<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2430587</hangar_id>
 <dok_id>GXB333</dok_id>
 <rm>2009</rm>
 <beteckning>33</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2009:33</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>33</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-04-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2009-04-09 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>saknas</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GXB333/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GXB333</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB333</dokumentstatus_url_xml>
 <html>SOU 2009:33&lt;br&gt;
Skatterabatt på aktieförvärv&lt;br&gt;
och vinstutdelningar&lt;br&gt;
Betänkande av Skatteincitamentsutredningen&lt;br&gt;
Stockholm 2009&lt;br&gt;
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar &lt;br&gt;
av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av &lt;br&gt;
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;br&gt;
Beställningsadress: &lt;br&gt;
Fritzes kundtjänst&lt;br&gt;
106 47 Stockholm&lt;br&gt;
Orderfax: 08-690 91 91&lt;br&gt;
Ordertel: 08-690 91 90&lt;br&gt;
E-post: order.fritzes@nj.se&lt;br&gt;
Internet: www.fritzes.se&lt;br&gt;
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;br&gt;
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.&lt;br&gt;
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på &lt;br&gt;
http://www.regeringen.se/remiss&lt;br&gt;
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;br&gt;
Tryckt av Edita Sverige AB&lt;br&gt;
Stockholm 2009&lt;br&gt;
ISBN 978-91-38-23183-8&lt;br&gt;
ISSN 0375-250X&lt;br&gt;
Till statsrådet och chefen för &lt;br&gt;
Finansdepartementet &lt;br&gt;
Regeringen beslutade den 5 juni 2008 att tillkalla en särskild utredare &lt;br&gt;
för att bl.a. analysera förutsättningarna för att införa särskilda skatteincitament &lt;br&gt;
för att stimulera fysiska personers investeringar i mindre &lt;br&gt;
företag och utforma förslag om sådana skatteincitament (dir. 2008:80). &lt;br&gt;
Till särskild utredare förordnades länsrättslagmannen Leif Gäverth. &lt;br&gt;
Övriga medverkande i utredningens arbete anges på nästa sida. &lt;br&gt;
Utredningen har antagit namnet Skatteincitamentsutredningen &lt;br&gt;
(Fi 2008:04). &lt;br&gt;
Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande Skatterabatt på &lt;br&gt;
aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). Till betänkandet &lt;br&gt;
fogas särskilda yttranden. &lt;br&gt;
Uppdraget är härmed slutfört. &lt;br&gt;
Stockholm i april 2009 &lt;br&gt;
Leif Gäverth &lt;br&gt;
/Ann Linders&lt;br&gt;
Förteckning över vilka som har deltagit i utredningens arbete &lt;br&gt;
Särskild utredare &lt;br&gt;
Länsrättslagmannen Leif Gäverth, fr.o.m. den 1 juli 2008 &lt;br&gt;
Sakkunniga &lt;br&gt;
Professorn Bertil Wiman, fr.o.m. den 14 augusti 2008 &lt;br&gt;
Departementsrådet Anders Kristoffersson, fr.o.m. den 12 januari 2009 &lt;br&gt;
Experter (samtliga fr.o.m. den 14 augusti 2008 om inte annat anges) &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Annika Axén Linderl &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Anna Brink, &lt;br&gt;
t.o.m. den 31 januari 2009 &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Helena Bångman, &lt;br&gt;
fr.o.m. den 12 januari 2009 &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Niklas Ekstrand &lt;br&gt;
Ekonomen Johan Fall &lt;br&gt;
Skatteexperten Annika Fritsch &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Marie Norman &lt;br&gt;
Rättsliga experten Stig Schultz &lt;br&gt;
Departementssekreteraren Robert Wälikangas &lt;br&gt;
Sekreterare &lt;br&gt;
Länsrättsfiskalen Ann Linders, fr.o.m. den 1 juli 2008&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehåll &lt;br&gt;
Förkortningar..................................................................... 13 &lt;br&gt;
Sammanfattning ................................................................ 15 &lt;br&gt;
Författningsförslag om skattereduktion för förvärv av aktier .... 27 &lt;br&gt;
Författningsförslag om utdelningsavdrag............................... 49 &lt;br&gt;
I Utredningens uppdrag &lt;br&gt;
1 Uppdraget och dess genomförande .............................. 55 &lt;br&gt;
1.1 Uppdraget................................................................................. 55 &lt;br&gt;
1.2 Uppdragets genomförande...................................................... 56 &lt;br&gt;
II Överväganden och förslag &lt;br&gt;
2 Behovet av skatteincitament........................................ 59 &lt;br&gt;
2.1 Inledning................................................................................... 59 &lt;br&gt;
2.2 Översiktligt om ekonomisk forskning om finansiering &lt;br&gt;
av mindre företag ..................................................................... 60 &lt;br&gt;
2.3 S.k. levebrödsföretag och innovativa företag ......................... 62 &lt;br&gt;
2.4 Den kommersiella eller institutionella &lt;br&gt;
riskkapitalmarknaden............................................................... 63 &lt;br&gt;
2.5 Företagsfaser med särskilda finansiella svårigheter ............... 63 &lt;br&gt;
5&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2.6 Sambandet mellan skatter och företagande ............................64 &lt;br&gt;
2.7 Effekter av slopad förmögenhetsskatt ....................................66 &lt;br&gt;
2.8 Betydelsen av gjorda förändringar av de s.k. 3:12 reglerna......................................................................................67 &lt;br&gt;
2.9 Betydelsen av underprisregler..................................................69 &lt;br&gt;
2.10 Utredningens bedömning ........................................................69 &lt;br&gt;
3 Allmänna överväganden och avgränsningar ....................71 &lt;br&gt;
3.1 Inledning...................................................................................71 &lt;br&gt;
3.2 Allmänna utgångspunkter........................................................72 &lt;br&gt;
3.3 Förslag ...........................................................................73 &lt;br&gt;
3.4 Verksamhetsformer som omfattas av förslagen .....................74 &lt;br&gt;
3.4.1 Aktiebolag m.m.............................................................74 &lt;br&gt;
3.4.2 Handelsbolag m.m. .......................................................75 &lt;br&gt;
3.4.3 Enskild näringsverksamhet...........................................75 &lt;br&gt;
3.5 Investeringsformer som omfattas av förslagen ......................78 &lt;br&gt;
3.5.1 Allmänt ..........................................................................79 &lt;br&gt;
3.5.2 Konvertibler och teckningsoptioner............................80 &lt;br&gt;
3.5.3 Ovillkorade och villkorade tillskott.............................83 &lt;br&gt;
3.5.4 Vinstandelslån och kapitalandelslån.............................85 &lt;br&gt;
3.5.5 Förlagslån ......................................................................89 &lt;br&gt;
3.6 Vad som avses med mindre företag.........................................90 &lt;br&gt;
3.6.1 Storlek på företaget.......................................................90 &lt;br&gt;
3.6.2 Begreppet marknadsnotering .......................................92 &lt;br&gt;
3.7 Skattemässig behandling av vissa typer av företag .................95 &lt;br&gt;
3.7.1 Investmentföretag.........................................................95 &lt;br&gt;
3.7.2 Privatbostadsföretag .....................................................97 &lt;br&gt;
3.7.3 Försäkringsföretag ........................................................97 &lt;br&gt;
4 Aktiebolagsrättsliga regler............................................99 &lt;br&gt;
4.1 Inledning...................................................................................99 &lt;br&gt;
4.2 Eget kapital i aktiebolag ...........................................................99 &lt;br&gt;
4.2.1 Bundet eget kapital .......................................................99 &lt;br&gt;
6&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Innehåll &lt;br&gt;
4.2.2. Fritt eget kapital ......................................................... 100 &lt;br&gt;
4.3 Ökning av aktiekapitalet genom nyemission och &lt;br&gt;
fondemission .......................................................................... 101 &lt;br&gt;
4.3.1 Nyemission ................................................................. 102 &lt;br&gt;
4.3.2 Fondemission.............................................................. 102 &lt;br&gt;
4.4 Värdeöverföringar .................................................................. 103 &lt;br&gt;
4.4.1 Skyddsregler................................................................ 104 &lt;br&gt;
4.5 Lån från bolaget till aktieägare m.fl. ..................................... 105 &lt;br&gt;
4.6 Likvidation ............................................................................. 106 &lt;br&gt;
4.6.1 Frivillig likvidation ..................................................... 106 &lt;br&gt;
4.6.2 Tvångslikvidation........................................................ 107 &lt;br&gt;
5 Uppskov med kapitalvinstbeskattning......................... 109 &lt;br&gt;
5.1 Inledning................................................................................. 109 &lt;br&gt;
5.2 Våra direktiv ........................................................................... 109 &lt;br&gt;
5.3 Gällande uppskovsbestämmelser .......................................... 110 &lt;br&gt;
5.3.1 Uppskovsavdrag vid avyttring av &lt;br&gt;
privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt .......... 111 &lt;br&gt;
5.3.2 Uppskov eller framskjuten beskattning vid &lt;br&gt;
andelsbyte.................................................................... 112 &lt;br&gt;
5.4 Beskattning vid utflyttning m.m........................................... 115 &lt;br&gt;
5.5 Överväganden ........................................................................ 117 &lt;br&gt;
6 Skattereduktion för förvärv av aktier ........................... 121 &lt;br&gt;
6.1 Inledning................................................................................. 121 &lt;br&gt;
6.2 Förslag .................................................................................... 122 &lt;br&gt;
6.3 Vissa definitioner och avgränsningar.................................... 125 &lt;br&gt;
6.3.1 Närstående .................................................................. 126 &lt;br&gt;
6.3.2 Företag i intressegemenskap med bolaget ................ 127 &lt;br&gt;
6.4 Reglerna förs in i inkomstskattelagen och &lt;br&gt;
kupongskattelagen ................................................................. 128 &lt;br&gt;
7&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2009:33 &lt;br&gt;
6.5 Skattereduktion för fysiska personer som har förvärvat &lt;br&gt;
vissa aktier...............................................................................130 &lt;br&gt;
6.6 Aktieförvärv som medför rätt till skattereduktion ..............133 &lt;br&gt;
6.6.1 Aktier som har tecknats vid bildande eller vid &lt;br&gt;
nyemission...................................................................133 &lt;br&gt;
6.6.2 Förvärv av aktier i lagerbolag .....................................134 &lt;br&gt;
6.6.3 Aktierna ska ha betalats i pengar................................136 &lt;br&gt;
6.6.4 Särskilt om överkursbetalning....................................137 &lt;br&gt;
6.7 Svenska aktiebolag och utländska bolag ...............................139 &lt;br&gt;
6.7.1 EG:s bestämmelser om etableringsfrihet och fria &lt;br&gt;
kapitalrörelser..............................................................139 &lt;br&gt;
6.7.2 Innebörden av begreppet utländskt bolag .................140 &lt;br&gt;
6.7.3 Utländska bolag som omfattas...................................141 &lt;br&gt;
6.7.4 Vissa vägledande avgöranden av EG-domstolen.......142 &lt;br&gt;
6.7.5 Särskilt om investmentföretag och &lt;br&gt;
privatbostadsföretag ...................................................146 &lt;br&gt;
6.8 Krav på bolaget .......................................................................146 &lt;br&gt;
6.8.1 Bolaget ska bedriva rörelse .........................................147 &lt;br&gt;
6.8.2 Bolaget får inte vara marknadsnoterat .......................149 &lt;br&gt;
6.8.3 Särskilt om konkurs och tvångslikvidation ...............151 &lt;br&gt;
6.9 Storleken på aktiekapitalet.....................................................152 &lt;br&gt;
6.10 Bolaget kan vara ägt av eller äga andra företag .....................153 &lt;br&gt;
6.11 Villkor .....................................................................................154 &lt;br&gt;
6.11.1 Minskning av aktiekapital eller reservfond................154 &lt;br&gt;
6.11.2 Värdeöverföringar eller penninglån i strid mot &lt;br&gt;
aktiebolagslagen ..........................................................158 &lt;br&gt;
6.11.3.Ersättning för aktierna från företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget.................................162 &lt;br&gt;
6.11.4 Utskiftning vid frivillig likvidation ............................163 &lt;br&gt;
6.12 Vinstutdelning ........................................................................165 &lt;br&gt;
6.13 Underlag för skattereduktion................................................166 &lt;br&gt;
6.13.1 Beloppsgränser ............................................................166 &lt;br&gt;
6.13.2 Exempel på tillämpningen av bestämmelserna ..........167 &lt;br&gt;
6.13.3 Reducering av underlaget i vissa fall ..........................169 &lt;br&gt;
8&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Innehåll &lt;br&gt;
6.13.4 Minskning av underlaget avseende tidigare &lt;br&gt;
beslutad skattereduktion............................................ 169 &lt;br&gt;
6.13.5 Tidigare mottagen vinstutdelning.............................. 171 &lt;br&gt;
6.14 Skattereduktionens storlek.................................................... 172 &lt;br&gt;
6.15 Förfarandefrågor .................................................................... 173 &lt;br&gt;
6.15.1 Begäran om skattereduktion ska göras vid &lt;br&gt;
taxeringen för betalningsåret eller för det &lt;br&gt;
närmast efterföljande året .......................................... 173 &lt;br&gt;
6.15.2 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning)......... 176 &lt;br&gt;
6.15.3 Fakturamodellen......................................................... 177 &lt;br&gt;
6.15.4 Rullande skattereduktion ........................................... 179 &lt;br&gt;
6.16 Utökad uppgiftsskyldighet och eftertaxering ...................... 181 &lt;br&gt;
6.17 EG:s statsstödsregler ............................................................. 183 &lt;br&gt;
6.18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................... 184 &lt;br&gt;
6.19 Nedsättning av kupongskatt ................................................. 185 &lt;br&gt;
6.19.1 Allmänna bestämmelser om kupongskatt................. 186 &lt;br&gt;
6.19.2 Överväganden ............................................................. 192 &lt;br&gt;
6.19.3 Förslag ......................................................................... 196 &lt;br&gt;
6.19.4 Utformningen av bestämmelserna............................. 197 &lt;br&gt;
7 Utdelningsavdrag ..................................................... 203 &lt;br&gt;
7.1 Inledning................................................................................. 203 &lt;br&gt;
7.2 Förslag .................................................................................... 204 &lt;br&gt;
7.3 Förutsättningar för rätt till avdrag........................................ 207 &lt;br&gt;
7.3.1 Bolaget ska bedriva rörelse......................................... 207 &lt;br&gt;
7.3.2 Bolaget får inte vara ett investmentföretag eller &lt;br&gt;
privatbostadsföretag ................................................... 207 &lt;br&gt;
7.3.3 Minskning av aktiekapital eller reservfond ............... 208 &lt;br&gt;
7.3.4 Avdraget ska avse vinstutdelning i pengar ................ 209 &lt;br&gt;
7.3.5 Aktien får inte vara marknadsnoterad....................... 213 &lt;br&gt;
7.3.6 Vinstutdelningen ska lämnas till en fysisk person.... 215 &lt;br&gt;
7.4 Beräkningen av utdelningsavdraget ...................................... 217 &lt;br&gt;
7.4.1 Något om tillämpningen av Annell-avdraget............ 218 &lt;br&gt;
7.4.2 Något om tillämpningen av 70-procentsavdraget .... 219 &lt;br&gt;
9&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2009:33 &lt;br&gt;
7.4.3 Vår bedömning............................................................220 &lt;br&gt;
7.4.4 Kvotberäkningen.........................................................222 &lt;br&gt;
7.4.5 Särskilt om täljaren vid kvotberäkningen ..................226 &lt;br&gt;
7.5 Avdragets storlek ...................................................................230 &lt;br&gt;
7.6 Exempel på tillämpningen av bestämmelserna .....................231 &lt;br&gt;
7.7 Avdrag medges för det beskattningsår som utdelningen &lt;br&gt;
avser.........................................................................................238 &lt;br&gt;
7.8 Underskott .............................................................................239 &lt;br&gt;
7.9 Bevisning.................................................................................240 &lt;br&gt;
7.10 EG:s statsstödsregler..............................................................241 &lt;br&gt;
7.11 Risk för överflyttning utomlands av svenskt &lt;br&gt;
beskattningsunderlag .............................................................242 &lt;br&gt;
7.12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser........................243 &lt;br&gt;
8 Riskkapitalkonton .....................................................245 &lt;br&gt;
8.1 Inledning.................................................................................245 &lt;br&gt;
8.2 Bakgrund.................................................................................245 &lt;br&gt;
8.3 Överväganden om etableringskonton...................................246 &lt;br&gt;
8.4 Särskilda sparkonton ..............................................................248 &lt;br&gt;
8.5 Riskkapitalkonton – ett utkast på en möjlig modell ............249 &lt;br&gt;
8.5.1 Skattereduktion för fysiska personer som gör &lt;br&gt;
insättning på ett riskkapitalkonto ..............................250 &lt;br&gt;
8.5.2 Underlaget och nivån för skattereduktionen ............254 &lt;br&gt;
8.5.3 Rättelse när villkoren inte uppfyllts...........................255 &lt;br&gt;
8.5.4 Förhållandet mellan skattereduktionen för &lt;br&gt;
riskkapitalkonto och skattereduktionen för &lt;br&gt;
förvärv av aktier...........................................................256 &lt;br&gt;
10&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Innehåll &lt;br&gt;
III Konsekvenser &lt;br&gt;
9 Konsekvenser........................................................... 263 &lt;br&gt;
9.1 Inledning................................................................................. 263 &lt;br&gt;
9.1.1 Allmänt om beräkningsunderlag och antaganden .... 264 &lt;br&gt;
9.2 Konsekvenser av skattereduktionen för förvärv av &lt;br&gt;
aktier ....................................................................................... 266 &lt;br&gt;
9.2.1 Offentligfinansiella effekter....................................... 266 &lt;br&gt;
9.2.2 Effekter för företagen och enskilda........................... 269 &lt;br&gt;
9.2.3 Effekter för Skatteverket, Bolagsverket och de &lt;br&gt;
allmänna förvaltningsdomstolarna............................. 270 &lt;br&gt;
9.3 Konsekvenser av utdelningsavdraget .................................... 272 &lt;br&gt;
9.3.1 Offentligfinansiella effekter....................................... 272 &lt;br&gt;
9.3.2 Effekter för företagen och enskilda........................... 277 &lt;br&gt;
9.3.3 Effekter för Skatteverket, Bolagsverket och de &lt;br&gt;
allmänna förvaltningsdomstolarna............................. 278 &lt;br&gt;
IV Författningskommentar &lt;br&gt;
10 Författningskommentarer till förslaget om &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier............................ 283 &lt;br&gt;
10.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229)............................................................................. 283 &lt;br&gt;
10.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483) .............................................................................. 292 &lt;br&gt;
10.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) .. 293 &lt;br&gt;
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) &lt;br&gt;
om självdeklarationer och kontrolluppgifter ............ 294 &lt;br&gt;
10.5 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen &lt;br&gt;
(1970:624) .............................................................................. 296 &lt;br&gt;
11&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehåll SOU 2009:33 &lt;br&gt;
12 &lt;br&gt;
11 Författningskommentarer till förslaget om &lt;br&gt;
utdelningsavdrag ......................................................304 &lt;br&gt;
11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229).............................................................................304 &lt;br&gt;
V Särskilda yttranden och bilagor &lt;br&gt;
Särskilda yttranden ..........................................................311 &lt;br&gt;
Bilagor &lt;br&gt;
Bilaga 1 Kommittédirektiv ..........................................................321 &lt;br&gt;
Bilaga 2 Statistik om företagande m.m.......................................329 &lt;br&gt;
Bilaga 3 Statistik från Bolagsverket om nyemissioner...............335 &lt;br&gt;
Bilaga 4 Statistik från Bolagsverket om lagerbolag....................339 &lt;br&gt;
Bilaga 5 Riskkapitalavdraget........................................................343 &lt;br&gt;
Bilaga 6 Anell-avdraget................................................................365 &lt;br&gt;
Bilaga 7 70-procentsavdraget. .....................................................377 &lt;br&gt;
Bilaga 8 Det danska etableringskontosystemet. ........................383 &lt;br&gt;
Bilaga 9 Det brittiska systemet för skattelättnader vid &lt;br&gt;
investeringar i onoterade företag (EIS)........................409 &lt;br&gt;
Bilaga 10 Utkast på författningsförslag om &lt;br&gt;
riskkapitalkonton...........................................................421&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förkortningar &lt;br&gt;
ABL Aktiebolagslagen (2005:551) &lt;br&gt;
Bet. Betänkande &lt;br&gt;
BevU Bevillningsutskottet &lt;br&gt;
BFL Bokföringslagen (1999:1078) &lt;br&gt;
BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd &lt;br&gt;
CU Civilutskottet &lt;br&gt;
Dir. Direktiv &lt;br&gt;
Dnr Diarienummer &lt;br&gt;
Ds Departementsserie &lt;br&gt;
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet &lt;br&gt;
EG Europeiska gemenskaperna &lt;br&gt;
EU Europeiska unionen &lt;br&gt;
FiU Finansutskottet &lt;br&gt;
IGOL Lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen &lt;br&gt;
vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;
EG &lt;br&gt;
IL Inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;br&gt;
ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier &lt;br&gt;
KL Kommunalskattelagen (1928:370) &lt;br&gt;
LSK Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter &lt;br&gt;
LU Lagutskottet &lt;br&gt;
13&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förkortningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
NJA Nytt juridiskt arkiv &lt;br&gt;
Not. Notis &lt;br&gt;
Nutek Verket för näringslivsutveckling &lt;br&gt;
OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och &lt;br&gt;
utveckling &lt;br&gt;
Prop. Proposition &lt;br&gt;
PRV Pant- och registreringsverket &lt;br&gt;
Ref. Referat &lt;br&gt;
REG Rättsfallssamling från Europeiska gemenskapernas &lt;br&gt;
domstol och förstainstansrätt &lt;br&gt;
RFR Rapport från riksdagen &lt;br&gt;
Rskr. Riksdagens skrivelse &lt;br&gt;
RSV Riksskatteverket &lt;br&gt;
RÅ Regeringsrättens årsbok &lt;br&gt;
SBL Skattebetalningslagen (1997:483) &lt;br&gt;
SCB Statistiska centralbyrån &lt;br&gt;
SFS Svensk författningssamling &lt;br&gt;
SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt &lt;br&gt;
SkU Skatteutskottet &lt;br&gt;
SOU Statens offentliga utredningar &lt;br&gt;
SVCA Svenska riskkapitalföreningen &lt;br&gt;
TL Taxeringslagen (1990:324) &lt;br&gt;
ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) &lt;br&gt;
14&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Utredningens uppdrag har varit att utreda behovet av − och förutsättningarna &lt;br&gt;
för − att införa särskilda skatteincitament för att &lt;br&gt;
stimulera fysiska personers investeringar i mindre företag samt att &lt;br&gt;
lämna förslag till utformning av sådana incitament. Utredningen &lt;br&gt;
har funnit att det finns stöd för att rätt utformade kan sådana &lt;br&gt;
incitament ha betydelse för kapitalförsörjningen i mindre företag. &lt;br&gt;
Emellertid är det många faktorer vid sidan om skattereglerna som &lt;br&gt;
är av betydelse vid investeringar i mindre företag. De lagändringar &lt;br&gt;
som skett under senare tid, bl.a. slopandet av förmögenhetsskatten &lt;br&gt;
och skattelättnader för ägare av fåmansföretag, bör rimligen ha &lt;br&gt;
inneburit en förbättring av kapitalförsörjningen och därmed ett &lt;br&gt;
minskat behov av incitament av nämnt slag. Å andra sidan är det &lt;br&gt;
först efter att ett skatteincitament införts och utvärderats som man &lt;br&gt;
kan ha ett empiriskt stöd för om ett behov verkligen förelegat. På &lt;br&gt;
samma sätt är det först i efterhand man kan utvärdera om ett särskilt &lt;br&gt;
incitament fått avsedd effekt. Mot den bakgrunden är utredningens &lt;br&gt;
utgångspunkt att analysera vilka av de i direktiven aktualiserade &lt;br&gt;
skatteåtgärderna som − på lämpligast sätt − skulle kunna &lt;br&gt;
leda till ökad kapitaltillförsel till mindre företag. &lt;br&gt;
Avgränsningar &lt;br&gt;
Som ovan framgår har uppdraget bestått i att utreda förutsättningarna &lt;br&gt;
för särskilda skatteincitament för att stimulera investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag. Av sammanhanget framgår att med investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag avses finansiella investeringar genom &lt;br&gt;
tillskott av kapital vid bildandet av företaget och genom nyemis15&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
sion. Med mindre företag avses enligt direktiven onoterade företag, &lt;br&gt;
inklusive handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. Av &lt;br&gt;
direktiven framgår vidare att de särskilda skatteåtgärder som &lt;br&gt;
utredningen främst ska inrikta sig på är &lt;br&gt;
1. s.k. etableringskonto, dvs. regler som innebär att fysiska personer &lt;br&gt;
vid beskattningen får göra avdrag för insättningar på ett &lt;br&gt;
konto, där behållningen ska användas för att starta ett företag, &lt;br&gt;
2. riskkapitalavdrag, varmed avses att fysiska personer vid den &lt;br&gt;
löpande inkomstbeskattningen får dra av kostnaden för köp av &lt;br&gt;
onoterade aktier, &lt;br&gt;
3. uppskov med kapitalvinstbeskattning vid avyttring av andelar i &lt;br&gt;
onoterade bolag vid återinvestering i andra onoterade bolag, och &lt;br&gt;
4. Annell-avdrag, dvs. möjlighet för aktiebolag att i viss utsträckning &lt;br&gt;
få göra avdrag för lämnad utdelning på nyemitterade aktier. &lt;br&gt;
Någon definition av begreppet företag anges inte i direktiven. Det &lt;br&gt;
finns inte heller någon allmän definition av begreppet inom vare sig &lt;br&gt;
skatterätten eller annan lagstiftning. Utredningen har därför haft &lt;br&gt;
att ta ställning till vilka verksamhetsformer förslagen om skatteincitament &lt;br&gt;
bör omfatta. &lt;br&gt;
Beskattningen av handelsbolag och dess delägare innehåller &lt;br&gt;
komplicerade frågeställningar, vilket bl.a. innebär att frågan om det &lt;br&gt;
finns behov av och förutsättningar för att införa skattelättnader för &lt;br&gt;
fysiska personers investeringar i handelsbolag måste övervägas noggrant. &lt;br&gt;
Dessutom är det enligt utredningens bedömning ofrånkomligt &lt;br&gt;
att bestämmelser om skattelättnader för investeringar i &lt;br&gt;
handelsbolag måste bli relativt komplicerade. När det framför allt &lt;br&gt;
gäller enskild näringsverksamhet finns den s.k. kvittningsregeln i &lt;br&gt;
62 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) som i viss utsträckning &lt;br&gt;
underlättar starten av en näringsverksamhet. Mot bakgrund av det &lt;br&gt;
sagda och med beaktande av den korta tid som arbetet bedrivits &lt;br&gt;
under har utredningen valt att inte lägga fram förslag på skatteincitament &lt;br&gt;
som omfattar verksamheter som drivs som handelsbolag &lt;br&gt;
eller enskild näringsverksamhet. Inte heller ekonomiska föreningar &lt;br&gt;
har behandlats. &lt;br&gt;
De verksamhetsformer som omfattas av utredningens förslag &lt;br&gt;
vad gäller lättnader på ägarnivån är därför svenska aktiebolag och − &lt;br&gt;
till följd av de krav EG-rätten ställer − utländska bolag under vissa &lt;br&gt;
förutsättningar. &lt;br&gt;
Utredningen har också övervägt vilka investeringsformer som &lt;br&gt;
bör omfattas av förslagen. Mot bakgrund av att reglerna ska vara &lt;br&gt;
16&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Sammanfattning &lt;br&gt;
enkla, lätta att tillämpa och kontrollera samt effektiva på så sätt att &lt;br&gt;
skattelättnader bara ges vid en faktisk tillförsel av nytt eget kapital &lt;br&gt;
till bolaget har utredningen stannat vid att förslagen bara bör &lt;br&gt;
omfatta investeringar i form av aktier i aktiebolag. Även förvärv av &lt;br&gt;
andelar i utländska bolag bör i tillämpliga fall omfattas. &lt;br&gt;
Vi har inte gjort någon avgränsning med hänsyn till bolagets &lt;br&gt;
storlek, bl.a. på grund av att en sådan ofrånkomligen skulle medföra &lt;br&gt;
s.k. tröskeleffekter. Vi har funnit det rimligt att vid definitionen &lt;br&gt;
av uttrycket onoterade företag, som används i direktiven, &lt;br&gt;
anknyta till det skatterättsliga begreppet marknadsnotering. Med &lt;br&gt;
mindre, eller onoterade, företag avser vi således bolag som inte är &lt;br&gt;
att betrakta som marknadsnoterade enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Vidare har vi har funnit att investmentföretag och privatbostadsföretag &lt;br&gt;
inte bör omfattas av förslagen, eftersom det för &lt;br&gt;
dessa redan finns lättnader i den skattemässiga behandlingen. &lt;br&gt;
Förslag &lt;br&gt;
Utredningen har stannat vid att föreslå införande av skatteincitament &lt;br&gt;
i två olika avseenden. &lt;br&gt;
Det ena incitamentet består av en lättnad på ägarnivå och är &lt;br&gt;
utformad med viss förebild i den tidigare lagen (1995:1623) om &lt;br&gt;
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Denna åtgärd syftar &lt;br&gt;
företrädesvis till att underlätta försörjningen av riskkapital i en &lt;br&gt;
start- eller expansionsfas genom att kostnaden för att förvärva &lt;br&gt;
aktier minskar. &lt;br&gt;
Det andra incitamentet utgörs av en lättnad på bolagsnivå i form &lt;br&gt;
av ett utdelningsavdrag som har vissa likheter med det tidigare &lt;br&gt;
Annell-avdraget, lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen &lt;br&gt;
för viss aktieutdelning. Denna åtgärd gynnar i första hand bolag &lt;br&gt;
som utvecklats så långt att de genererar vinster. Utredningen har &lt;br&gt;
gjort bedömningen att denna lättnad på bolagsnivå kan leda till ett &lt;br&gt;
ökat intresse av finansiella investeringar i företag som förväntas &lt;br&gt;
lämna avkastning i framtiden. Utredningen har vidare gjort bedömningen &lt;br&gt;
att utdelningsavdraget − som är av direkt betydelse för &lt;br&gt;
sådana realinvesteringar i företaget som finansieras genom nyemissioner &lt;br&gt;
− kan hänföras till kategorin skatteincitament som kan bidra &lt;br&gt;
till ökade finansiella investeringar i onoterade bolag och därför bör &lt;br&gt;
omfattas av förslagen. &lt;br&gt;
17&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
De föreslagna åtgärderna är inte alternativa. Inte heller förordar &lt;br&gt;
utredningen någon av de två åtgärderna framför den andra. Vart &lt;br&gt;
och ett av förslagen har sina för- och nackdelar. &lt;br&gt;
Åtgärderna är, som ovan nämnts, inriktade på olika faser i företagens &lt;br&gt;
utveckling. Någon klar gräns mellan faserna finns givetvis &lt;br&gt;
inte och de olika regelverken kan komma att tillämpas samtidigt för &lt;br&gt;
ett och samma bolag. När reglerna varit i kraft under en tid kommer &lt;br&gt;
det nämligen att kunna bli så att ett aktieförvärv som har legat &lt;br&gt;
till grund för en fysisk persons skattereduktion också kommer att &lt;br&gt;
tas med vid beräkningen av bolagets utdelningsavdrag. Utredningen &lt;br&gt;
har inte sett att det bör finnas något hinder mot att samma &lt;br&gt;
förvärv av aktier kan komma att ligga till grund för båda skattelättnaderna. &lt;br&gt;
Utredningen har emellertid − med hänsyn till den &lt;br&gt;
korta tid som stått till dess förfogande − inte ansett att det varit &lt;br&gt;
möjligt att undersöka de ekonomiska effekter som kombinationen &lt;br&gt;
av skattereduktion och utdelningsavdrag skulle kunna medföra. &lt;br&gt;
Interaktionen mellan skattereduktionen och utdelningsavdraget har &lt;br&gt;
således inte utretts. &lt;br&gt;
Utformningen av förslagen &lt;br&gt;
Utredningen har, i enlighet med direktiven, vid utformningen av &lt;br&gt;
förslagen beaktat bl.a. grunddragen i 1990 års skattereform om likformighet &lt;br&gt;
och neutralitet. Vidare har utredningen haft som &lt;br&gt;
utgångspunkt att de förslag som lämnas ska vara enkla och att det &lt;br&gt;
ska vara lätt för den skattskyldige att förstå reglerna och kunna &lt;br&gt;
tillämpa dem. Dessutom ska Skatteverket lätt kunna kontrollera att &lt;br&gt;
reglerna efterlevs. Utredningen har därför så långt möjligt strävat &lt;br&gt;
efter att utforma reglerna på ett sådant sätt att de inte medför tolknings- &lt;br&gt;
eller avgränsningssvårigheter. Utformningen av reglerna ska &lt;br&gt;
bl.a. underlätta för de skattskyldiga att göra rätt för sig och minska &lt;br&gt;
utrymmet och riskerna för fusk. Krångliga regler motverkar intresset &lt;br&gt;
av att använda reglerna eller förståelsen av dem. Det har dock &lt;br&gt;
varit ofrånkomligt att vissa av bestämmelserna blivit mer komplicerade. &lt;br&gt;
En mer komplicerad utformning har i vissa avseenden varit &lt;br&gt;
nödvändig för att hindra att reglerna utnyttjas i syfte att få av lagstiftaren &lt;br&gt;
icke avsedda skatteförmåner. &lt;br&gt;
Vid utformningen av förslagen har utredningen dessutom tagit &lt;br&gt;
hänsyn till de erfarenheter och slutsatser som kunnat dras av &lt;br&gt;
18&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Sammanfattning &lt;br&gt;
tillämpningen av bestämmelserna om det tidigare riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
respektive Annell-avdraget. &lt;br&gt;
Vid utformningen har utredningen också strävat efter att föreslagna &lt;br&gt;
bestämmelser ska vara hållbara och försvarbara i ett EGrättsligt &lt;br&gt;
perspektiv. Utredningen har därvid, i enlighet med direktiven, &lt;br&gt;
tagit hänsyn till behovet av att hålla ett respektavstånd till &lt;br&gt;
EG-rätten. Samtidigt har utredningen beaktat riskerna för skattebortfall &lt;br&gt;
eller minskat skatteuttag följd av EG-rättens krav. &lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Den åtgärd på ägarnivå som vi lägger fram innebär att en fysisk &lt;br&gt;
person som mot betalning i pengar har förvärvat aktier kan få &lt;br&gt;
skattereduktion. Aktierna ska avse ett svenskt aktiebolag eller ett &lt;br&gt;
utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska &lt;br&gt;
samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har &lt;br&gt;
ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. &lt;br&gt;
I begreppet aktier ingår således även andelar i vissa &lt;br&gt;
utländska bolag. &lt;br&gt;
Vi föreslår inte någon avgränsning av vilka fysiska personer som &lt;br&gt;
kan få skattereduktion. Skattereduktionen ska kunna räknas av mot &lt;br&gt;
statlig och kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt &lt;br&gt;
mot kommunal fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Aktierna &lt;br&gt;
Förvärvade aktier ska ha tecknats vid bildande av bolag eller vid &lt;br&gt;
nyemission. Dessutom föreslår vi att skattereduktion ska kunna &lt;br&gt;
beviljas för förvärv av aktier i ett s.k. lagerbolag. Detta är motiverat &lt;br&gt;
av ett av de vanligaste sätten att starta ett aktiebolag är att köpa ett &lt;br&gt;
sådant bolag. &lt;br&gt;
Att aktierna ska ha förvärvats genom betalning i pengar är enligt &lt;br&gt;
vår mening rimligt att kräva mot bakgrund av syftet med förslaget &lt;br&gt;
och med hänsyn till att reglerna ska vara effektiva. Syftet är således &lt;br&gt;
att förbättra möjligheterna för icke marknadsnoterade bolag att få &lt;br&gt;
tillgång till nytt eget kapital. Förvärv av aktier som betalats med &lt;br&gt;
apportegendom omfattas alltså inte. Inte heller kan förvärv av &lt;br&gt;
aktier mot betalning genom kvittning av fordran gentemot bolaget &lt;br&gt;
ge rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
19&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Vi har inte ställt något krav på att betalningen för aktien måste &lt;br&gt;
tillskjutas aktiekapitalet. Även s.k. överkursbetalning får alltså &lt;br&gt;
beaktas vid bedömningen av rätten till skattereduktion och beräkningen &lt;br&gt;
av densamma. &lt;br&gt;
Bolaget &lt;br&gt;
En förutsättning för att den fysiska personen ska ha rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
är att det bolag i vilket aktier förvärvats bedriver rörelse &lt;br&gt;
den 2 maj det första året efter det beskattningsår för vilket skattereduktion &lt;br&gt;
begärs. &lt;br&gt;
Som huvudregel föreslår vi att skattereduktion ska begäras i &lt;br&gt;
självdeklaration vid taxeringen för det beskattningsår då aktierna &lt;br&gt;
slutbetalades (betalningsåret). I det fall bolaget inte har börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret, får skattereduktion &lt;br&gt;
begäras för det närmast följande beskattningsåret efter betalningsåret. &lt;br&gt;
En förutsättning för att rätt till skattereduktion ska &lt;br&gt;
finnas i det fallet är att bolaget bedriver rörelse den 2 maj det andra &lt;br&gt;
året efter betalningsåret, och även att övriga villkor är uppfyllda. &lt;br&gt;
Genom att prövningen av rörelsevillkoret görs vid en tidpunkt &lt;br&gt;
efter beskattningsårets utgång, och dessutom kan skjutas upp &lt;br&gt;
ytterligare ett år, undviker man risken för att investeringar i helt &lt;br&gt;
nybildade företag missgynnas. &lt;br&gt;
En annan förutsättning för rätt till skattereduktion är att &lt;br&gt;
bolaget inte har varit marknadsnoterat vid något tillfälle mellan &lt;br&gt;
betalningen av aktierna och prövningen av rörelsevillkoret, dvs. den &lt;br&gt;
2 maj det första året efter betalningsåret eller, om rörelse vid den &lt;br&gt;
tidpunkten inte börjat bedrivas, den 2 maj det andra året efter &lt;br&gt;
betalningsåret. Om bolaget inte börjat bedriva rörelse den 2 maj &lt;br&gt;
det första året efter betalningsåret skjuts således prövningen av &lt;br&gt;
både rörelsevillkoret och ”noteringsvillkoret” upp till den 2 maj det &lt;br&gt;
andra året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Skattereduktion bör enligt vår mening kunna medges även vid &lt;br&gt;
förvärv av aktier i ett bolag som har en eller flera juridiska personer &lt;br&gt;
som ägare. Något hinder mot att bolaget helt eller delvis äger ett &lt;br&gt;
eller flera företag bör inte heller finnas. Detta skulle kunna medföra &lt;br&gt;
risk för vissa kringgåendetransaktioner i syfte att uppnå otillbörliga &lt;br&gt;
skattefördelar. Dessa hanterar vi genom föreslagna villkor som &lt;br&gt;
avser den fysiska personen. Vi har i möjligaste mån strävat efter att &lt;br&gt;
20&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Sammanfattning &lt;br&gt;
undvika att den skattskyldiges rätt till skattereduktion påverkas av &lt;br&gt;
åtgärder som ett annat rättssubjekt vidtar. &lt;br&gt;
Villkor &lt;br&gt;
Något krav på att aktierna ska innehas en viss tid har vi inte funnit &lt;br&gt;
skäl att ställa. Det ställs inte heller krav på att den som begär &lt;br&gt;
skattereduktion alltjämt ska äga aktierna vid tidpunkten för &lt;br&gt;
begäran. Vi har härvid beaktat den kritik som riktades mot det krav &lt;br&gt;
på en viss minsta innehavstid som gällde enligt det tidigare riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Dessutom har vi inte sett att det i ekonomiskt hänseende &lt;br&gt;
finns skäl att ställa upp ett sådant krav. Även om den &lt;br&gt;
enskilde efter en kort tid säljer aktier som har legat till grund för &lt;br&gt;
skattereduktion har det, i och med betalningen av aktier som &lt;br&gt;
tecknats vid bildande eller nyemission, skett ett kapitaltillskott till &lt;br&gt;
bolaget. Detta tillskott påverkas inte av att aktien säljs. &lt;br&gt;
Däremot måste det enligt vår mening i möjligaste mån hindras &lt;br&gt;
att bestämmelserna utnyttjas som ett medel för att uppnå icke &lt;br&gt;
avsedda skattefördelar genom att det kapitaltillskott som har medfört &lt;br&gt;
skattereduktion inte blir annat än högst tillfälligt. För att &lt;br&gt;
reglerna ska vara effektiva måste dessa villkor enligt vår mening &lt;br&gt;
gälla under en viss tid efter − och i vissa fall även före − betalningen &lt;br&gt;
av aktierna. &lt;br&gt;
De spärregler vi föreslår innebär att den som, under tiden från &lt;br&gt;
och med andra året före det år då betalningen skedde till och med &lt;br&gt;
tredje året efter betalningsåret, tagit emot utbetalning eller annan &lt;br&gt;
ersättning vid minskning av aktiekapital eller reservfond från &lt;br&gt;
bolaget, eller från företag som ingår i intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget, saknar rätt till skattereduktion. Detsamma gäller den som i &lt;br&gt;
strid mot aktiebolagslagen (2005:551) tagit emot värdeöverföringar, &lt;br&gt;
penninglån eller säkerhet från bolaget. Vidare finns vissa &lt;br&gt;
spärrar vad gäller det fallet att ersättning för aktien erhållits från &lt;br&gt;
företag i intressegemenskap och likaså vid utskiftning i samband &lt;br&gt;
med frivillig likvidation. Motsvarande förfaranden avseende ett &lt;br&gt;
utländskt bolag eller ett företag i intressegemenskap med detta &lt;br&gt;
omfattas av reglerna. Spärreglerna omfattar även närstående till den &lt;br&gt;
skattskyldige. Vid särskilda skäl inträder dock inte spärreglerna. &lt;br&gt;
Med hänsyn till att vi föreslår vissa villkor som ska vara uppfyllda &lt;br&gt;
under en tid efter betalningen av aktierna − och därmed även &lt;br&gt;
efter det att begäran om skattereduktion lämnats till Skatteverket − &lt;br&gt;
21&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
anser vi att det måste finnas en uppgiftsskyldighet för den som har &lt;br&gt;
fått skattereduktion, vad gäller dessa villkor. Vidare föreslår vi att &lt;br&gt;
det ska vara möjligt att fatta beslut om eftertaxering med stöd av en &lt;br&gt;
sådan uppgift. Detta är enligt vår mening nödvändigt för att &lt;br&gt;
reglerna ska kunna vara effektiva. &lt;br&gt;
Skattereduktionens storlek &lt;br&gt;
Skattereduktionen bör uppgå till 20 procent av underlaget. Storleken &lt;br&gt;
på skattereduktionen bör enligt utredningens mening inte &lt;br&gt;
överstiga skattesatsen vid beskattning av utdelning på aktierna. I &lt;br&gt;
annat uppkommer det risk för att skattereduktionen utnyttjas för &lt;br&gt;
att uppnå skattevinster. Underlag för skattereduktionen är betalningar &lt;br&gt;
för aktier under beskattningsåret. Underlag kan också vara &lt;br&gt;
betalningar under det närmast föregående beskattningsåret om &lt;br&gt;
bolaget inte har börjat bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
I underlaget får räknas in betalningar om sammanlagt &lt;br&gt;
lägst 5 000 kr och högst 500 000 kr. Skattereduktion kan därmed &lt;br&gt;
medges med högst 100 000 kr per beskattningsår. &lt;br&gt;
Kupongskatt &lt;br&gt;
Med hänsyn till de krav som EG-rätten ställer föreslår vi också att &lt;br&gt;
skattelättnader vid förvärv av aktier ska kunna ges i form av nedsatt &lt;br&gt;
kupongskatt. I fråga om kupongskatten behövs det särskilda regler, &lt;br&gt;
bl.a. om förfarandet. Vi föreslår att nedsättningen ska ske efter en &lt;br&gt;
ansökan om återbetalning. &lt;br&gt;
Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Föreslagen åtgärd på bolagsnivå innebär att aktiebolag får dra av &lt;br&gt;
lämnad vinstutdelning i pengar till fysiska personer. &lt;br&gt;
Grundläggande förutsättningar &lt;br&gt;
Grundläggande förutsättningar för rätt till avdrag är enligt förslaget &lt;br&gt;
att aktiebolaget har bedrivit rörelse vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
Dessutom begränsas rätten till utdelningsavdrag till vinstutdelning &lt;br&gt;
22&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Sammanfattning &lt;br&gt;
på aktier som inte är marknadsnoterade vid utgången av det &lt;br&gt;
beskattningsår som utdelningen avser. För rätt till avdrag förutsätts &lt;br&gt;
vidare att en fysisk person har rätt till vinstutdelningen när den kan &lt;br&gt;
disponeras. &lt;br&gt;
Aktiebolag som har minskat aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
och betalat ut pengar eller annan ersättning till aktieägarna under &lt;br&gt;
de två beskattningsåren närmast före det beskattningsår då aktien &lt;br&gt;
betalades föreslås inte ha rätt till utdelningsavdrag. Syftet med detta &lt;br&gt;
är att hindra att möjligheten till avdrag utnyttjas för skatteplanering. &lt;br&gt;
Beräkning &lt;br&gt;
Vid utformningen av avdraget har vi strävat efter att avdraget dels &lt;br&gt;
ska kopplas till fysiska personers investeringar, dels ska vara så &lt;br&gt;
enkelt som möjligt för bolagen att tillämpa samtidigt som avdraget &lt;br&gt;
uppfyller syftet att förbättra tillgången på nytt kapital. &lt;br&gt;
Mot den bakgrunden föreslår vi en modell för beräkningen av &lt;br&gt;
utdelningsavdraget som innebär att det ”nya” kapital som tillskjutits &lt;br&gt;
bolaget av fysiska personer ska sättas i relation till det &lt;br&gt;
”totala” kapitalet, dvs. gammalt och nytt kapital tillfört av fysiska &lt;br&gt;
och juridiska personer. Därefter sätts andelen nytt kapital av totalt &lt;br&gt;
kapital i relation till vinstutdelning i pengar som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av avdraget behöver man inte skilja mellan &lt;br&gt;
gamla aktier, dvs. aktier som inte omfattas av avdraget till exempel &lt;br&gt;
på grund av att de har getts ut före bestämmelsernas ikraftträdande, &lt;br&gt;
och nya aktier, dvs. aktier som kan läggas till grund för avdrag. &lt;br&gt;
Avdrag kan alltså under vissa förutsättningar medges för vinstutdelning &lt;br&gt;
som lämnas till fysiska personer på sådana aktier som vid &lt;br&gt;
utgivandet inte tecknades och betalades av fysiska personer. &lt;br&gt;
Modellen kan kortfattat beskrivas på följande sätt. &lt;br&gt;
Nytt kapital (kvotvärde + överkursbetalning från fysiska personer) &lt;br&gt;
divideras med totalt kapital (aktiekapital + överkursfond) vid tiden för &lt;br&gt;
beslutet om vinstutdelning. &lt;br&gt;
Kvoten multipliceras med vinstutdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
I täljaren i kvotberäkningen ovan, dvs. det nya kapitalet, ingår &lt;br&gt;
betalning i pengar för aktier som har tecknats av fysiska personer &lt;br&gt;
23&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
vid bildandet eller betalning i pengar för aktier som har förvärvats &lt;br&gt;
av fysiska personer från en juridisk person och som avser ett bolag &lt;br&gt;
som inte tidigare bedrivit verksamhet av något slag, dvs. ett lagerbolag. &lt;br&gt;
I täljaren får även ingå betalning i pengar för aktier som har &lt;br&gt;
tecknats av fysiska personer vid nyemission. &lt;br&gt;
Betalningen ska ha gjorts av fysiska personer och skett efter de &lt;br&gt;
föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande för att den ska få ingå i &lt;br&gt;
täljaren. I betalningen för aktien får räknas med eventuell överkurs. &lt;br&gt;
Ett problem i sammanhanget är att överkursbetalningen, till skillnad &lt;br&gt;
mot den betalning som motsvarar kvotvärdet, inte tillförs det &lt;br&gt;
bundna egna kapitalet i bolaget utan i stället det fria egna kapitalet. &lt;br&gt;
Under förutsättning att den s.k. försiktighetsregeln inte överträds &lt;br&gt;
finns det inget bolagsrättsligt hinder mot att det fria egna kapitalet &lt;br&gt;
delas ut till aktieägarna. Vår uppfattning är ändå att detta förhållande &lt;br&gt;
inte utgör ett så stort problem att det finns anledning att utesluta &lt;br&gt;
överkursbetalningen. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av täljaren föreslår vi att en betalning inte bör &lt;br&gt;
få beaktas senare än det åttonde beskattningsåret efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Bolaget har således åtta år på sig efter betalningsåret att &lt;br&gt;
utnyttja avdraget. &lt;br&gt;
Med hänsyn till att vi bedömt det som lämpligt att de sammanlagda &lt;br&gt;
avdragen under de åtta åren efter betalningsåret inte får överstiga &lt;br&gt;
betalningen, dvs. vad som har tillskjutits bolaget som nytt &lt;br&gt;
kapital från fysiska personer, föreslår vi bestämmelser som innebär &lt;br&gt;
att täljaren ska minskas med belopp som motsvarar utnyttjat &lt;br&gt;
belopp för tidigare medgivet avdrag. &lt;br&gt;
Vidare föreslår vi bestämmelser som hindrar att avdraget utnyttjas &lt;br&gt;
för skatteplanering och kringgående genom att bolaget efter att &lt;br&gt;
ha tillförts nytt kapital minskar aktiekapitalet och betalar ut minskningen &lt;br&gt;
till aktieägarna. Om bolaget under eller efter betalningsåret &lt;br&gt;
har minskat aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut minskningen &lt;br&gt;
till aktieägare ska inbetalat belopp minskas med det belopp &lt;br&gt;
som motsvarar vad som har betalats ut. &lt;br&gt;
Nämnaren i kvotberäkningen − eller annorlunda uttryckt det &lt;br&gt;
totala kapitalet − utgörs av aktiekapitalet, reservfonden och överkursfonden &lt;br&gt;
enligt balansräkningen för det beskattningsår som &lt;br&gt;
vinstutdelningen avser. &lt;br&gt;
Det sammanlagda belopp som avdrag medges med får inte överstiga &lt;br&gt;
fem miljoner kr. Som ovan nämnts får dock det sammanlagda &lt;br&gt;
avdraget inte överstiga vad fysiska personer har tillskjutit som nytt &lt;br&gt;
kapital. Vi föreslår således både en absolut beloppsspärr och en &lt;br&gt;
24&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Sammanfattning &lt;br&gt;
relativ beloppsspärr. Avdraget för ett enskilt beskattningsår får inte &lt;br&gt;
heller överstiga lämnad vinstutdelning till fysiska personer för det &lt;br&gt;
beskattningsåret. &lt;br&gt;
Tidpunkt för avdraget &lt;br&gt;
Vi föreslår att avdraget ska göras redan för det beskattningsår som &lt;br&gt;
beslutet om utdelning avser. Härigenom kan bolaget tillgodogöra &lt;br&gt;
sig avdraget relativt snabbt. &lt;br&gt;
Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Enligt direktiven är en av de former av särskilda skatteåtgärder som &lt;br&gt;
vi ska överväga de danska reglerna om s.k. etableringskonton. &lt;br&gt;
Regelverket för kontona är mycket komplicerat, och utredningen &lt;br&gt;
har bl.a. mot den bakgrunden valt att inte lägga fram något förslag &lt;br&gt;
om etableringskonton. Dessutom har utredningen inte kunnat hitta &lt;br&gt;
något entydigt stöd för att det finns ett samhällsekonomiskt behov &lt;br&gt;
av skatteincitament för fysiska personers sparande inför företagsstart. &lt;br&gt;
Utredningen har dock inte helt avfärdat lösningar av liknande &lt;br&gt;
slag. Utredningen redovisar därför hur man i princip skulle kunna &lt;br&gt;
underlätta fysiska personers investeringar i aktier i mindre bolag &lt;br&gt;
genom ett slags kontosystem (riskkapitalkonton). Ett problem &lt;br&gt;
med ett kontosystem är att det krävs omfattande administrativa &lt;br&gt;
åtgärder för att kontrollera att reglerna efterlevs och att insättningarna &lt;br&gt;
används på avsett vis. &lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska vi överväga om skatteincitament i form av &lt;br&gt;
uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttring av andelar i &lt;br&gt;
onoterade bolag i samband med återinvestering i andra onoterade &lt;br&gt;
bolag kan vara en framkomlig väg för att stimulera fysiska personers &lt;br&gt;
investeringar i sådana företag. Vi har funnit att nackdelarna &lt;br&gt;
med ett sådant uppskovssystem överväger fördelarna. Vi föreslår &lt;br&gt;
därför inte några uppskovsregler. &lt;br&gt;
25&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Sammanfattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
26 &lt;br&gt;
Konsekvenser &lt;br&gt;
Den föreslagna skattereduktionen för förvärv av aktier beräknas &lt;br&gt;
minska skatteintäkterna med cirka 0,47 miljarder kr per år. &lt;br&gt;
Förslaget kan antas att ytterligare förstärka den redan förmånliga &lt;br&gt;
skattemässiga behandlingen av innehavare av andelar i fåmansföretag. &lt;br&gt;
Utredningen drar därför slutsatsen att förslaget lämpligen &lt;br&gt;
skulle kunna finansieras genom att beskattningen inom det s.k. &lt;br&gt;
3:12-systemet justeras. Till viss del bör även finansieringen ske &lt;br&gt;
genom att beskattningen för övriga onoterade andelar justeras. &lt;br&gt;
Utredningen föreslår därför att skattesatserna för såväl kvalificerade &lt;br&gt;
andelar, upp till gränsbeloppet respektive det sparade utdelningsutrymmet, &lt;br&gt;
som okvalificerade andelar höjs med 1 procentenhet. &lt;br&gt;
Skattesatsen för kvalificerade andelar föreslås därför höjas &lt;br&gt;
från 20 procent till 21 procent. För okvalificerade andelar föreslås &lt;br&gt;
att skattesatsen höjs från 25 procent till 26 procent. &lt;br&gt;
När det gäller föreslaget utdelningsavdrag beräknas den varaktiga &lt;br&gt;
offentligfinansiella effekten uppgå till 0,57 miljarder kr per &lt;br&gt;
år. Denna effekt skulle kunna kompenseras med en höjning av &lt;br&gt;
skattesatserna för kvalificerade och okvalificerade andelar med &lt;br&gt;
cirka 1,2 procentenhet. Vi föreslår därför att man skulle kunna höja &lt;br&gt;
skattesatserna för kvalificerade andelar från 20 procent till 21,2 &lt;br&gt;
procent och för okvalificerade andelar från 25 procent till 26,2 procent. &lt;br&gt;
En annan lösning är att bolagsskattesatsen höjs från 26,3 procent &lt;br&gt;
till 26,478 procent. &lt;br&gt;
Förslagen om skattereduktionen för förvärv av aktier och utdelningsavdrag &lt;br&gt;
kommer att ge upphov till ökade kostnader för Skatteverket &lt;br&gt;
och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Utdelningsavdraget &lt;br&gt;
innebär en viss ökad administrativ börda för bolagen. &lt;br&gt;
Ikraftträdande &lt;br&gt;
Förslagen om skattereduktion för förvärv av aktier och utdelningsavdrag &lt;br&gt;
har till syfte att underlätta kapitalanskaffningen för &lt;br&gt;
mindre företag. Mot bakgrund av det läge som för närvarande råder &lt;br&gt;
på den finansiella marknaden, anser vi att det är angeläget att &lt;br&gt;
bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som möjligt. Vi föreslår &lt;br&gt;
därför att bestämmelserna ska träda i kraft redan den 1 januari &lt;br&gt;
2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag om skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier &lt;br&gt;
1 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 67 kap. 20–&lt;br&gt;
31 §§, samt närmast före 67 kap. 20, 21, 22, 26, 30 och 31 §§ nya &lt;br&gt;
rubriker av följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
1 kap. &lt;br&gt;
11 §1 &lt;br&gt;
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst &lt;br&gt;
finns i 66 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om skattereduktion &lt;br&gt;
för underskott av kapital, &lt;br&gt;
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
allmän pensionsavgift, sjöinkomst &lt;br&gt;
och hushållsarbete finns i 67 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om skattereduktion &lt;br&gt;
för underskott av kapital, &lt;br&gt;
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
allmän pensionsavgift, sjöinkomst, &lt;br&gt;
hushållsarbete och förvärv av aktier &lt;br&gt;
finns i 67 kap. &lt;br&gt;
1 Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
27&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
67 kap. &lt;br&gt;
2 §2 &lt;br&gt;
Skattereduktion ska göras för &lt;br&gt;
sjöinkomst, allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
arbetsinkomst(jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
underskott av kapital och hushållsarbete &lt;br&gt;
i nu nämnd ordning. &lt;br&gt;
Skattereduktion ska göras för &lt;br&gt;
sjöinkomst, allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
underskott av kapital, hushållsarbete &lt;br&gt;
och förvärv av aktier i nu &lt;br&gt;
nämnd ordning. &lt;br&gt;
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig &lt;br&gt;
inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) &lt;br&gt;
om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift &lt;br&gt;
enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion &lt;br&gt;
enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal &lt;br&gt;
inkomstskatt. &lt;br&gt;
För dem som inte helt eller &lt;br&gt;
bara delvis kan räkna av skattereduktion &lt;br&gt;
enligt 20–31 §§ mot de &lt;br&gt;
skatter och den avgift som anges i &lt;br&gt;
andra stycket, finns bestämmelser &lt;br&gt;
i 28–39 §§ kupongskattelagen &lt;br&gt;
(1970:624). &lt;br&gt;
Förvärv av aktier &lt;br&gt;
Vilka som kan få skattereduktion &lt;br&gt;
20 § &lt;br&gt;
Rätt till skattereduktion enligt &lt;br&gt;
21–31 §§ har efter begäran de &lt;br&gt;
som mot betalning i pengar har &lt;br&gt;
förvärvat aktier i bolag &lt;br&gt;
1. som bedriver rörelse den 2 &lt;br&gt;
maj året efter det beskattningsår &lt;br&gt;
för vilket skattereduktion begärs, &lt;br&gt;
eller &lt;br&gt;
2. som efter betalningen av &lt;br&gt;
aktierna har bedrivit rörelse men &lt;br&gt;
som senast den 2 maj året efter &lt;br&gt;
det beskattningsår för vilket &lt;br&gt;
2 Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
28&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
skattereduktion begärs har försatts &lt;br&gt;
i konkurs eller gått i tvångslikvidation. &lt;br&gt;
Även dödsbon har efter begäran &lt;br&gt;
rätt till skattereduktion för förvärv &lt;br&gt;
som har skett före dödsfallet. &lt;br&gt;
Begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
21 § &lt;br&gt;
En begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier ska göras i &lt;br&gt;
självdeklarationen vid taxeringen &lt;br&gt;
för det beskattningsår då aktierna &lt;br&gt;
har betalats (betalningsåret). Om &lt;br&gt;
det bolag i vilket aktier förvärvats &lt;br&gt;
inte har börjat bedriva rörelse den &lt;br&gt;
2 maj året efter betalningsåret, får &lt;br&gt;
begäran i stället göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för &lt;br&gt;
det närmast följande beskattningsåret &lt;br&gt;
efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Definitioner &lt;br&gt;
22 § &lt;br&gt;
Med aktier avses vid tilllämpningen &lt;br&gt;
av detta kapitel, förutom &lt;br&gt;
aktier i svenska aktiebolag, &lt;br&gt;
även andelar i sådana utländska &lt;br&gt;
bolag som avses i 23 § första &lt;br&gt;
stycket 2. &lt;br&gt;
29&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
23 § &lt;br&gt;
Med bolag avses vid tilllämpningen &lt;br&gt;
av detta kapitel &lt;br&gt;
1. svenskt aktiebolag, och &lt;br&gt;
2. utländskt bolag som hör &lt;br&gt;
hemma i en stat inom Europeiska &lt;br&gt;
ekonomiska samarbetsområdet &lt;br&gt;
eller i en stat med vilken Sverige &lt;br&gt;
har ingått ett skatteavtal som &lt;br&gt;
innehåller en artikel om informationsutbyte. &lt;br&gt;
Som bolag räknas inte privatbostadsföretag &lt;br&gt;
eller investmentföretag. &lt;br&gt;
24 § &lt;br&gt;
Med företag avses vid tilllämpningen &lt;br&gt;
av detta kapitel &lt;br&gt;
1. svenskt aktiebolag, svensk &lt;br&gt;
ekonomisk förening, svensk sparbank, &lt;br&gt;
svenskt ömsesidigt försäkringsföretag&lt;br&gt;
, svensk stiftelse och &lt;br&gt;
svensk ideell förening, och &lt;br&gt;
2. utländsk juridisk person. &lt;br&gt;
25 § &lt;br&gt;
Med företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
avses vid tillämpningen av &lt;br&gt;
detta kapitel &lt;br&gt;
1. ett företag, som ett annat &lt;br&gt;
företag, direkt eller indirekt, genom &lt;br&gt;
en ägarandel eller på annat sätt har &lt;br&gt;
ett väsentligt inflytande i, eller &lt;br&gt;
2. företag som står under i &lt;br&gt;
huvudsak gemensam ledning. &lt;br&gt;
30&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
Villkor för skattereduktion &lt;br&gt;
26 § &lt;br&gt;
För rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
krävs att villkoren i andra och tredje &lt;br&gt;
styckena och 27–29 §§ är uppfyllda. &lt;br&gt;
Aktierna ska &lt;br&gt;
1. ha tecknats vid bildandet av &lt;br&gt;
bolaget, &lt;br&gt;
2. ha förvärvats från en juridisk &lt;br&gt;
person och avse ett bolag som inte &lt;br&gt;
tidigare har bedrivit verksamhet av &lt;br&gt;
något slag, eller &lt;br&gt;
3. ha tecknats vid nyemission. &lt;br&gt;
Om samma aktie har förvärvats &lt;br&gt;
både enligt andra stycket &lt;br&gt;
1 och 2 och rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
skulle kunna föreligga för &lt;br&gt;
båda förvärven är det bara den &lt;br&gt;
som förvärvat aktien enligt andra &lt;br&gt;
stycket 2 som har rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Det bolag i vilket aktier förvärvats &lt;br&gt;
får varken vara eller ha &lt;br&gt;
varit marknadsnoterat under tiden &lt;br&gt;
från betalningen till den 2 maj året &lt;br&gt;
efter det beskattningsår för vilket &lt;br&gt;
skattereduktion begärs. &lt;br&gt;
Ett bolag anses marknadsnoterat &lt;br&gt;
om någon aktie i bolaget &lt;br&gt;
är marknadsnoterad. &lt;br&gt;
31&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
28 § &lt;br&gt;
Den som förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne får inte &lt;br&gt;
under tiden från och med andra &lt;br&gt;
året före betalningsåret till och &lt;br&gt;
med tredje året efter betalningsåret &lt;br&gt;
1. ta emot utbetalning eller &lt;br&gt;
annan ersättning vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapital eller reservfond &lt;br&gt;
från bolaget eller företag som &lt;br&gt;
ingår i intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget, eller &lt;br&gt;
2. i strid mot aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551) ta emot värdeöverföringar, &lt;br&gt;
penninglån eller säkerhet &lt;br&gt;
för penninglån från bolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första stycket &lt;br&gt;
tillämpas inte om det finns särskilda &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
Bestämmelsen i första stycket &lt;br&gt;
2 tillämpas också för motsvarande &lt;br&gt;
förfaranden som avser ett &lt;br&gt;
utländskt bolag eller företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med det, även &lt;br&gt;
om dessa skulle vara tillåtna enligt &lt;br&gt;
lagstiftningen i den stat där bolaget &lt;br&gt;
eller företaget som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget hör hemma.&lt;br&gt;
29 § &lt;br&gt;
Den som förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne får inte &lt;br&gt;
inom tre år efter betalningsåret &lt;br&gt;
erhålla &lt;br&gt;
1. ersättning för aktierna från &lt;br&gt;
företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget, eller &lt;br&gt;
2. utskiftade tillgångar vid &lt;br&gt;
32&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
frivillig likvidation från bolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första stycket &lt;br&gt;
tillämpas inte om det finns särskilda &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
30 § &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
är betalningar för aktier under &lt;br&gt;
beskattningsåret och, i fall som avses &lt;br&gt;
i 21 § andra meningen, det närmast &lt;br&gt;
föregående beskattningsåret. &lt;br&gt;
I underlaget får räknas in &lt;br&gt;
betalningar om sammanlagt lägst &lt;br&gt;
5 000 kronor och högst 500 000 &lt;br&gt;
kronor. Vid betalningar för aktier &lt;br&gt;
enligt 26 § andra stycket 2 får dock &lt;br&gt;
räknas in högst det belopp som &lt;br&gt;
betalats i pengar för aktierna vid &lt;br&gt;
bildandet av bolaget. &lt;br&gt;
Underlaget ska minskas med &lt;br&gt;
tidigare underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
som avser förvärv av aktier i &lt;br&gt;
bolag som ägs av bolaget eller förvärv &lt;br&gt;
av aktier i bolag som genom &lt;br&gt;
fusion upptagits i bolaget. &lt;br&gt;
33&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Skattereduktionens storlek &lt;br&gt;
31 § &lt;br&gt;
Skattereduktionen uppgår till &lt;br&gt;
20 procent av underlaget i 30 §. &lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas &lt;br&gt;
första gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
2. Vid tillämpningen av 67 kap. 28 § ska hänsyn inte tas till &lt;br&gt;
utbetalning eller annan överföring som har tagits emot före den 1 &lt;br&gt;
april 2009. &lt;br&gt;
34&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
2 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483) ska ha följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
11 kap. &lt;br&gt;
9 §3 &lt;br&gt;
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den &lt;br&gt;
årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig &lt;br&gt;
skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd &lt;br&gt;
av beslut av domstol. &lt;br&gt;
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt &lt;br&gt;
10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning &lt;br&gt;
1. lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift, &lt;br&gt;
2. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande &lt;br&gt;
installationer i småhus, &lt;br&gt;
3. 67 kap. 2–19 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229), och &lt;br&gt;
3. 67 kap. 2–31 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229), och &lt;br&gt;
4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld &lt;br&gt;
skog vid 2006–2008 års taxeringar. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. &lt;br&gt;
3 Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
35&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
3 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) &lt;br&gt;
ska ha följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
4 kap. &lt;br&gt;
17§4 &lt;br&gt;
Eftertaxering får också ske &lt;br&gt;
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart &lt;br&gt;
förbiseende, &lt;br&gt;
2. när kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande enligt &lt;br&gt;
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter saknats &lt;br&gt;
eller varit felaktig, &lt;br&gt;
3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som &lt;br&gt;
anges i 13 § andra stycket 1–5, &lt;br&gt;
4. när en förening eller ett registrerat trossamfund inte har &lt;br&gt;
genomfört en investering inom den tid som har föreskrivits i ett &lt;br&gt;
sådant beslut som avses i 7 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;br&gt;
eller inte har iakttagit ett annat villkor i beslutet, &lt;br&gt;
5. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
enligt 3 kap. 9 a §, 19 a §, eller &lt;br&gt;
5 kap. 2 § lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter, och &lt;br&gt;
5. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
enligt 3 kap. 9 a §, 19 a §, eller &lt;br&gt;
5 kap. 2 § lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter, &lt;br&gt;
6. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle &lt;br&gt;
ha lämnats enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
lagen om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
6. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle &lt;br&gt;
ha lämnats enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
lagen om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter, och &lt;br&gt;
4 Senaste lydelse 2007:1253. &lt;br&gt;
36&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
7. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle ha &lt;br&gt;
lämnats enligt 3 kap. 27 § andra &lt;br&gt;
stycket lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första &lt;br&gt;
gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
37&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
4 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i lagen (2001:1227) om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
dels att 2 kap. 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 3 kap. 27 §, samt &lt;br&gt;
närmast före 3 kap. 27 § en ny rubrik av följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
2 kap. &lt;br&gt;
2 §5 &lt;br&gt;
Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning &lt;br&gt;
att &lt;br&gt;
1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet &lt;br&gt;
i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har &lt;br&gt;
uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, &lt;br&gt;
2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, &lt;br&gt;
50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret &lt;br&gt;
har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, &lt;br&gt;
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta &lt;br&gt;
eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller &lt;br&gt;
9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, &lt;br&gt;
4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten &lt;br&gt;
har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, &lt;br&gt;
5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, &lt;br&gt;
avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader &lt;br&gt;
ska fastställas, &lt;br&gt;
6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, eller &lt;br&gt;
6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, &lt;br&gt;
7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
ska lämnas. &lt;br&gt;
7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, eller &lt;br&gt;
5 Senaste lydelse 2007:1409. &lt;br&gt;
38&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
8. uppgift enligt 3 kap. 27 § &lt;br&gt;
andra stycket ska lämnas. &lt;br&gt;
4 §6 &lt;br&gt;
Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, &lt;br&gt;
om &lt;br&gt;
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta &lt;br&gt;
eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller &lt;br&gt;
9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, &lt;br&gt;
2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, &lt;br&gt;
avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader &lt;br&gt;
ska fastställas, &lt;br&gt;
3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, eller &lt;br&gt;
3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, &lt;br&gt;
4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
ska lämnas. &lt;br&gt;
4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
ska lämnas, eller &lt;br&gt;
5. uppgift enligt 3 kap. 27 § &lt;br&gt;
andra stycket ska lämnas. &lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av &lt;br&gt;
aktier &lt;br&gt;
3 kap. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Den som begär skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier enligt &lt;br&gt;
67 kap. 20–31 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) ska lämna uppgift &lt;br&gt;
om underlaget för skattereduktionen &lt;br&gt;
och de övriga uppgifter som &lt;br&gt;
Skatteverket behöver för att fatta &lt;br&gt;
ett riktigt beslut. &lt;br&gt;
Den som har fått skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier ska lämna &lt;br&gt;
uppgift om sådan omständighet &lt;br&gt;
som anges i 67 kap. 28 eller 29 § &lt;br&gt;
6 Senaste lydelse 2007:1409. &lt;br&gt;
39&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
inkomstskattelagen har inträffat. &lt;br&gt;
Uppgift som avses i andra &lt;br&gt;
stycket ska lämnas i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för det &lt;br&gt;
beskattningsår då sådan omständighet &lt;br&gt;
inträffat som utlöser uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;
. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första &lt;br&gt;
gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
40&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
5 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624) &lt;br&gt;
dels att nuvarande 29 och 30 §§ ska betecknas 40 och 41 §§, &lt;br&gt;
dels att rubriken närmast före 29 § ska sättas närmast före 40 §, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 28–39 §§, och &lt;br&gt;
närmast före 28 § en ny rubrik av följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
Förvärv av aktier &lt;br&gt;
28 §7 &lt;br&gt;
Rätt till återbetalning har efter &lt;br&gt;
ansökan fysiska personer som mot &lt;br&gt;
betalning i pengar har förvärvat &lt;br&gt;
aktier och som inte helt eller bara &lt;br&gt;
delvis kan räkna av skattereduktion &lt;br&gt;
enligt 67 kap. 20–31 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) mot kommunal &lt;br&gt;
och statlig inkomstskatt, statlig &lt;br&gt;
fastighetsskatt och kommunal &lt;br&gt;
fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Även dödsbon har efter ansökan &lt;br&gt;
rätt till återbetalning om förvärvet &lt;br&gt;
skett före dödsfallet och &lt;br&gt;
avräkning inte helt eller bara delvis &lt;br&gt;
kan ske mot de skatter och den &lt;br&gt;
avgift som anges i första stycket. &lt;br&gt;
De aktier som förvärvats ska &lt;br&gt;
avse ett bolag som &lt;br&gt;
1. bedriver rörelse den 2 maj &lt;br&gt;
året efter utdelningstillfället, eller &lt;br&gt;
2. efter betalningen av aktierna &lt;br&gt;
har bedrivit rörelse men senast &lt;br&gt;
den 2 maj året efter utdelningstillfället &lt;br&gt;
har försatts i konkurs &lt;br&gt;
eller gått i tvångslikvidation. &lt;br&gt;
7 Tidigare 28 § upphävd genom 1982:193. &lt;br&gt;
41&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
29 § &lt;br&gt;
Vad som vid tillämpningen av &lt;br&gt;
28–39 §§ avses med aktier, bolag, &lt;br&gt;
företag och företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
framgår av 67 kap. &lt;br&gt;
22–25 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229). &lt;br&gt;
30 § &lt;br&gt;
För rätt till återbetalning &lt;br&gt;
krävs att villkoret i 67 kap. 26 § &lt;br&gt;
andra stycket inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) är uppfyllt. Dessutom &lt;br&gt;
ska villkoren i detta stycke &lt;br&gt;
samt i 31 och 32 §§ vara uppfyllda. &lt;br&gt;
1. Aktierna ska ha betalats &lt;br&gt;
under samma kalenderår som &lt;br&gt;
utdelningstillfället. Om det bolag &lt;br&gt;
i vilket aktier förvärvats inte har &lt;br&gt;
börjat bedriva rörelse den 2 maj &lt;br&gt;
året efter det år då aktierna &lt;br&gt;
betalades (betalningsåret), får utdelningstillfället &lt;br&gt;
ha ägt rum det närmast &lt;br&gt;
följande kalenderåret efter &lt;br&gt;
betalningsåret. &lt;br&gt;
2. Om samma aktie har förvärvats &lt;br&gt;
enligt 67 kap. 26 § andra &lt;br&gt;
stycket 1 och 2 inkomstskattelagen &lt;br&gt;
och rätt till återbetalning skulle &lt;br&gt;
kunna föreligga för båda betalningarna &lt;br&gt;
är det bara den som förvärvat &lt;br&gt;
aktien enligt 67 kap. 26 § &lt;br&gt;
andra stycket 2 inkomstskattelagen &lt;br&gt;
som har rätt till återbetalning. &lt;br&gt;
3. Bolaget får varken vara &lt;br&gt;
eller ha varit marknadsnoterat &lt;br&gt;
under tiden från betalningen till &lt;br&gt;
den 2 maj året efter utdel42&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
ningstillfället. &lt;br&gt;
Ett bolag anses marknadsnoterat &lt;br&gt;
om någon aktie i bolaget &lt;br&gt;
är marknadsnoterad. &lt;br&gt;
31 §8 &lt;br&gt;
Den som förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne får inte &lt;br&gt;
under tiden från och med andra &lt;br&gt;
året före betalningsåret till och &lt;br&gt;
med tredje året efter betalningsåret &lt;br&gt;
1. ta emot utbetalning eller &lt;br&gt;
annan ersättning vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapital eller reservfond &lt;br&gt;
från bolaget eller företag som &lt;br&gt;
ingår i intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget, eller &lt;br&gt;
2. i strid mot aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551) ta emot värdeöverföringar, &lt;br&gt;
penninglån eller säkerhet &lt;br&gt;
för penninglån från bolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första &lt;br&gt;
stycket tillämpas inte om det finns &lt;br&gt;
särskilda skäl. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första &lt;br&gt;
stycket tillämpas också för motsvarande &lt;br&gt;
förfaranden som avser &lt;br&gt;
ett utländskt bolag eller företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med det, även &lt;br&gt;
om dessa skulle vara tillåtna &lt;br&gt;
enligt lagstiftningen i den stat där &lt;br&gt;
bolaget eller företag som ingår i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
hör hemma. &lt;br&gt;
8 Tidigare 31 § upphävd genom 1996:666. &lt;br&gt;
43&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
32 §9 &lt;br&gt;
Den som förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne får inte &lt;br&gt;
inom tre år efter betalningsåret &lt;br&gt;
erhålla &lt;br&gt;
1. ersättning för aktierna från &lt;br&gt;
företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget, eller &lt;br&gt;
2. utskiftade tillgångar vid &lt;br&gt;
frivillig likvidation från bolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första stycket &lt;br&gt;
tillämpas inte om det finns särskilda &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i första &lt;br&gt;
stycket tillämpas också för motsvarande &lt;br&gt;
förfaranden som avser &lt;br&gt;
ett utländskt bolag eller företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med det. &lt;br&gt;
33 § &lt;br&gt;
Återbetalning enligt 28–32 §§ &lt;br&gt;
uppgår till belopp som motsvarar &lt;br&gt;
20 procent av betalningen för &lt;br&gt;
aktierna. I fråga om betalning &lt;br&gt;
för aktier som avses i 67 kap. &lt;br&gt;
26 § andra stycket 2 inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) får återbetalning &lt;br&gt;
dock inte ske till den del &lt;br&gt;
betalningen överstiger det belopp &lt;br&gt;
som betalats i pengar för aktierna &lt;br&gt;
vid bildandet av bolaget. &lt;br&gt;
Återbetalning görs inte av &lt;br&gt;
belopp som understiger 1 000 &lt;br&gt;
kronor. Återbetalning får sammanlagt &lt;br&gt;
inte ske med belopp som &lt;br&gt;
överstiger 100 000 kronor per &lt;br&gt;
kalenderår. &lt;br&gt;
9 Tidigare 32 § upphävd genom 1996:666. &lt;br&gt;
44&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
Återbetalning sker inte för &lt;br&gt;
sådan betalning som utgör &lt;br&gt;
underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
enligt 67 kap. 30 § inkomstskattelagen &lt;br&gt;
eller som motsvarar tidigare &lt;br&gt;
betalning som avser förvärv av &lt;br&gt;
aktier i bolag som ägs av bolaget &lt;br&gt;
eller förvärv av aktier i bolag som &lt;br&gt;
genom fusion upptagits i bolaget. &lt;br&gt;
34 § &lt;br&gt;
En ansökan om återbetalning &lt;br&gt;
vid förvärv av aktier ska göras &lt;br&gt;
skriftligen hos Skatteverket. &lt;br&gt;
35 § &lt;br&gt;
En ansökan ska ha kommit in &lt;br&gt;
till Skatteverket &lt;br&gt;
1. senast den 2 maj året efter &lt;br&gt;
betalningsåret, eller &lt;br&gt;
2. senast den 2 maj året efter &lt;br&gt;
det närmast följande kalenderåret &lt;br&gt;
efter betalningsåret, om det bolag &lt;br&gt;
i vilket aktier förvärvats inte har &lt;br&gt;
börjat bedriva rörelse den 2 maj &lt;br&gt;
året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Den som på grund av &lt;br&gt;
särskilda omständigheter är förhindrad &lt;br&gt;
att lämna ansökan inom &lt;br&gt;
föreskriven tid kan beviljas &lt;br&gt;
anstånd med att lämna ansökningen. &lt;br&gt;
Ansökan om anstånd görs &lt;br&gt;
hos Skatteverket. &lt;br&gt;
Anstånd med att lämna &lt;br&gt;
ansökan efter den 31 maj det år &lt;br&gt;
som ansökan enligt första stycket &lt;br&gt;
skulle ha lämnats, får beviljas &lt;br&gt;
endast om det finns synnerliga &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
45&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
36 § &lt;br&gt;
Vid återbetalning enligt 28–&lt;br&gt;
35 §§ gäller 27 § femte–åttonde &lt;br&gt;
styckena i tillämpliga delar. &lt;br&gt;
37 § &lt;br&gt;
Den som har fått återbetalning &lt;br&gt;
enligt 28–36 § ska lämna uppgift &lt;br&gt;
om sådan omständighet som &lt;br&gt;
anges i 31 eller 32 § har inträffat. &lt;br&gt;
Sådan uppgift ska lämnas skriftligen &lt;br&gt;
till Skatteverket senast den 2 &lt;br&gt;
maj året efter då sådan omständighet &lt;br&gt;
inträffat som utlöser uppgiftsskyldigheten. &lt;br&gt;
Därvid gäller 35 § &lt;br&gt;
andra och tredje styckena i tillämpliga &lt;br&gt;
delar. &lt;br&gt;
38 § &lt;br&gt;
Om villkoren i 31 och 32 §§ &lt;br&gt;
inte uppfylls ska Skatteverket &lt;br&gt;
snarast besluta att det utbetalda &lt;br&gt;
beloppet ska betalas tillbaka. &lt;br&gt;
Om återbetalning har skett med &lt;br&gt;
ett för högt belopp ska Skatteverket &lt;br&gt;
snarast besluta att detta belopp ska &lt;br&gt;
betalas tillbaka. &lt;br&gt;
Beslut enligt första och andra &lt;br&gt;
styckena får inte meddelas efter &lt;br&gt;
utgången av sjätte kalenderåret &lt;br&gt;
efter återbetalningen. &lt;br&gt;
39 § &lt;br&gt;
Vid beslut enligt 38 § tilllämpas &lt;br&gt;
tidsfristerna i 26 § andra &lt;br&gt;
stycket. Kostnadsränta tas ut på &lt;br&gt;
belopp som ska betalas tillbaka &lt;br&gt;
efter sådant beslut. Räntan &lt;br&gt;
beräknas från den dag beloppet &lt;br&gt;
betalades ut till och med den dag &lt;br&gt;
46&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
47 &lt;br&gt;
beloppet betalas tillbaka. Räntan &lt;br&gt;
beräknas efter en sats som motsvarar &lt;br&gt;
basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483). &lt;br&gt;
Om inbetalning inte sker &lt;br&gt;
inom den utsatta tiden, ska &lt;br&gt;
dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen &lt;br&gt;
(1997:484) om dröjsmålsavgift. &lt;br&gt;
Obetalda belopp ska av &lt;br&gt;
Skatteverket lämnas för indrivning. &lt;br&gt;
Därvid tillämpas 22 § &lt;br&gt;
andra–fjärde styckena. &lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på &lt;br&gt;
utdelning som skett efter ikraftträdandet. &lt;br&gt;
2. Vid tillämpningen av 31 § ska hänsyn inte tas till utbetalning &lt;br&gt;
eller annan överföring som har tagits emot före den 1 april 2009.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag om &lt;br&gt;
utdelningsavdrag &lt;br&gt;
1 Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
dels att 24 kap. 11 § ska ha följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 24 kap. 23–&lt;br&gt;
28 §§, samt närmast före 24 kap. 23 § en ny rubrik av följande &lt;br&gt;
lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
24 kap. &lt;br&gt;
11 §1 &lt;br&gt;
Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns &lt;br&gt;
för &lt;br&gt;
− investmentföretag och investeringsfonder i 39 kap. 14 §, &lt;br&gt;
− kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§, &lt;br&gt;
− sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, &lt;br&gt;
− samfälligheter i 39 kap. 29 §, och &lt;br&gt;
− Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §. &lt;br&gt;
Bestämmelser om att aktiebolag &lt;br&gt;
får dra av lämnad vinstutdelning &lt;br&gt;
finns i 23–28 §§. &lt;br&gt;
1 Senaste lydelse 2007:1419. &lt;br&gt;
49&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
23 § &lt;br&gt;
Aktiebolag som har bedrivit &lt;br&gt;
rörelse vid beskattningsårets &lt;br&gt;
utgång får göra avdrag för lämnad &lt;br&gt;
vinstutdelning i pengar (utdelningsavdrag) &lt;br&gt;
för detta beskattningsår &lt;br&gt;
om: &lt;br&gt;
1. aktien vid utgången av det &lt;br&gt;
beskattningsår som utdelningen &lt;br&gt;
avser inte är marknadsnoterad, och &lt;br&gt;
2. en fysisk person har rätt till &lt;br&gt;
utdelningen när den kan disponeras. &lt;br&gt;
Aktien ska anses vara marknadsnoterad &lt;br&gt;
även om marknadsnoteringen &lt;br&gt;
har upphört i anslutning &lt;br&gt;
till inledandet av ett förfarande &lt;br&gt;
om inlösen, fusion, fission, &lt;br&gt;
likvidation eller konkurs. &lt;br&gt;
24 § &lt;br&gt;
Privatbostadsföretag och investmentföretag &lt;br&gt;
har inte rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
Aktiebolag som har minskat &lt;br&gt;
aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
och betalat ut pengar eller annan &lt;br&gt;
ersättning till aktieägarna under &lt;br&gt;
de två beskattningsåren närmast &lt;br&gt;
före det beskattningsår då aktien &lt;br&gt;
betalades (betalningsåret) har inte &lt;br&gt;
rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
50&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningsförslag &lt;br&gt;
25 § &lt;br&gt;
Avdraget beräknas enligt följande. &lt;br&gt;
1. Summan av vad fysiska personer &lt;br&gt;
har betalat i pengar för aktier &lt;br&gt;
− som har tecknats vid bildandet &lt;br&gt;
av aktiebolaget eller som har förvärvats &lt;br&gt;
från en juridisk person &lt;br&gt;
om aktierna avser ett bolag som &lt;br&gt;
inte tidigare har bedrivit verksamhet &lt;br&gt;
av något slag, dock inte med &lt;br&gt;
belopp som överstiger vad som inbetalats &lt;br&gt;
i pengar för aktierna vid &lt;br&gt;
bildandet, och &lt;br&gt;
− som har tecknats vid nyemission, &lt;br&gt;
2. dividerad med summan av &lt;br&gt;
aktiekapitalet, reservfonden och &lt;br&gt;
överkursfonden enligt den fastställda &lt;br&gt;
balansräkningen för det &lt;br&gt;
beskattningsår som vinstutdelningen &lt;br&gt;
avser. &lt;br&gt;
Kvoten enligt första stycket &lt;br&gt;
multipliceras med belopp som &lt;br&gt;
motsvarar lämnad vinstutdelning &lt;br&gt;
till fysisk person för beskattningsåret. &lt;br&gt;
26 § &lt;br&gt;
Vid beräkningen av summan &lt;br&gt;
enligt 25 § första stycket 1 gäller &lt;br&gt;
följande. &lt;br&gt;
1. En betalning får inte tas med &lt;br&gt;
senare än det åttonde beskattningsåret &lt;br&gt;
efter betalningsåret. &lt;br&gt;
2. En betalning ska minskas &lt;br&gt;
med belopp som motsvarar tidigare &lt;br&gt;
beviljade utdelningsavdrag &lt;br&gt;
för vilket betalningen tagits med. &lt;br&gt;
3. Om bolaget under eller efter &lt;br&gt;
betalningsåret har minskat aktie51&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningsförslag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
52 &lt;br&gt;
kapitalet eller reservfonden och &lt;br&gt;
betalat ut minskningen till aktieägare &lt;br&gt;
ska inbetalat belopp minskas &lt;br&gt;
med det belopp som motsvarar vad &lt;br&gt;
som har betalats ut. Minskningen &lt;br&gt;
ska göras från det belopp som avser &lt;br&gt;
den först gjorda betalningen. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
De sammanlagda utdelningsavdragen &lt;br&gt;
under åtta beskattningsår &lt;br&gt;
efter betalningsåret får inte överstiga &lt;br&gt;
fem miljoner kronor. Avdragen &lt;br&gt;
får dock inte överstiga vad fysiska &lt;br&gt;
personer har betalat i pengar för &lt;br&gt;
aktier som avses i 25 § första stycket &lt;br&gt;
1. &lt;br&gt;
28 § &lt;br&gt;
Den vinstutdelning som får &lt;br&gt;
dras av enligt 23–27 §§ ska dras &lt;br&gt;
av det beskattningsår som beslutet &lt;br&gt;
om utdelning avser. &lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas &lt;br&gt;
första gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
2. Vid beräkningen av summan av vad fysiska personer har &lt;br&gt;
betalat i pengar för aktierna enligt 24 kap. 25 och 26 §§ får bara &lt;br&gt;
betalningar som har gjorts efter ikraftträdandet räknas med. &lt;br&gt;
3. Vid tillämpningen av 24 kap. 24 § andra stycket ska hänsyn &lt;br&gt;
inte tas till utbetalning av pengar eller annan ersättning vid &lt;br&gt;
minskning av aktiekapitalet eller reservfonden före den 1 april &lt;br&gt;
2009.&lt;br&gt;
I Utredningens uppdrag&lt;br&gt;
1 Uppdraget och dess &lt;br&gt;
genomförande &lt;br&gt;
1.1 Uppdraget &lt;br&gt;
Utredningens direktiv fastställdes genom beslut vid regeringssammanträde &lt;br&gt;
den 5 juni 2008 (dir. 2008:80). Direktiven återges i &lt;br&gt;
sin helhet i bilaga 1. Nedan ges en kort sammanfattning av uppdraget. &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska vi utreda behovet av − och förutsättningar &lt;br&gt;
för − särskilda skatteincitament för att stimulera fysiska personers &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag. Utredningen ska därvid särskilt &lt;br&gt;
beakta behovet av finansiering inför företagsstart, finansieringsbehov &lt;br&gt;
i tidiga skeden av företagens utveckling samt företagens behov &lt;br&gt;
i expansionsskeden. &lt;br&gt;
I uppdraget ingår också att lämna förslag på utformning av skatteincitament. &lt;br&gt;
De skatteåtgärder utredningen i första hand ska inrikta sig &lt;br&gt;
på är &lt;br&gt;
1. s.k. etableringskonto, dvs. regler som innebär att fysiska personer &lt;br&gt;
vid beskattningen får göra avdrag för insättningar på ett konto, &lt;br&gt;
där behållningen ska användas för att starta ett företag, &lt;br&gt;
2. riskkapitalavdrag, varmed avses att fysiska personer vid den &lt;br&gt;
löpande inkomstbeskattningen får dra av kostnaden för köp av &lt;br&gt;
onoterade aktier, &lt;br&gt;
3. uppskov med kapitalvinstbeskattning vid avyttring av andelar i &lt;br&gt;
onoterade bolag vid återinvestering i andra onoterade bolag, och &lt;br&gt;
4. Annell-avdrag, dvs. möjlighet för aktiebolag att i viss &lt;br&gt;
utsträckning få göra avdrag för lämnad utdelning på nyemitterade &lt;br&gt;
aktier. &lt;br&gt;
Lämnade förslag ska belysas ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt &lt;br&gt;
perspektiv. Utredningen ska ta hänsyn till EG55&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppdraget och dess genomförande SOU 2009:33 &lt;br&gt;
rätten vid utformningen av våra förslag, varvid ett övergripande mål &lt;br&gt;
ska vara att värna den svenska skattebasen. &lt;br&gt;
Om förslagen har offentligfinansiella effekter ska utredningen &lt;br&gt;
även föreslå en finansiering av dessa. &lt;br&gt;
1.2 Uppdragets genomförande &lt;br&gt;
Utredningen, som har antagit namnet Skatteincitamentsutredningen, &lt;br&gt;
inledde sitt arbete i augusti 2008. &lt;br&gt;
Arbetet har bedrivits i form av en enmansutredning. I arbetet &lt;br&gt;
har utredaren biträtts av sakkunniga och experter. Utredningen har &lt;br&gt;
haft elva sammanträden. &lt;br&gt;
Samråd har ägt rum med Företagsfinansieringsutredningen (N &lt;br&gt;
2008:01). &lt;br&gt;
Utredningen har anordnat en hearing med företrädare för &lt;br&gt;
Nutek, ITPS, Svenska riskkapitalföreningen, Svenska uppfinnareföreningen, &lt;br&gt;
Investment AB Spiltan, Theia Investment AB och Swedish &lt;br&gt;
Incubators &amp; Science Parks. Utredningen har även bjudit in &lt;br&gt;
universitetsadjunkten Lena Hiort af Ornäs, som har redogjort i vissa &lt;br&gt;
hänseenden för etableringskontosystemet och presenterat en egen &lt;br&gt;
modell för sparkonton med periodiseringsfonder som förebild. &lt;br&gt;
Utredningen har också sammanträffat med företrädare för Aktietorget &lt;br&gt;
och Alternativa aktiemarknaden. Utredningen har vidare haft en &lt;br&gt;
rad andra kontakter. Härvid kan nämnas Skatteverket, Bolagsverket och &lt;br&gt;
Näringslivets regelnämnd. &lt;br&gt;
56&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
II Överväganden och &lt;br&gt;
förslag&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
2.1 Inledning &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska utredningen redovisa behovet av särskilda &lt;br&gt;
åtgärder för att stärka kapitalförsörjningen till nystartande och &lt;br&gt;
expansion av mindre företag. Behovet har bl.a. att göra med det &lt;br&gt;
samband som kan finnas mellan nyföretagande och entreprenörskap &lt;br&gt;
för den ekonomiska tillväxten. I den litteratur vi har tagit del &lt;br&gt;
av går det inte att finna något säkert empiriskt stöd för att nyföretagande &lt;br&gt;
eller entreprenörskap har en positiv effekt på tillväxten &lt;br&gt;
men det synes i vart fall finnas en tendens till ett positivt samband.1 &lt;br&gt;
Det har under de senaste åren gjorts stora satsningar i Sverige för &lt;br&gt;
att underlätta för dem som vill starta, och även driva, företag.2 Till &lt;br&gt;
dessa åtgärder hör slopandet av förmögenhetsskatten och den fortsatta &lt;br&gt;
reformeringen av den s.k. 3:12-beskattningen. Vidare har ett &lt;br&gt;
antal regelförenklingar gjorts. Det kan också nämnas att möjligheterna &lt;br&gt;
att få F-skattsedel har underlättats och att arbete med att &lt;br&gt;
sänka kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiebolag pågår.3 &lt;br&gt;
Det finns en omfattande litteratur kring finansieringsfrågor och &lt;br&gt;
sambandet mellan skatter och företagande. I avsnitten 2.2–2.6 finns &lt;br&gt;
hänvisningar till ett urval av den forskning som utredningen tagit &lt;br&gt;
del av. &lt;br&gt;
I avsnitten 2.7–2.9 tas upp en del av de förändringar i skattelagstiftningen &lt;br&gt;
rörande företag som har gjorts under de senaste åren. &lt;br&gt;
Av avsnitt 2.10 framgår utredningens bedömning i fråga om &lt;br&gt;
behovet av skatteincitament. &lt;br&gt;
1 Se bl.a. Henrekson, Magnus &amp; Stenkula, Mikael, Entreprenörskap, Stockholm, 2007, s. 64 ff. &lt;br&gt;
och Acs, Zoltán J.; Audretsch, David B; Braunerhjelm, Pontus &amp; Carlsson, Bo, Growth and &lt;br&gt;
Entrepreunership: An Empirical Assessment, CEPR Discussion Paper, 2005, no 5409, s. 14. &lt;br&gt;
2 Se bl.a. prop. 2007/08:1, s. 32 f. &lt;br&gt;
3 Prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18 och SFS 2008:1316 respektive SOU 2008:49. &lt;br&gt;
59&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2.2 Översiktligt om ekonomisk forskning om &lt;br&gt;
finansiering av mindre företag &lt;br&gt;
Forskningen om mindre företags finansiering har under lång tid &lt;br&gt;
främst avsett anglosaxiska förhållanden och utgått från ett s.k. &lt;br&gt;
utbudsperspektiv.4 &lt;br&gt;
Det finns begränsad kunskap om hur utbudet och efterfrågan på &lt;br&gt;
kapital ser ut för svenska mindre företag.5 Enligt studier i USA och &lt;br&gt;
Europa, inklusive Sverige, finns det ett s.k. finansiellt gap eller &lt;br&gt;
marknadsmisslyckande för nystartade företag. Detta marknadsmisslyckande &lt;br&gt;
kan definieras som att efterfrågan och utbudet av &lt;br&gt;
resurser inte är i balans eller som ett tecken på ineffektiv allokering.6 &lt;br&gt;
Enligt en del studier är emellertid inte det finansiella gapet &lt;br&gt;
särskilt stort, vilket kan bero på att kapitalmarknaden ändras över &lt;br&gt;
tiden.7 &lt;br&gt;
En grundläggande förklaring till varför ett finansiellt gap uppstår &lt;br&gt;
är att det finns en s.k. informationsasymmetri mellan finansiären &lt;br&gt;
och företagaren. Informationsasymmetri uppkommer när två &lt;br&gt;
parter har olika kunskap eller information om varandras förhållanden &lt;br&gt;
och potential.8 Företagaren har så gott som alltid bättre &lt;br&gt;
information om sitt projekt eller företag än vad den utomstående &lt;br&gt;
har.9 Eftersom potentiella utomstående investerare har mindre &lt;br&gt;
kunskap om det onoterade företagets framtida utsikter än vad &lt;br&gt;
ägarna har, inger det förhållandet att ägarna till företaget vill sälja &lt;br&gt;
sina aktier i företaget vissa farhågor för utomstående investerare. &lt;br&gt;
Resultatet blir att dessa företag i första hand ägs av personer som &lt;br&gt;
lätt kan styra över företagets verksamhet, dvs. personer som &lt;br&gt;
arbetar i företaget eller nära släktingar till dem.10 Den omständigheten &lt;br&gt;
att mindre företag ofta har sämre interna ekonomisystem än stora &lt;br&gt;
företag kan leda till att externa finansiärer blir benägna att finansiera &lt;br&gt;
4 Landström, Hans, ”De små företagens kapitalförsörjning”, Småföretaget och kapitalet. &lt;br&gt;
Svensk forskning kring små företags finansiering, red. förf., Stockholm, 2003, s. 16 f. Begreppet &lt;br&gt;
små företag synes ha definierats som fristående företag med färre än 200 anställda, &lt;br&gt;
Landström, s. 48. &lt;br&gt;
5 Landström, s. 11. &lt;br&gt;
6 Se bl.a. Norrman, Charlotte, Entrepreneurship Policy: Public Support for Technology-Based &lt;br&gt;
Ventures, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, &lt;br&gt;
doktorsavhandling, 2008, s. 20. &lt;br&gt;
7 Landström, s. 12. &lt;br&gt;
8 Norrman, s. 20. &lt;br&gt;
9 Landström, s. 12 f. &lt;br&gt;
10 Cullen, Julie Berry &amp; Gordon, Roger, ”Hur påverkar skatternas utformning företagande, &lt;br&gt;
risktagande och innovationer? En jämförelse mellan USA och Sverige” i Entreprenörskap och &lt;br&gt;
tillväxt. Kunskap, kommersialisering och ekonomisk politik, red. Braunerhjelm, Pontus &amp; &lt;br&gt;
Wiklund, Johan, Örebro, 2006 s. 77. &lt;br&gt;
60&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
aren själv har.11 &lt;br&gt;
större företag än mindre företag. I vissa fall kan det dock vara så att &lt;br&gt;
finansiärer, särskilt erfarna sådana, har en bättre uppfattning om &lt;br&gt;
marknaden och branschen än vad företag&lt;br&gt;
Orsaken till att ett finansiellt gap uppstår kan också vara att det &lt;br&gt;
ibland är förknippat med en hög risk att finansiera nya företag, &lt;br&gt;
eftersom många mindre företag avvecklas eller går i konkurs relativt &lt;br&gt;
snart efter etableringen. En annan orsak kan vara att finansiärerna &lt;br&gt;
inte har tillräcklig kompetens eller tillräckliga instrument för &lt;br&gt;
att analysera och hantera mindre företag, särskilt nya innovativa &lt;br&gt;
sådana. Slutligen kan en orsak vara att den relativa transaktions och &lt;br&gt;
kontrollkostnaden blir högre för mindre företag än för större &lt;br&gt;
företag, eftersom mindre företag ofta behöver mindre kapitalbelopp. &lt;br&gt;
Detta styr investeringarna till större företag och större kapitalbelopp.12 &lt;br&gt;
Det finansiella gapet kan även bero på ägarna till företagen. Det &lt;br&gt;
är relativt få företag som har stora kapitalbehov. Ägarna till dem &lt;br&gt;
kan ibland ha brist på kunskap i finansiella frågor. Många ägare föredrar &lt;br&gt;
att använda internt genererade medel och har en negativ syn på externa &lt;br&gt;
finansieringskällor, särskilt externt ägarkapital. Detta kan i sin tur &lt;br&gt;
antas bero på att ägarna vill behålla kontrollen över företaget.13 &lt;br&gt;
För de mindre företagen är ofta icke-ekonomiska faktorer &lt;br&gt;
viktiga och ägarna till dem handlar inte alltid ekonomiskt rationellt. &lt;br&gt;
Den finansiella situationen för mindre företag kännetecknas delvis &lt;br&gt;
av att det saknas en fungerande marknad för ägarkapital, att det &lt;br&gt;
ofta finns stora informationsasymmetrier, att ägarna ofta har &lt;br&gt;
samlat allt sitt egna kapital i det enskilda företaget, att det finns en &lt;br&gt;
stark integration mellan ägarens och företagets finansiella situation, &lt;br&gt;
att besluten i hög grad påverkas av skattemässiga överväganden och &lt;br&gt;
att transaktionskostnaderna för kapital ofta är relativt sett höga.14 &lt;br&gt;
Studier tyder på att företagsledare i mindre företag har andra &lt;br&gt;
finansiella problem än vad företagsledare i stora företag har och att &lt;br&gt;
de hanterar likartade problem på olika sätt.15 &lt;br&gt;
11 Landström, s. 12 f. &lt;br&gt;
12 Landström, s. 13. &lt;br&gt;
13 Landström, s. 14. &lt;br&gt;
14 Landström, s. 15. &lt;br&gt;
15 Landström, s. 15. &lt;br&gt;
61&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2.3 S.k. levebrödsföretag och innovativa företag &lt;br&gt;
Det är relativt få små företag som har ett mer omfattande behov av &lt;br&gt;
extern finansiering. De flesta små företag utgörs av ”levebrödsföretag” &lt;br&gt;
som ofta riktar in sig på en lokal marknad, där det finns en &lt;br&gt;
begränsad tillväxtpotential. Det finns också en begränsad tillväxtvilja &lt;br&gt;
hos ägarna av dessa företag. Företagen drivs och utvecklas ofta &lt;br&gt;
med de medel som verksamheten själv genererar och med olika &lt;br&gt;
former av krediter från banken vid tillfälliga behov av likvida medel. &lt;br&gt;
Till den grupp av företag som har svårt att generera egna medel och &lt;br&gt;
att attrahera externt kapital hör många nystartade företag, som i &lt;br&gt;
vissa fall har innovativa affärsidéer. &lt;br&gt;
Även om det är en relativt liten grupp av företag som har ett &lt;br&gt;
mer omfattande behov av externt kapital, kan det samtidigt vara så &lt;br&gt;
att det är just denna grupp som är av stor samhällsekonomisk &lt;br&gt;
betydelse genom sin innovationskraft och sin påverkan på sysselsättningen &lt;br&gt;
och näringslivets dynamik.16 &lt;br&gt;
I sammanhanget kan det finnas skäl att nämna att Sverige, liksom &lt;br&gt;
bl.a. Tyskland och Frankrike, har ett kreditbaserat finansiellt &lt;br&gt;
system som innebär att företagen i stor utsträckning förlitar sig på &lt;br&gt;
lånekapital. USA och Storbritannien representerar ett ägarkapitalorienterat &lt;br&gt;
finansiellt system med en högre tillgång till privat riskkapital. &lt;br&gt;
Det finns dock tendenser till att det svenska finansiella &lt;br&gt;
systemet närmar sig det anglosaxiska. Eftersom många av de innovativa &lt;br&gt;
företagen saknar materiella tillgångar som kan fungera som &lt;br&gt;
säkerheter för lån och dessutom kan ha svårt att hantera regelbundna &lt;br&gt;
räntebetalningar, har det framförts att ett ägarkapitalbaserat &lt;br&gt;
system skulle kunna passa dessa företag bättre än det kreditbaserade &lt;br&gt;
systemet.17 Om så är fallet talar detta för att det kan vara viktigt att &lt;br&gt;
stimulera inflödet av riskkapital. &lt;br&gt;
16 Avdeitchikova, Sofia; Landström, Hans &amp; Månsson, Nils, ”Den informella riskkapitalmarknadens &lt;br&gt;
betydelse för nyföretagandet”, Entreprenörskap och tillväxt. Kunskap, &lt;br&gt;
kommersialisering och ekonomisk politik, red. Braunerhjelm, Pontus &amp; Wiklund, Johan, 2006, &lt;br&gt;
s. 21 f. &lt;br&gt;
17 Avdeitchikova, Landström &amp; Månsson, s. 23 f. &lt;br&gt;
62&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
2.4 Den kommersiella eller institutionella &lt;br&gt;
riskkapitalmarknaden &lt;br&gt;
Kommersiellt eller institutionellt riskkapital är investeringar som &lt;br&gt;
görs av riskkapitalbolag eller vissa privatpersoner (s.k. affärsänglar). &lt;br&gt;
Kommersiellt eller institutionellt riskkapital kan delas upp i &lt;br&gt;
public equity, som avser investeringar i börsnoterade bolag, och private &lt;br&gt;
equity, som avser investeringar i onoterade bolag och som innebär ett &lt;br&gt;
aktivt ägarengagemang. Private equity kan i sin tur bl.a. delas upp i &lt;br&gt;
”affärsänglar”, som är privatpersoner som investerar i företag som &lt;br&gt;
de inte har någon familjeanknytning till, och venture capital, som &lt;br&gt;
utgörs av riskkapitalbolagens investeringar i utvecklings- och expansionsfaser.18 &lt;br&gt;
Investeringar av ”affärsänglar” kan också benämnas informellt &lt;br&gt;
riskkapital.19 &lt;br&gt;
År 2008 (de tre första kvartalen) uppgick det totala beloppet av &lt;br&gt;
venture capital-investeringar i Sverige till cirka 5 miljarder kr. &lt;br&gt;
Under åren 2003–2004 uppgick sådana investeringar till cirka 4 miljarder &lt;br&gt;
kr per år20 och, enligt vissa studier, gjorde under dessa år &lt;br&gt;
”affärsänglar” cirka 30 000 investeringar per år på totalt lika högt &lt;br&gt;
belopp, dvs. cirka 4 miljarder kr. 59 procent av ”affärsänglarna” gjorde &lt;br&gt;
endast en investering.21 &lt;br&gt;
2.5 Företagsfaser med särskilda finansiella svårigheter &lt;br&gt;
Det finns två faser i ett företags utveckling när de finansiella svårigheterna &lt;br&gt;
kan antas vara särskilt stora. Det är vid starten och i expansionsfasen.22 &lt;br&gt;
Ett problem som särskilt lyfts fram i debatten är att &lt;br&gt;
små företag inte växer till att bli medelstora eller stora.23 &lt;br&gt;
Finansiering av företag i en inledande fas sker främst genom &lt;br&gt;
ägarens egna besparingar, banklån mot säkerheter, eget arbete och &lt;br&gt;
även genom bidrag och s.k. villkorslån, eller ”mjuka lån”, från &lt;br&gt;
offentliga institutioner, t.ex. Almi. Det är mycket ovanligt att kom18 &lt;br&gt;
Källa: Svenska riskkapitalföreningen, SVCA. &lt;br&gt;
19 Avdeitchikova, Landström &amp; Månsson, s. 24. &lt;br&gt;
20 Källa: SVCA. &lt;br&gt;
21 Avdeitchikova, Sofia, ”On the structure of the informal venture capital market in Sweden: &lt;br&gt;
developing investment roles”, Venture Capital: An International Journal of Entrepreneurial &lt;br&gt;
Finance, 2008, vol. 10, no. 1, s. 71. Studien är baserad på uppgifter från slumpvis utvalda individer &lt;br&gt;
mellan 18 – 79 år, se Avdeitchikova, s. 67 f. och 78. &lt;br&gt;
22 Se bl.a. Norrman, s. 19, och Avdeitchikova, Landström &amp; Månsson, s. 22. &lt;br&gt;
23 Årsbok 2008, Nutek, s. 29, och Den svenska innovationspolitikens framväxt, organisering och &lt;br&gt;
utvärderbarhet, ITPS, A2008:010, s. 71 f. &lt;br&gt;
63&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
mersiellt riskkapital, dvs. ”affärsänglar” och riskkapitalbolag, gör &lt;br&gt;
investeringar i företag som befinner sig i denna fas. Det beror bl.a. &lt;br&gt;
på den ekonomiska risken och att kostnaden för att bedöma och &lt;br&gt;
analysera varje affär blir hög i förhållande till engagemangets storlek.24 &lt;br&gt;
Det kommersiella riskkapitalet kommer in efter att företaget &lt;br&gt;
kommit så långt att det går att urskilja en utvecklingspotential. För &lt;br&gt;
att det kommersiella riskkapitalet ska bli aktuellt krävs att det finns &lt;br&gt;
ett större kapitalbehov. Ibland talas om ett kapitalbehov i storleksordningen &lt;br&gt;
överstigande 10 miljoner kr. Det gör att företag som &lt;br&gt;
befinner sig i tidiga expansionsfaser och därför har behov av belopp &lt;br&gt;
som är för små för den institutionella riskkapitalmarknaden, kan ha &lt;br&gt;
problem med att få tillgång till kapital.25 När det gäller tiden mellan &lt;br&gt;
den inledande fasen och tillväxtfasen har det framförts att det finns &lt;br&gt;
behov av ett kompletterande ägarkapital som ”bär” projektet/företaget &lt;br&gt;
fram till det att företaget kan få del av det kommersiella kapitalet.26 &lt;br&gt;
2.6 Sambandet mellan skatter och företagande &lt;br&gt;
Det finns förhållandevis lite empirisk forskning om kopplingen &lt;br&gt;
mellan nyföretagande och skattesystem. Att utformningen av &lt;br&gt;
skattesystemet påverkar incitamenten för olika ekonomiska aktiviteter &lt;br&gt;
får anses vara naturligt.27 &lt;br&gt;
Höga inkomstskattesatser har i teoretiskt avseende två motverkande &lt;br&gt;
effekter på antalet nystartade företag. Å ena sidan minskar &lt;br&gt;
skatten nettoavkastningen vilket är en hämmande effekt. Å andra sidan &lt;br&gt;
innebär det förhållandet att det offentliga bär en del av risken genom &lt;br&gt;
möjligheten till förlustavdrag att kostnaderna vid förlust minskar &lt;br&gt;
och därigenom uppmuntras till risktagande.28 &lt;br&gt;
24 Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning i Sverige. En sammanfattning av åtta &lt;br&gt;
behovsstudier inför ett JEREMIE-initiativ, SWECO EuroFutures, Nutek/Almi, 2008. &lt;br&gt;
25 Strukturfonder. Jfr även Garmer, Fredrik &amp; Kyllenius, Mats, Finansiering för små och &lt;br&gt;
nystartade företag, Malmö, 2004, s. 86 ff., Landström, Hans, ”Implications for practice, &lt;br&gt;
policy-making and research”, Handbook of Research on Venture Capital, red. förf., &lt;br&gt;
Cheltenham, UK &amp; Northampton, Massachusetts, 2007, s. 423, och, Avdeitchikova, &lt;br&gt;
Landström &amp; Månsson, s. 22. &lt;br&gt;
26 Strukturfonder, s. 39. &lt;br&gt;
27 Institutionella hinder för tillväxt i tjänstesektorn, ITPS, R2008:004, s. 20. Se även Hansson, &lt;br&gt;
Åsa, Income taxes and the probability to become self-employed: The case of Sweden, Ratio &lt;br&gt;
Working Papers, 2008, s. 2. &lt;br&gt;
28 Hansson, Åsa, Skatter, entreprenörskap och nyföretagande, underlagsrapport nr 12 till &lt;br&gt;
Globaliseringsrådet, 2008, s. 8, Lindhe, Tobias; Södersten, Jan &amp; Öberg, Ann ”Ekonomisk &lt;br&gt;
64&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
Studier från USA visar att det finns ett positivt samband mellan höga &lt;br&gt;
inkomstskatter och nyföretagande. Detta samband skulle dock kunna &lt;br&gt;
förklaras av utformningen i övrigt av det amerikanska skattesystemet. &lt;br&gt;
Den svenska skattestrukturen medför i stället, enligt vissa studier, &lt;br&gt;
att sambandet blir negativt. Detta skulle bl.a. kunna bero på att det &lt;br&gt;
finns vissa begränsningar vad gäller avdragsmöjligheterna vid förlust &lt;br&gt;
samtidigt som vinster beskattas fullt ut.29 En skattemässig olikbehandling &lt;br&gt;
av vinster och förluster skulle alltså kunna ha negativa &lt;br&gt;
effekter på risktagandet. Såvitt gäller beskattningen av ägare till kvalificerade &lt;br&gt;
andelar i fåmansföretag har dock efter de senaste årens reformering &lt;br&gt;
skattereglerna fått en sådan utformning att denna asymmetri &lt;br&gt;
till betydande del har begränsats.30 &lt;br&gt;
Storbritannien har sedan en längre tid haft skattestimulanser i &lt;br&gt;
form av bl.a. avdragsrätt med viss procentandel av investerat &lt;br&gt;
belopp, se bilaga 9. Dessa skattestimulanser tycks ha haft en viss &lt;br&gt;
positiv effekt på investeringsaktiviteten på den informella riskkapitalmarknaden. &lt;br&gt;
Eftersom Storbritannien har andra traditioner &lt;br&gt;
och andra institutionella förutsättningar, behöver en liknande &lt;br&gt;
stimulans i Sverige inte få samma effekt. Det får inte heller glömmas &lt;br&gt;
bort att, oavsett utformningen av skattestimulanserna, &lt;br&gt;
investeringar i unga företag är förknippade med stora risker och att &lt;br&gt;
det kan finnas en risk för att stimulansåtgärder utnyttjas av personer &lt;br&gt;
som inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att göra &lt;br&gt;
den typen av investeringar, vilket i sin tur kan skada både investerare &lt;br&gt;
och företag.31 &lt;br&gt;
Inom den vetenskapliga litteraturen kring beskattningen av bolagsinkomster &lt;br&gt;
finns olika uppfattningar om vilken betydelse ägarbeskattningen &lt;br&gt;
− dvs. beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på &lt;br&gt;
aktier och andelar − har för företagens realinvesteringar i relation &lt;br&gt;
till beskattningen på bolagsnivå. Enligt den s.k. gamla synen är &lt;br&gt;
ägarskatter snedvridande och påverkar realinvesteringarna negativt, &lt;br&gt;
medan ägarskatten på aktieutdelningar enligt den s.k. nya synen i &lt;br&gt;
generalrapport. Beskattningen av olika organisationsformer i de nordiska länderna”, Årbok &lt;br&gt;
for nordisk skatteforskning 2004, red. Påhlsson, s. 42 f. &lt;br&gt;
29 Hansson, Åsa, Skatter, entreprenörskap och nyföretagande, s. 36, och Hansson, Åsa, Income &lt;br&gt;
taxes and the probability to become self-employed, s. 4. &lt;br&gt;
30 För en analys av dessa frågor, se Edin, Per-Olof; Hansson, Ingemar &amp; Lodin, Sven-Olof, &lt;br&gt;
Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet, rapport till Finansdepartementet&lt;br&gt;
, januari 2005. Genom senare lagstiftning har utredarnas s.k. huvudförslag – vars &lt;br&gt;
egenskaper för risktagandet analyseras i rapporten – genomförts. &lt;br&gt;
31 Avdeitchikova, Landström &amp; Månsson, s. 45 f. Se även Åstebro, Thomas, ”The Return to &lt;br&gt;
Independent Invention: Evidence of Unrealistic Optimism, Risk Seeking or Skewness &lt;br&gt;
Loving?”, The Economic Journal, 2003, vol. 113, iss. 484, s. 236 ff. &lt;br&gt;
65&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
normalfallet inte anses påverka företagets balansräkning och investeringsbeslut. &lt;br&gt;
Den nya synen motiveras med att beskattningen av &lt;br&gt;
(den marginella) vinstutdelningen inte har någon effekt på företagets &lt;br&gt;
kapitalkostnad och därmed ingen effekt på dess investeringsbeslut&lt;br&gt;
. Enligt den s.k. öppna- ekonomi-synen, som är besläktad &lt;br&gt;
med den nya synen, har inte skatterna i ägarledet någon påverkan &lt;br&gt;
på företagens realinvesteringar i en värld av perfekt integrerade &lt;br&gt;
internationella kapitalmarknader där enbart företagsskattereglernas &lt;br&gt;
utformning är av betydelse.32 &lt;br&gt;
Den nya synen, som bygger på att aktieägaren inte kan slippa &lt;br&gt;
utdelningsskatterna genom att pengarna stannar kvar i företaget, &lt;br&gt;
har kritiserats för att den underskattar investerarnas möjligheter att &lt;br&gt;
ändra sitt beteende och att man i denna modell inte tagit hänsyn till &lt;br&gt;
risken för att investeringen överhuvudtaget inte görs. Vidare har &lt;br&gt;
ansetts att höga ägarskatter inte bara påverkar mängden företagande &lt;br&gt;
utan också inriktningen på företagandet, eftersom egenföretagande &lt;br&gt;
ger möjligheter att undvika skatter genom att t.ex. undanhålla &lt;br&gt;
skattepliktiga intäkter eller konsumera på företagets bekostnad.33 &lt;br&gt;
2.7 Effekter av slopad förmögenhetsskatt &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska betydelsen av att lagen (1997:323) om statlig &lt;br&gt;
förmögenhetsskatt avskaffats och hur detta påverkar kapitalförsörjningen &lt;br&gt;
i mindre företag beaktas. &lt;br&gt;
Förmögenhetsskatten avskaffades fr.o.m. 2008 års taxering.34 &lt;br&gt;
Det beräknade skattebortfallet beräknades i denna del uppgå till &lt;br&gt;
cirka 5 miljarder kr per år.35 Det är rimligt att anta att en del av &lt;br&gt;
denna skattelättnad kan komma att användas till investeringar i &lt;br&gt;
form av aktier i mindre företag. Detta var också den bedömning &lt;br&gt;
regeringen gjorde i samband med avskaffandet av förmögenhetsskatten.36 &lt;br&gt;
En annan effekt av den slopade förmögenhetsskatten &lt;br&gt;
skulle kunna vara att en del av de tillgångar som placerats utom32 &lt;br&gt;
För en översikt av denna litteratur, se Shanazarian, Hovick &amp; Stoltz, Bo, En översikt av &lt;br&gt;
olika synsätt på dubbelbeskattningens effekter på den reala ekonomin, promemoria vid skatteekonomiska &lt;br&gt;
enheten, Finansdepartementet, 1999. För en allmän diskussion av beskattningen &lt;br&gt;
av bolagsinkomster, se även Kristoffersson, Anders, Neutral beskattning av bolagsinkomster i &lt;br&gt;
en öppen ekonomi – cash-flowskatter och andra skatter, expertrapport 12 till Skattebasutredningen&lt;br&gt;
, SOU 2002:47, vol. B, särskilt avsnitt 4. &lt;br&gt;
33 Henrekson, Magnus &amp; Sanandaji,Tino, Ägarbeskattningen och företagandet. Om skatteteorin &lt;br&gt;
och den svenska policydiskussionen, Stockholm, 2004,s. 65 f. &lt;br&gt;
34 SFS 2007:1403. &lt;br&gt;
35 Prop. 2007/08:26, s. 56. &lt;br&gt;
36 Prop. 2007/08:26, s. 56 f. &lt;br&gt;
66&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
lands tas hem till Sverige och eventuellt används till viss del till &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag. Såvitt utredningen känner till så har &lt;br&gt;
inte någon utvärdering gjorts av effekterna av slopad förmögenhetsbeskattning, &lt;br&gt;
varför vi inte har möjlighet att beakta eventuella &lt;br&gt;
effekter av den slopande förmögenhetsskatten vid utformningen av &lt;br&gt;
våra förslag. &lt;br&gt;
2.8 Betydelsen av gjorda förändringar av de s.k. 3:12reglerna &lt;br&gt;
I direktiven anges bl.a. att utredningen vid bedömningen av om &lt;br&gt;
ytterligare skatteincitament behövs ska beakta de förändringar som &lt;br&gt;
har gjorts i de s.k. 3:12-reglerna under de senaste åren. &lt;br&gt;
För en ägare som är verksam i betydande omfattning i ett &lt;br&gt;
fåmansföretag gäller enligt 56 och 57 kap. inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229, IL) de s.k. 3:12-reglerna att skattesatsen är 20 procent &lt;br&gt;
upp till en viss nivå (gränsbeloppet respektive det sparade utdelningsutrymmet). &lt;br&gt;
Till den del utdelningen eller kapitalvinsten överstiger &lt;br&gt;
gränsbeloppet, respektive det sparade utdelningsutrymmet, &lt;br&gt;
sker beskattningen i inkomstslaget tjänst. Dock behandlas inte en &lt;br&gt;
kapitalvinst som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den &lt;br&gt;
skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående &lt;br&gt;
beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget &lt;br&gt;
tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp. &lt;br&gt;
Beskattning sker till den delen enligt huvudregeln i 65 kap. &lt;br&gt;
7 § IL, dvs. med 30 procent. &lt;br&gt;
Genom lagstiftning hösten 2005 och med tillämpning från och &lt;br&gt;
med 2007 års taxering infördes en förenklingsregel som innebär att &lt;br&gt;
utdelning och kapitalvinst som understiger ett belopp motsvarande &lt;br&gt;
ett och ett halvt inkomstbasbelopp, fördelat med lika belopp på &lt;br&gt;
andelarna i företaget, kan beskattas i inkomstslaget kapital och med en &lt;br&gt;
skattesats motsvarande 20 procent. Från och med 2008 års taxering &lt;br&gt;
gäller att schablonbeloppet uppgår till två inkomstbasbelopp. Vid &lt;br&gt;
införandet av förenklingsregeln ansågs regeln kunna tillämpas av 60 &lt;br&gt;
procent av ägarna till kvalificerade andelar.37 Vidare har förändringar &lt;br&gt;
i beräkningen av det s.k. lönebaserade utrymmet ökat utrym37 &lt;br&gt;
Prop. 2005/06:40, s. 55. Efter 2005 års ändringar kunde ett företag som har ett eget kapital &lt;br&gt;
om en miljon kr, tio anställda och en lönesumma på 2,5 miljoner kr dela ut upp till 756 600 &lt;br&gt;
kr utan att någon del av det utdelade beloppet beskattades i inkomstslaget tjänst, se Edin, PO, &lt;br&gt;
&amp; Lodin, Sven-Olof,”En analys av en felaktig tolkning av 3:12-reglerna”, Ekonomisk &lt;br&gt;
debatt, 2008:5, s. 55 f. Därefter har den alltså gjorts än mer förmånlig. &lt;br&gt;
67&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
met för reducerad kapitalinkomstbeskattning väsentligt. För &lt;br&gt;
fåmansföretag med tio eller fler anställda innebär därför 3:12-reglerna &lt;br&gt;
inte någon merbeskattning utan tvärtom en lägre beskattning (på &lt;br&gt;
grund av att utdelning och kapitalvinst beskattas endast med 20 procent). &lt;br&gt;
Från och med den 1 januari 2009 och med tillämpning från och &lt;br&gt;
med 2010 års taxering har schablonbeloppet höjts till två och ett halvt &lt;br&gt;
inkomstbasbelopp (cirka 120 000 kr) och det s.k. löneuttagskravet &lt;br&gt;
sänkts till tio inkomstbasbelopp.38 Den varaktiga kostnaden av dessa &lt;br&gt;
skattelättnader har av regeringen beräknats till 400 miljoner kr.39 Här &lt;br&gt;
bör således ett utrymme ha skapats för investeringar i mindre företag. &lt;br&gt;
De skattelättnader i 3:12-reglerna som beslutades 2005 har av &lt;br&gt;
regeringen uppskattats innebära ett varaktigt skattebortfall på 1,15 &lt;br&gt;
miljarder kr. Den varaktiga effekten förväntas dock dröja några år. &lt;br&gt;
Inledningsvis har skattebortfallet beräknats uppgå till 100 miljoner &lt;br&gt;
kr per år.40 Skattelättnaden kommer ägare av aktier i fåmansföretag &lt;br&gt;
till godo och innebär i praktiken att dessa teoretiskt sett bör ha &lt;br&gt;
motsvarande belopp att använda till investeringar i egna eller andras &lt;br&gt;
bolag. &lt;br&gt;
Slutligen kan nämnas den s.k. 50/50-regeln. Den innebar att &lt;br&gt;
endast hälften av den del en aktievinst som överskjuter tidigare &lt;br&gt;
outnyttjat utrymme för kapitalinkomstbeskattning, och som alltså &lt;br&gt;
ska tjänstebeskattas, behövde tas upp som intäkt av tjänst. Resterande &lt;br&gt;
hälft fick tas upp som intäkt av kapital. Regeln har slopats &lt;br&gt;
från och med 2007 års taxering och i stället beskattas den överskjutande &lt;br&gt;
inkomsten i sin helhet som inkomst av tjänst. Hälftendelningen &lt;br&gt;
mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst har dock &lt;br&gt;
övergångsvis återinförts för försäljningar under åren 2007–2009.41 &lt;br&gt;
Regeringen har beräknat kostnaden för nu nämnda övergångsvisa &lt;br&gt;
skattelättnad till 300 miljoner kr för åren 2007–2009.42 Även här &lt;br&gt;
har således skapats ett utrymme som bör kunna användas till bl.a. &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag. &lt;br&gt;
De redovisade förändringarna har således inneburit en minskat &lt;br&gt;
beskattning på ägare av aktier i onoterade företag. De varaktiga &lt;br&gt;
skattesänkningarna för ägare av aktier i s.k. 3:12-bolag har beräknats &lt;br&gt;
till cirka 1,5 miljarder kr. Detta förhållande skulle kunna &lt;br&gt;
anföras som skäl emot att nu föreslå skattelättnader för samma kategori &lt;br&gt;
av skattskyldiga. Då utredningen anser att de skattelättnader som ges &lt;br&gt;
38 Prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19 och SFS 2008:1343. &lt;br&gt;
39 Prop. 2008/09:65, s. 81. &lt;br&gt;
40 Prop. 2005/06:40, s. 79 f. &lt;br&gt;
41 Prop. 2007/08:19, bet. 2007/08:SkU9 och SFS 2007:1251. &lt;br&gt;
42 Prop. 2007/08:19, s. 29. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
68&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Behovet av skatteincitament &lt;br&gt;
ägare av onoterade företag ska finansieras genom en ökad beskattning &lt;br&gt;
av utdelningar och kapitalvinster hänförliga till andelar i fåmansbolag, &lt;br&gt;
anser utredningen att nämnda tänkbara invändning mot våra &lt;br&gt;
förslag inte är av den tyngden att förslag om skatteincitament inte &lt;br&gt;
bör läggas fram. Utredningen har således funnit att trots de lättnader &lt;br&gt;
som beslutats under senare år för ägare av bl.a. onoterade &lt;br&gt;
företag bör det övervägas olika slag av skatteincitament för investeringar &lt;br&gt;
i sådana företag. &lt;br&gt;
2.9 Betydelsen av underprisregler &lt;br&gt;
I direktiven anges att utredningen ska beakta att det i praktiken &lt;br&gt;
finns möjlighet till uppskov med kapitalvinst som återinvesteras &lt;br&gt;
genom att regelverket om skattefrihet på näringsbetingade andelar &lt;br&gt;
kan användas i kombination med underprisreglerna. &lt;br&gt;
I denna del gör utredningen följande bedömning. Reglerna om &lt;br&gt;
underprisöverlåtelser i 23 kap. IL är komplicerade och det kräver en &lt;br&gt;
djup analys för att kunna ta ställning till hur och på vilka sätt dessa &lt;br&gt;
regler påverkar behovet av att införa skatteincitament för investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag. Den tid som stått utredningen till förfogande &lt;br&gt;
har inte medgett en sådan analys. &lt;br&gt;
2.10 Utredningens bedömning &lt;br&gt;
Det är vanskligt att uttala sig om behovet av skatteincitament för &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag. Det finns stöd för att rätt utformade &lt;br&gt;
kan sådana incitament ha betydelse för kapitalförsörjningen i dessa &lt;br&gt;
företag. Emellertid är det många faktorer vid sidan om skattereglerna &lt;br&gt;
som är av betydelse vid investeringar i mindre företag. De &lt;br&gt;
lagändringar som skett under senare tid, bl.a. slopandet av förmögenhetsskatten &lt;br&gt;
