teologiska</A></NOBR><A href="#page_29"> ämnen helt för- </A>svann eller tonades ner på de islamiska universiteten. Ytterligare en följd av dessa processer var en kraftig omstrukturering av de</P> <P class="p133 ft25"><SPAN class="ft21">20</SPAN><SPAN class="ft24">Vid sidan av internationella publikationer som till exempel Makdisi, George (1981) </SPAN><SPAN class="ft44">The rise of colleges: Institutions of learning in Islam and the West</SPAN>. Edinburgh: Edinburgh University Press se även Hjärpe, Jan (1985) ”Hur utbildas en mulla? – Ämnena i konfessionellt <NOBR>islam-studium”,</NOBR> <SPAN class="ft44">Svensk religionshistorisk årsskrift</SPAN>, volym 1, s. <NOBR>7–16.</NOBR></P> <P class="p134 ft23"><SPAN class="ft21">21</SPAN><SPAN class="ft22">För en kritisk diskussion se Berkey 2007, a.a. s. 40.</SPAN></P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft21">22</SPAN><SPAN class="ft26">Berkey 2007, a.a. s. 41.</SPAN></P> <P class="p96 ft15">31</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8"><A href="#page_29">befintliga utbildningssystemen och många utbildningar baserades nu på ett betygssystem som motsvarade det engelska systemet (det vill säga med Bachelor och Masters examina).</A><A href="#page_29"><SPAN class="ft20">23 </SPAN></A><A href="#page_29">Detta faktum innebar bland annat att utbildningen av imamer </A>förändrades och institutionaliserades på ett nytt sätt. Tidigare hade utbildningarna varit betydligt friare och studenten förväntades att bedriva studier under en mycket lång tid och det fanns inte heller något väl definierat slutmål (i form av till exempel en examen).</P> <P class="p136 ft12">A student’s progress was to be measured, not by a web of personal relationships established over a lifetime, but by a series of carefully calibrated examinations. All of this apparently reflected the transforming, perhaps distorting power of the colonial context and the influence of modern British educational models. It also, however, undermined the informal and highly personalized system of transmitting religious knowledge which had encouraged flexibility and creativity in medieval Islamic educational and intellectual life.<A href="#page_29"><SPAN class="ft48">24</SPAN></A></P> <P class="p119 ft8">Med de utbildningssystem som växte fram i den muslimska världen under <NOBR>1900-talet</NOBR> utformades undervisningens innehåll för att passa det moderna samhällets krav. Förutom en förändrad syn på kunskap innebar de nya studiegångarna att statens kontroll och inblick i utbildningarna ökade. Vid sidan av traditionella system som garanterade att studenten lärde sig att behärska det islamiska kunskapsstoffet introducerades till exempel olika former av examina och licenser som kan jämföras med de västerländska systemen. I förlängningen innebar detta skifte bland annat att länder som Egypten kom att införa specifika kunskapskrav för de imamer som avlönades av staten, eller som innehade statliga tjänster.<SPAN class="ft20">25</SPAN></P> <P class="p137 ft29"><SPAN class="ft29">3.4</SPAN><SPAN class="ft30">Imamers roller i församlings- och samhällsliv</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Från att först och främst ha varit en böneledare har imamens roll förändrats med det moderna samhällets framväxt och migration till</P> <P class="p91 ft25"><SPAN class="ft21">23</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Hjärpe 1985, a.a. s. 14. Traditionella muslimska institutioner som till exempel </SPAN><NOBR>al-Azhar</NOBR> universitetet i Egypten inför under denna period betygssystem och studiegångar som motsvarar västerländska modeller.</P> <P class="p138 ft23"><SPAN class="ft21">24</SPAN><SPAN class="ft22">Berkey 2007, a.a. s. 49.</SPAN></P> <P class="p109 ft23"><SPAN class="ft21">25</SPAN><SPAN class="ft42">Ett flertal exempel på den Egyptiska statens kontroll av imamer återfinns i Nelson, Kristina (2001) </SPAN><SPAN class="ft36">The art of reciting the Qur'an. </SPAN>Cairo: American University in Cairo Press. Ovan tecknade professionalisering av imamyrket skiljer sig också markant från de utbildningsvägar som fanns tillgängliga under medeltiden och enligt Berkeys analys innebar anpassningen till det västerländska utbildningsidealet att medeltidens ”polyvocal tradition” minskade i betydelse eller gick helt förlorad. Se Berkey 2007, a.a. s. 49.</P> <P class="p139 ft15">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">västvärlden. I dag kan imamers uppgift delvis liknas vid hur präster arbetar inom de kristna traditionerna. De flesta imamer fungerar som liturgiska ledare, andliga ledare och sociala vägledare i sina församlingar/föreningar. Förutom att leda de troende i bön och predika på fredagar förrättar en imam vigslar, begravningar och sköter församlingens själavård och hjälper muslimer med praktiska och andliga problem. Utöver dessa uppgifter är imamer ofta aktiva i kontakten med muslimer och det <NOBR>icke-muslimska</NOBR> samhället. Imamer sörjer för muslimers behov inom sjukvård och kriminalvård vilket innebär hembesök hos gamla och sjuka, besök i fängelser liksom hjälp och stöd i livets slutskede.</P> <P class="p63 ft8">Behovet av imamer som kan stödja och underlätta arbetet inom stat, kommuner och landsting (till exempel inom sjuk- och kriminalvård) har diskuterats vid flera tillfällen under utredningsarbetet av både muslimska företrädare och personal inom ovan nämnda områden. Trots att behov tycks föreligga har få initiativ tagits för att strukturera och analysera efterfrågan på imamer. År 2007 betalade SST ut 5 100 000 kr till andlig vård inom sjukvården och av dessa mottog ”islamisk verksamhet för andlig vård inom sjukvården” 110 000 kr. Denna summa ska emellertid ses mot bakgrund av det faktum att SST avsatt 553 600 kr under år 2006 respektive 448 600 kr år 2005 – medel som inte har kunnat betalas ut som en följd av att kompletta ansökningar ej inkommit till myndigheten. Detta medförde i sin tur att tidigare reserverade medel, 423 600 kr, överfördes till år 2008.<SPAN class="ft20">26</SPAN></P> <P class="p140 ft8">SST har under <NOBR>2000-talet</NOBR> försökt att hitta olika former för den muslimska medverkan inom den andliga vården och från och med halvårsskiftet 2008 har tre 25 procents koordinatorstjänster tillsatts, som innebär att bistå sjukvården med kontakter till muslimska församlingar. Som ett ytterligare exempel kan nämnas att SST har finansierat hälften av kostnaden för en sjukhusimam (anställd på 50 procent) vid Skaraborgs sjukhus (omfattar Skövde, Mariestad, Falköping och Lidköping) mellan åren 2006 och 2008. Arbetsuppgifterna för sjukhusimamen definierades enligt följande:</P> <P class="p141 ft9"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft32">Regelbunden närvaro på olika sjukhus (Skövde, Mariestad, Falköping, Lidköping) vid bestämda tider vissa dagar i veckan, dit sjukvårdspersonal kan vända sig för råd vid olika praktiska frågor.</SPAN></P> <P class="p142 ft27"><SPAN class="ft34">26 </SPAN><SPAN class="ft28">SST, (2008</SPAN>) Årsbok 2008, med redovisningar för budgetåret 2007 samt verksamhetsberättelser för OÖKER och IS, <SPAN class="ft28">s 18.</SPAN></P> <P class="p86 ft15">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35231x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Stöd och själavård bland muslimska patienter, anhöriga och personal.</SPAN></P> <P class="p144 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Samtal och undervisning bland personal angående muslimers vård, allmänt om islam och den muslimska kulturen samt etiska frågor ur muslimskt perspektiv.</SPAN></P> <P class="p56 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Beredskapsjour i hemmet vid förfrågningar från sjukhusen i samband med akuta tillstånd och dödsfall av muslimska patienter.</SPAN><A href="#page_31"><SPAN class="ft50">27</SPAN></A></P> <P class="p60 ft8">I samband med avrapporteringen från sjukhusimamprojektet vid Skaraborgs sjukhus sammanställdes också en enkät som hade skickats ut till 130 personer av olika yrkeskategorier på berörda sjukhus. Av de 77 som besvarade enkäten ansåg 63 individer att det fanns ett behov av att inrätta en tjänst som sjukhusimam. Endast en individ svarade nej på frågan och 13 individer svarade ”vet inte”.<A href="#page_31"><SPAN class="ft20">28 </SPAN></A>Detta är det enda exemplet på en mer formaliserad anställning som imam inom kommuner och landsting som utredningen har tagit del av.</P> <P class="p89 ft8">Ur ett europeiskt perspektiv är sjukhusimamer och liknande anställningar främst förknippade med mångreligiös verksamhet, ofta kaplaner som har sin bakgrund i olika religiösa, etniska och språkliga grupper.<A href="#page_31"><SPAN class="ft20">29 </SPAN></A>I rapporten från Skaraborgs sjukhus konstateras att de imamer som ska ha sådana uppdrag ”bör väljas med behörighets- och kompetenskrav med obligatoriska kompletterande kurser i svenska och allmän hälso- och sjukvårdslagar samt inom socialt arbete och pedagogik. En imam med endast motsv. gymnasieutbildning från sitt hemland kommer annars inte att kunna uppnå det krav som ställs inom svensk sjukvård.”<A href="#page_32"><SPAN class="ft20">30</SPAN></A></P> <P class="p69 ft8">Som en följd av migrationen förändrades förutsättningarna för imamers arbete och det var tydligt att invandringen hade gett imamer nya arbetsuppgifter. En migration kan innebära att religion och kultur får en förändrad betydelse för människor och en invandring,</P> <P class="p145 ft44"><SPAN class="ft21">27</SPAN><SPAN class="ft51">Preliminär rapport om sjukhusimamprojektet Skaraborgs sjukhus (SkaS) </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2006–2008</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> sammanställd av Peker, Yüksel, Skaraborgs sjukhus (Skövde, 12 januari 2009), insänd till SSTs beredningsgrupp för andlig vård inom sjuk- och hälsovård.</SPAN></P> <P class="p120 ft44"><SPAN class="ft21">28</SPAN><SPAN class="ft51">Sammanställning av enkäten för sjukhusimamprojektet</SPAN><SPAN class="ft25">, sammanställd av Nasic, Salmir (Statistiker, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">FoU-enheten,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> KSS </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2009-03-23).</SPAN></NOBR></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">29</SPAN><SPAN class="ft41">Det finns även diskussioner om behovet av mångreligiösa kaplaner i Sverige, se Ahlstrand, Kajsa (2008) ”Sjukhuspräst eller islamsk kaplan?”, </SPAN><SPAN class="ft44">Kyrkans tidning</SPAN>, nr. <NOBR>41–42/08.</NOBR> För en fördjupad diskussion om kaplanutbildningar i England se bilaga 4.</P> <P class="p146 ft27"><SPAN class="ft21">30</SPAN><SPAN class="ft52">Preliminär rapport om sjukhusimamprojektet Skaraborgs sjukhus (SkaS) </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">2006–2008</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> sammanställd av Peker, Y</SPAN><SPAN class="ft53">ü</SPAN><SPAN class="ft28">ksel Skaraborgs sjukhus (Skövde, 12 januari 2009), insänd till SSTs beredningsgrupp för andlig vård inom sjuk- och hälsovård.</SPAN></P> <P class="p147 ft15">34</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">utvandring eller flytt från landsbygd till storstad kan leda till antingen minskad eller ökad religiositet.<A href="#page_32"><SPAN class="ft20">31 </SPAN></A>Till exempel kan invandring innebära att kravet eller förväntan på att följa ett visst religiöst regelverk minskar i betydelse. Samtidigt som många människor har förlorat sin religiositet som en följd av migration är det också tydligt att religionen kan öka i betydelse i ett nytt land. Under denna process blir till exempel moskén inte enbart en plats för bön utan också en samlingspunkt där man kan träffa människor som talar samma språk och som delar liknande historiska och kulturella erfarenheter.<A href="#page_32"><SPAN class="ft20">32 </SPAN></A>För denna kategori av troende kan migration innebära att religionen får en förnyad – om än annorlunda – betydelse för människorna. Å ena sidan kan en religiös identitet skänka tröst, trygghet och skapa betydelsefulla sociala nätverk. Å andra sidan kan de religiösa erfarenheterna omförhandlas i mötet med det nya samhället. För de första invandrarna med muslimsk kulturell bakgrund var etableringen av religiösa föreningar och moskéer ett sätt att bevara en del av hemlandets kultur och värderingar. I segregation och utanförskap kan religionens sociala dimension bli allt viktigare för människor.</P> <P class="p148 ft8">Kulturer kan också verka inskränkande och förtryckande. Många människor har flytt från sina respektive hemländer av religiösa och politiska skäl. För dessa individer innebär den svenska religionsfriheten en möjlighet att slippa bli definierade som muslim eller religiös. Som framgår senare i betänkandet garanterar den så kallade negativa religionsfriheten att individen inte ska bli påtvingad eller avtvingad någon form av religion eller trosuppfattning. Det står den enskilde individen fritt att välja om han eller hon vill bejaka religionen i sitt liv eller inte. Gruppen <NOBR>icke-religiösa</NOBR> <NOBR>(icke-utövande/praktiserande)</NOBR> människor med muslimsk kulturell bakgrund är viktig att inkludera i en diskussion om islam och muslimer i Sverige. Enligt SST:s uppgifter, liksom akademiska studier, är denna grupp betydligt större än gruppen troende muslimer och kan uppskattas till omkring 250 000 till 300 000 (SST uppskattar antalet praktiserande muslimer till 100 000 och forskare uppskattar att siffrorna ligger kring 150 000)<A href="#page_32"><SPAN class="ft20">33</SPAN></A>. Sammantaget utgör sannolikt <NOBR>icke-praktiserande</NOBR> eller rituellt praktiserande (de som endast</P> <P class="p149 ft25"><SPAN class="ft21">31</SPAN><SPAN class="ft24">En introducerande diskussion om migration och religiös förändring finns i Hamberg, Eva M. (1998) ”Migration och religiös förändring”, </SPAN><SPAN class="ft44">Svensk teologisk kvartalskrift</SPAN>, Årgång 74, Nummer 2, s. <NOBR>66–70.</NOBR></P> <P class="p150 ft25"><SPAN class="ft21">32</SPAN><SPAN class="ft24">Karlsson, Pia, ”Islam tar plats. Moskéer och deras funktion”, i Svanberg och Westerlund (1999, Red.), a.a.</SPAN></P> <P class="p134 ft28"><SPAN class="ft21">33</SPAN><SPAN class="ft26">Sander. Åke & Göran Larsson (2002), a.a.</SPAN></P> <P class="p96 ft15">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35233x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">använder moskén i samband med livscykelriter som födelse, bröllop, barnafödelse, sjukdom och död) åtminstone hälften av de som har muslimsk kulturell bakgrund.</P> <P class="p88 ft8">Vid migration kan religion och religionstillhörighet med andra ord bli en valmöjlighet mellan att bejaka religionen eller inte.<A href="#page_33"><SPAN class="ft20">34 </SPAN></A>Det är också mot denna bakgrund som diskussionen om islam i Europa och att vara europeisk muslim ska förstås.<A href="#page_33"><SPAN class="ft20">35 </SPAN></A>Jämfört med merparten av länder som domineras av islamska tanketraditioner, seder och bruk har Västeuropa demokrati, religionsfrihet och yttrandefrihet. Detta innebär att det i varje fall formellt är möjligt för människor med muslimsk kulturell bakgrund att välja att inte praktisera sin religion eller att utforma den på ett sätt som tidigare inte varit möjligt eller tillåtet. Samtidigt har västvärlden också blivit hemvist för allt fler muslimska grupper, organisationer och individer som väljer att bejaka sin religion.</P> <P class="p89 ft8">Särskilt efter terrorattacken i USA 2001 kopplas muslimer i allmänhet och imamer i synnerhet allt oftare samman med terror och våld. I likhet med andra religiösa ledare är givetvis imamer olika varandra. Även om enskilda fall uppmärksammas i medierna<A href="#page_33"><SPAN class="ft20">36</SPAN></A>, har dock inget framkommit i denna utredning som ger skäl för att koppla ihop imamer i Sverige med våldsbefrämjande verksamhet. Svenska imamers förkunnelse konkurrerar emellertid, precis som fallet är med andra politiska och religiösa ledare, med en extremistisk, fundamentalistisk och våldsglorifierande förkunnelse som sprids av andra än dem själva, främst med hjälp av Internet.</P> <P class="p137 ft29"><SPAN class="ft29">3.5</SPAN><SPAN class="ft30">Hur många imamer finns det i Sverige?</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Eftersom det finns flera olika sätt att definiera vem som ska räknas som imam är det också svårt att veta hur många individer som är</P> <P class="p151 ft44"><SPAN class="ft21">34</SPAN><SPAN class="ft41">Ramadan, Tariq (2004) </SPAN>Att vara europeisk muslim: islamiska källor i ett europeiskt sammanhang. <SPAN class="ft25">Furulund: Alhambra.</SPAN></P> <P class="p109 ft44"><SPAN class="ft21">35</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Ramadan, Tariq (2004) </SPAN>Att vara europeisk muslim: islamiska källor i ett europeiskt sammanhang. <SPAN class="ft25">Furulund: Alhambra.</SPAN></P> <P class="p152 ft39"><SPAN class="ft21">36</SPAN><SPAN class="ft45">Se till exempel Chavez Perez, Inti och Nedjma Boucheloukh (2005) ”Moské säljer judiefientligt material”. Hämtad från </SPAN><NOBR>http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=742418</NOBR> (<SPAN class="ft38">SR </SPAN>27 november 2008); Berglund, Jenny och Göran Larsson (2007, Red.) <SPAN class="ft38">Religiösa friskolor i Sverige. Historiska och nutida perspektiv. </SPAN>Lund: Studentlitteratur; Hedin, Oscar (2007) <SPAN class="ft38">Det svider i hjärtat</SPAN>. Laika film; Malm, Fredrik (2003) <NOBR>”Massmords-predikan</NOBR> i svensk moské”, <SPAN class="ft38">Dagens Nyheter </SPAN>21 augusti; Karam, Salem (2004) ”Dubbla budskap i moské”, <SPAN class="ft38">Svenska Dagbladet </SPAN>23 maj; Lambertz, Göran (2006) ”Försäljning av kasetter o.d. med judiefientlig propaganda i Stockholms moské. Fråga om hets mot folkgrupp. Även fråga om editionsföreläggande mot Sveriges Radio”, <SPAN class="ft38">Justitiekanslern </SPAN>2 januari (Dnr <NOBR>6335-05-33).</NOBR></P> <P class="p153 ft15">36</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35234x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">verksamma som imamer i Sverige. Enligt uppgifter från muslimska församlingar/föreningar själva finns det omkring 250 till 300 imamer i Sverige. Denna siffra är dock osäker.</P> <P class="p75 ft8">En annan metod att uppskatta antalet imamer är att försöka räkna antalet moskéer och lokaler för bön. Men även detta är svårt eftersom merparten av muslimer inte går till ändamålsenligt byggda moskéer utan till så kallade källar- och lägenhetsmoskéer, och eftersom moskéer kan ha fler än en person som fungerar som imam.</P> <P class="p154 ft8">Våren 2009 finns sex samlingslokaler som är byggda för att fungera som moskéer i Sverige. Av dessa är fyra <NOBR>sunni-muslimska</NOBR> moskéer (två i Stockholm, en i Malmö och en i Uppsala). Det finns också en <NOBR>shia-moské</NOBR> i Trollhättan och en <NOBR>ahmadiyya-moské</NOBR> i Göteborg.<A href="#page_34"><SPAN class="ft20">37 </SPAN></A>Utöver dessa har muslimska församlingar köpt och tagit över kyrkor i Gävle och Västerås och byggt om dessa till moskéer. Det finns även planer på att bygga moskéer i Eskilstuna, Jönköping, Växjö, Umeå, Göteborg och Örebro och en moské är i dag under byggnation i Skövde. Antalet källar- och lägenhetsmoskéer är dock betydligt högre. Enligt beräkningar gjorda av Göteborgs universitet finns 15 till 20 källar- och lägenhetsmoskéer i Göteborg och 10 till 15 i Malmö.<A href="#page_34"><SPAN class="ft20">38 </SPAN></A>För <NOBR>Stor-Stockholm</NOBR> uppskattas antalet källar- och lägenhetsmoskéer till cirka 40 enligt SST:s beräkningar. För övriga landet saknas uppgifter, men uppskattningar har gjorts om totalt 250 moskéer i Sverige.<A href="#page_34"><SPAN class="ft20">39 </SPAN></A>Denna siffra är dock problematisk och förmodligen överdriven om beräkningarna från Malmö, Göteborg och Stockholm stämmer.<A href="#page_34"><SPAN class="ft20">40 </SPAN></A>Eftersom den stora majoriteten av muslimer bor i landets tre största städer är det osannolikt att det skulle finnas 195 moskéer i övriga landet. Av data rapporterade till SST över hur många församlingar/föreningar som tar emot statsbidrag eller bidrag från andra källor för sina imamer framkommer att antalet imamer är 166,5 (se tabell 3.1).</P> <P class="p155 ft25"><SPAN class="ft21">37</SPAN><SPAN class="ft24">Enligt sunni- och shiamuslimer räknas anhängarna av ahmadiyya rörelsen inte som ”riktiga” muslimer av teologiska skäl och därför anses inte denna byggnad vara en moské. Detta är dock en teologisk fråga som inte bör ligga till grund för en religionsvetenskaplig bedömning för vem som är muslim eller inte. En kort genomgång av ahmadiyya rörelsens historia och teologi återfinns i Larsson, Göran (in print) ”Ahmadiyya”, </SPAN><SPAN class="ft44">The Encyclopedia of the Bible and it’s Reception</SPAN>. Berlin: De Gruyter, Vol. 1.</P> <P class="p115 ft44"><SPAN class="ft21">38</SPAN><SPAN class="ft24">Larsson, Göran (2007) </SPAN>Muslims in the EU: Cities Report (Sweden) Preliminary research report and literature survey. <SPAN class="ft25">Budapest: Open Society Institute. Kan hämtas från http://www.eumap.org/topics/minority/reports/eumuslims/country/sweden</SPAN></P> <P class="p156 ft44"><SPAN class="ft21">39</SPAN><SPAN class="ft24">Klausen, Jytte (2005) </SPAN>The Islamic Challenge: Politics and Religion in Western Europe<SPAN class="ft25">. Oxford: Oxford university press, s. 113.</SPAN></P> <P class="p134 ft28"><SPAN class="ft21">40</SPAN><SPAN class="ft26">Larsson 2007, a.a.</SPAN></P> <P class="p96 ft15">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft16">Imamerna SOU 2009:52</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p27 ft54">Tabell 3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p157 ft54">Antalet imamer i Sverige 2006</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p27 ft56">Islamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p158 ft57">försam- Imamer avlönade av</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p25 ft57">Imamer avlönade via</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p159 ft58">Oavlönade imamer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p27 ft59">lingar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p160 ft59">församlingarna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p25 ft59">andra källor</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p25 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p27 ft54">FIFS</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p161 ft54">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p32 ft54">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p162 ft54">54,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p27 ft54">IKUS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p161 ft54">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p32 ft54">9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p162 ft54">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p27 ft54">SMF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p161 ft54">11,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p32 ft54">10,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p162 ft54">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p27 ft54">SIF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p161 ft54">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p32 ft54">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p162 ft54">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p27 ft54">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p161 ft54">28,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p32 ft54">29,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p162 ft54">108,5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Data rapporterad av FIFS, IKUS, SMF och SIF till SST. Opublicerade uppgifter från SST.</P> <P class="p164 ft8">Tabellen visar att en betydande andel imamer arbetar oavlönade och att flera får sin inkomst på annat sätt. Som framkommit är antalet imamer i Sverige synnerligen svårt att fastställa.</P> <P class="p59 ft29"><SPAN class="ft29">3.6</SPAN><SPAN class="ft30">Enkätundersökningen</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Under våren 2009 gjorde kommittén en undersökning bestående av 13 frågor till de 181 lokala församlingar/föreningar, knutna till de fem muslimska paraplyorganisationer som någon gång har tagit emot statsbidrag via SST.</P> <P class="p42 ft8">Enkäten var utformad med slutna svarsalternativ, men de svarande gavs möjlighet att lämna personliga synpunkter på ett mindre antal frågor. Innan frågeformuläret skickades ut till de lokala församlingarna fick de fem ordförandena i de muslimska paraplyorganisationerna möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag. Enkäten översattes också till arabiska, men endast 16 individer av 121 valde att svara på arabiska. Efter cirka tre veckor skickades en påminnelse ut till de församlingar/föreningar som inte hade besvarat enkäten.</P> <P class="p90 ft8">Med hjälp av SST sammanställdes de uppgifter som fanns om lokala muslimska församlingar/föreningar som hade mottagit bidrag någon gång under <NOBR>2000-talet,</NOBR> då det varken fanns tid eller möjlighet att insamla adresser till lokala muslimska församlingar. De fem paraplyorganisationerna är rikstäckande samtidigt som de representerar majoriteten av muslimska församlingar/föreningar i Sverige. Urvalet kan också motiveras med att de fem paraplyorganisationerna är berättigade till statsbidrag. Samtidigt är det viktigt att betona att det också finns muslimska församlingar/föreningar som</P> <P class="p165 ft15">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">inte är knutna till någon av de fem paraplyorganisationerna. Enkäten har inte nått ut till någon av dessa, men under arbetets gång har även en dialog förts med representanter för församlingar/föreningar som inte tillhör de fem stora muslimska paraplyorganisationerna (se avsnitt 3.7).</P> <P class="p75 ft8">Av de enkäter som skickades ut returnerades 50. Detta bortfall kan delvis förstås som en effekt av den svenska muslimska kartans snabba förändring. Nya moskéer tillkommer, medan andra stängs och församlingar/föreningar byter namn som en följd av sammanslagningar och nya maktstrukturer.</P> <P class="p83 ft8">Om man räknar bort de 50 försändelser som returnerades återstår därmed 131 enkäter, varav 121 besvarades. Detta innebär att svarsfrekvensen på hela undersökningen var 92 procent. Samtidigt som detta är en mycket hög svarsfrekvens är det i flera fall oklart vem som har fyllt i och besvarat enkäten. Vissa församlingar/föreningar har indikerat i sina svar att de inte har någon imam och att en annan person har fyllt i formuläret. Ett flertal församlingar/föreningar har också kopierat enkäten och skickat in flera svar. Detta kan dels indikera att vissa församlingar/föreningar kan ha fler än en imam, dels att det finns flera personer som upplever att de fungerar som imam eller motsvarande. Frågan om vem som är imam blir därför avgörande för svaren på enkäten. Merparten av de svarande (102 av 121 svar) indikerar att de har någon form av utbildning till imam, medan 17 individer svarar att de saknar en sådan utbildning.</P> <P class="p132 ft8">Sammantaget står det därför klart att de 121 svaren inte ska ses som att lika många församlingar/föreningar har besvarat enkäten. Det enda rimliga sättet att förhålla sig till det insamlade materialet är att betrakta vart och ett av svaren som en enskild individs svar. Därför ska de 121 svaren först och främst analyseras som att 121 imamer (eller motsvarande) har besvarat enkätformuläret. Dessa metodologiska problem ska emellertid inte skymma värdet av att det är första gången som ett material av detta slag har insamlats.</P> <P class="p104 ft11"><SPAN class="ft11">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft62">Vilka är imamer i Sverige?</SPAN></P> <P class="p166 ft8">I figur 3.1 framgår det hur svaren på enkäten fördelas mellan de fem muslimska riksorganisationerna. Ungefär lika många lokalföreningar/församlingar från FIFS respektive SMF har svarat på enkäten, medan flest svar har inkommit från försam-</P> <P class="p167 ft15">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35237x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">lingar/föreningar som är knutna till IKUS. Fördelningen av svaren visar också på relationen mellan de olika muslimska församlingarna/föreningarna. <NOBR>Sunni-muslimer</NOBR> (som i huvudsak är knutna till FIFS, IKUS; SMF och SIF) är i majoritet och <NOBR>shia-muslimer</NOBR> (knutna till ISS) är i minoritet.</P> <P class="p168 ft54">Figur 3.1 Fördelning på riksorganisationer (Totalt 118 svar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p28 ft63">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td35"><SPAN class="p169 ft64">45</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td33"><SPAN class="p28 ft63">45</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p28 ft63">40</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p28 ft63">35</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td35"><SPAN class="p170 ft64">32</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td11"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td37"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p28 ft63">30</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td33"><SPAN class="p28 ft63">25</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p169 ft64">24</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td11"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p28 ft63">20</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p28 ft63">15</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p28 ft63">10</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p171 ft64">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td11"><SPAN class="p172 ft64">6</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td33"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td34"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td37"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p28 ft64">5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p173 ft64">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p28 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td11"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td34"><SPAN class="p174 ft63">FIFS</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p175 ft63">IKUS</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p176 ft64">SMF</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td36"><SPAN class="p176 ft63">SIF</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td11"><SPAN class="p176 ft63">ISS</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td37"><SPAN class="p174 ft68">Annan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft70">Merparten av de nu verksamma muslimska ledarna i väst har fått sin utbildning i länder utanför Europa och många har rekryterats till väst vilket bland annat har resulterat i kulturkrockar och bristande språkkunskaper.<A href="#page_37"><SPAN class="ft69">41</SPAN></A></P> <P class="p178 ft73"><SPAN class="ft71">41 </SPAN>Forskning från bland annat Holland visar att många imamer ”importeras” till Europa. Se till exempel Boender, Welmoet och Meryam Kanmaz (2002) ”Imams in the Netherlands and Islam Teachers in Flanders”, i Shadid, W.A.R. och P.S. van Koningsveld (eds.) <SPAN class="ft72">Intercultural Relations and Religious Authorities: Muslims in the European Union</SPAN>. Leuven: Peeters, s. 168. Se även Klausen 2004. För en motsvarande diskussion om Frankrike se Peter, Frank (2003) ”Training Imams and the Future of Islam in France”, <SPAN class="ft72">ISIM Newsletter</SPAN>, No. 13/December, s. 20.</P> <P class="p179 ft74">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">De flesta försök att starta utbildningar i väst är dock nya och merparten brottas med trovärdighets- och legitimitetsproblem. Detta gäller både i relation till det omgivande muslimska samhället och offentliga myndigheter. Merparten av muslimska teologer väljer fortfarande att studera i länder som Egypten, Jordanien, Saudiarabien eller Indien/Pakistan. Undantag är de som har fått sin utbildning från Turkiet, <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> eller England.<A href="#page_38"><SPAN class="ft20">42 </SPAN></A>Dessa tre länder har av historiska skäl en lång erfarenhet av att utbilda imamer och de är därför av speciell betydelse i en diskussion om imamutbildningar i Europa. De individer som besvarade imamutredningens enkät under våren 2009 har studerat i följande länder.</P> <P class="p180 ft39"><SPAN class="ft75">42 </SPAN>Men även i England där det finns flera seminarier för imamutbildningar väljer församlingar fortfarande att rekrytera imamer utanför England och Europa. Inhemskt utbildade imamer tycks fortfarande vara ett andrahandsval för församlingar. Geaves, Ron (2008) ”Drawing on the Past to Transform the Present: Contemporary Challenges for Training and Preparing Brittish Imams”, <SPAN class="ft38">Journal of Muslim Minority Affairs</SPAN>, Vol. 28, No. 1, s. 103.</P> <P class="p181 ft15">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p182 ft54">Figur 3.2 I vilket land har du fått din utbildning till imam? (Totalt 102 svar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr22 td38"><SPAN class="p183 ft76">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p25 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td49"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td50"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p26 ft76">3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td55"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td59"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td60"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p184 ft76">Turkiet</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td71"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td61"><SPAN class="p28 ft63">47</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td76"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td76"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td77"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td78"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td81"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td83"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p185 ft76">Syrien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p184 ft76">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">5</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td84"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p186 ft76">Somalia</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p187 ft76">Serbien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p188 ft64">Saudiarabien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td55"><SPAN class="p189 ft84">9</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td76"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td87"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p190 ft76">Palestina</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p191 ft76">Pakistan</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p191 ft76">Marocko</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p192 ft76">Makedonien</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p187 ft76">Libanon</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p193 ft76">Jordanien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td84"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td88"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p194 ft76">Jemen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p195 ft76">Iran</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td53"><SPAN class="p26 ft76">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p196 ft76">Irak</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">7</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td61"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td64"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td84"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td88"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td54"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td56"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td58"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td59"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td60"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td61"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td62"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p185 ft76">Indien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p197 ft76">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p186 ft76">England</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td33"><SPAN class="p198 ft76">4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td90"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p199 ft76">Egypten</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td53"><SPAN class="p26 ft76">5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td84"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td54"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p200 ft68"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td55"><SPAN class="p28 ft76">10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p201 ft76">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p202 ft76">Bangladesh</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td53"><SPAN class="p26 ft76">3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td64"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p25 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td53"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td53"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td54"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td56"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td58"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td59"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td60"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td61"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td62"><SPAN class="p25 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td66"><SPAN class="p187 ft76">Algeriet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td85"><SPAN class="p28 ft76">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p25 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td57"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p25 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td91"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td50"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td68"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td68"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td70"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td72"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td67"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td73"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td74"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td93"><SPAN class="p25 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p25 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td94"><SPAN class="p203 ft76">0</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td35"><SPAN class="p204 ft76">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p28 ft76">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td96"><SPAN class="p28 ft76">30</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td97"><SPAN class="p172 ft76">40</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td98"><SPAN class="p204 ft76">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td101"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td104"><SPAN class="p25 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft74">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35240x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">Figur 3.2 visar att nästan hälften av muslimska religiösa ledare i Sverige har fått hela eller delar av sin utbildning i Turkiet. Flera uppger att de har läst vid institutioner i olika länder.</P> <P class="p19 ft8">De som har svarat på enkäten har genomgående varit verksamma som imamer/religiösa ledare i Sverige under lång tid. Totalt har 31 individer (26 procent) av totalt 121 svarande arbetat som imamer mellan 10 till 15 år, medan 19 individer (16 procent) har varit verksamma längre än 15 år. Av de svarande har 37 individer (31 procent) varit verksamma som imamer under en kortare tid. Svaren visar tydligt att imamer/religiösa ledare inte ska betraktas som ett nytt fenomen i Sverige och nästan hälften av imamerna i enkäten har varit verksamma i Sverige mer än 10 år. Figur 3.3 visar hur länge de svarande har varit verksamma som imamer/religiösa ledare i landet.</P> <P class="p206 ft54">Figur 3.3 Hur länge har du varit verksam som imam i Sverige? (Totalt 119 svar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p28 ft63">40</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td105"><SPAN class="p207 ft64">37</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td106"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td106"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td107"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p28 ft63">35</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td106"><SPAN class="p208 ft64">32</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr31 td106"><SPAN class="p209 ft64">31</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td107"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td106"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td107"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p28 ft63">30</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td33"><SPAN class="p28 ft63">25</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td33"><SPAN class="p28 ft63">20</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td107"><SPAN class="p210 ft64">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td107"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td33"><SPAN class="p28 ft63">15</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td33"><SPAN class="p28 ft63">10</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td33"><SPAN class="p28 ft64">5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p28 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td106"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p211 ft64"><NOBR>0-5</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p212 ft64"><NOBR>5-10</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p213 ft64"><NOBR>10-15</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p28 ft64">Eller mer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft70">Totalt anger 49 individer (40 procent av 121 svarande) att de har en utbildning till imam som motsvarar 7 år, medan 16 individer (13 procent) har en kortare utbildning än 3 år (figur 3.4). Det är dock klart att utbildning inkluderar även andra former av studier än</P> <P class="p215 ft74">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35241x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">på högskole- och universitetsnivå. Flera har till exempel angett att de har studerat tillsammans med en lärd imam i en moské snarare än vid en högskola eller ett universitet (se avsnitt 3.2).</P> <P class="p216 ft54">Figur 3.4 Utbildningens längd (Totalt 103 svar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p28 ft63">60</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr32 td33"><SPAN class="p28 ft63">50</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td109"><SPAN class="p217 ft64">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td109"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td33"><SPAN class="p28 ft63">40</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td32"><SPAN class="p218 ft64">38</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p28 ft63">30</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td33"><SPAN class="p28 ft63">20</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td108"><SPAN class="p218 ft64">16</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p28 ft63">10</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td33"><SPAN class="p28 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td32"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td109"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p219 ft63"><NOBR>1-3</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p220 ft68"><NOBR>4-6</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p221 ft68">7 år eller mer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft70">Samtidigt visar resultaten att 17 individer (14 procent) av 121 saknar utbildning till imam, medan 103 uppger att de har utbildning.</P> <P class="p223 ft70">Majoriteten (80 av 121 eller 66 procent) har angett att de har tagit del av Sfi. Ett mindre antal har angett att de har gått gymnasium eller studerat vid högskolor och universitet i Sverige. Sammantaget har de imamer som svarat deltagit i en utbildning i svenska språket. Svaren ger också vid handen att imamer har tillgång till de utbildningar som erbjuds inom det allmänna utbildningsområdet.</P> <P class="p41 ft70">Samtidigt visar enkätresultatet att de flesta imamer kombinerar flera arbeten. Av totalt 121 svar uppgav 64 individer (53 procent) att de har något annat arbete vid sidan om sina uppgifter som imam, medan 53 individer (44 procent) uppgav att de inte har något ytterligare arbete, vilket kan tolkas som att de är heltidsarbetande imamer (figur 3.5).</P> <P class="p224 ft74">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35242x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p225 ft8">De imamer som utöver ett annat yrke vid sidan om sina religiösa uppgifter lägger sammantaget ett betydande antal timmar i veckan på denna verksamhet. De flesta arbetar minst halvtid med detta ”andra yrke”, en situation som känns igen från andra trossamfund.</P> <P class="p226 ft54">Figur 3.5 Antalet arbetstimmar per vecka vid sidan av imamarbetet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p28 ft64">40</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr30 td110"><SPAN class="p28 ft64">35</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p217 ft64">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td111"><SPAN class="p25 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td112"><SPAN class="p25 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p25 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p28 ft64">30</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p28 ft64">25</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p28 ft64">20</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td112"><SPAN class="p227 ft64">18</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p28 ft64">15</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p162 ft64">13</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p28 ft64">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p28 ft64">5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p28 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td111"><SPAN class="p228 ft68"><NOBR>5-10</NOBR> timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p229 ft68"><NOBR>10-20</NOBR> timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p230 ft68"><NOBR>20-40</NOBR> timmar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p231 ft54">(Totalt 103 svar)</P> <P class="p232 ft88"><SPAN class="ft88">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft89">Synpunkter på en svensk imamutbildning</SPAN></P> <P class="p233 ft70">Majoriteten (94 individer av 121 svar) tycker att det är en bra idé att starta en svensk utbildning av imamer (figur 3.6).</P> <P class="p234 ft74">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft54">Figur 3.6 Attityd till idén att starta en utbildning av imamer (Totalt 116 svar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p28 ft63">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p236 ft64">94</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p28 ft64">90</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">80</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">70</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p28 ft64">60</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">50</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p28 ft64">40</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">30</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p207 ft64">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td115"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td116"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">10</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td116"><SPAN class="p237 ft64">1</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td96"><SPAN class="p238 ft64">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td114"><SPAN class="p28 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td105"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td115"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td116"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td114"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td105"><SPAN class="p239 ft64">Bra</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p240 ft68">Ganska bra</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td116"><SPAN class="p241 ft68">Mindre bra</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p242 ft68">Dåligt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft70">Resultaten från enkäten visar att 102 individer (84 procent av 121 svar) anser att de själva skulle behöva ytterligare utbildning för att bättre kunna fungera som imam i Sverige. Endast 17 svarande (14 procent) ansåg att de inte behövde mer utbildning för att bättre kunna utföra sitt arbete. I enkäten fick de svarande också möjlighet att lista vilka ämnen en eventuell svensk imamutbildning skulle kunna innehålla. Resultaten på denna fråga presenteras i figur 3.7.</P> <P class="p243 ft74">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35244x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr14 td117"></TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p26 ft54">Figur 3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p26 ft54">Utbildningsbehov</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td117"></TD> <TD class="tr2 td118"><SPAN class="p244 ft64">90</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td108"><SPAN class="p245 ft64">81</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr37 td108"><SPAN class="p246 ft64">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td117"></TD> <TD class="tr16 td118"><SPAN class="p244 ft64">80</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td108"><SPAN class="p172 ft64">68</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td117"></TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td118"><SPAN class="p244 ft64">70</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td35"><SPAN class="p247 ft64">61</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td108"><SPAN class="p25 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td117"></TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td117"></TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p244 ft64">60</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td117"></TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td117"></TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p244 ft64">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td35"><SPAN class="p28 ft64">38</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p28 ft64">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td117"></TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td118"><SPAN class="p244 ft64">40</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td108"><SPAN class="p248 ft64">31</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td108"><SPAN class="p247 ft64">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td117"></TD> <TD class="tr26 td35"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td117"></TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p244 ft64">30</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td117"></TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td117"></TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p244 ft64">20</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td117"></TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p244 ft64">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td117"></TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p244 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr38 td119"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-14px;margin-right:-68px;margin-bottom:14px;" class="p249 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-58px;margin-top:-14px;margin-right:-5px;margin-bottom:77px;" class="p249 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-27px;margin-top:18px;margin-right:-36px;margin-bottom:45px;" class="p249 ft68"><![endif]>svensk lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td120"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-28px;margin-right:-58px;margin-bottom:28px;" class="p250 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-50px;margin-top:-28px;margin-right:-4px;margin-bottom:82px;" class="p250 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-1px;margin-right:-31px;margin-bottom:55px;" class="p250 ft68"><![endif]>Islamisk teologi</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-53px;margin-bottom:22px;" class="p251 ft91"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-51px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:74px;" class="p251 ft91"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:4px;margin-right:-27px;margin-bottom:48px;" class="p251 ft91"><![endif]>Historia, samhällskunskap</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td24"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-18px;margin-right:-47px;margin-bottom:18px;" class="p252 ft92"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-47px;margin-top:-18px;margin-right:0px;margin-bottom:65px;" class="p252 ft92"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:6px;margin-right:-23px;margin-bottom:41px;" class="p252 ft92"><![endif]>Konflikthantering, familjerådgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-81px;margin-bottom:0px;" class="p253 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-73px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:77px;" class="p253 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-35px;margin-top:39px;margin-right:-42px;margin-bottom:38px;" class="p253 ft68"><![endif]>Ledarskapsutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td119"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-24px;margin-right:-56px;margin-bottom:24px;" class="p254 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-48px;margin-top:-24px;margin-right:-4px;margin-bottom:76px;" class="p254 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-22px;margin-top:2px;margin-right:-30px;margin-bottom:50px;" class="p254 ft68"><![endif]>Svenska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td119"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-61px;margin-right:-19px;margin-bottom:61px;" class="p255 ft64"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:-61px;margin-right:-4px;margin-bottom:76px;" class="p255 ft64"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-53px;margin-right:-11px;margin-bottom:68px;" class="p255 ft64"><![endif]>Själavård</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td121"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-33px;margin-right:-69px;margin-bottom:33px;" class="p256 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-69px;margin-top:-33px;margin-right:0px;margin-bottom:102px;" class="p256 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-35px;margin-top:2px;margin-right:-34px;margin-bottom:67px;" class="p256 ft93"><![endif]>Religionsdialog</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft70">Som en kommentar till figur 3.7 kan nämnas att flera av de svarande betonade att en fördjupning i islamisk teologi skulle handhas av muslimska organisationer, församlingar och samfund. Det var alltså inte en kurs i islamologi eller religionshistoria vid svenska högskolor och universitet som efterfrågades, utan istället fortbildning i ämnen som kunde underlätta imamers arbete i Sverige. Utöver de listade ämnena var det ett mindre antal som efterfrågade fördjupade utbildningar i engelska, arabiska, pedagogik, retorik, ”integration” och recitation av Koranen. Men samtidigt som de svarande var positiva till en svensk utbildning av imamer var det ytterst få som var villiga att ta studielån för att läsa en sådan utbildning.</P> <P class="p258 ft74">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35245x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft16">Imamerna SOU 2009:52</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td122"><SPAN class="p25 ft54">Figur 3.8</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr4 td123"><SPAN class="p25 ft54">Attityd till studielån för att gå en utbildning till imam. (Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td124"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td57"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr25 td126"><SPAN class="p259 ft53">114 svar)</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td53"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td95"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td128"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td129"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td130"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td24"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td127"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td132"><SPAN class="p260 ft64">120</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td139"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td140"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td141"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td131"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td142"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td143"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td144"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td145"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td146"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td147"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td148"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr39 td149"><SPAN class="p261 ft64">96</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td150"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td151"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td60"><SPAN class="p25 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td125"><SPAN class="p260 ft64">100</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td142"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td153"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td149"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td154"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td155"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td156"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td125"><SPAN class="p260 ft64">80</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td159"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td160"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td161"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td165"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td166"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td131"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td143"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td168"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td151"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td125"><SPAN class="p260 ft64">60</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td173"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td174"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td176"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td131"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td142"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td143"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td144"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td145"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td146"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td147"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td167"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td168"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td150"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td60"><SPAN class="p25 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td125"><SPAN class="p260 ft64">40</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td170"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td171"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td173"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td174"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td176"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td131"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td143"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td177"><SPAN class="p261 ft64">18</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td168"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td151"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td125"><SPAN class="p260 ft64">20</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td169"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td172"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td173"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td174"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td175"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td176"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr39 td125"><SPAN class="p260 ft64">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td159"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td178"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td165"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td163"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td165"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td166"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td151"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td131"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td57"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td95"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td128"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr17 td179"><SPAN class="p262 ft64">Ja</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr17 td180"><SPAN class="p263 ft64">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td131"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td57"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td60"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td131"><SPAN class="p25 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td181"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td67"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td182"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td183"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td186"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td187"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p25 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td60"><SPAN class="p25 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft70">Som framgår av figur 3.8 finns en påfallande motvilja mot att ta studielån. Orsaken kan sökas i att man kan se förbudet mot <SPAN class="ft94">riba </SPAN>(”ökning”) som ett förbud mot ränta och liknande. Några har dock markerat att de är positiva till att ta lån om dessa är befriade från ränta och andra har uttryckt önskemål om lön eller stipendier för studier.</P> <P class="p265 ft95"><SPAN class="ft95">3.7</SPAN><SPAN class="ft96">Dialogerna</SPAN></P> <P class="p60 ft70">Genom systematiska muntliga konsultationer har kommittén med en annan metod försökt skaffa sig ytterligare empirisk grund för analys och förslag. Under de diskussioner som utredningen har fört med muslimska organisationer och samfund har det framkommit att man överlag ställer sig försiktigt positiv till möjligheten att inrätta en utbildning för imamer i Sverige. Men i samband med presentationen av de preliminära resultaten från enkäten i våren 2009 var det flera imamer och andra muslimska ledare som tydligt visade att de uppfattar diskussionen om en imamutbildning som ett försök från statens sida att styra landets imamer. Denna och liknande</P> <P class="p266 ft74">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">uppfattningar har bidragit till att skapa en skepsis gentemot utredningen som sådan, och delvis även för hela idén om en svensk utbildning för blivande såväl som verksamma imamer. Från muslimskt håll har man känt sig utpekade som potentiella terrorister, och flera möten har därför inletts med en avvaktande hållning från samfundens sida om vad regeringen ”egentligen” avser med sitt initiativ att utreda behovet av utbildning för imamer. Som framgår av bilaga 4 är det en misstanke man delar med muslimer i många europeiska länder.</P> <P class="p154 ft8">De synpunkter som vid upprepade tillfällen mottagits från de muslimska organisationerna är emellertid att en eventuell svensk utbildning för imamer bör ges huvudsakligen på universitetsnivå, i likhet med den befintliga präst- och pastorsutbildningen. Denna ståndpunkt utgår delvis från det faktum att utbildning för blivande imamer i andra länder vanligtvis sker på universitetsnivå, men har också motiverats med att en universitetsutbildning har större förutsättningar att uppfattas som neutral, och därmed mer inkluderande för olika typer av muslimska samfund, jämfört med exempelvis folkrörelseägda folkhögskoleutbildningar, som ofta kan förväntas ha en närmare koppling till ett eller flera specifika samfund. Samtidigt råder inte någon entydig bild: vissa församlingsrepresentanter påpekar att långt ifrån alla som är intresserade av att bli imam har de kvalifikationer som krävs för att studera vid en högskola, och att utbildning därför bör inrättas på flera olika nivåer, till exempel inom folkbildningen. En annan synpunkt som konsekvent och entydigt framkommit vid de möten som hållits med muslimska organisationer och samfund är att man inte vill ha någon yttre inblandning i de konfessionella delarna av utbildningen.</P> <P class="p148 ft8">De behov på kort sikt som de muslimska samfunden själva lyfter fram är att deras imamer behöver bättre kunskaper i svenska språket, liksom en bättre kännedom om hur det svenska samhället fungerar. Även utökade kunskaper i svensk lagstiftning, i synnerhet äktenskapslagstiftning och familjerätt, efterfrågas, i enlighet med vad som också framkommit av enkätresultaten. Många företrädare för organisationer och/eller samfund påpekar att man har svårt att nå ut till de yngre generationerna som en följd av språkbarriärerna. I många fall talar de ungdomar som fötts i Sverige eller kommit hit i späd ålder inte imamens språk. Vissa församlingsföreträdare är emellertid mer optimistiska och pekar på att församlingarnas intresse att inte förlora i betydelse bland de yngre generationerna ändå på sikt kan bidra till en förändring, genom att man ställer</P> <P class="p267 ft15">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">större krav på imamernas språkkunskaper. Eftersom församlingarna oftast inte kan avlöna sina imamer särskilt väl, om ens alls, anser man sig emellertid ha svårt att ställa krav på att imamerna går en specifik utbildning. Bristen på finansiella tillgångar hos landets muslimska församlingar och samfund är delvis också förklaringen till att man i vissa fall har valt att ta emot externt avlönade imamer från bidragsgivare i exempelvis Saudiarabien samt från den turkiska statens religionsdepartement Diyanet.</P> <P class="p90 ft8">På längre sikt ställer man sig som nämnts även försiktigt positiv till inrättandet av en komplett utbildning till imamer i Sverige. Behovet av en sådan utbildning motiveras ofta främst utifrån en rättviseaspekt: eftersom präster och pastorer har tillgång till utbildning inom landets gränser bör också imamer få det, bland annat eftersom islam utgör landets nästa största religion. Frågan är dock om det låter sig göras att enas kring en gemensam utbildning. Det intryck som ges bland Sveriges muslimska organisationer och samfund är splittrat, och även om den konfessionella påbyggnaden för olika inriktningar anordnas av samfunden själva (shia, sunni, bosniska muslimer med flera) är risken stor att man inte kan enas om en gemensam utbildning där ”alla”, eller inte ens särskilt många av de muslimska samfunden, känner sig delaktiga. Åsiktsskillnaderna manifesteras bland annat genom att vissa grupper inte vill studera tillsammans med andra grupper. Heterogeniteten bland muslimska inriktningar och rörelser framhävs ofta, och det har betonats att man saknar gemensamma religiösa auktoriteter att samlas kring. Ytterligare en återkommande synpunkt är att man vill att undervisningen ska utföras av lärare som själva är muslimer, och inte av <NOBR>icke-muslimska</NOBR> religionsvetare/islamologer. Av denna anledning förordar många tanken på att upprätta ett samarbete med utvalda utländska universitet.</P> <P class="p268 ft29"><SPAN class="ft29">3.8</SPAN><SPAN class="ft30">Sammanfattande diskussion</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Kapitlet visar att islam och muslimer i Sverige inte är ett homogent fenomen. Sedan <NOBR>1960-talets</NOBR> arbetskraftsinvandring och <NOBR>1970-talets</NOBR> anhörighetsinvandring har etnisk mångfald, språklig variation och en mängd olika tolkningar av islam präglat det muslimska landskapet. I dag finns det inte någon etnisk och kulturell grupp som dominerar, och en mängd olika muslimska föreningar gör anspråk på att representera muslimska intressen. Samtidigt som fler</P> <P class="p269 ft15">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">människor med muslimsk bakgrund har kommit till Sverige har också nya generationer fötts och vuxit upp i landet. Vilken betydelse och funktionen religionen har för människor är bland annat beroende av hur de upplever sin situation i samhället. Vid en migration är det tydligt att religionen kan få en ökad eller minskad betydelse för den invandrade. I en otrygg och utsatt situation kan religionen till exempel ge trygghet, skapa en känsla av tillhörighet och bidra till människors identitet och i denna process kan en imam fylla en viktig funktion. Samtidigt är det viktigt att betona att en invandrare kan uppleva att det sociala trycket på att utöva en religion minskar och att nya möjligheter och sekulära alternativ har tillkommit. Båda processerna är närvarande bland muslimer i Sverige och därför är det, som tidigare konstaterats, felaktigt att betrakta dessa som endast en religiös grupp.</P> <P class="p38 ft8">Kapitlet har gett en översiktlig presentation av vem som kan räknas som imam och hur man blir utbildad till imam. Samtidigt som det finns en omfattande lärdomstradition och flera institutioner för utbildning i teologi finns det inte något vigningssystem för imamer som kan jämföras med det för präster eller pastorer. Istället är det församlingar/föreningar som avgör vilka krav som en imam förväntas att uppfylla. Det är svårt att beräkna antalet imamer, och uppgifterna om hur många imamer som är verksamma i Sverige varierar, beroende på vem som tillfrågas och hur man väljer att definiera vem som är imam. Förutom att leda församlingen i bön förrättar imamer begravningar, vigslar och tar hand om själavård och vägledning. Flera besöker också sjukhus, fängelser och andra inrättningar där muslimer behöver andlig vård. I dessa möten är kontakten med myndigheter av stor betydelse och det är inom dessa områden som de flesta imamer vill utveckla sina kompetenser. Enligt enkäten som delades ut till de fem muslimska riksorganisationernas lokala församlingar/föreningar efterfrågade imamer först och främst bättre kunskaper i svenska, svensk lagstiftning och historia/samhällskunskap. Samtidigt som imamer kan spela en roll för integrationen i Sverige är det viktigt att inte överdriva deras betydelse för integrationen av människor med muslimsk kulturell bakgrund.</P> <P class="p270 ft8">Enkätundersökningen visar att nästan hälften av dem som svarat har varit verksamma som imamer i Sverige mer än 10 år och det stora flertalet har haft möjlighet att läsa kurser i Sfi eller motsvarande. Imamerna i undersökningen har också en omfattande utbildning från Turkiet, <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> och länder i Mellan-</P> <P class="p271 ft15">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Imamerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">östern. Endast 17 individer (14 procent) av 121 svarande saknar utbildning och nästan hälften har en utbildning som är 7 år eller mer. Samtidigt visar undersökningen att många imamer har arbeten vid sidan av sitt yrke som imam och att de lägger ner en omfattande mängd tid på detta. Av totalt 121 svar uppgav 64 individer (53 procent) att de har något annat arbete vid sidan om sitt jobb som imam, medan 53 individer (44 procent) uppgav att de inte hade något ytterligare jobb. Majoriteten av de tillfrågade imamerna anser att en svensk utbildning för redan verksamma imamer skulle vara bra, men det handlar inte om en konfessionell eller teologisk utbildning. Samtidigt som merparten är positiv till en utbildning i frågor och ämnen som gör imamerna bättre förberedda att arbeta i det svenska samhället är i stort sett inte någon villig att ta studielån, inte minst eftersom incitamenten i form av karriärutveckling inte alltid finns vid handen. Sammantaget visar kapitlet på att de tillfrågade imamerna inte efterfrågar en teologisk utbildning utan en utbildning i ämnen som gör dem bättre rustade att arbeta i Sverige.</P> <P class="p272 ft8">Slutsatsen av analysen är att</P> <P class="p273 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Människor i Sverige med muslimsk kulturell bakgrund är inte någon kulturellt, språkligt, socialt eller religiöst homogen grupp. Vissa vill behålla sin tro, andra vill slippa att bli definierade som muslimer.</SPAN></P> <P class="p274 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">De muslimska organisationerna är många och ingen av dem kan sägas representera alla muslimer.</SPAN></P> <P class="p144 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Imamer i Sverige är liturgiska, andliga och sociala ledare i sina församlingar/föreningar.</SPAN></P> <P class="p144 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">De flesta verksamma imamer har varit länge i landet, genomgått Sfi och annan svenskundervisning. Många har lång teologisk utbildning och flera arbetar ideellt.</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Möjligheten att vinna uppslutning kring en gemensam konfessionell utbildning av imamer måste bedömas som så gott som obefintliga.</SPAN></P> <P class="p275 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">De flesta imamer efterfrågar inte konfessionell utbildning utan utbildning i svenska, samhällskunskap etc. Men incitamenten för att gå en utbildning är svaga, delvis på grund av att legitimiteten i församlingar och föreningar för en utbildning är låg, och att inga nya karriärvägar står till buds efter en utbildning.</SPAN></P> <P class="p276 ft15">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p25 ft19">Imamerna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p277 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft33">Antagandet om imamers integrationsbefrämjande roll harmonierar inte självklart med församlingars/föreningars behov och intressen. Det bygger istället på en föreställning som önskar göra imamen till något mer eller annorlunda än vad församlingarna/föreningarna själva åstundar.</SPAN></P> <P class="p278 ft15">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p0 ft7">4 Utbildningen</P> <P class="p15 ft8">Förutom att undersöka förutsättningarna för att inrätta en svensk utbildning för imamer har utredningen även fått i uppdrag att se över de befintliga vägar som finns för utbildning av religiösa ledare i Sverige i dag. Eftersom de flesta nu verksamma imamer i Sverige härstammar från andra länder har det ansetts nödvändigt att i den följande översikten över utbildningar för religiösa ledare även inkludera undervisning i svenska för invandrare, Sfi. Härutöver redogörs för den undervisning som tillhandahålls av folkbildningen, i form av folkhögskolor och studieförbund. Därtill kommer religionsvetenskapliga utbildningar vid högskolor och universitet, med tillhörande konfessionell påbyggnad inom respektive samfund, bland annat för utbildning till präst inom Svenska kyrkan och till pastor inom frikyrkorna. Genom Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, förekommer även en viss bidragsverksamhet för samfundsmedlemmar som vill utbilda sig utomlands. Vidare görs en europeisk utblick, innefattande bland annat en utbildning inrättad för religiösa ledare med utländsk bakgrund i Norge, samt ett pågående <NOBR>EU-projekt</NOBR> som syftar till att främja religionsdialogen mellan olika trossamfund.</P> <P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Undervisning i svenska för invandrare, Sfi</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Svenska för invandrare, Sfi, utgör en egen, frivillig skolform för vuxna invandrare från 16 år och uppåt, vilken har utformats som en rättighet för individen och en skyldighet för kommunen (SOU 2008:17, s. <NOBR>217–218).</NOBR> Utbildning i Sfi har bedrivits i drygt 40 år, och inrättades under <NOBR>1960-talet</NOBR> för att möta den kraftiga arbetskraftsinvandring som skedde vid denna tid. Till en början anordnades <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> inom olika studieförbund, men övergick sedan till att bedrivas i offentlig regi inom landets kommuner. Under</P> <P class="p279 ft15">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">årens lopp har <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> genomgått åtskilliga reformeringar. Sfi regleras i dag dels genom Skollagen (1985:1100, kap 13), dels i förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare, samt i regeringens kursplan för Sfi (SKOLFS 2009:2). År 1994 beslöts att <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> inte skulle ha någon egen läroplan, utan att den istället skulle utgå från de grundläggande principer som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Den senaste kursplanen för Sfi anger bland annat att Sfi i första hand ska utgöra en språkutbildning, samt att denna ska vara individanpassad (SKOLFS 2009:2). Tidigare försök att även inkludera samhällsvetenskap inom ramen för Sfi har haft varierande resultat, och under senare år har man istället valt att så långt som möjligt sprida samhällsinformation till nyanlända invandrare på deras modersmål, för att därigenom bidra till en snabbare introduktion till samhället och även för att undvika missförstånd vilket tidigare kunde hindra språkinlärningen inom Sfi.</P> <P class="p68 ft8">Landets kommuner är enligt Skollagen skyldiga att anordna Sfiundervisning. Sfi ska kunna påbörjas inom tre månader från det att man ansökt, såvida inte särskilda skäl föreligger. Enligt Förordningen om kursplan för svenskundervisning av invandrare utgör Sfi:</P> <P class="p280 ft12">en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket (SKOLFS 2009:2).</P> <P class="p119 ft8">Förordningen understryker också vikten av att <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> kan kombineras med praktik eller förvärvsarbete, eftersom detta ofta är en förutsättning för många personer att kunna delta i utbildningen. <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> måste med andra ord vara flexibel och kunna anpassas till den enskilde individens förutsättningar. Individperspektivet är också något som tydligt lyfts fram i förarbetena (däribland prop. 2000/01:72) som ett medel för att stärka integrationen, samt för att bidra till att så många som möjligt blir självförsörjande.</P> <P class="p89 ft8"><NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> bestod tidigare av en gemensam utbildning och kurs för samtliga deltagare. Från och med år 2003 har emellertid <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> indelats i tre olika studievägar, Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3, som kännetecknas av olika snabb studietakt, och som består av två olika kurser vardera. Avsikten med de tre studievägarna är att tillgodose varje individs egna behov och förutsättningar. Sfi 1, innehållande kurs A och B, riktas till de elever som inte kan läsa, men även till elever med mycket kort och/eller bristfällig skolbakgrund.</P> <P class="p281 ft15">56</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35253x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">Syftet med Sfi 1 är att den studerande uppnår en grundläggande förmåga att kommunicera på svenska. Studerande inom Sfi 2, kurs B och C, består ofta av elever med en mer varierande skolbakgrund, exempelvis relativt studievana elever, som inte behärskar det latinska alfabetet, alternativt elever med bristfällig skolgång men med en stark motivation att studera vidare. Inom studievägen Sfi 3, kurs C och D, slutligen, återfinns studievana elever som kan förväntas lära sig svenska genom teoretiska studier.<A href="#page_53"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>En riktlinje för <NOBR>Sfi-utbildningens</NOBR> totala omfattning är omkring 525 timmar, vilket både får överrespektive underskridas, beroende på den enskildes individuella förutsättningar (SKOLFS 2002:19). Från och med den 1 juli 2006 ska undervisningstiden inom Sfi omfatta minst 15 timmar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod. Detta krav har bland annat ansetts motiverat för att få en gemensam miniminivå bland landets kommuner. Beslutet om en miniminivå har även grundats på de möjligheter som därigenom medges för att kombinera utbildningen med praktik, arbete eller andra studier (prop. 2005/06:148).<A href="#page_53"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>Undantag kan emellertid göras enligt 13 kap 4 a § Skollagen, om eleven begär det och kommunen finner detta rimligt i förhållande till utbildningens syfte.<A href="#page_53"><SPAN class="ft20">3</SPAN></A></P> <P class="p132 ft8">Antalet personer som studerar Sfi uppgick år 2006/2007 till totalt 65 200, vilket utgjorde det högsta antalet som dittills hade uppmätts inom <NOBR>Sfi-utbildningen.</NOBR> Många av landets kommuner är små och har få invandrare, vilket medför att Sfi utgör en liten verksamhet på många håll. Läsåret 2006/2007 hade endast en dryg tredjedel av landets kommuner eller kommunalförbund (111 st.) fler än 100 studerande inom <NOBR>Sfi-utbildningen.</NOBR> I 23 av landets kommuner var antalet elever lägre än 25, medan 4 kommuner hade ett elevantal som understeg 10 personer.<A href="#page_53"><SPAN class="ft20">4 </SPAN></A>Det finns dock en möjlighet för kommuner att gå samman om att erbjuda <NOBR>Sfi-utbildning,</NOBR> för att därigenom få en mer kostnadseffektiv och individanpassad verksamhet (prop. 2005/06:148, s. 40).</P> <P class="p282 ft8">I en utvärdering av 2003 års kursplan konstaterar Skolverket att landets kommuner har kommit relativt långt i att utveckla Sfiutbildningen mot en ökad individualisering och flexibilitet när det gäller nivåplacering och byte mellan de olika studiegrupperna,</P> <P class="p283 ft25"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft24">Skolverket (2004) </SPAN><SPAN class="ft44">Sfi – kartläggning och studieplanering</SPAN>, s. <NOBR>7–9,</NOBR> samt Skolverkets rapport Dnr <NOBR>75-2006:835.</NOBR></P> <P class="p115 ft44"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft24">Se även Statskontoret (2009) </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare<SPAN class="ft25">, Rapport 2009:2, s. 15.</SPAN></P> <P class="p284 ft23"><SPAN class="ft21">3</SPAN><SPAN class="ft22">Skolverket, Dnr </SPAN><NOBR>75-2006:835,</NOBR> s. 5.</P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft26">Skolverkets lägesbedömning 2008, Rapport 324, s. </SPAN><NOBR>146–147.</NOBR></P> <P class="p96 ft15">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35254x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">medan brister kan spåras i andra avseenden, såsom antalet timmar i veckan de studerande läser eller kombinationen av Sfi med praktik eller andra studier. Anledningen härtill är bland annat skillnader i kommunernas ekonomiska och praktiska förutsättningar att anordna <NOBR>Sfi-undervisning.<A href="#page_54"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></NOBR></P> <P class="p42 ft8">Statskontorets utvärdering av <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> i landets kommuner visar att högutbildade ofta får läsa gemensamma kurser med personer med kortare utbildning inom sfi.<A href="#page_54"><SPAN class="ft20">6 </SPAN></A>Detta upplevs ofta som otillfredsställande av framför allt de högutbildade deltagarna. Så kallade akademikerspår eller högskolespår inom <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> erbjuds endast i ett fåtal kommuner, framför allt i storstadsregionerna. Kommunerna anlitar ofta en enskild anordnare för detta ändamål. Det finns dock även mindre kommuner som samverkar kring denna typ av utbildning. En enkätundersökning visar att knappt fyra av tio anordnare erbjuder <NOBR>Sfi-undervisning</NOBR> till studerande med erfarenhet av en viss typ av arbete, eller som saknar arbete men som önskar arbeta inom ett visst område. Yrkesområden som återkommer i detta avseende är inom vård och omsorg, lokalvård, handel och restaurang. Andra exempel som förekommer är bland annat <NOBR>Sfi-undervisning</NOBR> i kombination med bussförarsamt truckförarutbildning. En viktig förklaring till att denna typ av utbildning inte är mer utbredd är att den är relativt resurskrävande. Samtidigt ger yrkesinriktade <NOBR>Sfi-utbildningar</NOBR> mycket goda resultat:</P> <P class="p129 ft12">Den gängse uppfattning i de kommuner som vi har besökt är att yrkesspår leder till bättre studieresultat. Motivationen ökar hos de studerande och deltagarna får ökade möjligheter att öva språket i autentiska miljöer.<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A></P> <P class="p67 ft8">Statskontorets slutsatser bygger bland annat på en utvärdering av yrkesinriktade <NOBR>Sfi-utbildningar,</NOBR> genomförd av Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, som visar att studiemotivationen och studieresultaten är långt högre på de yrkesinriktade Sfiutbildningarna än inom den traditionella <NOBR>Sfi-undervisningen.</NOBR> Bland de studerande som läser tillsammans med sina yrkeskollegor förstärks såväl studiemotivationen som självkänslan, vilket bidrar till</P> <P class="p285 ft44"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket (2006) </SPAN>Utvärdering av 2003 års kursplan för Sfi. Effekter på organisation, tillämpning och genomströmning<SPAN class="ft25">, Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2006-06-12,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">75-2006:835,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">49–55.</SPAN></NOBR></P> <P class="p109 ft44"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft41">Statskontoret (2009) </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare<SPAN class="ft25">, Rapport 2009:2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">55–57.</SPAN></NOBR></P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft43">Statskontoret (2009) a.a. s. 58.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35255x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p286 ft8">en hög studietakt.<A href="#page_55"><SPAN class="ft20">8 </SPAN></A>Statskontoret påpekar också att <NOBR>Sfi-undervis-</NOBR> ningen samtidigt ska uppfylla flera olika syften. Förutom språkutbildning handlar det också om andra mål rörande integration och sysselsättning, vilket innebär att utbildningens måluppfyllelse kan mätas på flera olika sätt. Utifrån en utbildningssynpunkt finns dock åtskilligt att anmärka. Bland annat har mer än var tredje Sfideltagare ännu inte fått något betyg tre år efter kursstart. Bland övriga två tredjedelar har endast hälften av deltagarna uppnått godkänt resultat på den mest avancerade undervisningsnivån (D) efter tre års studier.<A href="#page_55"><SPAN class="ft20">9 </SPAN></A>I rapporten från Statskontoret konstateras därför att det finns åtskilligt utrymme för förbättringar i detta avseende. Ytterligare ett problem som man lyfter fram i rapporten, och som är av specifik relevans för föreliggande utredning, är det faktum att kommunerna ofta prioriterar nyanlända flyktningar framför andra <NOBR>Sfi-deltagare</NOBR> när det gäller praktik, validering och vägledning.</P> <P class="p287 ft18"><SPAN class="ft8">I prop. 2005/2006:148 </SPAN>(Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m.) <SPAN class="ft8">föreslås att möjligheten för invandrade akademiker att studera språk bör underlättas ytterligare, exempelvis genom ett utökat samarbete mellan högskolor och kommuner. Man konstaterar att det ofta framstår som mer motiverande för invandrade akademiker att studera svenska på högskolenivå. Det står också kommunerna fritt att anordna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">Sfi-undervisning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> som de vill, till exempel i samarbete med högskolan (prop. 2005/2006:148, s. 40). I regeringens skrivelse om integrationspolitiken (Skr. 2008/2009:24) anges ett antal strategiska områden som man vill fokusera på fram till 2010. Bland dessa kan märkas åtgärder för kompletterande utbildning och validering av utländska högskoleutbildningar. Man vill också eftersträva att mottagningen och vägledningen för personer med utländsk utbildning och/eller yrkeserfarenhet samordnas, samt avsätta resurser för validering av utrikes förvärvad yrkeskompetens.</SPAN></P> <P class="p287 ft8">Under våren 2009 har regeringen föreslagit inrättandet av en Sfibonus, med syftet att stimulera nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska (prop. 2008/09:156). Ett skäl som anförs för att införa en prestationsbaserad stimulansersättning är att en snabb språkinlärning kan bidra till bättre möjligheter till anställning. Användandet av <NOBR>Sfi-bonus</NOBR> föreslås inrättas som en försöksverksamhet i högst 15 av landets kommuner, och förutsättningen för att beviljas <NOBR>Sfi-bonus</NOBR> är att ”betyget <SPAN class="ft18">godkänd </SPAN>ska ha uppnåtts inom</P> <P class="p149 ft25"><SPAN class="ft21">8</SPAN><SPAN class="ft24">Höghielm, Robert och Petros Gougoulakis (2009) ”</SPAN><SPAN class="ft44">De är ju mina kolleger” En metastudie av Sfx”</SPAN>, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.</P> <P class="p134 ft28"><SPAN class="ft21">9</SPAN><SPAN class="ft26">Statskontoret (2009) a.a. s. 7.</SPAN></P> <P class="p96 ft15">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35256x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">tolv månader från det att erbjuden utbildning startade, dock senast inom femton månader från den dag personen […] för första gången folkbokfördes i en kommun” (prop. 2008/09:156, s. 5).</P> <P class="p59 ft29"><SPAN class="ft29">4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Annan svenskundervisning vid högskolor</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Utöver <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> finns även andra utbildningsformer att tillgå för den som vill läsa svenska i en sammanhållen utbildning och med ett högre studietempo. Vissa högskolor anordnar svenskundervisning för studenter med utländsk förutbildning, men kräver dock att vissa grundläggande kunskaper i svenska och engelska är uppfyllda. Det finns även en aspirantutbildning omfattande 40 högskolepoäng, inrättad genom förordning 1995:889 för studenter med utländsk högskoleutbildning, inom vilken teori kombineras med praktik på olika arbetsplatser. Ett viktigt skäl för att inrätta aspirantutbildningarna var att invandrade akademikers kompetens inte ansågs tillvaratas i tillräckligt stor utsträckning i samhället. För att försöka komma till rätta med detta problem inrättades därför ett antal aspirantutbildningar på landets universitet och högskolor för arbetslösa akademiker. Främst var det bristyrken som lärare och läkare som prioriterades inom aspirantutbildningen. Högskoleverket konstaterar i en utvärdering från år 2006 av aspirantutbildningen vid Högskolan i Borås, Malmö Högskola och Linköpings universitet att verksamheten bör utvecklas och fördjupas. Man föreslår också att aspirantutbildningen övergår från att vara av projektkaraktär till att bli en reguljär verksamhet inom högskolan. Ytterligare en slutsats som dras i Högskoleverkets rapport, och som har särskild relevans för föreliggande utredning, är att invandrade akademiker har störst nytta av utbildningar som anordnas på universitetsnivå:</P> <P class="p288 ft98">(H)ögskolan är den miljö där effektiv komplettering av akademisk utbildning och integration på den svenska arbetsmarknaden bäst sker.<A href="#page_56"><SPAN class="ft97">10</SPAN></A></P> <P class="p289 ft27"><SPAN class="ft34">10 </SPAN><SPAN class="ft28">Högskoleverket (2006) </SPAN>Invandrarakademi och aspirantutbildning – erfarenheter av kompletterande utbildning för invandrade akademiker<SPAN class="ft28">, Rapport 2006:35 R, s. 39.</SPAN></P> <P class="p71 ft15">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35257x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">Genom att studenterna får verka i en miljö där de känner sig hemma och tidigare visat sig framgångsrika blir förutsättningarna för effektiva studier bättre. Detta står också i överensstämmelse med Statskontorets utvärdering av Sfi, där man som nämnts förespråkar en åtskillnad i <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> mellan studenter som är högutbildade och studenter med kortare utbildning, liksom inrättandet av yrkesinriktade <NOBR>Sfi-utbildningar.</NOBR></P> <P class="p104 ft29"><SPAN class="ft29">4.3</SPAN><SPAN class="ft30">Folkbildningen</SPAN></P> <P class="p166 ft8">Utöver de diskussioner som förts kring förutsättningarna för att anordna utbildning för imamer på högskolenivå, finns även initiativ tagna bland landets folkhögskolor och studieförbund, vilka kommer att beröras närmare i det följande. Till att börja med redogörs dock kort för folkbildningens syfte och inriktning i Sverige.</P> <P class="p83 ft8">Folkrörelserna och studieförbunden har traditionellt spelat en viktig roll för att stärka demokratins framväxt i Sverige.<A href="#page_57"><SPAN class="ft20">11 </SPAN></A>Studieförbunden växte fram under <NOBR>1900-talet,</NOBR> och är nära förknippade med folkrörelsernas framväxt under samma tid. Den första folkhögskolan inrättades år 1868, och antalet folkhögskolor har därefter ökat till 148, år 2009. Folkbildningen bedriver en omfattande verksamhet, och innefattade år 2008 bland annat omkring 276 000 studiecirklar, med 1,9 miljoner deltagare, samt ca 27 000 deltagare i långa kurser (från en termin till flera år), och ca 75 000 deltagare i korta kurser på folkhögskolor varje termin.<A href="#page_57"><SPAN class="ft20">12 </SPAN></A>Folkbildningen erbjuder både Sfi och andra kurser i svenska. År 2008 deltog 3 062 invandrade med behov av särskilt stöd på grund av bristande kunskaper i svenska språket, i folkhögskolekurser.</P> <P class="p287 ft8">Syftet med folkbildningen har ända sedan den initierades varit att stärka människor som befinner sig i en utsatt position i samhället genom fri och frivillig folkbildningsverksamhet. Till en början var det människor på landsbygden som hade detta behov, i takt med en ökande industrialisering och urbanisering; i ett senare skede var det arbetarklassen som behövde stärka sin position i samhället. Inledningsvis finansierade studieförbunden sin verksamhet helt på egen hand, och/eller genom de respektive folkrörelser som de till-</P> <P class="p290 ft25"><SPAN class="ft21">11</SPAN><SPAN class="ft24">Rothstein, Bo (2002) ”Sweden. Social Capital in the Social Democratic State” i Putnam, Robert D. (Ed.) </SPAN><SPAN class="ft44">Democracies in Flux. The Evolution of Social Capital in Contemporary Society. </SPAN>New York: Oxford University Press.</P> <P class="p291 ft27"><SPAN class="ft21">12</SPAN><SPAN class="ft26">Folkbildningsrådet (2008) </SPAN>Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2008<SPAN class="ft28">. Se även www.folkbildning.se</SPAN></P> <P class="p86 ft15">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">hörde. Finansieringen övertogs sedan av staten, då studieförbundens samhällsnytta ansågs vara stor. Genom ett riksdagsbeslut år 1991 övergick folkbildningen från en relativt omfattande statlig styrning till målstyrd verksamhet, vilket medförde en ökad möjlighet till självbestämmande. Även anslagen ändrades till ett samlat anslag, där staten endast anger anslagets syfte, varefter de olika aktörerna inom folkbildningen själva avgör hur syftet ska uppnås. Genom riksdagsbeslutet 1991 angavs också tre prioriterade målgrupper för folkbildningens verksamhet, nämligen utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade personer, invandrare samt personer med funktionshinder. Ytterligare två syften lades till genom ett riksdagsbeslut år 1998, nämligen att stärka och utveckla demokratin samt att bredda kulturintresset och en ökad delaktighet i kulturlivet. Dessutom angavs att arbetslösa skulle utgöra ännu en prioriterad målgrupp för folkbildningen.