och skattelättnader för ägare av fåmansföretag, &lt;br&gt;
kan innebära att ett eventuellt behov av skatteincitament av nu &lt;br&gt;
nämnt slag rimligen bör minska. Å andra sidan är det först efter att &lt;br&gt;
ett skatteincitament införts och utvärderats som man kan ha ett &lt;br&gt;
empiriskt stöd för om ett behov verkligen förelegat och likaså om &lt;br&gt;
det kunnat tillgodoses genom olika slag av skatteincitament. &lt;br&gt;
Utredningens utgångspunkt är att vi ska analysera vilka av de i &lt;br&gt;
direktiven aktualiserade skatteincitamenten som skulle kunna leda &lt;br&gt;
till ökad kapitaltillförsel till mindre företag och också hur dessa &lt;br&gt;
69&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Behovet av skatteincitament SOU 2009:33 &lt;br&gt;
70 &lt;br&gt;
lämpligen bör utformas för att uppnå detta syfte utan att komplicera &lt;br&gt;
regelverket allt för mycket och inte heller skapa utrymme för &lt;br&gt;
icke avsedd skatteplanering.&lt;br&gt;
3 Allmänna överväganden och &lt;br&gt;
avgränsningar &lt;br&gt;
3.1 Inledning &lt;br&gt;
I detta kapitel tar vi upp bl.a. överväganden och avgränsningar som &lt;br&gt;
är gemensamma för de förslag vi lägger fram. Vårt uppdrag är att &lt;br&gt;
utreda behovet av − och förutsättningarna för − att införa särskilda &lt;br&gt;
skatteincitament för att stimulera investeringar i mindre företag &lt;br&gt;
samt att lämna förslag till utformning av sådana incitament. Av &lt;br&gt;
sammanhanget framgår att med investeringar i mindre företag avses &lt;br&gt;
finansiella investeringar genom tillskott av kapital vid bildandet av &lt;br&gt;
företaget och genom nyemission. Med mindre företag avses enligt &lt;br&gt;
direktiven onoterade företag. &lt;br&gt;
Utredningen har stannat vid att förslagen bara bör omfatta &lt;br&gt;
investeringar i form av aktier i aktiebolag. Även förvärv av andelar i &lt;br&gt;
utländska bolag bör i tillämpliga fall omfattas. Någon betydelse bör &lt;br&gt;
inte bolagets storlek ha. Däremot bör förslagen bara omfatta bolag &lt;br&gt;
som är att betrakta som icke marknadsnoterade enligt inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229, IL). Vidare har utredningen har funnit att &lt;br&gt;
investmentföretag och privatbostadsföretag inte bör omfattas av förslagen, &lt;br&gt;
eftersom det gäller särskilda beskattningsregler för dessa. Däremot &lt;br&gt;
bör försäkringsföretag kunna omfattas. &lt;br&gt;
I avsnitt 3.2 redovisar vi allmänna utgångspunkter för arbetet. I &lt;br&gt;
avsnitt 3.3 redovisar vi kortfattat för de förslag som skatteincitament &lt;br&gt;
vi lägger fram. Av avsnitten 3.4–3.5 framgår de allmänna &lt;br&gt;
avgränsningar utredningen gjort i fråga om vilka verksamhets- och &lt;br&gt;
investeringsformer som bör omfattas av förslagen. I avsnitt 3.6 &lt;br&gt;
redovisar vi skälen till att någon avgränsning med hänsyn till &lt;br&gt;
bolagens storlek inte har gjorts. I avsnittet behandlas även begrep71&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
pet marknadsnotering. Avslutningsvis, avsnitt 3.7, behandlar vi &lt;br&gt;
investmentföretag, privatbostadsföretag och försäkringsföretag. &lt;br&gt;
3.2 Allmänna utgångspunkter &lt;br&gt;
I kapitel 1 har vi sammanfattningsvis redovisat uppdraget enligt &lt;br&gt;
direktiven. Här går vi närmare in på de allmänna utgångspunkterna &lt;br&gt;
för vårt arbete. &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska vi beakta grunddragen i 1990 års skattereform &lt;br&gt;
om likformighet och neutralitet. En utgångspunkt för reformen &lt;br&gt;
var att uppnå en likformig beskattning av inkomster av skilda slag. &lt;br&gt;
Avsikten var att åstadkomma en så likvärdig behandling av arbetsinkomster &lt;br&gt;
och kapitalinkomster som möjligt.1 En strävan i reformen &lt;br&gt;
var också att skapa regler som ger en rimlig neutralitet både i &lt;br&gt;
förhållande till beskattningen av fysiska personer − lika beskattning &lt;br&gt;
av arbetsinkomster − och beskattning av aktiebolag − lika beskattning &lt;br&gt;
av kapitalinkomster.2 Tanken var således att likvärdiga inkomster &lt;br&gt;
ska beskattas lika och att beskattningen inte ska påverka rangordningen &lt;br&gt;
av olika ekonomiska handlingsalternativ.3 Om handlingsalternativen &lt;br&gt;
är ekonomiskt likvärdiga före skatt bör de vara det efter skatt &lt;br&gt;
också. Skatterna ska således inte påverka den skattskyldiges val. &lt;br&gt;
Det innebär bl.a. att det inte bör finnas skillnader i den skattemässiga &lt;br&gt;
behandlingen av olika verksamhetsformer som kan påverka &lt;br&gt;
den skattskyldiges val beträffande om en verksamhet ska bedrivas &lt;br&gt;
t.ex. som enskild näringsverksamhet eller i form av aktiebolag. &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska vi också beakta de generella riktlinjer för &lt;br&gt;
skattereglernas utformning som anges i 2008 års ekonomiska vårproposition &lt;br&gt;
och som har antagits av riksdagen.4 &lt;br&gt;
I riktlinjerna anges att skattereglerna ska ge goda villkor för företagande &lt;br&gt;
och investeringar i Sverige så att befintliga företag kan expandera &lt;br&gt;
och nya företag etableras. Vidare ska skattereglerna utformas så att &lt;br&gt;
de dels stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och &lt;br&gt;
underlättar för de skattskyldiga att göra rätt för sig, dels minskar &lt;br&gt;
utrymmet och riskerna för fusk. Mot bakgrund därav bör reglerna &lt;br&gt;
vara enkla och enhetliga. Reglerna bör vidare utformas så att de inte &lt;br&gt;
medför gränsdragningssvårigheter. Det anges även att skatteregler &lt;br&gt;
1 Prop. 1989/90:110, s. 294. &lt;br&gt;
2 A. prop., s. 517. &lt;br&gt;
3 Prop. 1990/91:54, s. 202. &lt;br&gt;
4 Prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:Fi420 och rskr. 2007/08:259. &lt;br&gt;
72&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EG-rättsligt perspektiv. &lt;br&gt;
Dessutom anges att olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning &lt;br&gt;
bör undvikas, eftersom det kan vara svårt att få faktiska skattekrediter &lt;br&gt;
återbetalda när företag och individer flyttar utomlands. Denna &lt;br&gt;
riktlinje ska ses mot bakgrund av att EG-rätten i många fall utesluter &lt;br&gt;
beskattning som utlöses av utflyttning samtidigt som det finns brister i &lt;br&gt;
systemen för informationsutbyte mellan olika länder.5 &lt;br&gt;
I direktiven anges också att vi ska ta särskild hänsyn till riskerna &lt;br&gt;
för skattebortfall om den skattskyldige − efter att ha fått en skattekredit &lt;br&gt;
− flyttar ut och lämnar svensk beskattningsjurisdiktion. Det &lt;br&gt;
anges även att de skatteadministrativa problem som uppkommer &lt;br&gt;
om en skattefordran ska bevakas under lång tid bör beaktas. &lt;br&gt;
Vi har fortlöpande under våra överväganden och vid utformningen &lt;br&gt;
av förslagen beaktat de allmänna utgångspunkter som &lt;br&gt;
angetts i direktiven. &lt;br&gt;
3.3 Förslag &lt;br&gt;
I direktiven anges fyra olika former av särskilda skatteåtgärder som &lt;br&gt;
utredningen främst ska inrikta sig på. Åtgärderna räknas upp i &lt;br&gt;
avsnitt 3.5.1. Två av de fyra omnämnda åtgärderna omfattar enbart &lt;br&gt;
investeringar i aktiebolag. Dessa åtgärder har tidigare funnits i svensk &lt;br&gt;
beskattningsrätt och är s.k. riskkapitalavdrag och s.k. Annell-avdrag. &lt;br&gt;
En tredje åtgärd påminner om regler som finns sedan tidigare. Det &lt;br&gt;
är reglerna om uppskov med kapitalvinstbeskattning vid andelsbyten. &lt;br&gt;
Utredningen har stannat vid att föreslå införande av skatteincitament &lt;br&gt;
i två olika avseenden. &lt;br&gt;
Det ena incitamentet består av en lättnad på ägarnivå och är &lt;br&gt;
utformad med viss förebild i det tidigare riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Denna åtgärd syftar företrädesvis till att underlätta försörjningen &lt;br&gt;
av riskkapital i en start- eller expansionsfas genom att kostnaden &lt;br&gt;
för att förvärva aktier minskar. &lt;br&gt;
Det andra incitamentet utgörs av en lättnad på bolagsnivå i form &lt;br&gt;
av ett utdelningsavdrag som har vissa likheter med det tidigare &lt;br&gt;
Annell-avdraget. Denna åtgärd gynnar i första hand bolag som &lt;br&gt;
utvecklats så långt att de genererar vinster. Utredningen anser att &lt;br&gt;
denna lättnad på bolagsnivå kan leda till ett ökat intresse av finansiella &lt;br&gt;
investeringar i företag som förväntas lämna avkastning i fram5 &lt;br&gt;
Prop. 2007/08:100, s. 75 ff. &lt;br&gt;
73&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
tiden. Utredningen anser att utdelningsavdraget − som är av direkt &lt;br&gt;
betydelse för sådana realinvesteringar i företaget som finansieras &lt;br&gt;
genom nyemissioner − kan hänföras till kategorin skatteincitament &lt;br&gt;
som kan bidra till ökade finansiella investeringar i onoterade bolag &lt;br&gt;
och därför bör omfattas av förslagen. &lt;br&gt;
Utredningen vill betona att ingen av de två åtgärderna förordas &lt;br&gt;
framför den andra. Åtgärderna är, som ovan nämnts, inriktade på &lt;br&gt;
olika faser i företagens utveckling. Utredningen ser inte att det bör &lt;br&gt;
finnas något hinder mot att samma förvärv av aktier kan komma att &lt;br&gt;
ligga till grund för båda skattelättnaderna. Utredningen har dock, &lt;br&gt;
till följd av den begränsade tid som stått till förfogande, inte haft &lt;br&gt;
möjlighet att fördjupa sig i de ekonomiska effekter som en interaktion &lt;br&gt;
mellan lättnader på såväl ägarnivå som bolagsnivå skulle kunna &lt;br&gt;
ha. &lt;br&gt;
3.4 Verksamhetsformer som omfattas av förslagen &lt;br&gt;
Med mindre företag avses enligt direktiven onoterade företag, &lt;br&gt;
inklusive handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. Någon &lt;br&gt;
definition av begreppet företag anges inte i direktiven. Det finns &lt;br&gt;
inte heller någon allmän definition av begreppet inom vare sig &lt;br&gt;
skatterätten eller annan lagstiftning. I inkomstskattelagen finns i &lt;br&gt;
vissa kapitel särskilda definitioner av begreppet, som inbördes &lt;br&gt;
skiljer sig åt. En fråga, som utredningen har att ta ställning till, är &lt;br&gt;
därför vilka verksamhetsformer förslagen om skatteincitament bör &lt;br&gt;
omfatta. &lt;br&gt;
3.4.1 Aktiebolag m.m. &lt;br&gt;
När det gäller vilka verksamhetsformer som bör omfattas av förslagen &lt;br&gt;
är en självklar utgångspunkt att aktiebolag ska omfattas. &lt;br&gt;
Här kan tilläggas att det av direktiven framgår att våra förslag om &lt;br&gt;
skatteincitament ska gynna realinvesteringar i Sverige men att det med &lt;br&gt;
hänsyn till EG-rätten förmodligen inte är möjligt att begränsa investeringarna &lt;br&gt;
till svenska bolag eller bolag som bedriver näringsverksamhet &lt;br&gt;
i Sverige. Vi har också funnit att en sådan avgränsning inte varit &lt;br&gt;
möjlig. Vårt förslag om skattelättnader på ägarnivå omfattar därför &lt;br&gt;
investeringar i såväl svenska aktiebolag som utländska bolag under &lt;br&gt;
vissa förutsättningar. &lt;br&gt;
74&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
3.4.2 Handelsbolag m.m. &lt;br&gt;
Av direktiven framgår uttryckligen att begreppet företag innefattar &lt;br&gt;
handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. &lt;br&gt;
Beskattningen av handelsbolag och dess delägare innehåller komplicerade &lt;br&gt;
frågeställningar. Frågan om det finns behov av och förutsättningar &lt;br&gt;
för att införa skattelättnader för fysiska personers investeringar &lt;br&gt;
i handelsbolag måste därför övervägas noggrant. Även utformningen &lt;br&gt;
av förslag om skattelättnader för investeringar i handelsbolag &lt;br&gt;
måste övervägas ingående. Vidare är det enligt vår uppfattning &lt;br&gt;
ofrånkomligt att bestämmelser om skattelättnader för investeringar &lt;br&gt;
i handelsbolag måste bli relativt komplicerade. &lt;br&gt;
På den korta tid som ställts till vårt förfogande har det inte varit &lt;br&gt;
möjligt att utreda om det finns behov av och förutsättningar för &lt;br&gt;
skattelättnader som avser handelsbolag. Inte heller har vi på den tid &lt;br&gt;
som stått oss till buds haft möjlighet att utforma förslag om skattelättnader &lt;br&gt;
så att de innefattar handelsbolag. &lt;br&gt;
I våra överväganden och förslag behandlar vi därför inte verksamheter &lt;br&gt;
som drivs som handelsbolag. &lt;br&gt;
Vi tar inte heller upp ekonomiska föreningar. &lt;br&gt;
3.4.3 Enskild näringsverksamhet &lt;br&gt;
Av de företag som startades under 2007 drevs cirka 40 000 stycken, &lt;br&gt;
dvs. 68 procent av samtliga under året nystartade företag, som enskild &lt;br&gt;
näringsverksamhet.6 &lt;br&gt;
Det förekommer att en skattskyldig väljer att starta sin verksamhet &lt;br&gt;
som enskild näringsverksamhet och därefter, efter en tid, &lt;br&gt;
ombildar den till aktiebolag. Uppgifter som utredningen hämtat in från &lt;br&gt;
Skatteverket ger vid handen att under de fyra senaste taxeringsåren har &lt;br&gt;
mellan 450 och 700 personer per år ombildat verksamhet som &lt;br&gt;
bedrivits som enskild näringsverksamhet till aktiebolag. Uppgifterna &lt;br&gt;
redovisas i bilaga 2. Som en jämförelse kan nämnas att det &lt;br&gt;
under år 2007 startades cirka 13 000 aktiebolag.7 &lt;br&gt;
Företagsstarten är en av de faser där det pekats ut att behov av &lt;br&gt;
finansiering finns. Analysen i rapporten The Taxation of Business &lt;br&gt;
Income in Sweden, inlämnad till Finansdepartementet i maj 2008 &lt;br&gt;
(dnr Fi2008/3733/SKA/SE), visar att i startskedet blir den effektiva &lt;br&gt;
6 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, ITPS, S2008:006, s. 35. &lt;br&gt;
7 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, s. 35. &lt;br&gt;
75&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
skattesatsen högre för enskilda näringsidkare än för aktiebolag. Det &lt;br&gt;
sagda skulle kunna anföras som ett argument för att förslagen bör &lt;br&gt;
omfatta även enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Vid bedömningen av behovet av skatteincitament för enskilda &lt;br&gt;
näringsidkare bör beaktas att det redan finns skatteåtgärder för att &lt;br&gt;
underlätta för nystartad enskild näringsverksamhet och därigenom &lt;br&gt;
även kapitalanskaffningen till sådan verksamhet. &lt;br&gt;
Sådana bestämmelser finns i 62 kap. IL. Dessa ger enskild näringsidkare &lt;br&gt;
och delägare i handelsbolag en möjlighet att under fem år vid &lt;br&gt;
beskattningen få kvitta underskott av nystartad näringsverksamhet &lt;br&gt;
mot andra förvärvsinkomster (kvittningsregeln). &lt;br&gt;
Bestämmelserna, som infördes genom lagstiftning under 1993 &lt;br&gt;
och med tillämpning från och med 1995 års taxering, ansågs av regeringen &lt;br&gt;
vid införandet som särskilt viktiga när det gäller att stimulera &lt;br&gt;
nyföretagande.8 Den skattemässiga behandlingen av förluster i startskedet &lt;br&gt;
kan i ekonomiskt hänseende vara väl så viktig som behandlingen &lt;br&gt;
av vinster i ett senare skede.9 &lt;br&gt;
Reglerna innebär att avdrag får göras med högst 100 000 kr för &lt;br&gt;
vart och ett av de fem första åren. För underskott som ett visst år &lt;br&gt;
överstiger 100 000 kr medges inte kvittning utan den överskjutande &lt;br&gt;
delen får i stället rullas framåt och − utan tidsbegränsning − utnyttjas &lt;br&gt;
mot framtida överskott i näringsverksamheten.10 &lt;br&gt;
Om användningen av kvittningsregeln kan sägas att för beskattningsåret &lt;br&gt;
2006 gjorde cirka 19 000 personer sådant avdrag mot tjänst. &lt;br&gt;
Avdragen uppgick för detta år till cirka 600 miljoner kr.11 Som jämförelse &lt;br&gt;
kan nämnas att för beskattningsåret 1996 uppgick antalet personer &lt;br&gt;
som medgavs sådant avdrag till cirka 11 000 och det sammanlagda &lt;br&gt;
avdragsbeloppet uppgick till cirka 200 miljoner kr.12 &lt;br&gt;
Enligt uppgifter som togs fram vid den uppföljning av kvittningsregeln &lt;br&gt;
som skatteutskottet presenterade år 2007, redovisade &lt;br&gt;
52 procent av de drygt 8 000 fysiska personer som gjorde sitt första &lt;br&gt;
kvittningsavdrag under beskattningsåret 1999 fortfarande näringsverksamhet &lt;br&gt;
tre år senare. 44 procent av de drygt 8 000 personerna &lt;br&gt;
redovisade näringsverksamhet fem år senare. Av de cirka 8 000 &lt;br&gt;
8 Prop. 1993/94:50, s. 173. &lt;br&gt;
9 Det finns en omfattande diskussion i litteraturen kring frågan vad den skattemässiga &lt;br&gt;
behandlingen av förluster betyder för risktagande och investeringar. Den principiella diskussionen &lt;br&gt;
kan sägas ha startat så tidigt som 1959 med Musgrave, Richard, The Theory of Public &lt;br&gt;
Finance, New York, 1959. &lt;br&gt;
10 Handledning för beskattning av inkomst vid 2008 års taxering, del 2, Skatteverket, s. 463 f. &lt;br&gt;
Jfr prop. 1995/96:109, s. 59 f. &lt;br&gt;
11 Skattestatistisk årsbok 2008, Skatteverket, s. 64. &lt;br&gt;
12 Skattestatistisk årsbok 1998, Skatteverket, s. 37. &lt;br&gt;
76&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
fysiska personer som gjorde kvittningsavdrag första gången år 1999 &lt;br&gt;
redovisade efter fem år 18 procent överskott av näringsverksamhet &lt;br&gt;
och 24 procent underskott av näringsverksamhet.13 &lt;br&gt;
Av skatteutskottets utvärdering framgår bl.a. att reglerna från &lt;br&gt;
företagarhåll uppfattas som enkla. Vidare uppfattas de som en positiv &lt;br&gt;
finansieringsform som handlar om företagarens egna pengar och &lt;br&gt;
är inte ett statligt bidrag. Från företagarhåll har också framhållits &lt;br&gt;
att kvittningsmöjligheten är viktig i företagens startskede och att &lt;br&gt;
dessa regler därför är viktiga för tillkomsten av nya företag. Av &lt;br&gt;
utvärderingen framgår även att Skatteverket inte uppfattar reglerna &lt;br&gt;
som oklara eller svåra att tillämpa. &lt;br&gt;
Det framgår således att kvittningsregeln tillämpas dels av sådana &lt;br&gt;
som bedriver en mindre − ibland förlustbringande − verksamhet vid &lt;br&gt;
sidan av en ordinarie anställning, dels av sådana som successivt övergår &lt;br&gt;
till den nystartade verksamheten allt eftersom expansion och utveckling &lt;br&gt;
sker. Vidare framgår det att kvittningsregeln uppfattas som en positiv &lt;br&gt;
finansieringsform och att den är viktig i företagens startskede, utan &lt;br&gt;
att vara alltför komplicerad. &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Enligt utredningens mening är det mycket svårt, om det ens överhuvudtaget &lt;br&gt;
låter sig göras, att utforma regler som påminner om &lt;br&gt;
riskkapitalavdrag och utdelningsavdrag på ett sådant sätt att de &lt;br&gt;
även omfattar enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Utredningen har, i enlighet med direktiven, övervägt att föreslå &lt;br&gt;
bestämmelser som innebär att skattelättnader ges för sparande som &lt;br&gt;
är avsett att användas för att förvärva aktier i mindre företag, dvs. &lt;br&gt;
ett slags särskilt sparkonto för förvärv av aktier med viss förebild i &lt;br&gt;
de danska reglerna om etableringskonton. &lt;br&gt;
13 Vid uppföljningen gick det dock inte att få fram uppgifter om hur många av dem som inte &lt;br&gt;
längre redovisade näringsverksamhet som hade upphört med verksamheten och hur många &lt;br&gt;
som hade ombildat verksamheten till t.ex. aktiebolag, se 2006/07:RFR8, s. 41 ff. Mot bakgrund &lt;br&gt;
av de av utredningen inhämtade uppgifterna från Skatteverket som återges i inledningen &lt;br&gt;
av avsnittet och i bilaga 2, är det rimligt att anta att en viss andel av dem som inte &lt;br&gt;
längre redovisade överskott eller underskott av näringsverksamhet hade ombildat verksamheten &lt;br&gt;
till ett aktiebolag. Storleken på denna andel är svår att uppskatta. Exempelvis redovisade &lt;br&gt;
890 personer enskild näringsverksamhet taxeringsåret 2007 och innehav av kvalificerade &lt;br&gt;
andelar i fåmansföretag taxeringsåret därpå, dvs. 2008. Stickprovskontroller ger vid &lt;br&gt;
handen att det för cirka 70 procent av dessa var fråga om ombildningar av verksamheten. &lt;br&gt;
Enligt Skattestatistisk årsbok 2008 fanns det 2006 cirka 500 000 aktiva företag som drevs &lt;br&gt;
som enskild näringsverksamhet. Med aktiva företag avses företag som var registrerade till &lt;br&gt;
mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare. &lt;br&gt;
77&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Etableringskontosystemet, som finns i Danmark, kan där användas &lt;br&gt;
för att starta självständig näringsverksamhet (motsvarande enskild näringsverksamhet) &lt;br&gt;
och aktiebolag. Reglerna kring etableringskontosystemet &lt;br&gt;
är emellertid mycket komplicerade, särskilt i det fallet den &lt;br&gt;
skattskyldige väljer att använda behållningen på etableringskontot &lt;br&gt;
för att starta och driva självständig näringsverksamhet. &lt;br&gt;
När vi har övervägt hur ett system med liknande särskilda sparkonton &lt;br&gt;
skulle kunna utformas i Sverige, har vi kunnat konstatera &lt;br&gt;
att om systemet bara omfattar förvärv av aktier i aktiebolag kan &lt;br&gt;
reglerna utformas något enklare. Om däremot även enskild näringsverksamhet &lt;br&gt;
ska omfattas av ett sådant regelverk medför detta att reglerna &lt;br&gt;
med nödvändighet måste bli mer komplicerade och att vissa problem &lt;br&gt;
i kontrollhänseende uppkommer. Det kan redan här sägas att &lt;br&gt;
vi har funnit att det finns en rad andra problem förknippade med &lt;br&gt;
ett skattemässigt gynnande av sparande på särskilda konton, även om &lt;br&gt;
systemet skulle begränsas till endast förvärv av aktier. Ett avgörande &lt;br&gt;
problem är risken för definitiva skattebortfall när den skattskyldige &lt;br&gt;
flyttar ut från Sverige. Av kapitel 8 framgår utredningens närmare &lt;br&gt;
överväganden om ett sparkontosystem. &lt;br&gt;
Som ovan framgår innebär den s.k. kvittningsregeln att det &lt;br&gt;
redan finns regler som i viss utsträckning med hjälp av skatteincitament &lt;br&gt;
underlättar starten av en enskild näringsverksamhet (och även &lt;br&gt;
näringsverksamhet i form av handelsbolag). Mot bakgrund av detta &lt;br&gt;
och med beaktande av den korta tid som arbetet bedrivits under har &lt;br&gt;
utredningen valt att inte lägga fram förslag på skatteincitament som &lt;br&gt;
omfattar verksamheter som drivs som enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
3.5 Investeringsformer som omfattas av förslagen &lt;br&gt;
Utredningen har i närmast föregående avsnitt kommit fram till att &lt;br&gt;
förslagen bara ska omfatta aktiebolag och, när det gäller förslaget som &lt;br&gt;
påminner om det tidigare riskkapitalavdraget, även vissa utländska &lt;br&gt;
bolag. Investeringar i andra slag av verksamhetsformer omfattas &lt;br&gt;
således inte. &lt;br&gt;
I detta avsnitt tar vi upp frågan om vilka former av investeringar &lt;br&gt;
som ska omfattas. &lt;br&gt;
78&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
3.5.1 Allmänt &lt;br&gt;
I direktiven anges att många företag har ett litet eget kapital, vilket &lt;br&gt;
ofta innebär problem när de söker krediter och riskkapital. Detta &lt;br&gt;
gäller särskilt för nyetableringar. Ju mer riskfylld verksamheten är, &lt;br&gt;
desto viktigare är det egna kapitalet. Härutöver fungerar eget kapital &lt;br&gt;
investerat i verksamheten som en indikation till kreditgivare på &lt;br&gt;
att investeringen har hög förväntad avkastning och att verksamheten &lt;br&gt;
har god soliditet. &lt;br&gt;
Soliditeten i ett bolag, dvs. det egna kapitalet dividerat med &lt;br&gt;
skulder, avsättningar och eget kapital, har betydelse vid låntagande &lt;br&gt;
och annan kapitalanskaffning. Kravet på soliditet skiljer sig dock åt &lt;br&gt;
mellan olika branscher. I vissa fall är en förutsättning för att ett &lt;br&gt;
bolag ska beviljas ett sökt lån att bolaget ökar sitt bundna egna &lt;br&gt;
kapital.14 &lt;br&gt;
Vad som avses med eget kapital framgår av kapitel 4. Där redogörs &lt;br&gt;
även kortfattat för bolagsrättsliga regler om det egna kapitalet. &lt;br&gt;
Av direktiven framgår vidare att de särskilda skatteåtgärder som &lt;br&gt;
utredningen främst ska inrikta sig på är &lt;br&gt;
1. s.k. etableringskonto, dvs. regler som innebär att fysiska personer &lt;br&gt;
vid beskattningen får göra avdrag för insättningar på ett konto, &lt;br&gt;
där behållningen ska användas för att starta ett företag, &lt;br&gt;
2. riskkapitalavdrag, varmed avses att fysiska personer vid den löpande &lt;br&gt;
inkomstbeskattningen får dra av kostnaden för köp av onoterade &lt;br&gt;
aktier, &lt;br&gt;
3. uppskov med kapitalvinstbeskattning vid avyttring av andelar i &lt;br&gt;
onoterade bolag vid återinvestering i andra onoterade bolag, och &lt;br&gt;
4. Annell-avdrag, dvs. möjlighet för aktiebolag att i viss utsträckning &lt;br&gt;
få göra avdrag för utdelning på nyemitterade aktier. &lt;br&gt;
Som framgår av sammanställningen ovan avser två av de fyra åtgärderna &lt;br&gt;
(riskkapitalavdrag respektive Annell-avdrag) endast aktier och inga &lt;br&gt;
andra finansiella instrument. Av de nämnda åtgärderna har endast &lt;br&gt;
riskkapitalavdrag och Annell-avdrag tidigare funnits i svensk &lt;br&gt;
inkomstskatterätt. Vad gäller regler som innebär någon form av &lt;br&gt;
uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttring av aktier, &lt;br&gt;
finns sedan tidigare sådana vid andelsbyten. &lt;br&gt;
14 Se bl.a. af Sandeberg, Catarina, Aktiebolagsrätten, 2 uppl., Lund, 2007, s. 54, och &lt;br&gt;
Edenhammar, Hans &amp; Thorell, Per, Företagens redovisning. Att förstå årsredovisningar, 5 &lt;br&gt;
uppl., Uppsala, 2005. &lt;br&gt;
79&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
De förslag som vi lämnar − och som redovisas i kapitlen 6 och 7 &lt;br&gt;
− är utformade mot bakgrund av riskkapitalavdraget respektive &lt;br&gt;
Annell-avdraget. I kapitel 8 ger vi en översiktlig redovisning för &lt;br&gt;
hur man i huvudsak skulle kunna utforma regler som har vissa drag &lt;br&gt;
gemensamma med etableringskontosystemet som finns i Danmark. &lt;br&gt;
De förslag vi lägger fram avser investeringar i form av aktier. I &lt;br&gt;
tillämpliga fall omfattas även investeringar i form av andelar i &lt;br&gt;
utländska bolag. Vi har övervägt om förslagen även ska omfatta &lt;br&gt;
investeringar i andra former än aktier. Vi har därvid särskilt &lt;br&gt;
behandlat konvertibler, ovillkorade och villkorade aktieägartillskott &lt;br&gt;
samt vinstandelslån och kapitalandelslån. &lt;br&gt;
3.5.2 Konvertibler och teckningsoptioner &lt;br&gt;
Ett bolags aktiekapital kan, enligt 11 kap. 1 § aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551, ABL) ökas på följande fyra sätt: &lt;br&gt;
• aktiekapitalet tillförs belopp genom fondemission, &lt;br&gt;
• nya aktier tecknas mot betalning enligt beslut om nyemission av &lt;br&gt;
aktier, &lt;br&gt;
• nya aktier tecknas mot betalning med utnyttjande av teckningsoptioner &lt;br&gt;
som bolaget har gett ut, eller &lt;br&gt;
• nya aktier lämnas i utbyte mot konvertibler som bolaget har gett &lt;br&gt;
ut. &lt;br&gt;
I avsnitt 4.3 redovisas bolagsrättsliga regler om ny- och fondemissioner. &lt;br&gt;
Bestämmelser om konvertibler &lt;br&gt;
Genom lagstiftning år 1973 infördes bestämmelser om konvertibla &lt;br&gt;
skuldebrev.15 Bakgrunden var att företagens självfinansieringsgrad &lt;br&gt;
hade sjunkit, varför företagens behov av upplånat kapital hade ökat. &lt;br&gt;
Dessutom ansågs det angeläget att svenska företag kunde konkurrera &lt;br&gt;
på utländska marknader, där finansieringsformer som t.ex. konvertibla &lt;br&gt;
skuldebrev kunde förekomma.16 Lagen om konvertibla skuldebrev &lt;br&gt;
m.m. upphävdes endast några år efter sitt ikraftträdande och &lt;br&gt;
15 Lagen (1973:302) om konvertibla skuldebrev m.m., se prop. 1973:93 och bet. LU 1973:19. &lt;br&gt;
16 Prop. 1973:93, s. 49, 64 ff. och 72 ff. &lt;br&gt;
80&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
bestämmelserna fördes över till 1975 års aktiebolagslag.17 Med verkan &lt;br&gt;
från och med år 2006 ersattes 1975 års aktiebolagslag med 2005 års &lt;br&gt;
aktiebolagslag, varvid begreppet konvertibla skuldebrev ersattes med &lt;br&gt;
benämningen konvertibler samtidigt som vissa ändringar gjordes i &lt;br&gt;
reglerna.18 &lt;br&gt;
Konvertibla skuldebrev gav enligt 1975 års aktiebolagslag innehavaren &lt;br&gt;
rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i &lt;br&gt;
bolaget. Genom 2005 års aktiebolagslag infördes en möjlighet för &lt;br&gt;
bolagen att utfärda konvertibler med en skyldighet för innehavaren &lt;br&gt;
att byta ut fordran mot aktier (”mandatory convertibles").19 &lt;br&gt;
I 11 kap. 4 § ABL definieras en konvertibel som en skuldförbindelse &lt;br&gt;
som har getts ut av ett aktiebolag mot vederlag och som &lt;br&gt;
ger innehavaren, viss man, eller viss man eller order, rätt eller skyldighet &lt;br&gt;
att helt eller delvis byta sin fordran mot aktier i bolaget. &lt;br&gt;
Konvertibler innebär att ökningen av aktiekapitalet anses ske i &lt;br&gt;
två steg. I det första ledet ger bolaget ut konvertiblerna. Detta &lt;br&gt;
påverkar inte aktiekapitalets storlek. I det andra ledet byter innehavaren &lt;br&gt;
ut (konverterar) konvertibeln mot nya aktier. Först i detta &lt;br&gt;
led sker ökning av aktiekapitalet.20 Utbytet anses inte som avyttring &lt;br&gt;
och utlöser inte kapitalvinstbeskattning, se 44 kap. 10 § IL. &lt;br&gt;
Konvertibler kan betraktas som ett mellanting mellan aktier &lt;br&gt;
(eget kapital) och obligationer (skulder eller främmande kapital).21 &lt;br&gt;
Vid konverteringen byter konvertibelinnehavaren ställning i förhållande &lt;br&gt;
till bolaget från borgenär till aktieägare. Aktiebolagets &lt;br&gt;
skuld till konvertibelinnehavaren överförs vid konverteringen till &lt;br&gt;
aktiekapitalet och, i den utsträckning konverteringen har skett till en &lt;br&gt;
kurs som överstiger aktiernas kvotvärde, till överkursfonden (fritt eget &lt;br&gt;
kapital).22 &lt;br&gt;
Syftet med konvertibler är bl.a. att minska riskerna för långivaren &lt;br&gt;
och samtidigt ge denne en möjlighet att få tillgång till den &lt;br&gt;
värdestegring som aktien kan få under konverteringstiden. Denna &lt;br&gt;
möjlighet gör att räntan kan hållas på en lägre nivå än vad som &lt;br&gt;
gäller för ett vanligt lån.23 Innehavaren av en konvertibel har ett &lt;br&gt;
17 Aktiebolagslagen (1975:1385), se prop. 1975:103 och bet. LU 1975/76:4. &lt;br&gt;
18 Aktiebolagslagen (2005:551, se prop. 2004/05:85 och bet. 2004/05:LU23. &lt;br&gt;
19 Prop. 2004/05:85 s. 342 f. och 659. &lt;br&gt;
20 Jfr prop. 2004/05:85, del 1, s. 342. &lt;br&gt;
21 Se Tivéus, Ulf, Skatt på kapital, 12 uppl., Stockholm, 2008, s. 125, och Edenhammar &amp; &lt;br&gt;
Thorell, s. 82. &lt;br&gt;
22 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 659. &lt;br&gt;
23 Se bl.a. prop. 1973:93, s. 72 ff., Edenhammar &amp; Thorell, s. 83, och Mattsson, Nils, &lt;br&gt;
Aktiebolagens finansieringsformer, Stockholm, 1977, s. 12 ff. &lt;br&gt;
81&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
värdepapper som löper med ränta och vars värdering följer aktiens &lt;br&gt;
värde uppåt men inte nedåt. &lt;br&gt;
Följande exempel illustrerar detta. &lt;br&gt;
Ett företag, vars aktier är värderade till 50 kr/styck ger år 1 ut ett konvertibelt &lt;br&gt;
lån till kursen 100 kr och med 5 procent ränta. År 3 har innehavaren &lt;br&gt;
rätt att konvertera lånet till aktier till kursen 50 kr. Om aktiekursen &lt;br&gt;
skulle vara 80 kr år 3 är en konvertering fördelaktig för &lt;br&gt;
innehavaren. För varje konvertibel kan två aktier tecknas. Skuldebrevet är på &lt;br&gt;
100 kr och aktierna är värda 160 kr. Om aktiekursen i stället skulle vara 40 &lt;br&gt;
kr år 3, blir det mer lönsamt för innehavaren att inte konvertera eftersom &lt;br&gt;
skuldebrevet är värt 100 kr men aktierna bara 80 kr.24 &lt;br&gt;
För bolaget innebär konvertibla lån en lägre kostnad än vanliga lån. &lt;br&gt;
För aktieägarna innebär konvertibla lån att de förlorar en del av &lt;br&gt;
värdetillväxten i företaget, eftersom de måste dela den med konvertibelinnehavarna. &lt;br&gt;
Dock ger konvertibellånen en möjlighet till långfristig &lt;br&gt;
finansiering utan ägarinflytande, eftersom konvertibelinnehavarna &lt;br&gt;
inte har någon rösträtt.25 &lt;br&gt;
Bestämmelser om teckningsoptioner &lt;br&gt;
En teckningsoption är en rätt att vid en framtida tidpunkt teckna &lt;br&gt;
nyemitterade aktier i det företag som ställt ut optionen. Enligt &lt;br&gt;
5 kap. 1975 års aktiebolagslag var det inte tillåtet att emittera separata &lt;br&gt;
optionsbevis, utan dessa kunde endast emitteras i samband &lt;br&gt;
med ett optionslån. Sådana teckningsoptioner har därmed vissa likheter &lt;br&gt;
med konvertibla skuldebrev. Enligt bestämmelserna i 14 kap. &lt;br&gt;
ABL kan numera teckningsoptioner även emitteras separat utan &lt;br&gt;
koppling till ett lån. &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Först kan konstateras att när en ökning av ett bolags aktiekapital &lt;br&gt;
sker genom att tidigare utgivna konvertibler byts ut, innebär detta &lt;br&gt;
att ökningen av aktiekapitalet har föregåtts av en ökning av bolagets &lt;br&gt;
skulder. &lt;br&gt;
För konvertibler gäller att långivaren har rätt till ränta och därigenom &lt;br&gt;
kan minska sin risk. Dessutom kan långivaren reducera sin &lt;br&gt;
24 Edenhammar &amp; Thorell, s. 83. &lt;br&gt;
25 Edenhammar &amp; Thorell, s. 83. &lt;br&gt;
82&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
risk genom att avstå från konvertering i de fall då aktiekursen är &lt;br&gt;
sådan att det inte lönar sig. &lt;br&gt;
Som ovan angetts gäller från och med år 2006 att bolagen har &lt;br&gt;
möjlighet att utfärda konvertibler med en skyldighet för innehavaren &lt;br&gt;
att byta ut fordran mot aktier (”mandatory convertibles"). &lt;br&gt;
En sådan skyldighet kan naturligtvis öka långivarens risk. Långivaren &lt;br&gt;
kan dock antas kompensera sig genom att räntan sätts till &lt;br&gt;
ett högre belopp eller genom avtalets villkor i övrigt.26 &lt;br&gt;
Vår strävan har varit att föreslagna regler ska vara dels enkla, &lt;br&gt;
lätta att tillämpa och inte medföra tolknings- eller avgränsningssvårigheter, &lt;br&gt;
dels effektiva på så sätt att skattelättnad bara ges vid en &lt;br&gt;
direkt och reell tillförsel av nytt eget kapital till företaget. Mot &lt;br&gt;
denna bakgrund anser utredningen att övervägande skäl talar för att &lt;br&gt;
förslagen inte ska omfatta förvärv av konvertibler. Samma bedömning &lt;br&gt;
gäller för teckningsoptioner. I vart fall bör en sådan avgränsning &lt;br&gt;
finnas inledningsvis. När reglerna tillämpats under en tid kan &lt;br&gt;
det möjligen visa sig att de bör utvidgas till att omfatta även dessa &lt;br&gt;
kapitalanskaffningsinstrument. &lt;br&gt;
3.5.3 Ovillkorade och villkorade tillskott &lt;br&gt;
Det egna kapitalet kan också ökas genom att en aktieägare efter &lt;br&gt;
bolagets bildande skjuter till ytterligare medel till bolaget. Tillskott &lt;br&gt;
kan även göras av annan än bolagets ägare. &lt;br&gt;
Ett tillskott kan göras i form av en kontant inbetalning till &lt;br&gt;
bolaget eller genom efterskänkande av en fordran mot bolaget. Det &lt;br&gt;
kan också ha formen av en utfästelse, som innebär en skyldighet att &lt;br&gt;
betala visst belopp till bolaget, t.ex. vid anfordran.27 &lt;br&gt;
Ett ovillkorat tillskott innebär att medel tillskjuts bolaget vederlagsfritt &lt;br&gt;
och utan anspråk på annan återbetalning än i samband med &lt;br&gt;
bolagets likvidation. Det ovillkorade tillskottet innebär därmed att &lt;br&gt;
eget kapital tillförs bolaget och att någon ökning av bolagets &lt;br&gt;
skulder inte sker. För tillskottsgivaren gäller att vid senare kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
vid avyttring av aktierna utgör tillskottet del av &lt;br&gt;
anskaffningskostnaden för aktierna.28 &lt;br&gt;
Ett villkorat tillskott innebär att tillskottsgivaren tillskjuter &lt;br&gt;
medel med förbehåll om återbetalning ur framtida vinstmedel i &lt;br&gt;
26 Jfr prop. 2004/05:85, del 1, s. 342. &lt;br&gt;
27 Svensson, Bo &amp; Danelius, Johan, Aktiebolagslagen, 15 uppl., Göteborg, 2002, s. 280. &lt;br&gt;
28 Jfr bl.a. Grosskopf, Göran, Aktiebolagens finansieringsformer, Malmö, 1989, s. 60 f., och &lt;br&gt;
Tivéus, s. 107. &lt;br&gt;
83&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
bolaget. Ett normalt tillvägagångssätt är att tillskottsgivaren och &lt;br&gt;
bolaget kommer överens om att utge respektive ta emot medel &lt;br&gt;
medan tillskottsgivaren och aktieägarna i bolaget avtalar att aktieägarna &lt;br&gt;
ska rösta för en återbetalning av tillskottet på en framtida &lt;br&gt;
bolagsstämma.29 Många gånger är det fråga om enmansaktiebolag &lt;br&gt;
där aktieägaren så att säga avtalar med sig själv om detta. &lt;br&gt;
Någon civilrättslig eller skatterättslig reglering av ovillkorade &lt;br&gt;
och villkorade tillskott finns inte. &lt;br&gt;
Enligt praxis är återbetalning av ett villkorat tillskott inte att &lt;br&gt;
betrakta som skattepliktig utdelning för mottagaren. Återbetalningen &lt;br&gt;
ska behandlas som återbetalning av lån i stället för som &lt;br&gt;
utdelning. Vidare får tillskottet inte räknas in i omkostnadsbeloppet &lt;br&gt;
(anskaffningsutgiften) för aktierna vid kapitalvinstbeskattningen. &lt;br&gt;
Motiveringen till detta är att avyttringen av aktierna och &lt;br&gt;
avyttringen av ”förbindelsen om det villkorade aktieägartillskottet” &lt;br&gt;
i beskattningshänseende behandlas var för sig.30 Enligt rättspraxis &lt;br&gt;
medges inte avdrag för ränta på villkorat tillskott.31 &lt;br&gt;
Ett villkorat tillskott kan omvandlas till ett ovillkorat tillskott. &lt;br&gt;
Vid sådan omvandling gäller enligt praxis att man vid beräkningen &lt;br&gt;
av omkostnadsbeloppet ska beakta värdet av tillskottet. Värderingstidpunkten &lt;br&gt;
är då det villkorade tillskottet omvandlas till ovillkorat, &lt;br&gt;
vilket innebär att om tillskottet vid den tidpunkten är att &lt;br&gt;
anse som värdelöst höjs inte omkostnadsbeloppet.32 &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Som framgår ovan ges ett villkorat tillskott med förbehåll om återbetalning. &lt;br&gt;
Det bör därför inte omfattas av våra förslag om skattelättnader. &lt;br&gt;
Ett skäl som talar för att ett ovillkorat tillskott bör kunna ge &lt;br&gt;
givaren rätt till skattelättnad är att givaren löper motsvarande risk &lt;br&gt;
som aktieägaren att förlora det investerade kapitalet. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av att reglerna ska vara enkla, lätta att tillämpa &lt;br&gt;
och kontrollera samt effektiva på så sätt att skattelättnader bara ges &lt;br&gt;
vid en faktisk tillförsel av nytt eget kapital till företaget, anser &lt;br&gt;
utredningen emellertid att ovillkorade tillskott inte ska omfattas. &lt;br&gt;
29 RÅ 2002 not. 215. Jfr Grosskopf (1989), s. 60. &lt;br&gt;
30 RÅ85 1:10. Se även Rodhe, Knut &amp; Grosskopf, Göran, ”Ytterligare något om aktieägartillskott”, &lt;br&gt;
Balans, 1986 nr 10. Jfr RÅ 1988 ref. 65. &lt;br&gt;
31 RÅ 1987 ref. 145. Jfr Grosskopf, s. 61. &lt;br&gt;
32 RÅ 2002 ref. 107 och RÅ 2002 not. 215 f. &lt;br&gt;
84&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
Även i detta fall kan det i framtiden visa sig att skälen för att &lt;br&gt;
utvidga reglerna till att omfatta även ovillkorade tillskott överväger &lt;br&gt;
skälen emot. &lt;br&gt;
3.5.4 Vinstandelslån och kapitalandelslån &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Under slutet av 1920-talet gav Aktiebolaget Kreuger &amp; Toll ut en &lt;br&gt;
typ av vinstandelsbevis (s.k. participating debentures/delägardebentures) &lt;br&gt;
till betydande belopp.33 Efter bolagets konkurs kom &lt;br&gt;
användningen av vinstandelsbevis att i stort sett upphöra. Det berodde &lt;br&gt;
på att de − av naturliga skäl − förknippades med Kreugerkraschen men &lt;br&gt;
också på att det rådde osäkerhet om den skatterättsliga bedömningen &lt;br&gt;
av lånen. Osäkerheten rörde frågan om den rörliga räntan &lt;br&gt;
var avdragsgill som kostnad för bolaget eller om den skulle jämställas &lt;br&gt;
med utdelning och därför inte vara avdragsgill.34 &lt;br&gt;
Med hänsyn till utformningen av de villkor som gällde för vinstandelsbevisen &lt;br&gt;
ansågs dessa kunna delas in i två slag; nämligen lånedebentures &lt;br&gt;
och, som tidigare nämnts, delägardebentures.35 &lt;br&gt;
Lånedebentures medförde rätt till återbetalning av lånet med ett &lt;br&gt;
nominellt jämte eventuellt indexuppräknat belopp och hade en bestämd &lt;br&gt;
löptid, som inte var onormalt lång.36 &lt;br&gt;
Delägardebentures medförde rätt till betalning vid likvidation eller &lt;br&gt;
uppsägning med belopp motsvarande t.ex. viss kvotdel i bolagets tillgångar &lt;br&gt;
eller bevisets marknadsvärde. De hade i allmänhet en mycket &lt;br&gt;
lång löptid.37 I de participating debentures som utfärdades av &lt;br&gt;
Aktiebolaget Kreuger &amp; Toll hade innehavaren rätt till uppsägning &lt;br&gt;
först 74 år efter utfärdandet, dvs. år 2003.38 &lt;br&gt;
33 SOU 1931:40, s. 255 och 260. &lt;br&gt;
34 SOU 1972:63, s. 111, och prop. 1975:103, s. 220. &lt;br&gt;
35 Begreppet vinstandelsbevis (vinstandelslån) var ursprungligen något oklart. 1928 års &lt;br&gt;
bolagsskatteberedning synes ha låtit begreppet participating debentures omfatta även förlagsbevis &lt;br&gt;
m.m., se SOU 1931:40, s. 259 f. Begreppet kom senare (med 1975 års aktiebolagslag) &lt;br&gt;
att få en mer avgränsad innebörd och innefattade inte längre delägardebentures. &lt;br&gt;
36 SOU 1972:63, s. 110. &lt;br&gt;
37 SOU 1972:63, s. 110, och prop. 1975:103, s. 221. Beskrivningen är inte helt samstämmig i &lt;br&gt;
betänkandet och propositionen. &lt;br&gt;
38 NJA 1935 s. 270. &lt;br&gt;
85&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Bolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
Bestämmelser om vinstandelsbevis infördes först i och med 1975 &lt;br&gt;
års aktiebolagslag.39 I lagen förbjöds delägardebentures. Skälet för &lt;br&gt;
detta angavs i propositionen vara främst den otrygga ställning som &lt;br&gt;
en innehavare av ett sådant bevis hade, bl.a. eftersom varken inlösentidpunkten &lt;br&gt;
eller återbetalningsbeloppet bestämts i förväg. Vidare &lt;br&gt;
anfördes att innehavaren kunde anses inta en ställning som låg nära &lt;br&gt;
en aktieägare, men utan att ha aktieägarens möjligheter att delta i &lt;br&gt;
bolagets förvaltning eller möjlighet att åberopa de skyddsregler &lt;br&gt;
som gäller för aktieägare. Dessutom hade det inte framkommit &lt;br&gt;
något påtagligt behov för bolagen att använda vinstandelsbevis.40 &lt;br&gt;
I 1975 års aktiebolagslag angavs att ett aktiebolag inte fick, med &lt;br&gt;
undantag för vad som följde av bestämmelserna om konvertibellån, &lt;br&gt;
ta upp lån på villkor att lånet skulle betalas på annat sätt än med ett &lt;br&gt;
nominellt belopp eller med ett belopp som bestämdes med hänsyn &lt;br&gt;
till förändringar i penningvärdet. Däremot var det tillåtet att ta upp &lt;br&gt;
lån där rätten till ränta helt eller delvis var beroende av utdelningen &lt;br&gt;
till aktieägarna i bolaget eller bolagets vinst (vinstandelslån).41 &lt;br&gt;
I 2005 års aktiebolagslag, som med ikraftträdande från och med &lt;br&gt;
år 2006 ersatte 1975 års aktiebolagslag, tillåts kapitalandelslån, dvs. &lt;br&gt;
lån av det slag som tidigare benämnts delägardebentures. Vinstandelslån &lt;br&gt;
är, liksom enligt 1975 års aktiebolagslag, tillåtna.42 &lt;br&gt;
I 2005 års aktiebolagslag togs in en gemensam bestämmelse med &lt;br&gt;
rubriken ”Vinstandelslån och kapitalandelslån”, i vilken det angavs &lt;br&gt;
bl.a. att &lt;br&gt;
ett beslut om att bolaget ska ta upp ett lån där räntan eller det belopp &lt;br&gt;
med vilket återbetalning ska ske helt eller delvis är beroende av utdelningen &lt;br&gt;
till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets &lt;br&gt;
resultat eller bolagets finansiella ställning ska fattas av bolagsstämman&lt;br&gt;
.43 &lt;br&gt;
I förarbetena definieras ett vinstandelslån som ett lån där räntan är &lt;br&gt;
helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare, kursutvecklingen &lt;br&gt;
på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella &lt;br&gt;
ställning. Vidare definieras ett kapitalandelslån som ett lån där &lt;br&gt;
39 Prop. 1975:103, LU 1975/76:4 och SFS 1975:1385. &lt;br&gt;
40 Prop. 1975:103, s. 221. &lt;br&gt;
41 7 kap. 26 § i den lydelse som 1975 års aktiebolagslag hade vid upphävandet. &lt;br&gt;
42 Prop. 2006/07:70, s. 66. &lt;br&gt;
43 11 kap. 11 § ABL i den lydelse lagen hade vid ikraftträdandet. I lagtexten används dock &lt;br&gt;
uttrycket vinstandelsbevis. &lt;br&gt;
86&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
kapitalbeloppet som ska återbetalas är knutet till någon av dessa &lt;br&gt;
faktorer.44 &lt;br&gt;
Bestämmelsen om vinstandelslån och kapitalandelslån ändrades &lt;br&gt;
redan år 2007.45 Efter denna ändring har bestämmelsen rubriken &lt;br&gt;
”Vissa lån” och i den anges bl.a. &lt;br&gt;
ett beslut att ett bolaget ska ta upp ett lån ska fattas av bolagsstämman &lt;br&gt;
[…] om storleken av den ränta som ska löpa på lånet eller det belopp &lt;br&gt;
som ska återbetalas ska öka om bolagets vinst eller utdelningen till &lt;br&gt;
aktieägarna ökar. &lt;br&gt;
Ändringen var föranledd av att kravet på stämmobehandling ansågs &lt;br&gt;
alltför långtgående.46 I förarbetena anges vidare att ändringen, för &lt;br&gt;
vinstandelslånen, innebär en återgång till rättsläget före tillkomsten &lt;br&gt;
av 2005 års aktiebolagslag.47 &lt;br&gt;
Någon definition av begreppen vinstandelslån och kapitalandelslån &lt;br&gt;
finns inte längre i 2005 års aktiebolagslag. &lt;br&gt;
Skatterättsliga regler avseende vinstandelslån &lt;br&gt;
Bestämmelser om avdrag för ränta på vinstandelslån infördes &lt;br&gt;
genom lagstiftning år 1977 i kommunalskattelagen (1928:370, &lt;br&gt;
KL).48 År 1984 överfördes bestämmelserna oförändrade till lagen &lt;br&gt;
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.49 Numera återfinns de i &lt;br&gt;
24 kap. IL. Bestämmelserna har inte genomgått någon större förändring &lt;br&gt;
i sak sedan tillkomsten. &lt;br&gt;
Reglerna om begränsad avdragsrätt syftar till att förhindra att &lt;br&gt;
ett aktiebolag undgår det första ledet i dubbelbeskattningen genom &lt;br&gt;
att till sina aktieägare utge vinstandelsbevis på räntevillkor som &lt;br&gt;
innebär att vinstmedel, som normalt skulle ha utdelats, i stället tillförs &lt;br&gt;
aktieägarna i form av ränta.50 &lt;br&gt;
I 24 kap. 5 § andra stycket IL definieras vinstandelsränta som &lt;br&gt;
ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning &lt;br&gt;
eller vinst och att med vinstandelslån avses ett lån med ränta &lt;br&gt;
44 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 664. &lt;br&gt;
45 Prop. 2006/07:70, bet. 2006/07:CU24 och SFS 2007:317. &lt;br&gt;
46 Prop. 2006/07:70, s. 66 ff. &lt;br&gt;
47 A prop., s. 90. &lt;br&gt;
48 Prop. 1976/77:93, SkU36 och SFS 1977:243. &lt;br&gt;
49 Prop. 1984/85:70, SkU23 och SFS 1984:1060. &lt;br&gt;
50 Prop. 1976/77:93, s. 22. Jfr SOU 1998:116, s. 199. &lt;br&gt;
87&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
som helt eller delvis är vinstandelsränta.51 Tidigare användes &lt;br&gt;
uttrycket rörlig ränta i stället för vinstandelsränta. &lt;br&gt;
Vid beskattningen av ett vinstandelslån gäller enligt 24 kap. 5 § IL att &lt;br&gt;
ett bolag som har tagit upp ett sådant lån, får dra av vinstandelsräntan &lt;br&gt;
endast i vissa fall. För ”annan ränta” på vinstandelslån gäller allmänna &lt;br&gt;
avdragsbestämmelser. Några speciella begränsningar av rätten till &lt;br&gt;
avdrag för ”fast” del av ränta på ett vinstandelslån finns alltså inte.52 &lt;br&gt;
Vinstandelsränta ska dras av om emission skett på den öppna &lt;br&gt;
marknaden. Dock gäller att om det låntagande företaget är ett &lt;br&gt;
fåmansföretag, får vinstandelsräntan inte dras av till den del den &lt;br&gt;
betalas till någon som är andelsägare eller företagsledare i företaget &lt;br&gt;
(inklusive närstående) eller som har intressegemenskap med företaget &lt;br&gt;
(24 kap. 6 § IL). &lt;br&gt;
Om lånet emitterats med ensamrätt eller företrädesrätt för &lt;br&gt;
någon eller några (s.k. riktade emissioner) som är andelsägare eller &lt;br&gt;
har intressegemenskap med företaget får vinstandelsräntan inte &lt;br&gt;
dras av till någon del. Inte heller får vinstandelsräntan dras av till &lt;br&gt;
någon del om det låntagande företaget är ett fåmansföretag och &lt;br&gt;
ensamrätt eller företrädesrätt har riktats till någon som är företagsledare &lt;br&gt;
eller närstående till företagsledare eller andelsägare (24 kap. &lt;br&gt;
7 § IL). &lt;br&gt;
Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, gäller att vinstandelsränta &lt;br&gt;
som betalas till någon som är andelsägare eller företagsledare &lt;br&gt;
i företaget (inklusive närstående) eller som har intressegemenskap &lt;br&gt;
med företaget aldrig får dras av (24 kap. 10 § IL). Sistnämnda &lt;br&gt;
bestämmelse kan aktualiseras t.ex. om en person som tillhör den &lt;br&gt;
”förbjudna” kretsen efter en riktad emission har förvärvat ett vinstandelsbevis &lt;br&gt;
med rätt till ränta. &lt;br&gt;
I 24 kap. 9 § IL finns en dispensregel som innebär att Skatteverket &lt;br&gt;
får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera &lt;br&gt;
som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av &lt;br&gt;
lånet. Dispensmöjligheten tar sikte på fall då ett företag vänder sig &lt;br&gt;
till exempelvis ett finansieringsinstitut som har andelar i företaget.53 &lt;br&gt;
Dispens kan dock inte ges avseende avdrag för vinstandelsränta &lt;br&gt;
som betalas ut till företagsledare etc. &lt;br&gt;
51 Jfr prop. 1999/2000:2, del 2, s. 305. &lt;br&gt;
52 Jfr 24 kap. 5 § IL. &lt;br&gt;
53 Prop. 1976/77:93, s. 30. &lt;br&gt;
88&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
Skatterättsliga regler avseende kapitalandelslån &lt;br&gt;
Inte heller i inkomstskattelagen finns någon definition på kapitalandelslån. &lt;br&gt;
Vid avyttring beskattas kapitalandelslån − liksom vinstandelslån &lt;br&gt;
− som delägarrätter, eftersom de anses ha många likheter med aktier. En &lt;br&gt;
sådan väsentlig likhet är att återbetalningen av lånet inte sker med ett i &lt;br&gt;
förväg bestämt nominellt belopp, utan är i stället beroende av bolagets &lt;br&gt;
resultat och finansiella ställning.54 &lt;br&gt;
Några begränsningar avseende avdragsrätten för ränta motsvarande &lt;br&gt;
dem som föreskrivits för vinstandelslån finns inte för &lt;br&gt;
kapitalandelslån. I stället gäller − i likhet med vad som gäller för &lt;br&gt;
återköp av egna aktier − att det låntagande företaget inte ska ta upp &lt;br&gt;
en kapitalvinst respektive dra av en kapitalförlust på lånet.55 &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Sammanfattningsvis kan sägas att vinstandelslån och kapitalandelslån &lt;br&gt;
har vissa likheter med aktier. För kapitalandelslån gäller &lt;br&gt;
att såväl räntan som kapitalbeloppet kan knytas till företagets resultatutveckling. &lt;br&gt;
En innehavare av ett kapitalandelslån eller vinstandelslån kan &lt;br&gt;
dock inte åberopa de rättigheter som en aktieägare har enligt bestämmelserna &lt;br&gt;
i aktiebolagslagen men kan genom avtal med aktiebolaget &lt;br&gt;
få motsvarande ekonomiska rättigheter. &lt;br&gt;
Även om dessa låneformer har likheter med aktier anser utredningen &lt;br&gt;
att de inte ska omfattas av förslagen om skatteincitament. &lt;br&gt;
Utredningen har vid denna bedömning lagt vikt vid att reglerna bör &lt;br&gt;
vara klara och lätta att tillämpa samt effektiva på så sätt att skattelättnaderna &lt;br&gt;
bara omfattar åtgärder som innebär att det sker en tillförsel &lt;br&gt;
av nytt eget kapital till bolaget. &lt;br&gt;
3.5.5 Förlagslån &lt;br&gt;
Med förlagslån avses vanligen sådana lån där långivarens fordringsrätt &lt;br&gt;
är efterställd övriga borgenärers rätt. Långivaren får betalt för &lt;br&gt;
sin fordran först sedan övriga borgenärer fått full betalning. Förlagslånen &lt;br&gt;
är ofta kombinerade med en optionsrätt att förvärva &lt;br&gt;
54 48 kap. 2 § IL. Se även prop. 2005/06:39, s. 30. &lt;br&gt;
55 Prop. 2005/06:39, s. 28 ff. &lt;br&gt;
89&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
aktier.56 Eftersom förlagslånet prioriteras lågt är räntan ofta väsentligt &lt;br&gt;
högre än för vanliga lån.57 &lt;br&gt;
Eftersom förlagslånen inte innebär någon ökning av bolagets &lt;br&gt;
egna kapital anser utredningen inte att det finns skäl att utforma förslagen &lt;br&gt;
om skattelättnader så att dessa lån omfattas. &lt;br&gt;
3.6 Vad som avses med mindre företag &lt;br&gt;
Enligt direktiven omfattar uppdraget bl.a. att analysera förutsättningarna &lt;br&gt;
för att införa särskilda skatteincitament för att stimulera &lt;br&gt;
fysiska personers investeringar i mindre företag. Med mindre &lt;br&gt;
företag avses enligt sammanfattningen i direktiven onoterade företag, &lt;br&gt;
inklusive handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. I &lt;br&gt;
den närmare preciseringen av uppdraget anges att detta är begränsat &lt;br&gt;
till fysiska personers investeringar i små företag som är onoterade, &lt;br&gt;
inklusive handelsbolag som ägs enbart av fysiska personer. Utredningen &lt;br&gt;
har valt att i förslagen inte inkludera handelsbolag. Vidare &lt;br&gt;
har utredningen funnit att förslagen enbart bör omfatta aktiebolag &lt;br&gt;
och vissa utländska bolag. När begreppet företag används nedan är &lt;br&gt;
det således bara aktiebolag (och vissa utländska bolag) som avses. &lt;br&gt;
3.6.1 Storlek på företaget &lt;br&gt;
Vad som enligt ovan angetts i direktiven ger vid handen att våra förslag &lt;br&gt;
skulle kunna avgränsas till att bara gälla små, onoterade företag. &lt;br&gt;
I denna avgränsningsfråga har vi gjort följande överväganden. &lt;br&gt;
Definitionen av ett litet företag skulle kunna göras t.ex. utifrån &lt;br&gt;
antalet anställda eller årsarbetskrafter, men även utifrån storleken &lt;br&gt;
på omsättningen. &lt;br&gt;
Vissa branscher är mer personalintensiva än andra, vilket gör att &lt;br&gt;
en avgränsning utifrån antalet anställda kan leda till att vissa slag av &lt;br&gt;
företag gynnas på så sätt att de kommer i åtnjutande av de föreslagna &lt;br&gt;
skatteincitamenten, medan andra missgynnas på grund av att &lt;br&gt;
de har för många anställda. Antalet anställda går inte heller att &lt;br&gt;
koppla till behovet av riskkapital. Att använda storleken på före56 &lt;br&gt;
Grosskopf, s. 77 f. &lt;br&gt;
57 Garmer, Fredrik &amp; Kyllenius, Mats, Finansiering för små och nystartade företag, Malmö, &lt;br&gt;
2004, s. 78. &lt;br&gt;
90&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
tagets omsättning är inte heller ett lämpligt mått då detta inte säger &lt;br&gt;
något om vinstnivåer eller behov av nytt riskkapital. &lt;br&gt;
En möjlighet är att anknyta avgränsningen till Kommissionens &lt;br&gt;
rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag &lt;br&gt;
samt små och medelstora företag (2003/361/EG). Kommissionens &lt;br&gt;
definition av mikroföretag samt små och medelstora företag &lt;br&gt;
är bindande för medlemsländerna i samband med vissa beslut &lt;br&gt;
om t.ex. statligt stöd. &lt;br&gt;
Till små företag hänförs enligt rekommendationen sådana företag &lt;br&gt;
som har högst 50 årsanställda och en årsomsättning om högst &lt;br&gt;
10 miljoner euro eller en balansomslutning om högst 10 miljoner &lt;br&gt;
euro. &lt;br&gt;
Tabell 3.1 Definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag &lt;br&gt;
Företagskategori Antal årsanställda Årsoms., milj. &lt;br&gt;
euro &lt;br&gt;
Balansomslutning, &lt;br&gt;
milj. euro &lt;br&gt;
Färre än Högst eller Högst &lt;br&gt;
Medelstort 250 50 eller 43 &lt;br&gt;
Litet 50 10 eller 10 &lt;br&gt;
Mikro 10 2 eller 2 &lt;br&gt;
Vid bestämningen av ett företags kategoritillhörighet har det &lt;br&gt;
betydelse om företaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller &lt;br&gt;
flera andra företag. &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Oavsett om man väljer antalet anställda, årsarbetskrafter eller storleken &lt;br&gt;
på omsättningen, eller använder sig av en hänvisning till kommissionens &lt;br&gt;
ovan angivna rekommendation som avgränsning av vilka &lt;br&gt;
företag som kan komma i åtnjutande av skatteincitament, medför detta &lt;br&gt;
ofrånkomligen s.k. tröskeleffekter. Sådana kan motverka att företag &lt;br&gt;
ökar antalet anställda eller omsättningen. Vidare medför sådana regler &lt;br&gt;
möjlighet till kringgående samtidigt som kontrollbehovet ökar. &lt;br&gt;
Mot bakgrund härav har vi valt att inte göra någon särskild &lt;br&gt;
avgränsning med hänsyn till företagens storlek. Föremålet för våra &lt;br&gt;
överväganden och förslag är alltså det som i direktiven benämnts &lt;br&gt;
onoterade företag. &lt;br&gt;
91&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
3.6.2 Begreppet marknadsnotering &lt;br&gt;
Frågan är då vad som bör avses med onoterade företag. &lt;br&gt;
Begreppet onoterade företag används i bl.a. 42 kap. 15 a § och &lt;br&gt;
48 kap. 1 § IL. Begreppet definieras dock inte i inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Däremot definieras begreppet marknadsnoterad i 48 kap. 5 § IL. I &lt;br&gt;
lagrummet, i dess lydelse från och med den 1 november 2007, anges &lt;br&gt;
att en delägarrätt eller fordringsrätt är marknadsnoterad om den är &lt;br&gt;
upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande &lt;br&gt;
marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) &lt;br&gt;
eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål &lt;br&gt;
för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig &lt;br&gt;
omsättning.58 Någon ändring i sak i förhållande till tidigare &lt;br&gt;
lydelse av bestämmelsen i 48 kap. 5 § IL har enligt förarbetena inte &lt;br&gt;
varit avsedd.59 &lt;br&gt;
Det bör här anmärkas att definitionen av marknadsnoterad är &lt;br&gt;
mycket vid och att begreppet i vissa fall visat sig vara otydligt och &lt;br&gt;
svårt att tillämpa. Skatteverket har i en promemoria inlämnad till &lt;br&gt;
Finansdepartementet i februari 2009 hemställt att begreppet ska förtydligas.60 &lt;br&gt;
Ett av problemen är att definitionen av det skatterättsliga &lt;br&gt;
begreppet marknadsnoterad skiljer sig från hur begreppen noterad &lt;br&gt;
respektive onoterad används inom värdepappersmarknaden. &lt;br&gt;
Exempelvis definieras begreppet ”noterade företag” i Bokföringsnämndens &lt;br&gt;
allmänna råd om definitioner och begrepp (BFNAR &lt;br&gt;
2007:4) som företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev &lt;br&gt;
är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller &lt;br&gt;
på en motsvarande marknad utanför EES. &lt;br&gt;
Som marknadsnoterad enligt 48 kap. 5 § IL betraktas emellertid &lt;br&gt;
inte bara aktie som är upptagen till handel på en reglerad marknad, &lt;br&gt;
t.ex. på Stockholmsbörsen, utan även aktie som är föremål för kontinuerlig &lt;br&gt;
allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig &lt;br&gt;
omsättning. &lt;br&gt;
I prop. 2006/07:115, s. 663 f., anges bl.a. att ett värdepapper är &lt;br&gt;
marknadsnoterat om avsikten är att det ska vara varaktigt noterat, &lt;br&gt;
noteringarna avser omsättning som normalt förekommer minst en &lt;br&gt;
gång var tionde dag samt noteringarna hålls tillgängliga intill sjätte &lt;br&gt;
58 2007 års ändring är en följd av anpassningar till Europaparlamentets och rådets direktiv &lt;br&gt;
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring &lt;br&gt;
av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv &lt;br&gt;
2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (MiFID) och rättsakter från &lt;br&gt;
kommissionen som kompletterar MiFID. &lt;br&gt;
59 Prop. 2006/07:115, s. 663. &lt;br&gt;
60 Dnr Fi2009/1682/SKA. &lt;br&gt;
92&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
året efter noteringsåret. Denna definition överensstämmer med de &lt;br&gt;
krav som dåvarande Riksskatteverket angett i skrivelse den 18 &lt;br&gt;
november 1998 (RSV dnr 10145-98/900). Vidare anges i nämnda proposition &lt;br&gt;
att delägarrätter eller fordringsrätter som är föremål för handel &lt;br&gt;
på en s.k. handelsplattform bör kunna betraktas som marknadsnoterade, &lt;br&gt;
om de nämnda förutsättningarna är uppfyllda.61 &lt;br&gt;
En handelsplattform definieras i 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) &lt;br&gt;
om värdepappersmarknaden som ett multilateralt handelssystem &lt;br&gt;
(Multilateral Trading Facility) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut &lt;br&gt;
eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och &lt;br&gt;
säljintressen i finansiella instrument från tredje man − inom systemet &lt;br&gt;
och i enlighet med icke skönsmässiga regler − så att detta leder till &lt;br&gt;
avslut. &lt;br&gt;
Det sagda innebär att företag som enligt Bokföringsnämndens &lt;br&gt;
definition anses som ej noterade, exempelvis företag vars aktier är &lt;br&gt;
”listade” på en handelsplattform, kan betraktas som marknadsnoterade &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen. Definitionen innebär också att &lt;br&gt;
samtliga aktier som handlas på t.ex. en viss handelsplattform inte &lt;br&gt;
behöver betraktas som marknadsnoterade utan att en individuell &lt;br&gt;
bedömning måste göras. &lt;br&gt;
Nasdaq OMX First North och Aktietorget är några exempel på &lt;br&gt;
handelsplattformar. Aktier som handlas där torde i regel vara att &lt;br&gt;
betrakta som marknadsnoterade. Aktier på inofficiella listor som &lt;br&gt;
Göteborgslistan och Alternativa aktiemarknaden torde däremot &lt;br&gt;
inte anses som marknadsnoterade. &lt;br&gt;
Det kan ifrågasättas om det inte finns skäl att låta fler företag &lt;br&gt;
omfattas av de föreslagna skatteincitament än dem som är att &lt;br&gt;
betrakta som icke marknadsnoterade enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
I sammanhanget kan nämnas att det i det tidigare riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
användes en annan, snävare, definition av onoterad än den &lt;br&gt;
allmänna inom skatterätten. &lt;br&gt;
Enligt 5 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar &lt;br&gt;
gällde att skattereduktion inte medgavs om aktier i &lt;br&gt;
bolaget eller i annat företag i samma koncern vid förvärvet var &lt;br&gt;
noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats &lt;br&gt;
eller någon annan reglerad marknad. Motsvarande gällde &lt;br&gt;
om aktierna under de senaste tio åren före förvärvet hade varit eller &lt;br&gt;
inom tre år efter utgången av det år under vilket de förvärvades blev &lt;br&gt;
noterade där. Den använda definitionen hade samma innebörd som &lt;br&gt;
61 Prop. 2006/07:115, s. 664. &lt;br&gt;
93&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
inom börslagstiftningen. Uttrycket ”annan reglerad marknad” &lt;br&gt;
syftade i första hand på i utlandet förekommande marknader.62 I &lt;br&gt;
den promemoria från 1993 som till viss del låg till grund för &lt;br&gt;
utformningen av riskkapitalavdraget, konstaterades att den skatterättsliga &lt;br&gt;
avgränsning som hade valts i skattelagstiftningen hade &lt;br&gt;
visat sig kunna ge upphov till tolkningssvårigheter.63 Valet av &lt;br&gt;
definition kommenterades dock inte i propositionen. Där angavs i &lt;br&gt;
denna del endast att förvärv av aktier i såväl A-, OTC- som Olistade &lt;br&gt;
bolag var uteslutna från skattereduktion. Som skäl för kravet &lt;br&gt;
på notering angavs att bolag som genom notering vänt sig till en &lt;br&gt;
större marknad fick anses ha sådana förutsättningar att ordna sin &lt;br&gt;
kapitalförsörjning att de särskilda skattelättnaderna inte var påkallade &lt;br&gt;
för dem.64 &lt;br&gt;
Som framgår av det ovan angivna gällde för det tidigare riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
att aktierna inte fick noteras inom tre år efter &lt;br&gt;
utgången av det år då de hade förvärvats. Dessutom fick den skattskyldige &lt;br&gt;
inte avyttra aktierna inom fem år efter utgången av förvärvsåret. &lt;br&gt;
Om sådana krav kombineras med en snäv definition av &lt;br&gt;
begreppet notering kommer det enligt vår uppfattning sannolikt &lt;br&gt;
påverka handeln på mindre marknader negativt och därigenom försvåra &lt;br&gt;
vissa företags kapitalanskaffning. I vårt förslag om skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier har vi emellertid valt att inte ställa &lt;br&gt;
något särskilt krav på att aktierna måste innehas en viss minsta tid. &lt;br&gt;
Vårt förslag om skattereduktion för aktieförvärv framgår av kapitel &lt;br&gt;
6. &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Som framgår ovan finns det skäl som talar för att man inte ska &lt;br&gt;
anknyta till det skatterättsliga begreppet marknadsnotering vid &lt;br&gt;
avgränsningen av vilka företag som bör omfattas av de föreslagna &lt;br&gt;
skatteincitamenten. Dessa skäl är framför allt att definitionen av &lt;br&gt;
begreppet marknadsnoterad i inkomstskattelagen är otydligt och &lt;br&gt;
medför avgränsningssvårigheter. Vidare är definitionen relativt vid, &lt;br&gt;
varför det även av den anledningen kan ifrågasättas om den är &lt;br&gt;
lämplig i sammanhanget. Å andra sidan gäller att en avgränsning &lt;br&gt;
som är för snäv kan motverka att företag låter sig noteras i syfte att &lt;br&gt;
62 Halldorf, Olle, ”Skattelättnader för riskkapital”, Svensk Skattetidning, 1995, s. 725. &lt;br&gt;
63 Riskkapitalavdrag. En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföretag, dnr Fi &lt;br&gt;
93/13669, s. 20 f. &lt;br&gt;
64 Prop. 1995/96:109, s. 50. &lt;br&gt;
94&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
få tillgång till ett bredare riskkapitalunderlag. Så kan t.ex. vara fallet &lt;br&gt;
om ägarna prioriterar de egna skattelättnaderna framför bolagets &lt;br&gt;
behov av riskkapital. &lt;br&gt;
Vad som talar för att vid utformningen av våra förslag knyta an &lt;br&gt;
till definitionen av begreppet marknadsnoterad i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
är att detta är ett redan etablerat begrepp i skatterätten. Att &lt;br&gt;
avvika från det innebär i sig en viss komplicering av reglerna. Vidare är &lt;br&gt;
det inte självklart att avgränsningsproblem kan undvikas om ett annat &lt;br&gt;
begrepp väljs. &lt;br&gt;
Efter övervägande har vi mot bakgrund av det nu sagda stannat &lt;br&gt;
vid att det lämpligaste är att anknyta till definitionen av begreppet &lt;br&gt;
marknadsnoterad i inkomstskattelagen. Med onoterade företag &lt;br&gt;
avser vi alltså företag som inte är att betrakta som marknadsnoterade &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
3.7 Skattemässig behandling av vissa typer av företag &lt;br&gt;
För investmentföretag och privatbostadsföretag gäller särskilda &lt;br&gt;
regler vid beskattningen. Dessa regler innebär lättnader i den &lt;br&gt;
skattemässiga behandlingen. Mot den bakgrunden anser utredningen &lt;br&gt;
att sådana företag inte bör omfattas av förslagen. Även för &lt;br&gt;
försäkringsföretag gäller till viss del särskilda beskattningsregler. &lt;br&gt;
Dessa är dock sådana att de inte bör medföra att företagen exkluderas &lt;br&gt;
från förslagen. &lt;br&gt;
3.7.1 Investmentföretag &lt;br&gt;
Investmentföretagen utgjorde fram till 1990 års skattereform en &lt;br&gt;
särskild grupp av de s.k. förvaltningsföretagen. Förvaltningsföretagen &lt;br&gt;
beskattades för uppburen utdelning till den del den inte &lt;br&gt;
vidareutdelades. Genom lagstiftning år 2003 slopades den skatterättsliga &lt;br&gt;
termen förvaltningsföretag.65 &lt;br&gt;
I 39 kap. 15 § IL definieras ett investmentföretag som ett svenskt &lt;br&gt;
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så &lt;br&gt;
gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar, &lt;br&gt;
vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav &lt;br&gt;
erbjuda andelsägarna riskfördelning, och som ett stort &lt;br&gt;
antal fysiska personer äger andelar i. &lt;br&gt;
65 Prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14 och SFS 2003 224. &lt;br&gt;
95&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Av förarbetena framgår att kravet på att verksamheten ”uteslutande &lt;br&gt;
eller så gott som uteslutande” ska utgöras av värdepappersförvaltning &lt;br&gt;
innebär att ett företag vid sidan av förvaltningsverksamheten &lt;br&gt;
inte kan driva mer än en i förhållande till denna helt &lt;br&gt;
obetydlig näringsverksamhet utan att förlora sin status som investmentföretag.66 &lt;br&gt;
Investmentföretag ägnar sig i regel enbart åt förvaltande &lt;br&gt;
verksamhet och driver ingen rörelse i den mening som avses i &lt;br&gt;
2 kap. 24 § IL.67 &lt;br&gt;
Villkoret om att ett stort antal fysiska personer ska äga andelar i &lt;br&gt;
företaget innebär emellertid inte att samtliga andelar måste ägas av &lt;br&gt;
fysiska personer. Däremot måste antalet ägare vara stort. I praxis &lt;br&gt;
(RÅ 1969 Fi 1484) har ett åttiotal ägare med ungefär lika stora &lt;br&gt;
aktieposter inte ansetts uppfylla kravet på ägarspridning. Skatterättsnämnden &lt;br&gt;
har i ett förhandsbesked den 16 mars 2006 funnit att &lt;br&gt;
en notering på Stockholmsbörsens O-lista i sig inte innebär att &lt;br&gt;
kravet på ägarspridning är uppfyllt, utan kriterierna i 39 kap. 15 § &lt;br&gt;
IL måste prövas i det enskilda fallet.68 Skatteverkets uppfattning är &lt;br&gt;
att det får anses vara helt klart att börsnoterade företag som är registrerade &lt;br&gt;
vid Nasdaq OMX Nordic Exchange uppfyller kravet på ägarspridning, &lt;br&gt;
men att det är oklart var gränsen ska dras för företag som &lt;br&gt;
inte är börsnoterade.69 &lt;br&gt;
Regler om beskattningen av investmentföretag finns bl.a. i &lt;br&gt;
39 kap. 14 § IL. Reglerna innebär att företaget inte beskattas vid &lt;br&gt;
avyttringar av aktier och andra delägarrätter. I stället beskattas &lt;br&gt;
företaget för en schablonintäkt. Företaget får göra avdrag för belopp &lt;br&gt;
som företaget beslutat att dela ut för beskattningsåret. Reglerna om &lt;br&gt;
beräkningen av schablonintäkten och avdraget har under senare år &lt;br&gt;
mildrats.70 &lt;br&gt;
Med hänsyn till att det finns särskilda regler för beskattningen &lt;br&gt;
av investmentföretag bör inte dessa omfattas av våra förslag om &lt;br&gt;
skattelättnader. &lt;br&gt;
Vi har i avsnitt 3.6.2 konstaterat att det skatterättsliga begreppet &lt;br&gt;
marknadsnotering har ett vidare tillämpningsområde än begreppet &lt;br&gt;
notering i värdepapperslagstiftningen. Vidare har vi stannat vid att &lt;br&gt;
våra förslag om skattelättnader bara ska omfatta företag som inte är &lt;br&gt;
marknadsnoterade. Mot bakgrund av detta kan antas att det i prak66 &lt;br&gt;
Bet. 1960:BevU79, s. 12. &lt;br&gt;
67 Jfr prop. 2002/03:96, s. 103. &lt;br&gt;
68 Förhandsbeskedet är refererat i Skatteverkets rättsfallssammanställning den 16 mars 2006. &lt;br&gt;
69 Handledning för beskattning av inkomst vid 2008 års taxering, del 3, Skatteverket, s. 166 f. &lt;br&gt;
70 Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1 och SFS 2001:842. Se även prop. 2002/03:96, bet. &lt;br&gt;
2002/03:SkU14 och SFS 2003:224. &lt;br&gt;
96&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Allmänna överväganden och avgränsningar &lt;br&gt;
tiken inte bör spela någon större roll att investmentföretag uttryckligen &lt;br&gt;
undantas, eftersom sådana företag endast i undantagsfall kan &lt;br&gt;
komma att betraktas som ej marknadsnoterade. Dessutom bedriver &lt;br&gt;
de flesta investmentföretag inte någon rörelse och är även av den &lt;br&gt;
anledningen uteslutna från våra förslag. &lt;br&gt;
3.7.2 Privatbostadsföretag &lt;br&gt;
Enligt 2 kap. 17 § IL kan ett svenskt aktiebolag vara ett privatbostadsföretag &lt;br&gt;
om dess verksamhet till klart övervägande del består &lt;br&gt;
i att åt sina delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av &lt;br&gt;
bolaget, eller uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina &lt;br&gt;
delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning &lt;br&gt;
avsedd anordning i byggnader som ägs av bolaget. Av lagrummet &lt;br&gt;
framgår att även en ekonomisk förening som uppfyller kraven på &lt;br&gt;
verksamhet kan vara ett privatbostadsföretag. De flesta privatbostadsföretag &lt;br&gt;
är ekonomiska föreningar i form av bostadsrättsföreningar. &lt;br&gt;
Vi har i avsnitt 3.4.2 funnit att ekonomiska föreningar &lt;br&gt;
inte ska omfattas av förslagen om skatteincitament. &lt;br&gt;
Med verkan från 2008 års taxering gäller att ett privatbostadsföretag &lt;br&gt;
inte ska ta upp inkomster eller dra av utgifter hänförliga &lt;br&gt;
till fastigheten, se 39 kap. 25 § IL.71 Tidigare gällde att ett &lt;br&gt;
privatbostadsföretag skulle ta upp en schabloninkomst och att &lt;br&gt;
avdrag medgavs för räntor. &lt;br&gt;
Med hänsyn till de särskilda beskattningsregler som finns för &lt;br&gt;
privatbostadsföretag anser vi att de inte bör omfattas av förslagen &lt;br&gt;
om skattelättnader. Vi ser inte heller att det mot bakgrund av syftet &lt;br&gt;
med direktiven finns skäl att skattemässigt stimulera privatbostadsföretags &lt;br&gt;
kapitalanskaffning. &lt;br&gt;
3.7.3 Försäkringsföretag &lt;br&gt;
En särskild grupp av företag är försäkringsföretagen. Det kan &lt;br&gt;
starkt ifrågasättas om det finns behov av att skattemässigt gynna &lt;br&gt;
försäkringsföretagens tillgång till riskkapital. Emellertid skulle ett &lt;br&gt;
uteslutande av dessa på enbart denna grund kunna kritiseras. &lt;br&gt;
Frågan får i stället besvaras utifrån om de skatteregler som gäller &lt;br&gt;
för dessa företag bör, på samma sätt vi funnit ovan beträffande &lt;br&gt;
71 Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1 och SFS 2006:1344. &lt;br&gt;
97&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Allmänna överväganden och avgränsningar SOU 2009:33 &lt;br&gt;
98 &lt;br&gt;
investmentföretag och privatbostadsaktiebolag, utesluta dem från &lt;br&gt;
våra förslag. &lt;br&gt;
Försäkringsrörelse får drivas av försäkringsaktiebolag, ömsesidiga &lt;br&gt;
försäkringsbolag eller europabolag. Europabolag och försäkringsaktiebolag &lt;br&gt;
räknas enligt 2 kap. 4 § IL som aktiebolag. &lt;br&gt;
Den skattemässiga behandlingen av ett försäkringsföretag är &lt;br&gt;
beroende av om företaget definieras som ett livförsäkringsföretag &lt;br&gt;
eller ett skadeförsäkringsföretag, se 39 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
Ett livförsäkringsföretag inkomstbeskattas inte för den del av &lt;br&gt;
verksamheten som hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas &lt;br&gt;
räkning, se 39 kap. 3 § IL. I stället beskattas livförsäkringsföretaget &lt;br&gt;
för en schabloniserad avkastning på pensionskapitalet enligt &lt;br&gt;
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. &lt;br&gt;
Ett skadeförsäkringsföretag beskattas för överskottet av sin försäkringsrörelse, &lt;br&gt;
inklusive kapitalförvaltningen. Beräkningen av &lt;br&gt;
resultatet sker i huvudsak enligt samma regler som för andra företag, &lt;br&gt;
dock finns det vissa särskilda regler för skadeförsäkringsföretag. &lt;br&gt;
Dessa särskilda regler finns i 39 kap. 6–9 §§ IL. &lt;br&gt;
De särskilda beskattningsregler som finns för skadeförsäkringsföretag &lt;br&gt;
är inte så avvikande att det på grund härav finns &lt;br&gt;
skäl att utesluta dessa företag från förslagen om skatteincitament. &lt;br&gt;
Att utesluta livförsäkringsföretag, men inkludera skadeförsäkringsföretag &lt;br&gt;
förefaller inte lämpligt. Följden blir att såväl skadeförsäkringsföretag &lt;br&gt;
som livförsäkringsföretag i princip kan omfattas av &lt;br&gt;
våra förslagna skattelättnader. När det gäller livförsäkringsföretagen &lt;br&gt;
är det dock värt att peka på att dessa i de flesta fall kan antas &lt;br&gt;
vara marknadsnoterade och därmed uteslutna på den grunden.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
4 Aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
4.1 Inledning &lt;br&gt;
I detta kapitel redovisas i väsentliga delar aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
som kan vara av intresse för de frågor som behandlas på andra &lt;br&gt;
ställen i betänkandet och för de överväganden som vi därvid gör. &lt;br&gt;
Detta kapitel innehåller endast en kort sammanfattning av vissa &lt;br&gt;
aktiebolagsbolagsrättsliga regler som är av betydelse för våra överväganden. &lt;br&gt;
En del av bestämmelserna berörs i det slutbetänkande &lt;br&gt;
som Utredningen om ett enklare aktiebolag (Ju 2007:15) kommer &lt;br&gt;
att överlämna inom kort. Nedan redogörs för reglerna i deras &lt;br&gt;
gällande utformning och vissa redan framlagda förslag om &lt;br&gt;
ändringar. &lt;br&gt;
4.2 Eget kapital i aktiebolag &lt;br&gt;
4.2.1 Bundet eget kapital &lt;br&gt;
Aktiekapital &lt;br&gt;
Ett aktiebolag ska enligt 1 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551, &lt;br&gt;
ABL), ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet bestäms vid bolagets &lt;br&gt;
bildande och utgör det lägsta belopp som ska tillskjutas vid bolagsbildningen. &lt;br&gt;
Aktiekapitalet kan senare − under vissa förutsättningar, &lt;br&gt;
varav en del redovisas nedan − både ökas och minskas. Enligt 1 kap. &lt;br&gt;
6 § ABL gäller att om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, &lt;br&gt;
representerar varje aktie en lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens &lt;br&gt;
andel av aktiekapitalet utgör aktiens kvotvärde. Kvotvärdet kan &lt;br&gt;
därför räknas fram genom att det registrerade aktiekapitalet divideras &lt;br&gt;
med det i bolaget utgivna antalet aktier, t.ex. 100 000 kr/2 000 &lt;br&gt;
aktier = 50 kr per aktie. &lt;br&gt;
99&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aktiebolagsrättsliga regler SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Aktiekapitalet utgör bundet eget kapital. För bundet eget kapital &lt;br&gt;
finns en rad skyddsregler, främst med hänsyn till borgenärerna. &lt;br&gt;
Reglerna innebär bl.a. att bundet eget kapital inte får delas ut till &lt;br&gt;
aktieägarna eller andra. &lt;br&gt;
Enligt 1 kap. 5 § ABL ska aktiekapitalet i ett privat aktiebolag &lt;br&gt;
uppgå till minst 100 000 kr eller motsvarande i euro. I delbetänkandet &lt;br&gt;
Aktiekapital i privata aktiebolag (SOU 2008:49) har &lt;br&gt;
Utredningen om ett enklare aktiebolag föreslagit att kravet på &lt;br&gt;
lägsta tillåtna aktiekapital ska sänkas till 50 000 kr. Justitiedepartementet &lt;br&gt;
har i en promemoria Minsta tillåtna aktiekapital − &lt;br&gt;
kompletterande underlag (dnr Ju2008/4316/L1) föreslagit att kravet &lt;br&gt;
ska sänkas till 1 kr. Sistnämnda förslag har sin grund i ett av Europeiska &lt;br&gt;
kommissionen lämnat förslag till förordning om privata europabolag &lt;br&gt;
(KOM [2008] 396) som presenterades efter att delbetänkandet &lt;br&gt;
hade publicerats. &lt;br&gt;
Reservfond och annat bundet eget kapital &lt;br&gt;
Förutom aktiekapital hör reservfond till bundet eget kapitalet, se &lt;br&gt;
5 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL). I 1975 års aktiebolagslag &lt;br&gt;
fanns det bestämmelser om att aktiebolag var skyldiga att &lt;br&gt;
sätta av en viss del av vinsten till reservfonden. Denna skyldighet &lt;br&gt;
togs bort i och med att 2005 års aktiebolagslag trädde i kraft från &lt;br&gt;
och med 2006. Belopp som vid ikraftträdandet fanns i reservfonden &lt;br&gt;
tillhör fortfarande bundet eget kapital. &lt;br&gt;
Enligt 5 kap. 14 § ÅRL hör också uppskrivningsfond och kapitalandelsfond &lt;br&gt;
till bundet eget kapital.1 &lt;br&gt;
4.2.2. Fritt eget kapital &lt;br&gt;
Av 5 kap. 14 § ÅRL framgår, utöver vad ovan angetts, att övrigt &lt;br&gt;
eget kapital är fritt eget kapital. Detta utgörs av fria fonder, balanserad &lt;br&gt;
vinst samt vinst för räkenskapsåret. Till fritt eget kapital hör &lt;br&gt;
bl.a. överkursfond. &lt;br&gt;
1 Anläggningstillgångar som har ett värde som väsentligt överstiger bokfört värde får under &lt;br&gt;
vissa förutsättningar skrivas upp. Uppskrivningsbeloppet avsätts till en uppskrivningsfond, &lt;br&gt;
se 4 kap. 6 § ÅRL. Kapitalandelsfonden används för att bokföra ökade värden på andelar i &lt;br&gt;
intresseföretag, se 7 kap. 28 § ÅRL. &lt;br&gt;
100&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
Överkursfond &lt;br&gt;
Överkursfond utgörs enligt 3 kap. 5 a § ÅRL av den del av betalningen &lt;br&gt;
för en aktie som överstiger aktiens kvotvärde. Företeelsen &lt;br&gt;
överkursfond infördes i svensk rätt genom lagstiftning år 1995 som &lt;br&gt;
ett led i anpassningen till EG:s bolagsrätt (det fjärde bolagsrättsliga &lt;br&gt;
direktivet).2 Tidigare gällde att eventuell överkurs skulle avsättas till &lt;br&gt;
reservfonden. Överkursbetalningen kom därmed att utgöra bundet eget &lt;br&gt;
kapital. Mot den bakgrunden gjordes bedömningen att även överkursfonden &lt;br&gt;
borde utgöra bundet eget kapital.3 I samband med &lt;br&gt;
införandet av 2005 års aktiebolagslag ändrades överkursfonden &lt;br&gt;
emellertid till att utgöra fritt eget kapital.4 Regeringen hänvisade &lt;br&gt;
härvid till att det ovannämnda direktivet inte ställde upp något krav &lt;br&gt;
på att överkursfonden skulle vara bunden. Enligt regeringen skulle &lt;br&gt;
det leda till en ökad flexibilitet för bolaget om överkursfondens &lt;br&gt;
medel skulle kunna disponeras på samma sätt som andra fria fonder. &lt;br&gt;
Dessutom skulle en sådan ordning inte heller innebära några olägenheter &lt;br&gt;
för bolagets borgenärer. Deras primära intresse är att tillgångar &lt;br&gt;
som faktiskt svarar mot det registrerade aktiekapitalet faktiskt har &lt;br&gt;
tillförts bolaget och att det finns ändamålsenliga begränsningar vad &lt;br&gt;
gäller värdeöverföringar från bolaget.5 &lt;br&gt;
Medel som fanns i överkursfonden före den 1 januari 2006 utgör &lt;br&gt;
även härefter bundet eget kapital. Dessa medel tas i årsredovisningen &lt;br&gt;
upp under reservfonden. &lt;br&gt;
4.3 Ökning av aktiekapitalet genom nyemission och &lt;br&gt;
fondemission &lt;br&gt;
Ett bolags aktiekapital kan ökas på fyra sätt &lt;br&gt;
• aktiekapitalet tillförs belopp genom fondemission, &lt;br&gt;
• nya aktier tecknas mot betalning enligt beslut om nyemission av &lt;br&gt;
aktier, &lt;br&gt;
• nya aktier tecknas mot betalning med utnyttjande av teckningsoptioner &lt;br&gt;
som bolaget har gett ut, eller &lt;br&gt;
• nya aktier lämnas i utbyte mot konvertibler som bolaget har gett &lt;br&gt;
ut. &lt;br&gt;
2 Prop. 1995/96:10, bet. 1995/96:LU4 och SFS 1995:1555. &lt;br&gt;
3 Prop. 1995/96:10, del 2, s. 289. &lt;br&gt;
4 Prop. 2004/05:85, bet. 2004/05:LU23 och SFS 2005:556. &lt;br&gt;
5 Prop. 2004/05:85, del 1, s. 218. &lt;br&gt;
101&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aktiebolagsrättsliga regler SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Här redovisar vi kortfattat de bolagsrättsliga bestämmelser som &lt;br&gt;
gäller för nyemission och fondemission. &lt;br&gt;
4.3.1 Nyemission &lt;br&gt;
En nyemission av aktier innebär att aktiekapitalet ökas genom att &lt;br&gt;
nya aktier ges ut mot betalning i kontanter eller annan egendom &lt;br&gt;
(apportegendom) eller mot kvittning av fordran på bolaget. Vid &lt;br&gt;
nyemissioner mot betalning i pengar eller genom kvittning är huvudregeln, &lt;br&gt;
enligt 13 kap. 1 § ABL, att aktieägarna har företrädesrätt till nya &lt;br&gt;
aktier i förhållande till det antal aktier som de redan innehar. En aktieägare &lt;br&gt;
har således rätt att teckna och tilldelas aktier i emissionen i &lt;br&gt;
proportion till sitt tidigare innehav. Undantag från huvudregeln &lt;br&gt;
kan göras t.ex. genom bestämmelser i emissionsbeslutet. Sådana &lt;br&gt;
bestämmelser kan innebära att emissionen riktas till vissa angivna &lt;br&gt;
personer utanför aktieägarkretsen eller till viss eller vissa aktieägare, &lt;br&gt;
s.k. riktad emission. &lt;br&gt;
Ett beslut om nyemission av aktier fattas som huvudregel av &lt;br&gt;
bolagsstämman, se 11 kap. 2 § ABL. &lt;br&gt;
Det belopp som ska betalas för varje ny aktie (teckningskursen) &lt;br&gt;
får, enligt 13 kap. 4 § ABL, inte vara lägre än de tidigare aktiernas &lt;br&gt;
kvotvärde, dvs. det registrerade aktiekapitalet dividerat med antalet &lt;br&gt;
aktier. Däremot får teckningskursen överstiga kvotvärdet. Om så &lt;br&gt;
är fallet ska, som tidigare framgått, det överskjutande beloppet &lt;br&gt;
avsättas till överkursfonden, se 3 kap. 5 a § ÅRL. &lt;br&gt;
4.3.2 Fondemission &lt;br&gt;
En fondemission innebär, enligt 12 kap. 1 § ABL, att aktiekapitalet &lt;br&gt;
ökas antingen genom att belopp överförs från reservfonden, uppskrivningsfonden &lt;br&gt;
eller fritt eget kapital (t.ex. överkursfond) enligt &lt;br&gt;
den senast fastställda balansräkningen, eller genom att värdet av en &lt;br&gt;
anläggningstillgång skrivs upp. Utrymmet för en fondemission på &lt;br&gt;
det förstnämnda sättet, dvs. genom överföring från annat eget kapital, &lt;br&gt;
är avhängigt vad som redovisats som eget kapital i den senast &lt;br&gt;
fastställda balansräkningen. Vidare gäller, enligt nämnda bestämmelse, &lt;br&gt;
att vid beräkningen av utrymmet ska ändringar i det bundna &lt;br&gt;
egna kapitalet och värdeöverföringar som har skett efter balansdagen &lt;br&gt;
beaktas. Detta innebär att det utrymme för fondemission &lt;br&gt;
102&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
som följer av den senast fastställda balansräkningen begränsas om &lt;br&gt;
det bundna egna kapitalet har förändrats efter balansdagen. Så kan &lt;br&gt;
vara fallet om reservfonden minskats eller om det fria egna kapitalet &lt;br&gt;
efter balansdagen helt eller delvis har tagits i anspråk genom &lt;br&gt;
en värdeöverföring, t.ex. genom att bolaget företagit en vinstutdelning.6 &lt;br&gt;
En fondemission kan ske med eller utan utgivande av nya aktier. &lt;br&gt;
Om nya aktier ges ut är huvudregeln att befintliga aktieägare har &lt;br&gt;
företrädesrätt till dessa i förhållande till det antal aktier som de &lt;br&gt;
sedan tidigare äger, se 12 kap. 2 § ABL. Huvudregeln gäller inte om &lt;br&gt;
det i bolaget finns aktier av olika slag. Det är även i andra fall möjligt &lt;br&gt;
att avvika från huvudregeln. Om nya aktier inte ges ut sker &lt;br&gt;
endast en ökning av aktiernas kvotvärde.7 &lt;br&gt;
En fondemission innebär sammanfattningsvis att aktiekapitalet i &lt;br&gt;
ett bolag ökas utan att det sker något tillskott av kapital utifrån. &lt;br&gt;
I likhet med vad som gäller för beslut om nyemission, fattas &lt;br&gt;
beslut om fondemission av bolagsstämman. Om förslaget om fondemission &lt;br&gt;
behandlas på den bolagsstämma där årsredovisningen (inkl. &lt;br&gt;
balansräkning) läggs fram, kan bolagsstämman använda den som &lt;br&gt;
underlag. Om förslaget behandlas på någon annan stämma måste &lt;br&gt;
ytterligare ekonomiskt underlag tas fram. Underlaget ska bestå &lt;br&gt;
bl.a. av den senast fastställda årsredovisningen med balansräkning &lt;br&gt;
och en redogörelse av styrelsen för händelser av väsentlig betydelse &lt;br&gt;
som har inträffat sedan årsredovisningen lämnades, se 12 kap. 7 § &lt;br&gt;
ABL. &lt;br&gt;
4.4 Värdeöverföringar &lt;br&gt;
I 12 kap. 1975 års aktiebolagslag fanns ett s.k. utbetalningsförbud &lt;br&gt;
som innebar att utbetalning av bolagets medel endast fick ske enligt &lt;br&gt;
samma lags bestämmelser om &lt;br&gt;
• vinstutdelning, &lt;br&gt;
• förvärv av egna aktier, &lt;br&gt;
• utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller &lt;br&gt;
överkursfonden, och &lt;br&gt;
• utskiftning vid bolagets likvidation. &lt;br&gt;
6 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 667 f. &lt;br&gt;
7 Prop. 2004/05:85, del 1, s. 333 f. &lt;br&gt;
103&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aktiebolagsrättsliga regler SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I kapitlet fanns även bestämmelser om förbud för bolaget att lämna &lt;br&gt;
lån till sina aktieägare. &lt;br&gt;
I 2005 års aktiebolagslag har utbetalningsförbudet ersatts med &lt;br&gt;
en huvudregel om att värdeöverföringar bara får ske i vissa former. &lt;br&gt;
Med värdeöverföring avses enligt 17 kap. 1 § ABL &lt;br&gt;
• vinstutdelning, &lt;br&gt;
• förvärv av egna aktier, &lt;br&gt;
• minskning av aktiekapital eller reservfond för återbetalning till &lt;br&gt;
aktieägarna, och &lt;br&gt;
• annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar &lt;br&gt;
och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. &lt;br&gt;
Reglerna om värdeöverföringar är intagna i 17-20 kap. ABL. &lt;br&gt;
4.4.1 Skyddsregler &lt;br&gt;
Beloppsspärren &lt;br&gt;
I 17 kap. 3 § första stycket ABL finns det en s.k. beloppsspärr. &lt;br&gt;
Bestämmelsen innebär att en värdeöverföring inte får äga rum om &lt;br&gt;
det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna &lt;br&gt;
egna kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda &lt;br&gt;
balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna &lt;br&gt;
kapitalet som har skett efter balansdagen. &lt;br&gt;
Försiktighetsregeln &lt;br&gt;
Enligt den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § andra stycket ABL &lt;br&gt;
gäller emellertid att även om det inte finns något hinder enligt &lt;br&gt;
första stycket får bolaget genomföra en värdeöverföring till aktieägare &lt;br&gt;
eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn &lt;br&gt;
till dels de krav som verksamhetens art, omfattning och risker &lt;br&gt;
ställer på storleken av det egna kapitalet, dels bolagets konsolideringsbehov, &lt;br&gt;
likviditet och ställning i övrigt. &lt;br&gt;
Försiktighetsregeln innebär att det belopp som aktieägarna faktiskt &lt;br&gt;
har rätt att disponera över kan vara mindre − men aldrig större − än det &lt;br&gt;
belopp som framkommer vid tillämpningen av beloppsspärren. &lt;br&gt;
Hur mycket kapital som till följd av försiktighetsregeln måste &lt;br&gt;
behållas i bolaget får bedömas mot bakgrund av förhållandena i det &lt;br&gt;
104&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
enskilda fallet och de särskilda omständigheter som bolaget verkar &lt;br&gt;
under. Detta medför att när det gäller utdelning från ett bolag med &lt;br&gt;
konjunkturberoende, eller på annat sätt riskfylld verksamhet, bör &lt;br&gt;
särskild försiktighet iakttas. En annan faktor som är av betydelse &lt;br&gt;
vid denna bedömning är storleken av det bundna egna kapitalet, &lt;br&gt;
sett i relation till verksamhetens storlek. Ett bolag med ett litet &lt;br&gt;
bundet eget kapital har, typiskt sett, större behov av att behålla fritt &lt;br&gt;
eget kapital i bolaget. Ju mer omfattande bolagets verksamhet är, &lt;br&gt;
desto större kan behovet av en ”marginal”, i form av ett större eget &lt;br&gt;
kapital, vara. &lt;br&gt;
Som nämnts ska enligt försiktighetsregeln även hänsyn tas till &lt;br&gt;
bolagets konsolideringsbehov, likviditet (dess kortfristiga betalningsförmåga) &lt;br&gt;
och ställning i övrigt. Att hänsyn ska tas till konsolideringsbehovet &lt;br&gt;
innebär att det ska göras en allsidig bedömning &lt;br&gt;
av bolagets ekonomiska ställning och bolagets möjligheter att på &lt;br&gt;
sikt infria sina åtaganden. Härvid är relationen mellan eget och &lt;br&gt;
främmande kapital (skulder), dvs. bolagets soliditet, av betydelse. &lt;br&gt;
Ju större andel av ett aktiebolags tillgångar som har finansierats &lt;br&gt;
med eget kapital, desto bättre soliditet anses bolaget ha.8 &lt;br&gt;
4.5 Lån från bolaget till aktieägare m.fl. &lt;br&gt;
I 21 kap. ABL finns förbuden mot vissa typer av lån. Dessa förbud &lt;br&gt;
fanns i 12 kap. 7 § i 1975 års aktiebolagslag. Bestämmelserna i 2005 &lt;br&gt;
års aktiebolagslag innebär dels att aktiebolaget inte får lämna &lt;br&gt;
penninglån till vissa personer som är närstående till bolaget (förbudet &lt;br&gt;
mot närståendelån), dels att bolaget har begränsade möjligheter att &lt;br&gt;
lämna lån vars syfte är att låntagaren ska förvärva aktier i bolaget &lt;br&gt;
eller i överordnat bolag i samma koncern (förvärvslåneförbudet). I &lt;br&gt;
EG:s andra bolagsdirektiv finns det delvis en motsvarighet till förvärvslåneförbudet. &lt;br&gt;
Någon motsvarighet till förbudet mot närståendelån &lt;br&gt;
finns däremot inte. Här redovisas kort bestämmelserna &lt;br&gt;
om närståendelån. Förvärvslåneförbudet kommer inte att tas upp. &lt;br&gt;
Förbudet mot närståendelån, som är infört i 21 kap. 1 § ABL, &lt;br&gt;
innebär att ett aktiebolag inte får lämna penninglån till aktieägare, &lt;br&gt;
styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat &lt;br&gt;
bolag i samma koncern. Förbudet gäller även den som är gift eller nära &lt;br&gt;
släkt med aktieägaren, styrelseledamoten eller verkställande direktören. &lt;br&gt;
8 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 751. &lt;br&gt;
105&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aktiebolagsrättsliga regler SOU 2009:33 &lt;br&gt;
För att ett lån ska föreligga krävs att det har avtalats att mottagaren &lt;br&gt;
av utbetalningen ska vara återbetalningspliktig.9 &lt;br&gt;
Normala varukrediter anses inte vara ett lån, vilket innebär att &lt;br&gt;
det inte finns något hinder mot att den som omfattas av den s.k. &lt;br&gt;
förbjudna kretsen köper varor på kredit från företaget så länge &lt;br&gt;
kreditvillkoren, dvs. kredittidens längd, räntan eller något annat &lt;br&gt;
kreditvillkor, inte är ovanligt förmånliga. Förskott på lön, utgifter &lt;br&gt;
och arvoden för utförande av uppdrag för bolaget eller liknande &lt;br&gt;
anses inte utgöra lån, förutsatt att slutreglering sker vid räkenskapsårets &lt;br&gt;
utgång.10 &lt;br&gt;
Enligt 21 kap. 3 § ABL likställs ställande av säkerhet för penninglån &lt;br&gt;
med lämnande av penninglån. Ett bolag får därmed i princip &lt;br&gt;
inte ställa pant, lämna borgen eller garanti för penninglån som dess &lt;br&gt;
aktieägare tar upp. Bakgrunden till bestämmelsen är att ställande av &lt;br&gt;
säkerhet ansetts kunna vara lika riskabelt för bolaget som ett direkt &lt;br&gt;
penninglån.11 &lt;br&gt;
4.6 Likvidation &lt;br&gt;
Ett aktiebolag kan upplösas på fyra sätt. Dessa är &lt;br&gt;
• fusion, &lt;br&gt;
• delning, &lt;br&gt;
• likvidation, och &lt;br&gt;
• konkurs. &lt;br&gt;
Likvidation innebär i korthet att bolagets tillgångar omvandlas till &lt;br&gt;
pengar och, i den mån det behövs, att skulderna betalas och eventuellt &lt;br&gt;
överskott fördelas bland aktieägarna. Bestämmelserna om likvidation &lt;br&gt;
(och konkurs) är intagna i 25 kap. ABL. &lt;br&gt;
4.6.1 Frivillig likvidation &lt;br&gt;
Ett aktiebolag kan besluta att frivilligt gå i likvidation (frivillig likvidation). &lt;br&gt;
Ett sådant beslut fattas av bolagsstämman, se 25 kap. 1 § &lt;br&gt;
ABL. &lt;br&gt;
9 Lindskog, Stefan, Aktiebolagslagen. 12:e och 13:e kap., 2 uppl., Stockholm, 1995, s. 159. &lt;br&gt;
10 Se prop. 1973:93, s. 133, och RÅ 1984 1:90. Se även prop. 2004/05:85, del 2, s. 803. &lt;br&gt;
11 Prop. 1973:93, s. 135. &lt;br&gt;
106&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Aktiebolagsrättsliga regler &lt;br&gt;
4.6.2 Tvångslikvidation &lt;br&gt;
I vissa fall har bolaget en skyldighet att gå i likvidation (tvångslikvidation). &lt;br&gt;
En sådan skyldighet finns bl.a. vid kapitalbrist av viss &lt;br&gt;
omfattning. Bestämmelserna utgör en del av borgenärsskyddet. &lt;br&gt;
Enligt 25 kap. 13 § ABL ska styrelsen genast upprätta och låta &lt;br&gt;
bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl &lt;br&gt;
att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt 25 kap. 14 § ABL, &lt;br&gt;
understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Detsamma &lt;br&gt;
gäller när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken &lt;br&gt;
(1981:774) har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning &lt;br&gt;
av utmätningsfordringen. &lt;br&gt;
Av 25 kap. 14 § ABL framgår att en kontrollbalansräkning ska &lt;br&gt;
upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning. Vidare framgår &lt;br&gt;
att det vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får göras vissa &lt;br&gt;
särskilda justeringar. &lt;br&gt;
Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets kapital understiger &lt;br&gt;
hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast &lt;br&gt;
möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma, som ska pröva frågan &lt;br&gt;
om bolaget ska gå i likvidation (första kontrollstämman), se 25 kap. &lt;br&gt;
15 § ABL. Kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn &lt;br&gt;
över denna ska läggas fram på stämman. Om kontrollbalansräkningen &lt;br&gt;
inte visar att det egna kapitalet då uppgår till minst det registrerade &lt;br&gt;
aktiekapitalet och bolagsstämman inte beslutar att bolaget &lt;br&gt;
ska gå i likvidation, ska bolagsstämman inom åtta månader från den &lt;br&gt;
första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i &lt;br&gt;
likvidation. Vid denna bolagsstämma ska en ny kontrollbalansräkning &lt;br&gt;
med bifogat yttrande av bolagets revisor läggas fram (andra &lt;br&gt;
kontrollstämman), se 25 kap. 16 § ABL. Om den nya kontrollbalansräkningen &lt;br&gt;
inte visar att det egna kapitalet motsvarar minst &lt;br&gt;
det registrerade aktiekapitalet, är bolaget likvidationspliktigt. &lt;br&gt;
Styrelsen är enligt 25 kap. 17 § ABL skyldig att ansöka hos &lt;br&gt;
tingsrätt om ett beslut om likvidation om någon andra kontrollstämma &lt;br&gt;
inte hålls inom den nämnda tidsfristen. Detsamma gäller &lt;br&gt;
om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra &lt;br&gt;
kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte &lt;br&gt;
utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgick till &lt;br&gt;
minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat &lt;br&gt;
att bolaget ska gå i likvidation. &lt;br&gt;
Enligt 25 kap. 18 § ABL kan bolagets företrädare bli personligt &lt;br&gt;
betalningsansvariga om de har försummat sina skyldigheter enligt &lt;br&gt;
107&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aktiebolagsrättsliga regler SOU 2009:33 &lt;br&gt;
108 &lt;br&gt;
25 kap. 13, 15 eller 17 §. Vidare kan en aktieägare som, med vetskap &lt;br&gt;
om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation, deltar i ett beslut att &lt;br&gt;
fortsätta bolagets verksamhet bli personligt betalningsansvarig &lt;br&gt;
enligt 25 kap. 19 § ABL.&lt;br&gt;
5 Uppskov med &lt;br&gt;
kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
5.1 Inledning &lt;br&gt;
Utredningen har funnit att nackdelarna med ett uppskovssystem &lt;br&gt;
avseende vinst vid avyttring av andelar i onoterade bolag som återinvesteras &lt;br&gt;
i andelar i andra onoterade bolag överväger fördelarna. &lt;br&gt;
Utredningen föreslår därför inte några sådana uppskovsregler. &lt;br&gt;
I avsnitt 5.3 redogörs för gällande uppskovsbestämmelser. I &lt;br&gt;
avsnitt 5.4 behandlas bl.a. frågor om beskattning vid utflyttning. &lt;br&gt;
Skälen till att uppskovsregler vid avyttring av onoterade andelar &lt;br&gt;
inte bedöms lämpliga framgår av avsnitt 5.5. &lt;br&gt;
5.2 Våra direktiv &lt;br&gt;
I direktiven anges att utredningen ska överväga om skatteincitament &lt;br&gt;
i form av uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttring &lt;br&gt;
av andelar i onoterade bolag i samband med återinvestering i &lt;br&gt;
andra onoterade bolag kan vara en framkomlig väg för att stimulera &lt;br&gt;
fysiska personers investeringar i sådana företag. Det kan nämnas att &lt;br&gt;
i 2007 års budgetproposition anges bl.a. att för att stimulera riskvilligt &lt;br&gt;
kapital i små företag bör utredas möjligheten till uppskjuten &lt;br&gt;
kapitalvinstbeskattning vid försäljning av andelar i fåmansföretag &lt;br&gt;
om vinsten återinvesteras i onoterade företag.1 &lt;br&gt;
Som en allmän utgångspunkt gäller enligt direktiven att uppdraget &lt;br&gt;
ska utföras med beaktande av de generella riktlinjer för skattereglernas &lt;br&gt;
utformning som anges i 2008 års ekonomiska vårproposition &lt;br&gt;
och som har antagits av riksdagen.2 &lt;br&gt;
1 Prop. 2006/07:1, s. 152. &lt;br&gt;
2 Prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:Fi420 och rskr. 2007/08:259. &lt;br&gt;
109&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Av vårpropositionen framgår, såvitt nu är av intresse, bl.a. att &lt;br&gt;
skattereglerna ska ge goda villkor för företagande och investeringar &lt;br&gt;
i Sverige så att befintliga företag kan expandera och nya företag &lt;br&gt;
etableras, vilket bl.a. ska ske genom förändringar i inkomstskatten &lt;br&gt;
för företagare. Vidare anges att skattereglerna ska utformas så att &lt;br&gt;
de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar &lt;br&gt;
för medborgarna att göra rätt för sig. Det framhålls också att &lt;br&gt;
sådana regler ska utformas så att de begränsar det s.k. skattefelet, &lt;br&gt;
dvs. avvikelser mellan teoretiskt beräknad skatt och faktiskt fastställd &lt;br&gt;
skatt. Härvid sägs bl.a. att enkla och enhetliga regler, utan &lt;br&gt;
besvärande gränsytor och behov av komplicerad gränsdragning, &lt;br&gt;
minskar utrymmet och riskerna för fusk. I vårpropositionen anges &lt;br&gt;
även att skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i &lt;br&gt;
ett EG-rättsligt perspektiv. Slutligen framhålls att på inkomstskatteområdet &lt;br&gt;
bör olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning &lt;br&gt;
undvikas, eftersom det kan vara svårt att få faktiska skattekrediter &lt;br&gt;
återbetalda när företag och individer flyttar utomlands. Detta har &lt;br&gt;
sin grund i att EG-rätten i många fall utesluter beskattning som &lt;br&gt;
utlöses av utflyttning och att det även finns brister i systemen för &lt;br&gt;
informationsutbyte mellan olika länder.3 &lt;br&gt;
I direktiven hänvisas till att uppskov tidigare föreslagits av bl.a. &lt;br&gt;
Småföretagsdelegationen i dess rapport Kapitalförsörjning till småföretag &lt;br&gt;
(SOU 1998:93). I rapporten, som inte har remissbehandlats, &lt;br&gt;
föreslogs att systemet skulle kunna utformas med reglerna om uppskjuten &lt;br&gt;
kapitalvinstbeskattning vid försäljning och köp av fastigheter &lt;br&gt;
som förebild. I rapporten framfördes att det förmodligen &lt;br&gt;
behövdes ett krav på att ursprungsaktierna skulle ha ägts under en &lt;br&gt;
viss tid för att förhindra skatteplanering. Man ansåg också att uppskov &lt;br&gt;
även skulle kunna ges vid byte från noterade till onoterade &lt;br&gt;
aktier. I betänkandet lämnades inte någon närmare beskrivning av &lt;br&gt;
hur sådana regler skulle kunna utformas.4 &lt;br&gt;
5.3 Gällande uppskovsbestämmelser &lt;br&gt;
Sverige har sedan tidigare vissa uppskovsregler vid kapitalvinstbeskattningen &lt;br&gt;
som kan nyttjas av fysiska personer. Dessa är bestämmelserna &lt;br&gt;
i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL) om avdrag &lt;br&gt;
för uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller &lt;br&gt;
3 Prop. 2007/08:100, s. 75 ff. &lt;br&gt;
4 SOU 1998:63, s. 31 f. &lt;br&gt;
110&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
privatbostadsrätt respektive bestämmelserna i 49 kap. IL om uppskov &lt;br&gt;
med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. Härtill &lt;br&gt;
kommer att det även finns bestämmelser som medger att &lt;br&gt;
beskattningen av en kapitalvinst framflyttas utan att det fastställs &lt;br&gt;
något uppskovsbelopp. Så är fallet vid s.k. framskjuten beskattning &lt;br&gt;
vid andelsbyten, vilket regleras i 48 a kap. IL. &lt;br&gt;
5.3.1 Uppskovsavdrag vid avyttring av privatbostadsfastighet &lt;br&gt;
eller privatbostadsrätt &lt;br&gt;
Reglerna i 47 kap. IL om uppskovsavdrag vid avyttring av en privatbostadsfastighet &lt;br&gt;
eller en privatbostadsrätt innebär i korthet &lt;br&gt;
följande. En skattskyldig som avyttrar en privatbostadsfastighet &lt;br&gt;
eller en privatbostadsrätt, som utgjort den skattskyldiges permanentbostad &lt;br&gt;
och inom viss tid förvärvar en ersättningsbostad, kan &lt;br&gt;
under vissa förutsättningar få uppskov med hela eller del av den &lt;br&gt;
kapitalvinst som uppkommer vid avyttringen. Fr.o.m. den 1 januari &lt;br&gt;
2008 har rätten till uppskov inskränkts på så sätt att uppskov ges &lt;br&gt;
med högst ett maximibelopp (1 600 000 kr per bostad). För rätt till &lt;br&gt;
avdrag krävs som huvudregel att kapitalvinsten uppgår till minst &lt;br&gt;
50 000 kr. Såväl den ursprungliga permanentbostaden som ersättningsbostaden &lt;br&gt;
kan vara belägen i Sverige eller i annat land inom &lt;br&gt;
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den som vill ha &lt;br&gt;
uppskov med beskattningen vid försäljning av ursprungsbostaden &lt;br&gt;
ska framställa yrkande om avdrag för uppskovsbelopp i självdeklarationen &lt;br&gt;
för det år som försäljningen av ursprungsbostaden ska &lt;br&gt;
redovisas. Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet &lt;br&gt;
återföras till beskattning på så sätt att det läggs till &lt;br&gt;
vinsten, eller förlusten, vid kapitalvinstberäkningen för ersättningsbostaden. &lt;br&gt;
Därefter framkommer ett korrigerat resultat som i sin &lt;br&gt;
tur i sin helhet eller till viss del kan föras över i ett nytt uppskov i &lt;br&gt;
samband med ett förvärv av en ny ersättningsfastighet om förutsättningarna &lt;br&gt;
härför är uppfyllda, eller alternativt tas fram till &lt;br&gt;
beskattning. Ett medgivet uppskovsbelopp kan även före avyttring &lt;br&gt;
och under vissa förutsättningar frivilligt, helt eller delvis, återföras &lt;br&gt;
till beskattning. Fr.o.m. den 1 januari 2008 ska den som fått ett &lt;br&gt;
uppskov varje år vid inkomstbeskattningen ta upp en schablonintäkt &lt;br&gt;
med viss procent av uppskovsbeloppet.5 &lt;br&gt;
5 Prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10 och SFS 2007:1419. &lt;br&gt;
111&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
När det gäller registrerat uppskovsbelopp beträffande kapitalvinster &lt;br&gt;
vid avyttring av privatbostadsfastigheter eller privatbostadsrätter &lt;br&gt;
uppgick dessa i november 2008 till totalt cirka 216 miljarder &lt;br&gt;
kr. Antalet uppskov var vid samma tidpunkt cirka 553 000 stycken. &lt;br&gt;
Det genomsnittliga uppskovsbeloppet var således cirka 400 000 kr. &lt;br&gt;
Enligt tillgängliga uppgifter har 2 753 personer med ett sammanlagt &lt;br&gt;
uppskovsbelopp om cirka 1,26 miljarder kr flyttat utomlands utan &lt;br&gt;
att ha återfört uppskovsbeloppen.6 &lt;br&gt;
5.3.2 Uppskov eller framskjuten beskattning vid andelsbyte &lt;br&gt;
Vid företagsförvärv och samgående av företag är det inte ovanligt &lt;br&gt;
att det förvärvande företaget erbjuder ägarna i det förvärvade företaget &lt;br&gt;
att som ersättning för andelarna i företaget erhålla andelar i &lt;br&gt;
det förvärvande företaget. Vanligtvis får aktieägarna ingen eller &lt;br&gt;
endast obetydlig ersättning i form av kontanter. Om skatt skulle &lt;br&gt;
tas ut vid omstruktureringar av nu nämnt slag skulle detta försvåra &lt;br&gt;
sådana, eftersom deltagaren i andelsbytet inte erhåller några kontanter &lt;br&gt;
− eller endast en mindre del kontanter − att betala eventuell &lt;br&gt;
kapitalvinstskatt med. Därför har det under åren införts olika slag &lt;br&gt;
av uppskovsregler. Det gemensamma för dessa har varit att beskattningen &lt;br&gt;
av kapitalvinsten får skjutas upp till dess att de mottagna &lt;br&gt;
andelarna avyttras. &lt;br&gt;
Uppskov vid andelsbyten &lt;br&gt;
I syfte att uppnå ett enhetligt system vid behandlingen av uppskov &lt;br&gt;
av kapitalvinst vid andelsbyten infördes 1999 lagen (1998:1601) om &lt;br&gt;
uppskov med beskattning av andelsbyten, andelsbyteslagen. Lagen &lt;br&gt;
ersatte den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om &lt;br&gt;
statlig inkomstskatt, SIL, och reglerna om internationella andelsbyten &lt;br&gt;
i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande &lt;br&gt;
omstruktureringar inom EG, IGOL. Andelsbyteslagen &lt;br&gt;
gällde vid 2000 och 2001 års taxeringar och gällde såväl för juridiska &lt;br&gt;
som fysiska personer. Med tillämpning fr.o.m. 2002 års taxering &lt;br&gt;
överfördes bestämmelserna i huvudsak oförändrade till 49 kap. IL. &lt;br&gt;
6 Källa: Skatteverket. Uppgifterna avser det totala antalet, dvs. för samtliga taxeringsår till &lt;br&gt;
och med taxeringsåret 2008, uppskov som var införda i Skatteverkets register den 12 &lt;br&gt;
november 2008. &lt;br&gt;
112&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
Bestämmelserna i andelsbyteslagen, som i huvudsak byggde på &lt;br&gt;
den uppskovsteknik som fanns i IGOL, innebar i korthet att &lt;br&gt;
dåvarande skattemyndigheten fastställde, efter begäran av den &lt;br&gt;
skattskyldige, ett uppskovsbelopp vid taxeringen för det beskattningsår &lt;br&gt;
som andelsbytet skett. Uppskovsbeloppet fördelades på de &lt;br&gt;
mottagna andelarna och skulle tas upp som intäkt senast när den &lt;br&gt;
mottagna andelen avyttrades. Uppskovsbeloppet kunde även återföras &lt;br&gt;
frivilligt, vilket kunde vara aktuellt i de fall den skattskyldige &lt;br&gt;
behövde kvittningsgilla vinster mot realiserade förluster. En &lt;br&gt;
beskattning av uppskovsbeloppet skulle även ske i det fallet att en &lt;br&gt;
fysisk person inte längre uppfyllde villkoret att vara bosatt i Sverige &lt;br&gt;
eller stadigvarande vistas här. &lt;br&gt;
Reglerna har utsatts för kritik då de uppfattats som komplicerade, &lt;br&gt;
särskilt mot bakgrund av att de avser fysiska personer. &lt;br&gt;
Komplexiteten ökade dessutom när den mottagna andelen i sin tur &lt;br&gt;
ingick i ett nytt efterföljande andelsbyte och likaså om den skattskyldige &lt;br&gt;
redan innehade andelar av samma slag och sort som den &lt;br&gt;
vid andelsbytet mottagna andelen, eller när den mottagna andelen &lt;br&gt;
senare kom att omfattas av split, fondemission m.m. Det har även &lt;br&gt;
framförts att deklarationsblanketterna (K4B och K4C) varit svåra &lt;br&gt;
att förstå och att det förekommit en hel del felaktigt ifyllda sådana, &lt;br&gt;
vilket medfört problem både för de skattskyldiga och för Skatteverket.7 &lt;br&gt;
Framskjuten beskattning vid andelsbyte &lt;br&gt;
Med verkan från och med den 1 januari 2002 infördes regler i &lt;br&gt;
48 a kap. IL om framskjuten beskattning vid andelsbyte för de fall en &lt;br&gt;
fysisk person eller ett dödsbo avyttrar marknadsnoterade andelar och &lt;br&gt;
varken de avyttrade eller de mottagna andelarna var kvalificerade. Om &lt;br&gt;
den skattskyldige begärde det kunde reglerna tillämpas redan vid &lt;br&gt;
2002 års taxering. Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten &lt;br&gt;
utvidgades genom lagstiftning 2002 med ikraftträdande den 1 &lt;br&gt;
januari 2003 till att även omfatta andelar som inte är marknadsnoterade &lt;br&gt;
samt byten av kvalificerade andelar och andelar som blir &lt;br&gt;
kvalificerade hos säljaren. &lt;br&gt;
Reglerna om framskjuten beskattning utformades med uppskovstekniken &lt;br&gt;
i strukturregeln som förebild och innebär i korthet &lt;br&gt;
följande. Eventuell kontant ersättning vid andelsbytet ska tas upp &lt;br&gt;
7 Se t.ex. prop. 2001/02:46, s. 60 f. &lt;br&gt;
113&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
som kapitalvinst vid beskattningen för det år andelsbytet sker. Det &lt;br&gt;
skattemässiga anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna övergår &lt;br&gt;
på de mottagna andelarna (48 a kap. 10 § första stycket IL). &lt;br&gt;
Inget hindrar att ett andelsbyte följer på ett tidigare andelsbyte. &lt;br&gt;
Även i ett sådant fall förs det skattemässiga omkostnadsbeloppet &lt;br&gt;
vidare på de mottagna andelarna. Den kapitalvinst som uppkommer &lt;br&gt;
utöver kontantersättningen beskattas när de mottagna andelarna &lt;br&gt;
avyttras (44 kap. 26 § IL) och kapitalförlust tas fram på motsvarande &lt;br&gt;
sätt vid avyttring av de mottagna andelarna (44 kap. 2 § &lt;br&gt;
IL). En fördel för den skattskyldige med reglerna om framskjuten &lt;br&gt;
beskattning, jämfört med reglerna om uppskov vid andelsbyte, är &lt;br&gt;
att vid framskjuten beskattning behöver inte andelsbytet deklareras.8 &lt;br&gt;
Bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten &lt;br&gt;
tillämpas oavsett om bytet resulterar i en vinst eller i en förlust. &lt;br&gt;
Med en sådan lösning följer också att den skattskyldige inte kan ta &lt;br&gt;
fram en vinst för att kvitta mot en kapitalförlust på annat sätt än &lt;br&gt;
genom att avyttra den mottagna andelen. Om den avyttrade &lt;br&gt;
andelen var kvalificerad andel enligt reglerna i 57 kap. IL, ska det &lt;br&gt;
enligt 48 a kap. 8 a § IL göras en beräkning av de belopp som skulle &lt;br&gt;
ha tagits upp i inkomstslaget kapital respektive inkomstslaget tjänst &lt;br&gt;
om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte hade varit &lt;br&gt;
tillämpliga. På så sätt upprätthålls beskattningen enligt reglerna i &lt;br&gt;
57 kap. IL vid avyttringen av de mottagna andelarna. &lt;br&gt;
Även reglerna om framskjuten beskattning kan i vissa fall få tilllämpas &lt;br&gt;
retroaktivt. Av övergångsbestämmelserna till reglerna om &lt;br&gt;
framskjuten beskattning vid andelsbyten framgår, för de fall andelsbytesreglerna &lt;br&gt;
har tillämpats, att den skattskyldige kan begära att reglerna &lt;br&gt;
om framskjuten beskattning tillämpas i stället för andelsbytesreglerna &lt;br&gt;
vid avyttringen av de mottagna andelarna. &lt;br&gt;
Statistik &lt;br&gt;
Av tillgängliga uppgifter framgår att det i november 2008 fanns &lt;br&gt;
cirka 134 000 uppskov vid andelsbyten. Av dessa var det cirka 950 &lt;br&gt;
stycken som rörde personer som flyttat utomlands. Det totala uppskovsbeloppet &lt;br&gt;
vid andelsbyten uppgick i november 2008 till cirka &lt;br&gt;
16 miljarder kr, varav cirka 255 miljoner kr avsåg sådana skattskyldiga &lt;br&gt;
som flyttat utomlands. &lt;br&gt;
8 Prop. 2001/02:46, s. 63. &lt;br&gt;
114&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
När det gäller framskjuten beskattning uppgick antalet till cirka &lt;br&gt;
840 stycken, varav 4 gällde personer som flyttat utomlands. Det &lt;br&gt;
totala beloppet uppgick till cirka 2 miljarder kr, varav cirka 2,4 &lt;br&gt;
miljoner kr avsåg utflyttade personer.9 &lt;br&gt;
5.4 Beskattning vid utflyttning m.m. &lt;br&gt;
Exitbeskattning &lt;br&gt;
I intern svensk rätt finns bestämmelser som reglerar skattskyldighet &lt;br&gt;
i de fall säljaren av de andelar som uppskovet hänför sig till inte &lt;br&gt;
längre uppfyller villkoret att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande &lt;br&gt;
vistas här, s.k. exitbeskattning. Bestämmelser av sådant slag &lt;br&gt;
finns i 48 a kap. 11 § IL (framskjuten beskattning vid andelsbyten) &lt;br&gt;
och i 49 kap. 26 § IL (fysisk persons uppskov vid andelsbyten när &lt;br&gt;
avyttrad andel bl.a. utgjort lagertillgång; ”andelsbytesreglerna” i nu &lt;br&gt;
gällande utformning). &lt;br&gt;
Av RÅ 2008 not. 71 (jfr även RÅ 2008 ref. 30) framgår att &lt;br&gt;
beskattning vid utflyttning med stöd av 49 kap. 26 § IL strider mot &lt;br&gt;
EG-rätten. Enligt utredningens bedömning finns det skäl att anta &lt;br&gt;
att bestämmelsen i 48 a kap. 11 § IL också strider mot artikel 39 i &lt;br&gt;
EG-fördraget om fri rörlighet för personer inom EG/EES. Mot &lt;br&gt;
bakgrund av den begränsade undersökning utredningen gjort i &lt;br&gt;
denna fråga är utredningens bedömning att dessa inskränkningar i &lt;br&gt;
den fria rörligheten troligen inte kan rättfärdigas. &lt;br&gt;
Slutsatsen är därför att bestämmelser med innebörd att beskattning &lt;br&gt;
av uppskov ska ske till följd av att den skattskyldige inte &lt;br&gt;
längre är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här är, såvitt kan &lt;br&gt;
bedömas, inte en framkomlig väg. &lt;br&gt;
3 kap. 19 § IL &lt;br&gt;
En annan regel avseende beskattning av kapitalvinst på bl.a. andelar &lt;br&gt;
i svenska företag, eller i utländska juridiska personer, till följd av en &lt;br&gt;
utflyttning finns i 3 kap. 19 § IL. Där föreskrivs, såvitt nu är av &lt;br&gt;
intresse, att den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för &lt;br&gt;
kapitalvinst på andelar i såväl svenska aktiebolag som i utlandet del9 &lt;br&gt;
Källa: Skatteverket. Uppgifterna avser det totala antalet, dvs. för samtliga taxeringsår till &lt;br&gt;
och med taxeringsåret 2008, uppskov som var införda i Skatteverkets register den 12 &lt;br&gt;
november 2008. &lt;br&gt;
115&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
ägarbeskattade juridiska personer, om han vid något tillfälle under &lt;br&gt;
det kalenderår avyttringen sker eller under de föregående tio &lt;br&gt;
kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats &lt;br&gt;
här. Bestämmelsen är från och med den 1 januari 2008 tillämplig &lt;br&gt;
även på kapitalvinster på utländska andelar som förvärvats under &lt;br&gt;
den tid personen varit obegränsat skattskyldig i Sverige.10 Bestämmelsen &lt;br&gt;
omfattar således bl.a. onoterade andelar i utländska bolag. &lt;br&gt;
För att Sverige ska kunna utnyttja beskattningsregeln i 3 kap. &lt;br&gt;
19 § IL i förhållande till stater som Sverige slutit skatteavtal med, &lt;br&gt;
tas ofta en särskild bestämmelse om detta in i avtalet. Det finns &lt;br&gt;
dock alltjämt en del avtal som är slutna innan bestämmelsen &lt;br&gt;
infördes år 1983 och där avtalen ännu inte omförhandlats.11 Enligt &lt;br&gt;
de avtal där Sverige förhandlat bestämmelser av detta slag har &lt;br&gt;
Sverige rätt att beskatta kapitalvinster som uppkommer då andelar i &lt;br&gt;
svenska bolag avyttras under viss tid efter att personen i fråga inte &lt;br&gt;
längre har hemvist i Sverige och fått hemvist i den andra avtalsslutande &lt;br&gt;
staten. Tidsperioden som Sverige enligt skatteavtalen får &lt;br&gt;
beskatta uppkommen kapitalvinst varierar i allmänhet mellan två &lt;br&gt;
och tio år. Enligt vissa avtal saknar Sverige möjlighet att överhuvudtaget &lt;br&gt;
beskatta fysisk person för kapitalvinst vid avyttring av &lt;br&gt;
andelar − i svenska eller utländska bolag − när denne fått hemvist i &lt;br&gt;
den andra staten. &lt;br&gt;
Regeringsrätten fann i ett förhandsbesked, RÅ 2008 ref. 24, som &lt;br&gt;
bl.a. rörde en regelkonflikt mellan intern rätt och bestämmelser i &lt;br&gt;
ett genom lag införlivat dubbelbeskattningsavtal, att en senare i &lt;br&gt;
intern rätt införd bestämmelse (de s.k. CFC-reglerna i 39 a kap. 7 § &lt;br&gt;
första stycket IL) som tog sikte på just det slag av verksamhet som &lt;br&gt;
var föremål för ansökan om förhandsbesked, hade företräde framför &lt;br&gt;
det aktuella skatteavtalet. Utgången i målet har föranlett frågor &lt;br&gt;
om bl.a. motsvarande bedömning kan göras beträffande bestämmelsen &lt;br&gt;
i 3 kap. 19 § IL i förhållande till artiklarna rörande beskattning &lt;br&gt;
av kapitalvinst på bl.a. delägarrätter i de skatteavtal som inte &lt;br&gt;
omförhandlats eller ingåtts efter införandet av 3 kap. 19 § IL. &lt;br&gt;
Samma frågeställning aktualiseras med anledning av den utvidgning &lt;br&gt;
av bestämmelsen som gjordes med ikraftträdande den 1 januari &lt;br&gt;
2008. Utredningen finner inte anledning att fördjupa sig i frågan &lt;br&gt;
utan nöjer sig med att konstatera att rättsläget är oklart. &lt;br&gt;
För att reglerna i 3 kap. 19 § IL överhuvudtaget ska kunna &lt;br&gt;
tillämpas efter en utflyttning förutsätts bl.a. att Skatteverket &lt;br&gt;
10 Prop. 2007/08:12, bet. 2007/08:SkU6 och SFS 2007:1122. &lt;br&gt;
11 Prop. 2007/08:12, s. 19. &lt;br&gt;
116&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
erhåller information om avyttring av de andelar som förvärvats &lt;br&gt;
under tid den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige. &lt;br&gt;
De flesta skatteavtal Sverige slutit med andra stater innehåller &lt;br&gt;
bestämmelser om utbyte av information och hur detta ska ske &lt;br&gt;
mellan skatteförvaltningarna i respektive stat. När det gäller &lt;br&gt;
informationsutbyte mellan de nordiska staterna har detta inte &lt;br&gt;
reglerats i det nordiska skatteavtalet utan i stället i ett multilateralt &lt;br&gt;
handräckningsavtal.12 Inom OECD och Europarådet har utarbetats &lt;br&gt;
en konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, vilken &lt;br&gt;
har införlivats i svensk rätt genom lagen (1990:313) om Europaråds- &lt;br&gt;
och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i &lt;br&gt;
skatteärenden. För stater som ingår i EU gäller EG:s handräckningsdirektiv.13 &lt;br&gt;
Skatteverket har således formella möjligheter &lt;br&gt;
att få tillgång till nödvändig information från ett stort antal stater. &lt;br&gt;
När det gäller s.k. skatteparadis är av naturliga skäl denna möjlighet &lt;br&gt;
starkt begränsad. &lt;br&gt;
5.5 Överväganden &lt;br&gt;
Bedömning: Det bör inte införas några regler om uppskov med &lt;br&gt;
kapitalvinstbeskattningen vid avyttring av onoterade andelar. &lt;br&gt;
I direktiven betonas att utredningen särskilt ska beakta riskerna &lt;br&gt;
med skattekrediter som innebär att det allmännas skattefordran &lt;br&gt;
direkt eller indirekt riskerar att förloras när och om den skattskyldige &lt;br&gt;
lämnar svensk beskattningsjurisdiktion. Likaså ska utredningen &lt;br&gt;
enligt direktiven beakta de skatteadministrativa problem &lt;br&gt;
som finns om en skattefordran ska bevakas under lång tid. &lt;br&gt;
Uppdraget omfattar också bl.a. en EG-rättslig analys av de &lt;br&gt;
åtgärder som övervägs. I direktiven anförs i detta sammanhang bl.a. &lt;br&gt;
att när det gäller gränsöverskridande situationer har det under de &lt;br&gt;
senaste åren skett en utveckling inom EG-rätten, som bl.a. innebär &lt;br&gt;
att en medlemsstat inte utan vidare kan beskatta en fysisk person &lt;br&gt;
som flyttar utomlands för orealiserade vinster på aktier, om inte &lt;br&gt;
samma bestämmelse gäller om personen bott kvar. &lt;br&gt;
12 SFS 1990:226. &lt;br&gt;
13 Direktiv 77/799/EEG, ändrat bl.a. genom direktiven 2004/56/EG, 2004/106/EG och &lt;br&gt;
2006/98/EG. &lt;br&gt;
117&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
När det gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen ska &lt;br&gt;
utredningen analysera och beakta Sveriges möjligheter att kontrollera &lt;br&gt;
och beskatta den slutliga vinsten. Detta gäller även det fallet &lt;br&gt;
att investeringen med hänsyn till EG-rätten även måste omfatta &lt;br&gt;
investeringar i utländska onoterade bolag. &lt;br&gt;
En viktig utgångspunkt för utredningen har vidare varit att reglerna, &lt;br&gt;
som företrädesvis träffar fysiska personers investeringar i &lt;br&gt;
onoterade företag, ska vara så enkla och lätta att tillämpa som &lt;br&gt;
möjligt och inte i onödan öka den administrativa bördan för de &lt;br&gt;
skattskyldiga. &lt;br&gt;
När det gäller de olika teknikerna med uppskov kan inledningsvis &lt;br&gt;
konstateras att uppskov i form av framskjuten beskattning &lt;br&gt;
enligt reglerna i 48 a kap. IL inte kan komma i fråga när det gäller &lt;br&gt;
eventuellt uppskov vid avyttring av aktier och ett senare förvärv av &lt;br&gt;
andra aktier. En vinst vid avyttringen av de första aktierna skulle då &lt;br&gt;
helt undgå beskattning. Detta är en skillnad mot det fallet att det &lt;br&gt;