</P> <P class="p98 ft8">I samband med 1991 års folkbildningsproposition (prop. 1990/91:82) argumenterades för att folkbildningen själv bör organisera och administrera sin verksamhet inom de gränser som staten fastlägger. Utifrån denna målsättning bildades Folkbildningsrådet, som utgör en ideell organisation med både myndighets- och medlemsuppdrag. Frågor om statsbidrag till folkbildningen (folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan) prövas av Folkbildningsrådet. Enligt Förordning (SFS 1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, ska statens stöd till folkbildningen ha till syfte att:</P> <P class="p292 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft99">stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,</SPAN></P> <P class="p293 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft99">bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,</SPAN></P> <P class="p294 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft99">bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och</SPAN></P> <P class="p295 ft9"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft100">bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.</SPAN></P> <P class="p119 ft8">Som fastslås i förarbetena kan prioriteringen av specifika målgrupper vara en fördel, men det finns också en risk att man därigenom befäster bilden av vissa grupper som särskilt svaga och i behov av särskilt stöd. För att försöka komma till rätta med detta föreslogs</P> <P class="p269 ft15">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35259x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">därför att staten bör beskriva ett antal verksamhetsområden, ”som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd till folkbildningen” (prop. 2005/2006:192, s. <NOBR>24–25).</NOBR> Ett sådant verksamhetsområde är <SPAN class="ft18">den gemensamma värdegrunden</SPAN>, för vilken det anges att:</P> <P class="p296 ft12">Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation (Prop. 2005/2006:192, s. 25).</P> <P class="p133 ft8">Ett annat verksamhetsområde av särskilt intresse för utredningen är <SPAN class="ft18">det mångkulturella samhällets utmaningar</SPAN>.<A href="#page_59"><SPAN class="ft20">13 </SPAN></A>Detta verksamhetsområde beskrivs av regeringen på följande sätt:</P> <P class="p296 ft12">Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. (Prop. 2005/2006:192, s. 27).</P> <P class="p127 ft9">I propositionen framhölls även betydelsen av att det mångkulturella samhället ges en starkare roll inom folkbildningens organisation och verksamhet (Prop. 2005/2006:192, s. 30).</P> <P class="p297 ft18">Initiativ inom folkbildningen rörande utbildning för imamer</P> <P class="p166 ft8">Även om imamer i många fall har mångåriga högskoleutbildningar bakom sig finns det också praktiserande imamer med kortare utbildning i islamisk teologi, och imamer med bristande språkkunskaper i förhållande till de krav som ställs för att gå en svensk högskoleutbildning. Med tanke på dessa imamers behov har det förts fram förslag till utbildningar bland några av landets folkhögskolor och studieförbund. Ett sådant initiativ har tagits av Sjöviks folkhögskola och dess filial Kista folkhögskola, som verkar för att den senare ska bli Sveriges första muslimska folkhögskola. Kista folkhögskola består i dag av drygt 60 elever med blandad etnisk bakgrund, fördelade på fyra klasser. Sjöviks och Kista folkhögskola har även lämnat förslag till en svensk imamutbildning på folkhögskolenivå, som skulle bedrivas vid Kista folkhögskola. Avsikten med den</P> <P class="p298 ft28"><SPAN class="ft34">13 </SPAN>Övriga verksamhetsområden som nämns i förarbetena är: den demografiska utmaningen; det livslånga lärandet; kulturverksamhet; personer med funktionshinder; folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa (Prop. 2005/2006:192).</P> <P class="p53 ft15">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35260x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">planerade utbildningen är att i en första fas fungera som en svensk påbyggnadsutbildning för redan utbildade imamer.</P> <P class="p88 ft8">Ett annat initiativ rörande utbildning för imamer som tagits inom folkbildningen är studieförbundet Ibn Rushd, som bildades 2001 och, efter en inledande fas av samarbete med Studieförbundet Sensus, blivit självständigt och statsbidragsberättigat från och med den 1 januari 2008. Ibn Rushd verkar för att stärka muslimer i Sverige och för att sprida kunskap om islam till ickemuslimer. Förbundets vision är att islam ska vara en självklar del av Sverige.<A href="#page_60"><SPAN class="ft20">14 </SPAN></A>Utöver de ordinarie kurser som förbundet erbjuder har Ibn Rushd även utarbetat ett förslag till diskussionsforum för att bland muslimska organisationer diskutera och förankra idén om en svensk imamutbildning. Avsikten är därefter att på sikt kunna gå vidare med de utbildningsförslag som man diskuterat sig fram till och kunnat enas kring.</P> <P class="p299 ft29"><SPAN class="ft29">4.4</SPAN><SPAN class="ft30">Högskolor och universitet</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Ur ett historiskt perspektiv är framväxten av skolor och institutioner för högre utbildningar i Sverige nära sammankopplade med kyrkan och staten. Merparten av dagens utbildningsinstitutioner har sina rötter i den kyrkliga sfären och samfundens behov av präster och lärare som kunde förmedla den ”rätta” läran till folket. Det finns två syften med föreliggande avsnitt, dels att belysa den historiska bakgrunden till Svenska kyrkans, frikyrkornas och andra samfunds utbildningssystem för präster och pastorer, dels att visa att varje samfund söker sin egen väg till utbildning och legitimitet i förhållande till staten och att dessa processer tar tid. Trots att presentationen är översiktlig är den motiverad eftersom den också visar att diskussionen om utbildning av präster, pastorer och andra religiösa ledare inte är ett nytt ämne i Sverige.</P> <P class="p98 ft8">Avsnittet inleds med en presentation av de <NOBR>för-reformatoriska</NOBR> utbildningsinstitutionerna och Svenska kyrkans utbildning för präster. Därefter presenteras några av huvuddragen i den svenska frikyrklighetens syn på utbildning av pastorer. De frikyrkliga samfundens utbildningar är speciellt viktiga att lyfta fram eftersom dessa har etablerats utanför statens och Svenska kyrkans regi. Till</P> <P class="p300 ft28"><SPAN class="ft34">14 </SPAN>Källa: www.ibnrushd.se, samt Eriksson, Lisbeth och Martin Lundberg (2008) <SPAN class="ft27">Ibn Rushd – ett nytt studieförbund. En utvärdering av Ibn Rushds väg till statsbidragsberättigat studieförbund</SPAN>. Folkbildningsrådet utvärderar No 1, Stockholm: Folkbildningsrådet.</P> <P class="p147 ft15">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35261x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">skillnad från prästutbildningen inom Svenska kyrkan har vissa andra trossamfund haft en negativ syn på högre utbildning. Man har ansett att teologisk kunskap, auktoritet och trovärdighet nås först och främst inte med hjälp av akademiska studier utan genom tro. För att få predikanter som passar deras behov och syften har frikyrkorna fått bygga upp sina egna utbildningsinstitutioner vid sidan av universitet och utan statligt stöd. Frikyrkornas historia är också speciellt intressant eftersom den liknar den situation som många minoritetssamfund står inför i dag. Kristna minoritetskyrkor i Sverige (katolska kyrkan och olika ortodoxa kyrkor) och judiska församlingar har också sökt efter legitimitet och strukturer för högre utbildning. För att tillgodose sina specifika behov har till exempel den tyska grenen av jesuitorden inom Katolska kyrkan inrättat <SPAN class="ft18">Newmaninstitutet. Katolskt institut för teologi, filosofi och kultur </SPAN>i Uppsala år 2001. Samma år startades <SPAN class="ft18">Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden </SPAN>i Stockholm.<A href="#page_61"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A></P> <P class="p301 ft8">Långt före dessa institut har frikyrkorna byggt upp sina egna institutioner för högre utbildning i bland annat Göteborg (Överås, Metodistkyrkan, numera nedlagd), Jönköping (Kortebo, Alliansmissionen), Stockholm (Teologiska Högskolan, Stockholm som drivs som en stiftelse med tre huvudmän: Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan), Uppsala (Johannelunds teologiska högskola, Evangeliska fosterlandsstiftelsen) och Örebro (Örebro Teologiska högskola, Evangeliska frikyrkan).</P> <P class="p302 ft8">Trots att staten har fått förändrade relationer till Svenska kyrkan från och med 1 januari 2000 ifrågasätter ändå Högskoleverket den ökade samverkan mellan universitet och pastoralinstitut. Högskoleverket noterar att tre fjärdedelar av den praktiska eller pastorala utbildningen som tidigare sköttes av Svenska kyrkan har övergått till universiteten. Detta innebär bland annat att tiden vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala och Lund kortas och att skillnader mellan religionsvetenskapliga och praktiska/konfessionella moment blir otydliga.<A href="#page_61"><SPAN class="ft20">16</SPAN></A></P> <P class="p303 ft23"><SPAN class="ft21">15</SPAN><SPAN class="ft22">Se http://www.newman.se/ respektive </SPAN><NOBR>http://www.paideia-eu.org/</NOBR></P> <P class="p304 ft27"><SPAN class="ft21">16</SPAN><SPAN class="ft26">Högskoleverket (2008) </SPAN>Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi<SPAN class="ft28">. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2008:41 R, s. 8.</SPAN></P> <P class="p86 ft15">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35262x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p305 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft62">Svenska kyrkan</SPAN></P> <P class="p306 ft8">Från slutet av <NOBR>1200-talet</NOBR> ökade behovet av präster i den medeltida kyrkan. Utbildningen bedrevs i den så kallade trivialskolans regi som gav en grundläggande färdighet i grammatik, logik och retorik. Trivialskolan bestod av två utbildningsinstitutioner: katedralskolor och stadsskolor. Den första kategorin startades i stiftsstäderna och undervisningen bedrevs av domkapitlens medlemmar. Stadsskolorna upprättades i städer som inte hade en position som stiftsstad. Till skillnad från katedralskolorna lydde denna undervisning under stadens förvaltning. Studierna inleddes vanligtvis vid sju års ålder och längden på utbildningen varierade. De som läste vid katedralskolor och stadsskolor var ofta utlämnade till ”välvilliga donatorer eller till den egna uppfinningsrikedomen” och det fanns inget automatiskt ekonomiskt stöd för studenter.<A href="#page_62"><SPAN class="ft20">17</SPAN></A></P> <P class="p69 ft8">Vägen till prästvigning var lång och under stora delar av medeltiden rådde det brist på präster. Merparten av den medeltida utbildningen var av en praktisk natur och det skulle dröja ända in på <NOBR>1400-talet</NOBR> innan kravet på en akademisk examen för sockenpräster infördes. År 1485 krävde ärkebiskop Jakob Ulfsson att alla kaniker (medlemmar av ett domkapitel) skulle ha studerat kanonisk rätt i tre år vid Uppsala universitet.<A href="#page_62"><SPAN class="ft20">18 </SPAN></A>Uppsala universitet som är Nordens äldsta bedrev vid denna tidpunkt undervisning i filosofi, juridik och teologi. Förutom denna utbildningsväg var det också möjligt att bli präst om kandidaten hade studerat kyrkorätt eller teologi vid ett utländskt universitet i minst fem år. Under medeltiden tycks det ha varit relativt vanligt att svenskar studerade vid universiteten i Paris, Prag, Leipzig, Köln, Wien, Rostock och Greifswald.<A href="#page_62"><SPAN class="ft20">19 </SPAN></A>Valet av utbildningsort tycks främst ha påverkats av kyrkostridigheter, politiska och militära konflikter i Europa.</P> <P class="p307 ft8">Det skulle dock dröja ända fram till 1831 innan en akademisk teologiutbildning infördes för blivande präster i Svenska kyrkan. Fram till denna tidpunkt hade merparten av präster studerat vid stiftstädernas gymnasier och de teologiska institutionerna vid Lund och Uppsala universitet var endast inriktade mot högre studier och forskning.<A href="#page_62"><SPAN class="ft20">20 </SPAN></A>Att läsa teologi omfattade även studier i latin, grekiska,</P> <P class="p308 ft25"><SPAN class="ft21">17</SPAN><SPAN class="ft41">Andersson, Roger (1999) ”Undervisning och utbildning”, i Pernler, </SPAN><NOBR>Sven-Erik,</NOBR> <SPAN class="ft44">Sveriges kyrkohistoria, 2. Hög- och senmedeltid</SPAN>. Stockholm: Verbum, s. 222.</P> <P class="p100 ft23"><SPAN class="ft21">18</SPAN><SPAN class="ft22">Andersson 1999, a.a. s. 226.</SPAN></P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft21">19</SPAN><SPAN class="ft22">Andersson 1999, a.a. s. 227.</SPAN></P> <P class="p109 ft27"><SPAN class="ft21">20</SPAN><SPAN class="ft43">Bexell, Oloph (2003) </SPAN>Sveriges kyrkohistoria. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid<SPAN class="ft28">. Stockholm: Verbum, s. 270.</SPAN></P> <P class="p71 ft15">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35263x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">hebreiska, filosofi och historia; ämnen som var väl lämpade för en akademisk eller statlig karriär. Kopplingen mellan stat, kyrka och högre studier illustreras också av det faktum att det var kungen som utdelade teologie doktorsgrad för kyrkliga meriter. Det var först 1908 som teologiska fakulteten vid Lund och Uppsala själva fick rätt att utfärda teologie doktorsgrad.<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">21</SPAN></A></P> <P class="p19 ft8">Från början av <NOBR>1900-talet</NOBR> övergick utbildningen och kontrollen av prästkandidaternas kunskaper från kyrkan till akademin. Samtidigt med denna process startades ett antal så kallade övningsinstitut (föregångarna till dagens pastoralinstitut) som hade till uppgift att ta hand om prästkandidaternas praktiska utbildning. I och med 1903 års ordning skedde en brytning eller uppdelning mellan de akademiska och praktiska momenten i prästutbildningen.<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">22</SPAN></A></P> <P class="p154 ft8">Precis som i andra delar av samhället påverkades både akademin och kyrkan av politiska, ideologiska, ekonomiska och sociala förändringar. Urbanisering, industrialisering och en växande kritik av kyrkans inflytande kom också att förändra kyrkans plats i Sverige. Utan att fördjupa oss i teologiska stridigheter och politiska förvecklingar är det tydligt att de motsättningar som vissa menar sig se mellan teologi och religionsvetenskap ökar från början av 1900- talet. Ett tydligt exempel på dessa motsättningar är den så kallade Torgny <NOBR>Segerstedt-striden.</NOBR> När Segerstedts avhandling i religionshistoria underkändes av betygsnämnden vid Uppsala universitet 1903 av teologiska skäl och inte av akademiska brister blev motsättningarna mellan kyrka och akademi tydlig.<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">23</SPAN></A></P> <P class="p287 ft8">Under <NOBR>1900-talet</NOBR> påverkades de religionsvetenskapliga och teologiska utbildningarna i Sverige bland annat av den kritiska diskussion som Uppsalafilosofen Ingmar Hedenius startade med boken <SPAN class="ft18">Tro och vetande </SPAN>(1949). Dessa diskussioner har haft betydelse för den religionskritiska diskussionen i landet och för kraven på att den religionsvetenskapliga utbildningen ska vara obunden av Svenska kyrkan. Därutöver kom undervisningen i religionsvetenskap och teologi också att påverkas av det svenska skolsystemets förändring och ett allt större fokus kom att läggas på mångkultur och religiöspluralism.<A href="#page_63"><SPAN class="ft20">24</SPAN></A></P> <P class="p310 ft23"><SPAN class="ft21">21</SPAN><SPAN class="ft22">Bexell 2003, a.a. s. 270.</SPAN></P> <P class="p52 ft23"><SPAN class="ft21">22</SPAN><SPAN class="ft22">Bexell 2003, a.a. s. 271.</SPAN></P> <P class="p52 ft25"><SPAN class="ft21">23</SPAN><SPAN class="ft24">Bexell 2003. a.a. s. </SPAN><NOBR>274–275.</NOBR></P> <P class="p311 ft39"><SPAN class="ft21">24</SPAN><SPAN class="ft37">Detta skedde framför allt genom den så kallade </SPAN><NOBR>Rumo-utredningen</NOBR> (Utredningen om religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation) som presenterades i december 1971. Se</P> <P class="p181 ft15">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35264x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Frikyrkosamfunden</SPAN></P> <P class="p313 ft8">Som föreliggande diskussion ska visa så finns det både teologiska och praktiska/politiska skäl till varför flera frikyrkor har haft en annan syn på högre utbildning än Svenska kyrkan. För att lösa frågan om hur utbildningen av präster och pastorer ska utformas tycks två strategier föreligga. En del samfund nedvärderar studier i teologi, andra, numera de flesta, startar egen högre utbildning för sina pastorer.<A href="#page_64"><SPAN class="ft20">25</SPAN></A></P> <P class="p314 ft8">Den svenska Pingströrelsen kan ses som ett exempel på den första strategin. Medan Svenska kyrkan oftast nedtonade tungomålstal och andens gåvor betraktades dessa och liknande erfarenheter som genuina uttryck för ”sann” kristendom.</P> <P class="p315 ft12">En tämligen enkel och närliggande förklaring är att en andlig förnyelserörelse, som starkt betonar den personliga omvändelsen och erfarenheten av den heliga Ande, i själva sin grundton innehåller en protest emot den bokliga lärdomen och ett teoretiserande förhållningssätt till Guds ord.<A href="#page_64"><SPAN class="ft48">26</SPAN></A></P> <P class="p316 ft8">Enligt flera ledare inom Pingströrelsen ledde akademiska studier i teologi till en försvagad tro och till att pastorer blev dåliga förebilder (de lät sig bland annat inspireras av den <NOBR>historisk-kritiska</NOBR> bibeltolkningen). Det fanns också en rädsla för att högre studier skulle stöpa alla studenter i samma form. Om läraren var positiv till en kritisk läsning av Bibeln så skulle eleven med största säkerhet kopiera detta beteende. För att motverka dessa faror skulle församlingen istället ledas av inspirerade personer som hade fått ta del av andens ”genuina” gåvor. Precis som i Bibeln skulle ”sanningen” komma till de outbildade (jämför med Jesu tolv lärjungar som också saknade en formell teologisk utbildning). Mot denna bakgrund utvecklades en <NOBR>anti-akademisk</NOBR> attityd till teologiska studier.<A href="#page_64"><SPAN class="ft20">27</SPAN></A></P> <P class="p317 ft9">Ett exempel på den andra strategin är Örebro missionsskola som startades 1908 av baptistpastor John Ongman. Tidigt blev</P> <P class="p60 ft44"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2008) </SPAN>Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi<SPAN class="ft25">. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2008:41R.</SPAN></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">25</SPAN><SPAN class="ft41">Spänningen mellan den traditionella boklärdomen (som nås genom högre studier) och den mer karismatiskt inspirerade lärdomen är dock inte något unikt för frikyrkligheten. Liknande attityder återfinns exempelvis inom de flesta väckelserörelser, men också inom mystika traditioner med rötter i islam, judendom och andra religioner.</SPAN></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">26</SPAN><SPAN class="ft41">Eckerby, Roland (2007) ”Olärd och andefylld eller lärd och andefattig? Pastorsutbildningen alltid omdebatterad i Pingströrelsen”, i Waern, Claes (Red.) </SPAN><SPAN class="ft44">Pingströrelsen. Verksamhet och särdrag under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">1900-talet</SPAN>.</NOBR> Örebro: Libris, Vol. 2, s. 287.</P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft21">27</SPAN><SPAN class="ft26">Eckerby 2007, s. </SPAN><NOBR>287–288.</NOBR></P> <P class="p111 ft15">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35265x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">detta en treårig pastors- och missionärsutbildning och sedan 1993 har skolan fått examensrättigheter från Högskoleverket. Till skillnad från Pingströrelsen var Örebromissionen ett exempel på ett samfund som var öppet och positivt till studier.<A href="#page_65"><SPAN class="ft20">28</SPAN></A></P> <P class="p103 ft8">I frikyrklighetens barndom var de flesta som skulle bli verksamma som pastorer och predikanter hänvisade till olika former av församlingsfinansierade bibelskolor eller till studier på egen hand. De hade varken råd att studera eller ta studentexamen. Vanligtvis handlade dessa utbildningar om kortare kurser om en månad av intensiva bibelstudier. De ekonomiska förutsättningarna varierade från församling till församling, men i vissa fall kunde studenterna ansöka om ett mindre ekonomiskt stöd.<A href="#page_65"><SPAN class="ft20">29</SPAN></A></P> <P class="p318 ft8">Sammanfattningsvis är det tydligt att det bland samfunden funnits olika syn på akademiska studier, och olika samfund har försökt att lösa frågan om studier och auktoritet på olika sätt. Oberoende av vilken attityd man har haft till utbildning är det klart att frikyrkorna har varit tvungna att söka egna lösningar och bygga upp sina egna institutioner för teologiska studier. Istället för att förlita sig på statens välvilja har de flesta samfund tagit saken i egna händer.<A href="#page_65"><SPAN class="ft20">30 </SPAN></A>Baptistsamfundets seminarium startade 1866, Svenska Missionskyrkans 1882 och Metodistkyrkans 1928. Med tiden har dessa vunnit akademisk status och sedan 1996 har Teologiska Högskolan, Stockholm, sedan 2004 Örebro Teologiska Högskola och sedan 2007 Johannelunds Teologiska Högskola rätt att utfärda teologie kandidatexamen i det nya Bolognasystemet.<A href="#page_65"><SPAN class="ft20">31 </SPAN></A>Det är också viktigt att betona att det är en stor skillnad mellan dagens teologiska utbildning vid till exempel Teologiska Högskolan, Stockholm, och utbildningen vid de tidigare teologiska seminarierna. Dagens frikyrkliga utbildningsinstitutioner har blivit allt mer lika den utbildning och forskning som bedrivs vid landets teologiska institutioner. I dagens Sverige är det därför inte särskilt stor skillnad mellan den teologiska utbildning som krävs för att bli pastor i till exempel Svenska Missionskyrkan och den utbildning som krävs för att bli</P> <P class="p319 ft25"><SPAN class="ft21">28</SPAN><SPAN class="ft24">Arrebäck, Miriam (2008) ”Två viktiga milstolpar i missionsskolans historia: När den blev teologisk högskola och när den fick examensrätt”, Dagen </SPAN><NOBR>2008-09-10.</NOBR> Se även Mellergård, Pekka, Göran Janzon och Willy Swahn (2008, Red.). <SPAN class="ft44">Örebro missionsskola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">1908–2008:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> uppdraget : minnesskrift med essäsamling: utgiven till hundraårshögtiden den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">12–14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> september 2008. </SPAN>Örebro: Örebro teologiska högskola.</P> <P class="p134 ft23"><SPAN class="ft21">29</SPAN><SPAN class="ft22">Eckerby 2007, s. 289.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p25 ft40">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td191"><SPAN class="p320 ft23">När de nya lokalerna för Örebro Missionsskola invigdes 1983 var kostnaderna på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td192"><SPAN class="p25 ft25">20 miljoner redan betalda via församlingarnas kollektbössor, se Arrebäck a.a, 2008.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td85"><SPAN class="p25 ft40">31</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td191"><SPAN class="p320 ft38"><SPAN class="ft39">Högskoleverket (2008) </SPAN>Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p0 ft28"><SPAN class="ft27">Nationell bild</SPAN>. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2008:41 R, s. 18.</P> <P class="p96 ft15">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35266x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">präst i Svenska kyrkan. Många präster i Svenska kyrkan skaffar sig i dag sin religionsvetenskapliga utbildning på ett frikykosamfunds högskola liksom frikyrkopastorer får sin utbildning på teologiska fakulteter och religionsvetenskapliga institutioner. Den historiska tillbakablicken visar att de fria samfunden har haft olika syn på utbildning och de har sökt egna vägar för att bevara sin identitet och detta har tagit i vissa fall över hundra år.</P> <P class="p321 ft102"><SPAN class="ft29">4.5</SPAN><SPAN class="ft101">Utbildning för religiösa ledare inom andra samfund</SPAN></P> <P class="p313 ft8">För utredningen har det framstått som intressant att jämföra en eventuell svensk utbildning för imamer med den utbildning som för närvarande finns att tillgå för andra religiösa ledare. I det följande redogörs för hur religiösa ledare utbildas inom de andra större religioner som finns representerade i Sverige, nämligen katolska kyrkan, ortodoxa och österländska kyrkorna, samt de judiska församlingarna.</P> <P class="p90 ft8">Prästutbildning inom katolska kyrkan sker ofta utomlands, men också vid det av jesuiterna grundade Newmaninstitutet i Uppsala, genom S:t Sigfrids prästseminarium. Utbildningen till katolsk präst tar sammanlagt sju år. En femårig akademisk utbildning i filosofi och teologi för blivande präster inom katolska kyrkan sker vid Newmaninstitutet. Denna del av utbildningen är även öppen för andra kategorier av studerande. Därefter studeras ett år teologi vid ett katolskt universitet utomlands. Slutligen utgörs ett år av prästutbildningen av ett så kallat pastoralår, då den blivande prästen verkar inom den katolska kyrkan, med inriktning på sin kommande tjänstgöring där.<A href="#page_66"><SPAN class="ft20">32</SPAN></A></P> <P class="p69 ft8">Eftersom katolska kyrkans medlemmar i Sverige till en stor del består av invandrade svenskar, finns det även ett behov av katolska präster med utländsk bakgrund. För de invandrade prästerna erbjuder Stockholms katolska stift en kompletterande utbildning och introduktion till svenska förhållanden. Under en veckas tid får kursdeltagarna lära känna svenska offentliga institutioner, men får också en kortare orientering om svensk litteratur samt kulturliv. Planer finns att på längre sikt utveckla ett samarbete med New-</P> <P class="p308 ft28"><SPAN class="ft34">32 </SPAN>Nyman, Magnus (2008) ”Katolska kyrkan”, i Svanberg, Ingvar och David Westerlund (Red) <SPAN class="ft27">Religion i Sverige</SPAN>. Stockholm: Dialogos Förlag, s. <NOBR>116–118.</NOBR> Se även www.katolskakyrkan.se och www.newman.se</P> <P class="p147 ft15">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">maninstitutet, alternativt med aktörer inom den svenska folkbildningen, rörande den kompletterande utbildningen för utländska katolska präster.</P> <P class="p19 ft8">Precis som imamerna i de muslimska församlingarna är de ortodoxa och österländska kyrkorna och Judiska centralrådet också beroende av att deras präster, rabbiner, munkar och nunnor utbildas utanför Sveriges gränser. Medan de ortodoxa och österländska kyrkorna rekryterar präster från sina hemländer – <NOBR>grekisk-ortodoxa</NOBR> kyrkans präster är till exempel utbildade i Grekland – är de flesta rabbiner utbildade i USA eller Israel. Det finns också judiska seminarier i länder som England och Argentina, men merparten av rabbinerna utbildas i Israel eller USA.</P> <P class="p83 ft8">Enligt judiska centralrådet finns en önskan om att kunna anställa rabbiner som har en koppling eller förankring i det svenska samhället. Men det är svårt att få svenska ungdomar att studera teologi och i många fall är man hänvisad till den utländska marknaden. Varken Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER) eller Judiska centralrådet tycks ha behov av en utbildning av präster eller rabbiner i Sverige. För att integrera de religiösa ledare som anländer till Sverige använder församlingarna dels befintliga utbildningskanaler (Sfi), dels försöker de själva att hjälpa nya personer till rätta i samhället.</P> <P class="p82 ft8">Det finns en önskan om att staten skulle kunna hjälpa till att finansiera eller stötta utbildningen av religiösa ledare i utlandet. Vill församlingarna ha personer med koppling till Sverige måste de själva finansiera utbildningen av framtida teologer. Dessa utbildningar är ofta kostsamma eftersom de sträcker sig över lång tid. Underlaget för att starta en konfessionell utbildning av rabbiner är dock alltför liten, enligt Judiska centralrådet.</P> <P class="p104 ft29"><SPAN class="ft29">4.6</SPAN><SPAN class="ft30">Statligt stöd till religiös ledarutbildning</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund, SST, har sedan budgetåret 1971/72 haft till uppdrag att bevilja statsbidrag till vissa trossamfund. Stödet till trossamfunden utgår från Lag (1999:932) om stöd till trossamfund, Förordning (1999:974) om statsbidrag till trossamfund, samt Förordning (2007:1192) med instruktion för Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Nämnden för statligt stöd till trossamfund består av nio ledamöter samt nio ersättare. Ett råd finns även inrättat för samråd mellan nämnden och trossam-</P> <P class="p322 ft15">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35268x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">funden i frågor som rör nämndens arbete. Rådet har även till uppgift att till regeringen nominera ledamöter och ersättare i nämnden. Två samverkansorgan finns knutna till SST; Islamiska Samarbetsrådet (IS) och Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER), vilka avger separata verksamhetsberättelser som redovisas i SST:s årsbok.<A href="#page_68"><SPAN class="ft20">33</SPAN></A></P> <P class="p88 ft8">Från och med slutet av 2007 fick SST en ny instruktion, vilken innebar dels en namnändring, dels något ändrade uppgifter. Utöver att pröva frågor om statsbidrag och föra dialog med bidragsberättigade trossamfund, ska SST fortsättningsvis även handlägga frågor om trossamfundens roll i krisberedskapssamordning, samt ha kontakt med och samverka med andra myndigheter och organisationer i frågor som rör trossamfund (SFS 2007:1192).</P> <P class="p90 ft8">SST fördelar tre typer av bidrag; organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Projektbidragen omfattar lokalbidrag, etableringsbidrag och <SPAN class="ft18">särskilt utbildningsbidrag</SPAN>, vilket kan användas till utbildning och fortbildning av funktionärer i trossamfund som saknar egna utbildningsinstitutioner i Sverige, såsom exempelvis imamer och rabbiner. Beviljandet av särskilt utbildningsbidrag förutsätter tjänst i Sverige efter utbildningen. Utbildningen ska också vara i nivå med de utbildningar som ges vid landets teologiska högskolor och seminarier. Utbildningsbidraget syftar till att täcka en del av utbildningskostnaderna, medan trossamfunden och/eller studenten i fråga bekostar resten av utbildningen. De principer och ändamål som har fastlagts för beviljandet av särskilt utbildningsbidrag omfattar sådant som kursavgifter samt vissa reskostnader för den studerande. Däremot täcker bidraget inte kostnader för litteratur och uppehälle, eller för inkomstbortfall för den studerande. Vid studier som pågår under mer än ett år ska en förnyad ansökan skickas in för varje budgetår.<A href="#page_68"><SPAN class="ft20">34</SPAN></A></P> <P class="p307 ft8">År 2008 beviljades sammanlagt 21 000 kr till muslimska församlingar/föreningar som särskilt utbildningsbidrag, omfattande bidrag till tre personer om vardera 7 000 kr, vilket är en nivå som har hållits ungefärligen konstant under de senaste åren. Storleken på bidragen utgår från vilka kostnader personen har för studierna. Dessutom relateras storleken på bidraget till hur stort bidraget blir till studenterna vid de sex utbildningsinstitutioner som SST ger</P> <P class="p107 ft44"><SPAN class="ft21">33</SPAN><SPAN class="ft41">SST (2008) </SPAN>Årsbok 2008, med redovisningar för budgetåret 2007 samt verksamhetsberättelser för OÖKER och IS<SPAN class="ft25">, s. 14.</SPAN></P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft21">34</SPAN><SPAN class="ft26">Tillämpningsföreskrifter för statsbidrag till trossamfund, senast antagna av SST: 20080219.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35269x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft8">verksamhetsbidrag till.<A href="#page_69"><SPAN class="ft20">35 </SPAN></A>Bidragen till muslimska församlingar/ föreningar kan bland annat relateras till att ryska ortodoxa kyrkan år 2008 erhöll särskilt utbildningsbidrag om 5 000 kr för en student, medan judiska församlingarna tilldelades 14 000 kr för en student.</P> <P class="p324 ft54">Tabell 4.1 SST:s fördelning av s.k. särskilt utbildningsbidrag mellan olika trossamfund</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr25 td193"><SPAN class="p325 ft59">Trossamfund</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td194"><SPAN class="p200 ft59">Beviljat bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td195"><SPAN class="p25 ft59">Antal bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td196"><SPAN class="p29 ft59">Beviljat bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td197"><SPAN class="p326 ft59">Antal bidrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td199"><SPAN class="p200 ft54">År 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td200"><SPAN class="p25 ft54">År 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td201"><SPAN class="p29 ft54">År 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td202"><SPAN class="p326 ft54">År 2007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td203"><SPAN class="p325 ft103">Ryska ortodoxa</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td204"><SPAN class="p327 ft56">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p328 ft58">1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td205"><SPAN class="p207 ft56">-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td206"><SPAN class="p218 ft56">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">kyrkan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td203"><SPAN class="p325 ft103">Syrisk ortodoxa</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td204"><SPAN class="p327 ft54">-</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p329 ft54">-</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td205"><SPAN class="p207 ft54">7 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td206"><SPAN class="p218 ft54">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">kyrkan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">Judiska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p327 ft59">14 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p329 ft53">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p207 ft59">52 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p218 ft59">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">centralrådet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td203"><SPAN class="p325 ft54">Förenade</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td204"><SPAN class="p327 ft54">7 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p328 ft58">1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td205"><SPAN class="p207 ft54">-</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td206"><SPAN class="p218 ft54">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">islamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">församlingar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td203"><SPAN class="p325 ft54">Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td204"><SPAN class="p327 ft54">14 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p329 ft53">2</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td205"><SPAN class="p207 ft54">14 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td206"><SPAN class="p218 ft54">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">Muslimska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">Förbund</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">Kurs för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p327 ft59">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p329 ft59">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p207 ft59">85 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p218 ft59">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">muslimska</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">funktionärer</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft59">(ordföranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p325 ft53">och kassörer)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td204"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td205"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td206"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td198"><SPAN class="p325 ft54">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td199"><SPAN class="p327 ft54">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td200"><SPAN class="p329 ft53">5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td201"><SPAN class="p207 ft54">158 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td202"><SPAN class="p218 ft54">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft8">En utvärdering av de särskilda utbildningsbidrag som beviljats finns presenterade i en rapport från SST från år 2009.<A href="#page_69"><SPAN class="ft20">36 </SPAN></A>Resultaten av utvärderingen, som genomfördes år 2005, visar att av totalt 16 studenter som beviljats bidrag åren <NOBR>1998–2004</NOBR> hade 11 fullföljt utbildningen. Av dessa 11 personer hade 8 fått anställningar som motsvarande deras utbildning, medan övriga 3 arbetade med frivilligt församlingsarbete.<A href="#page_69"><SPAN class="ft20">37 </SPAN></A>Även om det inte rör sig om några stora summor som beviljas som särskilda utbildningsbidrag till olika trossamfund via SST förefaller urvalet av sökande relativt begränsat. Likaså framstår ansökningskriterierna som relativt löst hållna.</P> <P class="p331 ft23"><SPAN class="ft21">35</SPAN><SPAN class="ft22">Källa: </SPAN><NOBR>e-postkontakter</NOBR> med SST.</P> <P class="p332 ft36"><SPAN class="ft21">36</SPAN><SPAN class="ft22">SST (2009) </SPAN>Uppföljning av trossamfundens användning av beviljade statsbidrag<SPAN class="ft23">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">2009-01-12.</SPAN></NOBR></P> <P class="p333 ft27"><SPAN class="ft21">37</SPAN><SPAN class="ft26">SST (2009) </SPAN>Uppföljning av trossamfundens användning av beviljade statsbidrag<SPAN class="ft28">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">2009-01-12,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> s. 6.</SPAN></P> <P class="p334 ft15">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35270x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p305 ft29"><SPAN class="ft29">4.7</SPAN><SPAN class="ft30">Interreligiös ledarutbildning – ett norskt exempel</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Hösten 2007 startade den teologiska fakulteten vid Oslo universitet i samarbete med Arbeidsog Innkluderingsdepartementet kursen "religiøse leiarar med utanlandsk bakgrunn".<A href="#page_70"><SPAN class="ft20">38 </SPAN></A>Syftet var att skapa bättre förutsättningar för religiösa ledare med utländsk bakgrund och ge dem kunskaper att fungera mer effektivt i mötet med det norska samhället. De religiösa ledarna identifieras som viktiga agenter för integration och i deras arbete fungerar de som mötespunkter mellan det norska majoritets- och minoritetssamhället. Kursen fördelas på tre moduler över tre terminer. De har haft 26 deltagare till och med vårterminen 2009. Av dessa har tio varit muslimer (åtta imamer och två föreståndare), tio kristna (tre katoliker, en pingstvän, tre baptister och en <NOBR>bulgarisk-ortodox</NOBR> präst), en rabbin, en hindu och fyra buddhistmunkar. Det har dels varit möjligt att läsa kursen som en påbyggnadskurs, dels som en universitetskurs som ger 10 högskolepoäng per modul (för detta alternativ krävs det att studenterna läser ett mer omfattande textkorpus och att de skriver ett examensarbete). Innehållet i de tre modulerna är:</P> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft99">Religion, norsk lag och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.</SPAN></P> <P class="p295 ft9"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft100">Värderingar: värderingsförankring och religiös mångfald (bland annat religionsdialog).</SPAN></P> <P class="p336 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft99">Moralisk och religiös rådgivning (bland annat själavård).</SPAN></P> <P class="p337 ft8">Det ekonomiska stödet från Arbeidsog Innkluderingsdepartementet har täckt kostnaderna för undervisning och kurslitteraturen har varit gratis för deltagarna. Det ekonomiska stödet har varit avgörande för att genomföra kursen eftersom flera av samfunden som skickar studenter är mindre bemedlade. Merparten av studenter som har gått kursen har varit en längre tid i Norge och än så länge har det inte funnits något behov av att använda sig av tolkar. Kursen har genomförts med utgångspunkt i de religiösa ledarnas/ företrädarnas intresse för religionsdialog och deras vilja att verka i det norska samhället.</P> <P class="p338 ft28"><SPAN class="ft34">38 </SPAN>Informationen om den norska modellen bygger på information från professor Oddbjørn Leirviks presentation i Stockholm den 27 mars 2009 samt <NOBR>e-postkontakt.</NOBR> Se även http://www.tf.uio.no/evu/relleder/index.html</P> <P class="p147 ft15">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35271x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p225 ft8">Ur utredningens perspektiv är den norska kursen intressant av två anledningar. För det första riktar sig kursen vid Oslo universitet till alla religiösa ledare med utländsk bakgrund och inte endast till imamer. Genom sitt breda upplägg undviker man ett negativt och stigmatiserande utpekande av imamer. För det andra finns det stora likheter mellan det norska och svenska samhället och erfarenheterna från kursen vid Oslo universitet skulle vara relativt enkla att överföra till Sverige. Det är inte heller frågan om en särskilt kostnadskrävande satsning från statens sida och utbildningen är snarare att liknas vid en kompetenshöjande påbyggnadsutbildning. Universitetets kostnad för hela kursen (3 moduler på 3 terminer) har inte överstigit 500 000 norska kronor. Vad som möjligen kan tala emot från en svensk synvinkel är att man inte strävar efter att nå de mest behövande imamerna och att den norska kursen främst riktar sig till ledare som arbetat länge i landet.</P> <P class="p339 ft29"><SPAN class="ft29">4.8</SPAN><SPAN class="ft30">Europeiska modeller</SPAN></P> <P class="p65 ft8">Som närmare framgår av bilaga 4 om europeiska utbildningsinitiativ är det svårt att tala om en europeisk modell i singularis eftersom det finns olika syn på statens roll och förhållande till trossamfund och konkurrerande uppfattning om religionsundervisningens utformning. Medan länder som till exempel Finland, Tyskland och Österrike har startat universitetskurser i islamologi och pedagogik för att utbilda islamiska religionslärare för grundskolan – i dessa länder kan muslimska elever begära att få en konfessionell undervisning – har andra länder valt andra förhållningssätt. I Sverige är till exempel religionsundervisningen i den kommunala skolan konfessionsneutral, men inom ramen för den konfessionella skolan (friskolorna) kan vissa konfessionella tillägg accepteras om dessa är utformade i enligt med läroplanens riktlinjer och grundläggande värderingar i skolan.<A href="#page_71"><SPAN class="ft20">39</SPAN></A></P> <P class="p132 ft8">Exemplen från Europa visar att diskussionen om imamutbildningar ofta relateras till frågan om möjligheten att få konfessionell undervisning i islam inom ramen för det statliga skolsystemet. I Finland, Tyskland och Österrike har diskussionen därför inte handlat om en start av imamutbildningar medan debatten i Holland</P> <P class="p340 ft28"><SPAN class="ft34">39 </SPAN>Berglund, Jenny och Göran Larsson (2007, Red.) <SPAN class="ft27">Religiösa friskolor i Sverige. Historiska och nutida perspektiv. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P> <P class="p86 ft15">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">och Frankrike i högre utsträckning har fokuserat imamers betydelse för församlingar och samhället.</P> <P class="p88 ft8">Det finns ett flertal olika skäl till varför debatten om imamutbildningar har ökat i betydelse i Europa. Till att börja med har andelen utövande muslimer i befolkningen vuxit under efterkrigstiden. Ur ett svenskt perspektiv utgör islam för närvarande den näst största religionen. Sedan relationerna ändrades mellan staten och Svenska kyrkan från och med år 2000 eftersträvas i större utsträckning en likställighet i statens behandling av landets trossamfund. Frågan om att se över förutsättningarna för en svensk utbildning för imamer kan därför motiveras delvis utifrån en rättviseaspekt, då landets präster och pastorer har tillgång till utbildning med statligt stöd. Det går dock inte att helt förneka att diskussionen har påverkats av den internationella terrorism som har utförts i islams namn i Europa. I ljuset av attackerna mot tågstationen i Madrid och mordet på den holländske filmregissören Theo van Gogh år 2004, samt transportsystemet i London år 2005 har imamer kommit att få en ny betydelse i Europa. Medan kritiker hävdar att detta är en form av styrning av muslimer menar andra att imamer har en viktig funktion att fylla för integrationen. Andra åter menar dock att tilltron till imamers möjlighet att verka för integration är betydligt överdriven och att orsakerna till konflikter och motsättningar mellan muslimer och <NOBR>icke-muslimer</NOBR> inte ska sökas i islam utan i bristande integration och en ökande rasism och islamofobi i Europa. Samtidigt är diskussionen om imamutbildningar också en uttryck för att den religiösa kartan har ritats om och i dag är islam Europas näst största religion.</P> <P class="p341 ft8">Till exempel i Holland har staten gett stöd till tre olika utbildningar för imamer/islamiska religionslärare vid Vrije universiteit i Amsterdam, Hogeschool Inholland och till universitetet i Leiden. Medan Vrije universiteit är öppet för vissa konfessionella/normativa inslag tillåter inte universitetet i Leiden någon sammanblandning mellan det akademiska studiet och den praktiska utbildningen för att bli imam eller islamisk religionslärare. Vid detta universitet krävs det en tydlig separation mellan staten och trossamfunden. Utöver dessa statliga initiativ har också ett flertal privata muslimska institutioner försökt att starta utbildningar för muslimska religiösa ledare. Dessa är inte godkända av staten och de får inte något ekonomiskt stöd och saknar rättigheten att examinera.</P> <P class="p69 ft8">I Frankrike har behovet av utbildning för imamer diskuterats vid ett flertal tillfällen, men på grund av statens betoning av princi-</P> <P class="p179 ft15">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">pen om <SPAN class="ft18">laïcité </SPAN>(separation mellan kyrka och stat) har det inte varit möjligt att starta en utbildning på något franskt universitet. Däremot har ett flertal privata muslimska initiativ tagits för att bygga upp utbildningar för imamer. Precis som i övriga Europa har dessa försök kantats med problem och trovärdigheten för dessa utbildningar är ofta svag och deras legitimitet är begränsad. Förutom de muslimska alternativen har också Institut Catholique de Paris startat en kurs som syftar till att hjälpa muslimska ledare att fungera bättre i det franska samhället.</P> <P class="p83 ft8">I England finns ett trettiotal seminarier och skolor för att utbilda muslimska religiösa ledare från den indiska subkontinenten, men merparten av dessa är privata och saknar stöd och legitimitet hos staten. Förutom dessa har The Muslim College, The Islamic College och The Markfield Institute of Higer Education startat olika program för att utbilda imamer och muslimska kaplaner. Dessa initiativ är privata, men kurserna valideras och garanteras genom samarbeten med lokala universitet som utfärdar examen.</P> <P class="p103 ft8">Förutom ovan nämnda institutioner är det också viktigt att betona att Turkiet och <NOBR>Bosnien-Herzegovina</NOBR> utbildar imamer och islamiska religionslärare vid statliga universitet. I dessa länder är imamutbildning en del av det offentliga och statliga utbildningssystemet och de flesta imamer är avlönade och anställda som statliga tjänstemän.</P> <P class="p74 ft8">Sammantaget tycks de flesta europeiska försök att starta utbildningar brottas med trovärdighetsproblem såväl inom de muslimska samhällena som gentemot offentliga myndigheter. Omfattande engelska initiativ visar exempelvis på stora brister; istället för att förbereda studenter för att arbeta i ett mångreligiöst, pluralistiskt och till stora delar sekulärt samhälle utbildas de till att bevara och förstärka kulturella, etniska och språkliga särarter.</P> <P class="p63 ft8">På ett mer övergripande plan har <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> initierat pilotprojektet IAMA <SPAN class="ft18">(Integration: A Multifaith Approach) </SPAN>som syftar till att utbilda och stärka religiösa ledare från utomeuropeiska länder och hjälpa dem att på ett mer effektivt sätt integrera sina <NOBR>församlings-/föreningsmedlemmar.</NOBR> Detta projekt har drivits i samarbete med universitet och NGOs i Finland, England, Tyskland, Danmark och Lettland. Inom ramen för <NOBR>IAMA-projek-</NOBR> tet har religiösa ledare fått identifiera styrkor och svagheter i sitt sätt att arbeta för integration och deltagande i samhället. Precis som utbildningen vid Oslo universitet (se ovan) är detta projekt inte begränsat till muslimska ledare. Syftet har varit att inkludera en</P> <P class="p342 ft15">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35274x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">mängd olika religiösa ledare och sammanföra dessa för att diskutera frågor som rör integration, juridik, religionsfrihet, identitet, medborgarskap etc.<A href="#page_74"><SPAN class="ft20">40</SPAN></A></P> <P class="p88 ft8">Diskussioner pågår också på svenska universitet och högskolor om att starta utbildning med relevans för i landet verksamma imamer.</P> <P class="p223 ft8">Sammantaget visar genomgången att det finns ett flertal olika sätt att förhålla sig till frågan om imamutbildningar och utbildning av islamiska religionslärare inom EU. Det finns med andra ord ingen enhetlig europeisk politik för utbildningar av muslimska ledare.</P> <P class="p343 ft29"><SPAN class="ft29">4.9</SPAN><SPAN class="ft30">Sammanfattande diskussion</SPAN></P> <P class="p344 ft8">Som konstaterats ovan ser utbildningsbakgrunden för de religiösa ledare som verkar i Sverige mycket olika ut. En gemensam nämnare är emellertid i de flesta fall att det är samfunden själva som utbildar sina ledare vid institutioner vilka alla uppbär statligt stöd.</P> <P class="p42 ft8">Om <NOBR>Sfi-undervisningen</NOBR> fungerar som avsett bör den kunna tillgodose utländska imamers behov av att utveckla sina kunskaper i svenska språket. En fördel med <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> är att den ska tillhandahållas av landets alla kommuner, och även ska kunna kombineras med exempelvis förvärvsarbete. Många imamer har problem att avsätta tid för utbildning, eftersom de ofta har en stor arbetsbörda inom sina respektive församlingar/föreningar. Med tanke på detta har <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> fördelen av att erbjudas över hela landet, jämfört med en eventuell specifik utbildning för religiösa ledare vid något av landets universitet. Samtidigt finns det fördelar med att kunna skräddarsy en eventuell utbildning efter de konkreta behov som finns inom olika församlingar och samfund. Det kan emellertid ifrågasättas om behoven såväl som efterfrågan är tillräckligt stora för en sådan utbildning, bland annat eftersom de individuella incitamenten ofta tycks saknas, inte minst eftersom några reella karriärmöjligheter inte står att uppbringa.</P> <P class="p307 ft8">Muslimska församlingars och föreningars behov av imamer som talar svenska och känner till det svenska samhället förefaller vara stort. Samtidigt arbetar många imamer främst ideellt på sin fritid, medan andra kommer resande till Sverige från muslimska länder</P> <P class="p345 ft27"><SPAN class="ft34">40 </SPAN><SPAN class="ft28">Säävälä, Minna (2009) </SPAN>Evaluation Report: ‘Integration: A Multifaith Approach’ Pilot Project (IAMA)<SPAN class="ft28">, International Organization for Migration (IOM), Helsinki 22 Jan 2009.</SPAN></P> <P class="p71 ft15">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td189"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td190"><SPAN class="p25 ft19">Utbildningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">och anställs som imamer på kortare kontrakt. I det senare fallet kan det vara svårt att skapa incitament för somliga imamer att lära sig svenska språket, då det utgör ett relativt litet språk. Som konstaterats upplever många muslimska organisationer och församlingar att imamers bristande kunskaper i svenska och om det svenska samhället blir ett hinder för dem att verka effektivt, vilket innebär att de själva har ett starkt eget intresse av att deras imamer tar del av den utbildning som finns att tillgå. Mycket tyder därmed på att incitamenten måste skapas inom de enskilda muslimska församlingarna/föreningarna. Vissa muslimska församlingar/föreningar ställer också redan kravet att de imamer som anställs hos dem ska behärska svenska språket.</P> <P class="p318 ft8">När det gäller andra invandrarkyrkor har varken OÖKER eller Judiska centralrådet ambitionen att starta vare sig teologiska seminarier eller påbyggnadskurser för redan verksamma präster eller rabbiner. Däremot har katolska kyrkan för avsikt att inrätta en introduktionskurs för präster som kommer från andra länder. För att underlätta arbete i Sverige använder sig församlingarna av befintliga utbildningsvägar (Sfi) eller så försöker de själva att skapa de bästa förutsättningarna för prästerna och rabbinerna. Samtidigt tycks det inte finnas något motstånd mot att staten skulle kunna starta kurser för religiösa ledare av utländsk bakgrund när de anländer till Sverige. Dessa kurser ska i så fall vara öppna för samtliga religioner och inte endast för muslimer. Men överlag finns inom alla invandrarkyrkor, liksom hos många andra trossamfund, en kritisk hållning till att låta andra än medlemmar i den egna konfessionen vara lärare, särskilt inom de pastoralteologiska ämnesområdena.</P> <P class="p346 ft8">Slutsatsen av analysen är att</P> <P class="p347 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft33">De imamer utredningen fört dialog med har i de flesta fall genomgått </SPAN><NOBR>Sfi-utbildning</NOBR> med mera. Behovet av att ytterligare effektivisera och yrkesrelatera språkutbildningen förefaller dock vara betydande.</P> <P class="p348 ft9"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft32">Många andra trossamfund har likartade problem och behov som muslimer när det gäller utbildning av ledare i Sverige.</SPAN></P> <P class="p349 ft15">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Utbildningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">I flera andra trossamfund har man under årens lopp sökt och byggt upp utbildningar för sina ledare utanför statliga universitet och högskolor. Det har tagit tid. Numera har dock de flesta ansökt om och erhållit legitimitet och erkännande i form av examensrättigheter och statsbidrag.</SPAN></P> <P class="p350 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Staten ger i dag ekonomiskt stöd åt religiös ledarutbildning.</SPAN></P> <P class="p273 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">Diskussioner om att starta kurser av relevans för imamer pågår inom studieförbund, folkhögskolor och universitet i Sverige.</SPAN></P> <P class="p351 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">Europeiska erfarenheter visar på svårigheten att nå framgång med att påtvinga imamer en statlig utbildning. De flesta europeiska försök att starta utbildningar tycks brottas med trovärdighetsproblem såväl inom muslimska samhällen som inom akademierna; engelska initiativ visar exempelvis att de inte främst förbereder studenter för att arbeta i ett mångreligiöst, pluralistiskt och till stora delar sekulärt samhälle utan istället till att förstärka särarter.</SPAN></P> <P class="p352 ft15">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <P class="p0 ft7">5 Överväganden</P> <P class="p102 ft8">Sedan ett antal år tillbaka eftersträvas från statens sida en större grad av jämlik behandling av landets trossamfund. Ett viktigt led i denna utveckling var de ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan som infördes från och med den 1 januari år 2000. Svenska kyrkan intar alltjämt en särställning bland landets religiösa samfund, i kraft av sin storlek och sin historiska betydelse, men vikten av en mer jämlik behandling av andra religiösa samfund har under senare år kommit att tillmätas större uppmärksamhet.</P> <P class="p103 ft8">Från statlig sida har man vinnlagt sig om att de trossamfund som uppbär statsbidrag ska verka i enlighet med de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på. Detta innefattar bland annat respekten för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, samt jämställdhet mellan kvinnor och män.</P> <P class="p318 ft8">Utredningens uppdrag, att undersöka förutsättningarna för att anordna en utbildning för imamer i Sverige, ska således ses mot bakgrund av den religiösa mångfald som i dag återfinns inom det svenska samhället, liksom statsmaktens strävan om en ökad jämlikhet mellan landets trossamfund. I det följande redogörs för de principer på olika politiska sakområden som bör vägleda det politiska handlandet när det gäller frågan om en svensk utbildning för imamer, framför allt ur integrations- och religionspolitisk synvinkel.</P> <P class="p124 ft29"><SPAN class="ft29">5.1</SPAN><SPAN class="ft30">Integrationspolitik</SPAN></P> <P class="p290 ft8">Frågan om en svensk utbildning för imamer utgör inte något integrationsprojekt som sådant. Trots detta finns det skäl att relatera utredningens frågeställningar till integrationspolitiken, också eftersom det bland muslimska invandrare finns imamer organiserade i muslimska församlingar/föreningar. I utredningens direktiv anges</P> <P class="p353 ft15">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35278x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">att utgångspunkterna för utredningsarbetet ska vara de principer som finns för det existerande statliga stödet till trossamfund, som förutsätter att samfundet ”1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och 2. är stabilt och har egen livskraft”.<A href="#page_78"><SPAN class="ft20">1 </SPAN></A>Av denna anledning framstår det som motiverat att redogöra för hur den svenska staten förhåller sig till invandrare, och om hur den nuvarande integrationspolitiken har vuxit fram.</P> <P class="p42 ft8">Målet för den svenska integrationspolitiken är <SPAN class="ft18">lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund </SPAN>(prop. 2008/2009:1). Framväxten av en svensk invandrarpolitik påbörjades under <NOBR>1960-talet,</NOBR> i samband med den stora arbetskraftsinvandring som skedde under dessa år. Till att börja med utgick man allmänt från att invandrare skulle anpassa sig efter svenska förhållanden. Svenskundervisning och samhällsinformation skulle i princip utgöra det enda avsteget från en generell välfärdspolitik. Även om man konstaterade att modersmålet var viktigt, ville man från statens sida i princip inte arrangera särlösningar för invandrare, utan ansåg att det istället ankom på dessa själva att bevara sina egna traditioner och kulturer. År 1968 tillsattes den så kallade Invandrarutredningen, med uppgiften att ”kartlägga invandrares och minoriteters situation samt föreslå samhällsåtgärder för att underlätta deras möjligheter att anpassa sig till livet i Sverige” (prop. 1997/98:16, s. 15). Utredningen presenterade sitt betänkande år 1974 (SOU 1974:69), och året därpå fattade riksdagen beslut om en svensk invandrarpolitik (prop. 1975:26, bet. InU6, rskr. 1975:160), vars tre ledord var <SPAN class="ft18">jämlikhet, valfrihet </SPAN>och <SPAN class="ft18">samverkan</SPAN>. Man eftersträvade nu att både erkänna och främja invandrares kulturella och språkliga bakgrund. Bland annat infördes hemspråksundervisning, liksom radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> på de större språk som fanns representerade bland landets invandrare. Även om man genom ovan nämnda och andra initiativ vidtog ett antal säråtgärder för invandrare som grupp, lades betoningen alltjämt på en generell politik och att denna skulle gälla som huvudregel.</P> <P class="p354 ft8">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> började emellertid särartstänkandet kring invandrare som grupp att kritiseras, och man pekade på begreppet invandrare i sig som kategoriserande, och bidragande till ett <NOBR>vi-och-</NOBR> <NOBR>de-tänkande</NOBR> (prop. 1997/98:16, s. <NOBR>15–16).</NOBR> Även om det låg en välvilja i att från statligt håll skilja ut invandrares specifika behov,</P> <P class="p71 ft28"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Lag (1999:932) om stöd till trossamfund.</P> <P class="p111 ft15">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35279x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">innebar det samtidigt en kategorisering med negativa konsekvenser, som bidrog till en syn på invandrare som en homogen grupp i samhället, främst definierad utifrån sitt ”annorlundaskap”. Den slutsats som drogs i den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16, s. 20) var därför att det fanns skäl att ännu starkare betona den generella politikens betydelse:</P> <P class="p355 ft12">Mot bakgrund av hur invandrarpolitiken kommit att bidra till den felaktiga föreställningen att invandrare är en från svenskar avvikande och homogen grupp, anser Regeringen att det är angeläget att framtida säråtgärder riktar sig till invandrare som grupp endast när detta är befogat, dvs. när invandrarskapet är en mer relevant utgångspunkt för åtgärder än andra förhållanden. (prop. 1997/98:16, s. 20).</P> <P class="p356 ft8">Den integrationspolitiska propositionen syftade till att ersätta den tidigare invandrarpolitiken med en ny integrationspolitik. Till skillnad från den tidigare invandrarpolitiken, sades det, skulle integrationspolitiken utgöra en angelägenhet för hela samhället, och inte enbart riktas till invandrare som grupp. Med utgångspunkt i detta ställningstagande förordades att en generell politik skulle föras med hänsyn till den etniska och kulturella mångfalden, vilken skulle genomsyra alla samhällsområden och nivåer (prop. 1997/98:16, s. <NOBR>19–23).</NOBR> Angående den religiösa mångfalden konstaterades att Sverige under de senaste decennierna har utvecklats till ett mångreligiöst land, vilket ställer krav på ett mångfaldstänkande också i religiöst hänseende:</P> <P class="p357 ft12">I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör det finnas en beredvillighet att tillmötesgå människors olika religiösa intressen och önskemål, även när de inte överensstämmer med de egna. Öppenhet och respekt gentemot andra religioner och trosuppfattningar än den egna följer naturligt av den i Sverige grundlagsfästa religionsfriheten (prop. 1997/98:16, s. 69).</P> <P class="p127 ft8">I en utvärdering från år 2005 fastslog emellertid Riksrevisionen att någon reell förändring av den tidigare invandrarpolitiken inte hade skett vid landets myndigheter.<A href="#page_79"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>En förklaring härtill ansågs vara att integrationspolitiken tar fasta på samhällsövergripande och långsiktiga utvecklingsfrågor, vilket ställer stora krav på tydlighet från regeringens sida gentemot landets verkställande myndigheter att formulera specifika uppdrag, mål och delmål, samtidigt som det övergripande syftet inte går förlorat. Liknande slutsatser drogs i en</P> <P class="p358 ft27"><SPAN class="ft34">2 </SPAN><SPAN class="ft28">Riksrevisionen (2005) </SPAN>Från invandrarpolitik till invandrarpolitik<SPAN class="ft28">, RIR 2005:5. Stockholm: Riksrevisionen.</SPAN></P> <P class="p86 ft15">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35280x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">rapport från Integrationsverket år 2006, där man i en studie av tolv strategiskt viktiga myndigheters arbete med att inlemma integrationspolitikens tvärsektoriella målsättningar i sina respektive kärnverksamheter fann att detta inte var fallet i sex av de undersökta myndigheterna.<A href="#page_80"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>Integrationsverket efterlyste en genomtänkt strategi från regeringens sida, och pekade även på behovet av konsekvensanalyser för att förtydliga myndigheternas arbetsuppgifter. Därutöver framhöll man behovet av tolkningsstöd i myndigheterna om hur en verksamhetsintegrering konkret ska gå till.</P> <P class="p90 ft18"><SPAN class="ft8">I skrivelse 2008/2009:24, </SPAN>Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration<SPAN class="ft8">, redovisar regeringen vilken inriktning integrationspolitiken bör ha samt vilka strategiska områden och frågeställningar som genomförandet av politiken bör fokusera på under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2008–2010.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Områdena är:</SPAN></P> <P class="p359 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända,</SPAN></P> <P class="p360 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">fler i arbete och fler företagare,</SPAN></P> <P class="p361 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">förbättrade utbildningsresultat och likvärdighet i skolan,</SPAN></P> <P class="p273 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna,</SPAN></P> <P class="p362 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">en effektiv bekämpning av diskriminering,</SPAN></P> <P class="p363 ft8"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft33">en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap, samt</SPAN></P> <P class="p273 ft9"><SPAN class="ft31">•</SPAN><SPAN class="ft32">en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald.</SPAN></P> <P class="p337 ft8">För utredningens del har det varit viktigt att utgå från den för svensk politik grundläggande principen om en generell politik, om än medveten om att särlösningar ändå tidvis kan vara motiverade. Bland de strategiska områden för integrationspolitiken som lyfts fram av regeringen ovan framstår effektiviteten i mottagandet och introduktionen för nyanlända; förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna; samt en gemensam värdegrund som särskilt relevanta att ta fasta på för utredningens vidkommande.</P> <P class="p364 ft27"><SPAN class="ft34">3 </SPAN><SPAN class="ft28">Integrationsverket (2006</SPAN>) ”Verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete. En dokumentstudie av tolv statliga myndigheters arbete med mainstreaming av integrationspolitiken”, <SPAN class="ft28">Integrationsverkets rapportserie 2006:01. Norrköping: Integrationsverket.</SPAN></P> <P class="p147 ft15">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35281x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p365 ft29"><SPAN class="ft29">5.2</SPAN><SPAN class="ft30">Religionspolitik</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Ett annat viktigt riktmärke för utredningen rör frågan om hur staten bör förhålla sig till trossamfund, religiösa rörelser och deras ledare samt till religionsutövning generellt. Det är ett område av politiken som skulle kunna kallas religionspolitik och som berör frågor inom flera departementsområden, även om Kulturdepartementet är huvudansvarigt.<A href="#page_81"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A></P> <P class="p19 ft8">Någon enkel och samtidigt heltäckande definition av begreppet religion förefaller vara svårt att enas kring. En närliggande förklaring härtill torde vara att religionsbegreppet inrymmer så många olika dimensioner, innefattande både rituella, etiska, sociala och institutionella aspekter som är svåra att inbegripa med bara en eller ett par kortfattade formuleringar. En övergripande åtskillnad kan emellertid göras mellan en <SPAN class="ft18">substantiell </SPAN>och en <SPAN class="ft18">funktionell </SPAN>förståelse av religionen som begrepp. Medan den föregående tar fasta på religionens innehåll, omfattar den senare religionens praktik, i form av exempelvis dess riter och sociala organisation. Den formulering om religion som hänvisas till i förarbetena (se t.ex. SOU 1972:15, s. 158) sträcker sig tillbaka till 1809 års Regeringsform, där det fastslås att religionen ”ej bör störa samhällets lugn eller åstadkomma allmän förargelse.”<A href="#page_81"><SPAN class="ft20">5</SPAN></A></P> <P class="p287 ft8">En åtskillnad kan göras mellan religion på ett privat, individuellt plan å ena sidan, och på ett kollektivt, samhälleligt plan å den andra. I Sverige, liksom i västerländska demokratier i allmänhet, betraktas ofta religion som något tillhörande främst den privata sfären. Religionsfriheten uppfattas därmed som en individuell rättighet, medan den kollektiva dimensionen av religionsutövandet ofta tillmäts mindre uppmärksamhet. Detta kan utgöra ett problem för de religioner vars trosutövare vill manifestera sin tro genom exempelvis en viss typ av klädsel eller genom uppförandet av byggnader av religiös karaktär. Synsättet kan också kamouflera att staten omedvetet upprätthåller och främjar majoritetskulturens tolkningsföreträde och intressen.<A href="#page_81"><SPAN class="ft20">6</SPAN></A></P> <P class="p366 ft25"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft24">Till departementet är exempelvis knutet Regeringens råd för kontakt med trossamfunden (Ku 2000:F).</SPAN></P> <P class="p115 ft25"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft24">Samma formulering återfanns även i den så kallade lilla religionsfrihetslagen från 1951 (SFS 1981:680), som i viss mån preciserade Regeringsformen, men som senare upphävdes till förmån för Lag (1998:1593) om trossamfund.</SPAN></P> <P class="p367 ft27"><SPAN class="ft21">6</SPAN><SPAN class="ft26">Lidskog, Rolf och Fuat Deniz (2009) </SPAN>Mångkulturalism – Socialt fenomen och politisk utmaning. <SPAN class="ft28">Malmö: Liber, s. 151.</SPAN></P> <P class="p86 ft15">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35282x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft8">Trots att Sverige i flera avseenden anses vara ett av världens mest sekulariserade länder har man under senare år också uppmärksammat en utveckling i riktning mot en ökad desekularisering, bland annat på grund av den migration som skett under de senaste decennierna och framväxten av nya medier som Internet, genom vilka religioner får lättare att spridas och vinna nya anhängare Härtill kommer flera tecken under senare år på en ökad privatreligiositet och nyandlighet inom samhället i stort.<A href="#page_82"><SPAN class="ft20">7</SPAN></A></P> <P class="p90 ft8">Genom inte minst informationsteknologin och migrationen är svenskt kulturliv indraget i globala förändringsprocesser (SOU 2009:16). I en ännu mer konkret bemärkelse har den svenska politiken inneburit att många medborgare kommit i kontakt med andra kulturella och religiösa vanor än de som under lång tid har varit tämligen stabila och homogena. Majoritetssamhällets förståelse av sig självt som konfessionsneutralt har utmanats. Till synes sekulära arrangemang har ifrågasatts utifrån sina religiösa innebörder, till exempel i diskussioner om skolavslutningarnas förläggning till kyrkor eller om olika slaktmetoder.<A href="#page_82"><SPAN class="ft20">8 </SPAN></A>En viktig markering av den svenska staten som konfessionellt neutral gjordes genom de ändrade relationer mellan kyrka och stat som infördes från och med den 1 januari 2000, och som beskrivs närmare nedan.</P> <P class="p369 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan</SPAN></P> <P class="p344 ft8">Svenska kyrkan har en femhundraårig gemensam historia med den svenska staten, och var under lång tid det enda tillåtna trossamfundet i landet. Efter kristnandet av Sverige, som pågick under 1000- och <NOBR>1100-talen,</NOBR> blev landet en del av det katolska Europa, och fick genom kyrkan möjligheten att ta ut skatter.<A href="#page_82"><SPAN class="ft20">9 </SPAN></A>Statskyrkoreformen infördes under <NOBR>1500-talet,</NOBR> då Gustav Vasa gjorde sig själv till överhuvud över Svenska kyrkan, med följden att påven i Rom miste sin kontroll över densamma. Därefter påbörjade Svenska kyrkan sin utveckling mot att införliva Luthers teologiska läror i Sverige. Fram till <NOBR>1800-talets</NOBR> mitt hade kyrkan bland annat ett huvudansvar för dåtidens sjukvård, sociala omsorg samt skola och utbildning. Från och med den senare hälften av <NOBR>1800-talet</NOBR> inleddes emellertid en utveckling mot att överföra dessa ansvarsområden till offentliga</P> <P class="p370 ft23"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft42">Svanberg och Westerlund (2008, Red.) </SPAN><SPAN class="ft36">Religion i Sverige</SPAN>. Stockholm: Dialogos förlag.</P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft41">Gunner, Göran (1999) </SPAN><SPAN class="ft44">Att slakta ett får i Guds namn</SPAN>. Demokratiutredningens småskrift nr 14, SOU 1999:9.</P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft43">Claesson, Urban (2008) ”Svenska kyrkan”, i Svanberg och Westerlund (2008, Red), a.a.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35283x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">organ, och religionen började i samband med industrialiseringen och ett ökat modernitetstänkande betraktas som någonting tillhörande främst den privata sfären. Folkrörelsernas liksom frikyrkornas framväxt bidrog också starkt till denna utveckling.</P> <P class="p83 ft8">Utvecklingen mot en demokratisk folkkyrka pågick under 1900- talet, då folket stegvis medgavs ett ökat inflytande över kyrkan, bland annat genom val till kyrkofullmäktige. Ett viktigt årtal i detta avseende utgör år 1958 då det, trots djupgående konflikter och motstridiga åsikter i frågan, beslöts att Svenska kyrkan också skulle kunna viga kvinnliga präster. Den demokratiska folkkyrkan var ett begrepp som man sedan tog med sig i lagtexten när relationen mellan staten och Svenska kyrkan ändrades från och med den 1 januari 2000. Frånskiljandet av kyrkan från staten hade vid det laget diskuterats sedan lång tid tillbaka, och även utretts i olika omgångar under efterkrigstiden, dock utan att man lyckats komma fram till någon lösning. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> fick emellertid frågan en förnyad aktualitet, och en lång process, innefattande flera olika steg, inleddes för att genomdriva den så kallade <NOBR>stat-kyrkareformen.</NOBR> Till att börja med instiftades en ny kyrkolag år 1992 (Lag 1992:300), som upphävde den gamla kyrkolagen från 1686, landets då äldsta gällande lag. Ett principbeslut om ändrade relationer mellan kyrka och stat från och med den 1 januari 2000 antogs därefter av Riksdagen år 1995 (prop. 1995/96:80), vilket kan betraktas som ett betydelsefullt steg i den långa historiska process som föregått detta beslut, och som ett tecken på att tiden nu ansågs mogen för en uppdelning. Regeringens förslag innehöll riktlinjer om hur det fortsatta arbetet med relationsförändringen skulle bedrivas inom bland annat den rättsliga regleringen, ekonomi och uppbörd, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen samt vården av kulturhistoriska värden (prop. 1998/99:124, s. 57) Med anledning av dessa riktlinjer för förändring inleddes även ett omfattande utredningsarbete, vars resultat presenterades i sju olika betänkanden (SOU <NOBR>1998:41–47),</NOBR> vilka i sin tur utmynnade i tre olika propositioner.<A href="#page_83"><SPAN class="ft20">10</SPAN></A></P> <P class="p371 ft8">Som nämnts gör man alltjämt en viss åtskillnad mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund, vilket kan tyckas något inkonsekvent med tanke på den utveckling som samtidigt eftersträvas mot en ökad likställighet mellan de olika trossamfunden. De ändrade</P> <P class="p372 ft36"><SPAN class="ft34">10 </SPAN>Staten och trossamfunden – grundlagsfrågor <SPAN class="ft23">(prop. 1997/98:49); </SPAN>Staten och trossamfunden – bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund <SPAN class="ft23">(prop. 1997/98:116); samt </SPAN>Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. <SPAN class="ft23">(prop. 1998/99:38).</SPAN></P> <P class="p96 ft15">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">relationerna mellan kyrkan och staten har dock beskrivits som ”en kompromiss mellan å ena sidan nödvändigheten att ta hänsyn till Svenska kyrkans särställning på grund av den långa historiska utvecklingen och den stora andelen tillhöriga samt å andra sidan önskemålet om att öka jämställdheten mellan trossamfunden” (prop. 1997/98:116, s. 18). Därtill kommer de specifika krav som ställs på Svenska kyrkan som trossamfund, om att denna ”ska vara en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet” (prop. 1998/99:124, s. 63). År 2005 var 78 procent av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan. Från och med den 1 januari 1996 gäller emellertid kravet på dop för att upptas i Svenska kyrkan. Detta krav, liksom renodlandet av Svenska kyrkan som trossamfund, samt även det faktum att Svenska kyrkan avhänts sin myndighetsroll har inneburit att jämställdheten med andra trossamfund ökat. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan finns det för utredningens del anledning att särskilt ta fasta på statens konfessionsneutrala hållning, liksom den jämlikhet som eftersträvas i behandlingen av landets trossamfund inför de följande avsnitten.</P> <P class="p373 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Trossamfundens autonomi</SPAN></P> <P class="p313 ft8">Begreppet trossamfund definieras i Lagen om trossamfund som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.” Statens stöd till trossamfunden regleras i två lagar och en förordning: Lag (1998:1593), om trossamfund, Lag (1999:932) om stöd till trossamfund samt Förordning (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Det övergripande syftet med statens stöd är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Enligt förarbetena utgör trossamfunden</P> <P class="p374 ft12">generellt sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen och denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar om vårt samhälle vilar på (prop. 1998/99:124, s. 60).</P> <P class="p337 ft8">Svenska kyrkan har rätt till statlig hjälp med bestämmande, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifter, enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund. Sådan hjälp kan också beviljas andra registrerade tros-</P> <P class="p375 ft15">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">samfund, vilket beskrivs närmare nedan. Enligt Regeringsformen är staten skyldig att ”främja bland annat religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget samfundsliv”, vilket också utgör ett motiv för utdelandet av ekonomiskt stöd. Som motkrav på de trossamfund som uppbär statligt bidrag ställs dock att samfunden ska bidra till att stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Såtillvida anger Lag (1999:932) om stöd till trossamfund följande förutsättningar för statsbidrag:</P> <P class="p376 ft12">3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som 1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och 2. är stabilt och har egen livskraft.</P> <P class="p377 ft8">Genom lagen om trossamfund skapades även en ny rättslig kategori, ”registrerat trossamfund”. För att kunna registreras som trossamfund krävs att ett antal associationsrättsliga kriterier är uppfyllda, bland annat att stadgar finns antagna som tydliggör samfundets ändamål. Samfundet ska vidare ha ett eget specifikt namn samt ledas av en styrelse eller motsvarande organ. De samfund som uppfyller ovan nämnda villkor avseende värderingar och stabilitet, och som registrerar sig som trossamfund, kan även, efter särskild prövning, få statlig hjälp med att samla in medlemsavgifterna. En närmare beskrivning av de grundläggande värderingar som åsyftas i paragrafen ovan återfinns i förarbetena:</P> <P class="p357 ft12">För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar bör trossamfundet motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare bör samfundet verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär dock inte något krav på att t.ex. samfundets lära eller åskådning ska utformas i demokratisk ordning. Inte heller krävs det att beslutsprocessen i samfundet vid utseende av exempelvis präster vilar på demokratisk grund. Av väsentlig betydelse är i stället att trossamfundet verkar för att dess medlemmar och betjänade deltar i samhällslivet och att samfundet klart markerar avståndstagande från antidemokratiska strömningar i samhället. (prop. 1998/99:124 s. 64).</P> <P class="p166 ft8">Visserligen kan det tyckas gå utanför direktivets ramar, men det framstår som något motsägelsefullt att staten inte vill värdera innehållet i de religionsuppfattningar som tillämpas inom olika trossamfund, samtidigt som ett antal specifika kriterier ändå ska vara uppfyllda för att samfundet ska beviljas bidrag. Såtillvida anges i</P> <P class="p378 ft15">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35286x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">förarbetena att det inte får ske någon ”närmare prövning och värdering av samfundets lära i förhållande till samhällets gemensamma värdegrund” (prop. 1998/99:124, s. 63), samtidigt som det ska ”prövas i varje enskilt ärende om ett sökande trossamfund uppfyller förutsättningarna för statsbidrag” (prop. 1998/99:124, s. 66). Det har påpekats att dessa motsägelsefulla anvisningar riskerar att lämna utrymme för ett visst mått av godtycke vid beviljandet av statsbidrag till trossamfund.<A href="#page_86"><SPAN class="ft20">11</SPAN></A></P> <P class="p90 ft8">Ett flertal olika perspektiv kan givetvis anläggas på frågan om vad den svenska värdegrunden består av. En naturlig utgångspunkt för utredningen har varit att ta fasta på de principer om demokrati och jämlikhet som fastställs i grundlagen. Såtillvida anger 1 kap. 2 § RF att:</P> <P class="p280 ft12">Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.</P> <P class="p337 ft8">Detta kan jämföras med den integrationspolitiska mål som beslutats om i Riksdagen våren 2009, och som anger <SPAN class="ft18">lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund </SPAN>(prop. 2008/2009:1). Utredningen vill emellertid på nytt understryka att imamer inte kan fungera som integrationsagenter annat än i en begränsad bemärkelse. Av flera skäl är det därför viktigt att insatser för att främja integrationen istället görs på andra håll i samhället och tvärs över konfessionella gränser, för att på så sätt nå ut till olika medborgare. Genom de offentliga institutionerna bör möten mellan olika individer och grupper främjas.</P> <P class="p69 ft8">Utöver den svenska lagstiftningen om religionsfrihet, liksom de rättigheter som inkorporerats i svensk lag genom EKMR, har Sverige även undertecknat ett antal <NOBR>FN-konventioner</NOBR> och <NOBR>-deklara-</NOBR> tioner inom området, vilka berörs närmare i det följande.</P> <P class="p379 ft23"><SPAN class="ft34">11 </SPAN>Ekström, Sören (2006) ”Staten, trossamfunden och samhällets grundläggande värderingar</P> <P class="p380 ft39">– en bakgrund”, se även Tegnemo, Annette (2006) ”Samhällets grundläggande värderingar” – om förutsättningarna för statsbidrag till trossamfund”, båda i <SPAN class="ft38">Samfunden och bidragen ”De grundläggande värderingar som samhället vilar på” – om förutsättningarna för statsbidrag till trossamfund</SPAN>. Stockholm: Proprius förlag AB. Huruvida trossamfunden faktiskt bidrar till att förstärka värdegrunden diskuteras i samma volym av ThorLeif Pettersson.</P> <P class="p122 ft15">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35287x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Individens rätt att tillhöra och avstå från en religion</SPAN></P> <P class="p65 ft8">Religionsfriheten i Sverige reglerades tidigare genom dels 1809 års Regeringsform, dels genom Religionsfrihetslagen (1951:680). Från och med år 2000 ersattes dock Religionsfrihetslagen av Lag (1998:1593) om trossamfund, Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, som reglerar förhållandena för Svenska kyrkan, samt därutöver med det skydd som religionsfriheten uppbär genom vår nuvarande Regeringsform, från 1974. Religionsfriheten definieras i Regeringsformen som ”frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion”, och utgör en del av den större uppsättning mänskliga rättigheter som utarbetats inom demokratiska samhällen liksom inom internationella organ, framför allt FN, under 1900- talet. Inom ramen för dessa kan religionsfriheten relateras till principer om <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> tanke- och åsiktsfrihet.<A href="#page_87"><SPAN class="ft20">12 </SPAN></A>Religionsfriheten tillhör, tillsammans med <NOBR>yttrande-,</NOBR> <NOBR>informations-,</NOBR> <NOBR>mötes-,</NOBR> demonstrations- och föreningsfriheten de <SPAN class="ft18">positiva </SPAN>opinionsfriheterna. I 2 kap. 1 § RF framhålls följande:</P> <P class="p382 ft12">Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad</P> <P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft105">yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,</SPAN></P> <P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft105">informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,</SPAN></P> <P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft105">mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,</SPAN></P> <P class="p383 ft106"><SPAN class="ft106">4.</SPAN><SPAN class="ft107">demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,</SPAN></P> <P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft105">föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,</SPAN></P> <P class="p384 ft12"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft105">religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.</SPAN></P> <P class="p377 ft8">Av 2 kap. 12 § RF framgår även att religionsfriheten utgör den enda av de positiva opinionsfriheterna som inte kan regleras genom lag. Religionsfriheten utgör därmed en absolut frihet. Några försök att definiera vad som är religion respektive religionsutövning har inte gjorts i förarbetena till 2 kap. 1 § RF, vilket kan utgöra en tänkbar svaghet med tanke på att religionsfriheten skulle kunna ses som ett skydd för möjligheten att utöva exempelvis en mycket hård intern disciplin inom ett trossamfund. Viktigt att notera i denna bemär-</P> <P class="p385 ft28"><SPAN class="ft34">12 </SPAN>Alwall, Jonas (2008) ”Religionsfrihet”, i Svanberg och Westerlund (2008, Red), a.a.</P> <P class="p96 ft15">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35288x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">kelse är emellertid att religionsfriheten inte medför någon rättighet att på religiösa grunder utföra handlingar som normalt är straffbara.<A href="#page_88"><SPAN class="ft20">13 </SPAN></A>Religionsfrihetens gräns går alltid vid skyddet av andras fri- och rättigheter, och det är därmed inte tillåtet att kränka någon annan eller begå brottsliga handlingar av något slag i religionens namn.</P> <P class="p41 ft8">Förutom rätten till religion har även rätten att avsäga sig en religiös tillhörighet skydd i grundlagen. Såtillvida anger den efterföljande paragrafen i Regeringsformen (2 kap. 2 § RF) skydd mot att avtvingas alla former av religiösa ståndpunkter och/eller trosuppfattningar:</P> <P class="p386 ft12">Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. (Lag 1976:871).</P> <P class="p119 ft8">2 kap. 2 § RF kan därmed betraktas som ett lagstadgat befästande av religionen som en privat angelägenhet för landets medborgare. Ytterligare skydd för religionsfriheten har tillkommit under senare år, bland annat genom en precisering i 1 kap. 2 § st. 5 RF som trädde ikraft från och med år 2003:</P> <P class="p387 ft12">Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.</P> <P class="p337 ft8">Ovan nämnda paragraf utgör emellertid ett målsättningsstadgande, och är därmed inte rättsligt bindande. Paragrafen anger dock de målsättningar som ska gälla för offentlig verksamhet i Sverige. Behovet av att göra en precisering av vissa utsatta grupper i paragrafen motiveras i förarbetena med att det är viktigt att betona att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället:</P> <P class="p315 ft12">Det är […] viktigt att Sverige även i framtiden kan vara ett föregångsland bl.a. när det gäller jämlikhet, delaktighet, tolerans och mänskliga rättigheter. Att skydd för olika utsatta grupper skrivs in i det stadgande i grundlagen som ger uttryck för samhällets grundläggande värderingar är i det sammanhanget en värdefull markering. (Prop. 2001/02:72, s. 19) .</P> <P class="p269 ft28"><SPAN class="ft34">13 </SPAN>Nergelius, Joakim (2006) <SPAN class="ft27">”Svensk statsrätt”</SPAN>, Lund: Studentlitteratur, s. <NOBR>117–121.</NOBR></P> <P class="p111 ft15">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">De rättigheter gällande religionsfriheten som refererats till ovan avhandlar av naturliga skäl främst de individuella rättigheterna, så som de är formulerade i den svenska lagstiftningen. Samtidigt finns det viktiga kollektiva, samhälleliga aspekter av religionen som också bör beaktas i anslutning till frågan om utbildning för imamer. Som anges i 1 kap. 2 § RF, och som också diskuterats tidigare i detta kapitel, ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, oberoende av bland annat etniskt ursprung eller religiös tillhörighet. Betydelsen av att få möta egna trosrepresentanter i händelse av till exempel kris eller svåra olyckor har exempelvis uppmärksammats från statligt håll under senare år. Medan Svenska kyrkan sedan lång tid tillbaka utgör en del av samhällets krisplanering och krishantering, har det under senare år förts fram behov av att även involvera andra trossamfund i detta arbete. I samband med bland annat diskoteksbranden i Göteborg 1998, i Makedoniska föreningens lokaler, synliggjordes behovet av att också ha kontakter in i det mångkulturella lokalsamhället med till exempel muslimska församlingar och kulturcenter. Från och med 2007 har Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, fått ett höjt anslag för att underlätta samordningen av trossamfundens insatser som en del av samhällets krisberedskap, och i Budgetpropositionen 2008, anges följande:</P> <P class="p388 ft12">För att stärka samhällsskyddet och beredskapen mot olyckor och kriser är det viktigt att ta vara på olika kompetenser och erfarenheter inom samhället. Inte minst under senare år har det blivit allt tydligare att trossamfunden spelar en viktig roll i dessa sammanhang. Kyrkor och andra religiösa mötesplatser är ofta självklara platser för människor i behov av tröst och stöd i svåra situationer (prop. 2008/2009:1, Utgiftsområde 177, s. <NOBR>21–22).</NOBR></P> <P class="p127 ft8">Det finns med andra ord ett växande samhälleligt behov av att utveckla en samverkan mellan religiösa ledare från olika trossamfund. Förutom en samverkan inom krisberedskapen har behovet av att upprätta samarbete med ledare för olika trossamfund som tidigare nämnts också framkommit inom exempelvis sjukvården och kriminalvården, där existentiella frågor aktualiseras på olika sätt. Detta gäller bland annat imamer, vilket är särskilt intressant för utredningen att ta fasta på, men också företrädare för andra trossamfund. Även om nämnda former av samverkan och kontakt mellan olika trossamfund i flera avseenden framstår som mycket värdefulla ställer sig emellertid utredningen tveksam till en alltför</P> <P class="p389 ft15">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35290x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">stark betoning av människors förmodade religiösa identiteter. Ett skäl härtill är, som tidigare nämnts, att många människor i Sverige med muslimsk kulturell bakgrund kommit hit just för att slippa ha en religiös anknytning, vilket bör respekteras.</P> <P class="p42 ft8">Förutom den nationella lagstiftning som redogjorts för ovan skyddas religionsfriheten i Sverige även genom Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, EKMR, vilken beskrivs närmare i följande avsnitt.</P> <P class="p54 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft62">Religionsfriheten som en mänsklig rättighet</SPAN></P> <P class="p313 ft8">Religionsfriheten utgör en mänsklig rättighet. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) upprättades år 1950, och ratificerades av Sverige år 1952. Efter att Sverige inträtt i den Europeiska Unionen beslöts att EKMR skulle gälla som svensk lag från och med den 1 januari 1995, med vissa i lagen angivna tilläggsprotokoll.<A href="#page_90"><SPAN class="ft20">14 </SPAN></A>Konventionen kan därmed åberopas av svenska medborgare inför svenska domstolar och myndigheter. Artikel 9 i konventionen lyder:</P> <P class="p390 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft108">Envar ska äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.</SPAN></P> <P class="p391 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft108">Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.</SPAN></P> <P class="p337 ft8">Antagandet av EKMR som svensk lagstiftning innebär således att svenska medborgare uppbär ett dubbelt rättighetsskydd gentemot svenska myndigheter, dels genom konventionen, dels genom svensk lagstiftning. Även om konventionen har inkorporerats i svensk rätt genom en vanlig lag<A href="#page_90"><SPAN class="ft20">15</SPAN></A>, och också har samma status som en vanlig lag har konventionens betydelse förstärkts genom en bestämmelse i 2 kap. 23 § RF, som slår fast att lag eller annan före-</P> <P class="p107 ft25"><SPAN class="ft21">14</SPAN><SPAN class="ft41">Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</SPAN></P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft21">15</SPAN><SPAN class="ft26">Nergelius 2006, a.a. s. 154.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">94</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">skrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen (SOU 2001:19, s. 81).</P> <P class="p113 ft8">I samband med upprättandet av Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999 infördes en ny artikel i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I denna artikel (13) ges ”rådet möjligheten att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Ett sådant beslut ska fattas enhälligt av rådet på förslag av kommissionen och efter hörande av Europaparlamentet” (prop. 2001/2002:72, s. 17).</P> <P class="p302 ft8">Som framgår av ovanstående redogörelse skyddas religionsfriheten på flera olika sätt i den svenska lagstiftningen, både genom friheten att inneha en religiös övertygelse, liksom friheten att avsäga sig densamma. Därtill kommer målsättningsparagrafen om att samhället ska främja religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv (1 kap. 2 § st. 5, RF). I följande stycke redogörs för den lagstiftning som upprättats om trossamfund.</P> <P class="p104 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">FN-konventioner</SPAN></NOBR> och <NOBR>-deklarationer</NOBR></P> <P class="p166 ft8">Även om den inte är formellt juridiskt bindande, anses den <SPAN class="ft18">Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna</SPAN>, antagen av Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948, vara av stor moralisk betydelse. Enligt artikel 18 fastslås:</P> <P class="p296 ft12">Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.</P> <P class="p356 ft8">Några årtionden senare, den 18 december 1966, antog Förenta Nationernas generalförsamling den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilken trädde i kraft 1976.” Konventionens artikel 18 anger:</P> <P class="p392 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft108">Envar ska äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsutövning och undervisning.</SPAN></P> <P class="p271 ft15">95</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35292x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft108">Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka ens frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val.