sker ett andelsbyte. Likaså skulle det uppstå komplicerade beräkningar &lt;br&gt;
när omkostnadsbeloppet för de avyttrade aktierna ska fördelas &lt;br&gt;
på senare förvärvade aktier. &lt;br&gt;
Det återstår då att ta ställning till ett rent uppskovssystem i &lt;br&gt;
enlighet med vad som gäller vid avyttring av fastigheter eller enligt &lt;br&gt;
de tidigare andelsbytesreglerna. &lt;br&gt;
Fördelen med ett uppskovssystem är att ägare av onoterade &lt;br&gt;
aktier utan skattebelastning kan avyttra sina aktier för att i stället &lt;br&gt;
placera kapitalet i ett annat onoterat företag som investeraren &lt;br&gt;
bedömer ge en bättre avkastning på sikt. Detta skulle kunna underlätta &lt;br&gt;
för företag med utvecklingspotential att få tillgång till riskvilligt &lt;br&gt;
kapital. Samtidigt har det den fördelen att företag som inte &lt;br&gt;
bedöms ha så goda framtidsutsikter snabbare kan avvecklas eller &lt;br&gt;
tvingas att utveckla sig. En ökad rörlighet på aktiemarknaden skulle &lt;br&gt;
kunna påskynda en sådan utveckling för mindre framgångsrika &lt;br&gt;
företag till fördel för de mer livskraftiga företagen. Å andra sidan &lt;br&gt;
ska inte rörligheten bland ägare av onoterade aktier överskattas. &lt;br&gt;
När det gäller innehav av aktier i onoterade företag ägs dessa till &lt;br&gt;
mycket stor del av dem som själva arbetar i företaget, närstående &lt;br&gt;
till dem och även i viss uträckning av släkt och vänner. Det helt &lt;br&gt;
utomstående ägandet i onoterade företag bedöms av utredningen &lt;br&gt;
vara begränsat. I ägarkretsen torde inte innehavet av aktier vara &lt;br&gt;
enbart betingat av förväntad avkastning på innehavet. Andra &lt;br&gt;
faktorer torde spela en betydande roll vid valet av om aktierna ska &lt;br&gt;
avyttras till fördel för förvärv av aktier i ett annat onoterat företag. &lt;br&gt;
118&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
Härtill kommer att marknaden för aktier i särskilt onoterade företag &lt;br&gt;
av naturliga skäl är begränsad, med eller utan särskilda skatteincitament. &lt;br&gt;
I sammanhanget bör också beaktas att uppskovsregler överlag &lt;br&gt;
inte är helt oproblematiska för den enskilde aktieägaren, även om &lt;br&gt;
det är fråga om frivilliga regler av förmånskaraktär. Såväl uppskovsavdrag &lt;br&gt;
vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt &lt;br&gt;
som de tidigare reglerna om uppskov vid andelsbyten, &lt;br&gt;
innebär att den skattskyldige har en latent skatteskuld att betala. I &lt;br&gt;
många fall kan uppskovsbeloppet vara betydande och när beloppet &lt;br&gt;
ska tas upp till beskattning i samband med avyttring av ersättningsbostaden &lt;br&gt;
eller de tillbytta aktierna, kan bostaden eller aktierna ha &lt;br&gt;
gått ned i värde i sådan omfattning att avyttringen inte resulterat i &lt;br&gt;
tillräckligt med kapital för att betala den uppskjutna skatten. Det &lt;br&gt;
kan alltså helt enkelt vara så att det saknas skatteförmåga vid betalningstidpunkten. &lt;br&gt;
Införandet av reglerna om framskjuten beskattning &lt;br&gt;
vid andelsbyten var bl.a. en direkt följd av en sådan värdenedgång &lt;br&gt;
på tillbytta aktier med uppskovsbelopp inom särskilt ITsektorn. &lt;br&gt;
Som framgår ovan av från Skatteverket framtagen statistik uppgår &lt;br&gt;
uppskoven vid andelsbyten till cirka 134 000 stycken och avser &lt;br&gt;
sammanlagt 16 miljarder kr. Hanteringen av uppskovsbelopp är en &lt;br&gt;
inte oväsentlig skatteadministrativ börda för Skatteverket. Enligt &lt;br&gt;
utredningens mening finns dock inte anledning att anta att ett uppskovssystem &lt;br&gt;
avseende kapitalvinst vid avyttring av onoterade aktier &lt;br&gt;
med efterföljande förvärv av onoterade aktier skulle generera till &lt;br&gt;
närmelsevis lika många beslut om uppskov och inte heller så &lt;br&gt;
betydande belopp som är fallet beträffande andelsbytesreglerna. &lt;br&gt;
Emellertid skulle sådana regler resultera i en ökad skatteadministrativ &lt;br&gt;
börda, varav många av de registrerade uppskovsbesluten förmodligen &lt;br&gt;
skulle avse mindre belopp. Härtill kommer att uppskoven &lt;br&gt;
kan komma att vara under många år och därför kräver en tidsmässigt &lt;br&gt;
lång bevakningstid. &lt;br&gt;
Utredningens bedömning är att ett uppskovssystem inte kan &lt;br&gt;
begränsas till endast onoterade aktier i svenska bolag, utan man &lt;br&gt;
måste med hänsyn till EG-rätten även låta reglerna omfatta onoterade &lt;br&gt;
andelar i bolag i vart fall inom EES. Möjligheterna till beskattning &lt;br&gt;
vid en utflyttningssituation, s.k. exitbeskattning, är med hänsyn &lt;br&gt;
till EG-rätten starkt begränsade. Även om regler utformas så &lt;br&gt;
att beskattning sker först vid en senare avyttring av de aktier som &lt;br&gt;
trätt i stället för de onoterade aktier vars avyttring lett till en &lt;br&gt;
119&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Uppskov med kapitalvinstbeskattning SOU 2009:33 &lt;br&gt;
120 &lt;br&gt;
kapitalvinst, förutsätter en faktisk beskattning att Skatteverket &lt;br&gt;
erhåller information om avyttringen. Detta är inte helt oproblematiskt. &lt;br&gt;
Slutsatsen är att ett förslag om uppskov vid avyttring av &lt;br&gt;
onoterade aktier dels är en tung skatteadministrativ börda, dels kan &lt;br&gt;
antas leda till definitiva skattebortfall för svenska staten. Redan av &lt;br&gt;
denna anledning finner utredningen att skälen emot att införa &lt;br&gt;
ytterligare ett uppskovssystem klart överväger de potentiella fördelar &lt;br&gt;
ett sådant system kan ha med avseende på de onoterade &lt;br&gt;
företagens försörjning med riskkapital. &lt;br&gt;
Ett införande av uppskov vid avyttring av onoterade aktier vid &lt;br&gt;
efterföljande förvärv av onoterade aktier skulle dessutom antagligen &lt;br&gt;
leda till krav på att liknande uppskovsregler införs även &lt;br&gt;
beträffande noterade aktier och vid byte av fonder. Konsekvenserna &lt;br&gt;
av ett sådant scenario är svåröverblickbar. &lt;br&gt;
Utredningen har mot bakgrund av vad som ovan sagts valt att &lt;br&gt;
inte föreslå regler som innefattar uppskov med kapitalvinstbeskattningen &lt;br&gt;
vid avyttring av onoterade andelar.&lt;br&gt;
6 Skattereduktion för förvärv av &lt;br&gt;
aktier &lt;br&gt;
6.1 Inledning &lt;br&gt;
I uppdraget ingår att undersöka behovet av och förutsättningarna &lt;br&gt;
för att införa skatteincitament i form av riskkapitalavdrag. Med &lt;br&gt;
riskkapitalavdrag avses enligt direktiven en möjlighet för fysiska &lt;br&gt;
personer att med avdragsrätt investera upp till ett visst belopp i &lt;br&gt;
eget eller närståendes företagande, dvs. kostnaden för köp av onoterade &lt;br&gt;
aktier i dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. Vidare &lt;br&gt;
ingår i uppdraget att om utredningen föreslår en sådan skattelättnad, &lt;br&gt;
ska utredningen också utforma författningsbestämmelser &lt;br&gt;
härtill. &lt;br&gt;
Ett riskkapitalavdrag, utformat som en skattereduktion, har &lt;br&gt;
tidigare funnits under taxeringsåren 1997 och 1998.1 Det tidigare &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget redovisas i bilaga 5. De flesta av de regler som &lt;br&gt;
gällde för riskkapitalavdraget och de slutsatser som framgår av den &lt;br&gt;
utvärdering av avdraget som gjorts av Nutek tas upp i övervägandena &lt;br&gt;
nedan. &lt;br&gt;
Det tidigare riskkapitalavdraget innebar i huvudsak att fysiska &lt;br&gt;
personer som förvärvade aktier som tecknats vid nyemission kunde &lt;br&gt;
få en skattereduktion. Bolaget skulle uppfylla ett antal krav, bland &lt;br&gt;
annat avseende dess verksamhet och tillgångar. Dessa krav skulle &lt;br&gt;
vara uppfylla under en period av fem år efter förvärvet. Det fanns &lt;br&gt;
också krav på att bolaget inte fick bli börsnoterat under en treårsperiod &lt;br&gt;
efter förvärvet. Vidare skulle den fysiska personen behålla &lt;br&gt;
aktierna under en femårsperiod efter förvärvet. &lt;br&gt;
Syftet med riskkapitalavdraget var att stimulera små och medelstora &lt;br&gt;
aktiebolags försörjning med riskkapital samt underlätta etablering &lt;br&gt;
av nya bolag. &lt;br&gt;
1 Lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Se prop. 1995/96:109 &lt;br&gt;
och bet. 1995/96:SkU20. &lt;br&gt;
121&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I avsnitt 6.2 lämnas en kortfattad presentation av utredningens &lt;br&gt;
förslag om skattelättnader för förvärv av aktier och de överväganden &lt;br&gt;
som ligger till grund för det framlagda förslaget. I avsnitt &lt;br&gt;
6.3 tas upp vissa definitioner som är av betydelse i sammanhanget. I &lt;br&gt;
avsnitt 6.4–6.19 presenteras förslaget närmare, varvid avsnitt 6.19 &lt;br&gt;
särskilt behandlar den del av förslaget som berör kupongskatt. &lt;br&gt;
6.2 Förslag &lt;br&gt;
Förslag: Det bör införas skattelättnader för fysiska personer &lt;br&gt;
som förvärvar aktier. &lt;br&gt;
Vi förslår att det ska införas en skattelättnad med viss förebild i det &lt;br&gt;
tidigare riskkapitalavdraget. Vid utformningen av förslaget har vi &lt;br&gt;
även beaktat utformningen av skattereduktionen för hushållsarbete. &lt;br&gt;
Det ska också nämnas att det i vissa länder, t.ex. Storbritannien, &lt;br&gt;
finns system med skattelättnader för fysiska personer &lt;br&gt;
som förvärvar aktier i vissa bolag. Det brittiska systemet, EIS, &lt;br&gt;
redovisas i bilaga 9. &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Det finns stöd för att anta att det finns ett behov av att underlätta &lt;br&gt;
företagens försörjning med kapital vid starten och i de tidiga &lt;br&gt;
utvecklings- och expansionsfaserna.2 Enligt vår mening kan skattelättnader &lt;br&gt;
för fysiska personer som investerar i aktier som getts ut &lt;br&gt;
vid bildandet eller vid nyemission utgöra en möjlighet för att förbättra &lt;br&gt;
företagens kapitaltillgång. Mot den bakgrunden föreslår vi &lt;br&gt;
att det ska införas sådana skattelättnader. &lt;br&gt;
Våra överväganden &lt;br&gt;
Vår utgångspunkt är att de förslag som lämnas ska vara enkla och &lt;br&gt;
att det ska vara lätt för den skattskyldige att förstå reglerna och &lt;br&gt;
kunna tillämpa dem. Vidare ska Skatteverket lätt kunna kontrollera &lt;br&gt;
att reglerna efterlevs. Reglerna bör så långt möjligt utformas så att &lt;br&gt;
2 Se bl.a. SOU 2008:121, s. 34 f. Se även avsnitt 2.5. &lt;br&gt;
122&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
de inte medför tolknings- och avgränsningssvårigheter. Krångliga &lt;br&gt;
regler motverkar intresset av att använda reglerna eller förståelsen &lt;br&gt;
av dem, vilket man kan utläsa bl.a. av erfarenheterna kring det &lt;br&gt;
tidigare riskkapitalavdraget. Som framgår av avsnitt 3.2 innebär våra &lt;br&gt;
direktiv att vi ska ta fram regler som bl.a. ska underlätta för de &lt;br&gt;
skattskyldiga att göra rätt för sig och som minskar utrymmet och &lt;br&gt;
riskerna för fusk. Detta kräver å ena sidan enkla och i viss mån &lt;br&gt;
schabloniserade regler. Å andra sidan kan enkla och schabloniserade &lt;br&gt;
regler leda till att det uppstår luckor i lagstiftningen som kan &lt;br&gt;
utnyttjas i syfte att få av lagstiftaren icke avsedda skatteförmåner. &lt;br&gt;
Det är därför ofrånkomligt att vissa av bestämmelserna, nämligen &lt;br&gt;
de som syftar till att hindra icke avsedda skatteförmåner, blir mer &lt;br&gt;
komplicerade. &lt;br&gt;
Vi har under utredningens gång arbetat med två i huvudsak likartade &lt;br&gt;
förslag om skattereduktion vid förvärv av aktier vid bildandet &lt;br&gt;
av ett bolag och vid nyemission. &lt;br&gt;
I båda förslagen har tanken varit att den som förvärvar aktier vid &lt;br&gt;
ett bolags bildande, eller i form av köp av lagerbolag, eller vid &lt;br&gt;
nyemission ska kunna erhålla en skattereduktion med viss andel av &lt;br&gt;
anskaffningskostnaden för aktierna, dock med ett visst högsta &lt;br&gt;
belopp. &lt;br&gt;
Den viktigaste skillnaden mellan de båda förslagen har varit att i &lt;br&gt;
det ena förslaget har anskaffningsvärdet på de med skattereduktion &lt;br&gt;
förvärvade aktierna ansetts vara noll kronor, dock utom vid beräkningen &lt;br&gt;
av det s.k. gränsbeloppet enligt 57 kap. 11 § första stycket &lt;br&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229, IL) där hela anskaffningsvärdet &lt;br&gt;
skulle få beaktas. Med en sådan lösning anser vi att det inte behövs &lt;br&gt;
några särskilda spärregler. Fördelen med den modellen är också att &lt;br&gt;
den till stor del är självfinansierad. Den skattereduktion som erhålls &lt;br&gt;
vid betalningen av aktierna tas så att säga tillbaka vid en vinst- eller &lt;br&gt;
förlustförsäljning av aktierna genom att anskaffningsvärdet på &lt;br&gt;
aktierna är noll kr. Denna modell ger dock inte så stort skatteincitament, &lt;br&gt;
eftersom modellen i praktiken innebär en skattekredit &lt;br&gt;
och inte en definitiv skattelättnad. En nackdel från hanteringssynpunkt &lt;br&gt;
är att man vid kapitalvinstberäkningen måste hålla isär de &lt;br&gt;
aktier som förvärvats med skattereduktion, då dessa har noll kronor &lt;br&gt;
i anskaffningsvärde, från andra aktier i bolaget. &lt;br&gt;
I den andra modellen som vi har arbetat med har vi inte reducerat &lt;br&gt;
anskaffningskostnaden. Den modellen kräver i stället vissa &lt;br&gt;
slag av spärregler för att inte obehöriga skattevinster ska uppkomma. &lt;br&gt;
Till följd härav är den betydligt mer komplicerad. Regler &lt;br&gt;
123&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
av liknande slag fanns även för det tidigare riskkapitalavdraget. Av &lt;br&gt;
Nuteks utvärdering av riskkapitalavdraget framgår att mycket kritik &lt;br&gt;
riktades mot utformningen av lagstiftningen i denna del. Denna &lt;br&gt;
modell innebär också ett större skattemässigt incitament och &lt;br&gt;
kräver därför på ett helt annat sätt en finansiering än den nyss &lt;br&gt;
nämnda modellen. &lt;br&gt;
Vårt förslag &lt;br&gt;
Utredningen har dock slutligen stannat för att bara presentera ett &lt;br&gt;
förslag för skattereduktion och det bygger på den senare av ovan &lt;br&gt;
omnämnda modeller, dvs. den med fullt anskaffningsvärde på de &lt;br&gt;
förvärvade aktierna. Vi har så långt möjligt försökt beakta de synpunkter &lt;br&gt;
som framfördes på det tidigare riskkapitalavdraget när vi &lt;br&gt;
utformat bestämmelserna. Utgångspunkten har också varit att i &lt;br&gt;
möjligaste mån undvika villkor. Att helt låta bli att ställa upp villkor &lt;br&gt;
som avser förhållanden före och efter betalning av de aktier för &lt;br&gt;
vilka skattereduktion medges är dock inte möjligt. &lt;br&gt;
Förslaget innebär i korthet att en fysisk person som mot betalning &lt;br&gt;
i pengar förvärvar aktier i ett icke marknadsnoterat aktiebolag &lt;br&gt;
får skattereduktion med 20 procent av det belopp som motsvarar &lt;br&gt;
betalningen. Skattereduktionen får dock inte överstiga 100 000 kr &lt;br&gt;
per beskattningsår, dvs. underlaget för skattereduktionen får uppgå &lt;br&gt;
till högst 500 000 kr per beskattningsår. Något krav på att aktierna &lt;br&gt;
ska innehas en viss tid har vi inte funnit skäl att ställa. Det ställs &lt;br&gt;
inte heller krav på att den som begär skattereduktion alltjämt ska &lt;br&gt;
äga aktierna vid tidpunkten för begäran. Vi har härvid beaktat den &lt;br&gt;
kritik som riktades mot det krav på en viss minsta innehavstid som &lt;br&gt;
gällde enligt det tidigare riskkapitalavdraget. Dessutom ser vi inte &lt;br&gt;
att det i ekonomiskt hänseende finns skäl att ställa upp ett sådant &lt;br&gt;
krav. Även om den enskilde efter en kort tid säljer aktier som har &lt;br&gt;
legat till grund för skattereduktion har det, i och med betalningen &lt;br&gt;
av aktier som tecknats vid bildande eller nyemission, skett ett kapitaltillskott &lt;br&gt;
till bolaget. Detta tillskott påverkas inte av att aktien &lt;br&gt;
säljs. Däremot måste det enligt vår mening i möjligaste mån hindras &lt;br&gt;
att bestämmelserna utnyttjas som ett medel för att uppnå icke &lt;br&gt;
avsedda skattefördelar genom att det kapitaltillskott som har medfört &lt;br&gt;
skattereduktion inte blir annat än högst tillfälligt, t.ex. på &lt;br&gt;
grund av att bolaget minskar aktiekapitalet och betalar ut minskningen &lt;br&gt;
till den person som har fått skattereduktion. För att &lt;br&gt;
124&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
reglerna ska var effektiva måste dessa villkor enligt vår mening gälla &lt;br&gt;
under en viss tid efter − och i vissa fall även före − betalningen av &lt;br&gt;
aktierna. &lt;br&gt;
En förutsättning för att den fysiska personen ska ha rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion är att bolaget bedriver rörelse den 2 maj det första &lt;br&gt;
året efter det beskattningsår för vilket skattereduktion begärs. Som &lt;br&gt;
huvudregel gäller att skattereduktion ska begäras vid taxeringen för &lt;br&gt;
det år då aktierna betalades. Med hänsyn till att nystartade bolag &lt;br&gt;
inte ska missgynnas föreslår vi dock att skattereduktion ska kunna &lt;br&gt;
begäras för det närmast följande året efter betalningsåret, om &lt;br&gt;
bolaget inte har börjat bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
En förutsättning för att rätt till skattereduktion ska &lt;br&gt;
finnas i det fallet är att bolaget bedriver rörelse den 2 maj det andra &lt;br&gt;
året efter betalningsåret. Dessutom föreslår vi en undantagsbestämmelse &lt;br&gt;
i det fall bolaget försätts i konkurs eller går i tvångslikvidation. &lt;br&gt;
Med hänsyn till att vi föreslår vissa villkor som ska vara uppfyllda &lt;br&gt;
under en tid efter betalningen av aktierna − och därmed även &lt;br&gt;
efter det att begäran om skattereduktion lämnats till Skatteverket − &lt;br&gt;
anser vi att det måste finnas en uppgiftsskyldighet för den som har &lt;br&gt;
fått skattereduktion, vad gäller dessa villkor. Dessutom bör det &lt;br&gt;
vara möjligt att fatta beslut om eftertaxering med stöd av en sådan &lt;br&gt;
uppgift. Detta är nödvändigt för att reglerna ska kunna vara effektiva. &lt;br&gt;
Någon avgränsning av vilka fysiska personer som kan få skattereduktion &lt;br&gt;
föreslås inte. Skattereduktionen ska kunna räknas av mot &lt;br&gt;
statlig och kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt &lt;br&gt;
kommunal fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Med hänsyn till de krav som EG-rätten ställer föreslår vi också &lt;br&gt;
att skattelättnader vid förvärv av aktier ska kunna ges i form av nedsatt &lt;br&gt;
kupongskatt. I fråga om kupongskatten behövs det särskilda regler, &lt;br&gt;
bl.a. om förfarandet. Dessa tas, som tidigare nämnts, främst upp i &lt;br&gt;
avsnitt 6.19. &lt;br&gt;
6.3 Vissa definitioner och avgränsningar &lt;br&gt;
Först ska klargöras att med aktier avses, förutom aktier i svenska &lt;br&gt;
aktiebolag, även andelar i utländska bolag. &lt;br&gt;
Med bolag avses svenska aktiebolag och utländska bolag som &lt;br&gt;
hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets125&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
området (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett &lt;br&gt;
skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Av &lt;br&gt;
2 kap. 4 § IL framgår att europabolag och försäkringsaktiebolag &lt;br&gt;
räknas som aktiebolag. Privatbostadsföretag och investmentföretag &lt;br&gt;
anses inte som bolag vid tillämpningen av de bestämmelser om &lt;br&gt;
skattelättnader som vi föreslår, se avsnitten 3.7 och 6.7.5. Frågan &lt;br&gt;
om utländska bolag behandlar vi i avsnitten 6.7.1–6.7.4. &lt;br&gt;
Som framgår av avsnitt 6.2 föreslår vi vissa villkor som syftar till &lt;br&gt;
att förhindra att skattelättnader ges för förvärv som inte innebär &lt;br&gt;
någon egentlig kapitaltillförsel till bolaget. Vi vill härigenom hindra &lt;br&gt;
till exempel att skattereduktion medges för betalning av nyemitterade &lt;br&gt;
aktier om den ökning av aktiekapitalet som nyemissionen &lt;br&gt;
inneburit sedan återbetalas till aktieägaren vid minskning av aktiekapitalet. &lt;br&gt;
För att dessa villkor ska vara effektiva anser vi att de även måste &lt;br&gt;
omfatta vissa personer i bolagets närhet. Vi föreslår därför att reglerna &lt;br&gt;
ska gälla dels närstående till den fysiska person som förvärvat &lt;br&gt;
aktierna, dels företag i intressegemenskap med det bolag i vilket aktierna &lt;br&gt;
förvärvats. Nedan behandlar vi begreppen närstående och företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
6.3.1 Närstående &lt;br&gt;
Med närstående avses de personer som räknas upp i 2 kap. 22 § IL. &lt;br&gt;
De personer som räknas upp i nämnda lagrum är make, förälder, &lt;br&gt;
mor- och farförälder, avkomling (innefattande styvbarn och fosterbarn), &lt;br&gt;
avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling, och &lt;br&gt;
dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda &lt;br&gt;
personerna är delägare i. &lt;br&gt;
Enligt vår mening bör en person vara att betrakta som närstående &lt;br&gt;
vid tillämpningen av de föreslagna reglerna om han eller &lt;br&gt;
hon vid tidpunkten för mottagandet av t.ex. överföringen av medel &lt;br&gt;
från bolaget eller av ersättningen för aktierna var närstående till den &lt;br&gt;
skattskyldige, dvs. den som begärt skattereduktion. &lt;br&gt;
Detta innebär att det i princip saknar betydelse för tillämpningen &lt;br&gt;
av reglerna om en person som var närstående vid tidpunkten &lt;br&gt;
för utbetalningen från bolaget etc. inte är att anse som &lt;br&gt;
närstående vid tidpunkten för betalningen av aktierna. &lt;br&gt;
126&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Som exempel kan tas följande situation. &lt;br&gt;
En person förvärvar nyemitterade aktier i ett bolag, som före nyemissionen &lt;br&gt;
var helägt av personens sambo. Sambor är inte att anse som närstående &lt;br&gt;
med varandra, jfr 2 kap. 20 § IL. Skattereduktion medges för &lt;br&gt;
förvärvet. Året efter förvärvet ingår personerna äktenskap med &lt;br&gt;
varandra. Året därpå tar maken till den person som medgavs skattereduktion &lt;br&gt;
emot ett penninglån i strid mot aktiebolagslagen (2005:551). &lt;br&gt;
Rätten till skattereduktionen går därmed förlorad för den andra &lt;br&gt;
maken, dvs. den som förvärvade aktierna. &lt;br&gt;
Ett omvänt förhållande är följande. &lt;br&gt;
Två makar deltar i samma nyemission och medges skattereduktion. &lt;br&gt;
Året efter skiljer de sig och därefter erhåller den ena av dem en värdeöverföring &lt;br&gt;
från bolaget i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen. &lt;br&gt;
I detta fall är det endast den som tog emot värdeöverföringen som förlorar &lt;br&gt;
sin skattereduktion. &lt;br&gt;
6.3.2 Företag i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
För att reglerna ska kunna fungera effektivt bör de även omfatta &lt;br&gt;
företag som är i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
En första fråga är då vad som avses med begreppet företag. &lt;br&gt;
Någon allmän definition av begreppet företag finns inte i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
utan det används i ett flertal bestämmelser där och har då &lt;br&gt;
inte alltid samma innebörd. &lt;br&gt;
Begreppet förekommer i t.ex. 23 kap. 4 §, 37 kap. 9 §, 38 kap. 3 § &lt;br&gt;
och 40 kap. 3 § IL. Enligt vår mening bör definitionen vara så vid &lt;br&gt;
som möjligt för att reglerna inte ska kunna kringgås. &lt;br&gt;
Mot den bakgrunden föreslår vi att med begreppet företag ska &lt;br&gt;
avses dels svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank, &lt;br&gt;
svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, svensk stiftelse och svensk &lt;br&gt;
ideell förening, dels utländskt bolag och annan utländsk juridisk person. &lt;br&gt;
Nästa fråga är vad som avses med begreppet företag i intressegemenskap&lt;br&gt;
. Även här bör utgångspunkten vara att definitionen bör &lt;br&gt;
vara vid för att kunna träffa så många skatteplaneringsförfaranden &lt;br&gt;
som möjligt. &lt;br&gt;
Även begreppet företag i intressegemenskap används i ett flertal &lt;br&gt;
lagrum i inkomstskattelagen, t.ex. 6 a kap. 6 §, 14 kap. 20 §, 17 kap. &lt;br&gt;
19 a §, 24 kap. 10 a § och 25 a kap. 2 §. Innebörden är inte densamma i &lt;br&gt;
de olika bestämmelserna. &lt;br&gt;
127&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Vi har utformat vår definition med förebild i 25 a kap. 2 § IL, &lt;br&gt;
som har stora likheter med den definition som finns i 24 kap. 10 a § &lt;br&gt;
IL. &lt;br&gt;
Med företag i intressegemenskap avser vi ett företag som ett &lt;br&gt;
annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat &lt;br&gt;
sätt har ett väsentligt inflytande i, eller företag som står under i huvudsak &lt;br&gt;
gemensam ledning. Definitionen av företag inkluderar bolag. &lt;br&gt;
Ägarförhållanden i såväl uppåt- som nedåtstigande led innefattas. &lt;br&gt;
Vad uttrycket ”väsentligt inflytande i” innebär i varje situation låter &lt;br&gt;
sig inte exakt preciseras. En riktpunkt kan dock vara att uttrycket &lt;br&gt;
”väsentlig del” har ansetts betyda 40 procent.3 &lt;br&gt;
6.4 Reglerna förs in i inkomstskattelagen och &lt;br&gt;
kupongskattelagen &lt;br&gt;
Förslag: Reglerna om skattereduktionen placeras i inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Begäran om skattereduktion ska göras i självdeklarationen. &lt;br&gt;
Regler om reducering av kupongskatt förs in i &lt;br&gt;
kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Vi har övervägt om bestämmelserna om skattereduktionen ska &lt;br&gt;
föras in i inkomstskattelagen eller i en särskild lag. &lt;br&gt;
Den föreslagna skattereduktionen föreslås vara permanent vilket &lt;br&gt;
talar för att reglerna ska placeras i inkomstskattelagen.4 &lt;br&gt;
Om reglerna placeras i inkomstskattelagen är det enligt vår &lt;br&gt;
mening naturligt att begäran om skattereduktion ska ske i självdeklarationen &lt;br&gt;
och inte i en särskild ansökan. Om reglerna i stället &lt;br&gt;
förs in i en särskild lag kan skattereduktionen hanteras genom ett &lt;br&gt;
särskilt ansökningsförfarande. Så är fallet med de nu gällande bestämmelserna &lt;br&gt;
om skattereduktion för hushållsarbete. Detsamma gällde &lt;br&gt;
tidigare för det s.k. ROT-avdraget. &lt;br&gt;
Det finns vissa vinster i administrativt hänseende med att &lt;br&gt;
skattereduktionen kan behandlas fristående från deklarationshanteringen. &lt;br&gt;
Till exempel kan effektivitetsvinster hos Skatteverket &lt;br&gt;
3 Prop. 2007/08:19, s. 21, vari hänvisas till prop. 1990/91:54, s. 192, och prop. 1999/2000:2, &lt;br&gt;
s. 505. &lt;br&gt;
4 Prop. 1999/2000:2, del 1, s. 482. Regeringen har vidare i prop. 2008/09:77 föreslagit att &lt;br&gt;
bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete (lagen [2007:346] om skattereduktion &lt;br&gt;
för hushållsarbete) bör inordnas tillsammans med andra permanenta bestämmelser om &lt;br&gt;
skattereduktion, t.ex. sjöinkomst och jobbskatteavdraget (65 kap. 11 § respektive 9 a−9 d §§ &lt;br&gt;
IL), i ett nytt kapitel, 67 kap., i inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
128&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
uppnås genom att ansökningarna styrs direkt till särskilda skattekontor, &lt;br&gt;
där beslut i ärendet sedan fattas. Behandlingen hamnar då &lt;br&gt;
utanför det ordinarie taxeringsförfarandet och besluten kommer &lt;br&gt;
således inte att vara taxeringsbeslut. Det finns även fördelar ur ett &lt;br&gt;
processuellt perspektiv med en ordning som innebär att beslutet &lt;br&gt;
meddelas fristående och inte som ett taxeringsbeslut. En sådan &lt;br&gt;
ordning torde medföra att personer med särskild kompetens sätts &lt;br&gt;
att granska ansökningarna, varvid både kvaliteten och snabbheten i &lt;br&gt;
hanteringen torde befrämjas. &lt;br&gt;
Ett förfarande som innebär att begäran i stället görs i deklarationen &lt;br&gt;
torde, enligt vår bedömning, dock inte leda till att hanteringen &lt;br&gt;
av ärendena försvåras i någon större omfattning. När det &lt;br&gt;
gäller skattereduktionen för hushållsarbete har regeringen föreslagit &lt;br&gt;
att begäran om denna reduktion ska göras i självdeklarationen. &lt;br&gt;
I det fallet kommer dock underlaget att i de flesta fall vara &lt;br&gt;
förtryckta av Skatteverket.5 &lt;br&gt;
Vid en avvägning av det sagda har vi stannat vid att det − av &lt;br&gt;
främst systematiska skäl − är lämpligt att bestämmelserna om &lt;br&gt;
skattereduktionen förs in i inkomstskattelagen, tillsammans med &lt;br&gt;
övriga permanenta skattereduktioner. Vi anser vidare att begäran &lt;br&gt;
ska göras i självdeklarationen. &lt;br&gt;
När det gäller reducering av kupongskatt är det lämpligt att &lt;br&gt;
regler om detta förs in i kupongskattelagen och att hanteringen &lt;br&gt;
sker inom ramen för kupongskattesystemet. I vissa fall kan det &lt;br&gt;
dock tänkas att en fysisk person som förvärvat aktier är skattskyldig &lt;br&gt;
både enligt inkomstskattelagen och kupongskattelagen. Det &lt;br&gt;
kan också tänkas att tvist uppkommer om skattskyldighet föreligger &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen eller kupongskattelagen. Utredningen har till &lt;br&gt;
följd av den mycket korta tid som stått till utredningens förfogande &lt;br&gt;
inte haft möjlighet att identifiera och analysera de problem som &lt;br&gt;
skulle kunna uppkomma i nämnda situationer. I avsnitt 6.19 &lt;br&gt;
behandlas närmare våra överväganden kring kupongskatten och &lt;br&gt;
vårt förslag om nedsättning av kupongskatt. &lt;br&gt;
5 Prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
129&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
6.5 Skattereduktion för fysiska personer som har &lt;br&gt;
förvärvat vissa aktier &lt;br&gt;
Förslag: Det bör införas en skattereduktion för fysiska personer &lt;br&gt;
som förvärvat vissa aktier. Någon avgränsning av vilka fysiska &lt;br&gt;
personer som ska kunna få skattereduktion föreslås inte. Skattereduktionen &lt;br&gt;
omfattar således även begränsat skattskyldiga och &lt;br&gt;
kan även ske genom nedsättning av kupongskatt. &lt;br&gt;
Enligt våra direktiv avses med ett ”riskkapitalavdrag” en möjlighet &lt;br&gt;
att &lt;br&gt;
med avdragsrätt investera upp till ett visst belopp i eget eller närståendes &lt;br&gt;
företagande, dvs. kostnaden för köp av onoterade aktier i &lt;br&gt;
dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. &lt;br&gt;
Först ska sägas att vi har valt att utforma den föreslagna skattelättnaden &lt;br&gt;
som en skattereduktion och inte som ett avdrag, eftersom &lt;br&gt;
en skattereduktion har samma skattemässiga värde oberoende &lt;br&gt;
av inkomst. Ett avdrag, som alltså innebär att inkomsten minskas, &lt;br&gt;
får däremot ett högre skattemässigt värde för en höginkomsttagare &lt;br&gt;
än för en låginkomsttagare. &lt;br&gt;
Härefter blir frågan vilka fysiska personer som ska omfattas av &lt;br&gt;
skattereduktionen. En avgränsning som innebär att bara privatpersoner &lt;br&gt;
som ägde aktier i bolaget vid ett visst datum, t.ex. den 1 januari &lt;br&gt;
2010, och närstående till dessa personer, kan komma i åtnjutande av &lt;br&gt;
skatteincitamentet framstår inte som ändamålsenligt. En sådan &lt;br&gt;
avgränsning skulle innebära att ett betydande antal personer skulle &lt;br&gt;
uteslutas från rätt till skattereduktion, vilket i sin tur skulle motverka &lt;br&gt;
syftet att förbättra företagens kapitalanskaffning. &lt;br&gt;
Vi anser därför att det inte ska ställas något krav på att den &lt;br&gt;
skattskyldige ska ha varit aktieägare eller närstående till aktieägare &lt;br&gt;
före aktieförvärvet för att detta ska kunna läggas till grund för &lt;br&gt;
skattereduktionen. &lt;br&gt;
Frågan är då om det bör göras någon annan avgränsning &lt;br&gt;
beträffande vilka fysiska personer som kan komma ifråga. &lt;br&gt;
En möjlighet skulle kunna vara att rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
endast medges obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga &lt;br&gt;
enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 IL. Det sistnämnda &lt;br&gt;
avser sådana utomlands bosatta som begärt att få sina &lt;br&gt;
tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för &lt;br&gt;
130&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands &lt;br&gt;
bosatta samt sådana skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget &lt;br&gt;
näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en &lt;br&gt;
fastighet i Sverige. &lt;br&gt;
Ytterligare en förutsättning för att begränsat skattskyldiga ska &lt;br&gt;
ha rätt till skattereduktion skulle kunna vara att den skattskyldiges &lt;br&gt;
överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande &lt;br&gt;
eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster &lt;br&gt;
i Sverige. Denna avgränsning gäller för rätten till allmänna &lt;br&gt;
avdrag och grundavdrag (s.k. personliga avdrag), se 62 kap. 9 § &lt;br&gt;
respektive 63 kap. 2 § IL.6 Avgränsningen gäller även för andra skattereduktioner, &lt;br&gt;
såsom jobbskatteavdraget och skattereduktionen för &lt;br&gt;
hushållsarbete. Den skattelättnad som vi föreslår är, till skillnad &lt;br&gt;
mot de nämnda, inte hänförlig till den enskildes personliga förhållanden. &lt;br&gt;
I stället är det fråga om skattelättnader för investeringar &lt;br&gt;
i aktier, dvs. finansiella placeringar. En skillnad i den skattemässiga &lt;br&gt;
behandlingen på så sätt att en begränsat skattskyldig inte har rätt &lt;br&gt;
till skattereduktion för investeringar i ett svenskt bolag medan en &lt;br&gt;
obegränsat skattskyldig som gör samma investering har rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion, skulle kunna leda till att begränsat skattskyldiga &lt;br&gt;
avstår från investeringen. Detta skulle enligt utredningens mening &lt;br&gt;
kunna betraktas som ett otillåtet hinder enligt EG-fördraget, och &lt;br&gt;
då främst mot den fria rörligheten för kapital.7 &lt;br&gt;
Syftet med skattelättnaden är att underlätta kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
för mindre bolag. Mot den bakgrunden ser vi inte heller att &lt;br&gt;
det är befogat att införa en inskränkning som motsvarar den som &lt;br&gt;
gäller för t.ex. skattereduktion för hushållsarbete. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det ovan sagda anser vi att såväl obegränsat &lt;br&gt;
som begränsat skattskyldiga i princip bör omfattas av skattereduktionen. &lt;br&gt;
En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skattereduktionen &lt;br&gt;
är naturligtvis att det finns skatt att reducera. Om den &lt;br&gt;
skattskyldige inte har någon skatt att betala i Sverige kan han eller &lt;br&gt;
hon i praktiken inte heller få del av skattelättnaden. I samband härmed &lt;br&gt;
ska sägas att vår utgångspunkt är att föreslagen skattereduktion, &lt;br&gt;
i likhet med de flesta övriga befintliga skattereduk6 &lt;br&gt;
Se prop. 2004/05:19. Jfr även bl.a. EG-domstolens dom i mål C-376/03 D. mot Inspecteur &lt;br&gt;
van de Belastingdienst/Particulieren/Ondernemingen buitenland te Heerlen, REG 2005 &lt;br&gt;
s. I-05821. &lt;br&gt;
7 Jfr bl.a. EG-domstolens dom i mål C-512/03, J. E. J. Blanckaert mot Inspecteur van de &lt;br&gt;
Belastingdienst/Particulieren/Ondernemingen buitenland te Heerlen, REG 2005 s. I-07685. &lt;br&gt;
131&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
tioner, ska kunna räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, &lt;br&gt;
statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Utredningen har dessutom gjort den bedömningen att även &lt;br&gt;
begränsat skattskyldiga som har kupongskatt att betala i Sverige &lt;br&gt;
bör omfattas. Denna fråga och förslaget om hur sådana regler bör &lt;br&gt;
utformas behandlar vi i avsnitt 6.19. &lt;br&gt;
Vi är medvetna om att ett visst definitivt skattebortfall kan antas &lt;br&gt;
uppkomma till följd av att även begränsat skattskyldiga omfattas av &lt;br&gt;
skattereduktionen. Enligt vår mening är en sådan konsekvens dock &lt;br&gt;
oundviklig, bl.a. mot bakgrund av EG-rättens inverkan. &lt;br&gt;
I det fall en begränsat skattskyldig medges skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av andelar i ett utländskt bolag kommer någon kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
vid senare avyttring inte kunna ske i Sverige, om personen &lt;br&gt;
vid avyttringen fortfarande är begränsat skattskyldig i &lt;br&gt;
Sverige (3 kap. 19 § tredje stycket IL). Även om den begränsat &lt;br&gt;
skattskyldige skulle förvärva aktier i svenska bolag i stället, kan det &lt;br&gt;
antas att beskattning inte kan ske alls eller endast till viss del. Det &lt;br&gt;
kan bero på flera orsaker. Dessa har behandlats i avsnitt 5.4. Där &lt;br&gt;
konstaterar vi att en förutsättning för att kapitalvinsten ska omfattas &lt;br&gt;
av svensk beskattningsrätt är att den begränsat skattskyldige &lt;br&gt;
varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här någon gång &lt;br&gt;
under en tioårsperiod före avyttringen. Härutöver gäller att beskattningsanspråket &lt;br&gt;
i 3 kap. 19 § IL i regel är begränsat genom skatteavtal. &lt;br&gt;
Risken för skattebortfall när det gäller begränsat skattskyldiga &lt;br&gt;
bör dock inte överdrivas. Vi vill betona att skattelättnaden aldrig &lt;br&gt;
kan uppgå till ett högre belopp än vad personen skulle ha erlagt i &lt;br&gt;
slutlig skatt. Skattereduktionen kan således inte uppgå till ett negativt &lt;br&gt;
belopp. Det innebär t.ex. att en begränsat skattskyldig som &lt;br&gt;
bara är skattskyldig för fastighetsavgift i Sverige inte kan tillgodogöra &lt;br&gt;
sig skattereduktion med högre belopp än vad som motsvarar &lt;br&gt;
fastighetsavgiften, vilken för småhus uppgår till 6 362 kr per bostadsbyggnad &lt;br&gt;
för år 2009. När det gäller skattebortfall till följd av rätten att &lt;br&gt;
få nedsättning av kupongskatt bör beaktas att i många av Sveriges &lt;br&gt;
ingångna skatteavtal är kupongskatten helt eller delvis nedsatt. &lt;br&gt;
Detta medför att möjligheten att få nedsättning av kupongskatt vid &lt;br&gt;
förvärv i enlighet med våra förslag är i motsvarande mån reducerad. &lt;br&gt;
Detta innebär således att skattebortfallet i denna del torde vara &lt;br&gt;
marginellt. &lt;br&gt;
132&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
6.6 Aktieförvärv som medför rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
Förslag: Rätt till skattereduktion ska finnas för förvärv av aktier &lt;br&gt;
som har tecknats vid bildande av bolag eller vid nyemission. &lt;br&gt;
Skattereduktion ska också kunna beviljas för förvärv av aktier i &lt;br&gt;
ett s.k. lagerbolag. Skattereduktion ska medges endast när aktieförvärvet &lt;br&gt;
skett mot betalning i pengar. &lt;br&gt;
Utredningen har i kapitel 3 stannat vid att endast förvärv av aktier &lt;br&gt;
ska kunna läggas till grund för skattelättnader. Förvärv av andra &lt;br&gt;
finansiella instrument, t.ex. konvertibler, berättigar således inte till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
Det tidigare riskkapitalavdraget omfattade endast förvärv av &lt;br&gt;
nyemitterade aktier. Det fanns även ett krav på att företaget skulle &lt;br&gt;
ha bedrivit verksamhet under minst fyra månader före beslutet om &lt;br&gt;
nyemission.8 &lt;br&gt;
Vi anser emellertid att rätt till skattereduktion bör finnas inte &lt;br&gt;
bara för förvärv av nyemitterade aktier utan även för förvärv av &lt;br&gt;
aktier som förvärvats vid bildandet av bolaget och för förvärv av &lt;br&gt;
aktier i ett s.k. lagerbolag. Som förutsättning för rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
gäller, liksom för det tidigare riskkapitalavdraget, att förvärvet &lt;br&gt;
skett mot betalning i pengar. &lt;br&gt;
Skälen för våra ställningstaganden och den närmare utformningen &lt;br&gt;
av reglerna framgår nedan av avsnitten 6.6.1–6.6.4. &lt;br&gt;
6.6.1 Aktier som har tecknats vid bildande eller vid nyemission &lt;br&gt;
Syftet med förslaget är att underlätta mindre företags anskaffande &lt;br&gt;
av nytt eget kapital vid företagsstarten, i tidiga utvecklingsskeden &lt;br&gt;
och i expansionsskeden. Utgångspunkten för vårt arbete är att förslaget &lt;br&gt;
ska vara enkelt, ändamålsenligt och inte öka den administrativa &lt;br&gt;
bördan för företagare. &lt;br&gt;
Till att börja med anser vi att skattereduktion ska kunna beviljas &lt;br&gt;
vid förvärv av aktier som tecknats av den skattskyldige vid nyemission. &lt;br&gt;
Härigenom kan företagens tillgång på kapital i utvecklings och &lt;br&gt;
expansionsskeden komma att förbättras. &lt;br&gt;
Vidare anser vi att incitamentet även bör omfatta förvärv av &lt;br&gt;
aktier som tecknats av den skattskyldige i samband med bildandet &lt;br&gt;
8 Se bilaga 5 för en närmare redovisning av riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
133&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
av bolaget. Skatteincitamentet kan därmed bli ett stöd även vid &lt;br&gt;
starten. En regel om att skattereduktion bara ges för nyemitterade &lt;br&gt;
aktier skulle lätt kunna kringgås. Detta skulle kunna ske genom att &lt;br&gt;
det i samband med bildandet ges ut aktier motsvarande det lägsta &lt;br&gt;
tillåtna aktiekapitalet och att det därefter görs en nyemission, varvid &lt;br&gt;
aktiekapitalet ökas. En avgränsning till nyemitterade aktier &lt;br&gt;
förefaller således vara varken effektiv eller ändamålsenlig. Dessutom &lt;br&gt;
leder den till en ökad administrativ börda för företaget genom &lt;br&gt;
nyss nämnda uppdelning av utgivandet av aktier vid bildande och &lt;br&gt;
nyemission i anslutning härtill enbart i syfte att förvärvarna ska kunna &lt;br&gt;
bli berättigade till skattereduktion. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det nu sagda anser vi att såväl förvärv av aktier &lt;br&gt;
som tecknats vid bildandet av bolaget som förvärv av aktier som &lt;br&gt;
tecknats vid nyemission ska kunna medföra rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
6.6.2 Förvärv av aktier i lagerbolag &lt;br&gt;
Uppgifter från Bolagsverket ger vid handen att det vanligaste sättet &lt;br&gt;
att starta ett företag är att köpa ett s.k. lagerbolag. Under år 2008 &lt;br&gt;
registrerades cirka 27 000 nya aktiebolag, varav cirka 17 500 var &lt;br&gt;
lagerbolag. Under samma år ombildades cirka 18 000 lagerbolag till &lt;br&gt;
aktiva aktiebolag.9 Närmare uppgifter återges i bilaga 4. Det kan &lt;br&gt;
här påpekas att uppgifterna avser nyregistrerade företag, vilket inte &lt;br&gt;
är detsamma som nystartade företag.10&lt;br&gt;
Ett lagerbolag är ett registrerat aktiebolag som ligger färdigt för &lt;br&gt;
försäljning i ”lager” hos speciella företag (lagerbolagsbildare). &lt;br&gt;
Lagerbolaget har bildats enbart för att säljas vidare till en ny ägare. &lt;br&gt;
Aktiekapitalet i lagerbolaget betalas in av lagerbolagsbildaren, som &lt;br&gt;
ofta bildar flera lagerbolag åt gången. Lagerbolagsbildaren tecknar &lt;br&gt;
aktierna i samtliga lagerbolag och sätter in betalningen för aktierna &lt;br&gt;
på ett särskilt konto enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen, varefter &lt;br&gt;
medlen efter en tid återgår till lagerbolagsbildaren. Lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
kan sedan använda medlen för att betala aktier i nya &lt;br&gt;
lagerbolag. Lagerbolaget är ”vilande”, dvs. bedriver ingen verksamhet &lt;br&gt;
hos lagerbolagsbildaren. I bolagsordningen anges att lager9 &lt;br&gt;
Närmare beskrivning av hur lagerbolag bildas och överlåts m.m., se bl.a. Lagerbolag och ekonomisk &lt;br&gt;
brottslighet, Ekobrottsmyndigheten, rapport 2003:3, och Kullstedt, Mats, &amp; Melin, &lt;br&gt;
Lars, Starta eget handboken, 25 uppl., Stockholm, 2006, s. 71 ff. &lt;br&gt;
10 Skillnaden mellan definitionerna nyregistrerat företag och nystartat företag förklaras närmare &lt;br&gt;
i bilaga 2. &lt;br&gt;
134&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
bolaget ska ha förvaltande verksamhet. Inför försäljningen har &lt;br&gt;
lagerbolagsbildaren ofta en skuld till lagerbolaget (med belopp &lt;br&gt;
motsvarande aktiekapitalet). I samband med försäljningen betalar &lt;br&gt;
förvärvaren i regel lagerbolagsbildarens skuld till aktiebolaget. Det &lt;br&gt;
förekommer dock vissa lagerbolagsbildare som inte säkerställer att &lt;br&gt;
aktiekapitalet är intakt i bolaget vid försäljningen. Om förvärvaren &lt;br&gt;
efter försäljningen inte reglerar den övertagna skulden från lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
sker därmed ett kringgående av skyddsreglerna för &lt;br&gt;
kapitalet i ett aktiebolag. &lt;br&gt;
Efter förvärvet hålls en bolagsstämma där namn och verksamhetsinriktning &lt;br&gt;
på bolaget ändras. Lagerbolagsbildaren hjälper i regel &lt;br&gt;
till med detta och kan även erbjuda annan hjälp. &lt;br&gt;
Genom att ett redan registrerat aktiebolag förvärvas kan företagaren &lt;br&gt;
i regel börja bedriva verksamhet något snabbare än om &lt;br&gt;
denne själv skulle ha ombesörjt bildandet av ett nytt bolag. Att &lt;br&gt;
verksamheten kan komma i gång snabbt kan ibland vara viktigt av &lt;br&gt;
affärsmässiga skäl. &lt;br&gt;
Eftersom det vanligaste sättet att starta ett aktiebolag således är &lt;br&gt;
att förvärva aktier i ett lagerbolag, bör enligt vår mening ett sådant &lt;br&gt;
förvärv kunna medföra rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
Att förvärv av aktier i ett lagerbolag kan ligga till grund för &lt;br&gt;
skattereduktion uttrycks i författningsförslaget på så sätt aktierna &lt;br&gt;
ska ha förvärvats från en juridisk person och avse ett bolag som &lt;br&gt;
inte tidigare bedrivit verksamhet av något slag. &lt;br&gt;
Särskilda överväganden avseende fysiska personer som &lt;br&gt;
lagerbolagsbildare &lt;br&gt;
Vi har utformat reglerna så att det är den som tecknat och mot &lt;br&gt;
betalning i pengar förvärvat aktier utgivna vid ett bolags bildande &lt;br&gt;
eller vid nyemissionen som har rätt till skattereduktion. Dessutom &lt;br&gt;
har den som mot betalning i pengar från en juridisk person förvärvat &lt;br&gt;
aktier i ett lagerbolag rätt till skattereduktion. Rätten till &lt;br&gt;
skattereduktion förutsätter inte äganderätt till aktierna vid tidpunkten &lt;br&gt;
för när begäran om skattereduktion ska göras. &lt;br&gt;
Om bildaren av ett lagerbolag är en juridisk person saknar denne &lt;br&gt;
rätt till skattereduktion, eftersom endast fysiska personer har rätt &lt;br&gt;
till skattereduktionen. &lt;br&gt;
Om bildaren däremot skulle vara en fysisk person, som antingen &lt;br&gt;
själv bildar och låter registrera lagerbolag för försäljning eller låter &lt;br&gt;
135&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
försäljningen gå genom ett bolag, kommer denne att vara berättigad &lt;br&gt;
till skattereduktionen om villkoret att bolaget ska bedriva rörelse &lt;br&gt;
den 2 maj året efter det år då aktierna betalades eller det närmast &lt;br&gt;
efterföljande året samt övriga villkor är uppfyllda. Det sagda innebär &lt;br&gt;
att två personer kan komma att begära skattereduktion för &lt;br&gt;
samma aktier; dels lagerbolagsbildaren, dels den som förvärvat &lt;br&gt;
lagerbolaget för att bedriva rörelsen och denna kommit i gång &lt;br&gt;
senast den 2 maj. Vi föreslår därför, för det fallet att en fysisk person &lt;br&gt;
bildar ett lagerbolag och säljer det via ett aktiebolag och skattereduktion &lt;br&gt;
begärs av både bildaren och den som har förvärvat lagerbolaget &lt;br&gt;
för att bedriva rörelsen, att endast den som förvärvat &lt;br&gt;
aktierna från en juridisk person har rätt till skattereduktion. Detta &lt;br&gt;
följer av den föreslagna bestämmelsen i 67 kap. 26 § tredje stycket &lt;br&gt;
IL. I en sådan situation saknar alltså bildaren av lagerbolaget rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
Om bildaren av lagerbolaget således är en fysisk person som &lt;br&gt;
själv säljer det vidare, utan en mellanliggande juridisk person, är det &lt;br&gt;
bildaren som har rätt till skattereduktionen och inte förvärvaren av &lt;br&gt;
aktierna. Emellertid föreslår vi en särskild spärregel (67 kap. 28 § &lt;br&gt;
första stycket 2 IL) som innebär att den som i strid mot aktiebolagslagen &lt;br&gt;
tar emot värdeöverföringar etc. från bolaget hindras &lt;br&gt;
från rätten till skattereduktion till och med tredje året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Vid bildandet av lagerbolag förekommer det ibland att &lt;br&gt;
bildaren omgående lånar tillbaka aktiekapitalet för att i sin tur sätta &lt;br&gt;
in det i nästa nybildade bolag.11 Ett sådant förfarandet skulle kunna &lt;br&gt;
falla in under bestämmelserna om olovlig vinstutdelning i aktiebolagslagen.12 &lt;br&gt;
Om så är fallet föreligger här en tidsspärr. &lt;br&gt;
6.6.3 Aktierna ska ha betalats i pengar &lt;br&gt;
Syftet med våra förslag är att förbättra möjligheterna för mindre &lt;br&gt;
bolag att få tillgång till riskkapital. Mot denna bakgrund och med &lt;br&gt;
hänsyn till att reglerna ska vara effektiva, bör skattereduktion &lt;br&gt;
endast ges för aktier som förvärvats genom betalning i pengar. Det &lt;br&gt;
kan nämnas att kravet på betalning i pengar även gällde för det &lt;br&gt;
tidigare riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Förvärv av aktier som betalats med apportegendom omfattas &lt;br&gt;
alltså inte. Inte heller kan förvärv av aktier mot betalning genom &lt;br&gt;
11 Se t.ex. Ekobrottsmyndighetens rapport 2003:3, s. 6. &lt;br&gt;
12 Ekobrottsmyndighetens rapport 2003:3, s. 16. &lt;br&gt;
136&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
kvittning av fordran gentemot företaget ge rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
Kravet på att de förvärvade aktierna ska ha betalats i pengar gäller &lt;br&gt;
även vid förvärv av aktier i lagerbolag. Den som har förvärvat aktier &lt;br&gt;
i ett lagerbolag måste alltså ha betalat aktierna i pengar för att &lt;br&gt;
kunna ha rätt till skattereduktion. Mot bakgrund av ovannämnt &lt;br&gt;
syfte med föreslagna regler, dvs. att de ska utgöra ett effektivt &lt;br&gt;
incitament för att underlätta mindre företags tillgång på kapital, &lt;br&gt;
bör vidare gälla att den som har förvärvat aktier i ett lagerbolag bara &lt;br&gt;
kan få skattereduktion beräknat på ett underlag som motsvarar &lt;br&gt;
högst det belopp som inbetalades till bolaget i pengar av lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
vid bildandet av bolaget. Detta följer av den föreslagna &lt;br&gt;
67 kap. 30 § andra stycket andra meningen IL. Också vid &lt;br&gt;
förvärv av aktier i lagerbolag gäller således att skattereduktion bara &lt;br&gt;
medges för kontanta medel som tillskjutits bolaget. &lt;br&gt;
6.6.4 Särskilt om överkursbetalning &lt;br&gt;
Bedömning: Det föreslås inte någon inskränkning som innebär &lt;br&gt;
att bara betalning som tillskjuts aktiekapitalet får läggas till &lt;br&gt;
grund för skattereduktionen. &lt;br&gt;
De bolagsrättsliga regler som gällde under den tid som riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
var i bruk, innebar att betalningen av aktierna tillfördes &lt;br&gt;
det bundna egna kapitalet i bolaget, oavsett om aktierna gavs &lt;br&gt;
ut mot överkurs eller inte. Som nämnts i avsnitt 4.2.2 motsvaras &lt;br&gt;
överkursen av den del av betalningen för en aktie som överstiger &lt;br&gt;
aktiens kvotvärde, dvs. aktiens andel av det registrerade aktiekapitalet. &lt;br&gt;
Från och med år 2006 gäller emellertid att överkursen utgör &lt;br&gt;
fritt eget kapital. &lt;br&gt;
Som framgår av ovannämnt avsnitt finns det särskilda skyddsregler &lt;br&gt;
för ett aktiebolags bundna egna kapital. Reglerna utgör &lt;br&gt;
främst ett skydd för bolagets borgenärer. Reglerna innebär att &lt;br&gt;
värdeöverföringar, t.ex. vinstutdelning, bara får göras om det finns &lt;br&gt;
full täckning för bolagets bundna egna kapital även efter värdeöverföringen. &lt;br&gt;
Dessutom begränsas möjligheten till utdelning av &lt;br&gt;
den s.k. försiktighetsregeln. Den innebär att bolag inte får dela ut &lt;br&gt;
mer än att det återstår en försvarlig nivå på det egna kapitalet med &lt;br&gt;
hänsyn till verksamheten och behovet av konsolidering och likviditet &lt;br&gt;
m.m. &lt;br&gt;
137&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Om skattereduktion medges för hela det inbetalade beloppet, &lt;br&gt;
kan en fysisk person som förvärvar nyemitterade aktier till överkurs &lt;br&gt;
få skattereduktion beräknat på både aktiekapitalet och överkursen. &lt;br&gt;
Förutsatt att de ovannämnda skyddsreglerna uppfylls, &lt;br&gt;
skulle ägaren således kunna få tillbaka hela den erlagda överkursen i &lt;br&gt;
form av utdelning. Utdelning får dock inte ske förrän det fria egna &lt;br&gt;
kapitalet ingår i en balansräkning som fastställts av bolagsstämma. &lt;br&gt;
Skattereduktion har i så fall medgetts för ett förvärv som inte &lt;br&gt;
inneburit annat än ett högst kortvarigt kapitaltillskott till bolaget. &lt;br&gt;
Vi har mot bakgrund av det sagda övervägt om skattereduktion &lt;br&gt;
bara bör medges för den del av betalningen som innebär att aktiebolaget &lt;br&gt;
tillförs bundet eget kapital, dvs. endast för den förvärvade &lt;br&gt;
aktiens kvotvärde och inte till den del tillskottet utgör en överkursbetalning. &lt;br&gt;
Fördelen med en sådan regel är att den får antas vara lätt för de &lt;br&gt;
skattskyldiga att förstå och tillämpa. Den bör även vara lätt för &lt;br&gt;
Skatteverket att kontrollera. &lt;br&gt;
Ett stort aktiekapital kan medföra att bolaget har lättare att få &lt;br&gt;
lån hos olika kreditinstitut än om det hade haft ett mindre aktiekapital. &lt;br&gt;
För bolagen finns det normalt affärsmässiga skäl för att &lt;br&gt;
emittera aktierna till överkurs. Uppgifter om nyemissionsbelopp, &lt;br&gt;
inklusive och exklusive överkurs, under åren 2006–2008, framgår av &lt;br&gt;
bilaga 3. Ett bolag som behöver nytt kapital för expansion måste &lt;br&gt;
räkna med att investeringen inte omedelbart betalar sig och att &lt;br&gt;
bolaget på kort sikt kan komma att redovisa förlust. Förlusten &lt;br&gt;
innebär att bolagets egna kapital tas i anspråk. Så snart det finns &lt;br&gt;
skäl att anta att bolagets egna kapital understiger halva det registrerade &lt;br&gt;
aktiekapitalet är bolaget skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning och &lt;br&gt;
hålla bolagsstämma. Reglerna om tvångslikvidation beskrivs i relevanta &lt;br&gt;
delar i avsnitt 4.6.2. Om hela tillskottet vid nyemissionen &lt;br&gt;
skulle hänföras till aktiekapital innebär det att den kritiska gränsen &lt;br&gt;
för när kontrollbalansräkning måste upprättas nås tidigare än om &lt;br&gt;
samma belopp fördelas mellan aktiekapital och överkurs. &lt;br&gt;
Mot denna bakgrund har vi funnit att skatteincitamentet inte &lt;br&gt;
bör utformas så att det i sig påverkar hur stor andel av tillskottet &lt;br&gt;
som kommer att hänföras till aktiekapital respektive överkursfond. &lt;br&gt;
En möjlighet, som vi har övervägt, är att överkursbetalningen &lt;br&gt;
får beaktas vid bestämmandet av underlaget för skattereduktionen, &lt;br&gt;
men att bolaget då inte får dela ut belopp som kan anses motsvara &lt;br&gt;
vad som tillförts överkursfonden i samband med det förvärv som &lt;br&gt;
medfört skattereduktion. Vi har dock funnit att en sådan regel blir &lt;br&gt;
138&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
svår både att tillämpa och kontrollera. Dessutom innebär den att &lt;br&gt;
bolagets handlande påverkar den fysiska personens rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
Att ett skattesubjekts agerande kan påverka ett annat &lt;br&gt;
skattesubjekts rätt till en skattemässig förmån på det sättet har vi &lt;br&gt;
inte ansett vara lämpligt. Detta gäller även om det i många fall där &lt;br&gt;
skattereduktion kommer att begäras är fråga om enmansaktiebolag. &lt;br&gt;
Ett annat alternativ vore att ha en fullständig utdelningsspärr, &lt;br&gt;
dvs. att den skattskyldige inte får ta emot utdelning under en viss &lt;br&gt;
tid före och efter förvärvet. Vi har dock stannat för att inte heller &lt;br&gt;
detta är lämpligt. Frågan behandlas närmare i avsnitten 6.12 och &lt;br&gt;
6.13.5. &lt;br&gt;
Av det sagda följer att utredningen stannat vid att det inte är &lt;br&gt;
lämpligt med en inskränkning som innebär att bara betalning som &lt;br&gt;
tillskjuts aktiekapitalet får läggas till grund för skattereduktionen. &lt;br&gt;
Överkursbetalning får alltså beaktas vid bedömningen av rätten till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
6.7 Svenska aktiebolag och utländska bolag &lt;br&gt;
Förvärv av aktier i ett svenskt aktiebolag ska kunna berättiga till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
Med hänsyn till EG-rätten måste även övervägas om inte även &lt;br&gt;
förvärv av aktier i vissa utländska bolag bör kunna medföra rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
I avsnitt 6.7.1 nämner vi kortfattat relevanta fördragsbestämmelser &lt;br&gt;
och i avsnitt 6.7.2 tas begreppet utländskt bolag upp. &lt;br&gt;
I avsnitt 6.7.4 behandlar vi några centrala avgöranden av EG-domstolen &lt;br&gt;
som ligger till grund för utredningens bedömning att förvärv &lt;br&gt;
av andelar i vissa utländska bolag ska omfattas av rätten till skattereduktion. &lt;br&gt;
6.7.1 EG:s bestämmelser om etableringsfrihet och fria &lt;br&gt;
kapitalrörelser &lt;br&gt;
EG-fördragets bestämmelser om förbud mot restriktioner av kapitalrörelser &lt;br&gt;
gäller såväl mot en annan medlemsstat som mot tredje &lt;br&gt;
land. Av artikel 56.1 i EG-fördraget framgår att alla restriktioner &lt;br&gt;
för kapitalrörelser mellan medlemsstater, samt mellan medlemsstater &lt;br&gt;
och tredje land, är förbjudna. &lt;br&gt;
139&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Begreppet kapitalrörelser omfattar bl.a. förvärv av aktier och &lt;br&gt;
andra finansiella placeringar. Den EG-rättsliga definitionen av kapitalrörelser &lt;br&gt;
är mycket vid.13 &lt;br&gt;
Bestämmelserna om etableringsfrihet i artikel 43 i EG-fördraget &lt;br&gt;
gäller däremot bara mot en annan medlemsstat. &lt;br&gt;
Bestämmelserna om etableringsfrihet har till ändamål att säkerställa &lt;br&gt;
friheten för medborgare från en medlemsstat att etablera sig i &lt;br&gt;
en annan medlemsstat, inbegripet bl.a. rätten att bilda och driva &lt;br&gt;
företag på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver &lt;br&gt;
för dess egna medborgare. &lt;br&gt;
6.7.2 Innebörden av begreppet utländskt bolag &lt;br&gt;
Med utländskt bolag avses enligt 2 kap. 5 a § första stycket IL en &lt;br&gt;
utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör &lt;br&gt;
hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för &lt;br&gt;
svenska aktiebolag. &lt;br&gt;
En utländsk juridisk person definieras i 6 kap. 8 § IL som en &lt;br&gt;
utländsk association om den, enligt lagstiftningen i den stat där &lt;br&gt;
associationen hör hemma, kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter &lt;br&gt;
samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. &lt;br&gt;
Vidare förutsätts att enskilda delägare inte fritt kan förfoga över &lt;br&gt;
associationens förmögenhetsmassa. &lt;br&gt;
För att avgöra om det är fråga om en utländsk juridisk person &lt;br&gt;
saknar det betydelse om associationen i sin hemviststat betecknas &lt;br&gt;
som juridisk person eller inte. För att en utländsk juridisk person &lt;br&gt;
ska räknas som ett utländskt bolag ska den − och inte delägarna − &lt;br&gt;
vara skattskyldig i hemviststaten. Det måste vara fråga om en direkt &lt;br&gt;
skatt på inkomst. Det räcker inte med att den juridiska personen är &lt;br&gt;
skattskyldig till omsättningsskatt eller skatt på transaktioner eller &lt;br&gt;
att skattskyldigheten inskränker sig till en fast årlig avgift. Kravet &lt;br&gt;
innebär också att skatten i den stat där den juridiska personen är &lt;br&gt;
hemmahörande måste medföra åtminstone en belastning liknande &lt;br&gt;
den som skatten på aktiebolag i Sverige utgör. Det innebär inte att &lt;br&gt;
den faktiska beskattningen i alla lägen måste vara lika stor som &lt;br&gt;
motsvarande svenska beskattning. Kravet innebär dock att beskatt13 &lt;br&gt;
Se t.ex. Ståhl, Kristina &amp; Persson Österman, Roger, EG-skatterätt, 2 uppl., Uppsala, 2006, &lt;br&gt;
s. 130 f. &lt;br&gt;
140&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
ningen vid en jämförelse med svenska regler inte bör vara generellt &lt;br&gt;
mycket förmånligare.14 &lt;br&gt;
I praktiken sker emellertid prövningen av om ett utländskt bolag &lt;br&gt;
föreligger i de flesta fall enligt andra stycket i 2 kap. 5 a § IL och &lt;br&gt;
inte enligt det ovan redovisade första stycket. Enligt det andra &lt;br&gt;
stycket anses som utländskt bolag alltid en utländsk juridisk person &lt;br&gt;
som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med &lt;br&gt;
vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att &lt;br&gt;
omfatta vissa inkomster. Dock krävs att personen omfattas av &lt;br&gt;
avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist &lt;br&gt;
i denna stat enligt avtalet. I de fall där det finns ett skatteavtal &lt;br&gt;
behöver man alltså inte göra någon särskild prövning av om &lt;br&gt;
beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag. &lt;br&gt;
Bakgrunden är att det inför ingåendet av skatteavtalet har &lt;br&gt;
gjorts en prövning av den skattemässiga behandlingen av juridiska &lt;br&gt;
personer som enligt avtalets definition har hemvist i den andra &lt;br&gt;
avtalsslutande staten. Om den skattemässiga behandlingen är sådan &lt;br&gt;
att Sverige inte ansett att den utländska juridiska personen bör &lt;br&gt;
betraktas som utländskt bolag har den juridiska personen undantagits &lt;br&gt;
i avtalet.15 &lt;br&gt;
Vi anser att en första förutsättning för att skattereduktion ska &lt;br&gt;
kunna beviljas vid förvärv av andelar i utländska juridiska personer &lt;br&gt;
bör vara att de är att betrakta som utländska bolag. &lt;br&gt;
6.7.3 Utländska bolag som omfattas &lt;br&gt;
Förslag: Skattereduktion ges vid förvärv av aktier som avser ett &lt;br&gt;
svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som hör hemma i en &lt;br&gt;
stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett &lt;br&gt;
skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. &lt;br&gt;
Som framgår ovan anser vi att reglerna inte ska begränsas till enbart &lt;br&gt;
förvärv av aktier i svenska bolag, utan att även förvärv av andelar i &lt;br&gt;
utländska bolag ska kunna berättiga till skattereduktion. &lt;br&gt;
Frågan är då vilka utländska bolag som bör omfattas. &lt;br&gt;
Med hänsyn till EG-rättens bestämmelser som etableringsfrihet &lt;br&gt;
och fria kapitalrörelser bör skattereduktion kunna medges vid för14 &lt;br&gt;
Prop. 1989/90:47, s. 16 f. &lt;br&gt;
15 Prop. 1989/90:47, s. 17. Se även prop. 1993/94:50, s. 273. &lt;br&gt;
141&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
värv av andelar i, förutom svenska aktiebolag, utländska bolag som &lt;br&gt;
hör hemma i en stat inom EES. I EES ingår de tjugosju medlemsländerna &lt;br&gt;
i EU och tre länder som är anslutna till Europeiska frihandelssammanslutningen &lt;br&gt;
(Efta). I EES ingår därmed staterna &lt;br&gt;
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, &lt;br&gt;
Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, &lt;br&gt;
Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, &lt;br&gt;
Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, &lt;br&gt;
Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. &lt;br&gt;
Skattereduktion bör också kunna medges för betalningar för &lt;br&gt;
förvärv av andelar i ett utländskt bolag som hör hemma i en stat &lt;br&gt;
med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en &lt;br&gt;
artikel om informationsutbyte. &lt;br&gt;
6.7.4 Vissa vägledande avgöranden av EG-domstolen &lt;br&gt;
Mål C-452/04 Fidium Finanz AG mot Bundesanstalt für &lt;br&gt;
Finanzdienstleistungsaufsicht, REG 2006 s. I-09521 &lt;br&gt;
Förhållandet mellan bestämmelserna om fria kapitalrörelser och &lt;br&gt;
övriga grundläggande friheter, särskilt i förhållande till tredje land, &lt;br&gt;
har diskuterats i doktrinen.16 Ett i detta sammanhang viktigt avgörande &lt;br&gt;
av EG-domstolen är målet C-452/04.17 Målet gällde om krav &lt;br&gt;
på tillstånd för att bedriva bankrörelse eller tillhandahålla finansiella &lt;br&gt;
tjänster stred mot den fria rörligheten för kapital i art. 56 i EG-fördraget. &lt;br&gt;
Målet avgjordes i s.k. stor sammansättning. &lt;br&gt;
Fidium Finanz var ett schweiziskt företag, som bl.a. tillhandahöll &lt;br&gt;
krediter via Internet till personer bosatta i Tyskland. &lt;br&gt;
Företaget hade av tyska myndigheter förbjudits att fortsätta tillhandahålla &lt;br&gt;
krediter till personer bosatta i Tyskland, eftersom företaget &lt;br&gt;
enligt tysk lagstiftning saknade nödvändigt förhandstillstånd &lt;br&gt;
(och inte heller kunde beviljas sådant tillstånd eftersom företaget &lt;br&gt;
inte hade huvudkontor eller filial i Tyskland). &lt;br&gt;
16 Se t.ex. Dahlberg, Mattias, Internationell beskattning, 2 uppl., Lund, 2007, s. 272 ff., dens., &lt;br&gt;
Direct Taxation in Relation to the Freedom of Establishment and the Free Movement of &lt;br&gt;
Capital, Haag, Nederländerna, 2005, s. 322 ff. och s. 335 f., Smit, Daniël S. &amp; Kiekebeld, Ben &lt;br&gt;
J., EC Free Movement of Capital, Corporate Income Taxation and Third Countries: Four &lt;br&gt;
Selected Issues, Alphen aan den Rijn, Nederländerna, 2008, och Ståhl &amp; Persson Österman, &lt;br&gt;
s. 139 ff. &lt;br&gt;
17 Avgörandet är kommenterat av Ståhl, Kristina, ”EG-domstolens domar”, Skattenytt, 2006, &lt;br&gt;
s. 714 ff. &lt;br&gt;
142&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
EG-domstolen konstaterade att yrkesmässig kreditgivning &lt;br&gt;
utgör en tjänst i den mening som avses i art. 49 i EG-fördraget, &lt;br&gt;
men också att lån och krediter utgör kapitalrörelser. Den bedrivna &lt;br&gt;
verksamheten kunde således hänföras såväl till friheten att tillhandahålla &lt;br&gt;
tjänster i art. 49 som till den fria rörligheten för kapital i &lt;br&gt;
art. 56. EG-domstolen konstaterade att kravet på förhandstillstånd &lt;br&gt;
utgjorde en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster, men att &lt;br&gt;
Fidium Finanz inte kunde åberopa denna fördragsfrihet eftersom &lt;br&gt;
bolaget hörde hemma i tredje land. &lt;br&gt;
EG-domstolen fann att trots bestämmelserna om fria kapitalrörelser &lt;br&gt;
och fri rörlighet för tjänster är avsedda att reglera olika &lt;br&gt;
situationer kan det inte uteslutas att en nationell bestämmelse i &lt;br&gt;
vissa fall kan utgöra hinder mot att utöva båda dessa friheter.18 &lt;br&gt;
Vidare uttalade domstolen att i de fall en nationell bestämmelse kan &lt;br&gt;
knytas till såväl friheten att tillhandahålla tjänster som den fria rörligheten &lt;br&gt;
för kapital, ska det prövas i vilken utsträckning som &lt;br&gt;
bestämmelsen påverkar utövandet av dessa friheter och dessutom om &lt;br&gt;
någon av dessa friheter dominerar över den andra. Om en av friheterna &lt;br&gt;
är helt underordnad den andra prövas den nationella bestämmelsen &lt;br&gt;
endast mot den överordnade friheten.19 Den nationella bestämmelsen &lt;br&gt;
rörande krav på förhandstillstånd för att kunna bevilja &lt;br&gt;
krediter ansågs av domstolen ha en avgörande inverkan på utövandet &lt;br&gt;
av friheten att tillhandahålla tjänster och dess begränsande &lt;br&gt;
inverkan på den fria rörligheten för kapital ansågs endast vara en &lt;br&gt;
oundviklig konsekvens av inskränkningen av den förstnämnda friheten, &lt;br&gt;
dvs. friheten att tillhandahålla tjänster. Den nationella &lt;br&gt;
bestämmelsen kunde därför bara prövas mot friheten att tillhandahålla &lt;br&gt;
tjänster. Denna frihet kan emellertid inte åberopas av &lt;br&gt;
företag hemmahörande i tredje land.20 &lt;br&gt;
Mål C-102/05 Skatteverket mot A och B, REG 2007 s I-03871 &lt;br&gt;
Under 2007 har EG-domstolen i flera domar prövat nationella &lt;br&gt;
bestämmelser om direkt beskattning i förhållande till tredje land. &lt;br&gt;
När det gäller skatteregler som bara är tillämpliga i situationer &lt;br&gt;
som innebär ”etablering”, dvs. som förutsätter ett aktieinnehav &lt;br&gt;
som ger innehavaren ett kontrollerande inflytande över företaget, &lt;br&gt;
18 C-452/04, p. 30. &lt;br&gt;
19 C-452/04, p. 34. &lt;br&gt;
20 C-452/04, p. 49-50. &lt;br&gt;
143&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
framgår av EG-domstolens dom i mål C-102/05 att sådana regler &lt;br&gt;
ska prövas endast mot etableringsfriheten och inte mot den fria &lt;br&gt;
rörligheten för kapital, eftersom reglerna huvudsakligen har inverkan &lt;br&gt;
på etableringsfriheten medan deras inverkan på den fria rörligheten &lt;br&gt;
för kapital endast är en oundviklig följd av att de hindrar &lt;br&gt;
etableringsfriheten. Detta gäller alltså även när det är fråga om &lt;br&gt;
etablering i ett tredje land, vilket innebär att bestämmelserna om &lt;br&gt;
etableringsfrihet i artikel 43 i EG-fördraget − som bara gäller mot &lt;br&gt;
annan medlemsstat − inte är tillämpliga.21 &lt;br&gt;
I C-102/05 var det fråga om tillämpningen av de svenska &lt;br&gt;
bestämmelserna om löneunderlag vid beskattning av utdelning från &lt;br&gt;
fåmansföretag, enligt vilka ersättningar till anställda bara får beaktas &lt;br&gt;
till den del de ingår i underlaget för svenska socialavgifter eller &lt;br&gt;
svensk särskild löneskatt. Vid beräkningen av löneunderlaget fick &lt;br&gt;
därför inte löner till anställda vid filial i Ryssland beaktas. Detta &lt;br&gt;
ansågs alltså av EG-domstolen inte strida mot fördraget, eftersom &lt;br&gt;
de svenska bestämmelserna om löneunderlag hade huvudsakligen &lt;br&gt;
inverkan på etableringsfriheten, som alltså inte kan åberopas i förhållande &lt;br&gt;
till tredje land.22 &lt;br&gt;
Målen C-446/04 Test Claimants in the FII Group Litigation mot &lt;br&gt;
Commissioners of Inland Revenue, REG 2006 s I-11753, och C157/05 &lt;br&gt;
Winfried L. Holböck mot Finanzamt Salzburg-Land, REG &lt;br&gt;
2007 s. I-04051 &lt;br&gt;
I mål C-446/04 var det fråga om tillämpningen av det brittiska &lt;br&gt;
skatteavräkningssystemet på utdelningar och rörde utdelningar från &lt;br&gt;
dotterbolag i olika medlemsstater till brittiska moderbolag. Målet &lt;br&gt;
avgjordes i s.k. stor sammansättning. &lt;br&gt;
Mål C-157/05 gällde behandlingen av utdelningsinkomst i &lt;br&gt;
Österrike från bolag i tredje land. Enligt intern lagstiftning sattes &lt;br&gt;
skatten på utdelning ned om utdelningen härrörde från ett inhemskt &lt;br&gt;
bolag. Detta gällde dock inte för utdelning från bolag med säte i tredje &lt;br&gt;
land. &lt;br&gt;
21 C-102/05 p. 26-30. &lt;br&gt;
22 I mål C-524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of &lt;br&gt;
Inland Revenue, REG 2007 s. I-02107, och i mål C-492/04 Lasertec Gesellschaft für &lt;br&gt;
Stanzformen mbH mot Finanzamt Emmendingen, REG 2007 s. I-03775, vilka gällde de &lt;br&gt;
brittiska respektive de tyska underkapitaliseringsreglerna, fann domstolen att reglerna enbart &lt;br&gt;
skulle prövas mot etableringsfriheten och inte friheten för kapitalrörelser. &lt;br&gt;
144&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Beträffande sådana skatteregler som är tillämpliga oavsett storleken &lt;br&gt;
på aktieinnehavet, har EG-domstolen i de nämnda målen &lt;br&gt;
uttalat att reglerna kan prövas mot såväl etableringsfriheten som &lt;br&gt;
den fria rörligheten för kapital.23 &lt;br&gt;
Av domen i C-157/05 framgår att den omständigheten att det &lt;br&gt;
faktiska aktieinnehavet är av betydande omfattning (två tredjedelar &lt;br&gt;
av aktiekapitalet) inte innebär att bestämmelserna om fria kapitalrörelser &lt;br&gt;
inte kan åberopas.24 När skattebestämmelser är tillämpliga &lt;br&gt;
både i situationer som utgör etablering och situationer som inte &lt;br&gt;
utgör etablering kan alltså, såvitt utredningen har funnit, en prövning &lt;br&gt;
mot fördragsbestämmelserna om fria kapitalrörelser göras, &lt;br&gt;
även om det i det enskilda fallet faktiskt finns ett kontrollerande &lt;br&gt;
inflytande. Friheterna tillämpas därvid parallellt eller jämsides med &lt;br&gt;
varandra.25 &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Den föreslagna skattereduktionen är tillämplig oavsett storleken på &lt;br&gt;
aktieinnehavet. Ovan redovisad praxis från EG-domstolen talar för &lt;br&gt;
att ett litet aktieinnehav kan komma att prövas mot bestämmelserna &lt;br&gt;
om frihet för kapitalrörelse (även mot tredje land) i art. &lt;br&gt;
56 i EG-fördraget, samtidigt som ett större aktieinnehav även kan &lt;br&gt;
falla in under tillämpningsområdet för etableringsfriheten i fördragets &lt;br&gt;
art. 43. Mycket talar således för att de föreslagna reglerna &lt;br&gt;
ska prövas mot friheten för kapitalrörelser och därigenom även &lt;br&gt;
omfatta kapitalrörelser gentemot tredje land. &lt;br&gt;
Mot bakgrund härav och då vi enligt vårt uppdrag ska hålla ett &lt;br&gt;
s.k. respektavstånd till EG-rätten, gör utredningen bedömningen &lt;br&gt;
att skattereduktion för förvärv av vissa aktier även ska kunna medges &lt;br&gt;
vid förvärv av aktier i bolag som hör hemma i stater som inte är &lt;br&gt;
anslutna till EES. &lt;br&gt;
Av kontrollskäl bör det enligt vår mening ställas krav på att den &lt;br&gt;
stat där det aktuella bolaget hör hemma har ingått ett skatteavtal &lt;br&gt;
med Sverige som innebär informationsutbyte. Mot bakgrund av att &lt;br&gt;
EG:s s.k. handräckningsdirektiv26 inte gäller mellan en medlemsstat &lt;br&gt;
23 C-157/05 p. 23-24 och C-446/04 p. 36, 80 och 142. &lt;br&gt;
24 C-157/05 p. 31. &lt;br&gt;
25 Smit &amp; Kiekebeld, s. 41 ff., och Ståhl, Kristina, ”EG-domstolens domar”, Skattenytt, 2008, &lt;br&gt;
s. 392 f. &lt;br&gt;
26 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas &lt;br&gt;
behöriga myndigheter på direktbeskattningens område. &lt;br&gt;
145&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
och ett tredje land, kan ett sådant krav inte anses vara för långtgående.27 &lt;br&gt;
6.7.5 Särskilt om investmentföretag och privatbostadsföretag &lt;br&gt;
Förslagen om skatteincitament omfattar inte investmentföretag &lt;br&gt;
eller privatbostadsföretag. Anledningen till detta är främst att det &lt;br&gt;
redan finns särskilda beskattningsregler för dessa företag. Enligt &lt;br&gt;
vår mening finns det inte något skäl att med skatteåtgärder underlätta &lt;br&gt;
dessa företags kapitalanskaffning, se avsnitt 3.7. Förvärv av &lt;br&gt;
aktier i investmentföretag eller privatbostadsföretag berättigar &lt;br&gt;
således inte till skattereduktion. &lt;br&gt;
Med privatbostadsföretag avses enligt 2 kap. 17 § IL en svensk &lt;br&gt;
ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet &lt;br&gt;
uppfyller vissa angivna krav. Av paragrafen framgår vidare att med &lt;br&gt;
privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. IL &lt;br&gt;
(uppskov vid kapitalvinstbeskattning vid avyttring av bostäder) &lt;br&gt;
också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en &lt;br&gt;
stat inom EES. Vi föreslår inte att denna utvidgade definition ska &lt;br&gt;
gälla även vid tillämpningen av skattereduktionsbestämmelserna. &lt;br&gt;
Även med investmentföretag avses bara en svensk ekonomisk &lt;br&gt;
förening eller ett svenskt aktiebolag, se 39 kap. 15 § IL. &lt;br&gt;
6.8 Krav på bolaget &lt;br&gt;
Förslag: Det är bara förvärv av aktier i bolag som bedriver &lt;br&gt;
rörelse och som inte är marknadsnoterade som medför rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. Villkoren om rörelse och icke-marknadsnotering &lt;br&gt;
prövas utifrån förhållandena den 2 maj året efter det &lt;br&gt;
beskattningsår när aktierna har betalats. Om bolaget inte börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse vid den tidpunkten skjuts prövningen av båda &lt;br&gt;
villkoren upp till den 2 maj det andra året efter det beskattningsår &lt;br&gt;
när aktierna betalades. Bolaget får dock inte ha varit marknadsnoterat &lt;br&gt;
vid något tillfälle mellan betalningen av aktierna och &lt;br&gt;
tidpunkten för prövningen av villkoret. Har bolaget börjat &lt;br&gt;
27 Se C-101/05 Skatteverket mot A, REG 2007 s. I-11531. Jfr C-451/05 Européenne et &lt;br&gt;
Luxembourgeoise d’investissements SA (ELISA) mot Directeur général des impôts och &lt;br&gt;
Ministère public, REG 2007 s. I-08251. &lt;br&gt;
146&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
bedriva rörelse, men därefter försatts i konkurs eller gått i &lt;br&gt;
tvångslikvidation förloras inte rätten till skattereduktion. &lt;br&gt;
Enligt vår uppfattning bör skattereduktion bara ges vid förvärv av &lt;br&gt;
aktier i bolag som bedriver rörelse. Vi har tidigare kommit fram till &lt;br&gt;
att förslagen om skattelättnader bara ska omfatta ej marknadsnoterade &lt;br&gt;
bolag. &lt;br&gt;
Med begreppen rörelse och marknadsnotering avses också motsvarande &lt;br&gt;
utländska företeelser. För utländska bolag gäller således &lt;br&gt;
att de träffas av motsvarande krav som svenska bolag. &lt;br&gt;
6.8.1 Bolaget ska bedriva rörelse &lt;br&gt;
Begreppet rörelse definieras i 2 kap. 24 § IL som annan näringsverksamhet &lt;br&gt;
än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande &lt;br&gt;
tillgångar. Där anges vidare att om kontanta medel, värdepapper &lt;br&gt;
eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, &lt;br&gt;
räknas innehavet dock till rörelsen. &lt;br&gt;
Bolag som bara förvaltar värdepapper anses således inte bedriva &lt;br&gt;
rörelse. Genom att det ställs krav på att bolaget måste bedriva &lt;br&gt;
rörelse exkluderas från skattereduktion förvärv av aktier i bolag &lt;br&gt;
som bara förvaltar värdepapper. Skälet till detta är att det inte är &lt;br&gt;
lämpligt att med skatteincitament stimulera kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
för företag vars verksamhet uteslutande består av kapitalförvaltning. &lt;br&gt;
Kravet på rörelse innebär dock att endast bolag som bedriver &lt;br&gt;
ren kapitalförvaltning avgränsas bort. Förvärv av aktier i bolag som &lt;br&gt;
bedriver egentlig rörelse i en liten omfattning i förhållande till den &lt;br&gt;
övriga verksamheten kan alltså läggas till grund för skattereduktion. &lt;br&gt;
Av förenklingsskäl ställs emellertid inte något krav på att &lt;br&gt;
rörelsen måste vara av viss minsta omfattning. &lt;br&gt;
Frågan om bolaget är rörelsedrivande eller inte får prövas utifrån &lt;br&gt;
befintlig praxis vad gäller rörelsekravet. Vidare innebär kravet på &lt;br&gt;
rörelse att sådana bolag som bedriver fastighetsförvaltning inte &lt;br&gt;
exkluderas. Detta kan emellertid t.ex. få till följd att skatteincitament &lt;br&gt;
ges till en individ som förvärvar aktier i ett av denne ägt bolag &lt;br&gt;
som i sin tur äger den fastighet som individen själv bor i. Denna &lt;br&gt;
följd av reglerna kan naturligtvis ifrågasättas, men utredningen anser att &lt;br&gt;
den är ofrånkomlig om reglerna inte ska vara alltför komplicerade. &lt;br&gt;
Vår utgångspunkt har varit att de regler som vi föreslår ska vara &lt;br&gt;
så generella som möjligt för att eliminera risk för konkurrenssned147&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
vridningar eller avgränsningssvårigheter. Vår tanke är att skattelättnaden &lt;br&gt;
ska stimulera kapitalanskaffningen i mindre företag med &lt;br&gt;
minsta möjliga inblandning eller styrning från statens sida. Något &lt;br&gt;
krav på verksamhetens karaktär ställs därför inte med undantag av &lt;br&gt;
kravet på rörelse och att det, som framgår av avsnitt 6.7.5, inte får &lt;br&gt;
vara fråga om ett investmentföretag eller ett privatbostadsföretag. &lt;br&gt;
Tidpunkten för prövning av rörelsevillkoret &lt;br&gt;
Vi har i avsnitt 6.4 funnit att bestämmelserna om skattereduktionen &lt;br&gt;
ska föras in i inkomstskattelagen. I nämnda lag är det i regel &lt;br&gt;
så att samtliga villkor för en skattereduktion eller annan förmån ska &lt;br&gt;
vara uppfylla under beskattningsåret (eller vid beskattningsårets &lt;br&gt;
utgång). Det kan dock ifrågasättas om en sådan ordning är den &lt;br&gt;
mest ändamålsenliga för den av oss föreslagna skattereduktionen. &lt;br&gt;
Antag ett en skattskyldig under december 2010 förvärvar aktier &lt;br&gt;
i ett helt nybildat bolag. Rörelsen i bolaget måste då komma i gång &lt;br&gt;
före årsskiftet 2010–2011 för att den skattskyldige ska ha rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. Det kan till exempel bli så att bolaget inte kan &lt;br&gt;
börja bedriva rörelse vid den tidpunkt som det var tänkt, eftersom &lt;br&gt;
någon eller några av de personer som tecknat sig för aktier är sena &lt;br&gt;
med betalningen och företaget därför inte får in tillräckligt med &lt;br&gt;
kapital för att kunna införskaffa de inventarier som behövs för att &lt;br&gt;
verksamhet ska kunna startas. Eftersom det bl.a. är kring starten &lt;br&gt;
som bolagen i regel har ett särskilt stort behov av kapital, anser vi att det &lt;br&gt;
vore olyckligt om utformningen av skatteincitamentet skulle leda till att &lt;br&gt;
investeringar i just sådana företag undviks. Vi anser därför att prövningen &lt;br&gt;
av om rörelsevillkoret är uppfyllt bör göras vid en tidpunkt &lt;br&gt;
efter beskattningsårets utgång. En lämplig tidpunkt enligt vår uppfattning &lt;br&gt;
är datumet för när självdeklarationen senast ska lämnas, &lt;br&gt;
dvs. den 2 maj. Bolaget får då minst cirka fyra månader på sig att &lt;br&gt;
komma i gång med rörelsen. &lt;br&gt;
Om inte den ovannämnda tidsfristen räcker till bör den skattskyldige &lt;br&gt;
ha möjlighet att i stället begära skattereduktion för det &lt;br&gt;
närmast efterföljande beskattningsåret. Den skattskyldige kan därmed &lt;br&gt;
skjuta upp prövningen av rörelsevillkoret ytterligare ett år. &lt;br&gt;
Genom möjligheten att skjuta upp prövningen av rörelsevillkoret &lt;br&gt;
elimineras enligt vår mening risken för att investeringar i helt &lt;br&gt;
nybildade företag missgynnas. &lt;br&gt;
148&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Vårt förslag får också den konsekvensen att förvärv av aktier i &lt;br&gt;
ett bolag som vid tidpunkten för betalningen enbart bedriver kapitalförvaltning, &lt;br&gt;
men som byter verksamhet och i stället börjar &lt;br&gt;
bedriva rörelse, medför rätt till skattereduktion. Detta gäller under &lt;br&gt;
förutsättning att rörelse bedrivs den 2 maj det första eller andra &lt;br&gt;
året efter det år då aktierna betalades. Dessutom måste självfallet &lt;br&gt;
övriga villkor vara uppfyllda. &lt;br&gt;
6.8.2 Bolaget får inte vara marknadsnoterat &lt;br&gt;
För att skattereduktion ska medges måste förvärvet avse aktier i ett &lt;br&gt;
icke marknadsnoterat bolag. Ett bolag bör anses vara marknadsnoterat &lt;br&gt;
om någon aktie i bolaget är marknadsnoterad. Denna &lt;br&gt;
definition liknar den som finns i bl.a. 42 kap. 15 a § IL (och som &lt;br&gt;
tidigare fanns i de s.k. lättnadsreglerna i numera upphävda 43 kap. &lt;br&gt;
IL). Vi har i avsnitt 3.6.2 diskuterat begreppet marknadsnotering &lt;br&gt;
och de problem som finns kring begreppet, men har ändå stannat &lt;br&gt;
vid att det bör tillämpas i våra förslag. &lt;br&gt;
Vi har ovan funnit att villkoret på rörelse ska prövas med hänsyn &lt;br&gt;
till förhållandena den 2 maj året efter utgången av det år för &lt;br&gt;
vilket skattereduktion begärs. Frågan är om även kravet att bolaget &lt;br&gt;
inte får vara marknadsnoterat ska prövas vid den tidpunkten. &lt;br&gt;
Som framgår ovan gäller för de redan befintliga skattereduktionerna &lt;br&gt;
som regleras i inkomstskattelagen att samtliga villkor &lt;br&gt;
för en skattereduktion eller annan förmån ska vara uppfylla &lt;br&gt;
under det beskattningsår som skattereduktionen medges för. &lt;br&gt;
Om villkoret avseende marknadsnotering skulle prövas utifrån &lt;br&gt;
förhållandena under beskattningsåret eller, kanske närmast, vid beskattningsårets &lt;br&gt;
utgång, medför detta följande. Ett förvärv av aktier i ett bolag &lt;br&gt;
som nyemitterat aktier, t.ex. i slutet av december 2010, och blivit &lt;br&gt;
marknadsnoterat redan i början av januari 2011 kan berättiga till &lt;br&gt;
skattereduktion för beskattningsåret 2010, förutsatt att aktierna &lt;br&gt;
betalats under det året. En sådan utformning av reglerna skulle &lt;br&gt;
således medföra att ett förvärv av aktier i ett företag som har för &lt;br&gt;
avsikt att inom kort bli marknadsnoterat och som förberett en &lt;br&gt;
börsintroduktion skulle kunna läggas till grund för skattereduktion. &lt;br&gt;
Skattereduktionen skulle i så fall komma att gynna &lt;br&gt;
investeringar i företag som i princip redan är klara för marknadsnotering &lt;br&gt;
och som därför inte kan anses ha några särskilda svårig149&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
heter med att anskaffa kapital. Detta kan inte anses vara i enlighet &lt;br&gt;
med syftet bakom våra direktiv. &lt;br&gt;
Ytterligare en omständighet som det kan finnas skäl att beakta i &lt;br&gt;
sammanhanget är att begreppet marknadsnoterad har ett brett tilllämpningsområde, &lt;br&gt;
vilket innebär att aktier som omsätts på s.k. &lt;br&gt;
handelsplattformar i allmänhet kan betraktas som marknadsnoterade. &lt;br&gt;
Det kan vidare nämnas att det för det tidigare riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
gällde ett snävare noteringsbegrepp, som var detsamma &lt;br&gt;
som gällde inom börslagstiftningen. I samband härmed bör även &lt;br&gt;
nämnas att bolaget inte fick noteras inom tre år efter utgången av &lt;br&gt;
det år under vilket aktierna hade förvärvats. Under treårstiden &lt;br&gt;
kunde ett bolag notera sig på någon av de särskilda listor för &lt;br&gt;
mindre företag som fanns vid den tiden utan att den fysiska personen &lt;br&gt;
förlorade rätten till skattereduktion för förvärvet. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av den vida definitionen av begreppet marknadsnotering, &lt;br&gt;
anser vi inte att det är ändamålsenligt med en så lång tidsperiod &lt;br&gt;
som gällde för riskkapitalavdraget. Dessutom är en marknadsnotering &lt;br&gt;
ibland målet med en expansion. Att bolaget lyckas &lt;br&gt;
marknadsnotera sig innebär också att dess möjligheter att anskaffa &lt;br&gt;
kapital förbättras. Vi ser därför inget skäl att ställa upp onödiga &lt;br&gt;
hinder. Däremot anser vi att det är angeläget att förhindra rena &lt;br&gt;
skatteplaneringsmanövrar. Skattelättnader bör inte ges för förvärv &lt;br&gt;
av aktier i bolag som i princip är klara för marknadsnotering. Det &lt;br&gt;
bör därför enligt vår uppfattning finnas en viss minsta tidsperiod &lt;br&gt;
mellan förvärvet och prövningen av noteringsvillkoret. &lt;br&gt;
Å andra sidan innebär en bestämmelse om att prövningen ska &lt;br&gt;
göras med hänsyn till förhållandena den 2 maj året efter det år för &lt;br&gt;
vilket skattereduktion begärs, att det i vissa fall kan gå relativt lång &lt;br&gt;
tid mellan den skattskyldiges förvärv och den tidpunkt vid vilken &lt;br&gt;
bolaget kan marknadsnoteras. &lt;br&gt;
Om den skattskyldige har förvärvat aktierna i januari 2010 krävs &lt;br&gt;
det, för att rätt till skattereduktion ska föreligga, att bolaget &lt;br&gt;
bedriver rörelse och inte är marknadsnoterat den 2 maj 2011.28 Det &lt;br&gt;
innebär att marknadsnotering inte kan ske inom nästan ett och ett &lt;br&gt;
halvt år efter förvärvet utan att den skattskyldige förlorar sin rätt &lt;br&gt;
till skattereduktion. &lt;br&gt;
Det kan tilläggas att om det är så att bolaget inte har börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse den 2 maj 2011, kan den skattskyldige begära &lt;br&gt;
skattereduktion för beskattningsåret 2011 i stället. För att skattere28 &lt;br&gt;
Undantag föreslås dock för konkurs- och tvångslikvidationsfall, se avsnitt 6.8.3. &lt;br&gt;
150&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
duktion ska beviljas krävs då att företaget bedriver rörelse och inte &lt;br&gt;
är marknadsnoterat den 2 maj 2012. Prövningen kommer i det &lt;br&gt;
fallet att ske nästan två och ett halvt år efter förvärvet. Möjligheten &lt;br&gt;
till uppskjuten prövning av rörelsevillkoret har till syfte att underlätta &lt;br&gt;
förvärv i nybildade bolag. Någon nackdel med att även prövningen &lt;br&gt;
av noteringsvillkoret skjuts upp bör därför inte uppkomma &lt;br&gt;
enligt vår mening. Ett bolag som inte har börjat bedriva rörelse den &lt;br&gt;
2 maj bör i regel inte ha hunnit marknadsnotera sig redan ett år &lt;br&gt;
senare. För att minimera möjligheterna för skatteplanering bör det &lt;br&gt;
ställas krav på att bolaget inte får ha varit marknadsnoterat under &lt;br&gt;
tiden mellan betalningen av aktierna och prövningen av villkoret. &lt;br&gt;
Det bör också sägas att ett bolag som bildas i december 2010 &lt;br&gt;
och där aktierna betalas före årsskiftet kan marknadsnotera sig &lt;br&gt;
redan den 3 maj 2011 utan att aktieägarna förlorar rätten till skattereduktion. &lt;br&gt;
Gränsdragningseffekter av det slaget är dock, enligt vår &lt;br&gt;
mening, oundvikliga. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det ovan sagda anser vi att övervägande skäl &lt;br&gt;
talar för att det bör ställas upp villkor om att bolaget inte får vara &lt;br&gt;
marknadsnoterat den 2 maj året efter det beskattningsår för vilket &lt;br&gt;
skattereduktion begärs. Dessutom bör bolaget inte få ha varit &lt;br&gt;
marknadsnoterat vid något tillfälle mellan tidpunkten för betalningen &lt;br&gt;
och den nämnda tidpunkten, dvs. den 2 maj året efter det &lt;br&gt;
beskattningsår för vilket skattereduktion begärs. &lt;br&gt;
6.8.3 Särskilt om konkurs och tvångslikvidation &lt;br&gt;
Om ett bolag har börjat bedriva rörelse efter det att den enskilde &lt;br&gt;
erlagt betalning för aktierna men försatts i konkurs senast den 2 &lt;br&gt;
maj året efter det år för vilket den enskilde begärt skattereduktion, &lt;br&gt;
bör inte rätten till skattereduktion gå förlorad. Samma gäller vid &lt;br&gt;
tvångslikvidation. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Ett bolag bildas i slutet av 2010 då även aktierna betalas. Den 2 maj &lt;br&gt;
2011 har bolaget inte börjat bedriva rörelse, varför rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
inte föreligger för beskattningsåret 2010 (jfr 67 kap. 20 § första &lt;br&gt;
stycket 1 IL). I september 2011 börjar bolaget bedriva rörelse. Redan i &lt;br&gt;
januari 2012 försätts bolaget i konkurs och upplöses i april 2012, utan &lt;br&gt;
att ha blivit marknadsnoterat sedan bildandet. Den enskilde får begära &lt;br&gt;
skattereduktion för beskattningsåret 2011, eftersom bolaget inte hade &lt;br&gt;
börjat bedriva rörelse den 2 maj 2011 (se 21 § andra meningen), men &lt;br&gt;
väl före den 2 maj 2012 (20 § första stycket 2). Även om bolaget inte &lt;br&gt;
151&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
hade hunnit bli upplöst genom konkurs den 2 maj 2012 hade förvärvaren &lt;br&gt;
varit berättigad till skattereduktion för beskattningsåret 2011. &lt;br&gt;
Det avgörande är om bolaget hade börjat bedriva rörelse innan det försattes &lt;br&gt;
i konkurs vid prövningen per den 2 maj 2012. Rätten till skattereduktion &lt;br&gt;
påverkas således inte av att bolaget upplösts genom konkurs. &lt;br&gt;
6.9 Storleken på aktiekapitalet &lt;br&gt;
Bedömning: Något krav på att aktiekapitalet måste vara av en &lt;br&gt;
viss minsta storlek ställs inte. &lt;br&gt;
Aktiekapitalet i privata aktiebolag måste enligt gällande lag uppgå &lt;br&gt;
till minst 100 000 kr (eller motsvarande i euro).29 &lt;br&gt;
I syfte att stimulera företagandet i Sverige genom att underlätta &lt;br&gt;
för mindre företag att starta, driva och utveckla sin verksamhet &lt;br&gt;
pågår för närvarande ett arbete med att bl.a. se över frågor om storleken &lt;br&gt;
på minsta tillåtna aktiekapital. I delbetänkandet Aktiekapital i &lt;br&gt;
privata aktiebolag (SOU 2008:49) har Utredningen om ett enklare &lt;br&gt;
aktiebolag föreslagit att kravet på lägsta tillåtna aktiekapital ska &lt;br&gt;
sänkas till 50 000 kr. Mot bakgrund av Europeiska kommissionens &lt;br&gt;
förslag till förordning om privata europabolag (KOM [2008] 396), &lt;br&gt;
som presenterades efter att nämnda delbetänkande hade publicerats, &lt;br&gt;
har Justitiedepartementet i en promemoria Minsta tillåtna &lt;br&gt;
aktiekapital − kompletterande underlag (dnr Ju2008/4316/L1) föreslagit &lt;br&gt;
att kravet på minsta tillåtna aktiekapital sänks till 1 kr. Med &lt;br&gt;
hänsyn till de skäl som ligger bakom arbetet med att se över aktiekapitalet, &lt;br&gt;
dvs. att stimulera företagandet, anser vi inte att något &lt;br&gt;
annat krav på storleken på aktiekapitalet ska ställas i skattereduktionssammanhang &lt;br&gt;
än vad som följer av bolagsrättsliga regler. &lt;br&gt;
Enskilda som förvärvar nyemitterade aktier i ett företag som före &lt;br&gt;
nyemissionen hade ett aktiekapital i enlighet med minimireglerna i &lt;br&gt;
aktiebolagslagen − oavsett hur dessa närmare kommer att bestämmas &lt;br&gt;
− kan alltså vara berättigade till skattereduktion. &lt;br&gt;
Även förvärv av aktier som getts ut vid bildandet av ett bolag &lt;br&gt;
med ett så litet aktiekapital kan således läggas till grund för skattereduktion. &lt;br&gt;
29 1 kap. 4-5 §§ aktiebolagslagen (2005:551). &lt;br&gt;
152&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
6.10 Bolaget kan vara ägt av eller äga andra företag &lt;br&gt;
Bedömning: Skattereduktion medges även vid förvärv av aktier &lt;br&gt;
i ett bolag som har en eller flera juridiska personer som ägare. &lt;br&gt;
Något hinder finns inte heller mot att bolaget helt eller delvis &lt;br&gt;
äger ett eller flera företag. &lt;br&gt;
Det förhållandet att det bolag i vilket aktier förvärvas har en eller &lt;br&gt;
flera juridiska personer som ägare, bör enligt vår uppfattning inte &lt;br&gt;
föranleda att den fysiska person som förvärvat aktierna diskvalificeras &lt;br&gt;
från skattereduktion. Även i de fall där fysiska personer &lt;br&gt;
investerar i aktier i ett bolag som har en eller flera juridiska personer &lt;br&gt;
som ägare kan alltså de förvärvade aktierna läggas till grund &lt;br&gt;
för skattereduktion. Detta gäller också om bolaget ägs av ett eller &lt;br&gt;
flera marknadsnoterade företag. I de fall där det är fråga om ett &lt;br&gt;
bolag som är helägt − eller så gott som helägt − av ett marknadsnoterat &lt;br&gt;
moderföretag torde intresset av att göra nyemissioner &lt;br&gt;
riktade till fysiska personer i praktiken vara mycket ringa, varför en &lt;br&gt;
uteslutning av sådana företag inte skulle ha någon större praktisk &lt;br&gt;
betydelse. Om bolag som till en viss, kanske mindre, del är ägda av &lt;br&gt;
marknadsnoterade företag utesluts skulle det kunna medföra att &lt;br&gt;
bolag som redan erhållit viss finansiering via riskkapitalbolag men &lt;br&gt;
som har behov av ytterligare finansiering, vilket inte kan tillgodoses &lt;br&gt;
av riskkapitalbolaget, exkluderas från det föreslagna skatteincitamentet. &lt;br&gt;
Detta framstår inte som lämpligt. &lt;br&gt;
Vi anser vidare att det inte finns skäl att hindra att skattereduktion &lt;br&gt;
medges för förvärv av aktier i ett bolag som helt eller &lt;br&gt;
delvis äger en eller flera andra juridiska personer. &lt;br&gt;
Med juridiska personer avses både svenska och utländska juridiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
Ett problem med att tillåta att bolaget − helt eller delvis − är ägt &lt;br&gt;
av eller äger ett eller flera företag, är att det skulle kunna medföra &lt;br&gt;
risk för vissa kringgåendetransaktioner i syfte att uppnå otillbörliga &lt;br&gt;
skattefördelar. Vi föreslår därför vissa spärregler, vilka tas upp &lt;br&gt;
nedan, avsnitt 6.11. Någon inskränkning med hänsyn till enbart &lt;br&gt;
ägarförhållandena föreslås dock inte. &lt;br&gt;
153&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
6.11 Villkor &lt;br&gt;
I detta avsnitt redovisar vi de villkor för skattereduktion som enligt &lt;br&gt;
utredningens mening bör vara uppfyllda under en viss tid före &lt;br&gt;
respektive efter betalningen av aktierna för att inte rätten till &lt;br&gt;
skattereduktion ska gå förlorad. &lt;br&gt;
6.11.1 Minskning av aktiekapital eller reservfond &lt;br&gt;
Förslag: Den som under tiden från och med andra året före det &lt;br&gt;
år då betalningen skedde till och med tredje året efter betalningsåret &lt;br&gt;
tagit emot utbetalning eller annan ersättning vid &lt;br&gt;
minskning av aktiekapital eller reservfond från bolaget, eller från &lt;br&gt;
företag som ingår i intressegemenskap med bolaget, saknar rätt &lt;br&gt;
till skattereduktion. Även utbetalningar som tagits emot av närstående &lt;br&gt;
omfattas. Om det finns särskilda skäl tillämpas inte &lt;br&gt;
bestämmelsen. &lt;br&gt;
Som framgår av bl.a. kapitel 4 tillskjuts aktiekapitalet (bundet eget &lt;br&gt;
kapital) den del av betalningen för en aktie som motsvarar aktiens &lt;br&gt;
kvotvärde, medan den del av betalningen som överstiger kvotvärdet &lt;br&gt;
tillskjuts överkursfonden (fritt eget kapital). Som också framgår av &lt;br&gt;
nämnt kapitel finns det för det bundna kapitalet särskilda skyddsregler. &lt;br&gt;
Under vissa förutsättningar kan dock aktiekapitalet sättas &lt;br&gt;
ned och betalas ut till aktieägarna. &lt;br&gt;
Om en person köper aktier i ett bolag och erhåller skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärvet, varefter aktiekapitalet minskas och betalas &lt;br&gt;
ut till denne, åtnjuter denne en skattelättnad utan att någon ökning &lt;br&gt;
av aktiekapitalet i bolaget faktiskt skett. Samma effekt uppnås om &lt;br&gt;
minskningen av aktiekapitalet sker före nyemissionen och betalningen. &lt;br&gt;
Enligt utredningens mening måste det finnas regler som &lt;br&gt;
syftar till att skattereduktion bara medges i situationer där det sker &lt;br&gt;
en faktisk kapitaltillförsel till bolaget. &lt;br&gt;
För det tidigare riskkapitalavdraget gällde att skattereduktion &lt;br&gt;
inte medgavs i den mån det bolag som hade gett ut aktierna inom &lt;br&gt;
en viss tid efter förvärvet beslutade att sätta ned aktiekapitalet eller &lt;br&gt;
154&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
reservfonden och betala ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna.30 &lt;br&gt;
Beroende på vilken teknik som används vid minskningen av &lt;br&gt;
aktiekapitalet kommer en sådan utbetalning skattemässigt att &lt;br&gt;
behandlas antingen som kapitalvinst eller utdelning. &lt;br&gt;
Enligt 42 kap. 17 § första stycket IL behandlas som utdelning &lt;br&gt;
utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebolag &lt;br&gt;
minskar aktiekapitalet eller reservfonden om minskningen &lt;br&gt;
genomförs utan indragning av aktier. Av andra stycket framgår att &lt;br&gt;
utbetalningar från en utländsk juridisk person vid motsvarande &lt;br&gt;
förfarande också ska behandlas som utdelning. Om minskningen i &lt;br&gt;
stället görs genom indragning av aktier (inlösen) framgår av praxis &lt;br&gt;
att en utbetalning behandlas som kapitalvinst.31 För personer som &lt;br&gt;
har s.k. kvalificerade andelar gäller däremot att vinst vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapitalet genom indragning av aktier behandlas som utdelning, &lt;br&gt;
se 57 kap. 2 § IL. Vidare kan nämnas att för personer som är &lt;br&gt;
skattskyldiga för kupongskatt gäller ett utvidgat utdelningsbegrepp.32 &lt;br&gt;
En ”minskning och utbetalning” av överkursfonden kommer &lt;br&gt;
dock alltid att behandlas som utdelning, eftersom den omfattas av &lt;br&gt;
bestämmelserna om skattskyldighet för vinstutdelning. 33 &lt;br&gt;
Utbetalningar vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
− med eller utan indragning av aktier − kommer att omfattas av det &lt;br&gt;
förbud som utredningen förslår i 67 kap. 28 § första stycket 1 IL. &lt;br&gt;
Om reglerna − som i det tidigare riskkapitalavdraget − avser &lt;br&gt;
bolaget, innebär det att den enskildes rätt till skattereduktion blir &lt;br&gt;
beroende av de åtgärder som bolaget, dvs. ett annat skattesubjekt, &lt;br&gt;
vidtar. I de fall den enskilde inte haft möjlighet att påverka bolagets &lt;br&gt;
beslut kan det framstå som stötande att den enskilde på grund av &lt;br&gt;
bolagets beslut ska förlora sin rätt till skattereduktion. Detta var &lt;br&gt;
också vad som framfördes vid utvärderingen av det tidigare riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Överhuvudtaget bör det, enligt vår mening, i möj30 &lt;br&gt;
I 1975 års aktiebolagslag fanns en skyldighet för aktiebolag att sätta av en viss del av &lt;br&gt;
vinsten till en reservfond. Skyldigheten upphävdes genom att 2005 års aktiebolagslag trädde i &lt;br&gt;
kraft från och med 2006. Dessutom gällde enligt 1975 års aktiebolagslag att eventuell överkursbetalning &lt;br&gt;
för aktier skulle sättas av till bundet eget kapital (reservfonden och efter lagstiftning &lt;br&gt;
1995, överkursfonden). Belopp som vid ikraftträdandet av 2005 års aktiebolagslag &lt;br&gt;
fanns i överkurs- och reservfond tillhör dock även fortsättningsvis bundet kapital, jfr &lt;br&gt;
punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:556) om ändring i årsredovisningslagen &lt;br&gt;
(1995:1554). Se även 20 kap. 35 och 36 §§ ABL. &lt;br&gt;
31 Se RÅ 1997 ref. 43 I-II. &lt;br&gt;
32 2 § kupongskattelagen (1970:624). &lt;br&gt;
33 Prop. 2005/06:39, s. 32 och s. 55. &lt;br&gt;
155&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
ligaste mån undvikas att den skattskyldiges rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
påverkas av vad ett annat rättssubjekt vidtar för åtgärder. &lt;br&gt;
Med hänsyn till det ovan sagda föreslås att kravet i stället ställs &lt;br&gt;
på den skattskyldige. Det innebär att den skattskyldige inte ska ha &lt;br&gt;
rätt till skattereduktion om denne tagit emot utbetalning från &lt;br&gt;
bolaget på grund av minskning av aktiekapitalet under viss tid före &lt;br&gt;
och viss tid efter betalningen. &lt;br&gt;
En nackdel är ett sådant krav kan fungera mindre effektivt. Det &lt;br&gt;
hindrar nämligen inte att kapitalet försvinner ut från bolaget, men &lt;br&gt;
regeln har en hämmande inverkan genom att aktieägare som &lt;br&gt;
erhåller sådan utbetalning mister rätten till skattereduktion. &lt;br&gt;
För att reglerna inte alltför lätt ska kunna kringgås bör även &lt;br&gt;
utbetalningar som görs till närstående till den skattskyldige medföra &lt;br&gt;
att rätten till skattereduktion går förlorad. Dessutom bör &lt;br&gt;
utbetalningar från företag som är i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
omfattas. Även det fallet att den skattskyldige i en situation som &lt;br&gt;
nu beskrivs till förmån för annan särskilt angiven juridisk eller &lt;br&gt;
fysisk person avstår sin rätt till utdelning bör medföra att rätten till &lt;br&gt;
skattereduktion går förlorad. I annat fall skulle regeln kunna kringgås. &lt;br&gt;
När det gäller frågan om under vilken tid förbudet ska gälla kan &lt;br&gt;
till att börja med konstateras att för det tidigare riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
gällde att nedsättning av aktiekapitalet och utbetalning till aktieägarna &lt;br&gt;
inte fick göras under fem år efter det förvärv som medförde &lt;br&gt;
skattereduktion. Även om någon kritik mot just denna regel inte &lt;br&gt;
synes ha framförts i samband med utvärderingen av riskkapitalavdraget, &lt;br&gt;
anser vi att tiden bör kortas ned. Vi anser att en lämplig &lt;br&gt;
tidsgräns är tre år efter det år då betalningen av aktierna ägde rum. &lt;br&gt;
Vi anser dessutom att det är lämpligt att ha en tidsgräns även före &lt;br&gt;
betalningen. Som vi angett tidigare uppkommer samma effekt oavsett &lt;br&gt;
om minskningen av aktiekapitalet sker före eller efter nyemissionen &lt;br&gt;
och betalningen. När det gäller tiden före betalningen är det &lt;br&gt;
enligt utredningens mening tillräckligt att den bestäms till två år &lt;br&gt;
före det år då aktierna betalades. &lt;br&gt;
Bolagsrättsligt gäller att minskning av aktiekapitalet för återbetalning &lt;br&gt;
till aktieägarna kan ske antingen genom att minskningsbeloppet &lt;br&gt;
först sätts av till en s.k. fri fond (fritt eget kapital) och &lt;br&gt;
därefter betalas ut till aktieägarna eller genom att minskningsbeloppet &lt;br&gt;
direkt återbetalas. Vi anser att båda fallen bör &lt;br&gt;
omfattas av det föreslagna förbudet. &lt;br&gt;
156&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Inlösen kan ske mot vederlag i annat än pengar. Sådant vederlag &lt;br&gt;
omfattas av föreslagen bestämmelse, eftersom den gäller utbetalning &lt;br&gt;
eller ”annan ersättning”. &lt;br&gt;
Minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning påverkar självfallet &lt;br&gt;
inte den skattskyldiges rätt till skattereduktion.34 I det fallet &lt;br&gt;
erhåller ju inte heller den skattskyldige eller närstående någon &lt;br&gt;
utbetalning. &lt;br&gt;
Även motsvarande utländska förfaranden träffas av reglerna, se &lt;br&gt;
2 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
Särskilda skäl &lt;br&gt;
De föreslagna reglerna innebär att den som är berättigad till skattereduktion &lt;br&gt;
i skattehänseende behandlas förmånligare än vad som &lt;br&gt;
annars skulle ha varit fallet. De förmånliga reglerna tillämpas dock &lt;br&gt;
inte i vissa situationer som närmast har karaktär av kringgåendeförfaranden. &lt;br&gt;
Trots detta gör utredningen den bedömningen att det &lt;br&gt;
kan finnas vissa situationer då det kan uppfattas som obilligt att &lt;br&gt;
skattereduktionen går förlorad. Vi har därför funnit att om det &lt;br&gt;
föreligger särskilda skäl bör rätt till skattereduktion finnas, trots att &lt;br&gt;
aktiekapitalet eller reservfonden har minskats och utbetalning skett &lt;br&gt;
till aktieägare eller närstående. &lt;br&gt;
Särskilda skäl kan föreligga när en närstående till den skattskyldige &lt;br&gt;
erhåller utbetalning eller annan ersättning vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapitalet eller reservfonden i ett företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
med det bolag som den skattskyldige förvärvat aktier i. &lt;br&gt;
Det bör dock i denna situation krävas att den skattskyldige kan visa &lt;br&gt;
att det inte har förekommit några överföringar av medel eller tillgångar &lt;br&gt;
från bolaget till företaget i intressegemenskap. &lt;br&gt;
Särskilda skäl kan också föreligga när beslutet om minskning av &lt;br&gt;
aktiekapitalet för återbetalning är motiverat enbart utifrån affärsmässiga &lt;br&gt;
skäl. Ett exempel på detta skulle kunna vara indragning av &lt;br&gt;
aktier i samband med en affärsmässigt motiverad strukturomvandling. &lt;br&gt;
Även det fallet att den skattskyldige inte kunnat påverka &lt;br&gt;
beslutet om minskning av aktiekapitalet genom indragning av &lt;br&gt;
aktier skulle kunna utgöra särskilda skäl. &lt;br&gt;
Det ska dock sägas att den omständigheten att den skattskyldige &lt;br&gt;
har investerat ett belopp som är mycket större än det belopp som &lt;br&gt;
34 Jfr 20 kap. 1 § ABL. &lt;br&gt;
157&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
denne erhållit genom återbetalning vid minskning av aktiekapitalet, &lt;br&gt;
anser utredningen däremot inte kan utgöra särskilda skäl. Den &lt;br&gt;
skattskyldige har i den situationen möjligheten att avstå från att ta &lt;br&gt;
emot utbetalningen eller ersättningen. &lt;br&gt;
Någon uttömmande uppräkning av vilka omständigheter som &lt;br&gt;
kan utgöra särskilda skäl är inte möjlig att göra. &lt;br&gt;
Någon möjlighet att medge skattereduktion endast till viss del &lt;br&gt;
föreslås inte med hänsyn till att reglerna ska vara enkla och lätta att &lt;br&gt;
tillämpa och förutse. En möjlighet att bevilja skattereduktion med &lt;br&gt;
t.ex. hälften eller en fjärdedel kan enligt vår mening antas innebära &lt;br&gt;
så stora avgränsnings- och tillämpningssvårigheter att nackdelarna &lt;br&gt;
överväger de eventuella fördelar som skulle kunna finnas med en &lt;br&gt;
sådan lösning. &lt;br&gt;
Av allmänna skatterättsliga bevisbörderegler följer att det är den &lt;br&gt;
skattskyldige som ska visa att det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
6.11.2 Värdeöverföringar eller penninglån i strid mot &lt;br&gt;
aktiebolagslagen &lt;br&gt;
Förslag: Skattskyldiga som under tiden från och med andra året &lt;br&gt;
före det år då betalningen skedde till och med tredje året efter &lt;br&gt;
betalningsåret i strid mot aktiebolagslagen (2005:551) tagit &lt;br&gt;
emot värdeöverföringar, penninglån eller säkerhet från bolaget &lt;br&gt;
eller från företag som ingår i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
saknar rätt till skattereduktion. Även närstående omfattas. Om &lt;br&gt;
särskilda skäl finns kan rätt till skattereduktion ändå finnas. &lt;br&gt;
Värdeöverföringar &lt;br&gt;
För det tidigare riskkapitalavdraget gällde att skattereduktion inte &lt;br&gt;
medgavs i den mån bolagets egendom disponerats i strid med &lt;br&gt;
12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). I författningskommentaren &lt;br&gt;
angavs att bestämmelsen syftade till att upprätthålla femårsregeln &lt;br&gt;
och att under den tiden fick inte heller otillåten vinstutdelning ha &lt;br&gt;
förekommit.35 &lt;br&gt;
35 Prop. 1995/96:109, s. 81. &lt;br&gt;
158&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Med hänsyn till att den föreslagna skattereduktionen ska vara &lt;br&gt;
effektiv och inte kunna utnyttjas för att uppnå ej avsedda skattefördelar, &lt;br&gt;
anser vi att rätt till skattereduktion inte ska finnas om den &lt;br&gt;
sökande, eller närstående till denne, under tiden från och med två &lt;br&gt;
år före det år då förvärvet skedde till och med det tre år efter &lt;br&gt;
utgången av det år under vilket förvärvet skedde tar emot värdeöverföringar &lt;br&gt;
från bolaget i strid mot aktiebolagslagen (2005:551, &lt;br&gt;
ABL). &lt;br&gt;
Med värdeöverföring avses enligt 17 kap. 1 § ABL &lt;br&gt;
• vinstutdelning, &lt;br&gt;
• förvärv av egna aktier, &lt;br&gt;
• minskning av aktiekapital eller reservfonden för återbetalning &lt;br&gt;
till aktieägarna, och &lt;br&gt;
• annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet &lt;br&gt;
minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. &lt;br&gt;
Det finns vissa tillåtna former för värdeöverföring. Dessa räknas &lt;br&gt;
upp i 17 kap. 2 § ABL och motsvarar i stort sett de tre första &lt;br&gt;
strecksatserna ovan. Dessutom är vissa gåvor till allmännyttiga &lt;br&gt;
ändamål tillåtna. &lt;br&gt;
För att en värdeöverföring ska vara i enlighet med aktiebolagslagen &lt;br&gt;
krävs att det efter värdeöverföringen finns kvar en viss mängd &lt;br&gt;
kapital i bolaget. Detta regleras genom den s.k. beloppsspärren och &lt;br&gt;
försiktighetsregeln, som båda är intagna i 17 kap. 3 § ABL. &lt;br&gt;
Enligt vår mening är det rimligt att rätten till skattereduktion &lt;br&gt;
går förlorad om den skattskyldige, eller närstående till denne, &lt;br&gt;
erhåller värdeöverföringar i strid mot bolagsrättsliga regler. Detta &lt;br&gt;
var också vad som gällde för det gamla riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Av den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § IL följer att motsvarande &lt;br&gt;
utländska förfaranden omfattas av reglerna. I klargörande &lt;br&gt;
syfte föreslår vi också en särskild bestämmelse av vilken framgår att &lt;br&gt;
rätten till skattereduktion går förlorad om motsvarande förfarande &lt;br&gt;
äger rum avseende ett utländskt bolag eller ett företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
med detta, även om förfarandet skulle vara tillåtet enligt &lt;br&gt;
tillämplig utländsk lagstiftning. Detta innebär att om värdeöverföringen, &lt;br&gt;
penninglånet eller ställandet av säkerhet från det &lt;br&gt;
utländska företaget hade varit i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen &lt;br&gt;
om åtgärden hade vidtagits av ett svenskt aktiebolag, så &lt;br&gt;
omfattas den av reglerna. &lt;br&gt;
159&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Marknadsmässig lön från ett utländskt intresseföretag innebär &lt;br&gt;
inte en värdeöverföring, eftersom lönen utgör ersättning för utförd &lt;br&gt;
prestation. &lt;br&gt;
Penninglån &lt;br&gt;
Av 21 kap. 1 § ABL framgår att ett aktiebolag inte får lämna penninglån &lt;br&gt;
till vissa personer som är närstående till bolaget (förbudet &lt;br&gt;
mot närståendelån). Det kan också nämnas att bolaget har begränsade &lt;br&gt;
möjligheter att lämna lån vars syfte är att låntagaren ska förvärva &lt;br&gt;
aktier i bolaget eller i överordnat bolag i samma koncern &lt;br&gt;
(förvärvslåneförbudet), se 21 kap. 5 och 6 §§ ABL. &lt;br&gt;
Förskott på lön, utgifter och arvoden för utförande av uppdrag &lt;br&gt;
för bolaget eller liknande anses inte utgöra penninglån, förutsatt att &lt;br&gt;
slutreglering sker vid räkenskapsårets utgång.36 I många fall bokför &lt;br&gt;
huvudägaren i ett fåmansföretag sina a conto-uttag ur företaget på &lt;br&gt;
ett s.k. avräkningskonto. Sådana a conto-uttag anses i allmänhet &lt;br&gt;
som förskott på lön och inte som penninglån.37 Normala varukrediter &lt;br&gt;
utgör inte heller penninglån, vilket innebär att det inte &lt;br&gt;
finns något hinder mot att den som ansöker om skattereduktion &lt;br&gt;
eller någon till denne närstående köper varor på kredit från företaget &lt;br&gt;
så länge kreditvillkoren inte är ovanligt förmånliga.38 &lt;br&gt;
Om låntagarens ekonomiska förhållanden vid lämnandet av &lt;br&gt;
lånet inte var sådana att återbetalning kunde påräknas, betraktas &lt;br&gt;
lånet som en förtäckt vinstutdelning och inte som ett förbjudet lån. &lt;br&gt;
I regel torde en sådan värdeöverföring vara att anse som otillåten &lt;br&gt;
och därigenom ändock omfattas av bestämmelsen. &lt;br&gt;
Enligt 11 kap. 45 § IL gäller att om penninglån har lämnats i &lt;br&gt;
strid med 21 kap. 1–7 §§ ABL, ska lånebeloppet tas upp som intäkt &lt;br&gt;
hos låntagaren, om det inte finns synnerliga skäl mot detta. &lt;br&gt;
Regeringen har i skrivelse till riksdagen den 12 februari 2009 &lt;br&gt;
med meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna &lt;br&gt;
om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten &lt;br&gt;
för ränta på sådana lån aviserat att reglerna om förbjudna lån ska &lt;br&gt;
utvidgas till att omfatta bl.a. lån från utländska juridiska personer. &lt;br&gt;
Dessutom föreslås att ränteutgifter inte ska få dras av om de är &lt;br&gt;
hänförliga till sådana lån. De nya bestämmelserna föreslås träda i &lt;br&gt;
36 Prop. 1973:93, s. 133. &lt;br&gt;
37 Handledning för skattebetalning 2008, Skatteverket, s. 189. &lt;br&gt;
38 Prop. 1973:93, s. 133, och RÅ 1984 1:90. &lt;br&gt;
160&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas från och med den 13 &lt;br&gt;
februari 2009.39 &lt;br&gt;
Enligt vår mening bör det inte finnas rätt till skattereduktion för &lt;br&gt;
skattskyldiga som under tiden från och med andra året före betalningsåret &lt;br&gt;
till och med tredje året efter betalningsåret i strid mot &lt;br&gt;
aktiebolagslagen tagit emot penninglån från bolaget eller från företag &lt;br&gt;
som ingår i intressegemenskap med bolaget. Detta är motiverat &lt;br&gt;
av samma skäl som aktualiseras när den skattskyldige tagit emot en &lt;br&gt;
värdeöverföring i strid mot aktiebolagslagen. Även här bör alltså &lt;br&gt;
närstående till den skattskyldige omfattas. &lt;br&gt;
Enligt 21 kap. 3 § ABL gäller att ställande av säkerhet för penninglån &lt;br&gt;
likställs med lämnande av penninglån. Skälet till detta är att &lt;br&gt;
ställande av säkerhet kan vara lika riskabelt för bolaget som ett &lt;br&gt;
direkt penninglån.40 Även i vårt förslag finns det skäl att likställa &lt;br&gt;
ställande av säkerhet för penninglån med penninglån. Den skattskyldige &lt;br&gt;
har därför inte rätt till skattereduktion om bolaget inom &lt;br&gt;
den ovan angivna tiden ställer säkerhet till förmån för ett lån som &lt;br&gt;
den skattskyldige eller närstående till denne tagit. &lt;br&gt;
Den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § IL innebär, liksom vad &lt;br&gt;
gäller värdeöverföringar, att motsvarande utländska förfaranden &lt;br&gt;
omfattas av reglerna. Dessutom bör det enligt vår mening tydliggöras &lt;br&gt;
att den skattskyldige inte får ta emot penninglån även om &lt;br&gt;
penninglånet inte strider mot i bolagets hemviststat gällande lagstiftning. &lt;br&gt;
Detta innebär att skattskyldiga som lånar pengar från &lt;br&gt;
bolag som hör hemma i en stat där det inte finns något bolagsrättsligt &lt;br&gt;
låneförbud som motsvarar det som gäller enligt svenska &lt;br&gt;
regler inte har rätt till skattereduktion. Detsamma gäller ställande &lt;br&gt;
av säkerhet för penninglån. Det sagda framgår av den föreslagna &lt;br&gt;
bestämmelsen i 67 kap. 28 § tredje stycket IL. &lt;br&gt;
Särskilda skäl &lt;br&gt;
Även när det gäller värdeöverföringar i strid mot aktiebolagslagen, &lt;br&gt;
förbjudna lån och andra situationer som behandlas i 67 kap. 28 § &lt;br&gt;
första stycket 2 IL kan det finnas situationer där särskilda skäl talar &lt;br&gt;
för att skattereduktion ändock ska medges. &lt;br&gt;
När det gäller förfaranden där den skattskyldige själv agerat i &lt;br&gt;
strid mot aktiebolagslagen, t.ex. att ta emot förbjudna lån, är det &lt;br&gt;
39 Regeringens skrivelse 2008/09:122. &lt;br&gt;
40 Prop. 1973:93, s. 135. &lt;br&gt;
161&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
uteslutet att tillämpa ventilen ”särskilda skäl”. Däremot kan det &lt;br&gt;
tänkas uppstå situationer där en närstående i strid mot aktiebolagslagen &lt;br&gt;
tar emot en värdeöverföring som den skattskyldige inte kan &lt;br&gt;
påverka och där det skulle vara oskäligt att rätten till skattereduktion &lt;br&gt;
gick förlorad. &lt;br&gt;
Inte heller här går det att göra någon uttömmande uppräkning &lt;br&gt;
på när särskilda skäl skulle kunna anses föreligga. &lt;br&gt;
Av allmänna skatterättsliga bevisbörderegler följer att det är den &lt;br&gt;
skattskyldige som ska visa att förhållandena varit sådana att det &lt;br&gt;
finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
6.11.3.Ersättning för aktierna från företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget &lt;br&gt;
Förslag: Om den som förvärvat aktier, eller närstående till &lt;br&gt;
denne, inom tre år efter betalningsåret tar emot ersättning för &lt;br&gt;
aktierna från företag som ingår i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
förloras rätten till skattereduktion. Detta gäller dock inte om &lt;br&gt;
det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
Ett problem med att tillåta att bolaget − helt eller delvis − ägs av ett &lt;br&gt;
eller flera företag, eller att bolaget äger andra företag, är att det &lt;br&gt;
härigenom öppnas möjlighet till icke avsedda skatteförmåner. &lt;br&gt;
Vi redovisar först ett exempel på hur koncernbidrag kan &lt;br&gt;
användas för att uppnå en sådan förmån. &lt;br&gt;
Ett moderbolag äger 100 procent av ett dotterbolag. Dotterbolaget gör &lt;br&gt;
en riktad nyemission som innebär att en skattskyldig fysisk person &lt;br&gt;
köper nyemitterade aktier i dotterbolaget. Efter nyemissionen äger &lt;br&gt;
den skattskyldige nio procent av aktierna i dotterbolaget medan &lt;br&gt;
moderbolaget äger resterande 91 procent. Därefter lämnar dotterbolaget &lt;br&gt;
ett koncernbidrag till moderbolaget. Moderbolaget köper &lt;br&gt;
sedan aktierna från den skattskyldige för samma belopp som den &lt;br&gt;
skattskyldige köpt aktierna för och som koncernbidrag getts med. Det &lt;br&gt;
som har hänt är då att den skattskyldige har fått skattereduktion utan &lt;br&gt;
att något kapital tillförts bolagssfären. &lt;br&gt;
En liknande effekt kan uppnås genom fusion. &lt;br&gt;
Även här äger ett moderbolag 100 procent av ett dotterbolag, i vilket &lt;br&gt;
en skattskyldig fysisk person köper nyemitterade aktier. Efter nyemissionen &lt;br&gt;
äger den skattskyldige nio procent av aktierna i dotterbolaget. &lt;br&gt;
Därefter fusioneras dotterbolaget upp i moderbolaget. Den skatt162&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
skyldige får ett kontant fusionsvederlag motsvarande vad denne köpt &lt;br&gt;
aktierna för. Även i detta fall blir konsekvensen att den skattskyldige &lt;br&gt;
får skattereduktion utan att något kapital tillförts bolagen. &lt;br&gt;
För att hindra att skattereduktion utnyttjas genom sådana förfaranden &lt;br&gt;
som nu redovisats, eller genom andra liknande förfaranden &lt;br&gt;
avseende svenska eller utländska företag, anser utredningen att &lt;br&gt;
rätten till skattereduktion bör gå förlorad om den skattskyldige, &lt;br&gt;
eller närstående till denne, inom tre år efter det år under vilket &lt;br&gt;
betalningen skedde erhåller ersättning för aktierna från företag som &lt;br&gt;
ingår i intressegemenskap med bolaget. Med ersättning avses &lt;br&gt;
således bl.a. fusionsvederlag. &lt;br&gt;
Någon uttömmande uppräkning av i vilka fall den föreslagna &lt;br&gt;
bestämmelsen kan vara tillämplig är dock inte möjlig att göra. &lt;br&gt;
Särskilda skäl &lt;br&gt;
Bestämmelsen bör inte tillämpas om den skattskyldige eller närstående &lt;br&gt;
till denne tagit emot ersättningen och det kan visas att det &lt;br&gt;
inte har skett några överföringar av medel eller tillgångar från det &lt;br&gt;
bolag i vilket aktier förvärvades till det företag som lämnade ersättningen. &lt;br&gt;
Det kan även tänkas uppkomma situationer där en rent affärsmässig &lt;br&gt;
strukturomvandling är nödvändig och där ett fusionsvederlag &lt;br&gt;
eller liknande utgår som ersättning för aktierna. Även sådana &lt;br&gt;
situationer kan falla in under särskilda skäl. Enligt utredningens &lt;br&gt;
mening bör det dock krävas att den skattskyldige inte kunnat &lt;br&gt;
påverka beslutet. &lt;br&gt;
Det ankommer på den skattskyldige att visa att det finns särskilda &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
6.11.4 Utskiftning vid frivillig likvidation &lt;br&gt;
Förslag: Rätten till skattereduktion går förlorad om den som &lt;br&gt;
förvärvat aktier eller närstående till denne inom tre år efter &lt;br&gt;
betalningsåret erhåller utskiftade tillgångar vid frivillig likvidation &lt;br&gt;
från bolaget eller företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
163&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
. &lt;br&gt;
Enligt aktiebolagslagen har aktieägarna möjlighet att besluta att &lt;br&gt;
aktiebolaget ska upplösas genom likvidation (frivillig likvidation). &lt;br&gt;
Ett sådant beslut fattas av bolagsstämman med enkel majoritet, dvs. &lt;br&gt;
mer än hälften av rösterna, se 25 kap. 1–2 §§ ABL. Motiveringen till &lt;br&gt;
detta är att man inte ansett att minoriteten ska kunna få igenom ett &lt;br&gt;
beslut om fortsatt verksamhet mot majoritetens vilja.41 &lt;br&gt;
Det kan nämnas att enligt 44 kap. 7 § IL är aktier i företag som &lt;br&gt;
trätt i likvidation att betrakta som avyttrade, vilket innebär att &lt;br&gt;
utskiftning behandlas enligt reglerna om kapitalvinst. &lt;br&gt;
För att förhindra att skattereduktionen utnyttjas för att uppnå &lt;br&gt;