</SPAN></P> <P class="p394 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft108">Envars frihet att utöva sin religion eller tro måste endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.</SPAN></P> <P class="p394 ft12"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft108">Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står i överensstämmelse med deras egen övertygelse.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">Ovan nämnda artiklar utgör skydd för människors rätt att tro, eller med andra ord rätten till tanke- och samvetsfrihet, men innebär alltjämt också en möjlighet att kunna begränsa religionsutövningen. Motsvarigheter till de principer i konventionen som angetts ovan, angående skyddet för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, återfinns även i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, EKMR. Den europeiska konventionen spelar en viktig roll i detta avseende, genom att den syftar till att skydda de universellt antagna mänskliga rättigheterna från en regional, europeisk horisont. Genom att Sverige anslutit sig till EKMR har vi som tidigare nämnts också underkastat oss den jurisdiktion som tillämpas inom den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.</P> <P class="p98 ft8">Ytterligare ett betydelsefullt <NOBR>FN-dokument</NOBR> med direkt anknytning till religionsfriheten är Deklarationen om eliminering av alla former av intolerans och diskriminering baserad på religion och tro, vilken antogs av FN:s generalförsamling den 25 november 1981. I brist på en bindande konvention anses deklarationen täcka in den internationella sedvanerätt (customary law) som vuxit fram inom området under senare årtionden. Enligt deklarationen räknas inte enbart stater som diskriminerande part, utan också institutioner, grupper av individer eller individer (artikel 2.1.). Genom att inkludera också den privata sfären går således deklarationen längre än konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.<A href="#page_92"><SPAN class="ft20">16</SPAN></A></P> <P class="p69 ft8">FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 16 december 1966. Artikel 2.2 i konventionen fastlägger:</P> <P class="p107 ft28"><SPAN class="ft34">16 </SPAN>Gunner, Göran (2006) ”Religionsfriheten i ett demokratiskt samhälle”, i <SPAN class="ft27">Samfunden och bidragen ”De grundläggande värderingar som samhället vilar på” – om förutsättningarna för statsbidrag till trossamdfund</SPAN>. Stockholm: Proprius förlag AB, s. 76.</P> <P class="p147 ft15">96</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft12">Konventionsstaterna förpliktar sig att garantera, att de i denna konvention inskrivna rättigheterna får utövas utan åtskillnad av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk. religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.</P> <P class="p395 ft8">Utöver de konventioner som redovisats ovan, kan även tilläggas FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling och trädde i kraft den 2 september 1990. Enligt artikel 14.1 ska konventionsstaterna ”respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. De ska även ”respektera föräldrars/vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt” (artikel 14.2). Inskränkningar kan göras endast genom lag och ”vara nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter” (artikel 14.3). I artikel 30 anges:</P> <P class="p396 ft12">I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.</P> <P class="p133 ft8">Detta kan ses som ett stöd för inrättandet av exempelvis konfessionella friskolor, men kan också ses som ett stöd för barnets rätt att själv välja sin religion, alternativt avsäga sig en sådan tillhörighet.</P> <P class="p397 ft29"><SPAN class="ft29">5.3</SPAN><SPAN class="ft30">Sammanfattande principiella riktmärken</SPAN></P> <P class="p125 ft8">I de resonemang som har redovisats kan man urskilja ett antal vägledande principer gällande olika politikområden som är viktiga att beakta när ett eventuellt förslag ska läggas. För det första anvisar Regeringsformen en <SPAN class="ft18">erkännandepolitik</SPAN>. Det är ett uttryck för att staten bör förhålla sig konfessionsneutral genom att behandla alla människor oberoende av religiösa identiteter jämlikt. Den enskilde ska också skyddas från tvånget att inta en religiös ståndpunkt. Denna <SPAN class="ft18">religionsfrihetspolitiska </SPAN>princip kombineras i Regerings– formen med en <SPAN class="ft18">främjandepolitik</SPAN>; att befrämja samfundsliv är en del</P> <P class="p398 ft15">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35294x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft8">av den konstitutionella grundvalen för vårt statsskick. Denna strävan bör samtidigt balanseras inom ramen för en <SPAN class="ft18">likabehandlingspolitik </SPAN>som erkänner och värdesätter den sammanlagda existensen av olika kultu– rella och religiösa förhållningssätt – utan att värdera dem enskilt. Det var den principen som tydligast knäsattes när Svenska kyrkan fick ändrade relationer till staten vid millennieskiftet. Inom ramen för konstitutionens värdeuppsättning går statens religionspolitik alltså ut på att å ena sidan främja den religiösa mångfalden men å andra sidan förhålla sig konfessionsneutral, genom att tillåta och främja religiös organisering, men också skydda den enskilde från påtvingad religiös tillhörighet, samt att behandla alla samfund lika.</P> <P class="p69 ft8">Vidare rymmer den svenska konstitutionen formellt såväl som i praktiken ett stort mått av <SPAN class="ft18">föreningspolitik </SPAN>utifrån föreningsfriheten. I praktiken kan det vara svårt att dra en gräns mellan staten och organisationerna. I formell mening har så kallade frivilligorganisationer städslats av statsmakterna för olika ändamål. I subtilare mening innebär utvecklingen av statens och kommunernas föreningspolitik också en risk för att organisationerna blir alltmer osjälvständiga och därmed antingen ointressanta eller direkt kontraproduktiva för de demokrativärden de både hyllas för och får bidrag för att förverkliga inom många olika politikområden.<A href="#page_94"><SPAN class="ft20">17</SPAN></A></P> <P class="p90 ft8">Utredningen kan konstatera att förslaget om en svensk utbildning av imamer tangerar en viktig gräns där staten riskerar att engagera organisationerna och deras ledare för uppdrag som saknar mandat i de självstyrande församlingarna. Inför ett sådant riskscenario kan man hävda att församlingar och samfund borde vara kapabla att bedöma riskerna på egen hand. För utredningen har det dock varit viktigt att pröva huruvida ett eventuellt utbildningsförslag skulle kunna tänkas få legitimitet såväl innanför som utanför församlingar och samfund. Av den dialog som förts framtonar som nämnts en splittrad bild gällande både behov och efterfrågan av en eventuell utbildning för imamer.</P> <P class="p89 ft8">Från <SPAN class="ft18">integrationspolitisk </SPAN>synpunkt fäster utredningen stor vikt vid den allmänna principen om en generell politik och likabehandling. Det innebär ett ställningstagande för en politik som inte pekar ut och särbehandlar. Det innebär vidare en aktsamhet – i den föreningspolitiska anda av autonomi som redovisats ovan – så att inte staten, om än utifrån de bästa syften, omskolar eller omdefinierar</P> <P class="p400 ft27"><SPAN class="ft34">17 </SPAN><SPAN class="ft28">Amnå, Erik (2008) </SPAN>Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat<SPAN class="ft28">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P> <P class="p71 ft15">98</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td207"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p25 ft104">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">imamers uppdrag i förhållande till församlingars och samfunds förväntningar.</P> <P class="p113 ft8">Vad beträffar <SPAN class="ft18">förvaltningspolitiken </SPAN>framstår det som både självklart och angeläget att de behov av samhällsservice som människor ur olika religiösa traditioner har, får ett jämlikt bemötande av statliga och kommunala myndigheter. Detta gäller exempelvis den nämnda efterfrågan inom bland annat sjukvården, kriminalvården, skolan och den högre utbildningen att få möta representanter från den egna trosinriktningen, som kan fungera som ett andligt stöd kring olika existentiella frågor. På ett mer generellt plan finns det ett behov av att medvetenheten ökar i samhället i stort om den mångkulturella och mångreligiösa verklighet som vi numera lever i, i likhet med en stor del av världens övriga länder. Det gäller allt från att förebygga och motverka främlingsfientliga och islamofobiska attityder till att utveckla en tolerant och upplyst förståelse för andra sätt att leva och tänka än dem man vant sig vid.</P> <P class="p282 ft8">Slutligen finns det vissa <SPAN class="ft18">utbildningspolitiska </SPAN>idéer som följer av de nu uppräknade politiska förhållningssätten. Här råder en viktig tradition av folkbildning, där olika demokratiskt självstyrande organisationer själva erbjuder medborgare en fri och frivillig bildningsverksamhet i form av studiecirklar, kulturarrangemang, folkhögskolekurser med mera. Svenska muslimers etablering av ett eget studieförbund utgör ett exempel på den typen av lösningar som svarar mot en tillit till, men också en respekt för, organisationernas autonomi.</P> <P class="p302 ft8">Den högre utbildningen kompletterar folkbildningen genom att utmana den särskilda bundenhet till ett visst socialt, kulturellt och religiöst sammanhang som folkbildning kring vissa idéer kan innebära. Ett större krav på objektivitet och allsidighet ska iakttas inom högskole- och universitetsutbildningar. En konfessionsneutral, internationellt infattad, akademisk granskning sker. Förutsättningar ges också för ett intellektuellt utbyte med studenter från konkurrerande traditioner och synsätt. Det är en rimlig förväntan på ett konfessionsneutralt utbildningssystem att tillhandahålla kunskaper och metoder såväl som möjligheter att träna sig i kritiskt tänkande utan bindningar till tros- och lärosystem av förutbestämt slag. Ju fler medborgare ur olika traditioner som kan mötas i dessa miljöer, desto större torde också förutsättningarna vara för att fördjupa demokratiskt omistliga värden av tolerans och respekt för oliktänkande.</P> <P class="p401 ft15">99</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p402 ft8">Att det globaliserade svenska samhället är mångkulturellt betyder inte att det är värdeneutralt. Att staten är konfessionsneutral betyder sammanfattningsvis inte att den ska utplåna sina etiska referensramar genom att acceptera en total värderelativism.</P> <P class="p403 ft15">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB35297x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft7">6 Förslaget</P> <P class="p15 ft8">Som redovisats i utredningens föregående kapitel råder en långt ifrån entydig bild bland olika muslimer, organisationer och samfund om vilka behov av utbildning som föreligger för imamer i Sverige. Det finns med andra ord ingen samlad efterfrågan på en statlig utbildning varken för eller till imamer. Uppdraget har också komplicerats av att muslimer i Sverige för det första är organisatoriskt splittrade, för övrigt i likhet med vad som är fallet med bland annat svensk kristenhet. Dessutom är deras sätt att organisera sig ytterligt decentraliserat; församlingarna är mycket självständiga och står inte i lydnadsförhållanden till auktoritativa nationella ledare på motsvarande vis som till exempel samfundsledare inom andra trossamfund. Samstämmighet tycks överlag råda om att utbildningen ska ges på högskolenivå, i likhet med vad som är fallet i andra länder, liksom de svenska präst- och pastorsutbildningarna. Samtidigt påpekar vissa församlingsföreträdare att alla intresserade inte har den behörighet som krävs för att studera vid den svenska högskolan, och att utbildning även på andra nivåer, exempelvis inom folkbildningen, därför är önskvärd.</P> <P class="p140 ft8">Vad som framför allt efterfrågas av de muslimska organisationerna och samfunden är <NOBR>icke-konfessionell</NOBR> utbildning för landets nu verksamma imamer i svenska språket, liksom i samhällskunskap. På längre sikt är det rimligt att anta att muslimska ungdomar som vuxit upp i Sverige tillägnar sig utbildning som imamer, antingen på utländska universitetsinstitutioner eller inom ramen för en svensk religionsvetenskaplig utbildning på högskolenivå, med en konfessionell påbyggnad inom respektive samfund. Det senare förutsätter emellertid att de svenska universitetsutbildningarna är konfessionsneutrala, så att de framstår som attraktiva också för studenter med annan religiös inriktning.<A href="#page_97"><SPAN class="ft20">1</SPAN></A></P> <P class="p404 ft27"><SPAN class="ft34">1 </SPAN><SPAN class="ft28">Högskoleverket (2008) </SPAN>Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi<SPAN class="ft28">. Högskoleverkets rapportserie 2008:41 R, Stockholm: Högskoleverket.</SPAN></P> <P class="p405 ft15">101</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft8">I takt med att samhället blir alltmer mångkulturellt och mångreligiöst ökar även efterfrågan på imamer inom exempelvis sjukvården, kriminalvården, skolan och universiteten för att bistå som själasörjare och andliga vägledare för de muslimer som önskar ta deras tjänster i anspråk. Eftersom imamer ofta har rollen av sociala vägledare för sina församlingsmedlemmar anses det också viktigt, inte minst bland de muslimska organisationerna själva, att de känner till hur det svenska samhället fungerar och kan vägleda sina medlemmar på ett korrekt sätt. I detta avseende vill dock utredningen betona att imamer varken kan eller bör betraktas som verktyg för att integrera sina respektive församlingsmedlemmar.</P> <P class="p137 ft29"><SPAN class="ft29">6.1</SPAN><SPAN class="ft30">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Mot bakgrund av utredningens överväganden framträder två möjliga handlingsvägar; å ena sidan att göra något särskilt, å andra sidan att förbättra det som redan görs. Båda dessa förslag kommer att beskrivas och argumenteras för mer ingående i det följande.</P> <P class="p54 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Att göra något särskilt</SPAN></P> <P class="p406 ft8">Man kan argumentera för att en svensk utbildning för imamer bör inrättas av rättviseskäl, och som en följd av att islam kommit att utgöra landets näst största religion. Det handlar då om ett uppvärderande och erkännande av islam från statens sida. Därtill anges i Regeringsformen att en målsättning för offentlig verksamhet i Sverige ska vara att ”främja etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv.” Inrättandet av en svensk utbildning för imamer skulle kunna motiveras bland annat utifrån nämnda paragraf (1 kap. 2 §, st. 5, RF).</P> <P class="p407 ft8">Även om principerna om universalism och likabehandling utgör den dominerande linjen i svensk politik och lagstiftning finns det situationer då det framstår som motiverat att särbehandla, exempelvis utifrån en integrationssynpunkt. Eftersom det generella utbildningssystem som erbjuds av olika anledningar inte alltid fungerar kan det övervägas att ändå inrätta en utbildning av det slag som tidigare diskuterats. Fördelen med att inrätta en utbildning är att imamer härigenom ges ett officiellt erkännande, och likaså att deras kunskaper erkänns som värdefulla för samhället. Behovet av utbildning finns i så</P> <P class="p408 ft15">102</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td208"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p25 ft19">Förslaget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">måtto att imamer får bättre möjligheter att vägleda de församlingsmedlemmar som på olika sätt behöver hjälp.</P> <P class="p19 ft8">De skäl som talar emot en utbildning av ovan nämnda slag är, förutom vad som nämnts i föregående avsnitt, att imamer pekas ut som problematiska ledare med ett större behov än andra invandrade religiösa ledare av utbildning, vilket kan bidra till att förstärka islamofobiska stämningar i landet. Därtill skulle en utbildning inrättad specifikt för imamer innebära att de auktoriseras som särskilt viktiga ledare, och att staten därmed riskerar att ”blåsa upp” imamrollen till något mer omfattande och inflytelserikt än vad den är i det faktiska församlingslivet. Som tidigare nämnts är efterfrågan på en utbildning för närvarande splittrad, och imamers egna incitament för att gå en utbildning svaga. Slutligen kan man inte heller räkna med att nå ut till de religiösa ledare som är i störst behov av en utbildning.</P> <P class="p409 ft8">Utredningen vill också väcka frågan om det enbart är imamer som kan antas ha behov av en svensk påbyggnadsutbildning. Även om islam utgör landets näst största religion finns det skäl att förmoda att det också finns andra religioner och trossamfund i landet, vars ledare skulle kunna ha liknande utbildningsbehov, men där dessa behov inte artikulerats lika tydligt, som till exempel katolska och ortodoxa samfund.</P> <P class="p83 ft8">En fördel med att göra en särskild utbildningsinsats för imamer eller religiösa ledare mer generellt är att man kan skräddarsy en utbildning utifrån de behov som påtalats, innehållande svenska, juridik, samhällskunskap samt idé, kultur- och kyrkohistoria. Genomförandet skulle kunna ske i form av en uppdragsutbildning som involverar studieförbund, folkhögskolor och universitet. Sådana diskussioner pågår också för närvarande. Fördelen med en interreligiös ledarutbildning är att man underlättar möjligheterna för religionsdialog och kommunikation mellan olika samfund.</P> <P class="p82 ft8">De europeiska initiativ som utredningen tagit del av har inte övertygat om att inrättandet av statliga imamutbildningar lyckats vinna legitimitet, vare sig bland breda muslimska grupper eller i samhället i stort. Inte heller har man kunnat påvisa några positiva effekter vad avser integrationen. Vidare tycks det vara svårt att hos församlingar/föreningar avspisa misstanken om att idén om statliga utbildningar sjösatts med syftet att disciplinera imamer.</P> <P class="p410 ft15">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p305 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Att förbättra det som redan görs</SPAN></P> <P class="p313 ft8">Den princip som genomsyrar vår grundlag såväl som lagstiftningen i stort är att generella rättigheter ska gälla framför särintressen. I sin skrivelse om integrationspolitiken intar regeringen också en restriktiv hållning till särlösningar:</P> <P class="p411 ft12">Eventuella riktade insatser ska baseras på särskilda individuella behov eller förutsättningar. Säråtgärder som riktas till invandrare som grupp ska inte förekomma efter den första tiden i Sverige (Skr. 2008/09:24, s. 6).</P> <P class="p119 ft8">Istället förordar regeringen att likabehandling ska vara dominerande i behandlingen av olika medborgare, bland annat för att undvika särlösningar som kan bidra till ett stigmatiserande <NOBR>vi-och-de-tänkande.</NOBR></P> <P class="p412 ft8">Som framgått av redogörelsen i föregående kapitel läggs betoningen i lagstiftningen på det generella och universella, även om minoritetens rättigheter och betydelse också betonas. Sedan relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändrades från och med millennieskiftet eftersträvas från statens sida en ökad likställighet i behandlingen av landets trossamfund. Staten har också genom statkyrkareformen avhänt sig möjligheten att styra Svenska kyrkans inre angelägenheter. Utifrån denna synvinkel kan det förefalla något motsägelsefullt att man ser över möjligheterna att inrätta en religiös utbildning i Sverige, i ett läge när dessa utbildningar inte längre ska vara förknippade med staten. Här bör rågången vara tydlig; staten kan endast se över de delar av utbildningen som är konfessionsneutrala och förlagda till landets högskolor och universitet, liksom andra offentliga utbildningsanordnare. Den konfessionella påbyggnaden förutsätts därefter ske inom samfunden själva.</P> <P class="p413 ft8">Med tanke på att det redan finns åtskilliga möjligheter att utbilda sig inom svenska språket och samhällskunskap inom det befintliga utbildningssystemet kan det ifrågasättas om det finns något egentligt behov av en specifik utbildning för landets imamer. Utifrån en kritisk synvinkel borde det istället ankomma på samfunden själva att ställa krav på sina imamers språk- och samhällskunskaper, för att inte förlora i betydelse hos sina församlingsmedlemmar. Samtidigt kan det faktum att många imamer redan tagit del av <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> tyda på att det finns andra behov, exempelvis rörande deras roll som religiösa ledare, som inte tillgodoses inom det nuvarande utbildningssystemet.</P> <P class="p317 ft8">Ytterligare en synpunkt som kan anföras mot en specifik utbildning för imamer i Sverige är, trots det erkännande av islam som</P> <P class="p153 ft15">104</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td208"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p25 ft19">Förslaget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">religion som en sådan utbildning skulle syfta till, den tänkbara stigmatisering som initierandet av en utbildning för en viss religiös grupp kan innebära.</P> <P class="p19 ft8">Imamers funktion som sociala vägledare för sina församlingsmedlemmar förutsätter en grundläggande kännedom om det svenska samhället för att kunna fungera väl. Samtidigt ställer sig utredningen kritisk till om staten bör engagera sig specifikt i den sociala rådgivning som ges inom landets trossamfund, som ju har en autonom ställning i förhållande till staten. En parallell härvidlag kan möjligtvis dras till det statliga stödet till etniska organisationer, där kravet på att organisationerna ska bedriva integrationsfrämjande insatser avskaffades i samband med budgetpropositionen 2007. I en departementspromemoria från samma år motiveras beslutet på följande vis:</P> <P class="p414 ft12">Därmed ges organisationerna större utrymme att själva utforma sin verksamhet i enlighet med medlemmarnas behov, prioriteringar och önskemål. En sådan inriktning torde på ett bättre sätt än den nuvarande ge incitament till organisationernas och deras medlemmars egna initiativ. Därmed stämmer den också väl överens med den övergripande inriktningen hos regeringens integrations- och folkrörelsepolitik.<A href="#page_101"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></P> <P class="p395 ft8">Mot bakgrund av ovanstående resonemang framstår det som motiverat att resonera på liknande sätt också vad gäller landets trossamfund och församlingar.</P> <P class="p19 ft8">Med utgångspunkt i principen om likabehandling, och mot bakgrund av de överväganden som presenterats i betänkandet, finns det därför flera skäl att avstå från att initiera en specifik utbildning i svenska, samhällskunskap, etc. för imamer. Framför allt är det de principiella skälen som överväger för denna slutsats: staten ska inte ägna sig åt att auktorisera och ge legitimitet åt religiösa utbildningar. Detta utgör istället en fråga för samfunden själva. Staten bör förhålla sig konfessionsneutral, och inte bidra till att vare sig förstärka eller försvaga religionens roll i samhället. Staten bör å andra sidan behandla alla samfund och religiösa ledare som jämlikar och varken favorisera eller missgynna särskilda samfund och ledare. På det sättet både erkänner och främjar staten mångfalden i religiöst hänseende samtidigt som den för egen del iakttar neutralitet mellan troende inom de konstitutionella gränserna för vad vi gemensamt kan betrakta som acceptabelt.</P> <P class="p415 ft39"><SPAN class="ft75">2 </SPAN>Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2007), <SPAN class="ft38">Förenklade villkor för statsbidrag på integrationsområdet</SPAN>, Promemoria <NOBR>2007-10-01,</NOBR> Enheten för integration och mångfald, s. 12.</P> <P class="p416 ft15">105</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft8">Även utifrån en integrationspolitisk synvinkel finns argument mot att initiera en specifik utbildning för imamer, då samhällets insatser för att främja och förstärka integrationen inte bör ske via religiösa ledare. Den grundregel som svensk politik i stort såväl som integrationspolitiken bygger på, utgår från antagandet att integrationen gynnas bäst av gemensamma lösningar, vilka inte särskiljer medborgare längs kulturella identiteter. Ytterligare ett argument av principiell karak– tär är att trossamfunden och församlingarna ska vara fria och obundna av staten. Som framkommit tidigare i betänkandet ligger det i statens och samhällets eget intresse att erkänna och främja en mångfald religiösa grupper och uppfattningar – utan att själv innehållsligt ta ställning till dem på annat sätt. Men det borde också ligga i samfundens egna intressen att eftersträva en viss distans till staten. Särskilt inom en skandinavisk politisk kultur finns det dock risk för att en samförståndskultur breder ut sig på bekostnad av olikheter och skiljaktiga meningar. En alltför positiv ömsesidig förväntan på varandra kan leda till att den för ansvarsutkrävandet, föreningsfriheten, konfessionsneutraliteten och pluralismen viktiga gränsen mellan statens och samfundens roller suddas ut.<A href="#page_102"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>Även utifrån denna synvinkel finns det således skäl för staten att inte intervenera i samfundens egna angelägenheter genom att initiera en svensk utbildning för imamer.</P> <P class="p418 ft8">Som konstaterats finns det, utöver de principiella argumenten emot en särskild utbildning för imamer, också andra problem av mer praktisk karaktär. Under utredningens många dialoger har det upprepade gånger visat sig att själva utredningsuppdraget haft en tvivelaktig legitimitet. Motiven bakom att initiera en svensk utbildning för imamer har ifrågasatts; i många fall har det uppfattats som ett sätt för staten att disciplinera landets imamer genom utbildning. Utöver den skepsis som upplevts från muslimsk sida gällande motiven, har man också pekat på den teologiska komplikationen att skuldsätta sig. Därutöver bedömer många att en utbildning inte lönar sig i form av högre inkomst eller utsikt om att få andra typer av arbetsuppgifter. Ett av skälen härtill är församlingarnas ekonomiska omständigheter, som medför att man inte kan avlöna sina imamer särskilt väl, om ens alls. Även om en av orsakerna kan vara att muslimska församlingar, i jämförelse med andra, har en låg nivå på sina insamlingsmedel, vore det både orättvist och möjligen också</P> <P class="p419 ft28"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Se till exempel Demokratiutredningen (SOU 2000:1; s. 207 ff.) samt Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting under <NOBR>2009–2011,</NOBR> (IJ2008/2110/UF).</P> <P class="p147 ft15">106</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td208"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p25 ft19">Förslaget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">ett sätt att framkalla bidragsberoende om staten gav dessa församlingar särskild ekonomisk kompensation.</P> <P class="p19 ft8">Slutligen har det under de diskussioner som utredningen fört med olika muslimska organisationer och samfund framkommit att deras åsikter går isär både om huruvida en utbildning verkligen behövs, vad den ska innehålla och på vilken nivå den ska ligga. Av principiella skäl argumenterar många för en utbildning på universitetsnivå, medan andra anser att kraven på högskolebehörighet kommer att utestänga många imamer som inte når upp till dessa formella kvalifikationer.</P> <P class="p318 ft8">Ytterligare ett argument för att staten ska avstå från att upprätta utbildning för imamer är att många av de kurser som efterfrågas redan erbjuds på olika nivåer inom det svenska utbildningsväsendet. Detta konstaterande innebär emellertid inte att utredningen anser att den nuvarande utbildningen fungerar felfritt i alla avseenden. Framför allt <NOBR>Sfi-utbildningen</NOBR> tycks ha problem att nå tillfredsställande resultat, vilket framgått av flera studier, däribland en nyutgiven rapport från Statskontoret<A href="#page_103"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A>, men även i en tidigare rapport från Riksrevisionsverket.<A href="#page_103"><SPAN class="ft20">5 </SPAN></A>I enlighet med Statskontorets förslag bör yrkesinriktade <NOBR>Sfi-utbildningar</NOBR> (så kallade <NOBR>Sfx-utbildningar)</NOBR> eftersträvas i större utsträckning, liksom att högutbildade grupper och grupper bestående av personer med kortare utbildning får studera var för sig. Utredningen ansluter sig till denna slutsats, mot bakgrund av de diskussioner som förts med företrädare för olika muslimska organisationer och samfund. Genom en yrkesinriktad <NOBR>Sfi-utbildning</NOBR> riktad till religiösa ledare i stort kan de kunskaper i svenska och samhällskunskap som efterfrågas tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och utifrån den enskildes bakgrundskunskaper. Utöver Sfi finns även tillgång till utbildning på universitet och högskolor, komvux och kurser inom folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor) över snart sagt hela landet.</P> <P class="p420 ft8">Regeringen förespråkar i sin skrivelse om integrationspolitikens inriktning under de kommande åren att möjligheterna till att komplettera utländska högskoleutbildningar i Sverige bör förbättras, och avsätter också särskilda medel för detta ändamål (Skr. 2008/09:24). Ett särskilt fokus läggs härvidlag på hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för lärarutbildningar. Inför framtiden kan det emellertid vara värdefullt att inte enbart se till den svenska arbetsmarknadens behov</P> <P class="p319 ft44"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft24">Statskontoret (2009): </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare<SPAN class="ft25">, Rapport 2009:2.</SPAN></P> <P class="p116 ft27"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft26">Riksrevisionen (2005) </SPAN>Från invandrarpolitik till invandrarpolitik<SPAN class="ft28">, RIR 2005:5, Stockholm: Riksrevisionen.</SPAN></P> <P class="p405 ft15">107</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">vid en given tidpunkt, utan också till de behov av kompletterande utbildningar som efterfrågas och artikuleras i andra sammanhang, i detta fall av muslimer, men också andra religiösa ledare med utländsk bakgrund mer generellt.</P> <P class="p421 ft8">Enligt utredningens uppfattning ligger det i varje myndighets uppdrag att tillse att man kan ge den service som olika individer efterfrågar. Muslimer som önskar stöd av imamer måste inom rimliga gränser kunna erhålla samma möjligheter som de som efterfrågar präster, pastorer, rabbiner med flera. Därför behöver religiösa ledare utbildning för att kunna utföra vissa uppgifter, exempelvis inom sjukvården och kriminalvården. Det bör kunna ske genom respektive myndighets försorg, där det finns tillgång till såväl sakkunskaper som kännedom om vad en funktionsinriktad utbildning behöver innehålla i form av lagstiftning och praxis för religiösa ledare från olika samfund och traditioner.</P> <P class="p422 ft8">Utredningen vill avslutningsvis anlägga ett långsiktigt och jämförande perspektiv på frågan om en svensk utbildning för imamer. Som redan framgått har det tagit mycket lång tid för de fria trossamfunden att finna en utbildningsform där en relevant yrkesträning kan ske på ett akademiskt och vetenskapligt trovärdigt sätt. Katolska och ortodoxa samfund, vilka samlar ett betydande antal människor, har på motsvarande sätt utmejslat sina olika lösningar. Dessa jämförelser ger vid handen att det handlar om processer över lång tid där mycket känsliga avvägningar mot såväl samfundens egna behov och resurser som statens utbud av utbildningsvägar ägt rum.</P> <P class="p407 ft8">Som argumenterats för tidigare borde, idealt sett, muslimer, såväl som andra som vill utbilda sig till religiösa ledare på längre sikt kunna gå en allmän religionsvetenskaplig utbildning vid ett svenskt universitet, med en konfessionell påbyggnad inom respektive samfund. Detta förutsätter som tidigare nämnts att de universitetsförlagda kurserna erbjuder en bredd av olika perspektiv som uppfattas som relevanta för människor med olika övertygelser. Det senare betyder emellertid att det måste finnas inte bara religionsvetenskap i trängre mening utan också möjligheter att inrikta sig specifikt mot olika religioner genom att skaffa sig den specialkunskap inom humaniora som studier i olika religioner kräver. När det gäller islam behövs exempelvis även undervisning i orientaliska språk som arabiska, turkiska och persiska.</P> <P class="p423 ft15">108</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td208"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td209"><SPAN class="p25 ft19">Förslaget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft8">Bland de företrädare för muslimer som utredningen diskuterat med råder emellertid inte samstämmighet kring frågan om man kan tänka sig att studera tillsammans med företrädare för andra muslimska inriktningar, eller huruvida man kan tänka sig att bli undervisad av universitetslärare som inte själva är muslimer. Ur utredningens synvinkel erbjuder studiemiljöer där lärarna är allsidiga och där studenterna kommer från olika religiösa och kulturella bakgrunder ett överlägset akademiskt värde för alla deltagare. Givetvis bör även möjligheten finnas att studera till religiösa ledare vid ett utländskt universitet, för att därefter kunna verka i Sverige.</P> <P class="p425 ft8">Utredningen förordar alternativet att förbättra det som redan görs, istället för att inrätta en specifik utbildning för imamer/religiösa ledare.</P> <P class="p426 ft8">Av principiella skäl står inte inrättandet av en utbildning för imamer i samklang med å ena sidan statens konfessionella neutralitet, å andra sidan trossamfundens autonomi. De praktiska skälen för att inte inrätta en utbildning är att det inte råder någon enighet bland de muslimska organisationer och samfund som utredningen fört en dialog med om hur en eventuell utbildning skulle utformas, och på vilken nivå inom utbildningssystemet som den skulle förläggas. Den utbildning för imamer som efterfrågas bland muslimska organisationer och samfund finns i stor utsträckning redan att tillgå eller skulle kunna erbjudas inom ramen för det befintliga utbildningssystemet.</P> <P class="p427 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft62">Kostnads- och konsekvensanalys</SPAN></P> <P class="p428 ft8">Enligt kommittéförordningen (SFS 1998:1474) ska utredningen genomföra en kartläggning av de ekonomiska och andra konsekvenser som utredningens/kommitténs förslag föranleder. Föreliggande utrednings förslag till regeringen om att i dagsläget inte vidta några åtgärder för att inrätta en specifik utbildning för imamer föranleder inga anspråk på statliga medel, vilket innebär att någon kostnads- och konsekvensanalys inte behöver genomföras.</P> <P class="p429 ft15">109</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p430 ft16">Bilaga 1</P> <P class="p431 ft7">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr12 td210"><SPAN class="p325 ft109">Utbildning för imamer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td211"><SPAN class="p432 ft109">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td210"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td211"><SPAN class="p432 ft109">2008:66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td212"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td213"><SPAN class="p25 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p433 ft70">Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008</P> <P class="p434 ft110">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p435 ft70">En särskild utredare ska</P> <P class="p436 ft113"><SPAN class="ft111">-</SPAN><SPAN class="ft112">kartlägga och analysera de behov av utbildning för imamer i Sverige som olika muslimska församlingar och organisationer har påtalat,</SPAN></P> <P class="p437 ft70"><SPAN class="ft111">-</SPAN><SPAN class="ft114">kartlägga och analysera behovet för blivande och verksamma imamer av såväl olika typer av utbildningsinsatser vad gäller till exempel svenska språket och svenska samhällsförhållanden som eventuell teologisk utbildning i Sverige inom högskolan eller folkbildningen,</SPAN></P> <P class="p438 ft70"><SPAN class="ft111">-</SPAN><SPAN class="ft114">bedöma vilka möjligheter som i dag finns inom det svenska utbildningssystemet till en sådan utbildning och analysera hur eventuella utbildningsbehov bäst kan hanteras inom detta system.</SPAN></P> <P class="p439 ft70">Utgångspunkter för arbetet ska vara de principer som finns för det existerande statliga stödet till trossamfund. Principerna innebär att samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på, att det är stabilt och att det har egen livskraft.</P> <P class="p440 ft70">Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2009.</P> <P class="p441 ft74">111</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft115">Bakgrund</P> <P class="p442 ft18">Utbildning för trossamfundens religiösa ledare</P> <P class="p60 ft8">Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan staten och svenska kyrkan. Ett syfte med <NOBR>stat-kyrkareformen</NOBR> var att uppnå ökad likställighet mellan olika trossamfund, ett annat var att möjliggöra för Svenska kyrkan att i största möjliga utsträckning få reglera sina egna angelägenheter. Målet med det statliga stödet till trossamfund är att svenska staten ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Trossamfunden medverkar till den normbildningsprocess som är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Aktuell samhällsforskning pekar också klart på att ett aktivt förenings- och samfundsliv på många sätt stärker det demokratiska systemet. Detta framgår i flera verk av bland andra Robert Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard University.</P> <P class="p443 ft8">I Sverige beslutar trossamfunden själva om vilken eller vilka utbildningar som är lämpliga för deras respektive religiösa ledare. Några trossamfund har ledare som utbildas inom folkbildningen medan till exempel Svenska kyrkan valt att ställa som krav att de blivande prästerna ska ha genomgått en 16 veckor lång folkhögskolekurs följd av en fyraårig teologisk utbildning på högskolenivå, motsvarande en teologie kandidatexamen med 240 högskolepoäng. Under utbildningstiden anordnar kyrkans stift parallella obligatoriska utbildningar och praktik. Därefter följer ett års studier på ett pastoralinstitut. Svenska kyrkan utreder för närvarande en ny prästutbildning som redan ges på försök. Denna utbildning ska motsvara 300 högskolepoäng.</P> <P class="p444 ft8">I Sverige finns ett flertal muslimska församlingar vilka i sin tur är anslutna till flera olika paraplyorganisationer. De formella kraven på imamernas utbildning varierar. Vissa imamer har utländsk utbildning, ibland på högskolenivå, medan andra saknar formell utbildning. Huvuddelen av imamerna är män. Vidare har en imam ofta flera olika roller och uppgifter inom församlingen. De olika muslimska församlingarna och organisationerna har därför olika behov av utbildning.</P> <P class="p444 ft9">Enligt högskolelagen (1992:1434) beslutar regeringen vid vilka universitet och högskolor, med offentlig huvudman, som examina</P> <P class="p445 ft15">112</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas. Med utgångspunkt i examensrätten kan ett universitet eller en högskola anordna den utbildning universitetet eller högskolan vill utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vid flera lärosäten finns inom det religionsvetenskapliga området även kurser i islamologi och om andra trosuppfattningar. Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får en enskild fysisk eller juridisk person, efter tillstånd av regeringen, utfärda sådana examina som regeringen enligt vad som anges i högskolelagen meddelat föreskrifter om. Ett tillstånd att utfärda en examen kan förenas med rätt till statsbidrag och ge studenterna rätt till studiestöd. Ett antal enskilda utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda generella examina med teologisk inriktning. Det gäller Ersta Sköndal Högskola AB, Evangeliska <NOBR>Fosterlands-Stiftelsen</NOBR> för Johannelunds teologiska högskola, Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola samt Teologiska Högskolan, Stockholm (THS).</P> <P class="p446 ft8">Vidare kan arbetsgivare och andra intressenter som identifierar ett behov av kvalificerad arbetskraft ta kontakt med ett lärosäte i syfte att utveckla en lämplig utbildning. De kan även ta kontakt med folkhögskolor och studieförbund. Dessa har stor frihet att anordna utbildningar inom ramen för syftena med statsbidraget till folkbildningen. För deltagare i utbildningar vid folkhögskolor finns möjlighet att erhålla studiestöd. Från och med januari 2008 finns ett nytt statsbidragsberättigat studieförbund, det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.</P> <P class="p447 ft8">Enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund får statsbidrag också lämnas till teologisk utbildning som anordnas vid sex i förordningen namngivna utbildningsinstitutioner. Nämnden för statligt stöd till trossamfund prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen. Under 2007 uppgick bidraget till 1,2 miljoner kronor.</P> <P class="p448 ft18">Utbildning i svenska språket och om svenska förhållanden</P> <P class="p166 ft8">Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar enligt skollagen (1985:1100) till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Kommunerna är skyldiga att aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och se till att sfi erbjuds dem. Det finns även en lagstadgad rätt att läsa svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning för dem som inte har sådana kun-</P> <P class="p449 ft15">113</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">skaper i svenska som normalt uppnås i grundskolan. Imamer som är invandrare, har i likhet med alla andra invandrare som är bosatta i en kommun, rätt till sfi.</P> <P class="p450 ft8">Alla kommuner och myndigheter är skyldiga att se till att alla samhällsmedborgare nås av relevant samhällsinformation. Kommunernas information till invandrare bör ges i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige och på individens modersmål eller på ett annat språk som den enskilde behärskar väl.</P> <P class="p451 ft18">Utbildning för imamer i andra europeiska länder</P> <P class="p60 ft8">Frågan om utbildning av och för imamer är inte unik för Sverige. I Europa har man valt olika vägar för att möta utbildningsbehov hos imamer. Länder i Central- och Sydeuropa har i många fall historiska kopplingar till islam och en stor andel av befolkningen är muslimer. I många av länderna finns starka muslimska organisationer som representerar gruppens intressen gentemot staten.</P> <P class="p450 ft8">En diskussion förs också i dag i många europeiska länder om utbildning av imamer. I flera länder, t.ex. Österrike och Frankrike, finns undervisning i islamologi på högskolenivå. I Nederländerna finns undervisning om islam på bachelorrespektive bachelor/mastersnivå vid två universitet och en högskola. Efter dessa studier läser den studerande kompletterande kurser för att bli imam. De nederländska myndigheterna kräver att imamer och andra religiösa ledare genomgår en ettårig integrationskurs innan de tillåts praktisera i landet. I Frankrike finns en utbildning för imamer vid den katolska högskolan i Paris, Institut Catholique de Paris. Denna utbildning ska förmedla icke religiösa aspekter av fransk rätt, historia och samhällsliv.</P> <P class="p452 ft115">Behovet av utbildning för imamer</P> <P class="p60 ft8">Muslimska församlingar och organisationer har vid olika tillfällen påtalat ett behov av utbildning av imamer i Sverige. Muslimska församlingar rekryterar i dag främst imamer som kommer hit från ett annat land för att arbeta i församlingen under ett fåtal år, eller svenska imamer som fått sin utbildning utomlands. I många fall upplever församlingarna ett behov av att ge dessa imamer utbildning i svenska språket och om svenska samhällsförhållanden. Andra</P> <P class="p408 ft15">114</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft8">församlingar och organisationer säger att de hellre skulle ha möjlighet att i Sverige utbilda imamer som är uppvuxna i Sverige. De precisa utbildningsbehoven och deras omfattning är oklara. Det behövs därför en dialog med muslimska organisationer för att belysa behoven och klarlägga hur de kan tillgodoses inom det svenska utbildningssystemet.</P> <P class="p448 ft115">Uppdraget</P> <P class="p454 ft8">En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för imamer i Sverige som olika muslimska församlingar och organisationer i Sverige upplever och som de har påtalat.</P> <P class="p455 ft8">Utredaren ska kartlägga och analysera behovet för blivande och verksamma imamer av såväl olika typer av utbildningsinsatser vad gäller till exempel svenska språket och svenska samhällsförhållanden som eventuell teologisk utbildning i Sverige inom högskolan eller folkbildningen. Utredaren ska bedöma vilka möjligheter som i dag finns inom det svenska utbildningssystemet till en sådan utbildning och analysera hur eventuella utbildningsbehov bäst kan hanteras inom detta system - det kan vara inom folkbildningen, den kommunala vuxenutbildningen eller högskoleutbildningen.</P> <P class="p456 ft8">Utgångspunkter för arbetet ska vara de principer som finns för det existerande statliga stödet till trossamfund i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Principerna innebär att samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på, att det är stabilt och att det har egen livskraft.</P> <P class="p457 ft8">Vidare ska utredaren ta del av och belysa hur andra länder i Europa löst utbildningsfrågan för imamer.</P> <P class="p22 ft115">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p7 ft8">Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2009.</P> <P class="p458 ft15">115</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr41 td215"><SPAN class="p25 ft116">IMAMUTBILDNINGSUTREDNINGEN</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td216"><SPAN class="p28 ft117"><NOBR>2009-02-05</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p0 ft118">(U 2008:06)</P> <P class="p0 ft116">103 33 Stockholm</P> <P class="p459 ft117">Till muslimska församlingar/organisationer</P> <P class="p460 ft119">Enkät om imamer i Sverige</P> <P class="p461 ft117">Regeringen tillsatte 2008 en utredning för att undersöka behovet av en utbildning för de imamer som är verksamma i Sverige. Utredaren ska vara klar med sitt betänkande i maj 2009.</P> <P class="p462 ft117">En del av betänkandet ska bestå av en beskrivning av imamernas olika funktioner i det svenska samhället liksom av vad de har för bakgrund, arbetsvillkor och eventuella utbildningsbehov.</P> <P class="p463 ft117">För att kunna presentera en så rättvisande och allsidig bild som möjligt av svenska imamer skulle vi vilja ha din församlings/organisations hjälp med att sprida bifogade frågeformulär till de imamer som ni har kontakt med på olika sätt. Vi behöver ha tillbaka dem snarast möjligt, dock absolut <SPAN class="ft119">senast den 1 mars 2009.</SPAN></P> <P class="p464 ft117">Vi kommer att presentera och diskutera resultatet av undersökningen på ett möte i Stockholm den 26 mars. Dit inbjuder vi Sveriges alla imamer genom bifogade brev som vi också ber er att förmedla till berörda imamer.</P> <P class="p465 ft117">Om det finns frågor om frågeformuläret, ta gärna kontakt med utredningens sekreterare, docent Göran Larsson (tfn) och fil. dr Pia Brundin (tfn).</P> <P class="p466 ft117">Tack på förhand för din hjälp!</P> <P class="p22 ft120">Erik Amnå, professor</P> <P class="p11 ft120">Regeringens särskilde utredare</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft121">Enkät</P> <P class="p467 ft122">Namn…………………………………………………………</P> <P class="p467 ft122">Ålder …………………</P> <P class="p468 ft123">Namnet på din församling/moské………………………………………………………. Adress……………………………………………………………………</P> <P class="p469 ft124">1. Till vilken riksorganisation hör din församling</P> <P class="p470 ft122"><SPAN class="ft125">FIFS </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">IKUS </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">SMF </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">SIF </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">ISS </SPAN></P> <P class="p472 ft122">Annan…………………………………………………………….</P> <P class="p467 ft124">2. Hur länge har du varit verksam som imam i Sverige?