otillbörliga skattefördelar, och för att säkerställa att den inbetalning &lt;br&gt;
som föranlett skattereduktionen innebär en faktisk ökning av kapitalet &lt;br&gt;
i bolaget, bör det enligt utredningens mening finnas bestämmelser &lt;br&gt;
rörande utskiftning vid frivillig likvidation. I annat fall kan &lt;br&gt;
den skattskyldige erhålla skattereduktion för belopp som sedan &lt;br&gt;
betalas ut till den skattskyldige utan att något annat än en högst &lt;br&gt;
kortvarig kapitaltillförsel till bolaget skett. Mot den bakgrunden &lt;br&gt;
föreslås att rätten till skattereduktion går förlorad om den som förvärvat &lt;br&gt;
aktier, eller närstående till denne, inom tre år efter utgången &lt;br&gt;
av betalningsåret erhåller tillgångar på grund av utskiftning vid frivillig &lt;br&gt;
likvidation från bolaget eller från företag som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget. &lt;br&gt;
Vi vill betona att den föreslagna regeln endast omfattar frivillig &lt;br&gt;
likvidation och inte när bolaget har en bolagsrättslig skyldighet att &lt;br&gt;
gå i likvidation, dvs. tvångslikvidation. &lt;br&gt;
Skyldighet att gå i likvidation finns när bolaget har gått med &lt;br&gt;
sådan förlust att mer än hälften av aktiekapitalet gått förlorat och &lt;br&gt;
åtgärder inte vidtagits för att aktiekapitalet ska få full täckning. &lt;br&gt;
Bestämmelserna redovisas i relevanta delar i avsnitt 4.6.2. &lt;br&gt;
Det kan nämnas att Utredningen om ett enklare aktiebolag (Ju &lt;br&gt;
2007:15) kommer att behandla frågan om reformering eller borttagande &lt;br&gt;
av bestämmelserna om tvångslikvidation i sitt slutbetänkande.42 &lt;br&gt;
Något förslag om att reglerna ska tas bort finns för &lt;br&gt;
närvarande inte&lt;br&gt;
Motsvarande utländska förfaranden omfattas också av reglerna, &lt;br&gt;
se 2 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
41 Prop. 2000/01:150, s. 31 f. &lt;br&gt;
42 Jfr SOU 2008:49, s. 92. &lt;br&gt;
164&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Särskilda skäl &lt;br&gt;
Om det finns särskilda skäl bör rätt till skattereduktion finnas även &lt;br&gt;
om utskiftning av tillgångar vid frivillig likvidation gjorts. Särskilda &lt;br&gt;
skäl kan föreligga när likvidationen är föranledd av rent affärsmässiga &lt;br&gt;
skäl. Ett annat särskilt skäl kan vara om den skattskyldige &lt;br&gt;
blivit överröstad av de andra aktieägarna eller att värdet av vad som &lt;br&gt;
utskiftats är mycket obetydligt i förhållande till det belopp varmed &lt;br&gt;
aktierna har betalats. &lt;br&gt;
Ett tredje särskilt skäl skulle kunna vara när det är den närstående &lt;br&gt;
till den skattskyldige som erhåller utskiftade tillgångar vid &lt;br&gt;
frivillig likvidation av ett företag i intressegemenskap med det &lt;br&gt;
bolag som den skattskyldige förvärvat aktier i. Det krävs dock att &lt;br&gt;
den skattskyldige kan visa att det inte har skett några överföringar &lt;br&gt;
av medel eller tillgångar från bolaget till det utskiftande företaget. &lt;br&gt;
Någon uttömmande uppräkning är inte heller i detta fall möjlig &lt;br&gt;
att göra. &lt;br&gt;
Det är den skattskyldige som ska visa att det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
6.12 Vinstutdelning &lt;br&gt;
Bedömning: Utredningen anser inte att det bör finnas några &lt;br&gt;
särskilda begränsningsregler för vinstutdelning från bolaget. &lt;br&gt;
Utredningen har övervägt behovet av att ha spärregler vad gäller &lt;br&gt;
vinstutdelning från bolaget. &lt;br&gt;
Vi har därvid övervägt en bestämmelse som innebär att den som &lt;br&gt;
betalat aktierna, eller närstående till denne, inte inom tre år efter &lt;br&gt;
utgången av betalningsåret får erhålla vinstutdelning från bolaget &lt;br&gt;
eller från företag i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
Syftet med en sådan bestämmelse är att hindra att bolaget först &lt;br&gt;
gör en nyemission då bolaget kräver ytterligare kapital för sin verksamhet &lt;br&gt;
och sedan lämnar vinstutdelning så snart detta är möjligt. Ju &lt;br&gt;
större skattereduktionen är, desto större blir behovet av att motverka &lt;br&gt;
risken av att regelverket leder till att det skapas en s.k. pengamaskin. &lt;br&gt;
Med den valda skattereduktionen om 20 procent, har utredningen &lt;br&gt;
stannat för att fördelarna med en sådan spärregel inte överväger &lt;br&gt;
de nackdelar som finns. Nackdelarna torde främst bestå i att &lt;br&gt;
165&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
det föreslagna skatteincitamentet inte upplevs som tillräckligt &lt;br&gt;
attraktivt. &lt;br&gt;
Någon särskild spärr vad gäller vinstutdelningen föreslås således &lt;br&gt;
inte. &lt;br&gt;
6.13 Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
Förslag: Underlag för skattereduktionen är betalningar för &lt;br&gt;
aktier under beskattningsåret. Underlag kan också vara betalningar &lt;br&gt;
under det närmast föregående beskattningsåret om &lt;br&gt;
bolaget inte har börjat bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
I underlaget får räknas in betalningar om sammanlagt &lt;br&gt;
lägst 5 000 kr och högst 500 000 kr. Vid förvärv från lagerbolagsbildare &lt;br&gt;
får inte underlaget överstiga det belopp som tillförts &lt;br&gt;
bolaget. &lt;br&gt;
Underlaget för skattereduktionen är vad som under &lt;br&gt;
beskattningsåret betalats i pengar för aktier som uppfyller &lt;br&gt;
villkoren. Underlag kan också vara betalningar under det närmast &lt;br&gt;
föregående beskattningsåret om bolaget inte har börjat bedriva &lt;br&gt;
rörelse den 2 maj året efter det år aktierna betalades. I det fallet kan &lt;br&gt;
den skattskyldige få skattereduktion för beskattningsåret närmast &lt;br&gt;
efter det år då betalningen ägde rum. Detta gäller under förutsättning &lt;br&gt;
att bolaget uppfyller såväl rörelsevillkoret som &lt;br&gt;
noteringsvillkoret den 2 maj det andra året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
6.13.1 Beloppsgränser &lt;br&gt;
Vad gäller frågan om hur stora respektive små betalningar som bör &lt;br&gt;
kunna läggas till grund för skattereduktion gör vi följande överväganden. &lt;br&gt;
När det gäller den övre beloppsgränsen får den inte vara så låg &lt;br&gt;
att den leder till att vissa nyemissioner de facto hindras genom att &lt;br&gt;
en person som uppnått beloppsgränsen väljer att antingen inte delta &lt;br&gt;
i en nyemission eller att skjuta upp sin kapitalinvestering till ett &lt;br&gt;
efterföljande år. Det bör också beaktas att syftet med skatteincitamentet &lt;br&gt;
inte i första hand är att ge skattelättnader åt professionella &lt;br&gt;
”riskkapitalister”. Vi har stannat för att föreslå en enligt vår &lt;br&gt;
mening relativt hög beloppsgräns, 500 000 kr. &lt;br&gt;
166&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Vi föreslår att den lägre beloppsgränsen ska bestämmas till 5 000 &lt;br&gt;
kr. Genom den låga gränsen undviker man att utesluta personer &lt;br&gt;
som kanske inte har så höga inkomster men som ändå skulle vara &lt;br&gt;
intresserade av att investera i ett företag. En sådan investering kan &lt;br&gt;
t.ex. vara i en närstående persons aktiebolag, eller vara en anställd &lt;br&gt;
som vill teckna nyemitterade aktier i bolaget. En lägsta gräns bör &lt;br&gt;
finnas, eftersom varje enskild ansökan medför arbetskostnader och &lt;br&gt;
andra administrationskostnader för Skatteverket. Vi har stannat för &lt;br&gt;
att denna bör vara 5 000 kr. &lt;br&gt;
6.13.2 Exempel på tillämpningen av bestämmelserna &lt;br&gt;
I detta avsnitt tar vi upp några exempel för att illustrera de &lt;br&gt;
föreslagna bestämmelserna. &lt;br&gt;
Exempel 1 &lt;br&gt;
År 2010 förvärvar den skattskyldige aktier i ett bolag i samband med &lt;br&gt;
dess bildande. Den skattskyldige betalar 300 000 kr för aktierna under &lt;br&gt;
år 2010. Den 2 maj 2011 har bolaget ännu inte kommit i gång med sin &lt;br&gt;
rörelse. Den skattskyldige har därför inte rätt till skattereduktion för &lt;br&gt;
beskattningsåret 2010. Under hösten 2011 gör bolaget en nyemission. &lt;br&gt;
Den skattskyldige köper nyemitterade aktier i bolaget för ytterligare &lt;br&gt;
300 000 kr, som betalas under år 2011. Den 2 maj 2012 bedriver &lt;br&gt;
bolaget rörelse och är inte marknadsnoterat. Den skattskyldige har rätt &lt;br&gt;
till skattereduktion för båda aktieförvärven för beskattningsåret 2011. &lt;br&gt;
Dock gäller att den del av den sammanlagda betalningen som överstiger &lt;br&gt;
500 000 kr inte får räknas med. Underlaget för skattereduktion &lt;br&gt;
för beskattningsåret 2011 uppgår därför till 500 000 kr. Den skattskyldige &lt;br&gt;
har inte möjlighet att utnyttja den överskjutande betalningen &lt;br&gt;
som underlag för en begäran om skattereduktion för beskattningsåret &lt;br&gt;
2012, eftersom rörelsen hade kommit i gång den 2 maj 2012. Någon &lt;br&gt;
valrätt för den enskilde finns inte i det avseendet. &lt;br&gt;
Om det i stället hade varit så att bolaget hade kommit i gång med &lt;br&gt;
sin rörelse den 2 maj 2011, hade den skattskyldige kunnat begära &lt;br&gt;
skattereduktion för beskattningsåret 2010. Underlaget för &lt;br&gt;
skattereduktion för det beskattningsåret skulle ha uppgått till 300 000 &lt;br&gt;
kr och underlaget för skattereduktion för beskattningsåret 2011 skulle &lt;br&gt;
ha uppgått till samma belopp, dvs. 300 000 kr. &lt;br&gt;
I samband med exemplet ovan kan tas upp att vi inte föreslår någon &lt;br&gt;
rangordning för vad som ska räknas in i underlaget. Man skulle &lt;br&gt;
kunna tänka sig att frågan om vilka aktier som ingår i underlaget i &lt;br&gt;
vissa fall skulle kunna ha betydelse. Ett sådant fall skulle kunna vara &lt;br&gt;
följande. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
En fysisk person har 200 aktier i ett bolag. Personen &lt;br&gt;
167&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
köper ytterligare 100 aktier, för vilka denne får skattereduktion. Ett &lt;br&gt;
år senare säljer personen 100 aktier. Året därpå erhåller personen en &lt;br&gt;
utbetalning vid minskning av aktiekapitalet. Om personen inte &lt;br&gt;
längre anses äga några aktier som har legat till grund för skattereduktion, &lt;br&gt;
påverkar inte utbetalningen rätten till skattereduktion. &lt;br&gt;
Något krav på att aktierna måste innehas en viss tid föreslår vi inte. &lt;br&gt;
Frågan om rangordning bör dock enligt vår mening uppkomma &lt;br&gt;
endast i mer sällsynta fall. Vi har mot den bakgrunden avstått från &lt;br&gt;
att under den begränsade tid som ställts till utredningens förfogande &lt;br&gt;
närmare utreda frågan. &lt;br&gt;
Exempel 2 &lt;br&gt;
Den skattskyldige förvärvar aktier mot kontant betalning om 200 000 &lt;br&gt;
kr under 2011. Aktierna har tecknats i samband med bolagets bildande. &lt;br&gt;
Den 2 maj 2012 har bolaget ännu inte kommit i gång med sin rörelse. &lt;br&gt;
Den skattskyldige har därför inte rätt till skattereduktion för beskattningsåret &lt;br&gt;
2011. Den 2 maj 2013 bedriver bolaget rörelse och är inte &lt;br&gt;
marknadsnoterat. Den skattskyldige begär skattereduktion för &lt;br&gt;
beskattningsåret 2012. Underlaget för skattereduktionen för beskattningsåret &lt;br&gt;
2012 är betalningen under 2011, dvs. 200 000 kr. &lt;br&gt;
Exempel 3 &lt;br&gt;
År 2010 förvärvar den skattskyldige aktier för 2 000 kr som betalas &lt;br&gt;
kontant under året. Den 2 maj 2011 har bolaget ännu inte kommit i &lt;br&gt;
gång med sin rörelse. Under 2011 förvärvar den skattskyldige aktier i &lt;br&gt;
bolaget mot kontant betalning för ytterligare 3 000 kr. Den skattskyldige &lt;br&gt;
begär skattereduktion för beskattningsåret 2011. Underlaget &lt;br&gt;
uppgår då till 5 000 kr och överstiger således den lägsta gränsen för när &lt;br&gt;
skattereduktion kan tillgodoräknas. &lt;br&gt;
I det fallet att aktierna förvärvas från en juridisk person, dvs. i praktiken &lt;br&gt;
när aktierna förvärvas från en lagerbolagsbildare, behövs en &lt;br&gt;
särskild bestämmelse så att inte en större betalning för aktierna än &lt;br&gt;
vad som motsvarar vad som tillskjutits bolaget i form av betalning i &lt;br&gt;
pengar för aktier tecknade vid bildandet ingår i underlaget för &lt;br&gt;
skattereduktion. Denna regel föreslås bli placerad i 67 kap. 30 § &lt;br&gt;
andra stycket IL. &lt;br&gt;
168&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
6.13.3 Reducering av underlaget i vissa fall &lt;br&gt;
Förslag: För att undvika att bestämmelserna om skattereduktion &lt;br&gt;
används på ett inte avsett vis föreslås att underlaget &lt;br&gt;
ska minskas med tidigare underlag för skattereduktion som &lt;br&gt;
avser förvärv av aktier i bolag som ägs av bolaget eller förvärv av &lt;br&gt;
aktier i bolag som genom fusion upptagits i bolaget. Däremot &lt;br&gt;
ska inte mottagen utdelning minska underlaget. &lt;br&gt;
Utgångspunkten vid bestämmandet av underlaget för skattereduktionen &lt;br&gt;
är vad den skattskyldige under beskattningsåret &lt;br&gt;
betalat i pengar för aktier. Underlaget kan också utgöras av betalningar &lt;br&gt;
under det närmast föregående beskattningsåret om det bolag &lt;br&gt;
i vilket aktier förvärvats inte har börjat bedriva rörelse den 2 maj &lt;br&gt;
året efter det år aktierna betalades. I underlaget för ett beskattningsår &lt;br&gt;
får räknas in betalningar om sammanlagt lägst 5 000 kr och &lt;br&gt;
högst 500 000 kr. &lt;br&gt;
För att hindra att skattereduktionen utnyttjas av enskilda för att &lt;br&gt;
uppnå inte avsedda skattefördelar, krävs enligt vår mening regler &lt;br&gt;
som innebär att underlaget minskas när ersättning för aktierna &lt;br&gt;
erhållits i en speciell situation. &lt;br&gt;
Den situation vi avser är att den skattskyldige tidigare tillgodoräknats &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier i bolag som ägs &lt;br&gt;
av bolaget eller i bolag som genom fusion upptagits i bolaget. &lt;br&gt;
Däremot har utredningen stannat för att inte reducera underlaget &lt;br&gt;
med vad som tidigare tagits emot i form av vinstutdelning. &lt;br&gt;
6.13.4 Minskning av underlaget avseende tidigare beslutad &lt;br&gt;
skattereduktion &lt;br&gt;
Vi har ovan funnit, se avsnitt 6.11.3, att det finns behov av att ställa &lt;br&gt;
upp villkor om att den skattskyldige under en treårsperiod efter &lt;br&gt;
betalningen av de aktier som föranlett skattereduktion inte får ta &lt;br&gt;
emot ersättning för aktierna. Med ersättning avses bl.a. fusionsvederlag. &lt;br&gt;
Vi anser emellertid att detta villkor inte täcker in alla &lt;br&gt;
situationer där skattereduktionen skulle kunna utnyttjas för skatteundandragande. &lt;br&gt;
Under de första tre åren finns således en spärr mot ett sådant &lt;br&gt;
förfarande på så sätt att bestämmelserna i 67 kap. 29 § första &lt;br&gt;
stycket 1 IL hindrar att den skattskyldige mottar fusionsvederlag &lt;br&gt;
169&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
för aktierna. Efter denna spärr om tre år behövs en regel som reducerar &lt;br&gt;
underlaget för skattereduktion. &lt;br&gt;
Den ovan föreslagna regeln bör därför kompletteras med en &lt;br&gt;
bestämmelse om att underlaget ska minskas med underlag i tidigare &lt;br&gt;
beslut om skattereduktion som avser förvärv av aktier i företag som &lt;br&gt;
ägs av bolaget eller förvärv av företag som genom fusion upptagits i &lt;br&gt;
bolaget. &lt;br&gt;
Bestämmelserna skulle kunnat ha utformas som en fullständig &lt;br&gt;
och således diskvalificerande spärr, men enligt vår mening är det &lt;br&gt;
tillräckligt att underlaget minskas. Skattereduktion kan alltså medges &lt;br&gt;
med ett visst belopp, förutsatt att minskningsbeloppet understiger &lt;br&gt;
underlaget. &lt;br&gt;
Behovet av bestämmelsen kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
År 2010 förvärvar den skattskyldige aktier som ges ut i samband med &lt;br&gt;
bildandet av aktiebolag A. Den skattskyldige betalar 100 000 kr för &lt;br&gt;
aktierna. Bolaget börjar bedriva rörelse och skattereduktion medges &lt;br&gt;
för förvärvet. Den skattskyldige bildar ett annat aktiebolag, bolag B. I &lt;br&gt;
sistnämnda bolag förvärvar den skattskyldige aktier för 100 000 kr. &lt;br&gt;
Efter fyra år säljer den skattskyldige bolag A till bolag B för 100 000 &lt;br&gt;
kr. Bolag A upptas i bolag B genom fusion. Den skattskyldige har &lt;br&gt;
formellt sett betalat sammanlagt 200 000 kr vid aktieförvärven i bolag &lt;br&gt;
A och bolag B, men den faktiska investeringen har uppgått till endast &lt;br&gt;
100 000 kr. &lt;br&gt;
Motsvarande problem kan uppkomma vid förvärv av aktier i bolag &lt;br&gt;
som ägs av bolaget. &lt;br&gt;
Den minskning som kan bli aktuell med stöd av den föreslagna &lt;br&gt;
bestämmelsen bör göras med utgångspunkt i de betalningar som &lt;br&gt;
enligt beloppsgränserna kan räknas in i underlaget. &lt;br&gt;
Det sagda belyses av följande exempel. &lt;br&gt;
Den skattskyldige har köpt aktier för 600 000 kr i bolag A. Eftersom &lt;br&gt;
det bara är betalningar om sammanlagt 500 000 kr som får räknas in i &lt;br&gt;
underlaget, uppgår underlaget till 500 000 kr. Den skattskyldige har &lt;br&gt;
tidigare fått skattereduktion beräknat på ett underlag på 500 000 kr för &lt;br&gt;
förvärv av aktier i bolag B som ägs av bolag A. Om även den del av &lt;br&gt;
betalningen som överstiger vad som får räknas in i underlaget kan &lt;br&gt;
beaktas vid minskningen, kan den skattskyldige i detta fall få skattereduktion &lt;br&gt;
med (0,20 x 100 000 kr =) 20 000 kr. En sådan möjlighet &lt;br&gt;
anser vi inte vara lämplig. I stället bör utgångspunkten vid beräkningen &lt;br&gt;
av minskningen vara det belopp som får räknas in i underlaget, dvs. &lt;br&gt;
500 000 kr, och inte 600 000 kr. Någon ytterligare skattereduktion &lt;br&gt;
kommer därför inte att kunna tillgodoräknas, (500 000 kr – 500 000 &lt;br&gt;
kr = 0 kr). &lt;br&gt;
170&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Av samma skäl har vi valt att anknyta beloppsbegränsningen till &lt;br&gt;
underlaget (67 kap. 30 § IL) och inte till skattereduktionens storlek &lt;br&gt;
(67 kap. 31 § IL). &lt;br&gt;
6.13.5 Tidigare mottagen vinstutdelning &lt;br&gt;
Av Nuteks utvärdering från 1998 av riskkapitalavdraget framgår att &lt;br&gt;
RSV hade uppmärksammat att skattelättnaden kunde utnyttjas på &lt;br&gt;
ett sätt som inte hade avsetts vid dess införande. Detta skedde &lt;br&gt;
genom att vissa bolag gjorde en utdelning av ackumulerade vinstmedel &lt;br&gt;
till aktieägarna innan de beslutade om nyemission. Aktieägarna &lt;br&gt;
medgavs därefter skattereduktion för de nyemitterade aktierna. &lt;br&gt;
Konsekvensen blev att ägarna kunde ta ut pengar ur bolaget skattefritt &lt;br&gt;
samtidigt som aktiernas anskaffningsvärde höjdes utan att bolaget i &lt;br&gt;
praktiken hade tillförts något nytt kapital. &lt;br&gt;
Utredningen har övervägt behovet av att ha en regel som innebär &lt;br&gt;
att underlaget för skattereduktion ska reduceras med vinstutdelning &lt;br&gt;
som den skattskyldige, eller närstående till honom eller &lt;br&gt;
henne, mottagit från bolaget, eller från företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
med bolaget, avseende betalningsåret eller de två närmast föregående &lt;br&gt;
beskattningsåren. &lt;br&gt;
Som skäl för att ha en sådan bestämmelse kan anföras att skattereduktionen &lt;br&gt;
har till syfte att underlätta för bolag som har behov av &lt;br&gt;
att få tillgång till riskkapital, varför det kan ifrågasättas om skattereduktion &lt;br&gt;
bör medges i den mån förvärvet inte innebär ett reellt &lt;br&gt;
kapitaltillskott till bolaget. Vidare kan anföras att om man inte &lt;br&gt;
minskar underlaget med mottagen utdelning innebär detta att &lt;br&gt;
betalningen av aktierna i princip ”kvittas” mot vinstutdelningen. Å &lt;br&gt;
andra sidan kan det hävdas dels att utdelningen egentligen inte &lt;br&gt;
avser avkastning på de aktier som har legat till grund för skattereduktionen, &lt;br&gt;
dels att det kan finnas affärsmässiga skäl till att ett &lt;br&gt;
bolag går så bra att det kan lämna vinstutdelning något eller några &lt;br&gt;
år för att något år senare ha behov av att göra en nyemission för att &lt;br&gt;
få in nytt kapital. &lt;br&gt;
Utredningen har, med den valda skattereduktionen om 20 procent, &lt;br&gt;
stannat för att inte föreslå en sådan bestämmelse, bl.a. mot &lt;br&gt;
bakgrund av att det kan ha en hämmande inverkan på intresset av &lt;br&gt;
att delta i nyemissioner och därigenom motverka syftet med de &lt;br&gt;
föreslagna reglerna. &lt;br&gt;
171&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
6.14 Skattereduktionens storlek &lt;br&gt;
Förslag: Skattereduktion medges med 20 procent av underlaget, &lt;br&gt;
oavsett om innehavet är kvalificerat eller okvalificerat. &lt;br&gt;
Som ovan framgår, se avsnitten 6.12 och 6.13.5, har utredningen &lt;br&gt;
funnit att skälen för att införa särskilda regler vad gäller vinstutdelning &lt;br&gt;
från företaget före eller efter betalningen av aktierna inte &lt;br&gt;
väger över skälen mot sådana regler. En förutsättning för detta &lt;br&gt;
ställningstagande är att storleken på skattereduktionen inte överstiger &lt;br&gt;
den skattesats som gäller vid beskattning av utdelning på &lt;br&gt;
aktierna. &lt;br&gt;
Om skattereduktionens storlek skulle överstiga skattesatsen vid &lt;br&gt;
beskattning av utdelning på aktierna medför detta en risk för att en &lt;br&gt;
s.k. pengamaskin skapas. &lt;br&gt;
Det sagda kan illustreras av följande förenklade exempel, i vilket &lt;br&gt;
det antas att skattereduktionen uppgår till 35 procent. &lt;br&gt;
Ett bolag delar ut 100 000 kr (efter bolagsskatt). &lt;br&gt;
Den fysiska personen får (efter skatt) 80 000 kr. Detta förutsätter &lt;br&gt;
att skattesatsen uppgår till 20 procent (kvalificerade andelar i &lt;br&gt;
fåmansföretag, under gränsbeloppet). &lt;br&gt;
Bolaget gör en nyemission. Den fysiska personen förvärvar &lt;br&gt;
nyemitterade aktier med 80 000 kr. Skattereduktion ges med &lt;br&gt;
80 000 kr x 0,35= 28 000 kr. Ökat anskaffningsvärde på aktierna är 80 000 &lt;br&gt;
kr. Skattevinsten är 8 000 kr (20 000 kr – 28 000 kr). &lt;br&gt;
Samtidigt har bolagets egna kapital minskat med (-100 000 kr + &lt;br&gt;
80 000 kr =) 20 000 kr. &lt;br&gt;
Huvudregeln är att utdelningar beskattas med 30 procent. Enligt de &lt;br&gt;
s.k. 3:12-reglerna gäller emellertid att utdelningar, och kapitalvinster, &lt;br&gt;
på onoterade andelar beskattas inom vissa utrymmen med &lt;br&gt;
20 procent, se 42 kap. 15 a §, 57 kap. 20–21 §§ jämfört med 65 kap. &lt;br&gt;
7 § IL. Dessa utrymmen får, efter de senaste årens förändringar, &lt;br&gt;
anses vara mycket generöst tilltagna. 3:12-reglerna, jämte ändringarna, &lt;br&gt;
i relevanta delar framgår av avsnitt 2.8. För övriga onoterade &lt;br&gt;
andelar gäller att utdelningar och kapitalvinster beskattas med 25 procent. &lt;br&gt;
Det skulle kunna argumenteras för att storleken på skattereduktionen &lt;br&gt;
ska vara beroende av om innehavet är kvalificerat eller &lt;br&gt;
ej, dvs. om beskattning kommer att ske med 20 procent eller 25 &lt;br&gt;
procent. Detta skulle dock komplicera systemet och dessutom inte &lt;br&gt;
alltid ge ett rättvisande resultat, eftersom klassificeringen av inne172&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
havet inte behöver vara densamma vid förvärvet som vid senare &lt;br&gt;
beskattning av utdelning och kapitalvinst. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det sagda anser vi att skattereduktionen bör &lt;br&gt;
vara 20 procent. Detta innebär enligt vår mening ändock en betydande &lt;br&gt;
skattemässig förmån. &lt;br&gt;
6.15 Förfarandefrågor &lt;br&gt;
I detta avsnitt behandlar vi några frågor rörande förfarandet. Vi har &lt;br&gt;
i avsnitt 6.4 funnit att begäran om skattereduktion bör göras i självdeklarationen. &lt;br&gt;
Här redovisar vi bl.a. vårt förslag om vid vilken &lt;br&gt;
taxering begäran om skattereduktion ska göras. &lt;br&gt;
Vi behandlar också vissa andra frågor som rör tidpunkten för &lt;br&gt;
när skattereduktionen kan tillgodogöras. &lt;br&gt;
Vårt förslag om ansökningsförfarande vid nedsättning av kupongskatten &lt;br&gt;
redovisas i avsnitt 6.19. &lt;br&gt;
6.15.1 Begäran om skattereduktion ska göras vid taxeringen för &lt;br&gt;
betalningsåret eller för det närmast efterföljande året &lt;br&gt;
Förslag: Begäran om skattereduktion ska göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för det beskattningsår då aktierna har &lt;br&gt;
betalats. Om det bolag i vilket aktier förvärvats inte har börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse den 2 maj året efter det beskattningsår då &lt;br&gt;
aktierna har betalats, får begäran i stället göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret &lt;br&gt;
efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Som framgår har vi funnit att begäran om skattereduktion ska &lt;br&gt;
göras i självdeklarationen. Frågan är då vid vilken taxering denna &lt;br&gt;
begäran ska göras. &lt;br&gt;
Vår utgångspunkt är att det är tidpunkten för betalningen av &lt;br&gt;
aktierna som ska vara styrande. Det är enligt vår mening naturligt &lt;br&gt;
att skattereduktionen i första hand hänförs till det beskattningsår &lt;br&gt;
när den skattskyldige har haft kostnader för aktierna. Härtill kommer &lt;br&gt;
att betalningstidpunkten i regel är mer definitiv än vad tidpunkten &lt;br&gt;
för förvärvet är. &lt;br&gt;
När det gäller aktier i s.k. kupongbolag anses sådana förvärvade &lt;br&gt;
först vid överlämnandet och när det gäller avstämningsbolag anses &lt;br&gt;
173&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
förvärv ha skett när aktierna har registrerats på vederbörandes &lt;br&gt;
värdepapperskonto.43 Således behöver inte betalningstidpunkten &lt;br&gt;
och förvärvstidpunkten överensstämma. Den senare är som nyss &lt;br&gt;
angivits dessutom beroende på om det är ett avstämningsbolag eller &lt;br&gt;
inte. &lt;br&gt;
När vi funnit att betalningstidpunkten ska vara avgörande har vi &lt;br&gt;
också beaktat att det ibland förekommer s.k. incitamentsprogram &lt;br&gt;
där anställda kan förvärva aktier med vissa förfogandeinskränkningar, &lt;br&gt;
jfr den s.k. värdepappersregeln i 10 kap. 11 § första stycket &lt;br&gt;
IL.44 Förekomsten av olika slag av inskränkningar i förfoganderätten &lt;br&gt;
över aktier, t.ex. i form av krav på samtycke, hembudsskyldighet &lt;br&gt;
eller förköpsrätt, är vanligt förekommande vid olika &lt;br&gt;
slag av incitamentsprogram. I vad mån olika slag av förfogandeinskränkningar &lt;br&gt;
eventuellt medför att förvärvstidpunkten senareläggs &lt;br&gt;
och därvid påverkar beskattningen föranleder stundom processer.45 &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det sagda är vår bedömning att den enklaste &lt;br&gt;
och mest ändamålsenliga lösningen är att man knyter rätten till &lt;br&gt;
skattereduktion till tidpunkten för betalningen och inte till tidpunkten &lt;br&gt;
då ett civilrättsligt giltigt förvärv föreligger. &lt;br&gt;
Till följd av våra slutsatser ovan föreslår vi som huvudregel att &lt;br&gt;
begäran ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår &lt;br&gt;
då aktierna har betalats. Skattereduktionen räknas sedan av vid &lt;br&gt;
beräkningen av den slutliga skatten för betalningsåret. &lt;br&gt;
Det sagda innebär att om en enskild har tecknat aktier i &lt;br&gt;
december 2010 men betalat dem först i januari 2011 är han eller &lt;br&gt;
hon berättigad till skattereduktion tidigast för beskattningsåret &lt;br&gt;
2011. Detta gäller under förutsättning att övriga villkor för skattereduktion &lt;br&gt;
är uppfyllda. &lt;br&gt;
Vidare bör gälla att aktierna anses ha betalats först när full likvid &lt;br&gt;
för dem erlagts. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
500 aktier tecknas av den enskilde. Teckningskursen är 100 kr per &lt;br&gt;
aktie. I december 2010 betalar den enskilde 25 000 kr och i januari &lt;br&gt;
2011 betalas resterande 25 000 kr. Full betalning har då erlagts i januari &lt;br&gt;
43 Begreppen kupongbolag och avstämningsbolag behandlas närmare i avsnitt 6.19. &lt;br&gt;
44 Bestämmelsen infördes som en reaktion på utgången i RÅ 1986 ref. 36 (Skåne-Gripen), &lt;br&gt;
som gällde en anställds förvärv till förmånligt pris (nominellt belopp) av konvertibler utfärdade &lt;br&gt;
av arbetsgivaren och där Regeringsrätten fann att förvärvet inte skulle beskattas förrän &lt;br&gt;
vid en framtida tidpunkt då förvärvaren fritt kunde förfoga över konvertiblerna, se prop. &lt;br&gt;
1989/90:50, s. 72 ff. &lt;br&gt;
45 Se t.ex. RÅ 1996 ref. 92 (skuggsparmålet), RÅ 1996 not. 290, RÅ 2002 ref. 78 och RÅ &lt;br&gt;
2004 ref. 35 I-II. &lt;br&gt;
174&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
2011 och begäran om skattereduktion kan först göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid 2012 års taxering (beskattningsåret 2011). &lt;br&gt;
Vi har övervägt om den skattskyldige ska kunna ”dela” upp en &lt;br&gt;
gjord investering på så sätt att han eller hon skulle kunna begära &lt;br&gt;
skattereduktion avseende olika delbelopp av investeringen för två &lt;br&gt;
eller flera olika beskattningsår. &lt;br&gt;
En uppdelning skulle kunna vara intressant för den skattskyldige &lt;br&gt;
om denne inte kan tillgodogöra sig hela skattereduktionen &lt;br&gt;
det aktuella beskattningsåret. Antag att den skattskyldige är villig &lt;br&gt;
att delta i en nyemission och därvid betala 600 000 kr, vilket motsvarar &lt;br&gt;
behovet av kapitaltillskott i bolaget. Eftersom skattereduktion &lt;br&gt;
kan medges som högst på ett underlag om 500 000 kr kan de &lt;br&gt;
föreslagna reglerna leda till att det görs två emissioner på var sin &lt;br&gt;
sida om ett årsskifte. &lt;br&gt;
Utredningen har gjort den bedömningen att det är nödvändigt &lt;br&gt;
att ha vissa beloppsgränser för storleken på underlaget för skattereduktionen, &lt;br&gt;
varför den beskrivna effekten är ofrånkomlig enligt &lt;br&gt;
utredningens bedömning. Man bör här beakta att det är fråga om &lt;br&gt;
att föreslå ett skatteincitament som förbättrar möjligheterna för &lt;br&gt;
företag att få tillgång till riskkapital. Upp till beloppet 500 000 kr &lt;br&gt;
per person och år uppfylls också detta syfte med de föreslagna &lt;br&gt;
reglerna. &lt;br&gt;
Vi har också övervägt om den skattskyldige själv ska kunna välja &lt;br&gt;
att skjuta upp sin begäran om skattereduktion så att avräkning sker &lt;br&gt;
mot slutlig skatt för något annat beskattningsår än det som förvärvet &lt;br&gt;
skedde under. Att tillåta sådana förfaranden skulle kunna &lt;br&gt;
vara till viss fördel för företagens kapitaltillgång genom att enskilda &lt;br&gt;
då skulle ha möjlighet att investera med högre belopp än om de är &lt;br&gt;
hänvisade till att ”utnyttja” investeringen endast vid ett taxeringsår, &lt;br&gt;
dvs. vid beskattningen för betalningsåret. Utredningen har dock &lt;br&gt;
stannat för att sådana möjligheter skulle kunna leda till skatteplanering &lt;br&gt;
på ett sätt som framstår som främmande och avvikande &lt;br&gt;
inom skattesystemet. En sådan valmöjlighet ökar också kontrollbehovet &lt;br&gt;
och de administrativa kostnaderna för Skatteverket. Att ha &lt;br&gt;
en sådan valmöjlighet är därför inte lämpligt. &lt;br&gt;
Emellertid anser vi att det finns skäl att föreslå ett undantag från &lt;br&gt;
huvudregeln om att begäran om skattereduktion ska göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för betalningsåret. Betalningen ska &lt;br&gt;
dock alltjämt vara styrande på så sätt att begäran i stället får göras &lt;br&gt;
vid taxeringen för det närmast följande året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
175&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Undantagsregeln är motiverad av hänsyn till intresset av att &lt;br&gt;
hindra att personer som förvärvat aktier i helt nybildade bolag &lt;br&gt;
missgynnas. Undantaget innebär att om bolaget inte har börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse den 2 maj året efter det beskattningsår då aktierna &lt;br&gt;
har betalats, får begäran i stället göras i självdeklarationen vid taxeringen &lt;br&gt;
för det närmast följande beskattningsåret efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Vårt resonemang i fråga om rörelsevillkoret framgår &lt;br&gt;
närmare av avsnitt 6.8.1. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Den skattskyldige tecknar sig för aktier som ges ut i samband med &lt;br&gt;
bildandet av bolaget under år 2010 då aktierna också betalas. Den 2 &lt;br&gt;
maj 2011 har bolaget ännu inte kommit i gång med sin rörelse. Den &lt;br&gt;
skattskyldige begär inte skattereduktion för aktierna vid 2011 års &lt;br&gt;
taxering, eftersom rätt till skattereduktion saknas med hänsyn till att &lt;br&gt;
rörelsevillkoret inte är uppfyllt då. Den 2 maj 2012 bedriver bolaget &lt;br&gt;
rörelse och uppfyller övriga villkor. Den skattskyldige begär skattereduktion &lt;br&gt;
för 2012 års taxering (beskattningsåret 2011). &lt;br&gt;
För rätt till skattereduktion förutsätts inte att aktierna den 2 maj &lt;br&gt;
2012 fortfarande innehas av den som ursprungligen betalade dem. &lt;br&gt;
Det är betalaren av aktierna som så att säga är innehavare av rätten &lt;br&gt;
att begära skattereduktion, oavsett om han efter förvärvet i sin tur &lt;br&gt;
har överlåtit aktierna. &lt;br&gt;
6.15.2 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) &lt;br&gt;
Bedömning: Skattereduktion ska beaktas vid ändrad beräkning &lt;br&gt;
av skatteavdrag (jämkning). &lt;br&gt;
Som framgår ovan räknas skattereduktionen av vid beräkning av &lt;br&gt;
den slutliga skatten. &lt;br&gt;
Om deklarationsförfarandet kan sägas att en skattskyldig som &lt;br&gt;
har kvalificerade andelar ska till självdeklarationen foga en särskild &lt;br&gt;
blankett (K10). Han eller hon får då slutskattebesked i december &lt;br&gt;
året efter beskattningsåret. En skattskyldig som inte har kvalificerade &lt;br&gt;
andelar, men som har fått utdelning på aktier i ett onoterat &lt;br&gt;
företag eller sålt sådana aktier ska foga blanketten K12 till deklarationen. &lt;br&gt;
Denne får då i regel också slutskattebesked först i &lt;br&gt;
december. Detta gäller alltså bara när han eller hon fått utdelning &lt;br&gt;
176&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
eller sålt aktierna. Dessa personer kan således få vänta relativt länge &lt;br&gt;
på att tillgodoräknas skattereduktionen. &lt;br&gt;
Även för andra skattskyldiga som förvärvat aktier som kan &lt;br&gt;
läggas till grund för skattereduktion kan det gå relativt lång tid &lt;br&gt;
mellan tidpunkten för betalningen och tillgodoförandet av skattereduktionen. &lt;br&gt;
Om aktierna förvärvas exempelvis i januari 2010 kan &lt;br&gt;
den skattskyldige tillgodogöra sig skattereduktionen vid den slutliga &lt;br&gt;
skatteberäkningen först cirka ett och ett halvt år senare. &lt;br&gt;
Genom att ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag &lt;br&gt;
(jämkning) enligt 8 kap. 29 § skattebetalningslagen (1997:483) kan &lt;br&gt;
skattelättnaden snabbare komma den skattskyldige till godo. Den &lt;br&gt;
skattskyldige kan därigenom få del av skattelättnaden samma år &lt;br&gt;
som aktierna har betalats. Jämkning kan beviljas även om kraven på &lt;br&gt;
bolaget inte är uppfyllda vid tidpunkten för prövningen av rätten &lt;br&gt;
till jämkning. Den som beviljats jämkning men som senare visar sig &lt;br&gt;
sakna rätt till skattereduktion löper risk att få kvarstående skatt. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Den skattskyldige förvärvar och betalar nyemitterade aktier i ett bolag &lt;br&gt;
i mars 2010. I augusti 2010 beviljas efter ansökan den skattskyldige &lt;br&gt;
jämkning. Den 2 maj 2011 bedriver bolaget rörelse men är marknadsnoterat. &lt;br&gt;
Den skattskyldige är därför inte berättigad till skattereduktion &lt;br&gt;
för beskattningsåret 2010. Detta regleras vid beräkningen av &lt;br&gt;
den slutliga skatten för beskattningsåret 2010 på så sätt att den skattskyldige &lt;br&gt;
får kvarstående skatt. &lt;br&gt;
Något behov av att föreslå ändringar i reglerna om ändrad &lt;br&gt;
beräkning av skatteavdrag finns inte. &lt;br&gt;
6.15.3 Fakturamodellen &lt;br&gt;
Bedömning: Fakturamodellen ska inte tillämpas vid skattereduktionen. &lt;br&gt;
Regeringen har föreslagit att det gällande systemet för skattereduktion &lt;br&gt;
för hushållsarbete ska ersättas av en ny ordning, den s.k. &lt;br&gt;
fakturamodellen. 46 Reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 juli &lt;br&gt;
2009. &lt;br&gt;
46 Prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
177&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Den allmänna utformningen &lt;br&gt;
Fakturamodellen innebär att köparen (den fysiska personen) får &lt;br&gt;
skattelättnaden direkt i samband med köpet av hushållsarbetet om &lt;br&gt;
köparen kommer överens med utföraren om att endast ett belopp &lt;br&gt;
motsvarande halva den på fakturan angivna arbetskostnaden ska &lt;br&gt;
betalas. Resterande del av arbetskostnaden utgör köparens skattelättnad &lt;br&gt;
och behöver därför inte betalas av denne. Utföraren får full &lt;br&gt;
betalning för sitt arbete genom att begära utbetalning av den &lt;br&gt;
resterande delen från Skatteverket. I samband med att Skatteverket &lt;br&gt;
gör utbetalningen till utföraren tillgodoräknas köparen preliminär &lt;br&gt;
skattereduktion med motsvarande belopp. Köparen begär sedan &lt;br&gt;
slutlig skattereduktion i sin självdeklaration för det aktuella &lt;br&gt;
beskattningsåret. Underlaget för skattereduktionen förtrycks på &lt;br&gt;
deklarationsblanketten av Skatteverket. Vid beräkningen av den &lt;br&gt;
slutliga skatten ”kvittas” den slutliga skattereduktionen mot den &lt;br&gt;
preliminära skattereduktionen. Om skattereduktionen överstiger &lt;br&gt;
den skatt som ska betalas uppkommer underskott (kvarstående &lt;br&gt;
skatt). &lt;br&gt;
Det är först när begäran görs i självdeklarationen som det sker &lt;br&gt;
en prövning av om skattereduktion ska medges eller inte. Det är &lt;br&gt;
köparen, som alltså är den som begär skattereduktion, som har &lt;br&gt;
ansvaret för att korrekta uppgifter lämnas. &lt;br&gt;
Skattereduktion kan högst beviljas med 50 000 kr under ett beskattningsår. &lt;br&gt;
Någon utbetalning till utföraren görs inte om köparen redan &lt;br&gt;
uppnått taket för skattereduktion. &lt;br&gt;
Eftersom köparen bara behöver betala halva arbetskostnaden &lt;br&gt;
och det är utföraren som ska begära utbetalning av resterande kostnad &lt;br&gt;
(dvs. den preliminära skattereduktionen) innebär fakturamodellen &lt;br&gt;
en viss påfrestning på utförarens likviditet och en viss &lt;br&gt;
ökad administration för denne. &lt;br&gt;
Rätt till skattereduktion för hushållsarbete har fysiska personer &lt;br&gt;
som är obegränsat skattskyldiga eller begränsat skattskyldiga enligt &lt;br&gt;
3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 IL, om hans eller hennes överskott &lt;br&gt;
av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande &lt;br&gt;
eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster &lt;br&gt;
i Sverige.47 &lt;br&gt;
47 Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 och 2 IL är utomlands bosatta &lt;br&gt;
som begärt att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för &lt;br&gt;
enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt skattskyldiga &lt;br&gt;
som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller &lt;br&gt;
178&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Bedömning &lt;br&gt;
Den föreslagna skattereduktionen för förvärv av aktier innebär att &lt;br&gt;
skattereduktion kan beviljas med ett betydligt högre belopp än &lt;br&gt;
50 000 kr som gäller för hushållsarbete. Det kan antas att i de flesta &lt;br&gt;
fall kommer endast en investering, eller högst ett fåtal investeringar, &lt;br&gt;
ligga till grund för varje enskild begäran om skattereduktion.48 &lt;br&gt;
Om fakturamodellen skulle tillämpas för skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier skulle det innebära att varje enskild begäran &lt;br&gt;
om utbetalning skulle uppgå till ett belopp som i allra flesta fall är &lt;br&gt;
många gånger högre än vid skattereduktion för hushållsarbete. &lt;br&gt;
Dessutom bör det beaktas att utredningen, med hänsyn till &lt;br&gt;
rätten till fria kapitalrörelser enligt artiklarna 56 och 58 i EG-fördraget, &lt;br&gt;
inte föreslår någon begränsning av den personkrets som kan &lt;br&gt;
omfattas av rätt till den föreslagna skattereduktionen. &lt;br&gt;
Vidare skulle ett sådant system medföra ett administrativt merarbete &lt;br&gt;
för företagen. &lt;br&gt;
Slutligen är den omständigheten att utbetalningar kan göras med &lt;br&gt;
belopp som överstiger vad personen ska tillgodoräknas vid den &lt;br&gt;
slutliga skatteberäkningen i sig ägnad att väcka tveksamhet rörande &lt;br&gt;
fakturamodellens lämplighet för den nu föreslagna skattereduktionen. &lt;br&gt;
Sammantaget medför det ovan nämnda att riskerna för definitivt &lt;br&gt;
skattebortfall framstår som betydande. Härtill kommer de ökade &lt;br&gt;
administrativa kostnaderna för företagen. Enligt vår mening är fakturamodellen &lt;br&gt;
på grund av dessa skäl inte lämplig när det gäller &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier. &lt;br&gt;
6.15.4 Rullande skattereduktion &lt;br&gt;
Bedömning: Skattereduktionen ska inte gå att rulla. &lt;br&gt;
I det fall den slutliga skatten för den skattskyldige understiger vad &lt;br&gt;
denne kan få som skattereduktion gäller att det överskjutande &lt;br&gt;
beloppet inte tillgodoförs den skattskyldige. Den slutliga skatten &lt;br&gt;
kan således inte uppgå till ett negativt belopp genom skatteen &lt;br&gt;
fastighet i Sverige. Sådana personer har − till följd av gemenskapsrättslig praxis − rätt till &lt;br&gt;
allmänna avdrag och grundavdrag, se 62 kap. 9 § IL och 63 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
48 Vad gäller det tidigare riskkapitalavdraget uppgick varje investering till i genomsnitt cirka &lt;br&gt;
63 000 kr, Nutek R 1998:40, s. 23. &lt;br&gt;
179&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
reduktion.49 Vi har övervägt om ett visst tillgodoförande ändå &lt;br&gt;
skulle kunna ske genom att den skattskyldige får spara en inte &lt;br&gt;
utnyttjad skattereduktion till efterföljande år. En sådan möjlighet &lt;br&gt;
till ”rullning” kan innebära antingen &lt;br&gt;
1. att det endast är sådan skattereduktion som belöper på den del &lt;br&gt;
av investeringen som överstiger den övre beloppsgränsen för &lt;br&gt;
investeringar per år som kan utnyttjas efterföljande beskattningsår, &lt;br&gt;
eller &lt;br&gt;
2. att den skattereduktion som inte kan utnyttjas ett beskattningsår, &lt;br&gt;
eftersom den enskilde inte har tillräckligt med skatt att &lt;br&gt;
betala så att hela skattereduktionen kan räknas av, får räknas av &lt;br&gt;
vid den slutliga skatteberäkningen för efterföljande år i stället. &lt;br&gt;
Alternativen kan också kombineras. &lt;br&gt;
Nedan exempel illustrerar de två alternativen. &lt;br&gt;
Förutsättningar för båda alternativen är att maxbeloppet för &lt;br&gt;
investeringar är 500 000 kr per år, vilket innebär att skattereduktion &lt;br&gt;
ges med 20 procent av maxbeloppet, dvs. högst 100 000 kr per år. &lt;br&gt;
Alternativ 1 &lt;br&gt;
År 1: &lt;br&gt;
Den enskilde köper aktier för 600 000 kr. &lt;br&gt;
Den enskilde medges skattereduktion med 100 000 kr. &lt;br&gt;
År 2: &lt;br&gt;
Den enskilde tillgodoräknas skattereduktion med 20 000 kr, dvs. den &lt;br&gt;
skattereduktion som kan beräknas på den del av investeringen som &lt;br&gt;
översteg maxbeloppet år 1. &lt;br&gt;
(600 000 kr – 500 000 kr [maxbeloppet för investeringar] = 100 000 &lt;br&gt;
kr. 100 000 kr x 20 procent = 20 000 kr.) &lt;br&gt;
Alternativ 2 &lt;br&gt;
År 1: &lt;br&gt;
Den enskilde köper aktier för 500 000 kr. &lt;br&gt;
Den enskilde skulle kunna tillgodoräknas skattereduktion med högst &lt;br&gt;
100 000 kr. &lt;br&gt;
Den enskilde ska bara betala 50 000 kr i skatt enligt den slutliga skatteberäkningen &lt;br&gt;
för år 1. &lt;br&gt;
Den enskilde kan bara tillgodoräknas skattereduktion med 50 000 kr. &lt;br&gt;
49 Möjligheter till kreditering på skattekontot finns dock när det gäller skattereduktion på &lt;br&gt;
grund av stormen Gudrun, se 24 § lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från &lt;br&gt;
stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. &lt;br&gt;
180&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
År 2: &lt;br&gt;
Skattereduktion tillgodoräknas med 50 000 kr, dvs. den skattereduktion &lt;br&gt;
som inte kunde utnyttjas år 1. &lt;br&gt;
(100 000 kr – 50 000 kr = 50 000 kr.) &lt;br&gt;
Utredningens uppfattning är att en rullande skattereduktion dels &lt;br&gt;
skulle vara artfrämmande, dels skulle innebära tillämpningssvårigheter. &lt;br&gt;
Vi har förståelse för att det kan finnas situationer där det &lt;br&gt;
skulle vara till viss fördel för enskilda investerare, och därmed även &lt;br&gt;
till fördel för bolagens kapitalanskaffning, om det fanns en möjlighet &lt;br&gt;
att kunna tillgodogöra sig skattereduktion för något annat &lt;br&gt;
beskattningsår än betalningsåret, eller − under vissa förutsättningar &lt;br&gt;
− det närmast efterföljande året. Utredningen har, även med beaktande &lt;br&gt;
av det nämnda förhållandet, stannat vid att det inte bör vara &lt;br&gt;
tillåtet med rullning. &lt;br&gt;
6.16 Utökad uppgiftsskyldighet och eftertaxering &lt;br&gt;
Förslag: Det bör införas en skyldighet för den som har fått &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier att lämna uppgift om vissa &lt;br&gt;
omständigheter har inträffat som medför att villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktion inte längre är uppfyllda. Det bör vara möjligt att &lt;br&gt;
fatta beslut om eftertaxering på grund av sådan uppgift som har &lt;br&gt;
lämnats eller skulle ha lämnats. &lt;br&gt;
Som framgår ovan föreslår vi vissa villkor som måste vara uppfyllda &lt;br&gt;
under de tre närmast följande åren efter det år under vilket aktierna &lt;br&gt;
betalades. Villkoren innebär bl.a. att den skattskyldige eller närstående &lt;br&gt;
till denne inte får erhålla vissa utbetalningar eller ta emot &lt;br&gt;
andra överföringar av medel från bolaget eller från företag i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget under tre år efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Eftersom föreslagna bestämmelser om skattereduktion vid förvärv &lt;br&gt;
av aktier innebär en betydande förmån för den enskilde, är det rimligt &lt;br&gt;
att det finns möjligheter att se till att syftet med skattereduktionen &lt;br&gt;
faktiskt uppnås, dvs. att skattelättnader endast medges för &lt;br&gt;
förvärv som verkligen innebär en tillförsel av kapital till bolagen. &lt;br&gt;
Reglerna för skattereduktionen bör således vara effektiva. &lt;br&gt;
Under året efter taxeringsåret har Skatteverket enligt 4 kap. 14 § &lt;br&gt;
taxeringslagen (1990:324, TL) möjlighet att meddela ett omprövningsbeslut &lt;br&gt;
som är till nackdel för den enskilde. Denna möjlighet &lt;br&gt;
181&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
kommer dock inte att vara tillräcklig, eftersom villkoren i de flesta &lt;br&gt;
fall kommer att omfatta även tiden efter utgången av året efter &lt;br&gt;
taxeringsåret. Dessutom har den enskilde inte någon allmän &lt;br&gt;
skyldighet att upplysa Skatteverket om omständigheter som &lt;br&gt;
inträffat efter beskattningsårets utgång, vilket gör att det kan antas &lt;br&gt;
att Skatteverket i de flesta fall inte kommer att få kännedom om de &lt;br&gt;
omständigheter som innebär att rätt till skattereduktion inte längre &lt;br&gt;
föreligger. I vart fall kommer uppgifterna sannolikt inte att komma &lt;br&gt;
till Skatteverkets kännedom i sådan tid att Skatteverket har möjlighet &lt;br&gt;
att rätta beslutet genom omprövning inom det ordinarie förfarandet &lt;br&gt;
Som exempel kan tas följande. &lt;br&gt;
I mars 2010 betalar den enskilde aktier i ett bolag. Den 2 maj 2011 &lt;br&gt;
bedriver bolaget rörelse och är inte marknadsnoterat. Den enskilde &lt;br&gt;
medges skattereduktion för aktieförvärvet vid 2011 års taxering. Den &lt;br&gt;
enskilde erhåller utbetalning vid minskning av aktiekapitalet i slutet av &lt;br&gt;
2012. Skatteverket har möjlighet att före utgången av 2012 genom &lt;br&gt;
omprövning upphäva beslutet om skattereduktion. Efter utgången av &lt;br&gt;
2012 finns inte denna möjlighet för Skatteverket. &lt;br&gt;
Om den enskilde i stället erhåller utbetalningen under 2013 har den &lt;br&gt;
enskilde även i detta fall brutit mot villkoren för skattereduktionen &lt;br&gt;
men någon omprövning inom ramen för det ordinarie förfarandet, dvs. &lt;br&gt;
före utgången av året efter taxeringsåret, är överhuvudtaget inte möjlig. &lt;br&gt;
Det ska också sägas att om villkoren, som i exemplen ovan, var &lt;br&gt;
uppfyllda vid tiden för begäran om skattereduktion men att den &lt;br&gt;
skattskyldige därefter bryter mot dem, kan Skatteverket inte rätta &lt;br&gt;
beslutet genom eftertaxering enligt 4 kap. 16 § TL. Anledningen &lt;br&gt;
därtill är att någon oriktig uppgift inte har lämnats i exemplen &lt;br&gt;
ovan. &lt;br&gt;
För att möjliggöra en effektiv skattekontroll föreslår vi därför &lt;br&gt;
att den som har fått skattereduktion ska lämna uppgift om det &lt;br&gt;
inträffat någon omständighet avseende denne eller närstående som &lt;br&gt;
innebär att villkoren för skattereduktion inte längre är uppfyllda. &lt;br&gt;
Sådan uppgift ska lämnas i självdeklarationen vid taxeringen för det &lt;br&gt;
beskattningsår då sådan omständighet inträffat som utlöser uppgiftsskyldigheten. &lt;br&gt;
Det blir därmed möjligt att besluta om eftertaxering &lt;br&gt;
både i det fall en sådan uppgift har lämnats och i det fall &lt;br&gt;
den skattskyldige underlåtit att lämna sådan uppgift när så skulle ha &lt;br&gt;
skett. &lt;br&gt;
182&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Den normala tidsfristen för eftertaxering gäller även i detta fall. &lt;br&gt;
Det innebär att Skatteverkets beslut om eftertaxering ska meddelas &lt;br&gt;
före utgången av femte året efter taxeringsåret, se 4 kap. 19 § TL. &lt;br&gt;
Vad gäller skattetillägg bör de vanliga bestämmelserna i 5 kap. &lt;br&gt;
TL gälla. Detta innebär att i de fall eftertaxering sker enbart på &lt;br&gt;
grundval av den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten, kommer skattetillägg &lt;br&gt;
inte att kunna påföras, eftersom det inte är fråga om en oriktig &lt;br&gt;
uppgift till ledning för taxeringen det aktuella taxeringsåret. &lt;br&gt;
Med hänsyn till detta förhållande kan det diskuteras om det bör &lt;br&gt;
införas någon annan slags avgift. Det kan härvid nämnas att för det &lt;br&gt;
tidigare riskkapitalavdraget gällde att om den skattskyldige inte &lt;br&gt;
uppfyllde de villkor som gällde under en tid av tre eller fem år efter &lt;br&gt;
förvärvet skulle beslutet omprövas, varvid det påfördes ett särskilt &lt;br&gt;
tillägg motsvarande 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen &lt;br&gt;
sattes ned. Av utvärderingen av avdraget framgår att dessa &lt;br&gt;
regler möttes av omfattande kritik och att de negativt påverkade &lt;br&gt;
benägenheten att ansöka om skatteincitamentet. &lt;br&gt;
Mot den bakgrunden finner vi inte skäl att föreslå att det ska &lt;br&gt;
införas någon avgift. &lt;br&gt;
Det är enligt vår mening tillräckligt att det finns möjlighet att &lt;br&gt;
genom omprövning inom det ordinarie förfarandet eller, som vi &lt;br&gt;
föreslagit, genom eftertaxering rätta beslutet om skattereduktion. &lt;br&gt;
6.17 EG:s statsstödsregler &lt;br&gt;
Bedömning: Förslaget om en skattereduktion för fysiska personer &lt;br&gt;
som förvärvar vissa aktier strider inte mot EG:s statsstödsregler. &lt;br&gt;
Av artikel 87.1 i EG-fördraget framgår att det råder ett principiellt &lt;br&gt;
förbud mot stöd som tillhandahålls av en medlemsstat eller med &lt;br&gt;
hjälp av statliga medel och som snedvrider eller hotar att snedvrida &lt;br&gt;
konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion. &lt;br&gt;
Ytterligare en förutsättning för att gemenskapsreglerna om statsstöd &lt;br&gt;
ska aktualiseras är att sådant stöd kan förväntas påverka handeln &lt;br&gt;
mellan medlemsstaterna. &lt;br&gt;
Vid prövningen av om en stödåtgärd är förbjuden läggs inte &lt;br&gt;
någon vikt vid formen för stödet. Som stöd kan räknas bl.a. bidrag &lt;br&gt;
och skattelättnader. &lt;br&gt;
183&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I förevarande fall är det fråga om en skattelättnad som riktar sig &lt;br&gt;
till fysiska personer som köper aktier i icke marknadsnoterade &lt;br&gt;
bolag. Det är således den fysiska personen som får skattelättnaden &lt;br&gt;
och inte bolagen. Bolagen behöver inte vara svenska utan kan vara &lt;br&gt;
hemmahörande i någon annan stat inom EES eller i en tredje stat, &lt;br&gt;
förutsatt att det finns ett skatteavtal som innehåller en artikel om &lt;br&gt;
informationsutbyte. Något krav på att bolaget ska ha fast driftställe &lt;br&gt;
i Sverige ställs inte. Inte heller ställs något krav på bolagets storlek, &lt;br&gt;
oavsett om det gäller antalet anställda eller omsättning. &lt;br&gt;
Bolagen ska bedriva rörelse, vilket innebär att de inte får bedriva &lt;br&gt;
enbart t.ex. värdepappersförvaltning. Förvärv av aktier i investmentföretag &lt;br&gt;
eller privatbostadsföretag berättigar inte till skattereduktion. &lt;br&gt;
Skälet till detta är att det i svensk lagstiftning finns särskilda &lt;br&gt;
beskattningsregler för dessa företag. Det är bara svenska &lt;br&gt;
företag som kan klassificeras som investmentföretag eller privatbostadsföretag &lt;br&gt;
vid tillämpningen av vårt förslag. &lt;br&gt;
Förutom vad ovan framgår finns det inga begränsningar avseende &lt;br&gt;
vilken typ av verksamhet som bolagen ska bedriva. Det har &lt;br&gt;
inte heller föreslagits att bolagen i sin tur måste göra investeringar i &lt;br&gt;
Sverige. Det kan nämnas att ett sådant krav gällde enligt det tidigare &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det nu sagda anser vi att den föreslagna skattelättnaden &lt;br&gt;
inte kommer i konflikt med EG:s statsstödsregler. &lt;br&gt;
6.18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Förslag: Föreslagna bestämmelser ska träda i kraft den 1 januari &lt;br&gt;
2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Hänsyn &lt;br&gt;
ska dock inte tas till utbetalningar eller andra överföringar enligt &lt;br&gt;
föreslagna bestämmelser i 67 kap. 28 § som har tagits emot före &lt;br&gt;
den 1 april 2009. &lt;br&gt;
De föreslagna bestämmelserna om skattereduktion för fysiska personer &lt;br&gt;
som förvärvar icke marknadsnoterade aktier syftar till att förbättra &lt;br&gt;
tillgången på kapital för mindre företag. Med hänsyn härtill, &lt;br&gt;
och med beaktande av det rådande läget på den finansiella marknaden, &lt;br&gt;
anser vi att det är angeläget att bestämmelserna kan börja &lt;br&gt;
tillämpas så snart som möjligt. Vi föreslår därför att bestäm184&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
melserna ska träda i kraft redan den 1 januari 2010 och tillämpas &lt;br&gt;
första gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
Vi föreslår vissa villkor som ska vara uppfyllda under två år före &lt;br&gt;
det år då aktierna betalades. Dessa framgår av de föreslagna bestämmelserna &lt;br&gt;
i 67 kap. 28 § IL. Vi anser dock att det är rimligt att &lt;br&gt;
sådana utbetalningar eller andra överföringar som avses i nämnt &lt;br&gt;
lagrum och som har tagits emot före den 1 april 2009 inte ska &lt;br&gt;
påverka rätten till skattereduktion. Vi föreslår därför att det i övergångsregleringen &lt;br&gt;
ska anges att vid tillämpningen av 67 kap. 28 § ska &lt;br&gt;
hänsyn inte tas till utbetalningar eller andra överföringar som har &lt;br&gt;
tagits emot före den 1 april 2009. &lt;br&gt;
6.19 Nedsättning av kupongskatt &lt;br&gt;
Som framgår ovan (avsnitt 6.5) gör vi inte någon avgränsning av &lt;br&gt;
den personkrets som kan vara berättigad till skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier enligt inkomstskattelagen. Vidare anser vi att &lt;br&gt;
skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig &lt;br&gt;
inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Vi har även funnit att skattereduktion bör medges inte &lt;br&gt;
bara för förvärv av aktier i svenska aktiebolag utan också för förvärv &lt;br&gt;
av andelar i utländska bolag med säte inom EES eller i en stat &lt;br&gt;
med vilken det finns ett skatteavtal om informationsutbyte. Att &lt;br&gt;
förvärv av aktier i utländska bolag medger rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
är motiverat av hänsyn till EG-rättsliga bestämmelser om etableringsfrihet &lt;br&gt;
och fria kapitalrörelser. &lt;br&gt;
Enligt vår mening kan innebörden av EG-rätten vara att avräkning &lt;br&gt;
även bör kunna ske mot kupongskatt. Med hänsyn till att de &lt;br&gt;
regler vi föreslår ska vara hållbara och försvarbara i ett EG-rättsligt &lt;br&gt;
perspektiv, föreslår vi därför att förvärv av aktier ska kunna medföra &lt;br&gt;
rätt till nedsatt kupongskatt. &lt;br&gt;
Eftersom personer som är skattskyldiga i Sverige enbart till &lt;br&gt;
kupongskatt inte är deklarationsskyldiga, måste det utformas särskilda &lt;br&gt;
regler om förfarandet för dessa personer. Vid utformningen &lt;br&gt;
av förslaget om nedsättning av kupongskatt har en utgångspunkt &lt;br&gt;
varit att bestämmelserna i inkomstskattelagen och kupongskattelagen &lt;br&gt;
så långt det är möjligt ska ge samma resultat. Med detta &lt;br&gt;
menar vi att en obegränsat skattskyldig och en sådan begränsat &lt;br&gt;
skattskyldig som inte beskattas enligt inkomstskattelagen ska &lt;br&gt;
behandlas skattemässigt lika. &lt;br&gt;
185&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I avsnitt 6.19.1 redovisar vi allmänna bestämmelser om kupongskatt. &lt;br&gt;
Av efterföljande avsnitt, avsnitten 6.19.2–6.19.4, framgår närmare &lt;br&gt;
våra överväganden kring frågan om nedsättning av kupongskatten och &lt;br&gt;
vårt förslag på hur sådana bestämmelser i kupongskattelagen kan &lt;br&gt;
utformas. &lt;br&gt;
6.19.1 Allmänna bestämmelser om kupongskatt &lt;br&gt;
Inledningsvis ska sägas att i några av de bestämmelser i kupongskattelagen &lt;br&gt;
som redovisas nedan finns hänvisningar till både aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551) och försäkringsrörelselagen (1982:713). Vi &lt;br&gt;
har dock valt att utelämna hänvisningarna till försäkringsrörelselagen. &lt;br&gt;
Vi tar inte heller upp vad som gäller för investeringsfonder &lt;br&gt;
och vid s.k. förvaltarregistrering. Avsikten är inte att &lt;br&gt;
lämna en fullständig redogörelse för bestämmelserna i kupongskattelagen &lt;br&gt;
utan endast att ta upp vissa av de bestämmelser som &lt;br&gt;
kan vara av intresse i sammanhanget. &lt;br&gt;
Kupongskatteskyldiga personer &lt;br&gt;
Kupongskatten är en definitiv källskatt. Skattskyldiga enligt &lt;br&gt;
kupongskattelagen är fysiska personer som inte ska betala inkomstskatt &lt;br&gt;
i Sverige för utdelning på aktier i svenska aktiebolag och i &lt;br&gt;
europabolag med säte i Sverige samt på andelar i svenska investeringsfonder. &lt;br&gt;
Av 4 § kupongskattelagen framgår att utdelningsberättigade &lt;br&gt;
fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige är skattskyldiga &lt;br&gt;
till kupongskatt om utdelningen ej är hänförlig till &lt;br&gt;
inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe i &lt;br&gt;
Sverige. Enligt 3 kap. 17 § IL är begränsat skattskyldiga sådana personer &lt;br&gt;
som inte är obegränsat skattskyldiga. Vidare gäller enligt &lt;br&gt;
3 kap. 18 § IL att begränsat skattskyldiga ska betala inkomstskatt &lt;br&gt;
för inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige. &lt;br&gt;
En förutsättning för att skattskyldighet till kupongskatt ska föreligga &lt;br&gt;
är således att inkomsten inte beskattas enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Personer som har flyttat ut från Sverige men som på grund av &lt;br&gt;
väsentlig anknytning hit anses obegränsat skattskyldiga i Sverige &lt;br&gt;
och därför beskattas enligt inkomstskattelagen är således inte skatt186&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
skyldiga till kupongskatt. I vissa undantagsfall kan dock obegränsat &lt;br&gt;
skattskyldiga vara skattskyldiga till kupongskatt. Det är i s.k. bulvanfall, &lt;br&gt;
se 4 § tredje stycket kupongskattelagen. I de fallen kan, förutom &lt;br&gt;
kupongskatt, inkomstskatt tas ut på utdelningen. &lt;br&gt;
Med utdelningsberättigad avses enligt 2 § kupongskattelagen &lt;br&gt;
den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. &lt;br&gt;
Avstämningsbolag och kupongbolag &lt;br&gt;
Kupongskattelagen har två skilda system för redovisning och inbetalning &lt;br&gt;
av kupongskatt; ett som gäller för avstämningsbolag och ett &lt;br&gt;
som gäller för övriga aktiebolag (kupongbolag). &lt;br&gt;
Med avstämningsbolag avses ett aktiebolag vars bolagsordning &lt;br&gt;
innehåller ett förbehåll om att bolagets aktier ska vara registrerade i &lt;br&gt;
ett avstämningsregister (avstämningsförbehåll), se 1 kap 10 § ABL. &lt;br&gt;
I dessa bolag förekommer inte aktiebrev, emissionsbrev och liknande &lt;br&gt;
handlingar utan i stället tillämpas ett kontobaserat aktiesystem, &lt;br&gt;
där aktier och andra finansiella instrument i bolaget registreras &lt;br&gt;
hos en central värdepappersförvarare (till exempel VPC). För företag &lt;br&gt;
som har en någorlunda regelbunden omsättning av sina aktier är det i &lt;br&gt;
praktiken nödvändigt att tillämpa ett kontobaserat aktiesystem. &lt;br&gt;
Avstämningsförbehållet innebär att den som på en viss fastställd &lt;br&gt;
avstämningsdag är införd i aktieboken eller i s.k. särskild förteckning &lt;br&gt;
är behörig att ta emot utdelning. Det är i regel värdepappersförvararen &lt;br&gt;
som i praktiken verkställer utdelningen. &lt;br&gt;
Enligt 2 § kupongskattelagen är utdelningstillfället för avstämningsbolag &lt;br&gt;
den s.k. avstämningsdagen. Avstämningsbolagen ska till &lt;br&gt;
Skatteverket redovisa utbetalad utdelning och innehållen kupongskatt &lt;br&gt;
senast fyra månader efter avstämningsdagen. &lt;br&gt;
För kupongbolag är utdelningstillfället den dag då utdelningen &lt;br&gt;
blir tillgänglig för lyftning. Om någon dag för när utdelningen ska &lt;br&gt;
bli tillgänglig för lyftning inte bestämts anses utdelningen ha blivit &lt;br&gt;
tillgänglig för lyftning omedelbart efter det att beslutet om utdelning &lt;br&gt;
fattats. Detsamma gäller vid beslut om utdelning i annan form &lt;br&gt;
än pengar, se 3 § kupongskattelagen. Kupongbolagen ska redovisa &lt;br&gt;
utbetalad utdelning även om kupongskatt inte ska betalas. Som &lt;br&gt;
huvudregel ska dessa bolag redovisa uppgifter om utdelning och &lt;br&gt;
eventuell kupongskatt fyra månader efter utdelningstillfället. &lt;br&gt;
187&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Skattesatsen &lt;br&gt;
Kupongskatt tas ut med trettio procent av utdelningen, se 5 § &lt;br&gt;
kupongskattelagen. Skattesatsen för kupongskatt är nedsatt i de &lt;br&gt;
flesta skatteavtal som Sverige ingått. I vissa fall är utdelningen helt &lt;br&gt;
befriad från kupongskatt. &lt;br&gt;
Utdelning enligt kupongskattelagen jämfört med inkomstskattelagen &lt;br&gt;
Kapitalvinster som uppkommer för begränsat skattskyldiga vid &lt;br&gt;
avyttring av aktier omfattas inte av kupongskattesystemet. Skattskyldighet &lt;br&gt;
för kapitalvinster kan i stället föreligga enligt den s.k. &lt;br&gt;
tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL. Den bestämmelsen och vissa frågeställningar &lt;br&gt;
kring dess tillämpning redovisas kortfattat i avsnitt 5.4. Vi &lt;br&gt;
tar även upp bestämmelsen i avsnitt 6.19.2. &lt;br&gt;
Det finns vissa skillnader mellan vad som betraktas som utdelning &lt;br&gt;
enligt kupongskattelagen och vad som beskattas enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Enligt kupongskattelagen gäller att fler former av överföringar &lt;br&gt;
av medel från ett bolag till aktieägare betraktas som utdelning &lt;br&gt;
än enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
I 2 § kupongskattelagen räknas upp vad som vid tillämpningen &lt;br&gt;
av den lagen avses med utdelning. Det är fråga om &lt;br&gt;
• återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet &lt;br&gt;
eller reservfonden enligt aktiebolagslagen, &lt;br&gt;
• utskiftning vid bolagets likvidation enligt aktiebolagslagen, &lt;br&gt;
• utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier &lt;br&gt;
genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare &lt;br&gt;
eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag (gäller med &lt;br&gt;
vissa undantag endast publika aktiebolag), &lt;br&gt;
• utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt aktiebolagslagen &lt;br&gt;
till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det &lt;br&gt;
övertagande bolaget, och &lt;br&gt;
• utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt aktiebolagslagen &lt;br&gt;
till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de &lt;br&gt;
övertagande bolagen eller till den del vederlaget utgörs av annat &lt;br&gt;
än ersättning som enligt inkomstskattelagen inte ska tas upp. &lt;br&gt;
Utdelning kan ske genom utbetalning i pengar eller överföring av &lt;br&gt;
annan egendom. &lt;br&gt;
188&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Bolagsrättsligt gäller att minskning av aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
kan ske med eller utan indragning av aktier, se 20 kap. 2 § &lt;br&gt;
ABL. &lt;br&gt;
Vid tillämpningen av inkomstskattelagen gäller bl.a. att utbetalning &lt;br&gt;
vid minskning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas &lt;br&gt;
kvotvärde utan indragning av aktier eller vid minskning av reservfonden &lt;br&gt;
ska behandlas som utdelning, se 42 kap. 17 § IL. Även &lt;br&gt;
utbetalningar i samband med minskning av överkursfonden (fritt &lt;br&gt;
eget kapital) behandlas i enlighet med bestämmelserna om vinstutdelning. &lt;br&gt;
Däremot gäller vid inkomstbeskattningen att utbetalning &lt;br&gt;
vid minskning av aktiekapitalet med indragning av aktier (inlösen) &lt;br&gt;
behandlas som kapitalvinst. För personer som har s.k. kvalificerade &lt;br&gt;
andelar i fåmansföretag gäller dock att vinst vid minskning av aktiekapitalet &lt;br&gt;
genom indragning av aktier behandlas som utdelning. &lt;br&gt;
Detta gäller, för de nämnda personerna, även vinst vid överlåtelse &lt;br&gt;
till ett aktiebolag av aktier utgivna av bolaget (s.k. egna aktier). &lt;br&gt;
Bestämmelserna är intagna i 57 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
Enligt 44 kap. 7 § IL är aktier i företag som trätt i likvidation att &lt;br&gt;
betrakta som avyttrade, vilket innebär att utskiftning behandlas &lt;br&gt;
som kapitalvinst. Avyttring anses ha skett när likvidationsbeslutet &lt;br&gt;
fattades. Om utskiftning skett utan att bolaget anses som upplöst &lt;br&gt;
sker kapitalvinstbeskattning på sedvanligt sätt, vilket innebär att &lt;br&gt;
anskaffningsutgiften får dras av. &lt;br&gt;
Även aktier i företag som upplösts genom fusion eller fission &lt;br&gt;
betraktas som avyttrade, se 44 kap. 8 § IL. Bestämmelserna om &lt;br&gt;
framskjuten beskattning i 48 a kap. IL respektive, i vissa fall, uppskovsgrundande &lt;br&gt;
andelsbyten enligt 49 kap. IL medför att någon &lt;br&gt;
beskattning av de fysiska personerna inte uppkommer vid avyttringstillfället. &lt;br&gt;
Vid partiell fission gäller dock att ersättning som &lt;br&gt;
andelsägaren erhåller från det överlåtande företaget (och som inte &lt;br&gt;
är i form av andelar i det övertagande företaget) i regel betraktas &lt;br&gt;
som utdelning, se 42 kap. 16 b § IL. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av en skattepliktig kapitalvinst enligt inkomstskattelagen &lt;br&gt;
får anskaffningsutgiften dras av. Skatt utgår därmed &lt;br&gt;
endast på vinsten, dvs. den del av utbetalningen som överstiger &lt;br&gt;
aktiernas anskaffningsutgift. Vid beräkning av omkostnadsbeloppet &lt;br&gt;
för marknadsnoterade andelar finns möjlighet att använda en &lt;br&gt;
schablonregel innebärande att 20 procent av ersättningen behandlas &lt;br&gt;
som omkostnadsbelopp, se 48 kap. 15 § IL. Kupongskatt tas däremot &lt;br&gt;
ut på bruttobeloppet, dvs. hela utbetalningen. Dock gäller, &lt;br&gt;
189&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
som tidigare nämnts, att skattesatsen kan sättas ned på grund av ett &lt;br&gt;
skatteavtal. &lt;br&gt;
Återbetalning &lt;br&gt;
Som ovan framgår uppgår kupongskatten till 30 procent av utdelningen. &lt;br&gt;
Skatten ska innehållas av den som betalar ut utbetalningen, &lt;br&gt;
dvs. central värdepappersförvarare eller bolaget självt. Utbetalaren &lt;br&gt;
ska därvid ta hänsyn till att skattesatsen kan vara nedsatt på grund &lt;br&gt;
av skatteavtal. Det relativt enkla förfarandet gör att det kan uppstå &lt;br&gt;
situationer då kupongskatt tagits ut med ett för högt belopp på &lt;br&gt;
grund av att utbetalaren underlåtit att beakta att skattesatsen satts &lt;br&gt;
ned genom ett skatteavtal. Det kan också handla om att kupongskatt &lt;br&gt;
tagits ut trots att skattskyldighet enligt kupongskattelagen &lt;br&gt;
inte förelegat. I syfte att hantera sådana situationer finns det i &lt;br&gt;
kupongskattelagen bestämmelser om återbetalning av innehållen &lt;br&gt;
kupongskatt. &lt;br&gt;
Om utdelning betalats ut efter det att kupongskatt betalats in &lt;br&gt;
till Skatteverket och det visar sig att skattskyldighet inte förelåg &lt;br&gt;
kan värdepappersförvararen eller bolaget begära återbetalning av &lt;br&gt;
kupongskatt. Dessa bestämmelser finns i 9 och 16 §§ kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Bestämmelser om enskilds rätt att få innehållen kupongskatt &lt;br&gt;
återbetalad av Skatteverket finns i 27 § kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Där anges i första stycket att rätt till återbetalning finns i de &lt;br&gt;
ovannämnda situationerna, dvs. om kupongskatt har innehållits fast &lt;br&gt;
skattskyldighet ej förelegat eller om kupongskatt har innehållits &lt;br&gt;
med högre belopp än vad som skulle ha erlagts enligt dubbelbeskattningsavtal. &lt;br&gt;
I andra stycket behandlas en rad speciella situationer, t.ex. likvidation. &lt;br&gt;
Dessa bestämmelser kan anses vara hänförliga till den &lt;br&gt;
skillnad som finns mellan kupongskattelagen och inkomstskattelagen &lt;br&gt;
i fråga om vad som betraktas som utdelning. Som ovan framgår &lt;br&gt;
är beskattningsunderlaget enligt kupongskattelagen det utbetalade &lt;br&gt;
bruttobeloppet, medan anskaffningsutgiften får dras av vid &lt;br&gt;
beräkningen av kapitalvinst enligt inkomstskattelagen. Bestämmelserna &lt;br&gt;
om återbetalning gör det möjligt för den skattskyldige att &lt;br&gt;
reducera underlaget för kupongskatt och därigenom få avdrag för &lt;br&gt;
anskaffningsutgiften. Den kupongskatt som tagits ut på anskaffningsutgiften &lt;br&gt;
för aktierna återbetalas därmed till den skattskyldige. &lt;br&gt;
190&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Härigenom hindras att begränsat skattskyldiga aktieägare behandlas &lt;br&gt;
skattemässigt sämre än obegränsat skattskyldiga.50 &lt;br&gt;
Av bestämmelserna i andra stycket framgår bl.a. att rätt till återbetalning &lt;br&gt;
finns om en aktie har förlorat sitt värde på grund av att &lt;br&gt;
bolaget har upplösts genom likvidation inom två år efter det att &lt;br&gt;
utskiftningen blev tillgänglig för lyftning. &lt;br&gt;
Vidare finns rätt till återbetalning vid utbetalning vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapitalet genom indragning av aktier (inlösen) och vid s.k. &lt;br&gt;
riktade återköp. &lt;br&gt;
Bestämmelserna om återbetalning vid inlösen och riktade återköp &lt;br&gt;
infördes med verkan från och med år 2005 till följd av ett då &lt;br&gt;
pågående mål vid EG-domstolen, mål C-265/04.51 &lt;br&gt;
Mål C-265/04, Margaretha Bouanich mot Skatteverket, REG 2006 &lt;br&gt;
s. I-00923 &lt;br&gt;
I avgörandet konstaterade EG-domstolen inledningsvis att för &lt;br&gt;
aktieägare som är bosatta i Sverige behandlas inkomster hänförliga &lt;br&gt;
till inlösen av aktier som kapitalvinst med rätt till avdrag för aktiernas &lt;br&gt;
anskaffningskostnad. Inlösenlikvid som betalas till utomlands &lt;br&gt;
bosatta beskattas däremot som utdelning utan rätt till avdrag för &lt;br&gt;
aktiernas anskaffningskostnad, vilket har till följd att kupongskatt &lt;br&gt;
tas ut på hela beloppet. Domstolen fann att en nekad avdragsrätt &lt;br&gt;
för utomlands bosatta aktieägare utgjorde en restriktion av kapitalrörelserna.52 &lt;br&gt;
Vad gäller frågan om restriktionen kunde godtas med hänsyn till &lt;br&gt;
att skillnaden i beskattningen hänförde sig till situationer som inte &lt;br&gt;
var objektivt jämförbara anförde domstolen att anskaffningskostnaderna &lt;br&gt;
var direkt knutna till den likvid som betalas ut vid &lt;br&gt;
inlösen av aktierna, varför i landet bosatta personer respektive icke &lt;br&gt;
bosatta personer i det avseendet befann sig i jämförbara situationer. &lt;br&gt;
Vid sådant förhållande utgjorde kupongskattelagen en godtycklig &lt;br&gt;
diskriminering av i landet inte bosatta aktieägare, då dessa personer &lt;br&gt;
beskattades hårdare än i landet bosatta aktieägare, trots att de &lt;br&gt;
befann sig i objektivt jämförbara situationer.53 &lt;br&gt;
Enligt det i förhandsavgörandet tillämpliga dubbelbeskattningsavtalet &lt;br&gt;
fanns det rätt att dra av aktiernas nominella belopp &lt;br&gt;
50 Prop. 2004/05:146, s. 14. &lt;br&gt;
51 Prop. 2004/05:146, bet. 2004/05:SkU31 och SFS 2005:348. &lt;br&gt;
52 C-265/04, p. 35. &lt;br&gt;
53 C-265/04, p. 39-41. &lt;br&gt;
191&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
från den skattepliktiga likvid som betalades ut vid inlösen. Enligt &lt;br&gt;
avtalet beskattades återstoden med 15 procent. I Sverige bosatta &lt;br&gt;
aktieägare beskattades med 30 procent på inlösenlikviden efter avdrag &lt;br&gt;
för anskaffningskostnaden. Enligt domstolen måste det därför prövas &lt;br&gt;
huruvida dessa regler medförde att svenska aktieägare behandlades &lt;br&gt;
förmånligare än utomlands bosatta aktieägare. En sådan prövning &lt;br&gt;
förutsatte kännedom om anskaffningskostnaden för aktierna och &lt;br&gt;
deras nominella belopp.54 Enligt principen om kompetensfördelning &lt;br&gt;
mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna &lt;br&gt;
ankommer det på de nationella domstolarna att bedöma de faktiska &lt;br&gt;
omständigheterna i ett mål. EG-domstolen överlämnade därför till &lt;br&gt;
den nationella domstolen att pröva om avdraget för det nominella &lt;br&gt;
beloppet och den övre gränsen på 15 procent för utomlands bosatta &lt;br&gt;
aktieägare ledde till att dessa behandlades lika förmånligt som i &lt;br&gt;
Sverige bosatta aktieägare som hade rätt att dra av anskaffningsutgiften &lt;br&gt;
och som beskattades med 30 procent.55 &lt;br&gt;
6.19.2 Överväganden &lt;br&gt;
Av direktiven följer att vi vid utformningen av skatteregler bör &lt;br&gt;
rikta särskild uppmärksamhet mot behovet av respektavstånd till &lt;br&gt;
vad som kan bedömas som uthålligt och försvarbart i ett EG-rättsligt &lt;br&gt;
perspektiv. &lt;br&gt;
Vi har i avsnitt 6.7 funnit att mycket talar för att den av oss &lt;br&gt;
föreslagna skattereduktionen för förvärv av aktier kan komma att &lt;br&gt;
falla in under tillämpningsområdet för fördragsbestämmelserna om &lt;br&gt;
frihet för kapitalrörelser, som även gäller i förhållande till tredje &lt;br&gt;
land. I vissa fall kan även bestämmelserna om etableringsfrihet bli &lt;br&gt;
tillämpliga. Vi har mot den bakgrunden funnit att investeringar i &lt;br&gt;
såväl svenska som utländska bolag, i EES eller i tredje stat om det &lt;br&gt;
finns ett avtal med informationsutbyte, bör kunna berättiga till &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
Vårt förslag om skattereduktionsbestämmelser i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
innebär i olika situationer t.ex. följande. &lt;br&gt;
54 C-265/04, p. 52-53. &lt;br&gt;
55 C-265/04, p. 54-55. &lt;br&gt;
192&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Begränsat skattskyldig förvärvar aktier i ett svenskt bolag &lt;br&gt;
En i Sverige obegränsat skattskyldig som förvärvar aktier i ett &lt;br&gt;
svenskt bolag och som är skattskyldig enbart för kapitalinkomster, &lt;br&gt;
t.ex. utdelning från detta eller ett annat svenskt bolag, kan tillgodogöra &lt;br&gt;
sig skattelättnaden genom att, efter begäran om skattereduktion, &lt;br&gt;
reducera den inkomstskatt som belöper på kapitalinkomsten. &lt;br&gt;
En begränsat skattskyldig som förvärvar aktier i samma bolag som den &lt;br&gt;
obegränsat skattskyldige och som också är skattskyldig i Sverige enbart &lt;br&gt;
för kapitalinkomster i form av utdelning från ett svenskt bolag, men &lt;br&gt;
som beskattas enligt kupongskattelagen kan inte tillgodogöra sig &lt;br&gt;
skattereduktion enligt inkomstskattelagen. Detta skulle kunna leda &lt;br&gt;
dels till att gränsöverskridande kapitaltransaktioner blir mindre &lt;br&gt;
attraktiva, dels till att utomlands bosatta investerare avhålls från att &lt;br&gt;
förvärva aktier i bolag som har hemvist i Sverige på ett sätt som har &lt;br&gt;
vissa likheter med vad som var fallet i det ovan redovisade &lt;br&gt;
avgörandet (mål C-265/04). Enligt vår mening talar starka skäl för &lt;br&gt;
att det, liksom i det nämnda avgörandet, kan anses vara fråga om en &lt;br&gt;
olikbehandling av jämförbara situationer. I denna situation är det &lt;br&gt;
också enligt vår mening rimligt att skattelättnader ska kunna ges i &lt;br&gt;
form av nedsättning av kupongskatt. &lt;br&gt;
Begränsat skattskyldig förvärvar aktier i ett utländskt bolag &lt;br&gt;
I det fall en begränsat skattskyldig som inte beskattas enligt &lt;br&gt;
inkomstskattelagen förvärvar aktier i ett utländskt bolag skulle det &lt;br&gt;
dock kunna ifrågasättas om det verkligen är fråga om jämförbara &lt;br&gt;
situationer. Vi har ovan funnit att en i Sverige obegränsat skattskyldig &lt;br&gt;
som förvärvat aktier i ett utländskt bolag, i vissa fall, bör &lt;br&gt;
medges skattereduktion enligt inkomstskattelagen för förvärvet. &lt;br&gt;
Det framstår som mer tveksamt om en begränsat skattskyldig som &lt;br&gt;
bara är skattskyldig till kupongskatt i Sverige och som förvärvat &lt;br&gt;
aktier i ett utländskt bolag befinner sig i en situation som är jämförbar &lt;br&gt;
med den obegränsat skattskyldige som också förvärvat &lt;br&gt;
aktier i ett utländskt bolag. Det kan vidare vara rimligt att det vid &lt;br&gt;
bedömningen av frågan om en negativ särbehandling föreligger tas &lt;br&gt;
hänsyn till den begränsat skattskyldiges beskattning i hemstaten, &lt;br&gt;
t.ex. om någon form av skattelättnad medgetts där för aktieförvärvet. &lt;br&gt;
193&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Det kan också ifrågasättas om en nedsättning av kupongskatten &lt;br&gt;
är ett effektivt medel för att öka investeringsbenägenheten hos &lt;br&gt;
fysiska personer. Skatteavtalens konstruktion innebär i många fall &lt;br&gt;
att en nedsatt kupongskatt leder till en minskad svensk skatteintäkt &lt;br&gt;
och ett motsvarande ökat skatteuttag i den utländska staten. &lt;br&gt;
Sammanfattningsvis framstår det således, enligt vår mening, som &lt;br&gt;
tveksamt om föreslagna skattelättnader vid förvärv av aktier även &lt;br&gt;
måste omfatta kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Även om vi således hyser tveksamhet inför det nödvändiga i att &lt;br&gt;
med hänsyn till EG-rätten omfatta kupongskattesystemet, stannar &lt;br&gt;
vi ändå vid att föreslå att skattelättnader vid förvärv av aktier i såväl &lt;br&gt;
svenska som utländska bolag bör kunna medges även i form av nedsättning &lt;br&gt;
av kupongskatten. Vi har härvid lagt stor vikt vid behovet &lt;br&gt;
att tillämpa ett respektavstånd till vad som är hållbart och försvarbart &lt;br&gt;
i förhållande till EG-rätten. &lt;br&gt;
Minskat skatteuttag &lt;br&gt;
Enligt direktiven ska vi beakta risken för skattebortfall på grund av &lt;br&gt;
EG-rätten. &lt;br&gt;
Innehållen kupongskatt uppgick 2008 till cirka 6 miljarder kr. &lt;br&gt;
Återbetalad kupongskatt uppgick samma år till cirka 600 miljoner &lt;br&gt;
kr. Nettobeloppet var således cirka 5,4 miljarder kr. I detta belopp &lt;br&gt;
ingår även kupongskatt på utdelningar som lämnats till juridiska &lt;br&gt;
personer. Vidare ingår bl.a. skatt på utdelningar från marknadsnoterade &lt;br&gt;
bolag. I de flesta fall har de utdelningar som uppgår till &lt;br&gt;
stora belopp lämnats till juridiska personer. Enligt Skatteverket &lt;br&gt;
uppgår, grovt räknat, antalet fysiska personer som är kupongskatteskyldiga &lt;br&gt;
för utdelningar från icke marknadsnoterade bolag &lt;br&gt;
till cirka 1 000 stycken per år. Det genomsnittliga beloppet kan, &lt;br&gt;
även detta grovt räknat, uppskattas till cirka 30 000 kr per person. &lt;br&gt;
Bestämmelserna i 3 kap. 19 § IL innebär att om en begränsat &lt;br&gt;
skattskyldig förvärvar aktier i ett svenskt bolag är han eller hon &lt;br&gt;
skattskyldig i Sverige för kapitalvinst vid en avyttring av aktierna. &lt;br&gt;
Skattskyldigheten gäller under tio år från det att personen upphört &lt;br&gt;
att vara bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Kapitalvinsten vid &lt;br&gt;
en avyttring under tioårsperioden kan således i det fallet i princip &lt;br&gt;
beskattas i Sverige. En annan sak är att den i 3 kap. 19 § IL angivna &lt;br&gt;
beskattningsrätten i de flesta skatteavtal har begränsats betydligt. &lt;br&gt;
194&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Det finns också andra problem förknippade med tillämpningen av &lt;br&gt;
3 kap. 19 § IL, se avsnitt 5.4. &lt;br&gt;
Om den begränsat skattskyldige i stället förvärvar aktier i ett &lt;br&gt;
utländskt bolag, är han eller hon inte skattskyldig i Sverige för en &lt;br&gt;
eventuell kapitalvinst vid en senare avyttring (3 kap. 19 § tredje &lt;br&gt;
stycket IL). &lt;br&gt;
Av det ovan sagda framgår att det finns en viss risk för att &lt;br&gt;
skattelättnader ges för investeringar i aktier som vid en senare &lt;br&gt;
avyttring inte kommer att tas upp till beskattning i Sverige. Det &lt;br&gt;
finns därför en risk för att ett definitivt skattebortfall kan uppkomma &lt;br&gt;
om aktieförvärv berättigar till nedsättning av kupongskatten. &lt;br&gt;
EG-domstolen har emellertid vid upprepade tillfällen förklarat &lt;br&gt;
att skyddet av en stats skattebas och behovet av att hindra att &lt;br&gt;
skatteintäkter förloras inte leder till att en negativ särbehandling är &lt;br&gt;
att betrakta som tillåten.56 Inte heller ser vi att en negativ särbehandling &lt;br&gt;
av det nu aktuella slaget skulle kunna accepteras på någon &lt;br&gt;
annan rättfärdigandegrund. &lt;br&gt;
Vi anser därmed att vad som nu sagts om risk för ett visst &lt;br&gt;
definitivt skattebortfall inte leder till ändring av vårt tidigare ställningstagande &lt;br&gt;
att möjligheter till nedsättning av kupongskatten bör &lt;br&gt;
finnas. En annan fråga, som kommer att behandlas nedan, är hur &lt;br&gt;
nedsättningen bör utformas, bl.a. med hänsyn till behovet av att &lt;br&gt;
upprätthålla en effektiv skattekontroll. &lt;br&gt;
Samordning mellan kupongskattelagen och inkomstskattelagen &lt;br&gt;
Skattskyldigheten till kupongskatt är beroende av skattskyldigheten &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen vid utdelningstillfället. &lt;br&gt;
Fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige endast till kupongskatt &lt;br&gt;
är inte deklarationsskyldiga och någon taxering av inkomsten &lt;br&gt;
sker inte. Dessa personer kan därför inte begära skattelättnader för &lt;br&gt;
aktieförvärv i självdeklarationen, se avsnitt 6.4. I vissa fall kan det &lt;br&gt;
tänkas att en person är skattskyldig till kupongskatt för en utdelning &lt;br&gt;
som blivit tillgänglig för lyftning under ett visst år samtidigt &lt;br&gt;
som personen är skyldig att lämna självdeklaration på grund av &lt;br&gt;
exempelvis skattskyldighet till kommunal fastighetsavgift för &lt;br&gt;
samma år. I det fallet kan vidare antas att det skattelättnadsbelopp &lt;br&gt;
56 Se bl.a. mål C-35/98 Staatssecretaris van Financiën mot B.G.M. Verkooijen, REG 2000 s. &lt;br&gt;
I-04071, p. 59, och C-319/02 Petri Manninen, REG 2004 s. I-07477, p. 49. &lt;br&gt;
195&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
som aktieförvärvet kan berättiga till normalt kommer att överstiga &lt;br&gt;
vad personen har att betala i kommunal fastighetsavgift. Detta &lt;br&gt;
innebär att aktieförvärvet kan föranleda både reducering av fastighetsavgiften &lt;br&gt;
och nedsättning av kupongskatten. Samma aktieförvärv &lt;br&gt;
kommer alltså att kunna läggas till grund för både skattereduktion &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen och nedsättning enligt kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Detta kan antas föra med sig vissa komplikationer i &lt;br&gt;
administrativt hänseende och från kontrollsynpunkt. De problem &lt;br&gt;
som härvid skulle kunna uppkomma för Skatteverket vid hanteringen &lt;br&gt;
av ärendena eller vid kontrollen bör enligt vår bedömning gå &lt;br&gt;
att lösa utan alltför omfattande merarbete. &lt;br&gt;
6.19.3 Förslag &lt;br&gt;
Förslag: Nedsättning av kupongskatten ska ske efter ansökan &lt;br&gt;
om återbetalning. &lt;br&gt;
Frågan är då hur den nedsättning av kupongskatten som vi ovan &lt;br&gt;
föreslår närmare bör utformas. &lt;br&gt;
Nedsättning av kupongskatten kan ske antingen direkt vid utbetalningstillfället, &lt;br&gt;
s.k. direktnedsättning, eller i efterhand genom &lt;br&gt;
ansökan om återbetalning. Direktnedsättning sker bl.a. i de fall &lt;br&gt;
skatten till följd av ett skatteavtal ska tas ut med en lägre procentsats &lt;br&gt;
än vad som följer av kupongskattelagen. En sådan lägre procentsats &lt;br&gt;
ska beaktas av den som verkställer utbetalningen och innehåller &lt;br&gt;
skatten, dvs. i regel värdepappersförvararen eller bolaget. &lt;br&gt;
Vid införandet av de ovan redovisade bestämmelserna om återbetalning &lt;br&gt;
vid inlösen och riktade återköp diskuterades om nedsättningen &lt;br&gt;
av kupongskatten skulle ske genom direktnedsättning eller i &lt;br&gt;
efterhand genom ansökan om återbetalning. Regeringens bedömning &lt;br&gt;
var därvid att en direktnedsättning förutsatte att den som &lt;br&gt;
verkställde utbetalningen och innehöll kupongskatten hade uppgifter &lt;br&gt;
om vilken anskaffningskostnad varje enskild aktieägare hade &lt;br&gt;
för sina aktier, vilket för bl.a. centrala värdepappersförvarare var &lt;br&gt;
svårt att få in tillförlitliga uppgifter om. Dessutom ifrågasattes &lt;br&gt;
lämpligheten av att ett förfarande som närmast var att jämställa &lt;br&gt;
med ett skattebeslut, utövades av någon annan än Skatteverket. &lt;br&gt;
Regeringen fann därför att en direktnedsättning inte framstod som &lt;br&gt;
en framkomlig väg. När det gällde återbetalningsförfarandet fann &lt;br&gt;
196&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
regeringen att det fanns vissa administrativa nackdelar, dels genom &lt;br&gt;
att en begränsat skattskyldig måste göra sig besväret att ansöka om &lt;br&gt;
återbetalning, dels genom att Skatteverket får en ökad mängd &lt;br&gt;
ansökningar om återbetalning att hantera. Vidare kunde det finnas &lt;br&gt;
svårigheter med att få fram uppgifter om anskaffningsvärdet. Det &lt;br&gt;
administrativa merarbete, som skulle kunna uppkomma för den &lt;br&gt;
begränsat skattskyldige i förhållande till vad som i samband med &lt;br&gt;
deklarationen ankommer på den som är obegränsat skattskyldig, &lt;br&gt;
ansågs inte kunna vara ett uttryck för godtycklig diskriminering &lt;br&gt;
eller förtäckt begränsning av den fria rörligheten av kapital och därmed &lt;br&gt;
inte heller strida mot EG-fördragets bestämmelser.57 &lt;br&gt;
De överväganden som nu redovisats är enligt vår mening alltjämt &lt;br&gt;
aktuella. &lt;br&gt;
Det är också att märka att det hos Skatteverket finns redan väl &lt;br&gt;
inarbetade rutiner för att hantera ett återbetalningsförfarande. &lt;br&gt;
Skatteverket har i dag cirka 3 500 återbetalningsärenden per år. Det &lt;br&gt;
kan vidare antas att många av de kupongskatteskyldiga som kan &lt;br&gt;
komma att vilja få skattelättnader för att förvärva aktier redan är &lt;br&gt;
bekanta med rutinerna rörande återbetalning. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det ovan sagda anser vi att nedsättning av &lt;br&gt;
kupongskatt bör ske efter det att den skattskyldige ansökt om återbetalning. &lt;br&gt;
6.19.4 Utformningen av bestämmelserna &lt;br&gt;
Utgångspunkter &lt;br&gt;
En utgångspunkt vid utformningen av föreslagna bestämmelser om &lt;br&gt;
återbetalning av kupongskatt vid förvärv av aktier har, som inledningsvis &lt;br&gt;
nämnts, varit att obegränsat skattskyldiga och begränsat &lt;br&gt;
skattskyldiga ska behandlas lika vid beskattningen. En begränsat &lt;br&gt;
skattskyldig, som i Sverige bara är skattskyldig till kupongskatt, ska &lt;br&gt;
skattemässigt inte behandlas sämre än en obegränsat skattskyldig. &lt;br&gt;
Inte heller ska den begränsat skattskyldige behandlas bättre vid &lt;br&gt;
beskattningen än den obegränsat skattskyldige. &lt;br&gt;
En annan utgångspunkt vid utformningen av vårt förslag har &lt;br&gt;
varit att bestämmelserna bör avvika så litet som möjligt från gällande &lt;br&gt;
återbetalningsbestämmelser i kupongskattelagen. &lt;br&gt;
57 Prop. 2004/05:146, s. 14. &lt;br&gt;
197&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Utdelningstillfälle i stället för beskattningsår &lt;br&gt;
Vårt förslag på bestämmelser i inkomstskattelagen innebär, som &lt;br&gt;
huvudregel, att den som förvärvat aktier mot betalning i pengar kan &lt;br&gt;
få skattelättnader om det bolag i vilket aktier förvärvats bedriver &lt;br&gt;
rörelse den 2 maj året efter det beskattningsår för vilket skattereduktion &lt;br&gt;
begärs. Vidare gäller att begäran ska göras i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för det beskattningsår då aktierna har slutbetalats. &lt;br&gt;
Om det bolag i vilket aktier förvärvats inte har börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret, får begäran i &lt;br&gt;
stället göras i självdeklarationen vid taxeringen för det närmast &lt;br&gt;
följande beskattningsåret efter betalningsåret. Det är således tidpunkten &lt;br&gt;
för betalningen som utgör utgångspunkt vid bestämmandet &lt;br&gt;
av vilket beskattningsår som skattereduktionen ska hänföras &lt;br&gt;
till. Eftersom begreppet beskattningsår inte används i &lt;br&gt;
kupongskattelagen väljer vi att i stället anknyta till utdelningstillfället. &lt;br&gt;
Vi föreslår därför att huvudregeln ska vara att slutbetalningen &lt;br&gt;
av aktierna och utdelningstillfället ska ha ägt rum samma år. Om &lt;br&gt;
det bolag i vilket aktier förvärvats inte börjat bedriva rörelse den 2 &lt;br&gt;
maj året efter det år då aktierna betalades, ska nedsättning i stället &lt;br&gt;
göras av innehållen kupongskatt som avser utdelningstillfälle som &lt;br&gt;
inträffat året efter det år aktierna betalades. Härigenom sker en &lt;br&gt;
koppling till den skattepliktiga inkomsten för ett visst år på ett sätt &lt;br&gt;
som påminner om vad som gäller vid begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
enligt de föreslagna bestämmelserna i inkomstskattelagen. Det är &lt;br&gt;
vid utdelningstillfället som den enskilde kan anses ha fått en skattepliktig &lt;br&gt;
inkomst, och det är den skatt som belöper på denna &lt;br&gt;
inkomst som reduceras genom återbetalningen. På motsvarande &lt;br&gt;
sätt som gäller för skattereduktionen enligt inkomstskattelagen bör &lt;br&gt;
inte den enskilde själv kunna disponera över tidpunkten för tillgodoräknandet &lt;br&gt;
av skattelättnaden. &lt;br&gt;
Även i övriga bestämmelser hänvisar vi till utdelningstillfället &lt;br&gt;
där det i förslagna bestämmelser i inkomstskattelagen hänvisats till &lt;br&gt;
beskattningsåret. &lt;br&gt;
198&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
Materiella förutsättningar för rätt till återbetalning och &lt;br&gt;
återbetalningens storlek &lt;br&gt;
De materiella förutsättningarna för rätt till återbetalning är &lt;br&gt;
desamma som gäller för rätt till skattereduktion för aktieförvärv &lt;br&gt;
enligt inkomstskattelagen. Detta innebär bl.a. att det inte ställs &lt;br&gt;
något krav på att det bolag som aktier förvärvats i ska vara samma &lt;br&gt;
bolag som har lämnat den utdelning som ansökan om återbetalning &lt;br&gt;
avser. Även i detta fall är det den enskilde som ska visa att förutsättningarna &lt;br&gt;
för rätt till återbetalning är uppfyllda. &lt;br&gt;
Vi föreslår att bestämmelserna om skattelättnadens storlek ska &lt;br&gt;
utformas på ett annat sätt än vad som gäller för föreslagna bestämmelser &lt;br&gt;
i inkomstskattelagen. Någon betydelse i sak bör inte skillnaden &lt;br&gt;
mellan de olika utformningarna ha. Exempel på tillämpningen &lt;br&gt;
av bestämmelserna finns i författningskommentarerna. &lt;br&gt;
Tidpunkt för inlämnande av ansökan om återbetalning &lt;br&gt;
När det gäller förfarandet innebär vårt förslag på bestämmelser i &lt;br&gt;
inkomstskattelagen att begäran ska göras i självdeklarationen vid &lt;br&gt;
taxeringen för det beskattningsår då aktierna har betalats eller, &lt;br&gt;
under vissa förutsättningar, för det närmast följande beskattningsåret. &lt;br&gt;
Förutom en reglering av för vilket år skattelättnaden ska medges, &lt;br&gt;
innebär förslaget även en reglering av vid vilken tidpunkt &lt;br&gt;
begäran senast ska lämnas in. Enligt gällande bestämmelser i &lt;br&gt;
kupongskattelagen ska en ansökan om återbetalning senast ha &lt;br&gt;
lämnats in till Skatteverket vid utgången av det femte kalenderåret &lt;br&gt;
efter utdelningstillfället. När det gäller ansökan om återbetalning &lt;br&gt;
vid förvärv av aktier föreslår vi att tiden för när ansökan senast ska &lt;br&gt;
ha lämnats in kortas ned så att den motsvarar vad som gäller för &lt;br&gt;
avlämnande av självdeklaration. Vi föreslår också att det införs en &lt;br&gt;
möjlighet att få anstånd med att lämna in ansökan på motsvarande &lt;br&gt;
sätt som gäller vid avlämnande av självdeklaration. Det kommer &lt;br&gt;
dock inte att bli möjligt att uppnå en fullständig samstämmighet &lt;br&gt;
vid begäran om skattereduktion vid inkomsttaxeringen och &lt;br&gt;
ansökan om återbetalning enligt kupongskattelagen. I den senare &lt;br&gt;
lagen finns det nämligen inte någon möjlighet för den enskilde att &lt;br&gt;
begära omprövning av ett beslut. Däremot bör tiden för ansökan &lt;br&gt;
om återbetalning kunna förlängas i det fall det råder tvist i frågan &lt;br&gt;
om utdelningen ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller &lt;br&gt;
199&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
kupongskattelagen och i liknande fall. Sådana bestämmelser finns &lt;br&gt;
redan i kupongskattelagen, se 27 § sjunde stycket. &lt;br&gt;
Beslut om att återbetalat belopp ska betalas tillbaka &lt;br&gt;
När det gäller rätt till skattereduktion för förvärv av aktier enligt &lt;br&gt;
inkomstskattelagen föreslår vi vissa villkor som ska vara uppfyllda &lt;br&gt;
under en viss tid före och efter betalningen av de aktier som läggs &lt;br&gt;
till grund för skattereduktionen. Vi föreslår också att det ska &lt;br&gt;
införas en utökad uppgiftsskyldighet för personer som har fått &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier och att det ska vara möjligt att &lt;br&gt;
fatta beslut om eftertaxering vid avsaknad av, eller oriktig sådan, &lt;br&gt;
uppgift. &lt;br&gt;
Några möjligheter till omprövning av ett beslut om återbetalning &lt;br&gt;
av kupongskatt finns inte enligt gällande bestämmelser i &lt;br&gt;
kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Som ovan framgått, är vår utgångspunkt att obegränsat skattskyldiga &lt;br&gt;
och begränsat skattskyldiga ska behandlas så lika som möjligt. &lt;br&gt;
De begränsat skattskyldiga måste således uppfylla samma villkor &lt;br&gt;
som de obegränsat skattskyldiga för att ha rätt till skattelättnader. &lt;br&gt;
Även om det i kupongskattelagen införs regler som innebär att &lt;br&gt;
en enskild som har fått en återbetalning ska betala tillbaka det av &lt;br&gt;
Skatteverket utbetalade beloppet om denne inte uppfyller villkoren &lt;br&gt;
för rätt till återbetalning, kan det ifrågasättas hur effektiva dessa &lt;br&gt;
kommer att vara. &lt;br&gt;
En lösning, som vi har övervägt, skulle kunna vara att en &lt;br&gt;
begränsat skattskyldig som ansöker om återbetalning av kupongskatt &lt;br&gt;
för förvärv av aktier inte får lämna in sin ansökan förrän den &lt;br&gt;
tid under vilken villkoren ska vara uppfyllda har gått ut. Med en &lt;br&gt;
sådan lösning kommer det inte att finnas behov av att kontrollera &lt;br&gt;
att villkoren för skattelättnaden är uppfyllda för tid efter det att &lt;br&gt;
ansökan har lämnats. Denna lösning skulle dock sannolikt betraktas &lt;br&gt;
som en negativ särbehandling. &lt;br&gt;
Behovet av en effektiv skattekontroll har i princip godtagits av &lt;br&gt;
EG-domstolen som en grund för att tillåta negativ särbehandling. I &lt;br&gt;
de flesta fall har intresset av att upprätthålla en effektiv skattekontroll &lt;br&gt;
ändå inte ansetts tillräckligt för att en åtgärd som innebär &lt;br&gt;
diskriminering ska tillåtas. Skälet till detta har främst varit att syftet &lt;br&gt;
skulle ha kunnat uppnåtts genom en mindre ingripande åtgärd. EG200&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Skattereduktion för förvärv av aktier &lt;br&gt;
domstolen har härvid ofta hänvisat till det s.k. handräckningsdirektivet.58 &lt;br&gt;
Direktivet gäller dock bara mellan medlemsstaterna &lt;br&gt;
och inte mellan en medlemsstat och ett tredje land. &lt;br&gt;
En annan möjlighet skulle kunna vara att den enskilde, i stället &lt;br&gt;
för att vänta med att ansöka om återbetalning till dess att den tid &lt;br&gt;
under vilken villkoren ska vara uppfyllda har gått ut, måste ställa &lt;br&gt;
säkerhet. &lt;br&gt;
Enligt vår mening är det tveksamt om de ovan angivna alternativen &lt;br&gt;
uppfyller de krav som EG-rätten ställer. Vi avstår därför från &lt;br&gt;
att föreslå något av dessa alternativ. &lt;br&gt;
I stället föreslår vi att det införs en motsvarande uppgiftsskyldighet &lt;br&gt;
för den som har fått återbetalning av kupongskatten &lt;br&gt;
som för den som har fått skattereduktion enligt inkomstskattelagen, &lt;br&gt;
jfr den föreslagna nya paragrafen 3 kap. 27 § lagen &lt;br&gt;
(2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Vidare &lt;br&gt;
föreslår vi att det införs bestämmelser som innebär att om den &lt;br&gt;
enskilde inte uppfyller villkoren i 31 och 32 §§ ska Skatteverket &lt;br&gt;
snarast besluta att det utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Även &lt;br&gt;
i det fall återbetalning har skett med ett för högt belopp, bör det &lt;br&gt;
finnas bestämmelser om att den enskilde ska betala tillbaka &lt;br&gt;
beloppet. &lt;br&gt;
Beslut om eftertaxering måste som huvudregel meddelas före &lt;br&gt;
utgången av sjätte året efter taxeringsåret. Motsvarande tidsperiod &lt;br&gt;
bör gälla i fråga om beslut om att av Skatteverket utbetalat belopp &lt;br&gt;
ska betalas tillbaka. Vi föreslår därför att ett sådant beslut kan meddelas &lt;br&gt;
intill utgången av sjätte året efter det år under vilket återbetalningen &lt;br&gt;
skedde. &lt;br&gt;
I de situationer den enskilde ska betala tillbaka återbetalat &lt;br&gt;
belopp är det lämpligt att ränta tas ut på beloppet. I annat fall kan &lt;br&gt;
den enskilde, som kunnat disponera beloppet, göra en räntevinst. &lt;br&gt;
Motsvarande gäller även i den situationen att ett beslut att medge &lt;br&gt;
skattereduktion enligt inkomstskattelagen upphävs eller ändras. &lt;br&gt;
Räntan bör beräknas från den dag återbetalningsbeloppet betalades &lt;br&gt;
ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Räntan bör beräknas &lt;br&gt;
efter en sats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483). &lt;br&gt;
58 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas &lt;br&gt;
behöriga myndigheter på direktbeskattningens område. Argumentation kring &lt;br&gt;
behovet av effektiv skattekontroll och hänvisningar till nämnt direktiv finns bl.a. i mål C386/04 &lt;br&gt;
Centro di Musicologia Walter Stauffer mot Finanzamt München für Körperschaften, &lt;br&gt;
REG 2006 s. I-08203, p. 47-50. &lt;br&gt;
201&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skattereduktion för förvärv av aktier SOU 2009:33 &lt;br&gt;
202 &lt;br&gt;
Om den enskilde inte betalar in beloppet inom utsatt tid bör det &lt;br&gt;
vidare finnas möjlighet att som påtryckningsmedel påföra dröjsmålsavgift &lt;br&gt;
enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. När det &lt;br&gt;
gäller den tid inom vilken den enskilde ska betala beloppet är det &lt;br&gt;
enligt vår mening lämpligt att tillämpa de tidsfrister som föreskrivs &lt;br&gt;
enligt gällande bestämmelser om påförande av kupongskatt i efterhand, &lt;br&gt;
se 26 § andra stycket kupongskattelagen. Det bör även finnas &lt;br&gt;
möjlighet till indrivningsåtgärder. &lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Föreslagna bestämmelser i kupongskattelagen bör träda i kraft vid &lt;br&gt;
samma tidpunkt som bestämmelserna i inkomstskattelagen, dvs. &lt;br&gt;
den 1 januari 2010. Vi föreslår därför att de nya bestämmelserna ska &lt;br&gt;
tillämpas på utdelning som sker efter ikraftträdandet den 1 januari &lt;br&gt;
2010. Utdelning anses ske vid utdelningstillfället. Som ovan framgår &lt;br&gt;
är utdelningstillfället för avstämningsbolag dagen för avstämning &lt;br&gt;
och för kupongbolag den dag då utdelningen blir tillgänglig &lt;br&gt;
för lyftning. &lt;br&gt;
Vidare anser vi att ska tas in en övergångsbestämmelse av samma &lt;br&gt;
innebörd som i inkomstskattelagen, vad gäller de villkor som ska &lt;br&gt;
vara uppfyllda under två år före det år då aktierna betalades. Vi &lt;br&gt;
föreslår således att det av övergångsregleringen ska framgå att det &lt;br&gt;
vid tillämpningen av den föreslagna 31 § inte ska tas hänsyn till &lt;br&gt;
utbetalning eller annan överföring som har tagits emot före den 1 &lt;br&gt;
april 2009.&lt;br&gt;
7 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
7.1 Inledning &lt;br&gt;
I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna att införa regler &lt;br&gt;
motsvarande det s.k. Annell-avdraget och att, om ett sådant avdrag &lt;br&gt;
föreslås, presentera en lagteknisk lösning. &lt;br&gt;
Annell-avdraget innebar i korthet att aktiebolag i viss utsträckning &lt;br&gt;
fick göra avdrag för utdelning på aktier som hade getts ut i &lt;br&gt;
samband med bildandet av bolaget eller i samband med nyemission. &lt;br&gt;
Annell-avdraget omfattade såväl noterade som onoterade aktiebolag &lt;br&gt;
och användes framför allt av stora företag och avsåg i allmänhet &lt;br&gt;
mycket höga belopp. Annell-avdraget upphörde att gälla vid &lt;br&gt;
utgången av 1993. &lt;br&gt;
Annell-avdraget redovisas närmare i bilaga 6. Vissa av de &lt;br&gt;
bestämmelser som gällde för Annell-avdraget tas även upp i våra &lt;br&gt;
överväganden nedan. &lt;br&gt;
Från och med 1984 års taxering till och med 1991 års taxering &lt;br&gt;
fanns det dessutom ett särskilt avdrag för mindre och medelstora &lt;br&gt;
företag, lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade &lt;br&gt;
aktier. Avdraget kallades 70-procentsavdraget. Reglerna &lt;br&gt;
för 70-procentsavdraget, som redovisas i bilaga 7, var utformade &lt;br&gt;
med viss förebild i Annell-avdraget. &lt;br&gt;
Det fanns vissa grundläggande skillnader mellan Annell-avdraget och &lt;br&gt;
70-procentsavdraget vad gäller beräkningen av avdraget. &lt;br&gt;
Syftet med såväl Annell-avdraget som 70-procentsavdraget var &lt;br&gt;
att genom lindring i dubbelbeskattningen underlätta aktiebolagens &lt;br&gt;
tillgång till riskkapital. Dubbelbeskattning i detta sammanhang &lt;br&gt;
innebär att först beskattas aktiebolagen för sina vinster och därefter &lt;br&gt;
beskattas aktieägarna när vinsterna delas ut. Lindringen, som alltså &lt;br&gt;
låg på bolagsnivån, var avsedd att i kostnadshänseende jämställa &lt;br&gt;
kapitalanskaffning genom nyemission med kapitalanskaffning &lt;br&gt;
genom lån. &lt;br&gt;
203&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I avsnitt 7.2 lämnas en kortfattad presentation av det avdrag för &lt;br&gt;
lämnad utdelning (utdelningsavdrag) som vi föreslår bör införas. I &lt;br&gt;
avsnitt 7.3 tar vi upp vissa grundläggande förutsättningar som bör &lt;br&gt;
gälla för rätt till utdelningsavdrag. I avsnitt 7.4 redovisar vi vårt förslag &lt;br&gt;
på beräkningen av utdelningsavdraget. I avsnitt 7.5 behandlar &lt;br&gt;
vi föreslagna beloppsbegränsningar för avdragets storlek. Av &lt;br&gt;
avsnitt 7.6 framgår några exempel på tillämpningen av bestämmelserna. &lt;br&gt;
I avsnitten 7.7–7.10 behandlas vissa andra frågor, t.ex. &lt;br&gt;
EG:s statsstödsregler och ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. &lt;br&gt;
7.2 Förslag &lt;br&gt;
Förslag: Det bör införas en möjlighet för aktiebolag att göra &lt;br&gt;
avdrag för lämnad vinstutdelning. &lt;br&gt;
Förslaget innebär att det införs en lättnad i dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
för vissa aktiebolag. &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
Studier ger stöd för att det är ett samhällsekonomiskt problem att &lt;br&gt;
små företag inte växer och blir större.1 Ett avdrag för lämnad vinstutdelning &lt;br&gt;
skulle enligt vår mening leda till förbättrad kapitaltillgång &lt;br&gt;
och därigenom underlätta företagens möjligheter att expandera. &lt;br&gt;
Mot den bakgrunden föreslår vi att det ska införas ett avdrag för &lt;br&gt;
lämnad vinstutdelning, utformat med förebild i såväl Annellavdraget &lt;br&gt;
som i 70-procentsavdraget. &lt;br&gt;
Våra överväganden &lt;br&gt;
Vid våra överväganden har vi strävat efter en utformning som innebär &lt;br&gt;
dels att avdraget kopplas till fysiska personers investeringar, &lt;br&gt;
dels att reglerna för avdraget är så enkla som möjligt för bolagen att &lt;br&gt;
tillämpa samtidigt som avdraget uppfyller syftet att förbättra tillgången &lt;br&gt;
på nytt kapital. &lt;br&gt;
1 Årsbok 2009, Nutek, s. 74, och ”Den svenska innovationspolitikens framväxt, organisering &lt;br&gt;
och utvärderbarhet”, ITPS, A2008:010, s. 71 f. &lt;br&gt;
204&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Ett problem med ett avdrag som påminner om Annell-avdraget &lt;br&gt;
är, enligt vår mening, att man måste ha regler för att identifiera och &lt;br&gt;
särskilja olika aktier, eftersom det bara är aktier utgivna efter ett &lt;br&gt;
visst datum och betalade av fysiska personer som bör läggas till &lt;br&gt;
grund för avdraget. Det bör krävas att aktierna har betalats av &lt;br&gt;
fysiska personer för att man ska få en koppling till fysiska personers &lt;br&gt;
investeringar. Endast sådan utdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer, och som avser sådana aktier som getts ut efter ett visst &lt;br&gt;
datum, bör medföra rätt till avdrag. &lt;br&gt;
70-procentsavdraget innebar att avdrag medgavs med 70 procent &lt;br&gt;
av utbetalad utdelning till fysiska personer och vissa juridiska personer, &lt;br&gt;
dock högst 15 procent av aktiekapitalet. I det fallet behövde &lt;br&gt;
man alltså bara ha kännedom om till vilka personer som aktieutdelning &lt;br&gt;
lämnats men inte vilka personer som hade förvärvat de &lt;br&gt;
olika aktierna vid utgivandet. Om man skulle använda en sådan &lt;br&gt;
modell uppkommer, enligt vår mening, i stället vissa andra problem. &lt;br&gt;
Ett sådant är att någon koppling till vad som betalats in av &lt;br&gt;
fysiska personer inte görs. Ett annat är att ”äldre” kapital i bolaget &lt;br&gt;
höjer avdragsbeloppet, vilket medför att avdraget kan antas komma &lt;br&gt;
att gynna sådana bolag som redan passerat expansionsfasen. Generellt &lt;br&gt;
skulle kunna sägas att äldre bolag som har varit i gång ett tag &lt;br&gt;
och som har ett stort kapital, kommer att kunna utnyttja avdraget &lt;br&gt;
snabbare och därmed gynnas i förhållande till yngre bolag som &lt;br&gt;
befinner sig inför eller i en tillväxtfas. En sådan effekt anser vi inte &lt;br&gt;
ligga i linje med direktiven och vill därför undvika. &lt;br&gt;
Vår modell &lt;br&gt;
Vi föreslår en modell som innebär att avdraget ska beräknas på &lt;br&gt;
andelen ”nytt” kapital tillfört av fysiska personer i förhållande till &lt;br&gt;
det ”totala” kapitalet. Med kapital menar vi här aktiekapital (inklusive &lt;br&gt;
reservfond i tillämpliga fall) och överkursfond. Det nya kapitalet &lt;br&gt;
motsvarar således betalningen för aktien, dvs. kvotvärde och &lt;br&gt;
eventuell överkurs. Andelen nytt kapital tillfört av fysiska personer &lt;br&gt;
i förhållande till det totala kapitalet ska sedan sättas i relation till &lt;br&gt;
den vinstutdelning som lämnas till fysiska personer. En av modellens &lt;br&gt;
fördelar är att enskilda aktier inte behöver identifieras. I stället &lt;br&gt;
blir de inbetalade beloppen styrande. Avdrag kan alltså under vissa &lt;br&gt;
förutsättningar medges för vinstutdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer på sådana aktier som inte betalades av fysiska personer. &lt;br&gt;
205&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Det sammanlagda avdraget får dock inte överstiga vad som motsvarar &lt;br&gt;
det nya kapital som tillförts av fysiska personer. &lt;br&gt;
Modellen kan kortfattat beskrivas på följande sätt. &lt;br&gt;
1. Nytt kapital (kvotvärde + överkursbetalning från fysiska personer)/totalt &lt;br&gt;
kapital (aktiekapital + överkursfond) vid tiden för &lt;br&gt;
beslutet om vinstutdelning &lt;br&gt;
2. Kvoten i 1 x vinstutdelning som lämnas till fysiska personer &lt;br&gt;
Modellen kan illustreras av följande, högst förenklade, exempel. &lt;br&gt;
Ett aktiebolag har i början av år 2010 ett aktiekapital på 100 000 kr. &lt;br&gt;
Det finns inte någon överkursfond. Senare samma år, dvs. 2010 (efter &lt;br&gt;
ikraftträdandet av föreslagna bestämmelser), gör bolaget en nyemission&lt;br&gt;
. Fysiska personer förvärvar hälften av de nyemitterade aktierna &lt;br&gt;
och betalar härvid 200 000 kr. Juridiska personer förvärvar andra hälften &lt;br&gt;
och betalar lika mycket. Det totala emissionsbeloppet uppgår &lt;br&gt;
således till 400 000 kr. År 2013 lämnar bolaget vinstutdelning med &lt;br&gt;
60 000 kr. Någon förändring av aktiekapitalet och överkursfonden har &lt;br&gt;
inte skett sedan 2010. Däremot har ägarkretsen förändrats, vilket innebär &lt;br&gt;
att den vinstutdelning som lämnas till fysiska personer uppgår till &lt;br&gt;
20 000 kr. &lt;br&gt;
Beräkning (jfr beskrivningen av modellen ovan): &lt;br&gt;
1. 200 000 kr (nytt kapital från fysiska personer)/500 000 kr (totalt &lt;br&gt;
kapital) = 2/5 &lt;br&gt;
2. 2/5 x 20 000 kr = 8 000 kr &lt;br&gt;
Avdrag medges med 8 000 kr. &lt;br&gt;
Kvotberäkningen har till syfte att beräkna den del av vinstutdelningen &lt;br&gt;
som är hänförlig till det nya kapital som tillskjutits av &lt;br&gt;
fysiska personer, dvs. i det här fallet det vid nyemissionen tillförda &lt;br&gt;
beloppet som betalats av fysiska personer. Det kan också ses som &lt;br&gt;
att avdrag inte medges för gammalt kapital, även om det ursprungligen &lt;br&gt;
tillförts av fysiska personer. &lt;br&gt;
Avdrag bör kunna få medges under flera beskattningsår. De &lt;br&gt;
sammanlagda avdragen bör dock inte tillåtas överstiga vad som har &lt;br&gt;
tillskjutits bolaget som nytt kapital från fysiska personer. Med hänsyn &lt;br&gt;
härtill krävs det vissa regler om beräkningen av avdraget. Bland &lt;br&gt;
annat behövs det bestämmelser om att det nya kapitalet ska &lt;br&gt;
minskas med belopp som motsvarar utnyttjat belopp för tidigare &lt;br&gt;
medgivet avdrag. Dessutom bör det finnas regler som hindrar att &lt;br&gt;
avdraget utnyttjas för skatteplanering och kringgående genom att &lt;br&gt;
bolaget t.ex. minskar aktiekapitalet och betalar ut minskningen till &lt;br&gt;
aktieägarna. &lt;br&gt;
206&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Ett problem i sammanhanget är att den del av inbetalningen för &lt;br&gt;
en aktie som motsvarar överkursen, till skillnad mot den betalning &lt;br&gt;
som motsvarar kvotvärdet, inte tillförs det bundna egna kapitalet &lt;br&gt;
utan i stället det fria egna kapitalet. Det finns i princip inga bolagsrättsliga &lt;br&gt;
regler som hindrar att det fria egna kapitalet delas ut till &lt;br&gt;
aktieägarna. Vår uppfattning är ändå att detta problem inte är så &lt;br&gt;
stort att det finns anledning att utesluta överkursbetalningen, jfr &lt;br&gt;
avsnitt 6.6.4. &lt;br&gt;
7.3 Förutsättningar för rätt till avdrag &lt;br&gt;
I detta avsnitt tar vi upp förslag på grundläggande förutsättningar &lt;br&gt;
för rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
7.3.1 Bolaget ska bedriva rörelse &lt;br&gt;
Förslag: För rätt till avdrag krävs att aktiebolaget har bedrivit &lt;br&gt;
rörelse vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
En förutsättning för rätt till avdrag bör vara att det utdelande &lt;br&gt;
bolaget bedriver rörelse i den mening som avses i 2 kap. 24 § &lt;br&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Det är det utdelande bolaget &lt;br&gt;
som ska bedriva rörelse och det räcker således inte med att ett &lt;br&gt;
dotterbolag till bolaget bedriver rörelse. &lt;br&gt;
Det finns enligt vår mening inte några skäl till att underlätta &lt;br&gt;
kapitalanskaffningen för andra företag än sådana som bedriver &lt;br&gt;
rörelse. Något krav på att bolaget ska ha bedrivit rörelse under hela &lt;br&gt;
beskattningsåret ställs däremot inte. Det är tillräckligt att rörelse &lt;br&gt;
bedrivits vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
7.3.2 Bolaget får inte vara ett investmentföretag eller &lt;br&gt;
privatbostadsföretag &lt;br&gt;
Förslag: Investmentföretag och privatbostadsföretag har inte &lt;br&gt;
rätt till avdrag. &lt;br&gt;
För investmentföretag och privatbostadsföretag finns det särskilda &lt;br&gt;
beskattningsregler. De bestämmelser som gäller för investment207&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
företag och privatbostadsföretag framgår översiktligt av avsnitt 3.7. &lt;br&gt;
Det kan i detta sammanhang särskilt nämnas att de regler som &lt;br&gt;
gäller för investmentföretag innebär att sådana företag har rätt till &lt;br&gt;
avdrag för lämnad utdelning, se 39 kap. 14 § IL. &lt;br&gt;
Med hänsyn till de lättnader i beskattningen som redan finns för &lt;br&gt;
investmentföretag och privatbostadsföretag bör dessa inte omfattas &lt;br&gt;
av de föreslagna bestämmelserna om utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
7.3.3 Minskning av aktiekapital eller reservfond &lt;br&gt;
Förslag: Aktiebolag som har minskat aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
och betalat ut pengar eller annan ersättning till aktieägarna &lt;br&gt;
under de två beskattningsåren närmast före det beskattningsår &lt;br&gt;
då aktien betalades har inte rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
Inledningsvis kan sägas att som huvudregel gäller, efter ett beslut &lt;br&gt;
om minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning, att det under &lt;br&gt;
tre år efter registreringen av minskningen krävs tillstånd från Bolagsverket &lt;br&gt;
för att besluta om vinstutdelning, se 20 kap. 30 § aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551, ABL). Detta gäller dock bara vid minskning för förlusttäckning &lt;br&gt;
och inte vid minskning för återbetalning till aktieägarna. &lt;br&gt;
För att den föreslagna möjligheten till avdrag för vinstutdelning &lt;br&gt;
inte ska utnyttjas för skatteplanering, anser vi att aktiebolag som &lt;br&gt;
har minskat aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut minskningen &lt;br&gt;
med pengar eller i form av andra slag av tillgångar till aktieägarna &lt;br&gt;
under viss tid före nyemissionen inte bör ha rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
Motsvarande krav gällde för Annell-avdraget. Kravet &lt;br&gt;
var motiverat av att det i annat fall kunde ställa sig förmånligt från &lt;br&gt;
skattesynpunkt för ett aktiebolag att först sätta ned aktiekapitalet &lt;br&gt;
och utskifta tillgångar och därefter göra en nyemission med samma &lt;br&gt;
belopp.2 Det skulle också kunna uttryckas som att regeln hade till &lt;br&gt;
syfte att hindra att gammalt kapital som inte medförde rätt till &lt;br&gt;
avdrag ”omvandlades” till nytt kapital som kunde ligga till grund &lt;br&gt;
för avdrag. För Annell-avdraget gällde att avdrag medgavs för &lt;br&gt;
nyemitterade aktier som hade getts ut efter ett visst datum. Ett &lt;br&gt;
behov av att hindra en sådan omvandling finns även med den &lt;br&gt;
modell som vi föreslår. &lt;br&gt;
2 Prop. 1967:17, s. 22. &lt;br&gt;
208&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
För Annell-avdraget gällde att utskiftning inte fick ha skett &lt;br&gt;
under de fem åren före ingången av det år då nyemissionen anmälts &lt;br&gt;
för registrering. Vi anser dock att denna tid bör kunna kortas ned &lt;br&gt;
och har stannat vid att minskning och återbetalning till aktieägarna &lt;br&gt;
inte får ha skett under de två beskattningsåren närmast före det &lt;br&gt;
beskattningsår då inbetalningen för de nyemitterade aktierna ägde &lt;br&gt;
rum. Mot bakgrund av intresset av att hålla reglerna så enkla som &lt;br&gt;
möjligt har vi funnit att den omständigheten att utbetalningen vid &lt;br&gt;
minskningen gjorts till någon annan person än dem som senare deltagit &lt;br&gt;
i nyemissionen inte bör ha någon betydelse. Även behovet av &lt;br&gt;
att förhindra kringgåendeförfaranden har haft betydelse vid den &lt;br&gt;
avvägningen. Kravet att minskning och återbetalning till aktieägarna &lt;br&gt;
inte får ha skett inom viss tid före betalningen av de nyemitterade &lt;br&gt;
aktierna gäller således oavsett till vem eller till vilka återbetalningen &lt;br&gt;
skett. Även återbetalning till juridiska personer inom &lt;br&gt;
den aktuella tiden utesluter bolaget från rätt till avdrag. &lt;br&gt;
Bolagsrättsligt gäller att minskning av aktiekapitalet för återbetalning &lt;br&gt;
till aktieägarna kan ske antingen genom att minskningsbeloppet &lt;br&gt;
först sätts av till en s.k. fri fond (fritt eget kapital) och &lt;br&gt;
därefter betalas ut till aktieägarna eller genom att minskningsbeloppet &lt;br&gt;
direkt återbetalas. Båda fallen bör omfattas av det föreslagna &lt;br&gt;
förbudet. &lt;br&gt;
Reglerna hindrar dock inte att bolaget delar ut fritt eget kapital &lt;br&gt;
före nyemissionen, vilket i och för sig är liktydigt med att &lt;br&gt;
omvandla gammalt (fritt) kapital till nytt kapital, som därigenom &lt;br&gt;
kan berättiga till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
7.3.4 Avdraget ska avse vinstutdelning i pengar &lt;br&gt;
Förslag: Avdrag får endast göras för lämnad vinstutdelning i &lt;br&gt;
pengar. &lt;br&gt;
En förutsättning för rätt till avdrag bör vara att det är fråga om &lt;br&gt;
vinstutdelning i pengar. Att det bör vara fråga om vinstutdelning är &lt;br&gt;
enligt vår uppfattning naturligt med hänsyn till syftet med skatteincitamentet. &lt;br&gt;
Det bör också vara fråga om vinstutdelning i pengar. &lt;br&gt;
Övriga värdeöverföringar eller utbetalningar från ett aktiebolag, &lt;br&gt;
även sådana som skattemässigt anses som utdelning, bör inte &lt;br&gt;
omfattas. Nedan redovisar vi vissa aktiebolags- och skatterättsliga &lt;br&gt;
209&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
bestämmelser som berör dessa frågor och våra överväganden i dessa &lt;br&gt;
delar. &lt;br&gt;
Vinstutdelning i pengar &lt;br&gt;
Vinstutdelning är en av de enligt aktiebolagslagen tillåtna formerna &lt;br&gt;
för värdeöverföring från bolaget till aktieägarna, se 17 kap. 1 § &lt;br&gt;
första stycket 1 ABL jämte 2 § 1 samma kapitel. Det finns regler &lt;br&gt;
för bl.a. formerna för beslut om vinstutdelning och för hur mycket &lt;br&gt;
som kan delas ut. Dessa regler är intagna i 18 kap. ABL. Vissa av &lt;br&gt;
dessa bestämmelser redovisas i avsnitt 4.4. Någon skatterättslig &lt;br&gt;
definition av begreppet vinstutdelning finns däremot inte. &lt;br&gt;
Vinstutdelning beslutad i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen &lt;br&gt;
kan ske i annat än pengar, t.ex. sakvärdesutdelning.3 &lt;br&gt;
Man bör härvid beakta att en i behörig ordning beslutad vinstutdelning &lt;br&gt;
i form av värdeöverföring av sakegendom kan medföra &lt;br&gt;
vissa värderings- och kontrollsvårigheter. Tillgången i fråga kan ha &lt;br&gt;
ett marknadsvärde som kan vara svårbedömt. I ett bolag med få &lt;br&gt;
eller endast en ägare finns ett naturligt incitament till felvärdering &lt;br&gt;
av utdelad tillgång. I allmänhet har en utdelad tillgång ett annat − &lt;br&gt;
lägre − bokfört värde. Den kan dessutom ha ett skattemässigt värde &lt;br&gt;
som avviker från såväl det marknadsmässiga värdet som det bokföringsmässiga &lt;br&gt;
värdet. &lt;br&gt;
För att undvika tillämpningsproblem och missbruk samt underlätta &lt;br&gt;
kontrollen av om bolaget är berättigat till avdrag och i så fall &lt;br&gt;
med vilket belopp, anser vi att endast vinstutdelning i form av &lt;br&gt;
pengar ska ge rätt till avdrag.4 &lt;br&gt;
I vissa fall kan ett beslut om värdeöverföring som inte har fattats &lt;br&gt;
i enlighet med bestämmelserna om formerna för vinstutdelning i &lt;br&gt;
18 kap. ABL ändå anses som ett beslut om vinstutdelning. &lt;br&gt;
Allmänt gäller att om samtliga aktieägare är överens får de − &lt;br&gt;
under vissa förutsättningar − besluta om att föra över medel från &lt;br&gt;
bolaget till aktieägarna i annan form än vinstutdelning eller någon &lt;br&gt;
av de andra särskilt uppräknade tillåtna formerna i 17 kap. 2 § ABL. &lt;br&gt;
Dessa är förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller &lt;br&gt;
reservfonden för återbetalning till aktieägarna och vissa gåvor. &lt;br&gt;
3 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 760. &lt;br&gt;
4 Även för 70-procentsavdraget gällde ett krav på att utdelning måste ha skett i pengar, se 2 § &lt;br&gt;
lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
210&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Ett samfällt, men formlöst, beslut om att föra över medel kan &lt;br&gt;
alltså i och för sig vara giltigt. Det gäller även om det inte föregåtts &lt;br&gt;
av i aktiebolagslagen föreskrivna förslag och kallelser. Något formenligt &lt;br&gt;
beslut har i det fallet i regel inte fattats vid en bolagsstämma &lt;br&gt;
och beslutet utgör därmed inte ett beslut om vinstutdelning. Ett &lt;br&gt;
sådant beslut är snarast som att anse som ett beslut om förtäckt &lt;br&gt;
vinstutdelning och bör därför inte medföra någon avdragsrätt. Vi &lt;br&gt;
återkommer nedan till begreppet förtäckt vinstutdelning. &lt;br&gt;
Det kan dock vara så att beslutet formaliserats och dokumenterats &lt;br&gt;
i ett bolagsstämmoprotokoll. I det fallet bör beslutet &lt;br&gt;
enligt förarbetena till aktiebolagslagen anses som ett beslut om &lt;br&gt;
vinstutdelning.5 Rätt till avdrag bör i detta fall kunna finnas, förutsatt &lt;br&gt;
att överföringen är laglig och avser vinstutdelning i pengar. &lt;br&gt;
Förtäckt vinstutdelning och olaglig vinstutdelning &lt;br&gt;
Av 17 kap. 1 § första stycket 4 ABL framgår att som värdeöverföring &lt;br&gt;
anses, förutom bl.a. vinstutdelning, annan affärshändelse &lt;br&gt;
som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har en rent &lt;br&gt;
affärsmässig karaktär för bolaget. Sådan överföring betecknas ofta &lt;br&gt;
förtäckt vinstutdelning. Det kan exempelvis vara fråga om att &lt;br&gt;
bolaget säljer egendom eller tjänster till underpris, men kan också &lt;br&gt;
förekomma i den motsatta situationen, dvs. att bolaget av aktieägare &lt;br&gt;
köper tillgång eller tjänst till pris överstigande marknadsvärdet. &lt;br&gt;
Det saknar betydelse hur affärshändelsen rubricerats.6 &lt;br&gt;
En överföring, t.ex. förtäckt vinstutdelning, kan vara laglig eller &lt;br&gt;
olaglig. För att en värdeöverföring ska vara laglig måste den ha &lt;br&gt;
skett med beaktande av bestämmelserna om borgenärsskydd, &lt;br&gt;
exempelvis beloppsspärren i 17 kap. 3 § ABL. I annat fall är den att &lt;br&gt;
betrakta som olaglig. &lt;br&gt;
Om en i övrigt formenligt beslutad vinstutdelning skett i strid &lt;br&gt;
mot aktiebolagslagen, t.ex. i strid mot beloppsspärren, innebär det &lt;br&gt;
att mottagaren är återbetalningsskyldig om denne var i ond tro, &lt;br&gt;
dvs. insåg eller borde ha insett att utbetalningen stod i strid mot &lt;br&gt;
aktiebolagslagen, se 17 kap. 6 § ABL. Återbäringsskyldighet finns &lt;br&gt;
också om denna inte var formenlig. I båda dessa fall är utbetalningen &lt;br&gt;
att betrakta som olaglig. &lt;br&gt;
5 Prop. 2004/05:85, del 2, s. 749 och s. 760 f. Se även a. prop., del 1, s. 373. &lt;br&gt;
6 Jfr prop. 2004/05:85, del 2, s. 747. &lt;br&gt;
211&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I förarbetena till 70-procentsavdraget togs frågan upp om den &lt;br&gt;
omständigheten att en utbetalning i något hänseende stred mot &lt;br&gt;
aktiebolagsrättsliga bestämmelser nödvändigtvis måste innebära att &lt;br&gt;
rätten till avdrag gick förlorad. Föredragande statsråd ansåg dock &lt;br&gt;
att något kategoriskt svar på den frågan inte var möjligt att lämna &lt;br&gt;
och att det därför ytterst fick ankomma på de rättsvårdande &lt;br&gt;
myndigheterna att ta ställning till frågan.7 &lt;br&gt;
Enligt utredningens mening bör en olaglig värdeöverföring inte &lt;br&gt;
kunna medföra rätt till avdrag. &lt;br&gt;
Utdelning i skatterättsligt hänseende &lt;br&gt;
Inkomstskatterättsligt gäller ett delvis annat utdelningsbegrepp. &lt;br&gt;
Förutom vinstutdelning ska även vissa utbetalningar som ett &lt;br&gt;
aktiebolag gör till aktieägarna och som inte bolagsrättsligt är att &lt;br&gt;
anse som vinstutdelning behandlas skattemässigt som utdelning. &lt;br&gt;
Ett sådant exempel är utbetalningar till aktieägarna i samband med &lt;br&gt;
minskning av aktiekapitalet eller reservfonden under förutsättning &lt;br&gt;
att minskningen genomförs utan indragning av aktier, se 42 kap. &lt;br&gt;
17 § IL. Om minskningen i stället görs genom indragning av aktier &lt;br&gt;
(inlösen) behandlas en utbetalning som kapitalvinst.8 För personer &lt;br&gt;
som har s.k. kvalificerade andelar gäller däremot att vinst vid &lt;br&gt;
minskning av aktiekapitalet genom indragning av aktier behandlas &lt;br&gt;
som utdelning, se 57 kap. 2 § IL. &lt;br&gt;
Tidigare angavs uttryckligen i 42 kap. 17 § IL att utbetalningar i &lt;br&gt;
samband med nedsättning av överkursfonden skulle behandlas som &lt;br&gt;
utdelning. Denna bestämmelse togs bort med verkan från och med &lt;br&gt;
2007 års taxering.9 Slopandet av regeln var en följd av förändringar i &lt;br&gt;
den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen. I förarbetena uttalades därvid &lt;br&gt;
att bestämmelsen inte längre behövdes eftersom överkursfonden &lt;br&gt;
fortsättningsvis skulle utgöra fritt eget kapital och därmed &lt;br&gt;
skulle utbetalningar i samband med nedsättning av överkursfonden &lt;br&gt;
komma att omfattas av bestämmelserna om skattskyldighet för &lt;br&gt;
vinstutdelning. 10 &lt;br&gt;
För personer som är skattskyldiga till kupongskatt gäller ett &lt;br&gt;
utvidgat utdelningsbegrepp. Detta innebär att även bl.a. utskiftning &lt;br&gt;
vid ett bolags likvidation och utbetalning av vederlag vid fusion och &lt;br&gt;
7 Prop. 1981/82:191, s. 151 f. &lt;br&gt;
8 Se RÅ 1997 ref. 43 I – II. &lt;br&gt;
9 Prop. 2005/06:39, bet. 2005/06:SkU9 och SFS 2005:1142. &lt;br&gt;
10 Prop. 2005/06:39, s. 32 och s. 55. &lt;br&gt;
212&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
fission (delning), till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i &lt;br&gt;
det övertagande bolaget, behandlas som utdelning.11 De nämnda &lt;br&gt;
utbetalningarna behandlas däremot inkomstskatterättsligt enligt &lt;br&gt;
reglerna för kapitalvinst, jämför 44 kap. 7 respektive 8 § IL. Vid &lt;br&gt;
partiell fission gäller dock att ersättning som en aktieägare i det &lt;br&gt;
överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses &lt;br&gt;
som utdelning, se 42 kap. 16 b § IL. &lt;br&gt;
Vår uppfattning är att det inte finns något skäl att tillåta avdrag &lt;br&gt;
för utbetalningar som inte är vinstutdelning, men som enligt &lt;br&gt;
skattemässiga regler ska behandlas som utdelning. Rätt till avdrag &lt;br&gt;
saknas således vid utbetalningar i samband med minskning av aktiekapitalet. &lt;br&gt;
Även i övriga ovan redovisade eller i liknande fall saknas &lt;br&gt;
rätt till avdrag. &lt;br&gt;
När det gäller utbetalningar till följd av minskning av överkursfonden &lt;br&gt;
är dessa, som framgår ovan, att betrakta som vinstutdelning. &lt;br&gt;
Det finns enligt utredningens mening inte något skäl till &lt;br&gt;
varför sådana utbetalningar ska kunna ge rätt till det föreslagna &lt;br&gt;
avdraget. Vi har dock inte funnit att det varit möjligt att inskränka &lt;br&gt;
avdraget till utdelning av egentliga vinstmedel utan att detta skulle &lt;br&gt;
leda till en onödig komplicering av reglerna. Vidare skulle en sådan &lt;br&gt;
inskränkning med största sannolikhet leda till tillämpnings- och &lt;br&gt;
kontrollsvårigheter. &lt;br&gt;
En möjlighet som enligt vår mening inte medför de nämnda &lt;br&gt;
nackdelarna, eller i vart fall av betydligt mindre omfattning, är att &lt;br&gt;
överkursfonden överhuvudtaget inte beaktas vid beräkningen av &lt;br&gt;
avdraget. Vi har dock funnit att affärsmässiga skäl talar för att en &lt;br&gt;
sådan inskränkning inte är lämplig. &lt;br&gt;
7.3.5 Aktien får inte vara marknadsnoterad &lt;br&gt;
Förslag: Rätten till utdelningsavdrag begränsas till vinstutdelning &lt;br&gt;
på aktier som inte är marknadsnoterade vid utgången av &lt;br&gt;
det beskattningsår som utdelningen avser. &lt;br&gt;
Vårt uppdrag är, som tidigare nämnts, begränsat till mindre företag. &lt;br&gt;
Med mindre företag avses enligt direktiven onoterade företag. Med &lt;br&gt;
onoterade företag avser vi företag som inte är marknadsnoterade. &lt;br&gt;
11 Se 2 § kupongskattelagen (1970:624). &lt;br&gt;
213&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Det finns vissa problem förknippade med begreppet marknadsnotering&lt;br&gt;
. Dessa har vi diskuterat närmare i avsnitt 3.6.2. Vi har &lt;br&gt;
dock stannat vid att begreppet bör användas i våra förslag. &lt;br&gt;
Avdrag för lämnad utdelning på aktier medges därmed bara om &lt;br&gt;
aktierna inte är marknadsnoterade. Eftersom avdraget beräknas på &lt;br&gt;
aktier som inte är marknadsnoterade finns inget hinder mot att &lt;br&gt;
bolaget även har aktier som är marknadsnoterade. &lt;br&gt;
Frågan är då vilken tidpunkt som prövningen av om aktierna är &lt;br&gt;
marknadsnoterade eller ej bör avse. &lt;br&gt;
För 70-procentsavdraget gällde att aktierna inte fick vara noterade &lt;br&gt;
(inregistrerade på Stockholms fondbörs) då utdelningen förföll &lt;br&gt;
till betalning. &lt;br&gt;
Prövningen av om aktierna är marknadsnoterade eller inte skulle &lt;br&gt;
också kunna göras vid tidpunkten för beslutet om vinstutdelning. &lt;br&gt;
Någon större betydelse i praktiken bör inte valet mellan tidpunkten &lt;br&gt;
för när utdelningen förfaller till betalning eller tidpunkten &lt;br&gt;
för beslutet om utdelning ha, eftersom utbetalningen i regel äger &lt;br&gt;
rum kort tid efter bolagsstämmans beslut om utdelning. Vid &lt;br&gt;
beskattningen gäller för fåmansföretag att vinstutdelningen anses &lt;br&gt;
disponibel redan när bolagsstämman beslutar om utdelning. &lt;br&gt;
Prövningen av om aktierna är marknadsnoterade eller inte skulle &lt;br&gt;
slutligen kunna görs med hänsyn till förhållandena vid utgången av &lt;br&gt;
det år som utdelningen avser. Denna lösning kan vara lämplig för &lt;br&gt;
att undvika att företag som har varit framgångsrika i sin verksamhet &lt;br&gt;
och därför kunnat marknadsnotera sig utesluts från det föreslagna &lt;br&gt;
incitamentet. Det kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att ett &lt;br&gt;
företag som har möjlighet att marknadsnotera sig upplever att det &lt;br&gt;
tvingas välja mellan marknadsnotering eller skatteförmån i form av &lt;br&gt;
ett utdelningsavdrag. Det är också att märka att i detta fall sker en &lt;br&gt;
fördröjning mellan emissionen och utdelningsavdraget. När det &lt;br&gt;
gäller vårt förslag om skattereduktion för förvärv av aktier medges &lt;br&gt;
skattelättnaden i närmare anslutning till emissionen. &lt;br&gt;
Med hänsyn till vad som nu sagts har vi har stannat för att det &lt;br&gt;
sistnämnda alternativet som är det lämpligaste. Rätt till utdelningsavdrag &lt;br&gt;
föreligger alltså för utdelning på aktie som vid utgången av &lt;br&gt;
det beskattningsår som utdelningen avser inte är marknadsnoterad. &lt;br&gt;
Vi anser vidare att det bör tas in en bestämmelse om att en aktie &lt;br&gt;
ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har &lt;br&gt;
upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, &lt;br&gt;
fusion, fission, likvidation eller konkurs. Motsvarande gäller för &lt;br&gt;
näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 14 § IL och för utdelning &lt;br&gt;
214&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
och kapitalvinst på andelar i onoterade företag enligt 42 kap. 15 a § &lt;br&gt;
IL. &lt;br&gt;
7.3.6 Vinstutdelningen ska lämnas till en fysisk person &lt;br&gt;
Förslag: För rätt till avdrag förutsätts att en fysisk person har &lt;br&gt;
rätt till vinstutdelningen när den kan disponeras. &lt;br&gt;
Vårt uppdrag är begränsat till att stimulera fysiska personers &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag. Annell-avdraget var inte begränsat &lt;br&gt;
till utdelning som lämnades till fysiska personer utan omfattade &lt;br&gt;
även utdelning på aktier som ägdes av vissa juridiska personer. För &lt;br&gt;
att hindra att avdraget användes för att uppnå otillbörliga skattefördelar &lt;br&gt;
fanns det begränsningar i de fall utdelning lämnades till företag &lt;br&gt;
som ägde viss andel av aktierna i det utdelande företaget eller &lt;br&gt;
som på annan grund inte var skattskyldigt för mottagen utdelning. &lt;br&gt;
Dessa regler var dels komplicerade, dels av en schablonartad &lt;br&gt;
utformning som inte alltid gav ett materiellt riktigt resultat.12 Om &lt;br&gt;
ett utdelningsavdrag ska omfatta även vinstutdelning till juridiska &lt;br&gt;
personer, är det enligt vår mening ofrånkomligt med regler som &lt;br&gt;
undantar viss utdelning. Dessa regler kommer med nödvändighet &lt;br&gt;
att vara relativt komplicerade. Även förenklingsskäl talar således &lt;br&gt;
för att ett utdelningsavdrag bara bör omfatta utdelning som lämnas &lt;br&gt;
till fysiska personer. Slutligen kan nämnas att risken för skattebortfall &lt;br&gt;
ökar avsevärt om utdelning kan lämnas även till juridiska personer, &lt;br&gt;
vilka med hänsyn till EG-rätten måste inkludera även &lt;br&gt;
utländska juridiska personer. &lt;br&gt;
Rätt till vinstutdelningen när den kan disponeras &lt;br&gt;
För att avdrag ska kunna medges bör det krävas att vinstutdelning &lt;br&gt;
lämnas till en fysisk person. Detta krav uttrycker vi som att en &lt;br&gt;
fysisk person ska ha rätt till utdelningen när den kan disponeras, jfr &lt;br&gt;
42 kap. 12 § IL. &lt;br&gt;
För bolag som inte är anslutna till en central värdepappersförvarare &lt;br&gt;
(till exempel VPC), dvs. så kallade kupongbolag eller &lt;br&gt;
icke-avstämningsbolag, gäller enligt 18 kap. 13 § första stycket &lt;br&gt;
12 SOU 1993:29, s.40. &lt;br&gt;
215&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
ABL att beslutad utdelning ska betalas vid den tidpunkt som &lt;br&gt;
bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, styrelsen &lt;br&gt;
beslutar. Av 18 kap. 3 § andra stycket ABL följer att betalningsdagen &lt;br&gt;
inte får infalla senare än dagen före nästa årsstämma. Det är &lt;br&gt;
den som innehar aktien eller, om kupong används, den som innehar &lt;br&gt;
denna som bolaget med befriande verkan kan betala utdelningen &lt;br&gt;
till. &lt;br&gt;
I avstämningsbolag är det i stället den som på avstämningsdagen &lt;br&gt;
är antecknad hos VPC som är utdelningsberättigad. Utdelningen &lt;br&gt;
förfaller till betalning på avstämningsdagen och ska betalas genast &lt;br&gt;
efter avstämningsdagen, se 18 kap. 13 § andra stycket ABL. Denna &lt;br&gt;
avstämningsdag bestäms ofta till cirka en vecka efter bolagsstämmodagen. &lt;br&gt;
Av 18 kap. 3 § andra stycket ABL följer att avstämningsdagen &lt;br&gt;
inte får äga rum senare än dagen före nästa årsstämma. Skattskyldigheten &lt;br&gt;
inträder vid den tidpunkt då aktieägaren har möjlighet &lt;br&gt;
att lyfta utdelningen. &lt;br&gt;
Regeringsrätten fastställde i RÅ 2006 ref. 45 ett förhandsbesked &lt;br&gt;
med innebörd att en person som skänkt bort framtida utdelning på &lt;br&gt;
aktier i ett avstämningsbolag till en stiftelse före bolagsstämman &lt;br&gt;
inte ska beskattas för utdelningen. &lt;br&gt;
För innehavare av s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag &lt;br&gt;
gäller att en vinstutdelning anses kunna disponeras och därmed ska &lt;br&gt;
tas upp till beskattning redan vid bolagsstämmans beslut. &lt;br&gt;
Skatterättsnämnden har i ett par förhandsbesked den 17 februari &lt;br&gt;
2009 (dnr 25-08/D och dnr 63-08/D) ansett att det är möjligt att &lt;br&gt;
med skatterättslig verkan ge bort rätt till framtida utdelning på &lt;br&gt;
såväl kvalificerade som inte kvalificerade aktier i fåmansföretag &lt;br&gt;
(icke-avstämningsbolag). Förhandsbeskeden har överklagats av &lt;br&gt;
Skatteverket. &lt;br&gt;
Som framgår är rättsläget inte helt klart i fråga om beskattningen &lt;br&gt;
av utfallande utdelning enligt 42 kap. 12 § IL. Vi anser ändå &lt;br&gt;
att det är rimligt att det finns samstämmighet mellan bolagets rätt &lt;br&gt;
till avdrag för lämnad vinstutdelning till fysiska personer och &lt;br&gt;
beskattning av fysiska personer för utfallande utdelning enligt &lt;br&gt;
nämnd bestämmelse. &lt;br&gt;
216&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Kopplingen till fysiska personers investeringar &lt;br&gt;
För att föreslagen avdragsrätt ska stimulera fysiska personers &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag, måste det finnas en koppling mellan &lt;br&gt;
det ursprungliga kapitaltillskottet (betalningen av aktierna) och &lt;br&gt;
avdraget. Mot den bakgrunden anser vi att rätten till avdraget bör &lt;br&gt;
vara beroende inte bara av vinstutdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer utan också av vad fysiska personer erlagt som likvid för &lt;br&gt;
aktierna. &lt;br&gt;
Ett alternativ skulle kunna vara att avdraget bara beräknas på vad &lt;br&gt;
som tillskjutits av fysiska personer vid förvärvet av aktierna. Om &lt;br&gt;
vinstutdelning därefter lämnas till fysiska personer eller ej skulle då &lt;br&gt;
sakna betydelse för rätten till avdraget eller för beräkningen av detsamma. &lt;br&gt;
Även om vinstutdelning enbart lämnas till juridiska personer &lt;br&gt;
skulle alltså rätt till utdelningsavdrag kunna finnas. En sådan &lt;br&gt;
modell skulle dock enligt utredningens mening lätt kunna användas &lt;br&gt;
för kringgåenden. Det skulle därför komma att krävas en rad &lt;br&gt;
bestämmelser för att hindra kringgåendeförfaranden. Enligt utredningen &lt;br&gt;
är en bättre lösning att i stället utforma reglerna så att &lt;br&gt;
avdraget beräknas både på vad som betalats in av fysiska personer &lt;br&gt;
och vad som delas ut till sådana. &lt;br&gt;
Det bör dock inte krävas att det är samma fysiska person som &lt;br&gt;
betalat aktien som sedan har rätt till utdelning på aktien när avdrag &lt;br&gt;
yrkas. Inte heller bör krävas att den aktie som vinstutdelningen &lt;br&gt;
lämnas på också ursprungligen betalades av en fysisk person. &lt;br&gt;
Vi anser inte att det bör ställas krav på att den fysiska person &lt;br&gt;
som tar emot utdelningen är obegränsat skattskyldig i Sverige. &lt;br&gt;
7.4 Beräkningen av utdelningsavdraget &lt;br&gt;
Den modell för beräkningen av utdelningsavdraget som vi föreslår &lt;br&gt;
innebär att det nya kapital som tillskjutits bolaget av fysiska personer &lt;br&gt;
sätts i relation till det totala kapitalet, dvs. gammalt och nytt &lt;br&gt;
kapital tillfört av fysiska och juridiska personer. Därefter sätts &lt;br&gt;
andelen nytt kapital av totalt kapital i relation till vinstutdelning i &lt;br&gt;
pengar som lämnas till fysiska personer. &lt;br&gt;
Till skillnad mot vad som gällde för Annell-avdraget behöver &lt;br&gt;
man inte skilja mellan gamla och nya aktier, dvs. aktier som inte &lt;br&gt;
omfattas av avdraget och aktier som kan läggas till grund för &lt;br&gt;
avdrag. &lt;br&gt;
217&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Med nytt kapital avses betalning i pengar för aktier som har &lt;br&gt;
tecknats vid bildandet eller för aktier som har förvärvats från en &lt;br&gt;
juridisk person och som avser ett bolag som inte tidigare bedrivit &lt;br&gt;
verksamhet av något slag, dvs. ett lagerbolag. Nytt kapital kan &lt;br&gt;
naturligtvis även vara betalning i pengar för aktier som har tecknats &lt;br&gt;
vid nyemission. &lt;br&gt;
Betalningen ska ha gjorts av fysiska personer och skett efter de &lt;br&gt;
föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande för att den ska få räknas &lt;br&gt;
med som nytt kapital. &lt;br&gt;
Det finns fördelar med att inte behöva skilja mellan nya och &lt;br&gt;
gamla aktier, vilket krävdes vid tillämpningen av Annell-avdraget. &lt;br&gt;
7.4.1 Något om tillämpningen av Annell-avdraget &lt;br&gt;
För Annell-avdraget gällde att avdrag bara fick göras för utdelning &lt;br&gt;
på aktie som hade getts ut i samband med bolagets bildande eller i &lt;br&gt;
samband med ökning av aktiekapitalet under förutsättning att &lt;br&gt;
registreringen av bildandet eller ökningen av aktiekapitalet skett &lt;br&gt;
efter ett visst datum. &lt;br&gt;
Vid tillämpningen av Annellagen fann Regeringsrätten att &lt;br&gt;
Annell-avdrag inte kunde medges för ovillkorat aktieägartillskott &lt;br&gt;
som genom en fondemission omvandlats till aktiekapital.13 &lt;br&gt;
Enligt Annellagen (i dess lydelse fr.o.m. 1979) gällde att &lt;br&gt;
avdraget fick uppgå till högst tio procent av vad som hade inbetalats &lt;br&gt;
för aktien före beskattningsårets utgång. Ytterligare en &lt;br&gt;
begränsning låg i att avdrag inte medgavs med högre belopp än vad &lt;br&gt;
som motsvarade den utdelning som förfallit till betalning under &lt;br&gt;
beskattningsåret. Om den faktiska utdelningen understeg ett &lt;br&gt;
belopp motsvarande tio procent av vad som inbetalats för aktien &lt;br&gt;
före beskattningsårets utgång, medgavs således avdrag bara för den &lt;br&gt;
faktiska utdelningen. Om den faktiska utdelningen översteg tio &lt;br&gt;
procent av vad som inbetalats för aktien före beskattningsårets &lt;br&gt;
utgång, begränsades avdraget till de nämnda tio procenten. &lt;br&gt;
Bestämmelserna illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
Aktier förvärvas för totalt 100 000 kr. Avdraget kan uppgå till högst &lt;br&gt;
10 000 kr (10 procent av 100 000 kr). Om den faktiska utdelningen &lt;br&gt;
13 RÅ 1994 not. 147. Det har anmärkts att en kombination av aktieägartillskott och en &lt;br&gt;
omedelbart efterföljande fondemission har påtagliga likheter med en fondemission, von &lt;br&gt;
Bahr, Stig, &amp; Thorell, Per, Skattenytt, 1995, s. 320. &lt;br&gt;
218&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
bara uppgår till 8 000 kr, medges avdrag med 8 000 kr (och inte 10 000 &lt;br&gt;
kr). &lt;br&gt;
Regeringsrätten fann i ett avgörande att avdrag kunde medges även &lt;br&gt;
efter fondemission och s.k. split till den del de genom fondemission &lt;br&gt;
respektive split erhållna aktierna kunde hänföras till aktier som &lt;br&gt;
erhållits genom nyemission.14 Regeringsrätten fann således att &lt;br&gt;
utdelning på aktier som hade getts ut vid en fondemission i anslutning &lt;br&gt;
till en nyemission skulle kunna beaktas vid beräkningen av &lt;br&gt;
avdraget. I annat fall skulle bolagets rätt till avdrag bli beroende av &lt;br&gt;
om fondemission genomförts med eller utan utgivande av nya &lt;br&gt;
aktier på så sätt att avdraget skulle bli högre om några nya aktier &lt;br&gt;
inte gavs ut vid fondemissionen. Detta ansågs inte vara rimligt. &lt;br&gt;
Regeringsrätten fann i stället att det vid nyemissionen inbetalade &lt;br&gt;
beloppet skulle fördelas mellan de nyemitterade aktierna och fondaktierna &lt;br&gt;
(aktier utgivna vid fondemission). &lt;br&gt;
7.4.2 Något om tillämpningen av 70-procentsavdraget &lt;br&gt;
Som ovan framgår togs vid beräkningen av Annell-avdraget hänsyn &lt;br&gt;
till det belopp som betalats för aktien, medan beräkningen av 70procentsavdraget &lt;br&gt;
kopplades till bolagets aktiekapital. För 70-procentsavdraget &lt;br&gt;
gällde att avdraget uppgick till 70 procent av den &lt;br&gt;
utdelning i pengar som hade förfallit till betalning under beskattningsåret &lt;br&gt;
och att avdraget inte fick överstiga 15 procent av aktiekapitalet &lt;br&gt;
vid utgången av det beskattningsår till vilket utdelningen &lt;br&gt;
hänförde sig. &lt;br&gt;
Skillnaden berodde på att Annell-avdraget bara omfattade aktier &lt;br&gt;
som, efter ett visst datum, hade getts ut i samband med bildande av &lt;br&gt;
bolaget eller i samband med nyemission, medan 70-procentsavdraget &lt;br&gt;
omfattade även äldre aktiekapital och inte bara aktier som &lt;br&gt;
getts ut efter ett visst datum. När det gällde 70-procentsavdraget &lt;br&gt;
kan påpekas att samtliga aktier inte räknades med bestämmandet av &lt;br&gt;
aktiekapitalets storlek, exempelvis undantogs aktier som ägdes av &lt;br&gt;
förvaltningsföretag.15 &lt;br&gt;
14 RÅ 1996 ref. 1. Avgörandet har kommenterats av von Bahr, Stig, &amp; Norberg, Claes, &lt;br&gt;
Skattenytt, 1997, s. 324 f. &lt;br&gt;
15 2 § andra stycket och 3 § lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade &lt;br&gt;
aktier. Se även prop. 1981/82:191, s. 23. &lt;br&gt;
219&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
7.4.3 Vår bedömning &lt;br&gt;
Med hänsyn till att vårt syfte med förslaget är att stimulera tillskott &lt;br&gt;
av nytt eget kapital anser vi att avdraget lämpligen bör kopplas till &lt;br&gt;
belopp som inbetalats för aktier som getts ut i samband med &lt;br&gt;
bolagets bildande och vid nyemission. Eftersom det är mycket &lt;br&gt;
vanligt att bolag startas genom att aktier förvärvas i ett lagerbolag &lt;br&gt;
från en s.k. lagerbolagsbildare har vi valt att även låta betalning i &lt;br&gt;
pengar för aktier förvärvade från en juridisk person kunna medföra &lt;br&gt;
rätt till avdrag, förutsatt att aktierna avser ett bolag som inte tidigare &lt;br&gt;
bedrivit verksamhet av något slag. &lt;br&gt;
Att beräkna avdraget enbart på grundval av aktiekapitalet, eller &lt;br&gt;
det egna kapitalet, skulle enligt vår mening inte vara en ändamålsenlig &lt;br&gt;
lösning för att uppfylla vårt syfte. En sådan modell skulle &lt;br&gt;
nämligen innebära att gammalt kapital skulle medföra samma rätt &lt;br&gt;
till avdrag som nytt kapital. Därigenom skulle avdraget gynna äldre &lt;br&gt;
och större bolag medan mindre bolag i tidigare utvecklingsfaser &lt;br&gt;
relativt sett skulle missgynnas. &lt;br&gt;
Ett problem med att utforma det föreslagna utdelningsavdraget &lt;br&gt;
på i huvudsak samma sätt som Annell-avdraget, är att man då måste &lt;br&gt;
identifiera vilka aktier som är utgivna vid ett visst tillfälle och som i &lt;br&gt;
samband med utgivandet är betalade av fysiska personer om man &lt;br&gt;
ska kunna bestämma den utdelning som belöper på sådana aktier &lt;br&gt;
som omfattas. Man måste därför ha vissa turordningsregler. &lt;br&gt;
Som exempel på när det skulle behövas turordningsregler kan &lt;br&gt;
tas följande fall. &lt;br&gt;
Ett bolag har bildats 2008, dvs. före bestämmelsernas ikraftträdande. &lt;br&gt;
En fysisk person äger 100 aktier i bolaget. År 2010, dvs. efter bestämmelsernas &lt;br&gt;
ikraftträdande, gör bolaget en nyemission om 200 aktier &lt;br&gt;
som den fysiska personen förvärvar. År 2011 säljer den fysiska personen &lt;br&gt;
100 aktier till en juridisk person. År 2012 lämnas vinstutdelning &lt;br&gt;
med 20 kr per aktie. Det är bara den utdelning som lämnas till den &lt;br&gt;
fysiska personen och som avser de nyemitterade aktierna som medför &lt;br&gt;
rätt till avdrag. &lt;br&gt;
En lösning i exemplet ovan är att man har en bestämmelse med &lt;br&gt;
förebild i vad som gäller vid andelsbyten, se 48 a kap. 15 § och &lt;br&gt;
49 kap. 28 § IL. En sådan bestämmelse skulle innebära en slags turordning &lt;br&gt;
vid avyttring av aktier i bolaget. Därvid skulle den fysiska &lt;br&gt;
personen anses ha avyttrat gamla aktier först, därefter nyemitterade &lt;br&gt;
som getts ut efter ikraftträdandet av föreslaget utdelningsavdrag &lt;br&gt;
och sist nya. I begreppet gamla aktier skulle då innefattas aktier &lt;br&gt;
220&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
som den fysiska personen ägde vid ikraftträdandet eller aktier som &lt;br&gt;
utgivits före ikraftträdandet, men som den skattskyldige senare förvärvat &lt;br&gt;
genom oneröst eller benefikt fång. Med gamla aktier skulle &lt;br&gt;
även avses nyemitterade aktier som förvärvats av den fysiska personen &lt;br&gt;
efter ikraftträdandet men som utgivits före ikraftträdandet &lt;br&gt;
och då tecknats av en juridisk person. Med nya aktier skulle avses &lt;br&gt;
sådana aktier som visserligen är utgivna efter ikraftträdandet men &lt;br&gt;
inte vid en nyemission och som alltså inte kan läggas till grund för &lt;br&gt;
att beräkna utdelningsavdraget, t.ex. fondaktier som inte är att hänföra &lt;br&gt;
till en nyemission. Till nya aktier skulle också hänföras sådana &lt;br&gt;
nyemitterade aktier som gavs ut efter ikraftträdandet men som &lt;br&gt;
ursprungligen förvärvades av en juridisk person. Frågan om nya &lt;br&gt;
eller gamla aktier skulle således ses från utdelande bolags sida och &lt;br&gt;
inte från förvärvarens. &lt;br&gt;
Om alternativet ovan skulle användas skulle det innebära att den &lt;br&gt;
fysiska personen skulle anses ha sålt 100 gamla aktier till den &lt;br&gt;
juridiska personen och bolaget skulle därmed få rätt till avdrag med &lt;br&gt;
(200 aktier x 20 kr =) 4 000 kr. &lt;br&gt;
En annan lösning skulle kunna vara att man använder en slags &lt;br&gt;
genomsnittsmetod, jfr 48 kap. 7 § IL.16 &lt;br&gt;
Denna lösning skulle innebära att den fysiska personen anses ha &lt;br&gt;
sålt en tredjedel av de gamla aktierna och en tredjedel av de nyemitterade &lt;br&gt;
aktierna, dvs. ([1/3 x 100 aktier =] avrundat 33 &lt;br&gt;
aktier + [1/3 x 200 aktier =] avrundat 67 aktier). Rätt till avdrag &lt;br&gt;
skulle i det fallet finnas med (133 aktier x 20 kr =) 2 660 kr. &lt;br&gt;
En tredje variant är att de aktier som skulle kunna omfattas av &lt;br&gt;
avdrag anses först avyttrade. Det skulle i så fall i exemplet innebära &lt;br&gt;
att bolaget inte skulle medges något avdrag överhuvudtaget. &lt;br&gt;
Turordningsregler kommer enligt vår mening att behöva vara &lt;br&gt;
relativt komplicerade och på samma gång schablonartade. &lt;br&gt;
Vi föreslår i stället en modell som innebär att de enskilda &lt;br&gt;
aktierna inte behöver identifieras utan att det som blir avgörande är &lt;br&gt;
betalningen. Modellen innebär att avdrag medges för den ”avkastning” &lt;br&gt;
som är hänförlig till nytt kapital från fysiska personer, dvs. &lt;br&gt;
inbetalning för aktier som har getts ut vid bildande och vid nyemission &lt;br&gt;
efter ikraftträdandet. Även betalning av aktier i lagerbolag bör, &lt;br&gt;
som tidigare nämnts, kunna omfattas. &lt;br&gt;
Beräkningen görs på det sättet att nytt kapital (kvotvärde &lt;br&gt;
+ överkursbetalning) tillskjutet av fysiska personer divideras &lt;br&gt;
16 En genomsnittsmetod tillämpades av Kammarrätten i Göteborg i dom den 6 december &lt;br&gt;
1989 i mål nr 4808-1988 som rörde tillämpningen av Annell-avdraget. &lt;br&gt;
221&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
med totalt kapital (aktiekapital + överkursfond vid tiden för &lt;br&gt;
beslutet om vinstutdelning). Därefter multipliceras kvoten med &lt;br&gt;
den vinstutdelning som lämnas till fysiska personer. De grundläggande &lt;br&gt;
dragen framgår även av avsnitt 7.2. &lt;br&gt;
Enligt vår mening innebär modellen en avsevärd förenkling. Det &lt;br&gt;
är dock ofrånkomligt att det kommer att behövas ytterligare regler &lt;br&gt;
för att bl.a. se till att samma inbetalning inte utnyttjas flera gånger &lt;br&gt;
och på så sätt säkerställa att det sammanlagda avdraget inte uppgår &lt;br&gt;
till ett högre belopp än vad som har inbetalats till bolaget. &lt;br&gt;
7.4.4 Kvotberäkningen &lt;br&gt;
Förslag: Först beräknas summan av vad fysiska personer har &lt;br&gt;
betalat i pengar för aktier som har tecknats vid bildandet av &lt;br&gt;
aktiebolaget eller som har förvärvats från en juridisk person om &lt;br&gt;
aktierna avser ett bolag som inte tidigare har bedrivit verksamhet &lt;br&gt;
av något slag (lagerbolag). Om bolaget har bildats som ett &lt;br&gt;
lagerbolag får emellertid det belopp som motsvarar vad fysiska &lt;br&gt;
personer har betalat vid förvärvet av lagerbolaget inte överstiga &lt;br&gt;
vad som har inbetalats vid bildandet av lagerbolaget. Vid beräkningen &lt;br&gt;
av summan inräknas även vad fysiska personer har &lt;br&gt;
betalat i pengar för aktier som har tecknats vid nyemission. &lt;br&gt;
Därefter divideras summan med aktiekapitalet, reservfonden &lt;br&gt;
och överkursfonden enligt den fastställda balansräkningen för &lt;br&gt;
det beskattningsår som vinstutdelningen avser. &lt;br&gt;
Slutligen multipliceras kvoten med lämnad vinstutdelning till &lt;br&gt;
fysiska personer. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av avdraget föreslår vi att det först görs en kvotberäkning &lt;br&gt;
för att få fram andelen nytt kapital hänförligt till fysiska &lt;br&gt;
personers betalningar av det totala kapitalet. Därefter multipliceras &lt;br&gt;
kvoten med lämnad vinstutdelning till fysiska personer. &lt;br&gt;
Vid divisionen utgör det nya kapitalet från fysiska personer &lt;br&gt;
(kvotvärde + överkursbetalning) täljaren och det totala kapitalet &lt;br&gt;
(aktiekapital + överkursfond vid tiden för beslutet om vinstutdelning) &lt;br&gt;
utgör nämnaren. Nedan använder vi därför uttrycken täljaren &lt;br&gt;
och nämnaren. &lt;br&gt;
222&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Täljaren &lt;br&gt;
De bolagsrättsliga regler som gällde när Annell-avdraget var i bruk &lt;br&gt;
innebar att inbetalningen för en aktie tillfördes det bundna egna &lt;br&gt;
kapitalet, dvs. aktiekapitalet eller reservfonden (senare överkursfonden). &lt;br&gt;
Från och med 2006 gäller i stället att den betalning för en &lt;br&gt;
aktie som överstiger aktiens kvotvärde, dvs. aktiens andel av det &lt;br&gt;
registrerade aktiekapitalet, tillförs det fria egna kapitalet (överkursfonden, &lt;br&gt;
som således numera utgör fritt eget kapital). &lt;br&gt;
Som tidigare nämnts, se avsnitten 4.4.1 och 6.6.4, finns det inom &lt;br&gt;
bolagsrätten särskilda skyddsregler för ett aktiebolags egna kapital. &lt;br&gt;
Reglerna innebär i här relevanta delar att värdeöverföringar, t.ex. &lt;br&gt;
vinstutdelning, bara får göras om det finns full täckning för &lt;br&gt;
bolagets bundna egna kapital även efter värdeöverföringen. Dessutom &lt;br&gt;
begränsas möjligheten till utdelning av den s.k. försiktighetsregeln. &lt;br&gt;
Den innebär att bolag inte får dela ut mer än att det &lt;br&gt;
återstår en försvarlig nivå på det egna kapitalet med hänsyn till &lt;br&gt;
verksamheten och behovet av konsolidering och likviditet m.m. &lt;br&gt;
Under förutsättning att de ovannämnda skyddsreglerna uppfylls, &lt;br&gt;
skulle den del av betalningen som motsvarar överkursen (fritt eget &lt;br&gt;
kapital) i princip kunna delas ut som vinst. Dock får utdelning inte &lt;br&gt;
ske förrän det fria egna kapitalet ingår i en balansräkning som fastställts &lt;br&gt;
av bolagsstämma. &lt;br&gt;
Nyemissioner görs normalt till överkurs som i många fall kan &lt;br&gt;
vara betydande, se bilaga 3 för statistik från Bolagsverket. Ett bolag &lt;br&gt;
som behöver nytt kapital för expansion måste räkna med att &lt;br&gt;
investeringen inte omedelbart betalar sig och att bolaget på kort &lt;br&gt;
sikt kan komma att redovisa förlust. &lt;br&gt;
Om överkursbetalningen inte skulle få beaktas skulle detta i sin &lt;br&gt;
tur kunna påverka bolagens handlande på så sätt att de sannolikt &lt;br&gt;
skulle sträva efter att tillföra aktiekapitalet så stor del av aktiebetalningen &lt;br&gt;
som möjligt på bekostnad av överkursfond. Detta skulle i &lt;br&gt;
sin tur kunna leda till att bolagen lättare hamnar i en situation där &lt;br&gt;
det uppkommer skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning etc. &lt;br&gt;
Risken för att bolagen försätts i en situation i vilken reglerna om &lt;br&gt;
tvångslikvidation träder in förklaras närmare i avsnitt 6.6.4. &lt;br&gt;
Enligt vår mening bör det undvikas att föreslagna skatteregler &lt;br&gt;
påverkar bolagens agerande på ett icke avsett vis. Av det skälet och &lt;br&gt;
med hänsyn till vad ovan i övrigt angetts, anser vi att även den del &lt;br&gt;
av betalningen som har tillskjutits det fria egna kapitalet bör kunna &lt;br&gt;
beaktas vid beräkningen av det föreslagna avdraget. &lt;br&gt;
223&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Hela det kapital som har tillskjutits bolaget från fysiska personer &lt;br&gt;
som betalning för aktier utgivna vid bildande eller vid &lt;br&gt;
nyemission efter bestämmelsernas ikraftträdande bör alltså kunna &lt;br&gt;
läggas till grund för beräkningen av avdraget. &lt;br&gt;
Även betalning i pengar vid förvärv av aktier i ett lagerbolag från &lt;br&gt;
en juridisk person efter ikraftträdandet bör kunna läggas till grund &lt;br&gt;
för avdraget. Skälen för vårt ställningstagande att förvärv av lagerbolag &lt;br&gt;
ska kunna ge rätt till skattelättnader är att förvärv av lagerbolag &lt;br&gt;
är ett mycket vanligt tillvägagångssätt för den som avser att &lt;br&gt;
bedriva verksamhet i form av aktiebolag, se avsnitt 6.6.2 och bilaga &lt;br&gt;
4. &lt;br&gt;
På motsvarande sätt som när det gäller förslaget om skattereduktion &lt;br&gt;
kan det uppkomma problem om lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
skulle vara en fysisk person, som antingen själv bildar och låter &lt;br&gt;
registrera lagerbolag för försäljning eller låter försäljningen gå &lt;br&gt;
genom ett företag. Att fysiska personer ägnar sig åt att bilda lagerbolag &lt;br&gt;
för försäljning är mycket ovanligt, men enligt vår mening bör &lt;br&gt;
de problem som kan uppstå i en sådan situation ändå behandlas. &lt;br&gt;
Om lagerbolagsbildaren är en fysisk person som själv säljer &lt;br&gt;
lagerbolaget till en fysisk person, har den förvärvande fysiska personen &lt;br&gt;
inte förvärvat aktierna från en juridisk person och därmed &lt;br&gt;
kan den förvärvande fysiska personens betalning inte räknas med i &lt;br&gt;
summan av vad fysiska personer har betalat för aktierna. Denna &lt;br&gt;
situation bör således enligt vår mening inte erbjuda något problem. &lt;br&gt;
Om lagerbolagsbildaren är en fysisk person och låter försäljningen &lt;br&gt;
gå genom ett företag, kan följden bli att det både skett &lt;br&gt;
en inbetalning i pengar från en fysisk person för aktier som tecknats &lt;br&gt;
vid bildandet och en betalning i pengar från en fysisk person &lt;br&gt;
som har förvärvat aktier från en juridisk person i ett bolag som inte &lt;br&gt;
tidigare bedrivit verksamhet av något slag. Båda dessa betalningar &lt;br&gt;
bör inte kunna räknas med vid beräkningen av avdraget, eller &lt;br&gt;
rättare sagt, vid beräkningen av det nya kapitalets andel (täljaren) &lt;br&gt;
av det totala kapitalet i bolaget (nämnaren). I annat fall blir följden &lt;br&gt;
att samma betalning räknas med två gånger. Att båda betalningarna &lt;br&gt;
inte får räknas med framgår av att det i förslaget till lagtext används &lt;br&gt;
ordet ”eller”, se 25 § första stycket 1 första strecksatsen. Enligt vår &lt;br&gt;
mening bör det bara vara det belopp som betalades för de aktier &lt;br&gt;
som tecknades vid bildandet som ska läggas till grund för avdraget. &lt;br&gt;
Det är endast detta belopp som har tillskjutits bolaget. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Vid förvärv &lt;br&gt;
av aktier i ett lagerbolag är det i stället formellt sett säljaren som &lt;br&gt;
erhåller betalningen. Även i det fall lagerbolagsbildaren är en &lt;br&gt;
224&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
juridisk person, vars betalning således inte får räknas in i täljaren, &lt;br&gt;
bör den fysiska personens betalning för aktierna i lagerbolaget vid &lt;br&gt;
beräkningen av täljaren få uppgå till högst det belopp som motsvarar &lt;br&gt;
vad lagerbolagsbildaren tillsköt bolaget vid bildandet. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Lagerbolagsbildaren tecknar samtliga aktier vid bildandet av bolaget &lt;br&gt;
och betalar 100 000 kr till bolaget för aktierna. En fysisk person förvärvar &lt;br&gt;
aktierna för 120 000 kr. Inbetalning till bolaget vid dess &lt;br&gt;
bildande har bara skett med 100 000 kr, varför endast 100 000 kr är att &lt;br&gt;
betrakta som nytt kapital i bolaget. Vid beräkningen av täljaren räknas &lt;br&gt;
bara 100 000 kr in. &lt;br&gt;
Nämnaren &lt;br&gt;
Som framgår ovan har vi stannat vid att inte bara den betalning som &lt;br&gt;
tillskjuts aktiekapitalet (bundet eget kapital) utan även den betalning &lt;br&gt;
som tillförs överkursfonden (fritt eget kapital) ska få beaktas &lt;br&gt;
vid beräkningen av avdraget. Eftersom överkursbetalningen får räknas &lt;br&gt;
in i täljaren, anser vi att det är rimligt att den även beaktas vid &lt;br&gt;
beräkningen av det totala kapitalet i bolaget (nämnaren). Nämnaren &lt;br&gt;
bör därför utgöras av aktiekapitalet, reservfonden och överkursfonden &lt;br&gt;
enligt balansräkningen för det beskattningsår som &lt;br&gt;
vinstutdelningen avser. &lt;br&gt;
Enligt 1 kap. 15 § IL är beskattningsåret för juridiska personer &lt;br&gt;
det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. Räkenskapsåret &lt;br&gt;
omfattar som huvudregel tolv månader men bl.a. i samband &lt;br&gt;
med att verksamheten påbörjas får räkenskapsåret förlängas &lt;br&gt;
eller förkortas till att omfatta noll − arton månader. Vidare kan &lt;br&gt;
sägas att räkenskapsåret kan vara kalenderåret eller s.k. brutet. &lt;br&gt;
Tillåtna brutna räkenskapsår är som huvudregel den 1 maj − den 30 &lt;br&gt;
april, den 1 juli − den 30 juni och den 1 september − den 31 augusti. &lt;br&gt;
Beslut om fastställande av årsredovisning, inklusive balansräkning, &lt;br&gt;
och om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust &lt;br&gt;
enligt den fastställda balansräkningen, ska fattas vid bolagsstämma &lt;br&gt;
som ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret &lt;br&gt;
(årsstämma), se 7 kap. 10 och 11 §§ ABL. Om någon &lt;br&gt;
balansräkning inte fastställs kan utdelning inte äga rum av vinster &lt;br&gt;
som upparbetats sedan den senaste fastställda balansräkningen.17 &lt;br&gt;
17 Jfr beloppsspärren i 17 kap. 3 § första stycket ABL. &lt;br&gt;
225&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Beslut om vinstutdelning fattas således normalt på årsstämman, &lt;br&gt;
dvs. i samband med att årsredovisningen fastställs. Det finns möjlighet &lt;br&gt;
att på en extrastämma besluta om s.k. efterutdelning. Av &lt;br&gt;
17 kap. 4 § ABL följer att en efterutdelning inte får överstiga det &lt;br&gt;
utdelningsbara beloppet enligt den senast fastställda balansräkningen &lt;br&gt;
med reduktion för vad som tidigare kan ha delats ut. Det är &lt;br&gt;
inte tillåtet att dela ut under samma år upparbetade eller anteciperade &lt;br&gt;
vinster, s.k. förskottsutdelning. Beloppsspärren och försiktighetsregeln &lt;br&gt;
i 17 kap. 3 § ABL kan ytterligare begränsa utrymmet &lt;br&gt;
för vinstutdelning under löpande beskattningsår. &lt;br&gt;
Den modell vi föreslår för beräkningen av avdraget innebär att &lt;br&gt;
bolaget måste ha fastställt balansräkningen för det räkenskapsår &lt;br&gt;
(beskattningsår) som vinstutdelningen avser. Vinstutdelningen &lt;br&gt;
anses avse det räkenskapsår för vilken den bokförs, även om utdelningen &lt;br&gt;
görs inte bara med de under året upparbetade vinstmedlen &lt;br&gt;
utan även med vinstmedel som ansamlats under tidigare år. &lt;br&gt;
7.4.5 Särskilt om täljaren vid kvotberäkningen &lt;br&gt;
Förslag: En betalning får inte beaktas senare än det åttonde &lt;br&gt;
beskattningsåret efter betalningsåret. Dessutom ska en betalning &lt;br&gt;
minskas med belopp som motsvarar tidigare beviljade &lt;br&gt;
utdelningsavdrag för vilket betalningen tagits med. &lt;br&gt;
Om bolaget under eller efter betalningsåret har minskat &lt;br&gt;
aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut minskningen till &lt;br&gt;
aktieägare ska täljaren reduceras med det belopp som motsvarar &lt;br&gt;
vad som har betalats ut. Minskningen ska göras från det belopp &lt;br&gt;
som avser den först gjorda betalningen. &lt;br&gt;
För Annell-avdraget (i dess lydelse från och med år 1979) gällde, &lt;br&gt;
som tidigare nämnts, att avdraget fick uppgå till högst tio procent &lt;br&gt;
av vad som inbetalats för aktien före beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
Vidare gällde att avdrag inte kunde medges senare än vid taxeringen &lt;br&gt;
för det tjugonde beskattningsåret efter det beskattningsår då inbetalning &lt;br&gt;
för aktierna först skedde och att avdraget sammanlagt inte &lt;br&gt;
fick överstiga vad som hade inbetalats för aktien. &lt;br&gt;
Annell-avdrag kunde således medges under högst en tjugoårsperiod. &lt;br&gt;
226&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Enligt vår mening innebär det en förstärkning av skatteincitamentet &lt;br&gt;
om den tid under vilken avdrag kan medges kortas ned. &lt;br&gt;
Det blir härigenom en klarare koppling mellan det tillförda nya &lt;br&gt;
kapitalet och den vinstutdelning som avdrag medges för. Det finns &lt;br&gt;
även fördelar från kontrollsynpunkter och i administrativt hänseende &lt;br&gt;
med en kortare tid. Den tid under vilken avdraget får &lt;br&gt;
utnyttjas bör dock inte vara alltför kort. Normalt bör det gå en viss &lt;br&gt;
tid från det att bolaget tillförts kapital till dess att vinster börjar &lt;br&gt;
generas. Att det skulle ta cirka två-tre år förefaller rimligt. Vidare är &lt;br&gt;
det, enligt vår mening, rimligt att bolaget därefter har en femårsperiod &lt;br&gt;
på sig att utnyttja avdraget. Vi har därför kommit fram till &lt;br&gt;
att en lämplig tidsrymd är åtta år räknat från det år kapitaltillskottet &lt;br&gt;
skedde. I vår modell för beräkningen av avdraget uttrycks &lt;br&gt;
detta med att vid beräkningen av täljaren får en betalning inte tas &lt;br&gt;
med senare än det åttonde beskattningsåret efter det år när betalningen &lt;br&gt;
skedde. &lt;br&gt;
Med en betalning avses det belopp som fysiska personer har tillskjutit &lt;br&gt;
som betalning för aktier som tecknats vid bildandet eller vid &lt;br&gt;
nyemission. Normalt kommer ett bolag inte att göra en nyemission &lt;br&gt;
samma år som det bildats, vilket gör att det endast i mer ovanliga &lt;br&gt;
fall kommer att under samma år finnas en betalning som avser &lt;br&gt;
aktier tecknade vid bildandet och en betalning som avser aktier &lt;br&gt;
tecknade vid nyemission. Även om de aktier som getts ut exempelvis &lt;br&gt;
vid en nyemission betalats av olika fysiska personer och vid flera &lt;br&gt;
olika tillfällen är de i detta sammanhang att betrakta som en betalning. &lt;br&gt;
Denna betalning anses ha skett först när full likvid för samtliga &lt;br&gt;
aktier förvärvade av fysiska personer erlagts. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Ett bolag beslutar i september 2010 att göra en nyemission. 1 000 &lt;br&gt;
aktier nyemitteras, varefter fem olika fysiska personer tecknar sig för &lt;br&gt;
200 aktier var. Samma månad sätter två av personerna in betalningen &lt;br&gt;
för aktierna på det särskilda konto som öppnats av bolaget för ändamålet. &lt;br&gt;
I november respektive december 2010 sätter de två andra personerna &lt;br&gt;
in sina betalningar. Först i januari 2011 sätter den femte personen &lt;br&gt;
in sin betalning. Bolaget anmäler beslutet om nyemission för &lt;br&gt;
registrering hos Bolagsverket, som samma månad fattar beslut i enlighet &lt;br&gt;
med anmälan. &lt;br&gt;
I exemplet ovan har full betalning skett i januari 2011. Betalningsåret &lt;br&gt;
är således 2011. Avdrag där betalningen får beaktas i &lt;br&gt;
täljaren kan i princip göras för beskattningsåren 2011–2019. &lt;br&gt;
227&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Vid bedömningen av om full betalning har skett har vi valt att &lt;br&gt;
endast ta hänsyn till sådana aktier som har tecknats och betalats av &lt;br&gt;
fysiska personer. Detta innebär följande. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
I oktober 2010 beslutar ett bolag att göra en nyemission. Vid nyemissionen &lt;br&gt;
ges 2 000 aktier ut. Tre olika fysiska personer tecknar sig för &lt;br&gt;
totalt 1 000 aktier. En juridisk person tecknar de resterande 1 000 &lt;br&gt;
aktierna. De fysiska personerna betalar aktierna i november 2010 &lt;br&gt;
medan den juridiska personen betalar först i februari 2011. Betalningsåret &lt;br&gt;
blir 2010. &lt;br&gt;
Det kan diskuteras om man i stället ska välja att beakta samtliga &lt;br&gt;
aktier, dvs. både sådana aktier som har tecknats av fysiska personer &lt;br&gt;
och sådana som har tecknats av juridiska personer. &lt;br&gt;
Av 13 kap. 21 § ABL framgår att om aktier har tecknats vid bildande &lt;br&gt;
respektive vid nyemission ska betalning i pengar ske genom &lt;br&gt;
insättning på ett särskilt konto som bolaget har öppnat för ändamålet &lt;br&gt;
hos ett kreditinstitut. Enligt 13 kap. 27 § ABL ska styrelsen &lt;br&gt;
inom sex månader från beslutet om nyemission av aktier anmäla &lt;br&gt;
beslutet för registrering i aktiebolagsregistret, om beslutet inte har &lt;br&gt;
upphört att gälla på grund av otillräcklig teckning. Registrering av &lt;br&gt;
ett beslut om nyemission av aktier förutsätter som huvudregel att &lt;br&gt;
full och godtagbar betalning har erlagts för samtliga tecknade och &lt;br&gt;
tilldelade aktier, se 13 kap. 28 § ABL. I bestämmelsen anges även &lt;br&gt;
vissa andra förutsättningar. Om registreringsanmälan inte sker i &lt;br&gt;
rätt tid, dvs. inom sex månader från beslutet, förfaller emissionsbeslutet. &lt;br&gt;
Detsamma gäller om Bolagsverket vägrar registrering. Om &lt;br&gt;
beslutet förfaller ska de belopp som har betalats för registrerade &lt;br&gt;
aktier genast återbetalas, se 13 kap. 30 § ABL. &lt;br&gt;
Motsvarande bestämmelser finns för aktier som tecknats vid &lt;br&gt;
bildandet. Dessa är intagna i 2 kap. ABL. &lt;br&gt;
Som framgår ovan ska betalning av tecknade aktier i vissa fall &lt;br&gt;
återgå, till exempel om emissionen inte fulltecknas inom rätt tid. &lt;br&gt;
Det skulle därför kunna finnas fördelar med att låta tidpunkten för &lt;br&gt;
registreringen av bolagsbildandet respektive emissionsbeslutet bli &lt;br&gt;
styrande i stället för tidpunkten för betalningen. Tidpunkten för &lt;br&gt;
Bolagsverkets registrering är, som framgår, mer fast än vad betalningen &lt;br&gt;
är. De problem som skulle kunna uppkomma om betalningen &lt;br&gt;
får utgöra utgångspunkt torde, enligt vår uppfattning, inte &lt;br&gt;
vara av någon större omfattning. Vi har dock valt att inte fördjupa &lt;br&gt;
oss i denna fråga. Det är således tidpunkten för betalningen som är &lt;br&gt;
228&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
styrande. I det fall betalning för tecknade aktier ska återgå, t.ex. på &lt;br&gt;
grund av att anmälan om registrering hos Bolagsverket inte görs i &lt;br&gt;
rätt tid eller på grund av att Bolagsverket vägrar registrering, finns &lt;br&gt;
det enligt vår mening inte förutsättningar för att ta hänsyn till &lt;br&gt;
betalningen vid beräkningen av avdraget. Tillskottet av nytt kapital &lt;br&gt;
till bolaget har i det fallet inte varit annat än högst kortvarigt. &lt;br&gt;
Vad gäller förvärvade lagerbolag krävs här, som framgår av föregående &lt;br&gt;
avsnitt, för det första att den fysiska person som har förvärvat &lt;br&gt;
lagerbolaget för att bedriva rörelse har betalat aktierna i &lt;br&gt;
pengar. För det andra krävs att aktiekapitalet vid bildandet av &lt;br&gt;
bolaget har betalats in i pengar i bolaget för att beloppet ska tas &lt;br&gt;
med vid beräkningen av avdraget. Dessutom är det belopp som får &lt;br&gt;
tas med vid beräkningen begränsat till det belopp som betalades för &lt;br&gt;
aktierna vid bildandet. Se exempel i det föregående avsnittet. &lt;br&gt;
Vid tillämpningen av bestämmelserna om beräkning av avdraget &lt;br&gt;
anses betalningen dock ha ägt rum när den person som förvärvade &lt;br&gt;
aktierna i lagerbolaget har erlagt full betalning för dem. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
En lagerbolagsbildare bildar ett bolag i september 2010. Aktierna &lt;br&gt;
betalas i pengar samma månad. I februari 2011 säljer lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
bolaget till en fysisk person, som betalar aktierna kontant &lt;br&gt;
samma månad. Betalningen anses ha ägt rum under 2011. &lt;br&gt;
Som ovan nämnts har vi stannat vid att en betalning måste &lt;br&gt;
användas inom åtta år efter betalningsåret. Bolaget får själv fördela &lt;br&gt;
avdragsbeloppet under perioden och kan således fritt välja att yrka &lt;br&gt;
avdrag vid ett eller flera beskattningsår under perioden. Vi har dock &lt;br&gt;
funnit att vissa beloppsgränser bör ställas upp. Dessa tas upp i &lt;br&gt;
avsnitt 7.5. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av täljaren bör även gälla att en betalning ska &lt;br&gt;
minskas med belopp som motsvarar tidigare beviljade utdelningsavdrag &lt;br&gt;
för vilket betalningen tagits med. Uttrycket en betalning har &lt;br&gt;
här samma betydelse som framgår ovan. Den föreslagna bestämmelsen &lt;br&gt;
illustreras bl.a. av exempel 2 (se särskilt beskattningsåren &lt;br&gt;
2017 och 2019) i avsnitt 7.6. &lt;br&gt;
Slutligen ska en minskning ske i det fallet bolaget under eller &lt;br&gt;
efter det år när en betalning som får tas med i täljaren gjordes har &lt;br&gt;
minskat aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut hela eller &lt;br&gt;
del av minskningen till aktieägare. Betalningen ska i det fallet &lt;br&gt;
minskas med det belopp som motsvarar vad som har betalats ut, &lt;br&gt;
oavsett om utbetalning skett till fysiska eller juridiska personer. &lt;br&gt;
229&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Minskningen ska göras från det belopp som avser den först gjorda &lt;br&gt;
betalningen. Detta har bara betydelse när det finns två betalningar &lt;br&gt;
inom perioden. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Ett bolag bildas år 2010. Samtliga aktier förvärvas av fysiska personer &lt;br&gt;
som betalar aktierna samma år. Vinstutdelning lämnas inte för det året &lt;br&gt;
eller för det närmast följande året. År 2012 gör bolaget en nyemission. &lt;br&gt;
Även samtliga nyemitterade aktier förvärvas av fysiska personer. Betalningen &lt;br&gt;
äger rum samma år. År 2014 minskar bolaget aktiekapitalet och &lt;br&gt;
betalar ut minskningen till aktieägarna. I början av år 2017 delar &lt;br&gt;
bolaget ut vinst avseende beskattningsåret 2016. Vid beräkningen av &lt;br&gt;
utdelningsavdraget reduceras inbetalningen år 2010 med vad aktiekapitalet &lt;br&gt;
har minskats med och betalats ut. Om inte inbetalningen år 2010 &lt;br&gt;
räcker till får resterande del reducera inbetalningen år 2012. &lt;br&gt;
Att den först gjorda inbetalningen reduceras är dels enligt vår &lt;br&gt;
mening logiskt, dels till fördel för bolaget. Genom att den först &lt;br&gt;
gjorda betalningen inom perioden reduceras kvarstår senare gjorda &lt;br&gt;
betalningar opåverkade och kan därför utnyttjas för kommande &lt;br&gt;
avdrag inom åtta år från respektive inbetalning. Om minskningen &lt;br&gt;
överstiger det först inbetalade beloppet kommer dock senare &lt;br&gt;
inbetalningar att påverkas. &lt;br&gt;
Bestämmelsen illustreras av exempel 3 i avsnitt 7.6. &lt;br&gt;
7.5 Avdragets storlek &lt;br&gt;
Förslag: Det sammanlagda belopp som avdrag medges med får &lt;br&gt;
inte överstiga fem miljoner kr. Dock får det sammanlagda &lt;br&gt;
avdraget inte överstiga vad fysiska personer har tillskjutit som &lt;br&gt;
nytt kapital. Avdraget för ett enskilt beskattningsår får inte &lt;br&gt;
heller överstiga lämnad vinstutdelning för det beskattningsåret. &lt;br&gt;
Vi föreslår dels en absolut beloppsspärr, dels en relativ beloppsspärr. &lt;br&gt;
Den absoluta beloppsbegränsningen är motiverad av offentligfinansiella &lt;br&gt;
skäl. En sådan begränsning skulle kunna utformas &lt;br&gt;
som ett beloppstak för avdraget per beskattningsår eller som ett tak &lt;br&gt;
för de sammanlagda avdragen under den period som en betalning &lt;br&gt;
kan utnyttjas. Vi har stannat för den senare lösningen. Med uttrycket &lt;br&gt;
en betalning avses vad fysiska personer sammanlagt har &lt;br&gt;
230&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
betalat för aktier som getts ut vid bildandet, vid förvärv av aktier i &lt;br&gt;
ett lagerbolag eller vid en nyemission efter ikraftträdandet, se &lt;br&gt;
avsnitt 7.4.5. Den absoluta beloppsbegränsningen innebär att även &lt;br&gt;
om fysiska personer har tillfört bolaget t.ex. sex miljoner vid en &lt;br&gt;
nyemission efter ikraftträdandet, får det sammanlagda avdraget &lt;br&gt;
under de år som inbetalningen får utnyttjas inte överstiga fem &lt;br&gt;
miljoner kr. Detta gäller även om de vinstutdelningar som lämnas &lt;br&gt;
till fysiska personer under perioden överstiger fem miljoner kr. &lt;br&gt;
Den relativa beloppsbegränsningen för de sammanlagda avdragen &lt;br&gt;
under perioden innebär att avdraget inte får överstiga vad fysiska &lt;br&gt;
personer tillskjutit som nytt kapital, dvs. vad fysiska personer har &lt;br&gt;
betalat i pengar för aktier som tecknats vid bildande eller vid &lt;br&gt;
nyemission efter ikraftträdandet. Vid fysiska personers förvärv av &lt;br&gt;
aktier i ett lagerbolag gäller, som ovan framgår, att det belopp som &lt;br&gt;
betraktas som nytt kapital tillfört av fysiska personer, och som får &lt;br&gt;
beaktas i täljaren vid kvotberäkningen, högst får motsvara vad som &lt;br&gt;
betalades i pengar för aktierna vid bildandet. Dessutom gäller att &lt;br&gt;
bara en av betalningarna kan räknas med, dvs. ett bolag kan inte &lt;br&gt;
både räkna med den inbetalning som gjordes av lagerbolagsbildaren &lt;br&gt;
vid bildandet av bolaget och den betalning som gjordes av den &lt;br&gt;
fysiska person som förvärvade aktierna från lagerbolagsbildaren. &lt;br&gt;
Om lagerbolagsbildaren är en juridisk person, vilket är det &lt;br&gt;
vanligaste, uppkommer dock inte något problem eftersom det bara &lt;br&gt;
är nytt kapital från fysiska personer som får räknas in i täljaren. &lt;br&gt;
Den relativa beloppsbegränsningen är motiverad av att det enligt &lt;br&gt;
utredningens uppfattning är rimligt att avdrag inte medges för &lt;br&gt;
vinstutdelning som överstiger vad som tillskjutits bolaget. &lt;br&gt;
En relativ begränsning ligger också i att avdraget per beskattningsår &lt;br&gt;
inte kan överstiga vinstutdelningen till fysiska personer &lt;br&gt;
avseende det beskattningsåret. &lt;br&gt;
7.6 Exempel på tillämpningen av bestämmelserna &lt;br&gt;
I detta avsnitt redovisar vi några exempel på tillämpningen av &lt;br&gt;
bestämmelserna. &lt;br&gt;
Exempel 1 illustrerar bl.a. behovet av den relativa beloppsspärren &lt;br&gt;
i 27 §. &lt;br&gt;
Exempel 2 visar tillämpningen av bestämmelsen om att en inbetalning &lt;br&gt;
måste användas inom åtta år (26 § första punkten) och &lt;br&gt;
minskningsbestämmelsen (26 § andra punkten). &lt;br&gt;
231&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
I exempel 3 är det fråga om reducering vid minskning av aktiekapitalet &lt;br&gt;
enligt 26 § tredje punkten. &lt;br&gt;
Exempel 4 behandlar det fallet att det finns betalningar från &lt;br&gt;
såväl fysiska som juridiska personer. &lt;br&gt;
Exempel 5 visar att i vissa fall kan täljaren komma att uppgå till &lt;br&gt;
ett högre belopp än nämnaren vid kvotberäkningen. &lt;br&gt;
Grundförutsättningarna i exempel 1-3 är följande. Bolaget bildas &lt;br&gt;
år 2010 (dvs. efter det att bestämmelserna om utdelningsavdrag &lt;br&gt;
trätt i kraft). Betalning av aktier som getts ut i samband med bildandet &lt;br&gt;
sker under samma år, dvs. 2010. Hela betalningen, 100 000 kr, betalas in &lt;br&gt;
av fysiska personer. &lt;br&gt;
Avdrag där betalningen under 2010 tas upp i täljaren (se 25 § &lt;br&gt;
första stycket 1 och 26 § första punkten) får i princip göras för &lt;br&gt;
beskattningsåren 2010-2018. &lt;br&gt;
Exempel 1 &lt;br&gt;
Beskattningsåren 2010-2012 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2013 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 25 000 kr. Samtliga aktier ägs av fysiska personer. &lt;br&gt;
100 000 kr/100 000 kr = 1 &lt;br&gt;
1 x 25 000 kr = 25 000 kr &lt;br&gt;
Avdrag medges med 25 000 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2014 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2015 &lt;br&gt;
Utdelning sker med 40 000 kr. Samtliga aktier ägs av fysiska personer. &lt;br&gt;
Beräkning av täljaren: &lt;br&gt;
Beloppet i täljaren (se 25 § första stycket 1), dvs. vad som har inbetalats &lt;br&gt;
av fysiska personer, ska minskas med belopp som motsvarar &lt;br&gt;
tidigare beviljat utdelningsavdrag, dvs. 25 000 kr. Detta framgår av &lt;br&gt;
26 § andra punkten. &lt;br&gt;
100 000 kr – 25 000 kr = 75 000 kr. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
232&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
75 000 kr/100 000 kr = 3/4 (0,75) &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
¾ x 40 000 kr = 30 000 kr &lt;br&gt;
Avdrag medges med 30 000 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2016 &lt;br&gt;
Utdelning sker med 150 000 kr. Samtliga aktier ägs fortfarande av &lt;br&gt;
fysiska personer. &lt;br&gt;
Beräkning av täljaren: &lt;br&gt;
Minskning sker med belopp som motsvarar tidigare beviljat utdelningsavdrag, &lt;br&gt;
se 26 § andra punkten. &lt;br&gt;
100 000 kr – 25 000 kr – 30 000 kr = 45 000 kr &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
45 000 kr/100 000 kr = 0,45 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
0,45 x 150 000 kr = 67 500 kr &lt;br&gt;
Hittills har 25 000 kr + 30 000 kr av bolagets avdragsutrymme på &lt;br&gt;
totalt 100 000 kr utnyttjats. De sammanlagda avdragen får inte &lt;br&gt;
överstiga vad som betalats in av fysiska personer, se 27 §. Återstående &lt;br&gt;
avdragsutrymme är 45 000 kr och understiger således &lt;br&gt;
67 500 kr. &lt;br&gt;
Avdrag medges därför med endast 45 000 kr. &lt;br&gt;
Exempel 2 &lt;br&gt;
Beskattningsåren 2010–2013 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2014 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 50 00 kr till fysiska personer. &lt;br&gt;
Avdrag medges med 50 000 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2015 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2016 &lt;br&gt;
Nyemission görs, varvid hela emissionsbeloppet, 300 000 kr, tillskjuts &lt;br&gt;
av fysiska personer. &lt;br&gt;
233&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2017 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 60 000 kr till fysiska personer. &lt;br&gt;
Beräkning av täljaren: &lt;br&gt;
100 000 kr (betalning vid bildandet 2010) + 300 000 kr (betalning &lt;br&gt;
vid nyemission 2016) = 400 000 kr &lt;br&gt;
De 100 000 kronorna ska minskas med 50 000 kr (avdraget år 2014, &lt;br&gt;
dvs. belopp som motsvarar tidigare beviljat utdelningsavdrag för &lt;br&gt;
vilket betalningen har tagits med, se 26 § andra punkten)= 50 000 &lt;br&gt;
kr. Minskningen görs inte från de 300 000 kronorna som tillfördes &lt;br&gt;
år 2016, eftersom dessa inte har tagits med vid beräkningen av &lt;br&gt;
avdraget för år 2014. &lt;br&gt;
Täljaren är 50 000 kr + 300 000 kr = 350 000 kr. &lt;br&gt;
350 000 kr/400 000 kr = 7/8 x 60 000 kr = 52 500 kr. &lt;br&gt;
Avdrag medges med 52 500 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2018 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2019 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 50 000 kr till fysiska personer. &lt;br&gt;
Beräkning av täljaren: &lt;br&gt;
Eftersom mer än åtta år har gått efter inbetalningen av de 100 000 &lt;br&gt;
kronorna vid bildandet år 2010 får inte de 100 000 kronorna &lt;br&gt;
(minskade med tidigare beviljade avdrag) tas med beräkningen av &lt;br&gt;
täljaren, se 26 § första punkten. &lt;br&gt;
Utgångsbeloppet vid beräkningen av täljaren blir därför 300 000 kr. &lt;br&gt;
Som ovan framgår ska de 300 000 kronorna, som betalades in 2016, &lt;br&gt;
inte minskas med det för beskattningsåret 2014 beviljade utdelningsavdraget. &lt;br&gt;
Inbetalningen år 2016 har inte tagits med vid &lt;br&gt;
beräkningen av avdraget år 2014, se 26 § andra punkten. &lt;br&gt;
Avdraget för beskattningsåret 2017 ska dock minska de 300 000 &lt;br&gt;
kronorna. Vid beräkningen av avdraget för beskattningsåret 2017 &lt;br&gt;
beaktades de 100 000 kronor som inbetalades vid bildandet. &lt;br&gt;
Avdraget för den inbetalningen ska däremot inte minska den betalning &lt;br&gt;
som nu får beaktas i täljaren. &lt;br&gt;
234&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
1/8 (dvs. 50 000/400 000) av 60 000 kr ( = 7 500 kr) motsvarar den &lt;br&gt;
del av avdraget för beskattningsåret 2017 som är att hänföra till &lt;br&gt;
inbetalningen år 2010. &lt;br&gt;
Den del av avdraget för beskattningsåret 2017 som är att hänföra &lt;br&gt;
till nyemissionen 2016 är (52 500 kr – 7 500 kr =) 45 000 kr, dvs. &lt;br&gt;
6/8 av 60 000 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2011 &lt;br&gt;
Nyemission görs, varvid hela emissionsbeloppet, 200 000 kr, tillskjuts &lt;br&gt;
av fysiska personer. Hälften, dvs. 100 000 kr, tillförs aktiekapitalet &lt;br&gt;
och andra hälften överkursfonden. &lt;br&gt;
300 000 kr – 45 000 kr = 255 000 kr. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
255 000 kr/400 000 kr = 0,6375 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
0,6375 x 50 000 kr = 31 875 kr. &lt;br&gt;
Avdrag medges med 31 875 kr. &lt;br&gt;
Exempel 3 &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2010 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2012 &lt;br&gt;
Aktiekapitalet minskas med 100 000 kr. Minskningen betalas ut till &lt;br&gt;
aktieägarna. &lt;br&gt;
Utbetalningen kan skatterättsligt anses som utdelning, se 42 kap. &lt;br&gt;
17 § och 57 kap. 2 § IL. Utbetalningen utgör dock inte vinstutdelning &lt;br&gt;
och berättigar därför inte till avdrag. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2013 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 50 000 kr till fysiska personer. &lt;br&gt;
Inbetalningen år 2010 minskas med belopp som motsvarar vad som &lt;br&gt;
betalats ut till aktieägarna vid minskningen av aktiekapitalet, dvs. &lt;br&gt;
235&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
100 000 kr, se 26 § tredje punkten. 100 000 kr – 100 000 kr = noll &lt;br&gt;
kr. &lt;br&gt;
Täljaren blir 200 000 kr. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
200 000 kr/300 000 kr = 2/3 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
2/3 x 50 000 kr = avrundat 33 333 kr. &lt;br&gt;
Avdrag medges med 33 333 kr. &lt;br&gt;
Exempel 4 &lt;br&gt;
I detta exempel är förutsättningarna följande. Bolaget bildas år &lt;br&gt;
2010 (dvs. efter det att bestämmelserna om utdelningsavdrag trätt i &lt;br&gt;
kraft). Betalning av aktier som getts ut i samband med bildandet &lt;br&gt;
sker under samma år, dvs. 2010. Genom betalningen tillskjuts &lt;br&gt;
bolaget 200 000 kr (100 000 kr till aktiekapitalet och 100 000 kr till &lt;br&gt;
överkursfonden). Hälften av betalningen, 100 000 kr, betalas in av &lt;br&gt;
fysiska personer. &lt;br&gt;
Beskattningsåren 2010−2011 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2012 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 40 000 kr, varav 20 000 kr lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
I täljaren får bara tas med vad som betalats av fysiska personer, &lt;br&gt;
dvs. 100 000 kr/200 000 kr = 1/2 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
½ x 20 000 kr = 10 000 kr &lt;br&gt;
Avdrag medges med 10 000 kr. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2013 &lt;br&gt;
Nyemission görs, varvid hälften av emissionsbeloppet på 300 000 &lt;br&gt;
kr tillskjuts av fysiska personer. 150 000 kr betalas alltså av fysiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
236&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2014 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 60 000 kr, varav 40 000 kr lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer. &lt;br&gt;
Beräkning av täljaren: &lt;br&gt;
100 000 kr (av inbetalningen vid bildandet 2010) + 150 000 kr (av &lt;br&gt;
betalningen av nyemissionen 2013) har betalats av fysiska personer &lt;br&gt;
och utgör därför utgångspunkten, se 25 § första punkten. &lt;br&gt;
De 100 000 kronorna ska minskas med 10 000 kr (avdraget år &lt;br&gt;
2012) = 90 000 kr. Täljaren blir (90 000 kr + 150 000 kr =)240 000 &lt;br&gt;
kr. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
240 000 kr/500 000 kr = 0,48 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
0,48 x 40 000 kr = 19 200 kr. &lt;br&gt;
Avdrag medges med 19 200 kr. &lt;br&gt;
Exempel 5 &lt;br&gt;
I detta exempel är förutsättningarna följande. Bolaget bildas år &lt;br&gt;
2010 (dvs. efter det att bestämmelserna om utdelningsavdrag trätt i &lt;br&gt;
kraft). Betalning av aktier som getts ut i samband med bildandet &lt;br&gt;
sker under samma år, dvs. 2010. Genom betalningen tillskjuts &lt;br&gt;
bolaget 200 000 kr (100 000 kr till aktiekapitalet och 100 000 kr till &lt;br&gt;
överkursfonden). Hela betalningen görs av fysiska personer. &lt;br&gt;
Beskattningsåren 2010−2011 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas inte. &lt;br&gt;
Beskattningsåret 2012 &lt;br&gt;
Utdelning lämnas med 60 000 kr till fysiska personer. &lt;br&gt;
De 100 000 kronorna som tillfördes överkursfonden har förbrukats &lt;br&gt;
i verksamheten. Aktiekapitalet uppgår till 100 000 kr och någon &lt;br&gt;
överkursfond finns inte. &lt;br&gt;
Kvotberäkning enligt 25 § första stycket: &lt;br&gt;
200 000 kr/100 000 kr = 2/1 &lt;br&gt;
Beräkning enligt 25 § andra stycket: &lt;br&gt;
2 x 60 000 kr = 120 000 kr &lt;br&gt;
237&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Avdrag medges dock bara för lämnad vinstutdelning till fysiska &lt;br&gt;
personer, se 23 § första stycket. Avdrag medges därför bara med &lt;br&gt;
60 000 kr. &lt;br&gt;
7.7 Avdrag medges för det beskattningsår som &lt;br&gt;
utdelningen avser &lt;br&gt;
Vårt förslag: Avdraget ska göras för det beskattningsår som &lt;br&gt;
beslutet om utdelning avser. &lt;br&gt;
För Annell-avdraget gällde att avdragsrätten var knuten till den &lt;br&gt;
utdelning som hade förfallit till betalning under beskattningsåret, &lt;br&gt;
vilket i regel var den under beskattningsåret beslutade utdelningen &lt;br&gt;
för näst föregående räkenskapsår. Avdraget kom därför ett år ”för &lt;br&gt;
sent”. &lt;br&gt;
Det kan nämnas att när det gäller avdrag för utdelning som &lt;br&gt;
investmentföretag lämnar ska utdelningen dras av som kostnad det &lt;br&gt;
beskattningsår som beslutet om utdelning avser, se 39 kap. 14 § &lt;br&gt;
andra stycket IL. En fördel med den utformningen, dvs. en anknytning &lt;br&gt;
till det beskattningsår som beslutet om utdelning avser, är att &lt;br&gt;
bolaget kan tillgodogöra sig avdraget snabbare. &lt;br&gt;
Vi anser att det är av värde om avdraget kan medges så tidigt &lt;br&gt;
som möjligt. Avdraget ska därför kunna medges för det beskattningsår &lt;br&gt;
som vinstutdelningen avser. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
En nyemission beslutas under våren 2010. Inbetalning sker under &lt;br&gt;
hösten 2010. De nyemitterade aktierna ger rätt till utdelning första &lt;br&gt;
gången för 2011. Vinstutdelning på aktierna beslutas vid bolagsstämma &lt;br&gt;
under våren 2012. Vinstutdelningen avser beskattningsåret 2011. &lt;br&gt;
Avdrag för vinstutdelningen medges därför vid beskattningsåret 2011 &lt;br&gt;
(dvs. taxeringsåret 2012). Det finns inte något hinder mot att bolaget &lt;br&gt;
beslutar att de nyemitterade aktierna ger rätt till vinstutdelning redan &lt;br&gt;
för 2010 (inbetalningsåret). Om vinstutdelning lämnas för beskattningsåret &lt;br&gt;
2010, kan således avdrag medges redan vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
Detta torde dock ske endast i undantagsfall. &lt;br&gt;
Vid beräkningen av avdraget ska hänsyn tas till lämnad vinstutdelning &lt;br&gt;
till fysiska personer för beskattningsåret. Vid beräkningen ska &lt;br&gt;
även beaktas summan av aktiekapitalet, reservfonden och överkurs238&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
fonden enligt den fastställda balansräkningen för det beskattningsår &lt;br&gt;
som vinstutdelningen avser. &lt;br&gt;
Som framgår av avsnitt 7.4.4 ska beslut om att fastställa årsredovisning, &lt;br&gt;
inklusive balansräkning, fattas vid bolagsstämma inom sex &lt;br&gt;
månader från utgången av räkenskapsåret. Som huvudregel fattar &lt;br&gt;
bolagsstämman beslut om vinstutdelning för det räkenskapsåret vid &lt;br&gt;
samma tillfälle, se kap. 10 och 11 §§ ABL. &lt;br&gt;
När självdeklarationen lämnas bör bolagsstämman ha beslutat &lt;br&gt;
om den vinstutdelning som avdrag ska medges för. Om bolaget har &lt;br&gt;
kalenderår som räkenskapsår innebär det att bolagsstämma kan &lt;br&gt;
behöva hållas något tidigare än vid den senaste tidpunkt som följer &lt;br&gt;
av aktiebolagslagen. Något större problem för bolaget bör detta &lt;br&gt;
dock inte innebära. Dessutom finns det möjligheter att komplettera &lt;br&gt;
självdeklarationen med rättade deklarationsbilagor en tid efter &lt;br&gt;
inlämnandet. De eventuella nackdelar som skulle kunna finnas i &lt;br&gt;
administrativt hänseende för bolaget kompenseras, enligt vår &lt;br&gt;
mening, mer än väl genom den fördel som det innebär att bolaget &lt;br&gt;
får tillgodogöra sig avdraget tidigt. &lt;br&gt;
De bolag som har brutna räkenskapsår har längre tid på sig att &lt;br&gt;
lämna självdeklaration. Till exempel har bolag som tillämpar räkenskapsåret &lt;br&gt;
den 1 maj − den 30 april nästan ett år på sig att avlämna &lt;br&gt;
deklaration. &lt;br&gt;
7.8 Underskott &lt;br&gt;
Bedömning: Avdrag bör kunna medges även om det innebär att &lt;br&gt;
underskott uppkommer. &lt;br&gt;
Varken Annell-avdraget eller 70-procentsavdraget hade bestämmelser &lt;br&gt;
som utgjorde hinder mot att avdrag ledde till att underskott &lt;br&gt;
uppkom. Eftersom dessa avdrag var knutna till den utdelning som &lt;br&gt;
hade förfallit till betalning under beskattningsåret och som avsåg &lt;br&gt;
det föregående beskattningsårets verksamhet, framstår en sådan &lt;br&gt;
begränsning inte heller som rimlig. &lt;br&gt;
Vi ser inte att det finns anledning att hindra att utdelningsavdrag &lt;br&gt;
medges med ett belopp som innebär att underskott uppkommer &lt;br&gt;
för det beskattningsår som avdraget avser. För att rätt till &lt;br&gt;
avdrag ska finnas krävs, som framgår av avsnitt 7.3.4, att det &lt;br&gt;
239&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
utdelade belopp som läggs till grund för avdraget inte överstiger &lt;br&gt;
vad som är tillåtet enligt associationsrättsliga bestämmelser. &lt;br&gt;
7.9 Bevisning &lt;br&gt;
Av allmänna skatterättsliga bevisbörderegler följer att det är &lt;br&gt;
bolaget som ska visa att det har rätt till avdrag. Någon särskild regel &lt;br&gt;
om detta behövs därför inte i lagtexten. Det finns inte skäl att ställa &lt;br&gt;
något strängare eller mildare beviskrav än normalt. &lt;br&gt;
Avdrag får göras under längst åtta på varandra följande beskattningsår &lt;br&gt;
efter betalningsåret. Tiden räknas således från det beskattningsår &lt;br&gt;
inbetalningen till bolaget vid bildandet eller vid nyemission &lt;br&gt;
gjordes. Vad gäller lagerbolag räknas dock tiden från förvärvarens &lt;br&gt;
betalning till lagerbolagsbildaren. Det finns därför inget hinder mot &lt;br&gt;
att det går lång tid från beslutet om nyemission och inbetalning av &lt;br&gt;
aktierna till att avdrag yrkas. &lt;br&gt;
I 19 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter anges att den som är uppgiftsskyldig enligt &lt;br&gt;
bestämmelserna i den lagen är skyldig att i skälig omfattning &lt;br&gt;
genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att han &lt;br&gt;
har underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll &lt;br&gt;
av den. Av 12 kap. 1 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter framgår att sådant underlag ska &lt;br&gt;
bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget &lt;br&gt;
avser. &lt;br&gt;
Vårt förslag kan få till följd att bolaget för att kunna visa eller &lt;br&gt;
styrka sin rätt till avdrag måste bevara material något längre tid än &lt;br&gt;
under den tid som krävs enligt den ovannämnda bestämmelsen. Vi &lt;br&gt;
anser att den olägenhet som därvid kan uppkomma får anses vara &lt;br&gt;
försumbar. Risken för en viss ökad administrativ börda måste vägas &lt;br&gt;
mot den fördel som det innebär för bolagen att tiden inte räknas &lt;br&gt;
från det år när aktierna betalades, då det i regel kan antas ta några år &lt;br&gt;
innan bolaget har ekonomiska möjligheter att dela ut vinst på de &lt;br&gt;
nyemitterade aktierna. &lt;br&gt;
240&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
7.10 EG:s statsstödsregler &lt;br&gt;
Bedömning: Förslaget om avdrag för lämnad vinstutdelning till &lt;br&gt;
fysiska personer bedöms inte stå i strid mot EG:s statsstödsregler. &lt;br&gt;
Av artikel 87.1 i EG-fördraget framgår att det råder ett principiellt &lt;br&gt;
förbud mot stöd som tillhandahålls av en medlemsstat eller med &lt;br&gt;
hjälp av statliga medel och som snedvrider eller hotar att snedvrida &lt;br&gt;
konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion. &lt;br&gt;
Ytterligare en förutsättning för att gemenskapsreglerna om statsstöd &lt;br&gt;
ska aktualiseras är att sådant stöd kan förväntas påverka &lt;br&gt;
handeln mellan medlemsstaterna. &lt;br&gt;
Skattelättnader kan räknas som förbjuden stödåtgärd. &lt;br&gt;
Det föreslagna avdraget innebär en lättnad i dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
på bolagsnivå. Åtgärden gynnar därmed företag. Som ovan &lt;br&gt;
framgår är detta dock inte tillräckligt för att åtgärden ska anses &lt;br&gt;
strida mot statsstödsreglerna. Det krävs vidare att åtgärden gynnar &lt;br&gt;
enbart vissa företag eller viss produktion, dvs. att åtgärden är selektiv. &lt;br&gt;
Dessutom ska åtgärden antas påverka handeln mellan medlemsstaterna &lt;br&gt;
och snedvrida konkurrensen. &lt;br&gt;
Avdraget föreslås omfatta i stort sett samtliga rörelsebedrivande &lt;br&gt;
aktiebolag som inte är marknadsnoterade. Att investmentföretag &lt;br&gt;
och privatbostadsföretag, vilka båda − enligt tillämpliga definitioner &lt;br&gt;
− ska vara svenska företag, utesluts har att göra med att det finns &lt;br&gt;
särskilda beskattningsregler i svensk rätt för dessa. För investmentföretag &lt;br&gt;
gäller redan lättnader i dubbelbeskattningen genom att de &lt;br&gt;
har rätt till avdrag för lämnad utdelning. Vi har därför funnit att det &lt;br&gt;
är rimligt att dessa inte omfattas av förslaget. Vi har vidare funnit &lt;br&gt;
det rimligt att privatbostadsföretagen inte heller omfattas. &lt;br&gt;
Med undantag av vad som ovan framgår, ställer vi inte några villkor &lt;br&gt;
i fråga om verksamhet som företagen ska bedriva för att kunna &lt;br&gt;
vara berättigade till avdraget. Det ställs inte heller något krav på att &lt;br&gt;
aktiebolagen ska vara svenska eller att de ska göra investeringar i &lt;br&gt;
Sverige. &lt;br&gt;
Enligt vår mening bör förslaget inte kunna betraktas som en &lt;br&gt;
åtgärd som är begränsad branschvis eller geografiskt. Inte heller bör &lt;br&gt;
den kunna betraktas som en åtgärd som är förbehållen en viss kategori &lt;br&gt;
av företag. Det är således inte fråga om en selektiv åtgärd. &lt;br&gt;
241&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Enligt vår mening bör förslaget därför inte strida mot EG:s statsstödsregler. &lt;br&gt;
7.11 Risk för överflyttning utomlands av svenskt &lt;br&gt;
beskattningsunderlag &lt;br&gt;
I våra direktiv anges bl.a. att utredningen ska beakta risken för att &lt;br&gt;
svenskt beskattningsunderlag överflyttas utomlands till följd av &lt;br&gt;
förslagen. &lt;br&gt;
I samband med borttagandet av Annell-avdraget uttalades bl.a. &lt;br&gt;
att avdraget var problematiskt i ett internationella sammanhang och &lt;br&gt;
att det medförde att svenskt beskattningsunderlag i vissa fall överfördes &lt;br&gt;
till andra länder. 18 Detta berodde främst på att Annellavdraget &lt;br&gt;
omfattade inte bara utdelning på aktier ägda av fysiska &lt;br&gt;
personer utan även juridiska personer. &lt;br&gt;
I vårt förslag har vi begränsat utdelningsavdraget till att bara &lt;br&gt;
gälla utdelning som lämnas till fysiska personer. Med hänsyn till att &lt;br&gt;
avdrag således inte medges för utdelning som lämnas till juridiska &lt;br&gt;
personer, minskas enligt vår mening väsentligt risken för en överflyttning &lt;br&gt;
av skattebas till andra länder. &lt;br&gt;
Syftet med utdelningsavdraget är, som ovan nämnts, att lindra &lt;br&gt;
dubbelbeskattningen. Om den erhållna aktieutdelningen inte beskattas &lt;br&gt;
hos aktieägaren i Sverige eller i utlandet (eller om kupongskatt inte tas &lt;br&gt;
ut) medför detta att utdelningen inte beskattas i något led. Det skulle &lt;br&gt;
därför principiellt kunna ifrågasättas om bolaget ska medges rätt för &lt;br&gt;
den lämnade utdelningen. Mot bakgrund av bl.a. vår strävan att &lt;br&gt;
reglerna ska vara enkla, anser vi det mindre lämpligt att föreslå &lt;br&gt;
regler som innebär att rätt till avdrag förutsätter att beskattning &lt;br&gt;
sker av mottagen utdelning. &lt;br&gt;
Det kan nämnas att enligt inhämtade uppgifter från Skatteverket &lt;br&gt;
kan antalet ej marknadsnoterade bolag som lämnar utdelning till &lt;br&gt;
utländska ägare till uppskattas till cirka 2 000 stycken. Av dessa har &lt;br&gt;
cirka en fjärdedel enbart fysiska personer som ägare eller både &lt;br&gt;
fysiska och juridiska personer som ägare. Vidare uppskattas antalet &lt;br&gt;
utländska fysiska personer som uppbär utdelning på vilken &lt;br&gt;
kupongskatt tas ut till cirka 1 000 stycken. Skattens storlek uppskattas &lt;br&gt;
i de flesta fall vara mellan 1 000 kr och 100 000 kr, igenomsnitt &lt;br&gt;
cirka 30 000 kr. I enstaka fall kan skatten uppgå till några mil18 &lt;br&gt;
SOU 1993:29, s. 94, prop. 1993/94:50, s. 176 f., och prop. 1994/95:25, s. 48 f. &lt;br&gt;
242&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
joner kr men i regel går utdelningar som uppgår till mycket höga &lt;br&gt;
belopp till juridiska personer eller till fysiska personer som omfattas &lt;br&gt;
av sådana regler att någon kupongskatt inte ska erläggas. &lt;br&gt;
7.12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Förslag: Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari &lt;br&gt;
2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
Vid beräkning av summan av vad fysiska personer har betalat &lt;br&gt;
i pengar för aktierna vid bildandet eller vid förvärv av aktier från &lt;br&gt;
en juridisk person, om aktierna avser ett bolag som inte tidigare &lt;br&gt;
bedrivit verksamhet av något slag (lagerbolag), och vid nyemission, &lt;br&gt;
får bara räknas med betalningar som gjorts efter ikraftträdandet. &lt;br&gt;
I det fall aktiebolaget har minskat aktiekapitalet eller reservfonden &lt;br&gt;
och betalat ut pengar eller annan ersättning till aktieägare &lt;br&gt;
före den 1 april 2009 bör dock inte bolagets rätt till utdelningsavdrag &lt;br&gt;
påverkas. &lt;br&gt;
Förslaget om ett utdelningsavdrag har till syfte att underlätta kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
för mindre företag. Mot bakgrund av det läge som &lt;br&gt;
för närvarande råder på den finansiella marknaden, anser vi att det &lt;br&gt;
är angeläget att bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som &lt;br&gt;
möjligt. Vi föreslår därför att bestämmelserna ska träda i kraft &lt;br&gt;
redan den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års &lt;br&gt;
taxering. &lt;br&gt;
Vi anser dock att det är rimligt att det vid beräkningen av summan &lt;br&gt;
av vad fysiska personer har betalat i pengar för aktierna vid &lt;br&gt;
bildandet eller vid förvärv av aktier i ett lagerbolag och vid nyemission, &lt;br&gt;
dvs. det nya kapital i bolaget som tillskjutits av fysiska personer, &lt;br&gt;
enbart får räknas med betalningar som gjorts efter ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Skälet till detta är att dessa aktier getts ut och betalats &lt;br&gt;
med hänsyn till de då gällande beskattningsreglerna. &lt;br&gt;
Motsvarande överväganden låg till grund för bestämmelserna för &lt;br&gt;
Annell-avdraget. I fråga om utdelning på aktier som hade getts ut i &lt;br&gt;
samband med bolagets bildande tillämpades bestämmelserna om &lt;br&gt;
bolaget hade anmälts för registrering i aktiebolagsregistret efter &lt;br&gt;
ikraftträdandet. I fråga om utdelning på om nyemitterade aktier &lt;br&gt;
gällde att bestämmelserna tillämpades om beslutet om nyemission &lt;br&gt;
243&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utdelningsavdrag SOU 2009:33 &lt;br&gt;
244 &lt;br&gt;
av aktier hade anmälts för registrering i aktiebolagsregistret efter &lt;br&gt;
ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Med hänsyn till att betalningen av aktierna i flera avseenden har &lt;br&gt;
stor betydelse i den modell vi har föreslagit, finner vi det naturligt &lt;br&gt;
att anknyta tillämpningen av de nya bestämmelserna till tidpunkten &lt;br&gt;
för betalningen. Dessutom är det enligt vår mening av värde att &lt;br&gt;
samma tidpunkt blir styrande för aktier som getts ut vid bildandet &lt;br&gt;
och vid nyemission samt för lagerbolagsaktier. Någon registrering i &lt;br&gt;
aktiebolagsregistret sker inte i egentlig mening vid förvärv av aktier &lt;br&gt;
i ett lagerbolag. Man skulle kunna tänka sig att göra en koppling till &lt;br&gt;
tidpunkten för anmälan till aktiebolagsregistret om byte av firma, &lt;br&gt;
styrelse, verksamhet etc. Vi har dock funnit det enklare att i stället &lt;br&gt;
utgå från tidpunkten för betalningen. &lt;br&gt;
Med att betalningen ska ha gjorts efter ikraftträdandet avses att &lt;br&gt;
fullständig betalning skett. Detta innebär t.ex. att samtliga de aktier &lt;br&gt;
som getts ut vid en nyemission och som förvärvats av fysiska personer &lt;br&gt;
ska ha betalats i sin helhet. &lt;br&gt;
Vi har föreslagit att ett bolag som har minskat aktiekapitalet &lt;br&gt;
eller reservfonden och betalat ut minskningen till aktieägarna under &lt;br&gt;
de två beskattningsåren närmast före det beskattningsår då aktien &lt;br&gt;
betalades (betalningsåret) inte ska ha rätt till avdrag, se avsnitt &lt;br&gt;
7.3.3. Vi anser dock att det i samband med ikraftträdandet är rimligt &lt;br&gt;
att i viss mån begränsa tillämpligheten av den bestämmelsen. Vi &lt;br&gt;
föreslår därför att det i övergångsregleringen ska anges att vid tilllämpningen &lt;br&gt;
av nämnd bestämmelse ska hänsyn inte tas till utbetalning &lt;br&gt;
av pengar eller annan ersättning vid minskning av aktiekapitalet &lt;br&gt;
eller reservfonden som har skett före den 1 april 2009.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
8 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
8.1 Inledning &lt;br&gt;
Enligt direktiven är en av de former av särskilda skatteåtgärder som &lt;br&gt;
vi ska överväga de danska reglerna om s.k. etableringskonton. Vi &lt;br&gt;
redovisar utformningen av de danska reglerna i bilaga 8. Där &lt;br&gt;
redovisas också de uppgifter om erfarenheterna av systemet som vi &lt;br&gt;
tagit del av. I direktiven anges vidare att om vi föreslår att införa ett &lt;br&gt;
liknande system ska vi också belysa möjligheterna att kontrollera &lt;br&gt;
att behållningen faktiskt beskattas. &lt;br&gt;
I avsnitt 8.2 redogörs kortfattat för de danska reglerna. Skälen &lt;br&gt;
till att utredningen inte föreslår några regler som bygger alltför &lt;br&gt;
mycket på det danska etableringskontosystemet framgår av avsnitt &lt;br&gt;
8.3. I avsnitt 8.4 redovisas de överväganden som ligger till grund &lt;br&gt;
för det utkast på bestämmelser om ett kontosystem, s.k. riskkapitalkonton, &lt;br&gt;
som utredningen utarbetat. Av avsnitt 8.5 framgår &lt;br&gt;
den närmare utformningen av reglerna om riskkapitalkonton. &lt;br&gt;
8.2 Bakgrund &lt;br&gt;
Danmark införde etableringskontosystemet i mitten av 1960-talet. &lt;br&gt;
Vid den tiden präglades den ekonomiska situationen av en kraftig &lt;br&gt;
höjning av skatten på bl.a. inkomst och förmögenhet, vilket vid &lt;br&gt;
mitten av 1970-talet ledde till ett högt skattetryck och höga marginalskatter &lt;br&gt;
för bl.a. löneinkomster. En relativt hög inflation i &lt;br&gt;
kombination med generösa ränteavdragsmöjligheter medförde att &lt;br&gt;
det många gånger kunde vara mycket förmånligt att låna pengar, &lt;br&gt;
vilket i sin tur ledde till en hög skuldsättningsgrad. Med hänsyn &lt;br&gt;
härtill ansåg lagstiftaren att det fanns ett behov av att stimulera &lt;br&gt;
fysiska personers sparande, varvid etableringskontona infördes. &lt;br&gt;
Avsikten med dessa konton är att stimulera kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
till företag genom att underlätta fysiska personers sparande. &lt;br&gt;
245&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Etableringskontosystemet innebär att fysiska personer vid &lt;br&gt;
beskattningen får göra avdrag för insättningar på ett särskilt konto, &lt;br&gt;
där behållningen ska användas för att starta och driva enskild &lt;br&gt;
näringsverksamhet eller aktiebolag. Etableringskontona har nyligen &lt;br&gt;
kompletterats med s.k. iværksætterkonton. Reglerna för dessa &lt;br&gt;
konton är i flera avseende desamma som gäller för etableringskontona. &lt;br&gt;
Regelverket för kontona är mycket komplicerat. Någon &lt;br&gt;
utvärdering eller analys av etableringskontosystemets samhällsekonomiska &lt;br&gt;
effekter har inte gjorts. Av de uppgifter som vi fått in &lt;br&gt;
framgår att under de senaste åren har endast cirka 2 500 personer &lt;br&gt;
per år gjort avdrag för insättningar. Ändringar i reglerna för etableringskontona, &lt;br&gt;
och införande av iværksætterkonton, har gjorts i &lt;br&gt;
syfte att öka användningen. &lt;br&gt;
8.3 Överväganden om etableringskonton &lt;br&gt;
De danska reglerna om etableringskonton har tillkommit i syfte att &lt;br&gt;
stimulera fysiska personers investeringar i enskild näringsverksamhet &lt;br&gt;
och i egna eller närståendes aktiebolag. Vi har övervägt om det &lt;br&gt;
föreligger behov av att införa liknande regler i Sverige och likaså &lt;br&gt;
om den danska modellen kan vara lämplig för svenska förhållanden. &lt;br&gt;
Det skatterättsliga regelverket i Sverige avviker i vissa hänseenden &lt;br&gt;
från vad som gäller i Danmark. &lt;br&gt;
I Sverige finns i 62 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL) &lt;br&gt;
regler om rätt till kvittning av underskott under de första fem åren &lt;br&gt;
i en nystartad aktiv näringsverksamhet mot inkomst av annan förvärvsinkomst. &lt;br&gt;
Dessa kvittningsregler fyller i huvudsak samma &lt;br&gt;
funktion som det danska etableringskontosystemet när det gäller &lt;br&gt;
att underlätta nyföretagande och risktagande i enskild näringsverksamhet &lt;br&gt;
och fysiska personers delägande i handelsbolag som bedriver &lt;br&gt;
näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Av den utvärdering av nämnda kvittningsregler som skatteutskottet &lt;br&gt;
presenterade i juli 2007, framgår bl.a. att reglerna från &lt;br&gt;
företagarhåll uppfattas som enkla och att de utgör en positiv finansieringsform &lt;br&gt;
som handlar om företagarens egna pengar och inte &lt;br&gt;
ett bidrag. Från företagarhåll har också framhållits att kvittningsmöjligheten &lt;br&gt;
är viktig i företagens startskede och att dessa &lt;br&gt;
regler därför är viktiga för tillkomsten av nya företag. Av nämnda &lt;br&gt;
246&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
utvärdering framgår att Skatteverket inte heller uppfattar reglerna &lt;br&gt;
som oklara eller svåra att tillämpa.1 &lt;br&gt;
Mot denna bakgrund ifrågasätter utredningen det ändamålsenliga &lt;br&gt;
i att införa ett med nödvändighet komplicerat regelverk om &lt;br&gt;
etableringskonton, som till icke oväsentlig del fyller samma funktion &lt;br&gt;
som reglerna i 62 kap. IL. Vid denna bedömning bör även &lt;br&gt;
beaktas det under senare tid införda s.k. jobbskatteavdraget. Även &lt;br&gt;
jobbskatteavdraget bör kunna underlätta för den som har en &lt;br&gt;
anställning att vid sidan om denna i mindre skala starta ett företag, &lt;br&gt;
eftersom vederbörande genom avdraget, som sker i form av skattereduktion, &lt;br&gt;
får tillgång till mer pengar att t.ex. investera i en nystartad &lt;br&gt;
näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Även om utredningen inte har kunnat bedöma vilken effekt &lt;br&gt;
avskaffandet av förmögenhetsskatten har haft eller kommer att få &lt;br&gt;
på möjligheten att satsa kapital i nystartade företag, så torde det i &lt;br&gt;
vart fall inte ha en negativ inverkan. Även de skattelättnader som &lt;br&gt;
redan beslutats i de s.k. 3:12-reglerna torde också kunna underlätta &lt;br&gt;
för företag att få tillgång till riskkapital. &lt;br&gt;
Sammantaget har utredningen funnit att behovet av regler som &lt;br&gt;
motsvarar det danska etableringskontosystemet i viss mån redan är &lt;br&gt;
tillgodosett genom företrädesvis kvittningsreglerna i 62 kap. IL och &lt;br&gt;
jobbskatteavdraget. &lt;br&gt;
De danska reglerna är dessutom med nödvändighet mycket &lt;br&gt;
komplicerade och en ledstjärna för utredningen har varit att &lt;br&gt;
föreslagna regler ska vara enkla att förstå och tillämpa. Vidare ska &lt;br&gt;
reglerna vara utformade så att det ska vara lätt att kontrollera efterlevnaden &lt;br&gt;
av dem. Det nu sagda talar emot att föreslå regler som &lt;br&gt;
bygger alltför mycket på det danska etableringskontosystemet. &lt;br&gt;
1 2006/07:RFR8. &lt;br&gt;
247&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
8.4 Särskilda sparkonton &lt;br&gt;
Bedömning: Något förslag om etableringskonton läggs inte &lt;br&gt;
fram. Utredningen redovisar i stället hur man i princip skulle &lt;br&gt;
kunna underlätta fysiska personers investeringar i aktier i &lt;br&gt;
mindre bolag genom särskilda riskkapitalkonton. &lt;br&gt;
Även om vi funnit att det danska etableringskontosystemet inte är &lt;br&gt;
en lämplig lösning för svenska förhållanden, om man vill öka &lt;br&gt;
fysiska personers sparande i onoterade aktier och därmed öka &lt;br&gt;
mindre företags tillgång till riskkapital, har vi dock inte helt &lt;br&gt;
avfärdat lösningar av liknande slag. Vi har funnit att en form av &lt;br&gt;
riskkapitalkonton möjligen skulle kunna vara en framkomlig väg. &lt;br&gt;
Det danska kontosystemet omfattar som ovan framgår såväl &lt;br&gt;
enskild näringsverksamhet som aktiebolag. Även verksamhet i &lt;br&gt;
kommanditbolagsform omfattas. Vi har vid våra studier av det &lt;br&gt;
danska kontosystemet funnit att en anledning till att reglerna är så &lt;br&gt;
komplicerade är att även start av enskild näringsverksamhet omfattas. &lt;br&gt;
Utredningen har inte heller kunnat finna stöd för att det finns &lt;br&gt;
något uttalat behov av att underlätta sparande inför start av enskild &lt;br&gt;
näringsverksamhet eller handelsbolag. Däremot tror vi att regler i &lt;br&gt;
form av särskilda sparkonton i syfte att förvärva aktier utgivna i &lt;br&gt;
samband med bildande av bolag eller vid nyemission skulle kunna &lt;br&gt;
ha en viss positiv inverkan.2 &lt;br&gt;
Vår utgångspunkt har vid utformningen av förslagen varit att &lt;br&gt;
reglerna ska vara så enkla att tillämpa och kontrollera som möjligt. &lt;br&gt;
Om man skulle utforma någon form av sparkontosystem som inte &lt;br&gt;
omfattar enskild näringsverksamhet och fysiska personers ägande &lt;br&gt;
av handelsbolag som bedriver näringsverksamhet, utan i stället &lt;br&gt;
enbart gäller för förvärv av aktier i vissa aktiebolag, skulle reglerna &lt;br&gt;
kunna förenklas betydligt i förhållande till de danska reglerna. &lt;br&gt;
Som framgår ovan har utredningen har inte kunnat hitta något &lt;br&gt;
entydigt stöd för att det finns ett samhällsekonomiskt behov av &lt;br&gt;
skatteincitament för fysiska personers sparande inför företagsstart. &lt;br&gt;
Denna slutsats gäller även för fysiska personers sparande för att i &lt;br&gt;
framtiden förvärva aktier i mindre bolag. Utredningen har trots &lt;br&gt;
detta ändå övervägt om det bör införas regler som liknar det danska &lt;br&gt;
2 I en studie utarbetad av Utvecklingsstaben inom Skatteverket och daterad den 24 april 2007 &lt;br&gt;
Förenkling för småföretag - ett idéunderlag framförs liknande synpunkter, s. 29. &lt;br&gt;
248&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
kontosystemet, men som bara skulle omfatta förvärv av aktier i &lt;br&gt;
icke marknadsnoterade aktiebolag. &lt;br&gt;
Vi har vid övervägandena funnit att det inte har varit möjligt att &lt;br&gt;
undvika att utformningen av regelverket blir komplicerad. Det har &lt;br&gt;
inte heller gått att undvika att det uppkommer en fara för definitiva &lt;br&gt;
skattebortfall. &lt;br&gt;
De regler som utredningen övervägt, och som innebär att man &lt;br&gt;
får avdrag för sparande i form av en skattereduktion som återgår &lt;br&gt;
om den inte använts på avsett vis inom viss tid, innebär med nödvändighet &lt;br&gt;
att skatteincitamentet blir tämligen marginellt. &lt;br&gt;
Utredningens bedömning är att det inte bör läggas fram ett &lt;br&gt;
förslag om särskilda sparkonton (riskkapitalkonton/etableringskonton). &lt;br&gt;
Även den korta tid som ställts till förfogande för genomförandet &lt;br&gt;
av uppdraget har naturligtvis haft betydelse för utredningens &lt;br&gt;
beslut att inte lägga fram ett förslag om riskkapitalkonton. &lt;br&gt;
Utredningen vill dock inte utesluta att regler om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
− trots att de komplicerar regelverket för fysiska personer &lt;br&gt;
och endast innebär ett mycket marginellt skatteincitament − ändock &lt;br&gt;
kan vara en av flera lösningar som tillsammans kan underlätta kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
i mindre företag. &lt;br&gt;
Vi har därför utarbetat ett utkast på hur bestämmelser om ett &lt;br&gt;
sådant riskkapitalkonto skulle kunna vara utformade. Förslaget &lt;br&gt;
kommenteras närmare nedan och ett utkast på lagtext återges i &lt;br&gt;
bilaga 10. Vi vill dock understryka att bestämmelserna inte är helt &lt;br&gt;
genomarbetade, men de bör ändock bör kunna ligga till grund för &lt;br&gt;
framtida överväganden om ett behov av sådana regler då skulle visa &lt;br&gt;
sig föreligga. &lt;br&gt;
8.5 Riskkapitalkonton – ett utkast på en möjlig modell &lt;br&gt;
I detta avsnitt tar vi upp hur man skulle kunna utforma bestämmelser &lt;br&gt;
om riskkapitalkonton. Vi redogör för några av de problem &lt;br&gt;
som vi har identifierat och för hur man skulle kunna lösa dem. Som &lt;br&gt;
förebilder vid utformningen har tjänat bl.a. bestämmelserna om &lt;br&gt;
skogskonton i 21 kap. IL och upphovsmannakonton i 32 kap. IL &lt;br&gt;
samt det danska etableringskontosystemet i vissa avseenden. &lt;br&gt;
Förebild har också varit de nya reglerna om pensionsförsäkringar i &lt;br&gt;
58 kap. IL.3 &lt;br&gt;
3 Prop. 2007/08:55, bet. 2007/08:SkU24 och SFS 2008:134. &lt;br&gt;
249&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
8.5.1 Skattereduktion för fysiska personer som gör insättning &lt;br&gt;
på ett riskkapitalkonto &lt;br&gt;
Skattereduktion &lt;br&gt;
Av samma skäl som förslaget om en skattelättnad vid förvärv av &lt;br&gt;
aktier har utformats som en skattereduktion, dvs. av fördelningsekonomiska &lt;br&gt;
skäl, anser utredningen att även detta skatteincitamentet &lt;br&gt;
bör utformas som en skattereduktion. Till skillnad mot &lt;br&gt;
ett avdrag har en skattereduktion samma skattemässiga värde för en &lt;br&gt;
låginkomsttagare som en höginkomsttagare. Att utforma skattelättnaden &lt;br&gt;
som en skattereduktion är enligt utredningens mening &lt;br&gt;
särskilt motiverat i detta fall, eftersom förslaget om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
riktar sig främst till personer som i dag inte har ekonomiska &lt;br&gt;
möjligheter att med större belopp förvärva aktier. Personer som har ett &lt;br&gt;
större ekonomiskt utrymme har i stället möjlighet att utnyttja &lt;br&gt;
skattereduktionen för förvärv av aktier direkt. &lt;br&gt;
Personkretsen &lt;br&gt;
I likhet med förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier bör &lt;br&gt;
det inte göras någon avgränsning av personkretsen. Såväl begränsat &lt;br&gt;
som obegränsat skattskyldiga bör således kunna få rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
för insättning på ett riskkapitalkonto. &lt;br&gt;
Avräkning &lt;br&gt;
Skattereduktionen bör, liksom skattereduktionen för förvärv av &lt;br&gt;
aktier, kunna räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, &lt;br&gt;
statlig fastighetsskatt samt kommunal fastighetsavgift. Av EGrättsliga &lt;br&gt;
skäl anser utredningen även i detta fall att skattelättnad &lt;br&gt;
bör kunna ges i form av nedsatt kupongskatt. Särskilda regler om &lt;br&gt;
detta måste därför utformas. Med hänsyn till den mycket begränsade &lt;br&gt;
tid som stått till vårt förfogande har vi dock valt att inte &lt;br&gt;
utforma några sådana bestämmelser. Viss vägledning i fråga om en &lt;br&gt;
tänkbar utformning bör emellertid kunna hämtas från dels föreslagna &lt;br&gt;
bestämmelser om återbetalning av kupongskatt vid förvärv &lt;br&gt;
av aktier, dels utkastet på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
som framgår av bilaga 10. &lt;br&gt;
250&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
En reglering om riskkapitalkonton skulle kunna utformas så att &lt;br&gt;
begäran om skattereduktion för riskkapitalkonto ska göras i självdeklaration. &lt;br&gt;
Uppgifter om medel som satts in på riskkapitalkonto &lt;br&gt;
under beskattningsåret och som fortfarande är innestående vid &lt;br&gt;
beskattningsårets utgång förtrycks på deklarationsblanketten av &lt;br&gt;
Skatteverket. Begäran bör göras vid taxeringen för det beskattningsår &lt;br&gt;
som insättning gjorts under. Insättning måste således ha &lt;br&gt;
gjorts senast vid beskattningsårets utgång för att det ska föreligga &lt;br&gt;
förutsättningar för rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
Särskilt konto i ett svenskt eller utländskt kreditinstitut &lt;br&gt;
Enligt 2 kap. 4 a § IL avses med kreditinstitut svensk bank och &lt;br&gt;
svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och &lt;br&gt;
utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. &lt;br&gt;
Definitionen i 2 kap. 4 a § IL utgör en precisering i förhållande &lt;br&gt;
till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § IL om utländska &lt;br&gt;
motsvarigheter. &lt;br&gt;
Med hänsyn till EG-rättens bestämmelser om, främst, fri rörlighet &lt;br&gt;
för kapital anser utredningen att även insättningar på ett &lt;br&gt;
konto i ett sådant utländskt kreditinstitut som inte har filial i &lt;br&gt;
Sverige måste kunna ge rätt till skattereduktion. Utredningen ser &lt;br&gt;
inte heller att det är möjligt att begränsa till kreditinstitut inom &lt;br&gt;
EES. För att tillgodose behovet av kontroll bör det ställas krav på &lt;br&gt;
att sådana utländska kreditinstitut ska ha kommit in med ett &lt;br&gt;
åtagande till Skatteverket om att kontrolluppgifter om bl.a. insättningar &lt;br&gt;
på och utbetalningar från kontona ska lämnas. Utredningens &lt;br&gt;
bedömning är således att ett riskkapitalkonto ska kunna utgöras av &lt;br&gt;
ett konto i ett svenskt kreditinstitut eller i ett utländskt kreditinstitut &lt;br&gt;
som antingen har filial i Sverige eller som skriftligen har &lt;br&gt;
åtagit sig att lämna kontrolluppgifter. Om ett sådant åtagande – &lt;br&gt;
jämte kontrolluppgifter eller i sammanhanget likvärdiga uppgifter – &lt;br&gt;
inte har kommit in, bör förutsättningarna för skattereduktion inte &lt;br&gt;
anses uppfyllda. De beskrivna reglerna är utformade med de nya &lt;br&gt;
bestämmelserna för pensionsförsäkringar som förebild. &lt;br&gt;
251&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Uttag &lt;br&gt;
En förutsättning för rätt till skattereduktion bör vara att insättningen &lt;br&gt;
används för att förvärva sådana aktier som kan ligga till &lt;br&gt;
grund för rätt till skattereduktion vid förvärv av aktier. Förvärvet &lt;br&gt;
bör ske senast det fjärde beskattningsåret efter det år då insättningen &lt;br&gt;
gjordes. Om insättningen inte tagits ut efter det att fyra år &lt;br&gt;
gått från det år när insättningen skedde, eller om medlen tagits ut &lt;br&gt;
under fyraårsperioden men inte använts för att förvärva aktier som &lt;br&gt;
kan ligga till grund för rätt till skattereduktion vid förvärv av aktier, &lt;br&gt;
innebär detta att villkoren för rätt till skattereduktion för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
inte är uppfyllda. När ett uttag görs måste alltså det &lt;br&gt;
uttagna beloppet användas som betalning för aktier som kan ligga &lt;br&gt;
till grund för rätt till skattereduktion. Betalningen måste med &lt;br&gt;
denna modell göras samma år som uttaget gjorts. Att den enskilde &lt;br&gt;
inte kan ta ut insättningarna under ett år för att året därefter, eller &lt;br&gt;
senare än så, använda dem till att betala aktier skulle kunna innebära &lt;br&gt;
vissa nackdelar för den enskilde i en del situationer. Enligt &lt;br&gt;
utredningens mening är detta dock nödvändigt med hänsyn till &lt;br&gt;
behovet att kontrollera att insättningen används på godkänt sätt. &lt;br&gt;
En utflyttning från Sverige innebär inte att insättningarna ska &lt;br&gt;
betraktas som uttagna, jfr avsnitt 5.4 och de däri angivna rättsfallen &lt;br&gt;
RÅ 2008 not. 71 och RÅ 2008 ref. 30. &lt;br&gt;
Kontrolluppgifter &lt;br&gt;
För en tillfredsställande kontroll ska kunna åstadkommas anser &lt;br&gt;
utredningen att en förutsättning för rätt till skattereduktion bör &lt;br&gt;
vara att kreditinstitutet lämnat kontrolluppgifter på såväl insättning &lt;br&gt;
som uttag på kontot som gjorts under beskattningsåret. Om &lt;br&gt;
kreditinstitutet inte har kommit in med kontrolluppgifter inom &lt;br&gt;
utsatt tid, bör dock den som begär skattereduktion ha möjlighet att &lt;br&gt;
själv ge in uppgifter. Dessutom bör kontrolluppgifter ges in vid &lt;br&gt;
byte av kreditinstitut. Även i detta fall bör den enskilde ha möjlighet &lt;br&gt;
att själv ge in uppgifter. &lt;br&gt;
Däremot anser utredningen att det inte är nödvändigt att &lt;br&gt;
kontrolluppgifter ges in om insättning eller uttag inte gjorts under &lt;br&gt;
året. Om insättningarna skulle tas ut och användas till annat ändamål &lt;br&gt;
än att förvärva aktier som kan ligga till grund för skattereduktion &lt;br&gt;
utan att Skatteverket får kännedom om uttaget, kommer detta &lt;br&gt;
252&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
att regleras genom omprövning av beslutet att medge skattereduktion &lt;br&gt;
efter det att tiden för när uttag enligt villkoren borde ha &lt;br&gt;
skett, dvs. efter utgången av det fjärde året efter insättningsåret. &lt;br&gt;
Om den enskilde inte visar att han eller hon har förvärvat aktier i &lt;br&gt;
enlighet med de föreslagna villkoren om skattereduktion för aktieförvärv &lt;br&gt;
senast det fjärde året efter insättningsåret, är villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktion för riskkapitalkonto enligt den presenterade &lt;br&gt;
modellen inte uppfyllda. &lt;br&gt;
Byte av kreditinstitut &lt;br&gt;
Byte av kreditinstitut bör vara tillåtet och kan – under vissa förutsättningar &lt;br&gt;
– ske utan beskattningskonsekvenser. En sådan förutsättning &lt;br&gt;
bör vara att insättningarna överförs direkt från ett kreditinstitut &lt;br&gt;
till ett annat. Bestämmelsen är utformad med viss förebild i &lt;br&gt;
21 kap. 38 § och i 32 kap. 10 § IL. Byte är även tillåtet enligt de &lt;br&gt;
danska bestämmelserna om etableringskonton. &lt;br&gt;
Vidare bör gälla att om byte sker till ett utländskt kreditinstitut &lt;br&gt;
ska det nya kreditinstitutet ge in ett skriftligt åtagande om att &lt;br&gt;
lämna kontrolluppgifter. Av kontrollskäl anser utredningen att &lt;br&gt;
kontrolluppgifter vid överföring av medel ska lämnas till Skatteverket &lt;br&gt;
inom två veckor från överföringen. Om kontrolluppgifter &lt;br&gt;
inte kommer in bör insättningarna anses som uttagna det år då de &lt;br&gt;
togs ut från det första kreditinstitutet. Den som har fått skattereduktion &lt;br&gt;
bör dock ha möjlighet att läka felaktigheten. Utredningen &lt;br&gt;
anser därför att uttag inte ska anses ha skett om den som &lt;br&gt;
har fått skattereduktion själv lämnar uppgifter från kreditinstitutet &lt;br&gt;
senast två månader efter överföringen. Dessa bestämmelser är &lt;br&gt;
utformade med förebild i de nya reglerna om pensionsförsäkringar. &lt;br&gt;
Insättning i högst ett kreditinstitut &lt;br&gt;
Det bör ställas krav på att insättning får göras hos högst ett kreditinstitut &lt;br&gt;
per år. Detta är motiverat av kontrollskäl. Utredningen &lt;br&gt;
anser vidare att om insättning ändå skulle ha gjorts bör skattereduktion &lt;br&gt;
bara få medges för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. &lt;br&gt;
Bestämmelserna är utformade med bestämmelserna om &lt;br&gt;
skogskonton och upphovsmannakonton i 21 kap. 32 § och 32 kap. 5 § &lt;br&gt;
IL som förebilder. &lt;br&gt;
253&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Arv och testamente m.m. &lt;br&gt;
Utredningen anser att kontinuitetsprincipen bör gälla i princip vid &lt;br&gt;
arv, testamente och bodelning med anledning av den andre makens &lt;br&gt;
död. Insättningar på ett riskkapitalkonto som övergår till en ny &lt;br&gt;
ägare genom något av nämnda sätt bör därför inte betraktas som &lt;br&gt;
uttagna. Däremot är det enligt utredningens uppfattning rimligt att &lt;br&gt;
en övergång genom gåva eller exempelvis bodelning inom äktenskapet &lt;br&gt;
anses som ett uttag. &lt;br&gt;
Ränta &lt;br&gt;
Räntan på behållningen på riskkapitalkontot bör tas upp till &lt;br&gt;
beskattning enligt allmänna skatteregler. Räntan bör kunna disponeras &lt;br&gt;
fritt av kontohavaren utan att rätten till skattereduktion &lt;br&gt;
påverkas. För de danska etableringskontona gäller att ränteinkomster &lt;br&gt;
beskattas enligt allmänna skatterättsliga regler och inte &lt;br&gt;
påverkar storleken på insättningen. &lt;br&gt;
Turordningsregler &lt;br&gt;
I det fall det finns flera insättningar på samma konto och bara en &lt;br&gt;
del av medlen tas ut, är det enligt utredningens mening rimligt att &lt;br&gt;
de först gjorda insättningarna anses ha tagits ut först. Det bör vara &lt;br&gt;
tillåtet att endast ta ut en del av ett års insättning. Vidare bör &lt;br&gt;
insättning och uttag kunna göras samma år. &lt;br&gt;
8.5.2 Underlaget och nivån för skattereduktionen &lt;br&gt;
Underlaget för skattereduktion bör bestå av den insättning eller de &lt;br&gt;
insättningar som gjorts på ett riskkapitalkonto under beskattningsåret &lt;br&gt;
och som kvarstår på kontot vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
Underlaget får högst uppgå till 125 000 kronor. Den enskildes sammanlagda &lt;br&gt;
underlag för fyra år kan således uppgå till högst 500 000 &lt;br&gt;
kr, dvs. detta belopp motsvarar den övre beloppsgränsen för den av &lt;br&gt;
utredningen föreslagna skattereduktion för förvärv av aktier. Om &lt;br&gt;
underlaget för skattereduktionen under beskattningsåret understiger &lt;br&gt;
5 000 kronor, bör skattereduktion inte tillgodoräknas. &lt;br&gt;
254&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Utredningen anser att storleken på skattereduktionen bör &lt;br&gt;
bestämmas till 20 procent av underlaget. Storleken på skattereduktionen &lt;br&gt;
bör enligt utredningens mening vara densamma som föreslagen &lt;br&gt;
storlek på skattereduktion för förvärv av aktier, dvs. 20 procent. &lt;br&gt;
8.5.3 Rättelse när villkoren inte uppfyllts &lt;br&gt;
Omprövning och eftertaxering &lt;br&gt;
Utredningen har ovan pekat på att villkor för rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
för riskkapitalkonto bör vara att insatta medel används &lt;br&gt;
inom en viss tidsperiod för att förvärva aktier i enlighet med förslaget &lt;br&gt;
om skattereduktion för förvärv av aktier. Om dessa villkor &lt;br&gt;
inte uppfylls uppkommer frågan hur detta ska angripas. Enbart den &lt;br&gt;
omständigheten att villkoren inte uppfyllts, innebär inte att den &lt;br&gt;
enskilde har lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen. &lt;br&gt;
Beslut om eftertaxering kommer därför inte att kunna fattas med &lt;br&gt;
stöd av huvudregeln om oriktig uppgift i 4 kap. 16 § TL. För att &lt;br&gt;
reglerna ska kunna fungera effektivt skulle det därför kunna föras &lt;br&gt;
in en ny bestämmelse i 4 kap. 17 § TL. Denna bestämmelse skulle &lt;br&gt;
innebära att rättelse kan ske genom eftertaxering om villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktionen inte uppfyllts. Eftertaxering bör således kunna &lt;br&gt;
ske om insättningarna använts till annat än att förvärva ”tillåtna” &lt;br&gt;
aktier eller om insättningarna inte tagits ut inom rätt tid. Enligt &lt;br&gt;
4 kap. 19 § TL gäller att Skatteverkets beslut om eftertaxering ska &lt;br&gt;
meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Eftersom &lt;br&gt;
den tidsperiod under vilken förvärv senast måste göras enligt utredningens &lt;br&gt;
modell uppgår till fyra år efter insättningsåret, torde det &lt;br&gt;
finnas tillräckligt med utrymme för Skatteverkets handläggning. &lt;br&gt;
Särskilt tillägg &lt;br&gt;
Det bör finnas möjlighet att påföra ett visst tillägg för att hindra att &lt;br&gt;
skattereduktionen utnyttjas för skatteplaneringsförfaranden. &lt;br&gt;
Utredningen anser därför att ett särskilt tillägg ska påföras den som &lt;br&gt;
har fått skattereduktionen om villkoren inte uppfyllts, dvs. att insättningen &lt;br&gt;
på riskkapitalkontot inte använts på rätt vis eller i rätt tid. Vidare &lt;br&gt;
menar utredningen att tillägget bör motsvara statslåneräntan vid &lt;br&gt;
utgången av november månad året före det år uttaget gjordes ökad &lt;br&gt;
255&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
med fem procentenheter multiplicerad med det belopp som tagits &lt;br&gt;
ut eller som ska betraktas som uttaget. &lt;br&gt;
Det finns fall där det skulle kunna framstå som obilligt att &lt;br&gt;
påföra särskilt tillägg. Utredningen anser därför att det ska finnas &lt;br&gt;
en ventil, som innebär att tillägg inte ska påföras om det finns &lt;br&gt;
särskilda skäl. Särskilda skäl skulle t.ex. kunna finnas om den &lt;br&gt;
enskilde tagit ut pengar i december 2009 och förvärvat aktier för &lt;br&gt;
dem samma månad men bolaget i mars 2010 marknadsnoterat sig. &lt;br&gt;
Förvärvet uppfyller därmed inte de förutsättningar som gäller &lt;br&gt;
enligt den föreslagna skattereduktion för förvärv av aktier. Särskilda &lt;br&gt;
skäl bör i denna situationen dock anses föreligga enbart om &lt;br&gt;
den enskilde inte kunnat påverka bolagets marknadsnotering och &lt;br&gt;
övriga villkor för rätt till skattereduktion för förvärv av aktier är &lt;br&gt;
uppfyllda. &lt;br&gt;
8.5.4 Förhållandet mellan skattereduktionen för &lt;br&gt;
riskkapitalkonto och skattereduktionen för förvärv av &lt;br&gt;
aktier &lt;br&gt;
Utredningen föreslår att det vid bestämmandet av underlaget för &lt;br&gt;
skattereduktionen för förvärv av aktier inte ska räknas in betalningar &lt;br&gt;
som har legat till grund för skattereduktionen för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
om sådana regler framöver införs. Skattereduktionen för &lt;br&gt;
förvärv av aktier skulle således inte medges i den mån aktierna &lt;br&gt;
betalats med uttagna insättningar från ett riskkapitalkonto. &lt;br&gt;
Bestämmelsen kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
En fysisk person förvärvar sådana aktier som kan ligga till grund för &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv av aktier för 200 000 kr. Enbart halva &lt;br&gt;
beloppet betalas med uttagna insättningar från ett riskkapitalkonto. I &lt;br&gt;
underlaget för skattereduktionen för förvärv av aktier får därför räknas &lt;br&gt;
in resterande belopp, dvs. 100 000 kr. &lt;br&gt;
Som ovan framgår bör ett villkor för skattereduktion för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
enligt utredningens modell vara att insättningen &lt;br&gt;
används till att förvärva sådana aktier som kan ligga till grund för &lt;br&gt;
föreslagen skattereduktion för förvärv av aktier. Vidare bör ett förvärv &lt;br&gt;
ha skett senast det fjärde beskattningsåret efter det år då &lt;br&gt;
insättningen gjordes och skattereduktion således medgavs för densamma. &lt;br&gt;
Om förvärv i rätt tid inte har skett bör Skatteverket ha &lt;br&gt;
möjlighet att fatta beslut om eftertaxering. &lt;br&gt;
256&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Vad gäller förhållandet mellan skattereduktionen för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
och skattereduktionen för förvärv av aktier har utredningen &lt;br&gt;
även övervägt en annan modell. Denna alternativa modell &lt;br&gt;
skulle innebära att medgiven skattereduktionen för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
automatiskt återläggs efter en viss tid. Återläggning skulle &lt;br&gt;
även kunna ske tidigare i det fall insättningarna används för att förvärva &lt;br&gt;
akter före tidsfristens utgång. Vidare skulle skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier kunna medges även om riskkapitalkontomedel &lt;br&gt;
använts som betalning vid förvärvet. Utredningen har emellertid &lt;br&gt;
funnit att denna alternativa modell är mindre lämplig av ett antal &lt;br&gt;
skäl. &lt;br&gt;
Ett sådant skäl är att en återlagd skattereduktion skulle vara en &lt;br&gt;
ny företeelse inom skatterätten. Det är därför inte helt klart hur &lt;br&gt;
man i beskattningssammanhang skulle betrakta en sådan återlagd &lt;br&gt;
reduktion. Problem skulle därför förmodligen uppkomma, särskilt i &lt;br&gt;
utflyttningssituationer. En återlagd reduktion skulle sannolikt inte &lt;br&gt;
omfattas av det s.k. indrivningsdirektivet.4 En återläggning skulle &lt;br&gt;
svårligen kunna betraktas som en inkomst, varför begränsat skattskyldiga &lt;br&gt;
inte skulle kunna ”påföras” beloppet med stöd av någon &lt;br&gt;
ny bestämmelse i 3 kap. 18 eller 19 § inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Denna alternativa modell skulle vidare innebära att om den som &lt;br&gt;
har fått skattereduktion för riskkapitalkonto använder insättningarna &lt;br&gt;
på kontot till att förvärva aktier i enlighet med skattereduktionen &lt;br&gt;
för aktieförvärv, skulle någon skatteeffekt för den &lt;br&gt;
enskilde inte uppkomma genom att återlagd skattereduktion och &lt;br&gt;
medgiven skattereduktionen jämnar ut varandra. &lt;br&gt;
Det sagda kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
År 2010 sätter en fysisk person in 100 000 kr på ett riskkapitalkonto. &lt;br&gt;
År 2013 tar denne ut det insatta beloppet, dvs. 100 000 kr. &lt;br&gt;
Samma dag köper denne aktier för 100 000 kr. Rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier föreligger. &lt;br&gt;
Skatteberäkning för taxeringsåret 2014 &lt;br&gt;
Preliminärt debiterad skatt (t.ex. &lt;br&gt;
avseende inkomst av arbete) &lt;br&gt;
+ 120 000 kr &lt;br&gt;
Minskad skatt på grund av avdrag - 5 000 kr &lt;br&gt;
Slutlig skatt före skattereduktion 115 000 kr &lt;br&gt;
Skattereduktion för aktier - 20 000 kr &lt;br&gt;
4 Rådets direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har &lt;br&gt;
avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder. &lt;br&gt;
257&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Riskkapitalkonton SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Slutlig skatt efter skattereduktion 95 000 kr &lt;br&gt;
Återlagd skattereduktion &lt;br&gt;
(riskkapitalkonto) &lt;br&gt;
+ 20 000 kr &lt;br&gt;
Slutlig skatt inkl. återlagd &lt;br&gt;
skattereduktion &lt;br&gt;
115 000 kr &lt;br&gt;
Överskjutande skatt 5 000 kr &lt;br&gt;
Utredningen har även övervägt om det skulle finnas fördelar med &lt;br&gt;
att storleken på de båda skattereduktionerna skulle vara olika. &lt;br&gt;
Vidare har utredningen övervägt om medgiven skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier bör kunna ”räknas av” mot den återlagda skattereduktionen. &lt;br&gt;
Detta skulle kunna vara till fördel för företagens kapitalanskaffning &lt;br&gt;
i de fall den skattskyldige under ett visst år inte har &lt;br&gt;
så mycket skatt att betala att han eller hon kan tillgodogöra sig hela &lt;br&gt;
den skattereduktion som han eller hon i princip är berättigad till på &lt;br&gt;
grund av aktieförvärvet. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
Preliminärt debiterad skatt (t.ex. &lt;br&gt;
avseende inkomst av arbete och &lt;br&gt;
kapital) &lt;br&gt;
+ 100 000 kr &lt;br&gt;
Minskad skatt på grund av avdrag - 70 000 kr &lt;br&gt;
Slutlig skatt före skattereduktion 30 000 kr &lt;br&gt;
Skattereduktion för aktier - 50 000 kr &lt;br&gt;
Slutlig skatt efter skattereduktion &lt;br&gt;
(endast 30 000 kr av skattereduktionen &lt;br&gt;
utnyttjas) &lt;br&gt;
0 kr &lt;br&gt;
Återlagd skattereduktion &lt;br&gt;
(riskkapitalkonto) &lt;br&gt;
+ 50 000 kr &lt;br&gt;
Skattereduktion för aktier &lt;br&gt;
(resterande 20 000 kr utnyttjas) &lt;br&gt;
- 20 000 kr &lt;br&gt;
”Kvarskatt” 30 000 kr &lt;br&gt;
Den slutliga skatten kommer alltså att uppgå till 30 000 kr och några &lt;br&gt;
faktiska effekter på grund av den återlagda skattereduktionen uppkommer &lt;br&gt;
inte för den skattskyldige. 30 000 kr var vad denne skulle &lt;br&gt;
betala i skatt före beaktande av medgiven skattereduktion och återlagd &lt;br&gt;
sådan. Om avräkning inte skulle ha gjorts mot återlagd skattereduktion &lt;br&gt;
skulle den skattskyldige ha tillgodoräknats endast 30 000 kr &lt;br&gt;
av den medgivna skattereduktionen, eftersom han bara hade 30 000 kr &lt;br&gt;
i slutlig skatt för beskattningsåret att betala. 20 000 kr av skatte258&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Riskkapitalkonton &lt;br&gt;
259 &lt;br&gt;
reduktionen för förvärv av aktier skulle alltså inte ha utnyttjats. Samtidigt &lt;br&gt;
skulle den skattskyldige ha varit tvungen att betala den återlagda &lt;br&gt;
skattereduktionen för riskkapitalkonto (50 000 kr). &lt;br&gt;
En nackdel med att tillåta avräkning även mot återlagd skattereduktion &lt;br&gt;
är att det skulle innebära en risk för skattebortfall i utflyttningsfall. &lt;br&gt;
Personer som inte har någon skatt eller avgift, dvs. kommunal &lt;br&gt;
eller statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt, kommunal &lt;br&gt;
fastighetsavgift eller kupongskatt, att betala i Sverige och som därför &lt;br&gt;
inte har något att räkna av skattereduktionen mot får genom den återlagda &lt;br&gt;
skattereduktionen för riskkapitalkontot del av den skatteförmån &lt;br&gt;
som avräkningen innebär. &lt;br&gt;
En lösning för att minimera skattebortfall i utflyttningsfall &lt;br&gt;
skulle kunna vara att införa regler om att en avräkning mot återlagd &lt;br&gt;
skattereduktion bara får ske i de fall den skattskyldige antingen har &lt;br&gt;
någon deklarerad inkomst eller ska betala kommunal eller statlig &lt;br&gt;
inkomstskatt, statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift &lt;br&gt;
eller kupongskatt med i vart fall något belopp under det aktuella &lt;br&gt;
beskattningsåret. &lt;br&gt;
En annan lösning skulle kunna vara att återläggningen av skattereduktionen &lt;br&gt;
inte sker för samma beskattningsår som skattereduktionen &lt;br&gt;
för förvärv av aktier. Återläggningen skulle då ske för &lt;br&gt;
beskattningsåret närmast före det år då aktierna förvärvades. Härigenom &lt;br&gt;
skulle det dock uppkomma ett likviditetsproblem genom att &lt;br&gt;
den skattskyldige det första året måste ”betala tillbaka” skattereduktionen &lt;br&gt;
för riskkapitalkontot och först det andra året kan &lt;br&gt;
denne få skattereduktion för förvärv av aktier. Denna effekt skulle &lt;br&gt;
göra att hela syftet med riskkapitalkontona riskerar att förfelas. &lt;br&gt;
Dessutom skulle det i administrativt hänseende kunna bli problem &lt;br&gt;
med att hantera uttag som gjorts mot slutet av ett år.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
III Konsekvenser&lt;br&gt;
9 Konsekvenser &lt;br&gt;
9.1 Inledning &lt;br&gt;
Av 14-16 §§ kommittéförordningen (1998:1474) framgår att de &lt;br&gt;
kostnadsmässiga och andra konsekvenser som lämnade förslag kan &lt;br&gt;
ha ska anges i betänkandet. &lt;br&gt;
I direktiven anges att vi, till den del lämnade förslag medför &lt;br&gt;