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>0-5</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td115"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>5-10</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td115"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>10-15</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td115"><SPAN class="p25 ft122">Eller mer</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p473 ft124">3. Har du gått någon utbildning i det svenska språket?</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft122"><SPAN class="ft125">SFI </SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <P class="p0 ft122">Annan utbildning, nämligen……………………………….</P> <P class="p467 ft124">4. Är du utbildad till imam?</P> <P class="p470 ft122"><SPAN class="ft125">Ja </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">Nej </SPAN></P> <P class="p467 ft124">5. I vilket land/länder har du fått din utbildning som imam?</P> <P class="p470 ft122">……………………………………………………………………..</P> <P class="p467 ft124">6. Hur lång var din utbildning till imam?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>1-3</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td217"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>4-6</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122">7 år eller mer</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p473 ft124">7. Hur många timmar arbetar du som avlönad imam en normal vecka?</P> <P class="p470 ft122">………………………………..timmar</P> <P class="p467 ft124">8. Hur många timmar arbetar du som oavlönad imam en normal vecka?</P> <P class="p470 ft122">………………………………….timmar</P> <P class="p467 ft124">9. Har du något annat arbete vid sidan av ditt arbete som imam?</P> <P class="p470 ft122"><SPAN class="ft125">Ja </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">Nej </SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p0 ft122">Om ja, vilket yrke …………………………………………………..</P> <P class="p474 ft127">10. Hur många timmar arbetar du med detta yrke vid sidan av ditt arbete som imam en normal vecka?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>5-10</NOBR> timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>10-20</NOBR> timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122"><NOBR>20-40</NOBR> timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft124">11. Vad tycker du om idén att starta en svensk utbildning av imamer?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122">Bra</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td217"><SPAN class="p25 ft122">Ganska bra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122">Mindre bra</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td217"><SPAN class="p25 ft122">Dåligt</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft128">Personliga synpunkter……………………………………………………………..</P> <P class="p471 ft128">……………………………………………………………………………………</P> <P class="p476 ft128">……………………………………………………………………………………</P> <P class="p477 ft127">12A. Tycker du att du skulle behöva ytterliggare utbildning för att bättre kunna fungera som imam i Sverige</P> <P class="p22 ft122"><SPAN class="ft125">Ja </SPAN></P> <P class="p471 ft122"><SPAN class="ft125">Nej </SPAN></P> <P class="p478 ft127">12B. Om ja, vilken av följande områden skulle du vilja vidareutbilda dig inom?</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Svensk lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p25 ft122">Islamisk teologi</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Svensk historia och samhällskunskap</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Konflikthantering/familjerådgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Ledarskapsutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td218"><SPAN class="p25 ft122">Svenska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Själavård</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td218"><SPAN class="p25 ft122">Religionsdialog</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td1"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p479 ft122">Något annat ……………………………………………………………………</P> <P class="p467 ft124">13. Skulle du kunna tänka dig att ta studielån för att gå en utbildning till</P> <P class="p471 ft124">imam?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p25 ft122">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td115"><SPAN class="p25 ft122">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft122">Personliga synpunkter……………………………………………………………</P> <P class="p471 ft122">…………………………………………………………………………………….</P> <P class="p471 ft122">………………………………………………………………………………….....</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <P class="p430 ft16">Bilaga 3</P> <P class="p433 ft7">Möten 2008/2009</P> <P class="p480 ft8">Högskoleverkets granskningsgrupp för religionsvetenskapliga och teologiska utbildningar, den 2 september</P> <P class="p481 ft8">Seminariesamtal kring imamutbildningsutredningen, Göteborgs universitet, den 25 september</P> <P class="p482 ft8">Sveriges Muslimska Råd, den 2 oktober</P> <P class="p433 ft8">Företrädare för Sjöviks folkhögskola i Kista, den 3 oktober</P> <P class="p482 ft8">Företrädare för Ersta Sköndals Högskola, den 8 oktober</P> <P class="p482 ft8">Företrädare för shiaförsamlingen i Järfälla, den 8 oktober</P> <P class="p433 ft8">Företrädare för Islams Ahmadiyya Församling, den 14 oktober</P> <P class="p482 ft8">Företrädare för Studieförbundet Ibn Rushd, den 22 oktober</P> <P class="p481 ft8">Företrädare för Centralrådet för exmuslimer i Skandinavien, den 22 oktober</P> <P class="p482 ft8">FIFS årsmöte, imamseminarium den 25 oktober</P> <P class="p483 ft9">Hearing på Göteborgs kommun, den 29 oktober, med företrädare för bland andra Chalmers islamiska förening, Islamiska informationsföreningen, Ibn Rushd Göteborgs kommun.</P> <P class="p484 ft8">Företrädare för Aksaa Islamutbildning, den 8 november</P> <P class="p433 ft8">Företrädare för Svensk islamisk samling, den 8 november</P> <P class="p485 ft15">123</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft8">Företrädare för muslimska organisationer (IS), den 11 november</P> <P class="p487 ft8">Företrädare för Sveriges unga muslimer, den 17 november</P> <P class="p488 ft8">Träff med utländska experter från Köpenhamns universitet; Odense universitet; Leidens universitet, Holland; Integrationsdepartementet i <NOBR>Nordrhein-Westfahlen,</NOBR> Tyskland; samt från Uppsala universitet, Södertörns högskola, Dalarnas högskola, Göteborgs universitet och Stockholms universitet, den 19 november.</P> <P class="p168 ft8">Företrädare för Teologiska Högskolan, Stockholm, den 1 december</P> <P class="p488 ft8">Företrädare för Centrum för Mellanösternkunskap vid Lunds universitet, Bosniska muslimer, Islamic Centre, den <NOBR>10–11</NOBR> december</P> <P class="p488 ft8">Paneldebatt vid Örebro universitet, den 16 december, med inbjudna muslimska representanter, i samarbete med kursen Politisk islam.</P> <P class="p216 ft8">Företrädare för Turkiska ambassaden, den 7 januari</P> <P class="p489 ft8">Hearing med myndigheter och organisationer angående Imamutbildningsutredningen den 5 februari. I hearingen deltog representanter från Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Kriminalvården, Nämnden för andlig vård i kriminalvården (NAV) samt Sveriges Kristna Råd, Migrationsverket och Socialstyrelsen.</P> <P class="p490 ft9">Möte med professor Ron Geaves, Liverpool Hope University, den 5 februari</P> <P class="p491 ft8">Hearing med imamer den 26 mars</P> <P class="p488 ft8">Möte med Insamlingsstiftelsen Nordic Centre för interreligiös dialog (NCID), den 2 april</P> <P class="p488 ft8">Möte med biskop Anders Arborelius, Stockholms Katolska stift, den 20 april.</P> <P class="p492 ft15">124</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p493 ft16">Bilaga 4</P> <P class="p494 ft129">Imamutbildningar – en europeisk utblick</P> <P class="p495 ft18">Göran Larsson, Göteborgs universitet<A href="#page_118"><SPAN class="ft35">1</SPAN></A></P> <P class="p496 ft8">För att sätta in diskussionen om imamutbildningar i sin rätta kontext är det nödvändigt att göra en internationell utblick och relatera den svenska imamutbildningsutredningen till den europeiska situationen. Föreliggande text är först och främst en presentation av hur ett antal länder i Europa har förhållit sig till frågan om behovet av att starta en utbildning av imamer och lärare som kan undervisa om islam i offentlig skola. Genomgången bygger på litteraturstudier, publicerat material från internet och möten med forskare och administratörer som har erfarenhet från imamutbildningar i England, Tyskland och Holland. Redogörelsen är begränsad till utbildningar som riktar sig till muslimer och därför har inte den norska mångreligiösa ledarkursen vid Oslo universitet beaktats i min genomgång.<A href="#page_118"><SPAN class="ft20">2 </SPAN></A>Förutom England, Tyskland och Holland har även material från <NOBR>Bosnien-Hercegovina,</NOBR> Finland, Frankrike, Italien och Österrike inkluderats, men behovet av en imamutbildning diskuteras även i Spanien.<A href="#page_118"><SPAN class="ft20">3 </SPAN></A>För att systematisera och underlätta analysen har jag gjort en uppdelning mellan privata och statliga initiativ.</P> <P class="p497 ft8">Sammantaget är det tydligt att diskussionen om imamer i Väst och <NOBR>Nord-Europa</NOBR> är ett relativt nytt fenomen och diskussionen är starkt påverkad av debatten om internationell terrorism och säker-</P> <P class="p498 ft25"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft24">Utredningen har inte tagit ställning till bilagans innehåll. Författaren svarar ensam för sitt bidrag.</SPAN></P> <P class="p499 ft23"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft22">En presentation av denna utbildning finns i kapitel 4 i betänkandet.</SPAN></P> <P class="p500 ft28"><SPAN class="ft21">3</SPAN><SPAN class="ft26">För en diskussion om Spanien se Haddad, Yvonne Yazbeck och Michael J. Balz (2008) ”Taming the Imams: European Governments and Islamic Preachers since 9/11”, </SPAN><SPAN class="ft27">Islam and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">Christian-Muslim</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> Relations</SPAN>, Vol. 19, No. 2, s. <NOBR>225–226.</NOBR></P> <P class="p501 ft15">125</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p106 ft8">hetspolitik<A href="#page_119"><SPAN class="ft20">4</SPAN></A>, men också av det faktum att islam är Europas näst största religion och att muslimer ska behandlas på samma sätt som andra trossamfund.<A href="#page_119"><SPAN class="ft20">5 </SPAN></A>Trots detta är det tydligt att före dåden den 11 september 2001, mordet på Theo van Gogh 2004, attacken mot <NOBR>Atocha-stationen</NOBR> i Madrid den 11 mars 2004 och bomberna mot Londons transportsystem den 7 juli 2005 var intresset för imamer överlag lågt. Vid en sökning på ordet imam i den svenska databasen, Rixlex, noterades inga träffar före 2001.<A href="#page_119"><SPAN class="ft20">6 </SPAN></A>Det ökade intresset för imamers utbildningsnivå kan därför relateras till den europeiska diskussionen om den internationella terrorismen och rädslan för ‘home grown terrorists’ eller ‘the enemy within’. Det vill säga individer av muslimsk kulturell bakgrund som väljer att ansluta sig till radikala islamistiska rörelser som förespråkar våld trots att de är uppvuxna i västvärlden. Flera av flygkaparna den 11 september hade till exempel gått universitetsutbildningar i Tyskland och gärningsmännen bakom bomberna i London var uppvuxna i England.<A href="#page_119"><SPAN class="ft20">7 </SPAN></A>Ska dessa dåd förklaras utifrån internationella händelser (kriget mot terrorismen, kriget i Irak, <NOBR>Israel-Palestina</NOBR> konflikter) eller ska de först och främst ses som uttryck för ett växande missnöje mot en misslyckad integrationspolitik, växande främlingsfientlighet och en tilltagande islamofobi?<A href="#page_119"><SPAN class="ft20">8</SPAN></A></P> <P class="p502 ft25"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft41">Haddad och Balz 2008. Se även Nielsen, Jørgen, S. (2005) ”Who is interested in European Imams and Why?”, hämtad från http://www.ku.dk/satsning/Religion/indhold/publikationer/anden_litteratur/joergen_ S_Nielsen.pdf</SPAN></P> <P class="p131 ft39"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft45">Det har dock funnit olika former av utbildningar för muslimska ledare under det ryska imperiet och under Sovjetunionen. Se till exempel Frank Allan J (2002) ”Islamic Institutions and Education in Imperial Russia”, </SPAN><SPAN class="ft38">ISIM Newsletter</SPAN>, No. 9/02, s. 28. Utöver dessa finns det också en lång historia av utbildningar för muslimer i Turkiet, på Balkan och i de norra delarna av Grekland. Det vill säga i de områden som lyder under Lausannefördraget från 1923 som reglerar förhållandet för grekiska och turkiska minoriteter i Grekland och Turkiet, se Dragonas, Thalia och Anna Frangoudaki (2006) ”Educating the Muslim Minority in Western Thrace”, <SPAN class="ft38">Islam and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">Christian-Muslim</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> Relations</SPAN>, Vol. 17, No. 1, s. <NOBR>21–41.</NOBR> Även Nazisterna i Tredje Riket startade en imamutbildning. Syftet med denna utbildning var att väcka <NOBR>anti-bolsjevikiska</NOBR> känslor bland turkar och islamister. För en genomgång av tyska imamutbildningar under andra världskriget se van Koningsveld, Pieter Sjoerd (2008) ”The Training of Imams by the Third Rich”, i Drees,. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.)</P> <P class="p145 ft44">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century<SPAN class="ft25">. Leiden: Leiden University Press, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">333–368.</SPAN></NOBR></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft41">Larsson, Göran (2009) ”Sweden”, i Larsson, Göran (Ed.) </SPAN><SPAN class="ft44">Islam in the Nordic and Baltic Countries. </SPAN>London & New York: Routledge, s. 66.</P> <P class="p100 ft23"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft42">Klausen, Jytte (2004) ”Is there an imam problem?”, </SPAN><SPAN class="ft36">Prospect Magazine</SPAN>, Issue 98, May 2004.</P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft43">Klausen 2004 ”Is there an imam problem?”, Prospect Magazine, Issue 98, May 2004.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">126</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p503 ft8">För de som känner en rädsla för islam som religion är det tydligt att en utbildning av imamer kan ses som ett medel att kontrollera och disciplinera muslimer. Istället för att utpeka imamer som ett problem vill de flesta stater i Europa göra en åtskillnad mellan ”bra” och ”dåliga” imamer. Birt skriver:</P> <P class="p296 ft12">The good <SPAN class="ft47">imam </SPAN>is now to embody civic virtues, interfaith tolerance, professional managerial and pastoral skills, possibly become involved in inner city regeneration, work as an agent of national integration (and most importantly on behalf of his young unruly flock), and wage a jihad against extremism. By contrast the bad imam has become an agent of divisive cultural and religious alterity to be deterred by multiplying bureaucratic hurdles, defamed, deported or imprisoned.<A href="#page_120"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A></P> <P class="p504 ft8">I debatten om ”dåliga” och ”bra” imamer finns det en tendens bland myndigheter och statliga organ att glömma bort att imamer först och främst är religiösa ledare. Förvisso har de en viktig uppgift att se till att de troende ges en möjlighet att verka i samhället, men samtidigt blir det problematiskt att betrakta dem som integrationsagenter.</P> <P class="p74 ft8">I debatten om imamers roll och betydelse för Europas framtida utveckling presenteras ofta islam och muslimer som ett specialfall och som ett undantag från alla andra religiösa grupper i samhället. I högerpopulistiska och främlingsfientliga kretsar är det speciellt vanligt att framställa islam och muslimer som våldsamma och farliga. Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv är det dock inte rimligt att hävda att vissa religioner skulle vara mer våldsbenägna än andra och islam bör därför inte analyseras som ett undantag. Alla religioner har en inneboende potential att utnyttjas för fredliga eller våldsamma syften och hur religioner tolkas måste studeras i relation till det omgivande samhället. Hur människor förstår och brukar sin religion är med andra ord beroende av hur de upplever sin situation i samhället och hur deras sociala och ekonomiska verklighet ser ut. För att imamer ska kunna fungera på ett tillfredställande för sina församlingar/föreningar och det omgivande samhället måste de få samma möjligheter som alla andra religiösa ledare. Ur detta perspektiv kan diskussionen om imamutbildningar i Europa också ses som ett försök att ge muslimer rättigheter och</P> <P class="p505 ft28"><SPAN class="ft34">9 </SPAN>Birt, Johanthan (2006) ”Good Imam, Bad Imam: Civic Religion and National Integration in Britain post 9/11”, <SPAN class="ft27">The Muslim World</SPAN>, Vol. 96, s. 687.</P> <P class="p405 ft15">127</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft8">möjligheter att integreras i samhället.<A href="#page_121"><SPAN class="ft20">10 </SPAN></A>Det är en naturlig utveckling och ett resultat av den förändrade europeiska religiösa och etniska kartan. Islam är Europas näst största religion och precis som alla människor har muslimer rättigheter och friheter liksom skyldigheter i de europeiska samhällena.</P> <P class="p42 ft8">Innan jag beskriver de europeiska imamutbildningarna är det viktigt att betona att merparten av de nu verksamma muslimska ledarna i väst har fått sin utbildning i länder utanför Europa och många har rekryterats till väst vilket bland annat har resulterat i kulturkrockar och bristande språkkunskaper.<A href="#page_121"><SPAN class="ft20">11 </SPAN></A>De flesta försök att starta utbildningar i väst är dock nya och merparten brottas med trovärdighets- och legitimitetsproblem. Detta gäller både i relation till det omgivande muslimska samhället och offentliga myndigheter. Lejonparten av muslimska teologer väljer fortfarande att studera i länder som Egypten, Jordanien, Saudiarabien eller Indien/Pakistan. Undantag är de som har fått sin utbildning från Turkiet, <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> eller England.<A href="#page_121"><SPAN class="ft20">12 </SPAN></A>Dessa tre länder har av historiska skäl en lång erfarenhet av att utbilda imamer och är därför av speciell betydelse i en diskussion om imamutbildningar i Europa. De individer som besvarade imamutredningens enkät under våren 2009 har studerat i följande länder.</P> <P class="p507 ft25"><SPAN class="ft21">10</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Amiraux, Valérie (2005) ”Discrimination and Claims for Equal Rights Amongst Muslims in Europe”, i Cesari, Jocelyne och Seán McLoughlin (eds.) </SPAN><SPAN class="ft44">European Muslims and the Secular State. </SPAN>Aldershot: Ashgate.</P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">11</SPAN><SPAN class="ft41">Det finns inga uppgifter om Sverige, men forskning från bland annat Holland tycks indikera att många imamer ”importeras” till Europa. Se till exempel Boender, Welmoet och Meryam Kanmaz (2002) ”Imams in the Netherlands and Islam Teachers in Flanders”, i Shadid, W.A.R. och P.S. van Koningsveld (eds.) </SPAN><SPAN class="ft44">Intercultural Relations and Religious Authorities: Muslims in the European Union</SPAN>. Leuven: Peeters, s. 168. Se även Klausen 2004. För en motsvarande diskussion om Frankrike se Peter, Frank (2003) ”Training Imams and the Future of Islam in France”, <SPAN class="ft44">ISIM Newsletter</SPAN>, No. 13/December, s. 20.</P> <P class="p101 ft23"><SPAN class="ft21">12</SPAN><SPAN class="ft42">Men även i England där det finns flera seminarier för imamutbildningar väljer församlingar fortfarande i stor utsträckning att rekrytera imamer utanför England och Europa. Inhemskt utbildade imamer tycks fortfarande vara ett andrahandsval för församlingar. Geaves, Ron (2008) ”Drawing on the Past to Transform the Present: Contemporary Challenges for Training and Preparing Brittish Imams”, </SPAN><SPAN class="ft36">Journal of Muslim Minority Affairs</SPAN>, Vol 28, No. 1, s. 103.</P> <P class="p486 ft15">128</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p508 ft54">Figur 1 I vilket land har du fått din utbildning till imam? (Totalt 102 svar)</P> <P class="p509 ft68">Tyskland <INGENBILD zsrc="GXB352122xi2.jpg/" id="inl_img1">3</P> <P class="p510 ft68">Turkiet <INGENBILD zsrc="GXB352122xi3.jpg/" id="inl_img2">47</P> <P class="p511 ft68">Syrien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi4.jpg/" id="inl_img3">2</P> <P class="p512 ft68">Sverige <INGENBILD zsrc="GXB352122xi5.jpg/" id="inl_img4"> 5</P> <P class="p513 ft68">Somalia <INGENBILD zsrc="GXB352122xi6.jpg/" id="inl_img5">3</P> <P class="p514 ft68">Serbien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi7.jpg/" id="inl_img6">1</P> <P class="p515 ft68">Saudiarabien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi8.jpg/" id="inl_img7">9</P> <P class="p516 ft68">Palestina <INGENBILD zsrc="GXB352122xi9.jpg/" id="inl_img8">1</P> <P class="p517 ft68">Pakistan <INGENBILD zsrc="GXB352122xi10.jpg/" id="inl_img9">2</P> <P class="p517 ft68">Marocko <INGENBILD zsrc="GXB352122xi11.jpg/" id="inl_img10">2</P> <P class="p518 ft68">Makedonien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi12.jpg/" id="inl_img11">1</P> <P class="p519 ft68">Libanon <INGENBILD zsrc="GXB352122xi13.jpg/" id="inl_img12">1</P> <P class="p520 ft68">Jordanien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi14.jpg/" id="inl_img13">7</P> <P class="p521 ft68">Jemen <INGENBILD zsrc="GXB352122xi15.jpg/" id="inl_img14">1</P> <P class="p522 ft68">Iran <INGENBILD zsrc="GXB352122xi16.jpg/" id="inl_img15">2</P> <P class="p523 ft68">Irak <INGENBILD zsrc="GXB352122xi17.jpg/" id="inl_img16">7</P> <P class="p524 ft68">Indien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi18.jpg/" id="inl_img17">1</P> <P class="p525 ft68">Frankrike <INGENBILD zsrc="GXB352122xi19.jpg/" id="inl_img18">3</P> <P class="p513 ft68">England <INGENBILD zsrc="GXB352122xi20.jpg/" id="inl_img19"> 4</P> <P class="p526 ft68">Egypten <INGENBILD zsrc="GXB352122xi21.jpg/" id="inl_img20"> 5</P> <P class="p527 ft68"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> <INGENBILD zsrc="GXB352122xi22.jpg/" id="inl_img21">10</P> <P class="p528 ft68">Belgien <INGENBILD zsrc="GXB352122xi23.jpg/" id="inl_img22">1</P> <P class="p529 ft68">Bangladesh <INGENBILD zsrc="GXB352122xi24.jpg/" id="inl_img23">3</P> <P class="p514 ft68">Algeriet <INGENBILD zsrc="GXB352122xi25.jpg/" id="inl_img24">1</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr19 td124"><SPAN class="p28 ft63">0</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td209"><SPAN class="p28 ft68">10</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td219"><SPAN class="p28 ft68">20</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td220"><SPAN class="p28 ft68">30</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td220"><SPAN class="p28 ft68">40</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td220"><SPAN class="p28 ft68">50</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p530 ft70">Figur 1 visar att merparten av muslimska religiösa ledare i Sverige har fått sin utbildning i Europa. Av de som svarade hade 55 fått hela eller delar av sin utbildning vid institutioner i Europa och 47 har fått hela eller delar av sin utbildning utanför Europa. Eftersom de klassiska islamiska lärdomsinstitutionerna i länder som Egypten</P> <P class="p531 ft74">129</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">och Indien finns beskrivna i andra studier har jag valt att utelämna dessa och fokusera på befintliga utbildningar i Europa.<A href="#page_123"><SPAN class="ft20">13 </SPAN></A>För att kunna läsa figuren är det viktigt att betona att en person kan ha studerat i flera länder och tabellen visar samtliga länder som imamerna har angett.</P> <P class="p42 ft8">Samtidigt som min genomgång är fokuserad på imamutbildningar i Europa har jag också inkluderat exempel på utbildningar av så kallade islamlärare. En breddning av diskussionen är nödvändig eftersom de flesta utbildningar för muslimska ledare inte är inriktade enbart mot imamer. Snarare är merparten av initiativ fokuserade på blivande religionslärare, pedagoger, sociologer och kaplaner.<A href="#page_123"><SPAN class="ft20">14 </SPAN></A>Det vill säga muslimer som kan undervisa och vägleda enligt ett muslimskt konfessionellt inifrånperspektiv. Möjligheten att välja en konfessionell religionsundervisning inom ramen för statliga grundskolor erbjuds av ett flertal stater i Europa. Detta gäller till exempel i Belgien, Finland, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. För att garantera kvaliteten på dessa lärare har ett flertal länder öppnat speciella utbildningsprogram för islamlärare. Till skillnad från merparten av imamutbildningar som är privata initiativ är dessa oftast sanktionerade av berörda stater. Vanligtvis är utbildningen av islamlärare förlagd till godkända och statligt finansierade universitet. Trots att dessa initiativ inte ska jämföras med imamutbildningar är det viktigt att inkludera dem i en diskussion om en imamutbildning i Sverige. För att förstå diskussionen är det också viktigt att vara medveten att det finns olika synsätt på hur religionsundervisning kan organiseras i Europa. Enligt Albrecht Fuess kan fyra förhållningssätt urskiljas.</P> <P class="p532 ft36"><SPAN class="ft21">13</SPAN><SPAN class="ft22">Se till exempel Argita Maza, Elena (2005) </SPAN>El Islam Institucional en el Egipto Contempráneo.</P> <P class="p109 ft25">Granada: Editorial Universidad de Granada; Hefner, Robert W. och Muhammad Qasim Zaman (eds., 2007) <SPAN class="ft44">Schooling Islam. The Culture and Politics of Modern Education</SPAN>. Princeton och Harvard: Princeton University Press; Hefner, Robert W. (Ed., 2009) <SPAN class="ft44">Making Modern Muslims. The Politics of Islamic Education in Southeast Asia. </SPAN>Honolulu: University of Hawai‘i Press och Sikand, Yoginder (2005) <SPAN class="ft44">Bastions of the Believers: Madrasas and Islamic Education in India. </SPAN>New Delhi: Penguin Books India.</P> <P class="p101 ft28"><SPAN class="ft21">14</SPAN><SPAN class="ft43">En diskussion om behovet av att bredda diskussionen om imamutbildningar finns till exempel i Johansen, Birgitte Schepelern (2006) </SPAN><SPAN class="ft27">Islam at the European Universities</SPAN>. Copenhagen: University of Copenhagen.</P> <P class="p147 ft15">130</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p533 ft16">SOU 2009:52 Bilaga 4</P> <P class="p534 ft54">Figur 2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr14 td221"><SPAN class="p27 ft18">Laïcité</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td222"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td223"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td224"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td227"><SPAN class="p25 ft18">Religion för alla</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td224"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td228"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td229"><SPAN class="p27 ft8">Staten är religiöst neutral, strikt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td230"><SPAN class="p25 ft8">Att undervisa om alla religioner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td231"><SPAN class="p27 ft8">separation</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td232"><SPAN class="p535 ft8">mellan religion</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td233"><SPAN class="p536 ft8">och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td230"><SPAN class="p25 ft8">är en del av skolans uppgift. Sta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td229"><SPAN class="p27 ft8">stat. Ingen religionsundervisning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td112"><SPAN class="p25 ft8">ten tillgodoser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p25 ft8">också</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p537 ft8">möjlig–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td231"><SPAN class="p27 ft8">i statliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td122"><SPAN class="p538 ft8">skolor.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td97"><SPAN class="p536 ft8">Exempel:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td234"><SPAN class="p25 ft8">heten att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td219"><SPAN class="p25 ft8">starta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td235"><SPAN class="p537 ft8">konfessionella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td231"><SPAN class="p27 ft8">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td236"><SPAN class="p25 ft8">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td237"><SPAN class="p536 ft8">de fransktalande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td234"><SPAN class="p25 ft8">friskolor.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td219"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td238"><SPAN class="p27 ft8">delarna av Schweiz</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td233"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td234"><SPAN class="p25 ft8">Exempel:</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td239"><SPAN class="p539 ft8">England, Holland,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td240"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td236"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td233"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td230"><SPAN class="p25 ft8">Norge, Sverige och Danmark.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td241"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td242"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td243"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td244"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td245"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td241"><SPAN class="p27 ft18">Officiellt erkännande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td242"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td243"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td244"><SPAN class="p25 ft18">Förnekande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td245"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td229"><SPAN class="p27 ft8">Det är möjligt för staten att</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td230"><SPAN class="p25 ft8">Religioner som inte tillhör den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft8">erkänna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td209"><SPAN class="p200 ft8">nya</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td246"><SPAN class="p30 ft8">religioner</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td233"><SPAN class="p536 ft8">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td31"><SPAN class="p25 ft8">dominerande diskursen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p537 ft8">ignor–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft8">erbjuda</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td115"><SPAN class="p25 ft8">konfessionell</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td97"><SPAN class="p536 ft8">undervis-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td230"><SPAN class="p25 ft8">eras. Exempel: Italien, Polen.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p540 ft9">ning för de elever som så önskar i statliga skolor. Exempel: Belgien, Finland, Spanien, i vissa delstater i Tyskland, de tysktalande del– arna av Schweiz samt Österrike.</P> <P class="p541 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Fuess 2008, s. 216.</P> <P class="p542 ft8">I de länder där konfessionell religionsundervisning är tillåten inom statlig skola har studenter generellt en bättre arbetsmarknad och möjligheten att få jobb som lärare, pedagoger, socialarbetare och imamer är mer gynnsam. Detta faktum kan också komma att påverka den framtida utbildningen av imamer eftersom universitet och högskolor är intresserade av att så många potentiella studentgrupper som möjligt kan läsa en utbildning. Utbildningar som ger studenter möjlighet att antingen läsa till imam och/eller till lärare/pedagog/kaplan är mer attraktiva för både univer– sitet/högskolor och potentiella studenter.</P> <P class="p543 ft15">131</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft18">Belgien</P> <P class="p313 ft8">I Belgien finns ingen imamutbildning, men staten ansvarar tillsammans med den muslimska paraplyorganisationen <SPAN class="ft18">Exécutif des Musulmans de Belgique </SPAN>för utbildningen av islamlärare. Precis som i Tyskland och Österrike har muslimer rätt till konfessionell undervisning i den statliga skolan. Sedan 1974 är islam en erkänd religion i Belgien vilket bland annat innebär att staten har ett ansvar för utbildningen av islamlärare.<A href="#page_125"><SPAN class="ft20">15 </SPAN></A>Jämfört med andra samfund som har blivit erkända av staten har imamer i Belgien inte fått samma möjlighet som till exempel katolska och protestantiska präster som avlönas av staten.<A href="#page_125"><SPAN class="ft20">16 </SPAN></A>Det främsta skälet till statens intresse för islamlärare tycks främst vara en rädsla för att de kan sprida anti- Belgiska stämningar och skapa grogrund för extremism. Liksom i Tyskland (se nedan) har flera politiker hävdat att islamlärarna är opålitliga och illojala mot staten och att 75 procent av lärarna predikar en farlig fundamentalistisk lära.<A href="#page_125"><SPAN class="ft20">17</SPAN></A></P> <P class="p307 ft8">I dag utbildas islamlärare för de flamländska delarna av landet vid Erasmus Higher School i Bryssel, medan islamlärare för de fransktalande regionerna utses av <SPAN class="ft18">Exécutif des Musulmans de Belgique. </SPAN>Trots att denna organisation har uppnått en viss position i förhållande till den belgiska staten är spänningarna inom den muslimska populationen stora. Speciellt problematiskt är förhållandet mellan muslimer av turkisk och marockansk bakgrund och <SPAN class="ft18">Exécutif des Musulmans de Belgiques </SPAN>legitimitet är ofta ifrågasatt.</P> <P class="p544 ft18"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR></P> <P class="p60 ft8">Trots att den muslimska närvaron i Europa framför allt förknippas med arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring är islam en del av västvärldens historiska arv. Vid sidan av den Iberiska halvön – som dominerades av muslimer från 711 till 1492 – är Balkan och dagens Centraleuropa färgat av sin muslimska historia. I länder som Albanien, <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> och Turkiet har den islamiska närvaron aldrig upphört och ur detta perspektiv är islam en av</P> <P class="p337 ft25"><SPAN class="ft21">15</SPAN><SPAN class="ft41">Kanmaz, Meryem (2002) ”The Recognition and Institutionalization of Islam in Belgium”, </SPAN><SPAN class="ft44">The Muslim World</SPAN>, Volume 92, Spring.</P> <P class="p545 ft25"><SPAN class="ft21">16</SPAN><SPAN class="ft41">En diskussion om imamers situation i Belgien finns ibland annat Vergaelen, Eva (2006) ”Looking for Imams for Belgien Mosques”, hämtad från http://www.islamonline.net/servlet/Satellite?c=Article_C&cid=1165993914273&pagename </SPAN><NOBR>=Zone-English-Euro_Muslims%2FEMELayout</NOBR></P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft21">17</SPAN><SPAN class="ft26">Boender och Kanmaz 2002, ss. 175.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">132</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">Europas många olika religioner. Därför har Gazi <NOBR>Husrev-beys</NOBR> mad- <NOBR>rasa-institution</NOBR> i Sarajevo från 1537 en central plats i en disku– ssion om imamutbildningar i Europa.<A href="#page_126"><SPAN class="ft20">18 </SPAN></A>I skolans styrdokument – <SPAN class="ft18">Waqfiyyan </SPAN>(även känd som <SPAN class="ft18">Waqfname </SPAN>vilket ungefär betyder <SPAN class="ft18">Boken om donationen</SPAN>) kan man läsa:</P> <P class="p296 ft12">In the <SPAN class="ft47">madrasa </SPAN>(of Gazi <NOBR>Husrev-Bey)</NOBR> – which the <SPAN class="ft47">waqif </SPAN>(endower) wants to build, establish, erect, and devote to those from among the students and the common people who shall obtain knowledge and improve morality, and to those who shall be occupied with rational and traditional knowledge – there shall be the someone, who is knowledgeable, virtuous, excellent and competent, who will uncover the veils of truths by verbally uttered and written words, and who will combine the particular and universal as well as comprehend rational and traditional knowledge. He shall teach <SPAN class="ft47">tafsir </SPAN>(Quranic exegesis), <SPAN class="ft47">hadith </SPAN>(Islamic tradition), <SPAN class="ft47">ahkam </SPAN>(basics of <SPAN class="ft47">Sharia </SPAN>law), <SPAN class="ft47">usul </SPAN>(the theory of law), <SPAN class="ft47">bayan </SPAN>(Arabic stylistics), and <SPAN class="ft47">kalam </SPAN>(Islamic speculative theology) as well as all other things that the custom (or time) and place require (<SPAN class="ft47">ma yaqtadihi </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">al-urfu</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">wa-l-maqamu</SPAN>).<A href="#page_126"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A></NOBR></P> <P class="p65 ft8">Enligt skolans tradition (som bygger på den hanafitiska lagskolan) måste alla imamer ha en <SPAN class="ft18">ijaza </SPAN>(licens, intyg) för att kunna predika, undervisa och utföra islamiska ritualer (förrätta bröllop, begravningar och skriva kontrakt). Saknas den Osmanske kalifens godkännande är imamens tjänster ogiltiga och utan värde. När Mustafa Kemal Atatürk avskaffande det Osmanska kalifatet 1924 upphörde denna funktion och istället blev det stormuftin av <NOBR>Bosnien-Herce-</NOBR> govina som utfärdar en <SPAN class="ft18">ijaza </SPAN>i egenskap av <NOBR><SPAN class="ft18">Raisu-l-ulama</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>(ungefär ledare för de religionslärde).</P> <P class="p82 ft8">Efter kommunismens fall har ett flertal <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-institutioner</NOBR> öppnats samtidigt som nya har tillkommit. År 2008 fanns det totalt åtta <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-institutioner</NOBR> i följande städer: Mostar, Tuzla, Cazin, Travnik, Novi Pazar, Zagreb och två i Visoko. Enligt den nuvarande <NOBR><SPAN class="ft18">Raisu-l-ulama</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>och stormuftin av <NOBR>Bosnien-Hercegovina,</NOBR> Mustafa Ceric läser ett betydande antal studenter vid de lokala <NOBR><SPAN class="ft18">madrasa</SPAN>-institutionerna</NOBR> samt vid teologiska fakulteten i Sarajevo.</P> <P class="p546 ft25"><SPAN class="ft21">18</SPAN><SPAN class="ft24">Beskrivningen av imamutbildningarna i </SPAN><NOBR>Bosnien-Herzegovina</NOBR> är hämtade från Ceric, Mustafa (2008) ”History of the Institutionalized Training of Imams in Bosnia- Herzegovina”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.) <SPAN class="ft44">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century. </SPAN>Leiden: Leiden University Press, s. <NOBR>277–332.</NOBR></P> <P class="p291 ft28"><SPAN class="ft21">19</SPAN><SPAN class="ft26">Utdrag ur den grundläggande texten </SPAN><SPAN class="ft27">Waqfiyya </SPAN>eller <SPAN class="ft27">Waqfname </SPAN>från Gazi <NOBR>Husrev-bey</NOBR> Medrasa i Sarajevo. Översättning av Ceric 2008, s. 285.</P> <P class="p405 ft15">133</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft16">Bilaga 4 SOU 2009:52</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr14 td203"><SPAN class="p27 ft54">Tabell 1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td247"><SPAN class="p25 ft54">Teologiska studenter i <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> år 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td248"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td249"><SPAN class="p25 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td250"><SPAN class="p27 ft54">Studenter vid de åtta lokala <NOBR>madrasa-skolorna</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p539 ft54">1 032</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td250"><SPAN class="p27 ft54">Studenter vid de tre teologiska institutionerna i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p539 ft54">1 017</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p27 ft54">Sarajevo</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td247"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td198"><SPAN class="p27 ft54">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td251"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td249"><SPAN class="p539 ft54">2 049</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Ceric 2008, s. 288.</P> <P class="p547 ft8">Efter studier vid någon av de lokala utbildningsorterna utbildas blivande imamer och <SPAN class="ft18">khatibs </SPAN>(predikanter) i ytterligare tre år vid Fakulteten för de Islamiska vetenskaperna i Sarajevo. Även denna institution som öppnades 1977 är arvtagare till det Osmanska imperiet och till Gazi <NOBR>Husrev-beys</NOBR> madrasa. 1993 flyttades fakulteten till nya lokaler i <NOBR><SPAN class="ft18">Maktab-i</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> nuvvab </SPAN>i Sarajevo. I dag fungerar den teologiska fakulteten som ett universitet och erbjuder kurser på både grund och avancerad nivå. Utbildningen är fördelad på tre institutioner som bedriver undervisning och forskning inom teologi, religionspedagogik och yrkesutbildning (för blivande imamer och <SPAN class="ft18">khatibs</SPAN>).</P> <P class="p89 ft8">De islamiska institutionerna i <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> visar dels på en historisk kontinuitet, dels på att det redan i dag är möjligt att utbilda sig till imam i Europa. Samtidigt är de lokala institutionerna och det islamiska universitetet i Sarajevo exempel på ett statligt initiativ där undervisning i islam inte är något problem. För de muslimer som följer den hanafitiska lagskolan är ovan nämnda exempel ett alternativ och under imamutredningsarbetet har flera muslimer i Sverige nämnt Sarajevo som en förebild. Även lokala Bosniska församlingar i Sverige har betonat att deras imam eller religiöse ledare måste ha en licens <SPAN class="ft18">(ijaza) </SPAN>från stormuftin av Bos- <NOBR>nien-Hercegovina</NOBR> för att ha legitimitet och trovärdighet.</P> <P class="p548 ft15">134</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft18">England</P> <P class="p65 ft8">I England har det sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> vuxit fram ett stort antal seminarier för utbildning av imamer, religiösa ledare och kaplaner.<A href="#page_128"><SPAN class="ft20">20 </SPAN></A>Till skillnad från Tyskland och Österrike som präglas av en turkisk dominans är England främst påverkad av invandring från den indiska subkontinenten.</P> <P class="p75 ft8">Vid sidan av hinduiska och sikhiska centra utgör muslimska grupper från Pakistan, Indien och Bangladesh viktiga inslag i den religiösa kartan. Den muslimska miljön i England är precis som övriga Europa också präglad av <NOBR>inom-islamiska</NOBR> uppdelningar och konflikter. Den främsta skiljelinjen finns mellan muslimer som är anhängare av <NOBR>Deobandi-rörelsen</NOBR> och <SPAN class="ft18">Tabligh Jammat </SPAN>och de som är <NOBR>Berelvi-muslimer,</NOBR> två traditioner med rötter i <NOBR>1800-talets</NOBR> reformrörelser i Indien.</P> <P class="p63 ft8"><NOBR>Deobandi-rörelsen</NOBR> har sitt centrum i den indiska staden Deoband norr om New Delhi. Här startade Muhammad Qasim Nanautawi och Rashid Ahmad Gangohi 1876 ett islamiskt seminarium. Syftet var att garantera att muslimska traditioner överlevde i en situation då Indien styrdes av Engelsmännen. Syftet med utbildningen var att:</P> <P class="p549 ft12">…preserve and promote a universal (as opposed to localized) Islamic identity, expresed in the <NOBR>re-emphasizing</NOBR> of traditional standards, the study of the Quran and Haidh, and Hanafi law.”<A href="#page_128"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A></P> <P class="p356 ft8">Under <NOBR>1920-talet</NOBR> etablerade Maula Muhammad Ilyas <NOBR>(1885–1944)</NOBR> en rörelse under namnet <SPAN class="ft18">Tabligh Jamaat </SPAN>(”det predikande partiet”). Detta är inte en ny rörelse utan snarare en <NOBR>inom-deobandisk</NOBR> väckelserörelse. Till skillnad från den ursprungliga deobanditraditionen utmärks <SPAN class="ft18">Tabligh Jamaat </SPAN>av en stark vilja att missionera och föra ut deras tolkning av den islamiska läran till ”vanliga” muslimer. En attityd som bland annat har haft stor betydelse för muslimer av indiskbakgrund i England.</P> <P class="p45 ft9">De muslimer som inte följer Deobandi eller <SPAN class="ft10">Tabligh Jamaat </SPAN>är vanligtvis anhängare av den andra muslimska grenen som dominerar på den Indiska subkontinenten, nämligen <NOBR>Berelvi-skolan.</NOBR> Denna</P> <P class="p291 ft25"><SPAN class="ft34">20 </SPAN>Informationen om imamutbildningar och teologiska seminarier i England är hämtad från <NOBR>Gilliat-Roy,</NOBR> Sophie (2006) ”Educating the Ulama: Centres of Islamic Religious Training in Britain”, <SPAN class="ft44">Islam and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">Christian-Muslim</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> Relations</SPAN>, Vol. 17, No. 1, s. <NOBR>55–76</NOBR> och Geaves, Ron (2008) ”Drawing on the Past to Transform the Present: Contemporary Challenges for Training and Preparing British Imams”, <SPAN class="ft44">Journal of Muslim Minority Affairs, </SPAN>Vol. 28, No 1, s. <NOBR>9–112.</NOBR></P> <P class="p550 ft28"><SPAN class="ft34">21 </SPAN><NOBR>Gilliat-Ray</NOBR> 2006, s. 56.</P> <P class="p551 ft15">135</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">rörelse går tillbaks till Ahmad Raza Khan <NOBR>(1856–1921)</NOBR> och hans skola i staden Bareilly i Indien. Till skillnad från <NOBR>deobandi-musli-</NOBR> mer valde Ahmad Raza Khan att bejaka den lokala folkreligiositeten och försvara de troendes rätt att besöka helgongravar och andra former av folkreligiositet.</P> <P class="p42 ft8">Med arbetskraftsinvandring från den indiska subkontinenten anlände <NOBR>Deobandi-,</NOBR> Tablighi- och <NOBR>Barelvi-muslimer</NOBR> till England under 1960- och <NOBR>1970-talen.</NOBR> I dag finns det uppskattningsvis <NOBR>25–30</NOBR> Deobandi och Berelvi seminarier (vanligtvis kallade för <SPAN class="ft18">dar ululoom</SPAN>) i England. Dessa seminarier/skolor är ofta svåra att jämföra eftersom de ger undervisning för pojkar och flickor i olika åldrar samtidigt som det är möjligt att studera på flera nivåer. Seminarierna i Bury (<SPAN class="ft18">Darul Uloom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">al-Arabia</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">al-Islamia</SPAN>)</NOBR> och Dewsbury (<SPAN class="ft18">Jamiat Talimul Islam</SPAN>) tillhör de mest kända och det är här som <NOBR>deoband-rörelsen</NOBR> och <SPAN class="ft18">Tablighi Jamaat </SPAN>utbildar sina teologer. Att läsa på dessa orter innefattar vanligtvis en eller flera terminers studier i Indien. Vid sidan av islamisk teologi och arabiska betonas kunskaper i urdu och gujarati. Seminariet i Bury startades redan 1975 och tillhör en av de äldsta studieorterna för muslimer i Europa. Flera av seminarierna är också uppbyggda som internat och studenterna bor och lever på skolorna under flera år. Detta bidrar till att behålla och bevara en etnisk, teologisk och språklig profil. En typisk dag på seminariet i Dewsbury kan se ut på följande sätt enligt Sophie <NOBR>Gilliat-Ray:</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr11 td252"><SPAN class="p25 ft8">Frukost</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td253"><SPAN class="p27 ft8">6.30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td252"><SPAN class="p25 ft8">Klasser</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td253"><SPAN class="p27 ft8">7.30 – 11.30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td252"><SPAN class="p25 ft8">Lunch</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td253"><SPAN class="p27 ft8">11.30, sedan fritid till 13.15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td252"><SPAN class="p25 ft8">Klasser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td253"><SPAN class="p27 ft8">13.13 – 16.00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td252"><SPAN class="p25 ft8">Fri tid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td253"><SPAN class="p27 ft8">16.00 – 18.00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td252"><SPAN class="p25 ft8">Studier i grupp</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td253"><SPAN class="p27 ft8">18.00 – 20.00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td252"><SPAN class="p25 ft8">Middag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td253"><SPAN class="p27 ft8">20.00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td252"><SPAN class="p25 ft130">Tilläggsundervisning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td253"><SPAN class="p27 ft130">22.00</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft8">(till exempel recitation av Koranen, tajweed)<A href="#page_129"><SPAN class="ft20">22</SPAN></A></P> <P class="p91 ft8">I mångt och mycket utbildar seminarierna i Bury och Dewsbury muslimska ledare till att bevara kulturella särarter och förstärka den etniska identiteten. Samtidigt som skolorna är öppna för nytolkningar, <NOBR>inom-islamiska</NOBR> förändringar och önskemål från det omgi-</P> <P class="p71 ft28"><SPAN class="ft34">22 </SPAN><NOBR>Gilliat-Ray</NOBR> 2006, s. 68.