negativa offentligfinansiella effekter, ska föreslå finansiering av förslagen &lt;br&gt;
enligt gällande finansieringsprinciper. Vidare ska vi redovisa &lt;br&gt;
förslagens påverkan på den administrativa bördan för företag och &lt;br&gt;
myndigheter. &lt;br&gt;
Våra förslag har till syfte att underlätta kapitalanskaffningen för &lt;br&gt;
mindre företag genom att stimulera finansiella investeringar från &lt;br&gt;
fysiska personer i dessa företag. Med mindre företag avses onoterade, &lt;br&gt;
dvs. icke marknadsnoterade, företag. &lt;br&gt;
Förslagen innebär att gällande skatteregler ska förändras i två &lt;br&gt;
avseenden. &lt;br&gt;
Den ena av de två åtgärder som utredningen föreslår utgör en &lt;br&gt;
lättnad på ägarnivå. Åtgärden innebär att fysiska personer som förvärvar &lt;br&gt;
aktier kan få skattereduktion. Förvärven ska avse aktier i &lt;br&gt;
icke marknadsnoterade svenska aktiebolag eller utländska bolag &lt;br&gt;
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i tredje land &lt;br&gt;
om det finns ett avtal om informationsutbyte. &lt;br&gt;
Den andra åtgärden innebär en lättnad på bolagsnivå i form av &lt;br&gt;
ett avdrag för aktiebolag som lämnar vinstutdelning till fysiska personer &lt;br&gt;
(utdelningsavdrag). Avdrag medges bara för utdelning på &lt;br&gt;
icke marknadsnoterade aktier. Avdraget sker med hänsyn till vad &lt;br&gt;
fysiska personer har betalat för aktier som getts ut vid bildandet &lt;br&gt;
eller vid nyemission. Även fysiska personers förvärv av aktier i ett &lt;br&gt;
lagerbolag kan grunda rätt till avdrag. &lt;br&gt;
263&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Båda åtgärderna omfattar enbart rörelsedrivande bolag och inte &lt;br&gt;
bolag som klassificeras som investmentföretag och privatbostadsföretag. &lt;br&gt;
Förslagen är inte avsedda att vara alternativa. I regel torde de &lt;br&gt;
aktualiseras i olika skeden av ett bolags livscykel. Skattereduktionen &lt;br&gt;
på ägarnivå har främst till syfte att förbättra kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
i startskede och tidig expansionsfas. Utdelningsavdraget &lt;br&gt;
på bolagsnivå gynnar främst företag i de något senare &lt;br&gt;
utvecklingsfaserna, eftersom det förutsätter att bolaget nått en &lt;br&gt;
sådan utvecklingsgrad att det förmår generera vinster. Någon klar &lt;br&gt;
gräns mellan faserna finns givetvis inte och de olika regelverken kan &lt;br&gt;
komma att tillämpas samtidigt för ett och samma bolag. När &lt;br&gt;
reglerna varit i kraft under en tid kommer det nämligen att kunna &lt;br&gt;
bli så att ett aktieförvärv som har legat till grund för en fysisk persons &lt;br&gt;
skattereduktion också kommer att tas med vid beräkningen av &lt;br&gt;
bolagets utdelningsavdrag. Utredningen har − med hänsyn till den &lt;br&gt;
korta tid som stått till dess förfogande − inte ansett att det varit &lt;br&gt;
möjligt att undersöka de ekonomiska effekter som kombinationen &lt;br&gt;
av skattereduktion och utdelningsavdrag skulle kunna medföra. &lt;br&gt;
Interaktionen mellan skattereduktionen och utdelningsavdraget har &lt;br&gt;
således inte utretts. &lt;br&gt;
Utredningen vill betona att inget av de två förslagen förordas &lt;br&gt;
framför det andra. Vart och ett av förslagen har sina fördelar och &lt;br&gt;
även − ofrånkomligt − sina nackdelar. &lt;br&gt;
Nedan lämnas en allmän redogörelse för underlag och antaganden &lt;br&gt;
rörande offentligfinansiella effekter av både skattereduktionen &lt;br&gt;
och utdelningsavdraget. &lt;br&gt;
I avsnitt 9.2 redovisas de offentligfinansiella effekterna och &lt;br&gt;
övriga konsekvenser av skattereduktionen. I avsnitt 9.3 anges &lt;br&gt;
konsekvenserna av utdelningsavdraget. &lt;br&gt;
9.1.1 Allmänt om beräkningsunderlag och antaganden &lt;br&gt;
De förslag utredningen lägger fram syftar, som ovan framgår, till &lt;br&gt;
att stimulera fysiska personers förvärv av aktier i onoterade bolag. &lt;br&gt;
Utredningens förslag medger skattereduktion respektive &lt;br&gt;
utdelningsavdrag för onoterade aktier som förvärvats vid bildande &lt;br&gt;
av bolag, eller vid förvärv av aktier i ett s.k. lagerbolag, samt för &lt;br&gt;
nyemissioner. Både den del av nyemissionen som går till bundet &lt;br&gt;
eget kapital (aktiekapital) och den som går till fritt eget kapital &lt;br&gt;
264&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
(överkursfond) får räknas med vid beräkningen av &lt;br&gt;
skattereduktionen respektive utdelningsavdraget. &lt;br&gt;
Beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna är bland &lt;br&gt;
annat baserade på underlag om nyemissioner från Bolagsverket, &lt;br&gt;
med uppdelning på privata och publika aktiebolag. Ett publikt &lt;br&gt;
aktiebolag måste ha minst 500 000 kr i aktiekapital och ett privat &lt;br&gt;
bolag, enligt gällande lag, minst 100 000 kr. Publika aktiebolag har, &lt;br&gt;
till skillnad från privata, möjlighet att vända sig till allmänheten för &lt;br&gt;
att söka kapital. Vi antar därför här att de onoterade bolagen motsvaras &lt;br&gt;
av de privata bolagen samt en viss andel av de publika &lt;br&gt;
bolagen. Fördelningen av nyemissionerna mellan onoterade och &lt;br&gt;
noterade publika aktiebolag är inte känd, varför ett antagande får &lt;br&gt;
göras. Av cirka 2 400 publika aktiebolag är cirka 400 noterade. De &lt;br&gt;
onoterade bolagens andel av det totala antalet publika aktiebolag är &lt;br&gt;
därmed cirka 80 procent. I brist på annat underlag antas samma &lt;br&gt;
fördelning gälla för nyemissionsbeloppen. &lt;br&gt;
Vi antar att nyemissionsunderlaget år 2010 motsvaras av det &lt;br&gt;
genomsnittliga värdet av 2006 och 2008 års nyemissioner framskrivet &lt;br&gt;
med den s.k. BNP-deflatorn. Data för år 2007 exkluderas &lt;br&gt;
dock då det skedde ovanligt stora nyemissioner detta år. Vidare är &lt;br&gt;
andelen av nyemissionerna som är hänförliga till fysiska ägare inte &lt;br&gt;
känd. De antaganden som därför måste göras redovisas specifikt &lt;br&gt;
för respektive förslag. &lt;br&gt;
Uppgifter om antalet nystartade bolag är hämtat från rapporten &lt;br&gt;
Nyföretagandet i Sverige 2006–2007, ITPS S2008:006. Det genomsnittliga &lt;br&gt;
antalet nystartade bolag per år under åren 2006−2007 var &lt;br&gt;
enligt denna källa cirka 11 000.1 Det antas att det till de nystartade &lt;br&gt;
företagen skjuts till ett kapital motsvarande det för privata bolag &lt;br&gt;
erfordrade minsta tillåtna aktiekapitalet, dvs. 100 000 kr. &lt;br&gt;
1 Nystartade företag är inte detsamma som nyregistrerade företag. Skillnaden förklaras i &lt;br&gt;
bilaga 2. Rapporten är baserad på en urvalsundersökning som gjorts i form av främst en brevenkät. &lt;br&gt;
265&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
9.2 Konsekvenser av skattereduktionen för förvärv av &lt;br&gt;
aktier &lt;br&gt;
9.2.1 Offentligfinansiella effekter &lt;br&gt;
Minskade skatteintäkter &lt;br&gt;
Utredningen föreslår att fysiska personer som förvärvar aktier i &lt;br&gt;
onoterade aktiebolag − vid bolagets bildande, genom förvärv av &lt;br&gt;
aktier i lagerbolag eller vid nyemission − ska få skattereduktion. &lt;br&gt;
Förslaget innebär att fysiska ägare till onoterade bolag får en &lt;br&gt;
skattereduktion motsvarande 20 procent av anskaffningskostnaden &lt;br&gt;
för förvärvet. Den andel av betalningen som överstiger 500 000 kr &lt;br&gt;
får inte ligga till grund för skattereduktionen. &lt;br&gt;
Eftersom skattereduktionen ges på ägarnivå krävs för en &lt;br&gt;
kostnadsberäkning uppgifter om antalet fysiska aktieägare i respektive &lt;br&gt;
onoterat bolag. Sådana uppgifter saknas för onoterade aktiebolag &lt;br&gt;
med spritt ägande. I brist på underlag får beräkningen i stället &lt;br&gt;
ta sin utgångspunkt i uppgifter om antalet onoterade bolag av olika &lt;br&gt;
slag (de med kvalificerade andelar och de utan) och om det genomsnittliga &lt;br&gt;
antalet ägare av kvalificerade andelar per bolag. Därvid &lt;br&gt;
antas att det genomsnittliga antalet fysiska personer som äger &lt;br&gt;
onoterade bolag med spritt ägande är dubbelt så stort som för &lt;br&gt;
fåmansaktiebolag (som i genomsnitt ägs av 1,55 personer). Beräkningen &lt;br&gt;
av den offentligfinansiella effekten av förslaget utgår från en &lt;br&gt;
sådan uppskattning av antalet ägare i onoterade aktiebolag. Därefter &lt;br&gt;
återstår att bedöma hur stor andel av dessa ägare som varje år &lt;br&gt;
deltar i en nyemission. Här antas denna andel vara lika stor som &lt;br&gt;
den andel av de onoterade bolagen som varje år genomför nyemissioner. &lt;br&gt;
Enligt statistik från Bolagsverket uppgår denna andel till &lt;br&gt;
cirka 1,3 procent. Som ovan nämnts är maxgränsen för underlaget &lt;br&gt;
för skattereduktionen 500 000 kr per person. I praktiken kan dock &lt;br&gt;
underlaget förväntas vara lägre eftersom många fysiska personer &lt;br&gt;
sannolikt deltar i nyemissioner med mindre belopp. I brist på uppgifter &lt;br&gt;
antas att det genomsnittliga avdraget utgör hälften av det &lt;br&gt;
maximala avdraget, dvs. 250 000 kr. &lt;br&gt;
För den del av skattereduktionen som går till fysiska personer &lt;br&gt;
som bildar nya onoterade bolag används samma metod som för &lt;br&gt;
utdelningsavdraget. Detta innebär att antalet nystartade aktiebolag &lt;br&gt;
per år, som antagits uppgå till cirka 11 000, multipliceras med en &lt;br&gt;
antagen andel som är hänförlig till fysiker (30 procent). Detta &lt;br&gt;
266&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
antagande baseras på en jämförelse med fysiska personers direktägande &lt;br&gt;
i noterade bolag som enligt Aktieägarstatistiken uppgår till &lt;br&gt;
cirka 14 procent. Det direkta ägandet i onoterade bolag antas alltså &lt;br&gt;
vara ungefär dubbelt så stort som det i noterade bolag. &lt;br&gt;
Vidare antas i enlighet med tidigare resonemang att det till varje &lt;br&gt;
nystartat bolag skjuts till ett kapital om 100 000 kr. &lt;br&gt;
Vi har föreslagit att aktieförvärv i utländska bolag ska kunna ge &lt;br&gt;
rätt till skattelättnader. Det är mycket svårt att beräkna hur många &lt;br&gt;
sådana förvärv det kan bli fråga om och till vilka belopp dessa kommer &lt;br&gt;
att uppgå. Något säkert underlag att utgå från finns inte. Vi &lt;br&gt;
har därför valt att i beräkningen inte beakta aktieförvärv i utländska &lt;br&gt;
bolag. &lt;br&gt;
I tabellen nedan redovisas de olika stegen i beräkningen. Beräkningarna &lt;br&gt;
baseras på det genomsnittliga antalet bolag respektive &lt;br&gt;
ägare under åren 2005-2006. &lt;br&gt;
Tabell 9.1 Beräkning av skattereduktion &lt;br&gt;
1. Antal fåmansaktiebolag 185 500 &lt;br&gt;
2. Antal onoterade aktiebolag med spritt ägande 106 000 &lt;br&gt;
3. Totalt antal onoterade bolag 291 500 &lt;br&gt;
4. Antal ägare, fåmansaktiebolag 287 226 &lt;br&gt;
5. Antal ägare onoterade aktiebolag med spritt ägande* 328 258 &lt;br&gt;
6. Totalt antal ägare i onoterade bolag 615 484 &lt;br&gt;
7. Andel ägare som emitterar per år 0,013 &lt;br&gt;
8. Antal ägare som nyemitterar per år (6. x 7.) 8 001 &lt;br&gt;
9. Underlag för skattereduktion (8. x 250 000 kr) 2 000 322 581 &lt;br&gt;
10. Antal nystartade bolag 11 000 &lt;br&gt;
11. Antagen andel fysiker 0,3 &lt;br&gt;
12. Antaget tillskjutet kapital 100 000 &lt;br&gt;
13. Underlag för skattereduktion (10. x 11. x 12.) 330 000 000 &lt;br&gt;
14. Minskad skatt ([9.+13.] x 20%) 466 064 516 &lt;br&gt;
Kommentar: Antalsuppgifter avser genomsnitt för åren 2005-2006, förutom antal nystartade bolag som &lt;br&gt;
avser 2006-2007. &lt;br&gt;
* Antal ägare i respektive onoterat bolag med spritt ägande antas vara dubbelt så många som i &lt;br&gt;
fåmansaktiebolag. &lt;br&gt;
267&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Den föreslagna skattereduktionen beräknas minska skatteintäkterna &lt;br&gt;
med cirka 0,47 miljarder kr per år. Den varaktiga nettoeffekten &lt;br&gt;
är lika stor som den årliga nettobudgeteffekten på grund &lt;br&gt;
av en omedelbar anpassning till en ny långsiktig jämvikt. Den &lt;br&gt;
offentligfinansiella effekten är statiskt beräknad och baserad på ett &lt;br&gt;
antagande om fasta priser och volymer, i enlighet med Finansdepartementets &lt;br&gt;
beräkningskonventioner 2009. &lt;br&gt;
Skattereduktion &lt;br&gt;
Skattereduktion År 2010 År 2011 År 2012 Varaktigt &lt;br&gt;
Budgeteffekt -0,47 -0,47 -0,47 -0,47 &lt;br&gt;
Finansiering &lt;br&gt;
Av beräkningen ovan framgår att skattereduktionen uppskattas &lt;br&gt;
innebära minskade skatteintäkter på cirka 0,47 miljarder kr per år. &lt;br&gt;
Frågan är hur detta ska finansieras. &lt;br&gt;
En allmän utgångspunkt för vårt arbete är, i enlighet med direktiven, &lt;br&gt;
grunddragen i 1990 års skattereform om likformighet och &lt;br&gt;
neutralitet. Grunddragen innebär bl.a. att det inte bör finnas några &lt;br&gt;
skillnader i den skattemässiga behandlingen av olika ekonomiska &lt;br&gt;
handlingsalternativ som kan påverka den enskildes val mellan dessa &lt;br&gt;
alternativ. Alternativen i detta hänseende kan exempelvis utgöras av &lt;br&gt;
val mellan olika investeringsformer eller olika verksamhetsformer. &lt;br&gt;
Som framgår av beräkningen ovan kan det antas att förslaget om &lt;br&gt;
skattereduktion kommer att utnyttjas främst för investeringar i &lt;br&gt;
fåmansaktiebolag. De förvärv som läggs till grund för skattereduktionen &lt;br&gt;
kommer i cirka hälften av fallen att avse aktier som &lt;br&gt;
omfattas av de s.k. 3:12-reglerna och där utdelningar och kapitalvinster &lt;br&gt;
inom vissa utrymmen beskattas med 20 procent. Till återstående &lt;br&gt;
del kommer skattereduktionen att tillfalla ägare till övriga &lt;br&gt;
onoterade andelar där utdelningar och kapitalvinster beskattas med &lt;br&gt;
25 procent. &lt;br&gt;
Enligt den analys som framgår av rapporten The Taxation of &lt;br&gt;
Business Income in Sweden, inlämnad till Finansdepartementet i &lt;br&gt;
maj 2008 (dnr Fi2008/3733/SKA/SE), är innehavare av andelar i &lt;br&gt;
fåmansföretag i många avseenden skattemässigt gynnade i förhållande &lt;br&gt;
till andra, t.ex. personer som driver enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Utredningens förslag kan därför antas att ytterligare &lt;br&gt;
268&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
förstärka den redan förmånliga skattemässiga behandlingen av &lt;br&gt;
innehavare av andelar i fåmansföretag. &lt;br&gt;
Av det ovan sagda drar utredningen slutsatsen att förslaget &lt;br&gt;
lämpligen skulle kunna finansieras genom att beskattningen inom &lt;br&gt;
3:12-systemet justeras. Men till viss del bör även finansieringen ske &lt;br&gt;
genom att beskattningen för övriga onoterade andelar justeras. &lt;br&gt;
Detta skulle lämpligen kunna ske genom en höjning av de två &lt;br&gt;
skattesatserna. &lt;br&gt;
Skattebasen för utdelningar och kapitalvinster på kvalificerade &lt;br&gt;
andelar till den del beskattning sker i inkomstslaget kapital med 20 &lt;br&gt;
procent, dvs. under gränsbeloppet respektive det sparade utdelningsutrymmet, &lt;br&gt;
kan efter uppräkning beräknas till 32,7 miljarder kr &lt;br&gt;
för år 2010. Skattebasen för okvalificerade andelar kan, med viss &lt;br&gt;
osäkerhet, uppskattas till 15,3 miljarder kr för samma år. &lt;br&gt;
Baserat på ovanstående uppgifter skulle en finansiering av den &lt;br&gt;
föreslagna skattereduktionen kunna ske genom att skattesatserna &lt;br&gt;
för såväl kvalificerade andelar, upp till gränsbeloppet respektive det &lt;br&gt;
sparade utdelningsutrymmet, som okvalificerade andelar höjs med &lt;br&gt;
1 procentenhet. Vi föreslår därför att skattesatsen för kvalificerade &lt;br&gt;
andelar höjs från 20 procent till 21 procent. Vidare föreslår vi att &lt;br&gt;
skattesatsen för okvalificerade andelar höjs från 25 procent till 26 &lt;br&gt;
procent. &lt;br&gt;
9.2.2 Effekter för företagen och enskilda &lt;br&gt;
Förslaget innebär att fysiska personer som mot betalning i pengar &lt;br&gt;
förvärvar aktier i onoterade bolag får en skattereduktion med motsvarande &lt;br&gt;
20 procent av betalningen. En utgångspunkt vid utformningen &lt;br&gt;
av förslaget har varit att reglerna ska vara så enkla som möjligt &lt;br&gt;
att förstå och tillämpa. Det är den fysiska personen som ska &lt;br&gt;
begära skattereduktion. Begäran ska göras i självdeklarationen. &lt;br&gt;
Syftet med skattelättnaden är att förbättra de mindre företagens &lt;br&gt;
tillgång på kapital. Till skillnad mot vad som gällde för det tidigare &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget är det inte någon förutsättning för den fysiska &lt;br&gt;
personens rätt till skattereduktion att bolaget har intygat att det &lt;br&gt;
uppfyller vissa villkor. Däremot ställs det krav på att den som har &lt;br&gt;
fått skattereduktion eller närstående till denne under viss tid efter &lt;br&gt;
betalningen inte får ta emot vissa överföringar av medel eller tillgångar &lt;br&gt;
från bolaget eller från företag i intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget. Det föreskrivs dock inte någon uppgiftsskyldighet för &lt;br&gt;
269&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
bolaget om det inträffar någon omständighet som medför att den &lt;br&gt;
enskildes rätt till skattereduktion går förlorad. &lt;br&gt;
Sammantaget bedöms förslaget inte innebära något administrativt &lt;br&gt;
merarbete för bolagen. För de enskilda innebär det ett visst &lt;br&gt;
merarbete att begära skattereduktion. Detta bör dock vara av &lt;br&gt;
marginell omfattning och bör också ses mot bakgrund av den &lt;br&gt;
betydande förmån som skattereduktionen innebär. &lt;br&gt;
9.2.3 Effekter för Skatteverket, Bolagsverket och de allmänna &lt;br&gt;
förvaltningsdomstolarna &lt;br&gt;
Förslaget om en skattereduktion för fysiska personer som har förvärvat &lt;br&gt;
aktier kommer att ge upphov till ökade kostnader för Skatteverket&lt;br&gt;
. &lt;br&gt;
Kostnader för det IT-system som krävs för att hantera utredningens &lt;br&gt;
förslag uppskattas till minst 3 miljoner kr det första året. I &lt;br&gt;
detta belopp ingår bl.a. framtagande av blanketter och kontrollsystem. &lt;br&gt;
Underhållskostnaderna för IT-systemet beräknas uppgå till &lt;br&gt;
250 000 kr årligen. Granskning uppskattas att kosta minst 2 miljoner &lt;br&gt;
kr per år. Till detta kommer interna utbildningsinsatser som &lt;br&gt;
beräknas till 200 000 kr − 700 000 kr per år. Dessutom beräknas &lt;br&gt;
externa informationsinsatser uppgå till cirka 2−3 miljoner kr för &lt;br&gt;
första året. Med en lägre ambitionsnivå skulle kostnaden kunna &lt;br&gt;
sänkas till 500 000 kr − 1 miljon kr. &lt;br&gt;
För Bolagsverket kan förslaget ge upphov till en viss ökad &lt;br&gt;
arbetsbelastning, eftersom antalet nyemissioner kan antas öka &lt;br&gt;
något. Någon ökning av annat än försumbar omfattning torde det &lt;br&gt;
dock inte bli fråga om. &lt;br&gt;
När det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna är det &lt;br&gt;
mycket svårt att uppskatta den ökade arbetsbelastning som förslaget &lt;br&gt;
kommer att ge upphov till. Att det kommer att bli fråga om &lt;br&gt;
en ökad arbetsbörda till följd av ökad måltillströmning står dock &lt;br&gt;
klart. Frågan är hur stor ökningen kommer att bli. &lt;br&gt;
En utgångspunkt skulle kunna vara att beräkna antalet nya mål &lt;br&gt;
på grundval av andelen omprövade och/eller överklagade ärenden &lt;br&gt;
av det totala antalet ärenden avseende det tidigare riskkapitalavdraget, &lt;br&gt;
lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
Med hänsyn till att riskkapitalavdraget var i bruk så &lt;br&gt;
kort tid och nyttjades i mycket begränsad omfattning kan en &lt;br&gt;
jämförelse i nu aktuellt hänseende med detta avdrag ifrågasättas. &lt;br&gt;
270&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
Några uppgifter om antalet omprövningar eller överklaganden har &lt;br&gt;
dessutom inte varit möjliga att få fram. &lt;br&gt;
Vad vi däremot har kunnat få fram är antalet skattereduktioner &lt;br&gt;
under taxeringsåren 2005−2008 och antalet överklagade ärenden &lt;br&gt;
om skattereduktioner under åren 2005–2008. &lt;br&gt;
Antalet skattereduktioner (bredband, miljö och ROT-avdrag) &lt;br&gt;
uppgick till 226 650 stycken för taxeringsåret 2005 och till 305 581 &lt;br&gt;
stycken (bredband, miljö, ROT-avdrag och skog) för taxeringsåret &lt;br&gt;
2006. För taxeringsåret 2007 uppgick antalet skattereduktioner &lt;br&gt;
(bredband, miljö och skog) till 52 459 stycken och för taxeringsåret &lt;br&gt;
2008 (bredband och hushållsarbete) till 58 740 stycken. &lt;br&gt;
Under åren 2005−2008 kom det in till Skatteverket 205, 572, &lt;br&gt;
277 respektive 250 överklaganden i ärenden om skattereduktion. &lt;br&gt;
Om man för enkelhetens skull antar att överklagandet kom in &lt;br&gt;
under taxeringsåret skulle man vidare kunna anta att en genomsnittlig &lt;br&gt;
andel överklaganden uppgår till cirka 0,3 procent. Denna &lt;br&gt;
beräkning är behäftad med betydande osäkerhet. &lt;br&gt;
När det gäller föreslagen skattereduktion bör hänsyn tas till att &lt;br&gt;
bestämmelserna i vissa hänseenden kräver mer komplicerade avvägningar &lt;br&gt;
och bedömningar än vad som aktualiserades för tidigare &lt;br&gt;
skattereduktioner, exempelvis ROT-avdraget samt skattereduktionerna &lt;br&gt;
för skog och bredband. Dessutom bör det beaktas att förslaget &lt;br&gt;
om skattereduktion för aktieförvärv innehåller vissa villkor &lt;br&gt;
som ska vara uppfyllda även under tiden efter det att den enskilde &lt;br&gt;
har fått skattereduktionen. Det finns därför möjlighet för Skatteverket &lt;br&gt;
att genom omprövning upphäva ett beslut om skattereduktion &lt;br&gt;
till följd av omständigheter som har inträffat efter beslutet. &lt;br&gt;
Mot bakgrund av det sagda anser vi att det är rimligt att uppskatta &lt;br&gt;
överklagandefrekvensen till minst 1 procent. Vi antar således att 1 &lt;br&gt;
procent av Skatteverkets beslut om skattereduktion kan antas bli &lt;br&gt;
överklagade. &lt;br&gt;
Vi har i avsnitt 9.2.1 beräknat att antalet fysiska personer som är &lt;br&gt;
ägare i befintliga bolag och som kan antas delta i nyemissioner uppgår &lt;br&gt;
till cirka 8 000 personer per år. Om man utgår från att fördelningen &lt;br&gt;
mellan fåmansföretag och icke-fåmansföretag, dvs. aktiebolag &lt;br&gt;
med spritt ägande, är densamma för de nystartade bolagen som &lt;br&gt;
för de redan existerande, blir det totala antalet yrkade skattereduktioner &lt;br&gt;
cirka 16 000 per år. Vid den beräkningen har det emellertid &lt;br&gt;
inte tagits någon hänsyn till att föreslagna bestämmelser kan antas &lt;br&gt;
komma att öka fysiska personers investeringar i mindre företag och &lt;br&gt;
därmed antalet fysiska personer som ägare. Inte heller har det tagits &lt;br&gt;
271&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
hänsyn till att antalet nystartade bolag av fysiska personer kan &lt;br&gt;
antas öka. Mot bakgrund av detta anser vi att antalet yrkanden om &lt;br&gt;
skattereduktion hos Skatteverket sannolikt inte kommer att &lt;br&gt;
understiga 30 000 stycken per år. Om man antar att 1 procent av &lt;br&gt;
dessa skulle överklagas till länsrätt skulle det innebära ett tillskott &lt;br&gt;
på minst cirka 300 mål per år till länsrätterna. Vid denna försiktiga &lt;br&gt;
beräkning har det inte beaktats att det kommer till mål som rör &lt;br&gt;
bl.a. frågan om upphävande av tidigare beviljad skattereduktion på &lt;br&gt;
grund av att villkoren inte uppfyllts efter det att den enskilde har &lt;br&gt;
fått skattereduktionen och mål om förvärv av aktier i utländska &lt;br&gt;
bolag. Styckkostnaden för ett genomsnittligt skattemål i länsrätt är &lt;br&gt;
cirka 7 600 kr, i kammarrätt cirka 14 000 kr och i Regeringsrätten &lt;br&gt;
cirka 10 000 kr. &lt;br&gt;
Merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna kan därför, &lt;br&gt;
lågt räknat, uppskattas till minst cirka 4 miljoner kr, varvid &lt;br&gt;
kostnaderna för mål i länsrätt uppskattas till 2,3 miljoner kr. &lt;br&gt;
9.3 Konsekvenser av utdelningsavdraget &lt;br&gt;
9.3.1 Offentligfinansiella effekter &lt;br&gt;
Minskade skatteintäkter &lt;br&gt;
Det föreslagna utdelningsavdraget innebär att onoterade aktiebolag &lt;br&gt;
kan få ett avdrag beräknat på utdelat belopp. Avdraget baseras på &lt;br&gt;
den del av aktieförvärvets anskaffningskostnad som är hänförlig till &lt;br&gt;
fysiska personers ägande. I brist på statistik om fysiska personers &lt;br&gt;
andel av aktieförvärvet i onoterade bolag antas denna uppgå till 30 &lt;br&gt;
procent. En utgångspunkt för detta antagande är en jämförelse med &lt;br&gt;
fysiska personers direktägande i noterade bolag som enligt Aktieägarstatistiken &lt;br&gt;
uppgår till cirka 14 procent. Här antas att fysiska &lt;br&gt;
personers andel av det direkta ägandet i onoterade bolag är ungefär &lt;br&gt;
dubbelt så stort som i noterade bolag. &lt;br&gt;
Utifrån statistikunderlag från Bolagsverket har det varit möjligt &lt;br&gt;
att, för såväl privata som publika bolag, särskilja nyemissioner &lt;br&gt;
under respektive över avdragets tillåtna maxgräns om 5 miljoner kr. &lt;br&gt;
Eftersom den del av nyemissionerna som överstiger 5 miljoner kr &lt;br&gt;
inte får ingå i underlaget till utdelningsavdraget räknas denna del &lt;br&gt;
bort. Summan av nyemissionsbelopp understigande maxgränsen &lt;br&gt;
och antalet överstigande maxgränsen multiplicerat med 5 miljoner &lt;br&gt;
kr utgör därmed det totala nyemissionsbelopp som får ligga till &lt;br&gt;
272&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
grund för avdraget. Av detta belopp antas, i enlighet med &lt;br&gt;
beskrivning ovan, 30 procent vara hänförligt till fysiker. Det är &lt;br&gt;
dock troligt att andelen fysiska ägare är lägre för nyemissioner över &lt;br&gt;
maxgränsen och högre för dem under. Eftersom de avdragsgrundande &lt;br&gt;
beloppen över respektive under maxgränsen är ungefär &lt;br&gt;
lika stora har det dock ingen större betydelse om man, som här, &lt;br&gt;
använder ett genomsnitt av andelen fysiker eller om man väljer att &lt;br&gt;
göra två separata antaganden. &lt;br&gt;
Det totala underlaget för utdelningsavdraget motsvaras av summan &lt;br&gt;
av det framräknade nyemissionsunderlaget för privata och &lt;br&gt;
publika aktiebolag och fysiska personers insatskapital i nystartade &lt;br&gt;
onoterade aktiebolag. De olika stegen i beräkningen av underlaget &lt;br&gt;
presenteras i tabellen nedan. &lt;br&gt;
273&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Tabell 9.3 Beräkning av underlag för utdelningsavdraget &lt;br&gt;
Privata aktiebolag (alla är onoterade) &lt;br&gt;
1. Belopp upp till maxgränsen om 5 mnkr 3 616 261 872 &lt;br&gt;
2. Antal emissionsärenden större än 5 mnkr 870 &lt;br&gt;
3. Belopp som är avdragsberättigat för dem över 5 mnkr 4 350 000 000 &lt;br&gt;
4. Borträkning av fondemissioner (1,5% x [1.+ 3.]) 119 493 928 &lt;br&gt;
5. Totalt nyemissionsbelopp med maxgräns (1.+ 3.- 4.) 7 846 767 944 &lt;br&gt;
Nystartade aktiebolag &lt;br&gt;
6. Antal nystartade aktiebolag 11 000 &lt;br&gt;
7. Antaget tillskjutet aktiekapital 100 000 &lt;br&gt;
8. Avdragsberättigat 1 100 000 000 &lt;br&gt;
Publika aktiebolag &lt;br&gt;
9. Belopp upp till maxgränsen om 5 mnkr 594 288 413 &lt;br&gt;
10. Antal emissionsärenden större än 5 mnkr 370 &lt;br&gt;
11. Belopp som är avdragsberättigat för dem över 5 mnkr 1 850 000 000 &lt;br&gt;
12. Andel av publika aktiebolag som antas vara onoterade 0,80 &lt;br&gt;
13. Borträkning av fondemissioner (8% x [9. + 11.]) 195 543 073 &lt;br&gt;
14. Totalt nyemissionsbelopp med maxgräns (9. x 12. +11. &lt;br&gt;
x 12.-13.) &lt;br&gt;
1 759 887 658 &lt;br&gt;
Totalt för onoterade aktiebolag &lt;br&gt;
15. Summering av avdragsberättigade nyemissioner (5.+ 8. &lt;br&gt;
+ 14.) &lt;br&gt;
10 706 655 601 &lt;br&gt;
16. Andel som antas vara hänförligt till fysiker 0,3 &lt;br&gt;
17. Underlag för utdelningsavdrag (15. x 16.) 3 211 996 680 &lt;br&gt;
Beräkningarna utgår från att avdrag görs under en period om åtta år &lt;br&gt;
efter det år förvärvet av aktierna har ägt rum. Vid jämn fördelning &lt;br&gt;
under dessa år skulle det årliga avdraget uppgå till 12,5 procent av &lt;br&gt;
emissionsbeloppet. Detta skulle dock förutsätta att de onoterade &lt;br&gt;
bolagen varje år uppvisar så stora resultat att utdelning i denna &lt;br&gt;
omfattning är möjlig. Det är av två skäl inte rimligt att anta att så är &lt;br&gt;
fallet. För det första torde en viss andel av de nystartade företagen &lt;br&gt;
inte redovisa vinst under de första åren. För det andra torde det &lt;br&gt;
vara ovanligt att utdelningar följer direkt efter en nyemission. Mot &lt;br&gt;
denna bakgrund antas avdraget uppgå till 5 procent första året efter &lt;br&gt;
förvärvet, varefter storleken av avdraget antas växa med en &lt;br&gt;
274&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
konstant takt fram till år 8. Vidare kan det vara rimligt att anta att &lt;br&gt;
inte alla företag kommer att utnyttja hela avdraget under den &lt;br&gt;
tillåtna perioden. Här antas att utdelningsavdraget i genomsnitt &lt;br&gt;
kommer att utnyttjas till 80 procent. Annorlunda uttryckt innebär &lt;br&gt;
detta att de totala avdragen under åttaårsperioden summerar till 80 &lt;br&gt;
procent av det ursprungliga nyemissionsbeloppet. &lt;br&gt;
ITPS har i rapporten Uppföljning av 2003 års nystartade företag – &lt;br&gt;
tre år efter start, S2008:001, presenterat statistik om företagens &lt;br&gt;
överlevnadsgrad. Av rapporten framgår att aktiebolagens överlevnadsgrad &lt;br&gt;
åren 2003–2006 var 81 procent. Med andra ord bedrev &lt;br&gt;
19 procent av de aktiebolag som startades under år 2003 inte längre &lt;br&gt;
aktiv verksamhet tre år senare. Detta tas hänsyn till i beräkningen &lt;br&gt;
av utdelningsavdragets offentligfinansiella effekter genom att det &lt;br&gt;
avdragsgrundande beloppet för nystartade bolag under de tre första &lt;br&gt;
åren minskas med en utvecklingstakt som beräknas utifrån nämnda &lt;br&gt;
data. Därefter kan den största risken för nedläggning av företaget &lt;br&gt;
anses vara över, varför avvecklingstakten från och med år 4 antas &lt;br&gt;
vara densamma för alla företag. Enligt rapporten Konkurser och &lt;br&gt;
offentliga ackord 2008, ITPS S2009:001, skedde cirka 5 000 aktiebolagskonkurser &lt;br&gt;
år 2008. Detta indikerar en genomsnittlig avvecklingstakt &lt;br&gt;
om cirka 1,7 procent. För att undvika dubbelräkning av &lt;br&gt;
nystartade bolags konkurser antas avvecklingstakten för resterande &lt;br&gt;
bolag samt för nystartade bolag efter år 4 uppgå till cirka 1 procent. &lt;br&gt;
Utifrån dessa förutsättningar beräknas det föreslagna utdelningsavdraget &lt;br&gt;
minska skatteintäkterna med 0,04; 0,09 och 0,15 miljarder &lt;br&gt;
kr för åren 2010–2012. Den med åren stigande kostnaden − &lt;br&gt;
som också gäller för åren efter 2012 − beror på att utdelningsavdragen &lt;br&gt;
hänförliga ett visst års emissioner stiger enligt vad &lt;br&gt;
som beskrivits ovan. Men därutöver växer kostnaden beroende på &lt;br&gt;
att nya emissionsbelopp tillkommer för varje år som i sin tur genererar &lt;br&gt;
nya utdelningsavdrag. Efter åtta år har dock kostnaden stabiliserats. &lt;br&gt;
Varaktigt beräknas skatteintäkterna minska med cirka 0,57 miljarder &lt;br&gt;
kr. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående kostnaden &lt;br&gt;
av förslaget och utgår från antagandet att skattesänkningar &lt;br&gt;
finansieras med statlig upplåning. Den beräknas här som den &lt;br&gt;
nuvärdesberäknade summan av den ökade upplåning som krävs &lt;br&gt;
fram till den nya långsiktiga jämvikten och nettobudgeteffekten när &lt;br&gt;
långsiktig jämvikt har uppnåtts. Den långsiktiga jämvikten uppnås &lt;br&gt;
vid det aktuella förslaget efter åtta år. Effekterna är beräknade i &lt;br&gt;
2010 års prisnivå och baserade på antaganden om fasta priser och &lt;br&gt;
275&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
volymer, i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner &lt;br&gt;
2009. &lt;br&gt;
Utdelningsavdrag &lt;br&gt;
Utdelningsavdrag År 2010 År 2011 År 2012 Varaktig effekt &lt;br&gt;
Budgeteffekt -0,04 -0,09 -0,15 -0,57 &lt;br&gt;
Finansiering &lt;br&gt;
Av direktiven framgår att utredningen vid sin bedömning av om &lt;br&gt;
regler som påminner om Annell-avdraget bör införas, bör beakta &lt;br&gt;
att nyemitterat kapital medför att det s.k. gränsbeloppet vid 3:12beskattningen &lt;br&gt;
blir högre. Av direktiven framgår vidare att utredningens &lt;br&gt;
förslag inte får påverka den sammanlagda beskattningen &lt;br&gt;
inom 3:12-området. &lt;br&gt;
Enligt vår mening är det rimligt att anta att många av de bolag &lt;br&gt;
som kommer att utnyttja avdraget är fåmansföretag och att ägarna &lt;br&gt;
således beskattas enligt 3:12-reglerna. Utredningens förslag kan &lt;br&gt;
därför antas att ytterligare förstärka den redan i vissa avseenden &lt;br&gt;
förmånliga skattemässiga behandling som de senare årens förändringar &lt;br&gt;
av 3:12-reglerna medfört.2 En sådan ytterligare förstärkning &lt;br&gt;
är således bl.a. mot bakgrund av våra direktiv inte lämplig. &lt;br&gt;
Mot den bakgrunden finner utredningen att det är rimligt att &lt;br&gt;
utdelningsavdraget finansieras genom ändringar av 3:12-reglerna. &lt;br&gt;
Ett enkelt sätt är att höja skattesatsen för utdelningar och kapitalvinster &lt;br&gt;
på kvalificerade andelar upp till gränsbeloppet respektive &lt;br&gt;
det sparade utdelningsutrymmet, dvs. den del som beskattas i &lt;br&gt;
inkomstslaget kapital. Även skattesatsen för utdelningar och &lt;br&gt;
kapitalvinster på okvalificerade andelar bör på motsvarande sätt &lt;br&gt;
höjas. Genom en sådan höjning kan man till i vart fall viss del undvika &lt;br&gt;
att den sammanlagda beskattningen inom 3:12-området &lt;br&gt;
påverkas på ett sätt som innebär en minskad beskattning. &lt;br&gt;
Som framgår av avsnitt 9.2.1, kan skattebasen för utdelningar &lt;br&gt;
och kapitalvinster på kvalificerade andelar till den del beskattning &lt;br&gt;
sker i inkomstslaget kapital med 20 procent, dvs. under gränsbeloppet &lt;br&gt;
respektive det sparade utdelningsutrymmet, efter uppräkning &lt;br&gt;
beräknas till 32,7 miljarder kr för år 2010. Skattebasen för &lt;br&gt;
2 Se rapporten The Taxation of Business Income in Sweden, inlämnad till Finansdepartementet &lt;br&gt;
i maj 2008 (dnr Fi2008/3733/SKA/SE). &lt;br&gt;
276&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
okvalificerade andelar kan, med viss osäkerhet, uppskattas till 15,3 &lt;br&gt;
miljarder kr för samma år. &lt;br&gt;
Den varaktiga effekten, när bestämmelserna om utdelningsavdraget &lt;br&gt;
fått fullt genomslag, beräknas uppgå till 0,57 miljarder kr &lt;br&gt;
per år. Denna effekt skulle kunna kompenseras med en höjning av &lt;br&gt;
skattesatserna för kvalificerade och okvalificerade andelar med &lt;br&gt;
cirka 1,2 procentenhet. Vi föreslår således att den varaktiga &lt;br&gt;
effekten av utdelningsavdraget finansieras genom att skattesatserna &lt;br&gt;
för kvalificerade andelar höjs från 20 procent till 21,2 procent och &lt;br&gt;
för okvalificerade andelar från 25 procent till 26,2 procent. &lt;br&gt;
Ett annat finansieringsalternativ är att höja bolagsskatten. Enligt &lt;br&gt;
Finansdepartementets senaste bedömning uppgår basen för bolagsskatten &lt;br&gt;
år 2010 till cirka 320 miljarder kr. Denna prognos bygger &lt;br&gt;
på senaste utfall och är framskriven med hänsyn till den ekonomiska &lt;br&gt;
utvecklingen. Trots den kraftiga minskning av skattebasen &lt;br&gt;
som skett under senare tid är den prognostiserade basen ändå inte &lt;br&gt;
låg i ett historiskt perspektiv. En höjning av bolagsskattesatsen från &lt;br&gt;
26,3 procent till 26,478 procent bedöms därmed motsvara den varaktiga &lt;br&gt;
effekten av föreslaget utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
9.3.2 Effekter för företagen och enskilda &lt;br&gt;
Vi har strävat efter att utforma regler som ska vara så enkla som &lt;br&gt;
möjligt att tillämpa för bolagen. De regler som avser beräkningen &lt;br&gt;
av avdraget går dock, enligt vår mening, inte att utforma utan inslag &lt;br&gt;
av en något mer komplicerad karaktär. För att beräkna avdraget &lt;br&gt;
måste bolaget ha kännedom bl.a. om vad som tillförts bolaget som &lt;br&gt;
”nytt” kapital av fysiska personer, dvs. vad fysiska personer har &lt;br&gt;
betalat för aktier som har tecknats i samband med bildandet och &lt;br&gt;
vid nyemission, under de närmast föregående åtta beskattningsåren &lt;br&gt;
och hur mycket av detta nya kapital som redan utnyttjats för &lt;br&gt;
avdrag för tidigare beskattningsår. Bolaget måste vidare ha kännedom &lt;br&gt;
om storleken på den vinstutdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer. Något merarbete av märkbar betydelse torde dock inte &lt;br&gt;
den sistnämnda uppgiften innebära. &lt;br&gt;
Utredningen har valt att även låta fysiska personers förvärv av &lt;br&gt;
aktier i ett så kallat lagerbolag kunna medföra rätt till avdrag. För &lt;br&gt;
att hindra skattekringgåenden i det fallet har utredningen ansett det &lt;br&gt;
nödvändigt att föreslå vissa beräkningsregler som är specifika för &lt;br&gt;
denna situation. &lt;br&gt;
277&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konsekvenser SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Avdraget grundas till exempel på belopp som tillskjutits vid &lt;br&gt;
nyemission. För ett bolag är de associationsrättsliga reglerna för &lt;br&gt;
nyemission ett av de mest kostsamma avsnitten i aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551) enligt Nuteks mätningar, se rapporten Näringslivets &lt;br&gt;
administrativa kostnader för associationsrätt, Nutek R 2008:02. &lt;br&gt;
Detta beror till stor del på att bolag som ska genomföra en nyemission &lt;br&gt;
ofta anlitar konsulthjälp och juridisk kompetens. I mätningen &lt;br&gt;
emellertid även börsnoterade bolag och det är främst dessa som har &lt;br&gt;
mycket höga kostnader för nyemissioner. De bolag som den föreslagna &lt;br&gt;
skattereduktionen riktar sig till, dvs. icke marknadsnoterade &lt;br&gt;
bolag, kan antas att ha kostnader av en betydligt mer blygsam &lt;br&gt;
omfattning. &lt;br&gt;
Förslaget om utdelningsavdraget innebär en ökad administrativ &lt;br&gt;
börda för bolagen. Å andra sidan måste merarbetet att beräkna &lt;br&gt;
avdraget ses i ljuset av att det är fråga om en betydande skatteförmån. &lt;br&gt;
Denna förmån kompenserar enligt vår mening mer än väl &lt;br&gt;
det administrativa merarbete som tillämpningen av reglerna förutsätter. &lt;br&gt;
Dessutom är reglerna frivilliga. Bolaget väljer själv om eller &lt;br&gt;
hur mycket det vill utnyttja möjligheterna till avdrag. Utredningens &lt;br&gt;
bedömning är därför att fördelarna med föreslaget utdelningsavdrag &lt;br&gt;
väsentligt väger över de nackdelar som kan finnas i form av en &lt;br&gt;
ökad administrativ börda för bolagen. &lt;br&gt;
Utredningens bedömning är gjord i samråd med Näringslivets &lt;br&gt;
regelnämnd. &lt;br&gt;
Någon administrativ börda för de fysiska personerna innebär &lt;br&gt;
inte förslaget. &lt;br&gt;
9.3.3 Effekter för Skatteverket, Bolagsverket och de allmänna &lt;br&gt;
förvaltningsdomstolarna &lt;br&gt;
Förslaget om ett utdelningsavdrag kommer att medföra en ökad &lt;br&gt;
arbetsbelastning och andra kostnader för Skatteverket. &lt;br&gt;
De initiala IT-relaterade kostnaderna för att hantera utredningens &lt;br&gt;
förslag uppskattas till cirka 1–2 miljoner kr. Detta är lågt &lt;br&gt;
räknat och förutsätter att Skatteverket inte gör beräkningar som &lt;br&gt;
sparas och förtrycks på deklarationsblanketterna. Om uppgifter på &lt;br&gt;
deklarationerna ska förtryckas uppskattas den initiala kostnaden i &lt;br&gt;
stället uppgå till cirka 4–5 miljoner kr. De löpande underhållskostnaderna &lt;br&gt;
beräknas till 250 000 kr per år. Kostnader för granskning &lt;br&gt;
uppskattas till högst cirka 2,5 miljoner kr per år. Kostnader för &lt;br&gt;
278&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Konsekvenser &lt;br&gt;
279 &lt;br&gt;
interna utbildningsinsatser beräknas till 100 000 kr – 500 000 kr per &lt;br&gt;
år. Kostnader för externa informationsinsatser uppgår lågt räknat &lt;br&gt;
till 500 000 kr men med en högre ambitionsnivå till cirka 2–3 &lt;br&gt;
miljoner kr för första året. &lt;br&gt;
Förslaget kan komma att medföra en viss ökad arbetsbelastning &lt;br&gt;
för Bolagsverket, eftersom det kan tänkas att antalet nyemissioner &lt;br&gt;
kommer att öka. Det torde dock inte bli fråga om mer än en försumbar &lt;br&gt;
ökning. &lt;br&gt;
De allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att få en ökad &lt;br&gt;
arbetsbörda till följd av de nya mål som förslaget kommer att leda &lt;br&gt;
till. Det är mycket vanskligt att beräkna hur stor denna ökade &lt;br&gt;
arbetsbelastning kommer att bli. Vi stannar därför vid att kostnaderna &lt;br&gt;
för de allmänna förvaltningsdomstolarna kan antas att i &lt;br&gt;
vart fall inte understiga ett belopp som motsvarar Skatteverkets &lt;br&gt;
granskningskostnader. Detta skulle innebära ökade kostnader för &lt;br&gt;
domstolarna med minst 2,5 miljoner kr per år.&lt;br&gt;
IV Författningskommentarer&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
10 Författningskommentarer till &lt;br&gt;
förslaget om skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier &lt;br&gt;
10.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
1 kap. &lt;br&gt;
11 § &lt;br&gt;
Ändringen är en följd av förslaget om skattereduktion för förvärv &lt;br&gt;
av aktier. &lt;br&gt;
67 kap. &lt;br&gt;
2 § &lt;br&gt;
I första stycket, som reglerar i vilken ordning de olika &lt;br&gt;
skattereduktionerna i 67 kap. ska göras, har skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier lagts till. 67 kap. omfattar skattereduktioner för &lt;br&gt;
fysiska personer. &lt;br&gt;
I det nya tredje stycket anges att för den som inte helt eller bara &lt;br&gt;
delvis kan räkna av skattereduktionen för förvärv av aktier mot &lt;br&gt;
kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt &lt;br&gt;
kommunal fastighetsavgift finns det bestämmelser i &lt;br&gt;
kupongskattelagen (1970:624). Regler om ansökningsförfarande &lt;br&gt;
och vad som i övrigt gäller i fråga om nedsättning av kupongskatten &lt;br&gt;
vid förvärv av aktier finns således i kupongskattelagen. &lt;br&gt;
283&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
20 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka personer &lt;br&gt;
som efter begäran kan få skattereduktion för förvärv av aktier. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår att skattereduktion efter begäran kan &lt;br&gt;
medges fysiska personer som mot betalning i pengar har förvärvat &lt;br&gt;
aktier i vissa bolag. Någon avgränsning av vilka fysiska personer &lt;br&gt;
som ska kunna få skattereduktion finns inte. Såväl obegränsat &lt;br&gt;
skattskyldiga som begränsat skattskyldiga kan således omfattas. &lt;br&gt;
Detta innebär bl.a. att rätt till skattereduktion kan finnas för sådana &lt;br&gt;
utomlands bosatta som har begärt att få sina tjänsteinkomster &lt;br&gt;
beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen &lt;br&gt;
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, samt &lt;br&gt;
sådana skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet &lt;br&gt;
för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i &lt;br&gt;
Sverige. Frågan om personkrets diskuteras i avsnitt 6.5. &lt;br&gt;
Rätten till skattereduktion gäller bara för förvärv av aktier. &lt;br&gt;
Förvärv av t.ex. konvertibler kan alltså inte medföra rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. Vidare gäller att aktierna ska ha förvärvats genom &lt;br&gt;
betalning i pengar. Förvärv av aktier som betalats med &lt;br&gt;
apportegendom omfattas alltså inte. Inte heller kan förvärv av &lt;br&gt;
aktier mot betalning genom kvittning av fordran gentemot bolaget &lt;br&gt;
ge rätt till skattereduktion. Överväganden rörande dessa frågor &lt;br&gt;
framgår av avsnitten 3.5 och 6.6.3. &lt;br&gt;
Första stycket innehåller också ett krav på det bolag i vilket &lt;br&gt;
aktier har förvärvats. Kravet innebär att bolaget måste vara, eller ha &lt;br&gt;
varit, rörelsedrivande. Något krav på att rörelsen måste vara av viss &lt;br&gt;
minsta omfattning i förhållande till bolagets övriga verksamhet &lt;br&gt;
ställs emellertid inte. Vad som avses med rörelse framgår av 2 kap. &lt;br&gt;
24 §. &lt;br&gt;
Enligt första punkten ska bolaget bedriva rörelse den 2 maj året &lt;br&gt;
efter det beskattningsår för vilket skattereduktion begärs. Frågan &lt;br&gt;
om vilket beskattningsår som skattereduktion ska begäras för styrs &lt;br&gt;
av vilket år betalning för aktierna gjorts. Se kommentaren till 21 §. &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår att även om bolaget inte bedriver &lt;br&gt;
rörelse den 2 maj året efter det beskattningsår för vilket skattereduktion &lt;br&gt;
begärs kan rätt till skattereduktion finnas om det är så &lt;br&gt;
att bolaget har försatts i konkurs eller gått i tvångslikvidation &lt;br&gt;
senast nämnt datum. En förutsättning för att den enskilde ska få &lt;br&gt;
rätt till skattereduktion i detta fall är att bolaget vid något tillfälle &lt;br&gt;
efter betalningen av aktierna har bedrivit rörelse. &lt;br&gt;
284&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
Motiven för bestämmelserna om rörelsekrav finns i avsnitten &lt;br&gt;
6.8.1 och 6.8.3. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att dödsbon kan få rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion för förvärv som har skett före dödsfallet. En &lt;br&gt;
förutsättning för rätt till skattereduktion är att full betalning för &lt;br&gt;
aktierna erlagts före dödsfallet. &lt;br&gt;
21 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, anger vid vilken taxering begäran om &lt;br&gt;
skattereduktion ska göras. Detta beror på vilket beskattningsår &lt;br&gt;
som slutbetalning för aktierna har erlagts. Huvudregeln är att &lt;br&gt;
begäran ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det &lt;br&gt;
beskattningsår då slutbetalning för aktierna har erlagts &lt;br&gt;
(betalningsåret). Det finns dock en undantagsbestämmelse som gör &lt;br&gt;
det möjligt att begära skattereduktion vid taxeringen för året &lt;br&gt;
närmast efter betalningsåret. För att undantaget ska bli tillämpligt &lt;br&gt;
krävs att det bolag i vilket aktier förvärvats inte har börjat bedriva &lt;br&gt;
rörelse den 2 maj året efter betalningsåret. Bestämmelserna har till &lt;br&gt;
följd att skattereduktionen i första hand kommer att hänföras till &lt;br&gt;
betalningsåret och i andra hand till året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Betalning anses ha ägt rum först när full likvid för aktierna &lt;br&gt;
erlagts. &lt;br&gt;
Motivering till och exempel på tillämpningen av bestämmelserna &lt;br&gt;
finns i avsnitt 6.15.1. &lt;br&gt;
22 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, klargörs att med aktier avses i detta kapitel &lt;br&gt;
− förutom aktier i svenska aktiebolag − även andelar i sådana &lt;br&gt;
utländska bolag som avses i 23 § första stycket 2, dvs. utländska &lt;br&gt;
bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska &lt;br&gt;
samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett &lt;br&gt;
skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. &lt;br&gt;
23 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
I första stycket definieras begreppet bolag. Med bolag avses vid &lt;br&gt;
tillämpningen av detta kapitel svenskt aktiebolag och utländskt &lt;br&gt;
bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska &lt;br&gt;
samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett &lt;br&gt;
skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Av &lt;br&gt;
285&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2 kap. 4 § framgår att europabolag och försäkringsaktiebolag räknas &lt;br&gt;
som aktiebolag. Definitionen av utländskt bolag finns i 2 kap. 5 a §. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att privatbostadsföretag och &lt;br&gt;
investmentföretag inte räknas som bolag. Förvärv av aktier i sådana &lt;br&gt;
bolag ger alltså inte rätt till skattereduktion. &lt;br&gt;
Bestämmelserna motiveras i avsnitt 6.7. &lt;br&gt;
24 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, anges vad som avses med företag. Med &lt;br&gt;
företag avses vid tillämpningen av detta kapitel svenskt aktiebolag, &lt;br&gt;
svensk ekonomisk förening, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt &lt;br&gt;
försäkringsföretag, svensk stiftelse och svensk ideell förening, och &lt;br&gt;
utländsk juridisk person. Vad som menas med utländsk juridisk &lt;br&gt;
person framgår av 6 kap. 8 §. &lt;br&gt;
Bestämmelsen tas upp i avsnitt 6.3.2. &lt;br&gt;
25 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, förklaras vad som vid tillämpningen av &lt;br&gt;
detta kapitel avses med företag i intressegemenskap. Bestämmelsen är &lt;br&gt;
utformad med 25 a kap. 2 § som förebild. &lt;br&gt;
Av första punkten framgår att med företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
avses ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, har ett &lt;br&gt;
väsentligt inflytande i. Det väsentliga inflytandet kan följa av &lt;br&gt;
ägarandelens storlek eller av andra omständigheter. &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår att med företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
kan också avses företag som står under i huvudsak gemensam &lt;br&gt;
ledning. Även mor- och dotterföretag omfattas eftersom dessa &lt;br&gt;
måste anses stå under gemensam ledning. &lt;br&gt;
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.3.2. &lt;br&gt;
26 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
I första stycket anges att villkor för skattereduktion för förvärv &lt;br&gt;
av aktier finns i andra och tredje styckena samt i 27–29 §§. &lt;br&gt;
Andra stycket innehåller tre alternativa krav som rör förvärvet av &lt;br&gt;
aktierna. Att aktierna ska ha betalats i kontanter framgår av 20 § &lt;br&gt;
första stycket. &lt;br&gt;
Enligt första punkten ska aktierna ha tecknats vid bildandet av &lt;br&gt;
bolaget. Detta innebär således att det är den som har tecknat och &lt;br&gt;
betalat aktier som getts ut vid bolagsbildandet som kan få &lt;br&gt;
skattereduktion. &lt;br&gt;
286&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår att skattereduktion även kan ges &lt;br&gt;
fysiska personer som mot full betalning i pengar har förvärvat &lt;br&gt;
aktier från en juridisk person. Detta gäller dock bara när aktierna &lt;br&gt;
avser ett bolag som inte tidigare har bedrivit verksamhet av något &lt;br&gt;
slag, dvs. ett så kallat lagerbolag. &lt;br&gt;
Enligt tredje punkten ska aktierna ha tecknats vid en nyemission. &lt;br&gt;
Även här är det alltså den som har tecknat och betalat aktierna som &lt;br&gt;
kan få skattereduktion. &lt;br&gt;
I tredje stycket regleras situationen att samma aktie har &lt;br&gt;
förvärvats först vid bildandet (andra stycket 1) och därefter från en &lt;br&gt;
juridisk person (lagerbolagsfallet, andra stycket 2) och rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion skulle kunna föreligga för båda förvärven. Den &lt;br&gt;
situation som avses är att en fysisk person låter bilda ett bolag och &lt;br&gt;
betala in aktiekapitalet och sedan överlåter bolaget, som inte börjat &lt;br&gt;
bedriva rörelse, till en juridisk person som i sin tur överlåter &lt;br&gt;
bolaget (alltjämt ett lagerbolag) till den som avser att bedriva &lt;br&gt;
rörelse genom bolaget. I detta fall är det bara den som har förvärvat &lt;br&gt;
aktien från en juridisk person (andra stycket 2) som har rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion. Att den som har förvärvat aktier i ett lagerbolag &lt;br&gt;
inte kan få skattereduktion för ett högre belopp än vad som har &lt;br&gt;
betalats i pengar av lagerbolagsbildaren vid bildandet av bolaget, &lt;br&gt;
dvs. tillskjutits bolaget, framgår av 30 § andra stycket. &lt;br&gt;
Bestämmelserna förklaras i avsnitt 6.6. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller krav som rör det bolag i vilket &lt;br&gt;
aktier förvärvats. &lt;br&gt;
Enligt första stycket får det bolag i vilket aktier förvärvats varken &lt;br&gt;
vara eller ha varit marknadsnoterat under tiden från betalningen till &lt;br&gt;
den 2 maj året efter det beskattningsår för vilket skattereduktion &lt;br&gt;
begärs. För vilket år som skattereduktion ska begäras framgår av &lt;br&gt;
21 §. Definitionen av marknadsnotering finns i 48 kap. 5 §. &lt;br&gt;
Bestämmelsen kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
En fysisk person tecknar aktier i samband med bildandet av ett bolag &lt;br&gt;
under hösten 2010. Aktierna betalas i december 2010. Den 2 maj 2011 &lt;br&gt;
har bolaget inte börjat bedriva rörelse. Rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
föreligger därför inte för beskattningsåret 2010. Den 2 maj 2012 &lt;br&gt;
bedriver bolaget rörelse. Under förutsättning att bolaget inte har varit &lt;br&gt;
marknadsnoterat vid något tillfälle mellan december 2010 och den 2 &lt;br&gt;
maj 2012, kan den enskilde få skattereduktion för beskattningsåret &lt;br&gt;
2011. &lt;br&gt;
287&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att ett bolag är att anse som &lt;br&gt;
marknadsnoterat om någon aktie i bolaget är marknadsnoterad. &lt;br&gt;
Bestämmelsen är utformad med bl.a. 42 kap. 15 a § som förebild. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 6.8.2. &lt;br&gt;
28 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, innehåller krav som rör den som begär &lt;br&gt;
skattereduktion eller som har fått sådan. Kraven gäller även &lt;br&gt;
närstående. Liknande krav finns även i 29 §. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår bl.a. att kraven gäller under en period &lt;br&gt;
som omfattar både en viss tid före och en viss tid efter betalningen. &lt;br&gt;
Perioden utgörs av tiden från och med andra året före det år då &lt;br&gt;
slutbetalning ägde rum (betalningsåret) till och med tredje året &lt;br&gt;
efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Enligt första punkten får inte den som har förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne ta emot utbetalning eller annan ersättning vid &lt;br&gt;
minskning av aktiekapital eller reservfond från bolaget eller från &lt;br&gt;
företag som ingår i intressegemenskap med bolaget. Minskning av &lt;br&gt;
aktiekapitalet för återbetalning till aktieägare kan ske antingen &lt;br&gt;
genom att minskningsbeloppet först sätts av till en s.k. fri fond &lt;br&gt;
(fritt eget kapital) och därefter betalas ut till aktieägarna, eller &lt;br&gt;
genom att minskningsbeloppet direkt återbetalas. Båda fallen &lt;br&gt;
omfattas. Någon betydelse har det inte heller om minskningen &lt;br&gt;
skett med eller utan indragning av aktier. Vederlag i annat än &lt;br&gt;
pengar omfattas också genom att uttrycket ”annan ersättning” &lt;br&gt;
används. Om minskningen har skett i strid mot aktiebolagsrättsliga &lt;br&gt;
regler kan överföringen falla in under andra punkten. &lt;br&gt;
Minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för förlusttäckning &lt;br&gt;
leder dock inte till att spärregeln aktualiseras. Någon &lt;br&gt;
utbetalning eller annan ersättning erhåller inte aktieägarna i det &lt;br&gt;
fallet. &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår att den som har förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne inte får i strid mot aktiebolagslagen (2005:551 &lt;br&gt;
ABL), ta emot värdeöverföringar, penninglån eller säkerhet för &lt;br&gt;
penninglån från bolaget eller från företag som ingår i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget. Av 17 kap. 1 § ABL framgår att &lt;br&gt;
med värdeöverföring avses vinstutdelning, förvärv av egna aktier, &lt;br&gt;
minskning av aktiekapital eller reservfonden för återbetalning till &lt;br&gt;
aktieägarna, och annan affärshändelse som medför att bolagets &lt;br&gt;
förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär &lt;br&gt;
för bolaget. Rätten till skattereduktion går således helt förlorad om &lt;br&gt;
288&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
den som har fått skattereduktion eller närstående till denne erhåller &lt;br&gt;
värdeöverföringar i strid mot bolagsrättsliga regler. Detsamma &lt;br&gt;
gäller vid mottagande av penninglån från bolaget eller från företag &lt;br&gt;
som ingår i intressegemenskap med bolaget. Även säkerhet för &lt;br&gt;
penninglån omfattas. &lt;br&gt;
Motsvarande förfaranden som avser utländska juridiska &lt;br&gt;
personer träffas av bestämmelsen, se 2 kap. 2 §. &lt;br&gt;
Enligt andra stycket ska rätten till skattereduktion inte gå &lt;br&gt;
förlorad om det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
I tredje stycket klargörs att förbudet i första stycket 2 tillämpas &lt;br&gt;
också för motsvarande förfaranden som avser ett utländskt bolag &lt;br&gt;
eller ett företag i intressegemenskap med det, även om &lt;br&gt;
förfarandena skulle vara tillåtna enligt lagstiftningen i den stat där &lt;br&gt;
bolaget eller företaget som ingår i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
hör hemma. Detta innebär att om värdeöverföringen, penninglånet &lt;br&gt;
eller ställandet av säkerhet från det utländska företaget hade varit i &lt;br&gt;
strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen om åtgärden hade &lt;br&gt;
vidtagits av ett svenskt aktiebolag, så omfattas förfarandet av &lt;br&gt;
förbudet. &lt;br&gt;
Motivering till bestämmelserna och exempel på situationer när &lt;br&gt;
särskilda skäl kan föreligga finns i avsnitten 6.11.1 och 6.11.2. &lt;br&gt;
29 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller krav som rör den som begär &lt;br&gt;
skattereduktion eller som har fått sådan. Kraven omfattar även &lt;br&gt;
närstående. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår bl.a. att de krav som anges i paragrafen &lt;br&gt;
gäller under en period av tre år efter betalningsåret. &lt;br&gt;
Enligt första punkten får den som har förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne inte erhålla ersättning för aktierna från &lt;br&gt;
företag som ingår i intressegemenskap med bolaget. Med ersättning &lt;br&gt;
avses − förutom betalning vid överlåtelser − inlösenförfaranden, &lt;br&gt;
t.ex. fusionsvederlag. &lt;br&gt;
Enligt andra punkten är det inte heller tillåtet att erhålla &lt;br&gt;
utskiftade tillgångar vid frivillig likvidation från bolaget eller från &lt;br&gt;
ett företag som ingår i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
Motsvarande utländska förfaranden omfattas också av reglerna. &lt;br&gt;
I andra stycket anges att om det finns särskilda skäl tillämpas &lt;br&gt;
inte första stycket. &lt;br&gt;
Motivering till bestämmelserna och exempel på situationer när &lt;br&gt;
särskilda skäl kan föreligga finns i avsnitten 6.11.3 och 6.11.4. &lt;br&gt;
289&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
30 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, anges vad som utgör underlag för &lt;br&gt;
skattereduktionen. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår att underlaget utgörs av betalningar för &lt;br&gt;
aktier under beskattningsåret. Om det är så att det bolag i vilket &lt;br&gt;
aktier förvärvades inte har börjat bedriva rörelse den 2 maj året &lt;br&gt;
efter betalningsåret får skattereduktion begäras för &lt;br&gt;
beskattningsåret efter betalningsåret. Detta innebär att underlaget &lt;br&gt;
för skattereduktion för ett visst beskattningsår kommer att utgöras &lt;br&gt;
av betalningar som ägt rum under det närmast föregående &lt;br&gt;
beskattningsåret. &lt;br&gt;
I andra stycket anges att vid beräkningen av underlaget får tas &lt;br&gt;
med betalningar om sammanlagt lägst 5 000 kr och högst 500 000 &lt;br&gt;
kr. Betalningar för aktier i flera olika bolag kan läggas ihop. Vidare &lt;br&gt;
finns det i andra stycket en begränsningsregel som aktualiseras när &lt;br&gt;
det är fråga om betalningar för aktier som förvärvats från en &lt;br&gt;
juridisk person och som avser ett bolag som inte tidigare har &lt;br&gt;
bedrivit verksamhet av något slag, dvs. ett så kallat lagerbolag. &lt;br&gt;
Regeln innebär att vid förvärv av aktier i lagerbolag får det i &lt;br&gt;
underlaget räknas in högst ett belopp som motsvarar vad som har &lt;br&gt;
betalats i pengar för aktierna vid bildandet av bolaget, dvs. vad som &lt;br&gt;
i pengar tillskjutits bolaget. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
En lagerbolagsbildare (fysisk eller juridisk person) tecknar aktier i ett &lt;br&gt;
bolag i samband med dess bildande. 100 000 kr betalas in till bolaget. &lt;br&gt;
Därefter förvärvar en fysisk person, direkt eller indirekt, samtliga &lt;br&gt;
aktier i bolaget. För aktierna betalar den fysiska personen 120 000 kr. &lt;br&gt;
Endast 100 000 kr utgör underlag. &lt;br&gt;
I tredje stycket föreskrivs att underlaget ska minskas med underlag &lt;br&gt;
enligt tidigare beslut om skattereduktion som avser förvärv av &lt;br&gt;
aktier i företag som ägs av bolaget eller förvärv av aktier i bolag &lt;br&gt;
som genom fusion upptagits i bolaget. Minskningen görs med &lt;br&gt;
utgångspunkt i det belopp som får räknas in i underlaget enligt &lt;br&gt;
andra stycket. &lt;br&gt;
Motivering till bestämmelserna och exempel på tillämpningen av &lt;br&gt;
bestämmelserna finns i avsnitt 6.13. &lt;br&gt;
290&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
31 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, anges skattereduktionens storlek. &lt;br&gt;
Beloppsbegränsningen för skattereduktion framgår av bestämmelsen &lt;br&gt;
om underlaget (30 §) och inte av denna paragraf. &lt;br&gt;
Skattereduktionen uppgår till 20 procent av underlaget. &lt;br&gt;
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.14. &lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Av första punkten framgår att de nya bestämmelserna träder i kraft &lt;br&gt;
den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års &lt;br&gt;
taxering. &lt;br&gt;
Enligt andra punkten ska det vid tillämpningen av 67 kap. 28 § &lt;br&gt;
inte tas hänsyn till utbetalning eller annan överföring som har &lt;br&gt;
tagits emot före den 1 april 2009. &lt;br&gt;
Motivering till bestämmelserna finns i avsnitt 6.18. &lt;br&gt;
291&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
10.2 Förslaget till lag om ändring i &lt;br&gt;
skattebetalningslagen (1997:483) &lt;br&gt;
11 kap. &lt;br&gt;
9 § &lt;br&gt;
Ändringen i andra stycket 3 är en följd av förslaget om skattereduktion &lt;br&gt;
för förvärv av aktier. &lt;br&gt;
292&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
10.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen &lt;br&gt;
(1990:324) &lt;br&gt;
4 kap. &lt;br&gt;
17 § &lt;br&gt;
Ändringen innebär att en sjunde punkt läggs till i paragrafen. &lt;br&gt;
Ändringen gör det möjligt att med stöd av lämnad uppgift enligt &lt;br&gt;
den föreslagna uppgiftsskyldigheten i 3 kap. 27 § andra stycket &lt;br&gt;
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter fatta &lt;br&gt;
ett beslut om eftertaxering av den som har fått skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier. Eftertaxering kan även ske om uppgift inte har &lt;br&gt;
lämnats men skulle ha lämnats. &lt;br&gt;
Den normala tidsfristen för eftertaxering gäller även i detta fall. &lt;br&gt;
Det innebär att Skatteverkets beslut om eftertaxering ska meddelas &lt;br&gt;
före utgången av femte året efter taxeringsåret, se 4 kap. 19 §. &lt;br&gt;
293&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
2 kap. &lt;br&gt;
2 § &lt;br&gt;
Den nya åttonde punkten innebär att fysiska personer är &lt;br&gt;
deklarationsskyldiga om de ska lämna uppgift enligt andra stycket i &lt;br&gt;
3 kap. 27 §. &lt;br&gt;
4 § &lt;br&gt;
Den nya femte punkten innebär att dödsbon ska lämna &lt;br&gt;
självdeklaration om de ska lämna uppgift enligt andra stycket i &lt;br&gt;
3 kap. 27 §. &lt;br&gt;
3 kap. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
I första stycket föreskrivs att den som begär skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier enligt 67 kap. 20–31 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229, IL) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen &lt;br&gt;
och de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att &lt;br&gt;
fatta ett riktigt beslut. Det kan t.ex. vara identifikationsuppgifter &lt;br&gt;
om bolaget eller uppgifter om att den som begär skattereduktion &lt;br&gt;
tidigare har fått skattereduktion för förvärv av aktier i ett bolag &lt;br&gt;
som ägs av bolaget. Det kan t.ex. också vara uppgifter om att den &lt;br&gt;
som begär skattereduktion eller närstående till denne inom två år &lt;br&gt;
före det år då aktierna betalades har erhållit utbetalning vid &lt;br&gt;
minskning av aktiekapitalet i bolaget. &lt;br&gt;
I andra stycket sägs att den som har fått skattereduktion för &lt;br&gt;
förvärv av aktier ska lämna uppgift om en sådan omständighet som &lt;br&gt;
avses i 67 kap. 28 eller 29 § IL har inträffat. Om villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktion inte längre är uppfyllda inträder således uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;
. Det kan t.ex. vara fråga om att den som har fått &lt;br&gt;
skattereduktion eller närstående till denne inom tre år efter &lt;br&gt;
betalningsåret har erhållit ersättning för aktierna från företag som &lt;br&gt;
ingår i intressegemenskap med bolaget, exempelvis fusionsvederlag. &lt;br&gt;
I tredje stycket klargörs att uppgift ska lämnas i självdeklarationen &lt;br&gt;
vid taxeringen för det beskattningsår då sådan omständighet &lt;br&gt;
inträffat som utlöser uppgiftsskyldighet enligt andra stycket. &lt;br&gt;
Eftertaxering kan ske enligt förslaget med stöd av 4 kap. 17 § &lt;br&gt;
första stycket 7 taxeringslagen (1990:324) då en ändring i ett &lt;br&gt;
294&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
taxeringsbeslut föranleds av en uppgift som har lämnats eller skulle &lt;br&gt;
ha lämnats enligt den nu aktuella bestämmelsen. &lt;br&gt;
Bestämmelserna motiveras i avsnitt 6.16. &lt;br&gt;
295&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
10.5 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen &lt;br&gt;
(1970:624) &lt;br&gt;
28 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om vilka personer &lt;br&gt;
som efter ansökan kan få rätt till återbetalning. Den motsvarar &lt;br&gt;
67 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och &lt;br&gt;
67 kap. 20 § IL. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår att återbetalning efter ansökan kan &lt;br&gt;
medges fysiska personer som mot betalning i pengar har förvärvat &lt;br&gt;
aktier i vissa bolag och som inte helt eller bara delvis kan räkna av &lt;br&gt;
skattereduktion enligt inkomstskattelagen mot kommunal och &lt;br&gt;
statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt kommunal &lt;br&gt;
fastighetsavgift. Kommentaren till 67 kap. 2 § tredje stycket IL och &lt;br&gt;
67 kap. 20 § första stycket IL. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att dödsbon kan få rätt till &lt;br&gt;
återbetalning för aktieförvärv som har skett före dödsfallet. En &lt;br&gt;
förutsättning för rätt till återbetalning är att full betalning för &lt;br&gt;
aktierna erlagts före dödsfallet. &lt;br&gt;
I tredje stycket anges att en förutsättning för rätt till &lt;br&gt;
återbetalning är att aktieförvärvet avser ett bolag som antingen &lt;br&gt;
bedriver rörelse den 2 maj året efter utdelningstillfället eller har &lt;br&gt;
bedrivit rörelse vid något tillfälle under tiden mellan betalningen &lt;br&gt;
och den 2 maj året efter utdelningstillfället men som har försatts i &lt;br&gt;
konkurs eller gått i tvångslikvidation senast nämnt datum. Se &lt;br&gt;
kommentaren till 67 kap. 20 § första stycket IL. &lt;br&gt;
29 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, hänvisar till de definitioner som anges i &lt;br&gt;
67 kap. 22–25 §§ IL. Se kommentarerna till nämnda lagrum. &lt;br&gt;
30 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
I första stycket anges att villkor för rätt till återbetalning finns i &lt;br&gt;
67 kap. 26 § andra stycket IL, i första-tredje punkterna samt i 31 &lt;br&gt;
och 32 §§. &lt;br&gt;
Att en förutsättning för rätt till återbetalning är att aktierna har &lt;br&gt;
betalats i pengar framgår av 28 § första stycket. I 67 kap. 26 § andra &lt;br&gt;
stycket IL finns det tre alternativa krav som rör förvärvet av &lt;br&gt;
aktierna. Dessa krav innebär att aktierna ska ha tecknats vid &lt;br&gt;
bildandet av bolaget eller vid nyemission. Aktierna kan även ha &lt;br&gt;
296&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
förvärvats från en juridisk person. För att rätt till återbetalning ska &lt;br&gt;
finnas i det fallet krävs att aktierna avser ett bolag som inte tidigare &lt;br&gt;
har bedrivit verksamhet av något slag, dvs. ett så kallat lagerbolag. &lt;br&gt;
Se kommentaren till 67 kap. 26 § andra stycket IL. &lt;br&gt;
Av första punkten framgår att huvudregeln är att aktierna ska ha &lt;br&gt;
betalats under samma kalenderår som utdelningstillfället ägt rum. &lt;br&gt;
Betalning kan således ha skett såväl före som efter &lt;br&gt;
utdelningstillfället, så länge det är fråga om samma kalenderår. &lt;br&gt;
Vidare framgår att i undantagsfall kan rätt till återbetalning finnas &lt;br&gt;
för aktier som har betalats året före det år då utdelningstillfället &lt;br&gt;
ägde rum, förutsatt att det bolag i vilket aktier förvärvats inte har &lt;br&gt;
börjat bedriva rörelse den 2 maj året efter betalningsåret. Detta &lt;br&gt;
innebär att betalning för aktierna kan ha skett redan den 1 januari &lt;br&gt;
kalenderåret, t.ex. 2010, och utdelningstillfället så sent som den 31 &lt;br&gt;
december samma år. Det bolag som aktierna förvärvats i behöver &lt;br&gt;
under nämnda förutsättningar inte ha börjat bedriva rörelse förrän &lt;br&gt;
den 2 maj 2012 för att återbetalning av kupongskatt ska medges av &lt;br&gt;
den skatt som tas ut på utdelning lämnad under år 2011. &lt;br&gt;
Innebörden av reglerna kan även uttryckas som att nedsättning &lt;br&gt;
sker av skatt som belöper på en inkomst som den skattskyldige &lt;br&gt;
uppburit, eller som varit tillgänglig för den skattskyldige, under &lt;br&gt;
betalningsåret eller i undantagsfallet året efter betalningsåret. &lt;br&gt;
I punkten anges, till skillnad mot i dess motsvarighet 67 kap. &lt;br&gt;
21 § IL, ett uttryckligt krav på att den skatt som kan reduceras på &lt;br&gt;
grund av aktieförvärvet ska grunda sig på en inkomst under samma &lt;br&gt;
år som aktierna betalades eller – om bolaget inte har börjat bedriva &lt;br&gt;
rörelse den 2 maj året efter betalningsåret – under året efter &lt;br&gt;
betalningsåret. Detta krav är motiverat av att begreppet &lt;br&gt;
beskattningsår eller något motsvarande saknas i kupongskattelagen. &lt;br&gt;
Aktierna anses ha betalats först när full likvid för dem erlagts. &lt;br&gt;
Se kommentaren till 67 kap. 21 § IL. &lt;br&gt;
Andra punkten motsvarar 67 kap. 26 § tredje stycket IL. Den &lt;br&gt;
situation som avses är att en fysisk person låter bilda ett så kallat &lt;br&gt;
lagerbolag och betala in aktiekapitalet och sedan överlåter bolaget, &lt;br&gt;
som inte börjat bedriva rörelse, till en juridisk person som i sin tur &lt;br&gt;
överlåter bolaget (alltjämt ett lagerbolag) till en annan fysisk &lt;br&gt;
person, varefter bolaget börjar bedriva rörelse. I detta fall är det &lt;br&gt;
bara den som har förvärvat aktien från en juridisk person som har &lt;br&gt;
rätt till skattereduktion. Se kommentaren till 67 kap. 26 § tredje &lt;br&gt;
stycket IL. &lt;br&gt;
297&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Tredje punkten, som motsvarar 67 kap. 27 § första stycket IL, &lt;br&gt;
anger kravet på att bolaget inte får vara marknadsnoterat. Vad &lt;br&gt;
begreppet marknadsnotering innebär framgår av 48 kap. 5 § IL. Se &lt;br&gt;
kommentaren till 67 kap. 27 § första stycket IL. När &lt;br&gt;
utdelningstillfället ska ha inträffat framgår av första punkten. &lt;br&gt;
Andra stycket är likalydande med 67 kap. 27 § andra stycket IL. &lt;br&gt;
Se kommentaren till nämnt lagrum. &lt;br&gt;
31 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller krav som rör den som ansöker om &lt;br&gt;
återbetalning eller som har fått sådan. Kraven gäller även &lt;br&gt;
närstående. Liknande krav finns även i 32 §. Paragrafen motsvarar &lt;br&gt;
67 kap. 28 § IL. &lt;br&gt;
Första stycket innebär att den som har förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne under tiden från och med andra året före det &lt;br&gt;
år då slutbetalning ägde rum (betalningsåret) till och med tredje &lt;br&gt;
året efter betalningsåret inte får ta emot utbetalning eller annan &lt;br&gt;
ersättning vid minskning av aktiekapital eller reservfond från &lt;br&gt;
bolaget eller från företag som ingår i intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget. Förbud finns också mot att i strid mot aktiebolagslagen &lt;br&gt;
(2005:551) ta emot värdeöverföringar, penninglån eller säkerhet för &lt;br&gt;
penninglån från bolaget eller från företag som ingår i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
I andra stycket finns det en ventil, som innebär att rätten till &lt;br&gt;
återbetalning inte går förlorad om det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
Av tredje stycket framgår att förbuden i första stycket tillämpas &lt;br&gt;
också för motsvarande förfaranden som avser ett utländskt bolag &lt;br&gt;
eller ett företag i intressegemenskap med det, även om &lt;br&gt;
förfarandena skulle vara tillåtna enligt lagstiftningen i den stat där &lt;br&gt;
bolaget eller företaget som ingår i intressegemenskap med bolaget &lt;br&gt;
hör hemma. &lt;br&gt;
Bestämmelserna förklaras i kommentaren till 67 kap. 28 § IL. &lt;br&gt;
32 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, innehåller krav som rör den som ansöker om &lt;br&gt;
återbetalning eller som har fått sådan. Kraven omfattar även &lt;br&gt;
närstående. Paragrafen motsvarar 67 kap. 29 § IL. &lt;br&gt;
I första stycket anges att den som har förvärvat aktier eller &lt;br&gt;
närstående till denne inte får erhålla vare sig ersättning för aktierna &lt;br&gt;
från företag som ingår i intressegemenskap med bolaget eller &lt;br&gt;
298&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
utskiftade tillgångar vid frivillig likvidation från bolaget eller från &lt;br&gt;
ett företag som ingår i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att rätten till återbetalning inte går &lt;br&gt;
förlorad om det finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
Av tredje stycket framgår att förbuden i första stycket tillämpas &lt;br&gt;
också för motsvarande förfaranden som avser ett utländskt bolag &lt;br&gt;
eller ett företag i intressegemenskap med det. &lt;br&gt;
Innebörden av bestämmelserna framgår närmare av kommentaren &lt;br&gt;
till 67 kap. 29 § IL. &lt;br&gt;
33 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, regleras storleken på återbetalningsbeloppet. &lt;br&gt;
Paragrafen motsvarar 67 kap. 31 § IL samt 67 kap. &lt;br&gt;
30 § andra och tredje styckena samma lag. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår bl.a. att återbetalning görs med ett &lt;br&gt;
belopp som motsvarar 20 procent av betalningen för aktierna. &lt;br&gt;
Vidare framgår att i det fall återbetalningen är föranledd av förvärv &lt;br&gt;
av aktier i ett lagerbolag, får vid beräkningen av återbetalningsbeloppet &lt;br&gt;
enbart beaktas den del av betalningen som motsvarar vad &lt;br&gt;
som har betalats i pengar för aktierna vid bildandet av bolaget, dvs. &lt;br&gt;
vad som i pengar tillskjutits bolaget. &lt;br&gt;
Andra stycket innehåller beloppsbegränsningar. Beloppsbegränsningarna &lt;br&gt;
avser, till skillnad mot bestämmelsen i 67 kap. 30 § &lt;br&gt;
andra stycket IL, återbetalningsbeloppet och inte underlaget. &lt;br&gt;
Någon skillnad i sak innebär inte de olika uttryckssätten. Den &lt;br&gt;
undre beloppsgränsen medför att aktier måste ha förvärvats, mot &lt;br&gt;
kontant betalning, för mer än 5 000 kr för att återbetalning ska &lt;br&gt;
aktualiseras. Den övre beloppsgränsen innebär att återbetalning &lt;br&gt;
sammanlagt inte kan ske med belopp som överstiger 100 000 kr, &lt;br&gt;
även om aktier förvärvats mot kontant betalning för mer än &lt;br&gt;
500 000 kr. Beloppsgränsen gäller per kalenderår, även om det ägt &lt;br&gt;
rum flera utdelningstillfällen under året. &lt;br&gt;
Innebörden av den övre beloppsgränsen kan illustreras av &lt;br&gt;
följande exempel. &lt;br&gt;
År 2010 tecknar en fysisk person aktier utgivna vid nyemission i två &lt;br&gt;
olika bolag, bolag A och bolag B. Aktierna i båda bolagen betalas i &lt;br&gt;
pengar samma år. Till bolag A betalas 400 000 kr och till bolag B &lt;br&gt;
300 000 kr. Samma år innehålls kupongskatt med motsvarande 100 000 &lt;br&gt;
kr vid utbetalning av utdelning och vid ett annat tillfälle senare samma &lt;br&gt;
år ytterligare 80 000 kr. Någon betydelse har det inte om &lt;br&gt;
utdelningarna betalats ut av bolag A och B eller av några andra bolag. &lt;br&gt;
Både bolag A och B bedriver rörelse den 2 maj 2011. Inget av dem är &lt;br&gt;
299&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
marknadsnoterat. Före den 2 maj 2011 ansöker den enskilde om &lt;br&gt;
återbetalning av den kupongskatt som innehölls vid det första av de två &lt;br&gt;
utdelningstillfällena. Denna ansökan avser förvärvet av aktier i bolag &lt;br&gt;
A. Den enskilde ansöker även, före det nämnda datumet, om &lt;br&gt;
återbetalning av innehållen kupongskatt vid det andra &lt;br&gt;
utdelningstillfället. Denna ansökan avser aktieförvärvet i bolag B. &lt;br&gt;
Skatteverket betalar ut (0,2 x 400 000 kr =) 80 000 kr avseende &lt;br&gt;
aktieförvärvet i bolag A. Vad gäller återbetalning på grund av förvärvet &lt;br&gt;
av aktier i bolag B måste hänsyn tas till den tidigare återbetalningen &lt;br&gt;
om 80 000 kr. Detta innebär att återbetalning endast görs med 20 000 &lt;br&gt;
kr. Återbetalning kan således sammanlagt inte ske med belopp som &lt;br&gt;
överstiger 100 000 kr avseende utdelningstillfällen under 2010. &lt;br&gt;
Ett annat exempel. &lt;br&gt;
År 2010 tecknar en fysisk person aktier utgivna vid bildandet av ett &lt;br&gt;
bolag, bolag A. Samma år tecknar denne även aktier utgivna vid &lt;br&gt;
nyemission i bolag B. Aktierna i båda bolagen betalas i pengar samma &lt;br&gt;
år. Till bolag A betalas 500 000 kr och till bolag B 400 000 kr. Samma &lt;br&gt;
år innehålls kupongskatt med 120 000 kr vid utbetalning av utdelning. &lt;br&gt;
Året därpå, 2011, innehålls kupongskatt med 70 000 kr vid utbetalning &lt;br&gt;
av utdelning. Den 2 maj 2011 har bolag A inte börjat bedriva rörelse &lt;br&gt;
men bolag B bedriver rörelse vid nämnda tidpunkt och har varken varit &lt;br&gt;
eller är marknadsnoterat. Eftersom bolag A inte bedriver rörelse den 2 &lt;br&gt;
maj 2011, kan återbetalning till följd av förvärvet i det bolaget inte &lt;br&gt;
göras avseende den kupongskatt som innehölls 2010. Däremot kan den &lt;br&gt;
fysiska personen, efter ansökan senast den 2 maj 2011, få rätt till &lt;br&gt;
återbetalning av kupongskatt innehållen 2010 för aktieförvärvet i bolag &lt;br&gt;
B. Ett belopp uppgående till (0,2 x 400 000 kr =) 80 000 kr betalas ut &lt;br&gt;
av Skatteverket. Beloppet understiger innehållen kupongskatt (120 000 &lt;br&gt;
kr). Den 2 maj 2012 bedriver bolag A rörelse och har varken varit eller &lt;br&gt;
är marknadsnoterat. Rätt till återbetalning avseende den kupongskatt &lt;br&gt;
som innehölls 2011 finns, förutsatt att även övriga villkor är uppfyllda. &lt;br&gt;
Återbetalningen uppgår till 70 000 kr, dvs. hela den innehållna &lt;br&gt;
kupongskatten. Den fysiska personen har däremot inte rätt att få återbetalning &lt;br&gt;
med outnyttjat belopp om ([0,2 x 500 000 kr =] 100 000 kr &lt;br&gt;
– 70 000 kr =) 30 000 kr avseende återstående innehållen kupongskatt &lt;br&gt;
för utdelningstillfället under 2010 (120 000 kr – 80 000 kr). &lt;br&gt;
Tredje stycket motsvarar 67 kap. 30 § tredje stycket IL med tillägg &lt;br&gt;
av att återbetalning inte sker för sådan betalning som utgör underlag &lt;br&gt;
för skattereduktion för förvärv av aktier enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Tillägget har till syfte att hindra att samma betalning läggs &lt;br&gt;
till grund för såväl skattereduktion enligt inkomstskattelagen som &lt;br&gt;
återbetalning av kupongskatt. I det fall skattereduktion inte har &lt;br&gt;
kunnat medges för hela betalningen på grund av att &lt;br&gt;
beloppsbegränsningen om 500 000 kr i 67 kap. 30 § andra stycket &lt;br&gt;
300&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
IL överstigits, kan återbetalning inte medges för den del av &lt;br&gt;
betalningen som överstiger beloppsbegränsningen. &lt;br&gt;
34 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, anger att en ansökan om återbetalning vid &lt;br&gt;
förvärv av aktier ska göras skriftligen hos Skatteverket. Detsamma &lt;br&gt;
gäller vid sådan ansökan som avser återbetalning enligt 27 §. &lt;br&gt;
35 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. I den anges vid vilken tidpunkt en ansökan om &lt;br&gt;
återbetalning ska ha kommit in till Skatteverket. Bestämmelserna &lt;br&gt;
innebär att en ansökan ska ha lämnats in senast när en begäran om &lt;br&gt;
skattereduktion skulle ha gjorts i självdeklaration om den skattskyldige &lt;br&gt;
hade kunnat begära skattereduktion enligt inkomstskattelagen. &lt;br&gt;
Den i 27 § fjärde stycket angivna fristen gäller således inte &lt;br&gt;
för återbetalning vid förvärv av aktier. Syftet är att åstadkomma en &lt;br&gt;
likvärdig behandling av obegränsat skattskyldiga och begränsat &lt;br&gt;
skattskyldiga även vad gäller det administrativa förfarandet. En &lt;br&gt;
fullständig likabehandling innebär dock inte reglerna i detta &lt;br&gt;
hänseende eftersom det här saknas möjligheter för den enskilde att &lt;br&gt;
begära omprövning. Någon lagstadgad möjlighet för den enskilde &lt;br&gt;
att, efter begäran, få återbetalningsfrågan prövad efter det att den &lt;br&gt;
tid som anges i paragrafen gått ut finns således inte. &lt;br&gt;
Första stycket motsvarar 67 kap. 21 § IL. Se kommentaren till &lt;br&gt;
nämnt lagrum. &lt;br&gt;
Andra och tredje styckena, som motsvarar 16 kap. 1 § lagen &lt;br&gt;
(2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, innebär &lt;br&gt;
att den enskilde har samma möjlighet att ge in sin ansökan efter &lt;br&gt;
den i första stycket föreskrivna tiden som den som begär skattereduktion &lt;br&gt;
i självdeklaration. &lt;br&gt;
36 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, hänvisar till 27 § femte–åttonde styckena. &lt;br&gt;
Av dessa stadganden följer bl.a. att det är den som ansöker om &lt;br&gt;
återbetalning som ska visa att förutsättningar för återbetalning &lt;br&gt;
föreligger. Vidare framgår att i de fall det råder tvist i fråga om &lt;br&gt;
utdelningen ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller ej, &lt;br&gt;
förlängs ansökningstiden. Förlängning av tiden för ansökan om &lt;br&gt;
återbetalning sker även om utdelningen inkomstbeskattas genom &lt;br&gt;
eftertaxering. Slutligen finns bestämmelser som gör det möjligt att &lt;br&gt;
301&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
kvitta kupongskatt som ska återbetalas mot bl.a. restförd &lt;br&gt;
kupongskatt. &lt;br&gt;
37 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, innebär att den som har fått återbetalning &lt;br&gt;
har en motsvarande uppgiftsskyldighet som den som har fått &lt;br&gt;
skattereduktion enligt inkomstskattelagen. Se kommentarerna till &lt;br&gt;
3 kap. 27 § andra och tredje styckena lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
38 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om skyldighet för &lt;br&gt;
den enskilde att betala tillbaka återbetalning. &lt;br&gt;
I första stycket anges att om den som har fått återbetalning inte &lt;br&gt;
uppfyller villkoren i 31 och 32 §§, ska Skatteverket snarast besluta &lt;br&gt;
att det av verket utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Det kan &lt;br&gt;
t.ex. handla om att den som har fått återbetalning eller närstående &lt;br&gt;
till denne har tagit emot utbetalning vid minskning av &lt;br&gt;
aktiekapitalet i det bolag som aktier förvärvats i inom tre år efter &lt;br&gt;
det år då aktierna betalades. En bristande uppfyllelse av villkoren i &lt;br&gt;
31 och 32 §§ innebär att rätten till återbetalning för aktieförvärvet &lt;br&gt;
går helt förlorad. Det blir därför inte aktuellt med någon skyldighet &lt;br&gt;
att betala tillbaka endast en del av en återbetalning grundad på &lt;br&gt;
förvärv av aktier i ett bolag. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att Skatteverket också ska besluta att &lt;br&gt;
av verket utbetalat belopp ska betalas tillbaka om återbetalning &lt;br&gt;
skett med ett för högt belopp. I detta fall kan verket således besluta &lt;br&gt;
att hela återbetalningen eller en del av en återbetalning grundad på &lt;br&gt;
aktieförvärv i ett bolag ska betalas tillbaka. Beslut om att utbetalat &lt;br&gt;
belopp ska betalas tillbaka ska fattas om någon av förutsättningarna &lt;br&gt;
för rätt till återbetalning inte är uppfyllda. Det kan t.ex. vara fråga &lt;br&gt;
om att den enskilde under tvårsperioden före betalningen av &lt;br&gt;
aktierna hade tagit emot ett s.k. förbjudet lån från bolaget, se 31 § &lt;br&gt;
första stycket 2. Det kan också t.ex. handla om att återbetalning, &lt;br&gt;
trots en korrekt ansökan från den enskilde, gjorts med för högt &lt;br&gt;
belopp på grund av en felräkning från verkets sida. &lt;br&gt;
Av tredje stycket framgår att Skatteverkets beslut om att &lt;br&gt;
utbetalat belopp ska betalas tillbaka måste meddelas före utgången &lt;br&gt;
av det sjätte kalenderåret efter återbetalningen. Att ett beslut om &lt;br&gt;
att den enskilde ska betala tillbaka utbetalat belopp inte får fattas &lt;br&gt;
utan att den enskilde getts tillfälle att yttra sig över uppgifter som &lt;br&gt;
302&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv &lt;br&gt;
följer av bestämmelser i 17 § förvaltningslagen (1986:223), jfr 3 kap. 2 § &lt;br&gt;
taxeringslagen (1990:324). &lt;br&gt;
39 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
Första stycket innehåller bl.a. en hänvisning till de tidsfrister som &lt;br&gt;
gäller enligt 26 § andra stycket. Följden av bestämmelsen är att om &lt;br&gt;
Skatteverket har beslutat att av verket utbetalat belopp ska betalas &lt;br&gt;
tillbaka, ska den enskilde betala beloppet inom två månader från &lt;br&gt;
det att han eller hon fick del av beslutet. Vidare föreskrivs att &lt;br&gt;
kostnadsränta ska tas ut på belopp som Skatteverket beslutat att &lt;br&gt;
den enskilde ska betala tillbaka. Räntan beräknas från den dag &lt;br&gt;
beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. &lt;br&gt;
Räntesatsen motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483). Någon möjlighet för Skatteverket att, i de &lt;br&gt;
fall det finns särskilda omständigheter, helt eller delvis kunna &lt;br&gt;
efterge kravet på ränta föreskrivs inte. Skälet till detta är att den &lt;br&gt;
enskilde har kunnat disponera medlen och därigenom kunnat göra &lt;br&gt;
en räntevinst. &lt;br&gt;
Enligt andra stycket ska dröjsmålsavgift påföras om det av &lt;br&gt;
Skatteverket utbetalade beloppet inte betalas tillbaka inom den tid &lt;br&gt;
som följer av första stycket. &lt;br&gt;
Av tredje stycket framgår att kupongskatt och ränteavgifter som &lt;br&gt;
inte betalas inom den utsatta tiden ska av Skatteverket lämnas för &lt;br&gt;
indrivning. Vidare hänvisas det till 22 § andra–fjärde styckena. &lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Av första punkten framgår att de nya bestämmelserna träder i kraft &lt;br&gt;
den 1 januari 2010 och tillämpas på utdelning som skett efter &lt;br&gt;
ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Enligt andra punkten ska det vid tillämpningen av 31 § inte tas &lt;br&gt;
hänsyn till utbetalning eller annan överföring som har tagits emot &lt;br&gt;
före den 1 april 2009. &lt;br&gt;
Bestämmelserna förklaras i avsnitt 6.19.4. &lt;br&gt;
303&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
11 Författningskommentarer till &lt;br&gt;
förslaget om utdelningsavdrag &lt;br&gt;
11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
24 kap. &lt;br&gt;
11 § &lt;br&gt;
Av det nya andra stycket framgår att bestämmelser om att &lt;br&gt;
aktiebolag får dra av lämnad vinstutdelning (utdelningsavdrag) &lt;br&gt;
finns i 23–28 §§. &lt;br&gt;
23 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller, liksom 24 §, förutsättningar för &lt;br&gt;
rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
I första stycket anges bl.a. att aktiebolag får göra avdrag för &lt;br&gt;
lämnad vinstutdelning i pengar för beskattningsåret. Vad som &lt;br&gt;
menas med vinstutdelning framgår av aktiebolagslagen (2005:551). &lt;br&gt;
En överföring som är att betrakta som olaglig enligt aktiebolagsrättsliga &lt;br&gt;
regler ger inte rätt till avdrag. Sådana utbetalningar som &lt;br&gt;
inte är vinstutdelning men som skattemässigt behandlas som &lt;br&gt;
utdelning ger inte heller rätt till avdrag. Vidare gäller att endast &lt;br&gt;
sådan vinstutdelning som sker i form av pengar ger rätt till avdrag. &lt;br&gt;
Sakvärdesutdelning ger således inte rätt till avdrag. &lt;br&gt;
Enligt 1 kap. 15 § är beskattningsåret för juridiska personer det &lt;br&gt;
räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. Något hinder &lt;br&gt;
mot att avdrag medges för utdelad vinst som avser vinstmedel som &lt;br&gt;
ansamlats under tidigare räkenskapsår, dvs. balanserad vinst, finns &lt;br&gt;
inte. &lt;br&gt;
En förutsättning för att aktiebolaget ska ha rätt till avdrag är att &lt;br&gt;
det har bedrivit rörelse vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
304&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
Enligt första punkten medges avdrag för utdelning enbart på &lt;br&gt;
aktier som vid utgången av det beskattningsår som utdelningen &lt;br&gt;
avser inte är marknadsnoterade. Något hinder mot att bolaget även &lt;br&gt;
har aktier som är marknadsnoterade finns således inte. Däremot &lt;br&gt;
medges inte avdrag för utdelning på sådana aktier. Definitionen av &lt;br&gt;
marknadsnotering finns i 48 kap. 5 §. &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår att avdrag förutsätter att en fysisk &lt;br&gt;
person har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Bolagets &lt;br&gt;
rätt till avdrag för lämnad vinstutdelning sammanfaller därmed med &lt;br&gt;
beskattningen av den fysiska personen för utdelningen, jfr 42 kap. &lt;br&gt;
12 §. För innehavare av kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller &lt;br&gt;
att vinstutdelningen anses kunna disponeras och därmed ska tas &lt;br&gt;
upp till beskattning redan vid bolagsstämmans beslut. Om en &lt;br&gt;
fysisk person avstår från att ta emot utdelning till fördel för en &lt;br&gt;
särskilt angiven juridisk person och detta innebär att utdelningen &lt;br&gt;
inte ska tas upp till beskattning hos den fysiska personen, har &lt;br&gt;
bolaget således inte rätt till avdrag för utdelningen. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att en aktie ska anses vara marknadsnoterad &lt;br&gt;
även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till &lt;br&gt;
inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation &lt;br&gt;
eller konkurs. Bestämmelsen är utformad med bl.a. 24 kap. 14 § &lt;br&gt;
som förebild. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitten 7.3.1 och 7.3.4–7.3.6. &lt;br&gt;
24 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. &lt;br&gt;
Av första stycket framgår att privatbostadsföretag och &lt;br&gt;
investmentföretag inte har rätt till utdelningsavdrag. Skälet till &lt;br&gt;
detta är att det redan finns lättnader i beskattningen av dessa &lt;br&gt;
företag. &lt;br&gt;
I andra stycket anges att aktiebolag som har minskat &lt;br&gt;
aktiekapitalet eller reservfonden och betalat ut pengar eller annan &lt;br&gt;
ersättning till aktieägarna under de två beskattningsåren närmast &lt;br&gt;
före det beskattningsår då aktien betalades (betalningsåret) inte har &lt;br&gt;
rätt till utdelningsavdrag. Syftet är att hindra att gammalt kapital i &lt;br&gt;
ett bolag, till exempel kapital tillfört bolaget före ikraftträdandet av &lt;br&gt;
föreslagna bestämmelser, omvandlas till nytt kapital som kan &lt;br&gt;
medföra rätt till utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitten 7.3.2 och 7.3.3. &lt;br&gt;
305&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
25 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller, tillsammans med 26 §, &lt;br&gt;
bestämmelser om beräkningen av utdelningsavdraget. Bestämmelserna &lt;br&gt;
innebär att det först ska göras en kvotberäkning. &lt;br&gt;
Kvotberäkningen innebär att det ”nya” kapital som har tillskjutits &lt;br&gt;
bolaget från fysiska personer sätts i relation till bolagets ”totala” &lt;br&gt;
egna kapital, dvs. gammalt och nytt kapital tillfört av såväl juridiska &lt;br&gt;
som fysiska personer. Därefter ska andelen nytt kapital tillfört av &lt;br&gt;
fysiska personer relateras till den vinstutdelning i pengar som &lt;br&gt;
lämnas till fysiska personer. Detta sker genom att kvoten enligt den &lt;br&gt;
första beräkningen multipliceras med vinstutdelning som lämnas &lt;br&gt;
till fysiska personer. &lt;br&gt;
I första stycket anges kvotberäkningen. &lt;br&gt;
Av första punkten framgår vad som vid kvotberäkningen ska &lt;br&gt;
räknas in i täljaren, dvs. det nya kapitalet som tillförts av fysiska &lt;br&gt;
personer. I täljaren får tas med vad fysiska personer har betalat i &lt;br&gt;
pengar för aktier som de har tecknat vid bildandet av aktiebolaget. &lt;br&gt;
Bolaget har dock möjlighet att välja att i stället ta med vad fysiska &lt;br&gt;
personer har betalat för aktier som har förvärvats från en juridisk &lt;br&gt;
person om aktierna avser ett bolag som inte tidigare har bedrivit &lt;br&gt;
verksamhet av något slag, dvs. ett så kallat lagerbolag. I det fallet &lt;br&gt;
får beloppet dock inte överstiga vad som inbetalats i pengar − av &lt;br&gt;
fysisk eller juridisk person − för aktierna vid bildandet. I täljaren &lt;br&gt;
får också räknas med vad fysiska personer har betalat i pengar för &lt;br&gt;
aktier som de har tecknat vid nyemission. &lt;br&gt;
Av andra punkten framgår vad som ingår i nämnaren, dvs. vad &lt;br&gt;
ovan benämnts det ”totala” egna kapitalet. Nämnaren utgörs av &lt;br&gt;
summan av aktiekapitalet, reservfonden och överkursfonden enligt &lt;br&gt;
den fastställda balansräkningen för det beskattningsår som vinstutdelningen &lt;br&gt;
avser. &lt;br&gt;
Av andra stycket framgår att kvoten enligt första stycket ska &lt;br&gt;
multipliceras med den vinstutdelning som lämnas till fysiska &lt;br&gt;
personer för beskattningsåret. Med vinstutdelning som lämnats till &lt;br&gt;
en fysisk person avses sådan vinstutdelning som en fysisk person &lt;br&gt;
har rätt till när den kan disponeras. Se kommentaren till 23 § första &lt;br&gt;
stycket 2. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 7.4.4. &lt;br&gt;
306&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Författningskommentarer &lt;br&gt;
26 § &lt;br&gt;
Paragrafen är ny. Den innehåller kompletterande bestämmelser om &lt;br&gt;
beräkningen av täljaren, se 25 § första stycket 1. Paragrafen innebär &lt;br&gt;
bl.a. att täljaren ska reduceras på vissa sätt. &lt;br&gt;
I första punkten anges att en betalning inte får tas med senare än &lt;br&gt;
det åttonde beskattningsåret efter betalningsåret. Med en betalning &lt;br&gt;
avses det totala belopp som har erlagts av fysiska personer som &lt;br&gt;
betalning för aktier som har tecknats vid bildandet eller vid &lt;br&gt;
nyemission eller som har förvärvats från en juridisk person om de &lt;br&gt;
avser ett så kallat lagerbolag. Åttaårsperioden börjar löpa från det år &lt;br&gt;
slutbetalning erlagts för de aktier som har tecknats eller förvärvats &lt;br&gt;
av fysiska personer. &lt;br&gt;
Enligt andra punkten ska en betalning minskas med belopp som &lt;br&gt;
motsvarar tidigare beviljade utdelningsavdrag för vilket betalningen &lt;br&gt;
tagits med. &lt;br&gt;
Av tredje punkten framgår att om bolaget under eller efter &lt;br&gt;
betalningsåret har minskat aktiekapitalet eller reservfonden och &lt;br&gt;
betalat ut minskningen till aktieägare ska inbetalat belopp minskas &lt;br&gt;
med det belopp som motsvarar vad som har betalats ut. &lt;br&gt;
Minskningen ska göras från det belopp som avser den först gjorda &lt;br&gt;
betalningen. Det sistnämnda har betydelse endast när det finns två &lt;br&gt;
betalningar, t.ex. två nyemissioner, inom perioden enligt första &lt;br&gt;
punkten. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 7.4.5. Exempel på &lt;br&gt;
tillämpningen av bestämmelserna finns i avsnitt 7.6. &lt;br&gt;
27 § &lt;br&gt;
Paragrafen, som är ny, innehåller två beloppsspärrar; en absolut och &lt;br&gt;
en relativ. &lt;br&gt;
Den absoluta beloppsbegränsningen innebär att de sammanlagda &lt;br&gt;
utdelningsavdragen under de nio beskattningsår under vilka avdrag &lt;br&gt;
kan medges inte får överstiga fem miljoner kronor. &lt;br&gt;
Dessutom finns det en relativ beloppsbegränsning som innebär &lt;br&gt;
att avdrag inte kan medges med högre belopp än vad fysiska &lt;br&gt;
personer har tillfört bolaget som nytt kapital. De sammanlagda &lt;br&gt;
avdragen får således inte överstiga vad fysiska personer har betalat i &lt;br&gt;
pengar för aktier som tecknats vid bildandet eller vid nyemission &lt;br&gt;
eller för aktier som har förvärvats från en juridisk person och som &lt;br&gt;
avser ett bolag som inte tidigare har bedrivit verksamhet av något &lt;br&gt;
slag (lagerbolag). I det sistnämnda fallet begränsas dock avdragen &lt;br&gt;
307&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Författningskommentarer SOU 2009:33 &lt;br&gt;
308 &lt;br&gt;
till vad som betalats, av fysisk eller juridisk person, för aktierna vid &lt;br&gt;
bildandet. Se kommentaren till 25 § första stycket 1. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 7.5. &lt;br&gt;
28 § &lt;br&gt;
I paragrafen, som är ny, anges vid vilken taxering avdrag för lämnad &lt;br&gt;
vinstutdelning ska göras. Bestämmelsen innebär att vinstutdelningen &lt;br&gt;
ska dras av det beskattningsår som beslutet om utdelning &lt;br&gt;
avser. &lt;br&gt;
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 7.7. &lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;br&gt;
Av första punkten framgår att de nya bestämmelserna träder i kraft &lt;br&gt;
den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års &lt;br&gt;
taxering. &lt;br&gt;
Enligt andra punkten får det vid beräkningen av summan av vad &lt;br&gt;
fysiska personer har betalat i pengar för aktierna enligt 24 kap. &lt;br&gt;
25 och 26 §§ bara räknas med betalningar som har gjorts efter &lt;br&gt;
ikraftträdandet. &lt;br&gt;
Av tredje punkten framgår att det vid tillämpningen av 24 kap. &lt;br&gt;
24 § andra stycket inte ska tas hänsyn till utbetalning av pengar &lt;br&gt;
eller annan ersättning vid minskning av aktiekapitalet eller &lt;br&gt;
reservfonden som har skett före den 1 april 2009. &lt;br&gt;
Motivering till bestämmelserna finns i avsnitt 7.12.&lt;br&gt;
V Särskilda yttranden och &lt;br&gt;
bilagor&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Särskilda yttranden &lt;br&gt;
Särskilt yttrande av experterna Annika Fritsch och Johan &lt;br&gt;
Fall &lt;br&gt;
Bättre skattevillkor för investeringar i mindre företag är välkomna. &lt;br&gt;
Utredningens förslag innebär viktiga steg på vägen mot ökad företagsamhet. &lt;br&gt;
Vi instämmer i stora delar med utredningen, men vill &lt;br&gt;
härutöver anföra följande. &lt;br&gt;
Behovet av åtgärder för att stärka kapitalförsörjningen till &lt;br&gt;
mindre och nystartande av företag kan och bör enligt vår mening &lt;br&gt;
beakta följande förhållanden. De svenska kapitalskatterna är relativt &lt;br&gt;
höga i förhållande till omvärlden. Sveriges position när det gäller &lt;br&gt;
företagande, entreprenörskap m.m. är i internationella jämförelser &lt;br&gt;
(t.ex. Global Entrepreneurship Monitor) relativt svag. Mot den &lt;br&gt;
bakgrunden är det naturligt att utgå från att bättre skattevillkor för &lt;br&gt;
investeringar i mindre företag kan förbättra förutsättningarna för &lt;br&gt;
företagandet i Sverige. Enligt vår mening bör snarast bevisbördan &lt;br&gt;
ligga på den som hävdar motsatsen, vilket innebär ett annat perspektiv &lt;br&gt;
än utredningens beskrivning i kapitel 2 att det inte går att &lt;br&gt;
finna något säkert empiriskt stöd för att nyföretagande eller entreprenörskap &lt;br&gt;
har en positiv effekt på tillväxten. Vi välkomnar dock &lt;br&gt;
att utredningen avslutar resonemanget i denna del med att det &lt;br&gt;
synes i vart fall finnas en tendens till ett positivt samband. Likaså är &lt;br&gt;
det välkommet att utredningen pekar på en rad betydelsefulla &lt;br&gt;
omständigheter, som understryker behovet av bättre skattevillkor &lt;br&gt;
för investeringar i mindre företag, t.ex. om risker, informationsasymmetrier, &lt;br&gt;
relativa transaktions- och kontrollkostnader och &lt;br&gt;
avsaknaden av fungerande marknader för riskkapital till mindre företag. &lt;br&gt;
Utredningens förslag om riskkapitalavdrag resp. utdelningsavdrag &lt;br&gt;
är enligt vår bedömning positiva för företagandet. De &lt;br&gt;
311&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Särskilda yttranden SOU 2009:33 &lt;br&gt;
avgränsningar och villkor som uppställs kan dock leda till vissa &lt;br&gt;
snedvridnings-, gränsdragnings- eller liknande problem samt viss &lt;br&gt;
ökad administrativ börda. Enligt vårt synsätt kan utredningens förslag &lt;br&gt;
− som bl.a. begränsats av direktiven − vara ett steg på vägen &lt;br&gt;
mot mer generellt verkande skattelättnader. En sådan utveckling &lt;br&gt;
kan ske på flera vis, som inte bör ställas mot varandra. Några &lt;br&gt;
exempel är att successivt höja takbelopp och procentsatser för &lt;br&gt;
skattereduktionen liksom att låta förslagen omfatta allt fler investeringsformer, &lt;br&gt;
delvis i linje med de resonemang som förs i utredningen. &lt;br&gt;
I sammanhanget kan konstateras att generellt sänkt kapitalinkomstskattesats &lt;br&gt;
vore okomplicerat och utan snedvridnings- eller &lt;br&gt;
liknande problem. Beträffande de spärrar som utredningen föreslår &lt;br&gt;
i anslutning till riskkapitalavdraget respektive utdelningsavdraget är &lt;br&gt;
det enligt vår mening en svår avvägning att skapa enkla regler men &lt;br&gt;
ändå hindra det utredningen kallar icke avsedda skatteförmåner. Vi &lt;br&gt;
vill dock framhålla att fördelarna i form av fler investeringar i fler &lt;br&gt;
och växande företag måste vägas in samtidigt som ett rimligt mått &lt;br&gt;
av försiktighet är motiverat, inte minst inledningsvis. När reglerna &lt;br&gt;
tillämpats en tid kan det visa sig att regelverket kan förenklas. &lt;br&gt;
Utredningens förslag omfattar enbart verksamhet som drivs i &lt;br&gt;
aktiebolagsform. För t.ex. handelsbolag eller enskild näringsverksamhet, &lt;br&gt;
som också kan vara ändamålsenliga verksamhetsformer för &lt;br&gt;
mindre företag, lägger utredningen inte några förslag. Vi ser det &lt;br&gt;
som en påtaglig brist då utredningen samtidigt konstaterar att 68 % &lt;br&gt;
av alla företag som startades 2007 började som enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Utredningen pekar på att det för dessa företag redan finns &lt;br&gt;
skatteåtgärder som underlättar kapitalanskaffningen i form av en &lt;br&gt;
kvittningsmöjlighet för underskott av nystartad näringsverksamhet &lt;br&gt;
mot inkomst av tjänst. Det är bra att kvittningsmöjligheten finns. &lt;br&gt;
Av professor Birch Sörensens rapport till Finansdepartementet &lt;br&gt;
(The Taxation of Business Income In Sweden, maj 2008) framgår &lt;br&gt;
dock att den effektiva skattesatsen i startskedet är högre för &lt;br&gt;
enskilda näringsidkare än för aktiebolag. Det är därför angeläget att &lt;br&gt;
snarast undanröja den bristande neutraliteten i beskattningen genom att &lt;br&gt;
utreda och föreslå skattelättnader som stimulerar till investeringar även &lt;br&gt;
i andra företagsformer än aktiebolag. I det sammanhanget anser vi &lt;br&gt;
det naturligt att bl.a. fortsätta utvecklingen av förslaget om riskkapitalkonton. &lt;br&gt;
När det gäller förslagens avgränsning till vissa verksamhetsformer &lt;br&gt;
och typer av aktiebolag kan även från allmänna utgångspunkter &lt;br&gt;
konstateras att de flesta sådana riskerar att medföra sned312&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Särskilda yttranden &lt;br&gt;
vridningar och gränsdragningsproblem. Vi förespråkar därför en &lt;br&gt;
utveckling mot mer generella regler. &lt;br&gt;
De offentligfinansiella effekter som utredningen presenterar &lt;br&gt;
pekar på en varaktig effekt för förslagen motsvarande 1,04 miljarder kr. &lt;br&gt;
Kalkylen baseras som framgår på ett antal antaganden eftersom dataunderlag &lt;br&gt;
saknas på flera punkter. Antagandena att utdelningsavdraget &lt;br&gt;
i genomsnitt kommer att utnyttjas till 80 procent samt att &lt;br&gt;
det genomsnittliga riskkapitalavdraget kommer att uppgå till 250 000 kr &lt;br&gt;
är enligt vår bedömning högt ställda. Lägre antaganden skulle medföra &lt;br&gt;
lägre finansieringsbehov, givet den kalkylmetod utredningen använt. &lt;br&gt;
Allmänt när det gäller förslagets offentligfinansiella effekter vill &lt;br&gt;
vi framhålla att sunda offentliga finanser är ett grundkrav för &lt;br&gt;
utformningen av finanspolitiken. Det förutsätter en samlad bedömning &lt;br&gt;
samt beaktande av eventuella andra åtgärder inom området &lt;br&gt;
och politikens effekter för ekonomins funktionssätt. En sådan &lt;br&gt;
samlad bedömning bör ske enligt följande turordning: I första hand &lt;br&gt;
bör eventuella effekter för skattebaserna beaktas. Utredningens &lt;br&gt;
kalkyl innebär ett implicit antagande om att baserna blir helt opåverkade &lt;br&gt;
av förslagen, vilket vi anser som orealistiskt och får till följd att förslagen &lt;br&gt;
överfinansieras. I andra hand bör eventuellt ytterligare finansieringsbehov &lt;br&gt;
sökas bland de omfattande offentliga utgifterna. Först i &lt;br&gt;
tredje hand bör skattehöjningar övervägas och då på så breda baser &lt;br&gt;
som möjligt. Mot denna bakgrund avvisar vi utredningens förslag &lt;br&gt;
om skärpt 3:12-beskattning. &lt;br&gt;
Utredningen har i avsnittet om konsekvenser utgått från en &lt;br&gt;
beräknad bolagsskattebas för 2010 på 320 miljarder kr. Vi menar att &lt;br&gt;
detta skulle innebära en opåkallad överfinansiering. Det kan konstateras &lt;br&gt;
att konjunkturläget för närvarande är exceptionellt och att &lt;br&gt;
basen därför är långt från representativ för ett jämviktsläge. En &lt;br&gt;
varaktig skatteförändring bör inte utgå från ett enskilt år vare sig &lt;br&gt;
nivån är ovanligt hög eller låg. Vi menar att beräkningen i stället &lt;br&gt;
bör utgå från en genomsnittlig uppgift över en konjunkturcykel, &lt;br&gt;
normalt fem år. Med utgångspunkt från Finansdepartementets beräkningskonventioner &lt;br&gt;
åren 2006 − 2009 omräknat till nuvärden (vid 2 procent &lt;br&gt;
inflation resp. real tillväxt) och nämnda prognos för 2010 blir &lt;br&gt;
skattebasen i genomsnitt ca 400 miljarder kr, ((304 + 470 + &lt;br&gt;
480 + 419 + 320)/5 = 399) dvs. 80 miljarder kr högre än utredningens &lt;br&gt;
angivna nivå. &lt;br&gt;
313&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Särskilda yttranden SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Särskilt yttrande av sakkunnige Anders Kristoffersson &lt;br&gt;
samt experterna Annica Axén Linderl, Helena Bångman &lt;br&gt;
och Niklas Ekstrand &lt;br&gt;
Utredningen lämnar inom ramen för sina direktiv två olika förslag. &lt;br&gt;
Gemensamt för dem är att skattelättnaderna begränsas till fysiska &lt;br&gt;
personers sparande i onoterade bolag. Det första förslaget innebär &lt;br&gt;
att lättnaden läggs på ägarnivå i form av en skattereduktion. Det &lt;br&gt;
andra förslaget innebär i stället att lättnaden läggs på bolagsnivå i &lt;br&gt;
form av ett utdelningsavdrag. I vårt yttrande begränsar vi våra &lt;br&gt;
kommentarer till det senare förslaget och i anslutning till detta &lt;br&gt;
presenterar vi ett eget alternativ. &lt;br&gt;
Utredningens förslag till utdelningsavdrag är kopplat till kapital &lt;br&gt;
som tillskjutits ett bolag av fysiska personer antingen vid dess &lt;br&gt;
bildande, vid köp av lagerbolag eller genom nyemission. Det är &lt;br&gt;
denna koppling av avdraget till tillskjutet kapital som är det centrala i &lt;br&gt;
åtgärden och det finns anledning att förstärka denna koppling. &lt;br&gt;
Utredningens förslag innebär emellertid, utöver kopplingen till &lt;br&gt;
tillskjutet kapital, också att avdraget knyts till de faktiska utdelningar &lt;br&gt;
som lämnas till fysiska personer. Detta är i linje med vad &lt;br&gt;
som gällde för det s.k. Annellavdrag som har varit en av förebilderna &lt;br&gt;
för utredningens förslag. Detta innebär dock att regelverket &lt;br&gt;
blir förhållandevis komplicerat. Det kan ifrågasättas om &lt;br&gt;
denna dubbla koppling till fysiska personer dels genom att kapitaltillskotten &lt;br&gt;
ska komma från dessa, dels genom att utdelningen ska gå &lt;br&gt;
till dessa, är nödvändig för att ge tillräcklig stimulans. Vi menar att &lt;br&gt;
så inte är fallet och har under utredningens gång, särskilt i dess &lt;br&gt;
slutskede, funderat på ett alternativ som det dock tyvärr p.g.a. den &lt;br&gt;
korta utredningstiden inte har varit möjligt att ta upp i utredningen. &lt;br&gt;
Vi väljer i stället att redovisa alternativet i detta yttrande. &lt;br&gt;
Vårt alternativ innebär att skattelättnaden knyts hårdare till tillskottet &lt;br&gt;
av kapital (från fysiska personer) medan kopplingen till &lt;br&gt;
kommande utdelningar tas bort. Regelverket blir därmed enklare &lt;br&gt;
men kräver något fler spärregler för att förhindra att kapitaltillskotten &lt;br&gt;
lämnar bolaget. &lt;br&gt;
Vi presenterar i yttrandet lagförslag för alternativet och ger i &lt;br&gt;
anslutning till det följande allmänna kommentarer: &lt;br&gt;
Åtgärden − kallad tillskottsavdrag − innebär att ett bolag får ett &lt;br&gt;
schabloniserat avdrag under fem års tid. Avdrag får göras om fysisk &lt;br&gt;
314&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Särskilda yttranden &lt;br&gt;
person förvärvar aktier vid bildandet av bolaget, vid köp av lagerbolag &lt;br&gt;
eller vid nyemission. Tillskottsavdrag får göras första gången &lt;br&gt;
det beskattningsår då de förvärvade aktierna har slutbetalats och &lt;br&gt;
under de därpå följande fyra beskattningsåren. Avdragsutrymmet &lt;br&gt;
för tidsperioden på fem beskattningsår är vad som har betalats för &lt;br&gt;
aktierna av fysisk person. Utrymmet ska minskas med tidigare &lt;br&gt;
avdrag som har gjorts av annat företag som antingen ägs av bolaget &lt;br&gt;
eller som genom fusion upptagits i bolaget. Anledning till detta är &lt;br&gt;
att förhindra att avdrag kan göras trots att något verkligt tillskott &lt;br&gt;
inte har gjorts. Avdrag för ett visst beskattningsår ska få göras med &lt;br&gt;
högst ett belopp som motsvarar en femtedel av avdragsutrymmet. &lt;br&gt;
För nyemissioner ska avdragsutrymmet, precis som för utdelningsavdraget, &lt;br&gt;
även omfatta den del av nyemissionen som görs till överkurs. &lt;br&gt;
Liksom för utdelningsavdraget ska de förvärvade aktierna ha &lt;br&gt;
betalats i kontanter, bolaget ska bedriva rörelse och inte vara marknadsnoterat &lt;br&gt;
vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
Vårt alternativ innebär att antal spärregler. Spärreglerna ska förhindra &lt;br&gt;
att avdraget utnyttjas till något annat än att stimulera realinvesteringar &lt;br&gt;
i bolagen. Några av spärreglerna i vårt alternativ finns i &lt;br&gt;
utredningens skattereduktionsförslag och några i utredningens förslag &lt;br&gt;
till utdelningsavdrag. Spärreglerna tar sikte på att förhindra att &lt;br&gt;
vissa händelser inträffar under de fem år som avdrag ska kunna ges. &lt;br&gt;
Vissa händelser får dessutom inte ske tidigare än två år före det år &lt;br&gt;
som aktierna betalades. &lt;br&gt;
Avdrag får inte heller göras om de förvärvade aktierna har återköpts &lt;br&gt;
av bolaget, delägare har erhållit fusionsvederlag med anledning &lt;br&gt;
av att de förvärvade aktierna har övertagits av ett annat aktiebolag &lt;br&gt;
genom fusion, eller de förvärvade aktierna avyttrats till företag &lt;br&gt;
som ingår i intressegemenskap med bolaget. Skälet är här att &lt;br&gt;
bolaget inte bör få avdrag om det investerade beloppet går tillbaka &lt;br&gt;
till investeraren utan beskattningskonsekvenser. &lt;br&gt;
För förslaget om skattereduktion har utredningen av olika skäl &lt;br&gt;
föreslagit att Skatteverket ska få ompröva taxeringen det beskattningsår &lt;br&gt;
skattereduktionen erhölls om någon av spärrarna slår till &lt;br&gt;
vid ett senare år. För vårt alternativ är detta inte nödvändigt eftersom &lt;br&gt;
det handlar om ett avdrag och inte om en skattereduktion. &lt;br&gt;
Om en spärr slår till under ett beskattningsår kommer för det &lt;br&gt;
första avdrag inte att ges det året. Men därutöver ska tidigare &lt;br&gt;
avdrag som är hänförliga till samma aktieförvärv återföras till &lt;br&gt;
beskattning det beskattningsår som spärren slår till. På detta sätt &lt;br&gt;
315&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Särskilda yttranden SOU 2009:33 &lt;br&gt;
underlättas Skatteverkets arbete. I likhet med vad som gäller vid &lt;br&gt;
preliminärt uppskov vid försäljning av bostad och vid avdrag till &lt;br&gt;
ersättningsfond bör ett tillägg tas upp till beskattning avseende det &lt;br&gt;
återförda beloppet. Tillägget bör uppgå till tio procent av det återförda &lt;br&gt;
beloppet. &lt;br&gt;
I offentligtfinansiellt avseende torde tillskottsavdraget ge ungefär &lt;br&gt;
samma effekter som utredningens utdelningsavdrag. Visserligen &lt;br&gt;
kan frikopplingen av avdraget från faktiska utdelningar medföra att &lt;br&gt;
avdragen tidigareläggs något. Å andra sidan motverkas denna effekt &lt;br&gt;
av att de tidigarelagda avdragen kan medföra skattemässiga underskott &lt;br&gt;
som kan utnyttjas först under senare beskattningsår. Om mer &lt;br&gt;
precisa offentligfinansiella beräkningar visar att ytterligare finansiering &lt;br&gt;
behövs kan det bli aktuellt att begränsa avdragens storlek. I &lt;br&gt;
lagförslaget nedan har detta markerats med ett ”x” i 3 §. &lt;br&gt;
316&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Särskilda yttranden &lt;br&gt;
Författningsförslag &lt;br&gt;
Förslag till &lt;br&gt;
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att det ska införas ett nytt kapitel, &lt;br&gt;
40 a kap., i inkomstskattelagen (1999:1229). &lt;br&gt;
Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
40 a kap. Tillskottsavdrag &lt;br&gt;
Innehåll &lt;br&gt;
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillskottsavdrag. &lt;br&gt;
Det finns bestämmelser om &lt;br&gt;
− huvudregel i 2 §, &lt;br&gt;
− definition av företag i intressegemenskap i 3 §, &lt;br&gt;
− avdragsutrymmet i 4 §, &lt;br&gt;
− tillskottsavdragets storlek i 5 §, och &lt;br&gt;
− villkor i 6–10 §§ &lt;br&gt;
Huvudregel &lt;br&gt;
2 § Aktiebolag får göra avdrag för fysiska personers förvärv av &lt;br&gt;
aktier i bolaget (tillskottsavdrag) enligt bestämmelserna i detta &lt;br&gt;
kapitel. &lt;br&gt;
För rätt till tillskottsavdrag krävs att aktierna ska ha &lt;br&gt;
1. tecknats vid bildandet av bolaget eller vid nyemission, eller &lt;br&gt;
2. förvärvats från en juridisk person och avse ett bolag som inte &lt;br&gt;
tidigare bedrivit verksamhet av något slag. &lt;br&gt;
Investmentföretag och privatbostadsföretag har inte rätt till tillskottsavdrag. &lt;br&gt;
Definition av företag i intressegemenskap &lt;br&gt;
3 § Med företag i intressegemenskap avses vid tillämpningen av &lt;br&gt;
detta kapitel &lt;br&gt;
1. ett företag, som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom &lt;br&gt;
en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller &lt;br&gt;
317&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Särskilda yttranden SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2. företag som står under i huvudsak gemensam ledning. &lt;br&gt;
Med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. &lt;br&gt;
Avdragsutrymmet &lt;br&gt;
4 § Tillskottsavdrag får göras första gången vid taxeringen för det &lt;br&gt;
beskattningsår då de förvärvade aktierna har betalats och därpå &lt;br&gt;
följande fyra beskattningsår. &lt;br&gt;
Avdragsutrymmet för tidsperioden i första stycket är vad som &lt;br&gt;
har betalats för aktierna av fysisk person. Vid betalningar för aktier &lt;br&gt;
enligt 2 § första stycket 2 får dock räknas in högst det belopp som &lt;br&gt;
har betalats i pengar för aktierna vid bildandet av bolaget. &lt;br&gt;
Utrymmet ska minskas med tillskottsavdrag som gjorts av annat &lt;br&gt;
aktiebolag som har förvärvats av bolaget eller som genom fusion &lt;br&gt;
har upptagits i bolaget. &lt;br&gt;
Tillskottsavdragets storlek &lt;br&gt;
5 § Tillskottsavdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst &lt;br&gt;
ett belopp som motsvarar en femtedel av avdragsutrymmet. &lt;br&gt;
Avdraget får inte överstiga x kronor per beskattningsår. &lt;br&gt;
Villkor &lt;br&gt;
6 § Tillskottsavdrag får göras under förutsättning att &lt;br&gt;
1. de förvärvade aktierna har betalas i pengar, &lt;br&gt;
2. aktiebolaget inte har varit marknadsnoterat vid beskattningsårets &lt;br&gt;
utgång, och &lt;br&gt;
3. aktiebolaget vid beskattningsårets utgång har bedrivit rörelse. &lt;br&gt;
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är &lt;br&gt;
marknadsnoterad. &lt;br&gt;
Aktien ska anses marknadsnoterad även om marknadsnoteringen &lt;br&gt;
har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande &lt;br&gt;
om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs. &lt;br&gt;
7 § Tillskottsavdrag får inte heller göras om delägare tidigast två år &lt;br&gt;
före det beskattningsår då aktierna betalades &lt;br&gt;
318&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Särskilda yttranden &lt;br&gt;
319 &lt;br&gt;
1. tar emot utbetalning eller annan ersättning från aktiebolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap med bolaget vid minskning &lt;br&gt;
av aktiekapitalet eller reservfonden, eller &lt;br&gt;
2. i strid med aktiebolagslagen (2005:551) tar emot värdeöverföringar, &lt;br&gt;
penninglån eller säkerhet för penninglån från aktiebolaget &lt;br&gt;
eller företag som ingår i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
8 § Bestämmelserna i 7 § första stycket 2 tillämpas på motsvarande &lt;br&gt;
sätt om aktiebolaget eller företaget som ingår i intressegemenskap &lt;br&gt;
är ett utländskt bolag. &lt;br&gt;
9 § Tillskottsavdrag får inte göras om &lt;br&gt;
1. de förvärvade aktierna har återköpts av aktiebolaget, &lt;br&gt;
2. fysisk person har erhållit fusionsvederlag med anledning av att &lt;br&gt;
förvärvade aktier har övertagits av ett annat aktiebolag genom &lt;br&gt;
fusion, eller &lt;br&gt;
3. de förvärvade aktierna har avyttrats till företag som ingår i &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
10 § Tidigare gjorda tillskottsavdrag ska återföras till beskattning &lt;br&gt;
vid taxeringen för det beskattningsår när villkoren för avdrag i 7 &lt;br&gt;
eller 8 § inte längre är uppfyllda. &lt;br&gt;
När ett avdrag återförs till beskattning ska också ett tillägg tas &lt;br&gt;
upp som motsvarar tio procent av det återförda beloppet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 &lt;br&gt;
Kommittédirektiv &lt;br&gt;
Skatteincitament för investeringar i mindre &lt;br&gt;
företag &lt;br&gt;
Dir. &lt;br&gt;
2008:80 &lt;br&gt;
Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2008 &lt;br&gt;
Sammanfattning av uppdraget &lt;br&gt;
En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för att införa &lt;br&gt;
särskilda skatteincitament för att stimulera fysiska personers investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag. Med mindre företag avses onoterade &lt;br&gt;
företag, inklusive handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. &lt;br&gt;
Som ett alternativ ska också undersökas möjligheten att införa &lt;br&gt;
regler motsvarande det s.k. Annell-avdraget. &lt;br&gt;
Utredaren ska särskilt beakta behovet av finansiering inför företagsstart, &lt;br&gt;
finansieringsbehov i tidiga skeden av företagens utveckling &lt;br&gt;
samt mindre företags behov i expansionsskeden. &lt;br&gt;
I uppdraget ingår att utreda behovet av – och förutsättningarna &lt;br&gt;
för – att införa särskilda skatteincitament för att stimulera investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag samt att lämna förslag till utformning av &lt;br&gt;
sådana incitament. Utredaren ska belysa förslagen ur ett företagsekonomiskt &lt;br&gt;
och samhällsekonomiskt perspektiv. Om förslagen har &lt;br&gt;
offentligfinansiella konsekvenser ska utredaren även föreslå en &lt;br&gt;
finansiering av dessa. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den &lt;br&gt;
31 mars 2009. &lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
De centrala målen för regeringens ekonomiska politik är att främja &lt;br&gt;
den ekonomiska tillväxten och varaktigt öka sysselsättningen. Sverige &lt;br&gt;
har i många avseenden goda förutsättningar för företagande. &lt;br&gt;
Det beror bl.a. på att det här finns ett innovativt näringsliv som &lt;br&gt;
bedriver en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet och &lt;br&gt;
har en god finansiell kapacitet. Strukturomvandlingen inom när321&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
ingslivet ställer dock höga krav på att de goda förutsättningarna för &lt;br&gt;
företagande upprätthålls. Det gäller särskilt att stimulera bildandet &lt;br&gt;
av nya företag och de mindre företagens möjligheter att växa. Hinder &lt;br&gt;
för företagsetableringar och tillväxt bör så långt som möjligt &lt;br&gt;
minimeras. Låga inträdesbarriärer är viktiga för ett lands produktivitet, &lt;br&gt;
eftersom de etablerade företagen tvingas att anpassa sig till &lt;br&gt;
nya faktiska och potentiella konkurrenter. På så sätt upprätthålls &lt;br&gt;
konkurrensen generellt samtidigt som produktiviteten stiger i ekonomin. &lt;br&gt;
Många företag har ett litet eget kapital, vilket ofta innebär problem &lt;br&gt;
när de söker krediter och riskkapital. Det gäller särskilt för &lt;br&gt;
nyetableringar. Ju mer riskfylld verksamheten är desto viktigare är &lt;br&gt;
det egna kapitalet. Härutöver fungerar eget kapital investerat i &lt;br&gt;
verksamheten som en indikation till kreditgivare på att investeringen &lt;br&gt;
har hög förväntad avkastning och att verksamheten har god &lt;br&gt;
soliditet. &lt;br&gt;
Tillgången till kapital är således en avgörande framgångsfaktor i &lt;br&gt;
nystartade och unga företag samt i expansiva och innovativa företag. &lt;br&gt;
Möjligheterna att bygga upp ett kapital innan ett företag startas &lt;br&gt;
kan dock i många fall vara begränsade. Samtidigt kan dessa företag &lt;br&gt;
ha svårt att få lån på grund av avsaknad av kredithistoria, sin ringa &lt;br&gt;
storlek och sina begränsade tillgångar. Deras förmåga att ställa &lt;br&gt;
säkerheter är inte sällan begränsad, vilket ofta leder till ett ökat privatekonomiskt &lt;br&gt;
risktagande för företagaren, eftersom kompletterande &lt;br&gt;
säkerheter i form av personliga borgensåtaganden ofta krävs. &lt;br&gt;
Företagen kan även ha svårt att attrahera externt kapital, t.ex. på &lt;br&gt;
grund av investerares höga krav på information och på avkastning i &lt;br&gt;
tidiga skeden. &lt;br&gt;
I det här sammanhanget är det relevant att betona att det bara är &lt;br&gt;
i situationer där den ordinarie kapitalmarknaden har misslyckats &lt;br&gt;
som staten bör överväga att gå in med stödåtgärder och då med &lt;br&gt;
iakttagande av EG:s statsstödsregler. Att mindre företag på grund &lt;br&gt;
av sin storlek kan ha svårt att klara vissa typer av investeringar &lt;br&gt;
behöver inte nödvändigtvis vara ett uttryck för något marknadsmisslyckande, &lt;br&gt;
utan ger snarare uttryck för en samhällsekonomiskt &lt;br&gt;
optimal sortering. Det innebär inte heller att investeringen med &lt;br&gt;
automatik blir mer samhällsekonomiskt lönsam om staten tar &lt;br&gt;
ansvar för den. I vissa fall kan dock statliga åtgärder vara motiverade &lt;br&gt;
och försvarbara om förutsättningarna för privata finansiärer &lt;br&gt;
att gå in i ett projekt är alltför osäkra och det samtidigt finns ett &lt;br&gt;
stort samhälleligt intresse av att investeringen genomförs. &lt;br&gt;
322&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 1 &lt;br&gt;
En åtgärd som innebär ett intrång, en korrigering, på en marknad &lt;br&gt;
måste underbyggas och motiveras med en beskrivning av vad det är &lt;br&gt;
för typ av marknadsmisslyckande som föreligger. Utgångspunkten &lt;br&gt;
måste vara att staten inte bör åtgärda problem som uppstår för &lt;br&gt;
enskilda eller grupper av företag. Ett dynamiskt näringsliv, där &lt;br&gt;
företag som inte klarar att hantera marknadskraven ersätts av nya &lt;br&gt;
och mer livskraftiga företag, är viktigt för ett lands produktivitet &lt;br&gt;
och tillväxt. &lt;br&gt;
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 tagit upp behovet &lt;br&gt;
av att se över finansieringsmöjligheterna för företag. Regeringen &lt;br&gt;
har också uttalat att nya och alternativa former av statliga &lt;br&gt;
insatser bör utredas, bl.a. ett statligt garantisystem och vissa skatteincitament. &lt;br&gt;
En särskild utredare har tillsatts för att utreda frågan &lt;br&gt;
om statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag &lt;br&gt;
(dir. 2007:169). Den utredaren behandlar dock inte frågan om &lt;br&gt;
särskilda skatteincitament. Det finns därför anledning att utreda &lt;br&gt;
behovet och effektiviteten samt eventuella problem med särskilda &lt;br&gt;
skatteincitament. I samband med detta ska en bedömning göras av &lt;br&gt;
om det är samhällsekonomiskt önskvärt att investeringar stimuleras &lt;br&gt;
genom särskilda skatteincitament för mindre företag. Vidare är frågan &lt;br&gt;
om vikten av en fri marknad kontra omständigheter som gör &lt;br&gt;
att det kan vara motiverat att staten går in med stödåtgärder i situationer &lt;br&gt;
när marknaden har misslyckats, komplex och kan innehålla &lt;br&gt;
motstridiga intressen. Därför måste frågan om det är samhällsekonomiskt &lt;br&gt;
lämpligt att investeringar stimuleras genom särskilda &lt;br&gt;
skatteincitament och hur förslagen till skatteincitament kan utformas &lt;br&gt;
belysas noggrant. &lt;br&gt;
Olika skatteåtgärder &lt;br&gt;
Regeringen har förbättrat villkoren för företagen genom generella &lt;br&gt;
åtgärder. Ett exempel på detta är avskaffandet av förmögenhetsskatten, &lt;br&gt;
vilket bl.a. innebär att den s.k. Lex Ugglaproblematiken &lt;br&gt;
har försvunnit. Därutöver har reglerna för fåmansföretag, de s.k. &lt;br&gt;
3:12-reglerna, förbättrats genom att utrymmet för kapitalbeskattad &lt;br&gt;
inkomst har utvidgats. Detta har skett genom ändringar i löneunderlagsregeln &lt;br&gt;
och genom att schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln &lt;br&gt;
höjts till två inkomstbasbelopp. Det finns dock anledning &lt;br&gt;
att undersöka om det för vissa företagskategorier kan finnas &lt;br&gt;
behov av någon form av ytterligare åtgärder. &lt;br&gt;
323&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Sverige har tidigare haft bestämmelser om s.k. riskkapitalavdrag. &lt;br&gt;
Regelsystemet innebar att individer som förvärvade aktier i onoterade &lt;br&gt;
bolag genom nyemission under beskattningsåret 1996 kunde &lt;br&gt;
få en skattereduktion med maximalt 30 000 kronor (30 procent av &lt;br&gt;
investeringar upp till 100 000 kronor) under taxeringsåren 1997 &lt;br&gt;
och 1998. Reglerna var förenade med ett flertal krav, bland annat &lt;br&gt;
när det gällde företagens verksamhet, tillgångar och investeringsinriktning. &lt;br&gt;
Det fanns också krav på att investeraren skulle behålla &lt;br&gt;
aktierna under en femårsperiod efter investeringen samt att det &lt;br&gt;
onoterade bolaget inte fick börsnoteras under en treårsperiod efter &lt;br&gt;
investeringen. Vidare skulle det onoterade bolaget vara svenskt &lt;br&gt;
eller driva näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige. &lt;br&gt;
Systemet avskaffades när lättnader i dubbelbeskattningen infördes &lt;br&gt;
från och med 1997. I samband med slopandet av reglerna om riskkapitalavdrag &lt;br&gt;
genomförde Verket för näringslivsutveckling &lt;br&gt;
(Nutek) en utvärdering av investeringar för vilka riskkapitalavdrag &lt;br&gt;
hade erhållits. &lt;br&gt;
I Danmark finns ett system med etableringskonton. Enligt de &lt;br&gt;
reglerna kan individer som har löneinkomster få göra avdrag för &lt;br&gt;
insättningar på etableringskontot när den skattepliktiga inkomsten &lt;br&gt;
beräknas. Som minst får insättningen på kontot uppgå till 5 000 &lt;br&gt;
danska kronor per år och som mest till det högsta av 100 000 &lt;br&gt;
danska kronor eller 40 procent av nettolönen. För att etableringskontot &lt;br&gt;
ska kunna användas för att starta en verksamhet eller för att &lt;br&gt;
köpa aktier i ett bolag krävs en viss minsta investering. År 2007 var &lt;br&gt;
det minsta beloppet 107 300 danska kronor och för 2008 uppgår &lt;br&gt;
det till 110 100 danska kronor. Medlen på etableringskontot kan &lt;br&gt;
även användas för att starta verksamhet utomlands eller för att &lt;br&gt;
köpa aktier i bolag som inte hör hemma i Danmark. Varje insättning &lt;br&gt;
måste användas inom tio år, eller innan utgången av året efter &lt;br&gt;
det år den skattskyldige når den allmänna pensionsåldern. Insättningar &lt;br&gt;
som inte har använts inom denna tidsram återförs till &lt;br&gt;
beskattning året efter, tillsammans med en straffränta. &lt;br&gt;
En tredje åtgärd, som bl.a. föreslagits av Småföretagsdelegationen, &lt;br&gt;
är möjligheten till uppskov med kapitalvinstbeskattning vid &lt;br&gt;
avyttring av andelar i onoterade bolag i samband med återinvestering &lt;br&gt;
i andra onoterade bolag (se SOU 1998:93 s. 31 och 32). &lt;br&gt;
Slutligen fanns tidigare Annell-avdraget, som innebar att aktiebolag &lt;br&gt;
t.o.m. utgången av år 1993 i viss utsträckning fick dra av &lt;br&gt;
utdelning på nyemitterade aktier. Avdrag fick göras med en viss &lt;br&gt;
procent per år av vad som betalats in för aktierna under en viss &lt;br&gt;
324&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 1 &lt;br&gt;
period. Ett syfte med reglerna var att underlätta aktiebolagens &lt;br&gt;
kapitalanskaffning. &lt;br&gt;
Uppdraget &lt;br&gt;
Som en allmän utgångspunkt för den särskilde utredaren gäller att &lt;br&gt;
uppdraget ska utföras med beaktande av de generella riktlinjer för &lt;br&gt;
skattereglernas utformning som regeringen har föreslagit riksdagen &lt;br&gt;
i 2008 års vårproposition. &lt;br&gt;
Utredaren ska analysera behovet av – och förutsättningarna för – &lt;br&gt;
att införa särskilda skatteincitament i syfte att stimulera investeringar &lt;br&gt;
i mindre företag samt lämna förslag till utformning av sådana &lt;br&gt;
incitament. I detta sammanhang ska utredaren bl.a. undersöka om &lt;br&gt;
det finns marknadsmisslyckanden som utgör skäl för särskilda &lt;br&gt;
insatser för mindre företag. Uppdraget omfattar även att studera &lt;br&gt;
hur olika skatteincitament kan utformas för att vara samhällsekonomiskt &lt;br&gt;
önskvärda. &lt;br&gt;
En utgångspunkt för uppdraget är att grunderna för 1990 års &lt;br&gt;
skattereform i termer av likformighet och neutralitet ska beaktas så &lt;br&gt;
långt det är möjligt. Vidare måste särskilt beaktas riskerna med &lt;br&gt;
skattekrediter, som innebär att det allmännas skattefordran direkt &lt;br&gt;
eller indirekt riskerar att förloras när och om den skattskyldige &lt;br&gt;
lämnar svensk beskattningsjurisdiktion, liksom de skatteadministrativa &lt;br&gt;
problem som finns om en sådan skattefordran ska bevakas &lt;br&gt;
under lång tid. &lt;br&gt;
Bedömningen av behovet av ytterligare stimulanser för kapitalanskaffning &lt;br&gt;
ska göras utifrån de förändringar som har gjorts av de &lt;br&gt;
s.k. 3:12-reglerna under de senaste åren. I detta sammanhang bör &lt;br&gt;
utredaren även beakta resultatet av den utredning som ska redovisas &lt;br&gt;
våren 2008 av den skattemässiga neutraliteten mellan olika verksamhetsformer &lt;br&gt;
(se bl.a. prop. 2006/07:100 s. 44). &lt;br&gt;
Vidare ska betydelsen av att förmögenhetsskatten har avskaffats &lt;br&gt;
och hur detta påverkar kapitalförsörjningen i mindre företag beaktas. &lt;br&gt;
Vid bedömningen av behovet av särskilda skatteincitament ska &lt;br&gt;
utredaren även beakta att det i dag i praktiken finns möjlighet till &lt;br&gt;
uppskov med kapitalvinst som återinvesteras, genom att regelverket &lt;br&gt;
om skattefrihet på näringsbetingade andelar kan användas i &lt;br&gt;
kombination med underprisreglerna. &lt;br&gt;
Andra viktiga frågor som måste analyseras i samband med &lt;br&gt;
bedömningen av om det finns behov av skatteincitament är effekti325&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
viteten i incitamenten och de s.k. dödviktskostnader samt andra &lt;br&gt;
effektivitetsförluster, t.ex. administrativ komplexitet, som kan finnas. &lt;br&gt;
Denna analys ska bl.a. göras mot bakgrund av erfarenheterna &lt;br&gt;
av det tidigare riskkapitalavdraget, men även erfarenheterna av det &lt;br&gt;
danska systemet med etableringskonton bör beaktas. &lt;br&gt;
Utredaren ska särskilt beakta behovet av finansiering inför företagsstart, &lt;br&gt;
företagens finansieringsbehov i tidiga skeden av sin &lt;br&gt;
utveckling samt mindre företags behov i expansionsskeden. &lt;br&gt;
Om utredaren kommer fram till att särskilda skatteincitament &lt;br&gt;
bör införas för investeringar i mindre företag, ska en lagteknisk &lt;br&gt;
lösning för reglerna presenteras tillsammans med en analys av förutsättningarna &lt;br&gt;
för att införa sådana incitament. I denna analys ska &lt;br&gt;
bl.a. motiven för införandet av incitamenten ur ett effektivitetsperspektiv &lt;br&gt;
belysas. I detta avseende är ambitionen att sådana åtgärder &lt;br&gt;
ska innebära en så liten administrativ börda som möjligt. &lt;br&gt;
Uppdraget är begränsat till fysiska personers investeringar i små &lt;br&gt;
företag som är onoterade, inklusive handelsbolag som enbart ägs av &lt;br&gt;
fysiska personer. &lt;br&gt;
De olika former av särskilda skatteåtgärder som utredaren främst &lt;br&gt;
ska inrikta sig på är regler för ett s.k. etableringskonto, riskkapitalavdrag &lt;br&gt;
för privatpersoner som investerar i eget eller närståendes &lt;br&gt;
företag, möjligheten till uppskov med kapitalvinstbeskattning i &lt;br&gt;
vissa fall och Annell-avdraget. &lt;br&gt;
Avsikten med ett etableringskonto är att stimulera kapitalanskaffningen &lt;br&gt;
genom att fysiska personer vid beskattningen får göra &lt;br&gt;
avdrag för insättningar på ett konto, där behållningen ska användas &lt;br&gt;
för att starta ett företag. Efter företagsstarten är tanken att företagets &lt;br&gt;
resultat ska beskattas enligt allmänna företagsskatteregler. &lt;br&gt;
Med riskkapitalavdrag avses en möjlighet för fysiska personer att &lt;br&gt;
med avdragsrätt investera upp till ett visst belopp i eget eller närståendes &lt;br&gt;
företagande, dvs. kostnaden för köp av onoterade aktier i &lt;br&gt;
dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. &lt;br&gt;
En tredje form av skatteincitament är uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
vid avyttring av andelar i onoterade bolag vid återinvestering &lt;br&gt;
i andra onoterade bolag. &lt;br&gt;
Annell-avdraget innebar att aktiebolag fick göra avdrag i viss &lt;br&gt;
utsträckning för utdelning på nyemitterade aktier. &lt;br&gt;
Vid värderingen av de olika alternativa lösningarna bör utredaren &lt;br&gt;
eftersträva att den valda lösningen ger en kostnadseffektiv stimulans &lt;br&gt;
av realinvesteringar i Sverige. &lt;br&gt;
326&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 1 &lt;br&gt;
Uppdraget omfattar även att göra en EG-rättslig analys av de &lt;br&gt;
åtgärder som övervägs. Inom Europeiska unionen (EU) omfattas &lt;br&gt;
frågor om direkta skatter av medlemsstaternas kompetens. Enligt &lt;br&gt;
EG-domstolens rättspraxis är medlemsstaterna dock skyldiga att &lt;br&gt;
iaktta EG-rätten vid utövandet av sin kompetens (se bl.a. EG-domstolens &lt;br&gt;
dom den 8 mars 2001 i målen C-397/98 och C-410/98, &lt;br&gt;
Metallgesellschaft m.fl.). När det gäller gränsöverskridande situationer &lt;br&gt;
har det under de senaste tio åren skett en utveckling inom &lt;br&gt;
EG-rätten, som bl.a. innebär att en medlemsstat inte utan vidare &lt;br&gt;
kan beskatta en fysisk person som flyttar utomlands för orealiserade &lt;br&gt;
vinster på aktier, om inte motsvarande bestämmelse gäller om &lt;br&gt;
personen bott kvar (jfr målet Lasteyrie, C-9/02). Dessutom har &lt;br&gt;
EG-domstolen underkänt nationella regler som bara ger skattereduktion &lt;br&gt;
för forskning och utveckling om den bedrivs i den aktuella &lt;br&gt;
medlemsstaten (jfr Laboratoires Fournier, C-39/94). &lt;br&gt;
Analysen måste således ske mot bakgrund av att EG-rättens &lt;br&gt;
utveckling innebär att skatteincitament inte kan begränsas till riskkapitalinvesteringar &lt;br&gt;
i Sverige, utan troligen även måste omfatta &lt;br&gt;
gränsöverskridande situationer. De förslag på skatteincitament som &lt;br&gt;
lämnas ska utformas mot bakgrund av att det är ett övergripande &lt;br&gt;
mål att värna den svenska skattebasen. Utredaren ska därför &lt;br&gt;
inventera och värdera de olika risker för skattebortfall till följd av &lt;br&gt;
EG-rättens inverkan som är förknippade med de olika åtgärder som &lt;br&gt;
övervägs. &lt;br&gt;
Vid utformningen av de förslag som lämnas ska utredaren beakta &lt;br&gt;
och analysera riskerna med skattekrediter som innebär att det allmännas &lt;br&gt;
skattefordran direkt eller indirekt riskerar att förloras om &lt;br&gt;
den skattskyldige lämnar svensk beskattningsjurisdiktion, liksom &lt;br&gt;
de skatteadministrativa problem som finns när en sådan skattefordran &lt;br&gt;
ska bevakas under lång tid. Detta innebär att om ett förslag &lt;br&gt;
som går ut på att införa etableringskonton lämnas, ska frågan om &lt;br&gt;
möjligheten att kontrollera att behållningen faktiskt beskattas belysas. &lt;br&gt;
När det gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen ska &lt;br&gt;
utredaren analysera Sveriges möjligheter att kontrollera och &lt;br&gt;
beskatta den slutliga vinsten, om uppskov med kapitalvinstbeskattning &lt;br&gt;
– med hänsyn till EG-rätten – även måste omfatta investeringar &lt;br&gt;
i utländska onoterade bolag, liksom möjligheterna att bevaka &lt;br&gt;
och beskatta uppskov som lämnas till enskilda som flyttar ut från &lt;br&gt;
Sverige. &lt;br&gt;
I fråga om ett s.k. riskkapitalavdrag är det – baserat på utvecklingen &lt;br&gt;
inom det skatterättsliga området inom EU – troligt att det &lt;br&gt;
327&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 1 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
328 &lt;br&gt;
inte är möjligt att begränsa investeringarna till svenska bolag eller &lt;br&gt;
bolag som bedriver näringsverksamhet i Sverige. Det finns en risk &lt;br&gt;
att riskkapital i sådant fall kommer att användas för att stimulera &lt;br&gt;
företagande och eventuell sysselsättningsökning utanför Sveriges &lt;br&gt;
gränser med hjälp av svenska skattemedel. Utredaren bör särskilt &lt;br&gt;
beakta den omständigheten vid bedömningen av om ett riskkapitalavdrag &lt;br&gt;
bör införas. &lt;br&gt;
Om regler i form av Annell-avdrag övervägs, ska dessa utformas &lt;br&gt;
så att de är förenliga med EG-rätten. &lt;br&gt;
När det gäller Annell-avdraget bör vidare beaktas att nyemitterat &lt;br&gt;
kapital också medför att gränsbeloppet vid 3:12-beskattningen blir &lt;br&gt;
högre. Den sammanlagda beskattningen inom 3:12-området får &lt;br&gt;
dock inte påverkas. &lt;br&gt;
Uppdraget omfattar även en analys av förenligheten med reglerna &lt;br&gt;
om statsstöd avseende de olika skatteincitament som utredaren &lt;br&gt;
ska inrikta sig på. Vid denna bedömning ska utredaren bl.a. &lt;br&gt;
beakta de riktlinjer som Europeiska kommissionen har utfärdat för &lt;br&gt;
stöd i form av riskkapital (se gemenskapens riktlinjer för statligt &lt;br&gt;
stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora &lt;br&gt;
företag, 2006/C 194/02). Utgångspunkten för uppdraget är att de &lt;br&gt;
lösningar som föreslås, om möjligt, ska utformas så att de inte &lt;br&gt;
utgör statsstöd. &lt;br&gt;
Till den del lämnade förslag medför negativa offentligfinansiella &lt;br&gt;
effekter, ska utredaren föreslå finansiering av förslagen enligt gällande &lt;br&gt;
finansieringsprinciper. Vidare ska förslagens påverkan på den &lt;br&gt;
administrativa bördan för både företag och myndigheter redovisas. &lt;br&gt;
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en &lt;br&gt;
översyn av statliga finansieringsåtgärder för nya, små och medelstora &lt;br&gt;
företag. I den utredarens uppdrag ingår bl.a. att analysera hur &lt;br&gt;
dagens statliga finansieringsinsatser samverkar. Utredaren ska &lt;br&gt;
bedriva arbetet i nära samarbete med den utredaren. Vidare står det &lt;br&gt;
utredaren fritt att samråda med andra intressenter. &lt;br&gt;
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2009. &lt;br&gt;
(Finansdepartementet)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 2 &lt;br&gt;
Statistiska uppgifter om företagande &lt;br&gt;
Nyföretagandet i Sverige &lt;br&gt;
Nyföretagandet i Sverige har ökat under de senaste åren.1 &lt;br&gt;
Tabell 1 Antal nystartade företag 1998-2007 efter branschgrupp &lt;br&gt;
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 &lt;br&gt;
Jordbruk, &lt;br&gt;
skogsbruk &lt;br&gt;
och fiske &lt;br&gt;
- - - - - - - - - 1 995 &lt;br&gt;
Tillverkning &lt;br&gt;
och dyl &lt;br&gt;
2 718 2 844 2 767 2 478 2 477 2 599 2 926 2 921 2 511 3 012 &lt;br&gt;
Byggverksamhet &lt;br&gt;
2 803 3 291 3 525 3 344 3 421 3 400 4 405 5 078 5 067 6 262 &lt;br&gt;
Varuhandel, &lt;br&gt;
reparationer &lt;br&gt;
samt restau &lt;br&gt;
rang- och &lt;br&gt;
hotellrörelse &lt;br&gt;
8 610 7 844 7 510 6 901 7 350 7 493 9 202 10 049 9 098 10 625 &lt;br&gt;
Transport och &lt;br&gt;
kommunika &lt;br&gt;
tion &lt;br&gt;
1 338 1 405 1 601 1 489 1 416 1 363 1 350 1 483 1 518 1 999 &lt;br&gt;
Finansiell &lt;br&gt;
verksamhet &lt;br&gt;
och andra &lt;br&gt;
företagstjänster &lt;br&gt;
exkl. &lt;br&gt;
fastighetstjänster &lt;br&gt;
11 949 13 471 15 635 13 766 14 602 13 581 14 939 14 815 15 391 18 896 &lt;br&gt;
Fastighetstjänster &lt;br&gt;
- - - - - - - - - 2 169 &lt;br&gt;
Utbildning, &lt;br&gt;
hälso- och &lt;br&gt;
sjukvård, &lt;br&gt;
andra sam &lt;br&gt;
hälleliga och &lt;br&gt;
personliga &lt;br&gt;
tjänster &lt;br&gt;
6 619 6 962 7 707 7 540 8 081 7 977 8 971 9 587 10 801 13 569 &lt;br&gt;
Samtliga 34 037 35 816 38 745 35 517 37 348 36 413 41 792 43 932 44 386 58 526 &lt;br&gt;
1 Årsbok 2009, Nutek, s. 55. &lt;br&gt;
329&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Statistiska uppgifter SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Tabellen visar en ökning 2007 med drygt 20 procent jämfört med år &lt;br&gt;
2006, även om företagen inom branschgrupperna ”jord- och &lt;br&gt;
skogsbruk och fiske” samt ”fastighetstjänster” inte beaktas.2 Enligt &lt;br&gt;
ITPS måste förändringen tolkas med försiktighet, eftersom &lt;br&gt;
underlaget för mätningen ändrats, bl.a. ingår för år 2007 företag &lt;br&gt;
som både startats och avvecklats under året.3 &lt;br&gt;
Det ska också sägas att det i statistiken över nya företag görs &lt;br&gt;
skillnad mellan sådana som är nyregistrerade (i Bolagsverkets &lt;br&gt;
Näringslivsregister) och sådana som nystartade. Ett företag &lt;br&gt;
definieras som nystartat när verksamheten är helt nystartad eller &lt;br&gt;
när verksamheten har återupptagits efter att ha varit vilande i minst &lt;br&gt;
två år. Företaget definieras även som nystartat när företagaren &lt;br&gt;
startar eget med en verksamhet denne tidigare haft som anställd. &lt;br&gt;
När det gäller att avgöra om ett företag är nystartat eller inte är &lt;br&gt;
verksamheten det centrala. Det räcker alltså inte med en &lt;br&gt;
nyregistrering i Bolagsverkets Näringslivsregister för att ett företag &lt;br&gt;
ska räknas som nystartat. I statistiken över nystartade företag ingår &lt;br&gt;
därför exempelvis inte företag som har genomgått ägarbyten, &lt;br&gt;
ändringar av juridisk form eller andra ombildningar. Dessa kan &lt;br&gt;
däremot ingå i statistiken för nyregistrerade företag.4 &lt;br&gt;
2 De två branschgrupperna är inte redovisade här för år före 2007, varför vi inte tar med dem &lt;br&gt;
i jämförelsen mellan år 2007 och 2006. &lt;br&gt;
3 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, ITPS, S2008:006, s. 3. &lt;br&gt;
4 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, s. 5. &lt;br&gt;
330&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Statistiska uppgifter &lt;br&gt;
Tabell 2 Antal nystartade företag 2007 efter branschgrupp och juridisk &lt;br&gt;
form &lt;br&gt;
Enskild &lt;br&gt;
näringsidkare &lt;br&gt;
Handels- och &lt;br&gt;
kommanditbolag &lt;br&gt;
m.fl. &lt;br&gt;
Aktiebolag Samtliga &lt;br&gt;
Jordbruk, skogsbruk &lt;br&gt;
och fiske &lt;br&gt;
1 703 129 136 1 996 &lt;br&gt;
Tillverkning och &lt;br&gt;
dyl &lt;br&gt;
2 070 286 656 3 012 &lt;br&gt;
Byggverksamhet 4 510 392 1 359 6 261 &lt;br&gt;
Varuhandel, &lt;br&gt;
reparationer samt &lt;br&gt;
restaurang- och &lt;br&gt;
hotellrörelse &lt;br&gt;
6 125 1 694 2 806 10 625 &lt;br&gt;
Transport och &lt;br&gt;
kommunikation &lt;br&gt;
1 219 138 643 2 000 &lt;br&gt;
Finansiell verksamhet &lt;br&gt;
och andra &lt;br&gt;
företagstjänster &lt;br&gt;
exkl. fastighetstjänster &lt;br&gt;
12 067 1 602 5 227 18 896 &lt;br&gt;
Fastighetstjänster 709 167 1 293 2 169 &lt;br&gt;
Utbildning, hälso och &lt;br&gt;
sjukvård, &lt;br&gt;
andra samhälleliga &lt;br&gt;
och personliga &lt;br&gt;
tjänster &lt;br&gt;
11 308 1 061 1 199 13 568 &lt;br&gt;
Samtliga 39 739 5 469 13 319 58 526 &lt;br&gt;
Av tabellen ovan framgår att 68 procent av de nya företagen under &lt;br&gt;
2007, inklusive jord och &lt;br&gt;
skogsbruk och fiske samt &lt;br&gt;
fastighetstjänster, startades som enskild näringsverksamhet, 23 &lt;br&gt;
procent som aktiebolag och resterande 9 procent som handels- eller &lt;br&gt;
kommanditbolag. År 2006 startades 20 procent av de nya företagen &lt;br&gt;
som aktiebolag.5 &lt;br&gt;
Vad gäller nystartade aktiebolag kan antas att det i en del fall är &lt;br&gt;
fråga om ombildning av verksamhet som tidigare bedrivits som &lt;br&gt;
enskild näringsverksamhet. &lt;br&gt;
Utredningen har hämtat in uppgifter från Skatteverket om antal &lt;br&gt;
fysiska personer som har använt deklarationsbilagan N1/N2 &lt;br&gt;
5 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, s. 3 och s. 35. &lt;br&gt;
331&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Statistiska uppgifter SOU 2009:33 &lt;br&gt;
(enskild näringsverksamhet) vid ett taxeringsår för att taxeringsåret &lt;br&gt;
därpå ha bytt till bilagan K10 (kvalificerade andelar i &lt;br&gt;
fåmansföretag). I statistiken ingår några personer, som inte bildat &lt;br&gt;
om sin enskilda näringsverksamhet till aktiebolag utan haft en &lt;br&gt;
jordbruksfastighet eller liknande som sålts och därefter har startat &lt;br&gt;
en helt annan verksamhet i bolagsform. Det exakta antalet sådana &lt;br&gt;
personer är svårt att uppskatta. Vid stickprov i materialet framkom &lt;br&gt;
att sex av tio var rena ombildningar, två hade haft helt annan &lt;br&gt;
verksamhet i enskild firma än vad aktiebolaget har och två saknade &lt;br&gt;
beskrivning av den enskilda firman. &lt;br&gt;
Taxeringsåren 2004-2005 2005-2006 2006-2007 2007-2008 &lt;br&gt;
Antal personer 616 921 663 890 &lt;br&gt;
Rent allmänt kan beträffande företagandet i Sverige sägas att &lt;br&gt;
tjänstesektorns betydelse har ökat under de senaste åren och har &lt;br&gt;
numera en klart dominerande ställning.6 &lt;br&gt;
Under de senaste åren har antalet sysselsatta ökat inom små och &lt;br&gt;
medelstora företag samtidigt som antalet sysselsatta minskat inom &lt;br&gt;
stora företag.7 En del av de tidigare anställda har således övergått &lt;br&gt;
till att bedriva verksamhet i eget bolag eller i enskild &lt;br&gt;
näringsverksamhet. Det förekommer vid sådan övergång från &lt;br&gt;
anställning till egen verksamhet att man har sin tidigare &lt;br&gt;
arbetsgivare som ensam uppdragsgivare. I ett sådant fall har &lt;br&gt;
naturligtvis ingen sysselsättningsökning ägt rum. &lt;br&gt;
Nyföretagandet har ökat främst hos kvinnor och personer med &lt;br&gt;
utländsk bakgrund.8 &lt;br&gt;
Företagens antal och storlek &lt;br&gt;
Enligt SCB:s företagsregister finns det i Sverige cirka 960 000 aktiva &lt;br&gt;
företag, inklusive enskild näringsverksamhet. Med aktiva företag avses &lt;br&gt;
företag som är arbetsgivarregistrerade, registrerade till mervärdesskatt &lt;br&gt;
eller har F-skattebevis. 29 procent av dessa utgörs av aktiebolag. 87 &lt;br&gt;
procent av aktiebolagen har högst nio anställda, och 45 procent har en &lt;br&gt;
omsättning som understiger en miljon kronor per år. &lt;br&gt;
6 Årsbok 2008, Nutek, s. 63. &lt;br&gt;
7 Årsbok 2008, s. 14 ff. &lt;br&gt;
8 Årsbok 2008, s. 56. &lt;br&gt;
332&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Statistiska uppgifter &lt;br&gt;
Överlevnadsgraden &lt;br&gt;
Av uppgifter från ITPS framgår att av de drygt 36 400 företag som &lt;br&gt;
startade under år 2003 var tre år senare, dvs. år 2006, cirka 24 500 &lt;br&gt;
fortfarande verksamma (67 procent). Överlevnadsgraden har ökat &lt;br&gt;
successivt sedan 1997. Som jämförelse kan nämnas att för företag &lt;br&gt;
startade år 2001 var överlevnadsgraden 62 procent. &lt;br&gt;
Med att företagen är verksamma anses att de fortgår som &lt;br&gt;
tidigare, fortgår i ny juridisk form, fortgår men med ändrade &lt;br&gt;
ägarförhållanden eller har slagits samman med annat företag. &lt;br&gt;
Av de 36 400 företagen startades 69 procent som enskild &lt;br&gt;
näringsverksamhet, 19 procent som aktiebolag och resterande 12 &lt;br&gt;
procent som handels- eller kommanditbolag. &lt;br&gt;
Överlevnadsgraden för aktiebolagen var 81 procent, vilket var &lt;br&gt;
högre än för övriga juridiska former.9 &lt;br&gt;
Tillväxt bland nystartade företag &lt;br&gt;
Enligt ITPS kan 70 procent av de aktiebolag som startades år 2003 &lt;br&gt;
och som fanns kvar år 2006 definieras som tillväxtföretag. Av &lt;br&gt;
handels- och kommanditbolag respektive enskilda näringsidkare &lt;br&gt;
kan 37 respektive 35 procent klassificeras som tillväxtföretag. Med &lt;br&gt;
tillväxtföretag avses företag som under år 2006 hade en omsättning &lt;br&gt;
på minst en miljon kronor eller hade minst två personer sysselsatta &lt;br&gt;
på heltid eller där företagaren hade uppgivit både att företagets &lt;br&gt;
lönsamhet är god och att företaget går att leva på. Jämfört med &lt;br&gt;
företag startade under år 2001 och verksamma år 2004 hade andelen &lt;br&gt;
tillväxtföretag bland enskilda näringsidkare stigit något och var så &lt;br&gt;
gott som oförändrad bland aktiebolag. &lt;br&gt;
Vid undersökningen uppgav 30 procent av företrädarna för de &lt;br&gt;
fortsatt verksamma företag som hade startats år 2003 att de gärna &lt;br&gt;
skulle låta företaget förbli litet, även om det skulle finnas möjlighet &lt;br&gt;
att växa. 10 procent uppgav att de gärna ökade företagets lån för att &lt;br&gt;
göra det möjligt för företaget att växa. En lika stor andel av &lt;br&gt;
företagarna uppgav att gärna skulle ta in nya delägare för att göra &lt;br&gt;
det möjligt för företaget att växa. Drygt 20 procent var positivt &lt;br&gt;
eller mycket positivt inställda till att ta in fler anställda om de såg &lt;br&gt;
en möjlighet att öka företagets försäljning.10 På frågan i vilken &lt;br&gt;
9 Uppföljning av 2003 års nystartade företag – tre år efter start, ITPS, S2008:001, s. 6 ff. &lt;br&gt;
10 Uppföljning av 2003 års nystartade företag – tre år efter start, s. 32. &lt;br&gt;
333&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Statistiska uppgifter SOU 2009:33 &lt;br&gt;
334 &lt;br&gt;
utsträckning olika faktorer utgjorde hinder för företagets &lt;br&gt;
tillväxtmöjligheter angavs konkurrensen i branschen, begränsningar &lt;br&gt;
i företagets lönsamhet, myndighetsregler och begränsad tillgång till &lt;br&gt;
lämplig arbetskraft som de största hindren. Fem procent av de &lt;br&gt;
svarande angav att begränsad tillgång på externt ägarkapital eller lån &lt;br&gt;
utgjorde mycket stora hinder. Flera svarsalternativ var möjliga i &lt;br&gt;
undersökningen.11 &lt;br&gt;
Konkurser &lt;br&gt;
Under åren 2004–2007 minskade antalet företagskonkurser med &lt;br&gt;
sju, elva, nio respektive fyra procent. Under år 2008 ökade &lt;br&gt;
emellertid antalet konkurser med nio procent. Antalet anställda &lt;br&gt;
som berördes av konkurs under 2008 ökade med 53 procent &lt;br&gt;
jämfört med det föregående året.12 &lt;br&gt;
11 Uppföljning av 2003 års nystartade företag – tre år efter start, s. 37 f. &lt;br&gt;
12 Konkurser och offentliga ackord 2008, ITPS, S2009:001, s. 2.&lt;br&gt;
Bilaga 3 &lt;br&gt;
Statistik om nyemissioner &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas från Bolagsverket inhämtad statistik &lt;br&gt;
om nyemissioner. &lt;br&gt;
Tabell 1 Aktiekapital för de bolag som gjort nyemissioner under &lt;br&gt;
respektive år &lt;br&gt;
År Typ av &lt;br&gt;
bolag &lt;br&gt;
Aktiekapital vid &lt;br&gt;
1 januari &lt;br&gt;
Aktiekapital vid &lt;br&gt;
31 december &lt;br&gt;
Antal bolag &lt;br&gt;
2006 PRIV 6 887 592 184 22 064 357 265 4 157 &lt;br&gt;
2006 PUBL 31 815 690 788 39 390 133 279 405 &lt;br&gt;
2007 PRIV 7 009 867 037 22 404 538 110 4 423 &lt;br&gt;
2007 PUBL 32 792 594 777 38 253 064 927 433 &lt;br&gt;
2008 PRIV 14 739 287 837 32 772 441 322 4 315 &lt;br&gt;
2008 PUBL 53 656 268 134 59 562 578 025 357 &lt;br&gt;
Källa: Bolagsverket. &lt;br&gt;
Beskrivning av tabellen ovan. &lt;br&gt;
Objekt: aktiebolag, både publika och privata &lt;br&gt;
Population: alla aktiebolag i Sverige under 2006–2008 som gjort &lt;br&gt;
emissioner &lt;br&gt;
Variabler: &lt;br&gt;
• aktiekapital: aktiekapital vid den 1 januari och den 31 december &lt;br&gt;
vid respektive år hos de bolag för vilka registrerats nyemissioner &lt;br&gt;
• antal bolag: antal bolag som gjort emissioner (fond- eller &lt;br&gt;
nyemissioner) &lt;br&gt;
335&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 3 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Redovisningsgrupper: &lt;br&gt;
• Åren 2006–2008 &lt;br&gt;
• Typ av bolag: PRIV = privat aktiebolag, PUBL = publikt &lt;br&gt;
aktiebolag &lt;br&gt;
Tabell 2 Nyemission och fondemission, verkligt belopp samt inklusive &lt;br&gt;
överkurs, i kronor &lt;br&gt;
År Typ av &lt;br&gt;
bolag &lt;br&gt;
Typ av &lt;br&gt;
emission &lt;br&gt;
Verkligt belopp Totalt belopp, dvs. &lt;br&gt;
verkligt belopp &lt;br&gt;
inklusive överkurs &lt;br&gt;
2006 PRIV ÖKFO 1 610 491 019 1 610 491 019 &lt;br&gt;
2006 PRIV ÖKNY 13 902 253 519 79 531 324 338 &lt;br&gt;
2006 PUBL ÖKFO 4 286 330 604 4 286 330 604 &lt;br&gt;
2006 PUBL ÖKNY 4 843 203 946 41 889 104 441 &lt;br&gt;
2007 PRIV ÖKFO 2 825 850 761 2 825 850 761 &lt;br&gt;
2007 PRIV ÖKNY 14 177 734 499 243 104 193 857 &lt;br&gt;
2007 PUBL ÖKFO 5 494 816 654 5 494 816 654 &lt;br&gt;
2007 PUBL ÖKNY 5 260 795 099 49 551 379 168 &lt;br&gt;
2008 PRIV ÖKFO 1 456 257 241 1 456 257 241 &lt;br&gt;
2008 PRIV ÖKNY 17 415 969 927 141 042 350 113 &lt;br&gt;
2008 PUBL ÖKFO 2 500 518 102 2 500 518 102 &lt;br&gt;
2008 PUBL ÖKNY 6 683 278 345 36 365 010 550 &lt;br&gt;
Källa: Bolagsverket. &lt;br&gt;
Beskrivning av tabellen ovan. &lt;br&gt;
Objekt: aktiebolag, både publika och privata &lt;br&gt;
Population: alla aktiebolag registrerade hos Bolagsverket under &lt;br&gt;
2006 till 2008 &lt;br&gt;
Variabler: &lt;br&gt;
• Verkligt belopp: det belopp som emissionen ökat bolagets &lt;br&gt;
aktiekapital med (bundet aktiekapital) &lt;br&gt;
• Totalt belopp, dvs. verkligt belopp inklusive överkurs: det totala &lt;br&gt;
belopp som tillförts (verkligt belopp plus överkursfond/fritt &lt;br&gt;
eget kapital) &lt;br&gt;
336&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 3 &lt;br&gt;
337 &lt;br&gt;
Redovisningsgrupper: &lt;br&gt;
• Åren 2006–2008 &lt;br&gt;
• Typ av bolag: PRIV = privat aktiebolag, PUBL = publikt &lt;br&gt;
aktiebolag &lt;br&gt;
• Typ av emission: ÖKFO = fondemission, &lt;br&gt;
ÖKNY = nyemission&lt;br&gt;
Bilaga 4 &lt;br&gt;
Statistik om lagerbolag &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas från Bolagsverket inhämtad statistik &lt;br&gt;
om registreringar av nya aktiebolag och s.k. lagerbolag. &lt;br&gt;
Tabell 1 Registrerade aktiebolag (lagerbolag och aktiebolag) &lt;br&gt;
År &lt;br&gt;
Månad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 För &lt;br&gt;
ändring &lt;br&gt;
Januari 1 916 1 964 2 275 3 340 3 358 2 345 0,5 % &lt;br&gt;
Februari 1 420 1 225 1 120 2 257 1 515 . -32,9 % &lt;br&gt;
Mars 2 049 1 855 2 299 2 793 2 001 . -28,4 % &lt;br&gt;
April 3 080 1 235 1 873 1 555 2 675 . 72,0 % &lt;br&gt;
Maj 798 1 377 2 007 1 915 1 915 . 0,0 % &lt;br&gt;
Juni 980 1 236 1 568 1 927 1 321 . -31,4 % &lt;br&gt;
Juli 858 1 609 1 473 2 442 2 549 . 4,4 % &lt;br&gt;
Augusti 1 174 958 2 057 1 469 1 658 . 12,9 % &lt;br&gt;
September 1 704 1 615 1 912 2 210 1 788 . -19,1 % &lt;br&gt;
Oktober 2 140 2 157 2 080 2 202 1 901 . -13,7 % &lt;br&gt;
November 1 881 3 271 2 544 3 650 2 783 . -23,8 % &lt;br&gt;
December 2 269 3 253 2 468 2 759 3484 . 26,3 % &lt;br&gt;
20 269 21 755 23 676 28 519 26 948 2 345 -5,5 % &lt;br&gt;
Källa: Bolagsverket. &lt;br&gt;
Tabellen ovan visar det totala antalet registrerade nya &lt;br&gt;
aktiebolag, dvs. ”vanliga” bolag och lagerbolag. &lt;br&gt;
339&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 4 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Tabell2 Nyregistrerade lagerbolag &lt;br&gt;
År &lt;br&gt;
Månad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 För ändring &lt;br&gt;
Januari 1 389 1 337 1 728 2 549 2 580 1 800 1,2 % &lt;br&gt;
Februari 809 660 692 1 509 787 - -47,8 % &lt;br&gt;
Mars 1 453 1 277 1 643 1 968 1 235 - -37,2 % &lt;br&gt;
April 2 513 634 1 416 994 1 800 - 81,1 % &lt;br&gt;
Maj 390 799 1 484 1 136 1 119 - -1,5 % &lt;br&gt;
Juni 533 728 1 041 1 184 587 - -50,4 % &lt;br&gt;
Juli 625 1 346 1 239 1 987 1 926 - -3,1 % &lt;br&gt;
Augusti 806 523 1 614 858 986 - 14,9 % &lt;br&gt;
September 1 199 975 1 339 1 506 1 023 - -32,1 % &lt;br&gt;
Oktober 1 590 1 520 1 489 1 389 1 075 - -22,6 % &lt;br&gt;
November 1 231 2 501 1 931 2 817 1 950 - -30,8 % &lt;br&gt;
December 1 635 2 401 1 740 1 812 2 399 - 32,4 % &lt;br&gt;
14 173 14 701 17 356 19 709 17 467 1 800 -11,4 % &lt;br&gt;
Källa: Bolagsverket. &lt;br&gt;
Tabellen visar hur många lagerbolag som har registrerats. &lt;br&gt;
340&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 4 &lt;br&gt;
341 &lt;br&gt;
Tabell3 Ombildade lagerbolag &lt;br&gt;
År &lt;br&gt;
Månad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 För &lt;br&gt;
ändring &lt;br&gt;
Januari 788 1 578 2 323 2 072 2 602 2 563 25,6 % &lt;br&gt;
Februari 1 075 1 208 1 592 1 797 1 849 . 2,9 % &lt;br&gt;
Mars 1 206 981 1 650 1 709 1 527 . -10,6 % &lt;br&gt;
April 1 265 1 190 1 070 1 291 1 666 . 29,0 % &lt;br&gt;
Maj 924 1 091 1 475 1 865 1 665 . -10,7 % &lt;br&gt;
Juni 1 101 923 1 633 1 666 1 327 . -20,3 % &lt;br&gt;
Juli 456 605 840 966 1 064 . 10,1 % &lt;br&gt;
Augusti 860 924 1 236 1 352 1 118 . -17,3 % &lt;br&gt;
September 1 489 1 275 1 693 1 689 1 349 . -20,1 % &lt;br&gt;
Oktober 1 401 1 118 1 667 1 715 1 339 . -21,9 % &lt;br&gt;
November 1 358 1 333 1 285 1 599 1 238 . -22,6 % &lt;br&gt;
December 1 269 1 281 1 110 1 463 1 329 . -9,2 % &lt;br&gt;
13 192 13 507 17 574 19 184 18 073 2 563 -5,8 % &lt;br&gt;
Källa: Bolagsverket. &lt;br&gt;
Tabellen visar antal bolag som har ombildats från lagerbolag till &lt;br&gt;
aktiva bolag, dvs. sådana bolag som efter försäljning har registrerats &lt;br&gt;
för köparens verksamhet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 &lt;br&gt;
Riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas bakgrunden till och utformningen av de &lt;br&gt;
bestämmelser som gällde för riskkapitalavdraget. Riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
var en skattelättnad som var i kraft under en kortare tid &lt;br&gt;
under 1990-talet. I bilagan redovisas även resultatet av den &lt;br&gt;
utvärdering som Nutek gjorde 1998 av riskkapitalavdraget. I &lt;br&gt;
bilagan tas också i korthet upp synpunkter på riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
som framfördes i Småföretagsdelegationens rapport 1998. &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Sverige har tidigare haft ett system med riskkapitalavdrag. Regelsystemet &lt;br&gt;
innebar att fysiska personer som förvärvade aktier i &lt;br&gt;
onoterade bolag genom nyemission under beskattningsåret 1996 &lt;br&gt;
kunde få en skattereduktion med 30 procent av investeringar upp &lt;br&gt;
till 100 000 kr, dvs. 30 000 kr, under taxeringsåren 1997 och 1998. &lt;br&gt;
Systemet innebar således en lättnad på ägarnivån. Reglerna var förenade &lt;br&gt;
med ett flertal krav, bland annat avseende företagens verksamhet, &lt;br&gt;
tillgångar och investeringsinriktning. Det fanns också krav &lt;br&gt;
på att investeraren skulle behålla aktierna under en femårsperiod &lt;br&gt;
efter investeringen samt att bolaget inte fick börsnoteras under en &lt;br&gt;
treårsperiod efter investeringen. Vidare skulle bolaget vara svenskt &lt;br&gt;
eller hemmahörande i ett annat land inom EU samt driva näringsverksamhet &lt;br&gt;
från ett fast driftställe i Sverige. Om kraven inte uppfylldes &lt;br&gt;
blev investeraren skyldig att betala tillbaka det tillgodoförda &lt;br&gt;
beloppet och ett särskilt tillägg (30 procent av det återbetalade &lt;br&gt;
beloppet). Riskkapitalavdraget var en tillfällig åtgärd och avskaffades &lt;br&gt;
i samband med att skattelättnader i ägarbeskattningen för &lt;br&gt;
onoterade företag antogs med verkan från och med 1998 års taxering. &lt;br&gt;
Systemet användes inte i den omfattning som hade förväntats &lt;br&gt;
vid införandet. Detta berodde bl.a. på att regelsystemet ansågs dels &lt;br&gt;
343&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
vara för krångligt, dels innehålla för långtgående krav på såväl företag &lt;br&gt;
som privatpersoner. &lt;br&gt;
Bakgrund och syfte &lt;br&gt;
I två promemorior som lämnades till Finansdepartementet under &lt;br&gt;
1992 gavs förslag på hur statliga stimulanser för att förbättra tillgången &lt;br&gt;
på riskvilligt kapital till vissa mindre företag skulle kunna &lt;br&gt;
utformas.1 År 1993 lämnades uppdrag till en särskild utredare som i &lt;br&gt;
en promemoria samma år redovisade sitt förslag på utformning av &lt;br&gt;
ett system för riskkapitalavdrag.2 Regeringens förslag på ett regelverk &lt;br&gt;
för riskkapitalavdrag byggde på 1993 års promemoria men &lt;br&gt;
skilde sig på flera punkter från förslagen i denna. År 1995 beslutade &lt;br&gt;
riksdagen att införa det av regeringen föreslagna systemet med &lt;br&gt;
riskkapitalavdrag, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
Motivet till lagstiftningen var att stimulera små och medelstora &lt;br&gt;
aktiebolags försörjning med riskkapital. Det skulle också vara ett &lt;br&gt;
sätt att underlätta etablering av nya bolag.3 Systemet var ursprungligen &lt;br&gt;
avsett att omfatta aktieköp under åren 1996 och 1997 men &lt;br&gt;
kom till följd av senare riksdagsbeslut att tidsbegränsas till att &lt;br&gt;
enbart avse aktieförvärv gjorda under 1996.4 Det var alltså redan &lt;br&gt;
från början tänkt att vara en tillfällig lösning i avvaktan på att problemen &lt;br&gt;
kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning &lt;br&gt;
skulle få en permanent lösning.5 Slopandet av riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
tidigarelades i samband med att de s.k. lättnadsreglerna infördes &lt;br&gt;
från och med inkomståret 1997. Lättnadsreglerna innebar en partiell &lt;br&gt;
skattefrihet för fysiska personer för utdelning och vinster på &lt;br&gt;
aktier i onoterade aktiebolag.6 &lt;br&gt;
1 Projektkapitalfonder. Förslag till skattestimulanser för att främja nya kunskaps- och &lt;br&gt;
teknikintensiva företags riskkapitalförsörjning, Industriförbundet, dnr Fi 92/1179, och Startkapital. &lt;br&gt;
Förslag till stimulans av riskkapitalförsörjningen i teknikintensiva projekt, Industriens &lt;br&gt;
Utredningsinstitut, dnr Fi 92/3292. &lt;br&gt;
2 Riskkapitalavdrag. En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföretag, dnr Fi &lt;br&gt;
93/13669. &lt;br&gt;
3 Prop. 1995/96:109, s. 45. &lt;br&gt;
4 SFS 1996:1614. &lt;br&gt;
5 Bet. 1995/96:SkU20, s. 43. &lt;br&gt;
6 Prop. 1995/96:222, s. 4.10, och prop. 1996/97:45, s. 52. &lt;br&gt;
344&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
Utformningen av riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
Lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar redovisas i &lt;br&gt;
den lydelse som lagen hade vid upphävandet, dvs. med begränsning &lt;br&gt;
till förvärv under år 1996. Några andra ändringar i sak gjordes inte i &lt;br&gt;
lagen. &lt;br&gt;
Inledning &lt;br&gt;
En av de viktigaste skillnaderna mellan utformningen av lagen om &lt;br&gt;
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och den i 1993 års promemoria &lt;br&gt;
föreslagna utformningen var att lagen innebar en definitiv &lt;br&gt;
skattelättnad och inte bara en skattekredit. Bakgrunden till detta &lt;br&gt;
var dels förenklingsskäl och dels den begränsade tid som systemet &lt;br&gt;
skulle gälla.7 Förslaget i promemorian om ett avdragssystem där &lt;br&gt;
anskaffningskostnaden för de aktier som omfattades av avdraget &lt;br&gt;
skulle bestämmas till noll kr vid försäljningen ansågs föra med sig &lt;br&gt;
betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna och dessutom &lt;br&gt;
innebära en alltför liten stimulanseffekt.8 Reglerna i lagen innebar &lt;br&gt;
att om investeringen blev en förlustaffär stod staten för sammanlagt &lt;br&gt;
51 procent av förlusten (30 procent skattereduktion och 21 &lt;br&gt;
procent kvoterat förlustavdrag). Om investeringen blev en framgång &lt;br&gt;
fick investeraren behålla mer än 70 procent av aktievinsten. &lt;br&gt;
Vid tillämpningen av 3:12-reglerna utgjorde hela anskaffningskostnaden &lt;br&gt;
utan avräkning för skattereduktionen underlag för beräkningen &lt;br&gt;
av det kapitalbeskattade utrymmet.9 &lt;br&gt;
Vid utformningen ansågs det ur samhällsekonomisk synvinkel &lt;br&gt;
viktigt att förhindra att subventionen blev för stor. I annat fall &lt;br&gt;
skulle detta kunna leda till lägre avkastningskrav i små och medelstora &lt;br&gt;
företag och i sin tur en samhällsekonomisk kostnad genom &lt;br&gt;
att sådana projekt som på en fungerande kapitalmarknad skulle ha &lt;br&gt;
förkastats genomfördes. Det uppställdes flera krav kring riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
för att se till att investeringarna användes i verklig &lt;br&gt;
produktion; antingen genom att bolagen investerade medlen i tillgångar &lt;br&gt;
i produktionen eller använde dem till löpande kostnader i &lt;br&gt;
densamma. Det ansågs även nödvändigt med regler som uteslöt &lt;br&gt;
7 Prop. 1995/96:109, s. 49. &lt;br&gt;
8 Prop. 1995/96:109, s. 52 f. &lt;br&gt;
9 Halldorf, Olle,”Skattelättnader för riskkapital”, Svensk Skattetidning, 1995, s. 730. &lt;br&gt;
345&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
finansiering av finansiella tillgångar, leasingprojekt och temporära &lt;br&gt;
kapitaltillskott utan realekonomisk effekt.10 &lt;br&gt;
Förvärv av nyemitterade aktier &lt;br&gt;
Skattereduktionen medgavs fysiska personer som mot betalning i &lt;br&gt;
pengar under år 1996 förvärvade nyemitterade aktier.11 Full betalning &lt;br&gt;
måste ha skett under år 1996 för aktierna. S.k. apportegendom &lt;br&gt;
godtogs däremot inte.12 Något krav på att hela emissionsbeloppet &lt;br&gt;
skulle öka aktiekapitalet fanns inte. Om emissionen skedde till &lt;br&gt;
överkurs fick också den del av likviden som tillfördes reservfonden &lt;br&gt;
inräknas i underlaget för skattereduktionen.13 &lt;br&gt;
Förvärv av andra värdepapper som bolag kunde ge ut medförde &lt;br&gt;
inte någon rätt till skattereduktion. Med hänsyn till syftet sades det &lt;br&gt;
vara naturligt att stimulansen förbehölls satsningar som på ett &lt;br&gt;
direkt sätt tillförde bolaget nytt eget kapital.14 &lt;br&gt;
Underlaget för skattereduktionen omfattade betalningar om &lt;br&gt;
sammanlagt lägst 10 000 kr och högst 100 000 kr. Skattereduktionen &lt;br&gt;
utgjorde 30 procent av underlaget.15 Reduktionen uppgick &lt;br&gt;
därmed till lägst 3 000 kr och högst 30 000 kr. &lt;br&gt;
I underlaget fick inte inräknas den del av nyemissionen som &lt;br&gt;
motsvarade nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som &lt;br&gt;
skett efter den 1 januari 1995.16 &lt;br&gt;
I 1993 års promemoria föreslogs att avdrag för förvärv av &lt;br&gt;
nyemitterade aktier skulle få ske med högst 300 000 kr. Som skäl &lt;br&gt;
för att sänka beloppsgränsen till 100 000 kr angavs i propositionen &lt;br&gt;
statsfinansiella skäl.17 &lt;br&gt;
Av propositionen framgår att flera remissinstanser ansåg att &lt;br&gt;
skattelättnaden borde medges även vid indirekta investeringar via &lt;br&gt;
riskkapitalbolagsfonder, bl.a. på grund av att investeraren då skulle &lt;br&gt;
få en bättre riskspridning.18 Det kan nämnas att det i en av 1992 års &lt;br&gt;
promemorior hade föreslagits ett fondsystem.19 Med hänsyn till att &lt;br&gt;
10 Prop. 1995/96:109, s. 46 f. &lt;br&gt;
11 1 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
12 Prop. 1995/96:109, s. 49. &lt;br&gt;
13 Eriksson, Leif, ”Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar”, Skattenytt, 1996, s. 4. &lt;br&gt;
14 Prop. 1995/96:109, s. 50. Se även Fi 93/13669, s. 20. &lt;br&gt;
15 1 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
16 1 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
17 Prop. 1995/96:109, s. 49. &lt;br&gt;
18 Prop. 1995/96:109, s. 52. &lt;br&gt;
19 Fi 92/1179. &lt;br&gt;
346&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
ett fondsystem skulle kräva en ny lagstiftning ansåg regeringen att &lt;br&gt;
det inte var lämpligt att föreslå sådana regler i ett temporärt skattelättnadssystem.20 &lt;br&gt;
Även förvärv av aktier i egna och närstående personers &lt;br&gt;
fåmansföretag kunde medföra rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
Enligt förslaget i 1993 års promemoria skulle investeringar i egna &lt;br&gt;
och närstående personers fåmansföretag inte ge rätt till riskkapitalavdrag. &lt;br&gt;
I propositionen uttalades att en sådan begränsning &lt;br&gt;
skulle medföra att en stor andel av de personer som skulle kunna &lt;br&gt;
tänkas överväga en investering i ett onoterat företag skulle diskvalificeras. &lt;br&gt;
Dessutom fanns det risk för kringgåendeförsök, t.ex. &lt;br&gt;
genom bulvaner. Regeringen ansåg därför att systemet med skattereduktion &lt;br&gt;
även skulle vara tillgängligt för ägare till fåmansföretag &lt;br&gt;
och närstående personer till ägarna.21 &lt;br&gt;
Aktierna måste innehas under fem års tid &lt;br&gt;
Den skattskyldige fick inte inom fem år efter utgången av det &lt;br&gt;
beskattningsår då aktierna förvärvades avyttra dem, förvärva eller &lt;br&gt;
utfästa rätt till framtida avyttring av desamma eller ingå avtal om &lt;br&gt;
sådan avyttring. Vid en försäljning av aktier i bolaget ansågs i första &lt;br&gt;
hand de aktier ha sålts som legat till grund för skattereduktionen.22 &lt;br&gt;
Innehavsregeln var till för att säkerställa en betydande långsiktighet &lt;br&gt;
i de investeringar som omfattades av skattelättnaderna. I &lt;br&gt;
propositionen uttalades vidare att femårsregeln måste vara ovillkorlig, &lt;br&gt;
även om det i praktiken kunde komma att inträffa fall där &lt;br&gt;
ett upphävande av skatteförmånen tedde sig mindre tillfredsställande.23 &lt;br&gt;
Någon skillnad på olika slag av aktier gjordes inte. Detta innebar &lt;br&gt;
att om en skattskyldig hade A-aktier, som hade köpts före nyemissionen, &lt;br&gt;
och det vid nyemissionen bara hade getts ut B-aktier, kunde &lt;br&gt;
den skattskyldige inte sälja vare sig A-aktierna eller B-aktierna &lt;br&gt;
20 Prop. 1995/96:109, s. 52. &lt;br&gt;
21 Prop. 1995/96:109, s. 51. &lt;br&gt;
22 2 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
23 Prop. 1995/96:109, s. 49 f. &lt;br&gt;
347&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
under femårstiden utan att bryta mot villkoren för skattereduktionen.24 &lt;br&gt;
Bolaget måste bedriva verksamhet i Sverige under minst fem år &lt;br&gt;
Förvärvet skulle ske genom teckning av nyemitterade aktier i ett &lt;br&gt;
svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag hemmahörande i en &lt;br&gt;
medlemsstat i EG eller i ett land med vilket Sverige hade avtal med &lt;br&gt;
bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål. &lt;br&gt;
Dessutom skulle bolaget bedriva verksamhet från fast driftställe i &lt;br&gt;
Sverige under en sammanhängande period som sträckte sig från &lt;br&gt;
fyra månader närmast före beslutet om nyemission till utgången av &lt;br&gt;
femte året efter det år under vilket den skattskyldige förvärvat &lt;br&gt;
aktierna. Vidare skulle ett belopp motsvarande betalningen för &lt;br&gt;
aktierna varaktigt investeras eller förbrukas i verksamhet vid det &lt;br&gt;
fasta driftstället i Sverige. Skattereduktion kunde ske även om verksamheten &lt;br&gt;
i Sverige upphörde kortare tid efter förvärvet än efter det &lt;br&gt;
femte året under förutsättning att det skedde till följd av konkurs &lt;br&gt;
eller tvångslikvidation.25 Den senare situationen inträder i princip &lt;br&gt;
när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. &lt;br&gt;
Villkoren om att verksamheten ska bedrivas från fast driftställe &lt;br&gt;
och att investeringen i verksamheten vid det fasta driftstället ska &lt;br&gt;
vara varaktig måste uppfyllas av bolaget självt. Det räckte inte med &lt;br&gt;
att villkoren uppfylldes av t.ex. ett dotterbolag.26 Kravet på fast &lt;br&gt;
driftställe i Sverige gällde även svenska aktiebolag.27 &lt;br&gt;
Någon särskild definition av begreppet ”fast driftställe” fanns &lt;br&gt;
inte i lagen. Definitionen av fast driftställe i dåvarande kommunalskattelagen &lt;br&gt;
(1928:370) motsvarar definitionen i nuvarande kap. &lt;br&gt;
29 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. en stadigvarande plats &lt;br&gt;
för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. &lt;br&gt;
Kravet på fast driftställe innebar att bolaget måste vara skattskyldigt &lt;br&gt;
i Sverige för den verksamhet som det genom emissionen &lt;br&gt;
erhållna beloppet investerades i.28 &lt;br&gt;
24 Prop. 1995/96:109, s. 80 och Ternell, Mathias, Riskkapitalavdrag. Att köpa aktier i småföretag &lt;br&gt;
och minska skatten, Stockholm, 1996, s. 63. &lt;br&gt;
25 3 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
26 Prop. 1995/96:109, s. 81. &lt;br&gt;
27 Halldorf, s. 725. &lt;br&gt;
28 Eriksson, s. 5. &lt;br&gt;
348&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
Vad som avsågs med att verksamheten skulle bedrivas under ”en &lt;br&gt;
sammanhängande period” från fyra månader före emissionsbeslutet &lt;br&gt;
till utgången av femte året efter inköpsåret förklarades inte i förarbetena. &lt;br&gt;
I doktrinen hävdades att kravet på verksamhet med all &lt;br&gt;
säkerhet fick sättas lågt och att det måste accepteras att bolaget &lt;br&gt;
under kortare perioder, t.ex. under semestertider, tillfälligt lade ned &lt;br&gt;
verksamheten. Vidare antogs i doktrinen att det antagligen ställdes &lt;br&gt;
högre krav på verksamheten under tiden före emissionsbeslutet, &lt;br&gt;
eftersom det då var fråga om en ganska begränsad tid.29 &lt;br&gt;
Inte heller förklarades i propositionen vad som avsågs med att &lt;br&gt;
belopp motsvarande betalningen av aktierna skulle ”varaktigt &lt;br&gt;
investeras eller förbrukas” i verksamheten i Sverige. Något krav på &lt;br&gt;
att investeringens livslängd skulle överstiga femårstiden torde inte &lt;br&gt;
ha funnits. Kravet på varaktighet kan snarast anses uttrycka ett förbud &lt;br&gt;
mot att avyttra ett inventarium som finansierats med hjälp av &lt;br&gt;
emissionen och dela ut pengarna eller placera dem i värdepapper &lt;br&gt;
eller liknande. Något hinder mot att avyttra inventariet och i stället &lt;br&gt;
förbruka pengarna i verksamheten fanns inte.30 Om investeringen &lt;br&gt;
avsåg t.ex. en lastbil och denna avyttrades efter två år skulle ersättningen &lt;br&gt;
för lastbilen i sin tur investeras eller förbrukas vid det fasta &lt;br&gt;
driftstället.31 Beträffande fåmansbolag fick betalningen inte &lt;br&gt;
användas till egendom som så gott som uteslutande var avsedd för &lt;br&gt;
privat bruk för företagsledare eller denne närstående person.32 &lt;br&gt;
Bolaget fick inte sätta ned aktiekapitalet och betala ut &lt;br&gt;
nedsättningen under en femårsperiod &lt;br&gt;
Bolaget fick inte inom fem år efter utgången av det år under vilket &lt;br&gt;
den skattskyldige förvärvat aktierna sätta ned aktiekapitalet eller &lt;br&gt;
reservfonden och till följd härav betala ut hela eller del av nedsättningen &lt;br&gt;
till aktieägarna. Inte heller fick otillåten utdelning förekomma &lt;br&gt;
under denna tid. Det sagda gällde även för utländskt bolag &lt;br&gt;
som vidtog motsvarande åtgärder.33 &lt;br&gt;
En nedsättning av aktiekapitalet där pengarna förbrukades i &lt;br&gt;
verksamheten eller avsattes till reservfonden var däremot tillåten. &lt;br&gt;
Först när pengarna delas ut till aktieägarna blev åtgärden otillåten. &lt;br&gt;
29 Ternell, s. 31 f. &lt;br&gt;
30 Ternell, s. 73 f. &lt;br&gt;
31 Halldorf, s. 726. &lt;br&gt;
32 Prop. 1995/96:109, s. 81. &lt;br&gt;
33 4 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
349&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Syftet med regeln var att upprätthålla femårsregeln för aktieinnehavet, &lt;br&gt;
dvs. att se till att skattesubventionen reserverades för &lt;br&gt;
långsiktiga investeringar.34 &lt;br&gt;
Bolaget fick inte notera sig under tre års tid &lt;br&gt;
Skattereduktion medgavs inte om aktier i bolaget eller i annat &lt;br&gt;
företag i samma koncern vid förvärvet var noterade vid en svensk &lt;br&gt;
eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon &lt;br&gt;
annan reglerad marknad. Inte heller medgavs reduktion om &lt;br&gt;
aktierna under de senaste tio åren före förvärvet hade varit eller &lt;br&gt;
inom tre år efter utgången av det år under vilket de förvärvades &lt;br&gt;
blivit noterade.35 &lt;br&gt;
Som skäl för kravet på notering angavs att bolag som genom &lt;br&gt;
notering vänt sig till en större marknad fick anses ha sådana förutsättningar &lt;br&gt;
att ordna sin kapitalförsörjning att någon särskild &lt;br&gt;
skattelättnad inte var påkallad för dem. Kravet på notering innebar &lt;br&gt;
att förvärv av aktier i bolag som var (eller hade varit) noterade på &lt;br&gt;
A-, OTC- och O-listan på Stockholms fondbörs uteslöts från &lt;br&gt;
skattereduktion.36 &lt;br&gt;
Normalt räknades företag som var registrerade vid Stockholms &lt;br&gt;
fondbörs, SBI-listan, InnovationsMarknaden och Aktietorget som &lt;br&gt;
noterade men i samband med riskkapitalavdraget betraktades alltså &lt;br&gt;
bara företag som var noterade på Stockholms fondbörs A-, OTC eller &lt;br&gt;
O-lista som noterade.37 Avgränsningen i riskkapitalsammanhang &lt;br&gt;
var således inte densamma som i dåvarande lagen (1947:576) &lt;br&gt;
om statlig inkomstskatt, SIL. I SIL angavs marknadsnotering innebära &lt;br&gt;
att det finansiella instrumentet var föremål för notering på &lt;br&gt;
inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av &lt;br&gt;
marknadsmässig omsättning, som var allmänt tillgänglig.38 Något &lt;br&gt;
särskilt skäl till att en annan avgränsning valdes för skattereduktionen &lt;br&gt;
angavs inte i propositionen men i 1993 års promemoria − &lt;br&gt;
vars förslag i och för sig skilde sig något från utformningen i lagen &lt;br&gt;
även på denna punkt − sades att den avgränsning som hade valts i &lt;br&gt;
övrig skattelagstiftning gett upphov till tolkningssvårigheter. &lt;br&gt;
34 Prop. 1995/96:109, s. 81, och Ternell, s. 66 f. &lt;br&gt;
35 5 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
36 Prop. 1995/96:109, s. 50. &lt;br&gt;
37 Riskkapitalavdraget och andra incitament för investeringar i onoterade företag, Nutek, R &lt;br&gt;
1998:40, s. 14. &lt;br&gt;
38 27 § 2 mom. tredje stycket SIL. &lt;br&gt;
350&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
Vidare sades i promemorian att avgränsningen anknöts till terminologin &lt;br&gt;
i börslagstiftningen.39 Uttrycket ”annan reglerad marknad” &lt;br&gt;
syftade i första hand på i utlandet förekommande marknader. Att &lt;br&gt;
aktierna omsattes genom förmedling av en enskild fondkommissionär &lt;br&gt;
eller av lokala bankkontor eller annonserades i anslutning till &lt;br&gt;
börssidorna utgjorde inte hinder för skattereduktion, eftersom det &lt;br&gt;
i sådana fall inte ansågs vara fråga om notering på en reglerad marknad.40 &lt;br&gt;
I 1993 års promemoria föreslogs att återföring till beskattning &lt;br&gt;
av avdraget inte skulle ske om bolaget övergick till att vara noterat &lt;br&gt;
på börs eller annan marknadsplats. Om återföring skulle bli aktuellt &lt;br&gt;
i en sådan situation ansågs det kunna leda till olämpliga motsättningar &lt;br&gt;
mellan ett växande bolags intresse av att nå ut på kapitalmarknaden &lt;br&gt;
och investerares intresse av att avdraget inte återfördes &lt;br&gt;
till beskattning.41 Eftersom det ansågs angeläget att hindra att &lt;br&gt;
reglerna utnyttjades genom att bolag som avsåg att marknadsnotera &lt;br&gt;
sina aktier gjorde en nyemission som berättigade till skattereduktion &lt;br&gt;
innan bolaget lät marknadsnotera aktierna ansågs i propositionen &lt;br&gt;
en lämplig avvägning vara en spärrtid på tre år.42 &lt;br&gt;
Krav ställdes på verksamhetens karaktär och bolagets tillgångar &lt;br&gt;
under fem års tid &lt;br&gt;
Skattereduktion medgavs inte om bolaget eller annat företag i &lt;br&gt;
samma koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av &lt;br&gt;
det år under vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt &lt;br&gt;
eller genom handelsbolag &lt;br&gt;
1. bedrev bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller &lt;br&gt;
annan finansiell verksamhet, &lt;br&gt;
2. bedrev verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksamheten &lt;br&gt;
i mer än obetydlig omfattning riktade sig till annan än &lt;br&gt;
företag i samma koncern som uthyrningsföretaget, &lt;br&gt;
3. ägde andra fastigheter än sådana som uteslutande användes i &lt;br&gt;
annan egen verksamhet än fastighetsförvaltning eller i sådan &lt;br&gt;
verksamhet som bedrevs av annat företag i samma koncern, eller &lt;br&gt;
39 Fi 93/13669, s. 20 f. &lt;br&gt;
40 Halldorf, s. 725. &lt;br&gt;
41 Fi 93/13669, s. 26 f. &lt;br&gt;
42 Prop. 1995/96:109, s. 56. &lt;br&gt;
351&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
4. annat än tillfälligtvis hade mer än en femtedel av sina tillgångar &lt;br&gt;
placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella &lt;br&gt;
instrument som utgjorde omsättningstillgångar eller innehades i &lt;br&gt;
kapitalplaceringssyfte.43 &lt;br&gt;
Förslagen i 1992 års promemorior om stimulanser gällde bara företag &lt;br&gt;
i vissa branscher. Det rörde sig framför allt om teknikintensiva &lt;br&gt;
småföretag, eftersom sådana ansågs ha ett särskilt stort kapitalbehov &lt;br&gt;
under uppbyggnadsskedet. Uppbyggnadsskedet för den &lt;br&gt;
typen av företag kunde ta lång tid och var förknippat med stora &lt;br&gt;
risker.44 I 1993 års promemoria utvidgades tillämpningsområdet till &lt;br&gt;
”tillverkningsindustri eller industrinära tjänster”. Det påpekades &lt;br&gt;
dock att särskilt den sistnämnda gruppen av företag kunde medföra &lt;br&gt;
avgränsningsproblem.45 I propositionen utvidgades slutligen &lt;br&gt;
gruppen av företag som kunde omfattas av skattelättnaden ytterligare. &lt;br&gt;
Avgränsningen gjordes i stället så att investeringar i finansiella &lt;br&gt;
företag, leasingföretag och fastighetsförvaltande företag uteslöts &lt;br&gt;
från skattereduktionen.46 &lt;br&gt;
För att leasing- eller uthyrningsverksamhet av lös egendom &lt;br&gt;
skulle vara otillåten krävdes dels att den riktades mot utomstående &lt;br&gt;
och dels att den var av mer än obetydligt omfattning. Verksamhet &lt;br&gt;
riktad mot koncernföretag var däremot tillåten. Dessutom var &lt;br&gt;
extern leasing- eller uthyrningsverksamheten som omfattade högst &lt;br&gt;
en tiondel av företagets eller koncernens omsättning tillåten.47 Om &lt;br&gt;
ett dotterbolag hade en extern uthyrning om 20 procent av sin &lt;br&gt;
omsättning men endast 2 procent av koncernens omsättning uteslöts &lt;br&gt;
alltså förvärv av aktier i dotterbolaget från skattelättnaden.48 &lt;br&gt;
Vad gäller fastighetsförvaltande företag innebar utformningen &lt;br&gt;
att om bolaget eller något annat bolag inom koncernen externt &lt;br&gt;
hyrde ut en lokal eller ett annat utrymme i en i övrigt av bolaget &lt;br&gt;
(eller koncernen) använd fastighet förelåg inte rätt till skattereduktion &lt;br&gt;
avseende förvärv av aktier i detta bolag, även om det var &lt;br&gt;
fråga om en uthyrning av ett litet utrymme för en försumbar hyra. &lt;br&gt;
Fastigheten användes då inte uteslutande i annan verksamhet än &lt;br&gt;
fastighetsförvaltning (dvs. verksamhet som består i att äga och för43 &lt;br&gt;
5 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
44 Fi 1179/92, s. 1. Jfr även Fi 92/3292, s. 6 ff. &lt;br&gt;
45 Fi 93/13669, s. 23. &lt;br&gt;
46 Prop. 1995/96:109, s. 51. &lt;br&gt;
47 Prop. 1995/96:109, s. 82. &lt;br&gt;
48 Ternell, s. 33 f. &lt;br&gt;
352&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
valta fastigheter).49 Något undantag för extern uthyrning i obetydlig &lt;br&gt;
omfattning fanns således inte. Det var däremot tillåtet att hyra &lt;br&gt;
ut till bolag inom samma koncern.50 Bestämmelsen innebar också &lt;br&gt;
att bolagets fastighet inte fick stå oanvänd. Avsikten med detta var &lt;br&gt;
att förhindra att skattelättnad medgavs för förvärv av mark eller &lt;br&gt;
byggnader i avvaktan på en värdestegring.51 &lt;br&gt;
Beträffande kravet att företaget inte annat än tillfälligtvis fick ha &lt;br&gt;
mer än en femtedel av sina tillgångar i likvida medel, angavs i propositionen &lt;br&gt;
att med ”tillfälligtvis” förstås högst ett par tillfällen om &lt;br&gt;
sammanlagt högst tre månader under femårsperioden. En längre &lt;br&gt;
tids överlikviditet borde i speciella fall kunna tillåtas i början av &lt;br&gt;
femårsperioden. Detta gällde om överlikviditeten kunde antas bero &lt;br&gt;
på att bolaget behövde mer tid för att hinna investera det kapital &lt;br&gt;
som nyemissionen fört in i bolaget, t.ex. för att uppföra en ny &lt;br&gt;
fabriksbyggnad. Vid beräkningen skulle tillgångarna värderas till &lt;br&gt;
det högsta av bokförda eller skattemässiga värden.52 Avsikten med &lt;br&gt;
begränsningen avseende likviditeten var att motverka att skattestimulansen &lt;br&gt;
användes till investeringar i ”säkra” kapitalplaceringar.53 &lt;br&gt;
Vid beräkningen av överlikviditeten togs hänsyn bl.a. till aktier &lt;br&gt;
innehavda i kapitalplaceringssyfte. Näringsbetingade aktier ansågs &lt;br&gt;
inte innehavda i sådant syfte. Regeln om att bolaget inte fick ha &lt;br&gt;
mer än 20 procent av sina tillgångar placerade i likvida tillgångar &lt;br&gt;
infördes för att motverka missbruk.54 &lt;br&gt;
Kraven gällde även andra företag i samma koncern som det &lt;br&gt;
nyemitterande företaget &lt;br&gt;
De ovannämnda kraven avseende notering och verksamhetens &lt;br&gt;
karaktär/tillgångar gällde även andra företag i samma koncern. Med &lt;br&gt;
företag i samma koncern förstods juridisk person som ingick i &lt;br&gt;
samma koncern enligt bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385). Vidare &lt;br&gt;
ansågs ett utländskt bolag ingå i samma koncern som ett svenskt &lt;br&gt;
företag om bolaget, för det fall att bolaget hade varit ett svenskt &lt;br&gt;
49 Eriksson, s. 7. &lt;br&gt;
50 Ternell, s. 35. &lt;br&gt;
51 Halldorf, s. 726. &lt;br&gt;
52 Prop. 1995/96:109, s. 82. &lt;br&gt;
53 Halldorf, s. 726. &lt;br&gt;
54 Prop. 1995/96:109, s. 51. &lt;br&gt;
353&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
aktiebolag, skulle ha varit ett moderföretag till det svenska företaget.55 &lt;br&gt;
Enligt 1975 års aktiebolagslag var det fråga om en koncern när &lt;br&gt;
ett svenskt företag (moderföretag) direkt eller indirekt ägde mer än &lt;br&gt;
hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i ett annat företag &lt;br&gt;
(dotterföretag) eller ägde aktier eller andelar i dotterföretaget &lt;br&gt;
och hade rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över det &lt;br&gt;
andra dotterföretaget.56 &lt;br&gt;
Kraven gällde också vissa ”ägarföretag” &lt;br&gt;
Skattereduktion medgavs inte heller om aktier som svarade mot &lt;br&gt;
mer än hälften av röstetalet i bolaget direkt eller indirekt innehades &lt;br&gt;
av två eller flera företag som inte uppfyllde kraven avseende notering &lt;br&gt;
och verksamhetens karaktär/tillgångar om företagen ingått i &lt;br&gt;
samma koncern som bolaget.57 &lt;br&gt;
Det emitterande bolaget fick alltså inte ägas av två eller flera &lt;br&gt;
företag som hade varit eller var noterade före eller efter nyemissionen &lt;br&gt;
(eller bedrivit otillåten verksamhet/haft otillåtna tillgångar) &lt;br&gt;
under förutsättning att företagen direkt eller indirekt hade mer än &lt;br&gt;
hälften av röstetalet.58 Om aktierna ägdes t.ex. av ett antal fysiska &lt;br&gt;
personer (49 procent av röstetalet) och av tre aktiebolag (AB A: 20 &lt;br&gt;
procent av röstetalet, AB B: 20 procent av röstetalet och AB C: 11 &lt;br&gt;
procent av röstetalet) hindrade inget att ett eller två av aktiebolagen &lt;br&gt;
var marknadsnoterade eller bedrev otillåten verksamhet. Om alla &lt;br&gt;
tre aktiebolagen var marknadsnoterade eller bedrev otillåten verksamhet &lt;br&gt;
utgjorde detta däremot hinder för skattereduktion.59 &lt;br&gt;
Ansökan om skattereduktion &lt;br&gt;
Ansökan om skattereduktion skulle göras skriftligen hos skattemyndigheten &lt;br&gt;
senast ett visst datum. Ansökan skulle innehålla bl.a. &lt;br&gt;
en försäkran från den skattskyldige om att denne avsåg att behålla &lt;br&gt;
aktierna till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna &lt;br&gt;
förvärvats. Till ansökan skulle fogas ett intyg från det bolag som &lt;br&gt;
55 6 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
56 1 kap. 5 § aktiebolagslagen. &lt;br&gt;
57 5 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
58 Prop. 1995/96:109, s. 82. &lt;br&gt;
59 Halldorf, s. 727. &lt;br&gt;
354&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
hade gett ut de köpta aktierna. Intyget från bolaget skulle innehålla &lt;br&gt;
bl.a. uppgifter om bolagets namn, antalet aktier som den skattskyldige &lt;br&gt;
hade förvärvat, vad som betalats för aktierna och när full &lt;br&gt;
betalning i pengar erlagts samt en försäkran om att villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktion var uppfyllda och uppgifter om hur betalningen för &lt;br&gt;
aktierna hade investerats eller förbrukats.60 &lt;br&gt;
I 1993 års promemoria föreslogs att avdragsyrkande för köp av &lt;br&gt;
aktier skulle få göras i deklarationen och att Nutek skulle bedriva &lt;br&gt;
löpande kontroll över bolagens verksamhet. Vid remissbehandlingen &lt;br&gt;
uttryckte RSV farhågor för att administrationen och &lt;br&gt;
kontrollen skulle bli kostsam och tidskrävande, särskilt i fråga om &lt;br&gt;
kontrollen av bolagets verksamhet under femårsperioden. Förenklingar &lt;br&gt;
gjordes, bl.a. föreskrevs ett ansökningsförfarande. &lt;br&gt;
Systemet innebar ändå att betydande kontrollinsatser krävdes, bl.a. &lt;br&gt;
på grund av att löpande kontroll till och med år 2002 måste göras &lt;br&gt;
för att bevaka om den skattskyldige avyttrat aktierna eller om &lt;br&gt;
bolaget ändrat verksamhetsinriktning under femårsperioden.61 &lt;br&gt;
Omprövning &lt;br&gt;
Omprövning av beslutet om skattereduktion kunde bli aktuellt om &lt;br&gt;
sökanden eller bolaget hade lämnat oriktiga uppgifter. Samma &lt;br&gt;
gällde om det sedan sökanden eller bolaget hade lämnat sina uppgifter &lt;br&gt;
inträffat någon omständighet som medförde att villkoren för &lt;br&gt;
skattereduktionen inte längre var uppfyllda eller som medförde att &lt;br&gt;
reduktion skulle medges med ett lägre belopp. Omprövning kunde &lt;br&gt;
också bli aktuellt till följd av ett annat beslut av skattemyndigheten &lt;br&gt;
eller en förvaltningsdomstol som rörde skattereduktion enligt &lt;br&gt;
lagen.62 I propositionen angavs att omprövning i det sistnämnda &lt;br&gt;
fallet skulle kunna bli aktuellt om skattemyndigheten hade medgett &lt;br&gt;
skattereduktion vid 1998 års taxering innan länsrätten biföll den &lt;br&gt;
skattskyldiges överklagande avseende skattereduktion vid 1997 års &lt;br&gt;
taxering och länsrättens dom innebar att takbeloppet på 100 000 kr &lt;br&gt;
uppnåddes.63 &lt;br&gt;
60 7 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
61 Prop. 1995/96:109, s. 53 f. &lt;br&gt;
62 9 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
63 Prop. 1995/96:109, s. 84. Efter lagens ikraftträdande kom möjligheten till skattereduktion &lt;br&gt;
dock att begränsas till aktieförvärv under år 1996. &lt;br&gt;
355&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Omprövning fick göras före utgången av femte kalenderåret &lt;br&gt;
efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades.64 &lt;br&gt;
Särskilt tillägg &lt;br&gt;
Om det vid omprövning kom fram att skattereduktion inte skulle &lt;br&gt;
ha medgetts eller att skattereduktion medgetts med för högt &lt;br&gt;
belopp, skulle den skattskyldige betala ett särskilt tillägg motsvarande &lt;br&gt;
30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sattes &lt;br&gt;
ned. Om det fanns särskilda skäl skulle tillägg inte tas ut.65 &lt;br&gt;
Påförandet av särskilt tillägg hade till syfte att motverka missbruk. &lt;br&gt;
Som exempel på särskilda skäl angavs i propositionen att &lt;br&gt;
omprövningen föranletts av att bolaget ändrat sin verksamhet så att &lt;br&gt;
det inte längre uppfyllde kraven på skattereduktion och att den &lt;br&gt;
skattskyldige kunde visa att han inte kunnat påverka beslutet.66 &lt;br&gt;
Underrättelse- och anmälningsskyldighet &lt;br&gt;
Om något sådant förhållande inträffade som utgjorde hinder för &lt;br&gt;
skattereduktion eller om aktierna registrerats på annan ägare eller &lt;br&gt;
på en förvaltare, skulle styrelsen i det bolag som hade utfärdat ett &lt;br&gt;
sådant intyg som fogats till ansökan om skattereduktion så snart &lt;br&gt;
det kunde ske underrätta RSV. Den som hade beviljats skattereduktion &lt;br&gt;
var skyldig att omedelbart till skattemyndighet anmäla, &lt;br&gt;
om han eller hon vidtog åtgärd eller fick kännedom om något förhållande &lt;br&gt;
som utgjorde hinder för skattereduktion.67 &lt;br&gt;
När det gällde ändrade förhållanden hos bolaget räckte det alltså &lt;br&gt;
inte med att den skattskyldige som aktieägare förlitade sig på att &lt;br&gt;
bolaget hade underrättat RSV eller skattemyndighet.68 &lt;br&gt;
64 10 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
65 11 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
66 Prop. 1995/96:109, s. 56. &lt;br&gt;
67 12 § lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
68 Prop. 1995/96: 109, s. 84. &lt;br&gt;
356&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
Utvärderingen av riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
Genomförandet av undersökningen &lt;br&gt;
Under år 1996 fick Nutek i uppdrag av regeringen att i samarbete &lt;br&gt;
med RSV utvärdera effekterna av systemet med skattereduktion för &lt;br&gt;
riskkapitalinvesteringar. En slutrapport lämnades under år 1998. I &lt;br&gt;
slutrapporten redovisades inhämtad statistik från RSV, resultat och &lt;br&gt;
analyser av enkäter som hade sänts till ett urval investerare och &lt;br&gt;
företagsledare samt redogörelser och analyser av djupintervjuer &lt;br&gt;
med fyra företagsledare. Till enkäten valdes 600 personer ut som &lt;br&gt;
hade ansökt om riskkapitalavdrag, varav 349 svarade (svarsfrekvens &lt;br&gt;
58 procent). Vidare valdes ut 200 företag bland de företag som &lt;br&gt;
hade förekommit i ansökningar om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
Enkäter skickades till företagsledarna, varav 87 svarade &lt;br&gt;
(svarsfrekvens 44 procent).69 De fyra företag som intervjuades &lt;br&gt;
valdes ut bland de tio företag som hade fått in mest kapital till följd &lt;br&gt;
av riskkapitalavdraget.70 &lt;br&gt;
Enligt Nuteks bedömning var inte svarsfrekvenserna tillräckligt &lt;br&gt;
höga för att några långtgående slutsatser skulle kunna dras. Dessutom &lt;br&gt;
flöt grupperna investerare och företagare till viss del ihop, &lt;br&gt;
eftersom många företagsledare investerat i det egna företaget och &lt;br&gt;
en del av dessa hade fått investerarenkäter men förmodligen svarat &lt;br&gt;
utifrån sin samlade bild av hur riskkapitalavdraget fungerat. &lt;br&gt;
Nutek tog även upp att 22 stycken (6,3 procent) av de investerare &lt;br&gt;
som svarade på enkäten hade fått avslag på sina ansökningar. &lt;br&gt;
Motsvarande andel för hela populationen var 14 procent. Enligt &lt;br&gt;
Nutek kunde det därför misstänkas att de investerare som hade &lt;br&gt;
besvarat enkäten i genomsnitt var något mer positivt inställda till &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget än hela populationen.71 &lt;br&gt;
Grundläggande statistik &lt;br&gt;
Av de från RSV inhämtade uppgifterna framgår att 3 871 privatpersoner &lt;br&gt;
ansökte om riskkapitalavdrag för 4 525 investeringar i &lt;br&gt;
1 208 företag, till ett sammanlagt värde om 284,5 miljoner kr. Varje &lt;br&gt;
investering uppgick till i genomsnitt cirka 62 900 kr. Kostnaden för &lt;br&gt;
staten i form av skattebortfall uppgick till 56,8 miljoner kr. Det kan &lt;br&gt;
69 Nutek R 1998:40, s. 35. &lt;br&gt;
70 Nutek R 1998:40, s. 12 f. &lt;br&gt;
71 Nutek R 1998:40, s. 35 f. &lt;br&gt;
357&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
här nämnas att man vid införandet av lagen hade räknat med 410 &lt;br&gt;
miljoner kr i skattebortfall för 1996. &lt;br&gt;
Av de 4 525 investeringarna gjordes 2 088 av personer som var &lt;br&gt;
delägare i det aktuella företaget sedan tidigare (46 procent). Dessa &lt;br&gt;
2 088 personer stod för 69 procent av det kapital som företagen &lt;br&gt;
tillfördes. Dessa personer investerade i genomsnitt 94 300 kr.72 &lt;br&gt;
35 procent av investeringarna satsades i 12 av de 1 208 företagen.73 &lt;br&gt;
Ett företag drog till sig 500 investeringar. Det hade ett &lt;br&gt;
aktiekapital på cirka 1,5 miljoner kr och cirka 1 200 aktieägare före &lt;br&gt;
nyemissionen.74 &lt;br&gt;
Spännvidden mellan företagens omsättning var stor. Igenomsnitt &lt;br&gt;
uppgick omsättningen till 8,2 miljoner kr under 1997. Den &lt;br&gt;
högsta omsättning som ett företag hade var 540 miljoner kr.75 &lt;br&gt;
Nuteks analys och slutsatser &lt;br&gt;
Systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar var bara &lt;br&gt;
i gång under ett år. Det var enligt Nutek för kort tid för att ge en &lt;br&gt;
rättvisande bild.76 &lt;br&gt;
Synpunkter på reglerna för riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
Mer än hälften av investerarna och företagsledarna i undersökningen &lt;br&gt;
ansåg att riskkapitalavdraget i huvudsak var förknippat med &lt;br&gt;
fördelar, bl.a. för att det gjorde att risken med investeringen upplevdes &lt;br&gt;
som mindre och för att det uppfattades som en positiv signal &lt;br&gt;
från politikerna. En tredjedel av investerarna och en femtedel av &lt;br&gt;
företagsledarna tyckte att riskkapitalavdraget var bra men att &lt;br&gt;
reglerna borde ha varit annorlunda utformade. Reglerna kring riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
uppfattades som krångliga och för omfattande. &lt;br&gt;
Risken för att få betala tillbaka skattereduktionen och att påföras &lt;br&gt;
ett särskilt tillägg om företaget inte förmådde uppfylla villkoren &lt;br&gt;
gjorde att många investerare avstod från att ansöka om skattereduktionen. &lt;br&gt;
Även många företag tvekade inför att intyga att företaget &lt;br&gt;
skulle uppfylla villkor under de kommande tre eller fem åren. &lt;br&gt;
72 Nutek R 1998:40, s. 23. &lt;br&gt;
73 Nutek R 1998:40, s. 30. &lt;br&gt;
74 Nutek R 1998:40, s. 55 f. &lt;br&gt;
75 Nutek R 1998:40, s. 27 f. &lt;br&gt;
76 Nutek R 1998:40, s. 99. &lt;br&gt;
358&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
De villkor som företagen var mest kritiska till var att verksamhetens &lt;br&gt;
karaktär inte fick ändras under fem år, att företaget inte fick &lt;br&gt;
börsnoteras under tre år och att företaget inte fick ha mer än en &lt;br&gt;
femtedel av sina tillgångar placerade i likvida medel under fem år. &lt;br&gt;
Särskilt företag som hade stora säsongsvariationer i omsättningen &lt;br&gt;
eller företag som gjorde stora investeringar kunde ha svårt att se till &lt;br&gt;
att likviditeten inte översteg den högsta tillåtna nivån. &lt;br&gt;
Skälet till att reglerna för riskkapitalavdrag var så omfattande var &lt;br&gt;
att man ville minimera möjligheten till skatteplanering men många &lt;br&gt;
som sedan tidigare var delägare lyckades ändå använda riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
för detta ändamål genom att dela ut vinstmedel från &lt;br&gt;
bolaget och sedan kvitta riskkapitalavdraget mot utdelningen, &lt;br&gt;
vilket höjde aktiernas anskaffningsvärde. &lt;br&gt;
Riskkapitalavdraget fick omfattande kritik i massmedia redan &lt;br&gt;
innan det infördes, vilket också minskade investeringsviljan.77 &lt;br&gt;
Vilka slags företag tillfördes kapital? &lt;br&gt;
Investeringar som medförde rätt till riskkapitalavdrag gjordes &lt;br&gt;
främst i små tjänsteföretag. Över hälften av företagen som fick in &lt;br&gt;
riskkapital fanns i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och &lt;br&gt;
Västra Götaland). De 1 208 företag som berördes av riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
hade i genomsnitt 8,5 anställda under 1996. &lt;br&gt;
Bland de företag som berördes av riskkapitalavdraget fanns det &lt;br&gt;
relativt få tillväxtföretag. Andelen tillväxtföretag motsvarade tillväxtföretagens &lt;br&gt;
andel av den totala företagsstocken i landet men &lt;br&gt;
borde ha varit högre eftersom tillväxtföretagen borde ha varit mer &lt;br&gt;
benägna att göra nyemissioner än andra företag. Förklaringar till att &lt;br&gt;
andelen tillväxtföretag inte var högre kan vara att dessa företag &lt;br&gt;
lyckades ordna annan finansiering eller hade svårt att göra de &lt;br&gt;
åtaganden som krävdes, och då framför allt att uppfylla kravet på &lt;br&gt;
att notering inte fick ske inom en treårsperiod.78 &lt;br&gt;
Tillfördes företagen kapital från utomstående investerare? &lt;br&gt;
Nästan hälften av företagen ägdes helt av samma släkt eller personer &lt;br&gt;
både före och efter investeringen. 40 procent av de som &lt;br&gt;
77 Nutek R 1998:40, s. 98. &lt;br&gt;
78 Nutek R 1998:40, s. 100. &lt;br&gt;
359&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
köpte aktier i emissionen var delägare sedan tidigare eller släktingar &lt;br&gt;
till sådana. Ungefär lika många, dvs. cirka 40 procent, av investerarna &lt;br&gt;
hade ingen relation alls till dem som var aktieägare före &lt;br&gt;
investeringen. Dessa investerare ägde i stor utsträckning små aktieposter &lt;br&gt;
i företaget. Riskkapitalavdraget ledde alltså inte till att företagen &lt;br&gt;
tillfördes speciellt mycket externt kapital från utomstående &lt;br&gt;
privatpersoner. Det kan bero på att det högsta belopp man kunde &lt;br&gt;
få avdrag för var 100 000 kr, vilket kan vara för lågt för att locka &lt;br&gt;
andra personer att investera än ägaren själv och personer i företagets &lt;br&gt;
närmaste omgivning.79 Nuteks bedömning var att riskkapitalavdraget &lt;br&gt;
var viktigare för småsparare än för professionella &lt;br&gt;
investerare, eftersom professionella investerare satsar belopp över &lt;br&gt;
100 000 kr och ofta genom företag. Riskkapitalavdraget har därför &lt;br&gt;
haft större betydelse för företag som småsparare intresserar sig för &lt;br&gt;
än för företag som professionella investerare intresserar sig för.80 &lt;br&gt;
När det gäller företagarnas intresse av att få in utomstående &lt;br&gt;
investerare hänvisade Nutek till att hälften av företagarna hade &lt;br&gt;
angett att de tyckte att det var svårt att få in utomstående investerare, &lt;br&gt;
vilket enligt Nutek måste tolkas som att de åtminstone övervägt &lt;br&gt;
detta. Av dessa, dvs. hälften av de företagare som hade angett &lt;br&gt;
att de hade svårt att få in utomstående investerare, hade två tredjedelar &lt;br&gt;
angett att svårigheten bestod i att komma i kontakt med &lt;br&gt;
investerarna.81 &lt;br&gt;
Hur investerades eller förbrukades betalningen för aktierna? &lt;br&gt;
Hälften av företagen hade använt pengarna som tillförts företaget &lt;br&gt;
genom riskkapitalavdraget till att köpa maskiner eller inventarier. &lt;br&gt;
Knappt 40 procent investerade i marknadsutveckling och ungefär &lt;br&gt;
lika många i kompetensutveckling. En fjärdedel av företagsledarna &lt;br&gt;
angav att tillskottet använts till nyanställning av personal.82 &lt;br&gt;
Hade riskkapitalavdraget någon effekt på sysselsättningen? &lt;br&gt;
Antal anställda i de företag som investeringar gjordes i ökade med &lt;br&gt;
16 procent mellan åren 1995 och 1996 om man tar hänsyn till &lt;br&gt;
79 Nutek R 1998:40, s. 100. &lt;br&gt;
80 Nutek R 1998:40, s. 64. &lt;br&gt;
81 Nutek R 1998:40, s. 100 f. &lt;br&gt;
82 Nutek R 1998:40, s. 101. &lt;br&gt;
360&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
företag som hade anställda båda åren. Jämfört med den negativa &lt;br&gt;
sysselsättningsutveckling som rådde i Sverige under de åren så var &lt;br&gt;
utvecklingen i de aktuella företagen god. I enkäten hade cirka 30 &lt;br&gt;
procent av företagen ökat antalet anställda under 1996 och 40 procent &lt;br&gt;
hade ökat antalet anställda under 1997. Var tionde företagsledare &lt;br&gt;
ansåg att ökningen var helt hänförlig till tillskottet av &lt;br&gt;
riskkapital, medan 30 procent ansåg att ökningen endast delvis &lt;br&gt;
berodde på tillskottet. 36 procent ansåg inte att ökningen kunde &lt;br&gt;
hänföras till riskkapitaltillskottet. &lt;br&gt;
Enligt Nutek var det omöjligt att veta hur stor del av ökningen &lt;br&gt;
av anställda i de företag som hade tillförts kapital som berodde på &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget.83 &lt;br&gt;
Hade riskkapitalavdraget några effekter på antalet nyemissioner &lt;br&gt;
eller på kapitalmarknaden för företagen? &lt;br&gt;
Det totala beloppet emitterade aktier ökade med drygt 50 procent &lt;br&gt;
mellan 1995 och 1996, från 10,8 miljarder kr till 16,4 miljarder kr &lt;br&gt;
(bortsett från de tio största emissionerna).84 Emissionerna i de relativt &lt;br&gt;
små företag som berördes av riskkapitalavdraget uppgick till &lt;br&gt;
sammanlagt cirka 285 miljoner kr och påverkade endast finansstatistiken &lt;br&gt;
marginellt. Dessa emissioner uppgick till mindre än två procent &lt;br&gt;
av de totala emissionerna exklusive de tio största emissionerna. &lt;br&gt;
Enligt Nutek kunde man inte dra slutsatsen att den &lt;br&gt;
ökning av nyemissioner som skedde mellan 1995 och 1996 kunde &lt;br&gt;
hänföras till riskkapitalavdraget. Dessutom bör beaktas att under &lt;br&gt;
1996 och 1997 var intresset för investeringar i onoterade företag &lt;br&gt;
överhuvudtaget stort. &lt;br&gt;
Inflödet på cirka 285 miljoner kr har troligen inte haft någon &lt;br&gt;
större effekt på kapitalmarknaden. Närmare 60 procent av investerarna &lt;br&gt;
angav att de skulle ha investerat ändå men kanske med ett &lt;br&gt;
lägre belopp eller vid ett senare tillfälle. 25 procent uppgav att de &lt;br&gt;
skulle ha avstått från att investera om riskkapitalavdraget inte hade &lt;br&gt;
funnits. &lt;br&gt;
83 Nutek R 1998:40, s. 101 f. &lt;br&gt;
84 Orsaken till att de tio största emissionerna exkluderades var att det under dessa år skedde &lt;br&gt;
några mycket stora emissioner, vilka berodde bl.a. på att statliga verk bolagiserades och på &lt;br&gt;
interna emissioner i koncerner. Under 1995 emitterade t.ex. ett företag aktier till ett värde av &lt;br&gt;
8 miljarder kr. Det totala emitterade beloppet, inklusive de tio största emissionerna, var 25 &lt;br&gt;
miljarder kr för 1995 och 22,8 miljarder kr för 1996, se Nutek R 1998:40, s. 34. &lt;br&gt;
361&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 5 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Effekten av riskkapitalavdraget för många företagare var att de &lt;br&gt;
nyemitterade aktierna såldes till en högre kurs än vad som annars &lt;br&gt;
skulle ha varit fallet. Vissa företag med många investerare ansåg att &lt;br&gt;
emissionerna överhuvudtaget inte skulle ha gått att genomföra utan &lt;br&gt;
riskkapitalavdraget. Slutsatsen är att riskkapitalavdraget har haft &lt;br&gt;
stor betydelse för vissa enskilda företag men liten betydelse för &lt;br&gt;
kapitalmarknaden totalt sett.85 &lt;br&gt;
RSV:s uppfattning &lt;br&gt;
RSV:s uppfattning var att riskkapitalavdraget var omgärdat av för &lt;br&gt;
många bestämmelser som RSV och skattemyndigheterna inte hade &lt;br&gt;
någon möjlighet att kontrollera. Dessutom sträckte sig en del av &lt;br&gt;
kraven flera år framåt i tiden, t.ex. kraven på att börsnotering inte &lt;br&gt;
fick ske inom tre år, att företaget skulle bedriva verksamhet i minst &lt;br&gt;
fem år och att investeraren måste behålla aktierna i fem år. RSV &lt;br&gt;
hade noterat att olika skattemyndigheter gjort olika bedömningar &lt;br&gt;
av hur avdraget skulle hanteras. &lt;br&gt;
Enligt RSV utnyttjade många företag riskkapitalavdraget till &lt;br&gt;
skatteplanering genom att de under 1996 gjorde en utdelning av &lt;br&gt;
ackumulerade vinstmedel från 1995 och tidigare. Därefter beslutade &lt;br&gt;
de om nyemission. Avdraget som investeringen berättigade till &lt;br&gt;
kvittades mot aktieutdelningen. Investeraren kunde därmed ta ut &lt;br&gt;
pengar ur företaget skattefritt samtidigt som aktiernas anskaffningsvärde &lt;br&gt;
höjdes utan att företaget i praktiken hade tillförts något &lt;br&gt;
kapital.86 &lt;br&gt;
Småföretagsdelegationens kritik &lt;br&gt;
Småföretagsdelegationen kritiserade i rapporten Kapitalförsörjning &lt;br&gt;
till småföretag (SOU 1998:93) systemet med skattereduktion för &lt;br&gt;
riskkapitalinvesteringar för att det var begränsat till förvärv av &lt;br&gt;
enbart nyemitterade aktier. Utredningen tog upp att kontinuerliga &lt;br&gt;
och kontanta nyemissioner (som krävde rapportering och godkännande &lt;br&gt;
av såväl PRV som skattemyndigheterna) medförde vissa &lt;br&gt;
påfrestningar i administrativt hänseende. Utredningen ansåg vidare &lt;br&gt;
att rimligen borde skattereduktion även kunna erhållas vid ett över85 &lt;br&gt;
Nutek R 1998:40, s. 102. &lt;br&gt;
86 Nutek R 1998:40, s. 31. &lt;br&gt;
362&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 5 &lt;br&gt;
363 &lt;br&gt;
tagande av ett bolag som stod inför succession eller var hotat av &lt;br&gt;
nedläggning. Enligt utredningen fanns det behov av att med skattelättnader &lt;br&gt;
stimulera privat sparande för investeringar i småföretag &lt;br&gt;
inför start och vid expansion.87 &lt;br&gt;
87 SOU 1998:93, s. 23 ff.&lt;br&gt;
Bilaga 6 &lt;br&gt;
Annell-avdraget &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas det s.k. Annell-avdraget. Härvid tas upp &lt;br&gt;
bakgrunden till bestämmelserna och deras utformning samt överväganden &lt;br&gt;
i samband med upphävandet. Slutligen redovisas de uppgifter &lt;br&gt;
om avdragets sammanlagda storlek som beräknades inför &lt;br&gt;
upphävandet. &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Annell-avdraget, som infördes som ett provisorium 1960 och blev &lt;br&gt;
permanent genom lagstiftning 1967, innebar att aktiebolag fick &lt;br&gt;
göra avdrag i viss utsträckning för utdelning på nyemitterade &lt;br&gt;
aktier. Avdraget utgjorde således en lättnad i dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
på bolagssidan. Avdraget omfattade aktier utgivna i samband med &lt;br&gt;
bolagets bildande eller vid nyemission. Förvaltningsföretag och &lt;br&gt;
investmentföretag hade inte rätt till avdrag. Det fanns flera villkor &lt;br&gt;
rörande ägandet och inbetalningen för aktien som skulle vara uppfyllda &lt;br&gt;
för att bolaget skulle få rätt till avdrag. Avdrag medgavs för &lt;br&gt;
utdelning, som förfallit till betalning under beskattningsåret, och &lt;br&gt;
fick uppgå till högst tio procent av vad som inbetalats för aktien &lt;br&gt;
före beskattningsårets utgång. Avdrag fick inte medges efter det &lt;br&gt;
tjugonde året efter det beskattningsår då inbetalningen skedde. &lt;br&gt;
Annellagen upphävdes i samband med att dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
togs bort från och med år 1994. När en återgång till dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
skedde redan från och med år 1995 återinfördes &lt;br&gt;
dock inte Annell-avdraget. &lt;br&gt;
365&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
Bakgrund &lt;br&gt;
När kommunalskattelagen tillkom togs det in bestämmelser om &lt;br&gt;
befrielse för aktiebolag och ekonomiska föreningar från skattskyldighet &lt;br&gt;
för utdelning. Befrielsen var vidare än i dag och omfattade &lt;br&gt;
utdelning till samtliga företag med undantag endast för sådana &lt;br&gt;
som bedrev bank- eller annan penning- eller försäkringsrörelse. &lt;br&gt;
Reglerna ändrades flera gånger. Samtidigt var principen den att &lt;br&gt;
aktiebolag och ekonomiska föreningar vid beskattningen inte medgavs &lt;br&gt;
avdrag för verkställd utdelning. &lt;br&gt;
År 1960 antogs en tillfällig lagstiftning i form av en förordning &lt;br&gt;
om aktiebolags rätt till avdrag för utdelning på nyemitterade aktier &lt;br&gt;
och om skattskyldighet för utdelning, den s.k. Annellagen.1 Liknande &lt;br&gt;
bestämmelser hade införts redan 1902 då reglerna om &lt;br&gt;
dubbelbeskattning av aktiebolags vinstmedel infördes och var kvar &lt;br&gt;
till 1910.2 I Annellagen stadgades dels rätt för aktiebolag att vid &lt;br&gt;
taxeringen få avdrag för utdelning på nyemitterade aktier och dels &lt;br&gt;
viss begränsning av skattefriheten för utdelningar från svenska &lt;br&gt;
aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilket innebar att &lt;br&gt;
bolag och föreningar blev skattskyldiga för utdelning på aktier och &lt;br&gt;
andelar som anskaffats i kapitalplaceringssyfte.3 Skattelättnaden &lt;br&gt;
gällde således endast aktiebolag och inte ekonomiska föreningar. &lt;br&gt;
Skälet till det var bl.a. att de ekonomiska föreningarna inte vände &lt;br&gt;
sig till den egentliga kapitalmarknaden för att skaffa eget kapital &lt;br&gt;
och därför inte ansågs ha samma behov av skattelättnader för kapitalanskaffning &lt;br&gt;
som aktiebolagen hade. Dessutom förekom utdelning &lt;br&gt;
på insatskapitalet praktiskt taget inte inom viss typ av föreningsrörelse&lt;br&gt;
.4 Skattefriheten gällde i princip även i de fall aktierna &lt;br&gt;
var ägda av utländska juridiska eller fysiska personer.5 &lt;br&gt;
Bestämmelserna innebar inte i egentlig mening avdrag för &lt;br&gt;
lämnad utdelning. I stället var det fråga om en rätt att från bruttointäkten &lt;br&gt;
för det beskattningsår, varunder utdelning verkställts, &lt;br&gt;
såsom omkostnad dra av ett på visst sätt beräknat belopp, som inte &lt;br&gt;
1 Förordningen den 9 december 1960 (nr 658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen &lt;br&gt;
av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall. Prop. 1960:162 och bet. &lt;br&gt;
1951:BevU79. &lt;br&gt;
2 I förordningen 21 juni 1902 om inkomstskatt angavs att vid aktiebolags taxering avdrag &lt;br&gt;
skulle få ske för ett belopp, motsvarande utdelningen, dock högst 6 procent på inbetalat &lt;br&gt;
aktiekapital. &lt;br&gt;
3 Prop. 1967:17, s. 15. &lt;br&gt;
4 Prop. 1960:162, s. 28, jfr s. 60. &lt;br&gt;
5 Prop. 1960:162, s. 11. &lt;br&gt;
366&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 6 &lt;br&gt;
behövde ha något direkt samband med det belopp som utdelats.6 &lt;br&gt;
Skattefriheten avsågs omfatta utdelning på aktier som förvärvats &lt;br&gt;
för att trygga tillförseln av råvaror, såsom ett led i avsättningen av &lt;br&gt;
produkter eller för att samordna rörelser eller rörelsegrenar hos &lt;br&gt;
flera företag.7 &lt;br&gt;
I Annellagen togs in regler för förvaltningsföretag, innebärande &lt;br&gt;
att utdelningen var skattefri till den del den motsvarades av &lt;br&gt;
beslutad utdelning från förvaltningsföretaget. Särregler för banker &lt;br&gt;
och vissa fåmansbolag behölls. I lagen togs in en schablonregel som &lt;br&gt;
reglerade när aktier skulle anses innehavda i kapitalplaceringssyfte. &lt;br&gt;
Lagstiftningen kritiserades bl.a. för att den var svårbegriplig.8 &lt;br&gt;
År 1967 ersattes de provisoriska bestämmelserna av permanenta &lt;br&gt;
bestämmelser.9 I samband med det flyttades bestämmelserna om &lt;br&gt;
skattskyldighet för utdelning i den tillfälliga lagen över till kommunalskattelagen &lt;br&gt;
(1928:370).10 År 1979 ändrades bestämmelserna &lt;br&gt;
om skattskyldighet i kommunalskattelagen, bl.a. genom att ett &lt;br&gt;
undantag för vissa fåmansföretag togs bort. Vidare infördes en &lt;br&gt;
möjlighet att medge dispens från kedjebeskattningen för utdelning &lt;br&gt;
från utländska dotterbolag i de fall då skatteavtal saknades.11 År &lt;br&gt;
1984 flyttades bestämmelserna om undantag från skattskyldighet &lt;br&gt;
för utdelning över till lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.12 &lt;br&gt;
Vid 1990 års skattereform gjordes ett antal ändringar i reglerna. &lt;br&gt;
Användningen av termen förvaltningsföretag ändrades och termen &lt;br&gt;
näringsbetingade aktier introducerades. Vidare togs särbestämmelserna &lt;br&gt;
för banker och försäkringsbolag bort.13 Ett år &lt;br&gt;
senare ändrades bestämmelserna om skattefrihet för utdelning på &lt;br&gt;
utländska andelar.14 &lt;br&gt;
År 1993 infördes från och med taxeringsåret 1995 en i stort sett &lt;br&gt;
generell skattefrihet för mottagen svensk utdelning.15 Samtidigt &lt;br&gt;
upphävdes Annellagen att gälla vid utgången av år 1993. Annell6 &lt;br&gt;
Sandström, K.G.A., Beskattningen vid aktieutdelning samt utdelning från ekonomisk &lt;br&gt;
förening, Stockholm, 1962, s. 141. &lt;br&gt;
7 1960 års promemoria som låg till grund för Annellagen, som den återges i Sandström, Carl &lt;br&gt;
Olov, Angående skattelättnader för nyemissioner samt aktiebolags och ekonomiska föreningars &lt;br&gt;
skattskyldighet för utdelningar, Skattenytt, 1960, s. 129. &lt;br&gt;
8 Sandström, K.G.A., s. 141. &lt;br&gt;
9 Förordningen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Prop. &lt;br&gt;
1967:17 och bet. 1967:BevU3. Genom SFS 1978:955 byttes ordet förordningen ut mot lagen. &lt;br&gt;
10 Prop. 1967:17, bet. 1967:BevU3 och SFS 1967:95. &lt;br&gt;
11 Prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57 och SFS 1979:612. &lt;br&gt;
12 Prop. 1984/85:70, bet. 1984/84:SkU23 och SFS 1984:1060 f. &lt;br&gt;
13 Prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30 och SFS 1990:651. &lt;br&gt;
14 Prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 och SFS 1991:412. &lt;br&gt;
15 Prop. 1993/94:50, bet. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1993/94:SkU15 och SFS 1993:1543. &lt;br&gt;
367&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
lagen skulle dock tillämpas på utdelning som hade förfallit till &lt;br&gt;
betalning före den sista december 1993.16 &lt;br&gt;
Syfte &lt;br&gt;
Grundtanken i de provisoriska bestämmelserna i Annellagen var att &lt;br&gt;
medge skattelättnader i samband med nyemissioner och att samtidigt &lt;br&gt;
ta bort den förmån som skattefriheten på utdelningar på &lt;br&gt;
aktier förvärvade i kapitalanskaffningssyfte utgjorde för bolag med &lt;br&gt;
riklig tillgång på kapital. Avsikten med bestämmelserna var att i &lt;br&gt;
begränsad utsträckning flytta över skattebördan från nystartade &lt;br&gt;
och expanderande företag till stagnerande företag. Genom att &lt;br&gt;
underlätta nyemissioner ökades tillgången på aktier och minskades &lt;br&gt;
de kapitalstarka bolagens intresse av att hålla överskottsmedel &lt;br&gt;
placerade i aktier. Båda åtgärderna ansågs motverka tendenserna till &lt;br&gt;
abnormt höga kurser på aktiebörsen.17 &lt;br&gt;
Annell-avdraget var till för att underlätta för bolagen att &lt;br&gt;
anskaffa kapital utifrån. Bolagen hade tidigare endast i ringa &lt;br&gt;
omfattning finansierat sin verksamhet genom nyemissioner. Den &lt;br&gt;
främsta orsaken till detta ansågs vara gynnsamma förutsättningar &lt;br&gt;
för självfinansiering. Om företagen trots det hade behov av kapital &lt;br&gt;
valde de att skaffa sig kapital genom lån, eftersom kapitalanskaffning &lt;br&gt;
genom nyemission var dyrare än lån till följd av dubbelbeskattning &lt;br&gt;
av bolagsvinster. När möjligheterna till självfinansiering &lt;br&gt;
försämrades till följd av bl.a. begränsade möjligheter till &lt;br&gt;
avsättning till pensionsstiftelser på grund av den allmänna tilläggspensionen, &lt;br&gt;
samtidigt som möjligheterna till lån på kapitalmarknaden &lt;br&gt;
ansågs starkt beskurna, infördes lindringar i dubbelbeskattningen &lt;br&gt;
av avkastningen på nyemitterat aktiekapital.18 Avdragsrätten &lt;br&gt;
innebar att utdelningen i beskattningshänseende under viss &lt;br&gt;
tid behandlades likadant som ränta på lånat kapital.19 &lt;br&gt;
Syftet var således att underlätta för bolag att skaffa nytt kapital &lt;br&gt;
genom att vända sig till allmänheten för aktieteckning, däremot &lt;br&gt;
inte att stimulera till strukturrationalisering genom sammanslagning &lt;br&gt;
av bolag.20 &lt;br&gt;
16 Prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och SFS 1993:1575. &lt;br&gt;
17 Prop. 1960:162, s. 58 f. &lt;br&gt;
18 Prop. 1960:162, s. 22 f. &lt;br&gt;
19 Prop. 1967:17, s. 51. &lt;br&gt;
20 Prop. 1967:17, s. 49 f. &lt;br&gt;
368&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 6 &lt;br&gt;
Utformningen av avdraget &lt;br&gt;
Grundläggande förutsättningar och avdragets storlek &lt;br&gt;
Lagen, i den utformning som den hade vid upphävandet, gällde &lt;br&gt;
nyemissioner som ägt rum efter den 31 december 1978 och som &lt;br&gt;
registrerats hos Patent- och registreringsverket efter detta datum. &lt;br&gt;
Den gällde även aktier som getts ut i samband med bildandet av &lt;br&gt;
aktiebolaget om bolaget hade anmälts före registrering efter det &lt;br&gt;
ovannämnda datumet. Förvaltningsföretag och investmentföretag &lt;br&gt;
hade inte rätt till avdrag.21 &lt;br&gt;
Avdrag medgavs för utdelning, som förfallit till betalning under &lt;br&gt;
beskattningsåret, och fick uppgå till högst tio procent av vad som &lt;br&gt;
inbetalats för aktien före beskattningsårets utgång. Om beskattningsåret &lt;br&gt;
(räkenskapsåret) omfattade kortare eller längre tid än tolv &lt;br&gt;
månader, jämkades avdraget i motsvarande mån.22 &lt;br&gt;
Avdrag fick inte medges senare än vid taxeringen för det &lt;br&gt;
tjugonde beskattningsåret efter det beskattningsår då inbetalning &lt;br&gt;
för aktierna först skedde.23 &lt;br&gt;
Det sammanlagda avdragsbeloppet fick inte överstiga vad som &lt;br&gt;
hade inbetalats för aktierna.24 Vid beräkningen utgick man således &lt;br&gt;
från vad som hade inbetalats för aktierna och inte aktiernas nominella &lt;br&gt;
värde. Det sammanlagda avdraget fick uppgå till 100 procent &lt;br&gt;
av det inbetalade kapitalet.25 &lt;br&gt;
Enligt förarbetena inför upphävandet av Annell-avdraget medförde &lt;br&gt;
de kvantitativa begränsningarna i rätten till avdrag att &lt;br&gt;
nuvärdet av framtida Annell-avdrag till följd av en nyemission &lt;br&gt;
kunde beräknas till 30-40 procent av värdet av ett obegränsat utdelningsavdrag.26 &lt;br&gt;
Inbetalning av aktierna &lt;br&gt;
Avdrag medgavs inte, om inbetalning för aktien hade skett genom &lt;br&gt;
tillskott i form av aktie i annat bolag eller andel i ekonomisk &lt;br&gt;
förening eller om förvärvet av den nya aktien annars kunde anses ha &lt;br&gt;
skett genom byte mot sådan aktie eller andel. Inte heller medgavs &lt;br&gt;
21 1 § Annellagen. &lt;br&gt;
22 2 § Annellagen. &lt;br&gt;
23 4 § Annellagen. &lt;br&gt;
24 4 § Annellagen. &lt;br&gt;
25 Prop. 1978/79:50, s. 49. &lt;br&gt;
26 SOU 1993:29, s. 40. &lt;br&gt;
369&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
avdrag om inbetalning för aktien skett genom tillskott i form av &lt;br&gt;
andel i handelsbolag, vars verksamhet väsentligen bestod i förvaltning &lt;br&gt;
av aktier i bolag eller andelar i ekonomiska föreningar, eller &lt;br&gt;
om förvärvet annars kunde anses ha skett genom byte mot andel i &lt;br&gt;
sådant handelsbolag.27 &lt;br&gt;
Såväl kontantemission som apportemission accepterades, men &lt;br&gt;
alltså inte apport av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar &lt;br&gt;
eller i vissa handelsbolag. Skälet till att apportegendom i form av &lt;br&gt;
aktier eller andelar inte godtogs var bl.a. att det emitterande bolaget &lt;br&gt;
kunde vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna &lt;br&gt;
eller andelarna.28 Dessutom ansågs att något nytt kapital inte tillfördes &lt;br&gt;
i den situationen.29 I praxis medgavs avdrag även efter fondemission &lt;br&gt;
och s.k. split till den del de genom fondemission respektive &lt;br&gt;
split erhållna aktierna kunde hänföras till aktier som erhållits &lt;br&gt;
genom nyemission.30 &lt;br&gt;
Nedsättning av aktiekapital m.m. &lt;br&gt;
Avdrag medgavs inte heller om bolaget hade utskiftat tillgång till &lt;br&gt;
delägare efter ingången av det femte året före det år då ökningen av &lt;br&gt;
aktiekapitalet anmäldes för registrering.31 &lt;br&gt;
Regeln var till för att hindra att bolag skaffade sig skattemässiga &lt;br&gt;
fördelar genom att först sätta ned aktiekapitalet och utskifta tillgångar &lt;br&gt;
och därefter göra nyemission med samma belopp.32 &lt;br&gt;
Krav på ägarförhållanden &lt;br&gt;
Hinder för avdrag fanns även om aktierna i det utdelande bolaget &lt;br&gt;
ägdes på visst sätt. Till grund för detta låg uppfattningen att om en &lt;br&gt;
aktieägare var skattskyldig för ränta, som han erhöll på lån till det &lt;br&gt;
utlånande bolaget, borde som förutsättning för avdragsrätt för &lt;br&gt;
utdelning i princip gälla att han var skattskyldig även för utdelningen. &lt;br&gt;
Om aktieägaren var frikallad från skattskyldighet för såväl &lt;br&gt;
ränta som utdelning ansågs inte hinder för avdragsrätt för utdelning &lt;br&gt;
föreligga, eftersom utdelning och ränta i sådant fall behand27 &lt;br&gt;
5 § Annellagen. &lt;br&gt;
28 Prop. 1960:162, s. 27. &lt;br&gt;
29 Prop. 1967:17, s. 50. Se även RÅ 1989 not. 28. &lt;br&gt;
30 RÅ 1996 ref. 1. &lt;br&gt;
31 6 § Annellagen. &lt;br&gt;
32 Prop. 1967:17, s. 22. &lt;br&gt;
370&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 6 &lt;br&gt;
lades lika.33 Reglerna hade en i betydande omfattning schablonmässig &lt;br&gt;
utformning.34 &lt;br&gt;
Avdragsfrågan prövades i två steg.35 Tvåstegsprövningen &lt;br&gt;
infördes genom 1979 års ändringar.36 Orsaken härför var att det &lt;br&gt;
ansågs att den tidigare utformningen gav ett mycket ojämnt resultat&lt;br&gt;
. Avdrag vägrades nämligen helt om mer än hälften av aktierna i &lt;br&gt;
det utdelande bolaget ägdes av ett annat svenskt aktiebolag som var &lt;br&gt;
frikallat från skattskyldighet för utdelningen. Detta medförde att &lt;br&gt;
ett dotterbolag inom en koncern inte fick avdrag för utdelning på &lt;br&gt;
minoritetsposter som innehades av aktieägare utanför koncernen. &lt;br&gt;
Detta kunde vara en olägenhet i det fall där ett finansieringsbolag &lt;br&gt;
övervägde att gå in som minoritetsägare i ett koncernbolag.37 &lt;br&gt;
I det första steget prövades avdragsrätten för utdelning på två slag &lt;br&gt;
av aktier. &lt;br&gt;
Avdrag vägrades för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället &lt;br&gt;
ägdes av ett svenskt investment- eller förvaltningsföretag, &lt;br&gt;
om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det utdelande &lt;br&gt;
bolaget − i förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga &lt;br&gt;
bolag och förening som med hänsyn till äganderättsförhållandena &lt;br&gt;
eller organisatoriska förhållanden kunde anses stå företaget nära − &lt;br&gt;
motsvarade mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i &lt;br&gt;
bolaget.38 &lt;br&gt;
Bakgrunden var att förvaltningsföretag inte beskattades för &lt;br&gt;
mottagen utdelning som vidareutdelades. Investmentföretag &lt;br&gt;
beskattades för mottagen utdelning men hade rätt till avdrag för &lt;br&gt;
lämnad utdelning enligt särskilda regler.39 &lt;br&gt;
Om ett förvaltningsföretag − i förekommande fall tillsammans &lt;br&gt;
med vissa närstående företag − inte förfogade mer än hälften av &lt;br&gt;
rösterna på bolagsstämman i det utdelande bolaget, diskvalificerade &lt;br&gt;
således inte dess aktieinnehav från avdragsrätt. Om innehavet motsvarade &lt;br&gt;
mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier i det &lt;br&gt;
utdelande bolaget, vägrades avdrag för utdelningen till förvalt33 &lt;br&gt;
Prop. 1967:17, s. 51. &lt;br&gt;
34 Prop. 1978/79:210, s. 181. &lt;br&gt;
35 GRS Skattehandbok, 1990 års skattereform, pärm nr 4. &lt;br&gt;
36 Prop. 1978/79:210, SkU 1978/79:57 och SFS 1979:618. Bestämmelserna tillämpades i fråga &lt;br&gt;
om utdelning på aktie som hade utgetts i samband med bolags bildande, om bolaget hade &lt;br&gt;
anmälts för registrering efter utgången av år 1979, och i fråga om utdelning på aktie som &lt;br&gt;
hade utgetts i samband med ökning av aktiekapital, om beslutet om ökningen hade anmälts &lt;br&gt;
för registrering efter nämnda tidpunkt. &lt;br&gt;
37 Prop. 1978/79:210, s. 180. &lt;br&gt;
38 7 § Annellagen. &lt;br&gt;
39 SOU 1993:29, s. 39. &lt;br&gt;
371&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
ningsföretaget. Det fanns dock möjlighet för det utdelande bolaget &lt;br&gt;
att få avdrag för utdelning på övriga aktier under vissa förutsättningar &lt;br&gt;
som kommer att anges nedan.40 &lt;br&gt;
Avdrag vägrades även för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället &lt;br&gt;
ägdes av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk &lt;br&gt;
förening, vilka inte var investment- eller förvaltningsföretag, &lt;br&gt;
om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det &lt;br&gt;
utdelande bolaget motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet &lt;br&gt;
för samtliga aktier i bolaget och företaget inte visats vara skattskyldigt &lt;br&gt;
för utdelning.41 &lt;br&gt;
Denna bestämmelse infördes för att knyta an Annellagens &lt;br&gt;
avdragsrätt till reglerna i kommunalskattelagen om skattskyldighet. &lt;br&gt;
Enligt kommunalskattelagen gällde att andra svenska aktiebolag &lt;br&gt;
och ekonomiska föreningar än förvaltningsföretag var frikallade &lt;br&gt;
från skattskyldighet för utdelning om deras innehav i det utdelande &lt;br&gt;
bolaget motsvarade minst 25 procent av röstetalet för samtliga &lt;br&gt;
aktier i detta bolag. Avdrag vägrades därför i princip för utdelning &lt;br&gt;
på ett innehav som motsvarade minst 25 procent av röstetalet. Om &lt;br&gt;
det utdelande bolaget kunde visa att aktieägaren trots innehavets &lt;br&gt;
storlek var skattskyldig bortföll avdragshindret. Det kunde t.ex. &lt;br&gt;
vara fråga om en aktieägare som bedrev penning- eller annan rörelse &lt;br&gt;
där aktierna utgjorde omsättningstillgångar. Att avdrag vägrades på &lt;br&gt;
grund av 25-procentsregeln hindrade inte avdragsrätt för utdelning &lt;br&gt;
på övriga aktier i bolaget.42 &lt;br&gt;
I det andra steget prövades avdragsrätten för resterande aktier. &lt;br&gt;
Att avdrag vägrades för viss aktieutdelning hindrade således i sig &lt;br&gt;
inte att avdrag medgavs för övriga aktier i bolaget. &lt;br&gt;
För utdelning på de övriga aktierna gällde att avdragsrätt förelåg &lt;br&gt;
om minst hälften av dessa aktier ägdes av &lt;br&gt;
1. annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller &lt;br&gt;
utländskt bolag, &lt;br&gt;
2. förvaltnings- och investmentföretag, vilkas innehav inte motsvarade &lt;br&gt;
mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier i det &lt;br&gt;
utdelande bolaget, &lt;br&gt;
3. svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som visats &lt;br&gt;
vara skattskyldig för utdelning på aktierna eller &lt;br&gt;
40 Prop. 1978/79:210, s. 181 f. &lt;br&gt;
41 7 § Annellagen. &lt;br&gt;
42 Prop. 1978/79:210, s. 182. &lt;br&gt;
372&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 6 &lt;br&gt;
4. utländska bolag som haft att betala kupongskatt eller som &lt;br&gt;
befriats helt eller delvis från den skyldigheten genom dubbelbeskattningsavtal.43 &lt;br&gt;
Frågan om avdragsrätt för utdelning på dessa övriga aktier prövades &lt;br&gt;
därmed med tillämpning av en schablonmetod.44 Förvaltnings- och &lt;br&gt;
investmentföretag som inte hade röstmajoritet i det utdelande företaget &lt;br&gt;
kunde alltså vara berättigade till avdrag.45 &lt;br&gt;
Avdragsyrkandet &lt;br&gt;
I lagen angavs särskilt att aktiebolag, som yrkade avdrag, i självdeklarationen &lt;br&gt;
skulle lämna de upplysningar angående aktieägare i &lt;br&gt;
bolaget som påkallas av bestämmelserna i lagen. Vidare angavs att &lt;br&gt;
avdrag medgavs endast om bolaget företedde tillfredsställande &lt;br&gt;
utredning om avdrag som yrkats för tidigare beskattningsår.46 &lt;br&gt;
För att pröva ett yrkande om Annell-avdrag behövde myndigheterna &lt;br&gt;
känna till bl.a. storleken av det inbetalade kapitalet, den för &lt;br&gt;
året lämnade utdelningen på nyemitterade aktier och det sammanlagda &lt;br&gt;
avdragsbelopp som hade nyttjats under tidigare år. Det merarbete &lt;br&gt;
som detta medförde ansågs inte innebära några större &lt;br&gt;
komplikationer med tanke på att Annell-avdraget knappast &lt;br&gt;
nyttjades av andra än ett begränsat antal storföretag.47 &lt;br&gt;
Överväganden vid upphävandet &lt;br&gt;
I den proposition som låg till grund för slopandet av beskattningen &lt;br&gt;
av aktieutdelning (och därmed även borttagandet av Annell-avdraget) &lt;br&gt;
uttalades bl.a. följande. &lt;br&gt;
Skatteuttaget på utdelad inkomst bestäms av den sammanlagda &lt;br&gt;
effekten av bolagsskatten och skatten på mottagen utdelning hos &lt;br&gt;
ägarna (den resulterande skattesatsen). Av utredningens undersökningar &lt;br&gt;
följer att den resulterande skattesats som ger samma effektiva &lt;br&gt;
beskattning som den som lånat kapital utsätts för (den neutrala &lt;br&gt;
resulterande skattesatsen) varierar med inflationen och riskersättningen &lt;br&gt;
till lånat kapital. Vid rimliga antaganden om storleken av &lt;br&gt;
43 Prop. 1978/79:210, s. 182. &lt;br&gt;
44 GRS Skattehandbok, 1990 års skattereform, pärm nr 4. &lt;br&gt;
45 Jfr prop. 1978/79:210, s. 181. &lt;br&gt;
46 8 § Annellagen. &lt;br&gt;
47 Prop. 1978/79:50, s. 50. &lt;br&gt;
373&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
inflationen och riskersättningen till lånat kapital ligger den neutrala &lt;br&gt;
resulterande skattesatsen något över kapitalskattesatsen. Ett neutralt &lt;br&gt;
system kan erhållas antingen genom att inkomsten hos bolaget undantas &lt;br&gt;
från beskattning eller genom att skatt inte utgår på mottagen &lt;br&gt;
utdelning. &lt;br&gt;
Utredningens analys visar att Annell-avdraget är problematiskt i ett &lt;br&gt;
internationellt sammanhang, bl.a. kan svenskt beskattningsunderlag i &lt;br&gt;
vissa fall överföras till andra länder och möjlighet ges till vissa former &lt;br&gt;
av skatteundandragande. Det synes ej möjligt att konstruera ett &lt;br&gt;
utdelningsavdrag som inte är behäftat med svagheter av detta slag. En &lt;br&gt;
allmän invändning mot ett utdelningsavdrag är att det av andra stater &lt;br&gt;
inte utan rätt kan uppfattas som en åtgärd som innefattar otillbörlig &lt;br&gt;
skattekonkurrens i syfte att förmå utländska investerare att investera i &lt;br&gt;
Sverige. &lt;br&gt;
Ett motiv för en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivån i &lt;br&gt;
stället för på ägarnivån som ibland förs fram är att lösningen skulle &lt;br&gt;
göra det möjligt att begränsa lättnaden till nyemitterat kapital och &lt;br&gt;
därigenom minska den statsfinansiella kostnaden. En sådan &lt;br&gt;
begränsning är av tekniska skäl inte möjlig vid åtgärder på ägarnivån. &lt;br&gt;
I ett skattesystem som det svenska som saknar progressiva inslag i &lt;br&gt;
beskattningen av kapitalinkomster har ett avräkningssystem och ett &lt;br&gt;
system med skattefrihet för mottagen utdelning samma effekter i &lt;br&gt;
väsentliga hänseenden. Ett avräkningssystem är till sin karaktär &lt;br&gt;
komplicerat och svårtillgängligt. &lt;br&gt;
Det är av strategiskt intresse för utvecklingen av Sveriges ekonomi &lt;br&gt;
att inslag som höjer avkastningskraven för investeringar som finansieras &lt;br&gt;
med nyemitterat kapital och som därmed hämmar investeringarna &lt;br&gt;
och sänker soliditeten tas bort. Det är också angeläget att ägandet av &lt;br&gt;
svenska företag inte av skatteskäl förskjuts till utlandet.48 &lt;br&gt;
Utöver vad som framgår av det ovan återgivna hade utredningen &lt;br&gt;
bl.a. följande synpunkter på Annellagen: &lt;br&gt;
Den schablonmässiga uppbyggnaden [av reglerna som hindrade avdrag &lt;br&gt;
om aktierna i det utdelande bolaget ägdes på visst sätt, vilka redovisats &lt;br&gt;
ovan] medför att avdrag vägras för utdelning till ett förvaltnings- eller &lt;br&gt;
investmentföretag som är moderbolag till det utdelande bolaget och &lt;br&gt;
ägs av fysiska personer trots att principiellt sett avdrag borde medges i &lt;br&gt;
ett sådant fall. Å andra sidan medges avdrag för utdelning till ett &lt;br&gt;
förvaltnings- eller investmentföretag som innehar t.ex. 50 procent av &lt;br&gt;
rösterna i det utdelande bolaget och som ägs av ett aktiebolag trots att &lt;br&gt;
avdrag principiellt sett borde delvis vägras. Avdrag medges också − &lt;br&gt;
även det principiellt sett felaktigt − för utdelning till utländsk juridisk &lt;br&gt;
person som ägs av ett svenskt aktiebolag.49 &lt;br&gt;
48 Prop. 1993/94:50, s. 176 ff. &lt;br&gt;
49 SOU 1993:29, s. 40. &lt;br&gt;
374&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 6 &lt;br&gt;
Sverige skulle inte ha något att lämna i utbyte när det gäller att &lt;br&gt;
utverka lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen avseende &lt;br&gt;
aktier i utländska företag som innehas av svenskar. Annell-avdraget är &lt;br&gt;
tekniskt komplicerat. De schablonmässiga inslagen kan medföra &lt;br&gt;
materiella felaktigheter som i fråga om utdelningar till förvaltningsföretag &lt;br&gt;
och investmentföretag kan bli betydande. Det saknas skäl att &lt;br&gt;
anta att ett utdelningsavdrag i fråga om de kvalitativa förutsättningarna &lt;br&gt;
för avdrag kan konstrueras väsentligen annorlunda än Annell-avdraget. &lt;br&gt;
I vissa fall missgynnas direktinvesteringar i utlandet.50 &lt;br&gt;
Överväganden vid beslutet att inte återinföra avdraget &lt;br&gt;
Vid återgången till dubbelbeskattningen och reglerna före 1994 &lt;br&gt;
uttalades bl.a. att det i ekonomiskt avseende fanns starka skäl att &lt;br&gt;
föredra ett utdelningsavdrag framför en lättnad på ägarnivån och &lt;br&gt;
att Annell-avdraget, genom begränsningen till nyemission hade ett &lt;br&gt;
försteg, bl.a. ur statsfinansiell synvinkel, framför ett allmänt utdelningsavdrag. &lt;br&gt;
Det ansågs dock att ett återinförande av Annellavdraget &lt;br&gt;
var förknippat med problem, eftersom avdraget internationellt &lt;br&gt;
sett var avvikande och kunde medföra överflyttning av &lt;br&gt;
skatteintäkter från Sverige till andra länder.51 &lt;br&gt;
Statistik &lt;br&gt;
För år 1991 kunde de utdelningar från aktiebolag som uppfyllde de &lt;br&gt;
kvalitativa förutsättningarna för Annell-avdrag med avseende på &lt;br&gt;
givaren och mottagaren beräknas till 18,3 miljarder kr. Annellsystemet &lt;br&gt;
hade då ännu inte nått full verkan, eftersom Annellavdragsbasen &lt;br&gt;
fortfarande växte.52 Det beror på att om man antar att &lt;br&gt;
emissioner och utdelningar växer i samma takt och att direktavkastningen &lt;br&gt;
på ett emitterat belopp i form av utdelning året efter &lt;br&gt;
emissionen läggs till den framskrivna utdelningen, blir Annellavdraget &lt;br&gt;
en växande andel av Annell-avdragsgrunden tills systemet &lt;br&gt;
har funnits i 20 år. Därefter avtar avdragens andel. Annell-avdraget &lt;br&gt;
hade år 1991 funnits i sin dåvarande utformning sedan 1978.53 &lt;br&gt;
Uppgifter om Annell-avdragsutrymmen och faktiskt yrkade &lt;br&gt;
avdrag fanns inte tillgängliga i taxeringsstatistiken. Dessa fick i &lt;br&gt;
50 SOU 1993:29, s. 94. &lt;br&gt;
51 Prop. 1994/95:25, s. 48 f. &lt;br&gt;
52 SOU 1993:29, bilaga 3, s. 191. &lt;br&gt;
53 SOU 1993:29, bilaga 3, s. 197. &lt;br&gt;
375&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 6 SOU 2009:33&lt;br&gt;
376 &lt;br&gt;
stället ”konstrueras” utifrån uppgifter om utdelningar och ägarförhållanden &lt;br&gt;
som kombinerades med en tillämpning av Annelllagens &lt;br&gt;
regler och vissa antaganden om utdelningstillväxt m.m.54 &lt;br&gt;
År 1991 kunde utdelningsinkomst mottagen från utlandet antas &lt;br&gt;
utgöra 20 procent av totalt mottagna utdelningar. 6 procent av de &lt;br&gt;
totala utdelningarna antogs utgöra utdelningar från finansiell sektor &lt;br&gt;
som inte var ”Annell-avdragsberättigade”. Endast 74 procent av &lt;br&gt;
utdelningarna kom alltså från företag som uppfyllde grundläggande &lt;br&gt;
förutsättningar för rätt till Annell-avdrag. Slutägare som var &lt;br&gt;
”Annell-avdragsberättigande” mottagare enligt lagen utgjordes &lt;br&gt;
främst av hushållen som 1991 tog emot utdelningar på 9 100 &lt;br&gt;
miljoner kr. Utdelningar till utlandet uppgick år 1991 till 3 250 &lt;br&gt;
miljoner kr. Med utdelningar till finansiella företag m.m. antogs det &lt;br&gt;
totala antalet ”Annell-avdragsberättigande ” utdelningar år 1991 &lt;br&gt;
uppgå till 24 691 miljoner kr. Efter reducering med ”icke-berättigade &lt;br&gt;
utdelningar” (dvs. 26 procent) uppgick Annell-avdragsgrunden &lt;br&gt;
år 1991 till 18 271 miljoner kr.55 &lt;br&gt;
54 SOU 1993:29, bilaga 3, s. 195. &lt;br&gt;
55 SOU 1993:29, bilaga 3, s. 197 f.&lt;br&gt;
Bilaga 7 &lt;br&gt;
70-procentsavdraget &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas bestämmelserna för det s.k. 70procentsavdraget, &lt;br&gt;
som fanns i lagen (1982:336) om avdrag för &lt;br&gt;
utdelning på icke börsnoterade aktier. Dessutom tas kort upp de &lt;br&gt;
överväganden som gjordes i samband med lagens upphävande. &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Som huvudregel gäller sedan lång tid att ett aktiebolagsvinst &lt;br&gt;
beskattas en gång i bolagssektorn och därefter ytterligare en gång &lt;br&gt;
när vinsten delas ut, s.k. ekonomisk dubbelbeskattning. Denna &lt;br&gt;
princip har dock under åren kompletterats med vissa undantag. Ett &lt;br&gt;
sådant undantag som innebar en lättnad i dubbelbeskattningen på &lt;br&gt;
bolagssidan är den s.k. Annell-lagen, som behandlas i bilaga 6. &lt;br&gt;
I syfte att underlätta de mindre och medelstora företagens &lt;br&gt;
försörjning med riskkapital infördes lagen (1980:1047) om &lt;br&gt;
skattereduktion för aktieutdelningar. Lagen, som upphävdes &lt;br&gt;
genom lagstiftning redan under 1982 och som gällde utdelning på &lt;br&gt;
aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs, innebar en &lt;br&gt;
uppmjukning av dubbelbeskattningen på ägarsidan. &lt;br&gt;
1982 infördes lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke &lt;br&gt;
börsnoterade aktier (70-procentsavdraget). Likt Annell-lagen &lt;br&gt;
innebar den en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagssidan. &lt;br&gt;
Avdragsrätten gällde för utdelningar i företrädesvis rörelsedrivande &lt;br&gt;
bolag och en förutsättning var att aktierna var i svenska aktiebolag &lt;br&gt;
och att de inte var inregistrerade vid Stockholms fondbörs. &lt;br&gt;
Avdragets storlek var 70 procent av utdelningen. Det fanns vissa &lt;br&gt;
inskränkningar i avdragsrätten som hängde samman med &lt;br&gt;
ägarförhållandena i det utdelande bolaget. En samordning med &lt;br&gt;
Annell-avdraget fanns. Vidare fanns det vissa beloppsgränser för &lt;br&gt;
avdraget. Lagen upphörde att gälla i och med 1991 års taxering. &lt;br&gt;
377&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 7 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Bakgrund och syfte &lt;br&gt;
Syftet med bestämmelserna i lagen var att underlätta de mindre och &lt;br&gt;
medelstora företagens försörjning med riskkapital.1 Vid införandet &lt;br&gt;
var det relativt ovanligt att småföretag lämnade utdelning till sina &lt;br&gt;
aktieägare, vilket berodde på att det var avsevärt billigare att betala &lt;br&gt;
ut vinsten i form av lön än som utdelning. Avsikten med &lt;br&gt;