</P> <P class="p111 ft15">136</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">vande samhället vill inte de muslimska utbildningsinstitutionerna förändras på grund av ett yttre tryck utan av egen kraft.</P> <P class="p19 ft8">Vid sidan av ovan nämnda seminarier är <SPAN class="ft18">The Muslim college </SPAN>i London en av de mest kända muslimska utbildningsinstitutionerna i England. Dr Zaki Badawi som är utbildad vid <NOBR>al-Azhar</NOBR> universitet i Kairo, Egypten, startade The Muslim College 1986 med hjälp av pengar från Libyen. Till skillnad från ovan nämnda seminarier har Badawi valt att lyfta fram arabiska traditioner, västerländsk filosofi och religionsdialog. Examen vid The Muslim college utfärdas i samarbete med Birkbeck College, University of London, vilket visar på skolans ambition att bli betraktad som ett legitimt utbildningsalternativ.</P> <P class="p74 ft8">På liknande sätt har brittiska <NOBR>shia-muslimer</NOBR> startat utbildningar och i dag är det möjligt att läsa till imam på Hawza Illmiya och The Islamic College for Advanced Studies (ICAS) i London. Även i detta fall utfärdas en examen på grundnivå från ICAS i samarbete med Middlesex University. Dessa utbildningar utformas dels efter västerländska modeller (BA, MA och PhD) och dels efter shiamuslimska krav. Studenter vid Hawza Illmiya och ICAS läser minst ett år i Mellanöstern (helst i Qum, Iran).<A href="#page_130"><SPAN class="ft20">23</SPAN></A></P> <P class="p318 ft18">The Markfield Institute for Higher Education <SPAN class="ft8">i Leicestershire har nära kopplingar till den pakistanska </SPAN>Jama’at <NOBR>i-Islamiya</NOBR> <SPAN class="ft8">rörelsen. Institutets målsättning är främst att fungera som komplement eller påbyggnad till redan existerande utbildningar och det finns ingen ambition att starta en utbildning för imamer. Institutet har framför allt utvecklat en kurs för muslimska kaplaner tillsammans med Anglikanska kyrkan och berörda myndigheter.</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft20">24 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Syftet är att förbereda muslimer (inte nödvändigtvis imamer) för ett arbete i fängelser, sjukhus och skolor i England. Kursen innehåller bland annat en introduktion till engelsk juridik, andlig vård i offentlig sektor (fängelser, sjukhus, skolor), kommunikationsteknik, själavård och rådgivning enligt islamiska principer. Kursen ska öka deltagarnas förmåga att kommunicera islam till sin omgivning och underlätta samarbetet med berörda myndigheter samt tillgodose muslimers behov i offentliga institutioner. Efter examination får studenterna ett certifikat som visar på deras kvalifikationer och meriter vilket ökar deras möjligheter att få arbete i offentliga institutioner som fängelser, sjukhus och skolor. Kurser och examina från Markfield</SPAN></P> <P class="p104 ft23"><SPAN class="ft21">23</SPAN><SPAN class="ft22">För mer information se </SPAN><NOBR>http://www.islamic-college.ac.uk/index/hawzah.html</NOBR></P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft21">24</SPAN><SPAN class="ft26">Se http://www.mihe.org.uk/mihe/detail.php?page=102&s=13</SPAN></P> <P class="p551 ft15">137</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">är validerade av Loughborough University och kan därför ses som en del av det statliga brittiska utbildningssystemet.<A href="#page_131"><SPAN class="ft20">25</SPAN></A></P> <P class="p88 ft8">Sammantaget pekar flera forskare på att utbildningen av imamer och religiösa ledare i det muslimska samhället har stora brister. Även om det finns gott om utbildningar i England är det tydligt att dessa inte alltid är utformade för att möta samtliga muslimska eller <NOBR>icke-muslimska</NOBR> önskemål. Istället för att förbereda studenter på att arbeta i ett mångreligiöst, pluralistiskt och till stora delar sekulärt samhälle utbildas de till att bevara och förstärka kulturella, etniska och språkliga särarter. Ataullah Siddiqui sammanfattar problemen:</P> <P class="p374 ft12">…the tragedy is that the syllabus of such seminaries hardly reflects contemporary challenges and needs. The only difference between an imported Imam and a local trained Imam lies in the fact that the latter can convey his message in English, whilst the fomer cannot.<A href="#page_131"><SPAN class="ft48">26</SPAN></A></P> <P class="p337 ft8">Seminariernas brister och problem har uppmärksammats i flera rapporter och många försök har gjorts för att förbättra utbildningarna. Muslimska ledare är dock noga med att påpeka att omställningar måste ske inifrån och att muslimer själva måste se behovet av förändring. Precis som i övriga Europa har engelska myndigheter visat ett ökat intresse för Dar <NOBR>ul-uloom</NOBR> seminarierna efter den 11 september 2001. Diskussionen har ofta handlat om kontroll, men vilja till förändring försämras om den blir påtvingad enligt Ron Geaves. Han skriver:</P> <P class="p374 ft12">Although it might be tempting for a government impatient with the rate of change to impose a solution that requires imam qualifications to be undertaken at secular universities, it is important to recognize religious sensitivities and the natural feeling amongst the <SPAN class="ft47">ulema </SPAN>that they have been responsible for their own training and have been managing their own affairs for centuries.<A href="#page_131"><SPAN class="ft48">27</SPAN></A></P> <P class="p553 ft8">Det är också viktigt att komma ihåg att skolorna i Deoband och Barelvi startade som oppositionella rörelser mot kolonialmakten. Bland dessa och liknande muslimska reformrörelser finns en lång tradition av motstånd och ovilja till förändring om den blir påtvingad. Det finns med andra ord en risk att staten blir betraktad som en ny</P> <P class="p91 ft25"><SPAN class="ft21">25</SPAN><SPAN class="ft41">Beskrivningen från Markfield Institute for Higher Education är hämtad från http://www.mihe.org.uk/mihe/index.php samt Johansen Birgitte Schepelern (2005)</SPAN></P> <P class="p109 ft44">Imamuddannelse i Europa – udfordringer og perspektiver<SPAN class="ft25">. Köpenhamn: Köpenhamns universitet, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">29–30.</SPAN></NOBR></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">26</SPAN><SPAN class="ft41">Siddiqui, Ataullah (utan år) </SPAN><SPAN class="ft44">Muslims in Britain: Past and Present. </SPAN>Hämtad från http://www.islamfortoday.com/britain.htm (utskrift <NOBR>2009-04-14).</NOBR></P> <P class="p138 ft28"><SPAN class="ft21">27</SPAN><SPAN class="ft26">Geaves 2008, s. 111.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">138</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">kolonialmakt vilket i sin tur kan generera ytterligare motstånd och radikalisering. Istället för att bidraga till en positiv förändring kan statens ökade intresse snarare leda till att rörelserna sluter sig inåt och förstärker utanförskap och särartstänkandet bland muslimer.<A href="#page_132"><SPAN class="ft20">28 </SPAN></A>Geaves informanter betonar till exempel att det är viktigt att framtida utbildningar av imamer utvecklas för att förstärka deras kompetens att sköta sitt arbete på ett tillfredställande sätt. En framtida utbildning ska därför inte endast ses som en respons på kriget mot terrorismen eller som en integrationsåtgärd. Professionella imamer har enligt Geaves informanter förutsättningar att lösa framtida utmaningar och problem. Enligt dessa är radikalisering och extremism först och främst inte orsakad av religiösa budskap utan av utanförskap och brist på integration.</P> <P class="p554 ft18">Finland</P> <P class="p73 ft8">Finlands religionsfrihetslagstiftning från 1922 (omarbetad och utökad 2003) innebär bland annat att föräldrar som önskar att ge sina barn en utbildning i islam rätt att få detta behov tillgodosett i den statliga skolan. För närvarande får cirka 500 elever en sådan undervisning, men behovet är betydligt större och fler islamlärare behövs. För att råda bot på bristen på lärare startade universitetet i Helsingfors en utbildning för islamlärare. Kursen som startade 2001 utvecklades tillsammans med utbildningsdepartementet och muslimska grupper. Detta är med andra ord ingen utbildning för blivande eller redan verksamma imamer utan för lärare i islam.<A href="#page_132"><SPAN class="ft20">29</SPAN></A></P> <P class="p63 ft9">Muslimer i Finland har också deltagit i ett <NOBR>EU-projekt</NOBR> för mångreligiösa ledare som heter <SPAN class="ft10">Integration: A Mutifaith Approach</SPAN></P> <P class="p115 ft9">(IAMA). Trots att några av deltagarna var imamer är detta inte en imamutbildning och projektet kan först och främst ses som en vidareutbildning för redan verksamma religiösa ledare.</P> <P class="p555 ft23"><SPAN class="ft21">28</SPAN><SPAN class="ft22">Haddad och Balz 2008, s. </SPAN><NOBR>217–218.</NOBR></P> <P class="p115 ft23"><SPAN class="ft21">29</SPAN><SPAN class="ft22">Fuess 2007, s. 224. En allmän diskussion om islam i skolan i Finland finns i Lehtinen, Isra (2003) ”Muslim children in the Finnish School system”, </SPAN><SPAN class="ft36">Magazine Monitori </SPAN>3/2003. Kan hämtas från http://www.intermin.fi/intermin/periodic.nsf/pid/3200334 (utskrift <NOBR>2009-04-</NOBR> 20). Se även Martikainen, Tuomas (2004) ”Islam i Finland”, <SPAN class="ft36">Svensk Religionshistorisk Årsskrift, </SPAN>Vol. 13, ss. <NOBR>115–116.</NOBR></P> <P class="p405 ft15">139</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p486 ft18">Frankrike</P> <P class="p344 ft8">Sedan 1905 har den franska debatten om religion präglats av en stark betoning av laïcité vilket betyder att det ska finnas en tydlig separation mellan kyrka/religion och stat. Den franska statens uttolkning och tillämpning av denna princip har dock varit föremål för flera diskussioner och konflikter (inte minst om muslimska kvinnors användning av huvudduken i skolan).<A href="#page_133"><SPAN class="ft20">30 </SPAN></A>Oavsett ett önskemål om att separera stat och religion har franska medier och politiker uppmärksammat behovet av en utbildning av imamer. Flera imamer har också utvisats på grund av att de har haft politiska och teologiska åsikter som strider mot lagen och behovet av en utbildning för imamer har betonas vid ett flertal tillfällen.<A href="#page_133"><SPAN class="ft20">31 </SPAN></A>Det har dock varit mycket svårt att starta en formell utbildning av imamer i Frankrike eftersom staten förespråkar laïcité och det finns små möjligheter för universitet att inleda en för imamer relevant utbildning. Ett undantag är <NOBR>Alsace-Lorraine</NOBR> regionen där lagen från 1905 inte gäller eftersom dessa områden lydde under Tyskland vid tidpunkten för införandet av laïcité. I dessa delar av landet skulle det med andra ord vara möjligt att öppna en statlig utbildning av imamer vid till exempel högskolor och universitet.<A href="#page_133"><SPAN class="ft20">32 </SPAN></A>Ett annat problem i den franska debatten är den stora splittring som finns mellan olika muslimska grupper och som i många andra länder i Europa vill den franska staten hitta <SPAN class="ft18">en </SPAN>muslimsk organisation som kan föra muslimers talan vilket har visat sig vara mycket svårt.</P> <P class="p79 ft8">För att utbilda imamer som förstår den franska kontexten har ett antal muslimska organisationer försökt att öppna olika former av seminarier och skolor. Två exempel är <SPAN class="ft18">L’Institut des Sciences Humaines </SPAN>(IESH) som startades 1992 i <NOBR>Château-Chinon,</NOBR> Nièvre, och <SPAN class="ft18">L’Institut d’Études Islamiques </SPAN>som 1993 startade kurser i Paris. Även den stora moskén i Paris har öppnat en privat imamutbildning, <SPAN class="ft18">L’Institut Supérieur de Théologie de La Mosquée de Paris </SPAN>som också erbjuder distanskurser i islamisk teologi. Denna utbildning motsvarar två års studier i Frankrike och ett år på ett islamiskt uni-</P> <P class="p556 ft23"><SPAN class="ft21">30</SPAN><SPAN class="ft22">Se till exempel Froman, Ingmarie (2006) </SPAN><SPAN class="ft36">Islam, brudar & paljetter</SPAN>. Stockholm: Ordfront.</P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">31</SPAN><SPAN class="ft131">Henley, Jon (2004) ”France to train imams in ‘French Islam’”, </SPAN><SPAN class="ft44">The Guardian </SPAN><NOBR>2004-04-23.</NOBR> Se även Haddad och Balz 2008, s. 222.</P> <P class="p109 ft23"><SPAN class="ft21">32</SPAN><SPAN class="ft42">Avsnittet om Frankrike bygger på information från Oueslati, Firdaous (2008) ”Non- Formal Islamic Higher Education in the Netherlands: With Some Comparative Noes on France and the United Kingdom”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds</SPAN><SPAN class="ft36">.) The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century. </SPAN>Leiden: Leiden University Press, s. <NOBR>403–426.</NOBR> Se även Johansen 2005 och Peter 2003.</P> <P class="p139 ft15">140</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p557 ft8">versitet utomlands. Utöver de akademiska/teologiska studierna ska en student också genomgå en praktik under ett år vid en moské/muslimsk organisation i Frankrike. Enligt Birgitte Schepelern Johansens genomgång har denna utbildning tagit intryck av det Egyptiska <NOBR>al-Azhar</NOBR> universitetet.<A href="#page_134"><SPAN class="ft20">33 </SPAN></A>Undervisningen i Paris omfattar:</P> <P class="p558 ft54">Figur 3</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p325 ft53">1.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td216"><SPAN class="p559 ft58">Koranvetenskap (recitation, korantolkning,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td254"><SPAN class="p560 ft54">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td216"><SPAN class="p320 ft103">Fiqh/juridik (profettraditioner/hadith, usul-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td255"><SPAN class="p325 ft54">uttolkning)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td256"><SPAN class="p560 ft54"><NOBR>al-fiqh/juridikens</NOBR> källor, rättsskolorna)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p325 ft53">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td216"><SPAN class="p559 ft54">Det arabiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td254"><SPAN class="p560 ft54">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td216"><SPAN class="p320 ft53">Kultur och historia (profetens liv, islams</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td257"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td258"><SPAN class="p25 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td259"><SPAN class="p560 ft58">historia, fransk kultur, juridik och institutioner)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p561 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Johansen 2005, s. 21.</P> <P class="p562 ft8">Till skillnad från de två första initiativen fick den stora moskén ett visst stöd från franska staten och vid invigningen närvarade till exempel inrikesministern och kulturministern. Deras närvaro var av symbolisk betydelse, men har inte inneburit något ekonomiskt stöd från staten.</P> <P class="p563 ft8">År 2003 försökte inrikesministeriet och den muslimska paraplyorganisationen <SPAN class="ft18">Conseil Français du Culte Musulman </SPAN>(CFCM) att starta en utbildning för imamer. För att tillgodose kravet på Laïcité skulle studenterna läsa halva kursen vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Kursen skulle ge en akademisk introduktion till ämnen som filosofi, sociologi, fransk lag och historia samtidigt som vissa delar skulle ges av en muslimsk institution. Detta skulle ge en tydlig uppdelning mellan akademiska och konfessionella studier. Planen på en sådan utbildning gick dock inte att genomföra eftersom Sorbonne till slut drog sig ur projektet eftersom de ansåg att idén stred mot principen om laïcité.</P> <P class="p564 ft23"><SPAN class="ft34">33 </SPAN>Det har också funnits planer på att sända utbildade teologer från <NOBR>al-Azhar</NOBR> universitetet i Egypten till Frankrike. I september 2005 reste Philippe <NOBR>Douite-Blazy</NOBR> (Frankrikes utrikesminister) och Salil Boubakeur, ordförande för den stora moskén i Paris, till Egypten för att diskutera möjligheten att sända imamer till Frankrike. Johansen 2006, s. 15.</P> <P class="p565 ft15">141</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft8">Istället har <SPAN class="ft18">Institut Catholique de Paris </SPAN>startat en påbyggnadsutbildning för muslimska religiösa ledare och under våren 2009 utexaminerades den första gruppen av studenter. Av de 25 som läste kursen var flera verksamma inom polisen, militären eller som sjukhusimamer/fängelseimamer. Utbildningen var framför allt fokuserad på att öka deltagarnas kunskaper om samhället och religionens plats i Frankrike.<A href="#page_135"><SPAN class="ft20">34</SPAN></A></P> <P class="p544 ft18">Holland</P> <P class="p313 ft8">I Holland är debatten om imamutbildningar inte ett nytt ämne och de första diskussionerna startade redan för 25 år sedan.<A href="#page_135"><SPAN class="ft20">35 </SPAN></A>Redan 1982 rekommenderade den så kallade <NOBR>Waardenburg-kommittén</NOBR> att det fanns ett behov av en utbildning för ”importerade imamer”. År 2009 är det möjligt att läsa till imam vid Vrije Universiteit (VU) i Amsterdam, universitetet i Leiden samt vid Hogeschool Inholland, Amsterdam. Utöver dessa initiativ har även muslimska institutioner försökt att starta utbildningar för imamer vid det <SPAN class="ft18">Islamische Universiteit Rotterdam </SPAN>(IUR) och vid det <SPAN class="ft18">Islamische Universiteit van Europa </SPAN>(EIU). Dessa är dock inte erkända av staten och besitter därför ingen formell rätt att utfärda examina. Det samma gäller för <SPAN class="ft18">Dar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">al-Ilm</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>(Kunskapens hus) som är ett privat muslimskt initiativ för utbildning. Precis som IUR och EIU saknar denna utbildningsinstitution examensrättigheter och den är inte erkänd av den holländska staten.</P> <P class="p307 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> tillsattes flera kommittéer och utredningar för att undersöka hur <NOBR>”imam-frågan”</NOBR> skulle lösas på bästa sätt.<A href="#page_135"><SPAN class="ft50">36 </SPAN></A>Behovet av att öka samarbetet med muslimska länder som Marocko och</P> <P class="p566 ft25"><SPAN class="ft21">34</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">http://www.icp.fr/fr/Organismes/Faculte-de-Sciences-Sociales-et-Economiques-</SPAN></NOBR> <NOBR>FASSE/Formations-et-diplomes/DU-Interculturalite-Laicite-Religions</NOBR></P> <P class="p567 ft39"><SPAN class="ft21">35</SPAN><SPAN class="ft45">Materialet om Holland är främst hämtat från Ghaly, Mohammed M. (2008) ”The Academic Training of Imams. Recent Dicussions and Initiatives in the Netherlands”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.) </SPAN><SPAN class="ft38">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century</SPAN>. Leiden: Leiden University Press, ss. <NOBR>369–402.</NOBR> Utöver denna publikation har jag även använt mig av information från Oueslati, Firdaous (2008) <NOBR>”Non-Formal</NOBR> Islamic Higher Education in the Netherlands: With Some Comparative Noes on France and the United Kingdom”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.) <SPAN class="ft38">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century.</SPAN></P> <P class="p568 ft23">Leiden: Leiden University Press, s. <NOBR>403–426.</NOBR> Även Birgitte Schepelern Johansens rapport</P> <P class="p109 ft44">Imamuddannelse i Europa – udfordringer og perspektiver <SPAN class="ft25">innehåller viktig information om Holland.</SPAN></P> <P class="p101 ft27"><SPAN class="ft21">36</SPAN><SPAN class="ft43">Landman, Nico (1996) </SPAN>Imamopleiding in Nederland: Kansen en knelpunkten. Eind– rapportage van een terreinverkenning in opdracht van het Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschap. <SPAN class="ft28">The Hauge: Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschapen.</SPAN></P> <P class="p147 ft15">142</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">Turkiet och utveckla introduktions- och påbyggnadskurser för nyanlända imamer betonades i dessa utredningar. Från och med januari 2002 måste till exempel alla imamer som anländer till Holland med tillfälligt visum genomgå en obligatorisk <SPAN class="ft18">inbur– geringscursus</SPAN>. Denna ska ge dem en introduktion till det holländska samhället och det religiösa landskapet. För att ytterligare påvisa behovet av utbildning utlyste Utbildningsdepartementet i december 2004 särskilda medel till de institutioner i utbildningssystemet som kunde starta en slagkraftig nationell imamutbildning. Det första programmet startade läsåret <NOBR>2005–2006</NOBR> på Vrije Universiteit (VU) i Amsterdam och nästföljande år startade ytterligare två utbildningar. Dessa var förlagda till universitetet i Leiden och till Hogeschool Inholland, Amsterdam.</P> <P class="p569 ft8">Innan jag går in på dessa utbildningar är det viktigt att belysa det holländska utbildningssystemets syn på relationen mellan stat och religion. I och med separationen mellan kyrka och stat år 1876 tilläts de statliga universiteten endast att bedriva ”public theology” och inte konfessionell undervisning. Detta innebar att utbildningen skulle vara neutral och autonom från kyrkans lära. Den praktiska teologin (hur man döper, begraver, etcetera) och de konfessionella inslagen skulle istället läras ut vid kyrkans/kyrkornas seminarier. Detta system som kallas för <NOBR><SPAN class="ft18">duplex-ordo</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>tillämpas bland annat vid universitetet i Leiden. Men enligt vissa kyrkor var uppdelningen olycklig eftersom de anser att det är omöjligt att studera religion eller teologi som ett neutralt ämne. Istället var det nödvändigt att kombinera det religionsvetenskapliga studiet med konfessionella inslag. Detta system kallas för <NOBR><SPAN class="ft18">simplex-ordo</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>och tillämpas bland annat vid VU i Amsterdam. Både <NOBR>duplex-ordo</NOBR> och <NOBR>simplex-ordo</NOBR> har på olika sätt påverkat hur universiteten i Holland har sett på utbildningen av imamer.</P> <P class="p570 ft8">Precis som i större delen av Europa kom debatten om imamers funktion och betydelse i samhället att öka i Holland under 2000- talet. Utöver externa händelser som terrordåden den 11 september 2001 påverkades diskussionen av problem och motsättningar som kunde knytas till lokala muslimska grupper. Samma år som händelserna i Förenta staterna, skapade den marockanske imamen Sheikh <NOBR>al-Maumni</NOBR> från Rotterdam rubriker när han jämförde homosexualitet med en sjukdom som var farlig för samhället. Bandupptagningar avslöjade också att vissa imamer predikade <NOBR>anti-väster-</NOBR> ländska och <NOBR>anti-amerikanska</NOBR> budskap. I april 2004 kunde journalister ännu en gång påvisa att muslimer inte var integrerade i sam-</P> <P class="p571 ft15">143</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">hället. Denna gång var det <NOBR>Tawheed-moskén</NOBR> i Amsterdam som sålde böcker som uppmanade till omskärelse av kvinnor och våld mot homosexuella. Samma år, den 2 november, mördades den holländske filmaren Theo van Gogh av en muslim med bakgrund från Marocko.<A href="#page_137"><SPAN class="ft20">37 </SPAN></A>Ovan nämnda händelser har spelat stor roll för debatten om imamutbildningsprogram. I december 2004 förklarade till exempel den andra kammaren att de hade för avsikt att stoppa ”importen” av imamer. Denna åtgärd föranledde Utbildningsministeriet att utlysa medel för holländska utbildningar för imamer.</P> <P class="p90 ft8">Först ut var VU i Amsterdam med att starta ett treårigt kandidatprogram med en möjlighet till en ettårig påbyggnad som leder fram till en mastersexamen. Utbildningen av imamer är en integrerad del av programmet ”Religion och livsåskådningar” (<SPAN class="ft18">Religie en levensbeschouwing</SPAN>), men istället för kristendom kunde studenterna välja att fokusera på islam. På avancerad nivå (master) inriktas undervisningen först och främst mot själavård snarare än mot islamisk teologi.<A href="#page_137"><SPAN class="ft20">38 </SPAN></A>Trots att kurserna var utformade efter <SPAN class="ft18">simplex ordi </SPAN>– vilket ger utrymme för konfessionella utgångspunkter – blev programmet omgående kritiserat av muslimska organisationer. Både universitets kompetens ifrågasattes och programmet har från starten haft problem med att bli accepterat av muslimer i Holland. Sedan 2006 har universitetet ingått ett avtal med <SPAN class="ft18">Diyanet </SPAN>vilket har gjort det möjligt för studenterna att välja en tvåårig påbyggnadskurs i Turkiet. Trots att denna åtgärd har ökat trovärdigheten bland vissa muslimer är det tydligt att den turkiska dominansen kan skada programmet eftersom flera muslimska grupper är motståndare till Diyanet.</P> <P class="p68 ft8">På grund av kritik och det svaga förtroende för utbildningen vid VU beslutade den holländska staten att fler universitet skulle ges möjlighet att starta imamutbildningar. I januari 2006 fick universitetet i Leiden sin ansökan beviljad och mottog 2,3 miljoner Euro för att starta en BA och MA i <SPAN class="ft18">Islamitische theologie</SPAN>.<A href="#page_137"><SPAN class="ft20">39 </SPAN></A>Till skillnad</P> <P class="p572 ft25"><SPAN class="ft21">37</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Vellenga, Sipco (2008) ”The Dutch and British Public Debate on Islam: Response to the Killing of Theo van Gogh and the London Bombings Compared”, </SPAN><SPAN class="ft44">Islam and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">Christian-Muslim</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> Relations, </SPAN>Vol. 19, No. 4, s. <NOBR>449–471.</NOBR></P> <P class="p573 ft133"><SPAN class="ft21">38</SPAN><SPAN class="ft132">För en mer detaljerad genomgång se </SPAN><NOBR>http://www.godgeleerdheid.vu.nl/Onderwijs/index.cfm/home_subsection.cfm/subsectionid /A5D85F7C-BE58-E67C-C7EF607B5E555D7D</NOBR> (utskrift <NOBR>2009-04-20)</NOBR></P> <P class="p574 ft25"><SPAN class="ft21">39</SPAN><SPAN class="ft41">För en genomgång av innehållet på </SPAN><NOBR>BA-kursen</NOBR> i Islamitische theologi se <A href="http://www.studiegids.leidenuniv.nl/index.php3?m=22&c=7040&garb=0.19568459740844302"><SPAN class="ft134">http://www.studiegids.leidenuniv.nl/index.php3?m=22&c=7040&garb=0.19568459740844</SPAN></A></P> <P class="p574 ft73"><SPAN class="ft135">302</SPAN><SPAN class="ft136">(utskrift </SPAN><NOBR>2009-04-20).</NOBR> För <NOBR>MA-kursen</NOBR> se http://www.studiegids.leidenuniv.nl/index.php3?m=22&c=5156&garb=0.48553708979504</P> <P class="p375 ft74">144</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">från Amsterdams universitet följer Leiden <SPAN class="ft18">duplex ordo </SPAN>vilket innebär att akademiska studier ska vara separerade från den praktiska teologin (det konfessionella studiet i islam). I skrivande stund har den akademiska delen startat, men universitetet har ännu inte lyckats att ingå något avtal med någon muslimsk organisation. Därför är den praktiska och konfessionella delen av undervisningen fortfarande oklar. Undervisningen är öppen för olika teologiska grenar och det finns inte någon betoning av någon specifik lagskola eller religiös tradition. Förutom sitt breda upplägg utmärks undervisningen i Leiden av sin långa erfarenhet av studier i arabiska, islamisk teologi och islam i Europa. Ett flertal av lärarna som undervisar inom programmet är utbildade vid både <NOBR>al-Azhar-universitetet</NOBR> i Egypten och vid Leidens universitet. Ett faktum som ger trovärdighet inom både den muslimska och akademiska världen.</P> <P class="p82 ft8">Det tredje initiativet som mottog stöd från den holländska staten är Hogeschool Inholland som är en yrkesinriktad utbildning med kurser i Amsterdam och Den Haag.<A href="#page_138"><SPAN class="ft20">40 </SPAN></A>Till skillnad från både universiteten i Amsterdam och Leiden har Inholland slutit avtal med flera muslimska organisationer.<A href="#page_138"><SPAN class="ft20">41 </SPAN></A>Det fyraåriga programmet (<SPAN class="ft18">imam/Islamitisch Geestelijk Werker</SPAN>) är inriktat mot praktisk teologi, arabiska, religionssociologi samt yrkesrelaterade kurser för blivande imamer.<A href="#page_138"><SPAN class="ft20">42 </SPAN></A>Efter ett års studier kan studenterna välja mellan tre inriktningar: (1) imam; (2) Islamisk andlig vägledare eller (3) pedagog. Utbildningen kommer att leda till ett certifikat, men detta innebär inte att studenternas kunskaper blir accepterade av församlingar i Holland.</P> <P class="p569 ft8">Förutom de utbildningar som har mottagit stöd från den holländska staten har också privata muslimska initiativ tagits för att starta imamutbildningsprogram. 1997 startade Islamische Universiteit Rotterdam i Rotterdam (IUR) och 2001 bildades Islamische Universiteit Rotterdam van Europa (IUE) på grund av splittringar och konflikter inom IUR. Dessa utbildningar är inte erkända av</P> <P class="p575 ft25"><SPAN class="ft21">40</SPAN><SPAN class="ft24">För mer information om denna kurs se </SPAN><A href="http://www.inholland.nl/Opleidingen/ImamIslamitischGeestelijkWerker.htm"><SPAN class="ft134">http://www.inholland.nl/Opleidingen/ImamIslamitischGeestelijkWerker.htm </SPAN></A><SPAN class="ft73">(utskrift </SPAN><NOBR><SPAN class="ft73">2009-04-20).</SPAN></NOBR></P> <P class="p156 ft73"><SPAN class="ft137">41</SPAN><SPAN class="ft136">Framför allt med </SPAN><SPAN class="ft72">Contactorgan Moslim en Overheid </SPAN>(CMO), som är ett samarbetsorgan mellan muslimska organisationer och staten.</P> <P class="p576 ft140"><SPAN class="ft137">42</SPAN><SPAN class="ft138">Se </SPAN><SPAN class="ft139">http://www.inholland.nl/Amsterdam/Opleidingen/THEOLOGIE+EN+LEVENSBESCH OUWING/Imam+- +Islamitisch+Geestelijk+Werker/Imam+Islamitisch+Geestelijk+Werker+%28Amsterda m+voltijd%29/ (utskrift </SPAN><NOBR><SPAN class="ft139">2009-04-20).</SPAN></NOBR></P> <P class="p577 ft74">145</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">den holländska staten och deras trovärdighet och representativitet är omdiskuterade även bland muslimer.</P> <P class="p88 ft8">Exemplen från Holland visar hur svårt det är att starta en imamutbildning som är accepterade av muslimer (oberoende av etniska, språkliga, politiska och teologiska skillnader). Dessa problem föranleder Albrecht Fuess att dra följande slutsats:</P> <P class="p315 ft12">The problem with all these programmes lies in the fact that the Muslim community in the Netherlands was not asked to participate in their planning or was only included in some consultations; therefore, the religious legitimacy of the these projects is highly questionable as the outline was drawn mainly by <NOBR>non-Muslims.<A href="#page_139"><SPAN class="ft48">43</SPAN></A></NOBR></P> <P class="p553 ft8">För att lyckas med en utbildning är stödet från lokala muslimska grupper avgörande, men hur ett sådant förtroende skapas är en problematisk fråga. Hos vilken organisation ska en utbildning söka legitimitet? Att välja ut en organisation, en teologisk skola eller en <NOBR>språk-/kulturgrupp</NOBR> innebär alltid att någon annan väljs bort. Sammantaget visar försöken att få tillstånd imamutbildningar i Holland hur svårt det är att starta <SPAN class="ft18">en </SPAN>utbildning som omfattar alla muslimska grupper, skolbildningar och politiska fraktioner. Det är också intressant att konstatera att det var muslimska grupper som var mest kritiska till utbildningen vid VU i Amsterdam. Oavsett möjligheten att inkludera konfessionella komponenter i kurserna ansåg personer från den holländska muslimska paraplyorganisationen <SPAN class="ft18">Contactorgan Moslim en Overheid </SPAN>att utbildningen var bristfällig. I Frankrike (se ovan) var det istället Sorbonneuniversitet som inte ville acceptera någon kompromiss med principen om laïcite medan de muslimska organisationerna vara positiva till statens förslag.</P> <P class="p266 ft18">Italien</P> <P class="p344 ft8">Islam har ännu inte uppnått en status som godkänd religion i Italien, ett faktum som påverkar relationen mellan muslimer och staten på ett negativt sätt.<A href="#page_139"><SPAN class="ft20">44 </SPAN></A>Bland annat får muslimska organisationer inte tillgång till statligt stöd och tvingas ofta att förlita sig på externt bistånd från den muslimska världen. Ett första steg mot ett</P> <P class="p306 ft25"><SPAN class="ft21">43</SPAN><SPAN class="ft41">Fuess, Albrecht (2007) ”Islamic Religious education in Western Europe: Models of Integration and the German Approach”, </SPAN><SPAN class="ft44">Journal of Muslim Minority Affairs</SPAN>, Vol. 27, No. 2, s. 221.</P> <P class="p578 ft28"><SPAN class="ft21">44</SPAN><SPAN class="ft43">Musselli, Luciana (2002) ”The Position of Islam Within the Italian Legal System”, i Shadid, W.A.R. och P.S. van Koningsveld (eds.) </SPAN><SPAN class="ft27">Religious Freedom and the Neutrality of the State: The Position of Islam in the European Union</SPAN>. Leuven: Peeters, s. <NOBR>29–35.</NOBR></P> <P class="p147 ft15">146</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft8">erkännande kom dock 2004 när en grupp av muslimska ledare inledde samtal med den italienska staten. Som ett resultat av denna process bildades ett råd (<SPAN class="ft18">Consulta per l’Islam Italiano</SPAN>) som bestod av 16 muslimska ledare som skulle fungera som samtalspartner mellan muslimer och staten. Tillsammans med inrikesministern Giuliano Amato undertecknade rådet ett manifest som slog fast att Italiens muslimer är lojala mot landet och att de inte stödjer terrorism. Manifestet (<SPAN class="ft18">Manifesto contro il terrorismo e per la viere della Sera</SPAN>) som publicerades i den rikstäckande dagstidningen <SPAN class="ft18">Corriere della Sera </SPAN>i september 2004 är inte något unikt för muslimer i Italien.<A href="#page_140"><SPAN class="ft20">45 </SPAN></A>Enligt Yvonne Yazbeck Haddad och Michael E. Balz har ett flertal olika muslimska företrädare bedyrat sin trohet och lojalitet till Europa och dess stater efter terrordåd i Förenta Staterna, England, Spanien och Holland för att motverka bilden av muslimer som en slags femtekollonare.<A href="#page_140"><SPAN class="ft20">46</SPAN></A></P> <P class="p287 ft8">Precis som i övriga länder i Europa uppstod snart en diskussion om huruvida <SPAN class="ft18">Consulta per l’Islam Italiano </SPAN>kunde representera muslimer i Italien. Till exempel fanns konkurrerande åsikter inom CO.RE.IS. (<SPAN class="ft18">Comunità Religiosa Islamica</SPAN>) och kampen om vem som skulle bli muslimernas samtalspartner med staten är tydlig. Ur ett utbildningsperspektiv är det intressant att notera att denna organisation redan hade utvecklat en kurs för sina religiösa ledare. Förutom en introduktion till islamisk teologi syftar deras kurs till att ge en inblick i samhället, den italienska juridiken och religionens plats och funktion i Europa. Det finns två grenar att välja mellan för de studenter som läser inom ramen för CO.RE.IS. Antingen kan man läsa till imam och då fokuseras islamisk teologi och det italienska juridiska systemet eller så kan man läsa till teolog. Den sista inriktningen innehåller förutom islamisk teologi också kurser i jämförande religionshistoria, islams historia, västerlandets filosofi och interkulturell utbildning. Enligt Yahya Sergio Yahe Pallavicini som är vice ordförande för CO.RE.IS. syftar kurserna till att ge muslimer i Italien en möjlighet att vara både muslimer och italienare. Fokus ligger på islamisk teologi, men det är lika viktigt att deltagarna lär sig om och förstår det italienska samhället. Alla predikningar ska ske på italienska och det är viktigt att undvika</P> <P class="p579 ft39"><SPAN class="ft21">45</SPAN><SPAN class="ft37">Informationen om imamutbildningar i Italien bygger på Pallavicini, Yahya Sergio Yahe (2008) ”The Training Programme of Imams in Italy”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd</SPAN></P> <P class="p311 ft38"><SPAN class="ft39">van Koningsveld (eds.) </SPAN>The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century<SPAN class="ft39">. Leiden: Leiden University Press, s. 469–</SPAN></P> <P class="p84 ft28"><SPAN class="ft21">46</SPAN><SPAN class="ft26">Haddad och Balz 2008, s. 221.</SPAN></P> <P class="p551 ft15">147</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">extremism och fanatism när teologerna gör sina utläggningar av Koranen och det samtida samhället. Kurserna omfattar två år och tjugo timmar i månaden. Merparten av undervisningen är förlagd till fredagar så att deltagarna kan fortsätta med sina andra arbeten eller sysslor utöver studierna. Kurserna får inte något ekonomiskt stöd från staten.</P> <P class="p42 ft8">Underförstått tycks Pallavicini anse att andra muslimska grupper i Italien står för en mer fundamentalistisk tolkning av islam. Ur statens perspektiv är förmodligen CO.RE.IS presentation och målbeskrivning tilltalande, men ur ett religionsvetenskapligt perspektiv måste retoriken och utsagorna om andra organisationer också analyseras. Det är tydligt att det pågår en teologisk, politisk och ekonomisk kamp mellan olika muslimska organisationer i Italien. Precis som i många andra länder i Europa är det viktigt för enskilda organisationer att vinna statens förtroende och bli dess motpart. Kampen om vem som har legitimitet att företräda majoriteten av muslimer är därför långt ifrån löst. Det är också oklart om frågan kommer att kunna lösas eftersom muslimer inte organiserar sig på ett sätt som är att jämföra med hur kristna kyrkor organiseras. Det finns ingen ärkebiskop, påve eller patriark som har någon legitimitet att tala för muslimer vare sig på det globala eller lokala planet.</P> <P class="p281 ft18">Turkiet</P> <P class="p60 ft8">När Mustafa Kemal Atatürk <NOBR>(1881–1938)</NOBR> tog över makten och utropade den Turkiska republiken 1923 infördes en strikt separa– tion mellan religion och stat. Det moderna Turkiet införde sekula– rism och det högsta muslimsk ämbetet, kalifatet, avskaffades 1924. Utöver ett bejakande av västerländska principer (bland annat infördes latinska bokstäver) förbjöds de muslimska <NOBR>sufi-ordnarna</NOBR> och alla former av offentlig religionsutövning som konkurrerade med statens ideologi och tolkningsföreträde bekämpades. Samtidigt som staten förespråkade sekularism inrättades religionsministeriet (<SPAN class="ft18">Diyanet Isleri Baskanlig</SPAN>) år 1924 med syfte att klargöra hur islam skulle uttolkas och praktiseras i Turkiet.<A href="#page_141"><SPAN class="ft20">47 </SPAN></A>Diyanet, som blev den vanliga förkortningen för denna organisation, skulle ersätta den funktion som Shaikh <NOBR>al-Islam</NOBR> hade haft under det Osmanska impe-</P> <P class="p580 ft28"><SPAN class="ft34">47 </SPAN>Se till exempel Bardakoglu, Ali (2008) ”The Structure, Mission and Social Function of the Presidency of Religious Affairs (PRA)”, <SPAN class="ft27">The Muslim World</SPAN>, Vol. 98, April/July.</P> <P class="p71 ft15">148</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft8">riet.<A href="#page_142"><SPAN class="ft20">48 </SPAN></A>Enligt organisationens hemsida och i enlighet med den första artikeln i lag 633 som reglerar religionsministeriets verksamhet ska Diyanet sörja för:</P> <P class="p582 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft141">To be at the same distance from all political views, thoughts and activities in our country and in the World,</SPAN></P> <P class="p583 ft9"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft142">To embrace the whole society, to play a reconciliatory and integrative role among the members of the society, accepting their differences as the richness of our country,</SPAN></P> <P class="p584 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft141">To give service in protecting and strengthening the social stability and peace, and the national unity and solidarity, and to warn them against negative activities of various destructive, harmful and sectarian movements,</SPAN></P> <P class="p585 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft141">To guide and enlighten our nation about dangerous, harmful and unethical behaviour and habits which weaken them materially and spiritually, and which lead to social instability,</SPAN></P> <P class="p582 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft141">To adopt an attitude which knows, understands and evaluates the traditions, expectations and sensitivities of the society to which we give service,</SPAN></P> <P class="p582 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft141">To provide religious services decorated and illuminated by knowledge and good conduct, benefiting from today’s technological developments and communicational facilities and our historical experiences,</SPAN></P> <P class="p582 ft9"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft142">To transform the knowledge that was produced by the 23 Faculties of Theology in our country and in the world into service,</SPAN></P> <P class="p586 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft141">To have religious officers with high levels of education and culture, who will lead society, who will understand the people they address and find religious solutions to their problems and who will live an exemplary life and implement good through their deeds and words.</SPAN><A href="#page_142"><SPAN class="ft20">49</SPAN></A></P> <P class="p496 ft8">I enlighet med dessa principer ska Diyanet bland annat sörja för utbildningen av imamer och andra religiösa ledare. Förutom denna uppgift ska Diyanet också övervaka och tillgodose folkets behov av</P> <P class="p587 ft25"><SPAN class="ft21">48</SPAN><SPAN class="ft24">Se Erdem, Gazi (2008) ”Religious Services in Turkey: From the Office of </SPAN><SPAN class="ft44">Seyhülislam </SPAN>to the <SPAN class="ft44">Diyanet”, The Muslim World</SPAN>, Vol. 98 April/July.</P> <P class="p588 ft28"><SPAN class="ft21">49</SPAN><SPAN class="ft26">http://www.diyanet.gov.tr/english/tanitim.asp?id=13 (utskrift </SPAN><NOBR>2009-04-27).</NOBR></P> <P class="p589 ft15">149</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft8">religiösa ledare och därför är den som är anställd som imam också betraktad som en statstjänsteman.</P> <P class="p88 ft8">Från och med 1984 har Diyanet startat en avdelning som ska tillmötesgå de andliga behov som <NOBR>exil-turkar</NOBR> har i Tyskland. Denna organisation heter <NOBR>Türkisch-Islamische</NOBR> Union der Anstalt für Religion (<SPAN class="ft18">Diyanet Isleri’nin Türk Islâm Birligi</SPAN>, vanligtvis förkortad som DITIB).<A href="#page_143"><SPAN class="ft20">50 </SPAN></A>Diyanets verksamhet är dock inte endast begränsad till Tyskland, organisationen har i dag en omfattande verksamhet i merparten av Europas länder.<A href="#page_143"><SPAN class="ft20">51 </SPAN></A>För de turkar som sympatiserar med den Turkiska staten och Diyanet är behovet av imamutbildningar och islamlärarutbildningar utanför Turkiet mycket små. Ett flertal muslimska organisationer och nationalistiska separatiströrelser med rötter i Turkiet motsätter sig dock Diyanets och den Turkiska statens tolkningsföreträde och förespråkar andra lösningar och alternativa synsätt på både religion och stat.</P> <P class="p281 ft18">Tyskland</P> <P class="p344 ft8">Diskussionen i Tyskland har först och främst handlat om behovet av att ta fram pedagogiska program för utbildningen av islamlärare till den offentliga skolan.<A href="#page_143"><SPAN class="ft20">52 </SPAN></A>Dessa ska undervisa elever som efterfrågar kunskap om islam i den statliga tyska skolan. Precis som i ett flertal andra europeiska länder har tyska elever rätt att få undervisning i både sitt modersmål och sin religion (Grundgesetz art 7.3). Samtidigt har denna rättighet blivit omdebatterad i medier och flera röster har betonat att undervisningen i islam måste vara ”moderat” och förespråka integration. Dels för att tillmötesgå muslimers önskan om religionsundervisning, dels för att garantera att islamlärare håller en god kvalitet har behovet av högre pedagogiska utbildningar aktualiserats.<A href="#page_143"><SPAN class="ft20">53 </SPAN></A>För att kunna erbjuda de cirka 700 000 elever som har en muslimsk kulturell bakgrund undervisning i islam behövs cirka 4 500 nya islamlärare.<A href="#page_143"><SPAN class="ft20">54</SPAN></A></P> <P class="p98 ft9">Den tyska staten ger sitt stöd till konfessionell religionsundervisning, men den är neutral inför religiösa frågor vilket innebär att</P> <P class="p590 ft23"><SPAN class="ft21">50</SPAN><SPAN class="ft22">http://www.ditib.de/</SPAN></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">51</SPAN><SPAN class="ft41">Landman, Nico (1997) “Sustaining </SPAN><NOBR>Turkish-Islamic</NOBR> Loyalties: The <SPAN class="ft44">Diyanet </SPAN>in Western Europe”, I Poulton, Hugh och Suha <NOBR>Taji-Farouki</NOBR> (eds.) <SPAN class="ft44">Muslim Identities and the Balkan State. </SPAN>London: Hurst & Company, s. <NOBR>214–231.</NOBR></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">52</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Mohr, </SPAN><NOBR>Irka-Christin</NOBR> (2002) <NOBR>”Self-Positioning</NOBR> and Islamic Instruction in Germany”, <SPAN class="ft44">ISIM Newsletter</SPAN>, No. 9/02, s. 29.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft21">53</SPAN><SPAN class="ft22">Informationen om Tyskland är bland annat hämtad från Johansen 2005, s. </SPAN><NOBR>32–38.</NOBR></P> <P class="p309 ft28"><SPAN class="ft21">54</SPAN><SPAN class="ft26">Fuess 2007, s. 232.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">150</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft8">den inte tar ställning i teologiska debatter. Samtidigt är det möjligt för religiösa organisationer att ansöka om att bli erkända av de tyska delstaterna (<SPAN class="ft18">körperschaften des öffentlichen rechts</SPAN>). Ett erkännande innebär ekonomiska fördelar och möjlighet till inflytande över frågor som rör religion och stat (till exempel i utformningen av skolplaner och dylikt). Som för många minoritetsreligioner är muslimer i Tyskland splittrade i språkliga, etniska och politiska fraktioner och därför har det varit svårt att skapa en muslimsk paraplyorganisation som kan representera alla muslimer. Av denna anledning har staten inte accepterat någon av de organisationer som har ansökt om erkännande eftersom dessa inte anses vara representativa för alla muslimer i Tyskland. För att kringgå dessa problem har muslimska organisationer sökt lokala lösningar och möjligheten att få konfessionell religionsundervisningen ser därför olika ut i olika delstater.<A href="#page_144"><SPAN class="ft20">55</SPAN></A></P> <P class="p45 ft8">Diskussionen om islam i Tyskland är framför allt påverkad av den stora invandringen från Turkiet och den Turkiska statens attityd till religion. Uppskattningsvis lever 3,2 miljoner turkar i Tyskland. För att ombesörja denna grupps behov startade den Turkiska staten organisationen <SPAN class="ft18">Diyanet Isleri’nin Türk Islâm Birligi</SPAN></P> <P class="p150 ft8">(DITIB), vanligtvis förkortad som Diyanet (för en längre beskrivning se avsnittet om Turkiet).<A href="#page_144"><SPAN class="ft20">56 </SPAN></A>Förutom att ge ekonomiskt stöd till muslimska organisationer med rötter i Turkiet utbildar och avlönas imamer via <SPAN class="ft18">Diyanet </SPAN>och det turkiska religionsministeriet. Denna ”tjänst” innebär dock att den turkiska staten försöker att kontrollera exilgrupper som är kritiska till regimen i Ankara och alla försök att starta autonoma utbildningar för imamer och religionslärare uppfattas som ett hot. Genom att använda sig av läroböcker och kursplaner som har godkänts av den turkiska staten får den uppväxande generationen av tyskar med bakgrund i Turkiet både en religiös uppfostran och en skolning i turkisk nationalism, historia och sekularism. Detta synsätt är tydligt framträdande i den turkiska statens styr- och policydokument. Syftet är att:</P> <P class="p591 ft23"><SPAN class="ft21">55</SPAN><SPAN class="ft22">För de olika tyska delstaterna se Fuess 2007.</SPAN></P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft21">56</SPAN><SPAN class="ft26">Se Landman 1997.</SPAN></P> <P class="p551 ft15">151</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p592 ft12">Providing the pupils with sufficient information about religion, Islam, and expected norms of behaviour, in conjunction with the general orientation of the Turkish Programme of National Education and the principles of Atatürk, primary and secondary education aims at the development of Kemalist consciousness, national unity, and solidarity and at the development of moral and virtuous human beings.<A href="#page_145"><SPAN class="ft48">57</SPAN></A></P> <P class="p593 ft8">Förutom Diyanets betydelse påverkas de turkiska invandrarna av ett flertal andra religiösa, politiska och nationalistiska rörelser som till exempel Milli Gürüs, Süleymanli och kurdiska/alivitiska rörelser.<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">58 </SPAN></A>Trots att det är fel att betrakta invandrare från Turkiet som en homogen grupp är det omöjligt att förstå det islamiska landskapet utan att inkludera Diyanet och den turiska statens attityd till de turkiska invandrarna i Tyskland. Enligt Birgitte Schepelern Johansen är cirka 70 procent av alla muslimer i Tyskland knutna till någon av de 800 moskéer (eller till och med 900 moskéer enligt Fuess<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">59</SPAN></A>) som kontrolleras av den turkiska staten via Diyanet.<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">60 </SPAN></A>Eftersom denna organisation också utbildar sina egna imamer finns det enligt majoriteten av muslimer med turkisk bakgrund ett mycket litet behov av en imamutbildning i Tyskland.<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">61</SPAN></A></P> <P class="p98 ft8">För närvarande finns det ingen statlig utbildning för imamer i Tyskland, men enskilda muslimska organisationer har försökt att få till stånd en utbildning. Ett exempel är <SPAN class="ft18">Verband der Islamischen Kulturzentren </SPAN>(VIKZ) som är en privat muslimsk organisation med rötter i <NOBR>Süleymanli-rörelsen.</NOBR> Redan 1997 försökte de starta en treårig utbildning för imamer i Köln, men det finns ytterst lite information om deras verksamhet.<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">62 </SPAN></A>Även Buhara institutet i Karlshorst, Berlin, som är en muslimsk organisation med rötter inom sufismen försöker att starta en sexårig utbildning av imamer.<A href="#page_145"><SPAN class="ft20">63 </SPAN></A>Det finns också privata initiativ att utbilda blivande islamlärare. Ett exempel</P> <P class="p306 ft25"><SPAN class="ft21">57</SPAN><SPAN class="ft41">Citat hämtat ur Seufert, Günter (2004) ”Turkish State Reactions towards the Institutionalization of Islam in Europe: the Islamic Education Debate in Germany”, i Malik, Jamal (Ed.) </SPAN><SPAN class="ft44">Muslims in Europe: From the Margin to the Centre</SPAN>. Berlin och Münster: LIT- Verlag, s. 79.</P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">58</SPAN><SPAN class="ft41">Se till exempel Jonker, Gerien (2004) ”Muslim Lay Communities between Turkey and Germany”, i Malik, Jamal (Ed.) </SPAN><SPAN class="ft44">Muslims in Europe: From the Margin to the Centre</SPAN>. Berlin och Münster: <NOBR>LIT-Verlag.</NOBR></P> <P class="p138 ft23"><SPAN class="ft21">59</SPAN><SPAN class="ft22">Fuess 2007, s. 233.</SPAN></P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft21">60</SPAN><SPAN class="ft22">Johansen 2006, s. 36.</SPAN></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">61</SPAN><SPAN class="ft41">Det är dock viktigt at betona att Diyanets inflytande inte är begränsat till enbart Tyskland, se Landman 1997. Enligt enkätstudien från Sverige var till exempel flest imamer utbildade i Turkiet (se figur 1).</SPAN></P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">62</SPAN><SPAN class="ft41">Fuess 2007, s. 233. En viss grundläggande information kan hämtas från VIKZ hemsida http://www.vikz.de/</SPAN></P> <P class="p109 ft28"><SPAN class="ft21">63</SPAN><SPAN class="ft43">“Berlin Muslims to Train Imams at New Islamic School, </SPAN><SPAN class="ft27">Deutsche Welle</SPAN>, hämtad från <NOBR>http://www.dw-world.de/dw/article/0,,3937857,00.html?maca=en-aa-top-861-rdf</NOBR></P> <P class="p71 ft15">152</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p594 ft8">är <SPAN class="ft18">Islamische Akademie </SPAN>i Hamburg. Framför allt har de lokala förbundsrepublikerna i Tyskland försökt att få till stånd olika former av utbildningar för lärare som kan undervisa i islam. Bland annat erbjuder universitetet i <NOBR>Erlangen-Nürnberg,</NOBR> universitetet i Münster, universitet i Osnabrück (i samarbete med IRPA i Österrike, se nedan) och teologiska fakulteten vid Wolfgang Goethe Universitetet i Frankfurt utbildningar i ‘islamischer religionslehre’. Dessa universitet har prövat olika strategier för att öka legitimiteten för sina utbildningar bland muslimska grupper.</P> <P class="p595 ft8">Universitetet i <NOBR>Erlangen-Nürnberg</NOBR> har startat en tvärvetenskaplig enhet, <SPAN class="ft18">Zentrum für Religionslehre </SPAN>(IZIR), där bland annat gästlärare/professorer har anställts som både uppfyller vetenskapliga och ”konfessionella” krav. Detta innebär att läraren ska besitta en akademisk kompetens samtidigt som han/hon är troende muslim. För att inte fastna i något teologiskt fack har universitetet och IZIR dock försökt att vara så öppet som möjligt för olika muslimska inriktningar och teologiska fraktioner. En förutsättning för att kunna komma igång med utbildningen var att kulturministeriet i Bavarien godkände det samarbete som universitetet hade inlett med</P> <P class="p596 ft18">Islamische Religionsgemeinschaft Erlangen<SPAN class="ft8">. Kursen för islamiska religionslärare omfattar ett år, men för att bli utexaminerad lärare måste studenten läsa ytterligare tre år. Undervisningen vid IZIR omfattar tre delar.</SPAN></P> <P class="p597 ft54">Tabell 3. Kursdelar vid <SPAN class="ft143">Zentrum für Religionslehre </SPAN>vid universitetet i <NOBR>Erlangen-Nürnberg</NOBR></P> <P class="p598 ft54"><SPAN class="ft58">1.</SPAN><SPAN class="ft144">En allmän introduktion som omfattar kurser i didaktik, psykologi och pedagogik.</SPAN></P> <P class="p599 ft54"><SPAN class="ft58">2.</SPAN><SPAN class="ft144">En allmän introduktion i religionshistoria/religionsvetenskap (förutom islam)</SPAN></P> <P class="p599 ft54"><SPAN class="ft58">3.</SPAN><SPAN class="ft144">Islamisk teologi (omfattar bland annat arabiska, tafsir, sira, fiqh, kalam och islamisk mystik)</SPAN></P> <P class="p561 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Johansen 2005, s. <NOBR>34–35.</NOBR></P> <P class="p562 ft8">Vid universitetet i Münster har man också valt att starta ett nytt centrum för religiösa studier (<SPAN class="ft18">Centrum für Religiöse Studien</SPAN>). Även här har det varit nödvändigt att öka utbildningens trovärdighet bland muslimer. Därför anställdes professor Muhammed Sven Kalisch, en tysk konvertit till islam, och precis som i Erlangen- Nürnberg var detta ett försök att tillmötesgå både akademiska och konfessionella krav. Denna strategi har dock varit problematisk eftersom Kalisch snarare har minskat utbildningens legitimitet efter</P> <P class="p600 ft15">153</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft8">ett antal uttalanden i tyska medier. Bland muslimer är han betraktad som en heretiker efter att ha förnekat profeten Muhammads existens.<A href="#page_147"><SPAN class="ft20">64</SPAN></A></P> <P class="p601 ft8">Ett tredje initiativ startades 2002 vid Johann Wolfgang Goethe universitetet i Frankfurt. Även i detta fall var syftet att skapa en mötespunkt mellan universitetsvärldens akademiska krav och troendes önskemål om en personlig tro. Till skillnad från de två tidigare exemplen har universitetet i Frankfurt valt att betona religionsdialog och de har startat ett samarbete med Diyanet i Turkiet.<A href="#page_147"><SPAN class="ft20">65 </SPAN></A>Med sitt breda upplägg hoppas man att kunna ge studenterna större möjligheter att få arbete inom områden som integration, rådgivning och offentlig sektor. Samarbetet med Diyanet ger hög legitimitet bland vissa turkiska grupper, men samröret med Turkiet är också belastande i andra muslimska gruppers ögon.</P> <P class="p69 ft8">Exemplen från Tyskland visar att det för närvarande inte finns något statligt stöd för någon imamutbildning. Istället har ett antal statligt/federalt finansierade universitet valt att satsa på utbildning av lärare som kan undervisa om islam i den tyska skolan. För att få legitimitet för dessa utbildningar har lärosätena valt olika strategier. Samtidigt är det tydligt att inte någon utbildning har uppnått en legitimitet och trovärdighet som inkluderar samtliga muslimska grupper.</P> <P class="p452 ft18">Österrike</P> <P class="p313 ft8">I Österrike finns ingen utbildning för imamer, däremot finns en fristående avdelning för islamisk religionspedagogik (<SPAN class="ft18">Islamische Religionspädagogische Akademie</SPAN>, IRPA) vid universitetet i Wien.<A href="#page_147"><SPAN class="ft20">66</SPAN></A></P> <P class="p602 ft8">Avdelningen som är en del av det allmäna pedagogiska och didak-</P> <P class="p603 ft25"><SPAN class="ft21">64</SPAN><SPAN class="ft41">Higgins, Andrew (2008) ”Professor Hired for Outrech to Muslims Delivers a Jolt”, </SPAN><SPAN class="ft44">The Wall Streat Journal</SPAN>, November 15, 2008.</P> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft21">65</SPAN><SPAN class="ft41">Mehmet Aydin, Minister of State, Ankara skriver: ”With the financial support of the </SPAN><SPAN class="ft44">Diyanet </SPAN>Foundation of Turkey (Tükiye <SPAN class="ft44">Diyanet </SPAN>Vakfi), a program at Goethe University in Frankfurt has been established, where two professors are currently employed and nearly forty students receive education in Islamic and religious studies. Additionally, two International Divinity Programs have been initiated at the Divinity Schools at Ankara and Marmara Universities. Each year, twenty to forty students from Europe pursue religious studies in these programs as part of their undergraduate education.” Aydin, Mehmet (2008) ”<SPAN class="ft44">Diyanet’s </SPAN>Global Vision”, <SPAN class="ft44">The Muslim World</SPAN>, Vol. 98, April/July, s. 170.</P> <P class="p567 ft39"><SPAN class="ft21">66</SPAN><SPAN class="ft45">Informationen om Österrike är hämtad från Aslan, Ednan (2008) ”Islamic Religious- Pedagogy at the University of Vienna”, i Drees, Willem B. och Pieter Sjoerd van Koningsveld (eds.) </SPAN><SPAN class="ft38">The Study of Religion and the Training of Muslim Clergy in Europe. Academic and Religious Freedom in the 21st Century</SPAN>. Leiden: Leiden University Press, s. 427–</P> <P class="p445 ft15">154</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft8">tiska programmet har som syfte att examinera lärare i islam för gymnasiet (secondary schools). Till skillnad från Sverige där religionsundervisningen ska vara konfessionsneutral är det möjligt för österrikiska elever att begära att få en undervisning i sin religion om så önskas. Den aktuella religionen måste dock vara erkänd av staten. Sedan 1979 har islam uppnått denna status och muslimer har därför rätt att erbjuda konfessionell undervisning i skolan.<A href="#page_148"><SPAN class="ft20">67</SPAN></A></P> <P class="p63 ft8">Enligt Ednan Aslan som är föreståndare för IRPA vid Wiens universitet deltar fler än 400 000 barn i någon form av islamisk religionsundervisning i Österrike. Dessa undervisas av cirka 350 lärare i fler än 2 000 offentliga skolor. Tidigare hämtades de flesta lärare från Turkiet eller länder i Mellanöstern, men i och med starten av IRPA hoppas man att kunna examinera sina egna lärare för undervisning i islam. Huruvida detta lyckas är oklart eftersom muslimer i Österrike följer olika traditioner och IRPA representerar inte samtliga grupper. Målet med IRPA är dock inte att bygga upp en teologisk fakultet utan endast en avdelning för hur religion ska läras ut till elever av muslimsk kulturell bakgrund. Samtidigt är målet med undervisningen att se till att skolbarnen blir ”goda” muslimer. För att höja kvalitén på islamlärarna i Österrike har IRPA utformat ett master program. Programmets mål och kvalifikationer beskrivs i följande tabell.</P> <P class="p473 ft54">Tabell 4 Masterprogrammet Islamitische Religionspädagogik</P> <P class="p604 ft8"><SPAN class="ft8">1)</SPAN><SPAN class="ft145">The Master’s study ‘Islamitische Religionspädagogik’ (Islamic Religious Pedagogy) of the University of Vienna qualifies the students:</SPAN></P> <P class="p605 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft146">To teach as </SPAN><NOBR>German-speaking</NOBR> Islamic religious teachers at public secondary schools in Austria;</P> <P class="p606 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft146">For the competent and topical presentation and clarification of Islamic content in the contemporary social context and from the viewpoint of </SPAN><NOBR>gender-equality;</NOBR></P> <P class="p605 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft146">For the intercultural and </SPAN><NOBR>inter-religious</NOBR> dialogue with religions and <NOBR>world-views,</NOBR> on the basis of the ability to self-</P> <P class="p607 ft25"><SPAN class="ft34">67 </SPAN>Muslimer hade redan år 1781 uppnått en viss religionsfrihet under det Habsburgska styret och 1874 gav kejsar Franz Joseph II muslimer, judar, ortodoxa kristna och protestanter en juridisk status i imperiet. 1979 utökades rättigheterna för muslimer och från detta år accepteras alla riktningar av islam av den Österrikiska staten. Före 1979 hade endast muslimer som följde den hanafitiska lagskolan inkluderas eftersom dessa tillhörde majoriteten i det Osmanska imperiet. Hunt, Roberg (2002) ”Islam in Austria”, <SPAN class="ft44">The Muslim World</SPAN>, Vol. 92, Spring.</P> <P class="p608 ft15">155</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p609 ft8">criticisize, tolerance, the willingness to cooperate, as well as the ability to cooperate; and</P> <P class="p610 ft9"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft147">According to the emphasis (corresponding to the choice of one of both modules) to be active in the sphere of municipal labour, spiritual care, or social work.</SPAN></P> <P class="p611 ft9"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft148">Building on the curriculum of the Islamische Religionspäda– gogische Akademie (IRPA) in particular, the students are additionally made familiar with:</SPAN></P> <P class="p612 ft9"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft147">The intensive exegetical analysis of specific texts from the Quran and the Sunnah, which serve the preliminary objecttive of the study;</SPAN></P> <P class="p391 ft9"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft147">Pedagogical and Islamic religious pedagogical theories and models;</SPAN></P> <P class="p613 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft146">Scholarly research including </SPAN><NOBR>gender-specific</NOBR> questions; and</P> <P class="p614 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft146">The history and development of the traditions and viewpoints of Islamic sciences that are of important to the realization of the main objectives of the course, in particular those that concern the life of Muslims as citizens in a democratic society.</SPAN></P> <P class="p615 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft145">The graduates of the Master’s study ‘Islamische Religinspädagogik’ at the University of Vienna are – more than a Bachelor’s study – also qualified to teach Islamic religious education at secondary schools; have a thorough knowledge that enables them to reflect on society in the context of the Islamic faith; have developed competences for </SPAN><NOBR>inter-religious</NOBR> dialogue.</P> <P class="p616 ft53"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Aslan 2002, s. 436.</P> <P class="p164 ft8">Tabellen visar tydligt att programmet syftar till att förbereda lärarna att undervisa i skolan och för att verka i ett mångkulturellt/mångreligiöst samhälle. Samtidigt är det viktigt att betona att universitet inte bedriver någon utbildning för tilltänkta eller redan verksamma imamer.</P> <P class="p617 ft15">156</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft18">Avslutande diskussion</P> <P class="p65 ft8">Sammantaget visar den genomgång som gjorts i denna bilaga att olika länder i Europa har sökt olika lösningar på hur imamutbildningar och utbildningar för lärare i islam till den statliga skolan ska etableras och tillgodoses. I flera länder (till exempel i Holland, Tyskland och England) är gränsen mellan islamlärare, kaplaner och imamer ofta flytande och diskussionen om imamutbildningar måste därför breddas. Därför har genomgången både inkluderat imamutbildningar och utbildningar för islamlärare. Ur ett utbildningsekonomiskt perspektiv tycks det som att möjligheten att arbeta inom fler områden än moskén/församlingen/föreningen gör det lättare för universitet och utbildningsinstitutioner att hitta potentiella studenter och att anställningsbarheten ökar. Samtidigt visar forskningen att flera studenter har svårigheter att få anställning som imam eller lärare i islam efter avlagd examen.<A href="#page_150"><SPAN class="ft20">68</SPAN></A></P> <P class="p82 ft8">Imamutbildningar och utbildningar av lärare i islam kan antingen ske i statlig eller privat regi. I det första fallet är det staten som finansierar och stödjer undervisningen genom att förlägga dessa utbildningar till universitet och högskolor som utfärdar examina eller certifikat. Denna modell tillämpas bland annat i Belgien, <NOBR>Bosnien-Hercegovina,</NOBR> Finland, Holland, Turkiet, Tyskland och Österrike. I England har ett antal islamiska utbildningar startat i samarbete med universitet som garanterar kvalitén på utbildningen genom att utfärda examina. I England, Frankrike, Holland, Italien och Tyskland har också ett flertal olika muslimska församlingar/föreningar startat privata initiativ för utbildning. Till skillnad från den första kategorin saknar dessa utbildningar legitimitet och stöd från staten. Dessa utbildningar är oftast sekteristiska och saknar legitimitet utanför den egna religiösa gruppen.</P> <P class="p287 ft8">I länder där det är möjligt att ge konfessionell undervisning inom ramen för det statliga skolsystemet har ett flertal statliga initiativ tagits för att höja kvaliteten på lärarna som ska undervisa i skolan. Speciella avdelningar eller dylikt har startats vid universitet i Tyskland, Österrike, Finland och Belgien. Initiativet att starta dessa utbildningar har ofta motiverats av att lärare i islam har spridit fundamentalistiska och <NOBR>anti-västerländska</NOBR> uppfattningar i skolan och att många lärare har bristande kunskaper i Tyska, Franska och Holländska.</P> <P class="p618 ft28"><SPAN class="ft34">68 </SPAN>Haddad och Balz 2008, s. 224.</P> <P class="p551 ft15">157</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft8">Flera europeiska utbildningar för imamer och lärare i islam brottas med bristande legitimitet och trovärdighet. I de fall där en utbildningsinstitution har sökt legitimitet hos en viss muslimsk grupp – till exempel Diyanet i Turkiet eller med en specifik muslimsk lärare – har detta ofta lett till att andra muslimska grupper har fått ett minskat förtroende för utbildningen. Detta faktum är speciellt påtagligt vid universiteten i <NOBR>Erlangen-Nürnberg</NOBR> och Frankfurt am Main. Detta visar på svårigheten att skapa ett utbildningssystem som accepteras av samtliga muslimska grupper i ett land. Europas muslimer är uppdelade och splittrade längs olika teologiska skolor, etniska, kulturella och språkliga grupperingar. Denna uppdelning är kanske speciellt tydligt i England där majoriteten av muslimer har sin kulturella bakgrund från den indiska subkontinenten. Av de <NOBR>25–30</NOBR> islamiska seminarier som finns i England har merparten sin bakgrund i olika etniska och religiösa fraktioner.<A href="#page_151"><SPAN class="ft20">69 </SPAN></A>Trots att dessa har fått kritik för att främst upprätthålla etniska särarter och bidraga till segregation finns det inga tecken på att dessa institutioner håller på att försvinna. Försök att överbrygga etniska skillnader är oftast svårt och de utbildningar som riktar sig till en bred grupp av muslimer har oftare större problem med legitimitet. Samtidigt visar ett flertal undersökningar att de islamiska seminarierna i England är ytterst ovilliga till förändring om detta påtvingas dem utifrån.<A href="#page_151"><SPAN class="ft20">70</SPAN></A></P> <P class="p619 ft8">Diskussionen om imamutbildningar och islamlärarutbildningar i Europa påverkas också av externa faktorer. Flera forskningsrapporter har visat att debatten om behov av utbildningar för muslimska ledare först tog fart efter den 11 september 2001 och de efterföljande terrordåden i Europa.<A href="#page_151"><SPAN class="ft20">71 </SPAN></A>I denna process var det flera europeiska stater som insåg behovet av att bekämpa imamer som sprider <NOBR>anti-västerländska</NOBR> tolkningar och som befrämjar våld, och istället stödja imamer som verkar för integration.<A href="#page_151"><SPAN class="ft20">72 </SPAN></A>Kritiska röster har dock betonat att tilltron till imamers roll och betydelse är betydligt överdriven och det är oklart i vilken utsträckning imamer kan fungera som medel för integration. I vilken utsträckning imamer faktiskt bidrar eller motverkar integration tycks därför vara en öppen fråga och det finns inte något entydigt svar.<A href="#page_151"><SPAN class="ft20">73 </SPAN></A>Samtidigt ska debatten om imamutbildningar och islamlärarutbildningar också</P> <P class="p620 ft23"><SPAN class="ft21">69</SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">Gilliat-Ray</SPAN></NOBR> 2006.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft21">70</SPAN><SPAN class="ft22">Geaves 2008.</SPAN></P> <P class="p309 ft25"><SPAN class="ft21">71</SPAN><SPAN class="ft24">Se till exempel Haddad och Balz 2008.</SPAN></P> <P class="p309 ft25"><SPAN class="ft21">72</SPAN><SPAN class="ft24">Birt 2006.</SPAN></P> <P class="p309 ft28"><SPAN class="ft21">73</SPAN><SPAN class="ft26">Se till exempel Peter 2003.</SPAN></P> <P class="p111 ft15">158</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft8">knytas till diskussionen om jämlikhet, religionsfrihet och muslimers möjligheter att utöva och bevara sin religion i Europa.<A href="#page_152"><SPAN class="ft20">74</SPAN></A></P> <P class="p16 ft8">En ytterligare faktor som påverkar möjligheten att starta utbildningar för imamer och lärare i islam är den turkiska statens syn på utbildningar i Europa. I länder där invandringen från Turkiet har varit omfattande har den turkiska staten ofta en stark närvaro genom organisationen Diyanet och religionsministeriet i Ankara som utbildar, avlönar och kontrollerar ett stort antal imamer i Europa.<A href="#page_152"><SPAN class="ft20">75 </SPAN></A>Huruvida dessa är intresserade av att sända sina imamer och religionslärare till västerländska universitet är ännu en oklarfråga. Men i Tyskland är det tydligt att Diyanet har varit negativ eller avvaktande inför lokala försöka att starta utbildningar för lärare i islam.<A href="#page_152"><SPAN class="ft20">76 </SPAN></A>Enligt Diyanets direktiv ska lärarna också ha en uppgift att lära skolbarn av turkisk härkomst om Turkiet och dess nationalism och sekularism. Istället för att motverka lokala initiativ i Europa tycks det som att Diyanet hellre vill samarbeta med redan etablerade universitet i västvärlden. Ett exempel på detta är Diyanets samarbete med Johann Wolfgang Goethe universitetet i Frankfurt am Main.<A href="#page_152"><SPAN class="ft20">77</SPAN></A></P> <P class="p621 ft8">Avslutningsvis är det nödvändigt att betona att Europa har en lång tradition av utbildningar för blivande imamer och religionslärare. I Turkiet och <NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR> har det funnits universitet och islamiska fakultet som har utbildat blivande imamer och religionslärare i islam med rötter i det osmanska imperiet. Existensen av dessa institutioner illustrerar dels att debatten om imamutbildningar inte är ett nytt ämne i Europas utbildningspolitiska historia, dels att det redan finns möjligheter till att läsa till imam i västvärlden. Ur detta perspektiv är de islamiska seminarierna i England, de pedagogiska utbildningarna i Tyskland och Österrike, samt de holländska universitetens försök att få tillstånd utbildningar för blivande imamer snarare ett relativt nytt fenomen.</P> <P class="p622 ft23"><SPAN class="ft21">74</SPAN><SPAN class="ft22">Se till exempel Amiraux 2005.</SPAN></P> <P class="p52 ft23"><SPAN class="ft21">75</SPAN><SPAN class="ft22">Landman 1997.</SPAN></P> <P class="p52 ft25"><SPAN class="ft21">76</SPAN><SPAN class="ft24">Seufert 2004.</SPAN></P> <P class="p52 ft28"><SPAN class="ft21">77</SPAN><SPAN class="ft26">Aydin 2008, s. 170.</SPAN></P> <P class="p551 ft15">159</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p25 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p623 ft54">Tabell 5 Statliga och privata imamutbildningar/islamlärarutbildningar i Europa</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr13 td260"><SPAN class="p560 ft61">Land</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td261"><SPAN class="p25 ft61">Statliga/privata initiativ</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td262"><SPAN class="p25 ft149">Konfessionell under–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft149">visning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p30 ft61">är</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td265"><SPAN class="p539 ft149">tillåten i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td266"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td267"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td268"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr17 td269"><SPAN class="p25 ft149">den offentliga skolan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td260"><SPAN class="p560 ft58"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td261"><SPAN class="p25 ft61">Statligt initiativ</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td236"><SPAN class="p25 ft53">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">Fakultet Islamskih Nauka, Sarajevo</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p560 ft53">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft151">L’Institut Européen des Sciences Humaines (IESH)</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td262"><SPAN class="p25 ft58">Konfessionell under–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">Hemsida: http://www.iesh.org/</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td262"><SPAN class="p25 ft58">visning är endast til–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft58">L’Institut Francais des Etudes et Science Islami-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td262"><SPAN class="p25 ft58">låten i <NOBR>Alsace-Lorra–</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">ques (IFESI)</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td262"><SPAN class="p25 ft58">ine regionen (denna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">Hemsida: http://www.ifesi.fr/</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td262"><SPAN class="p25 ft58">del av Frankrike om–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">La Grande Mosquée de Paris</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft53">fattas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p25 ft53">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td240"><SPAN class="p559 ft151">av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p539 ft53">1905</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft103">Hemsida: <NOBR>http://www.mosquee-de-paris.org/</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td270"><SPAN class="p25 ft53">års lag om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td265"><SPAN class="p539 ft103">separa–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">Institut Catholique de Paris</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft53">tionen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p25 ft53">mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p539 ft151">staten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">Hemsida: http://www.icp.fr/</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft58">och de</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p559 ft151">religiösa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p539 ft103">sam–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft58">funden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td260"><SPAN class="p560 ft53">Holland</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td261"><SPAN class="p25 ft61">Statliga initiativ</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td236"><SPAN class="p25 ft152">Ja<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">78</SPAN></A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td264"><SPAN class="p25 ft53">Vrije Universitet Amsterdam</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft61">Hemsida:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft103">http://www.godgeleerdheid.vu.nl/home/index.cfm</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft151">Universitetet i Leiden (Instituut voor Godsdienstweten–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td260"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">schappen)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td236"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td240"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft53"><SPAN class="ft61">Hemsida</SPAN>: http://www.studiegids.leidenuniv.nl/</P> <P class="p625 ft156"><SPAN class="ft153">•</SPAN><SPAN class="ft154">Hogeschool Inholland </SPAN><SPAN class="ft155">Hemsida: </SPAN>http://www.inholland.nl/</P> <P class="p626 ft61">Privata initiativ</P> <P class="p627 ft156"><SPAN class="ft153">•</SPAN><SPAN class="ft154">Islamische Universiteit Rotterdam (IUR) Hemsida: http://www.islamicuniversity.nl/</SPAN></P> <P class="p628 ft159"><SPAN class="ft153">•</SPAN><SPAN class="ft157">Islamische Universiteit van Europa (IUE) </SPAN><SPAN class="ft158">Hemsida: </SPAN>http://www.iueonline.nl/</P> <P class="p629 ft53"><SPAN class="ft153">•</SPAN><SPAN class="ft160">Dar </SPAN><NOBR>al-Ilm</NOBR></P> <P class="p630 ft23"><SPAN class="ft34">78 </SPAN>Shadid och van Koningsveld skriver följande om Holland: ”Muslims have the legal right to Islamic confessional education in the public school system. /…/ In 1997, approximately 90 percent of all public primary schools in the Netherlands offered additional confessional education. However, this has decreased dramatically in recent years.” Shadid, Wafis A. & Pieter Sjoerd van Koningsveld (2006) ”Islamic Religious Education in the Netherlands”, European Education, Vol. 38, no. 2, s. 78.</P> <P class="p486 ft15">160</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td214"><SPAN class="p25 ft16">SOU 2009:52</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p25 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft53">England</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft61">Privata/statliga initiativ<SPAN class="ft161">79</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p25 ft162">Nej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td264"><SPAN class="p25 ft151">The Markfield Institute of Higher Education, Leicester-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">shire</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p631 ft53"><SPAN class="ft61">Hemsida</SPAN>: http://www.mihe.org.uk/mihe/index.php</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td264"><SPAN class="p25 ft53">The Muslim College, London</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft53">Hemsida: http://www.muslimcollege.ac.uk/</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">The Islamic College, London</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td261"><SPAN class="p25 ft53">Hemsida: <NOBR>http://www.islamic-college.ac.uk/</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft53">Turkiet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td261"><SPAN class="p25 ft61">Statligt initiativ</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft163">Ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft151">The Presidency of Religious Affairs, The Republic of</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">Turkey</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p559 ft58"><SPAN class="ft149">Hemsida</SPAN>: http://www.diyanet.gov.tr/english/default.asp</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td261"><SPAN class="p25 ft61">Islamlärarutbildningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td9"><SPAN class="p25 ft53">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td264"><SPAN class="p25 ft53">Erasmus high school, Bryssel</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td271"><SPAN class="p25 ft163">Ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft53">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft53">Helsingfors universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft163">Ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td9"><SPAN class="p25 ft53">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td264"><SPAN class="p25 ft151">Zentrum für Religionslehre (IZIR), Universität Erlangen-</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td271"><SPAN class="p25 ft163">Ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p25 ft53">Nürnberg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft53"><SPAN class="ft61">Hemsida</SPAN>: <NOBR>http://www.izir.uni-erlangen.de/</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td263"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td264"><SPAN class="p25 ft151">Centrum für Religiöse Studien (CRS), <NOBR>West–fälische</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td271"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p632 ft53"><NOBR>Wilhelms-Universität</NOBR> Münster</P> <P class="p633 ft53"><SPAN class="ft61">Hemsida</SPAN>: http://www.unimuenster.de/ReligioeseStudien/</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td272"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td273"><SPAN class="p25 ft151">Johann Wolfgang <NOBR>Goethe-Universität</NOBR> Frankfurt am</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td272"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p25 ft103">Main, Stiftungsprofessur Islamische Religion</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td261"><SPAN class="p25 ft151"><SPAN class="ft164">Hemsida</SPAN>: http://www.evtheol.unifrankfurt.de/islam/index.html</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td272"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td273"><SPAN class="p25 ft151">Universität Osnabrück, Islamische Religionspädagogik</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td261"><SPAN class="p25 ft53"><SPAN class="ft61">Hemsida</SPAN>: <NOBR>http://www.irp.uni-osnabrueck.de/</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p325 ft53">Österrike</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td272"><SPAN class="p25 ft150">•</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td273"><SPAN class="p320 ft151">Islamische Religionspädagogische Akademie (IRPA),</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td262"><SPAN class="p25 ft53">Ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td272"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td273"><SPAN class="p320 ft53">universitetet i Wien</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td262"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td274"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td275"><SPAN class="p25 ft151"><SPAN class="ft164">Hemsida</SPAN>: <NOBR>http://islamische-religionspaedagogik.univie.ac.at/</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td269"><SPAN class="p25 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p634 ft28"><SPAN class="ft34">79 </SPAN>Jag har inte inkluderat de utbildningar som ges inom ramen för så kallade <SPAN class="ft27">dar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">ul-uloom-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> skolor</SPAN>. För en mer detaljerad genomgång av dessa se <NOBR>Gilliat-Ray</NOBR> 2006.</P> <P class="p635 ft15">161</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft165">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p471 ft6">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p636 ft168"><SPAN class="ft166">1.</SPAN><SPAN class="ft167">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p637 ft168"><SPAN class="ft166">2.</SPAN><SPAN class="ft167">Nya nät för förnybar el. N.</SPAN></P> <P class="p638 ft168"><SPAN class="ft166">3.</SPAN><SPAN class="ft167">Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.</SPAN></P> <P class="p639 ft168"><SPAN class="ft166">4.</SPAN><SPAN class="ft167">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. Fi.</SPAN></P> <P class="p637 ft168"><SPAN class="ft166">5.</SPAN><SPAN class="ft167">Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.</SPAN></P> <P class="p637 ft168"><SPAN class="ft166">6.</SPAN><SPAN class="ft167">Återkrav inom välfärdssystemen.</SPAN></P> <P class="p640 ft168">– Förslag till lagstiftning. Fi.</P> <P class="p641 ft168"><SPAN class="ft166">7.</SPAN><SPAN class="ft167">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. Jo.</SPAN></P> <P class="p642 ft168"><SPAN class="ft166">8.</SPAN><SPAN class="ft167">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion. Jo.</SPAN></P> <P class="p643 ft168"><SPAN class="ft166">9.</SPAN><SPAN class="ft167">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.</SPAN></P> <P class="p135 ft168"><SPAN class="ft166">10.</SPAN><SPAN class="ft169">Miljöprocessen. M.</SPAN></P> <P class="p644 ft168"><SPAN class="ft166">11.</SPAN><SPAN class="ft169">En nationell cancerstrategi för framtiden. S.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">12.</SPAN><SPAN class="ft169">Skatt i retur. Fi.</SPAN></P> <P class="p645 ft168"><SPAN class="ft166">13.</SPAN><SPAN class="ft169">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Ju.</SPAN></P> <P class="p646 ft168"><SPAN class="ft166">14.</SPAN><SPAN class="ft169">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">15.</SPAN><SPAN class="ft169">Kraftsamling!</SPAN></P> <P class="p640 ft168">– museisamverkan ger resultat.</P> <P class="p640 ft168">+ Bilagor. Ku.</P> <P class="p647 ft168"><SPAN class="ft166">16.</SPAN><SPAN class="ft169">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys</SPAN></P> <P class="p648 ft168">Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.</P> <P class="p649 ft168"><SPAN class="ft166">17.</SPAN><SPAN class="ft169">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.</SPAN></P> <P class="p650 ft168"><SPAN class="ft166">18.</SPAN><SPAN class="ft169">Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">19.</SPAN><SPAN class="ft169">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">20.</SPAN><SPAN class="ft169">Mer järnväg för pengarna. N.</SPAN></P> <P class="p651 ft168"><SPAN class="ft166">21.</SPAN><SPAN class="ft169">Redovisning av kommunal medfinansiering. Fi.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p52 ft168"><SPAN class="ft166">22.</SPAN><SPAN class="ft169">En ny alkohollag. S.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">23.</SPAN><SPAN class="ft169">Olovlig tobaksförsäljning. S.</SPAN></P> <P class="p652 ft168"><SPAN class="ft166">24.</SPAN><SPAN class="ft169">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.</SPAN></P> <P class="p653 ft168"><SPAN class="ft166">25.</SPAN><SPAN class="ft169">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">26.</SPAN><SPAN class="ft169">Det växande vattenbrukslandet. Jo.</SPAN></P> <P class="p135 ft168"><SPAN class="ft166">27.</SPAN><SPAN class="ft169">Ta klass. U.</SPAN></P> <P class="p654 ft168"><SPAN class="ft166">28.</SPAN><SPAN class="ft169">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">29.</SPAN><SPAN class="ft169">Fritid på egna villkor. IJ.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">30.</SPAN><SPAN class="ft169">Skog utan gräns? Jo.</SPAN></P> <P class="p655 ft168"><SPAN class="ft166">31.</SPAN><SPAN class="ft169">Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">32.</SPAN><SPAN class="ft169">Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.</SPAN></P> <P class="p656 ft168"><SPAN class="ft166">33.</SPAN><SPAN class="ft169">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. Fi.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">34.</SPAN><SPAN class="ft169">Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p135 ft168"><SPAN class="ft166">35.</SPAN><SPAN class="ft169">Moderna hyreslagar. Ju.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">36.</SPAN><SPAN class="ft169">Främja, Skydda, Övervaka</SPAN></P> <P class="p657 ft168">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.</P> <P class="p658 ft168"><SPAN class="ft166">37.</SPAN><SPAN class="ft169">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p659 ft168"><SPAN class="ft166">38.</SPAN><SPAN class="ft169">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">39.</SPAN><SPAN class="ft169">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">40.</SPAN><SPAN class="ft169">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">41.</SPAN><SPAN class="ft169">Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.</SPAN></P> <P class="p135 ft168"><SPAN class="ft166">42.</SPAN><SPAN class="ft169">Vattenverksamhet. M.</SPAN></P> <P class="p654 ft168"><SPAN class="ft166">43.</SPAN><SPAN class="ft169">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. U.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">44.</SPAN><SPAN class="ft169">Integritetsskydd i arbetslivet. A.</SPAN></P> <P class="p660 ft168"><SPAN class="ft166">45.</SPAN><SPAN class="ft169">Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. M.</SPAN></P> <P class="p661 ft168"><SPAN class="ft166">46.</SPAN><SPAN class="ft169">Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">47.</SPAN><SPAN class="ft169">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">48.</SPAN><SPAN class="ft169">Koncessioner för el- och gasnät. N.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> <P class="p662 ft168"><SPAN class="ft166">49.</SPAN><SPAN class="ft169">Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. S.</SPAN></P> <P class="p663 ft168"><SPAN class="ft166">50.</SPAN><SPAN class="ft169">Nytt pensionssystem för den statsunder stödda scenkonsten. Fi.</SPAN></P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">51.</SPAN><SPAN class="ft169">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</SPAN></P> <P class="p664 ft168">– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Ku.</P> <P class="p284 ft168"><SPAN class="ft166">52.</SPAN><SPAN class="ft169">Staten och imamerna.</SPAN></P> <P class="p640 ft168">Religion, integration, autonomi. U.</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft165">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p471 ft6">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft170">Justitiedepartementet</P> <P class="p665 ft168">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]</P> <P class="p666 ft168">Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]</P> <P class="p667 ft168">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. [13]</P> <P class="p668 ft168">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]</P> <P class="p669 ft168">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]</P> <P class="p670 ft171">Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]</P> <P class="p671 ft168">Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]</P> <P class="p672 ft168">Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. [46]</P> <P class="p673 ft170">Försvarsdepartementet</P> <P class="p674 ft168">Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]</P> <P class="p9 ft170">Socialdepartementet</P> <P class="p675 ft171">En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]</P> <P class="p676 ft168">Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]</P> <P class="p677 ft172">Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. [38]</P> <P class="p678 ft168">Bättre samverkan. Några frågor kring <NOBR>sam--</NOBR> spelet mellan sjukvård och socialförsäkring. [49]</P> <P class="p673 ft170">Finansdepartementet</P> <P class="p679 ft168">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. [4]</P> <P class="p666 ft168">Återkrav inom välfärdssystemen.</P> <P class="p680 ft168">– Förslag till lagstiftning. [6]</P> <P class="p681 ft168">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft168">Skatt i retur. [12]</P> <P class="p682 ft168">Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]</P> <P class="p683 ft168">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]</P> <P class="p684 ft168">Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. [33]</P> <P class="p666 ft168">Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]</P> <P class="p685 ft168">Nytt pensionssystem för den statsunder stödda scenkonsten. [50]</P> <P class="p9 ft170">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p666 ft168">Ta klass. [27]</P> <P class="p686 ft168">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]</P> <P class="p666 ft168">Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]</P> <P class="p687 ft168">Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. [52]</P> <P class="p673 ft170">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p688 ft168">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. [7]</P> <P class="p666 ft168">Trygg med vad du äter – nya myndigheter</P> <P class="p689 ft168">för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]</P> <P class="p690 ft168">Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]</P> <P class="p21 ft170">Miljödepartementet</P> <P class="p691 ft171">Miljöprocessen. [10] Vattenverksamhet. [42]</P> <P class="p692 ft168">Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. [45]</P> <P class="p673 ft170">Näringsdepartementet</P> <P class="p693 ft171">Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]</P> <P class="p694 ft168">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]</P> <P class="p666 ft168">Effektiva transporter och samhällsbyggande</P> <P class="p695 ft168">– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB352158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p696 ft171">En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Koncessioner för el- och gasnät. [48]</P> <P class="p673 ft170">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p11 ft168">Fritid på egna villkor. [29]</P> <P class="p666 ft168">Främja, Skydda, Övervaka</P> <P class="p697 ft168">– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]</P> <P class="p9 ft170">Kulturdepartementet</P> <P class="p666 ft168">Kraftsamling!</P> <P class="p697 ft168">– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]</P> <P class="p698 ft168">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]</P> <P class="p673 ft168">Avskaffande av filmcensuren för vuxna</P> <P class="p699 ft168">– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. [51]</P> <P class="p673 ft170">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p700 ft171">En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40] Integritetsskydd i arbetslivet. [44]</P> <P class="p666 ft168">God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GXB352 SOU_2009__52.pdf 1358181 pdf Staten och imamerna https://data.riksdagen.se/fil/F1347077-6089-4EE5-9F1F-E15420C338EF