avdragsrätten var att göra det ekonomiskt möjligt för företagen att &lt;br&gt;
börja dela ut en del av sina vinster, vilket ansågs nödvändigt för att &lt;br&gt;
handeln med minoritetsposter av aktier skulle få någon omfattning &lt;br&gt;
och antalet utomstående aktieägare öka.2 &lt;br&gt;
Utformningen av bestämmelserna &lt;br&gt;
I propositionen diskuterades om lindringen av &lt;br&gt;
dubbelbeskattningen skulle läggas på ägar- eller bolagsnivå. &lt;br&gt;
Departementschefen ansåg att övervägande skäl talade mot att den &lt;br&gt;
då nyligen, genom lagen om skattereduktion för aktieutdelning, &lt;br&gt;
införda möjligheten för fysiska ägare att få skattereduktion för &lt;br&gt;
utdelning på börsnoterade aktier skulle omfatta även aktier i &lt;br&gt;
småföretag. Ett sådant skäl var att en skattereduktion med 2 250 &lt;br&gt;
kronor, som var det högsta belopp som kunde medges enligt lagen &lt;br&gt;
om skattereduktion för aktieutdelning, ansågs vara av begränsat &lt;br&gt;
intresse. Ett annat skäl var att det var svårt att utforma reglerna om &lt;br&gt;
skattereduktion så att skattelättnaden sattes i relation till &lt;br&gt;
kapitalinsatsens storlek, vilket ansågs önskvärt eftersom man ansåg &lt;br&gt;
att det inte var rimligt att en aktiepost på 20 000 kronor skulle &lt;br&gt;
kunna ge lika stor skattereduktion som en aktiepost på 200 000 &lt;br&gt;
kronor av endast den anledningen att utdelningsbeloppet i de två &lt;br&gt;
fallen var detsamma. Till grund för utformningen av lättnaden lades &lt;br&gt;
i stället ett förslag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) om &lt;br&gt;
generellt avdrag för aktieutdelning och, främst vad gällde den &lt;br&gt;
tekniska utformningen, Annell-lagen.3 &lt;br&gt;
En förutsättning för avdragsrätt var att aktiebolagets &lt;br&gt;
huvudsakliga verksamhet avsåg jordbruk, skogsbruk eller rörelse.4 &lt;br&gt;
Enligt departementschefen menades med uttrycket ”huvudsaklig &lt;br&gt;
verksamhet” att verksamheten till åtminstone 70-75 procent skulle &lt;br&gt;
1 Prop. 1981/82:191 s. 1. &lt;br&gt;
2 Prop. 1981/82:191 s. 18 f. &lt;br&gt;
3 Prop. 1981/82:191 s. 15 f. &lt;br&gt;
4 1 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
378&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 7 &lt;br&gt;
avse dessa verksamheter. Ett bolag vars verksamhet till väsentlig del &lt;br&gt;
avsåg förvaltning av fastigheter eller värdepapper omfattades &lt;br&gt;
därmed inte av avdragsrätten. Departementschefen förutsåg att &lt;br&gt;
begreppet kunde vålla gränsdragningsproblem och hänvisade härvid &lt;br&gt;
bl.a. till att faktorer såsom antalet anställda inom olika &lt;br&gt;
verksamhetsgrenar, tillgångarnas värde, omsättning och resultat − &lt;br&gt;
vid en helhetsbedömning − kunde tillmätas betydelse och att det i &lt;br&gt;
sista hand fick ankomma på domstolarna att avgränsa begreppet.5 &lt;br&gt;
En annan förutsättning för avdragsrätt var att aktierna inte var &lt;br&gt;
inregistrerade vid Stockholms fondbörs då utdelningen förföll till &lt;br&gt;
betalning.6 Börsnoterade aktiebolag ansågs kunna få lindring i &lt;br&gt;
dubbelbeskattningen genom Annell-avdraget och även genom &lt;br&gt;
reglerna om skattereduktion för aktieutdelning.7 &lt;br&gt;
Lagen omfattade enbart svenska aktiebolag. Avdrag för ett och &lt;br&gt;
samma beskattningsår fick göras i endast en förvärvskälla.8 &lt;br&gt;
Avdrag fick medges med 70 procent av den utdelning i pengar &lt;br&gt;
som hade förfallit till betalning under beskattningsåret.9 Med &lt;br&gt;
anledning av frågan om hur stort avdraget skulle vara för att &lt;br&gt;
fungera effektivt anförde departementschefen att avdraget borde &lt;br&gt;
avvägas så att utdelningen från skatte- och avgiftssynpunkt &lt;br&gt;
belastades ungefär lika högt som en löneutbetalning, varefter han &lt;br&gt;
stannade för ett avdrag med 70 procent. Med de dåvarande &lt;br&gt;
skattesatserna innebar detta exempelvis att ett företag med en vinst &lt;br&gt;
om 100, kunde dela ut 70 och betala 30 i skatt, då den skattepliktiga &lt;br&gt;
inkomsten − med avdraget − blev endast (100 -&lt;br&gt;
[70 % x 70] 49 =) 51 och skatten alltså blev (58 % x 51 =) 30. &lt;br&gt;
Utan avdragsrätten skulle skatten ha blivit 58 och endast 42 skulle &lt;br&gt;
ha blivit tillgängligt för utdelning. Avdraget beräknades, liksom &lt;br&gt;
Annell-avdraget, på den utdelning som förfallit till betalning under &lt;br&gt;
beskattningsåret, vilket i regel avsåg den under beskattningsåret &lt;br&gt;
beslutade utdelningen för näst föregående beskattningsårs &lt;br&gt;
verksamhet.10 &lt;br&gt;
Det fanns vissa inskränkningar i avdragsrätten som &lt;br&gt;
sammanhängde med ägandeförhållandena i det utdelande bolaget. &lt;br&gt;
Vid bestämmandet av avdraget togs i princip inte hänsyn till &lt;br&gt;
utdelning till mottagare som var befriad från skattskyldighet. &lt;br&gt;
5 Prop. 1981/82:191 s. 16 f. &lt;br&gt;
6 1 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
7 Prop. 1981/82:191 s. 17. &lt;br&gt;
8 1 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
9 2 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
10 Prop. 1981/82:191 s. 19. &lt;br&gt;
379&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 7 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Hänsyn togs därför inte till utdelning på aktier som ägdes av ett &lt;br&gt;
företag som var frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt &lt;br&gt;
kommunalskattelagen (1928:370), KL. Detta innebar bl.a. att &lt;br&gt;
avdragsrätt förelåg för utdelning till ett rörelsedrivande företag, &lt;br&gt;
som innehade de aktuella aktierna i rent kapitalplaceringssyfte (dvs. &lt;br&gt;
röstetalet i det utdelande företaget understeg 25 procent och &lt;br&gt;
innehavet var inte rörelsebetingat) eller som omsättningstillgång i &lt;br&gt;
rörelsen. &lt;br&gt;
Avdrag medgavs inte för utdelning till ett förvaltningsföretag, &lt;br&gt;
vars aktier var börsnoterade (inregistrerade vid Stockholms &lt;br&gt;
fondbörs). För att förhindra ett kringgående av reglerna på så sätt &lt;br&gt;
att ett ej börsnoterat förvaltningsföretag sköts in mellan det &lt;br&gt;
utdelande bolaget och det börsnoterade förvaltningsföretaget, &lt;br&gt;
fanns också en bestämmelse om att avdrag inte medgavs om ett &lt;br&gt;
börsnoterat förvaltningsföretag till minst 10 procent − direkt eller &lt;br&gt;
indirekt − ägde aktierna eller andelarna i det förvaltningsföretag &lt;br&gt;
som uppbar utdelningen. Avdragsrätt var även utesluten i det fall &lt;br&gt;
aktierna i det utdelande bolaget ägdes av ett förvaltningsföretag, &lt;br&gt;
som i sin tur till minst 10 procent − direkt eller indirekt − ägdes av &lt;br&gt;
exempelvis ett rörelsedrivande företag som skulle ha varit befriat &lt;br&gt;
från skattskyldighet för utdelningen om den hade gått direkt till &lt;br&gt;
företaget och alltså inte passerat förvaltningsföretaget. Tanken med &lt;br&gt;
den regeln var att en koncern inte skulle kunna erhålla en &lt;br&gt;
omotiverad skattelättnad genom att skjuta in ett &lt;br&gt;
förvaltningsföretag mellan ett rörelsedrivande moderföretag och &lt;br&gt;
ett rörelsedrivande dotterföretag. &lt;br&gt;
Avdrag medgavs inte för utdelning till utländskt bolag, som – i &lt;br&gt;
fall bolaget hade varit svenskt – hade vägrats avdrag på den grunden &lt;br&gt;
att bolaget var frikallat från skattskyldighet enligt KL. På grund av &lt;br&gt;
förenklingsskäl utgjorde det förhållandet att det utländska bolaget &lt;br&gt;
var ägt av ett utländskt förvaltningsföretag inte hinder mot avdrag. &lt;br&gt;
Att avdrag vägrades för viss utdelning hindrade inte avdrag för &lt;br&gt;
utdelning på övriga aktier i bolaget. &lt;br&gt;
Bedömningen av vilka aktier som skulle undantas vid &lt;br&gt;
beräkningen av avdraget grundades på förhållandena vid &lt;br&gt;
utdelningstillfället, dvs. den tidpunkt när utdelningen blev &lt;br&gt;
tillgänglig för lyftning.11 &lt;br&gt;
70-procentsavdraget samordnades med Annell-avdraget på så &lt;br&gt;
sätt att utdelningsunderlaget för avdraget minskades med hela &lt;br&gt;
11 2 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. Se även prop. 1981/82:191 &lt;br&gt;
s. 19 ff. &lt;br&gt;
380&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 7 &lt;br&gt;
381 &lt;br&gt;
utdelningen på de nyemitterade aktierna (som alltså låg till grund &lt;br&gt;
för Annell-avdraget).12 Detta gällde, bl.a. av praktiska skäl, även om &lt;br&gt;
utdelningen på de nyemitterade aktierna – till följd av spärregler i &lt;br&gt;
Annell-lagen – översteg medgivet Annell-avdrag.13 &lt;br&gt;
Det årliga avdragsbeloppet fick inte överstiga 700 000 kronor. &lt;br&gt;
Det fick inte heller överstiga 15 procent av aktiekapitalet vid &lt;br&gt;
utgången av det beskattningsår till vilket utdelningen hänför sig.14 &lt;br&gt;
Det aktiekapital som belöpte på sådana aktier som enligt ovan &lt;br&gt;
redovisade bestämmelser var undantagna från utdelningsavdraget &lt;br&gt;
räknades inte med vid tillämpningen av 15-procentsspärren.15 &lt;br&gt;
Upphävandet av lagen &lt;br&gt;
År 1989 föreslog utredningen om reformerad företagsbeskattning &lt;br&gt;
att lättnaderna i dubbelbeskattningen på utdelad vinst (Annellavdraget &lt;br&gt;
och 70-procentsavdraget) skulle tas bort, bl.a. mot &lt;br&gt;
bakgrund av den samtidigt föreslagna sänkta nivån på &lt;br&gt;
bolagsskattesatsen.16 &lt;br&gt;
Departementschefen ansåg att Annell-avdraget skulle behållas &lt;br&gt;
men instämde i att 70-procentsavdraget kunde slopas, varvid han &lt;br&gt;
pekade bl.a. om möjligheten att erhålla Annell-avdrag. Vidare &lt;br&gt;
anförde han att 70-procentsavdraget i det gällande skattesystemet &lt;br&gt;
innebar en möjlighet för de fåmansägda aktiebolagen att uppnå en &lt;br&gt;
skattemässig balans mellan ägaruttag i form av lön och i form av &lt;br&gt;
utdelning men att i det nya skattesystemet med dess generellt &lt;br&gt;
sänkta skattesatser kunde sådan balans uppnås utan &lt;br&gt;
utdelningsavdraget och att det tvärtom var nödvändigt att genom &lt;br&gt;
särskilda regler begränsa uttag av arbetsinkomster från fåmansägda &lt;br&gt;
aktiebolag i form av lågbeskattad utdelning (3:12-reglerna).17 &lt;br&gt;
Genom lagstiftning sommaren 1990 upphävdes lagen. Lagen &lt;br&gt;
tillämpades dock till och med 1991 års taxering.18 &lt;br&gt;
12 2 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
13 Prop. 1981/82:191 s. 153. &lt;br&gt;
14 3 § lagen om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. &lt;br&gt;
15 Prop. 1981/82:191 s. 23. &lt;br&gt;
16 SOU 1989:34. &lt;br&gt;
17 Prop. 1989/90:110 s. 516. &lt;br&gt;
18 SFS 1990:683.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 &lt;br&gt;
Det danska etableringskontosystemet &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas utformningen av det danska &lt;br&gt;
etableringskontosystemet. I bilagan tas även upp den utvidgning av &lt;br&gt;
systemet genom införande av s.k. iværksætterkonton, som nyligen &lt;br&gt;
trätt i kraft. Dessutom redovisas uppgifter om erfarenheterna av &lt;br&gt;
etableringskontosystemet. &lt;br&gt;
När det nedan talas om kronor (kr) avses danska kronor. &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Danmark har ett system med etableringskonton. Enligt de reglerna &lt;br&gt;
kan fysiska personer som har löneinkomster få göra avdrag för &lt;br&gt;
insättningar på etableringskontot när den skattepliktiga inkomsten &lt;br&gt;
beräknas. Som minst får insättningen på kontot uppgå till 5 000 kr &lt;br&gt;
per år och som mest till det högsta av antingen 100 000 kr eller 40 &lt;br&gt;
procent av nettolönen. Avdraget har ett skattemässigt värde på &lt;br&gt;
cirka 33 procent. &lt;br&gt;
För att etableringskontot ska kunna användas för att starta en &lt;br&gt;
självständig näringsverksamhet eller för att köpa aktier i ett bolag &lt;br&gt;
krävs en viss minsta investering. För år 2009 uppgår det minsta &lt;br&gt;
beloppet till 113 900 kr. Förutom det ekonomiska villkoret finns &lt;br&gt;
det villkor avseende den skattskyldiges personliga arbetsinsats, &lt;br&gt;
vilket innebär att en viss minsta arbetsinsats måste utföras i &lt;br&gt;
verksamheten eller i bolaget. Medlen på etableringskontot kan även &lt;br&gt;
användas för att starta verksamhet utomlands eller för att köpa &lt;br&gt;
aktier i utländska bolag. &lt;br&gt;
Insättningarna måste användas inom nio år efter utgången av det &lt;br&gt;
år då en självständig näringsverksamhet startats eller aktier i ett &lt;br&gt;
bolag köpts. Dock gäller att insättningarna alltid måste användas &lt;br&gt;
före utgången av året efter det år den skattskyldige når &lt;br&gt;
folkpensionsåldern. Insättningar som inte har använts inom denna &lt;br&gt;
383&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
tidsram återförs till beskattning året efter, tillsammans med en &lt;br&gt;
straffränta. Återföring och påförande av straffränta sker även av &lt;br&gt;
outnyttjade insättningar bl.a. om verksamheten upphör eller &lt;br&gt;
avyttras. Vidare sker återföring och påförande av straffränta om &lt;br&gt;
insättningar tagits ut i rätt tid men inte använts i enlighet med &lt;br&gt;
villkoren i lagen. &lt;br&gt;
När medlen på etableringskontot tas ut och används i samband &lt;br&gt;
med etableringen av verksamheten sker en skattemässig reglering &lt;br&gt;
av det avdrag som tidigare medgetts. För självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet sker detta genom nedsättning med viss &lt;br&gt;
procentsats av avskrivningsunderlaget för tillgångar eller &lt;br&gt;
avdragsgilla driftkostnader. För bolag sker regleringen genom &lt;br&gt;
höjning med viss procentsats av kontohavarens skattepliktiga &lt;br&gt;
inkomst under en period av tio år. &lt;br&gt;
Etableringskontosystemet har med verkan från och med &lt;br&gt;
inkomståret 2009 kompletterats med en ny typ av konton, s.k. &lt;br&gt;
iværksætterkonton. För dessa gäller delvis samma regler som för &lt;br&gt;
etableringskontona. &lt;br&gt;
Bakgrund och syfte &lt;br&gt;
Danmark har sedan år 1965 haft ett system med etableringskonton. &lt;br&gt;
Reglerna har ändrats vid upprepade tillfällen, bl.a. 1998 i samband &lt;br&gt;
med den allmänna skattereform (”pinsepakken”) som hade till &lt;br&gt;
syfte att bl.a. sänka skatterna för fysiska personer med lägre &lt;br&gt;
inkomster och att öka det privata sparandet. Skattereformen &lt;br&gt;
innebar bl.a. att värdet av vissa avdrag, däribland avdrag för &lt;br&gt;
insättningar till etableringskonton, sänktes.1 Det sänkta &lt;br&gt;
avdragsvärdet kompenserades senare med utvidgade möjligheterna &lt;br&gt;
till insättningar på kontona, exempelvis höjd åldergräns för när &lt;br&gt;
kontohavaren senast kan använda insättningarna för att starta en &lt;br&gt;
verksamhet. &lt;br&gt;
Ändringar med verkan från och med inkomståret 2007 har skett &lt;br&gt;
i etableringskontolagen med syftet att bl.a. förbättra &lt;br&gt;
entreprenörernas villkor under de första åren efter etableringen.2 &lt;br&gt;
Bakgrunden till dessa ändringar var att man hade konstaterat att &lt;br&gt;
Danmark tillhör de länder i Europa där det startas flest nya &lt;br&gt;
verksamheter men att jämfört med många andra länder var det &lt;br&gt;
1 Dam m.fl. Skatteret. Almen del, Köpenhamn, 2008, s. 36. &lt;br&gt;
2 Lovbekendtgørelse nr. 1012 af 5. oktober 2006 om indskud på etableringskonto. &lt;br&gt;
384&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
relativt få av de nya företagen som kom in i ett stabilt &lt;br&gt;
tillväxtförlopp.3 Ett av den danska regeringens mål är att Danmark &lt;br&gt;
under år 2015 ska vara ett av de länder i världen som har flest antal &lt;br&gt;
entreprenörer. 4 &lt;br&gt;
Sammanfattningsvis kan konstateras att reglerna under åren har &lt;br&gt;
genomgått upprepade ändringar. Systemet har kritiserats bl.a. för &lt;br&gt;
att skapa möjligheter för skatteundandragande.5 &lt;br&gt;
Syftet med etableringskontosystemet är att underlätta &lt;br&gt;
besparingsmöjligheterna för enskilda personer som vill börja driva &lt;br&gt;
näringsverksamhet. Det kan vara fråga om löntagare som vill bli &lt;br&gt;
egna företagare, t.ex. inom den bransch som de redan arbetar i, men &lt;br&gt;
som inte har tillräckligt med sparade medel för att anskaffa de &lt;br&gt;
tillgångar som behövs för verksamheten, t.ex. maskiner eller &lt;br&gt;
fastigheter. Systemet är avsett att uppmuntra sparande före &lt;br&gt;
företagsstarten.6 &lt;br&gt;
Definitioner m.m. &lt;br&gt;
Med selvstændig erhvervsvirksomhed (självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet) avses verksamhet som utövas i personlig regi. &lt;br&gt;
Verksamheten kan ägas av en eller flera personer. Någon definition &lt;br&gt;
av begreppet självständig näringsverksamhet finns inte i lagen. &lt;br&gt;
Begreppet har samma innebörd som i övrig skatterättslig &lt;br&gt;
lagstiftning. Det kan nämnas att det finns tolkningssvårigheter &lt;br&gt;
kring begreppet.7 Vidare kan påpekas att begreppet &lt;br&gt;
näringsverksamhet inte används helt konsekvent i lagen och att det &lt;br&gt;
ibland kan ge upphov till svårigheter att avgöra om det är fråga om &lt;br&gt;
verksamhet som drivs i personlig regi eller verksamhet i &lt;br&gt;
bolagsform.8 &lt;br&gt;
Med selskab (bolag) avses i lagen aktie- och anpartsselskab, som &lt;br&gt;
är hemmahörande i Danmark, och bolag, som är hemmahörande i &lt;br&gt;
3 Forslag den 28. november 2007 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger punkt 3. &lt;br&gt;
4 Forslag den 19. november 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto &lt;br&gt;
og forskellige andre love, bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger punkt 1. &lt;br&gt;
5 Betænkning afgivet af Skatteudvalget den 18 februari 2004. &lt;br&gt;
6 Forslag den 19. november 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto &lt;br&gt;
og forskellige andre love, bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger punkt 2. &lt;br&gt;
7 Biel, Etableringskontoloven med kommentarer, Köpenhamn, 2007, s. 47 och 66 f. &lt;br&gt;
8 Biel s. 47. &lt;br&gt;
385&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
något annat land.9 Aktieselskab motsvarar det svenska publika &lt;br&gt;
aktiebolaget, och anpartsselskab motsvarar det svenska privata &lt;br&gt;
aktiebolaget.10 &lt;br&gt;
Genbeskatning motsvaras här av uttrycket skattemässig &lt;br&gt;
reglering. &lt;br&gt;
Efterbeskatning har översatts till efterbeskattning. Begreppet &lt;br&gt;
innebär att belopp motsvarande gjorda avdrag återförs till &lt;br&gt;
beskattning samtidigt som en straffränta påförs. Begreppet har &lt;br&gt;
således en annan innebörd i samband med &lt;br&gt;
etableringskontosystemet än vad det har inom den svenska &lt;br&gt;
skatterätten. &lt;br&gt;
Insättningen &lt;br&gt;
Kontohavaren &lt;br&gt;
Rätt att göra insättningar på ett etableringskonto har fysiska &lt;br&gt;
personer som är skattskyldiga i Danmark och som under &lt;br&gt;
inkomståret har haft löneinkomster eller som till dess fem år efter &lt;br&gt;
etableringen har gått haft löneinkomster eller uppburit överskott av &lt;br&gt;
självständig näringsverksamhet.11 Dessutom gäller − till den 1 juli &lt;br&gt;
2009 − att personen inte får ha fyllt 67 år vid utgången av &lt;br&gt;
inkomståret. Från och med den 1 juli 2009 gäller i stället att &lt;br&gt;
personen har rätt att göra insättningar till och med inkomståret &lt;br&gt;
efter det inkomstår när han eller hon uppnått den allmänna &lt;br&gt;
pensionsåldern (enligt § 1 a i lov om social pension).12 &lt;br&gt;
Etableringskontosystemet var ursprungligen avsett att gynna &lt;br&gt;
yngre personers sparande. År 1998 höjdes åldersgränsen för när &lt;br&gt;
insättning senast kunde göras till 45 år och från och med 2002 &lt;br&gt;
höjdes den alltså till 66 år.13 Personen måste vara fullt skattskyldig i &lt;br&gt;
Danmark vid den faktiska insättningstidpunkten.14 Om en person &lt;br&gt;
är inflyttad från utlandet kan avdrag endast medges för insättning &lt;br&gt;
9 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, bemærkninger til de enkelte &lt;br&gt;
bestemmelser, Til § 1 nr. 2. Se även Biel s. 47. &lt;br&gt;
10 SOU 2008:49 s. 67. &lt;br&gt;
11 §§ 1 och 2 etableringskontoloven. § 2 ändrades inte i samband med att etablering tilläts &lt;br&gt;
även i bolagsform, vilket gör att bestämmelserna inte är konsekventa, se Biel s. 37. &lt;br&gt;
12 Lov nr. 1587 af 20. december 2006. Se även Biel s. 38. &lt;br&gt;
13 Biel s. 33. &lt;br&gt;
14 Biel s. 35. &lt;br&gt;
386&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
som är gjord under den tid då personen är skattskyldig i &lt;br&gt;
Danmark.15 &lt;br&gt;
För att avdrag för insättningar före etableringen ska medges &lt;br&gt;
krävs det att den skattskyldige har löneinkomster. &lt;br&gt;
Löneinkomsterna behöver inte ha uppburits under hela &lt;br&gt;
inkomståret. Insättningar kan göras även om den skattskyldige har &lt;br&gt;
andra inkomster, t.ex. från självständig näringsverksamhet.16 &lt;br&gt;
Med verkan från och med år 2002 infördes rätt till avdrag för &lt;br&gt;
insättningar även efter etableringen. Avdrag får alltså göras under &lt;br&gt;
etableringsåret och de närmast efterföljande fyra inkomståren. &lt;br&gt;
Ändringen gjordes i syfte att underlätta för entreprenörerna under &lt;br&gt;
de första åren efter etableringen. Det är emellertid endast &lt;br&gt;
skattskyldiga som har gjort insättningar på ett etableringskonto &lt;br&gt;
före etableringsåret som har denna möjlighet.17 &lt;br&gt;
Tidpunkten för insättning &lt;br&gt;
För att insättningen ska kunna dras av för ett visst inkomstår måste &lt;br&gt;
insättningen vara gjord under tiden från och med den 16 maj &lt;br&gt;
inkomståret till och med den 15 maj det efterföljande året &lt;br&gt;
(insättningsåret).18 Det innebär att om insättning görs före den 16 &lt;br&gt;
maj 2006 påverkar insättningen beskattningen för inkomståret &lt;br&gt;
2005. Ursprungligen var tidpunkten för insättningsårets utgång &lt;br&gt;
anpassad till tidpunkten för inlämnandet för självdeklaration men &lt;br&gt;
en sådan överensstämmelse finns inte längre.19 &lt;br&gt;
Insättningsbeloppet &lt;br&gt;
Innan etablering skett gäller att insättningen ska uppgå till lägst &lt;br&gt;
5 000 kr per år och att den kan vara högst antingen 100 000 kr eller &lt;br&gt;
40 procent av nettolönen. Under det inkomstår då etableringen &lt;br&gt;
sker eller ett av de närmast efterföljande fyra inkomståren kan &lt;br&gt;
insättningen uppgå till lägst 5 000 kr och högst 100 000 kr eller 40 &lt;br&gt;
procent av nettolönen eller av överskottet av självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet.20 &lt;br&gt;
15 SKAT Ligningsvejledningen E.D.2.3. &lt;br&gt;
16 Biel s. 36. &lt;br&gt;
17 Biel s. 29, och Dam m.fl. Skatteret. Almen del, s. 319. &lt;br&gt;
18 § 1 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
19 Biel s. 28. &lt;br&gt;
20 § 3 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
387&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Beloppsgränserna har höjts vid flera tillfällen sedan lagens &lt;br&gt;
införande. Det kan härvid nämnas att från och med år 2002 höjdes &lt;br&gt;
gränsen från 25 procent till 40 procent av nettolönen.21 &lt;br&gt;
Som löneinkomst räknas kontant lön och förmåner som är &lt;br&gt;
föranledda av anställningsförhållandet. Även lön från det bolag som &lt;br&gt;
den skattskyldige etablerat i enlighet med lagens bestämmelser kan &lt;br&gt;
medräknas. Lön från utlandet och sjuklön (”sygedagpenge i &lt;br&gt;
arbejdsgiverperioden”) betraktas också som löneinkomster. Som &lt;br&gt;
löneinkomst räknas däremot inte arbetslöshetsersättning eller &lt;br&gt;
sjukpenning (”sygedagpenge” bortsett från ”sygedagpenge i &lt;br&gt;
arbejdsgiverperioden”).22 &lt;br&gt;
Vid beräkningen av nettolönen dras kostnader av som är &lt;br&gt;
avdragsgilla enligt §§ 9-9 D ligningsloven (resor till och från arbetet &lt;br&gt;
m.m.). Kostnader för medlemsavgifter till fackförening får dock &lt;br&gt;
inte dras av.23 &lt;br&gt;
Om skattemyndigheten beslutar att höja kontohavarens &lt;br&gt;
deklarerade löneinkomst innebär inte detta att kontohavaren får &lt;br&gt;
höja insättningen till etableringskontot. En nedsättning av den &lt;br&gt;
deklarerade inkomsten kan däremot innebära en nedsättning av &lt;br&gt;
insättningen.24 &lt;br&gt;
I beräkningen av överskottet av självständig näringsverksamhet &lt;br&gt;
kan ingå även inkomster från utländsk näringsverksamhet.25 &lt;br&gt;
Om kontohavaren efter etableringen har både löneinkomster &lt;br&gt;
och inkomster från självständig näringsverksamhet har han eller &lt;br&gt;
hon möjlighet att välja vilken av inkomsterna som ska läggas till &lt;br&gt;
grund för beräkningen av insättningsbeloppet. Någon möjlighet att &lt;br&gt;
lägga ihop löneinkomst och inkomst från självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet finns däremot inte.26 &lt;br&gt;
Kontot &lt;br&gt;
Insättningen ska ske kontant på ett särskilt inlåningskonto med i &lt;br&gt;
förväg fastställd ränta eller i en särskild depå med börsnoterade &lt;br&gt;
obligationer.27 Insättning på inlåningskonto med variabel ränta är &lt;br&gt;
21 Biel s. 42 f. &lt;br&gt;
22 Se Biel s. 44 f. och SKAT Ligningsvejledningen E.D.2.1. Jfr §§ 30 och 33 &lt;br&gt;
sygedagpengeloven. &lt;br&gt;
23 Biel s. 46. &lt;br&gt;
24 Biel s. 46 f. &lt;br&gt;
25 Biel s. 48. &lt;br&gt;
26 Biel s. 43 f. &lt;br&gt;
27 § 4 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
388&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
alltså inte möjligt. Hela det belopp som avdrag begärs för ska sättas &lt;br&gt;
in på kontot. Kontot kan föras i utländsk valuta. Att obligationerna &lt;br&gt;
ska vara börsnoterade beror på att kursvärdet måste kunna &lt;br&gt;
fastställas någorlunda säkert, t.ex. om depån flyttas från en &lt;br&gt;
obligationsdepå till ett bankkonto. Insättningen kan inte placeras i &lt;br&gt;
aktier eller i konvertibla obligationer. Skälet till detta är att &lt;br&gt;
insättningen fungerar som säkerhet för en eventuell &lt;br&gt;
efterbeskattning om etablering inte skulle äga rum. Systemet har &lt;br&gt;
fått kritik för att placeringsmöjligheterna för &lt;br&gt;
etableringskontomedel är sämre än för pensionsmedel.28 &lt;br&gt;
Insättningen ska göras hos ett penninginstitut som har tillåtelse &lt;br&gt;
av Finanstilsynet att driva verksamhet i Danmark eller i ett &lt;br&gt;
utländskt kreditinstitut som efter tillåtelse av ett annat EU-land &lt;br&gt;
utövar verksamhet i Danmark genom en filial.29 Penninginstitut är &lt;br&gt;
bl.a. banker, sparekasser och andelskasser. &lt;br&gt;
Kontot eller depån ska betecknas etableringskonto och ha en &lt;br&gt;
anteckning om kontohavarens namn, adress och personnummer.30 &lt;br&gt;
Kontot eller depån kan flyttas mellan olika institut. &lt;br&gt;
Penninginstitutet ska till skattemyndigheten anmäla &lt;br&gt;
insättningar på etableringskonton.31 &lt;br&gt;
Av lagen framgår inte uttryckligen vilka konsekvenser en &lt;br&gt;
bristande uppfyllelse av de i lagen angivna kraven på &lt;br&gt;
etableringskontot och insättningen har. Om de formella kraven &lt;br&gt;
inte uppfylls torde det innebära att kontohavaren inte blir &lt;br&gt;
berättigad till de skattemässiga effekter som anges i lagen. Att ett &lt;br&gt;
penninginstitutet gjort ett misstag genom att placera insättningen &lt;br&gt;
på ett vanligt sparkonto har dock godtagits i praxis när &lt;br&gt;
kontohavaren har varit i god tro.32 &lt;br&gt;
Behållningen på kontot &lt;br&gt;
Räntor, kursvinster och kursförluster beskattas enligt allmänna &lt;br&gt;
skatterättsliga regler. De påverkar inte storleken på insättningen. &lt;br&gt;
Räntor kan tas ut löpande. Kursvinster och kursförluster påverkar &lt;br&gt;
värdet på behållningen.33 Kursvinster kan inte tas ut, oavsett om de &lt;br&gt;
28 Biel s. 54 ff. &lt;br&gt;
29 § 4 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
30 § 4 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
31 Biel s. 54. &lt;br&gt;
32 Biel s. 56. &lt;br&gt;
33 § 14 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
389&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
beskattats enligt ”kursgevinstloven” eller inte.34 Vid kursvinst &lt;br&gt;
kommer värdet på behållningen på kontot att överstiga &lt;br&gt;
insättningsbeloppen och vid kursförlust kommer värdet att &lt;br&gt;
understiga insättningsbeloppen. Bakgrunden till detta är att &lt;br&gt;
lagstiftaren strävat efter att reglerna ska vara så enkla som möjligt.35 &lt;br&gt;
Avdraget &lt;br&gt;
Ett belopp motsvarande insättningen på ett etableringskonto får &lt;br&gt;
dras av vid beräkningen (”opgørelsen”) av kontohavarens &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomst. Det är fråga om ett ”ligningsmæssigt &lt;br&gt;
afdrag”, som har ett skattevärde på cirka 33 procent i genomsnitt.36 &lt;br&gt;
Begreppet ”ligningsmæssige afdrag” används för sådana utgifter, &lt;br&gt;
som bara kan dras av vid bestämmandet av den personliga inkomst &lt;br&gt;
som ligger till grund för beräkningen av kommunalskatt och s.k. &lt;br&gt;
sundhetsbidrag men inte vid bestämmandet av den personliga &lt;br&gt;
inkomst som ligger till grund även för beräkningen av de statliga &lt;br&gt;
skatterna (botten-, mellan- och toppskatt). För utgifter som får &lt;br&gt;
dras även vid beräkningen av de statliga skatterna kan det &lt;br&gt;
skattemässiga värdet uppgå till cirka 60 procent.37 Härvid kan &lt;br&gt;
nämnas att kommunalskatten är cirka 33 procent och att &lt;br&gt;
bottenskatten uppgår till cirka 7,5 procent. Mellan- och &lt;br&gt;
toppskatten har syftet att skapa en progressiv beskattning, och &lt;br&gt;
uppgår till 6 respektive 15 procent av den personliga inkomsten &lt;br&gt;
över vissa skiktgränser.38 &lt;br&gt;
Avdrag utan insättning &lt;br&gt;
Från och med år 1984 blev det möjligt att få avdrag för insättning &lt;br&gt;
utan att göra någon insättning om förutsättningarna för att ta ut &lt;br&gt;
motsvarande belopp redan var uppfyllda. Ändringarna gjordes i &lt;br&gt;
syfte att förenkla administrationen av insättningarna. &lt;br&gt;
Bestämmelsen har därefter anpassats efter de ändringar som senare &lt;br&gt;
gjorts i lagen.39 Från och med år 2002 kan en kontohavare som &lt;br&gt;
etablerat verksamhet före den 15 maj efter det inkomstår för vilket &lt;br&gt;
34 Dam m.fl., Skatteret. Speciel del, Köpenhamn, 2008, s. 320. &lt;br&gt;
35 Biel s. 55 och 164 f. &lt;br&gt;
36 L. Bach, ”Etableringskontoordningen forbedret”, Ugeskrift for skat, 2008:8, s. 871. &lt;br&gt;
37 Dam m.fl., Skatteret. Almen del, s. 181. &lt;br&gt;
38 Dam m.fl., Skatteret. Almen del, s. 177 f. &lt;br&gt;
39 Biel s. 56 f. &lt;br&gt;
390&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
avdrag önskas få avdrag för insättning − utan att någon insättning &lt;br&gt;
gjorts − under etableringsåret och de närmast efterföljande fyra &lt;br&gt;
åren. För att avdrag för insättning ska få göras med visst belopp &lt;br&gt;
utan att någon insättning faktiskt gjorts med det beloppet krävs att &lt;br&gt;
kontohavaren före insättningsårets utgång uppfyller villkoren för &lt;br&gt;
att göra uttag från etableringskontot med belopp motsvarande &lt;br&gt;
minst vad som dras av.40 &lt;br&gt;
Etableringen &lt;br&gt;
Insättningen på etableringskontot kan användas för att etablera &lt;br&gt;
självständig näringsverksamhet och, från och med den 1 juli 2004, &lt;br&gt;
även verksamhet i bolagsform. Etableringen medför rätt att ta ut &lt;br&gt;
insättningarna på etableringskontot.41 &lt;br&gt;
Tidsfristen &lt;br&gt;
Etablering måste ske senast vid utgången av det inkomstår när &lt;br&gt;
kontohavaren fyller 65 år.42 Efter den 1 juli 2009 gäller att &lt;br&gt;
etablering måste ske senast vid utgången av det inkomstår när &lt;br&gt;
kontohavaren uppnår folkpensionsåldern. Fristen kan, på ansökan &lt;br&gt;
av kontohavaren förlängas. Det krävs då att kontohavaren visar att &lt;br&gt;
förseningen beror på omständigheter som han eller hon inte &lt;br&gt;
kunnat förutse.43 &lt;br&gt;
Före år 2002 gällde att insättningarna måste användas inom tio &lt;br&gt;
år efter utgången av det inkomstår när avdrag för insättningen &lt;br&gt;
gjordes. Vidare gällde att om kontohavaren inte hade fyllt 45 år vid &lt;br&gt;
fristens utgång, förlängdes fristen till utgången av det år när &lt;br&gt;
kontohavaren fyllde 45 år. I samband med att åldersgränsen för när &lt;br&gt;
insättning senast kunde göras ändrades från 45 år till 66 år, togs &lt;br&gt;
tioårsregeln bort. Från och med år 2002 har alltså tidpunkten för &lt;br&gt;
den första insättningen ingen betydelse.44 &lt;br&gt;
40 § 4 stk. 2 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
41 Biel s. 66. &lt;br&gt;
42 § 8 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
43 Biel s. 117 ff. &lt;br&gt;
44 Forslag den 27. februar 2002 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto og &lt;br&gt;
lov om investeringsfonds, bemærkninger till de enkelte bestemmelser, til § 1 nr. 9. Se även &lt;br&gt;
Biel s. 33. &lt;br&gt;
391&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Etablering av självständig näringsverksamhet &lt;br&gt;
Etablering av självständig näringsverksamhet kan ske genom att &lt;br&gt;
kontohavaren startar en egen verksamhet, tar över en befintlig &lt;br&gt;
verksamhet eller utvidgar en bisyssla till en huvudsyssla. Eftersom &lt;br&gt;
lagstiftaren ansett det svårt, för att inte säga omöjligt, att utforma &lt;br&gt;
användbara kriterier för att avgränsa en bisyssla från en huvudsyssla &lt;br&gt;
har vikt uteslutande lagts vid att investering i verksamheten måste &lt;br&gt;
ha skett med ett visst belopp.45 &lt;br&gt;
Att en nystartad verksamhet uppvisar underskott under flera år &lt;br&gt;
hindrar inte att verksamheten anses utgöra en självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet. Vid prövningen görs det en samlad bedömning &lt;br&gt;
av de i ärendet föreliggande omständigheterna.46 &lt;br&gt;
För att etablering av självständig näringsverksamhet ska anses ha &lt;br&gt;
skett krävs för det första att den totala anskaffningskostnaden för &lt;br&gt;
”avskrivningsbar” egendom anskaffad för verksamheten, eller att de &lt;br&gt;
kostnader som hänförliga till driften av verksamheten, överstiger &lt;br&gt;
ett belopp som fastställs utifrån ett grundbelopp om 62 300 kr. &lt;br&gt;
Grundbeloppet regleras på visst sätt enligt bestämmelser i &lt;br&gt;
personskatteloven. Före den 1 juli 2004 uppgick grundbeloppet till &lt;br&gt;
125 900 kr men från och med den 1 juli 2004 är det alltså sänkt till &lt;br&gt;
62 300 kr. Ändringen innebar att den s.k. etableringsgränsen &lt;br&gt;
sänktes från cirka 200 000 kr till 100 000 kr.47 Sänkningen gjordes i &lt;br&gt;
syfte att förbättra villkoren för de entreprenörer som inte har så &lt;br&gt;
höga etableringskostnader, t.ex. konsulter.48 Beloppet, som höjs &lt;br&gt;
årligen, uppgår till 113 900 kr för år 2009.49 &lt;br&gt;
Från och med den 1 juli 2004 utvidgades området för utgifter &lt;br&gt;
som etableringskontomedlen kan användas till genom att det är &lt;br&gt;
möjligt att, förutom avskrivningsbara anskaffningskostnader, räkna &lt;br&gt;
med avdragsgilla driftkostnader.50 Utvidgningen gjordes för att &lt;br&gt;
etableringskontoordningen skulle bli mer attraktiv för innovativa &lt;br&gt;
företag, som inte har lika stort behov av fastigheter m.m. som &lt;br&gt;
traditionella lantbruk- eller industriföretag har.51 Vid beräkningen &lt;br&gt;
45 Biel s. 67. &lt;br&gt;
46 Biel s. 67 f. &lt;br&gt;
47 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, bemærkninger til de enkelte &lt;br&gt;
bestemmelser, til § 1 nr. 8. &lt;br&gt;
48 Biel s. 69. &lt;br&gt;
49 § 5 stk. 5 etableringskontoloven, som hänvisar till § 20 personskatteloven. &lt;br&gt;
50 Biel s. 69. &lt;br&gt;
51 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, alimindeliga bemærkninger. &lt;br&gt;
392&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
av den samlade anskaffningskostnaden kan den skattskyldige välja &lt;br&gt;
mellan att räkna med värdet av varulager som är anskaffat vid &lt;br&gt;
etableringen eller värdet av varulagret vid etableringsårets utgång &lt;br&gt;
enligt faktura- eller dagspris.52 &lt;br&gt;
Egendom som anskaffats tidigare än tre år före ingången av &lt;br&gt;
etableringsåret, eller som avyttrats, får inte medräknas vid &lt;br&gt;
bedömningen av om etablering skett. Utgifter för driftkostnader &lt;br&gt;
tidigare än tre år före ingången av etableringsåret får inte heller &lt;br&gt;
räknas med.53 &lt;br&gt;
Etablering av verksamhet i bolagsform &lt;br&gt;
Utvidgningen av lagen till att även gälla etablering av verksamhet i &lt;br&gt;
bolagsform (från och med den 1 juli 2004) gjordes för att &lt;br&gt;
företagarna skulle ges likadana skattemässiga villkor, oavsett om de &lt;br&gt;
väljer att driva verksamheten i personlig regi eller i bolagsform.54 &lt;br&gt;
Etablering av verksamhet i bolagsform anses ha ägt rum när &lt;br&gt;
anskaffningsutgiften för aktierna (inklusive startkostnader för &lt;br&gt;
bolaget) överstiger ett grundbelopp om 62 300 kr. Grundbeloppet &lt;br&gt;
är detsamma för verksamhet i bolagsform som för självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet, och beloppsgränsen justeras årligen på &lt;br&gt;
motsvarande sätt. Beloppsgränsen är därmed 113 900 kr för år &lt;br&gt;
2009. &lt;br&gt;
Aktier som är anskaffade tidigare än tre år före etableringen får &lt;br&gt;
inte räknas med vid bedömningen av om det är en etablering i den &lt;br&gt;
mening som avses i lagen.55 &lt;br&gt;
Kommanditbolag m.m. &lt;br&gt;
Etableringskontomedel kan inte användas för att delta i en &lt;br&gt;
verksamhet som kommanditdelägare (”kommanditist”) eftersom &lt;br&gt;
det inte betraktas som etablering enligt lagen. Ett &lt;br&gt;
kommanditselskap kännetecknas av att minst en delägare &lt;br&gt;
(”komplementaren”) svarar personligt och solidariskt för bolagets &lt;br&gt;
förbindelser medan kommanditdelägarna bara svarar inom vissa &lt;br&gt;
beloppsgränser. Ett kommanditbolag är skatterättsligt transparent, &lt;br&gt;
52 § 5 stk. 2 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
53 § 5 stk. 6 etableringskontoloven och Biel s. 75. &lt;br&gt;
54 Betænkning afgivet af Skatteudvalget den 18. februari 2004. &lt;br&gt;
55 § 5 stk. 6 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
393&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
dvs. ej skattesubjekt, utan beskattning sker hos delägarna.56 Om en &lt;br&gt;
delägare i ett bolag eller verksamhet som är skatterättsligt &lt;br&gt;
transparent har ett begränsat ansvar för bolagets eller &lt;br&gt;
verksamhetens förbindelser kan delägaren anses som en &lt;br&gt;
kommanditdelägare i etableringskontolagens betydelse.57 &lt;br&gt;
Etableringskontomedel kan däremot användas för att förvärva &lt;br&gt;
en andel i ett ”interessentskab”, dvs. motsvarande svenskt &lt;br&gt;
handelsbolag.58 &lt;br&gt;
Etablering utanför Danmark &lt;br&gt;
Från och med den 1 juli 2004 finns inte längre något krav på att &lt;br&gt;
etablering ska ske i Danmark. Medlen på etableringskontot kan &lt;br&gt;
alltså användas för etablering av självständig näringsverksamhet och &lt;br&gt;
verksamhet i bolagsform såväl i Danmark som i utlandet (både &lt;br&gt;
inom och utanför EU).59 Utvidgningen gjordes för att göra &lt;br&gt;
bestämmelserna förenliga med EG-rätten.60 &lt;br&gt;
Personlig arbetsinsats &lt;br&gt;
För att etablering ska anses ha skett krävs, förutom att det &lt;br&gt;
ekonomiska villkoret är uppfyllt, att kontohavaren eller dennes &lt;br&gt;
make utför en personlig arbetsinsats i verksamheten eller i bolaget i &lt;br&gt;
inte oväsentlig omfattning under det inkomstår som medlen på &lt;br&gt;
etableringskontot används och det efterföljande inkomståret.61 &lt;br&gt;
Kravet på arbetsinsats har till syfte att garantera att medlen på &lt;br&gt;
etableringskontot används endast till egentlig förvärvsverksamhet. &lt;br&gt;
Vid bedömningen av om arbetskravet är uppfyllt görs en värdering &lt;br&gt;
av samtliga omständigheter i det konkreta fallet. Normalt krävs att &lt;br&gt;
kontohavaren eller dennes make utför en arbetsinsats om minst 50 &lt;br&gt;
timmar per månad eller 600 timmar per år. Om det är fråga om en &lt;br&gt;
verksamhet som är i drift året om och i vilken kontohavaren utför &lt;br&gt;
en personlig arbetsinsats kan arbetskravet vara uppfyllt även om &lt;br&gt;
kontohavaren under vissa perioder under året bara utför en ringa &lt;br&gt;
56 § 7 B etableringskontoloven. Se även Biel s. 47 och 115. &lt;br&gt;
57 Biel s. 116. &lt;br&gt;
58 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, høring. &lt;br&gt;
59 Biel s. 68. &lt;br&gt;
60 SKAT Ligningsvejledningen E.D.2.5. &lt;br&gt;
61 § 5 stk. 3 och 4 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
394&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
arbetsinsats. Detta kan vara fallet för t.ex. plantskolor. Även &lt;br&gt;
verksamheter med säsongsbetonad drift kan godkännas.62 &lt;br&gt;
Villkoret att personlig arbetsinsats i bolag ska utföras under det &lt;br&gt;
inkomstår då insättningen används för att grunda eller förvärva &lt;br&gt;
bolaget och under det efterföljande inkomståret, har syftet att &lt;br&gt;
garantera att det är fråga om en reell etablering.63 &lt;br&gt;
Om den skattskyldige − efter att medlen på etableringskontot &lt;br&gt;
tagits ut i enlighet med reglerna i lagen − blir arbetsoförmögen till &lt;br&gt;
följd av allvarlig sjukdom eller varaktigt nedsatt funktionsförmåga, &lt;br&gt;
faller kravet på personlig arbetsinsats bort.64 &lt;br&gt;
Om bolag i en koncernstruktur förvärvas eller bildas krävs inte &lt;br&gt;
att den skattskyldige utfört arbetet för ett visst bolag i koncernen. &lt;br&gt;
Det är den samlade arbetsinsatsen i koncernen som bedöms.65 &lt;br&gt;
Uttag vid etablering av självständig näringsverksamhet &lt;br&gt;
Vid etablering av självständig näringsverksamhet kan uttag från &lt;br&gt;
etableringskontot göras med belopp motsvarande högst &lt;br&gt;
anskaffningsutgiften för viss egendom eller, om det under tidigare &lt;br&gt;
år gjorts skattemässiga avskrivningar på sådan egendom som &lt;br&gt;
särskilt räknas upp i lagen, den återstående delen av &lt;br&gt;
anskaffningskostnaden för egendomen. Det kan t.ex. vara fråga om &lt;br&gt;
maskiner och inventarier som uteslutande används i verksamheten, &lt;br&gt;
byggnader under vissa förutsättningar samt immateriella &lt;br&gt;
rättigheter.66 &lt;br&gt;
Etableringskontomedel kan inte användas för att anskaffa sådan &lt;br&gt;
egendom som kontohavaren väljer att direktavskriva.67 &lt;br&gt;
Etableringskontomedlen kan även användas för att täcka &lt;br&gt;
verksamhetens driftkostnader i form av bl.a. avdragsgilla löne- och &lt;br&gt;
andra personalkostnader och avdragsgilla kostnader för hyra av &lt;br&gt;
lokaler till näringsverksamheten.68 &lt;br&gt;
62 Biel s. 70 f. &lt;br&gt;
63 Biel s. 74. &lt;br&gt;
64 Biel s. 73. &lt;br&gt;
65 Biel s. 74. &lt;br&gt;
66 § 7 stk. 1 etableringskontoloven, jfr stk. 4. &lt;br&gt;
67 § 7 stk. 4 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
68 § 7 stk. 1 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
395&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Uttag vid etablering av verksamhet i bolagsform &lt;br&gt;
För att uttag från etableringskontot ska kunna göras vid etablering &lt;br&gt;
av verksamhet i bolagsform krävs för det första en viss minsta &lt;br&gt;
ägarandel. Kravet på att aktieköpet ska vara s.k. kvalificerat innebär &lt;br&gt;
att kontohavaren, dennes make eller bägge makarna tillsammans, &lt;br&gt;
ska förvärva aktier motsvarande minst 25 procent av aktiekapitalet i &lt;br&gt;
bolaget eller mer än 50 procent av röstvärdet.69 Vid bedömningen &lt;br&gt;
av om kravet på aktie-/röstandelar är uppfyllt tas hänsyn till &lt;br&gt;
samtliga aktier, oavsett när de är anskaffade. Däremot får endast &lt;br&gt;
aktier som är anskaffade tidigast tre år före etableringen räknas &lt;br&gt;
med vid bedömningen av om det är en etablering i den mening som &lt;br&gt;
avses i lagen. Därigenom kan etableringskontomedel inte användas &lt;br&gt;
till köp av aktier tidigare än tre år före etableringen.70 &lt;br&gt;
Det sagda kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
En person förvärvar under 2010 en aktiepost. Förvärvet innebär att &lt;br&gt;
han äger 24 procent av aktiekapitalet i bolaget. År 2015 förvärvar han &lt;br&gt;
ytterligare 5 procent av aktiekapitalet. Hans ägarandel uppgår därmed &lt;br&gt;
till 29 procent. Etableringskontomedel får användas för den senare &lt;br&gt;
aktieposten (under förutsättning att anskaffningsbeloppet för den &lt;br&gt;
posten överstiger etableringsgränsen och övriga förutsättningar är &lt;br&gt;
uppfyllda). Däremot får etableringskontomedel inte användas för den &lt;br&gt;
först anskaffade aktieposten.71 &lt;br&gt;
Tidsgränsen har valts med hänsyn till att det kan antas att aktier &lt;br&gt;
anskaffade tidigare än under de senaste tre åren i många fall inte är &lt;br&gt;
fullt ut finansierade.72 Uttag kan ske högst med belopp &lt;br&gt;
motsvarande anskaffningsutgiften för aktierna. &lt;br&gt;
För det andra krävs att verksamheten är av visst slag. Det &lt;br&gt;
innebär att anskaffade aktier ska avse ett bolag, vars verksamhet &lt;br&gt;
inte i övervägande grad består i uthyrning av fast egendom eller &lt;br&gt;
förvaltning av kontanter, värdepapper eller liknande. Bolagets &lt;br&gt;
verksamhet anses i övervägande grad bestå i uthyrning av fast &lt;br&gt;
egendom eller förvaltning av kontanter, värdepapper eller liknande &lt;br&gt;
om minst 75 procent av bolagets sammanlagda inkomster under ett &lt;br&gt;
inkomstår kommer från sådan verksamhet eller om marknadsvärdet &lt;br&gt;
av bolagets uthyrningsfastigheter, kontanter, värdepapper eller &lt;br&gt;
69 § 7 stk. 2 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
70 § 7 stk. 2 jfr § 5 stk. 4 och 6 etableringskontoloven. Se även Biel s. 97. &lt;br&gt;
71 Jfr forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på &lt;br&gt;
etableringskonto, ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, &lt;br&gt;
bemærkninger till de enkelte bestemmelser, til § 1 nr. 18. &lt;br&gt;
72 Dam m.fl., Skatteret. Speciel del, s. 320. &lt;br&gt;
396&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
liknande uppgår till minst 75 procent av marknadsvärdet av &lt;br&gt;
bolagets totala egendom under inkomståret. Före inkomståret 2007 &lt;br&gt;
var gränsen 50 procent i stället för 75 procent. Ändringarna gjordes &lt;br&gt;
för att underlätta generationsväxlingar. Avkastning eller värde av &lt;br&gt;
aktier i dotterbolag där bolaget direkt eller indirekt äger mindre än &lt;br&gt;
25 procent av aktiekapitalet räknas inte med.73 &lt;br&gt;
För det tredje krävs att förvärvet av aktier har krävt &lt;br&gt;
kapitaltillskott. Aktierna får därför inte vara anskaffade genom en &lt;br&gt;
skattefri omvandling av en personligt ägd verksamhet, en skattefri &lt;br&gt;
fusion eller genom arv, arvsförskott eller gåva.74 &lt;br&gt;
Kontot och behållningen på kontot &lt;br&gt;
För att ta ut medlen på etableringskontot måste den skattskyldige &lt;br&gt;
ge in en blankett till penninginstitutet. Penninginstitutet är skyldig &lt;br&gt;
att bevara denna under fem år efter det kalenderår då uttaget &lt;br&gt;
gjordes.75 &lt;br&gt;
Om innestående belopp på kontot är högre än insatt belopp (på &lt;br&gt;
grund av kursvinster på värdepapper) anses insättningarna tas ut &lt;br&gt;
först från kontot. När samtliga insättningar tagits ut är kontot inte &lt;br&gt;
längre att betrakta som ett etableringskonto. Om det innestående &lt;br&gt;
beloppet är lägre än det insatta beloppet anses det insatta beloppet &lt;br&gt;
vara uttaget när hela det innestående beloppet tagits ut. Om &lt;br&gt;
insättningarna överstiger värdet av vad som anskaffats &lt;br&gt;
efterbeskattas kontohavaren (enligt vanliga regler, se nedan). Om &lt;br&gt;
skattemyndigheten vid revision av de insättningar som gjorts för &lt;br&gt;
ett visst inkomstår skulle konstatera att det satts in ett för högt &lt;br&gt;
belopp, betalas det överskjutande beloppet ut och avdraget sätts &lt;br&gt;
ned i motsvarande omfattning.76 &lt;br&gt;
Det ovan nämnda gäller både för etablering av självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet och vid etablering av verksamhet i bolagsform. &lt;br&gt;
73 § 7 stk. 2 etableringskontoloven och lov nr. 1580 af 20. december 2006. &lt;br&gt;
74 § 7 stk. 2 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
75 § 5 stk. 1 etableringskontoloven. Se även Biel s. 68 f. &lt;br&gt;
76 § 7 stk. 5 etableringskontoloven. Se även Biel s. 101. &lt;br&gt;
397&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Skattemässig reglering efter etablering av självständig &lt;br&gt;
näringsverksamhet &lt;br&gt;
Efter etablering av självständig näringsverksamhet sker en &lt;br&gt;
skattemässig reglering genom att avskrivningsunderlaget för med &lt;br&gt;
etableringskontomedel anskaffad avskrivningsbar egendom sätts &lt;br&gt;
ned med belopp som står i relation till den uttagna insättningen, &lt;br&gt;
s.k. förtida avskrivning (”forlodsafskrivning”). Reduktionen beror &lt;br&gt;
på vilket år som insättningen är gjord, vilket i sin tur beror på att &lt;br&gt;
värdet av avdrag för insättning på etableringskonto minskats under &lt;br&gt;
de senaste åren.77 &lt;br&gt;
Från och med inkomståret 2007 gäller att om &lt;br&gt;
etableringskontomedel tagits ut och använts till att förvärva &lt;br&gt;
avskrivningsbar egendom minskas det belopp som kan läggas till &lt;br&gt;
grund för skattemässiga avskrivningar av den aktuella egendomen &lt;br&gt;
med ett belopp som motsvarar 58 procent av den uttagna &lt;br&gt;
insättningen. Detta gäller för insättningar som dragits av för &lt;br&gt;
inkomståret 2002 och senare. För insättningar som dragits av för &lt;br&gt;
inkomståren 1999-2001 gäller att minskning görs med 68 procent. &lt;br&gt;
Vidare gäller att om insättningarna dragits av för inkomståren 1998 &lt;br&gt;
och tidigare sker minskning med 100 procent.78 I den situationen är &lt;br&gt;
det således inte möjligt att göra några avskrivningar. &lt;br&gt;
Exempel. &lt;br&gt;
En maskin förvärvas för 12 000 kr. Motsvarande belopp tas ut från &lt;br&gt;
etableringskontot. Uttaget avser insättning som gjordes efter 2002. &lt;br&gt;
”Forlodsafskrivning” görs med 58 procent av 12 000 kr, dvs. 6 960 kr. &lt;br&gt;
Skattemässig avskrivning kan göras endast på resterande 42 procent, &lt;br&gt;
dvs. 5 040 kr. Om avskrivning görs med 25 procent är maskinens &lt;br&gt;
”saldovärde” ([12 000 x 0,42 =] 5 040 x 0,75 =) 3 780 kr vid årets &lt;br&gt;
utgång. &lt;br&gt;
Om etableringskontomedel tas ut och används för att täcka &lt;br&gt;
avdragsgilla driftkostnader anses medlen från etableringskontot &lt;br&gt;
täcka en viss del av kostnaderna.79 Den skattemässiga regleringen &lt;br&gt;
sker i det fallet genom att kostnaderna får dras av med viss &lt;br&gt;
procentandel av beloppet. 80 Kontohavaren anses − till viss del − ha &lt;br&gt;
77 Biel, s. 103. &lt;br&gt;
78 § 7 stk. 11 etableringskontoloven, ändrad genom lov nr. 90 af 20 februari 2008. Se även &lt;br&gt;
Ugeskrift for skat, 2008:8, s. 871 – 873. &lt;br&gt;
79 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
80 Forslag den 8. oktober 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger. &lt;br&gt;
398&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
fått avdrag för kostnaderna redan vid den tidpunkt när &lt;br&gt;
insättningarna gjordes.81 &lt;br&gt;
Från och med inkomståret 2007 gäller att den uttagna &lt;br&gt;
insättningen anses täcka 55 procent av kostnaden om avdrag för &lt;br&gt;
insättning gjorts för inkomståret 2002 eller senare. Avdrag kan &lt;br&gt;
alltså fortfarande göras med 45 procent av kostnaden. Om avdrag &lt;br&gt;
har gjorts för insättningar under inkomståren 1999-2001 anses &lt;br&gt;
etableringskontomedlen täcka 65 procent av kostnaden (avdrag kan &lt;br&gt;
alltså fortfarande göras med 35 procent), och för inkomståren 1998 &lt;br&gt;
och tidigare anses medlen täcka 100 procent av kostnaden.82 &lt;br&gt;
Anledningen till att den andel av kostnaden som den uttagna &lt;br&gt;
insättningen på etableringskontot anses täcka är lägre än den andel &lt;br&gt;
som anskaffningskostnaden för avskrivningsbara tillgångar i samma &lt;br&gt;
situation sätts ned med är att när det gäller avskrivningsbara &lt;br&gt;
tillgångar fördelas den skattemässiga regleringen av gjorda avdrag &lt;br&gt;
under en följd av år.83 &lt;br&gt;
Skattemässig reglering efter etablering av verksamhet i &lt;br&gt;
bolagsform &lt;br&gt;
Även efter etablering av verksamhet i bolagsform sker en &lt;br&gt;
skattemässing reglering av det avdrag som kontohavaren gjort. &lt;br&gt;
Eftersom anskaffade aktier inte är avskrivningsbara tillgångar − &lt;br&gt;
eller kostnaden härför i övrigt är avdragsgill − kan inte denna &lt;br&gt;
reglering ske genom att avskrivningsunderlaget för verksamhetens &lt;br&gt;
tillgångar sätts ned. Dessutom skulle en förtida avskrivning &lt;br&gt;
(”forlodsafskrivning”) på bolagets egendom innebära att en &lt;br&gt;
skattemässig disposition hos ett skattesubjekt, dvs. kontohavaren, &lt;br&gt;
skulle få skattemässig verkning för ett annat skattesubjekt, dvs. &lt;br&gt;
bolaget.84 Mot bakgrund av dessa förhållanden sker regleringen i &lt;br&gt;
stället genom en höjning av kontohavarens personliga inkomst &lt;br&gt;
under en tioårsperiod från och med det inkomstår då uttag skett. &lt;br&gt;
Det kan nämnas att i den personliga inkomsten ingår exempelvis &lt;br&gt;
lön, överskott av självständig näringsverksamhet och studiestöd. &lt;br&gt;
81 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, bemærkninger til de enkelte &lt;br&gt;
bestemmelser, til § 1 nr. 20. &lt;br&gt;
82 Lov nr. 90 af 20. februari 2008. Se även UfS 2008:8, s. 872 f. &lt;br&gt;
83 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, bemærkninger til de enkelte &lt;br&gt;
bestemmelser, til § 1 nr. 20, och Biel s. 105. &lt;br&gt;
84 Betænkning afgivet af Skatteudvalget den 18. februari 2004, s. 17 f. &lt;br&gt;
399&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Skattepliktig inkomst utgörs av personlig inkomst och &lt;br&gt;
kapitalinkomst.85 &lt;br&gt;
Höjningsbeloppet är detsamma för samtliga tio år. Beräkningen &lt;br&gt;
av höjningsbeloppet varierar med hänsyn till när insättningarna &lt;br&gt;
gjordes, vilket i sin tur beror på att avdragsvärdet för insättningar &lt;br&gt;
på etableringskonto har minskats under senare år.86 &lt;br&gt;
Från och med inkomståret 2007 gäller att tillägg för vart och ett &lt;br&gt;
av tio åren görs på följande sätt: &lt;br&gt;
• 5 procent per år av belopp motsvarande insättningar som dragits &lt;br&gt;
av för inkomståret 2002 eller senare (totalt 50 procent), &lt;br&gt;
• 5,5 procent per år avseende inkomståren 1999-2001 (totalt 55 &lt;br&gt;
procent), och &lt;br&gt;
• 8 procent per år avseende inkomståren 1998 och tidigare (totalt &lt;br&gt;
80 procent).87 &lt;br&gt;
Före inkomståret 2007 gällde delvis andra belopp.88 &lt;br&gt;
Genom att höjningen görs med lika stora belopp under de tio &lt;br&gt;
åren tas hänsyn till att kontohavaren kan ha problem med &lt;br&gt;
likviditeten under åren efter etableringen och att denne kan ha &lt;br&gt;
svårt att få lån på sedvanliga villkor.89 Den skattemässiga &lt;br&gt;
regleringen sker hos kontohavaren även om det är dennes make &lt;br&gt;
som förvärvat aktierna i det aktuella bolaget, eftersom det är &lt;br&gt;
kontohavaren som fått avdrag för insättningarna.90 &lt;br&gt;
Skattemässig reglering vid upphörande av skattskyldighet m.m. &lt;br&gt;
efter etablering av verksamhet i bolagsform &lt;br&gt;
Om kontohavaren avlider eller går i konkurs eller om dennes &lt;br&gt;
skattskyldighet upphör av annan grund än vid död medräknas &lt;br&gt;
resterande procenttillägg till den personliga inkomsten för det &lt;br&gt;
inkomstår denne avlidit, gått i konkurs eller skattskyldigheten &lt;br&gt;
upphört.91 &lt;br&gt;
85 Dam m.fl., Skatteret. Almen del, s. 180. &lt;br&gt;
86 Biel s. 106 f. &lt;br&gt;
87 Lov nr 90 af 20. februari 2008. Se även UfS 2008:8, s. 873. &lt;br&gt;
88 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. Se även Biel s. 106 f. &lt;br&gt;
89 Forslag den 19. november 2003 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto, &lt;br&gt;
ligningsloven, virksomhedsskatteloven og dødsboskatteloven, bemærkninger till de enkelte &lt;br&gt;
bestemmelser, til § 1, nr. 20. Se även Biel s. 108. &lt;br&gt;
90 Biel s. 108. &lt;br&gt;
91 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
400&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
Beskattning av resterande procenttillägg sker också i de fall &lt;br&gt;
kontohavaren och/eller dennes make inte uppfyller kravet på &lt;br&gt;
ägarandel i bolaget eller om bolaget inte uppfyller kraven på &lt;br&gt;
verksamhetens karaktär (dvs. om bolagets verksamhet övergår till &lt;br&gt;
att i övervägande grad bestå i uthyrning av fast egendom eller &lt;br&gt;
förvaltning av kontanter, värdepapper eller liknande). Detta gäller &lt;br&gt;
under de två första åren efter anskaffandet av aktierna.92 Om &lt;br&gt;
ändring av ägarandel eller av verksamhetens karaktär sker efter tre &lt;br&gt;
år, eller senare, har ändringen alltså inte någon skattemässig &lt;br&gt;
betydelse.93 &lt;br&gt;
Om en person i enlighet med dubbelbeskattningsavtal mellan &lt;br&gt;
Danmark och en främmande stat anses vara hemmahörande utanför &lt;br&gt;
Danmark är detta att jämställa med att personens skattskyldighet &lt;br&gt;
upphör. Kontohavaren kommer därför att få reglera gjorda avdrag &lt;br&gt;
för insättningar på etableringskonto vid en tidigare tidpunkt än om &lt;br&gt;
denne skulle ha fortsatt vara skattskyldig i Danmark under hela &lt;br&gt;
tioårsperioden. Detta gäller dock inte om det är fråga om ett sådant &lt;br&gt;
land inom Norden eller EU som omfattas av avtal mellan de &lt;br&gt;
nordiska länderna om handräckning i skatteärenden som Danmarks &lt;br&gt;
regering tillsammans med Färöarnas landsstyre och Grönlands &lt;br&gt;
landsstyre samt Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar &lt;br&gt;
undertecknade den 7 december 1989 respektive rådets direktiv &lt;br&gt;
76/308/EEG av den 15 mars 1976 (med senare ändringar) om &lt;br&gt;
ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd &lt;br&gt;
av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för &lt;br&gt;
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av &lt;br&gt;
jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt &lt;br&gt;
och vissa punktskatter (indrivningsdirektivet).94 Den skatt som &lt;br&gt;
den skattskyldige ska betala efter utflyttningen räknas ut genom att &lt;br&gt;
resterande procenttillägg läggs till den personliga inkomsten för det &lt;br&gt;
inkomstår när utflyttningen sker. Det sålunda beräknade &lt;br&gt;
skattebeloppet delas med det antal år som återstår av den tioåriga &lt;br&gt;
”regleringstiden”, se föregående avsnitt. Om utflyttning sker t.ex. &lt;br&gt;
år 6 delas skattebeloppet med upp i fyra olika stora andelar &lt;br&gt;
92 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
93 Biel s. 109. &lt;br&gt;
94 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. Se även Biel s. 109 f. Jfr lagen (1990:226) om &lt;br&gt;
handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna respektive lagen (1969:200) om &lt;br&gt;
uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga. &lt;br&gt;
401&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
(motsvarande vad som skulle ha betalats år 7-10). En andel förfaller &lt;br&gt;
till betalning den 31 december vardera av de kvarvarande åren.95 &lt;br&gt;
Äktenskap efter etableringen &lt;br&gt;
Om den etablerade har ingått äktenskap efter etableringen, kan &lt;br&gt;
insättning på den etablerades etableringskonto tas ut för att &lt;br&gt;
användas i den etablerades makes verksamhet, under förutsättning &lt;br&gt;
att även den sistnämnda verksamheten är att anse som etablerad &lt;br&gt;
och att makarna lever tillsammans. Detta gäller till och med &lt;br&gt;
utgången av det andra året efter det år då äktenskapet ingicks.96 &lt;br&gt;
Efterbeskattning &lt;br&gt;
Ingen etablering inom fristen &lt;br&gt;
Om etablering inte har skett inom den i lagen angivna tidsfristen &lt;br&gt;
(dvs. senast vid utgången av det inkomstår när kontohavaren fyller &lt;br&gt;
65 år eller, från och med den 1 juli 2009, vid utgången av det &lt;br&gt;
inkomstår när kontohavaren uppnår folkpensionsåldern) ska &lt;br&gt;
efterbeskattning ske. Efterbeskattning sker genom att det insatta &lt;br&gt;
beloppet på etableringskontot medräknas kontohavarens &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomst för det inkomstår när fristen går ut. Till det &lt;br&gt;
insatta beloppet läggs i sin tur ett belopp motsvarande, från och &lt;br&gt;
med inkomståret 2002, tre procent av insättningsbeloppet per år &lt;br&gt;
från utgången av det inkomstår när avdrag för insättningen gjordes &lt;br&gt;
och till utgången av fristen.97 &lt;br&gt;
Uttag utan etablering &lt;br&gt;
Insatta belopp på etableringskontot kan tas ut innan fristen går ut, &lt;br&gt;
även om etablering inte sker. I det fallet sker också &lt;br&gt;
efterbeskattning, dvs. vid beskattningen höjs den skattskyldiges &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomst med insättningsbeloppet och ett tillägg på &lt;br&gt;
tre procent påförs.98 Ett sådant uttag sker genom att kontohavaren &lt;br&gt;
95 § 7 stk. 11 etableringskontoloven. Se även Betænkning afgivet af Skatteudvalget den 18. &lt;br&gt;
februari 2004, s. 6 f. &lt;br&gt;
96 § 10 A etableringskontoloven. Se även Biel s. 139 f. &lt;br&gt;
97 § 9 stk. 1 etableringskontoloven. Se även Biel s. 125 f. &lt;br&gt;
98 § 9 stk. 2 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
402&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
vänder sig till skattemyndigheten. Det går inte att ta ut bara en del &lt;br&gt;
av insättningarna på kontot utan samtliga insättningar måste tas &lt;br&gt;
ut.99 &lt;br&gt;
Inget uttag efter etableringen &lt;br&gt;
Efter etableringen måste insättningarna på etableringskontot tas ut &lt;br&gt;
inom nio år efter utgången av det inkomstår när etableringen ägt &lt;br&gt;
rum eller före utgången av det inkomstår när kontohavaren fyllt 67 &lt;br&gt;
år. Från och med den 1 juli 2009 gäller i stället att uttag måste ha &lt;br&gt;
gjorts senast det andra inkomståret efter det inkomstår då &lt;br&gt;
kontohavaren uppnått folkpensionsåldern. Om uttag inte sker &lt;br&gt;
inom den angivna fristen sker efterbeskattning av insättningarna, &lt;br&gt;
vilket innebär att insättningen medräknas kontohavarens &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomst för det år som fristen går ut och att tillägg &lt;br&gt;
görs med tre procent per år av insättningen från utgången av det &lt;br&gt;
inkomstår när avdrag för insättningen gjordes och till utgången av &lt;br&gt;
fristen. För insättningar som har gjorts före etableringen görs dock &lt;br&gt;
bara tillägg från och med det tredje inkomståret efter &lt;br&gt;
etableringen.100 &lt;br&gt;
Uttag efter etableringen &lt;br&gt;
Efter etableringen kan insättningarna tas ut innan fristen går ut &lt;br&gt;
även om villkoren för uttag inte är uppfyllda. Efterbeskattning sker &lt;br&gt;
då för att utjämna den skattemässiga fördel som kontohavaren fått i &lt;br&gt;
samband med insättningen. Efterbeskattningen görs på samma sätt &lt;br&gt;
som om etablering inte skett inom tidsfristen.101 &lt;br&gt;
Säkerhet &lt;br&gt;
Insättningen på etableringskontot fungerar som säkerhet för de &lt;br&gt;
skattekrav som följer av efterbeskattningen. Insättningen kan &lt;br&gt;
därför inte tas ut förrän skatten har betalats.102 Penninginstitutet &lt;br&gt;
99 Biel s. 126. &lt;br&gt;
100 § 10 stk. 1 etableringskontoloven, ändrad genom lov nr. 1587 af den 20. december 2006. &lt;br&gt;
Se även Biel s. 134 f. &lt;br&gt;
101 § 10 stk. 2 etableringskontoloven. Se även Biel s. 134 f. &lt;br&gt;
102 § 9 stk. 3 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
403&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
får betala ut insatta belopp först efter att ha fått meddelande från &lt;br&gt;
skattemyndigheten.103 &lt;br&gt;
Död, konkurs och upphörande av skattskyldighet &lt;br&gt;
Efterbeskattning sker också om kontohavaren dör eller går i &lt;br&gt;
konkurs. Det innebär att insättningar som inte tagits ut från &lt;br&gt;
etableringskontot och ett tillägg om tre procent medräknas den &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomsten i döds- eller konkursboet.104 Om &lt;br&gt;
kontohavarens skattskyldighet upphör enligt § 1 kildeskatteloven &lt;br&gt;
(dvs. flyttning till utlandet) sker också efterbeskattning. Om &lt;br&gt;
etablering ägt rum sker dock inte efterbeskattning så länge &lt;br&gt;
kontohavaren är skattskyldig enligt § 2 kildeskatteloven (dvs. fast &lt;br&gt;
driftställe finns i Danmark).105 &lt;br&gt;
Om en verksamhet på annat sätt upphör eller avyttras ska &lt;br&gt;
insättningar som inte är uttagna och insättningar som är uttagna &lt;br&gt;
under det inkomstår när verksamheten upphör eller avyttras läggas &lt;br&gt;
till kontohavarens skattepliktiga inkomst det år verksamhet upphör &lt;br&gt;
eller avyttras. Efterbeskattning av outtagna insättningar sker även &lt;br&gt;
när kontohavaren och/eller dennes make inte uppfyller kravet på &lt;br&gt;
ägarandel i bolaget eller om bolagets verksamhet inte är av det slag &lt;br&gt;
som föreskrivs i lagen.106 &lt;br&gt;
Oberättigade uttag &lt;br&gt;
Om insättningar på ett etableringskonto tagits ut utan att dessa &lt;br&gt;
används till förvärv av avskrivningsbara tillgångar eller för att täcka &lt;br&gt;
driftkostnader i en verksamhet eller för att anskaffa aktier i ett &lt;br&gt;
bolag, ska insättningsbeloppet efterbeskattas. Insättningsbeloppet &lt;br&gt;
och ett tillägg med tre procent per år läggs då till kontohavarens &lt;br&gt;
skattepliktiga inkomst för det inkomstår uttaget gjorts.107 Så kan &lt;br&gt;
vara fallet om insättningsbeloppet inte kan användas på föreskrivet &lt;br&gt;
sätt till följd av att kontohavaren inte anses etablerad på grund av &lt;br&gt;
att kravet på personlig arbetsinsats inte är uppfyllt. &lt;br&gt;
Efterbeskattning kan ske även av en del av ett uttaget belopp.108 &lt;br&gt;
103 Biel s. 128. &lt;br&gt;
104 § 11 stk. 1 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
105 § 11 stk. 2 etableringskontoloven. Se även Biel s. 145 f. &lt;br&gt;
106 § 11 stk. 3 etableringskontoloven. Se även Biel s. 146. &lt;br&gt;
107 § 11 A stk. 1 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
108 Biel s. 150 f. &lt;br&gt;
404&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
Eftersom efterbeskattning kan innebära en betydande belastning &lt;br&gt;
för en nystartad verksamhet finns det möjlighet för kontohavaren &lt;br&gt;
att välja att föra över insättningsbeloppet till andra &lt;br&gt;
avskrivningsberättigade tillgångar eller andra driftkostnader, som &lt;br&gt;
omfattas av lagen, eller att anskaffa aktier i enlighet med kraven i &lt;br&gt;
lagen.109 Detta måste ske senast under inkomståret närmast efter &lt;br&gt;
det inkomstår när medlen tagits ut.110 &lt;br&gt;
Erfarenheter av systemet &lt;br&gt;
Enligt uppgifter från Skatteministeriet och den danska &lt;br&gt;
skattemyndigheten har någon utvärdering av &lt;br&gt;
etableringskontosystemet inte gjorts. Inte heller har någon &lt;br&gt;
utvärdering av dess företags- eller samhällsekonomiska effekter &lt;br&gt;
gjorts. &lt;br&gt;
Ca en miljard kr finns innestående på särskilda inlåningskonton &lt;br&gt;
(etableringskonton) i penninginstitut. &lt;br&gt;
109 § 11 A stk. 2 etableringskontoloven. Se även Biel s. 152 f. &lt;br&gt;
110 § 11 A stk. 3 etableringskontoloven. &lt;br&gt;
405&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Tabell 1 Indskud på etableringskonto 2002-2005 &lt;br&gt;
Antal personer Gennemsnit Sum &lt;br&gt;
Kr Kr &lt;br&gt;
2002 2 910 61 402 178 681 170 &lt;br&gt;
2003 2 280 85 063 193 943 940 &lt;br&gt;
2003 2 280 69 746 159 019 980 &lt;br&gt;
2004 2 550 74 903 191 003 640 &lt;br&gt;
Källa: Skatteministeriet, Danmark. &lt;br&gt;
Under år 2006 gjorde cirka 2 200 personer avdrag för insättningar &lt;br&gt;
på etableringskonton med totalt cirka 190 miljoner kr.111 Det &lt;br&gt;
genomsnittliga insättningsbeloppet uppgick till cirka 86 300 kr per &lt;br&gt;
person. &lt;br&gt;
Uppgifter om antal personer som gör avdrag för insättningar &lt;br&gt;
och det totala avdragsbeloppet registreras löpande av den danska &lt;br&gt;
skattemyndigheten. Eftersom avdrag för ett visst inkomstår kan &lt;br&gt;
göras till och med den 15 maj året efter inkomståret kan &lt;br&gt;
uppgifterna sammanställas först en tid efter det datumet. Några &lt;br&gt;
fullständiga uppgifter om 2007 fanns därför inte tillgängliga i &lt;br&gt;
december 2008.112 &lt;br&gt;
Den utvidgning som gäller från och med 2009 &lt;br&gt;
(iværksætterkonton) har antagits leda till att insättningarna &lt;br&gt;
kommer att öka med 25 procent, vilket beräknats medföra en &lt;br&gt;
omedelbar minskning av skatteintäkter med cirka 30 miljoner kr &lt;br&gt;
och en varaktig minskning med cirka 15 miljoner kr per år.113 &lt;br&gt;
Iværksætterkonton &lt;br&gt;
Genom lov nr. 1343 af 19. december 2008 och med verkan från och &lt;br&gt;
med inkomståret 2009 har iværksætterkonton införts som ett &lt;br&gt;
komplement till etableringskontona. Fysiska personer som gör &lt;br&gt;
insättningar på iværksætterkonton får ett högre skattemässigt värde &lt;br&gt;
på avdragen än vad som är fallet vid insättningar på &lt;br&gt;
111 Forslag den 19. november 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto &lt;br&gt;
og forskellige andre love, bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger punkt 4. &lt;br&gt;
112 Svar på spørgsmål 2 af 2. december 2008 vedr. L 71 i Skatteudvalget. &lt;br&gt;
113 Forslag den 19. november 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto &lt;br&gt;
og forskellige andre love, bemærkninger til lovforslaget, almindelige bemærkninger punkt 4. &lt;br&gt;
406&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 8 &lt;br&gt;
etableringskontona. För etableringskontona gäller, som tidigare &lt;br&gt;
angetts, att avdrag för insättningarna medges som ”ligningsmæssigt &lt;br&gt;
afdrag”. Ett sådant avdrag har ett skattemässigt värde på cirka 33 &lt;br&gt;
procent, eftersom avdrag endast kan göras vid fastställandet av den &lt;br&gt;
personliga inkomst som ligger till grund för beräkningen av &lt;br&gt;
kommunalskatt och s.k. sundhetsbidrag (tidigare landstingsskatt) &lt;br&gt;
men inte för beräkningen av de statliga skatterna (botten-, mellan och &lt;br&gt;
toppskatt, varav de två sistnämnda tas ut när inkomsten &lt;br&gt;
överstiger en viss skiktgräns). Insättningar på iværksætterkonton &lt;br&gt;
får däremot dras av även vid beräkningen av de statliga skatterna &lt;br&gt;
och kan därför få ett skattemässigt värde på upp till 59,7 procent. &lt;br&gt;
Det höga skattemässiga avdragsvärdet kompenseras av att det &lt;br&gt;
inte finns några möjligheter till ytterligare avskrivning på anskaffad &lt;br&gt;
egendom eller ytterligare avdrag för kostnader i den självständiga &lt;br&gt;
näringsverksamheten. &lt;br&gt;
Om medlen på kontot i stället används för att starta verksamhet &lt;br&gt;
i bolagsform genom att förvärva aktier i bolaget, återförs hela &lt;br&gt;
beloppet till beskattning genom att kontohavarens personliga &lt;br&gt;
inkomst höjs med tio procent per år av belopp motsvarande den &lt;br&gt;
uttagna insättningen under tio år. &lt;br&gt;
Det höga skattemässiga avdragsvärdet kompenseras även av att &lt;br&gt;
om insättningarna på kontot inte använts på avsett sätt, t.ex. om &lt;br&gt;
belopp tagits ut utan att användas till utgifter i samband med &lt;br&gt;
etablering av självständig näringsverksamhet eller verksamhet i &lt;br&gt;
bolagsform eller om etablering inte skett i rätt tid, påförs en avgift &lt;br&gt;
om 60 procent av insättningsbeloppet. Avgiften har syftet att &lt;br&gt;
hindra att fysiska personer, som har så höga inkomster att de ska &lt;br&gt;
betala toppskatt, gör insättningar för att skjuta upp beskattningen &lt;br&gt;
till en tidpunkt när de inte längre de är skyldiga att betala &lt;br&gt;
toppskatt. Härigenom hindrar man att systemet används till &lt;br&gt;
skatteplanering.114 Utöver avgiften på 60 procent påförs även det &lt;br&gt;
tillägg om tre procent av insättningsbeloppet per år som gäller vid &lt;br&gt;
efterbeskattning avseende etableringskontona, se avsnitt 5. &lt;br&gt;
Bestämmelserna om insättning och etablering samt uttag i &lt;br&gt;
reglerna om iværksætterkonton är desamma som gäller för &lt;br&gt;
etableringskontona. Samma etableringsgräns gäller således och de &lt;br&gt;
ändamål som uttag kan göras för är också desamma. &lt;br&gt;
114 Forslag den 19. november 2008 til Lov om ændring af lov om indskud på etableringskonto &lt;br&gt;
og forskellige andre love, bemærkninger til lovforslaget, bemærkninger til lovforslagets &lt;br&gt;
enkelte bestemmelser, til nr. 18-20. &lt;br&gt;
407&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 8 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
408 &lt;br&gt;
En person kan ha både etableringskonton och &lt;br&gt;
iværksætterkonton. Den sammanlagda insättningen på kontona får &lt;br&gt;
inte understiga det lägsta insättningsbeloppet eller överstiga det &lt;br&gt;
högsta insättningsbeloppet, se avsnitt 3.3. &lt;br&gt;
Det sagda kan illustreras av följande exempel. &lt;br&gt;
En person har en nettolön på 400 000 kr. Han har inga andra &lt;br&gt;
inkomster. Den maximala insättningen är 40 procent av 400 000 kr, &lt;br&gt;
dvs. 160 000 kr. Han kan sätta in t.ex. 100 000 kr på ett &lt;br&gt;
etableringskonto och 60 000 kr på ett iværksætterkonto. Den lägsta &lt;br&gt;
insättning han kan göra är 5 000 kr. Han kan alltså sätta in t.ex. 2 000 &lt;br&gt;
kr på ett etableringskonto och 3 000 kr på ett iværksætterkonto. &lt;br&gt;
Insättningarna sker således på separata konton. Om en person &lt;br&gt;
har både ett etableringskonto och ett iværksætterkonto måste han &lt;br&gt;
vid uttag specificera vilket belopp som tas ut från vilket konto.&lt;br&gt;
Bilaga 9 &lt;br&gt;
Det brittiska systemet med &lt;br&gt;
skattelättnader vid investeringar i &lt;br&gt;
onoterade bolag, Enterprise &lt;br&gt;
Investment Scheme (EIS)1 &lt;br&gt;
I denna bilaga redovisas det system med skattelättnader vid fysiska &lt;br&gt;
personers investeringar i onoterade bolag som finns i &lt;br&gt;
Storbritannien, Enterprise Investment Scheme (EIS). Härvid &lt;br&gt;
redovisas utformningen av bestämmelserna i väsentliga delar och de &lt;br&gt;
utvärderingar som gjorts av lättnaderna. Någon fullständig &lt;br&gt;
redovisning är det inte fråga om. &lt;br&gt;
Sammanfattning &lt;br&gt;
Storbritannien har sedan en längre tid ett system med &lt;br&gt;
skattelättnader för fysiska personers investeringar i onoterade &lt;br&gt;
bolag, Enterprise Investment Scheme (EIS). För att rätt till &lt;br&gt;
skattelättnader ska medges måste bolaget uppfylla vissa krav. Bl.a. &lt;br&gt;
får bolaget inte vara kontrollerat av något annat bolag. Det får inte &lt;br&gt;
heller ha tillgångar som överstiger ett visst belopp. Vidare måste &lt;br&gt;
bolaget bedriva verksamhet av visst slag. Den investering som legat &lt;br&gt;
till grund för skattelättnad måste användas i verksamhet som &lt;br&gt;
bedrivs helt eller till övervägande del i Storbritannien. Det finns &lt;br&gt;
fyra olika typer av skattelättnader inom EIS. Dessa är &lt;br&gt;
1. skattereduktion vid inkomstbeskattningen vid aktieförvärv, &lt;br&gt;
1 Beskrivningen i denna bilaga är − om inte annat särskilt anges i fotnot − i huvudsak hämtad &lt;br&gt;
från ”Venture Capital Schemes Manual” &lt;br&gt;
(http://www.hmrc.gov.uk/manuals/vcmmanual/index.htm), ”An Introduction to the &lt;br&gt;
Enterprise Investment Scheme (EIS)” senast ändrad den 21 juli 2008 &lt;br&gt;
(http://www.hmrc.gov.uk/eis/print.htm), och ”The Enterprise Investment Scheme: a &lt;br&gt;
consultation document” (http://www.hm-treasury.gov.uk/d/bud08_eis_758.pdf). &lt;br&gt;
409&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 9 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
2. undantag från kapitalvinstbeskattning vid senare avyttring av &lt;br&gt;
aktier som legat till grund för skattereduktion vid &lt;br&gt;
inkomstbeskattningen, &lt;br&gt;
3. rätt att dra av kapitalförlust vid avyttring av aktier mot annan &lt;br&gt;
inkomst, i den mån skattereduktion vid inkomstbeskattningen &lt;br&gt;
inte medgetts vid förvärvet, och &lt;br&gt;
4. uppskov vid kapitalvinstbeskattningen om vinsten återinvesteras &lt;br&gt;
i ett sådant onoterat bolag som uppfyller kraven för att omfattas &lt;br&gt;
av EIS. &lt;br&gt;
De två förstnämnda skattelättnaderna omfattar bara investerare &lt;br&gt;
som inte har ”intressegemenskap” med bolaget. Det finns även &lt;br&gt;
andra villkor som investeraren måste uppfylla. Dessa kan skilja sig &lt;br&gt;
åt mellan olika skattelättnader. &lt;br&gt;
De utvärderingar som gjorts av systemet tyder på att det haft en &lt;br&gt;
viss positiv effekt på företagen. &lt;br&gt;
Bakgrund och syfte &lt;br&gt;
Business Expansion Scheme &lt;br&gt;
Storbritannien hade från och med år 1983 till och med 1993 ett &lt;br&gt;
system för skattelättnader vid riskkapitalsatsningar, Business &lt;br&gt;
Expansion Scheme (BES). BES låg till viss del till grund för det &lt;br&gt;
system med riskkapitalavdrag som tillämpades i Sverige under &lt;br&gt;
taxeringsåren 1997 och 1998.2 &lt;br&gt;
Skattelättnaden enligt BES bestod dels av en omedelbar &lt;br&gt;
avdragsrätt vid investeringar i nyemitterade aktier i vissa onoterade &lt;br&gt;
bolag, dels av en skattefrihet för kapitalvinster på aktierna. &lt;br&gt;
Reglerna gällde fysiska personer och omfattade inte satsningar i &lt;br&gt;
egna eller närstående personers bolag. Avdraget fick inte överstiga &lt;br&gt;
40 000 pund per år. Om aktierna såldes inom fem år återfördes &lt;br&gt;
avdraget till beskattning. Det ställdes även flera krav på det &lt;br&gt;
nyemitterande bolaget. Dessa krav var bl.a. att bolagets verksamhet &lt;br&gt;
inte fick bestå i aktie- eller fastighetshandel och att verksamheten i &lt;br&gt;
huvudsak måste bedrivas i Storbritannien. Krav ställdes också &lt;br&gt;
avseende bolagets tillgångar. &lt;br&gt;
2 Lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. &lt;br&gt;
410&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 9 &lt;br&gt;
BES kritiserades bl.a. för att det, trots detaljerade regler, inte &lt;br&gt;
hade stått emot missbruk och i alltför hög grad hade utnyttjats för &lt;br&gt;
skatteplanering utan att egentligen bidra till näringslivets &lt;br&gt;
utveckling.3 &lt;br&gt;
Enterprise Investment Scheme &lt;br&gt;
Den 1 januari 1994 ersattes BES med ett annat system, Enterprise &lt;br&gt;
Investment Scheme (EIS). Skillnaden mellan systemen är bl.a. att &lt;br&gt;
den initiala skattelättnaden är lägre enligt EIS. Skälet till detta är att &lt;br&gt;
det hade visat sig att en hög initial skattelättnad kunde stimulera &lt;br&gt;
investeringar i företag med dåliga förutsättningar för fortlevnad. En &lt;br&gt;
annan skillnad är att det i EIS finns ett generöst förlustavdrag &lt;br&gt;
(”loss relief”).4 &lt;br&gt;
Reglerna i EIS har genomgått en rad smärre ändringar sedan &lt;br&gt;
införandet år 1994. I sammanhanget kan nämnas att år 1995 &lt;br&gt;
infördes Venture Capital Trust scheme (VCT scheme), som har &lt;br&gt;
samma syfte som EIS men som innebär att investeringarna i stället &lt;br&gt;
sker indirekt, genom en typ av fonder. Även enligt EIS kan &lt;br&gt;
investeringarna ske genom ett slags fonder men dessa fungerar &lt;br&gt;
endast som ombud och investeraren (den fysiska personen) är &lt;br&gt;
alltså fortfarande att betrakta som ägare till aktierna. Vi kommer &lt;br&gt;
inte att närmare redovisa reglerna om investeringar genom s.k. EISfonder, &lt;br&gt;
men kort kan sägas att de i huvudsak motsvarar vad som &lt;br&gt;
gäller vid övriga investeringar enligt EIS. &lt;br&gt;
År 2000 infördes Corporate Venturing Scheme (CVS), som &lt;br&gt;
innebär i stort sett likadana skattelättnader som EIS men som gäller &lt;br&gt;
juridiska personer i stället för fysiska personer. &lt;br&gt;
Syftet med reglerna i EIS är att hjälpa vissa mindre, onoterade &lt;br&gt;
företag att få tillgång till externt tillväxtkapital genom att erbjuda &lt;br&gt;
fysiska personer som investerar i sådana företag en rad olika &lt;br&gt;
skattelättnader. &lt;br&gt;
3 Riskkapitalavdrag. En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföretag, Fi &lt;br&gt;
93/13669, s. 2 f. &lt;br&gt;
4 Riskkapitalavdraget och andra incitament för investeringar i onoterade företag, Nutek R &lt;br&gt;
1998:40, s. 70 f. &lt;br&gt;
411&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 9 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Utformningen av EIS &lt;br&gt;
Bolagen &lt;br&gt;
Bolaget måste vara onoterat vid tidpunkten för emissionen men får &lt;br&gt;
inte noteras efteråt. Detta gäller under förutsättning att bolaget &lt;br&gt;
inte vidtagit några åtgärder för att bli noterat före eller vid &lt;br&gt;
emissionen. Registrering på särskilda listor för mindre företag som &lt;br&gt;
Alternative Investment Market (AIM), PLUS Quoted eller PLUS &lt;br&gt;
Traded Markets anses inte som notering vid tillämpning av EIS. &lt;br&gt;
Investeringar i sådana bolag kan alltså berättiga till skattelättnader &lt;br&gt;
enligt EIS. &lt;br&gt;
Bolaget får inte vara kontrollerat av något annat bolag. Orsaken &lt;br&gt;
till denna begränsning är att syftet med EIS är att hjälpa små, &lt;br&gt;
självständiga bolag som har svårt att få tillgång till kapital. Om ett &lt;br&gt;
annat bolag kontrollerar bolaget anses det kontrollerande bolaget &lt;br&gt;
kunna förse bolaget med finansiering. Däremot får bolaget ha &lt;br&gt;
dotterbolag, förutsatt att bolaget äger mer än 50 procent av &lt;br&gt;
aktiekapitalet i dotterbolaget och att dotterföretaget inte (på annat &lt;br&gt;
sätt) är kontrollerat av ett annat bolag. &lt;br&gt;
För aktier emitterade från och med den 6 april 2006 gäller att &lt;br&gt;
bolaget (inklusive eventuella dotterbolag) inte får ha &lt;br&gt;
bruttotillgångar som överstiger 7 miljoner pund omedelbart före &lt;br&gt;
emissionen och 8 miljoner pund omedelbart efter emissionen. För &lt;br&gt;
aktier emitterade före den 6 april 2006 är beloppsgränserna i stället &lt;br&gt;
15 miljoner pund respektive 16 miljoner pund. Bolaget får inte ha &lt;br&gt;
fler än motsvarande 50 heltidsanställda vid tidpunkten för &lt;br&gt;
emissionen. &lt;br&gt;
Genom lagstiftning år 2007 infördes en beloppsgräns. För aktier &lt;br&gt;
emitterade från och med den 19 juli 2007 gäller att bolaget inte får &lt;br&gt;
erhålla mer än 2 miljoner pund under en tolvmånadersperiod &lt;br&gt;
genom EIS, VCT scheme och CVS. Om beloppsgränsen överskrids &lt;br&gt;
är ingen av investerarna i den emissionsomgång som innebär att &lt;br&gt;
bolaget överskrider beloppsgränsen berättigad till lättnader enligt &lt;br&gt;
EIS. &lt;br&gt;
Bolaget måste ägna sig åt kommersiell handelsverksamhet och &lt;br&gt;
ha vinstsyfte. Det kapital som bolaget erhåller genom emissionen &lt;br&gt;
måste användas till tillåten verksamhet eller till förberedelser för att &lt;br&gt;
utföra sådan verksamhet. Verksamheter som inte kvalificerar för &lt;br&gt;
lättnader enligt EIS är bl.a. finansiell verksamhet, &lt;br&gt;
leasing/uthyrning, timmerproduktion och fastighetsförvaltning. &lt;br&gt;
412&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 9 &lt;br&gt;
Sedan april 2008 är även fartygskonstruktion och kol- och &lt;br&gt;
stålproduktion uteslutna. Ändringen är en anpassning till de &lt;br&gt;
riktlinjer som Europeiska kommissionen har utfärdat för stöd i &lt;br&gt;
form av riskkapital.5 Ett bolag kan ha viss otillåten verksamhet, &lt;br&gt;
förutsatt att den inte utgör en betydande (”substantial”) del av &lt;br&gt;
bolagets verksamhet, vilket av den brittiska skattemyndigheten &lt;br&gt;
ansetts innebära mer än 20 procent av bolagets aktiviteter. &lt;br&gt;
Minst 80 procent av det investerade beloppet måste användas i &lt;br&gt;
bolagets verksamhet inom tolv månader från nyemissionen. &lt;br&gt;
Resterande del måste användas inom de efterföljande tolv &lt;br&gt;
månaderna. &lt;br&gt;
Det är inte ett krav att bolaget är hemmahörande i &lt;br&gt;
Storbritannien. Däremot är det ett krav att den verksamhet, som &lt;br&gt;
det genom emissionen erhållna kapitalet ska användas till, sker helt &lt;br&gt;
eller till övervägande del i Storbritannien. &lt;br&gt;
Bolag, som erhållit investeringar genom EIS, är skyldiga att &lt;br&gt;
upplysa den brittiska skattemyndigheten om bolagets verksamhet &lt;br&gt;
inte längre skulle uppfylla kraven eller om en investerare skulle &lt;br&gt;
erhålla något som är av mer än obetydligt värde från bolaget. Detta &lt;br&gt;
ska göras inom 60 dagar från tidpunkten för händelsen. &lt;br&gt;
Investerarna &lt;br&gt;
EIS gäller, som redan nämnts, fysiska personer som investerar i &lt;br&gt;
nyemitterade aktier i onoterade bolag. Det måste vara fråga om &lt;br&gt;
”full-risk ordinary shares”. Några rättigheter som innebär företräde &lt;br&gt;
till utdelning eller till företagets tillgångar vid eventuell likvidation &lt;br&gt;
får inte vara knutna till aktierna. Aktierna måste betalas kontant i &lt;br&gt;
sin helhet när de ges ut. Även fysiska personer som inte har &lt;br&gt;
hemvist i Storbritannien kan få lättnader enligt EIS, förutsatt att de &lt;br&gt;
är skattskyldiga i Storbritannien. &lt;br&gt;
Typer av skattelättnader &lt;br&gt;
Det finns fyra olika typer av skattelättnader inom EIS. Det finns &lt;br&gt;
vissa skillnader mellan villkoren för de olika skattelättnaderna. &lt;br&gt;
5 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och &lt;br&gt;
medelstora företag, 2006/C 194/02. &lt;br&gt;
413&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 9 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Vissa av skattelättnaderna kan kombineras medan andra är &lt;br&gt;
alternativa. &lt;br&gt;
Income Tax Relief &lt;br&gt;
En investerare kan få skattereduktion vid inkomstbeskattningen &lt;br&gt;
för det år som investeringen görs (”income tax relief”). &lt;br&gt;
Skattereduktionen motsvarar 20 procent av kostnaden för aktierna. &lt;br&gt;
Investeringen ska uppgå till lägst 500 pund i ett bolag under ett år. &lt;br&gt;
Den övre beloppsgränsen har ändrats vid flera tillfällen. Från och &lt;br&gt;
med den 6 april 2008 gäller att beloppsgränsen är 500 000 pund. &lt;br&gt;
Det innebär att skattereduktion kan tillgodoräknas med högst &lt;br&gt;
100 000 pund, förutsatt att det finns tillräckligt med skatt för att &lt;br&gt;
hela skattereduktionen ska kunna räknas av. Reduktionen kan inte &lt;br&gt;
göras mot utdelningsinkomster. &lt;br&gt;
Om aktierna har tecknats under de första sex månaderna av ett &lt;br&gt;
beskattningsår (den 6 april − den 5 oktober) kan en viss del av den &lt;br&gt;
skattereduktion som belöper på aktierna räknas av mot skatt för &lt;br&gt;
det föregående beskattningsåret. &lt;br&gt;
Investeraren får inte vara närstående till eller i &lt;br&gt;
intressegemenskap (”connection”) med bolaget. Detta är fallet om &lt;br&gt;
investeraren har ett ekonomiskt intresse i bolaget på så sätt att han &lt;br&gt;
eller hon kontrollerar bolaget eller innehar mer än 30 procent av &lt;br&gt;
aktiekapitalet eller har rätt till mer än 30 procent av bolagets &lt;br&gt;
tillgångar vid en eventuell likvidation. Även aktier som ägs av &lt;br&gt;
investerarens make, föräldrar, mor- och farföräldrar, barn och &lt;br&gt;
barnbarn (ej syskon) räknas med. &lt;br&gt;
Ett sådant närståendeförhållande mellan bolaget och &lt;br&gt;
investeraren får inte ha funnits under en period som sträcker sig &lt;br&gt;
från två år före emissionen till tre år räknat från datumet för &lt;br&gt;
emissionen (eller efter den kvalificerande verksamhetens start om &lt;br&gt;
den inträffade efter emissionen). &lt;br&gt;
Om investeraren beviljats skattereduktion vid &lt;br&gt;
inkomsttaxeringen för inköp av aktier motsvarande 15 procent av &lt;br&gt;
aktiekapitalet under ett år och året därpå köper ytterligare aktier &lt;br&gt;
som motsvarar 20 procent av aktiekapitalet, anses han i och med &lt;br&gt;
det senare köpet ha hamnat i sådan diskvalificerande &lt;br&gt;
intressegemenskap att skattereduktionen ska återtas. &lt;br&gt;
Intressegemenskap anses också den ha som är företagsledare &lt;br&gt;
eller anställd i bolaget. Styrelseledamot (”director”) som inte får &lt;br&gt;
414&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 9 &lt;br&gt;
någon ersättning anses däremot inte ha intressegemenskap. En &lt;br&gt;
investerare som efter investeringen blir styrelseledamot och &lt;br&gt;
erhåller skälig ersättning (”paid director”) förlorar däremot inte &lt;br&gt;
rätten till skattelättnad. &lt;br&gt;
Investeraren måste behålla aktierna under minst tre år från &lt;br&gt;
datumet för emissionen (eller från den kvalificerande &lt;br&gt;
verksamhetens start om den inträffade efter emissionen). &lt;br&gt;
Investeraren får inte erhålla något som är av mer än obetydligt &lt;br&gt;
värde från bolaget, t.ex. som lån eller som gåva, under minst ett år &lt;br&gt;
från emissionen. &lt;br&gt;
Capital Gains Tax Exemption &lt;br&gt;
Om en investerare erhållit skattereduktion vid &lt;br&gt;
inkomstbeskattningen (”income tax relief”) och inte fått &lt;br&gt;
skattereduktionen återtagen, är aktierna vid avyttringen helt &lt;br&gt;
undantagna från kapitalvinstbeskattning, förutsatt att avyttring &lt;br&gt;
sker tidigast efter tre år från datumet för emissionen (”capital gains &lt;br&gt;
tax exemption”). För att investeraren ska vara berättigad till denna &lt;br&gt;
lättnad krävs därmed att han eller hon uppfyller de villkor som &lt;br&gt;
gäller för skattereduktion vid inkomstbeskattningen, t.ex. att han &lt;br&gt;
eller hon inte har eller har haft diskvalificerande intressegemenskap &lt;br&gt;
med företaget. Om investeraren inte kunnat tillgodoföra sig någon &lt;br&gt;
skattereduktion vid inkomstbeskattningen (”income tax relief”) på &lt;br&gt;
grund av att den sammanlagda inkomsten varit för låg, eller den &lt;br&gt;
skatt som skulle ha betalats har reducerats ned till noll genom &lt;br&gt;
andra skattelättnader, kan de aktuella aktierna inte undantas från &lt;br&gt;
kapitalvinstbeskattning. &lt;br&gt;
Loss Relief &lt;br&gt;
Om aktierna avyttras med förlust kan investeraren dra av &lt;br&gt;
kapitalförlusten mot sin inkomst för det år då aktierna avyttras &lt;br&gt;
eller mot vilken inkomst som helst för föregående år (”loss relief”). &lt;br&gt;
Investeraren är alltså inte begränsad till att dra av kapitalförlusten &lt;br&gt;
endast mot kapitalvinst. Detta gäller endast i den mån investeraren &lt;br&gt;
inte fått skattereduktion vid inkomstbeskattningen. Om &lt;br&gt;
investeraren förvärvat ”EIS-aktier” för 50 000 pund och medgetts &lt;br&gt;
skattereduktion med 20 procent, dvs. 10 000 pund, kan således vid &lt;br&gt;
415&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 9 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
en förlustförsäljning högst 40 000 pund dras av från annan &lt;br&gt;
inkomst. Denna skattelättnad är tillgänglig även för investerare &lt;br&gt;
som är eller har varit i intressegemenskap med bolaget. &lt;br&gt;
Capital Gains Tax Deferral Relief &lt;br&gt;
En investerare kan få skjuta upp beskattningen av kapitalvinst om &lt;br&gt;
vinsten återinvesteras i ”EIS-aktier”, dvs. i ett bolag som uppfyller &lt;br&gt;
de krav på verksamhet m.m. som gäller enligt EIS (”capital gains &lt;br&gt;
tax deferral relief”). Några beloppsbegränsningar finns inte. Det &lt;br&gt;
spelar ingen roll om innehavaren har eller har haft &lt;br&gt;
intressegemenskap med bolaget eller inte. En investerare som inte &lt;br&gt;
har intressegemenskap kan få såväl skattereduktion vid &lt;br&gt;
inkomstbeskattningen som uppskov med kapitalvinst på de aktuella &lt;br&gt;
aktierna. Aktierna måste inte innehas en viss minsta tid. Uppskovet &lt;br&gt;
återförs till beskattning när aktierna avyttras. Återföring till &lt;br&gt;
beskattning sker även om investeraren flyttar utomlands inom tre &lt;br&gt;
år från emissionen av de nya aktierna, dock inte i det fall &lt;br&gt;
återflyttning görs inom tre år från utflyttningen. &lt;br&gt;
Återtagande av skattereduktion &lt;br&gt;
Återtagande av skattereduktion kan ske om följande inträffar under &lt;br&gt;
en period av tre år efter emissionen: &lt;br&gt;
• investeraren eller dennes affärspartner, make, föräldrar, mor och &lt;br&gt;
farföräldrar, barn eller barnbarn får intressegemenskap med &lt;br&gt;
bolaget, &lt;br&gt;
• bolagets verksamhet upphör att uppfylla de krav som gäller &lt;br&gt;
enligt EIS (om bolaget likvideras av affärsmässiga skäl sker dock &lt;br&gt;
inte återtagande), &lt;br&gt;
• investeraren avyttrar aktierna, eller &lt;br&gt;
• investeraren erhåller något som är av mer än obetydligt värde &lt;br&gt;
från bolaget, t.ex. som lån eller som gåva, dock är tidsfristen i &lt;br&gt;
detta fall endast ett år. &lt;br&gt;
416&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 9 &lt;br&gt;
Ansökningsförfarandet &lt;br&gt;
För att en investerare ska kunna beviljas skattelättnader måste &lt;br&gt;
bolaget fylla i och ge in en blankett med uppgifter om emissionen &lt;br&gt;
till skattemyndigheten, som kontrollerar att bolaget uppfyller &lt;br&gt;
kraven enligt EIS. Om bolaget godtas sänder myndigheten ett &lt;br&gt;
meddelande om detta till bolaget. För att bolaget ska kunna godtas &lt;br&gt;
måste bolaget, förutom att uppfylla de ovan angivna kraven, ha &lt;br&gt;
varit verksamt minst fyra månader. Dessutom måste uppgifterna &lt;br&gt;
vara inlämnade senast det andra året efter utgången av det &lt;br&gt;
beskattningsår då emissionen skedde. Därefter fyller bolaget i vissa &lt;br&gt;
uppgifter i en annan blankett och sänder den till investerarna, som &lt;br&gt;
sedan fyller i resterande uppgifter i blanketten och sänder in den till &lt;br&gt;
skattemyndigheten. Ansökan kan göras senast det femte året efter &lt;br&gt;
utgången av det beskattningsår då investeringen gjordes. &lt;br&gt;
Utvärderingar av EIS &lt;br&gt;
Investeringar inom EIS har under åren 1994-2007 gjorts med ett &lt;br&gt;
totalt belopp om cirka 6 miljarder pund i cirka 14 000 bolag. Under &lt;br&gt;
taxeringsåret 2000/01 skedde en kraftig ökning av användandet av &lt;br&gt;
systemet. Under de senaste åren (från och med taxeringsåren &lt;br&gt;
2002/03) har cirka 600 miljoner pund investerats årligen. Cirka &lt;br&gt;
1 000 bolag per år har erhållit investeringar inom EIS under de &lt;br&gt;
senaste åren. &lt;br&gt;
Kännedomen om skattelättnaderna &lt;br&gt;
Enligt en undersökning, genomförd under år 2007 och baserad på &lt;br&gt;
telefonintervjuer med företrädare för 423 privata bolag, kände 65 &lt;br&gt;
procent av företrädarna till EIS och VCT scheme. Enligt &lt;br&gt;
undersökningen hade 7 procent av bolagen använt EIS och VCT &lt;br&gt;
scheme, 79 procent av bolagen kände till systemen men hade inte &lt;br&gt;
använt dem och 50 procent av de bolag som hade använt systemen &lt;br&gt;
uppgav att de var effektiva och hade påverkat affärsbeslut. &lt;br&gt;
Kännedomen om EIS och VCT scheme hade ökat sedan det &lt;br&gt;
föregående året (år 2006). Små bolag, dvs. företag med en &lt;br&gt;
417&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 9 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
omsättning understigande 2 miljoner pund, hade betydligt mindre &lt;br&gt;
kännedom om olika slag av skattelättnader än större företag.6 &lt;br&gt;
Investerarnas och företagens uppfattningar &lt;br&gt;
Av en undersökning från år 2003, utförd på uppdrag av den &lt;br&gt;
brittiska skattemyndigheten och baserad på bl.a. enkätsvar från ca &lt;br&gt;
2 000 investerare och telefonintervjuer med cirka 1 000 företagare, &lt;br&gt;
framgår att hälften av det kapital som investerats inom EIS och &lt;br&gt;
VCT scheme inte skulle ha satsats om inte skattelättnaderna hade &lt;br&gt;
existerat. Vidare framgår att det som investerarna var mest positiva &lt;br&gt;
till beträffande reglerna för EIS och VCT scheme var &lt;br&gt;
skattereduktionen vid inkomstbeskattningen (”income tax relief”). &lt;br&gt;
Det villkor som investerarna var mest negativa till var att aktierna &lt;br&gt;
måste innehas en viss minsta tid. Hälften av investerarna uppgav att &lt;br&gt;
de avsåg att behålla aktierna efter den föreskrivna innehavstidens &lt;br&gt;
utgång. Hälften av bolagen ansåg att EIS hade gjort det lättare att &lt;br&gt;
anskaffa kapital. Enligt beräkningar, grundade på inhämtad &lt;br&gt;
statistik, hade EIS och VCT scheme haft en viss positiv effekt på &lt;br&gt;
företagens tillväxt. I undersökningen beräknades förlorade &lt;br&gt;
skatteintäkter uppgå till cirka 60 pence per pund som investerades &lt;br&gt;
genom EIS.7 &lt;br&gt;
Effekter på företagen &lt;br&gt;
Enligt en forskningsrapport, utförd av The Institute for &lt;br&gt;
Employment Studies och publicerad år 2008 av den brittiska &lt;br&gt;
skattemyndigheten, hade bolag som erhållit investeringar med stöd &lt;br&gt;
av EIS och/eller VCT scheme i genomsnitt större tillgångar, högre &lt;br&gt;
omsättning och fler anställda än motsvarande bolag som inte hade &lt;br&gt;
erhållit investeringar enligt EIS och/eller VCT scheme.8 När det &lt;br&gt;
6 Enterprise in the UK: Impact of the UK tax regime for private companies, &lt;br&gt;
PricewaterhouseCoopers, 2007, &lt;br&gt;
www.pwc.co.uk/eng/publications/enterprise_in_the_uk_impact_uk_tax_regime_2007.html &lt;br&gt;
7 Research into the Enterprise Investment Scheme and Venture Capital Trusts, Nic Boyns &lt;br&gt;
m.fl., PACEC, Cambridge, Storbritannien, 2003. &lt;br&gt;
8 Study of the impact of Enterprise Investment Scheme (EIS) and Venture Capital Trusts &lt;br&gt;
(VCT) on company performance, HM Revenue &amp; Customs Research Report 44, 2008, s. 47 &lt;br&gt;
ff, http://www.employment-studies.co.uk/pdflibrary/hmrc44.pdf &lt;br&gt;
Rapporten är baserad på uppgifter rörande de cirka 13 700 företag som under åren 1994 − &lt;br&gt;
2006 erhöll åtminstone en investering med stöd av EIS och/eller VCT scheme. 12 000 av &lt;br&gt;
418&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Bilaga 9 &lt;br&gt;
419 &lt;br&gt;
gäller antalet anställda var skillnaderna relativt små kvantitativt &lt;br&gt;
sett.9 Bolag som hade fått investeringar genom enbart EIS hade i &lt;br&gt;
genomsnitt lägre skuldsättningsgrad (förhållandet mellan skulder &lt;br&gt;
och eget kapital) och högre arbetsproduktivitet än andra bolag. &lt;br&gt;
Investeringar med stöd av EIS och/eller VCT scheme synes endast &lt;br&gt;
ha haft en försumbar påverkan på bruttovinsten. Vidare framgår att &lt;br&gt;
de bolag som hade fått investeringar inom EIS hade lägre &lt;br&gt;
vinstmarginal och lägre överlevnadsgrad än bolag som inte hade fått &lt;br&gt;
stöd inom EIS (eller VCT scheme). Beträffande överlevnadsgraden &lt;br&gt;
påpekades i rapporten att orsaken till att ett bolag inte längre är &lt;br&gt;
verksamt inte behöver vara ett affärsmässigt misslyckande. Det &lt;br&gt;
påpekades vidare att en hög överlevnadsgrad inte behöver vara en &lt;br&gt;
fördel ur samhällsekonomisk synvinkel, eftersom det är de unga, &lt;br&gt;
innovativa, företagen som kan förväntas skapa tillväxt och &lt;br&gt;
arbetstillfällen, men att dessa samtidigt kan förväntas vara mer &lt;br&gt;
risktagande och därför i vissa fall misslyckas.10 &lt;br&gt;
företagen hade fått investeringar endast från EIS, 1 000 hade endast fått från VCT scheme &lt;br&gt;
och cirka 700 hade fått investeringar från både EIS och VCT scheme. &lt;br&gt;
9 Study of the impact of Enterprise Investment Scheme and Venture Capital Trusts on &lt;br&gt;
company performance, s. 40 f. &lt;br&gt;
10 Study of the impact of Enterprise Investment Scheme and Venture Capital Trusts on &lt;br&gt;
company performance, sammanfattning och s. 48 ff. När det gäller sambandet mellan &lt;br&gt;
investering genom EIS och lägre vinstmarginal kan nämnas att detta dock bara gäller till dess &lt;br&gt;
två år gått från tidpunkten för investeringen, s. 33.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 &lt;br&gt;
Utkast på författningsförslag om &lt;br&gt;
riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229) &lt;br&gt;
dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas tolv nya bestämmelser, 67 kap. 30 &lt;br&gt;
och 32–42 §§, samt närmast före 67 kap. 30, 32, 33, 34, 35, 38, 39, &lt;br&gt;
40, 41 och 42 §§ nya rubriker av följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
1 kap. &lt;br&gt;
11§1 &lt;br&gt;
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst &lt;br&gt;
finns i 66 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om skattereduktion &lt;br&gt;
för underskott av &lt;br&gt;
kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
sjöinkomst och hushållsarbete &lt;br&gt;
finns i 67 kap. &lt;br&gt;
Bestämmelser om skattereduktion &lt;br&gt;
för underskott av &lt;br&gt;
kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
sjöinkomst, hushållsarbete, &lt;br&gt;
förvärv av aktier och &lt;br&gt;
riskkapitalkonto finns i 67 kap. &lt;br&gt;
1 Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
421&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
67 kap. &lt;br&gt;
2§2 &lt;br&gt;
Skattereduktion ska göras &lt;br&gt;
för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
underskott av kapital &lt;br&gt;
och hushållsarbete i nu &lt;br&gt;
nämnd ordning. &lt;br&gt;
Skattereduktion ska göras &lt;br&gt;
för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, &lt;br&gt;
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), &lt;br&gt;
underskott av kapital, &lt;br&gt;
hushållsarbete, förvärv av &lt;br&gt;
aktier och riskkapitalkonto i nu &lt;br&gt;
nämnd ordning. &lt;br&gt;
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig &lt;br&gt;
inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) &lt;br&gt;
om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift &lt;br&gt;
enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. &lt;br&gt;
Skattereduktion enligt 5–9 §§ ska dock räknas av endast mot &lt;br&gt;
kommunal inkomstskatt. &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
30 § &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
är betalningar för aktier enligt &lt;br&gt;
bestämmelserna i detta kapitel &lt;br&gt;
under beskattningsåret och, i fall &lt;br&gt;
som avses i 21 § andra meningen, &lt;br&gt;
det närmast föregående beskattningsåret. &lt;br&gt;
I underlaget får räknas in &lt;br&gt;
betalningar om sammanlagt lägst &lt;br&gt;
5 000 kronor och högst 500 000 &lt;br&gt;
kronor. Vid betalningar för aktier &lt;br&gt;
enligt 26 § andra stycket 2 får &lt;br&gt;
dock räknas in högst det belopp &lt;br&gt;
som betalats i pengar för aktierna &lt;br&gt;
vid bildandet av bolaget. I underlaget &lt;br&gt;
räknas inte in betalningar &lt;br&gt;
som ligger till grund för skattereduktion &lt;br&gt;
enligt 32–42 §§. &lt;br&gt;
Underlaget ska minskas med &lt;br&gt;
tidigare underlag för skatte2 &lt;br&gt;
Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
422&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
reduktion som avser förvärv av &lt;br&gt;
aktier i företag som ägs av bolaget &lt;br&gt;
eller förvärv av aktier i bolag som &lt;br&gt;
genom fusion upptagits i bolaget. &lt;br&gt;
Riskkapitalkonto &lt;br&gt;
Vilka som kan få skattereduktion &lt;br&gt;
32 § &lt;br&gt;
Rätt till skattereduktion enligt &lt;br&gt;
33–42 §§ har efter begäran de &lt;br&gt;
som har gjort insättning på ett &lt;br&gt;
riskkapitalkonto i ett kreditinstitut &lt;br&gt;
som lämnat sådana &lt;br&gt;
kontrolluppgifter som avses i 11 &lt;br&gt;
och 12 kap. lagen (2001:1227) &lt;br&gt;
om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter senast den 31 &lt;br&gt;
januari under taxeringsåret. Om &lt;br&gt;
kreditinstitutet inte har lämnat &lt;br&gt;
uppgifter i utsatt tid finns rätt till &lt;br&gt;
skattereduktion även för de som &lt;br&gt;
själva lämnat uppgifter från &lt;br&gt;
kreditinstitut senast den 31 maj &lt;br&gt;
under det år kontrolluppgift &lt;br&gt;
skulle ha lämnats. &lt;br&gt;
Begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
33 § &lt;br&gt;
En begäran om skattereduktion &lt;br&gt;
för riskkapitalkonto &lt;br&gt;
ska göras i självdeklarationen vid &lt;br&gt;
taxeringen för det beskattningsår &lt;br&gt;
då insättning på ett riskkapitalkonto &lt;br&gt;
har gjorts. &lt;br&gt;
423&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Definitioner &lt;br&gt;
34 § &lt;br&gt;
Med riskkapitalkonto avses &lt;br&gt;
vid tillämpningen av detta kapitel &lt;br&gt;
ett särskilt konto hos &lt;br&gt;
1. ett svenskt kreditinstitut, &lt;br&gt;
2. eller ett utländskt kreditinstituts &lt;br&gt;
filial i Sverige, eller &lt;br&gt;
3. ett utländskt kreditinstitut, &lt;br&gt;
som har kommit in med ett skriftligt &lt;br&gt;
åtagande till Skatteverket &lt;br&gt;
enligt 13 kap. 3 och 4 §§ lagen &lt;br&gt;
(2001:1227) om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
Villkor &lt;br&gt;
35 § &lt;br&gt;
Rätt till skattereduktion för &lt;br&gt;
riskkapitalkonto har den som &lt;br&gt;
använder insättningen till att &lt;br&gt;
förvärva aktier i enlighet med &lt;br&gt;
bestämmelserna i 20–31 §§ senast &lt;br&gt;
det fjärde beskattningsåret efter &lt;br&gt;
det år då insättningen gjordes. &lt;br&gt;
Förvärvet av aktier ska göras &lt;br&gt;
samma år som insättningen har &lt;br&gt;
tagits ut. &lt;br&gt;
Om insättningen inte har &lt;br&gt;
tagits ut senast det fjärde beskattningsåret &lt;br&gt;
efter det år då insättningen &lt;br&gt;
gjordes anses den som uttagen. &lt;br&gt;
Uttaget anses då ha skett &lt;br&gt;
vid utgången av det fjärde &lt;br&gt;
beskattningsåret efter det år då &lt;br&gt;
insättningen gjordes. &lt;br&gt;
Uttag anses även ha skett om &lt;br&gt;
insättningen har överförts till ut424&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
ländskt kreditinstitut som inte &lt;br&gt;
kommit in med kontrolluppgifter &lt;br&gt;
enligt 11 och 12 kap. lagen &lt;br&gt;
(2001:1227) om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter inom &lt;br&gt;
den tid som anges i 14 kap. 1 § &lt;br&gt;
andra stycket samma lag. I det &lt;br&gt;
fallet anses uttaget ha skett det år &lt;br&gt;
insättningen togs ut från det första &lt;br&gt;
kreditinstitutet. Uttag anses dock &lt;br&gt;
inte ha skett om den som har fått &lt;br&gt;
skattereduktion själv lämnar uppgifter &lt;br&gt;
från kreditinstitutet senast &lt;br&gt;
två månader efter överföringen. &lt;br&gt;
36 § &lt;br&gt;
Insatta medel på ett &lt;br&gt;
riskkapitalkonto får föras över till &lt;br&gt;
ett annat kreditinstitut under &lt;br&gt;
förutsättning att &lt;br&gt;
1. hela det innestående beloppet &lt;br&gt;
direkt förs över till ett motsvarande &lt;br&gt;
konto i det mottagande &lt;br&gt;
kreditinstitutet, och &lt;br&gt;
2. det överförande och mottagande &lt;br&gt;
kreditinstitutet fullgör &lt;br&gt;
sina skyldigheter enligt detta &lt;br&gt;
kapitel och lagen (2001:1227) om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
När kontomedel förs över ska &lt;br&gt;
det överförande kreditinstitutet &lt;br&gt;
lämna det mottagande kreditinstitutet &lt;br&gt;
de uppgifter som behövs &lt;br&gt;
för att det mottagande &lt;br&gt;
kreditinstitutet ska kunna &lt;br&gt;
fullgöra sina skyldigheter enligt &lt;br&gt;
detta kapitel och lagen om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
425&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
37 § &lt;br&gt;
En skattskyldig får för ett visst &lt;br&gt;
beskattningsår inte göra insättning &lt;br&gt;
på riskkapitalkonto i mer än &lt;br&gt;
ett kreditinstitut. Om så ändå &lt;br&gt;
sker får skattereduktion bara &lt;br&gt;
medges för insättning hos det först &lt;br&gt;
anlitade kreditinstitutet. &lt;br&gt;
Arv, testamente m.m. &lt;br&gt;
38 § &lt;br&gt;
Om insatta medel på riskkapitalkontot &lt;br&gt;
övergår till en ny &lt;br&gt;
ägare genom arv, testamente eller &lt;br&gt;
bodelning med anledning av &lt;br&gt;
makes död, anses de inte som &lt;br&gt;
uttagna. &lt;br&gt;
Turordning &lt;br&gt;
39 § &lt;br&gt;
Först insatta medel anses &lt;br&gt;
uttagna först. &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
40 § &lt;br&gt;
Underlag för skattereduktion &lt;br&gt;
består av under beskattningsåret &lt;br&gt;
gjorda insättningar på ett riskkapitalkonto &lt;br&gt;
som kvarstår på kontot &lt;br&gt;
vid beskattningsårets utgång. &lt;br&gt;
I underlaget får räknas in insättningar &lt;br&gt;
om sammanlagt högst &lt;br&gt;
125 000 kronor. &lt;br&gt;
Om det sammanlagda underlaget &lt;br&gt;
för skattereduktionen under &lt;br&gt;
426&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
beskattningsåret understiger 5 000 &lt;br&gt;
kronor, ska skattereduktion inte &lt;br&gt;
tillgodoräknas. &lt;br&gt;
Skattereduktionens storlek &lt;br&gt;
41 § &lt;br&gt;
Skattereduktion uppgår till 20 &lt;br&gt;
procent av underlaget i 40 §. &lt;br&gt;
Särskilt tillägg &lt;br&gt;
42 § &lt;br&gt;
Ett särskilt tillägg ska påföras &lt;br&gt;
om insättningen inte har använts &lt;br&gt;
enligt 35 § första stycket eller om &lt;br&gt;
uttag anses ha skett enligt 35 § &lt;br&gt;
andra och tredje styckena. &lt;br&gt;
Tillägget motsvarar statslåneräntan &lt;br&gt;
vid utgången av november &lt;br&gt;
månad året före det år uttaget &lt;br&gt;
gjordes ökad med fem procentenheter &lt;br&gt;
multiplicerad med det &lt;br&gt;
uttagna beloppet. &lt;br&gt;
Tillägg påförs inte om det &lt;br&gt;
finns särskilda skäl. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första &lt;br&gt;
gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
427&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen &lt;br&gt;
(1997:483) ska ha följande lydelse. &lt;br&gt;
11 kap. &lt;br&gt;
9 §3 &lt;br&gt;
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den &lt;br&gt;
årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig &lt;br&gt;
skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd &lt;br&gt;
av beslut av domstol. &lt;br&gt;
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt &lt;br&gt;
10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning &lt;br&gt;
1. lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal &lt;br&gt;
fastighetsavgift, &lt;br&gt;
2. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa &lt;br&gt;
miljöförbättrande installationer i småhus, &lt;br&gt;
3. 67 kap. 2–19 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229), och &lt;br&gt;
3. 67 kap. 2–42 §§ inkomstskattelagen &lt;br&gt;
(1999:1229), och &lt;br&gt;
4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld &lt;br&gt;
skog vid 2006–2008 års taxeringar. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. &lt;br&gt;
3 Lydelse enligt prop. 2008/09:77. &lt;br&gt;
428&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) &lt;br&gt;
ska ha följande lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
4 kap. &lt;br&gt;
17 §4 &lt;br&gt;
Eftertaxering får också ske &lt;br&gt;
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart &lt;br&gt;
förbiseende, &lt;br&gt;
2. när kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande enligt &lt;br&gt;
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
saknats eller varit felaktig, &lt;br&gt;
3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som &lt;br&gt;
anges i 13 § andra stycket 1-5, &lt;br&gt;
4. när en förening eller ett registrerat trossamfund inte har &lt;br&gt;
genomfört en investering inom den tid som har föreskrivits i ett sådant &lt;br&gt;
beslut som avses i 7 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller &lt;br&gt;
inte har iakttagit ett annat villkor i beslutet, &lt;br&gt;
5. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
enligt 3 kap. 9 a §, 19 a §, &lt;br&gt;
eller 5 kap. 2 § lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter, &lt;br&gt;
och &lt;br&gt;
5. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
enligt 3 kap. 9 a §, 19 a §, &lt;br&gt;
eller 5 kap. 2 § lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter, &lt;br&gt;
6. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle &lt;br&gt;
ha lämnats enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
lagen om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter. &lt;br&gt;
6. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle &lt;br&gt;
ha lämnats enligt 3 kap. 21 a § &lt;br&gt;
lagen om självdeklarationer och &lt;br&gt;
kontrolluppgifter, &lt;br&gt;
7. när en ändring i ett taxeringsbeslut &lt;br&gt;
föranleds av en uppgift &lt;br&gt;
som har lämnats eller skulle ha &lt;br&gt;
lämnats enligt 3 kap. 27 § andra &lt;br&gt;
stycket lagen om självdeklarationer &lt;br&gt;
och kontrolluppgifter, och &lt;br&gt;
4 Senaste lydelse 2007:1253. &lt;br&gt;
429&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
8. när en insättning på ett &lt;br&gt;
riskkapitalkonto inte har använts &lt;br&gt;
enligt 67 kap. 35 § första stycket &lt;br&gt;
inkomstskattelagen eller när uttag &lt;br&gt;
anses ha skett enligt 67 kap. 35 § &lt;br&gt;
andra och tredje styckena samma &lt;br&gt;
lag. &lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första &lt;br&gt;
gången vid 2011 års taxering. &lt;br&gt;
430&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om &lt;br&gt;
självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;br&gt;
dels att 12 kap. 2 §, 13 kap. 3 och 4 §§ och 14 kap. 1 § ska ha &lt;br&gt;
följande lydelse, &lt;br&gt;
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 11 kap. 16 och &lt;br&gt;
16 a §§, samt närmast före 11 kap. 16 § en ny rubrik av följande &lt;br&gt;
lydelse. &lt;br&gt;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse &lt;br&gt;
11 kap. &lt;br&gt;
Riskkapitalkonto &lt;br&gt;
16 § &lt;br&gt;
Kontrolluppgift ska lämnas &lt;br&gt;
om insättningar på och uttag från &lt;br&gt;
ett riskkapitalkonto. &lt;br&gt;
Kontrolluppgift ska lämnas för &lt;br&gt;
kontohavaren av kontoförande &lt;br&gt;
kreditinstitut. &lt;br&gt;
I kontrolluppgiften ska uppgifter &lt;br&gt;
lämnas om inbetalt och utbetalt &lt;br&gt;
belopp samt tidpunkten för &lt;br&gt;
inbetalningar och utbetalningar. &lt;br&gt;
16 a § &lt;br&gt;
Kontrolluppgift ska lämnas om &lt;br&gt;
överföring av medel på ett riskkapitalkonto &lt;br&gt;
från ett kreditinstitut &lt;br&gt;
till ett annat. &lt;br&gt;
Kontrolluppgift ska lämnas för &lt;br&gt;
kontohavaren av kontoförande &lt;br&gt;
kreditinstitut. &lt;br&gt;
I kontrolluppgiften ska uppgifter &lt;br&gt;
lämnas om överfört belopp samt tidpunkten &lt;br&gt;
för överföringen. &lt;br&gt;
431&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bilaga 10 SOU 2009:33 &lt;br&gt;
12 kap. &lt;br&gt;
2 §5 &lt;br&gt;
Kontrolluppgifter enligt 6 kap., &lt;br&gt;
7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 &lt;br&gt;
och 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a och &lt;br&gt;
7 a–7 c §§ ska även lämnas för &lt;br&gt;
fysiska personer som är begränsat &lt;br&gt;
skattskyldiga. &lt;br&gt;
Kontrolluppgifter enligt 6 kap., &lt;br&gt;
7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 &lt;br&gt;
och 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a, &lt;br&gt;
7 a–7 c, 16 och 16 a §§ ska även &lt;br&gt;
lämnas för fysiska personer som är &lt;br&gt;
begränsat skattskyldiga. &lt;br&gt;
Kontrolluppgift enligt 11 kap. 7 b § ska också avse &lt;br&gt;
omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt &lt;br&gt;
5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild &lt;br&gt;
inkomstskatt för utomlands bosatta. &lt;br&gt;
I kontrolluppgiften ska, utöver de uppgifter som anges i 6–&lt;br&gt;
11 kap., uppgift lämnas om utländska skatteregistreringsnummer &lt;br&gt;
eller motsvarande för dem som kontrolluppgiften avser samt i &lt;br&gt;
kontrolluppgift enligt 6 kap. om mottagarens medborgarskap. &lt;br&gt;
Uppgift om skatteregistreringsnummer behöver endast lämnas &lt;br&gt;
för &lt;br&gt;
1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller &lt;br&gt;
senare, eller &lt;br&gt;
2. vid avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som har &lt;br&gt;
utförts den 1 januari 2004 eller senare. &lt;br&gt;
13 kap. &lt;br&gt;
3 §6 &lt;br&gt;
Åtaganden enligt 2 § ska &lt;br&gt;
lämnas enligt fastställt formulär. &lt;br&gt;
Ett åtagande får lämnas på &lt;br&gt;
medium för automatiserad behandling. &lt;br&gt;
Utländskt bankföretag och &lt;br&gt;
utländskt kreditföretag enligt &lt;br&gt;
lagen (2004:297) om bank- och &lt;br&gt;
finansieringsrörelse ska ge in ett &lt;br&gt;
skriftligt åtagande till Skatteverket &lt;br&gt;
om att lämna kontrolluppgifter &lt;br&gt;
om riskkapitalkonto &lt;br&gt;
enligt 11 och 12 kap. &lt;br&gt;
4 § &lt;br&gt;
Åtaganden enligt 2 eller 3 § &lt;br&gt;
ska lämnas enligt fastställt formulär. &lt;br&gt;
5 Senaste lydelse 2008:1044. &lt;br&gt;
6 Senaste lydelse 2008:139. &lt;br&gt;
432&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SOU 2009:33 Utkast på författningsförslag om riskkapitalkonton &lt;br&gt;
433 &lt;br&gt;
Ett åtagande får lämnas på &lt;br&gt;
medium för automatiserad behandling. &lt;br&gt;
14 kap. &lt;br&gt;
1 §7 &lt;br&gt;
Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår senast den 31 &lt;br&gt;
januari närmast följande kalenderår. &lt;br&gt;
Kontrolluppgift enligt 11 kap. &lt;br&gt;
7 a–c §§ ska dock lämnas inom 14 &lt;br&gt;
dagar räknat från den dag då sådan &lt;br&gt;
omständighet inträffat som &lt;br&gt;
utlöser kontrolluppgiftsskyldigheten. &lt;br&gt;
Kontrolluppgift enligt 11 kap. &lt;br&gt;
7 a–c och 16 a §§ ska dock lämnas &lt;br&gt;
inom 14 dagar räknat från den dag &lt;br&gt;
då sådan omständighet inträffat &lt;br&gt;
som utlöser kontrolluppgiftsskyldigheten. &lt;br&gt;
7 Senaste lydelsen 2008:139.&lt;br&gt;
Statens offentliga utredningar 2009&lt;br&gt;
Kronologisk förteckning&lt;br&gt;
1. En mer rättssäker inhämtning av&lt;br&gt;
elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. &lt;br&gt;
Ju.&lt;br&gt;
2. Nya nät för förnybar el. N.&lt;br&gt;
3. Ransonering och prisreglering i krig och&lt;br&gt;
fred. Fö.&lt;br&gt;
4. Sekretess vid anställning av myndighetschefer&lt;br&gt;
. Fi.&lt;br&gt;
5. Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.&lt;br&gt;
6. Återkrav inom välfärdssystemen.&lt;br&gt;
– Förslag till lagstiftning. Fi.&lt;br&gt;
7. Den svenska administrationen av jordbruksstöd. &lt;br&gt;
Jo.&lt;br&gt;
8. Trygg med vad du äter – nya myndigheter&lt;br&gt;
för säkra livsmedel och hållbar produktion. &lt;br&gt;
Jo.&lt;br&gt;
9. Säkerhetskontroller vid fullmäktigeoch &lt;br&gt;
nämndsammanträden. Fi.&lt;br&gt;
10. Miljöprocessen. M.&lt;br&gt;
11. En nationell cancerstrategi för &lt;br&gt;
framtiden. S.&lt;br&gt;
12. Skatt i retur. Fi.&lt;br&gt;
13. Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. &lt;br&gt;
Ju.&lt;br&gt;
14. Grundlagsskydd för digital bio och andra&lt;br&gt;
yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.&lt;br&gt;
15. Kraftsamling!&lt;br&gt;
– museisamverkan ger resultat. &lt;br&gt;
+ Bilagor. Ku.&lt;br&gt;
16. Betänkande av Kulturutredningen.&lt;br&gt;
Grundanalys&lt;br&gt;
Förnyelseprogram&lt;br&gt;
Kulturpolitikens arkitektur. Ku.&lt;br&gt;
17. Kommunal kompetenskatalog.&lt;br&gt;
En problemorientering. Ju.&lt;br&gt;
18. Två rapporter till Grundlagsutredningen.&lt;br&gt;
Ju.&lt;br&gt;
19. Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.&lt;br&gt;
20. Mer järnväg för pengarna. N.&lt;br&gt;
21. Redovisning av kommunal medfinansiering. &lt;br&gt;
Fi.&lt;br&gt;
22. En ny alkohollag. S.&lt;br&gt;
23. Olovlig tobaksförsäljning. S.&lt;br&gt;
24. De statliga beställarfunktionerna och &lt;br&gt;
anläggningsmarknaden. N.&lt;br&gt;
25. Samordnad kommunstatistik för styrning&lt;br&gt;
och uppföljning. Fi.&lt;br&gt;
26. Det växande vattenbrukslandet. Jo.&lt;br&gt;
27. Ta klass. U.&lt;br&gt;
28. Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och&lt;br&gt;
flexibelt. + Bilagor. U.&lt;br&gt;
29. Fritid på egna villkor. IJ.&lt;br&gt;
30. Skog utan gräns? Jo.&lt;br&gt;
31. Effektiva transporter och samhällsbyggande &lt;br&gt;
– en ny struktur för sjö, luft,&lt;br&gt;
väg och järnväg. N.&lt;br&gt;
32. Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.&lt;br&gt;
33. Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar&lt;br&gt;
. Fi.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Statens offentliga utredningar 2009&lt;br&gt;
Systematisk förteckning&lt;br&gt;
Justitiedepartementet&lt;br&gt;
En mer rättssäker inhämtning av elektronisk &lt;br&gt;
kommunikation i brottsbekämpningen.[1]&lt;br&gt;
Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]&lt;br&gt;
Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. &lt;br&gt;
[13]&lt;br&gt;
Grundlagsskydd för digital bio och andra&lt;br&gt;
yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]&lt;br&gt;
Kommunal kompetenskatalog.&lt;br&gt;
En problemorientering. [17]&lt;br&gt;
Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18]&lt;br&gt;
Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19]&lt;br&gt;
Försvarsdepartementet&lt;br&gt;
Ransonering och prisreglering i krig och fred.&lt;br&gt;
[3]&lt;br&gt;
Socialdepartementet&lt;br&gt;
En nationell cancerstrategi för framtiden. [11]&lt;br&gt;
En ny alkohollag. [22]&lt;br&gt;
Olovlig tobaksförsäljning. [23]&lt;br&gt;
Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]&lt;br&gt;
Finansdepartementet&lt;br&gt;
Sekretess vid anställning av myndighetschefer&lt;br&gt;
. [4]&lt;br&gt;
Återkrav inom välfärdssystemen.&lt;br&gt;
– Förslag till lagstiftning. [6]&lt;br&gt;
Säkerhetskontroller vid fullmäktigeoch &lt;br&gt;
nämndsammanträden. [9]&lt;br&gt;
Skatt i retur. [12]&lt;br&gt;
Redovisning av kommunal medfinansiering.&lt;br&gt;
[21]&lt;br&gt;
Samordnad kommunstatistik för styrning&lt;br&gt;
och uppföljning. [25]&lt;br&gt;
Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar&lt;br&gt;
. [33]&lt;br&gt;
Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;
Ta klass. [27]&lt;br&gt;
Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och&lt;br&gt;
flexibelt. + Bilagor. [28]&lt;br&gt;
Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;
Den svenska administrationen av jordbruksstöd. &lt;br&gt;
[7]&lt;br&gt;
Trygg med vad du äter – nya myndigheter&lt;br&gt;
för säkra livsmedel och hållbar produktion. &lt;br&gt;
[8]&lt;br&gt;
Det växande vattenbrukslandet. [26]&lt;br&gt;
Skog utan gräns? [30]&lt;br&gt;
Miljödepartementet&lt;br&gt;
Miljöprocessen. [10]&lt;br&gt;
Näringsdepartementet&lt;br&gt;
Nya nät för förnybar el. [2]&lt;br&gt;
Mer järnväg för pengarna. [20]&lt;br&gt;
De statliga beställarfunktionerna och&lt;br&gt;
anläggningsmarknaden. [24]&lt;br&gt;
Effektiva transporter och samhällsbyggande&lt;br&gt;
– en ny struktur för sjö, luft, väg och &lt;br&gt;
järnväg. [31]&lt;br&gt;
Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;br&gt;
Fritid på egna villkor. [29]&lt;br&gt;
Kulturdepartementet&lt;br&gt;
Kraftsamling!&lt;br&gt;
– museisamverkan ger resultat. + Bilagor.&lt;br&gt;
[15]&lt;br&gt;
Betänkande av Kulturutredningen.&lt;br&gt;
Grundanalys&lt;br&gt;
Förnyelseprogram&lt;br&gt;
Kulturpolitikens arkitektur. [16] &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GXB333</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2009__33.pdf</filnamn>
<filstorlek>3625895</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CF5DBC4F-24E2-4736-BB03-3599D28CFCB7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>